Tillvaro mars 2018

tillvaro EN TIDNING OM TRO, LIVET OCH VÄRLDEN NR 1 2018

Tema: Goda handlingar

Därför firar vi

Världen härjas av krig och katastrofer och svenskarna är bäst när det krisar. Men är viljan att hjälpa så stor att den blir till besvär.

Kultur på lunchrasten

PÅSK

Porträttet: Rickard Olsson Folklighetens förkämpe

Sara Carlsson, diakon:

”Mitt liv är att tjäna andra” Mars 2018

1

Ledare

En uppståndelse NÄR JESUS dog på korset på långfredagen

brast förlåten, det förhänge som dolde det allra heligaste i templet, mitt i itu. Genom trasigheten blev helheten synlig. Men trots det brustna finns en fortsättning. Har du känt dig brusten? Kunde du gå till någon då? Och vad har påsken med detta att göra? Alla vi har nog varit förälskade någon gång eller känt oss dragna till någon som väcker känslor av all världens längtan inom oss. Alla har vi nog också blivit svikna minst en gång och känt olust, kalla kårar, förtvivlan, raseri eller kanske apati. Och alla vi har nog gjort någon annan illa.

JESUS BLEV förrådd av en av sina närmaste.

Då kommer jag till dig ändå, vart skall jag väl annars gå med mitt brustna halleluja. Ibland tvingas vi att lära oss att leva med sårigheter. Några blir med tiden ett ärr, andra sår tar längre tid att läka. Oavsett får vi alltid komma till Gud; Skaparen, Befriaren och Räddaren när vi inte själva räcker till eller när något eller någon förorsakat oss smärta. Oavsett vem vi är och vad som hänt. CAROLINE KROOK skriver i fasteboken Nyckel­hålet: ”Hoppet är inte en känsla. Hoppet är en uppgift och att bära hoppet vidare är en handling.” Ge inte upp hoppet!

Kanske har även du blivit det? Och då precis som Jesus, gett upp ett dödsskrik. Ett brustet halleluja där det tidigare jublet plötsligt fastnade i halsen. Många av oss kan se tillbaka på mörka perioder då man upplevt att allt bara brustit, då man har känt sig övergiven. Många av oss kan också minnas ljusa perioder, när det var en ”go´ tillvaro” och man kände ett bubblande jubel. Alla dessa nyanser utgör vad det innebär att vara människa. Allt detta rymmer också dagarna runt påsk; långfredagen med det brustna och påskdagen med sitt jubel av liv, kärlek och triumf. När allting känns svårt är Gud där och vill lyfta dig och ge dig din livsglädje åter. När förlåten brast i templet när Jesus korsfästes var det en förlåtelseakt. Jesus tar på sig dina misstag och förlåter dig det du har gjort någon ont. Kan du förlåta? I psalm 911 (Psalmer i 2000-talet) står det

18

Innehåll 4 Möt Sara Carlsson — ny diakon i Huskvarna församling

KRISTER CLIFFORD KYRKOHERDE

7 Därför firar vi påsk 8 Kalendarium 10 Tema: Goda gärningar

Svenska folket bäst när det krisar Portätt: Rickard Olsson Från Sibirien till Afrika — han mötte sju Messias

25 Yrke i kyrkan 26

”När allting känns svårt är Gud där och vill lyfta dig och ge dig din livsglädje åter. ”

28 Upptäck historien mellan väggarna 32 Påskharen — vem är det?

27

N VA

ENMÄRK

E T

2

S

tillvaro Redaktör: Camilla Almquist Mejladress: camilla.almquist@svenskakyrkan.se Foto, förstasida: Camilla Almquist Webbplats: Svenskakyrkan.se/huskvarna Ansvarig utgivare: Sara Grant, sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Soltions 2018

Tjuvstarta med egen odling

En del av AMOS Trycksak 5041 0004

Mars 2018

Koppla av med en stunds kultur på lunchen

tillvaro

i förändrad form

DU HAR väl inte missat att Musik vid lunchtid

är tillbaka i Huskvarna kyrka? Från klassiska kompositioner till samtida toner med olika medverkande musiker. Konserterna passar både dig som är nyfiken på nya musikupplevelser och dig som är en mer rutinerad lyssnare. Slå dig ned och bli bjuden på en kopp kaffe eller te. Vill du passa på att äta lunch, finns matiga lunchbaguetter att köpa för 40 kronor. Varje konsert är ungefär en halvtimme lång – perfekt för lunchrasten. Torsdagar enligt kalendarium kl. 12.15 i Huskvarna kyrka.

I DIN HAND håller du nya Tillvaro. Från

och med det här numret kommer nämligen pastoratstidningen att ingå i ett större livsfråge­ magasin. Nytt utseende, större PÅSK sidomfång och fler reportage är några saker av det som är nytt. on: Vårt mål är att Sara Carlsson, diak PÅSK göra en så bra ”Mitt liv är att tjäna andra” tidning som möjligt för dig som läsare. Därför Sara Carlsson, diakon: ”Mitt liv är har vi valt att låta att tjäna andra” Tillvaro växa och bli del av ett sammanhang. Med en större bredd på ämnen, spännande vinklingar och fler intressanta artiklar, hoppas vi att du ska kunna hitta innehåll som både fördjupar och ibland kanske också utmanar lite. Bland de lokala artiklarna kommer du även i fortsättningen att hitta reportage och personportträtt med människor i Huskvarna med omnejd, berättelser från kyrkans verksamheter och notiser om vad som händer i Huskvarna och Hakarps församlingar.

tillvaro EN TIDNING OM

TRO, LIVET OCH

tillvaro på lunchrasten

Världen härjas av krig och katastrofer och svenskarna är bäst när det krisar. Men är viljan att hjälpa så stor att den blir till besvär.

Kultur på lunchrasten

Mars 2018

FOTO: PMB MEDIA & DESIGN

Gruppen Flauto Con Spirito med Per-Åke Wennerberg, Boel Garton och Martina Stenman gästar i april.

Nyfiken på kyrkans textilskatt? DÅ SKA du besöka

den utställning som kommer att ges i Huskvarna kyrka med start under senvåren eller början av sommaren. Där kommer mässhakar, stolor och andra typer av liturgiska tex- Huskvarna kyrkas tilier från pastoratets äldsta mässhake. kyrkor att visas. Tanken är att utställningen ska spegla kyrkoåret och innehållet kommer därför att variera med tiden. Kyrkliga textilier är en del av vårt levande kulturarv och speglar sin samtid i val av material, färg, form och symbolik. I utställningen får du ta del av fantastiska broderier och gedigna hantverk. Håll utkik efter mer information på vår hemsida och i annonsering.

FOTO: CAMILLA ALMQUIS

Mars 2018

FOTO: HANS JÄREBY

Torsdag 19 april Psaltarpsalmer i modern tappning Tonsättningar av och med Michael Strand, piano. Karin Edwardsson, sång och Bosse Hellgren, bas.

ATT ÄTA ägg på påsken är en tradition som finns över stora delar av världen. Att måla äggen är däremot en europeisk sed. Ägget är en gammal symbol för liv och för Jesu uppståndelse. Nytt liv bryter fram genom det hårda skalet. I Sverige så mycket som fördubblar vi vår äggkonsumtion vid påsk. Som mest äter vi sex miljoner ägg i timmen på påskaftonskvällen, enligt Svenska äggs beräkningar.

OCH VÄRLDEN NR 1 2018

Porträttet: Rickard Olsson Folklighetens förkämpe

r Tema: Kultu Goda handlingar

Torsdag 12 april Vår Dikt, prosa och musik med gruppen Flauto Con Spirito och kyrkoherde Krister J Clifford.

Kärt ägg

Därför firar vi

krig och Världen härjas av a katastrofer och svenskarn är bäst när det krisar. Men är viljan att hjälpa så stor att den blir till besvär.

EN TIDNING OM TRO, LIVET

Torsdag 24 maj Med strängaspel och pianoklang Ett varierat kammarmusikaliskt program för fiol och piano när sommaren står för dörren. Maria Ydreborg, piano och Julia Sandwall, fiol.

1 2018 VÄRLDEN NR

Tema: Goda handlingar

Därför firar vi

Porträttet: Rickard Olsson Folklighetens förkämpe

1

Mars 2018

1

UTÖVER DETTA kommer det finnas ett antal nationella sidor som produceras av förlaget Verbum. Precis som tidigare kommer Tillvaro att delas ut i brevlådan till alla hushåll i Huskvarna, Hakarp och Öxnehaga fyra gånger per år. Vi hoppas att tidningen ska väcka nyfikenhet och ökad kunskap kring kristen tro. Har du frågor om Tillvaro eller har tips och idéer på innehåll är du välkommen att höra av dig till redaktör camilla.almquist@svenskakyrkan.se.

Vi önskar dig trevlig läsning! CAMILLA ALMQUIST, REDAKTÖR KRISTER J CLIFFORD, ANSVARIG UTGIVARE

3

Porträttet

Diakoni handlar om att omsätta kristen tro i praktisk handling; att stötta och upprätta människor och våga vara en röst som höjs mot orättvisa och orättfärdighet. Ordet diakon betyder tjänare. Sara Carlsson är ny diakon i Huskvarna församling. Hon brukar förklara sitt arbete som att hon är kyrkans socialarbetare.

”Som diakon har jag vigt mitt liv till att tjäna andra” F

rån början hade Sara inte alls tänkt arbeta i kyrkan. Tvärtom. Uppväxt i ett präst- och diakonhem, tog hon avstånd från att gå i föräldrarnas fotspår och hade i stället siktet inställt på att bli socionom. Men när hon under en praktik på utbildningen hamnade på ett center i Norge för prostituerade kvinnor och såg diakonernas arbete där, ändrade hon sig. – Jag såg hur diakonerna mötte dessa kvinnor just där de befann sig, i den livssituation de var, utan moralpredikningar eller fördömanden. De blev mina stora förebilder. Sara åkte hem, slutförde sin socionomutbildning och blev mamma. Därefter blev det diakonutbildning. Hon diakonvigdes i Visby 2001. UNDER ÅTTA år arbetade hon sedan på Got-

land och drev bland annat ett diakonicentrum. 2009 flyttade hon till Jönköping och fick en tjänst i Jönköpings församling. Sista åren har hon arbetat i Värnamo pastorat.

