Amos Helsingborg höst 2019

Helsingborg SEPTEMBER 2019

Tema: Medmänniska Stöd för soldater i fält.

Uppslutning för att hjälpa flyktingar. Envis kamp för att hitta jobb åt ungdomar, eller bara den perfekta lagspelaren. Medmänsklighet har många ansikten.

Så får du pengarna att räcka längre

Social träning för barn i utsatta områden

19am3241_omslag_19551.indd 1

Kroppsliga bilder berättar vem du är 2019-08-21 10:47:18

Ledare Kristian Lillö

Du behöver bara finnas till HÄROMDAGEN STÄLLDE jag mig på tröskeln till ett arbetsrum, och tittade in till en av mina medarbetare och frågade: – Vad är det mesta en människa kan göra för en annan människa?

Svaret kom nästan direkt att det mesta en människa kan göra för en annan människa är att finnas till. Och inom mig hördes refrängen som genom åren har betytt allt för mig, och rösten tillhör Carole King: You just call out my name And you know wherever I am I’ll come running, to see you again Winter, spring, summer or fall All you have to do is call And I’ll be there You’ve got a friend Verserna i sången beskriver det som varje människa är med om: Att livet blir tungt, jobbigt och att himlen och framtiden skyms av moln och motgångar. Att det blir mörkaste natt, meningslöshet och att nordanvinden ligger på. Men i allt detta – kom ihåg: Du har en vän, en vän som rusar till dig, för att träffa dig igen, i alla väder och tider. Som vill vara med dig, vara din vän, finnas till för dig.

NU TILL en annan tröskel, en historisk och samtidigt fiktiv sådan. En jag så gärna hade stått på, och det är tröskeln till det rum där Jesus satt när det gick upp för honom, alltså år 30, att tiden var mogen.

Tänk om det var så att Jesus, efter att ha gått omkring i sin hemby och reflekterat över sin kultur och de politiska system, förhållningssätt och normer som präglade den då kända världen, helt enkelt kom på det. Kom på att trots all gudstro, trots alla traditioner gick historien nu mot en tid av avveckling av förståeligheten och bärigheten av begrepp som allvishet, evighet, fredsrike, välsignat himmelrike, helhet av rätt, fullkomlig rättfärdighet, nåd, förlåtelse och tillit.

Om vi hade stått där tillsammans, då hade vi fått höra när stolen ställdes in under det enkla bordet, se hur den vävda manteln sveptes över honom, känna värmen av hans kropp när han passerade helt nära förbi oss,

Hej medmänniska … och välkommen till en ny termin med Helsingborg Amos. I det här numret får du bland annat veta mer om OV Helsingborg och deras stora

2

19am3241_intro_19552.indd 2

”Du har en vän, en vän som rusar till dig, för att träffa dig igen, i alla väder och tider. Som vill vara med dig, vara din vän, finnas till för dig.”

till de närmaste byarnas gränder, tumultens landsvägar och också djupt in i metropolen Jerusalem. Då hade vi också fått se, höra och vara med om hur Jesus som ingen annan i hela universums historia tog på sig två roller.

De roller som kan sammanfattas i ett ord, Medmänniskan – att finnas till.

världsomfattande tusenårig avveckling av rådande och framväxande giltigheter, beroende av ett oöverskådligt flertal samverkande faktorer, tog Jesus på sig gudsrollen. Genom att tala om sig själv i gudomliga termer, och höja anspråk på gudomlighet ( framför allt att förlåta synder) identifierade Jesus sig med den yttersta angelägenheten, alltså Gud. Inför en långsam men säker avveckling av den fullständigt självklara uppfattningen om existensen av en gudomlig verklighet som håller både världen och varje människa i sin hand, går Jesus in i rollen att vara denna självklarhet, and to be the one who comes running to see you again.

(Dörren för Guds framtid står på glänt.)

KRISTIAN LILLÖ

JESUS ”SPELADE” de två rollerna väldigt

väl. Det första rollövertagandet var att Jesus identifierade sig med människan, blev varje människas medmänniska, enligt kyrkans språk ”tog på sig all skuld”, alla nederlag, all hybris, allt från flygskam till tågskryt, och allt som hindrar människan att nå sin potential.

