Tillvaro April 2019

tillvaro EN TIDNING OM TRO, LIVET OCH VÄRLDEN APRIL 2019

Tema: Klimat Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra?

Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några eldsjälar som menar att det är dags att miljötänket ser framåt.

Liten guide till PÅSKEN

Porträttet: Nina Persson

”Oskulden och osårbarheten har tagit slut”

Kjell Gustafsson, Huskvarnas nye präst

Konsten att vara nöjd

Närheten till människor inspirerar

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Untitled-4 1

2019-03-28 09:17:42

Ledare & innehåll

Påsken – mer än harar och godis VAD TÄNKER du på när du hör ordet påsk?

Kanske tänker du på vårljus, godis, god mat och resor. Barn som samlar in godis utklädda till påskkärringar och påskgubbar.

Påsken är en högtid som har förändrats genom åren. Påskris och påskkärringar började vi med på 1800-talet. Hundra år senare kom mer sentida inslag som påskharar.

Hur vi firar påsk har förändrats men inte varför vi firar denna högtid.

Påsken är en tid då vi firar den stora återföreningen med Gud. För två tusen år sedan överbryggade Jesus det gap som fanns mellan Gud och människa.

Det skedde genom att Jesus spikades upp på ett kors, dog och tre dagar senare uppstod igen.

”Påsken bär tillvarons djupaste kärleksbudskap.”

här veckan påminns vi om Jesu sista dagar i livet och samtidigt tänker vi på människor som lider och dör i vår egen tid.

VI BRUKAR ju önska varandra glad påsk och påsken är verkligen en glädjens högtid. Förutom att många är lediga äter god mat och umgås så bär påsken tillvarons djupaste kärleksbudskap. Jesus gick i döden för dig och mig så att vi redan idag kan få vara nära Gud. Han älskar varje människa. Ingenting kan skilja oss från Gud, inte ens dödens mörker.

För två tusen år sedan förde Jesus samman Gud och människa. Det är en sanning som du kan välja att tro på. Du kan ta emot Gud och Guds kärlek och föra den vidare ut i världen.

Därför vill jag än en gång önska: GLAD PÅSK!

VARFÖR VAR Jesus tvungen att dö? Ja, annars

hade han ju inte kunnat möta döden och besegra den. Hur var det möjligt att Jesus kunde bli levande igen? Det är inte helt lätt att förstå. Men det är för att Jesus är både Gud och människa. Jesus dog som en människa och genom sin dubbla roll besegrade han döden. Alla människor dör en dag, det kommer ingen ifrån. Men det är inte längre slutet för oss, utan början på något nytt.

Om vi ser till kristenheten som helhet är påsken den klart största och viktigaste helgen under året. Under kyrkans första århundraden var julen inte särskilt viktig och i de östliga kyrkorna är påskdagen betydligt viktigare än juldagen.

Påskhelgen består för oss svenskar i praktiken av skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdag och annandag påsk. Veckan innan påsk kallas för stilla veckan eller dymmelveckan som inleds med palmsöndagen. I den

DENNIS HAGBERG KYRKOHERDE

30

Innehåll 3 4 6 8 10 16 20 22 25 26 29

Aktuellt i Huskvarna Barn & familj Kjell Gustafsson Liten guide till påsken Tema: klimatet Porträtt: Nina Persson Inte lätt att vara nöjd Skrivandet en räddning Kyrkans symboler Kär på nytt Elin Ek om våren

32

2

Untitled-5 2

N VA

ENMÄRK

E

T

Redaktör: Susanne Odelrot Mejladress: susanne.odelrot@svenskakyrkan.se Foto, förstasida: Cecilia Borglin Webbplats: Svenskakyrkan.se/huskvarna Telefon: 036-13 94 00 (växel).

Ansvarig utgivare: Sara Grant, sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete 2019

S

tillvaro EN DEL AV Trycksak 5041 0004

April 2019

2019-03-28 09:17:52

Aktuellt i Huskvarna

Musik vid lunchtid NYTT ÅR och nya intryck? Passa på och sitt ner en stund i

Huskvarna kyrka och lyssna till Musik vid lunchtid. Njut av allt från klassiska kompositioner till samtida toner med olika medverkande musiker.

Konserterna passar både dig som är nyfiken på nya musikupplevelser och dig som är en mer rutinerad Välkommen lyssnare.

Slå dig ned och bli bjuden på en kopp kaffe torsdagar eller te. klockan 12.15 Vill du passa på att äta lunch samtidigt så finns till Huskvarna kyrka! matiga lunchbaguetter att köpa för 40 kronor. Varje konsert är ungefär en halvtimme lång – perfekt för lunchrasten.

PROGRAM

● Torsdag 25 april – Nu spelas vårens ljumma vind Med Linda Sandström, Emma Pettersen och Karin Hagberg.

Lyssna till vårsånger och folkmusik a capella med den skönsjungande trion. ● Torsdag 23 maj – Från Bach till Bellman Med Annica Sjöstand. Organisten och körledaren från Sofiakyrkan framför ett program från mäktiga toner av Johann Sebastian Bach till vår- och sommartoner av bland annat Bellman och Per Thunarf, på Huskvarna kyrkas båda orglar.

Onsdagkvällar i Öxnehagakyrkan VÄLKOMMEN till kvällar med

olika teman, främst riktade till dig som är vuxen. Start med mässa klockan 18.00.

Kvällens program börjar klockan 19.00.

24 APRIL Frälsarkransen.

Präst Ritha Gavelli om Bekymmerlöshetspärlan.

15 MAJ Frälsarkransen.

Diakon Sara Carlsson om Kärlekspärlorna.

8 MAJ ZickZack-café Kostnad: 20 kronor.

22 MAJ ”Samtal pågår” med präst Ingemar Persson.

29 MAJ Pizzakväll

Afternoon-tea i Hakarp 2 maj kl 14.30–16.30

April 2019

Untitled-5 3

5 JUNI Frälsarkransen.

Präst Kjell Gustafsson om Hemlighetspärlan.

Messy church

12 JUNI Musik och baguette med Marcus Ehrenholm.

6 maj kl 15.00 i Öxnehagakyrkan.

Fika och aktiviteter för barn och vuxna.

3

2019-03-28 09:17:53

Barn & familj

Nytt år — nya utmaningar!

Kanske har du funderat på om du skulle börja sjunga i kör? Eller har du en önskan att få sätta händerna i jorden? Här är ett axplock av våra aktiviteter för barn och familj.

g ch sjun Kom o la, lek, yss i kör, p baka och pel, spela s spännande på lser! lyssna erätte b l e b i b

4

Untitled-5 4

Skaparverkstan Huskvarna

Hakarp

Körsång, pyssel, lekar, spela spel, bakning och spännande bibelberättelser med mera.

Vi träffas tillsammans med Barnkören.

Kontakt: Anna Larsson, församlingsassistent, tel 036-13 94 13, e-post anna.n.larsson@svenskakyrkan.se

Vi skapar utifrån olika teman på alla möjliga tänkbara sätt: målar, bakar, pysslar – bara fantasin sätter gränser! Ingen anmälan.

Ledare och kontakt: Maria Jonsson, församlingspedagog, tel: 036- 39 87 55, e-post: maria.s.jonsson@svenskakyrkan.se

Onsdagar klockan 16.30–18.00 För barn i årskurs F–3

Torsdagar klockan 14.30–15.30 För barn i årskurs F–2

April 2019

2019-03-28 09:17:54

Körer för barn och unga

Vi har flera körer a tt välja på!

Både i Huskv arna, Öxnehaga o ch i Hakarp.

Läs mer och anmäl på www.svens kakyrkan/ huskvarna.s e

Huskvarna

Barnkör årskurs F–3 Onsdagar klockan 16.30–17.00 En kör för barn från förskoleklass till årskurs 3 där vi sjunger blandade sånger, både med och utan kristna förtecken. Gruppen träffas tillsammans med Skaparverkstan.

Kontakt: Anna-Lena Gustafsson, körledare, tel. 036-13 94 15 e-post anna.lena.gustafsson@svenskakyrkan.se Barnkör årskurs 4–6 Varannan onsdag klockan 15.15–16.00 En kör för barn från årskurs 4 till 6.

Kontakt: Anna Larsson, körledare, tel. 036-13 94 13 e-post anna.n.larsson@svenskakyrkan.se

OBS! Ändrad dag och tid för ”Sing it”.

Måndagar kl 16–16.40

itt Ta med d träffa barn och ldrar andra förä för isar och komp i leker, barnen! V r ch sjunge pysslar o . s an tillsamm

Öxnehaga

Sing it Måndagar klockan 16:00–16:40 I barnkören ”Sing it” går barn i årskurs 2–5 som älskar att sjunga! Vi vill gärna bli fler och går du också i dessa årskurser och älskar att sjunga så får du gärna komma och sjunga med oss.

Kontakt: Martina Kohlin, körledare, tel. 036-13 94 28 e-post martina.kohlin@svenskakyrkan.se

Öppen förskola

Hakarp församlingshem

0–5 år: måndag, torsdag, fredag 0–1 ½ år: tisdagar Tid: Klockan 9.30–12.00 (Drop-in klockan 9.30–10.00, samling klockan 10.00) Fika med fralla 20 kronor/familj Kontakt: Ritva Höijer, tel. 036-39 87 57, e-post ritva.hoijer@svenskakyrkan.se Anna Sjödin tel. 036-39 87 52, e-post anna.sjodin@svenskakyrkan.se

FOTO: GETTY IMAGES

Huskvarna församlingsgård

April 2019

Untitled-5 5

Måndagar och fredagar Tid: klockan 10.00-12.00 (0–6 år) Fika till självkostnadspris Kontakt: Anna Larsson, tel. 036-13 94 13, e-post anna.n.larsson@svenskakyrkan.se Åsa Forslund, tel. 036-13 94 20, e-post: asa.forslund@svenskakyrkan.se

5

2019-03-28 09:17:55

Porträttet

Huskvarnas nye församlingspräst:

”Här finns inga höga trösklar” Det fina med att vara präst i Svenska kyrkan är den närhet till människor man har. Det är varken högkyrkligt eller lågkyrkligt. Det inspirerar Huskvarnas nye präst Kjell Gustafsson.

VINTERN VILL inte riktigt släppa sitt grepp

och små snöflingor singlar ner över oss när vi går den korta vägen till Huskvarna kyrka från församlingshemmet i Huskvarna. Kjell Gustafsson är Huskvarna församlings nye präst och undertecknad har mött upp honom för att lära känna honom lite bättre och låta församlingsborna i Huskvarna pastorat få känna honom lite på pulsen.

– Kyrkorummet är något alldeles speciellt! utbrister han vördnadsfullt. Utsmyckningen, symbolerna, heligheten. Kyrkorummet betyder så mycket, fortsätter han. Mystiken och det hemlighetsfulla blir viktigt för att kunna greppa allt det andliga. Mystiken som kyrkorummet rymmer, ja och så klart musiken!

