Helsingborg - jul 2019

Helsingborg DEC 2019

Tema: FEST Julbordets rätter är mer än mat. Här samlas tradition och gemenskap på ett sätt som går utöver själva måltiden. Och samma sak gäller under alla årets högtider. Våra fester talar om vilka vi är, och blir ett viktigt steg i formandet av en identitet.

Krubbor från när och fjärran Julens aktiviteter för barn och familj

Jonas Gardell:

Ote Hesterskog bjuder in till öppen förskola

”Jag har inga problem med Gud”

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

19am3261_omslag_20923.indd 1

2019-11-13 10:07:03

Ledare Kristian Lillö

Hushållsinformation RATIONALITET, historiska kunskaper, naturvetenskaplig forskning, krig och mänskligt lidanden har medfört att religiösa föreställningar och livsval trängts bort sedan 1700-talet. För inte så länge sedan ”avskaffades” religion i Europa genom beslut uppifrån.

Men så vände det. Olika faktorer, oftast globala politiska, beteendevetenskapliga, och liberala, samt kärleken till hotat klimat gjorde att religion sedan 80-talet återkommit, i olika former.

Religion har kommit för att stanna.

Och nu är det advent och jul – och ännu en gång ställs vi, med eller utan barn, inför frågan hur vi ska förhålla oss till dessa två högtider. Att förlora sig helt i dem eller att fullständigt ta avstånd från dem känns varken möjligt eller speciellt självständigt.

Vi lever dessutom i en kultur och ett samhälle där såväl religiösa föreställningar som andra krafter påverkar oss hela tiden. Vissa av dessa krafter lägger enorma summor på att styra vårt tänkande och våra handlingsmönster. Vissa ska göra det, andra gör det öppet och några mer slugt. Ibland upptäcker vi först i efterhand att vi blivit påverkade mer än vi hade tänkt oss.

Kanske är det så att vi just ur Bibelns texter om advent och jul kan få fram kriterier för att navigera. Kanske finns här parametrar för att inte bli oreflekterat fångade som den naive Pinocchio i de burar som olika krafter vill erbjuda oss/stänga in oss i.

DET FÖRSTA som kan sägas om de bibeltexter som används under advent och jul är att de sätter individen i centrum i det stora hushåll som kallas för världen. Det är individen som erbjuds ett befriande sammanhang – plats och tid för att utvecklas. Och det är individen som har ansvaret för att ta emot, känna, tänka till och fatta beslut för framtiden, sin framtid och för det hushåll som individen vill ge vidare.

Jesus var stark, övertygad och målinriktad – och inbjöd till dialog om ett sådant ansvarstagande liv. Jesus vänder sig till människans olika dimensioner och erbjuder något exakt:

SOM BARN PÅ NYTT Adventstid och jultid kan ha den effekten på oss.

Att vi blir lite som barn på nytt. Kanske är det minnen från vår barndom eller förväntningar och

2

19am3261_ledare_20924.indd 2

som de vuxna glömmer (Matteus 21:14– 17) och julens höjdpunkt är ju att det är ett barn som svarar upp mot den universella längtan efter lycka och befrielse (Lukas 2:11–12). Och det är detta barn som sedan i vuxen ålder i ett avgörande statement, som sedan dess World Wide läses vid dop av barn, sätter barnets värde högre än någon annans värde.

Radikalt då och fortfarande! (Markus 10:13–16).

”Jesus levde inget dubbelliv och det är tydligt att han bestämt och ihärdigt avråder oss från ideologier eller förhållningssätt som förutsätter eller leder till dubbelliv.”

DET TREDJE som visar sig i advent och jul är att texterna beskriver ett sammanhang där huvudpersonen är trovärdig. Även om det i berättelserna finns litterära drag av myt och saga, så är de Core Values som träder fram förankrade i ett historiskt fastställbart levt liv. Värderingarna och beättelserna om J är trovärdiga. Jesus levde inget dubbelliv och det är tydligt att han bestämt och ihärdigt avråder oss från ideologier eller förhållningssätt som förutsätter eller leder till dubbelliv.

I stället började han under stjärnhimlens ljus, i skydd av oxens trygghet och värme, åsnans värdighet och envishet och lammens mjukhet och godhet. Och fortsatte i relation med allt levande hela vägen, från lånat hushåll i Betlehem.

KRISTIAN LILLÖ

den biologiska dimensionen (befrielse från hunger, sjukdomar och kroppslig och social död), den kognitiva dimensionen (en formulerbar och kommunikativ framtidsförväntan på hållbar mening), den personliga dimensionen (en balanserad, försonad och uppbyggande självbild som landat i nåd efter självkritik och ibland behövt gå genom ”eld och vatten” – ångest och tomhet).

DET ANDRA som är tydligt i bibeltexterna under advent och jul är att barnen är i centrum. Det är ju barnen som säger den sanning

längtan som gör det. I det här numret får vi både tips på roliga familjeaktiviteter, träffa Ote som bjuder in till öppen förskola och dyka ner i krubbornas spännande historia.

Nästa nummer kommer ut den 3 april 2020.

November 2019

2019-11-13 10:07:12

Innehåll 6/19 18

På gång i Helsingborg Öppna förskolan bjuder in Julens aktiviteter för barn och familj Tema: Fest Maten som gör festen Porträtt: Jonas Gardell Yoga: det gudomliga finns i allt Kommunikation: Är du giraffen i rummet Nygammal orgelklang Eva Rydberg om glädje Världens krubbor På gång i Helsingborg Korsord

22 Redaktion

19am3261_ledare_20924.indd 3

Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete, 2019.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se

N VA

ENMÄRK

E

T

Redaktionen: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist.

Hemsida: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Foto omslag: Frida Lenholm

November 2019

6

28 S

4 6 8

10

14 18

22

25 26 28 30 31

EN DEL AV Trycksak 5041 0004

3

2019-11-13 10:07:20

På gång i Helsingborg

4

Från 6 till 4 UNDER NÄSTA år kommer vi att minska antalet nummer av vårt magasin Helsingborg Amos från 6 nummer per år till 4 nummer.

Vi hoppas att ni ändå hittar det ni behöver från oss.

Vi finns alltid på svenskakyrkan.se /helsingborg

tips på bra julklappar

1

VARJE ÅR hör vi det repeteras.

Julklappshandeln slår alla rekord. Samtidigt kommer artiklar och inlägg om det destruktiva konsumtionssamhället, miljöförstörande produktion, miljöfarliga leksaker, överflöd och massproduktion av saker vi kanske inte ens behöver. Och samtidigt är julen också lyckan i att ge, glädja med gåvor och möta förväntningar och önskningar.

Hur ska man göra rätt? Kanske kan dessa tips vara till hjälp.

Så får pengarna du räcka län att gre

Social tränin g för barn i utsatta områden

Kroppslig a bilder berätt vem du äarr

19am3241_om

slag_19551.ind

d 1

2019-08-21

2

3

10:47:18

4

Plastfritt.

Upplevelser.

Det finns många butiker i stan där du kan köpa begagnat, till exempel Pingstkyrkans Second hand på Söder.

Kolla efter butiker som jobbar med fairtrade, det vill säga butiker som inte bara säljer varor som är ok, utan också jobbar med att förbättra arbets- och handelsvillkor för leverantörerna, till exempel Världsbutiken på Bruksgatan.

Tänk på hur det du köper är paketerat, ge dig själv en utmaning i att minimera plastinköp med dina julklappar.

Ibland kanske det inte behövs prylar och grejer.

En upplevelse är också en fin present, till exempel en konsert.

6 juni 2020 ➸ Lördag (Sveriges nationaldag)

KOM IHÅG:

BER 2019

Fairtrade.

i Den Gode Herdens kyrka

● Hindersprövning

från Skatteverket ● Ringar (kan vara

i vilket material ni vill) ● Legitimation

SEPTEM

Tema: Medmännis ka

Stöd för soldater i fält.

Uppslutning flyktingar. för att hjälpa Envis kamp att hitta jobb för åt ungdom eller bara ar, lagspelaren. den perfekta Medmänsklighe har många t ansikten.

Återvinning.

2 februari 2020 (20200202;-) ➸ Lördag klockan 12—16

i Raus kyrka

Helsingbo rg

Drop inbröllop!

NI ÄLSKAR varandra och vill gifta er. Nu behöver ni bara bestämma hur ni vill att ert bröllop ska vara. Att välja servetter, göra gästlista och skriva inbjudningskort känns säkert jättekul för vissa, men kanske inte för er. Kanske vill ni känna er lite spontana och säga ert ja när det ges tillfälle helt enkelt?

Under nästa år erbjuder vi drop in-vigsel vid två tillfällen i Helsingborg. Vi ser till att det finns präst, musiker och tilltugg på plats. Det enda ni måste ha med är en godkänd hindersprövning från Skatteverket, era legitimationer och ringar. Minst en av er måste vara medlem i Svenska kyrkan.

Och såklart får ni ha gäster med er.

Välkomna till ert bröllop!

Länge leve kärleken!

4

19am3261_aktuellt_4-5_20925.indd 4

November 2019

2019-11-13 10:07:08

Han springer för livet — men inte för sitt eget liv DEN 14 DECEMBER klockan 14–16 bjuder Internationella gruppen i Svenska kyrkan Helsingborg in till adventskaffe med julmusik och föredrag.

Då får ni lyssna till den springande läkaren Håkan Jonsson som kommer och berättar om sina insamlingar

till ACT genom att springa på de mest otillgängliga platser i världen.

Det kostar 50 kronor för Fairtradekaffe och julkakor och all behållning går till Act Svenska kyrkans julkampanj.

Medverkar gör även flöjtensemblen Con Amore.

En gåva som gör skillnad SVENSKA KYRKANS diakoner möter många människor som av olika skäl har det tufft. Julen är en högtid som kan upplevas som särskilt tung om man har det svårt ekonomiskt.

Med kampanjen Swish for a Wish har Svenska kyrkan Helsingborg tillsammans med Citysamverkan och Frimurarna skapat en plattform för hjälp och julglädje. En plattform där barnen står i centrum. Swish for a Wish handlar i grunden om att nå och bistå behövande barnfamiljer som har små eller kanske inga möjligheter alls att köpa julklappar och julmat.

att det är särskilt bra att själva inköpet läggs i händerna på föräldrarna. De kan bäst avgöra vad barnen behöver. Och de vet precis vad de egna barnen önskar sig.

Nu flaggar vi upp för Swish for a Wish för tredje året i rad. Första året kunde vi – tack vare alla bidrag, stora som små – förmedla presentkort till 120 barn. Året efter över 170 barn. Nu ska det bli spännande att se hur många behövande barnfamiljer vi får möjlighet att bistå inför julen 2019. Barn som med klappande hjärtan och glittrande ögon drömmer om julen, julklappen.

Din gåva gör skillnad.

ATT FÖRMEDLA ett Citysamverkan presentkort till enskilda barn och familjer upplevs av diakonerna som ett bra sätt att ge och visa omtanke inför julen.

Diakonerna brukar understryka

GENOM ATT ge ett bidrag till kampanjen Swish for a Wish är du med och förverkligar en julönskan hos behövande barn i vår egen stad, Helsingborg. För de familjer som får ett present-

November 2019

19am3261_aktuellt_4-5_20925.indd 5

kort kan det bli en dubbel glädje; både glädjen att ge ( familjen väljer själv julklappen) och glädjen att få (i paketet finns det som barnet själv har önskat sig).