Tog allt detta till korset, i människans ställe, och, i enligt den tidens paradigm ”nollställde” den ohanterbara obalansen mellan Människa och Gud – för att människan skulle få fridens tillit. Och befriad att själv överta sin roll och leva ut sin medmänsklighet.

Det andra rollövertagandet är precis lika spännande och utmanande. För inför en

satsning på en bra fritid för barn och unga i Helsingborg.

Du får träffa Susann, en av våra medarbetare som hjälper och engagerar andra till att leva ett

resurssmart och hälsosamt liv.

Och så blir det tatueringar.

Nästa nummer kommer ut den 18 oktober 2019.

september 2019

2019-08-21 10:47:17

Innehåll 4/19 4 På gång i Helsingborg 6 Kroppsliga bilder 10 Tema: Medmänsklighet 14 Porträtt: Navid Modini 19 Gud på garnisonen 22 Frivilliga Familjehem

hjälper ensamkommande 25 Handboll för alla 28 Så räcker pengarna längre 30 Kyrkogårdar och begravningsplatser 31 Korsord 32 Krönika:

Andrea Arcos Olsson

14

19 25

september 2019

19am3241_intro_19552.indd 3

Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete, 2019.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se

N VA

ENMÄRK

E

T

Redaktionen: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist.

Hemsida: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Foto omslag: Linda Gustafsson

S

Redaktion

EN DEL AV Trycksak 5041 0004

3

2019-08-21 10:47:32

På gång i Helsingborg

Öppet hus på kulturarvsdagen 7 september I samband med kulturarvsdagen den 7 september kommer Krematoriet i Helsingborg att hålla öppet hus kl 13–15.

Då visas de båda ceremonisalarna.

Det blir guidade visningar av läktargången och utrymmena bakom rundhuset samt en guidad visning av gravkvarteren runt krematoriet.

Talangjakt Den 22 september hålls den traditionsenliga talangjakten för personer med funktionsvariation på Sundspärlan i Helsingborg. Vi är där och hejar och peppar på alla talanger.

Trio Kuzmin, violin, viola och cello spelar den 9 november klockan 16:04 i S:ta Anna kyrka.

Visste du att…

Konserter i höst och jul

… det går att söka pengar från stiftelser som Svenska kyrkan Helsingborg förvaltar.

Du kan göra din ansökan senast den 30 september.

PSST, du har väl inte missat vårt konsertprogram för hösten och julen? Det finns att hämta i våra kyrkor och på församlingexpeditioner, eller så kan du ladda ner det direkt från vår webbplats: svenskakyrkan.se/helsingborg

Allt om vilka kriterier som gäller, vilka som kan söka och hur det går till hittar du på: svenskakyrkan.se/helsingborg/stiftelser2019

4

19am3241_plock_19563.indd 4

september 2019

2019-08-21 10:50:09

Den Gode Herdens kyrka firar 35 år!

DEN 13 OKTOBER firar Den Gode Herdens kyrka 35 år! Det firas bland annat med en Gudstjänst klockan 10 och sedan tårta såklart.

När vår stad växte under 70-talet bildades ur Maria församling en ny församling; Filborna. En enkel vandringskyrka i trä sattes tillfälligt upp på Drottninghög tills en ny kyrka skulle bli klar. Mellan 1980 och 1981 anordnades en arkitekttävling med en rad inbjudna arkitekter. Segrande förslag blev arkitekterna Lars och Kerstin Holmer och den 14 oktober 1984 invigdes den nya kyrkan. Den

Välkommen på kalas!

Mer info finns på svenskakyrkan.se/ helsingborg

gamla i trä forslades upp till Soppero där den fungerar som kyrka än i dag.

Kyrkorummet kännetecknas bland annat av sitt ljusa och smyckade kyrkorum. Målningen i innertaket består av en blå himmel med vita moln och en regnbåge, och är gjord av konstnären Pär Andersson. Guds hand, en duva och herden står för treenigheten.

All utsmyckning i kyrkorummet bygger på bibeltexter, och framförallt på herdepsalmen i Psaltaren, Herren är min Herde.

Orgeln i Den Gode Herden är

särskilt vacker och är byggd 1986. Själva fasadmålningen har utarbetats av arkitekten Lars Holmer och orgelbyggaren Göran Mårtensson. Orgeln är vit med olivträd målade på.

I kyrkan finns också stora och rymliga samlingslokaler. Under 2018 renoverades kyrkans samlingslokaler och för ungefär ett år sedan hölls ett återinvigningskalas för de nya lokalerna.