Kjell Gustafsson har tidigare varit pastor i bland annat Allians mission i Ölmstad, där han tjänstgjorde i några år. Det senaste året har han dock tjänstgjort som präst i Gräshagskyrkan och Sofiakyrkan i Jönköping innan han nu gjort sig hemmastadd i Huskvarna. På frågan vad han tycker om församlingen blir svaret: – Jag trivs jättebra! Det är roligt att vara här. Det är precis lagom stort och det är väldigt god stämning i församlingen. Det ska bli roligt att möta alla som kommer till oss. Att 6

Untitled-3 6

KJELL GUSTAFSSON

Gör: Är Huskvarna församlings nya präst

träffa människor i livets olika skeÅlder: 56 år enden, allt från dop till begravning.

Familj: Hustrun Berit, tre vuxna barn och ett Här möter vi människor som vi barnbarn troligtvis aldrig hade träffat annars.

Bor: Mellan Gränna och Huskvarna Tidigare arbeten: kommer närmast från en Det känns väldigt betydelsefullt tjänst som präst i Gräshagskyrkan och och meningsfullt. Att få finnas där Sofiakyrkan i Jönköping. genom livets skeden, på äldresamlingar och att arbeta med gudstjänstens förnyelse. Det ska bli roligt att möta människor i olika åldrar och sammanhang. Även konfirmationsarbetet är något som Kjell kommer axla fortsättningsvis och han diabetessjukdom till slut fick genomföra en ser också fram emot att möta konfirmanderna. bukspottskörteltransplantation och därefter REDAN SOM liten pojk, när han var fem–sex lyckligtvis blev helt frisk. år och gick i söndagsskolan och alla byns – Det gav en sådan inspiration! Ny energi söndagsskolor skulle samlas och gemensamt och ett helt nytt liv. Läkarna var verkligen gick parad upp till Svenska kyrkan i Virsehelt fantastiska, Guds änglar! Då bestämde rum, på Mikaelidagen, så hänfördes och jag mig för att ta mod till mig och våga satsa imponerades lilla Kjell av de stora, pampiga, på det som jag så länge tänkt på och avsluta portarna innan de gick in i kyrkan. Det är mina studier och våga bli präst. ett minne som har levt kvar hos honom och SVENSKA KYRKAN är folkets kyrka, det finns när han vid sin prästvigning för två år sedan inga höga trösklar, förklarar Kjell. Det fina fick frågan vilket som var hans första minne med att vara präst i Svenska kyrkan är närheav Svenska kyrkan så var det detta minne ten till människorna som man har, utvecklar som han tog fasta på. Beslutet att slutföra sin han. teologiutbildning och prästutbildning tog – Det är varken högkyrkligt eller låghan 2017. Detta då han efter en längre tids

April 2019

2019-03-28 09:17:39

Kyrkorummet betyder mycket för prästen Kjell Gustafsson – utsmyckningen, symbolerna och heligheten. – Mystiken och det hemlighetsfulla blir viktigt för att kunna greppa allt det andliga, säger han.

kyrkligt, utan allmänsvenskkyrklig. Det är en härlig tanke. Man behöver inte göra sig ”förtjänt” av Guds kärlek, det kommer gratis.

Gud kommer till oss ändå, utan att vi behöver göra någonting för att förtjäna det – det är en befriande tanke. Det ger hela livet en befrielse och glädje, fortsätter han. Evangeliet handlar om kärleken som kommer till oss.

KJELL ÄR inspirerad av både den Lutherska kyrkan och kallar sig själv för en sann Lutheran, men han hämtar även mycket inspiration från den katolska kyrkan och har bland annat besökt kloster flera gånger. En av hans största förebilder och andlig fader är karmelitmunken Wilfrid Stinnisen, som han både besökte

April 2019

Untitled-3 7

”Gud kommer till oss ändå, utan att vi behöver göra någonting för att förtjäna det — det är en befriande tanke.” flera gånger i Skåne men även är en flitig läsare av hans böcker. Inspiration får han också från vatten, som han tar del av från den fina utsikten över Vättern där de bor.

– Vatten är hela tiden i rörelse, vågorna, vidderna som öppnar sig. Fantastiskt!

MEN EN stor del av hans liv är såklart också hans tre vuxna barn, som alla bor på annan ort, och frun Berit. Så ofta de kan möter de, via datorn, det lilla barnbarnet som fyllt två år och som de båda gläder sig mycket åt.

– Så ofta vi kan försöker vi hälsa på barnen.

Men annars tycker vi mycket om att resa, och uppleva kulturella inslag och besöker konserter och olika tillställningar.

Kom gärna förbi och säg hej till Kjell, han ser fram emot att träffa er!

TEXT OCH FOTO: CECILIA BORGLIN

7

2019-03-28 09:17:41

Kalendarium

Liten guide till

PÅSKEN Palmsöndagen 14 april

Långfredag 19 april

VÄGEN TILL KORSET: Palmsöndagen inleder

KORSET: Långfredagens tema är

veckan före påsk, som kallas för stilla veckan. På palmsöndagen berättar vi om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken med sina lärjungar och togs emot som kung av folket. De jublade, viftade med palmblad av glädje och sjöng Hosianna.

10.00

10.00 11.00

17.00

Mässa med Barnens kyrka i Öxnehagakyrkan.

Högmässa i Hakarps kyrka Mässa med Lukas lärljungar i Huskvarna kyrka.

En kväll med sånger och psalmer i Hakarps församlingshem.

Skärtorsdag 18 april

SKÄRTORSDAGEN FIRAS till minne av Jesus

sista kväll tillsammans med sina lärjungar, då den allra första nattvarden delades när Jesus sa till de tolv lärjungarna att fortsätta att bryta bröd och dricka vin tillsammans även när han inte längre finns ibland dem, till minne av honom.

18.00

18.00

18.00

Skärtorsdagsmässa i Hakarps kyrka.

Skärtorsdagsmässa i Huskvarna kyrka.

Skärtorsdagsmässa i Öxnehagakyrkan.

korset och i gudstjänsten följer vi berättelsen om när Jesus korsfästes. Under gudstjänsterna på långfredagen är det stilla och allvarligt i kyrkan. Det är ofta ingen musik och kyrkklockorna ringer inte.

10.00

15.00

Påsken infaller på olika datum från år till år men alltid mellan den 22:a mars och 25:e april. Påskdagen som inleder påskveckan räknas ut i förhållande till vårdagsjämningen som är den dag på året då dag och natt är lika långa.

På ett kyrkomöte, i Nicaea år 325, beräknades det att påskdagen ska infalla den första söndagen, efter den första fullmånen, efter vårdagjämningen.

Untitled-4 8

● I Sverige firar vi oftast påskhelgens stora fest på påskafton, trots att helgen egentligen inte infaller förrän på söndagen.

Det beror på att man förr i tiden räknade att den nya dagen började klockan 18 kvällen innan. ● På påskafton dukar vi ofta påskbordet och sätter in påskris som dekoration i våra hem. Påskriset är från början en påminnelse om hur Jesus plågades när han korsfästes, men i dag används det som dekoration för att det är fint. På påskbordet har vi saker som sill, Janssons frestelse, lax, ägg, godis och påskmust.

Långfredagsgudstjänst i Hakarps kyrka.

Kyrkokören medverkar.

Långfredagsgudstjänst i Huskvarna kyrka.

Påskafton 20 april

GENOM DÖD TILL LIV, från sorg till glädje.

Upplev kärlekens triumf tillsammans med andra i en av våra påsknattsmässor. Vi firar påskens mysterium och livets seger över döden. Påskdagen är Kristi uppståndelsedag och den vill vi möta med så mycket fest och glädje som möjligt. Vi tänder ljus och den urgamla påskhälsningen: ”Kristus är uppstånden. Ja han är sannerligen uppstånden” lär höras mellan kyrkväggarna.

23.00

23.00

Påsknattsmässa i Hakarps kyrka.

Påsknattsmässa i Öxnehagakyrkan.

Påskdagen 21 april

VARFÖR OLIKA DATUM?

● Vi firar påsken för att minnas att Jesus dog och uppstod för vår skull. Vi firar att det goda vann över det onda – segern över döden och kärlekens vinst. Att Genom Jesus uppståndelse visar Gud att det onda vi gör och som sker hela tiden är besegrat.

FOTO: GETTY IMAGES

Påsken är kyrkans största tid. Nedan följer en liten guide för påskens olika delar. Välkommen att fira påskens gudstjänster i Hakarps kyrka, Huskvarna kyrka och Öxnehagakyrkan.

VARFÖR FIRAR VI PÅSK?

ALLA DAGAR från skärtorsdagen fram till annandag påsk kallas i folkmun för ”påsken”. Men det är egentligen påskdagen, den dag då Jesus uppstod, som inleder påskveckan.

När Jesus uppstår vinner det goda över det onda. På påskdagens firar vi att Jesus har uppstått. Det är en glad gudstjänst.

I kyrkan tänder vi ett stort påskljus som

symbol för att ljuset har besegrat mörkret.

Påskljuset är sedan tänt i varje gudstjänst fram till Kristi himmelsfärds dag.

10.00 Högmässa i Hakarps kyrka.

Kyrkokören.

10.00 Påskdagsmässa

med Barnens kyrka.

Öxnehagakyrkans kör, barnkör.

11.00 Påskdagsmässa. Lukas lärljungar.

I Huskvarna kyrka, kyrkokören och

barnkören medverkar.

Annandag påsk 22 april

JESUS GÅR vid vår sida genom livet. Annan-

dag påsk handlar om att den uppståndne Kristus går vid vår sida på vägen och delar vår vardag. Den uppståndne Kristus visar att Gud är en levande Gud, inte alltid igenkännbar. En främling men på samma gång en välbekant vän.

10.00

18.00

Pilmgrimsgudstjänst i Hakarps församlingshem.

Musikgudstjänst i Huskvarna kyrka. ”Var hos mig en stund”.

2019-03-28 09:17:40

Fler kvinnor behöver få hjälp av Denis Mukwege och Panzisjukhuset På grund av hotbilden ökar vi nu möjligheten att flyga in fler!

CMYK COLOURS

Stöd insatsen till att äntligen få hjälp!

C: 100 M: 57 Y: 0 K: 40 C: 5 M: 100 Y: 71 K: 22 C: 0 M: 1 Y: 0 K: 51

Swisha din gåva 9008913 Märk: Panzi www.maf.se

MAF flyger små flygplan i utvecklingsländer så att folk i avlägsna områden kan få den hjälp de behöver!

MAF Sweden • tel: 013-35 39 60 • e-post: office@maf.se

230x300 utfall Untitled-28 9 Panzi MAF.indd 1

2019-03-21 15:33 2019-03-27 12:42:11

Vinjett vinjett

Kretsloppshusets grundare Christl Kampa-Ohlsson tror på att börja där man står, men samtidigt ha en idé som håller affärsmässigt.

Ta nästa steg:

Återbruka 10

Untitled-33 10

Månad 2018

2019-03-27 12:43:01

Tema Klimat

Sluta flyga, ät mindre kött och återvinn! Det är bra för miljön, har vi lärt oss. Men nästa steg är att återbruka, som en del av det som kallas cirkulär ekonomi.

Men kretsloppstänkande är inget nytt. I Jämtland finns inspiratörer som visar vägen.

TEXT OCH FOTO: MATS KARLSSON

ALLDELES VID DÖRREN står den, en korg full av tomma glas-

burkar och buteljer som restaurangen inte längre behöver.

