Amos 2020 vintern 2020

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | HELSINGBORG | VINTERN 2020

ERIC PALMQWIST: ”Musik ska beröra på riktigt”

5

BÖCKER SOM LYSER UPP I VINTER

Ställ upp i KYRKOVALET – så går det till

TEMA

LJUS

OSKAR ARLEON FRÅN BARNPROGRAMMET KOKOBÄNG:

”I allt jag gör kan jag känna hopp”

Livet är ljust i välkända och trygga miljöer ODR SAMHÄLLSINFORMATION SOMMAREN 2020

01_Omslag_HBG_VINTERN 2020.indd 1

3

2020-11-27 09:23

LEDARE

Ett barn som skriker på natten

J

”

2

ulen handlar om gemenskap och traditioner: tända levande och elektriska ljus, plocka fram och hänga upp på dörrar, i fönster och gran. Koppla av och bara vara människa, tillsammans. Skapa sig en liten mysig värld långt från den stora komplicerade, som nu dessutom genom pandemin kommit oss ända in på skinnet.

Bakom alla jultraditioner som har vuxit fram finns det en händelse och en berättelse. Men händelsen, att ett nyfött barn skrek på natten, kan komma i skymundan av berättelsen. För berättelsen missuppfattas lätt som saga, något osant.

Bakom alla jultraditioner som har vuxit fram finns det en händelse och en berättelse.

MEN DEN ÄR långt ifrån en saga. För en saga hade sagt ”Det var en gång en kung som bodde i ett slott…några fattiga människor kom dit och bad om tak för natten”.

I Bibeln (Lukas 2) står det däremot ”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning…och Josef…

tillsammans med Maria…som väntade sitt barn.”

Obestämdhet vad gäller tid och plats och vilka subjekten är, signalerar att något är en saga – oftast spännande och med en pedagogisk poäng. Men sagan är inte en beskrivning av något som har hänt. Sagans barn har, kort sagt, aldrig skrikit på natten.

BESTÄMDHETENS A, B OCH C, alltså a) vilket år (inring-

as av den period då de båda historiska personerna Augustus och ståthållaren Quirinius regerade), b) alltså platsen (de geografiskt fastställbara byarna Nasaret och Betlehem), och c) namnen på subjekten (Josef och Maria) visar på något helt annat än sagans obestämdhet.

Ett barn har skrikit om natten. Det har hänt, även om själva berättelsen om händelsen har sagopyntats. Och genom allt traditionsgods, så är det denna nyhetsrapportering vi möts av julen 2020: Det är inget honungssött overkligt barn. Följ skeendet i stället. För det barn som föddes i Betlehem växte upp, och ger röst och identitet åt den kärlekskraft som vill galaxer, ekosystem, framtid, och därför också dig – ett nådens år.

Kristian Lillö Kontraktsprost

VINTERN 2020

02-08_HBG_VINTERN 2020.indd 2

2020-11-27 09:29

Julens glada budskap är inte inställt »Mycket » av det som brukar vara blir inte i år. Men jul blir det.

Adventsljusen tänds i våra fönster och i våra kyrkor. Krubborna har plockats fram och granen har klätts. Vi firar gudstjänster i våra digitala kanaler och kyrkorna har utökade öppettider.

När det är öppet i våra kyrkor kan du komma in och tända ljus, njuta av atmosfären och kanske spelas det julmusik just när du är där. Och vill du ha någon att prata med så finns vi där.

10

INNEHÅLL Din församling 4 På gång 6 Intervju Oskar Arleon 25 Våra kyrkor S:t Andreas 28 Kyrkogårdar Hållbart och vackert 30 Brevlådan Tema Ljus 10 Belysta platser och minnen

Våra körer har övat hemma inför lucia, och den 12 december klockan 18 kan du se en liveföreställning från vår webbplats med körerna i Svenska kyrkan Helsingborg.

Med önskan om en god och välsignad jul!

Vad händer i advent?

»» Följ oss på facebook.com/

svenskakyrkanhelsingborg »» Håll dig uppdaterad på vår webbplats: svenskakyrkan.se/helsingborg

Helsingborgaren Oskar Arleon är idémakaren bakom tv-barnprogrammet Kokobäng.

Porträttet 16 Eric Palmqwist, musiker

S

Scanna denna QR-kod direkt i din Swishapp!

N VA

ENMÄRK

Trycksak 5041 0004

E T

Övrigt 26 Kyrkovalet Så går det till 31 Korsord

Swish for a Wish »Inför » julen 2020 tar Svenska kyrkan Helsingborg emot gåvor genom swish. Bidragen förmedlas vidare till behövande familjer via kyrkans diakonala arbete.

Swisha din gåva till: 123 568 1705 eller scanna QR-koden här bredvid direkt i din swish-app.

Har du inte swish kan du betala till plusgiro 11 41 64-7.

OBS! Märk betalningen med Julgåva.

Läs mer:

»svenskakyrka » n.se/helsingborg/ swish-for-a-wish

REDAKTION EN DEL AV

Redaktionen: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist.

Webb: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Omslagsfoto: Maria Östlin

Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete Katrineholm Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Annonser: Display i Umeå AB, 090–71 15 00, info@display-umea.se VINTERN 2020

02-08_HBG_VINTERN 2020.indd 3

3

2020-11-27 09:29

PÅ GÅNG

5

TYCKER TILL

2

Julen är snart här, men den är inte som den brukar vara. Vi har frågat några personer i Helsingborg vad de tänker om julen och framtiden.

Sven Wittgren

Margareta Forssell

Jonna Bengtsson

Hur har pandemin förändrat dina planer i jul?

»» De flesta tradi-

»» Min man och jag brukar fira en gan-

»» Att vi inte får ha

Vad är ditt bästa tips för att få julstämning 2020?

»» Att behålla

»» Det är inte så enkelt. I vanliga fall

»» Lyssna på

Vad ser du fram emot mest när pandemin är över?

»» Att kunna åter-

»» Att kunna träffa sina vänner igen. När

»» Att få göra kon-

tionerna kan nog behållas men en mångårig tradition med ett lite större julkalas kan inte bli av. Ett frågetecken finns naturligtvis för vilka gudstjänster som det blir möjligt att besöka.

traditionerna så långt det är möjligt. Att julpynta och att delta i de traditionella aktiviteter som pandemin tillåter.

Att hitta vägen till digitala möten bland annat webbsända gudstjänster.

uppta de personliga mötena.

ska minimalistisk julafton eller juldag tillsammans med våra barn. Detta hoppas vi kunna göra även i år – förutsatt att alla är fria från olika sjukdomssymptom. Givetvis med stor försiktighet såsom god hygien (mycket tvål, vatten och handsprit), stort avstånd, ingen beröring.

erhåller jag själv julstämningen genom att delta i körsång och sjunga julens psalmer i kyrkan. Det lättar upp den mörka, kyliga årstiden, som jag inte är vän med. I år blir det ju inte samma sak. Kanske kan julbaket av lussekatter, underhållen av god musik, framkalla en viss julstämning. Det kommer jag själv att testa.

som helst, var som helst. Inte behöva fundera över var det kan vara lämpligt att ses. Under våren och sommaren har temperaturen gjort att man enkelt har kunnat träffas utomhus. Nu är det i stort sett endast promenader som kan komma ifråga. De som då har medicinska hinder att röra sig får sitta ensamma kvar hemma. Det är svårt att hitta en neutral, tempererad, väl ventilerad plats för att möta dessa personer på så här års. Därför hoppas jag på fler och enklare möten efter pandemin.

några julkonserter med skolan och att jag inte kan umgås med farmor som jag brukar vid jul.

julmusik, laga julmat och julgodis och tända mycket levande ljus.

Facetima med släkt och vänner som jag inte kan träffa.

serter och att gå på konserter, och att kunna träffa folk hur man vill.

VINTERN 2020

02-08_HBG_VINTERN 2020.indd 4

2020-11-27 09:30

Christina Wikström

Måns Gustafsson

»» Vår advents- och jultid och fram till trettondedag jul har

»» För min del har jag inte haft några

tidigare år präglats mycket av gudstjänster, advents- och julkonserter, GA:s julkrubba och krubbegudstjänst med alla Guds änglar som symboliskt dalar ner från himlen via kyrktakets kupol, och midnattsmässan. I år blir mycket annorlunda. Nu får vi tänka positivt och med glädje blicka tillbaka på alla härliga jular vi fått fira med församlingen och med det kristna budskapet i centrum. Sedan får vi också med tillförsikt blicka fram emot nästa jul!

större planer som behövt avbokas men det är mycket som jag förut tagit för givet som nu inte blir av. Varje år runt jul deltar jag i flera julkonserter med både skolan och andra orkestrar och körer. Dessa kommer antagligen inte bli av, om inte i mindre skala.

»» Vi får se Pandemin som en utmaning! Allt måste inte

»» Julstämning kommer ju när det kom-

vara som det brukar. Här gäller det att tänka kreativt och se den här julen som en möjlighet att göra något annorlunda när det nu är som det är. Vi får tända många ljus, plocka in grönt från naturen, vara generösa med julens blommor och lyssna till julens fina sånger och psalmer på radion och i TV. Kanske plocka fram alla våra gamla LP skivor med julmusik. Men, framförallt inte glömma julens glädjebudskap som säger att Jesus kommit till oss som Världens Frälsare.

mer, men det finns många saker du kan göra för att hjälpa dig dit. Några grejer pandemin inte kommer stoppa mig från att göra: Baka pepparkakor, lyssna på julmusik, titta på julfilmer, pynta granen, pynta hela huset! Gemenskap är också något av det viktigaste med julen, och att få julstämning. Att försöka hitta gemenskapen där det går.

»» Att åter kunna få fira gudstjänst utan att behöva tänka

»» Jag ser fram emot att alla ska kunna

på FHM:s rekommendationer och ständigt tänka ”DISTANS”. Att få känna en gudstjänstgemenskap och få vara en aktiv del av GA:s församling. Och att kunna träffa vänner över en god måltid och dela liv och upplevelser med varandra.

träffas igen utan rädsla, att få resa, kramas, ha konserter och andra aktiviteter med många människor.