Gospeltoppen I DAGARNA har filmen Amazing Grace haft premiär. En film om soulmusikens gudmor Aretha Franklin och hennes legendariska musik. Då var det 70-tal, och gospelns historia går mycket längre tillbaka än så. Men än kommer ny musik i genren, så här bredvid kommer en lista på fräsch och synnerligen aktuell gospel.

Listan är gjord av Nelly Gustafsson, 19, som precis avslutat sitt år på Glimåkra gospellinje.

Ni hittar den såklart på vår spotifykanal för Svenska kyrkan Helsingborg, Nr 4 2019 HBG Amos.

Eller scanna spotifykoden i din app så får du listan rätt in i din telefon!

Nelly, vad är det som är så bra med gospel?

– Det som fascinerat mig med gospeln är den stora gemenskapen. Redan vid slaveriets tid då september 2019

19am3241_plock_19563.indd 5

gospeln växte fram var en stor faktor gemenskap. Den lever kvar än i dag fast på ett annat vis.

Gospel skulle jag säga är ett sätt att lovprisa Gud. Alla kan bidra genom att till exemepl sjunga eller dansa. Gospel är något vi gör tillsammans och det lärde jag mig när jag gick gospellinjen på Glimåkra folkhögskola.

När vi åkte ut på konserter var vi väldigt noga med att berätta att vi inte var där för att visa upp oss, utan det handlade om gemenskapen. Att vi tillsammans gör konserten, att vi tillsammans prisar Gud. Vi i kören eller kompet gör det genom att spela, sjunga och dansa. De som sitter i publiken kanske gör det genom att lyssna, dansa, sjunga med, be med mera och alla är välkomna.

Stora som små.

Alla kan sjunga gospel och alla får vara med.

VILL DU HÖRA MER gospel kan du pricka in en rad konserter och mässor här i Helsingborg i höst.

Och om du själv vill sjunga gospel, ta kontakt med oss i Svenska kyrkan Helsingborg.

Här hittar du gospel: Worship in English with Maria Gospel Choir Söndag 27 oktober och 10 november klockan 17:05, S:ta Maria kyrka Mässa med S:ta Anna gospel Söndag 15 september och 27 oktober klockan 14:00, S:ta Anna kyrka Gospel på Råå med Råå Gospel Söndag 13 oktober klockan 18:00, Allhelgonakyrkan Skyltgospel med Råå Gospel Söndag 24 november klockan 17:00, Allhelgonakyrkan

SPOTIFYLISTAN (Nr 4 2019 HBG Amos) 1. Witness, Samuel Ljungblahd

2.Set me free, Myron Butler & Levi 3. Back ll Eden, Donald Lawrence & company 4. Hero, Kirk Franklin 5. In the Sanctuary, Kurt Carr 6. For your glory, Tasha Cobbs 7. Miracle Worker, JJ Hairston 8. Not lucky, I’m loved, Jonathan McReynolds 9. He is, Marvin Sapp 10. Jag väljer dig (Kyrie), Evelina Gard

5

2019-08-21 10:50:10

Tatueringar En konstform nästan lika vanlig som hål i öronen, men ofta valda med en större och djupare innebörd. Tatueringar blir budskap om dig som du bär på din kropp. Symboler eller texter som kan berätta om vem du är, har varit eller vill stå för. Här får du träffa några av medarbetarna i Svenska kyrkan Helsingborg som berättar om sina tatueringar.

Björn Kjellström, församlingsherde Maria församling Tatuering: Rolling Stones logga, låttiteln Gimme Shelter på armen

Varför har du den här tatueringen?

Tatueringen är en 60-årspresent från barnen som en överraskning. Jag hade visserligen pratat om det och att det hade varit kul men jag visste inget innan. Jag fick själv bestämma hur den skulle se ut.

Vad betyder den?

Näst intill Gud och min mamma är Rolling Stones min längsta relation. Deras skivor, musik, konserter har följt mig hela livet.

Det är mer än ett favoritband. Kanske låter det lite kliché men man kan säga att de är ”The soundtrack of my life”. Man måste kunna leva med en tatuering, och den här kan jag verkligen bära hela mitt liv.

Får du några reaktioner?