Eller full och full – den blir snabbt tom när besökare följer uppmaningen att ta med sig en burk eller flaska hem.

Det triggar inte bara tankar och sår frön hos Kretsloppshusets besökare, utan gör dem till handgripliga återbrukare. En revolution i det lilla.

– Vi kan inte fortsätta producera saker som bara används begränsat och sedan blir ett problem. Vi måste bli bättre på att återutnyttja saker, säger grundaren Christl Kampa-Ohlsson.

Så varför slänga bort en burk man inte längre behöver om någon annan – eller man själv – kan använda den till något nytt?

Att sortera våra sopor, bära iväg dem och lägga i rätt grön container är vi svenskar mästare på sedan länge. Men att återvinna förpackningar och annat skräp är bara början. Att göra saker mer nedbrytbara från början så att de skapar mindre problem när de slängs är ett av de krav som EU vill ställa på industrin.

Inom miljörörelsen har kretslopp länge varit en grundbult, att ta till vara avfall i stället för att dumpa det. Ännu bättre vore att producera mindre sopor, det pratar nu till och med EU om.

För bäst är att återanvända, eftersom även själva återvinningssystemet kan belasta miljön.

KRETSLOPPSHUSET LIGGER i byn Mörsil, några mil från Åre, och har sysslat med återbruk i tjugo år. Det är en restaurang där man lagar mat med framför allt lokala och hållbara råvaror, men också en butik med miljövänliga, återvunna och återanvända nyttoprylar och prydnader.

Att tänka kretslopp handlar långt ifrån om bara återvinning och återanvändning. Det handlar också om att använda rätt råvaror och minimera svinn. Även om exempelvis matrester kan läggas i komposten är det bättre om det inte blir matrester.

När 30 procent av vår mat slängs är det ett onödigt inslag i

KLIMATET Hotat eller inte? Är allt bara en politisk konspiration? Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra? Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några eldsjälar som menar att det är dags för miljötänket att se framåt.

vilket kretslopp som helst. När stora mängder plast flyter runt med havsströmmar är det ett evigt kretslopp som ingen vill ha.

Skulle vi äta upp maten som lagas och undvika onödiga förpackningar har vi kommit långt.

– Vi måste förvalta det vi producerar. Hur lagar vi maten så att så lite som möjligt går till spillo? Måltidsplanering är a och o, säger Christl Kampa-Ohlsson.

– Här kan det ena dagen komma nio pers om det är glashalt som i dag, och 80 nästa. Då går det inte att ha en meny, utan vi har satsat på buffé där det är lätt att ställa fram extra fat om det kommer fler än vi räknat med. Vi försöker även ställa fram sådant som kan återanvändas ifall det tvärtom blir lite folk.

Svinnet minskas också genom att man gör en stomme, som förkokta bönor man ”pimpar” med annat och kan göra många olika anrättningar av.

DET ÄR EN grannlaga balans, att ha tillräckligt mycket i bered-

skap, men inte så att man måste slänga. ”Ät gott och länge & njut, men ta gärna för dig så att det blir så lite rester som möjligt”, står det på en skylt där man ställer disken. Det som trots allt slängs går till kompost, hönsfoder eller hundmat. Exempelvis ångkokas överblivna rotfrukter från buffén till hönsen.

Det som eventuellt blir kvar på tallriken får gästerna gärna ta med hem i doggybag.

Så långt allt väl. Kretslopp kan tyckas mer eller mindre naturliga på landsbygden – men hur gör man som en enskild människa i staden?

– Vad man köper för mat är oerhört komplext. Att köpa efter säsong låter bra, men det är svårt att i dag tänka sig en vinter utan frukt. Men maten har en fördel: du kan tänka nytt från dag till dag i takt med att du får mer information och ökad kunskap, säger Christl Kampa-Ohlsson.

– Livsmedelsproduktionen står för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp, men det kan vi till mans faktiskt vara med och påverka. Ekologiskt är inte bergsäkert bättre i alla FORTS.

April 2019

Untitled-33 11

11

2019-03-27 12:43:03

Tema Klimat

Kretsloppshusets höns lever gott på de matrester som blir kvar.

Vissa dagar kommer det närmare 100 gäster, andra bara en handfull.

Då passar buffé bra.

Allt återvinns i Mörsil, till och med rotfrukternas bortskurna ändar får nytt liv.

a­ vseenden, men när det gäller bekämpningsmedel är det så.

Och vi är vana vid att allt finns tillgängligt hela tiden, men måste lära oss vad som är lyx och vad som är vardag. Det som belastar miljön mer måste vara lyx som vi bara unnar oss sällan.

Växlar man upp skalan några steg och försöker finna ett hållbart system som ska föda 10 miljarder människor, vilket FN spår att vi är 2050, blir det än mer komplext.

Bonden Jörgen Andersson driver företaget Fjällbete. Han vill se fler som bryr sig om långsiktighet.

EN BIT FRÅN MÖRSIL, nära Åre, driver bonden Jörgen

Andersson företaget Fjällbete. Han jobbar visionärt med att bygga lokala gemenskaper där man lär sig producera med naturen som förebild, så kallat regenerativt lantbruk. Dagens industriella livsmedelssystem är på väg att ta kål på oss bokstavligen, anser han.

– Naturen har kapacitet att med bred marginal försörja oss med allt vi behöver, samtidigt som den balanserar koldioxidhalten i atmosfären. Men vi bönder har lärt oss att jobba emot naturen och får hela tiden kraftigare verktyg att göra det med.

DAGENS INTENSIVA lantbruk med monokulturer utarmar

jordarna och skapar enligt honom ”berg av stärkelse, socker och vegetabiliska oljor som vi tvingar i oss och våra djur”, vilket skadar både ekosystem och folkhälsa. Men det är för få människor som har till uppgift att sköta marken, och de kan inte göra det på något bra sätt på grund av systemets villkor.

Jörgen Andersson efterlyser fler som bryr sig om markerna. Morgondagens bönder är inte gårdagens är kretsloppsprincipen omsatt i eller ens dagens, framhåller han stor skala. Hushållssopor blir biogas, och beklagar att inte ens de som matrester bli kompost, dynga blir till studerar på lantbruksskola får lära gödning – ingenting går till spillo, utan sig hur naturen fungerar. Men med någons avfall blir en annans resurs. internet kan alla informera sig – På samma sätt ska inget företag framtidens lantbrukare kanske inte välja råvaror till sin verksamhet som inte kan återanvändas när har en aning om att de är lämpade att det tjänat ut sin roll. bli bönder.

– Ensamma bönder och oinformerade

CIRKULÄR EKONOMI

12

Untitled-33 12

konsumenter är drömmen för industrin, mellanhänderna tar hem de stora vinsterna. Det är ”the race to the bottom”. Den som köper billigaste råvarorna och säljer till högst pris vinner.

Inte förrän konsumenter delar ansvaret med ”egna” regenerativa bönder kan dödsvandringen brytas. Även om kretsloppsprincipen är relativt enkel att förstå i liten skala kan begreppet cirkulär ekonomi låta mer abstrakt, när man talar om stora ekonomiska system.

Men det är inte bara eldsjälar och visionära lantbrukare som arbetar med att bryta ned de stora systemen till begriplig nivå.

Science Park Borås är exempelvis profilerat på cirkulär ekonomi. Det är en innovationsmiljö vid Högskolan i Borås som för samman företag och forskning.

– I projektet re:textile har vi valt ut arbetskläder som av olika skäl skulle brännas. Vi har modifierat dem med små designmedel – som en linje och en logga – och skickat ut i vanliga modekanaler där de sålts till fullpris. Man skulle kunna säga att vi ”tagit skit och gjort guld”, säger innovationsledare Erik Valvring.

Enklare kan knappast principen för cirkulär ekonomi förklaras. Våra hushållssopor blir till biogas, matrester blir kompost, dynga blir gödning – avfall blir resurser. På så sätt tar också Kretsloppshuset till vara förpackningar, som glasburkarna i entrén, men även möbler och saker som man kan förädla på plats och sälja i butiken.

CHRISTL KAMPA-OHLSSON och övriga två delägare tror på

att börja där man står, att var och en kan göra skillnad. Men hon betonar att det inte räcker med eldsjälar som jobbar ­ideellt, lägger dygnets alla timmar på en vision och sliter ut sig. ­Funkar det inte affärsmässigt kommer det inte att spridas vidare.

Kvalitén måste vara hög, det ska vara gott och lönsamt, inte drivas med bidrag. De anställda ska ha en schysst lön och kollektivavtal. Råvaror köps i möjligaste mån lokalt och regionalt.

Det gror underifrån – på ett sätt som är hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

– Vi gör den här lilla platsen lite bättre. Vi är en liten kugge som skalar upp tänket en smula.

FORTS.

April 2019

2019-03-27 12:43:07

Kvinnor dubbelt utsatta Seminarium om förföljelse Pingstkyrkan, Mölndal 27 april från kl. 16:00 Kostnadsfritt. Ingen anmälan.

För mer information:

www.open-doors.se/seminarium

Upptäck Europa MED ETT LEENDE PÅ LÄPPARNA

BUSS

Lantliga England 9 d fr 7.695:Holland 5 d fr 3.895:Gardasjön 9 d fr 6.295:Prag 4 d fr 2.695:Skottland 9 d fr 7.995:Istrien 9 d fr 6.495:Bodensjön 7 d fr 5.995:Stralsund 4 d fr 2.695:Italienska Rivieran 9 d fr 6.595:Alsace med Colmar 7 d fr 4.595:Stora Italienresan 13 d fr 11.495:-

Anslutning till Malmö från 100 orter!

FLYG

Sorrento m. Capri och Neapel 8 d fr 9.495:London med Oxford 5 d fr 5.995:Franska Rivieran och Provence 8 d fr 10.495:Rom 5 d fr 6.595:Paris med Champagne 5 d fr 5.995:Kroatien med Dubrovnik 8 d fr 8.295:Irland 8 d fr 9.795:Budapest med Wien 5 d fr 5.695:Alperna Runt 8 d fr 9.995:Flyg från Köpenhamn/Stockholm/Göteborg

Läs om allt som ingår och boka på:

olvemarks.se

040-668 05 00

eller boka hos din resebyrå

”Det finns ett ljus som aldrig slocknar” – vi finns för dig när du behöver oss!

www.begravningstjanst.com 036-71 02 50 | info@begravningstjanst.com

www.casellbegravning.se 036-100 600 | jonkoping@casellbegravning.se

www.lindstromsbegravning.se 036-13 70 11 | info@lindstromsbegravning.se

Du når oss på telefon, dygnet runt.

Untitled-20 13

2019-03-27 12:41:49

DET ENDA SOM BÄR DIG - när livet är svårt Emelie Fjertorp

149:GLÄDJEHOPP

Andaktsbok för barn

259:-

Socialt Entreprenörskap

Musikledarutbildning

Bibelskola Nära

Kultur | Språk | Diakoni

Från idé till verklighet. Redskap för förändring i kyrka och samhälle.

Halvtidsstudier.

Skapande och ledarskap i musik inom kyrkan. Internationella studieresor.

Halvtidsstudier.

För dig mitt i livet. Fördjupa din tro tillsammans med andra via Internet.

Del- eller halvtidsstudier.