VINTERN 2020

02-08_HBG_VINTERN 2020.indd 5

3

2020-11-27 09:30

INTERVJU VEM? Oskar Arleon, helsingborgaren bakom barnprogrammet Kokobäng

”Vi är skapade till att skapa” Text & foto: Linda Gustafsson

”

»Vi » möts på Oskars Arleon kontor. På hyllor och golv står märkliga saker och på väggen sitter en massa bilder och affischer på olika människor och ansikten. I ena hörnan av rummet står en stor tavla fullproppad med färgglada post-it-lappar huller om buller.

an måste bara M hitta sin grej, alla har något.

– Ja det är planeringen för nästa säsong av Kokobäng, säger Oskar innan vi sätter oss i de knallgröna fåtöljerna.

OSKAR ARLEON HAR hållit på med

underhållning så länge han kan minnas. För fyra år sedan fick han in en fot på SVT genom barnprogrammet Gissa Alex. Nu har han sin egen produktion där han både är manusförfattare, producent, kompositör och skådespelare.

– Min dröm har alltid varit att arbeta på SVT. Jag har uppvaktat chefer och programledare i jättemånga år, säger Oskar och skrattar.

Och SVT har haft lite koll på det arbete Oskar gjort tidigare, bland

6

annat genom humorgruppen Infallet. Plötsligt fick han möjligheten att presentera sig för alla projektledare på SVT på samma gång.

– Det var ju en alldeles fantastisk möjlighet som jag sabbade totalt. Det kändes som att det gick jättedåligt och när jag åkte därifrån tänkte jag att ”bra där, nu brände jag alla broar på en gång – samtidigt”.

MEN TYDLIGEN LANDADE något rätt för ett och ett halvt år senare ringde programchefen på SVT Barn upp honom och ville att han skulle börja. Han såg att Oskar var en sådan som kunde ”trolla med knäna” och med ganska få medel få till något bra.

Oskar blev mer om mer involverad i olika program, och till slut fick han frågan om att ta fram ett humorprogram för barn på SVT. Resultatet blev barnprogrammet Kokobäng. En fartfylld och färgsprakande humorshow som nu alltså laddar för sin andra säsong.

– Det är fantastiskt kul och vi har stundtals en ganska bisarr vardag när vi planerar våra program.

För de som känner Oskar är det inte ovanligt med efterlysningar på Facebook av märkliga saker som sju påsar hö, motorcykelhjälmar och vita herrbyxor.

Oskar är en typisk kreativ person, något som han ofta får höra. Men han själv tror att alla är kreativa.

– Vi är skapade av den stora skaparen allihop, så jag tror vi är skapade till att skapa. Man måste bara hitta sin grej, alla har något.

Oskar är uppväxt i en kristen familj men tog sitt eget beslut om att bli kristen när han var i 17-årsåldern. Och hans kristna tro bär honom i allt han gör.

– Jag sätter mitt hopp om dagarna till Gud. I allt jag gör kan jag känna hopp, att någon finns och är med mig i det jag gör. Livet fylls med mening, och även om det händer något dåligt är hoppet alltid där.

FÖR OSKAR HANDLAR livet, det kristna livet, om att få vara en del i en större bild, en bild som är större än varje enskild människa.

– Att ha Gud med i allt ger mig en frid inombords. När jag möter svårigheter och hamnar i situationer där jag kanske har tappat kontrollen känner jag ändå frid.

Det är helt ovärderligt, jag borde kanske känna panik och oro när jag ibland inte har koll, men min tro ger mig frid. Det finns alltid hjälp att få. Och det finns alltid » hopp.

VINTERN 2020

02-08_HBG_VINTERN 2020.indd 6

2020-11-27 09:30

Oskar beskriver sin kristna tro som ett positivt beroende. En livsstil där han får vara en del i något som är större än varje enskild människa.

!

LYSSNA

»» Fick någon

mer låten Du borde jobba med vård och omsorg i huvudet…

Precis, Oskar Arleon och humorgruppen Infallet står bakom succévideon och låten som vård- och omsorgsförvaltningen använde i sin kommunikation om vårdyrken för fem år sen.

VINTERN 2020

02-08_HBG_VINTERN 2020.indd 7

7

2020-11-27 09:30

INTERVJU Till våren startar en ny säsong med hela gänget från SVT:s succé Kokobäng.

?

VISSTE DU ATT...

...Kokobäng...

»» …är en

För fyra år sedan fick Oskar in en fot på SVT. Nu har han sin egen produktion där han både är manusförfattare, producent, kompositör och skådespelare.

Oskar beskriver sin kristna tro som ett positivt beroende. En livsstil.

– Jag försöker leva mitt liv tillsammans med Gud och ha med honom hela tiden i mina tankar och i allt jag gör. Han har utrustat mig med olika egenskaper och styrkor, och det jag får göra gör jag i tacksamhet till honom. Och om jag dessutom kan bidra till något för andra människor är jag väldigt nöjd.

ATT JUST FÅ jobba med humor är för Oskar ett bra sätt att göra något för andra människor. För honom är humor en grundläggande funktion hos oss människor som vi ska och kan använda på massa olika bra sätt.

– Det finns en gammal bild av 8

att en kristen människa är allvarsam och att man inte får tramsa, men så är det ju inte. Kanske är det tvärtom.

MEN VAR KOMMER då alla kreativa

idéer ifrån? För Oskar kan idéer skapas både tillsammans med andra i teamet, men lika gärna också när han är ensam. Han berättar att det är lätt att bli för fäst vid sin idé, men blir man det blir också sågningen av idén alldeles för jobbig. Och i ett team får man både ge och ta.

– Från en föreläsning fick jag en gång bilden av en kreatör som ett träd och idéerna är frukter. En del frukter faller till marken, en del används, och så kommer det hela tiden nya som växer ut.

humorshow för barn som sänds på SVT Play. »» …är ett av Sveriges mest populära barnprogram. »» …har sänt åtta program och efter jul startar en ny säsong. »» …blev nominerad till ”Barnens pris” på Barncancergalan – det svenska humorpriset 2020. »» …har en egen spotifylista med alla låtar från programmet. »» …har varit med på Allsång på Skansen sommaren 2020. »» …har en spellista på SVT:s youtube med alla musikvideor.

Och förväntningarna är stora.

Det är både programidéer, musik och texter som ska produceras.

– Hela mitt yrkesliv förlitar ju sig på att det hela tiden ska komma nya idéer, så det hoppas jag ju det gör, säger Oskar och skrattar.

Han berättar att om han gillar när det är utmanande, när det nästan är lite för svårt. Att det är då man växer, när man måste sträcka sig och vara beroende av andra.

Och av sin tro på Gud. – För mig är Gud inte reservplanen. Det handlar inte om att ”om det här inte löser sig så måste vi be Gud om hjälp”, utan Gud är med hela tiden. Han är inbyggd i lösningen, han är med i A-planen. Jag gör min grej och han gör sin. Då blir livet också mer spännande. l

VINTERN 2020

02-08_HBG_VINTERN 2020.indd 8

2020-11-27 09:30

PROFILEN

Niklas Ekdal vill inte läxa upp någon, men tror att vi skulle må bättre av mindre självcentrering.

FOTO: BROMBERGS

KORT OM...

NIKLAS EKDAL Författaren hoppas på dygdernas revansch

»Niklas » Ekdal är journalist och författare. I Kyrkokalendern skri­ ver han om hur dödssynder blivit dygder och dygder blivit döds­ tråkiga, i en värld där alla vill sätta sig själva i första rummet. Men det är knappast en hållbar resa, och han hoppas på en dygdernas revansch.

Att dygder och dödssynder näs­ tan bytt plats i våra medvetanden, så att måttlighet och ödmjukhet framstår som oändligt trist, medan girighet och stolthet snarare är vad som krävs för att bli någon i dagen värld, framträder tydligt i Niklas Ekdals text. Vad fick honom att få upp ögonen för detta fenomen?

– Det korta svaret är nog åldern.

Jag var ett barn av det radikala 70-talets frihetsdrömmar. Min far som var rektor, född 1916, hade mer traditionella värderingar med

09_Profilen Niklas Ekdal_Vintern 2020.indd 9

betoning på ansvar och hänsyn. Ju äldre jag blir, desto mer tänker jag som honom.

MÄNSKLIGHETEN FRAMSTÅR nästan

som obstinata barn i betraktelsen, som trotsigt vill bryta varenda ­regel en strikt förälder lagt på dem. Men riktigt så ser han inte på sina medmänniskor.

– Det är en svår balans mellan frihet och gemenskap, tradition och förnyelse. Jag vill inte läxa upp någon, inte tillbaka till ett aukto­ ritärt samhälle. Men vi skulle må bättre av mindre självcentrering.

Men att dygderna skulle behöva få en viss revansch i våra med­ vetanden, det tror han ändå.

”

– Vi behöver utmana kommersi­ ella, politiska och mediala krafter som uppmuntrar ansvarslöshet, syndabockstänkande och omedel­ bar behovstillfredsställelse. Vi lever i en stor lyxfälla, med algorit­ mer som lockar fram våra sämsta sidor. Resultatet blir frustration och polarisering. Jag tror inte på kollektiv väckelse eller revolutio­ ner, men på individuell eftertanke.

Niklas Ekdal Ålder: 59.

Yrke: Journalist och författare.

Bor: Stockholm.

Familj: Sambo som är epidemiolog, tre barn som studerar.

Aktuell: Skriver bok om det moderna Sverige, Hur vi levde, uppföljare till den självbiografiska Hur jag dog 2016.

Varvar med journalistik för SVT och Dagens Nyheter.

TILL SIST: VILKEN är Niklas person­

liga favoritdygd?

– Den enda jag klarat att leva upp till är nog flit. Det jag beund­ rar hos andra är ju annars genero­ sitet och ödmjukhet, så där finns en del att jobba på.

i lever i en stor lyxfälla, med algoritmer V som lockar fram våra sämsta sidor.