Nej, inga särskilda tycker jag, i alla fall inga negativa. För människor som känner mig är det nog väldigt naturligt, och för andra kan de tycka det är lite roligt med kontrasten som det kan bli av att jag har den.

Varför har du den här tatueringen?

Jag har gjort dem efter jag fick mina två första barn. Det är deras första bokstav i namnet i en blomma. Det var mest en kul grej, jag hade funderat ett tag på att tatuera mig men inte bestämt vad, så när jag fick barn blev det detta.

Lena Andersson, löneadministratör kyrkokansliet Tatuering: Bokstäver/blommor på vristerna

Vad betyder den?

De betyder ju något för att det är mina barns namn, men själva tatueringarna är inte så viktiga för mig. Har till och med funderat på att ta bort dem. Dessutom har jag ju tre barn och bara två tatueringar, men det finns ju inte fler ben att tatuera på… Men barnen bryr sig inte så mycket om dem.

Får du några reaktioner?

Ibland säger någon ”men va, är du tatuerad?”, men annars får jag inte så många reaktioner. Det är ju rätt vanligt med tatueringar och de här är ju rätt diskreta.

6

19am3241_tatueringar_19564.indd 6

september 2019

2019-08-21 10:47:34

t

Varför har du den här tatueringen?

Jag har länge velat tatuera mig och har funderat i nästan 10 år på vad jag skulle kunna göra som jag kommer vilja bära livet ut, och då blev det den här. Jag gjorde den för ett år sedan. Det är ett bladverk i hösttoner som jag tycker passar mig och mina egna färger.

Victor Franzén, kyrkogårdsmästare Norr Tatuering: Bladverk, växter och blommor på armen.

Vad betyder den?

Jag har ett stort intresse för naturen och det gröna, både i mitt yrkesval som landskapsingenjör och privat. Är jag ute och reser så är det en av de första sakerna jag letar upp – en botanisk trädgård, en park, grönska. Det står för mig och mitt intresse.

Får du några reaktioner?

Nej, inte jättemycket reaktioner. Kanske har inte så många sett den eftersom det inte är förrän nu sommartid som man har kortärmat.

Sophie Lovén, komminister Gustav Adolfs församling Tatuering: En symbol med två figurer på vristen

Varför har du den här tatueringen?

Jag hade den här symbolen på ett halsband tidigare och tyckte väldigt mycket om den. Jag fick förmodligen halsbandet av min mamma om jag minns rätt. Egentligen är det nog en fornnordisk symbol för fertilitet som man murade in som plattor i en husfasad och att det då skulle bringa fertilitet till det hemmet. Tyvärr har halsbandet försvunnit, men tatueringen har jag ju alltid kvar.

Vad betyder den?

För mig betyder den här symbolen vänskap, det är två som håller om varandra. Men det är lite oklart om de är människor eller något annat. De är lite trasiga och knasiga när man tittar på dem utifrån, men när de ser på varandra så vet de vilka de är. Jag känner igen mig själv i det, mina vänner och hela queer communityn. Den är en slags påminnelse om hur det kan vara när vi inte blir igenkända och bekräftade som de vi är.

Varför har du den här tatueringen?

Jag ville täcka över det jag hade där innan. Jag var tonåring när jag gjorde en tatuering, det var tanken att jag skulle göra en viking. Men den blev inte fin och liknande mest en djävul. År 2000 var jag i Thailand och då passade jag på att täcka över den och göra något annat och då blev det ett istället ett abstrakt tecken.

Får du några reaktioner?

Många har tyckt att det ser ut som ett kyrkfönster, det hade jag inte alls tänkt på innan. Annars är det inte så mycket reaktioner mer än ”va har du en tatuering?”.

Micke Karlsson, kontorsvaktmästare Tatuering: Ett thailändsk tecken på överarmen

Vad betyder den?

Det betyder inget särskilt för mig, utan den finns där mest för att jag inte ville bära det jag hade där innan. Den nedanför betyder mer, det är ett kinesiskt tecken för vän, och det är så jag helst vill vara.

Får du några reaktioner?

Nej, inte så mycket nu, mest frågar de om tecknet nedanför och vad det betyder. september 2019

19am3241_tatueringar_19564.indd 7

7

2019-08-21 10:47:35

Liselott Rehnstrand, assistent Maria församling Tatuering: Texten Sober på underarmen

Vad betyder den?