HE LT I DS S T U DI ER I KU N MIN G, KIN A

G ÖT E B O R G E L L E R D I S TA N S

M A L M Ö • G ÖT E B O R G • Ö R E B R O

D I S TA N S U T B I L D N I N G

Kinakurs Välj inriktning:

För mer information: hyllieparkfolkhogskola.se

(O)intelligent design?

Världens bästa argument för och emot Guds existens DISTANSKURS 7,5 HP | KVARTSFART | WWW.CTR.LU.SE

Anmäl dig senast 15 april på www.antagning.se.

Läs mer om kursen: www.ctr.lu.se/kurs/CTRD05

Untitled-22 14

2019-03-27 12:42:33

Tema Klimat FOTO: GETTY IMAGES

”Begrepp som ’miljövänlig’ eller ’grön’ uppmuntrar oss att se sådana produkter, beteenden och beslut som ’goda’, i stället för som ’mindre dåliga’ för miljön, säger forskaren Linda Langeborg.

Kompensations-tänk kan göra mer skada KLIMATKOMPENSERA LÅNGFLYGNINGEN? Det känns bra, men i själva verket kan vår tro på att vi kan kompensera vår miljöpåverkan göra mer skada än nytta.

Forskarna Patrik Sörqvist och Linda Langeborg vid Högskolan i Gävle har utvecklat en teori som kan förklara varför vi skadar miljön, även när vi försöker göra rätt. De antar att vi ser vårt förhållande till miljön som ett socialt utbyte. Det får oss att tro att miljövänliga handlingar kan kompensera för vårt skadliga beteende – men till skillnad från ett socialt felsteg kan vårt ekologiska fotavtryck inte slätas över.

I verkligheten orsakar all konsumtion permanenta skador på miljön. Gröna val är som bäst mindre skadliga och inte något botemedel.

– Du kan inte försonas med miljön. Om du flyger till Karibien blir du en enorm börda för miljön och då hjäl-

per det inte hur många köttfria måndagar du än lägger till, säger Patrik Sörqvist.

Tron på klimatkompensation är dock idag allmänt spridd. Studier visar att när så kallade ”miljövänliga” varor läggs till konventionella varor så tror vi att den samlade klimatpåverkan av alla dessa sammantaget är densamma eller att den till och med minskar.

Den här inställningen får oss att leta efter olika typer av snabbfixar för att mildra vårt dåliga samvete för miljön. Det kan i stället leda till större negativ påverkan, menar Patrik Sörqvist.

– Människor kan köpa extra matvaror i butiken för att de är märkta som ekologiska. De kan tro att de rättfärdigar sina långflygningar på semestern genom att cykla till jobbet, eller duscha längre eftersom de har sänkt vattentemperaturen.

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

”Ni säger att ni älskar era barn framför allt annat, samtidigt stjäl ni deras framtid framför ögonen på dem.”

Greta Thunberg

April 2019

Untitled-29 15

Bra socialt klimat ger bättre betyg NÄR SKOLOR JOBBAR på att förbättra det sociala klimatet på en skola, går elevernas betyg upp. Det har forskare vid Stockholms universitet kommit fram till, genom att studera skolor som hade problem med stökiga elever och dåliga resultat. Tack vare arbete med delaktighet, ansvar och inflytande blev lärarnas samarbete smidigare, eleverna mer kreativa och hela stämningen på skolan blev bättre.

– Jag blev förvånad över den stora och snabba förändringen och förbättringen, berättar forskaren Mara Westling Allodi som gjort en av studierna.

Skolan blev också en bättre arbetsplats. Det blev en god cirkel, där nöjda lärare fick elever som lyckades. Allas resultat blev bätte, men särskilt i en skola kunde man också se hur klyftan mellan flickor och pojkar blev mycket mindre.

Tidigare hade pojkarna halkat efter.

VAD ÄR KLIMAT?

KLIMAT (senlatin cli?ma, genitiv cli?matis, av grekiska kli?ma ’lutning’, särskilt: ’latitud’, ’klimat’, ’zon’), de meteorologiska elementens statistiska egenskaper, såsom medelvärden, standardavvikelser, högsta och lägsta uppmätta värden med mera.

Källa: Nationalencyklopedin ”Med klimat menas en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Klimatet kan därför bara observeras indirekt, geno insamling och analys av väderobservationer under en längre tid.”

Källa: SMHI

15

2019-03-27 12:42:32

Porträtt Nina Persson

I 25 år har hon vant greppat mikrofonen. Först nu har hon också lyft den politiska megafonen. Vi har träffat Nina Persson och pratat om hennes och Medborgarbandets politiska kabaré, men också om demokrati, gravstensångest och behovet av flumtid.

TEXT: HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE

Mitt lyckligaste jag är kreativt MALMÖ STADSTEATERS scengolv är spegelblankt. Nina Persson glider fram i ballerinaskor, stretchar ut i tyst koncentration. Snart ska hon inte bara sjunga utan också dansa sig fram över golvet. Inte som scenens ensamma fixstjärna utan som en del av en hel ensemble.

Nina Persson, exblondinen som blev Cardigans-Nina med hela världen, har brutit ny mark.

Det senaste året har hon sjungit, skådespelat och dansat sig in i de heta samtidsfrågorna tillsammans med de andra artisterna i föreställningen ”Vinnaren tar allt”. En partiobunden men i allra högsta grad politisk kabaré. Eller ett ”spektakel”, som hon själv säger. Ikväll väntar den sista föreställningen i Malmö, Ninas hemstad, och varenda extrastol som klämts in är bokad. Men innan ridån dras upp hinner Nina Persson med en cappucino på sitt favoritfik ett stenkast från teatern och det egna hemmet på Gamla väster.

– Jag är helt överväldigad av responsen vi har fått. Det kunde ha fallit platt men blev precis som vi hade hoppats, säger hon.

Cardigans har sålt över 15 miljoner skivor runt om i världen. Nina Persson har haft framgångar med bandet A Camp, som hon

har tillsammans med maken Nathan Larson, och gett ut en platta i eget namn. Men det här, säger hon utan att tveka, är det starkaste hon någonsin har gjort.

– Visst har mina skivor nått längre i kvantitet. Men detta är något annat. Uppenbarligen ligger det rätt i tiden.

Nina är 70-talist, uppväxt i småländska Bankeryd med en mamma som var socionom och feminist och en pappa som jobbade på bank.

– På den tiden var aktivism sexigt. Men det känns som att det är på väg tillbaka, att vara politisk. Någon skulle kunna säga att jag hoppat på en trend. Visst – hoppas bara att trenden inte blir kortvarig.

UNDER 1990-TALET, decenniet då Cardigans

växte sig stora, gällde snarare det motsatta.

Varken Nina eller de andra i indiepopbandet förknippades med politiska budskap eller utspel.

– Jag har inte skrivit politisk musik eller gjort några ställningstaganden i det jag har gjort tidigare. Men jag har alltid varit en väldigt intresserad medborgare.

Att hon nu har tagit steget beror på hur

samhället ser ut. Men också på de egna erfarenheterna från USA, där Nina och hennes man bodde i tio år. För att stötta Barack Obamas valkampanj 2009 startade vännen, akrobaten och aktivisten Sarah Sophie Flicker en politisk kabarégrupp, The Citizens Band.

Nina Persson gjorde inhopp som sångare och tillsammans med sin man, som är filmmusikskapare, knackade hon dörr för att få fler att masa sig till valurnorna.

Sedan dess har det hänt en hel del. Också hemma i Sverige. För snart fyra år sedan, när Nina och Nathan lämnade Harlem för Malmö, var det uppenbart att det gamla hemlandet förändrats.

– Efter tio år i USA upplevde jag det som att en bubbla hade spruckit i Sverige, en oskuld och en osårbarhet hade tagit slut.

Samtidigt som de kom med sitt stora flyttlass såg de tusentals flyktingar – med på sin höjd en ryggsäck om bagage – stiga av på Malmö centralstation, varje dag.

Och lagom till att de installerat sig och ­skolat in sonen på förskolan, ändrades inte bara möjligheten att söka asyl utan också den politiska och offentliga debatten i stort.

– Efter den stora flyktingvågen 2015 var FORTS.

16

Untitled-30 16

April 2019

2019-03-27 12:43:07

”Jag upplevde det som att en bubbla i Sverige spruckit, en osårbarhet som tagit slut.”

April 2019

Untitled-30 17

17

2019-03-27 12:43:16

Porträtt Nina Persson

det som att situationen kröp närmre inpå alla. De fanns helt nära oss, även vi som bor i innerstaden. Det gick inte att värja sig för den mänskliga tragedin, och folk började reagera.

Antingen genom att agera eller genom att sluta sig i sin bubbla än mer, och polariseringen ökade.

NÄR NINA berättade om The Citizens Band för vännen, musikern och klubbarrangören Gudrun Hauksdottir, föddes idén till svenska Medborgarbandet. En rörelse för att väcka engagemang och hopp, för att få folk att bry sig om samhället vi lever i och inte ta vår demokrati för given.

Är demokratin hotad idag?

– Ja, populismen får alltmer fäste och människor har börjat glömma bort att det är en styrka att organisera sig, säger Nina. ”Vinnaren tar allt” är i sig själv ett sätt att organisera sig. Ett politiskt och demokratiskt projekt där både svenska och internationella musiker, skådespelare, akrobater och andra artister gemensamt låtit föreställningen växa fram.

– Jag är bara totempålen som de andra kunnat samlas kring, folk som är mycket I slutet på förra året turnerade duktigare än jag. Jag har kunThe Cardigans i Storbritannien förebilder skrek nat vältra mig i deras kunskap. som ett 20-årsjubileum. Men i gitarren. Min Men att det just är Nina Nina vill inte leva på gamla stil blev som ett Persson som är frontfigur spemeriter, utan testar ständigt ställningstagande i lar roll. Det tycker åtminstone nya projekt. Det senaste är att bli meditationslärare. sig som häftades fast medverkande Thomas Öberg från på mig. Men jag tror Bob hund. att många kunde identifiera När vi pratade med honom i logen sa sig och såg en tillgänglighet i mig. han att du är en idealisk frontfigur för MedFast på den tiden var det för mesigt att säga. borgarbandet. Att du inte tjatat ut dig själv.

I utländska medier har hon beskrivits som Men också att du vågar sätta mycket på spel en exotisk, skandinavisk isdrottning. Och i med det här projektet. Andra i din position Sverige kom bilden av den väna sångerskan hade kanske valt att luta sig tillbaka och att skifta till den kalla, sura och distanserade tryggt vårda sina kändisaktier. stjärnan.

– Jag vet inte om jag har tagit en större risk – Jag är som en trojansk häst som du kan nu än när jag gjort en ny skiva. Du riskerar projicera allt möjligt på. alltid att göra något skitdåligt.

Hon lyfter lätt på ögonbrynen: Men, berättar hon efter en kort paus, det är – Jag behöver väl paketeras, till skillnad flera som har sagt att hon skulle kunna ge ut från mina manliga kolleger. en jazzplatta och bara skörda frukterna av en Men kanske har hennes lite distanseraframgångsrik popkarriär. Hon ler, men irritade attityd också skyddat henne. Efter alla tionen syns i blicken.