VINTERN 2020

9

2020-11-27 11:33

2

SOMMAREN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 10

2020-11-27 11:39

LJUS TEMA

Belysta platser och minnen

Vi identifierar naturen där vi växt upp som vårt landskap och vår miljö. Våra rötters särskilda platser präglar oss – där är livet ljust och tryggt.

Text: Hanna Welin Illustration: Calle Thoor

SOMMAREN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 11

3

2020-11-27 11:39

d TEMA LJUS

”

et är inte bara träden som har djupa röt­ ter. Det har också vi människor. Och allra djupast är banden till barndomens särskilda platser: gården hemma i kvarteret, sommarstugan, mormors trädgård. På fors­ karspråk kallas det platsanknytning – att älska, utforska, känna trygghet och tröst och omfamnas av sin egen plats.

Skogen där du som barn hoppade mellan stubbar­ na, vilade kinden mot mossan och fick stickor i foten.

Stranden vid farfars hus där du plockat snäckskal om somrarna. Vindsrummet där du kunde dra dig undan, som bara var ditt. Eller grillplatsen på gården där familjen skrattande brukade prata i munnen på varandra innan föräldrarna skildes. De allra flesta av oss har minst en sådan plats, ett betydelseladdat stäl­ le som vi återkommer till, längtar efter eller bevarar som ett själsligt, inre rum.

i människor kan skapa starka V känslomässiga band till ett hus, en trädgård, en strand...

12

I den djupa småländska skogen, på en bräda inkilad mellan två tallar, ligger Roland Hallgrens särskilda plats på jorden. Här kan han lyssna till vad fåglarna har att säga och betrakta Emåns ringlande bana nedanför skogsslänten.

– Ibland känner jag att jag bara måste åka till stugan och promenera upp dit. Det är som ett rituellt

behov hos mig. Det är min tillflyktsort där jag känner mig hemma och får perspektiv på tillvaron.

Roland Hallgren är professor emeritus i religions­ vetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar och författare till böckerna Plats och känsla och Rytm: en filosofisk tänkebok.

– Platsen har alltid varit viktig för människan. Själv är jag en insjö- och skogspojk, uppväxt i Vetlanda.

Jag bodde länge i Lund men kände mig aldrig riktigt hemma.

L

andskapet vi växer upp i präglar oss. Det har forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniver­ sitet, i Alnarp kunnat konstatera. I en enkät­ studie fick människor identifiera naturen där de växt upp, sitt landskap. Var det hav, skog, berg eller slättbygd?

– Intressant nog kunde nästan alla sätta en etikett, förutom en del av dem som vuxit upp i en riktigt stor stad. Tyvärr gjorde vi missen att inte ha med alterna­ tivet ”urban miljö”, säger Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur i Alnarp.

Forskarna ville ta reda på i vilken miljö männi­ skan bäst återhämtar sig från stress, sjukdomar och livskriser. Svaret var tydligt: det var naturen och i synnerhet i barndomens marker hon sökte sig till. Starkast band till uppväxtens landskap hade havsmänniskorna, följt av skogsmänniskorna, bergs­ människorna och slättmänniskorna. Det var också svårare för havsfolket att anpassa sig och tycka om skogen än tvärtom.

– De som flyttat långt tillbringade ofta semestern i sina hemtrakter eller sökte efter något likartat. Och gemensamt för alla, även de som flyttat runt mycket i sitt liv, var att de drogs till barndomens trakter när de hamnade i en livskris, säger Patrik Grahn.

Psykologen Annika Tibblin har funderat mycket på den mänskliga förmågan att knyta an till fysiska

VINTERN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 12

2020-11-27 11:39

platser, både i sitt arbete som klinisk psykolog i Lund och som föreläsare och konsult i hållbarhetspsykologi.

– Vi människor kan skapa starka känslomässiga band till exempelvis ett hus, en trädgård, en strand eller vår barn­ doms landskap, vår hembygd. Till en plats där vi känner tillhörighet, trygghet och frihet, säger hon.

En grundläggande anledning är att det mänskliga psyket till stor del orienterar sig rumsligt. Hippo­ campus, hjärnans ”kopplingsstation”, fungerar både som vårt bibliotek, vår bibliotekarie, och som böcker­ na och hyllorna de är organiserade i, förklarar Annika Tibblin. Platserna – rummen – där vi har varit många gånger eller stannat länge och upplevt mycket, laddas emotionellt av det vi upplevt just där och då blir till bild-, doft- och kroppsminnen.

Som psykolog har hon arbetat mycket utifrån teorin om anknytning. Förenklat handlar den om den nyföddes och det uppväxande barnets behov av att känslomässigt knyta an till sina föräldrar eller andra viktiga personer.

– Men även ett djur kan bli ett avgörande anknyt­ ningsobjekt, eller en fysisk plats.

En anknytningsplats behöver inte existera fysiskt, utan skulle också kunna vara ett landskap i ett dataspel.

F

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 13

Annika Tibblin

ör att kunna prata om en anknytnings­ plats i den psykologiska mening som Annika Tibblin menar, ska det vara ett ställe som du har utvecklat ett oersättligt band till. En plats du upplevt med alla dina sinnen, där du i trygghet vågat pröva, leka och utforska dig fram.

Som du älskar och har känt dig älskad tillbaka på.

– För en människa med otrygg anknytning, som inte fått sina grundläggande psykologiska behov tillfredsställda, kan den speciella platsen, eller hästen eller hunden, ibland bli den enda trygga tillflyktsplats du har.

Men en anknytnings­ plats måste inte nödvän­ digtvis existera rent fysiskt.

Det skulle, möjligen, också kunna vara ett vackert landskap i ett dataspel, menar hon.

– Det finns fantastiska spelmiljöer där du kan ha tillbringat månader och år som kommit att betyda mycket. En trygg tillflyktsort där du vågar pröva och utforska när samhället utanför spelvärlden känns hotfullt. Dock kan inte spelvärlden ersätta ett naturligt landskap där alla sinnen stimule­ ras i interaktion med omvärldens levande uttryck.

Att förlora sin särskilda plats, sitt eget epicentrum, gör ont. Själv kunde hon länge börja gråta när hon tänkte på barndomens sommarhus som hon tvinga­ des sälja för snart trettio år sedan. De trygga ekarna, havet och västkustklipporna som brukade hälsa henne välkommen.

– Det går att knyta an till nya platser, som vuxen tar det bara mycket längre tid.

För den som har flyttat långt eller tvingats fly till ett nytt land, är det vanligt att längtan till barndo­ mens marker blir extra starkt när de blir äldre, menar hon.

– Även om du har levt länge där du bor och kanske till och med har barn som finns nära, kan det komma över en som ett slags vemod. Längtan efter landska­ pet, husen, dofterna. Platsen där du hörde hemma.

E

n som verkligen vet hur det känns att förlora sin barndoms plats på jorden är Malmöbon Sabina Causevic, som flydde från forna Jugo­ slavien och hemstaden Sarajevo för snart 30 år sedan.

– Jag kommer aldrig glömma hur det var att åter­ vända efter krigets slut, säger hon.

Hon grät när hon såg förödelsen, de sönderbom­ bade husen, arbetsplatserna, åkrarna och vägarna.

»

VINTERN 2020

13

2020-11-27 11:39

Att tänka på vad som hänt människorna, där alldeles utanför bilfönstret, var outhärdligt. Hon gråter också nu, när hon berättar om hur hon på darriga ben kom fram till Sarajevo och till parken i Gamla stan där hon brukade leka som barn.

– Det går bara inte att beskriva hur det kändes.

Parken var en kyrkogård. I bassängen där vi barn brukade plaska om somrarna är den förre presiden­ ten begravd.

När hon stod där klarade hon inte att lyfta blicken mot det vackra gamla stenhuset en bit bort. Huset där hon är född, där släkten bott i tre generationer. Tre år innan krigsutbrottet konfiskerades det av regimen och familjen kastades ut. Sedan dess bär hon två versioner av det inom sig. En som gör för ont för att öppna dörren till. En som doftar av nyutslagna bus­ kar, där knarr hörs från trappan och solstrålar bryts genom spröjsade mosaikfönster.

– Under de jobbigaste åren brukade jag medvetet plocka fram bilden av tryggheten hemma och känslan av all den kärlek jag fick av min mamma och pappa när jag växte upp.

I

dag är Sabina Causevic 64 år och Malmö har länge varit hemma. Det är här sönerna har vuxit upp, här som många av vännerna bor, här hon har sitt arbete och sin kolonistuga som hjälpt henne att känna sig hemma, att mylla ner händer och fötter i den svenska jorden.

Men hur väl hon än trivs, hur mycket hon än tycker

14

Igor Knez

TEMA LJUS

”

om sina nya gator, den svenska sommarhimlen om natten eller känslan när grödorna på kolonin letar sig upp ur jorden, är det svårt att fullt ut acceptera att flera av de platser som en gång var hennes aldrig kan bli det igen.

– Även om jag åker ner då och då är det inte detsamma. Det finns inte längre något som är mitt. Jag är främmande, nästan som en turist.

Tillhörighet – till gräset, asfalten, sandlådan, den lokala matbutiken, till hemmets skyddande vägg­ ar och tak – är viktigare än vad man kan tro, konsta­ terar hon. Liksom tillgången till sin egen historia, till berättelsen om sitt ursprung.

– Det har varit viktigt för mig att berätta om vår bakgrund för barnen. Men jag har inte velat gå in så

enom att berätta för sina G närmaste försöker vi bevara de viktiga platserna i våra liv.

Igor Knez, professor i psykologi

mycket på vårt förlorade hus. Jag vet att min äldste son har en del minnen därifrån, men jag tycker själv att det är svårt att orka minnas, säger Sabina Cause­ vic.

– Ändå är barnen noga med att tala om att just där, vårt hus, är platsen som de kommer ifrån.

VINTERN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 14

2020-11-27 11:39

D

e återberättade historierna om familjens och släktens hus och marker är ofta viktiga för identiteten och för berättelsen om oss själva och varifrån vi kommer. Inte minst när de har gått förlorade.