Den betyder mycket för mig. Den visar att jag har bestämt mig för att göra goda val för mig själv och min hälsa, men ännu viktigare är att jag gjort ett val för mina barn skull. Jag är sedan en tid tillbaka engagerad i IOGTNTO tillsammans med min äldsta dotter som också valt ett nyktert liv.

ng

e

Varför har du den här tatueringen?

Det är ett statement för att jag står för en nykter livsstil. Jag tatuerade in den när jag hade varit nykter i 20 år. Jag har sett de tråkiga sidorna av ett alkoholmissbruk på nära håll, och har tidigt valt bort det i mitt liv.

Cecilia Södertun, präst Raus församling

Tatuering: Fyra bibelberättelser om vatten på armen; Jesu dop, paradiset med Gud som ger livets vatten, Mose delar havet och Noas Ark.

Får du några reaktioner?

Ja, de flesta utgår från att jag har haft en egen alkoholproblematik som gjort att jag behövt göra valet, men det har jag inte. Däremot har jag fått se de på väldigt nära håll hela min barndom. Ibland får jag ändå förklara varför, det är lite svårt att förstå varför jag inte dricker. I Sverige är det en norm att ”alla gör det”, men jag har gjort mitt val.

Varför har du den här tatueringen?

Jag gjorde först en duva högst upp på axeln när jag var 18 år, och 2014 gjorde jag Jerusalemkorset längst ner på handleden. Sen började fundera på att dryga ut duvan med Jesu dop, och sen har det allt eftersom jag funderat vuxit till fler berättelser från Bibeln. Och den är inte färdig än heller, finns lite mer att fylla i…

Vad betyder den?

För mig är det här en påminnelse om nåd och befrielse. Jag började ju med Jesu dop, men i samtal med tatueraren var vi överens om att det skulle bli fint att fylla ut med fyra berättelser, så jag delade med mig av mina tankar och lite skisser, och sen har den vuxit fram. Det här är bibelberättelser som är viktiga för mig, och som jag nu får bära med mig.

Får du några reaktioner?

Många vill gärna se vad det är för motiv, och känner ju också igen berättelserna. Jag tycker ju såklart att det är en väldigt vacker tatuering och visar den gärna. Sen kan den också öppna upp för samtal på ett annat sätt, för man blir nyfiken och vill ställa frågor.

Att smycka sin kropp med symboler och märken är något som nästan alla kulturer gjort i långa tider. På antiken kunde tatueringar användas för att märka slavar. Långt senare spreds konstformen av sjömän som lät tatuera sig i de länder de kom till. Länge sågs tatueringar höra till människor som befann sig lite vid sidan av samhället, sjöfarare, cirkusartister och kringresande folk. De gränserna har, i alla fall i vår del av världen, försvunnit och nu är den här utsmyckningen av kroppen nästan lika vanlig som hål i öronen.

Källa: www.ne.se 8

19am3241_tatueringar_19564.indd 8

september 2019

2019-08-21 10:47:37

Speciellt för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGARNA! Inklusive

15 dagars 5-stjärnig resa

Kyrenia

Cypern 11990,– - 10000,–

Normalpris Dag 1 – 7:

Dag 8 – 15:

järnigt Avkoppling på ett 5-st nden lyxhotell direkt på stra VÅRT TACK!

pern 5-stjärnig studieresa Cy apostlar och Antik högkultur, heliga dare världsberömda korsrid

SEK2

Prisfördel Från endast

SEK2

1990,–

SEK1 p. pers.

En av skandinavernas mest omtyckta studieresor3 – inklusive utflyktsprogram & inträden !

St. Barnabas kloster

Inklusive

Antika Salamis Inklusive spektakulärt utflyktsprogram:

Inklusive

Famagusta

Inklusive

Klostret Bellapais

Inklusive

+ 8 dagars avkoppling på ett 5-stjärnigt lyxhotell !