4

”Jag såg hur diakonerna mötte dessa kvinnor just där de befann sig, i den livssituation de var, utan moralpredikningar eller fördömanden. De blev mina stora förebilder.” I januari började hon i Huskvarna församling. Som diakon får man vara beredd på att varje dag inte är lika. Men en typisk dag kan börja med att ringa ett antal telefonsamtal, berättar Sara. Det kan till exempel handla om att hjälpa någon söka upp en socialtjänstkontakt, att boka tider eller nysta i vilken hjälp någon kan få gällande ekonomiska problem. Därefter kan det vara att träffa en grupp med

daglediga; fika tillsammans och prata om stort och smått. På eftermiddagen är det vanligt att ta emot någon för samtal. – Ofta handlar det om att möta någon i nöd, ibland i en akut situation. Det kan handla om ett enda tillfälle man möts och sen inte mer. Det är inte alltid jag får veta hur det går för någon efter att vi har träffats. Men det händer också att jag följer personer under flera år. ORSAKEN TILL att människor söker sig till kyrkans diakoni varierar men bekymmer kopplade till ekonomi är vanligt. Det finns en förhoppning om att kyrkan ska kunna ge hjälp man inte fått hos andra instanser. – Ibland märker man också att det är ett stort tryck på psykiatriska mottagningar i samhället och att människor då söker sig vidare. Det kan vara svåra situationer att möta. Särskilt när barn är inblandade. En diakon kan känna både otillräcklighet och ensamhet

Mars 2018

SARA CARLSSON

Ålder: 42 år. Gör: Ny diakon i Huskvarna församling. Bor: Torpa, Jönköping. Familj: 3 barn; 19, 14 och 10 år gamla. Fritidsintressen: Röra på mig, umgås med familj och vänner.

Mars 2018

5

Porträttet

Behöver du prata med någon? även om man som utbildad har redskap att stödja sig mot. För att orka är det viktigt att ta hand om sig själv; röra på sig och ha en god och meningsfull fritid, säger Sara. – Vi lämnar heller aldrig någon utan hjälp, kan inte vi finns alltid möjligheten att hänvisa en person vidare. Det finns alltid något vi kan göra. Vad skulle du säga är det viktigaste i uppdraget att vara diakon?

– Att få alla i omgivningen att bry sig om varandra, i det lilla och i det stora. Det handlar både om relationer mellan enskilda, i arbetslaget och i församlingen. Som diakon

Att jobba som diakon Omsorg om människan och förmåga att lyssna och ge stöd behövs i arbetet som diakon. Diakonen arbetar mitt bland människor och leder också det diakonala arbetet i för-

6

har jag vigt mitt liv till att tjäna andra. Har du hunnit få någon uppfattning om Huskvarna församling ännu?

– Det är lite tidigt ännu. Under våren har jag tänkt besöka alla verksamheter i församlingen för att se hur man arbetar. Jag har också tänkt ta kontakt med de omkringliggande samhällsinstanserna som Socialtjänsten, Barn- & Ungdomshälsan och de andra kyrkorna här i Huskvarna för att få ett nätverk lokalt. – Jag känner mig väldigt välkommen här! TEXT OCH FOTO: CAMILLA ALMQUIST

samlingen. Arbetsuppgifterna kan variera beroende på i vilken församling man tjänstgör och diakonens egen bakgrund. För att bli diakon krävs högskoleutbildning inom ett vårdande yrke, till exempel socionom, psykolog, läkare eller sjuksköterska. Utbildningen till diakon omfattar bland annat

Vem som helst kan någon gång i livet behöva prata om sina bekymmer och frågor, bli lyssnad på och kanske få råd. Diakon och präster finns för dig när du behöver prata och arbetar bland annat med samtal, rådgivning, andlig vägledning, själavård, bikt och hembesök. Det kostar inget att söka hjälp eller komma på samtal. Välkommen att höra av dig till Sara Carlsson, diakon Tel: 036-13 94 22, sara.m.carlsson@svenskakyrkan.se Krister J Clifford, präst, kyrkoherde Tel. 036-13 94 10 krister.j.clifford@svenskakyrkan.se

Svenska kyrkans grundkurs och praktik. Diakonen är en av Svenska kyrkans så kallade ”vigningstjänster”. För att vara behörig att söka in på pastoralteologiskt slutår och därefter bli diakonvigd, behöver man först ha antagits som diakonkandidat av biskopen.

Mars 2018

Vandring

Därför firar vi påsk Glädje, rädsla, förtvivlan, tomhet och hopp! Påskens händelser bjuder på mycket dramatik. Kan du historien och vad som hände dag för dag? Följ med på en vandring från skärtorsdagen till påskdagen. Påskens händelser omtalas i alla evangelier i Bibeln; Matteus, Markus, Lukas och Johannes men på lite olika sätt.

Långfredag

Skärtorsdag Jesus samlar lärjungarna för att äta en judisk påskmåltid med bland annat osyrat bröd och vin. Detta görs varje år till minne av uttåget ur Egypten. (Andra Mosebok 12 -14). Under tiden de äter tar Jesus ett bröd och säger: ”Ta och ät, detta är min kropp”. Han tar också en bägare vin och säger ”Drick av den alla, detta är mitt blod som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.” “Gör detta till minne av mig”. Det är den allra första nattvarden som vi än idag firar med bröd och vin i kyrkan. Jesus berättar att han kommer att lämna dem och att det är någon av de tolv lärjungarna som kommer att svika honom. Han vet vad som väntar. Senare på natten blir han förrådd av Judas Iskariot som fått 30 silvermynt för att avslöja vem Jesus är. Jesus grips i Getsemane trädgård och förs till översteprästen Kajafas (Matteusevangeliet 26:1-57). Den här kvällen ger också Jesus lärjungarna ett bud, att älska varandra. Att dela gemenskap med varandra och med Gud är nattvardens innersta betydelse.

Mars 2018

Jesus förs till den romerske ståthållaren (ungefär förvaltaren) Pontius Pilatus. Han kan efter förhör inte finna Jesus skyldig till något. Den rådande seden var att utifrån folkets önskemål frige en fånge vid påsk. Pilatus frågar därför folket om de vill att Jesus ska friges, men de kräver istället att en känd brottsling, Barabbas, ska friges. De romerska soldaterna vrider ihop en krans av törne och sätter på Jesus huvud och hänger på honom en purpurröd mantel för att göra narr av ”judarnas konung”. Därefter förs han ut igen framför folket och Pilatus frågar åter om de verkligen vill se den här mannen död. Själv kan han inte finna honom skyldig till något. Men människorna skriker ”Korsfäst, korsfäst!”. Pilatus våndas men dömer efter påtryckningar Jesus till döden. Anledningen, att han utgett sig för att vara judarnas kung och gjort sig till Guds son. Jesus får själv bära sitt kors till en kulle utanför staden. En stor sörjande folkmassa följer med. Framme vid Golgata (betyder skallen) korsfästs han tillsammans med två rövare, en på var sida med Jesus i mitten. På korset hånas Jesus av soldaterna och de räcker honom surt vin att dricka. Innan Jesus dör utropar han ”Det är fullbordat!”, ”Fader i dina händer lämnar jag min ande”. När han slutar att andas skakar jorden, det blir mörkt som vid solförmörkelse och förlåten (förhänget, en stor tygbeklädnad) in till det allra heligaste i templet rämnar. När allt detta sker säger soldaten som vaktar korset: ”Den mannen måste ha varit Guds son”. En rådsherre och lärjunge i hemlighet, Josef från Arimataia, ber romarna att få ta ner Jesus döda kropp. Tillsammans med en annan man, Nikodemus, lindar han den med linnetyg och kryddor och lägger honom i en grav som var uthuggen i berget i närheten av platsen där han korsfästs. En stor sten rullas för ingången (Matteusevangeliet 27).

7

Kalendarium

Påskafton Lärjungarna sörjer. De gömmer sig av rädsla för att själva råka illa ut. Allt känns förlorat. Var allt de trodde på över? Översteprästerna söker tillsammans med fariséerna (skriftlärda) upp Pontius Pilatus. De minns att Jesus har sagt att han ska uppstå efter tre dagar och vill därför att graven ska bevakas. De är rädda att lärjungarna ska hämta kroppen och säga till folket att Jesus har uppstått. Pilatus går dem till mötes och utlovar en vaktstyrka. (Matteusevangeliet 27:62-66).

Påskdagen I gryningen kommer två kvinnor till graven för att smörja kroppen med väldoftande kryddor. När de kommer fram blir det ett kraftigt jordskalv. En ängel med ett utseende som blixten och kläder vita som snö stiger ner från himlen och rullar undan stenen. De vakter som skulle vakta graven, skakar av skräck och blir liggande som döda men ängeln säger till kvinnorna: ”Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade”. Ängeln uppmanar kvinnorna att komma och titta var Jesus låg och att de sedan ska skynda sig att berätta för lärjungarna. Jesus har visat oss kärlekens väg. Genom sin död och uppståndelse har han öppnat vägen för att vi ska kunna ha en relation till Gud. Oavsett hur våra liv ser ut har han gått före oss. Han går med oss och bär oss genom livet. Jesus är uppstånden!! Vad hände sen? Läs gärna fortsättningen i Lukas kapitel 24.

Genom död till liv – välkommen att fira kyrkans största helg. Här finns samlat påskens alla gudstjänster i Hakarps kyrka, Huskvarna kyrka och Öxnehagakyrkan. SKÄRTORSDAG 29 MARS

18.00 Skärtorsdagsmässa i Hakarps kyrka 18.00 Skärtorsdagsmässa i Huskvarna kyrka 18.00 Skärtorsdagsmässa i Öxnehagakyrkan LÅNGFREDAG 30 MARS

10.00 Långfredagsgudstjänst i Hakarps kyrka. Kyrkokören. 15.00 Långfredagsgudstjänst i Huskvarna kyrka. Kyrkokören.

PÅSKAFTON 31 MARS

23.00 Påsknattsmässa i Hakarps kyrka 23.00 Påsknattsmässa i Öxnehagakyrkan PÅSKDAGEN 1 APRIL

10.00 Högmässa i Hakarps kyrka. Kyrkokören. Diakonirådet medverkar. 10.00 Familjemässa i Öxnehagakyrkan 11.00 Mässa i Huskvarna kyrka. Kyrkokören och ungdomar medverkar. ANNANDAG PÅSK 2 APRIL

10.00 Gudstjänst i Hakarps kyrka TEXT: CAMILLA ALMQUIST OCH FREDRIK SPOLANDER

8

17.00 Mässa i Huskvarna kyrka

Mars 2018

Speciellt för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGEN! 8 dagars 5-stjärnig studieresa Kreta Pris för

FÖRSAMLINGSTIDNINGEN läsare

9990,– 8000,–

Normalpris

SEK2

Prisfördel

SEK2

1990,–

SEK1

Från endast

Inklusive

Heraklion

p. pers.

En av svenskarnas mest omtyckta studieresor !3 – En av svenskarnas mest omtyckta studieresor !3

Arkadiklostret

Chania

Klostret Agia Triada

Antikens Aptera

ANNONS 0

Inklusive

Inklusive

Inkluderat i priset:

Inklusive

Flyg tur och retur med renommerat flygbolag till Heraklion, inklusive hotelltransfer

3490,– SEK2

7 övernattningar i dubbelrum på utvalda 4- och 5-stjärniga hotell (nationell kategori) 7× riklig frukostbuffé

2500,– SEK2

Fascinerande studieresa i vår moderna bussar med luftkonditionering på Kreta, gudarnas hem !