Igor Knez, professor i psykologi vid högskolan i Gävle, forskar om minnen och platser. Han menar att de viktiga platserna är en del av oss.

– Två grundläggande mekanismer förklarar bind­ ningarna vi har till platser och även till människor.

Ett emotionellt band: vi tycker om eller vi älskar. Och ett kognitivt: jag minns, tänker på, kommer ihåg.

Efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014 studerade han hur relationen till den nu nedbrända skogen förändrades. De visade sig att de emotionel­ la banden förlorats, skogen var nu bara en sorgligt askgrå förlust. Men den kognitiva bindningen, den var helt intakt.

– Man går tillbaka till platserna mentalt och berät­ tar: ”Kommer du ihåg när vi var där, då såg det ut så och så, vi brukade göra det och det”.

– Genom att berätta för sina närmaste, för barnen, försöker vi bevara de viktiga platserna i våra liv.

Religionsprofessorn Roland Hallgren höll under många år ”platsseminarier” för blivande lärare.

– Studenterna fick börja med att berätta om sina favoritplatser. Idén var att det kunde vara ett sätt att öva upp känslan för vad helighet kan vara för människor.

Det är långt ifrån självklart i ett sekulariserat

samhälle, menar han, även om många känner en sorts vördnad för religiösa platser, oavsett om de själva är troende eller ej, liksom för kyrkogårdar och vissa historiska platser. Men det studenterna nu berättade om var de personliga platserna, mättade med minnen och existentiell betydelse – en sorts helighet – för just dem.

– Jag tror att vi har ett behov av ett visst mått av magi. Och vissa ställen, i synnerhet under barn­ domen, kan ha en sådan dimension för oss.

M

en det är inte enbart stället i sig självt som gör det betydelsemättat, menar Roland Hallgren. Det är också det återkommande, upprepningen – rytmen. Betydelsen av att plocka blommor på just den där ängen varje midsommar, att alltid betrakta solnedgången från just den stolen, på just den terrassen, varje år. Eller att besöket i upp­ växtstaden till varje pris inkluderar en kopp kaffe på kaféet som ens bortgångna mor tyckte så mycket om.

En del beskriver till och med sina ritualer, exempelvis att bada på ett visst ställe, som en sorts rituell rening, säger Roland Hallgren.

– Andra pratar om sina platser som läkande, eller som rum där de känner frid och kan tänka klart.

Själv känner Roland Hallgren med jämna mellan­ rum hur det nästan kryper i honom. Han bara måste ut till skogen, slå sig ned med en termos kaffe på den inkilade brädan intill Emån.

– Det är min ritual, min skogskatarsis.l

!

VISSTE DU ATT...

»» ... SVT sedan

1990 har rapporterat om Sveriges soligaste platser, i tävlingen Solligan? 2020 vann ö-gruppen Svenska Högarna i Norrtälje, med 595 soltimmar mellan midsommar och den 6 augusti.

Det är numera 19 solskens­ mätare med i Solligan, där Visby leder, med elva vinster.

Foto: IMGORTHAND/ GETTY IMAGES

VINTERN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 15

15

2020-11-27 11:40

PORTRÄTTET

Eric Palmqwist, musiker:

Jag kastar pil och ser var den hamnar Eric Palmqwists musik är som dagboksanteckningar. Det är halvläkta sår, besvikelse och skörhet i hans texter. Men där finns också ett ljus – en längtan efter att läka och hamna rätt.

Text: Sofie Kalodimos Foto: Lars Rindeskog

”

»Vi » pratar om att vi ska ses på ett café i Kärrtorp, jag och Eric Palmqwist. Jag får en adress och hamnar utanför ett bostadshus på tre våningar, där det visar sig att Eric bor. Han bjuder in mig i en stor, fullmöblerad trea med mysbelysning, gitarrer, pedaler och leksaker till både barn och katt.

Jag pekar på en barngitarr som står lutad i ett stativ och frågar honom om hans femåriga dotter kan spela.

ag är en stolt nykter alkoholist.

J Det finns ingen skam i det. Det är i så fall mer skamligt att dricka.

– Hon slår lite på den och leker med pedalerna, men hon kan inga ackord eller så. Det ska vara roligt med musik. Jag vill inte döda kreativiteten.

HAN SJÄLV LÄRDE sig att spela gitarr genom lek, för många år sedan. Och sedan dess har musiken funnits i hans liv. Han har stått på scen med indiebanden Monostar och EP’s Trailer Park sedan 90-talet. Det var först 2019 som han släppte musik i eget namn och på svenska. Plattan En halv gris kan inte gå handlade om hans missbruk.

– Det var min första soloskiva och eftersom den var på svenska så kom jag mycket närmare mig själv och

16

andra med musiken. Mitt artisteri föll på plats.

Att skriva om missbruk är väldigt personligt, näst intill privat. Eric var, när han skrev musiken, mitt inne i sitt alkoholmissbruk och när han spelade in skivan hade han precis kommit ur det. Musiken blev en del i processen att bli nykter.

– Jag är en stolt nykter alkoholist. Det finns ingen skam i det. Det är i så fall mer skamligt att dricka.

Men när man är inne i en så pass destruktiv period så är det svårt att skriva och prata om det.

HAN MENAR ATT han vågade sig på något helt nytt med En halv gris kan inte gå.

– Det blev en ny klippa att hoppa från!

Eric pratar i metaforer när han berättar om sitt liv.

Något som går igen i musiken. ”…Vi har hissat ner alla segel, vi sover här i varsin koj.

Och det är tusen hål i båten. Vi läcker som ett såll. Ser ingen annan utom vi här. Bara nån som vinkar Hej då från på håll. I Rävarnas hav, där bor du och jag. Längtar du bort precis som jag? I Rävarnas hav, är du ensam såklart. Är du också lika ensam som jag?..” är en del av den första versen i Rävarnas hav, från skivan Hej då.

Det finns en öppen skörhet och filterlöshet hos honom och i hans texter. Jag frågar honom hur han lyckas vara så skör och öppen.

– Jag kan inte vara på annat sätt. Det finns ingen mening med att skriva något om man inte vågar vara

»

VINTERN 2020

16-19_Porträttet Eric Palmqwist_Vintern 2020.indd 16

2020-11-27 13:06

Det finns ingen mening med att skriva något om man inte vågar vara öppen.

Men det är en balansgång mellan det privata och det personliga, säger Eric Palmqwist.

HÖSTEN 2020

16-19_Porträttet Eric Palmqwist_Vintern 2020.indd 17

19

2020-11-27 13:06

PORTRÄTTET öppen. Men det är en balansgång mellan det privata och det personliga. Och det är den balansgången som avgör om musiken blir spännande eller inte.

Men han medger att det är en del av det roliga i att skriva musik med.

– Det är som att kasta en pil på en darttavla och jag vet inte riktigt var pilen kommer hamna. Oftast hamnar den inte i Bullseye, men kanske i en sjua, som är mycket mer intressant. Men det där vet jag inte innan, säger han och skrattar.

ERIC BERÄTTAR OM när hans pappas fru dog i cancer

och han för första gången spelade på en begravning.

Det var så olikt de rökiga klubbspelningar han gjort innan.

– Då fick jag en aha-upplevelse, ’Det är för det här jag gör musik! Det är tröst och kommunikation på riktigt. Det är så långt ifrån Melodifestivalen eller Så ska det låta. Musik ska beröra på riktigt.’

Jag undrar om det är det som är meningen med hans musik, om han har en målbild av en lyssnare som berörs, när han skriver musiken. Men han skakar på huvudet och ler.

– Jag kan inte vara så cyniskt att jag har en målbild med musiken. Jag skriver för att jag måste, för min egen skull, och om jag har tur så finns det människor som berörs av den.

Eric lärde sig att spela gitarr genom lek, för många år sedan. Och sedan dess har musiken funnits i hans liv.

”

Jag skriver för min egen skull, och om jag har tur så finns det människor som berörs av den.

För tre år sedan separerade Eric från sin dotters mamma. Den sorgeprocessen blev i oktober i år en skiva. Skivan Hej då är både ett farväl och en skräckblandad förtjusning inför det nya livet. ”Det här är inte bra. Vi förhalar beslut. Vi hoppas varje dag, på att hitta en väg ut. Har vi nånting kvar, eller har vi ingenting? Vi som hade allt, nu har vi ingenting.”, sjunger han i skivans femte låt, Ingenting.

Det är existentiella, vardagsnära och smärtsamma frågor. Tankar som är tänkta av många fler än Eric Palmqwist. Och det är fint. Man kommer genom musiken nära honom men också nära sig själv och den egna smärtan.

– Hej då skrevs under separationen, nästan som ett walraffande i mig själv, säg er Eric. Alla människor måste gå igenom separationer. För vissa kanske det inte handlar om en kärleksrelation, men jag tror att det är lätt att känna igen sig i låtarna ändå.

ERIC HAR FÅTT stor respons på skivan. Han släppte

och sålde slut en limiterad upplaga av Hej då, på rosa vinyl, och nästan all försäljning gick genom honom personligen. Människor har hört av sig genom sociala medier och via mejl för att köpa skivan. Ryktet om den rosa vinylen spreds organiskt och ledde till en nära kontakt mellan artist och fan.

– När jag har kontakt med fansen över till exempel

18

Messenger så fortsätter samtalet. Jag kan få tillbaka en kommentar om omslaget eller om någon låt. Det blir en kommunikation som fortgår.

KORT OM...

Eric Palmqwist Ålder: 45 år.

Yrke: Musiker.

Bor: Kärrtorp i Stockholm.

Familj: Dottern Ruth och katten Katja.

Aktuell: Med skivan Hej då

DET SOM FRÅN början är en såld vinylskiva blir till ett

möte där Eric får tillbaka av det han ger. Masken åker av från den som är mottagare av musiken. Samtalet handlar inte om vädret i Karlstad utan går in i texterna och därmed på djupet direkt.

Men nu när han redan har gått igenom ett missbruk och en skilsmässa, vad kan vi förvänta oss av Eric som musiker?