*

Swish for a Wish är en kampanj som initierades av Svenska kyrkan Helsingborg 2017.

Kampanjen är numera ett gott och väletablerat samarbete mellan kyrkan, Citysamverkan och Frimurarna i Helsingborg. Kyrkan tar emot och administrerar insamlade medel. Citysamverkan ordnar

presentkort som sedan förmedlas till behövande barnfamiljer via kyrkans diakonala verksamhet.

Frimurarna bidrar generöst till kampanjen; deras gåvor har i allra högsta grad bidragit till att kampanjen fått stort genomslag redan från början.

Swisha din gåva till 123 568 1705 eller scanna qr-koden i din app!

5

2019-11-13 10:07:14

Barn och föräldrar

Öppna förskolan

bjuder in ”Barn är kloka små människor i all sin enkelhet men sitter inne med frågor och funderingar kring livet, döden, universum...”

OTE HESTERSKOG

I Den Gode Herdens kyrka finns gott om utrymme till både lek, mys och fika. Mammor, pappor, bebisar och större barn är alla välkomna.

6

19am3261_oppna_forskolan_21007.indd 6

November 2019

2019-11-13 10:07:09

Med stort engagemang, entusiasm och glädje får Ote Hesterskog med sig både barn och föräldrar i leken på Öppna förskolan i Den Gode Herdens kyrka.

STRAX EFTER nio-tiden börjar de droppa in.

Mammor, pappor, bebisar och barn i olika storlek. Det är dag för öppen förskola i Den Gode Herdens kyrka, och Ote och Niklas tar emot. Jeanette i köket har fixat med frallor och kaffe. Att det är regnigt och grått utanför spelar mindre roll, här inne är det både varmt, ljust och livfullt.

Många av föräldrarna känner varandra, och gör man inte det så hälsar man glatt och ser till att man snart gör det. I Den Gode Herdens kyrka finns stora, ljusa lokaler och här finns gott om utrymme till både lek, mys och fika. Favoriten på golvet är riddarborgen man kan sitta i, konkurrerad av den spelande mattan och lastbilarna. Här finns något för alla.

Barnen som kommer till öppen förskola är från några månader upp till fem år, och då är man ofta syskon till ett yngre barn.

Efter en stunds lek och fika är det dags för sångsamling. Alla får sitta på kuddar i en ring inne i den lilla gymnastiksalen i kyrkan.

Lekramsor, sånger och rörelser. Alla är med, barn som vuxen. Mest spännande är den stora böljande fallskärmen som man både kan gömma sig under och sitta runt.

Ote Hesterskog får med sig alla med stort engagemang, entusiasm och glädje.

Ote, vad är din uppgift här i kyrkan?

– Jag är församlingspedagog i FIGA; Filborna församling, Den gode herdens kyrka och Gustav Adolfs församling, S:t Olofskyrkan. Först och främst har jag öppen förskola som är till för alla föräldralediga med barn.

Sedan ingår ju så mycket mer i min tjänst. Vi jobbar liksom över gränserna i församlingarna med allt ifrån skolprojekt, fredagsmys, familjegudstjänster och vardagsgudstjänster med mera.

Vad är roligast i ditt jobb och varför?

– Jag älskar att jobba med människor men framförallt barn. De är så äkta och raka och inget ”hittepå”. De funderar kring saker i livet som vi vuxna tappat bort eller krånglat till. De lever här och nu och där har vi vuxna mycket att lära i vår stressade tillvaro. Dessutom har jag förmånen och möjligheten att kombinera min tro och jobbet, vilket är få förunnat. Variationen på jobbet är ju också en fördel. Den ena dagen är inte den andra lik.

– Jag brinner särskilt för barn och ungdomar med funktionsvariationer. Kanske beror det på att vi har en liten Hugo hemma som November 2019

19am3261_oppna_forskolan_21007.indd 7

Ote Hesterskog leder Öppna förskolan.

Den böljande fallskärmen är populär.

har utvecklingsstörning och autism. Vårt eget lilla UFO (Unik För Oss). Jag tycker att dessa barn och ungdomar inte har fått en självklar plats i våra kyrkor och grupper. Alla är vi Guds avbild med eller utan funktionsvariation.

na svara på deras frågor. Jag vill ge dem de grundläggande berättelserna i kristendomen.

Varför firar vi jul och påsk till exempel? Om man inte har föräldrar som är aktiva i kyrkan kanske man inte får detta berättat för sig. Då har vi på öppna förskolan möjlighet att ge dem dessa berättelser. Även många föräldrar tycker det är spännande att höra till exempel påskberättelsen på flano (se fotnot).

– Sedan tycker jag att tröskeln till våra gudstjänster är för hög om man aldrig går i kyrkan. Därför slår jag ett slag för våra vardagsgudstjänster. Då kommer man på sin vanliga öppna förskola och en gång i månaden firar vi gudstjänst anpassat tidsmässigt och innehållsmässigt för barn. Det kristna budskapet ska vara lätt att förstå även för barn.

Som Jesus sa: ”Låt barnen komma till mig”

Vad är viktigast i ditt jobb?

– Barn är kloka små människor i all sin enkelhet men sitter inne med frågor och funderingar kring livet, döden, universum och så vidare. Jag vill i möjligaste mån kun-

Öppen förskola Öppen förskola finns på flera platser hos oss. En samlingsplats där barn kan leka och vuxna kan umgås. Vi pratar, umgås, pysslar och leker. Fika till självkostnadspris. Vid varje tillfälle har vi en sångstund med andakt.

HÄR FINNS SVENSKA KYRKAN HELSINGBORGS ÖPPNA FÖRSKOLA: ● Solfångaren Maria Park fredagar och måndagar 9–12 (för tvillingar tisdagar, för barn med funktionsvariation söndagar, se webben för datum) ● S:t Olofskyrkan, Jönköpingsgatan måndagar 9–11.30 ● Raus församlingsgård, Råå, torsdagar 9–12, måndagar 9–13.30 (anmälan till lunch krävs) ● S:ta Anna kyrka, Johan Banérs gata, tisdagar 9-12 ● Maria församlingshus, Södra Storgatan 20, fredagar 9–12 ● Den Gode Herdens kyrka, Drottninghög fredagar 9–11.30

För mer information, besök vår webbplats: svenskakyrkan.se/barn-och-familj

På vilket sätt kan kyrkan vara en plats för barn?

– Kyrkan ska vara en trygg plats för alla människor men särskilt barn. Vi måste se till att bygga upp ett förtroende genom möten, lek och gemenskap. Jag vill att alla ska känna sig unika och att de är skapade av Gud. När de kliver in i våra kyrkor ska de bli sedda och välkomnade. Förhoppningsvis sår vi något i deras hjärta som gör att när de blir äldre och går igenom en livskris så kan de alltid vända sig till kyrkan. Vi är aldrig ensamma. Gud kände oss innan vi blev till i moderlivet och det får vi lita på. Han har en plan för oss alla.

Ote håller öppen förskola i Den Gode Herdens kyrka på fredagar klockan 9–11 och i S:t Olofs kyrka måndagar samma tid fram till vecka 50 då det avslutas med julfika och luciafika.

LINDA GUSTAFSSON

FLANO är en bildberättelse gjort av filt med en bakgrund och filtfigurer som man kan flytta runt.

7

2019-11-13 10:07:11

Julkalendarium Adventstid och juletid är barnens tid på så många sätt. Förutom att hela julhelgen kretsar kring ett särskilt barn som föddes för mer än 2 000 år sedan, finns det flera tillfällen och aktiviteter i jul där barnen är lite extra i fokus i våra kyrkor i Helsingborg. Här hittar du förslag på några konserter, luciatåg, krubbegudstjänster och familjegudstjänster för och med barn.

Gudstjänst för stora och små Söndag 8 december, 14:00 S:t Olofs kyrka. Njut av ett traditionellt luciatåg med barn från alla olika verksamhetsgrupper i S:t Olofskyrkan.

Luciagudstjänst Söndag 8 december, 14:00 , S:ta Anna kyrka. Barnkörerna Tonsillarna och Tonfiskarna och barn ur barngrupperna Änglarna och Miniorerna bjuder på traditionella luciasånger och nyare repertoar. Sköna söndag.

Luciakonsert Fredag 13 december, 18:00 Den Gode Herdens kyrka.

Barnkör och elever ur sångskolan Drottavoices bjuder på stämningsfull musik.

Familjegudstjänst Söndag 8 december, 14:00 Allhelgonakyrkan Vi firar gudstjänst tillsammans.

Luciakonsert Fredag 13 december, 18:00 Lördag 14 december 16:00 Raus kyrka. Var inte rädd för mörkret. Vox Angelica och T-kören.

Julbön för stora och små

Lördag 21 december, 16:04 S:ta Anna kyrka. Avkopplande eftermiddag med julmusik med barnkörerna Tonsillarna och Tonfiskarna, S:ta Anna kyrkokör och S:ta Anna Gospel.

Julafton 24 december, 11:00 Gustav Adolfs kyrka. Lyssna till barnkör med instrumentalister när vi samlas kring krubban för gudstjänst.

Söndag 1 december, 15:00–18:00 utanför S:ta Maria kyrka Se julevangeliet live varje halvtimme.

Du får möta Maria, Josef och Jesusbarnet, herdarna, värdshusvärden, de vise männen, änglakören och ängeln.

Julens aktiviteter för barn och familj

Julkonsert

Krubbegudstjänst

Levande julkrubba

Julafton 24 december, 11:00 S:ta Maria kyrka, S:t Andreas kyrka.

Välkommen till julbön tillsammans.

Lucia — i mörka natten Fredag 13 december, 20:00 S:ta Maria kyrka. Vox Angelica och Helsingborgs gosskör

Krubbegudstjänst Julafton 24 december, 11:00 Adolfsbergskyrkan. Julspel och musik

Gemensam jul Julafton 24 december, 14:00 S:ta Anna kyrka Vi upplever julen gemensamt. Förutom julmat, glögg och godsaker firar vi med musik och julbön. Du är aldrig ensam.

Julbön med musikal Julafton 24 december 11:00 Raus Kyrka. ”Med åsneexpress till Betlehem.” Julmusikal med Sångfåglarna och T-kören.

MER av julens gudstjänster, konserter och aktiviteter finns som vanligt på svenskakyrkan.se/helsingborg

8

19am3261_julkalendarium_21034.indd 8

November 2019

2019-11-13 10:07:05

Glimrande julgåvor … och värmande läsning Majken Öst-Söderlund Ett nytt namn

Det är länge sedan hon lämnade hembyn i Österbotten. Föräldrarna är döda. Barnatron – den som var mer skrämmande än tröstande – har somnat in. Mjukt band med flikar, 278 sidor.

Syster Siluana Tengberg

Jesu mor Maria – från begynnelsen till nutida uppenbarelser

210:-

Längtan efter Jesu mor Maria växer i vårt land, också på protestantisk mark. Syster Siluana inbjuder oss att följa med på en historisk resa i ord och bild genom Jesu mor Marias liv. Inbunden, 145 sidor.

Utkommer 5/12 går att beställa nu

185:-

Anna Sophia Bonde

Mina bibliska storasystrar

Glimtar från Gamla testamentet

Anna Sophia Bonde berättar i denna skärpta bok om möten med bibliska tanter bl a Sara, Hagar, Hanna, Rut och änkan i Sarefat. Mjukt band med flikar, 153 sidor.

Vad är det?