Metoo-vittnesmål har hon insett att hon är – Skulle det vara kröningen? Nej, jag vill lyckligt lottad. göra saker jag går igång på. Det här är också – Alla i mitt band är reko typer. Men jag mitt sätt att göra något vuxnare. har ju umgåtts med män i branschen, märkt NINA PERSSON ÄR INGEN kändistyckare, ingen som brukar värma soffkuddarna i tv-studior. Det är så hon har velat ha det, åtminstone fram tills nu. Ändå har många haft en färdig bild av vem hon är. De första åren var hon ofta den väna, milda popsångerskan med mjuk röst.

– Vi slog igenom under en tid då kvinnliga

ALDRIG STILLA

För Nina fanns aldrig något alternativ till Malmö när familjen flyttade hem till Sverige.

av attityderna och hört snacket. Ända sedan förra hösten har jag diskuterat det här mycket. Jag var ju en av dem som inte trampade in och protesterade.

FLYTTEN ÖVER Atlanten till makens hemland var ett sätt att komma bort från kändisskapet och de ständiga bilderna, att bara få vara Nina. Så småningom också mamman Nina.

Sonen Nils föddes för åtta år sedan. Han var mer än efterlängtad. I samband med försöken att få barn upptäcktes att Nina hade cancer i livmoderhalsen. Sjukdom och sårbarhet och kampen för ett nytt liv, de största livsfrågorna på en gång. Nina har pratat öppet om de här åren och säger att hon är glad över det. Men idag har hon gått vidare.

– Det är över tio år sedan jag operarede bort cancern. I dag är jag tillbaka i villfarelsen att inget kan hända mig. Att jag har fyllt min kvot.

Hon skrattar till: – Så dum man är.

ATT VARA SMÅBARNSFÖRÄLDER i New York var fantastiskt, säger Nina. Det första

”Det är över tio år sedan jag operarede bort cancern. I dag är jag tillbaka i villfarelsen att inget kan hända mig. Att jag har fyllt min kvot.”

18

Untitled-30 18

April 2019

2019-03-27 12:43:21

Inspirationen till Medborgarbandet kom från USA, där Nina i The Citizens Band jobbade för att få fler till valurnorna i presidentvalet 2009.

året. Innan frustrationen över kånkandet på fulla bussar, innan irritationen över NY-bornas prestigefixering och segregerade val för sina barn. Dagiskostnaden var skyhög, trots att de hittade ett förhållandevis billigt alternativ.

– Mina vänner med barn flyttade för att det var för dyrt att bo kvar inne i stan. På lekplatserna var det bara nannys och hemmafruar, inga jag riktigt kunde identifiera mig med.

Samtidigt såg de hur vännerna hemma i Malmö hade det, hur deras barn själva kunde promenera till skolan. Det var dags att flytta tillbaka. Till Malmö, någon annan svensk stad var aldrig ett alternativ.

– Malmö har förändrats på ett bra sätt. Jag tror att det har med stadens självförtroende att göra. Efter tre år känner jag mig fortfarande peppad av att bara gå runt här.

Nina Persson Ålder: 44 år.

Född: I Örebro.

Bor: I Malmö, efter många år i USA. Yrke: Sångerska, musiker, låtskrivare.

Familj: Gift med Nathan Larson sedan 2001. Paret har sonen Nils.

Karriär: Gruppen The Cardigans bilda­ des 1992, men slog igenom stort år 1996 med låtan ”Lovefool”, som bland annat var med i succéfilmen ”Romeo & Julia”.

Ninas sidoprojekt A Camp startade som ett soloprojekt, men inkluderade senare även maken Nathan.

Projektet Medborgarbandet drev hon tillsammans med Gudrun Hauksdottir.

HON BÅDE SPRINGER och promenerar. Gär-

na på utstakade rundor, som längs kanalens slingrande bana genom staden.

– Det är så mycket friare i Sverige. Vi har heller inte samma arbetskultur som i USA. Men det har hennes man, son till två överpresterande NY-akademiker. Nina konstaterar att han aldrig skulle komma på tanken att föreslå en semester. Arbetet kommer alltid först.

– Jag kan bli frustrerad när jag har två järn i elden. Han har alltid betydligt fler än så och eldar på mig.

Just nu utbildar han sig bland annat till April 2019

Untitled-30 19

meditationslärare. Både Nina och Nathan har mediterat i många år. Men till skillnad från sin man behöver Nina också utrymme att bara flumma runt, låta dagen gå.

– Jag skjuter gärna upp saker och är väl lite lat. Men eftersom jag är omgiven av jävligt drivna människor räcker det liksom inte att vara en nöjd dagdrivare.

Skrattgroparna kommer fram: – Det är inte direkt någon som säger ”Vad bra du har flummat idag”.

Någon gång i livet vill Nina bygga ett hus och påta runt i en trädgård. Kanske kan hon göra det tillsammans med en kompis, funderar hon, eftersom Nathan inte är intresserad.

– Jag vill ha ett hus som får växa med ett rum i taget.

Det finns något i det konkreta skapandet som lockar henne. I att känna materialen i händerna. Samma känsla som hon har när händerna är kupade runt leran i keramikverkstaden hon hyr tillsammans med en vän. Intellektet får vila, prestationskraven stanna utanför dörren.

– Jag har en misstanke om att det är mitt lyckligaste jag.

Men de senaste åren har hon knappt hunnit ill sin keramikverkstad alls. Arbetet med Medborgarbandet har varit alldeles för roligt och uppslukande.

För viktigt.

– Jag som många andra som sysslar med underhållning har väl lite gravstensångest.

Vad gjorde jag egentligen för den här världen?

MEN NINA HAR HITTAT en väg, ett sätt för

henne att greppa megafonen. Det kommer hon också att fortsätta göra, även när ridån har gått ned för just den här föreställningen.

– Medborgarbandet som rörelse behövs ju, sannerligen. Valresultatet bäddar för att vi måste vara ännu tydligare med hur vi vill ha det.

19

2019-03-27 12:43:26

Spaning Förnöjsamhet

Nöjd – lättare sagt än g Aldrig får man vara riktigt nöjd! Vår stenåldershjärna har svårt att klara dagens utbud på varor och intryck.

Försöker vi vara nöjda med det vi har så spjärnar den emot.

FÖRNÖJSAMHET. Jag slappar i min skönaste fåtölj, kanske läser en god bok. Jag önskar inget annat, mina tankar irrar inte till morgondagens jobb eller aktiviteter. Att vara här och nu, utan distraktioner, är den högsta önskan men ren utopi för många.

Skulle vi ändå lyckas sätta oss där börjar tungan efter ett tag att fara efter den onda tanden eller munsåret, som inte ens finns.

Den söker och söker, och vi tappar fokus på här och nu. Eller snarare på avsaknaden av fokus, på det planlösa och frånvarande.

Nej, vi vill sträva och vi vill ha omväxling.

Att nöja sig är att stagnera, att världsfrånvänt sakna ambition – ja, rent av vilja. Att vara nöjd är en provokation. Och ett hot – den som är nöjd är svårare att manipulera, med fagra ord eller reklam. Mindfulnessindustrin är ett tecken på hur svårt det är att vara nöjd, en mätare på den press många känner från ett tufft arbetsliv, eller upplevda krav från omvärlden eller oss själva. Vi omges av budskap om ett snyggare hem, fler upplevelser, en finare kropp – ett bättre liv. Vi är beredda att offra en del för att uppnå eller bibehålla det. Ibland blir offret för stort.

PSYKOLOGEN OCH FÖRFATTAREN Anna

Kåver vid IBT, Institutet för kognitiv beteendeterapi i Uppsala, tar emot en del av dem som kraschat, gått in i väggen, tappat bort sig själva.

– Patienter kommer hit och vill hitta ”sitt sanna jag”. Jag brukar fråga vad de tror att det är, och då visar det sig att de ofta menar ”sitt bästa jag”. Men alla aspekter av dig, även ditt lidande och dina dåliga sidor ingår i ditt sanna jag, säger Anna Kåver, som skrivit om det i boken ”Att leva ett liv, inte vinna ett krig – om acceptans”.

Samtidigt som faktorer i omvärlden, inte minst reklamens och mediernas bilder av ”det goda livet”, påverkar oss finns ett inre tryck. Våra hjärnor är konstruerade för att ständigt söka efter tecken på brist på mat och trygghet, ett arv från människans tidiga historia då det gällde att klara artens överlevnad.

I dagens överflödssamhälle leder denna sökmekanism till att vi vill ha mer och mer av det vi egentligen inte behöver.

De kickar vi finner lagras av hippocampus

20

Untitled-27 20

och i hjärnans belöningssystem.

När minnet av en känslokick bleknar aktiveras belöningssystemet och vi söker en ny.

– Lyckligtvis har vi även en prefrontalkortex, som kan tala om för oss när det är nog. Det är ”vårt kloka jag”. Vi har mycket klokhet i oss, hur mycket varierar från person till person, säger Anna Kåver.

HON BESKRIVER en spänning mellan yttre och inre frihet. Den yttre är sådant som att vi får gå till val och vi får säga vad vi vill, men även att välja vilken tandkräm vi vill köpa. Den inre är frihet från lidande och smärta, att jag väljer hur jag förhåller mig till vem jag är, vad som är meningen med mitt liv. Den yttre friheten är ingen garant för en inre sådan, tvärtom kan det skapas ett inre tvång, enligt Anna Kåver.

– I en demokrati kan du välja allt, det kan bli som en tvångströja. Din hjärna kan inte hantera alla val du har, alla möjligheter. Känslan att du måste optimera ditt liv kan bli överväldigande. Din hjärna tvingas vandra på ett jättelikt Ica Maxi, där du måste välja det bästa.

Men det går inte att se konsekvenserna av alla val, och det gör det svårt för oss att känna oss nöjda.

Måste man då skärma av sig från alla val för att kunna bli verkligt nöjd? Buddisternas nirvana är den totala friheten från begär. Men att leva utan krav på val är orealistiskt.

Begränsade intryck och valmöjligheter tycks i alla fall göra det lättare att vara nöjd.

Det är ett av skälen till att många väljer att fara på retreat och spendera åtminstone en helg i tystnad och avskildhet.

En sociologisk studie från Lunds universitet visar hur invånarna på en liten ö utanför den norska nordkusten är osedvanligt förnöjsamma. De har i generationer livnärt sig av fiske, en inte helt ofarlig syssla där havet kräver sin tribut. Att leva i ständig ovisshet har skapat en fatalism, både hos fiskarna och

deras familjer, som gör att man accepterar sakernas tillstånd – eller flyttar bort.

Denna förnöjsamhet har i tidigare studier beskrivits som en brist på omställningsvilja och tillväxtanda. Medan fiskare på sydligare breddgrader fortsatte fiska för att öka vinsten när årets fångstbehov uppnåtts valde fiskarna på ön att sluta och i stället njuta av livet.

I LUNDASTUDIEN, ledd av Ulrika Sandén,

konstaterades att öborna ofta talade om hur deras liv styrs av naturens och vädrets makter, vilket skapat en hjälpsamhetskultur ”som är förnöjsamhetshöjande”. Andra forskare har konstaterat att det finns samband mellan altruism och välbefinnande, glädje och själv-

April 2019

2019-03-27 12:41:50

n gjort ”Nej, vi vill sträva och vi vill ha omväxling.