– Jag håller på med en ny skiva nu faktiskt, säger han och ler.

Jaha, vad blir det för skiva då, undrar jag.

– Det vet jag inte än. Just nu håller jag på och kastar pil.

VINTERN 2020

16-19_Porträttet Eric Palmqwist_Vintern 2020.indd 18

2020-11-27 13:07

Eric Palmqwist bor i Kärrtorp, en förort söder om Stockholm, men han har sina rötter och sitt hjärta förankrat på Gotland, dit han ofta återvänder.

Inför vårt möte på caféet, som i stället blev ett möte i en stor, turkos soffa i en lägenhet i Kärrtorp, läste jag på om Eric Palmqwist. Jag upplevde att han stadigt var rotad i både Kärrtorp och på Gotland.

– Det finns så många fina människor här i Kärrtorp. Andan handlar om att man hjälps åt, säger han. Och när det gäller Gotland så är det där jag har min historia och uppväxt.

HAN LÄNGTAR EFTER naturen på Gotland, och efter sitt hus, dit han ska åka bara några dagar efter vårt möte.

– Jag har köpt ett piano dit! Så nästa vecka blir det mycket brasa och piano. Man vaknar, går ut naken och hämtar ved, tänder en brasa, skriver lite musik, steker ägg och bacon.

Trots sina stadiga rötter har han en längtan bort.

– Jag längtar efter att resa nu. Kanske en enkel extra allt-charter till solen med mitt barn. Eller så vill jag bila genom USA eller bo på Island i en månad och skriva musik. Men nu är jag ju småbarnsförälder och är inte på den platsen i livet. Nu är Ruth min resa!

Hej då Eric Palmqwist Ella Ruth Institutet

ERIC HAR FÖRÄNDRATS massor som människa sedan han blev pappa. Dels blev han nykter en månad innan Ruth föddes, dels får han se sig själv, sitt ego och sin närvaro dagligen, genom sin dotter.

– Det är en sådan basal, härlig känsla att vara behövd. Och jag är ganska bra på att vara pappa! Det är inte så svårt. Eller det är ju svårt, men det är inte så svårt. Det är fantastiskt. Det är större än att åka genom USA eller bo på Island.

VINTERN 2020

16-19_Porträttet Eric Palmqwist_Vintern 2020.indd 19

19

2020-11-27 13:07

LIVSGÄRNINGEN ”Vi är noga med att vi finns där för kvinnans och djurens skull, på deras villkor. Kvinnan behöver inte förklara något för oss, säger Emma Sjölin, jurist.

Voov tar hand om ­utsatta k För en våldsutsatt kvinna betyder hunden eller katten ofta ­extra mycket. För att kvinnor ska våga fly – och överleva – kämpar frivilliga i föreningen Voov med att hitta tillfälliga ­jourhem åt husdjuren.

Text: Hanna Welin Foto: Joi Grinde

»Slag » och sparkar, hot, psykisk terror och sexuella övergrepp.

Män som misshandlar kvinnor finns i alla samhällsskikt, yrken och åldrar, och de flesta har en sak gemensamt: de vill kontrollera kvinnan.

Kontrollen, men också den sorgligt nog utbredda känslan av skam, gör att kvinnorna (och barnen) ofta blir allt mer isolerade. Men hunden eller katten, den finns där. Lojal, varm och tröstande.

– Många har inget socialt kontaktnät kvar. För dem betyder djuret allt.

Det säger juristen Emma Sjölin, placeringsansvarig i den ideella föreningen Voov Malmö/Skåne, 20

som är en av sex lokalföreningar knutna till riksförbundet Voov, Veterinär omtanke om våldsutsatta djur.

– Vi vet flera fall där kvinnan har blivit mördad för att hon inte har klarat av att lämna kvar sina djur i hemmet.

DE FLESTA SKYDDADE boenden

tillåter inte djur, främst på grund av allergier. Socialtjänsten har heller ingen skyldighet att hitta en lösning för de utsattas husdjur, eftersom de juridiskt sett bara räknas som en egendom bland andra.

I kritiska lägen är det därför inte ovanligt att kvinnan får rådet att avliva hunden eller katten, de djur det oftast handlar om.

”

– Det är kanske inte så konstigt, de vill ju bara att kvinnan ska överleva. Men då är de inte insatta i problematiken, säger Gabriella Klintestam, ordförande i Voov Malmö/Skåne.

Att be en granne, släkting eller vän att ta hand om djuret är sällan en lösning, inte ens för dem som har någon som gladeligen skulle ställa upp. Det är för riskabelt, gärningsmannen skulle kunna spåra dem dit och på så sätt komma åt kvinnan.

ånga har inget M socialt kontaktnät kvar. För dem betyder djuret allt.

Emma Sjölin, jurist

– Hundar måste ju också komma ut och kan bli igenkända. En del har dessutom speciella utseenden, för att de blivit knivskurna, cigarettbrända eller misshandlade

VINTERN 2020

20-23_Livshistorien Voov_Vintern 2020.indd 20

2020-11-27 11:50

!

DET HÄR ÄR VOOV

Emma Sjölin och Gabriella Klintestam kör kors och tvärs för att hämta och lämna djur. De åker aldrig ensamma, visa av erfarenhet.

a kvinnors ­husdjur på andra sätt, säger Gabriella Klintestam.

Det är här Voov kommer in.

De senaste åren har de lyckats ordna tillfälliga hem till runt tjugo hundar och katter om året.

Jourhemmen är sekretessbelagda och djuren placeras aldrig i samma kommun som de kommer ifrån.

För att minska risken för igenkänning får de ett nytt extranamn och koppel. All kommunikation sker genom föreningen och Emma, Gabriella och de andra aktiva kör kors och tvärs genom södra Sverige för att hämta och lämna, nu senast en katt och en hund av större ras. De åker aldrig ensamma, visa av erfarenhet. De har både blivit verbalt dödshotade och fått en pistol riktad mot sig.

– Du får också se sådant som kan vara svårt att hantera, säger Gabriella Klintestam.

TILL VOOVS JOURNUMMER ringer

poliser, socialtjänsthandläggare, kvinnojourer och ibland kvinnorna själva.

– Vi är noga med att vi finns där för deras och djurens skull, på deras villkor. Kvinnan behöver inte förklara något för oss, säger Emma Sjölin.

För en tid sedan kom ett samtal från sjukhuset. Det gällde en ung kvinna som varit inlåst, utsatt för slag och grovt sexuellt våld.

– Hon hade flytt med sina hundar, men blivit hittad. Nu var hon helt sönderslagen och hundarna skadade. En av dem fick vi hämta hos veterinär på grund av skadorna den fått. De andra hade mannen tagit med sig hem innan han gav sig av och försvann.

När de åkte för att hämta hundarna möttes de av en sönderslagen lägenhet med blod över golv och väggar.

– Det var fruktansvärt, samtidigt måste du hålla dig lugn så att du kan hantera hundarna och hitta ett hem som är lämpligt och klarar att ta hand om dem. Men de här två visade sig vara helt underbara, säger Emma Sjölin.

Behovet av jourhem är stort. En

del djur fixar att placeras i en familj, andra inte. Några klarar att vara tillsammans med andra djur, andra inte. Vissa hundar är rädda för män, eftersom förövaren var just det. I de flesta fall stannar de i jourhemmet sex till tolv månader eller den tid det tar för kvinnan att få en bostad på hemlig adress. I den unga kvinnans fall gick det relativt fort.

– Hon var så oerhört ensam och utsatt, hade ingen alls. Bara hundarna. De var hennes anledning att leva vidare, säger Gabriella Klintestam.

DET ÄR INSIKTER som får allt slit under sena kvällar och helger att blekna. För både Emma och Gabriella och de andra i styrelsen, såväl som de tio volontärerna, jobbar ideellt vid sidan av sina ordinarie arbeten.

– Kvinnorna är så extremt tacksamma. Och när det är barn som får återförenas med sina djur, som kanske var deras enda trygghet i det förra hemmet, ja, det är ren glädje, säger Emma Sjölin.

»» Voov, Veterinär omtanke om våldsutsatta djur, förmedlar jourhem åt våldsutsattas husdjur under tiden som ägaren bor på ett skyddat boende. Kontakten förmedlas via socialtjänst, polis, kvinnojour och skyddade boenden. De utsatta kan även kontakta Voov direkt. »» Förbundet startades av veterinärstudenter 2009 och drivs ideellt.

I dag har riksförbundet anslutna lokalföreningar i Skåne, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Halland och Jämtland/Härjedalen. »» Verksamheten är beroende av bidrag och sponsorer för veterinärkostnader, medi­ciner, foder, transporter mm.

» NÄSTA

UPPSLAG

»» Amandas

sambo tog ut ilskan på hunden.

VINTERN 2020

20-23_Livshistorien Voov_Vintern 2020.indd 21

21

2020-11-27 11:50

LIVSGÄRNINGEN VAD? Amandas sambo tog ut ­ilskan på hunden – nu hjälper hon andra i samma situation

När han lämnat på hunddagiset smög jag dit med mat Steg för steg övergick förälskelsen i rädsla. ­Genom att ta kontroll över Amandas hund fick sambon ännu ett övertag.

Idag är Amanda tillfällig jourmatte åt andra utsatta kvinnors hundar.

Sambon stängde in hunden i sovrummet och slutade ge den mat.

Foto: JOI GRINDE

22

»Det » gick snabbt. Han var charmig, karismatisk och de hade alltid så mycket att prata om. Även om hon tyckte att det gick lite väl fort lät hon pojkvännen flytta in i lägenheten där hon bodde tillsammans med sin hund.

– I min dagbok från den tiden märks det att jag var kär och att jag kände mig bekräftad. Men snart kan jag se ett varannan dag-mönster.

Ena dagen var jag lycklig, den andra ledsen över saker han sagt eller inte förstått.

Amanda upplevde att sambon inte tog hänsyn till hennes känslor och önskemål. Han ville bestämma allt.

– Han tjatade och skrek på mig för att få som han ville. Så fort jag kom hem från jobbet satte han igång.