Martin Luthers lilla katekes med kort utveckling i modern språkdräkt

185:-

1878 års utveckling språkligt reviderad av Hakon Långström och Kjell Petersson.

Mjukt band med flikar, 138 sidor.

172:-

www.artos.se | info@artos.se | Tel: 076 779 35 03

19am326_annons_20558.indd 9

2019-11-13 10:45:28

Vinjett vinjett

MATEN som gรถr festen 10

19am326_tema_fest_20559.indd 10

FOTO: RAWPIXEL/GETTY IMAGES

November 2019

2019-11-13 10:45:48

Ätandet är en identitetsfråga. Maten definierar oss. Att komma samman och äta stärker banden mellan oss. Maten blir det kitt som håller ihop oss. Inåt och utåt. Därför är högtidernas festmat så viktig.

AV GÖRAN TONSTRÖM JAG KANSKE inte tar av alla rätter på julbordet eller doppar alla

sju kaksorterna, men de ska finnas där på plats som de alltid har gjort. Vad och hur vi äter är en fråga om tid och tradition och den letar sig långt, långt tillbaka, till grottan där våra förfäder satt med rötter, nötter och köttben.

När Kalle Anka är slut för den här gången och maten dukas fram på julbordet och är exakt densamma som förra julen och julen före den, uppfyller vi inte bara en förväntan utan utför också en ritual som är nödvändig för att definiera vem och vil­ ka vi är. Och vilka vi vill vara.

En ritual, enligt encyklopedin ”en social praktik och hand­ ling med symbolisk betydelse, som i viss utsträckning är avskild från den konkreta vardagen genom sitt uttryck att vara stiliserat och formaliserat, ett repetitivt kollektivt beteende­ mönster.”

Alltså en handling vi utför vid en bestämd tidpunkt och på ett bestämt sätt varje gång. Något vi gör just precis den dagen vartenda år.

I riten är maten en synnerligen viktig sam­ manhållare. Antagligen den viktigaste. För vi äter inte för att överleva. Vi äter för att leva.

Det finns massor av olika knep för att skapa sig en identitet. Men kanske är maten den viktigaste ingrediensen för att hitta den rätta karaktären.

TEMA: FEST Julbordets rätter är mer än föda. Här samlas tradition och gemenskap på ett sätt som går utöver själva måltiden. På samma sätt är det med alla våra högtider. Den mat som dukas upp talar om för alla som samlats att här har vi en gemensam grundval.

liggande i soffan medan tv:n vevar något lagom skränigt lekprogram och popcor­ nen drivar upp sig på mattan.

Den närheten och beröringen bidrar till ett lugn som skapas av biologi, en produktion av ett hormon som heter oxytocin. Att fredagsmyset blivit viktigt understryks också av att ordet sedan 2006 återfinns i Svenska Akademins ordlista.

Etnologen Jonas Engman menar att ritualen fungerar som en sorts filter på samma gång som den är något vi alla kollek­ tivt delar.

– Även om vi bara fredagsmyser med familjen, öppnar ritu­ alen en sorts dörr ut mot det stora samhället. Eftersom de flesta myser på ungefär samma sätt framför tv:n, binder den gemensam­ ma upplevelsen oss samman.

Kanske som på den tiden när tv bara hade en kanal och alla diskuterade Hylands hörna på jobbet på mån­ dagen.

MATEN OCH ätandet är något

djupt mänskligt. Inom alla religioner och kulturer spelar FÖR MAT är makt. Fråga vilken två­ födan en central roll, dels för att åring som helst som just upptäckt kontrollera människors styrkan i att bita ihop och säga ”nej!” beteenden och behålla när skeden pockar på. Reaktionen från makt, dels för att göra upp­ omgivningen blir oftast större än den lille ror och bryta påbud.

En identitet gynnaren någonsin vågat hoppas på. Plötsligt Mat används inom de skapas av många har han fått ett synnerligen kraftfullt verktyg i att flesta religioner världen olika delar. Maten hör använda sig av i uppbyggandet av ett jag: Insikten att över. För kontakt med en till de viktigaste ingredienserna i det som gör mat = makt. eller flera gudar genom oss till de vi är – och ”Vi människor väljer inte mat efter dess relativa offer för att blidka vill vara. ätbarhet eller ens efter dess smak, utan efter dess kultu­ eller tacka dem. Eller FOTO: JOKIC/GETTY rella och sociala värdeladdning”, konstaterar måltidsfors­ för att markera sin IMAGES karen och etnologen Richard Tellström i sin bok Hunger religiösa identitet mot och törst. Svensk måltidshistoria (Forum, 2015). samhället med fasta eller Ett av de tydligaste exemplen är en modern ritual: fredags­ förbud mot att äta viss mat och myset. Man kan ställa sig i vilken kassakö som helst på fre­ dryck. Detta kan stärka identiteten och ge en dagen och inse vilka enorma mängder tacos, pizza, chips och känsla av tillhörighet då man samlas kring måltider läsk som kommer att konsumeras inom de närmsta timmarna. för gemensamma högtider och regler.

Ritualen är viktigare än maten. Det handlar om det sociala I Bibelns Tredje Mosebok får vi en uppräkning av vad man samspelet. Arbetsveckan är slut och nu äter vi tillsammans. inte får äta som heter duga. Det är Herren själv som talar till Äntligen får man ha mamma och/eller pappa för sig själv, Moses och Aron. Han är mycket detaljerad. Efter att ha avfär­ November 2019

19am326_tema_fest_20559.indd 11

FOTO: ARVEBETTUM/ MOSTPHOTOS

FORTS.

11

2019-11-13 10:45:49

FOTO: MICHAEL ERHARDSSON/MOSTPHOTOS

Tema Fest Det tar cirka två veckor att lära sig dricka kaffe. Första smutten är ofta bitter och obehaglig, men drycken är så socialt viktig att vi kämpar på ändå.

dat det mesta som kryper, tassar och simmar avrundar han: ”Detta är lagen om landdjuren, fåglarna och alla djur som lever i vattnet och om allt som kryper på marken. Så skall ni kunna skilja mellan orent och rent, mellan djur som får ätas och djur som inte får ätas.”

Rättrogna muslimer och judar lever än i dag efter de reglerna. Halal respektive kosher är tillåten föda, medan haram och tame inte är tillåtet. För muslimerna är det Koranens bud som gäller och därför är fisk och skaldjur helt tillåtna. Vin, sprit och spel varnas det dock för.

Kristna har inga egentliga matförbud. En del katoliker fastar från kött på fredagar och även under fastan före påsk.

Men även helt sekulära och icke-troende människor lever under regler som kan vara nog så stränga och krävande. Vegetarianer och veganer vägrar att äta kött och får ett allt större inflytande i debatten, inte minst på grund av klimatkrisen.

Man kan fråga sig om vi i vår del av världen någonsin varit mer noga med vad vi inte ska stoppa i oss? ”Att stoppa främmande föremål i munnen är något av det mest personliga och riskfyllda vi kan ägna oss åt”, skriver journalisten Daniel Rydén i sin bok En fiende på tallriken.

(Historiska media). Och han fortsätter: ”Gränsen mellan utsidan och insidan av kroppen är känslig och sårbar. Till detta kommer en vida spridd föreställning om att vi påverkas av vad vi stoppar i oss. Inte bara det uppenbara faktum att vi blir ett med maten. (…) Föreställningen att vi får egenskaper av det vi stoppar i oss är djupt rotad. Du är vad du äter lyder en devis som har följt människan i mer än tvåtusen år.”

spannmålsbonde är inte nödvändigtvis vegetarian. Daniel Rydén berättar i sin bok att forskningen kommit fram till fyra grundorsaker till att vi inte vill äta ett visst sorts livsmedel.

1. Vi tror att det är farligt.

2. Vi tycker att det smakar illa.

3. Vi blir äcklade av det.

4. Vi lever i en kultur där man inte äter den sortens saker.

Att vissa saker smakar illa behöver dock inte avhålla oss från dem. Surströmming. Och kaffe! Grunden till fikat, den heligaste av ritualer för miljontals människor varenda dag.

Det tar ungefär två veckor att lära sig dricka kaffe. Första smutten är en chock av något bittert och obehagligt. ”I objektiv och smakmässig mening är kaffe egentligen en odrickbar dryck. Smaksinnet signalerar tydligt att det här är en besk dryck som man inte ska inta”, skriver Richard Tellström i sin svenska måltidshistoria. Ändå gör vi det. Ofta flera gånger om dagen. Jobbfika, latteträffar, kyrkkaffe. ”Fika är det minst laddade sättet att träffa nya bekantskaper på. En middag är ett ansvar och ett löfte om något mer. Ett par glas, vem vet? Fika däremot är ofarligt. Avgränsat i tid och inte för socialt uppfordrande, inte ens om det sker i hemmet. Att bjuda de nya grannarna på fika är lagom”, skriver journalisten Jenny Damberg i boken Nu äter vi. De moderna favoriträtternas okända historia. (Ica bokförlag 2014).

SÅ VAR vi där igen. Mat som identitet.

En jägare äter säkert kött, men en

”Att vissa saker smakar illa behöver dock inte avhålla oss från dem.

Surströmming. Och kaffe!

OCH DÄR är vi tillbaka i grottan där vi

sitter runt elden och mumsar. Tillsammans, gärna axel mot axel i trygg förvissning om att vi med gemensamma krafter säkert förmår försvara oss i fall en björn tränger sig in och hotar.

Som sagt: Att komma samman med likasinnade och äta stärker banden mellan oss och maten blir det kitt som håller ihop oss. Inåt och utåt.

FOTO: FOLMER/MOSTPHOTOS

12

19am326_tema_fest_20559.indd 12

November 2019

2019-11-13 10:45:51

Ge hopp till Syrien!

Sjuårige Abraham bor i Aleppo med sin mamma Jina.

Hans pappa Rober kidnappades av extremister på en buss, strax efter Abrahams ettårsdag. Tillsammans med en annan man, de enda två som var kristna på bussen, fördes Rober bort och sedan dess har han varit försvunnen.

Livet är tufft för den lilla familjen, men genom Center of Hope i Allianskyrkan får Jina och Abraham mat och annan nödhjälp, som hjälper dem att överleva.

Det finns fler barn som Abraham, vars familjer behöver stöd för att kunna klara vardagen. Just nu finns det 16 Centers of Hope i Syrien, som bidrar till att barnen i landet får en framtid. Du kan vara med och ge fler ett hopp!

Genom en julgåva till Open Doors arbete i Syrien kan verksamheten med Center of hope fortsätta och vara en del i återbyggandet av landet.

Exempel på vad din gåva kan gå till:

300kr 450kr 800kr

ger medicin till en person i Syrien. ger en familj ett extra matpaket, som ska hjälpa dem att överleva vintern. kan hjälpa till med kostnaderna för utbildning och ett lån, så att en person kan starta ett litet företag och försörja sin familj.

Bankgiro: 900-3054 Swish: 900 30 54 Märk din gåva ”Jul2019A”

Tack för ditt stöd!

www.open-doors.se/jul2019 19-11-Amos-Julkampanj-230x300.indd 1 19am326_annons_20560.indd 13

2019-11-07 16:24 2019-11-13 10:45:44

Porträtt Jonas Gardell

”Gud har jag aldrig haft problem med” Synagoga, moské eller en svenskkyrklig kyrka. För Jonas Gardell har det ingen betydelse. Gud möter han ändå.

– Men i grunden är jag baptist, säger den dubbelt aktuelle artisten, författaren och dramatikern.