Att nöja sig är att stagnera, att världsfrånvänt sakna ambition – ja, rent av vilja. Att vara nöjd är en provokation. Och ett hot – den som är nöjd är svårare att manipulera, med fagra ord eller reklam.”

ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

känsla. Men hjälper man bara för att bli nöjd så blir man inte det!

En annan förutsättning för förnöjsamheten är att öborna placerar konflikter och svårigheter de inte kan påverka – som hotet från havet – i ”standby-läge” eller ett ”mellanmedvetande”. Vid konkret behov aktiverar man det. Ett slags lågaffektivt bemötande av livets utmaningar som gör dem mer begripliga och hanterbara.

Just acceptans är en viktig nyckel till förmågan att vara nöjd, förklarar Anna Kåver.

Att acceptera alla svårigheter man upplevt och försonas med sig själv är det svåraste som finns. Förmår man inte att se verkligheten utan skygglappar är det lättare att fly.

April 2019

Untitled-27 21

– Det är ohyggligt svårt att acceptera sig själv med alla sina brister. Men det har ett pris att fly. Man kan krampa kring det ett helt liv utan att komma ur det. Vi ska alla åldras och dö. Det är en utmaning, att vara nöjd även i åldrandet och dödligheten.

ATT SE SAKER ur olika perspektiv är en för-

måga som kan tränas upp och en sak som Anna Kåver arbetar med. Perspektivtagandet bygger psykologisk flexibilitet, en förmåga att anpassa sig och ”bli terränggående i livet”.

Det gör det lättare för oss att säga ”Jag är faktiskt nöjd med min lön” eller ”Jag har ett gott liv”.

Fast det många känner att de måste säga

är att man brinner för något, det ger livet mening.

Men vad är det för fel att gå på sparlåga?

– Vårt temperament, som vi föds med, är jätteviktigt. En del är utåtriktade och snabba, andra inåtriktade och långsamma. Det finns inget värdefullt i sig att vara utåtvänd med driv eller långsam och inåtvänd, men att vara extrem i dessa avseenden kan skapa problem, säger Anna Kåver.

– Acceptans, perspektivtagande och mindfulness är viktiga verktyg. Att påminna sig själv om sådant man faktiskt har och sådant man mår bra av, att repetera det i stället för att fokusera på det man inte har.

AV MATS KARLSSON

21

2019-03-27 12:41:52

Läkande natur

Skrivandet blev min räddning och stolthet Hon har alltid skrivit. När cancern klev in i hennes liv blev skrivandet ännu viktigare. Trots trötthet och cellgifter låg Clara Bolmsjö och skrev av sig sin förtvivlan. När hon var klar var det värsta över. I dag är hon frisk, och har debuterat med boken ”Jordkropp”, en lyrisk berättelse om kroppen och naturen.

I DAG HAR Clara Bolmsjö fått tillbaka sina

egna lockar på huvudet. Det har gått exakt ett år sedan hon avslutade behandlingen och hon är glad för varje millimeter av äkta, bruna strån som tittar fram. Men det gör fortfarande ont att minnas rädslan i barnens ögon. Hur de kröp upp tätt intill och strök handen över hennes kala hjässa.

22

19am322_clara_bolmsjo_17990.indd 22

FOTO: JOI GRINDE

CANCERBESKEDET FICK Clara Bolmsjös liv att rasa. Den starka mammakroppen förvand­ lades till en sjukkropp, ansatt inifrån. Säng­ liggande greppade hon efter orden. De blev till en väv som blev till en uppfylld dröm: den prosalyriska debuten ”Jordkropp”.

Mammografin gjordes i all hast, mellan ett tandläkarbesök och ett jobbmöte. Av med kläderna, in med brösten i maskinen, se dem klämmas ihop till två ömma plattor och sedan susa vidare ut i vardagsracet. Clara Bolmsjö har alltid haft nära till oron, men hon hade aldrig tänkt att just brösten var något hon behövde bekymra sig över, hon var ju bara 41.

Tills det damp ner ett kuvert i brevlådan hem­ ma i radhuset i Lund.

Plötsligt satt hon mitt emot en läkare som berättade om en tumör i högra bröstet. Om provsvar och operation och cytostatika­ behandling.

– Jag var i chock. Det enda jag minns var att någon i rummet hade på sig strumpbyxor med hjärtmönster.

Hon var livrädd och kände sig nästan för­ rådd. Som om kroppen och livet lurat henne.

Medan hon själv hade haft fullt upp med att dammsuga, lära barnen att cykla, storhandla och rusa till föräldramöten hade hennes egna celler skapat en ondsint bula. I smyg, gömd där under huden. Nu fann hon sig själv säng­ liggande av cytostatika, med ärr över bröstet och hår som lossnade i stora tussar.

– Jag ville ju gärna se mig som en autonom människa. Nu låg jag där helt utelämnad. Upp­ låten till andra, till sjukvården och cellgifterna.

”Jag var i chock. Det enda jag minns var att någon i rummet hade på sig strumpbyxor med hjärtmönster.”

– Hur skulle jag kunna bära dem genom sjukdomen? Det var svårt att bära andra när jag knappt kunde hålla om mig själv.

Clara och hennes man fick mycket stöd av familjen, vännerna och grannarna. Ändå plå­ gades hon av skuld över att inte finnas där för barnen, vare sig praktiskt eller emotionellt.

De sa som det var till dem, men för minsting­ en, som då var sju, förenklade de bilden och utelämnade rädslan. Det försökte de också göra inför 10-åringen, som pendlade mellan två lägen. Å ena sidan var hon den tröstande och förståndiga flickan, å den andra var hon arg och frustrerad. Den äldsta, 14-åringen, blev snabbt ännu äldre. Han tog det hårt och hade behov av att få veta precis hur allt låg till.

– För mig var det en större sorg att se vad de gick igenom än att själv behöva utstå sjuk­ domen.

CLARA HAR alltid skrivit. I undanstuvade lådor i sovrummet ligger 250 dagböcker, den första med snirkliga nioårsbokstäver.

– Det är en ohejdad vana, men också frisk­ vård. Det är ett sätt att titta på sig själv. En spegling.

När cancern ritade om tillvaron startade hon en blogg. Clara och hennes man ville vara öppna inför grannar, skola och barnens kom­ pisars föräldrar. Sjukdomen fick inte bli något skämmigt och onämnbart. Ytterdörren skulle stå lika öppen som alltid och på bloggen kun­ de alla som fanns runtomkring följa med en bit på vägen.

– Jag har alltid haft ett kreativt driv och en lust och längtan efter att få berätta och bli förstådd.

När det var dags att gå in i de allra tuffaste månaderna av cytostatika, fattade Clara ett beslut. Hon skulle skriva för att stå ut – och för att försöka bli publicerad. Drömmen hade funnits sedan tonåren. När hon var 21 gick hon skrivarlinjen på Skurups folkhögskola.

Men brödfödan kom emellan, socionom­ utbildningen och barnen.

Nu kunde hon inte längre jobba. Det enda hon kunde var att ligga där i soffan och då och då, när hon kvicknade till för en stund, föra fingrarna över tangenterna.

– Det var en sådan tröst att få forma orden.

Att få ur mig det som var och i min förtviv­

April 2019

2019-03-28 09:10

Clara Bolmsjö har nominerats till årets Katapultpris för sin prosalyriska debut ”Jordkropp”.

lan få forma en berättelse. Jag fick ett fäste.

Orden blev till även om jag inte riktigt gjorde det.

Två parallella berättelser växte fram och vävdes samman i en prosalyrisk form. Hon skrev om snabbdelande celler i en mammas kropp. Om väntrum och sjukrum. Och hon skrev om en familjs vilja att leva av jorden, skingra sly och ogräs och se sköra skott spira i den snåla blåsten. Kroppen som ansatts och gjorts obrukbar speglas i bruket av jorden.

– När jag skrivit klart var den värsta delen av behandlingen över.

”Det är svårt att vara huvudperson i sitt eget liv. Men jag försöker hitta ett sätt att ge mig själv tid att skriva.”

ATT SOM debutant få ett förlag att nappa är

svårt, inte minst för den som skriver lyrik.

– När min förläggare ringde blev jag så fruktansvärt glad. Det var så stort. ”Jordkropp” fick fina recensioner och Clara Bolmsjö har nominerats till årets Kata­ pultpris, fått delta på en rad poesimässor och författarsamtal. Men den kanske största upp­ levelsen var när barnen för första gången fick den tryckta boken i sina händer.

– De var så stolta. Allt det fruktansvärt job­ biga hade lett till något, blivit något. Jag hade fått syn på hur viktigt skrivandet är för mig och författardebuterat.

Det burrar från telefonen på soffbordet.

April 2019

19am322_clara_bolmsjo_17990.indd 23

FOTO: JOI GRINDE

Det är minstingen som ringer från fritids: ”Mamma, lovar du att du är hemma när jag kommer? Du måste lova på tusen!”

– Jag är här hjärtat, jag lovar, på tusen, sva­ rar Clara.

Hon kommer att finnas där för sina barn, länge, länge. Återbesöket visade att Claras kropp är fri från cancern.

– Men min rädsla finns kvar. Jag är en has­ tig person och tillfrisknandet är en långsam process. Fast med tiden som går och ärren som bleknar blir det ändå stabilare.

Men hon är tacksam mot sin kropp. Den har fått mycket stryk, ändå klarar den nu att bära henne igen.

– I dag vet jag att du inte kan ta den för given.

Hemma i vardagsrummet har den grå sof­ fan som hon låg i under så många månader, bytts ut. I de korta glappen mellan jobb och middag, läxläsning och omslutande kramar, slår hon sig ned i den nya röda och formar ord till meningar som en dag ska bli till en ny bok.

– Det är svårt att vara huvudperson i sitt eget liv. Men jag försöker hitta ett sätt att ge mig själv tid att skriva. Det är det här jag vill göra och i dag känner jag att jag är skyldig mig själv det.

HANNA WELIN

FOTO: JOI GRINDE

23

2019-03-28 09:10

Perspektiv !

KOM OCH SE VAD GUD HAR GJORT, UNDERBARA ÄR HANS GÄRNINGAR MOT MÄNNISKORS BARN.

Halleluja

– när invanda vägar saknas

Prova Signum – en unik kulturtidskrift med världsvida utblickar !

Introduktionspris: 275 kr för 8 nr (ord.pris 400 kr) Ring 018-5800710 eller läs mer på

www.signum.se

Oas Sommarmöte LJUngby arena 23-27 juli 2019 DET ÄR GRATIS FÖR ALLA BARN MELLAN 0-14 ÅR ALLA DAGAR. LÄGER FÖR UNGDOMAR 15 ÅR OCH UPPÅT: WWW.UNGDOMSOAS.SE SEBASTIAN STAKSET - BISKOP ANDREW WATSON - TOMAS SJÖDIN - KARDINAL ANDERS ARBORELIUS - BISKOP FREDRIK MODÉUS - SYSTER SOFIE - LUKAS BERGGREN - MIKAEL OSCARSSON - ELISABETH SANDLUND - KG LARSSON - HANS WEICHBRODT - BERIT SIMONSSON - YOUNGSTERS UNGDOMSOAS

katolsk orientering om kyrka, kultur & samhälle

w w w. o a s r o r e l s e n . s e

Studera på Helsjön!