Skriken eskalerade. Amanda beskriver hur de åt sig in, hur han

skrek sönder henne tills hon gav med sig.

– Jag blev knäpp av det, men när jag inte mådde bra förklarade han att det var jag som hade problem och behövde gå i terapi. Och jag trodde honom.

Men när sambon bestämde att de skulle flytta till en annan stad där hon inte kände en kotte, protesterade hon. Han blev då än mer aggressiv, kastade grejer och hotade att köra av vägen när de båda satt i bilen. På jobbet fick hon flera meddelanden i timmen, varenda dag, och de blev allt mer obehagliga.

Han läste hennes mejl, handlade i hennes namn och satte henne i skuld. Han kraschade värdefulla saker och påstod att det var Amanda som fick honom att göra det.

– Till slut gick jag med på att vi skulle flytta.

TÅRARNA TRÄNGER SIG fram och

Amanda torkar bort dem med handryggen. Det har krävts mental förberedelse för att orka prata om den här tiden.

– Jag har själv svårt att förstå hur jag kunde bli så här, så nedbruten och hjärntvättad.

Bit för bit hade hon tappat bort sig själv, sin vilja och initiativförmåga. Utåt dolde hon hur illa det

var. Hon skämdes och tänkte att andra bara skulle se henne som svag. Ändå lyckades Amanda till slut säga ifrån och göra slut – i tid, innan kontraktet på den gamla lägenheten sagts upp.

MEN ISTÄLLET FÖR att flytta ut tog

exet kontroll över hennes lägenhet – och hund. Amanda fick hålla till i gästrummet och vågade inte röra sig i de andra rummen. När som helst på dygnet kunde han sparka upp dörren och vråla åt henne.

Hunden stängde han in i sovrummet där han själv sov och det var han som lämnade och hämtade på hunddagiset. Dessutom slutade han att ge honom mat.

– En timme efter att han hade lämnat brukade jag smyga dit med en påse hundmat och komma med någon konstig förklaring.

Idag kan hon inte fullt ut förstå varför hon inte bara hämtade hunden och körde hem honom till sina föräldrar. Hon kunde inte tänka klart, allt var en enda snårig härva av rädsla.

– Jag hade sådan fruktansvärd ångest och trodde inte att jag skulle överleva. Jag visste heller inte vad han kunde få för sig att göra med min hund.

Det tog tid innan Amanda kon-

VINTERN 2020

20-23_Livshistorien Voov_Vintern 2020.indd 22

2020-11-27 11:51

Det tog tid innan Amanda vågade kontakta en kvinnojour, men när hon väl gjorde det förstod hon att även psykisk misshandel är våld.

(Hunden och personen på bilden har inget med texten att göra.) FOTO: JOI GRINDE

taktade kvinnojouren. Hon trodde att de skulle tycka att hon var löjlig.

Hon hade ju inte ett enda blåmärke – bara ett stort inre sår och en kropp som värkte av spänning.

– Men jag fick träffa en bra person, som fick mig att förstå att psykisk misshandel är våld, att det är olagligt och handlar om precis samma mekanismer.

Amanda fick kraft, gjorde en polisanmälan och fick juridisk rådgivning genom kvinnojourens volontärer för att få ut sambon ur lägenheten, som juridiskt sett fortfarande bara var hennes.

– Han fick ta vad han ville i lägenheten, bara han slutade skada mig och min hund.

Till slut var det också så det blev.

Sambon försvann, flyttade till en annan del av landet. Kvar stod Amanda och hennes lurviga lilla vän. De levde och de var tillsammans. Men Amanda var nedbruten. Rädslan hade etsat sig fast, hon var utmattad, deprimerad och snart också långtidssjukskriven.

Först nu, fem år senare, har hon börjat jobba igen.

– Det känns lite som att jag håller på att återuppfinna världen.

Han förvred allting och fick mig att tro på hans bild.

NÄR AMANDA HÖRDE talas om Voov

tog hon kontakt direkt. Hon visste ju alltför väl hur ett älskat djur

”

et känns lite som D att jag håller på att återuppfinna världen. kan användas för att skada och kontrollera.

– Jag hade själv aldrig klarat att sticka och lämna kvar min hund hos honom.

Nu har hon hunnit vara jourhem åt två olika hundar.

– De var fina båda två, men framförallt kändes det bra att veta att kvinnorna skulle få återförenas med dem igen.

Fotnot: Amanda heter egentligen något annat.

VINTERN 2020

20-23_Livshistorien Voov_Vintern 2020.indd 23

23

2020-11-27 11:51

5

BOKTIPSET

BÖCKER SOM LYSER UPP I VINTER

För många av oss är läsning en ­avslappnande och behaglig aktivitet.

Kanske speciellt när solens timmar är få och vinterns mörker ligger över oss. Det är då vi allra mest behöver glädjen, skratten och sinnesron.

Text: Sofie Kalodimos

Boken som inte ville bli läst David Sundin Bonnier Carlsen

»Det » gäller att vara aktiv och engagerad när man läser Boken som inte ville bli läst. Som vuxen får du brista ut i sång, klappa en kanin och viska i barnets öra. Du får lägga dig på boken när den håller på att flaxa iväg och du får snurra boken runt, runt för att ens kunna läsa texten. Och till slut, när boken slutat bråka, får barnet höra: ”Glöm inte bort att du är bäst.

Du kan göra vad du vill. Jag älskar dig. Sov gott. Puss.”

David Sundin bjuder på en humoristisk och nära upplevelse under kvällsläsningen. Han gör både barn och vuxen nöjd, fnittrig och trött.

Andakter i gryningen Antologi Verbum

VISSTE DU ATT…

»» ... Paul

Mescal, som spelar Connell i Normala människor, säger till The Sun att han inte hade velat vara utan seriens nakenscener. ”Jag skulle inte velat ha gjort serien utan nakenhet, för boken var så visuell och rå att när jag läste den såg jag tydligt karaktärerna nakna, i mitt huvud.”

Connell (Paul Mescal) och ­Marianne (Daisy EdgarJones).

»Att » starta dagen med någon annans livsreflektion har för många blivit en ljus morgonboost. Nu har ett hundratal morgonandakter från Sveriges radios P1 skrivits ner och kopplats till passande bibelord. De olika skribenterna bjuder på andliga tankar från sina egna liv, men de handlar om livet som angår oss alla.

Det här är en bok att ha liggandes på nattygsbordet, för att kunna starta varje morgon med en andakt.

Allt jag fått lära mig Tara Westover Natur & Kultur

»Författaren » skriver vackert, kärleksfullt och gripande om sin uppväxt i en stor, dysfunktionell mormonfamilj i Idaho. Läsaren får följa en flicka som inte får umgås med barn utanför den innersta kretsen, som inte får lära sig matematik eller naturvetenskap.

Hon jobbar istället på pappas verkstad och hjälper mamma med örtkok i köket. Som 17-åring kommer hon för första gången till en skola och här spricker långsamt, men säkert hennes lilla värld upp och hon förstår att hennes pappa är psykisk sjuk och att livet och historian inte ser ut som hon trott. Istället för att invänta domedagen, börjar hon bygga upp sin nya, ljusa verklighet. Här finns en styrka och en skörhet.

En saknad och en sorg, men samtidigt ett driv att vilja fortsätta leva till fullo.

Foto: HULU/BBC

Normala människor Sally Rooney Albert Bonniers förlag Naiv. Super Erlend Loe Alfabeta

»1998 » gavs Naiv. Super ut för första gången i Sverige. Den var, och är fortfarande, en bok som är olik alla andra. Språket är rakt, enkelt, naivt och otroligt roligt. Bokens handling cirkulerar kring en nedstämd 25-årings tankar på de stora frågorna, som han tar sig an genom de små, simpla tingen. Han faxar en vän i Nordnorge, skaffar sig en boll och en bultbräda och upptäcker genom dem och ett gäng nya bekantskapet, ljuset och tilltron till livet.

24

»Efter » att ha gjort succé som tv-serie blev Sally Rooneys roman åter framlyft i bokhandlarnas hyllor.

Det är en fin, naken och komplicerad kärlekshistoria där kärleken aldrig definieras. En klassisk sportkillemöter kulturtjej-berättelse, men där karaktärerna har flera lager. De blir aldrig platta, utan växer istället fram och blommar. Normala människor är också en klasskildring, med Connell i arbetarklassen och Marianne i överklassen. Detta får deras världar att upplevas som otroligt olika och spänningen mellan karaktärerna ökar. De utforskar inte bara varandra, utan också nya världar.

VINTERN 2020

24_Boktipset_Vintern 2020.indd 24

2020-11-27 11:54

VÅRA KYRKOR S:t Andreas kyrka VAD? på Maria park

En kyrka för de vardagliga behoven »I» vår serie om varför våra kyrkor heter som de gör har vi kommit till en liten doldis, men som ändå har en tydligt central plats – vet ni vilken?

Just det, S:t Andreas kyrka på Maria park som byggdes 1926 som sjukhuskyrka, faktiskt den första sjukhuskyrkan i Sverige. Den 6 december 1928 invigdes kyrkan av biskopen Edvard Rodhe. På Maria mentalsjukhus fanns då 980 patienter inlagda.

Under 1990-talet avsakramenterades kyrkan men år 1997 köptes den av Maria församling för en symbolisk summa. Den 18 april 1999, andra söndagen efter påsk, återinvigdes kyrkan och den fick nu namnet S:t Andreas.

Namnet kommer från Andreas som var en apostel, en kristen föregångsman och bror till aposteln Petrus. Enligt Johannesevangeliet var Andreas lärjunge till Johannes döparen.

ATT DET BLEV just Andreas som fick namnge kyrkan berättar Gudrun Erlanson, dåvarande kyrkoherde, berodde på att Andreas ibland beskrivs som vardagslärjungen. Det var han som såg till de vardagliga konkreta behoven till exempel vid bespisningsundret som Jesus gjorde, och han var en som plockade upp människor som han ville föra till Jesus.

Det var så man ville att S:t Andreas kyrka skulle fungera.