4000,– SEK2

Se fram emot ett spektakulärt utflyktsprogram inklusive inträden (enligt program) Fackutbildad svensk- eller engelsktalande reseledning (beroende på tillgänglighet) 24 timmars läkarjour 9990,– SEK2 – 8000,– SEK2

Totalt per person Prisfördel per person

Förmånspris per person från endast 1990,– SEK

1

Oktober 2018

November 2018

1900,– SEK

(15. – 29.10.) Säsongstillägg per pers

Flygplatstillägg per pers Avgångsdagar

Inklusive

• Arkadiklostret: Kretas nationalhelgedom från Bysantinska rikets tid, symbol för Kretas självständighet • Romerska museet: romerska utgrävningar i Eleftherna • Kournassjön: Kretas enda naturliga sötvattensjö • Argiroupolis: se gamla romerska vattenledningar • Rethymnon: romantisk hamnstad med unik stadskärna • Klostret Agia Triada: venetianskt kloster (1600-talet), vackert belägen i olivlundar på halvön Akrotiri • Chania: förmodligen Kretas vackraste stad med höjdpunkter som t.ex. den pittoreska hamnen, det judiska kvarteret Evraiki, Hasan Pacha-moskén och många historiska byggnader • Antikens Aptera: berömda 3000 år gamla utgrävningar från antiken där sirenerna och muserna vistades enligt den grekiska mytologin • Matala: 60-talets hippieparadis; i grottorna i de höga kalkstensklipporna bodde bl.a. Bob Dylan och Cat Stevens • Hantverkskonst i traditionellt mattgalleri • Palatset i Faistos: ett av öns största palats; minoiskt palats med fantastisk utsikt där den berömda Faistosdisken hittades • Palatset i Malia: en av Kretas största minoiska byggnader • Heraklion & venetiansk fästning: utforskningsrundtur med bl.a. den venetianska hamnfästningen, promenadvägen vid hamnen och den pittoreska stadskärnan (bl.a. Agios Titos-kyrkan, marknadsgatan Odos och torget Platia Venizelou)

Mittelmeer

Februari 2019

Lluchmayor

Inklusive

Inklusive

Akrotiri Chania

Kreta

Aptera

Kournassjön

Heraklion Krasi

Rethymnon

Lasithislätten Faistos Matala

Medelhavet

• Hantverkstradition i smyckes- och skinnateljé • Lasithislätten: frodig slätt • Keraklostret: ett av Kretas viktigaste religiösa centrum, som fortfarande är bebott av nunnor • Bergsbyn Krasi: idyllisk by med en 2000 år gammal platan

FÖRSAMLINGSTIDNINGEN Prisfördel

- 8000,– SEK

2

Extratjänster till förmånspris:

Matpaket: Paketet innehåller komfortabel halvpension, dvs. varje kväll riklig buffé med internationella specialiteter: endast 1350,– SEK per person. Enkelrumstillägg: 2390,– SEK per person/vecka (med reservation för tillgänglighet)

(1. – 19.11.)

(22. – 30.11.)

December 2018 (3. – 14.12.)

(11. – 31.1.)

(1. – 14.2.)#

(15. – 28.2.)#

(1. – 15.3.)

1000,– SEK

0,– SEK

0,– SEK

500,– SEK

700,– SEK

1000,– SEK

1400,– SEK

Göteborg 0,– SEK tor

Januari 2019

3- och 4-stjärniga hotell

Palma

Mallorca

November 2018

TSS förmånspris för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGEN från endast Flyplats

50 km

Inklusive spektakulärt utflyktsprogram:

(Prisexempel vid bokning av tjänsterna separat hos andra tjänsteleverantörer)2

Resmånadert

Palace of Phaistos

Februari 2019

1990,–

Mars 2019

SEK1 per person istället för

Köpenhamn 500,– SEK fre

Innehavare av svenskt, finskt, danskt och norskt pass är viseringsfri i 90 dagar. Vid in- och utresa i Grekland krävs ett giltigt pass. För medborgare i andra länder rekommenderar vi att man frågar om de gällande inresebestämmelserna på Greklands ambassad i Stockholm: http://www.mfa.gr/en/visas. # holiday tilläggskostnad p.p.: 450,– SEK. 1 Det annonserade priset om 1990,– SEK gäller endast under perioden från 22.11 – 13.12.2018 från Göteborg. Vid andra avresedatum gäller säsongstillägg såsom anges i tabellen. Resan är uteslutande avsedd för individuellt resande och gäller endast mottagaren av erbjudandet och myndiga medföljande personer. För ytterligare information om TSS:s gällande resevillkor och övriga villkor, se webbsidan www.tss-travel.se eller ring arrangörens hotline. Information: Vid emottagande av skriftlig bekräftelse förfaller 20 % av resepriset till betalning. Betalning av återstående belopp: senast 35 dagar innan avresa. Resans genomförande förutsätter att minst 15 personer anmäler sig till resan. Bilderna i reklamprospektet är exempelbilder. Med reservation för tryckfel och fel. Flygplatser tar ut flygplatstillägg för resenärer. Beloppet beror på flygbolagens transportkostnader, och dessa kostnader beror i sin tur på pris- och avgiftsutformning av flygplatsoperatörerna. Vänligen observera att reseförloppet kan ändras av organisatoriska skäl eller på grund av vädret. 2 Prisexemplet baseras på pris för en resa som äger rum frän 13.12.18 – 20.12.18 och beräknades den 26.01.2018 på allmänt tillgänglig information på följande hemsidor: Flyg tur och retur Göteborg – 13.12.18 – 20.12.18 på www.travellink.se (den billigaste flighten för angivna datum), transfer flygplats – hotellet – flygplats på www.holidaytransfers.com, utflyktsprogram på www.viator.com & www.getyourguide.com, 7 övernattningar inkl. frukost på www.booking.com (3 nätter på hotellet Palazzino di Corina Rethymnon, 4 nätter på hotellet Capsis Astoria Heraklion). 3 TSS Travel Service Scandinavia AS och RSD Reise Service Deutschland ingår i en europeisk reseföretagskoncern som arrangerar resor för resenärer från ett flertal europeiska länder. Observera: Undersökningen har genomförts resenärer som reste med RSD och med TSS Travel Service Scandinavia AS under 2016. TSS Travel Service Scandinavia i Sverige har ställt statlig resegaranti hos Kammarkollegiet. Arrangören förbehåller sig rätten att göra ändringar av uppgifter i broschyren. Sådana ändringar ingår i avtalet med resenären om resenären har fått information om ändringen innan avtalet ingåtts.

Mars 2019

(18. – 29.3.)

April 2019

(1. – 29.4.)#

Maj 2019

1900,– SEK

2200,– SEK

2500,– SEK

9990,SEK –

(2.5.)

2

Stockholm 650,– SEK mån

Din fordelskode !

FO66332

Ring kostnadsfritt nu för att säkra ditt önskedatum:

0200 883 946 Måndag till fredag kl. 9.00 – 18.00, lördag kl. 9.00 – 15.00 Researrangör: TSS Travel Service Scandinavia AS, filial Sverige; Krejaren 2, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm

Vårt ideella engagemang är som störst när läget är akut.

10

Månad 2018

FOTOCOLLAGE: LARS RINDESKOG

Bäst när det krisar

Goda gärningar

När det verkligen gäller, ställer svenskarna upp. Vi skänker till sjukdomsforskning och bistånd, och nära nog varannan svensk arbetar ideellt i något sammanhang någon gång. Det är till och med de som tjänar minst som ger mest och oftast. TEXT: HANNA WELIN

UNDER DEN akuta flyktingkrisen 2015 var det fler än någonsin som reste sig ur soffan för att hjälpa till. Uppslutningen bland organisationer, föreningar, kyrkor, tillfälliga nätverk och enskilda var exceptionell. Emma Odsell Jangö pendlade mellan jobbet i Stockholm och sambon i Lund den hösten. Hon satt i de fullpackade tågvagnarna och mötte blickar som vittnade om en historia långt tuffare än något hon själv kunde föreställa sig. – Det är människor som har stått ut med så mycket. Och de har kommit till oss som inte behövt stå ut med något i jämförelse, säger hon. – Ändå var jag inte en av dem som bredde mackor på

Världen må härjas av ständiga kriser, men när krig och katastrofer drabbar väcks något i oss. Svenskarna har aldrig ställt upp så mycket som under flyktingvågen 2015. Men ibland är viljan att hjälpa så stor att den blir till besvär.

stationen. Jag hade så fullt upp i mitt liv att jag inte mäktade med, säger hon. När jobbet i Stockholm tog slut, 2016, var läget ett annat. – Nu hade jag tiden att göra något. Och det kändes viktigt, inte minst för min egen skull. EMMA KONTAKTADE Internationell människohjälp i Lund, IM, och gick med i deras läxhjälpsgrupp. Två dagar i veckan träffade hon och de andra volontärerna nyanlända barn och ungdomar och hjälpte dem med allt från svenska till matte och samhällskunskap. – Det var så roligt. På köpet fick jag dessutom friska upp kunskap jag glömt med åren. Emma och hennes man Erik Odsell ställer fram kaffe- och tekoppar hemma i vardagsrummet. Det är söndag eftermiddag och Samir har kommit på besök. Han är en av alla de afghanska pojkar som flydde hit hösten 2015. Då var han 14, i dag är han snart 17 år. – Det här är den första svenska familj jag har varit hemma hos, säger Samir, som egentligen heter något annat. FOTO: HANNA WELIN

SVENSKAR BRYR sig. Summan insamlade pengar till frivilligorganisationer ökar. Och 2015, när tusentals flyktingar anlände varje vecka, engagerade sig fler än någonsin för att ta hand om de som kom. – Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite, säger Emma Odsell Jangö, som är med i ett vänskapsprogram för ensamkommande flyktingar. För många svenskar är det självklart att dela med sig av både pengar och sin egen tid. Bara under 2016 skänktes över åtta miljarder kronor till olika frivilligorganisationer. Vi tillhör också ett av de länder där det är allra vanligast att engagera sig ideellt. Räknar du in allt från idrotts- och bostadsrättsföreningar till olika projekt för nyanlända gör hälften av alla svenskar någon typ av ideell insats varje år. – Vi är bra på att ställa upp och har ett filantropiskt beteende sedan lång tid tillbaka. Som land tycker jag att vi generellt sett kan känna oss stolta, säger Therése Engström, chef för kommunikation och insamling på svenska Röda Korset. Mest pengar skänker vi till biståndsorganisationer och forskning om sjukdomar, i synnerhet cancer. Men till skillnad från exempelvis Danmark, där de förmögna ofta skänker stora summor, är det i Sverige personer med lägre inkomster som är mest generösa. Det säger Lars Svedberg. Han är professor vid Ersta Sköndals högskola och har kartlagt svenskars frivilligarbete. – De som har minst ger mest, i synnerhet äldre kvinnor. Det handlar inte om stora summor, men de skänker med kontinuitet, säger han.