Inkluderat i priset:

• Nicosia – den sista delade huvudstaden i Europa med praktfull osmansk karavanseraj (inträde ingår) och imponerande Selimiyemoskén (inträde ingår) • Apostolos Andreas-klostret (inträde ingår) – en av öns viktigaste vallfärdsorter • Golden Beach – Cyperns härligaste strand • Agios Afksentios-kyrkan (inträde ingår) – den gamla kyrkan har restaurerats genom ett EU-kulturprojekt • Antika Salamis (inträde ingår) – fascinerande utgrävningar av en antik romersk stad med bl.a. historiska ruiner av gymnasion och termalbad • Barnabasklostret (inträde ingår) – apostel, martyr och Cyperns nationalhelgon • Hantverkskonst i traditionellt mattgalleri • Famagusta – pittoresk hamnstad • Nikolauskatedralen (inträde ingår) – känd idag som Lala Mustafa Pascha-moskén. En av Cyperns vackraste byggnader som byggdes i den gotiska arkitekturen • Miniatyrparken (inträde ingår) – Cyperns 15 viktigaste sevärdheter i miniatyrformat • Klostret i Bellapais (inträde ingår) – ett underverk av den gotiska arkitekturen. Hisnande läge i Pentadaktylosbergen med magisk utsikt över Kyrenia • Hantverkstradition i smyckes- och skinnateljé • Kyrenia – magisk hamnstad med gammal hamn, imponerande fästning (inträde ingår) och historiskt skeppsvrak som idag är ett museum (inträde ingår)

Dag 8 – 15: Semesterförlängning på ett exklusivt 5-stjärnigt lyxhotell direkt på stranden som VÅRT TACK4

Inklusive Flygplats

Exempelhotell

Flyg tur och retur med renommerat 2390,– SEK2 flygbolag3 till Ercan, inkl. hotelltransfer 7 dagar: en av skandinavernas mest 6100,– SEK2 omtyckta studieresor till Cypern - 7 övernattningar i dubbelrum på utvalda 4- och 5-stjärniga hotell (nationell kategori) - inkl. 7× riklig frukostbuffé - Rundresa i vår moderna buss med luftkonditionering och fackutbildade svensk- eller engelsktalande guider (beroende på tillgänglighet) - Spektakulärt utflyktsprogram + inträden (enligt program) med: • Nicosia • St. Nikolaus-katedralen • Apostolos Andreas-kloster • Kyrenia • St. Barnabas kloster • Golden Beach • Minatyrparken • Antika Salamis • Famagusta • Klostret Bellapais • Agios Afksentios-kyrka • Skeppsmuseum 4 VÅRT TACK : 3500,– SEK2 8 dagars avkoppling på ett 5-stjärnigt lyxhotell direkt på stranden - 7 övernattningar i dubbelrum på ett exklusivt 5-stjärnigt lyxhotell (nationell kategori), 7× riklig frukostbuffé - Kostnadsfri användning av hotellets faciliteter: attraktiv utomhuspool, uppvärmd inomhuspool, egen strand och härlig wellnessavdelning bl.a. med bastu 24 timmars läkarjour

Totalt per person

11990,– SEK2

Prisfördel per person

– 10000,– SEK2

Förmånspris per person från endast

1990,– SEK1

Extratjänster till förmånspris: Matpaket: paketet innehåller halvpension, dvs. varje kväll riklig buffé med internationella specialiteter på den 7 dagars studieresan: endast 1590,– SEK per person.

Enkelrumstillägg: 2490,– SEK per person (med reservation för tillgänglighet)

Januari 2020

Januari 2020

Februari 2020

Februari 2020

Mars 2020

Mars 2020

April 2020

Maj 2020

0,– SEK

300,– SEK

600,– SEK

900,– SEK

1200,– SEK

1600,– SEK

1900,– SEK

2100,– SEK

(16. – 24.1.)

Säsongstillägg per pers

De kommande 8 dagarna kan du koppla av i ditt 5-stjärniga lyxhotell direkt på stranden! De komfortabla rummen har en lyxig och modern inredning. Koppla av i hotellets härliga wellnessavdelning, bl.a. med bastu.

(Prisexempel vid bokning av tjänsterna separat hos andra tjänsteleverantörer)2

(30. – 31.1.)

(6. – 14.2.)

TSS förmånspris för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGEN från endast Flygplats Flygtillägg per pers.

Avgångsdagar:

Göteborg

(20. – 28.2.)

(5. – 13.3.)

1990,–

SEK1 per person istället för

(19. – 27.3.)

(2. – 30.4.)

(1. – 7.5.)