Sen är Andreas också Luggude

?

VISSTE DU ATT...

»» ... Svenska

­ yrkan Helk singborg har sammanlagt tio kyrkor runt om i Helsingborg. De tidigaste byggda på medeltiden och de senaste invigdes så sent som på 2000-talet.

Namnet S:t Andreas kyrka kommer från Andreas som var en apostel, en kristen föregångsman.

härads skyddshelgon, berättar Gudrun. (Luggude är härad i nordvästra Skåne, och på dess vapen finns ett svävande Andreaskors av silver.)

S:T ANDREAS VAR från början en

ganska mörk kyrka, lite tidstypiskt. Numera finns ny belysning som är riktad upp mot det fantastiskt vackra taket. Kyrkan är K-märkt vilket innebär att alla förändringar man vill göra måste ske i samråd och med godkännande av Länsantikvarien, och alla förändringar ska gå att återställa, om så önskas.

Nästan varje torsdag 19.30–19 firas det lightmässa i S:t Andreas kyrka och på fredagar, en gång

i månaden, firar man vardagsgudstjänst vid tiotiden, i all sin enkelhet. Det firas även dop, vigsel – och begravningsgudstjänster, vi sjunger in Advent och jul, och firar skolavslutningar här.

S:t Andreas kyrka byggdes 1926 och var då den första sjukhuskyrkan i Sverige.

VINTERN 2020

25-32_HBG_VINTERN 2020.indd 25

25

2020-11-27 12:28

KYRKOVALET

SKRIV UPP!

»» Nästa val hålls söndagen den 19 september 2021.

Så går det till att ställa upp i kyrkvalet Du som är engagerad i Svenska kyrkan kan ställa upp som kandidat i kyrkovalet. Skulle du bli i­nvald får du vara med och bestämma vad ­kyrkan ska satsa sina pengar på.

Text: Maria Sandell

”

»Karin » Perers är ordförande för kyrkomötet. Hon tycker att de kandidater som väljs in i kyrko­ valet ska representera de breda grupperna av kyrkotillhöriga.

– Svenska kyrkan behöver förtroendevalda med väldigt olika erfarenheter. Det är då vi kan bilda goda lag tillsammans.

et räcker med att du D har ditt engagemang i och för kyrkan.

Karin Perers, kyrkomötets ordförande

Du som funderar på att ställa upp i kyrkovalet behöver vara förankrad både i din tro och i kyrkan. Du ska ha lust att dela med dig av det som du brinner för. Däremot behöver du inte kunna bidra i teologiska samtal. Karin tycker att det ska

du bara göra om du känner dig bekväm med det: – Det räcker med att du har ditt engagemang i och för kyrkan. Kyrkan bär tron åt oss alla. Vi duger som vi är. Det är Svenska kyrkans människosyn!

DE VIKTIGASTE UPPGIFTERNA för dem som blir invalda som lokala kyrkopolitiker är att bestämma om kyrkans pengar och verksamhet.

Direkt efter kyrkovalet behöver de nyvalda bestämma hur församlingens eller pastoratets budget ska se ut. Där finns det möjlighet att välja vilka verksamheter som ska lyftas fram och hur mycket man ska satsa på byggnader, verksamhet och personal. Det kan vara mycket konkret: Vill vi satsa på en ungdomsledare, på musiklivet, på stöd till äldre och ensamma? Eller något helt annat?

– Den stora och riktigt viktiga frågan är beslutet om budget, den

är ju ett sätt att prioritera, konstaterar Karin.

Efter varje kyrkoval behövs också en ny församlingsinstruktion. I den formuleras vad församlingen vill och åt vilket håll den ska utvecklas. Det är ett gemensamt arbete i församlingen att ta fram den.

Sedan beslutar kyrkopolitikerna om församlingsinstruktionen.

NÄR DU VILL engagera dig ska du

börja med att ta reda på vilka nomineringsgrupper som tidigare ställt upp i kyrkovalet på din hemort. Oftast finns det någon nomineringsgrupp du kan känna dig hemma i.

Karin tycker att de som redan är aktiva i kyrkopolitiken har ett ansvar att fråga dem som hittills inte är engagerade om de vill ställa upp. Själv gick hon som ung kyrko­ politiker till en kyrkokör med många unga och frågade om någon ville engagera sig i hennes nomineringsgrupp. Efteråt var det två

26 VINTERN 2020

25-32_HBG_VINTERN 2020.indd 26

2020-11-27 09:25

” Min vision är att kyrkan ska fort­sätta att vara öppen och närvarande i hela landet och finnas i både glädje och sorg. Kyrkan ska finnas för alla som vänder sig till henne, utan att fråga vem du är, hur du tror eller ens OM du tror. Om du vill är du välkommen att höra till Svenska kyrkan.”

Karin Perers, kyrkomötets ordförande

körmedlemmar som tackade ja.

– Den erfarenhet jag har efter många års arbete är att väldigt många väntar på frågan. När den kommer är det förhållandevis många som tackar ja. Det är lättare att tacka ja än att kliva fram och anmäla sig!

SKULLE DET INTE finnas någon

nomineringsgrupp som passar dig går det också att bilda en ny grupp. Då behöver ni vara ett antal människor som har samma vision och ni behöver stödpersoner för att kunna registrera en ny grupp.

Karin tipsar också om församlingsråden. Att vara med i ett sådant råd är också ett sätt att engagera sig. Ofta har flera församlingar gått samman i ett gemensamt pastorat.

I så fall ska det finnas församlingsråd i varje församling. Vilka som ska vara med i råden bestäms inte i kyrkovalet utan efteråt.

– Det är föreskrivet att det ska vara öppna möten dit alla är välkomna att vara med och föreslå vilka som ska vara med i församlingsråden. Kyrkofullmäktige väljer sedan vilka som ska ingå i församlingsråden, säger Karin Perers.

Karin Perers kommer från en bondgård i Dalarna där kyrkan var en självklar del av livet. Hennes eget engagemang som förtroendevald startade när hon som mycket ung kom till Stockholm och Sofia församling på Södermalm. Hennes allra första uppdrag var att delta i arbetet med församlingsbladet.

– Kontakten med kyrkan gav mig en hemhörighet i storstaden, säger hon.

Läs mer...

»» ... om att ställa upp i kyrkovalet på

30 tusen ­personer

»» ... ställde

upp som kandidater i förra kyrko­valet 2017. 23 000 valdes till minst ett uppdrag.

Kyrkovalet, som hålls vart fjärde år, är viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka.

Svenska kyrkan är beroende av människors engagemang och i kyrko­ valet har du och andra möjlighet att påverka.

?

VISSTE DU ATT...

»» ... alla med-

lemmar som fyllt 16 år senast på valdagen får rösta. Förra kyrko­valet röstade ungefär en miljon människor.

www.svenskakyrkan.se/stall-up

VILL DU ENGAGERA DIG?

KRAV FÖR ATT BLI KANDIDAT

Kontaktuppgifter för nomineringsgrupper i Svenska kyrkan Helsingborg.

Borgerligt alternativ: Joakim Sjövall joakim.sjovall@svenskakyrkan.se Centern: Johan Vesterlund johan.vesterlund@svenskakyrkan.se Frimodig kyrka: Leonard Hagberg (stift) leonard.hagberg@gmail.com

Du som vill bli kandidat i kyrkovalet måste:

eller Fredrik Sievert (Helsingborg) fredrik@bergius.se Socialdemokraterna: Aina Modig Lindell aina.m.lindell@gmail.com eller Jan-Olof Rosenberg j-o_rosenberg@hotmail.com Sverigedemokraterna: Petri Kaldjärv petri.kaldjarv@sd.se

»» vara medlem i Svenska

kyrkan. »» vara döpt i Svenska kyrkan eller annat kristet samfund, eller tidigare ha varit förtroendevald i Svenska kyrkan.

»» fylla 18 år senast på ­valdagen.

»» vara kyrkobokförd i det område valet gäller.

VINTERN 2020 27

25-32_HBG_VINTERN 2020.indd 27

2020-11-27 09:25

KYRKOGÅRDAR

Vackra och hållbara gravplatser till jul Tiden omkring jul fylls våra kyrkogårdar med ljus, vinterdekorationer och blommor. Att besöka en anhörigs eller väns grav under högtiden är för många en viktig tradition och ett sätt att minnas nära och kära.

ORDET

Text & foto: Sandra Kovacs

Vad betyder gravskick?

Gravskick är en fackterm för de olika sätt som människor begraver sina avlidna anhöriga på. Det kan till exempel vara i en kistgrav, urngrav, askgravplats, askgravlund, kistlund eller minneslund.

”

»Före » besöket kan det finnas ett par saker att tänka på som till exempel vilken gravsmyckning som passar vilket gravskick liksom att tänka hållbart vid val av material.

Vi tog en promenad med Madeleine Bengtsson, kyrkogårdsarbetare på Krematoriekyrkogården i Helsingborg. Hon berättar att något som alla alltid kan utgå från är att välja miljövänliga och hållbara alternativ. Till exempel är granris och gravdekorationer i form av en klassisk krans både vanligt och mycket vackert att dekorera den enskilda graven med, och är samtidigt väldigt hållbart och håller sig fint över en längre tid.

– Det man dock bör vara uppmärksam på är att det kan finnas både plast och metall i dem vilket

gör att det inte går att kompostera materialet, säger Madeleine.

Det är också vanligt att lägga ut snittblommor vilka dock ofta kommer med cellofan, en typ av plast som bör tas av och återvinnas.

EN ANNAN VANLIG, enkel och fin

tradition är att tända ljus. Det är både vackert och stämningsfullt, framförallt när mörkret faller.

Men ibland kan tyvärr även det vackra ha sina sämre sidor, menar Madeleine. Ljusmassan i vissa ljus kan innehålla ämnen som kan påverka både miljön och hälsan på ett negativt sätt.

Ytterligare något man bör ha i åtanke är vilket gravskick man ska besöka då det skiljer sig åt vad man får lov göra vid platsen.