AV ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: FRIDA LENHOLM HAN KOMMER tio minuter för sent, med den vita cykelhjälmen och gula mössan i handen.

Ber om ursäkt, och frågar direkt om jag fått meddelande om att han skulle bli sen.

– Jag är nämligen väldigt punktlig av mig, förklarar han i nästa andetag.

Vi har stämt möte för att prata om det kanske mest intensiva året någonsin i Jonas Gardells liv: Bejublat sommarprat, filmatisering av smärtsamma En komikers uppväxt, storslagna showen Queen of fucking everything i Göteborg, tv-serien De dagar som blommorna blommar. Och dess för innan romanen Till minne av en villkorslös kärlek, boken om hans mamma Ingegärd, psykolog och starkt troende.

Klockan är strax efter tio, men Jonas behöver få i sig lunch. Nu. Han är morgonmän­ niska, går upp i ottan varje morgon, hinner både träna och jobba innan det är dags för maken Mark och de båda barnen att vakna.

Så, vid den här tiden är det nästan lunchdags, och när han får veta att det inte serveras lunch förrän klockan elva blir han tillfälligt tyst.

Vi försöker gemensamt hitta lösningar. Det finns mackor. Problemet är att Jonas inte äter bröd. Det finns tårtbuffé. Kanske. Det slutar med att servitrisen lovar att komma ut med soppan så fort det bara är möjligt.

Eller rättare sagt. Det slutar med en macka i väntan på soppan, och efter soppan blir det tårtbuffé.

DET ÄR HEKTISKA dagar. För närvaran-

de pendlar Jonas mellan Stockholm och Göteborg, där hans show Queen of fucking

14

19am326_portrett_20561.indd 14

”Kyrkan är det som uppstår när två eller tre av oss samlas i Jesu namn. Då har Jesus sagt att han är med oss, den uppstår alltså från stund till stund. När du och jag här pratar om Gud, då är du och jag kyrkan. Det är en ganska fin tanke.”

Jonas Gardell ser kyrkan som något annat än en organisaton eller institution

everything går för utsålda hus. Ändå ser han både utvilad och pigg ut. En svag solbränna från sommaren finns fortfarande kvar. Och snart, säger han, snart kommer han att kliva ut ur rampljuset och ta en paus.

– Eller inte paus. Jag kommer ju att jobba så klart. Skriva. Men jag kommer inte att vara offentlig eller ge några intervjuer och Queen of fucking everything är den sista riktigt stora föreställningen jag gör.

Nyligen hade En komikers uppväxt ­premiär. I filmen, som bygger på boken Jonas skrev 1992, spelar Johan Rheborg Jonas Gardells vuxna alter ego Juha. Jonas har skrivit manus, Rojda Sekersöz har regisserat.

Filmen är en smärtsam uppgörelse med barndomen, kantad av mobbning, men också

med hur det är att som vuxen konfronteras med vilket ansvar man själv haft. Att inse att även om man själv till stor del varit ett offer, också varit med och behandlat andra illa.

– Tidigare har jag alltid sett framåt, strävat efter att inte se bakåt, på det som varit. Nu, som 55-åring, vågade jag stanna upp, se bakåt och fundera över mitt eget ansvar.

Att Jonas är troende har knappast kunnat undgå någon. Hans referenser till Gud och Jesus har under årens lopp varit många och återkommer i så gott som varje produktion signerad Jonas Gardell.

– Jag har alltid varit religiös. Under många år lämnade jag själva kyrkan. Det sammanföll med vår familjs fall. Då fångade inte vår församling upp oss. Då hade jag dessutom själv kommit ut som homosexuell, och vid den tiden var kyrkan ambivalent. Men Gud har jag aldrig haft problem med, säger Jonas.

Men kyrkan har du haft problem med?

– ”Kyrkan” säger du i singularis bestämd form. Det kan man bara prata om i teologisk bemärkelse. Det går inte att prata om kyrkan i allmän bemärkelse. Kyrkan är uppdelad i en mängd samfund och församlingar, korrigerar Jonas snabbt.

Någon fysisk församling tillhör han inte för närvarande, eftersom han inte hittat ett ställe där han känner sig hemma.

– Ordet kyrka i teologisk bemärkelse, är inte en organisation eller institution. Du kan inte vara ledare i den. Kyrkan är det som uppstår när två eller tre av oss samlas i Jesu namn. Då har Jesus sagt att han är med oss, den uppstår alltså från stund till stund. När FORTS.

November 2019

2019-11-13 10:45:33

Jonas Gardell har ett stort behov av att vara ensam. Och trots en stor bekantskapskrets är vännerna få. ”Jag har ju Mark.

Han är min bästis. Men jag är inte hans bästis…”, bekänner han.

November 2019

19am326_portrett_20561.indd 15

15

2019-11-13 10:45:36

Porträtt Jonas Gardell

du och jag här pratar om Gud, då är du och jag kyrkan. Det är en ganska fin tanke.

NÅGRA RELIGIÖSA diskussioner blir det inte hemma hos familjen Gardell-Levengood. Det är omöjligt, hävdar Jonas. Jonas är baptist, Mark är konverterad katolik.

– Våra diskussioner stannar vid jungfrufödseln, som jag har en mängd väl underbyggda argument emot, medan Mark svarar att han tycker att jungfrufödseln är trevlig.

Dessutom har jag svårt för den katolska kyrkans syn på homosexuella och på kvinnor.

”Tidigare har jag alltid sett framåt, strävat efter att inte se bakåt, på det som varit. Nu, som 55-åring, vågade jag stanna upp, se bakåt och fundera över mitt eget ansvar”, säger Jonas Gardell.

Vad innebär tro för dig?

– Om du går till Jesus så är han noga med att det är tron och tillförsikten som befriar dig, och förlåter synder. Tron är det centrala.

Syndernas förlåtelse har alltid förbindelse med tron, Jesus sätter det inte i förbindelse med sin offerroll. Han säger aldrig till den personen som vill bli botad: ”Om du väntar ett halvår så jag hinner gå till Jerusalem och bli korsfäst först, då minsann ska du få se på syndernas förlåtelse.”

Jonas ser förtjust ut. Förklarar att det bor en frikyrkopastor inom honom, och det är alldeles tydligt att han uppskattar att formulera sig kring trosfrågorna. Säger att kärnan i kristendomen är att vi ska förstå att vi redan är förlåtna: vi är önskade, älskade, välsignade och befriade. Att vi är uppmanade att söka Gud och att söka oss bort från det som gör oss själva och andra illa.

– Gud är den som befriar från slaveriet.

Och vad är då slaveri? Ja, där kan du titta in i dig själv och se vad som är ditt slaveri.

Vilket hav måste du korsa för att bli befriad. Grunden är att du ska lita på Gud. Han ger sig in i en utläggning om vikten av att lämna dåliga situationer. Att börjar med en enda människa, ta ansvar för sitt liv, testa Och kan man göra skillnad för en något nytt när något skienda, då ska man göra det. Jonas tit sig. Byta sätt att leva stöttar en mängd olika rörelser och resa sig och hämta och bryta gamla mönsaktivister. För honom handlar kristen tro om medmänsklighet, och soppa. ter. Säger att man, för att han skulle vilja tt troende återDär, framme vid det klara det, måste tro och erövrade ordet ”kristen” till enorma soppkärlet står våga lita på Gud. att betyda något sju tårtor uppradade.

– I Johannesevangeliet bra igen.

– Det är tårtbuffé! Det säger Jesus att ”den som är måste vi ju äta. Herre­gud, det fri från synd ska kasta första stekommer att ta död på oss, säger nen”, när en äktenskapsbryterska ska Jonas, och får återigen en förtjust glimt i stenas. Men vad många inte känner till är att ögonen. han, när folkhopen då avlägsnar sig, säger När han återigen slagit sig till ro konstatetill kvinnan: ”Gå nu, och synda inte mer”, det rar han att livet inte är någon audition. Det vill säga ”bli inte kvar här i den situation som handlar inte om att vi ska bevisa för Gud att gjorde dig så illa, gör något bättre med ditt liv vi duger som vi är. Säger i nästa andetag att så att du inte hamnar här igen”. frikyrkopastorn inom honom återigen komMACKAN ÄR uppäten. Jonas avbryter sig, mer fram.

Varför blev du inte präst? tittar ut över kaféet. Konstaterar att soppan – Jag har funderat på det. Men svaret är ju verkar ha kommit, och tar en kort paus för att

ALLT

16

19am326_portrett_20561.indd 16

att jag ju faktiskt är det. De som blir präster i dag läser mina böcker. Jag påverkar en hel generation präster. Och att jag är präst, det är inte något som bara jag säger. Det står i bibeln om det allmänna prästadömet. Vi är alla präster.

Men, säger han sedan, han kan inte skriva under på allt man måste och inte måste göra som präst. Han vill vara fri. Inte vara präst till yrket. Dessutom, säger han, ogillar han personkult.

Vad innebär det för dig att vara kristen?

Jonas blir tyst. En lång stund.

– Det är väldigt svårt i dag, när personer som USA:s vice president Pence och utrikesminister Pompeo säger sig vara djupt troende kristna. Det är problematiskt, där upphör ju ordet kristen att ha betydelse.

November 2019

2019-11-13 10:45:38

”De som blir präster i dag läser mina böcker. Jag påverkar en hel generation präster. Och att jag är präst, det är inte något som bara jag säger. Det står i bibeln om det allmänna prästadömet.”

Jonas Gardell om att vi alla är präster

Jonas Gardell. Ålder: 55 år.

Bor: I lägenhet på Söder i Stockholm och lantställe.

Familj: Maken Mark Levengood, barnen Amos, 17, och Olga, 13.

Yrke: Författare och artist.

Aktuell: Med En komikers uppväxt, med egna showen Queen of fucking everything i Göteborg under hösten och med romanen Till minne av en villkorslös kärlek som kom ut förra året.

Bakgrund: Debuterade 1985 med romanen Passionsspelet och har sedan dess skrivit ett stort antal böcker och prisbelönta manus. Han har under årens lopp gjort ett flertal scenshower och pjäser.

November 2019

19am326_portrett_20561.indd 17

Förmodligen har de knappt ens läst bibeln, funderar han och säger att de ger hyckleriet ett ansikte. Konstaterar att vi behöver ­reclaima ordet ”kristen”.

För mig handlar kristen om att göra gott…

– Tron innebär att du är fri. Men nästa steg är: Vad gör du med din frihet?

Jonas kan sin bibel. Citerar Jakobsbrevet om att ”tro utan handling är död”. Att kristendom handlar om medmänsklighet.

– Alla kan göra gott. Man måste inte göra något stort, men alla kan göra något litet. Allt börjar i det lilla.

SJÄLV ÄGNAR han allt mer tid åt olika välgörenhetsprojekt, allt från Regnbågsfonden, en stiftelse som stöder hbtq-rörelser och aktivister i andra delar av världen, till mindre,

mer personliga projekt som att till exempel engagera sig i SPES, en organisation som stöder anhöriga till människor som begått självmord.

– Glöm inte att allt börjar med en enda människa. Vid den första prideparaden i Stockholm deltog bara 16 personer. I dag kommer en halv miljon. Och Greta satt länge ensam utanför Riksdagshuset. I dag har hon startat en världsrörelse.

Jonas börjar rabbla summor, organisationer och insamlingar och mellan raderna går det att urskilja att här handlar det inte bara om pengar som swishas till stiftelser och enskilda. Nej, här handlar det också om ett både politiskt och personligt engagemang, i form av kontakter som tas. Inte för att han är en mycket god människa, förklarar han, utan för att det är roligt.