GODA HANDLINGAR

För Emma och maken Erik blev hjälpen till de nyanlända en erfarenhet som gav en ny balans i deras egna liv. FORTSÄTTNING

Mars 2018

11

Goda gärningar

”Politiker pratar om att ta människors oro på allvar. Det vi oroar oss för är snarare tonen vi har mot varandra, hur man skiljer på människa och människa.” Första gången var strax före jul 2016. Emma hade fått höra om IM:s nya integrationsprojekt Vänskapa, där ensamkommande ungdomar parades ihop med lämpliga familjer. Det handlar inte om något juridiskt åtagande, som att vara god man eller en kontaktfamilj, utan om att bygga en vänskap i vardagen. – För mig har det varit viktigt att få träna min svenska. Och att få lära känna er, Therese säger Samir. Engström har sett hur inErik söker hans blick: tresset svalnat i takt med – Lika viktigt har det varit att den akuta flyktingkrisen har lagt sig. för oss att få lära känna dig. TILLSAMMANS HAR de promenerat längs havet, spelat boule

och bowlat, gått på bio och lagat mat. Alltsammans sådant som Emma och Erik brukar göra på sin lediga tid ändå. Det finns inga krav på sysslor i Vänskapa eller på hur ofta man ska ses, men oftast har det blivit en gång i veckan. Emma berättar att de har fått lära sig att laga ris på riktigt och hur ett gott te egentligen ska smaka. En kväll tog Samir med en fotobok från Afghanistan som han lånat på biblioteket för att visa hur vackert hans hemland är. – Vi har fått lära oss så mycket genom dig som har öppnat upp för nya tankar. Själv känner jag att det har gett mig en bättre balans i mitt eget liv, säger Erik Odsell. EMMA ODSELL Jangö är uppvuxen i

ÅTTA AV TIO upplever att de mår bättre av sitt ideella arbete, enligt en undersökning som Volontärbyrån gjort. De främsta anledningarna till att man vill engagera sig är för att man vill hjälpa och stödja andra, förbättra samhället och utvecklas som person. Att göra något konkret i stället för att sitta och bli arg framför tv:n känns meningsfullt.

12

en prästfamilj där dörrarna alltid stod öppna. Att ge av det du har var en självklar grundbult. – Jag tycker faktiskt att du har ett ansvar att göra det. Det finns alltid något som du kan bidra med, säger hon. Erik håller med. För den som bara följer mediebevakningen är det lätt att flyktingar blir till siffror. – Därför är de personliga mötena så viktiga. Att du lär känna människorna bakom. Som Samir, säger han.

Lars Svedbergs forskning visar att svenskarnas ideella engagemang är både stabilt och stort, oavsett ekonomi, sysselsättning och politiska åsikter.

Sedan den stora mobiliseringen av frivilliga 2015 har mycket förändrats. Det är inte samma typ av akutinsatser som behövs, utan mer långsiktigt stöd och engagemang. Uppslutningen bland frivilliga är dock inte längre densamma. Therése Engström på Röda Korset konstaterar att samhället har svängt. Andra regler och lagar gäller, andra synsätt har kommit att dominera. – Intresset har svalnat. Attityd­svängning vi har kunnat se hänger säkert ihop med själva sakfrågan. Men vi har kvar en kärna av volontärer som jobbar med olika former av integrationsprojekt. Och de gör verkligen stor skillnad, säger hon. MÅNGA FRIVILLIGARBETARE har vittnat om hur frustrerande

det är att jobba i motvind. Att se ungdomarna må allt sämre, att inte räcka till och framförallt inte ha makt att påverka situationen. – Politiker pratar om att ta människors oro på allvar. Det vi oroar oss för är snarare tonen vi har mot varandra, hur man skiljer på människa och människa. Vi tillhör ju lågvattenmärkena i Europa numera, säger Emma. Flera av Samirs vänner väntar på utvisning. Själv kan han äntligen andas ut. Efter över två års väntan har han fått uppehållstillstånd. Men det är tillfälligt, på ett år. För att det ska förnyas krävs att han pluggar eller har ett arbete. Drömmen är att bli sjuksköterska eller allra helst läkare. Men för att vara säker på att få jobb direkt efter studenten – och förnyat uppehållstillstånd – har han sökt in till det yrkesförberedande vårdprogrammet på gymnasiet. – Det finns inte många svenskar som är lika ambitiösa och drivna som Samir. Jag är djupt imponerad, säger Erik. Om en vecka ska han flytta från boendet till sin första egna lägenhet. – Jag är så glad att vi får vara en liten del av din vardag, att vi får följa dig. Mest av allt för min egen skull, säger Emma.

Mars 2018

Goda gärningar

När hjälpviljan träffar snett Vår första reaktion när vi hör om en katastrof är ofta att vilja göra något. Det är dock inte alltid det som känns bäst för givaren som hjälper mest. Ibland blir generositeten bara ett problem.

Välvillighet som stjälper

Orkanen Mitch drabbade Honduras 1998. Över 11 000 omkom, och en och en halv miljon blev hemlösa. Samtidigt såg Juanita Rilling, en amerikansk hjälparbetare som skrivit om sina erfarenheter, för första gången hur människors vilja att hjälpa blev ett hinder. — Jag väcktes av ett samtal: Ett plan fullt med sjukvårdsartiklar kunde inte landa, för landningsbanan var full av kläder. Lådor och balar med donerade kläder. Högklackade skor. Vinterkläder – i ett sommarhett Honduras! När tsunamin drabbade länderna kring Indiska oceanen 2004 upprepades mönstet. En hel strand fylldes med skänkta kläder. De började ruttna i fukten och hettan och fick till slut brännas. Juanita Rilling förstår ändå tanken bakom: - Människor tänker: ”De har förlorat allt – alltså behöver de allt.” Så man skänker – allt! Utan att funATT SKÄNKA BORT KLÄDER som du eller någon annan dera på vad som egentligen behövs. i familjen inte längre använder, känns förmodligen bra. Men faktum är att det inte alltid bidrar till något gott. Vi vill förstås hjälpa, och i västvärlden köper vi upp till 70 nya plagg om året – var! – så det är stora mängder kläder som skänks bort. De flesta av oss vill förstås tänka att de går till någon som behöver dem. I själva verket är det en bråkdel som hamnar direkt hos någon som behöver dem, eller som säljs vidare i second hand-butiker som bidrar till välgörenhet på olika sätt. Det allra mesta av de tonvis med textilier som doneras varje år, säljs vidare till mellanhänder, företag som i sin tur sorterar och sedan säljer vidare det som går till utvecklingsländer. Där säljs det antingen vidare till lokala handlare, som får dem billigt och i sin tur konkurrerar ut lokala skräddare och klädfabriker, eller hamnar på soptippen. Moderna kläder är svåra att återvinna, eftersom de oftast är av blandmaterial.

Begagnade kläder förstör lokala affärer

Pengar funkar! DET KAN KÄNNAS opersonligt att ge pengar, men

faktum är att det oftast är det bästa. Att skicka 100 000 liter vatten från Nordamerika till Västafrika – och ja, det har gjorts – kostar omkring 2,5 miljoner. Vatten­ reningsutrustning för ungefär samma mängd vatten skulle kostat ett par tusen kronor. För en pengadonation kan organisationerna dessutom köpa förnödenheter lokalt, vilket blir billigare, färskare, i rätt mängder, och dessutom i längden stärker den lokala ekonomin.

1 000-

tals nallar Efter den tragiska skolskjutningen i Newton,

Connecticut, år 2006, då 20 barn och sex vuxna dödades, översvämmades staden av nallebjörnar. De styrande i staden fick ägna tid och resurser åt att skaffa fram lagerlokaler för 67 000 mjukisdjur, filtar, cyklar och lådor med skolsaker. - Folk ville väl, men det här var nog mer för dem som ger än för oss. Vi skulle behövt ägna oss åt annat, sa en tjänsteman efteråt.

Mars 2018

5

SVT ville göra om hans program till någon han inte kunde stå för. Då fick det vara – Rickard Olsson tackade för sig och gick vidare.

6

Mars 2018

Goda gärningar Rickard Olsson

Folklighetens förkämpe Han har gjort näst flest frågeprogram på tv, efter Magnus Härenstam. Nu tar han över Bingolotto. Igen. Fast i höstas var det nära att Rickard Olsson kastade in handduken. SVT svek och självförtroendet var i botten, men Rickard är inte den som sätter sig och gnäller. — Jag tvingades bryta upp och göra något nytt för att hitta mig själv. TEXT: GÖRAN TONSTRÖN FOTO: MARKUS GUSTAFSSON

NÄR MAN läser tidningsrubriker om pro-

gramledare i tv, dyker den gamla metaforen om katapultstolen lätt upp. Ministerpallen. Den som vid 80-talets slut, då skandalerna duggade tätt, slängde av statsråd på rad. I samband med #metoo-rörelsen i höstas sopades också flera populära programledare bort. Några hade förvisso uppfört sig illa, men inte alla. Ändå var det lite som att det var läge att blåsa rent hus i tablåerna när man ändå höll på. En av dem som drabbades var Rickard Olsson. Ett av de populäraste ansiktena i SVT med frågeprogrammet Vem vet mest? som kronjuvelen. – Jag tycker att #metoo är bra, säger han över en pyttlunch på en klassisk Stockholmskrog. – Vi ska ha i vårt dna att man inte sextrakasserar tjejer. Och framför allt inte om man är i den maktposition som kändisskapet innebär. Sen måste man komma ihåg, i skenet av allt som sker just nu, att det inte är olagligt att vara ett arsle. Man måste kunna säga åt folk och skälla utan att få sparken. Men det har tyvärr funnits övertoner i debatten som tagit fokus från dess egentliga syfte. Mars 2018

”Många anser att man ska vara cool och frän och det är man inte när man är folklig, men jag tycker att sann folklighet är det finaste som finns.” Att Rickard Olsson nu lämnar sin baby, Vem vet mest, har ingenting med #metoo att göra. – Ledningen bestämde sig för att förändra programmet och förvandla det till en fingertutt av vad jag gjort det till, säger han. Då känns det bättre att en annan programledare får ta över, i stället för att jag ska stå där och tänka tillbaka på fornstora dagar. Efterträdaren heter Johan Wester, känd från humorserien Hipp hipp. Rickard själv går

vidare till konkurrenten TV4 och Bingolotto. Och det blir en återkomst. – Ja, jag ledde programmet mellan 2005 och 2008, men har varit en ambassadör för det även under de tio år jag inte gjort det, säger han. FÅ PROGRAM påverkar samhället så mycket som Bingolotto, anser Rickard. Varje vecka är en insamlingsgala för det svenska föreningslivet. Det ger unga råd att sporta, vilket är viktigt i tider då idrott blir allt mer av en klassfråga. Men för tio år sen var han tvungen att förklara för folk i branschen varför han gjorde Bingolotto. Framför allt i Stockholm där man fnös åt det. – Nu behövs inga förklaringar längre. Landet samlas runt lägerelden och tittar tillsammans. Flera generationer har vuxit upp med det och nu är det snarare töntigt att tycka det är töntigt. Så det har gått varvet runt. Folk dör och nya föds men Bingolotto överlever allt, skrattar han. Frågeprogrammet Vem vet mest har också varit mycket populärt under det decennium som Rickard lett det. Fem kvällar i veckan

7

Goda gärningar Rickard Olsson har vanliga människor från runt om i landet fått mäta sina kunskaper med varandra. Och tittarna med dem. – Jag är stolt som ett atomur över de där åren och har inte missat ett enda program, säger han. Frågesport har varit ryggraden i radio- och tv-underhållning i alla tider. Det är ungefär som med dansbandsmusik: antingen gillar man det eller hatar det. De som ogillar gillar inte att känna sig dumma. Och de som gillar får känna sig duktiga. – Det går in i de breda folklagren där jag tycker SVT ska finnas. Många anser att man ska vara cool och frän och det är man inte när man är folklig, men jag tycker att sann folklighet är det finaste som finns. Här tar Rickard rygg på alla sina förebilder från fornstora dar i radio- och TV-huset. – I gamla tider fanns det farbröder som höll lektioner i radion för hela svenska folket under en halvtimme. Tänk på Lennart Hyland och hur han fungerade. Det var sann folklighet med medierna som folkbildare. Den typen av föreläsningar är borta idag, men finns på Youtube och i TED-talk. Alla viktiga namn från de stora universiteten ligger ute på nätet. Dåligt för skolorna kanske, men är bra för bildningen.