När jag lägger granriset på gravplatserna som jag sköter om ser jag på det som att jag ombonar och bäddar ner de vilande varmt inför vintern.

– Vid en specifikt utvald gravplats är platsen enskild och anhöriga har därmed stor möjlighet att själva bestämma hur de önskar att smycka och dekorera. Det finns inga direkta föreskrifter, men man ska hålla sig inom gränsen för ”god gravkultur”, säger Madeleine.

VID ANDRA MER gemensamma grav-

skick som askgravlundar, askgravplatser samt minneslundar finns det dock vissa regler att förhålla sig till och där måste man även i en större utsträckning tänka på att ta hänsyn till andra. På dessa platser får man till exempel enbart lov att sätta snittblommor i tillhörande vaser eller på den gemensamma ljus- och smyckningsplatsen där man även ställer medhavda ljus.

Vid vissa askgravplatser får man mellan den 1 nov–15 april sätta ut

28 VINTERN 2020

25-32_HBG_VINTERN 2020.indd 28

2020-11-27 09:25

Önskas tips eller råd kring gravskötsel så fråga gärna personalen på kyrkogårdarna. ”Vi finns här för att hjälpa er”, säger Madeleine Bengtsson, kyrkogårdsarbetare på Krematoriekyrkogården.

Nytt gravkvarter på Raus kyrkogård »Kyrkogårdsförvaltningen » har alltid något nytt på gång. Nu senast anlades det ett nytt urngravskvarter på den norra delen av Raus kyrkogård.

Gestaltningen av kvarteret bygger på samma principer som tidigare anlagda kvarter och har därmed fått sin egen asymmetriska form med mångfald av perenner och buskar.

gravlyktor. Vilka gravar det gäller har man som gravrättsinnehavare fått information om.

– Är man osäker på vad som gäller vid de olika platserna och för de olika gravskicken eller om ni önskar få tips eller råd kring gravskötsel, så fråga gärna personalen på kyrkogårdarna eller kontakta Kyrkogårdsförvaltningens expedition. Vi finns här för att hjälpa er.

Under promenaden framgår det tydligt att Madeleines hjärta starkt brinner för hållbarhet och att göra det fint för de som vilar i gravplatserna. Hon avslutar med att säga: – När jag lägger granriset på gravplatserna som jag sköter om ser jag på det som att jag ombonar och bäddar ner de vilande varmt inför vintern.

!

VISSTE DU ATT ...

»» ...en urngrav är en av de

mer traditionella typerna av grav som innefattar en yta som kan användas för smyckning och plantering.

VÄLJ GRAVLJUS MED OMSORG »» Minns dina anhöriga på ett miljömässigt sätt genom att se upp med vilka ljus du tänder. Många innehåller nämligen ämnen som är giftiga och skadliga för både hälsan och miljön. Paraffin är ett ämne som ofta går att hitta i ljusmassa. Det tillverkas av fossilt material som släpper ifrån sig koldioxid när det brinner samt andra cancerogena

ämnen som till exempel bensen. Ett annat ämne man ska se upp för är palmolja, vars framställning kräver att regnskog skövlas med svåra följder för miljön, människor och djur som lever där oljepalmerna odlas. »» Hur hittar man rätt ljus? Välj ett stearinljus som på något sätt är miljömärkt och framställt av förnyelsebara råvaror

(dock inte palmolja). Ett annat alternativ som blivit populärt är elljus, men tänk då på att det ska gå att byta ut batterierna vid behov och att det gärna går att ladda dem, annars måste hela lyktan kasseras om LED-lampan trots allt ger upp. Dubbelkolla gärna så att den klarar av att vara utomhus.

VINTERN 2020 29

25-32_HBG_VINTERN 2020.indd 29

2020-11-27 09:25

JULINSAMLING

Bryt en tradition! »Det » är hög tid att bryta skadliga traditioner. Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp.

Vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter. Men beroende på var vi föds, eller vilket kön vi har, ser verkligheten olika ut.

Traditioner är viktiga för oss.

Det blir extra tydligt under julen, en av våra största kristna högtider. Traditioner är invanda seder och bruk, språk och värderingar som förs vidare från generation till generation. Ofta skapar de en trygg ram runt våra liv, oavsett var i världen vi lever.

25-32_HBG_VINTERN 2020.indd 30

Men en del traditioner är skadliga. Tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp drabbar många flickor runtom i världen.

Varje dag gifts fler än 30 000 flickor bort, en del inte äldre än tio år. Var tredje flicka utsätts för våld under sitt liv – bara för att hon är flicka. Skadliga sedvänjor, strukturer och normer berövar flickor och kvinnor makten över sina liv. Det kan vi inte acceptera!

I MÅNGA LÄNDER har människor

större förtroende för religiösa ledare än för politiker och myndigheter. Därför är det avgörande att

religiösa företrädare tar avstånd från exempelvis tvångsgifte, könsstympning och andra övergrepp.

Act Svenska kyrkan har en unik möjlighet att samarbeta med andra religiösa aktörer och förändra förtryckande strukturer, oavsett om de finns inom kyrkan eller i övriga delar av samhället.

TILLSAMMANS MED ANDRA kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan för mer rättvisa samhällen, där flickor och kvinnor kan göra sina egna val. Tillsammans kan vi bryta skadliga traditioner!

GE EN GÅVA!

»» Var med i

kampen för alla flickors rätt till ett värdigt liv. Swisha din gåva till julinsamlingen: 900 1223!

2020-11-27 09:25

KORSORD B I L D :PI X AB AY.CO M

SPELKORT ÄLSKAR SAKNAR RUTIN DET VACKRA

MIKVE ÄR ETT JUDISKT

JÄTTESTORA

SMÖRJA KRÅSET UTSÖNDRA

KRYDDVÄXT I NÄRKE

HÅLLER UPPSIKT MUTATION

FRÅN DEN SOM AVSTÅR

OMODERN DYSTER ÅTERSTÄLLD

RYMLIG

NAFSADE

LANDOMRÅDE MÅNGA I BLANDNING DRÖM

NAMNLÖS

KALLOCAIN ÄR EN WITTBRATTSTRÖM ENHET I SPRÅKET KRÅMA SIG

DJURUNGE

STEKLAR

VAPEN

HAMNA ENVID FALDIG SIDAN AV

ALUMINIUM

VID AVSKED

INNERSTA DEL

ROLIGHET FÅGEL

STÅR I BEGREPP ATT

SYSTER TILL EMIL

VÄNTAN PÅ LATIN

RUTS SVÄRDOTTER VOLVO

SPETS SAKNAR MOTOR

KRITISKT LÄGE VATTENVÄG

KAN GE ANDNÖD JORD PÅ LATIN

MÄKTA MED

LUK 6:13 TOLV SOM JESUS VALDE UT

PAPPER

HÄSTDJUR

HUNDSKALL

ÖRONONT LIGGER I INGEN DALARNA RIKTIG AV BJÖRN LEDS LINDE

SMALT BAND

PRATSJUNGA REKLAM

KNYCKA STANNA KVAR

HÖR IHOP

INIFRÅN

LÄMNINGAR

KÄRANDE MÄRR

SUNDHAGE BLODKÄRL EN FÖRSTA ANHALT

OINTRESSERAD

GÖR I LLVILLIG

LITEN HÄST

SKADEDJUR

REBECKAS MAN FÖRUT OKÄND PÅLÄGG

SAMSPRÅK

GALENPANNA SLOCKNA

SMILA LJUSKÄLLA

KAN VARA DEL AV KEDJA

»» ... till förra

DEL AV HELGONNAMN

LANDOMRÅDE

!

GRATTIS!

SIFFRA ENAHANDA

DRA JÄMNT

EN SORTS DUNSTER TÅLAMOD ÄR EN AV ANDENS ....... ?

VEDERVILJA

SMÖR

ORÄDD

MISSFLYT

TIO MÅLADE I S:TA MARIA KYRKA

ÖPPNAR MUNNEN

EN SORTS ACCENT

STRÖM

SALAMI TA MED MÄTSLEV INSTRUMENT

RENAR VATTEN

INITIATIONSRIT

SOLVARV

VATTENDRAGET

numrets korsordsvinnare Leif och Rebecca.

Prensentkort kommer med posten.

Facit finns på vår webbsida: svenskakyrkan. se/helsingborg/ amos

VARA SKRIVET HÖJER KANSKE UPPRÖRD

JULKRYSSET GÖR SÅ HÄR »» Lös korsordet så du får fram en mening i de färgade

rutorna. Vinnaren presenteras i nästa nummer och får ett presentkort. Glöm inte att ange din postadress!

Skicka in din korsordslösning till: Helsingborg Amos Box 1453 251 15 Helsingborg ... eller mejla korsordslösningen till: helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se Vi vill ha ditt svar senast den 31 januari.

Namn:

Adress:

Postadress:

VINTERN 2020 31

25-32_HBG_VINTERN 2020.indd 31

2020-11-27 09:25

Lucia 2020 lördag 12 december kl. 18:00 svenskakyrkan.se/helsingborg facebook.com/svenskakyrkanhelsingborg

Var inte rädd, i mörkret finns ljus Ett annorlunda år kräver en annorlunda lucia. Följ med på en magisk resa med Lucia genom tid och rum. Närmare 200 körsångare från Svenska kyrkan Helsingborgs körer fyller tomma kyrkor och tomma gator med värme, körsång, julstämning och Lucia. Var inte rädd, i mörkret finns ljus.

Medverkande: ca 200 sångare ur körerna Gustav Adolfs kyrkokör, Helsingborgs Gosskör, Helsingborgs Vokalensemble, Helsingborgs Motettkör, Maria Gospel, Maria Kyrkokör och Maria Oratoriekör, Raus Vokalensemble, Råå Gospel, South City Gospel, S:ta Anna Gospel, T-kören, Sångfåglarna, Vox Angelica samt sjungande medarbetare från Svenska kyrkan Helsingborg.

Musikproduktion: Erland Sjunnesson Filmproduktion: Deep Vision AB

25-32_HBG_VINTERN 2020.indd 32

2020-11-27 09:25