Han menar att ”berg är till för att bestigas”, och att man kan komma hur långt som helst genom samarbete. Att man, även om man inte kan förändra världen, kan förändra världen för enstaka människor.

Dessutom, det ska man inte sticka under stol med, mår man bra av att göra gott. En drivkraft så god som någon.

Jonas reser sig upp, bara för att komma tillbaka med ett assiett med olika tårtor och två skedar.

Det har skrivits ett oändligt antal artiklar om dig genom åren. Men, hur skulle du beskriva dig själv?

– Jag är inte särskilt social. Jag har ett stort behov av att vara ensam. Jag är ofta ensam hela dagarna när Mark och barnen åkt iväg till jobbet och skolan. Jag har många bekanta – det har man i min bransch. Men jag har få vänner.

Saknar du att ha många vänner?

– Jag har ju Mark. Han är min bästis. Men jag är inte hans bästis… Han har ju Henrik Johnsson. Jag har en kompis som jag åker på kulturtant-resor med. I våras var vi på tulpan­resa till Amsterdam. Nästa år ska vi åka till Toscana. Vi har väldigt roligt tillsammans.

17

2019-11-13 10:45:40

Hitta sin väg

Karolina Zakrzewska från Helsingborg driver yoga­ center i Goa. Åren av miss­ bruk är nu långt borta.

18

19am326_karolina_indien_20564.indd 18

November 2019

2019-11-13 10:45:31

”På mattan är vi ensamma med vår andning och våra tankar. Vi lär oss att observera och blir medvetna om vår egen inre värld”, säger Karolina.

Karolina Zakrzewska, yogaentreprenör:

Det gudomliga ser jag i allt Livet har gått en krokig väg och det tog tid att läka. Terapi, yoga och en vardag i Indien blev verktygen som hjälpte Karolina Zakrzewska att ta kontroll över sitt liv. Närvaro i alla små detaljer blev vägen till helheten.

SEDAN 2013 drivs Purple Valley Yoga Center

i Goa, Indien, av Karolina Zakrzewska, 43, från Helsingborg. Centret är en välkänd oas i yogakretsar och från september till maj är kurserna närmast fullsatta med gäster och lärare från hela världen. Enda pausen är sommarmånadernas häftiga monsunregn då all verksamhet i Goa stannar av.

Karolinas mentala resa till Indien startade många år tidigare.

– Jag var åtta år gammal när mina föräldrar bestämde att vi skulle lämna Warszawa där vi hade stor släkt och många vänner. Först hamnade vi i Danmark. Där skilde sig mina föräldrar. Mamma flyttade till Helsingborg och blev ensamstående med lillebror och mig.

Att acklimatisera sig i 80-talets Sverige var tufft. I en stad som Helsingborg var invandrarna lätträknade. Mamman, som var högutbildad i Polen, fick skola om sig till barnsköterska.

Tuff blev också Karolinas skoltid. Mobbing med både fysiska och psykiska inslag blev snabbt en del av vardagen.

– Mobbningen började redan dag ett. Trots att jag snabbt lärde mig språket och kulturen betraktades jag ändå som ”annorlunda” och straffades för det.

Sankt Clemens katolska församling i HelNovember 2019

19am326_karolina_indien_20564.indd 19

singborg blev en tillflyktsort. I Polen hade religionen och kyrkan med sina rutiner spelat en viktig roll i Karolinas liv, trots att familjen inte var troende. Kyrkan var symbolen för frid och trygghet. I Sverige skämtade syster Honoria ofta om att Karolina nog en dag skulle bli nunna.

– Jag har alltid trott på Gud, den gudomliga kraften som finns i allt. Den finns i vinden, värmen eller kylan, solens stålar, en känsla av välbehag eller sorg, ett inre ljus i ens hjärta eller en känsla av att bara vara. Det är en mycket personlig upplevelse, säger Karolina och förklarar att tron finns där fortfarande.

Däremot har hon tappat tilltron till den katolska kyrkan som organisation med dess normer och regler. Att leva som ogift tillsammans med en man betraktades som synd av församlingen i Helsingborg. Därför nekades hon att få syndernas förlåtelse senare i livet.

I 12-ÅRSÅLDERN utvecklade Karolina kom-

plicerade ätstörningar. Anorexian övergick växelvis i bulimi och i årskurs sju blev hon inlagd på sjukhus under en längre tid. Att äta eller inte äta blev enda sättet att kontrollera den turbulenta tillvaron. Högstadietiden var värst med fortsatt mobbing och svåra ätstörningar. Efter en tid placerades hon i fosterhem.

– Jag gav mamma skulden för allt. Hon var förkrossad. Jag försökte verkligen ta livet av henne, det förstår jag i dag.

Bara 17 år gammal flyttade Karolina hem­ ifrån och hoppade av gymnasiet. Då hade hon utvecklat ett drogberoende och bodde i kollektiv med likasinnade i en gammal riv-

ningsfastighet i Helsingborg. ”Rebellivet” eskalerade och missbruket tilltog. Till slut injicerade hon amfetamin. På frågan om hur hon skaffade pengar till narkotikan skakar hon stillsamt på huvudet. Att gräva i minnena är smärtsamt. Svaret blir att ”pengar till missbruk går alltid att skaffa”.

En dag gick det snett. Det var i Köpenhamn i samband med en julmarknad. Karolina hade åkt över till Christiania för att skaffa hasch som hon försökte smuggla in i Sverige. På hemvägen fastnade hon i tullen med två kilo marijuana. Straffet blev ett års fängelse på Tygelsjöanstalten.

TIDEN I FÄNGELSET var omtumlande, men

den blev inte direkt starten på ett nytt och drogfritt liv. Efter frigivningen fortsatte ett dubbelliv som inte ens de närmaste genomskådade. Dagarna var som en hektisk karusell av droger och arbete.

Under en semesterresa till Rhodos bestämde hon sig plötsligt för att stanna kvar och arbeta som servitris på ett lokalt kafé. Det ledde till mersmak för utbildningar och avancemang inom hotell- och resebranschen.

Arbetslivet, tycker hon, fungerade hyfsat även under missbruksåren. Men priset för det var en begynnande utbrändhet.

Vändpunkten kom en dag när brodern hittade narkotika i Karolinas lägenhet.

– Han konfronterade mig med ett ultimatum; sluta med droger, annars säger jag upp kontakten med dig för alltid. Jag är inte intresserad av att se dig dö.

– Då insåg jag att det var allvar, på riktigt.

FORTS.

19

2019-11-13 10:45:33

Färgerna, dofterna, smakerna, ljuden – mötet med Indien blev en blixtförälskelse för Karolina Zakrzewska.

I dag lever hon där under vintersäsongen.

Karolina Zakrzewska. Ålder: 43 år.

Yrke: Driver Purple Valley Yoga Center i Goa. Studerar Nutritional therapy på universitet i London.

Bor: Indien, England och Sverige Familj: Mamma, pappa, syster och bror med familj samt min lilla engelska familj.

Intressen: Böcker, hälsa, växter och natur.

Tycker bäst om: Balans.

Tycker sämst om: Obalans och ohälsosam stress.

Andlighet för mig: Natur, stillhet, närvaro, harmoni.

Min bror betyder allt för mig och förlora honom ville jag inte. Jag förstod också att jag riskerade att dö i missbruket.

KAROLINA VET att det tar tid att läka när man

fallit i bitar. Långsamt har hon skapat sig en ny plattform med hjälp av långvarig terapi, yogan och Indien. Genom jobb på ett internationellt resebolag hamnade hon så småningom i Goa. Mötet med Indien var en blixtförälskelse. Färgerna, dofterna, smakerna, ljuden och upplevelserna inspirerade och gav hopp.

Det var i Goa som intresset för yoga tog fart. Karolina förklarar att yoga och meditation är ett viktigt verktyg för att stärka närvaron i nuet. Hon säger att den som är närvarande upptäcker sin omgivning bättre.

– På vår matta är vi ensamma med vår andning och våra tankar. Vi lär oss att observera och blir också mer medvetna om vår egen inre värld. Att stanna upp är viktigt. Man blir mjukare. Snällare. Det är läkande.

Ashtangayoga är en dynamisk variant med komplicerade fysiska övningar och andningsteknik. Det tog henne åtta år att lära sig grun20

19am326_karolina_indien_20564.indd 20

derna genom träning sex dagar i veckan.

I början dominerade rutinerna. Yogan blev en besatthet och missade yogadagar var kaos.

Nu är det annorlunda. Med ålder och erfarenhet är missade yogaövningar i sämsta fall bara en påminnelse om rutiners intighet.

På frågan om varför hon valt att utöva just ashtangayoga är svaret enkelt; den är flexibel, rak och ärlig, utan distraktioner.

JAG TITTAR på Karolina och försöker före-

ställa mig det liv som hon har levt. Det är mycket att ta in. Efter alla nedförsbackar sitter hon ändå här och förmedlar en positiv bild av omvärlden. I armvecken skymtar ärren från de dåliga åren men hon gör inget för att dölja dem. Hon säger att hon inte tittar bakåt så ofta nuförtiden. Alla gamla plågoandar, som hon egentligen aldrig känt något agg emot, är förlåtna.

– Jag älskar verkligen livet. Men jag har slösat bort mycket tid. Ibland funderar jag på att donera kroppen till vetenskapen när jag dör, som forskningsobjekt. Jag hoppas verkligen att yogan kan hjälpa mig att åldras

hälsosamt, säger Karolina försiktigt.

Nu känns framtiden ljus och tillvaron är drogfri sedan länge. När yogacentret stänger för säsongen åker Karolina till Sverige och hälsar på familjen i Helsingborg och tittar till huset i Malung som hyrs ut vintertid.

I Belper i Storbritannien väntar den andra familjen.

– Där bor min särbo och hans son, vi träffas regelbundet, antingen här eller där.

I Storbritannien har nu Karolina Zakrzewska påbörjat distansstudier inom nutritional therapy, näringsterapi eller nutritionsterapi, vid University of West London. Utbildningen sträcker sig över sex år.

Hon gäspar plötsligt och skrattar till.

– Dagen började med plugg redan klockan tre i morse. Sedan följde yogan och allt det andra så jag är ganska trött redan. Men jag klarar det och tänker att livet är karma. Att hjälpa människor med liknande problem som de som jag har haft är kanske min uppgift i det här livet.

Text & foto: VERONICA RÖNNLUND ALDMAN

November 2019

2019-11-13 10:45:35

VAR MED GE HOPP OCH GLÄDJE TILL JUL! Sisters International l Delar ut över 3000 Julpåsar i Sverige vid Jul l Ger hjälp till gatubarn i Indien l Medverkar till ett fantastiskt Julfirande på Naomi Sisters Home 1 och 2 i Indien l Ger barnen i byn Rontau, Rumänien en minnesrik Jul

hopp glädje insatser

fokuserade

skapar bestående resultat

Swish 123 394 32 30

Märk din gåva; Sisters Julpåsar, Gatubarn Indien, Naomi Sisters Home eller Rumänien.

Plusgiro 47 08 00 - 4

Loving People - Giving Hope sisters.nu

Ren näsa, helt enkelt!

Näskannan RHINO HORN™

• fri andning • hälsosamma bihålor • tar bort pollen och damm • tar bort slem • miljövänlig

Passionsspelen i Oberammergau - en gudomlig upplevelse!