- genom yttre och inre landskap Vi ordnar resor med innehåll Normandie 25 maj

- buss från Jönköping till landstigningskusten, Thérèse av Lisieux, Giverny mm.

N

Allmän kurs

N N N N N

Musiklinje Bibelkurser Kyrkans grundkurs Lärarassistentutbildning Japanska

Ger behörighet till högskole- och yrkeshögskolestudier

HELSJÖN F O L K H Ö G S K O L A

Passionsspel i Österrikiska Erl 25 juni

- fantastisk natur och ett sevärt passionsspel

Georgien 10 juni

- ett fascinerande land i skuggan av Kaukasus

Irland i St Patricks fotspår 12 juni

- det rika arvet från den keltiska kyrkan

Schleswig - Holstein 14 aug

- intressant gränsland med rik historia

Berlin med Bonhoeffer 18 sept

- teolog under krigstiden som är aktuell idag. buss från Jönköping

Armenien 26 sept

- en resa i tiden till skönhetens land, öster om Ararat

Passionsspelen i Oberammergau - flera avgångar maj - sept 2020

Många fler resor på vår hemsida:

Israel singelresa - Israel rundresa - Grekland i Paulus fotspår - Cypern där Paulus började missionsresan Assisi och Rom - Biblisk historia i Jordanien - mm

www.exodusresor.se

046 - 140 590 info@exodusresor.se

Untitled-32 24

Upptäck möjligheterna på www.helsjon.se

2019-03-27 12:42:29

Symbolik

Den vita kåpan har inte alltid varit självklar för konfir­mander.

Länge gällde kostym eller ­finklänning – eller folkdräkt!

Kåpan som är lika för alla

I DAG SER VI det som självklart att konfirmanderna är klädda i vita fotsida dräkter vid konfirmationen, och att kyrkan lånar ut kåporna är det ingen som ifrågasätter. Men så har det verkligen inte varit.

Tidigare var konfirmationen steget in i vuxenvärlden, där pojkarna fick sin första kostym och flickorna den finklänning de skulle ha i

April 2019

Untitled-34 25

många många år. Av praktiska skäl var den oftast svart – inte många unga kvinnor hade användning för något så extravagant som en vit klänning, särskilt som de flesta även gifte sig i svart.

Under 1900-talets början blev vit klänning vanligare. Med åren blev det också finkläderna allt finare, vilket fick vissa föräldrar att protestera – det blev alltför mycket fokus på dyra kläder.

På S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö började man år 1959 använda enkla, vita konfirmationsdräkter för sina internatkonfirmander.

I Aftonbladet den 19 april detta år fanns en stor artikel med rubriken ”Föräldranej till dyrbara konfirmationskläder” och en bild på den nya kåpan.

Den 11 juli användes kåporna för första gången. De blev snabbt populära, och många ville låna. Så småningom skaffade fler och fler församlingar egna kåpor. Bruket slog igenom snabbast i Stockholm, men det gick trögare på Västkusten.

I Dalarna var det ända in på 80-talet vanligt med sockendräkt vid konfirmationen, och sockendräkt har historiskt också alltid funnits sida vid sida med både svarta och vita klädnningar och finkostymer. Samiska konfirmander har ofta traditionell kolt, och det finns i vissa delar av den samiska kulturen delar av den traditionella dräkten som bara läggs till efter konfirmationen.

SARA GRANT

FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON

De vita kåporna som de flesta konfirmander bär är faktiskt ett rätt modernt påfund. Tidigare bar pojkarna kostym och flickorna klänning, först svart och senare ofta vit.

25

2019-03-27 12:43:42

En andra chans

Andra gången gillt för kärleken Efter 32 år slog förälskelsen till — för andra gången.

Som unga hade Anna-Lena Bergelin och Jan Sigurd en romantisk sommar ihop. I dag har de hittat tillbaka till varandra och lever tillsammans dygnet runt.

AV HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE

26

Untitled-21 26

April 2019

2019-03-27 12:41:58

”Vi hade bra liv, båda två. Och vi fick våra fina barn, de är ungefär lika gamla.”

Sommarförälskelsen mellan den 19-åriga Anna-Lena och den 23-årige Jan började med en svimning och slutade med ett krossat hjärta. Först för sex år sedan lärde de verkligen känna varandra.

ANNA-LENA MIMADE och var vitsminkad

första gången Jan såg henne. Det var 1978, på Stortorget i Lund. På krogen ett par dagar senare kände han igen den duktiga, söta tjejen från mimföreställningen och gick fram för att ge henne beröm.

– Min värld var Chaplin, Bröderna Marx och Helan och Halvan hjältar, så jag sa ”Du är så lik Helan”.

Jan både ler och skakar på huvudet åt minnet. För idag vet han något som han inte hade en aning om då. Att den 19-åriga tjejen framför honom led av ätstörningar. Men Anna-Lena skakade av sig kommentaren, hon gillade ju faktiskt själv Helan, och de pratade i två timmar. Problemet var bara att hon, som är två decimeter kortare än Jan och hade lågt blodtryck, fick stå med huvudet bakåtlutat.

– Plötsligt svimmade hon bara, rakt ned i mina armar, säger Jan Sigurd.

Anna-Lena försvann i en ambulans. Men det tog bara ett par dagar innan de möttes igen, för att åka på utflykt till Landskrona.

Där skulle de se pjäsen ”Den inbillade sjuke” som visade sig vara inställd – på grund av

sjukdom. I stället hamnade de längst upp i stadens vattentorn. Där, med utsikt över Öresund, kysstes de för första gången.

IDAG BOR DE med en minst lika imponerande

utsikt över sundet, på nionde våningen vid havet i Malmö i en charmig tvåa med väggar fyllda av tavlor. Ur högtalarna strömmar en duett från Anna-Lenas och Jans platta från i höstas där de skrivit text till Sten Bromans musik. En duett som kärleksparet själva sjunger.

– Ja, det är romantiskt, det är det, säger Anna-Lena Bergelin (tidigare Brundin), och berättar att de snart ska ge ut ännu en gemensam skiva med originallåtar av Chet Baker.

Men sommarförälskelsen mellan den 19-åriga Anna-Lena och den 23-årige Jan slutade med ett krossat hjärta. Jan hade kommit in på en utbildning på Dramatiska institutet och flyttade till Stockholm. När Anna-Lena tog tåget upp gjorde han slut. De var så unga och Jan ville vara öppen för allt nytt som väntade honom i livet.

– Vi lärde egentligen aldrig känna varandra

ordentligt. Anna-Lena var så blyg och liksom innestängd i sin egen bubbla, på grund av sin sjukdom med ätstörningarna, att jag inte riktigt nådde henne.

Anna-Lena nickar och säger att hon inte vågade vara öppen nog för att visa vem hon var.

– Men när Jan gjorde slut blev jag verkligen besviken, säger hon.

— Så småningom började jag gå i terapi för att ta tag i mina problem.

LIVET GICK VIDARE. Anna-Lena blev frisk, gifte sig och fick två barn. Snart blev hon känd som både ståuppare, skådespelare och författare. Jan fick fyra barn på sitt håll och ledde tv-program, skrev böcker, höll i skrivarkurser och samarbetade musikaliskt med bland annat Monica Zetterlund.

– Vi hade bra liv båda två. Och vi fick våra fina barn, de är ungefär lika gamla, säger Anna-Lena.

De hördes av ibland och sågs ett par gånger genom åren, som kolleger och vänner.

Men det var först för sex år sedan som de

FORTS. April 1 2019

Untitled-21 27

27

2019-03-27 12:42:00

En andra chans

egentligen började lära känna varandra. Och det genom att bolla ett manus över mejlen.

Det manuset skulle sedan komma att bli den gemensamma burleska countryföreställningen ”Lösa tyglar”.

– Vibbarna kändes ju mer vi höll på och sommaren 2012 återvann vi vår gamla kärlek, säger Anna-Lena.

JAN FRIADE i en bärnstensfärgad solnedgång i Trieste, ”världens mest romantiska stad” och alltsedan de hittade tillbaka till varandras famnar har de hållit sig nära. De bor trångt och jobbar båda vid matbordet, mitt emot varandra med varsin dator. De motionerar tillsammans, handlar mat och går på krogen ihop.

Tröttnar ni aldrig?

– Nej, vi har ju bara varit tillsammans i sex år. Men vi ska se till att göra lite saker på egen hand också. Sigge (Jan) och hans kusin släpper en ny deckare och jag har mina moderatorsjobb. Snart ska jag också gå en sångkurs i

”Vi leker vuxna här i vårt lilla dockskåp”, säger Anna-Lena om livet de nu formar tillsammans.

28

Untitled-21 28

Köpenhamn, säger Anna-Lena.

Men mest av allt har de njutit av den nyfunna möjligheten att skapa tillsammans.

De gör föreställningar och skivor ihop, driver ett gemensamt förlag och en Youtube-kanal.

– När vi blev ihop kändes det lite som i elfte timmen och vi ville genast göra sådant som andra skjuter upp till pensionen. Det fanns så mycket ackumulerat från resans gång, säger Jan. Anna-Lena skrattar till och säger att de är som två spontana impulsiva barn ”som leker vuxna här i lägenheten, i vårt lilla dockskåp”.

– Just nu har vi fått för oss att vi ska äta flera kilo frukt om dagen och har fyllt hela köket med frukter.

ATT ÄTA bra har blivit viktigare än någonsin.

Hösten 2017 drabbades Anna-Lena av brustet hjärta. Inte av kärlekssorg, utan av stress och obearbetad sorg. Diagnosen takotsubo kallas brustet hjärta eftersom hjärtats kammare får en annan form. Symtomen liknar en hjärtinfarkt.

– Det blev en tankeställare för oss båda. Jag som alltid haft många bollar i luften har gått i terapi för att lära mig att hantera stress.

I dag mår hon bra, men måste vakta sig själv så att hon inte går på för hårt.

– Jag brukar känna när Anna-Lena är stressad och säger till, säger Jan. – Vi tar hand om varandra.

LIVETS VÄGAR kan leda åt många håll. Men paret som nu sitter intill varandra i soffan är glada över att deras vägar inte på allvar korsades igen förrän 2012. För även om de känner sig som barn är de så oändligt mycket mer vuxna än den där sommaren för länge sedan.

– Du var nog en person som fick andra lite osäkra, även om du egentligen själv var osäker. Jag var så skör då och hade nog inte pallat det, säger Anna-Lena.

– Nej, det hade troligtvis inte varit bra om du blivit min hustru. Vi människor är som modellera, vi formas av andra och av vår omgivning. Nu utvecklades du och gjorde din grej.

I stället för att i värsta fall ha konkurrerat hittade de sina vägar på var sitt håll.

– I dag kan vi hjälpa varandra att bli vårt bästa jag. Både som människor och i det vi skapar, säger Anna-Lena.

April 2019

2019-03-27 12:42:09

Från frö till planta

FOTO: STEFAN TELL/BONNIER CARLSEN

Själv växte Elin Ek upp ”i en lägenhet på ett blåsigt berg i södra Norrland” och drömde om att odla. Nu vill hon uppmuntra alla att försöka, i den skala det är möjligt.