Gott och ont samsas i oss alla, tror Rickard. Han kan vara långsint om han blir orättvist behandlad, men har samtidigt lätt att ta nya tag och gå vidare.

RICKARD ÄR uppvuxen i en tradition som

skolades i att kunna lite om det mesta. Han började på lokalradion hemma i Gävle och har alltid varit genuint nyfiken på människor. Och han säger att han inte står i offentligheten för sin egen skull utan för att förmedla något. – Jag tycker det är min styrka att kunna kasta mig mellan olika genrer. Förra året visade dock att det kanske var en svaghet i stället. För nu ska man vara nischad. Jag är inte folkkärast och inte den mest hårdkokte intervjuaren. För att köra Agenda ska man vara ett skjutjärn och för att leda Doobidoo ska man helst prata göteborgska. Rickard Olsson fick nyligen utmärkelsen Årets moderator, samtalsledare, där bredden är nödvändig för att förmå underhålla en utvald publik. Men han tror också att det i framtiden finns behov av tillsammanstittande i familjen. – Fast man måste vara intressant hela tiden. Något slötittande finns inte längre. Ibland blir jag förundrad över resan vi människor gjort på bara 30 år. Som barn brukade jag sitta och titta på testbilden, sen klockan och där­efter Språka på serbokroatiska. HÖSTEN 2017 blev en synnerligen dyster tid

för Rickard när allt det han trott på slogs i spillror. Tre fjärdedelar av alla jobb på SVT ströks. Han kunde inte längre lita på att han var bra, att hans program flög, kände han. – Ingen sa ju något heller. Det var bara helt tyst i sju månader, trots att man mycket 8

väl visste att jag mådde djävligt dåligt, att mitt självförtroende for rätt ner i botten och att det var många sömnlösa nätter. Så var hämtade du kraft då?

– Jag stammar ur någon slags klassisk arbetarkultur och då gör man ändå sitt jobb. Gnälla får man göra nån annanstans. Så för att hitta mig själv igen måste jag bryta upp och göra något annat. GOD SJÄLVKÄNSLA är viktigare än gott

självförtroende, tycker han. Att vara trygg i sig själv. Samtidigt finns hans norrländska arv där, det som säger att man inte får bli stor på sig. – Det är en krass syn på livet som jag gillar, säger han. Jag träffade en gammal norrlands­ kompis häromdagen och vi kom att prata om

en gammal omröstning där jag kommit på 43:e plats bland de 66 sexigaste killarna i landet. Min kompis enda kommentar var: Då är man nästan ful. Och så var den diskussionen över. RICKARD HAR ibland använts i rubrikerna som ett slagträ och fått höra att han är arg och sur och något av en rättshaverist. – Jag har faktiskt sådana tendenser ifall jag blir orättvist behandlad, erkänner han. Det handlar om att vilja ha upprättelse, tror han. – Jag har lätt att gå vidare, men glömmer inte en oförrätt så lätt. Långsint? Visst, och med all rätt. Något som fortfarande ger honom en stark känsla av oförrätt är förlusten av ett barn, sonen Primus, som föddes död i femte mån-

Mars 2018

aden. Det har gått lång tid och han tänker inte på det hela tiden, men det kostade på. – Klart att jag blev förbannad, på Gud och på hela världen, säger han. Fast minnet av Primus har inte fått stå i vägen för min dotter. Män och kvinnor sörjer dock på olika sätt, säger han. – Jag vet killar som drabbats och som köper ett tevespel och sätter sig framför rutan. Men det är också ett sätt att sörja och bearbeta, även om det kan upplevas som att man skiter i allt. Har Gud nånsin varit en realitet för dig?

– Nej, det har aldrig funnits någon farbror med vitt skägg i min tillvaro. Däremot minns jag mormors gamla bibel med Dorés fantastiska illustrationer. Den var jag väldigt fascinerad av och kunde sitta i timmar, titta Mars 2018

på bilderna och stava mig igenom berättelserna. Min mamma sysslade med meditation och lite new age har också funnits i familjen. Någon form av kraft, en känsla av ont och gott och kampen däremellan tror jag på. Det verkar som att de krafterna behöver varandra. De finns ju inom varje människa. Vad gör du om femton år?

– Fram till 50 har allt varit högre, snabbare, mera. Bygga hus, skaffa båt, förverkliga mig själv. Nu känner jag för att börja förvalta. Min dotter som är femton kommer snart att flaxa ut ur boet. – Så behöver jag rampljuset eller skulle jag kunna ligga på en strand i Palma, strutta runt och dricka rödtjut om dagarna? Jag har inget svar, men jag har alltid velat bo utomlands. Vintertid i värmen och sommartid här i

Rickard Olsson Ålder: 51 år. Yrke: Programledare och moderator. Bor: Nacka. Familj: Sambon Therese Broberg och 15-åriga dottern Asta. Aktuell: Leder säsongen ut Vem vet mest i SVT och från och med i höst Bingolotto i TV4. Utsågs nyligen till Årets moderator och har nyss startat ett eget produktionsbolag som ska göra tv-program.

Sverige. Mitt mål just nu är att beta av så mycket lån som möjligt så att jag inte ska vara beroende av tv-kanaler. Att bli min egen lyckas smed. 9

Malmö, 26–27/9 Tema: Kristen gästfrihet

Mission i Sverige

Integration handlar ofta om vad människor förväntas göra för att bli accepterade. Men vad händer när vi ställer allt på ända och, liksom Jesus, tar emot människor i vår gemenskap utan förbehåll? Medverkande: Biskop Johan Tyrberg, Annahita Parsan, Lars Mörling med flera.

Uppsala, 3–4/10 Tema: Kyrkans uppdrag – att nå en ung generation

Fortbildning för anställda och ideella. Hur kan nya sätt att vara kyrka bidra till mission, diakoni, undervisning och gudstjänst? Höstens fortbildningar erbjuds på två platser med delvis olika innehåll.

Hur möter vi barn och ungdomar som inte självklart kommer i kontakt med kristen tro? Hur blir vi bättre på det vi redan gör? Och hur kan vi tänka nya sätt att vara kyrka för dem? Medverkande: Biskop Martin Modéus, Sebastian Stakset, Sem och Sara Hargreaves (England) med flera.

Mer info och anmälan på missionisverige.com

Där religion tas på allvar. KANDIDATEXAMEN | MAGISTEREXAMEN | MASTEREXAMEN

www.ctr.lu.se

Spaning FOTO: JONAS BENDIKSEN

Brasilianske INRI Cristo förs runt av sina lärjungar på en rullande tron på sin gård utanför Brasilia.

Från Sibirien till Afrika — han mötte sju Messias En rysk före detta trafikpolis, en zimbabwisk taxiförare, en filippinsk predikant, en japansk politiker, en brittisk hemlig agent. Vad kan de ha gemensamt? Jo, alla hävdar att de är Jesus, som återvänt till jorden, precis som det står i Bibeln.

Mars 2018

DEN NORSKE fotografen Jonas Bendiksen

porträtterar dem i boken The Last Testament. – Jag växte upp i ett gudlöst hem, och detta med tro har alltid varit något av ett mysterium för mig, förklarar Jonas Bendiksen. Det har fascinerat mig, och jag har velat veta vad det egentligen handlar om. När han fick höra om dessa som säger sig vara Jesus fanns ingen återvändo. – Tänk om det fanns en möjlighet att få möta Guds son, känna honom och ställa frågor, säger han med både allvar och humor. Han sökte och fann sju personer som motsvarade hans kriterier: att ha levt länge

och öppet med sin Jesus-identitet och att ha publicerat egna skrifter kring saken. Snabbt svar kom från David Shayler i England, som fått sin uppenbarelse 2007. Shayler var en gång agent i brittiska underrättelsetjänsten MI5, och avslöjade ett mordförsök på Libyens ledare Muammar Gaddafi. Nu visade han sig vara en man i samhällets yttre periferi, utan bostad, i trasiga kläder och med en smutsig dator full av tobaksrester. I Brasilien hade ”INRI Cristo” sedan decennier varit en välkänd och udda figur i offentligheten, ofta i konflikt med både kyrka och myndigheter. Han lever nu tillbakadra11

Spaning ”Tänk om det fanns en möjlighet att få möta Guds son, känna honom och ställa frågor.” get i en gemenskap utanför Brasilia, men är närvarande på nätet och har följare över hela världen. Av de lärjungar som lever närmast honom är de flesta kvinnor. När Jonas Bendiksen frågade om orsaken blev svaret: ”Se hur det gick förra gången, när jag bara hade män. De sprang sin väg när det hettade till.” I SYDAFRIKA fann Jonas Bendiksen Moses

”The King of Kings” Hlongwane. När han hälsade på hos honom var huset så fullt av lärjungar att Hlongwane bjöd sin besökare att dela den egna bädden. Något som gav möjlighet till många djupa samtal. I Zambia följde Bendiksen med fembarnspappan och svarttaxiföraren Jesus Chishim-

ba på en förkunnelsetur till marknaden, som de sedan tvingades fly ifrån hals över huvud, då ”Jesus” hamnat i häftig dispyt med traditionella kristna som anklagar honom för att vara en falsk profet. I Japan fanns Jesus Matayoshi, som ställt upp i alla val de senaste 20 åren. Målet är att bli premiärminister, sedan FN:s generalsekreterare och så införa gudsriket på jorden. Apollo Quiboloy, en predikant från Filippinerna var än mindre tillgänglig. Han är den av de sju som gör mest väsen av sig, ett slags superpredikant. För att han ska kunna färdas snabbt och säkert till sina mastodontmöten runt om i världen har Gud gett honom bönesvar i form av två jetplan, vilket han noterat i en text som Bendiksen citerar i sin bok. Starkast berörd blev Jonas Bendiksen av före detta trafikpolisen Sergej Torop – känd som ”Vissarion”. Han upplevde sin kallelse efter Sovjetunionens fall, och har med en växande skara följare byggt upp ett helt alternativsamhälle i Sibirien, norr om Mongoliet. – Där finns människor av alla möjliga olika

bakgrunder, inte bara från Ryssland. De har skolor och tempel, lever med naturen, odlar sin egen mat, äter vegetariskt. Det är som ett slags hippie-utopia. Om jag själv skulle skapa en religion från noll skulle den se ut ungefär så här, säger Jonas Bendiksen. På bilderna ser man Vissarion framträda i fotsid klädnad, majestätiskt Kristuslik. Hans följare firar högtider som liknar jul och påsk, men med hänvisning till olika tilldragelser i Vissarions liv. I SINA möten med Jesus-personerna och deras följare ville Jonas Bendiksen vara öppen. Han kallar dem inte sekter, eftersom det är ett ord med negativ laddning. Och han kan inte se att det bara är bluff och bedrägeri. – Det var med en känsla av melankoli som jag avslutade projektet. Det lämnar mig med fler frågor än jag hade från början.