Finns även för barn 4-12 år

Välkommen till en av Europas största kulturella händelser 2020 – Passionsspelen i Oberammergau! Ända sedan 1634 har invånarna i Oberammergau regelbundet uppfört sitt spel om Jesu lidande, död och uppståndelse. Missa inte chansen, nästa passionsspel hålls först om tio år!

RUNDRESA 7 DAGAR FR 14 940:-

AVRESA 12/8. Allt detta ingår: Resa i komfortbuss med

Scandoramaguide . 6 övernattningar i dubbelrum . 6 frukostar . 6 middagar . Biljett till Passionsspelen i Oberammergau . Utflykter och arrangemang enligt dagsprogram.

Läs mer om resan på:

scandorama.se • 040-600 00 00

19am326_annons_20563.indd 21

Alltid

Beställ via butik.yogacentrum.com eller på apotea.se ide!

med gu

www.yogacentrum.com

2019-11-13 10:45:41

Lära sig lyssna

Är du giraffen eller vargen i rummet?

Tålamodet att lyssna och ta in andra människor är en bristvara i dagens politiska klimat och på sociala medier. Kanske skulle det offentliga samtalet behöva en rejäl dos nonviolent communication – icke-våldskommunikation.

VÅLDET FINNS inte bara i nävarna, utan än

mer i språket. Innan någon utsätter en annan för fysisk misshandel har ord och blickar banat väg. Innan någon bränner ned ett asylboende har någon annan berättat vem fienden är.

Våra värderingar och attityder grundläggs tidigt. I dag hotas de flesta barn inte längre med aga, men fortfarande med ord: ”Äter du inte upp maten får du ingen efterrätt!”

Många gör det omedvetet, på slentrian, nedärvt i generationer. Vi vänjer oss vid våldet i språket, som ibland övergår till fysiskt våld. Gertrud Wesley har jobbat på Piteå kommun som samordnare mot våld i nära relationer, och är nu timvikarie i vården på Gotland.

– I möten med dem som utsatts för olika varianter av våld från en närstående har jag försökt att skapa kontakt och trygghet, och NVC (nonviolent comunication, icke-våldskommunikation på svenska, reds. anm.) är till stöd i den kontakten. Även att de själva får identifiera vilka behov som blivit mötta eller omötta i olika situationer. Det är en del i att deras tillit till sig själva stärks, berättar hon.

LYSSNA IN, inte bara lyssna på. Det är en av nycklarna i NVC, ett av de förhållningssätt som Gertrud Wesley använder sig av. Hon beklagar att det finns så stor okunskap om våld i olika former.

22

19am326_nvc_20565.indd 22

– I det ingår hur vi pratar med och om varandra. Språket vi har är väldigt våldsamt. Det är ett under att vi inte har ännu mer krig när vi kan flyga ihop med en granne eller kollega för det minsta. Vi går till attack för att vi så lätt blir kränkta – Gud vad jag är less på det ordet!

NVC skapades på 1970-talet av den amerikanska psykologen Marshall Rosenberg.

Han insåg att vi ofta blandar ihop känslor och tankar, vilket leder till missförstånd och konfrontation. Genom att vara medvetna om våra känslor och behov – centrala begrepp inom NVC – kan vi även lära oss tolka andras känslor och behov.

ROSENBERG VILLE skapa verktyg för att hjäl-

pa oss att se sådant som underlättar respektive försvårar kommunikation. Senare tillkom symboldjuren giraff och varg. Giraffen står för en reflekterande inställning, den stannar upp och ser längre än orden når. Vargen står för det motsatta, ett djur som går till attack utan eftertanke. Genom att inte sätta sig in i vad andra känner sårar vargen och skapar konflikt.

”Språket vi har är väldigt våldsamt. Det är ett under att vi inte har ännu mer krig när vi kan flyga ihop med en granne eller kollega för det minsta.”

Gertrud Wesley, fd samordnare mot våld i nära relationer

En bra självkänsla hjälper en att uttrycka behov och känslor, och det grundläggs tidigt. Det har Annacarin Nilsson, utbildare i NVC och retorik, erfarit i sitt arbete med intagna på fängelser.

– Jag tror vi är födda att arbeta utifrån en autonomi.

Många jag mött via kriminalvården har blivit kränkta i sin autonomi, vilket gjort att de blivit våldsamma och fått auktoritetsproblem.

Det viktiga är inte att få sin vilja igenom, utan att ens känslor och behov bekräftas.

Det kan bara ske om man möts med ömsesidig lyhördhet, framhåller Annacarin Nilsson.

– I vargspråket är någon överordnad och någon underordnad. Den som tvingas in i hierarkin känner sig nedtryckt och vill göra revolt vid tillfälle.

I konflikter eller vid stress blir vi lätt vargar. Vi går i försvarsposition eller till attack, i stället för att lyssna. För att förstå våra egna reaktioner behöver

­Giraffen står för en reflekterande inställning, den stannar upp och ser längre än orden.

FOTO: GETTY IMAGES

November 2019

2019-11-13 10:45:47

”I vargspråket är någon överordnad och någon underordnad. Den som tvingas in i hierarkin känner sig nedtryckt och vill göra revolt vid tillfälle”, säger Annacarin Nilsson, utbildare i NVC och retorik.

FOTO: FREDER/GETTY IMAGES

vi bli medvetna om vad som triggar oss och skaffa oss verktyg för att hantera det. Det är starka undermedvetna processer.

I EN LADDAD situation missar vi därför ofta att lyssna på den andra, förklarar Ola Tornberg, som föreläser, coachar och utbildar inom kommunikation. Han har tidigare varit ordförande i den svenska föreningen för NVC. – Allt vi säger står för något mer, ofta något annat än det som uttrycks i ord. Till exempel om vi angrips på nätet: ”Du fattar ju ingenting. Såna som du borde inte få leva!” kan betyda ”Snälla, hör hur jobbigt det är för mig, det som pågår.” Har vi inte tränat nog på att uttrycka våra känslor och behov är det lätt att vi svarar något som inte blir jättebra.

Generellt lägger vi ned väldigt lite tid på att försöka förstå varandra, anser Ola Törnberg.

Vi är för snabba att svara, i stället för att sätta oss in i varför andra säger som de gör och vad det uttrycker för behov.

– Det är en utmaning att uttrycka sig så att det inte blir missförstånd. Det är bra om jag svarar något som visar att jag vill förstå, att inte påstå något utan ställa en fråga: ”Är det så att du är irriterad, att du skulle vilja ha mer respekt för hur det är för dig att lösa det här?”

– Det svåra är att komma på att göra det, och att hitta en formulering som man känner sig bekväm med och tror landar hos den andra personen. Går det inte kan man svara: ”Låt mig svara dig om ett tag, när jag är mindre upprörd.”

November 2019

19am326_nvc_20565.indd 23

”Allt vi säger står för något mer, ofta något annat än det som uttrycks i ord.”

Ola Tornberg, föreläsere och coach inom ­kommunikation

NVC handlar inte bara om att lyssna. Det handlar inte heller om att uttrycka sympati, då man delar den andras känslor – utan empati, att man förstått den andra. När man försäkrat sig om det, med till exempel en kontrollfråga, kan man uttrycka sin egen ståndpunkt.

Behov kan uttryckas på olika sätt – de som går ut över andra och de som inte gör det.

Ibland ligger behoven i lager och det tar ett tag att skala löken innan man hittar grunden till de känslor någon uttrycker.

Marshall Rosenbergs vision var att förändra världen, att NVC kan öka empati och förståelse. Och det börjar med självempati, att lära sig förstå sina egna känslor och behov.

Kay Rung, som är en av förgrundsfigurerna inom den svenska NVC-rörelsen, förklarar: – Jag upptäcker att jag har en röst inom mig som tänker och tycker saker, ibland lever rövare. Men vem är det, ska den styra?

Marshall Rosenberg studerade integrerade

människor som visste vad de ville och varför de mådde på ett visst sätt. De var medvetna om sin inre process, kunde beskriva för sig själva och sin omgivning varför de reagerade som de gjorde.

Men för de flesta är det som att lära ett nytt språk, att sätta ord på känslor och behov.

Marshall Rosenberg rekommenderade att man gör det till en intern process och tyst försöker förstå andra, att träna på sig själv ett halvår innan man använder NVC med andra personer.

– Ju mer nyanserat jag upplever mig själv, desto lättare blir jag att läsa för omgivningen.

Jag blir tydlig, har ett tonläge som matchar orden. Om jag vresigt säger ”Ja, men jag mår bra” ser andra ändå något jag själv har missat.

Det ska jag träna på, säger Kay Rung.

BLIR MAN medveten om sina ibland motstridiga inre processer kan man få dem att samverka, bli en mer integrerad människa. Då blir det även lättare att hantera ett komplext samhälle.

Vår impulskontroll är det som fört evolutionen framåt, anser Kay Rung.

– Det är en fantastisk sak att träna på, att inte agera ut det man känner utan tänka på hur det är bäst att agera i ett visst läge. Skillnaden på de som kan NVC och de som inte kan är att man tränar på att göra urskillningar: Är det här något jag känner, något jag tänker eller är det något jag vill?

MATS KARLSSON

23

2019-11-13 10:45:49

VÄLKOMMEN TILL WÄRNELIUS BUSS

Vi har lång erfarenhet av att anordna resor både till när och fjärran.

Vår specialitet är kundanpassade bussresor för olika företag, idrottsföreningar, skolor, kyrkor, kommuner, landsting, universitet samt andra organisationer. Varmt välkomna att kontakta oss!

Just nu når vi den muslimska Swahilikusten, nu behövs biblar SWISH 9000761 “Biblar Swahilikusten”

Wärnelius buss AB • 070-607 82 90 • www.wbuss.se

VACKRA SJALAR TILL DIG & KÖREN Sveriges största sortiment av kvalitetssjalar!

Sjalar & Scarves i regnbågens alla färger av siden & ull till både föreningar & privatpersoner

Besök vår webbutik Snabba leveranser!

SKOLOR PÅ KRISTEN GRUND i Jönköping • Förskolan Fru Ebba • Strandskolan F-9 • Kungsgymnasiet

www.sjalbutiken.se 0739-53 34 38

19am326_annons_20562.indd 24

Läs mer på www.jks.se

2019-11-13 10:45:49

Orgelhistoria

Nygammal klang

FOTO: JOSEFINE SJÖQVIST

i S:ta Maria kyrka

I år är det 60 år sedan orgeln i S:ta Maria kyrka i Helsingborg invigdes på domsöndagen 22 november. På förmiddagen var det festhögmässa med bland andra tre biskopar och på kvällen framfördes en högtidskonsert. Då spelades musik av Buxtehude och Händel.

Det har funnits flera orglar genom århundradena i S:ta Maria kyrka i Helsingborg. Det nuvarande instrumentet i ek med över 4000 pipor invigdes 1959. Här får ni veta lite mer om 60-åringen ovanför kyrkporten och varför den byggdes överhuvudtaget.

Den gamla orgeln från 1928 var sliten på 1950-talet. Redan på 30- och 40-talen klagades det en del på instrumentet, vilket man kan läsa i olika kyrkorådsprotokoll, brev och utsagor. I ett utlåtande till kyrkofullmäktige 1955 kan man till exempel läsa: – Orgelns tekniska brister är av så allvarlig art, att de blir allt svårare att bemästra. Organisten måste arbeta under ett permanent katastrofhot.

Dessutom hade den så kallade orgelrörelsen vuxit fram i mitten av 1900-talet.