Dags att hjälpa fram våren på traven Hon slog igenom som Grynet, men Elin Ek är också programledare i radio och tv – och förfatIngress tare liten till både skönlitteratur och faktaböcker för barn. Senaste boken handlar om att odla.

April 2019

Untitled-21 29

”Jag odlar – inomhus, på balkongen och i trädgården” är uppdelad i enkla kapitel där Elin Ek metodiskt går igenom de olika odlingsstegen, från hur man läser av en fröpåse till hur man tjuvar en tomatplanta.

Visserligen är den tänkta läsaren ganska ung, men egentligen är det här en bok för alla som är nyfikna på att odla lätta blommor och grönsaker, oavsett om man gjort det förut eller är nybörjare.

Boken ger tips på hur man med enklast möjliga medel sår ett frö som gör att man kan skörda en egen liten söt snackspaprika eller en vacker bukett sommarblommor.

– Jag ville skriva en bok där det finns något för alla. Det ska inte spela någon roll var eller hur man bor, vare sig om det är i en lägenhet i Sundsvall, som jag gjorde när jag var liten, eller om man bor på en gård i Skåne.

Hon önskar alla människor en egen liten odling, oavsett om det är ärtskott i fönstret på sitt rum eller en hink potatis på balkongen.

– Att odla är något djupt mänskligt och jag tror att kunskap kring odling ger en större förståelse och respekt för både vår mat och miljö. Dessutom är det väldigt roligt! säger Elin Ek. I boken ger hon också tips på vad man kan göra med det man odlat. Recept på bland annat rödbetsbrownies, blomsterkakor och minipizzor.

Elin Ek har tidigare givit ut en liknande bok om att greja och pyssla, och sådana idéer saknas inte heller här. Hon berättar bland annat hur man kokar sitt eget mintlypsyl, syr egna tepåsar och gör tvål med torkade blomblad.

Hon har ett tips hon tycker att alla borde börja med: – Ringblommor är toppen, de är lätta att odla, finns i många färger och storlekar och dessutom går de både att äta och göra roliga saker av som tvål och sånt.

SARA GRANT

29

2019-03-27 12:42:25

Hållbarhet Kaffe

Älskad och hotad b Kaffe med dopp — fika — är det svenskaste av svenska. Kanske som en sekulär variant av nattvarden, där får gemenskap med andra, menar mathistorikern. Men vår älskade böna hotas av klimatförändringarna, och redan nu experimenterar kaffekedjorna med alternativen.

DEN GLOBALA uppvärmningen hotar vår vanligaste kaffeböna. Rosterier och kafékedjor ser på alternativ för framtiden när dagens kaffe kan komma att bli en sällsynt lyxvara, precis som förr. Då måste vi kanske ställa om våra omhuldade fikavanor.

Det svenska fikat med kaffe och dopp är i dag hetare än någonsin – begreppet ”Swedish fika” sprids över världen som en löpeld. Men blir klimatet hetare äventyras våra fikatraditioner, ifall vi inte lär oss dricka annat kaffe eller rent av surrogat.

DEN POPULÄRASTE bönan arabica står för

cirka 80 procent av världens konsumtion.

Den är mindre besk än bönan robusta, tack vare lägre koffeinhalt. Men den är också mer sårbar.

– Den klarar bara ett relativt snävt temperaturband, och är även känslig för fuktighet.

Ekologin är lite krånglig. Den blommar efter kraftiga regn, med sedan behöver det vara torrt en period, säger Kristoffer Hylander, professor i växtekologi vid Stockholms universitet som forskar på odlingsvillkoren för etiopiskt kaffe.

BÄST ODLAS plantorna i bergiga klimat på en höjd på mellan 600 och 2 200 meter. Arabicans väderberoende är ett problem redan i dag. Katastrofåret 1975 frös två tredjedelar av kaffet bort i Brasilien – den största producenten med en tredjedel av världens odlingar.

Priset sköt i höjden, vilket ledde till att det svenska kaffedrickandet minskade dramatiskt en period.

Men att ersätta arabican med robusta på bred front är inte lätt. Robusta är en låglandsart, som behöver mer fukt och värme.

Odlarna kan inte enkelt bara byta plantor eller flytta sina odlingar till högre höjd. Forskare undersöker därför hur man kan fortsätta odla arabica även om klimatet blir varmare.

I Finland och Sverige dricker vi mest kaffe

30

Untitled-23 30

Kaffeodlingar i Costa RIca. Fortfarande plockas det mesta av kaffet i världen helt för hand.

Men den vanligaste bönan arabica är inte särskilt tålig, och känslig för klimatförändringar.

i världen – över tre koppar om dagen per person i snitt. Därnäst kommer Norge och Danmark. Sedan millennieskiftets latteboom ökar drickandet i hela världen. Det dricks över två miljarder koppar om dagen globalt och kaffe är en av de allra största handelsvarorna efter råolja.

VÅR FIKAKULTUR hänger samman med att

landet är så glest befolkat. På den tätbefolkade kontinenten har man länge umgåtts på bykrogen, medan nordbor ofta fick färdas en bra bit till sina grannar. Det var självklart att bjuda besökare på något att dricka och äta.

Ofta blev det brännvin, öl eller svagdricka, enligt mathistorikern Richard Tellström vid

Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. Supandet var utbrett och 1755 förbjöds husbehovsbränningen, för att minska både fylleri och spannmålsbrist. Då kom alkoholen till viss del att ersättas av kaffe.

– En annan viktig faktor är att vi i samma veva fick ett nytt öl, lagern. Den kunde man inte göra hemma, utan fick köpa på flaska.

Det blev dyrt och ölstånkan som ständigt stått på bordet förlorade bataljen mot kaffekannan, säger Richard Tellström.

– Kaffet är också en lite besk och värmande dryck. Förr drack man öl ljummen eller till och med värmd vintertid, innan glöggen kom, så övergången till kaffe var inte särskilt svår.

Kafferep och kyrkkaffe blev tidigt etable-

April 2019

2019-03-27 12:43:04

d besk böna FÖRBJUDEN LYX På 1700-talet var profan och kyrklig rättskipning tätt sammankopplade.

Och enligt Luther skulle man inte leva över sitt stånd. Den som inte var adlig skulle inte klä upp sig för mycket, fick inte ha för fina husgeråd och porslin, inte överdriva bruket av njutningsmedel som tobak och kaffe – det kontrollerade prästen i samband med de årliga husförhören. Ändå hade kaffevanan i mitten av 1800-talet etablerats i hela landet.

I Finland och Sverige dricker vi mest kaffe i världen – över tre koppar om dagen per person i snitt. Därnäst kommer Norge och Danmark.

FOTO: GETTY IMAGES

rat. Kaffe med dopp kan ses som en sekulär variant av nattvarden: dryck med bröd som intas under sociala former, framhåller Tellström.

I DAG är ”Swedish fika” en guldgruva för de svenska rosterierna, som tar in gröna bönor och skickar ut förädlat kaffe – det är faktiskt en av våra största livsmedelsexporter.

Och vi kan lugnt fortsätta att dricka vårt kaffe, så länge vi gör det måttligt. De hälsolarm som avlöste varann under ett par decennier balanseras nu av mer positiva rapporter.

Jo, kaffet är beroendeframkallande och man kan få huvudvärk om man håller upp. Dricker man mer än tio koppar om dagen kan man

April 2019

Untitled-23 31

drabbas av ”kaffedarren” och hjärtflimmer.

Kaffet har, liksom som amfetamin och kokain, en centralstimulerande effekt. Men dricker man rimligt mycket finns inga större hälsorisker. Tvärtom.

– Tidigare lade man större tyngd på negativa effekter som risker för hjärta och kärl.

Men samtidigt visar studier på skärpt kognitiv förmåga med bland annat förbättrad inlärning, säger beroendeforskaren Fred Nyberg, seniorprofessor vid Uppsala universitet.

KAFFE ÄR dock mindre bra om man är ganska ung eller ganska gammal. Barn kan få i sig för mycket koffein, vilket oftare sker genom de populära energidryckerna än genom regelrätt

kaffepimplande. Men från 20-årsåldern kan kaffets stimulerande effekter, med ökad energi, vakenhet och fysisk prestationsförmåga, ses som något mer positivt. När vi sedan blir äldre kan koffeinet i den heta drycken tvärtom orsaka sömnproblem och öka urinproduktionen. Även om hotet mot arabican inte är akut, testar kafékedjor redan nu nya varma drycker som baseras på växter som hampa och rödbeta. Skulle vi skandinaver bli tvungna att ändra våra väl rotade kaffevanor gäller det att börja i tid.

MATS KARLSSON

31

2019-03-27 12:43:07

Påskägg

Kycklingar, risknippen, harar och ägg.

Påskpyntets kopplingar till Bibelns berättelser om Jesu död och uppståndelse är inte alltid glasklara.

Vad har ägg med påsk att göra?

SYMBOL FÖR UPPSTÅNDELSEN Ägget har sedan urminnes tider varit en symbol för fruksamhet, återfödelse eller en ny början. I egyptisk mytologi brinner Fenixfågeln upp och föds igen från det ägg som ligger kvar i askan. I hinduiska skrifter beskrivs hur världen uppstår ur ett ägg. När kristendomen spreds i Västeuropa plockade kyrkan upp många av de förkristna traditionerna. Ägget, som en symbol för nytt liv, fick illustrera återuppståndelsen. I vissa delar såg man ägget som en symbol för stenen som rullades från den tomma graven.

FÄRGGLADA ÄGG I ÖST Att måla ägg är en tradition som funnits sedan 1200-talet. Fastan gjorde de välkommen comeback under påsken, och man ville göra dem så fina som möjligt för att fira. I bland annat Polen dekorerar man ägg med vackra mönster genom bivax och färg, så kallade Pisanka, och tar med dem och annan mat i en korg till kyrkan för att få dem välsignade. Det äldsta bevarade Pisanka-ägget är från 1100-talet.

RÖDA ÄGG FÖR KRISTUS Inom både grekisk-ortodox och rysk-ortodox tradition tar man också med ägg till kyrkan, men först färgar man dem röda. Färgen ska påminna om hur Maria Magdalena enligt legenden reste till Rom för att möta kejsaren Tiberius och ge honom ett rödfärgat ägg, en symbol för Jesu blod.

FULLT AV GODIS Under påsken äter vi 4 000 ton ägg i Sverige. Det må låta mycket, men är inte ens i närheten av den mängd godis som säljs under påskveckan: 13 400 ton! Under påskhelgen ökar landets godiskonsumtion med 500 procent.

DYRBARA PÅSKPRESENTER Den ryske guldsmeden och juveleraren Peter Carl Fabergé tillverkade under åren 1886 till 1917 ett femtiotal juvelbesatta ägg åt den ryske tsaren Alexander III. Han gav dem i årlig påskgåva till sin hustru Maria. Näste tsar, Nikolaj II, fortsatte traditionen med sin hustru Alexandra. Det allra första ägget var ett enkelt emaljerat vitt ägg med en förgylld gula med en gyllene höna inuti.

Sedan blev äggen allt mer detaljerade. Planeringen av varje ägg tog ett år.

32

Untitled-22 32

Månad 2018

2019-03-27 12:44:07