Fotnot: Jonas Bendiksens bok The Last Testament gavs ut i september 2017 på det New York-baserade förlaget Aperture/GOST Books.

Överst t v: Lärjungarna firar ”den sanna julen”, Vissarions födelsedag den 14 januari, med en gemensam måltid. Överst t h: Jesus Chisimba predikar på marknaden i Kitwe, Zambia, men det retar de traditionella kristna i landet. Nederst t v: David Shayler predikar – som sitt kvinnliga alter ego Dolores. Han menar att Messias har både kvinnliga och manliga egenskaper. Nederst t h: En lärjunge från ryske Vissarions kollektiv i det bistraste av alla klimat: Sibirien, norr om Mongoliet.

12

Mars 2018

n Markus skrev om Mari a Magdalena: igen, överallt i världen där evangeliet nas skall man också berät ta vad hon orde och komma ihåg henne.

här boken är ett exem

pel på att

Älskad och förtalad kultgestalt

fascinerar ännu i vår tid. Vem var denna älskade och förtalade kvinna som stod Jesus så nära?

En stödförening för dig som utsatts för sexuella övergrepp/är anhörig till utsatta barn eller vill lära dig mer om ämnet. ISBN 978-91-639-07

00-5

Kyrka Konst Kultur

9 789163 907005

Monica Sjögren Nordgre

n

En kvinnohistoria om en av de tidigaste drabbade kvinnorna i världshistorien. Maria Magdalenas roll i kyrkan förändrades med ett penndrag från Apostlarnas Apostel till sköka. Från att ha varit en hyllad Madonna i Frankrike till helgon för de prostituerade!

Maria Magdalena, kvinnan vid Jesu sida. Älskad och förtalad. Av Monica Sjögren Nordgren Kyrka Konst Kultur

BokenBoken kan köpas på hemsidan eller beställas kan köpas i bokhandeln. i bokhandeln eller på Adlibris och Bokus.

www.kyrkakonstkultur.se

Vi erbjuder: Föreläsningar, filmvisning, stödsamtal enskild eller i grupp. OBS! Vi är stödpersoner, inte terapeuter. Bli stödmedlem för 100 kr/år Bg 359-5709 eller Swish 1234991840 Lämna din e-postadress, så får du nyhetsbrev om våra aktiviteter. Vi finns på Viktoriagatan 6 i Helsingborg även i sommar.

Se: www.atsuskane.se

Personliga möten Personliga möten med omtanke med omtanke

www.begravningstjanst.com tel 036-71 02 50

www.casellsbegravningsbyra.se

www.casellsbegravningsbyra.se tel 036-100 600

www.lindstromsbegravningsbyra.se

www.begravningstjanst.com

www.lindstromsbegravningsbyra.se 036-71 02 50 tel 036-13 70 11

En del av Klarahill

Spaning Inspiration

Elände inspire mer än det gu Sociala medier översvämmas av dem: filmer, bilder och berättelser med söta kattungar, bebisar och människor som gör goda gärningar. Vi blir varma om hjärtat, men lyckoforskarna menar att vi egentligen inte mår så mycket bättre av alla fina historier vi delar på nätet. POJKEN HJÄLPER en dam över gatan. Hon

ser i sin tur en kvinna tappa sin plånbok och ropar. Kvinnan ger en slant till en tiggare, som köper en kaffe som delas med en vän. Så kan det se ut i filmklipp som delas på sociala medier, goda gärningar som sprider sig som ringar på vattnet. Men det kan också vara roliga kattungar eller bebisar som kiknar av skratt, mindfulnesstips, bilder av solnedgångar eller visdomsord som ska uppmuntra. Känner du eller har förtroende för den lagt upp materialet blir du antagligen glad. Har många klickat ”gilla” är chansen större att du också gör det. Mår du redan toppen skrattar

22

du nog med. Annars finns risk att materialet inte har någon effekt – eller rakt motsatt påverkan. – Chansen att man blir glad är större om man tycker om avsändaren. Men man kan ändå trycka gilla, om många redan gjort det, säger Henry Montgomery, professor emeritus i psykologi vid Stockholms universitet. HAN JÄMFÖR med att en tiggare kommer in i en tunnelbanevagn. Om någon genast ger en slant ökar chansen att någon annan följer efter, och så vidare. Det blir en snöbollseffekt. – Vi människor är hypersociala. Vi vill så gärna bilda gemenskaper – på gatan gör vi det med andra fotgängare, i trafiken med andra bilister och på tåget med andra passagerare. Den sociala normen, det sociala trycket, är en väldigt stark kraft. Men det är inte bara måbra-material som lockar oss att klicka. Det kan också vara ”må dåligt”-material, som vädjar till vår medkänsla eller gör oss förbannade. Och paradoxalt nog behöver inte det få oss att må dåligt, utan kan också inspirera. – I en studie vi gjort fick folk se positiva eller negativa annonser. Sedan fick de trisslotter som de kunde ge bort. De som sett

negativa annonser gav fler eller åtminstone lika många lotter vidare, säger Arvid Erlandsson vid Linköpings universitet, som forskar kring altruism och vad som får oss att göra goda gärningar. Vi vill göra något åt eländet, det är en stark drivkraft hos många. Därför får bilder som den på lille Alan Kurdi, den drunknade flyktingpojken, ett sådant stort genomslag, och därför har #metoo-kampanjerna svept fram som en tidvattenvåg. Det trevliga materialet får oss visserligen att må bra i stunden, men det är snarare det otrevliga som får oss att göra gott. Något starkt samband mellan att må bra och vilja hjälpa andra visar forskningen nämligen inte på. – De som är deprimerade har nog med sig själva. Detsamma gäller de som är superlyckliga, vi söker sällan upp problem när vi mår riktigt bra, säger Arvid Erlandsson. VÅRA MEDFÖDDA personligheter spelar

däremot stor roll. Vissa människor vill alltid hjälpa, andra gör det aldrig. Men vad som får oss att agera utifrån inlägg på sociala medier är komplext, det finns många variabler. En av de människotyper som psykologer brukar dela in oss i är ”agreeable”, eller vän-

Mars 2018

rar ulliga lig. Det är empatiska människor, som ofta försöker att göra gott. Den sociala miljö vi vistas i är en annan faktor som påverkar – är det norm att göra gott? Vänliga människor som gör gott behöver dock inte betyda lyckliga människor. – När man tittar på personlighetsdrag hos människor som beskriver sig som lyckliga är emotionell stabilitet det som har absolut störst samband med lycka. Vänlighet har däremot ett ganska svagt samband. Man har kanske lätt att skapa relationer, men riskerar att bli utnyttjad, säger lyckoforskaren Filip Fors, doktor i sociologi vid Umeå universitet. HAN HAR tillsammans med Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, försökt reda ut vad lycka egentligen är. Brülde talar om fyra typer av lycka: att

Ett thailändskt försäkringsbolag har blivit känt för sina tårdrypande reklamfilmer som ska få oss att vilja dela med oss till våra medmänniskor.

subjektivt må bra (välbefinnande), lyckorus/ eufori, sinnesfrid och ”livstillfredsställelse”. Kan man då bli euforisk av måbra-material på sociala medier? – Jag tror man kan bli tillfälligt upprymd av sociala medier, men knappast lyckligare. Starka rus av olika slag kan man få i naturen, kärleksmöten och av droger. Däremot kan sociala medier skapa ett beroende, som droger. men det finns inget samband mellan hur beroende vi är av något och hur lycklig det gör oss, säger Bengt Brülde. SNUTTIFIERINGEN OCH jakten på klick gör oss rastlösa och splittrade, anser han. – Sociala medier är ett av de största hoten mot vår sinnesfrid. Det gäller medier över huvud taget. Man måste stänga av sina apparater och gå ut i naturen. Men som tur är så

”Vi vill göra något åt eländet, det är en stark drivkraft hos många. Det trevliga materialet får oss att må bra i stunden, men det är snarare det otrevlia som får oss att vilja göra gott.” Mars 2018

är inte sinnesfrid det enda som gör livet värt att leva. Kändisar och andra framhåller ibland i sociala medier hur de gör gott – till exempel slutar flyga eller äter mindre kött för klimatets skull – och vill inspirera andra att följa efter. Men det kan bli för mycket av det goda. Tror vi att syftet är att framhäva sig själva som goda misstror vi budskapet, eller så får vi prestationsångest för att vi inte kan göra allt detta själva. – Vi tycker bättre om människor som gör lite av rätt skäl än de som gör väldigt mycket av fel skäl, även om de hjälper många fler människor, säger Arvid Erlandsson. MEN ÄVEN om måbra-materialet är känslo-

mässig snabbmat ska man inte moralisera över att det bara gör oss lite gladare i stunden, anser Henry Montgomery: – Det som de flesta mår bäst av är vardagligt umgänge med nära vänner – det är oftare kopplat till positiva känslor än umgänget med familjen. Men har man inte det är sociala medier bra. Det är bättre än teven, för man interagerar med andra. MATS KARLSSON

23

Vill du läsa Bibeln varje dag?

Vi har verktyget som hjälper dig!

Prova ett år till halva priset! Ange ”amos_18” när du tecknar din prenumeration. Gäller nya prenumeranter till och med 1 maj 2018.

• En bibeltext varje dag. • En kommentar som underlättar förståelse och ger fördjupning. • Ett dagligt möte med Guds ord. • Ett enkelt val, prenumerera du också!

Box 1211, 75142 Uppsala • 018-696784 • info@bibelnidag.org • www.bibelnidag.org

Tro utan tanke är som ett brev utan porto.

Kinakurs

Bibelskola Nära

Tanke utan tro är som ett brev utan adressat.