Orglarna från seklets första halva skulle gärna ha en stor romantisk, symfonisk klang, en kvarleva från 1800-talet. Precis så konstruerades Mariakyrkans orgel från 1928.

På 1950-talet rådde andra ideal, nämligen en återgång till barocken. Mats Hultkvist, November 2019

19am3261_orgel_20926.indd 25

tidigare organist I S:ta Maria kyrka förklarar skillnaden: – Den symfoniska klangen är bred, mjuk, stor och fyllig. Barockklangen är ljus och klar.

Fortissimo på en barockorgel ska inte vara stort och fylligt utan klart och silverglänsande.

nius, ytan över huvudingången i kyrkan. Det innebar att den också täckte det stora fönster som fanns där. En ny orgel skulle ritas så att ljuset åter skulle flöda in i kyrkans mittskepp.

Därför var det viktigt att den nya orgelfasaden byggdes så att fönstret kom fram.

PÅ 1950-TALET var man överens i Maria församling om att man ville ha en förändring.

Den första tanken var att reparera och bygga om det man redan hade. Dock ville ingen av de tillfrågade orgelfirmorna lämna anbud på ett sådant arbete. Man trodde inte heller att det hade blivit ett bra resultat i ett längre perspektiv. I samma utlåtande till kyrkofullmäktige som ovan kan man läsa: – Det synes klart, att en omfattande reparation allenast skulle bli en mycket kostsam halvmesyr av relativt kort varaktighet, därför att det så kallade prenumatiska systemet har så kort livslängd.

Till slut bestämde man sig för att bygga en ny stor orgel och uppdraget gick till den danska firman Marcussen och Søn.

Skälet till ombyggnaden var inte bara musikaliskt utan också estetiskt. Sedan mitten av 1800-talet täckte den stora orgelfasaden, ritad av Carl Georg Bru-

EN ANNAN förändring med den nya orgeln var själva tekniken som förenklades i jämförelse med orgeln från 1928.

– Man använde mycket teknik i den gamla orgeln. Den var pneumatisk och med hjälp av olika knappar och trampor kunde man skifta stora register och byta klanger på ett enkelt sätt. Fördelen var att den orgeln var lättspelad och hade en stor och varm klang. Den nya orgeln byggdes helt mekaniskt enligt gamla principer. Fördelarna med den är att den har en ljus och klar klang och att organisten har direktkontakt med ljudet när man spelar, berättar Mats Hultkvist.

– Den gamla orgeln var mer en musikmaskin och den som står där i dag är mer ett instrument. Å andra sidan är denna orgel mer tungspelad och man behöver en assistent för att byta klanger. Vi behöver inte ta ställning till vilken av orglarna som är bäst utan de har båda sina för- och nackdelar, säger Mats Hultkvist.

JOSEFINE SJÖQVIST

25

2019-11-13 10:07:26

Humor och glädje

”Man måste själv ha roligt för att kunna vara rolig”, säger Eva Rydberg, som har gjort skrattet till sitt verktyg för att hjälpa andra.

FOTO: JOI GRINDE

Rydbergs recept: ett Hon är revyernas drottning och anser att humor löser det mesta. Förra sommaren spelade hon Var god dröj, en komedi om att åldras. Men bakom humorn finns ett allvar. Vi har träffat medmänniskan Eva Rydberg.

VARJE ÅR hittar mer än 50 000 personer till

Fredriksdalsteatern. Det känns i väggarna att det är lite av helig mark för komedi- och farsälskare. Här var Nils Poppe teaterchef mellan 1966 och 1993, men Eva Rydberg kom att bli en värdig arvtagerska när hon tog över driften 1994.

– Men om jag blivit tillfrågad några år tidigare hade jag bara skrattat förvånad. Det fanns inte på kartan att jag skulle bli teaterchef. Jag är skådespelerska och sångerska.

Jag tänkte driva teatern ett år först. Nu är vi inne på 27:e året.

Föreställningen Var god dröj i somras var en komisk pjäs med djupt allvar i botten, om

26

19am3261_eva_rydberg_21270.indd 26

att åldras, sjukhuskriser och personalbrist.

Du är 75 år. Är det här någon form av terapi inför att själv bli gammal?

– Nej, nej! Jag såg pjäsen i Göteborg och tyckte att den var rolig.

Sjukhuskris och ålderdom är ganska allvarliga ämnen. Får man skoja om allt?

– Skratt är viktigt. Det är förlösande och det kan hjälpa människor i svåra situationer.

Men nej. Man får inte skoja om allt. Pedofili, till exempel – där finns inget förmildrande över huvud taget.

EVA SÄTTER sig upp i soffan, ser allvarlig ut.

Hon funderar över varför humor är så viktigt, och landar i att det kan förena människor.

Redan i skolan fick hon klasskamraterna att skratta, till priset av att hon ofta själv blev utkastad från lektionerna. Hennes pappa var en rolig man, som ofta skämtade. Ändå var hon länge på väg åt ett helt annat håll. Hon drömde nämligen om att bli balettdansös. Även om föräldrarna var arbetare,

lyckades modern skrapa ihop pengar för att den unga Eva skulle få gå i balettskola. Som tonåring dansade hon i baletten på Malmö Stadsteater och blev hon en del av Knäppupp-ensemblen med Povel Ramel och Karl Gerhard. Då var hon 17 år.

Någonstans på vägen blev hon intresserad av clownyrket, som har rykte om sig att vara ett av de svårare.

– Det är svårt, säger Eva med eftertryck.

Första gången Francois Bronett och Cirkus Scott ville ha mig var jag gravid med sonen Kalle. Men sedan gick det bra och jag jobbade som clown i många år.

Det kräver mod att kasta sig in i ett klassiskt och mytomspunnet yrke, men just mod har hon mycket av.

– Jag tror att nyckeln är att man själv måste ha roligt för att kunna vara rolig. När jag jobbar, oavsett om det handlar om att vara clown eller skådespelare, strävar jag efter att ha roligt tillsammans med publiken. Då når man det hjärtliga skrattet, och det är förlösande.

November 2019

2019-11-13 10:06:57

Eva och Nils Poppe på väggen i logen.

Här är Eva med Sven Melander.

På Fredriksdalsteatern i Helsingborg hänger minnena tätt på väggarna. Eva Rydberg tog över som teaterchef 1994 efter Nils Poppe. FOTO: JOI GRINDE

förlösande skratt För Eva har humorn inte bara blivit en huvudingrediens i livet och ett sätt att komma närmare sina medmänniskor. Den har även blivit ett sätt att hjälpa.

– Jag tror att vi människor är till för att hjälpa varandra. De första pengarna jag tjäna­ de gick till Rädda Barnen och jag tycker fort­ farande att det viktigaste i livet är att hjälpa.

”Att vara medmänsklig. Och att hjälpa, stötta och glädja varandra – det tror jag är meningen med allt.”

Eva Rydberg om meningen med livet

HON VÄXTE själv upp under knappa

omständigheter, och vet vad det innebär att inte ha pengar. Därför är det med stor oro som hon ser de växande klyftorna i samhället.

– Det är så mycket fattigdom i dag, och klyf­ torna gör att kriminaliteten ökar. Kriminalitet kommer från fattigdom, och vill man få ett mindre våldsamt samhälle måste man ta tag i fattigdomen, säger hon.

I dag är hon en förespråkare av medborgar­ lön. Om alla fick ungefär lika mycket att röra sig med, tror hon såväl klyftor som kriminali­ tet skulle minska.

Eva är mamma till två vuxna barn, och November 2019

19am3261_eva_rydberg_21270.indd 27

även om hon jobbat hela tiden under barnens uppväxt kunde de hänga med henne under turnéerna.

– Barnen var med mig överallt. De sov under sminkborden och bakom scenen. Jag hade fantastiska jobb i Norge och Danmark när de var små, och de älskade att hänga med.

Jag var priviligierad.

Att barn får vara med en förälder på jobbet tror hon bara är bra. Faktum är att barnen Kalle och Birgitta i dag är en del av hennes jobb. Båda har dykt upp på Fredriksdals­

teatern i olika roller, och så kommer det att fortsätta om Eva får som hon vill.

– Familjen är den viktigaste delen av ensemblen, så är det bara.

HON KALLAR sig själv andlig, och är överty­ gad om att det finns en Gud. Hon går inte ofta till kyrkan, men att det finns någon mening med livet, det är hon säker på.

– Att vara medmänsklig, och att hjälpa, stötta och glädja varandra, det tror jag är meningen med allt. Det, och familjen.

Sedan 1979 är hon gift med Tony Johans­ son, musiker och musiklärare. Det är också Tony som är producent på Fredriksdalstea­ tern och håller i trådarna.

Det där enda året som hon skulle driva tea­ tern har blivit 27 år. Hittills.

– Jag kommer nog aldrig att sluta. Jag kom­ mer att skriva kontrakt på ytterligare fem år, sedan får vi se hur det blir, säger Eva.

ANNA-MARIA STAWREBERG

27

2019-11-13 10:06:59

Julkrubbor

Klassiskt julpynt för såväl barn som vuxna KANSKE HAR många av er minnen av när

mamma eller pappa plockade fram den där lilla kartongen från vinden. Med i silkespapper varsamt inlindade små figurer, träbitar och detaljer som en och en fick sin alldeles bestämda plats i det lilla stall Krubban med den bekymrade JoKrubban från Kirgizistan är tillverkad av handfiltad ull. i miniatyr som också låg med i kartongen. sef i lera kommer från Armenien.

Stallet är gjort i form av en jurta, ett tält av välisolerat Kanske var någon lite kantstött eftersom material som fungerar som bostad för nomadbefolkningen. det inte gått att låta bli att leka lite med den där kamelen eller kungen med den Julkrubbor guldfärgade i Helsingborg kronan, trots att mamma förFörutom den levande julkrubban som du kan se och lyssna manat att vara på den 1 december finns försiktig. vackra julkrubbor uppsatta Herden med i flertalet av våra kyrkor sitt lamm på ena i Helsingborg. sidan, kungarna i rad på den andra sidan. Ängeln längst upp på det lilla hyllplanet I krubban från Peru bär Josef och Plåtkrubban från Mexico går Den lilla lerkrubban är inköpt under taket, Josef, Maria och krubban och vid klippkyrkorna i Lalibela i att vika ihop, när man öppMaria huvudbonader från den den minsta lilla figuren – Jesusbarnet, ett nar den står allt på sin plats. Etiopien. peruanska kulturen. litet barn klätt i bara en liten linda – på krubban mitt i stallet med föräldrarna ömt vakande på varsin sida.

Fina minnen. Julkrubban kanske inte längre hör till det vanliga julpyntet i hemmen, men lite här och där syns den fortfarande.

Krubbor från n

Historia En av de först kända julkrubborna gjordes av Franciskus av Assisi under 1200-talet i Italien. Det var då en mer katolsk tradition, precis som den blev när den kom till Sverige under 1800-talet. Franciskus första krubba var en livs levande krubba med en levande oxe, en åsna och människor som agerade.

Flera år senare, i slutet av 1200-talet gjordes krubban som små figurer, mer som vi känner den i dag. Krubban fungerade som ett redskap för att sprida kristendomen vidare till resten av världen. Det är fortfarande en stark tradition i både katolska och kristna kyrkor runt om i världen.

Källa: Jesus ETC. av Elisabeth och Rudi Josefsson (Votum och Gullers förlag 2017), svenskakyrkan.se/skarastift

28

19am3261_julkrubban_20930.indd 28

SILVA DANIELSSON fick sin första krubba när hon var två år – en vacker julkrubba i papp som går att vika ut till en tredimensionell bild. Den har Silva fortfarande kvar i sin samling, en samling som följt henne under hela livet och består av krubbor från världens alla hörn, i världens alla storlekar och former.

– Min andra krubba har jag också kvar, den fick jag när jag var sex år och det var en krubba i porslin med vackra färger och dekorationer i guld, berättar Silva medan vi plockar upp ett urval av krubbor från hennes väska.

SILVA HAR tidigare arbetat som diakon i Gus-

tav Adolfs församling i många år. Hon berättar att traditionen med krubbor i Sverige bland annat spreds med hjälp av diakonin.

– Traditionen började med Franciskus av Assisi i Italien och spreds sen vidare till Tyskland, och från Tyskland var det bland annat

”Det som är så spännande är de olika kulturerna som återspeglas i krubban.”

SILVA DANIELSSON

Ersta diakonisällskap som började föra vidare traditionen under början av 1900-talet.

Under 14 år har Gustav Adolfs församling haft en utställning vid adventstid, där Silva tillsammans med andra ”krubbsamlare” ställt ut sina krubbor. Många skolklasser har kommit för att titta på utställningen. En av de första som ställde ut sina krubbor var Rudi som tidigare var pastor i Rosengårdskyrkan för flera år sen. Elisabeth Josefsson, hans fru,

November 2019

2019-11-13 10:07:12

Vad är en julkrubba?

I Nepal finns väldigt få kristna, men en julkrubba har ändå gått att hitta.

Här en med enkelt, återvunnet och naturligt material med grästak, återanvänt trä, majs, bambu och mossa.

FOTO: LINDA GUSTAFSSON

n när och fjärran har senare gett ut en bok om de julkrubbor som hon och hennes man har samlat.

Silvas första samling var minikrubbor, alltså väldigt små krubbor som till exempel det lilla valnötsskalet från Tyskland. För Silvas del har det ibland varit krubbor hon själv köpt på resor, eller så har hon fått dem av vänner som vet att hon samlar.

– Jag besöker gärna kristna bokhandlare där de finns, eller andra bokhandlare för där brukar de också ha krubbor från olika delar av världen.

SILVA VILL också slå ett slag för Världsbuti-

ken med rättvisehandel, som ligger på Bruksgatan i Helsingborg, där hon hittar spännande krubbor då och då.

Bland samlingen finns krubbor av alla de olika slag och former. Plåtlådan från Texas är bara att vika upp så är krubban på plats, November 2019

19am3261_julkrubban_20930.indd 29

andra krubbor kräver lite placering och organisering. Och vilken hudfärg och vilka kläder figurerna har är också olika.

– Det som är så spännande är de olika kulturerna som återspeglas i krubban. Till exempel krubban från Peru där Maria har en hatt som kallas paceno, och Josef bär en chullo, för så ser det ut i den kulturen.

Men har du någon favorit Silva?

– Lite rolig tycker jag nog att krubban från Armenien är. Den köpte jag på en resa runt i landet och då kom vi till katedralen i Etjmiadzin och precis då så kom den högste ledaren, katolikus, för den armenisk-apostoliska kyrkan förbi och han välsignade oss. Det låg en bokhandel intill, och det var där jag köpte den.

Den är också lite speciell, för Josef ser ju väldigt bekymrad ut, precis som han tänker ”hur ska det här nu gå” säger Silva och skrattar lite.

En julkrubba är ett arrangemang av figurer som illustrerar Jesu födelse i stallet. Figurerna som brukar vara med är herdar, kungar, Josef, Maria, Jesusbarnet och en ängel. Ofta finns också djur med som till exempel en oxe, åsnan som Maria red på dit, kanske en kamel som kungarna kom med och får som följer herdarna.

Den attraktive herdens återkomst Efter en adventsgudstjänst i Gustav Adolfs kyrka år 1993 saknades plötsligt herden i församlingens stora julkrubba i kyrkan.

Krubban var tillverkad i Oberramergau i Södra Tyskland, och efter en tid beställde kyrkan en kopia på herden till krubban.

Så hände det sig plötsligt, 15 år senare vid en gudstjänst, att två män i 50-årsåldern smyger fram till prästen och räcker över den försvunna originalherden. Lite tilltufsad, och i behov av en ny herdestav, men visst var det den herden.

Var den hade varit vet ingen, och inte heller vilka de två männen som lämnade tillbaka den var.

LINDA GUSTAFSSON

29

2019-11-13 10:07:14

På gång i Helsingborg

Lussa lite lelle Sprudla glädje, dofta jul, lussa lite lelle Baka kakor, kavla(smaka) deg, äta karameller Tända ljusen, titta ut, snö och is på träden Göra lykta, vantar på, värma sig i släden Mysa brasan, julefrid, liten pepparkaka Lussebulle, varm choklad, kanske vill du smaka?

Hyacinter, stjärneglans, klockors klang och strängar Julens sånger, lingonris, tärneljus och drängar

Varför heter våra kyrkor som de gör?

VEM ÄR S:t Olof och vilken kung

har fått ge namn till Gustav Adolfs kyrka? Vet du varför våra kyrkor heter som de heter i Helsingborg?

Det tänkte vi gräva vidare i lite

SPOTIFYLISTAN: VÅR MEST SPELADE JULPSALM?

Varje år tar Stim fram statistik på de mest spelade julsångerna. På den svenska listan förra året låg faktiskt en psalm på tredje plats, nämligen Jul, jul, strålande jul.

För att vi nu inte ska tänka att det är den enda psalmen som går att höra runt jul kommer här vår sista spotifylista för i år med fina jullåtar från vår rika psalmskatt.

Sprudla glädje, dofta jul, lussa lite lelle Ur Från lucia till vintervitt av Köräventyret

under nästa år i kommande nummer av Helsingborg Amos. Då ska vi bekanta oss lite mer med vår kyrkliga historia i vår stad. Spännande, eller hur?

1 Jul jul strålande jul, Sanna, Shirley och Sonja FOTO: JESPER WAHLSTRÖM

/ IKON

FÖR ALLA FLICKORS RÄTT TILL ETT VÄRDIGT LIV Miljontals flickor i världen lever under förtryck och utsätts för hot, våld och övergrepp. Det kan vi aldrig acceptera.

2 Lyss till änglasångens ord, One Voice 3 Stilla natt, Peter Jöback 4 Ett barn är fött, Tommy Körberg 5 Vid Betlehem en vinternatt, Carola 6 När juldagsmorgon glimmar, Anders Ekborg 7 Det är en ros utsprungen, Nils Landgren 8 Fröjdas vart sinne, Lutherska Missionskyrkan 9 Var hälsad sköna morgonstund, Ainbusk 10 Nu tändas tusen juleljus, Carola

svenskakyrkan.se/act

30

19am3261_plock_20928.indd 30

November 2019

2019-11-13 10:07:20

Korsord

Korsordsdags Nya möjligheter att vinna biobiljetter i vår korsordstävling. Vi fick in många fina mejl och vykort med rätta svar, och de som de här gången hade tur i utlottningen bland de rätta svaren är My och Andrzej. Biljetterna kommer med posten. Facit finns på vår webbsida svenskakyrkan.se/helsingborg/amos.

Tävla om biobiljetter

Sista datum för att vara med i utlottningen av biobiljetter för det här numrets ordfläta är den 31 januari. Glöm inte att ange er postadress för att vi ska kunna skicka ett eventuellt pris. Svaret på ordflätan mejlar ni till helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se eller skicka via vanlig post till Helsingborg Amos, Box 1453, 251 15 Helsingborg.

GER SIG TILL KÄNNA

HIMLA- RENGÖR- EN SORT INGSÄR AV KROPP MEDEL GRÄS

ANTAL LJUS I PSALM 116

ORÖRLIG HYGGLIG

IDROTTARE

FUNDERING

KABARDIN

EN SORTS ACCENT

SKOLSEMESTERN

GÖRA TILL PURÉ

KÖR TILL! FALKMAN GÖR FISKKONSERVER

GÖRA SUCCÉ

BUSKE MATT 5:14 NI ÄR ........ LJUS RIKTNING KAN MAN TA DET MED

VINTERFARA

FINGERVISNING

KOMPIS SINNESPÅ ORGAN DISTANS BI L D: P I XABAY.C OM GÄST

AVGYCK- VIKANDE ÄR AV EN LARE ANNAN

KAN VIRUS GÖRA OSS

FYLLNINGSMATERIAL

FÅNGMÅSTE MAN FÖR OFFENTLIG KEDJA ATT LEVA BYGGNAD BIBELDEL

PYROTEKNISKA SAKER

KROPPSVÄTSKA

SVÄNG KAN BAKTERIER BILDA

PÅSTOD

VÄNDER SIG EXTROVERT RIKTNING

SYSSLAR MED PENGAR

HELT SLUT

HAR HÖRS HÖG AVSLÅ VANLIGTVIS FYRA MUSIK BEN

FINANSHAJ VILL HA STORA LÖSNINGSMEDEL ÄGA HÅLLER PRATGLAD

TRÄDGÅRDSREDS KAP HA FÖR VANA

LATIN FÖR FRISTAD

FÖRDOMSFRI

TAPPA HÖJD

19am3261_korsord_20927.indd 31

DÄR FÖDDES ZORN

ELDAS UPP

MODIFIERA

KÄND ÅSNA FORMKÄNNER BAR MASSA PÅ SIG

MITT I BENA HUDMÄRKE

KORTSPEL

PLATS LANTAN FÖR LÅNG SÖMN KIKAR PÅ INGEN KO PÅ? ÄDELMETALL

FÖRSKRÄCKT

LIGGER ABISKO I LUFTDRAG

November 2019

HAR LYCKOST MED SIG

STOR SKÄRA

INGENTING MOLNSLÖJA

ADVENTSSTJÄRNAN KOMMER IFRÅN?

LANTO

LITEN DEL

GRÖDA

KANSKE PÅ FREDAG? MIDDAGSREST

LAPSANG

13 DEC 19.00 I DEN GODE HERDENS KYRKA

DEL AV SJUKHUS

RUM MED FÖREMÅL PLATS FRANSK FÖR VÄN MÅNGA

GÖRA SMÅ HÅL

BROR TILL KAIN OCH ABEL

BÄRHJÄLP STORSLAGEN

ENSEMBLE

PARTI GENLJUDER

TA BORT GER UTSLAG

31

2019-11-13 10:06:57

Hjärtligt tack

...alla ni 50 000 medlemmar i Helsingborg som gör det möjligt! Det finns många olika anledningar till att vara medlem i Svenska kyrkan. Tack vare våra medlemmar har vi bland annat möjlighet att erbjuda ett stort utbud av verksamheter till många människor. Vi har under förra året till exempel haft 262 konserter, döpt 358 barn, gjort 658 hembesök i den diakonala verksamheten, haft 21 192 deltagare i våra öppna förskolor, haft 685 körsångare i våra körer, 76 432 gudstjänstbesökare, 618 begravningsgudstjänster, 88 vigslar, och en rad retreater, läger, pilgrimsvandringar, barngrupper, träffar och mycket mer.

Genom ditt medlemskap gör du det möjligt. Är du inte medlem och vill bli det, ta kontakt med vår pastorexpedition på telefon 18 90 10.

19am3261_annons__20932.indd 32

2019-11-13 10:07:21