STUDERA ET T LÄSÅR I KINA

D I S TA N S U T B I L D N I N G

250 kr för 8 nr*

Socialt Entreprenörskap

Musikledarutbildning

D I S TA N S U T B I L D N I N G

För mer info: hyllieparkfolkhogskola.se

Mejla oss på adm@signum.se eller ring 018-580 07 10.

G ÖT E B O R G • M A L M Ö • Ö R E B R O

Se även www.signum.se

I N T E R N AT I O N E L L P R O F I L

*Gäller för nya prenumeranter.

Ange ”Amos” som kod.

Den katolska kulturtidskriften Budbärarens fotsteg Bok skriven av teol dr Stig Fred, pastor i Equmeniakyrkan. 56 texter i Evangeliebokens förslag på GT-texter för kyrkoåret. Kontakt: fred.stig@telia.com www.stigfred.se

Yrke i kyrkan Informationsassistent

FOTO: MAGNUS WÅHLBERG

EMMA ASPEGREN Ålder: 39 år. Familj: Singel, men bor med snart 16-åriga katten Dante. Bor: I en stor tvåa i Linköping. År i yrket: 10. På fritiden: Historieintresserad språknörd (har studerat engelska, franska, spanska, italienska och latin), sjunger i kör och är medlem i Bellmanssällskapet sedan 15 år.

Emma Aspegren är informationsassistent i Åkerbo församling, Linköpings stift. Förra året reste alla anställda i församlingen till Wittenberg, och besökte bland annat Luthers grav.

”Jag vill länka dåtid och framtid” Emmas väg till jobbet som informationsassistent har gått från studier i kulturvetenskap, via Askeby kloster, till det dagliga arbetet med att hålla tre Facebooksidor levande. Vad gör du på jobbet?

– Jag arbetar med extern och intern kommunikation, till exempel annonsering i traditionella och digitala media, och underhåller webbplats och intranät. Vår församling har knappt 10 000 kyrkotillhöriga men församlingen har ändå satsat mycket på kommunikation. Totalt är vi tre personer som arbetar med kommunikation; en kommunikatör, en informatör med ansvar för bland annat miljöoch kulturarvsfrågor och så jag. Hur blev du informationsassistent?

– Jag läste kulturvetenskap på universitetet. Efter det blev jag tillfrågad om jag ville vara med och skapa en databas med Mars 2018

information om Askeby kloster utanför Linköping. Detta material skulle sedan användas i en digital visualisering av klostret. Delar användes också i en bok om klostrets historia. Föreningen som drev projektet samarbetade med Åkerbo församling och när arbetet med klostervisualiseringen färdigställdes övergick jag mer och mer till arbetsuppgifter i församlingens regi. Jag anställdes år 2008. Vad är roligast?

– Digitala medier ligger mig varmt om hjärtat, även de statistikverktyg som finns kopplade till facebooksidor och webbplats. Församlingen har inte mindre än tre facebooksidor som uppdateras mer eller mindre regelbundet. Att vara språkpolis på arbetstid kan dock få konsekvenser även för surfandet på hemmaplan. Jag tänker ofta när jag ser något mindre genomtänkt på nätet: ”Det där måste jag göra något åt.” Bara för att strax därefter konstatera att jag inte har behörighet att redigera den sidan. – Jag vill att Svenska kyrkan ska vara en

livsbejakande länk mellan dåtid och framtid. Därför ägnar jag mig med lika stort intresse åt att bearbeta en predikan från 1600-talet som åt att lägga ut helgens gudstjänster på sociala medier. Vad är svårast?

– Ibland känns det lite otacksamt att arbeta med kommunikation för Svenska kyrkan. Särskilt när en del människor tillskriver kyrkan föråldrade åsikter, som de allra flesta anställda inte haft på flera decennier. Många har också förstås ett stort förtroende för Svenska kyrkan och det är glädjande, men att förvalta detta förtroende innebär ett stort ansvar. Finns det nåt ögonblick i jobbet du aldrig kommer glömma?

– Förra året präglades mycket av 500-års jubileet av Luther och reformationen. Höjdpunkten var tveklöst resan församlingens anställda gjorde till Tyskland i Luthers fotspår. HANNA WALLSTEN

25

Spaning

Bullar, ägg, drakflygning och vattenkrig. Påskens glada budskap firas på en mängd olika sätt i hela världen, ofta genom att gamla folkseder vävs samman med de religiösa traditionerna.

Påsk i hela världen Högtflygande på Bermuda En vacker tradition finns på Bermudaöarna. Där mitt ute i Atlanten blåser det ofta friskt, och som ett sätt att fira Jesus återuppståndelse (även om himmelsfärden skedde senare) ägnar man här påskdagen åt att flyga drakar mot himlen. Och inte vilka drakar som helst, utan särskilda påskdrakar som kan ta veckor att designa och bygga. De finaste drakarna vinner pris, men efter helgerna plockas de isär igen. Hela traditionen går ut på att bygga din egen drake, det finns ingen anledning att flyga med samma två gånger.

Ovanliga djur på menyn

Iguana-ödla, vattensköldpadda och det stora gnagardjuret kapybara – det är en del av påskmenyn i norra och nordvästra Colombia. Anledningen har egentligen inget med påsken att göra, utan det handlar om att ursprungsbefolkningarna traditionellt åt dessa djur under våren – när det finns gott om dem. När landet senare blev katolskt, sammanföll den urgamla traditionen med påskhelgen.

26

Söta bullar

I Storbritannien och på Irland (samt delar av Kanada, Australien, Sydafrika och Nya Zeeland) markerar man slutet av fastan genom att baka ”hot cross buns” och äta på långfredagen. Det är söta bullar med russin och kryddor som kanel, muskot och kryddpeppar, med ett kors skuret tvärs över.

Mars 2018

Alla dessa ägg ÄGGET HAR alltid varit en symbol för liv,

och under påsken blir det en bild av Jesus återuppståndelse. Att påsken blivit en så stor äggätarhelg beror också på att det under den 40 dagar långa fastan var förbjudet att äta ägg, samtidigt som hönorna började värpa mer när dagarna blev ljusare – så det fanns gott om ägg att sätta i sig. I Grekland färgas äggen röda under ”röda torsdagen”, som skärtorsdagen kallas. Det symboliserar Jesus blod, men man får vänta

med att äta dem till efter påsknatten. Då knäcker man dem mot varandra vid matbordet, som en symbol för graven som går upp. I Ryssland och Ukraina tar man med sig en korg med mat till kyrkan, där den välsignas av prästen. I korgen finns bland annat hårdkokta ägg och paska, ett särskilt bröd med mycket ägg i degen. I denna del av världen använder man också bivax för att göra vackra mönster på färgade påskägg, psyanky. Minoriteten sorber i östra Tyskland har en helt egen tradition av att färga ägg med batik och olika sorters färgat

vax för att få fram väldigt sirliga mönster. I Mexico gör man cascarones, äggskal som tvättas och fylls med godis eller konfetti och sedan sveps i silkespapper. De knäcker man sedan över huvudet på varandra i ett lekfullt ”krig”. De tomma skalen ska symbolisera den tomma graven, och godiset och konfettin står för påskens glädje.

Smörigt på bordet I Polen är ett lamm av smör en av huvudattraktionerna på påskbordet. Lammet symboliserar Jesus offer på korset under påsken, men markerar också vårens inträde – den tid då lammen föds. Lammet kan skulpteras för fri hand eller pressas i en form. En liten röd flagga med ”Haleluja” på hör också till. Smörlammet står även på en del bord i ryska, ukrainska och slovenska hem under påsken.

Blodigt drama På långfredagen är det dags för en seglivad tradition på Filippinerna. Människor deltar i passionsspel, där man spelar upp hur Jesus blir dömd och korsfäst – genom att låta sig spikas upp på kors. Ibland går det också en procession av flagellanter genom städerna först, människor som pryglar sig själva tills blodet rinner. Det görs för att få förlåtelse för sina synder eller för att få bönesvar, men katolska kyrkan försöker få ett slut på traditionen och uppmuntrar istället till botgörelse genom att inte äta kött eller skänka bort sin lön.

Blöt välsignelse Att gamla, förkristna traditioner som har med vårens ankomst att göra, vävs in i det kristna påskfirandet är inte ovanligt. I Slovakien handlar det om en folklig sed från 800-talet, där byns unga kvinnor blev nedstänkta med vatten och ”smiskade” med pilkvistar för att rena både kropp och själ, som nu blivit en påsktradition. Och det sker i all välmening – både vatten och ris sägs göra kvinnorna både vackrare och friskare.

Krossade krukor När kyrkklockorna ringer efter påskdagens mässa, är det dags för invånarna på ön Korfu att kasta lerkrukor från sina balkonger. Ljudet av krukor som krossas mot marken symboliserar hur döden krossas när Jesus återuppstår. Traditionen sägs vara en vidareutveckling av den venetianska traditionen att slänga ut gamla ägodelar genom fönstret på nyårsdagen. Mars 2018

Jakt på kaniner

Gulliga kaniner må vara påsksymboler på många platser i världen, men i Otago på Nya Zeeland är de så många att de blir ett problem om man inte håller efter populationen. För att skydda sina grödor och bevara balansen i ekosystemet, anordnar man därför varje vår en kaninjagartävling. Under 24 timmar tävlar flera hundra lag om att skjuta så många kaniner som möjligt. Mellan 15 000 och 20 000 kaniner skjuts av. Djurrättsorganisationer har protesterat, och menar att det finns bättre sätt att hålla antalet kaniner under kontroll.

27

Hållbart

Tjuvstarta våren med egen odling För tidigt för att plantera ut något i trädgården eller på balkongen? Medan du väntar på att risken för frostnätter ska försvinna, kan du skaffa dig en hel lite örtagård hemma på fönsterbrädan. INOM FOLKMEDICINEN har örter använts i

dock vara en bra idé att göra små hål i botten, så att det inte blir för blött i krukorna. Är du för otålig att vänta på att frön ska gro, köper du redan uppdrivna plantor, från en trädgårdshandel eller helt enkelt från livsmedelsbutiken. Ställ din örtagård på en solig plats och se till att vattna generöst. Sedan är det bara att börja experimentera med de färska kryddorna i matlagningen, och njuta av att våren har kommit – i alla fall i liten skala.

flera tusen år för att läka sår, lindra feber och lugna oroliga magar, eller bara vara allmänt stärkande. Många moderna läkemedel har sitt ursprung i läkeörterna, men numera framställer man ofta de verksamma ämnena på konstgjord väg. Du behöver dock inte tro på allt som sägs om örternas välgörande egenskaper för att uppskatta en egen odling av kryddgrönt hemma. Du får snabbt lite extra smak och sting i dina vardiags rätter, och så här års kan det dessutom pigga upp bara att se det gröna spira, speciellt om våren verkar dröja där ute. De flesta kryddväxter är anspråkslösa. Det finns jättefina lådor och speciella krukor att köpa, men det går lika bra med yoghurthinkar eller gamla konservburkar att odla i. (Det kan

Rosmarin Rosmarin är den klassiska kryddan till lamm, men passar även till ugnsbakade rödbetor eller potatis. Förr var den en flitigt använd medicinalväxt, för att stärka immunförsvaret, främja matsmältningen och lindra migrän. Dessutom sas den starka doften förbättra minnet.

”De flesta kryddväxter är anspråkslösa. Det finns jättefina lådor och speciella krukor att köpa, men det går lika bra med yoghurthunkar eller gamla konservburkar.”

Oregano Som många andra starkt doftande örter, innehåller oregano ämnet tymol, som är antiseptiskt. Därför användes oregano förr mot svullnader och för att läka sår. I dag är det den klassiska pizzakryddan, men används även i annan italiensk matlagning och det grekiska köket.

28

Mynta Mynta är gott till all slags frukt och bär, men används även till lamm och couscous. Ett gott te får du om du häller hett vatten över bladen. Den har använts som uppiggande och febernedsättande ört. Var försiktig om du planterar ut mynta i trädgården, den sprider sig överallt.

Persilja Den krusbladiga persiljan är kanske vår vanligaste kryddört, som på senare år har fått sällskap av en slätbladig variant med mildare

smak. Örten är full av järn, A- och C-vitamin, och sägs hjälpa mot dålig andedräkt, speciellt vitlökslukt. Du kan också testa att gnida persilja på ett myggbett för att lindra klådan. Salvia Själva namnet kommer av latinets salvare, läka eller bota, och under antiken var salvian den mest använda av alla medicinalörter. Te på salvia användes vid luftvägsbesvär och förkylning, eller som gurgelvatten vid halsont. Blad som steks upp snabbt i brynt smör blir en god krydda att strössla över exempelvis pastarätter. Timjan Precis som oregano, innehåller timjan det bakteriedödande ämnet tymol, och har därför använts för att främja sårläkning. Te med honung och timjan sas lindra förkylning. Det är en klassisk krydda i till rotfrukter, ärtsoppa och i fiskrätter. Basilika Basilika finns av olika sorter, bland annat en thailändsk variant som är extra aromatisk. Den växer snabbt inomhus och får den bara tillräckligt stor kruka kan du ha färsk basilika året om. Kombinationen tomater och basilika är oslagbar, gärna med lite ost och olivolja till. Förr användes örten för att lugna en orolig mage. Glöm inte chilin! Ingen kryddört i traditionell mening, men för den som gillar stark mat kan det vara roligt att komplettera sin örtagård med en chiliplanta i kruka. I ett soligt fönster kan den få många frukter. De du inte använder på en gång kan torkas eller frysas in. Det finns ett otal sorter att välja på, från milda till urstarka. Dessutom är plantan vacker att se på.

Mars 2018

Mars 2018

29

Upptäck historien mellan väggarna Tusen år av svensk historia, band till mormorsmor och berättelsen om hur Sverige och svenskarna blev vad vi är idag. Ta med barnen till kyrkan och se vad ni kan lära er om hur livet en gång var där ni bor. Och våga hitta på historier tillsammans – vem kan det egentligen vara som ligger i den där graven? TÄNK DIG en tid när kyrkan var internet, gra­

tistidning och dejtingsajt i ett. Och där kyrk­ klockorna var ett slags sms, som signalerade att nu fanns det ett viktigt meddelande till alla. Människors behov av kommunikation har funnits lika länge som människosläktet, och länge var det kyrkan som ombesörjde det behovet – ofta för en hel bygd på en gång. Kyrkan är mer än en religiös lokal, mer än ett historiskt minnesmärke. Den är koppling­ en till alla de som gått före oss, och genom sin funktion som både skola och sjukhus genom århundradena kan kyrkorna i landet berätta om Sveriges resa genom tusen år. Men för att få veta måste vi gå dit och ställa nyfikna frå­ gor, något som barn brukar vara extra bra på. Ulf Nilsson är en av Sveriges mest namn­ kunniga barnboksförfattare. Nu har han skrivit Den hemliga resan, en bok om barnen Maja och John och deras gammelmormor, som ger sig ut på en upptäcktsfärd (kring­ skjutsade av syriske taxichauffören Samah)

Bara Storkyrkan i Stockholm går att känna igen i Ulf Nilssons och Anna Blåders bok, resten av kyrkorna är sammansatta av olika stilar.

30

till ett antal kyrkor, i jakt på släktens historia. Men den hoppas han uppmuntra föräldrar och barn att upptäcka sin lokala kyrka. Inte främst i något religiöst syfte, utan för att vi genom historien kan förstå oss själva och vår samtid. – I kyrkan finns tusen års historia, och den förklarar så mycket om var vi kommer ifrån, vem gammelmormor var och hur vi hamnade här. Barn förtjänar att få ta del av kyrkans universum. EXISTENTIELLA FRÅGOR räds han inte. I tidigare böcker, som Adjö, herr Muffin och Alla döda små djur, har han skrivit om döden på ett rakt och öppet sätt. – Döden är en bra början när man ska prata med barn om existentiella frågor. Alla undrar vad som händer efteråt. De teologiska frågorna tycker han inte bar­ nen har några problem med. – Nej, det är lite Harry Potter över den kristna berättelsen. Eller som i dataspel: ”Ja, hjälten dog, men han kom till en ny level.” Barn kanske förstår det där bättre än vi. Både skolan och Svenska kyrkan har ett uppdrag från staten att förmedla vårt kultur­ arv, men ibland har debatten om religionsfri­ het skapat en rädsla att prata om religion. – Jag märker i mina samtal med barn att

det finns en djup okunskap. Därför mås­ te man börja väldigt lågt, så att alla kan hänga med. Men inte för att de ska ändra sig och börja tro på Jesus, utan för att de ska få en chans att förstå världen omkring sig, förstå kyrkan mitt i byn. Illustratören Anna Blåder har gjort bilderna i boken, och bland annat ritat alla de olika kyrkor som barnen och gammel­ mormor besöker. Här finns stilar från olika epoker, och många kan nog kän­ na igen delar av sin lokala kyrka – vare sig den är av med­ eltida stenar eller 50–talstegel. – Jag har försökt få med en lekfullhet i mina bilder, så jag har satt ihop lite olika detaljer från olika kyrkor. Men det gick förstås inte att sätta ihop vilka delar som helst, utan kyr­ korna skulle fortfarande vara tidstypiska. SMÅ DETALJER som Anna fångar i sin bok, blir också ingångar till de några av alla de mysterier kyrkorna är fulla av. Ringarna av järn, till exempel, som hänger på en kyrkport, berättar om hur folk på olika sätt försökte hålla onda makter borta. Och målningarna får nytt liv när barnen i berättelsen inser att de fanns där för folk som inte kunde läsa – ett seriealbum målat direkt på väggar och tak! Rickard Isaksson är anställd som antikvarie på Stockholms stift, och är mycket glad över att det kommer en barnbok som lyfter fram kyrkan som spännande källa till historien. – Kyrkan har ett uppdrag att vara tillgäng­

Mars 2018

”Vårt uppdrag är att berätta. Men det här är inte Svenska kyrkans historia. Det är historien om vad som har hänt i det här landet genom tusen år.” Mars 2018

lig, och det handlar inte bara om att ha öppet eller bygga rullstolsramper, utan om en intel­ lektuell tillgänglighet. Då behövs inte alltid fler långa haranger av rapporter och veten­ skaplig text. SOM ANTIKVARIE ser Rickard Isaksson kyr­

korna som fantastiska arkiv, bibliotek över en bygds berättelse, och de kyrkliga berättelser­ na är värda att lyfta fram. – Vårt uppdrag är att berätta. Men det här är inte Svenska kyrkans historia. Det är his­ torien om vad som har hänt i det här landet genom tusen år. Kyrkorna ska inte vara några museer, men jag tror vi borde tänka lite mer

som museum ibland och lyfta fram ett större perspektiv. Anna Blåder tycker inte att man behöver göra det konstigare än det är. – De frågor vi brottas med i vardagen är samma frågor som kyrkan sysslar med. Det här är livet. Och kyrkan är, och har varit, en del av samhället. Vi kan få in kyrkans föremål och berättelser i det vanliga livet när vi för­ står vad de betytt genom århundradena. Ulf Nilssons önskan är att fler familjer helt enkelt ska gå och ta en titt på sin lokala kyrka. – Jag skulle vilja att de gick och tittade på kyrkan, helt förutsättningslöst, och tillsam­ mans upptäckte alla berättelser som finns där – häftiga, mystiska, lokala, bibliska… SARA GRANT

31

Profilen Påskharen

”Det där med äggen är rätt pinsamt” Att en hare kommit att förknippas med ägg och påskfirande kan verka märkligt. Påskharen kom till Sverige samma väg som julgranen en gång – genom att vi importerade en tysk tradition.

Var kommer du egentligen ifrån? – Jag verkar ha fötts i Tyskland, men det var hemskt länge sedan. I tyska bondemiljöer pratade man om mig redan på 1600-talet, men historierna om mig spreds snabbt uppåt i samhällslagren. En av de äldsta bilderna av mig finns i en schweizisk barnbok från 1789, där barn letar påskägg i en välskött trädgård, under moderns överinseende. Hur hamnade du i Sverige? – Jag kom hit med påskkorten, kan man väl säga. Att skicka färgglada kort med påskhälsningar blev vanligt kring sekelskiftet 1900, och eftersom de första korten i Sverige var inspirerade av de tyska, slank jag med på bild. Men harar lägger väl inte ägg? – Nej, det där är ju mest rätt pinsamt. Jag är

ju ingen höna! Men det var något man också hittade på i Tyskland. I rättvisans namn kunde man på vissa ställen också annars lura i barnen att det var räven som lagt äggen, vilket knappast är mindre konstigt än att jag skulle göra det. Och på andra platser sa man i stället att det var tuppen! I en tysk avhandling från år 1628 beskrivs det hur ”enfaldiga och barn” luras tro att det är haren som gömt ägg i trädgårdarnas gräs, ”för att de med iver måtte uppletas av barnen, till de äldres skratt och förnöjelse”. Ibland ser man harar på gamla kyrkmålningar, är det släktingar till dig? – Nej, inte alls! Det finns i gammal svensk folktro en varelse som kallas mjölkharen. Det sades på medeltiden att det var häxornas

husdjur. De skickades ut av sin ägarinna, smög sig in i ladugårdarna, drack kornas mjölk och spydde upp den igen hemma hos häxan, som kärnade smör av grädden. Mjölkharen har fått viss koppling till påsken i och med att häxorna flög till Blåkulla på skärtorsdagen, men annars har vi inget med varandra att göra. Men vad har du då med påsken att göra – firar vi inte Jesus död och återuppståndelse? – Varken jag eller jultomten har väl så mycket med de kristna helgerna att göra, men traditioner lever sitt eget liv. Det är svårt att styra vad människor hittar på och hur påhitt sprider sig över världen. Men påskens budskap är ju glädje, och när barn blir glada av att hitta mina ägg tänker jag att de är inne på rätt spår ändå.