Prisfördel

- 10000,–

11990,–

SEK2

SEK2 Stockholm

0,– SEK

400,– SEK

fre

tor

Innehavare av svenskt, finskt och danskt pass är viseringsfri i 90 dagar. För innehavare av norskt pass krävs visum. Passets giltighetstid måste vara minst sex månader efter datumet för Din förmånskod! utresan ur Nordcypern. Ansökan om visum för Nordcypern kan enbart göras online: www.evisa.gov.tr/en. För medborgare i andra länder rekommenderar vi att man frågar om de gällande FO66871 inresebestämmelserna på Turkiets ambassad i Stockholm: www.mfa.gov.tr/visa-information-for-foreigners.en.mfa och http://mfa.gov.ct.tr/consular-info/visa-regulations.

1 Det annonserade priset på 1990,– SEK gäller endast vid avresa under perioden 17. – 24.01.2020 från Göteborg. Vid andra avresedatum gäller säsongstillägg som anges i tabellen, se flyer sida Ring kostnadsfritt nu för att 4. Resan gäller endast för adressaten och myndiga medföljande personer. För ytterligare information om TSS:s gällande resevillkor och övriga villkor, se webbsidan www.tss-travel.se eller ring säkra ditt önskedatum: arrangörens hotline. Information: Vid emottagande av skriftlig bekräftelse förfaller 20 % av resepriset till betalning. Betalning av återstående belopp: senast 35 dagar innan avresa. Maximal gruppstorlek: 40 personer. Ej lämpligt för personer med begränsad rörlighet. Bilderna i reklamprospektet är exempelbilder. Med reservation för tryckfel och fel. Flygplatser tar ut flygplatstillägg för resenärer. Beloppet beror på flygbolagens transportkostnader, och dessa kostnader beror i sin tur på pris- och avgiftsutformning av flygplatsoperatörerna. Vänligen observera att reseförloppet kan ändras av organisatoriska skäl eller på grund av vädret.

2 Prisexemplet baseras på pris för en resa som äger rum frän 24.01.2020 – 07.02.2020 och beräknades den 16.05.2019 på allmänt tillgänglig information på följande hemsidor: Flyg tur och retur Måndag till fredag kl. 9.00 – 18.00, Göteborg – 24.01.2020 – 07.02.2020 på www.turkishairlines.com (billigaste avbokningsbara tillgängliga flyget inkl. bagage), transfer flygplats – Famagusta – flygplats på www.holidaytransfers.com, lördag kl. 9.00 – 15.00 utflyktsprogram på www.northerntravelcyprus.com & www.viator.com, 14 övernattningar inkl. frukost på www.booking.com (3 nätter på hotellet Grecian Bay, 4 nätter på hotellet Cleopatra, 7 nätter på hotellet Grecian Bay). De nämnda hotellen är exempel. Resan innehåller inte nödvändigtvis dessa hotell.

Researrangör: TSS Travel Service Scandinavia AS, 3 t.ex. Freebird Airlines (känt charterflygbolag) eller Turkish Airlines (Sky Trax World Airline Award 2011 – 2016 för bästa europeiska flygbolag) med byte i Antalya tur och retur Ercan filial Sverige; Krejaren 2, Östermalmstorg 1, 4 Vistelsen i 5-stjärnigt lyxhotell i Cypern dag 8-15 bjuder vi på. Denna del av resan är kalkylerad med 0 SEK i beräkningen av paketresans pris.

114 42 Stockholm De kombinerade resetjänster du erbjuds utgör en paketresa i den mening som avses i direktiv (EU) 2015/2302. Därför omfattas du av alla EU-rättigheter som gäller för paketresor. TSS Travel Service Scandinavia AS kommer att ansvara fullt ut för att paketresan som helhet fullgörs korrekt. Dessutom har TSS Travel Service Scandinavia AS, enligt lag, ett skydd för att återbetala dina betalningar och, när transport ingår i paketresan, säkerställa din hemtransport om det eller de hamnar på obestånd. TSS Travel Service Scandinavia i Sverige har ställt statlig resegaranti hos Kammarkollegiet. Arrangören förbehåller sig rätten att göra ändringar av uppgifter i broschyren.

Sådana ändringar ingår i avtalet med resenären om resenären har fått information om ändringen innan avtalet ingåtts.

0200 - 883 920

66871_Foersamlingstidningarna_Zypern_230x300_ANZ.indd 1 19am324_annons_19273.indd 9

16.07.19 11:54 2019-08-21 10:53:07

På centralen i Stockholm väntade friviliga på perrongen för att ta emot de flyktingar som eventuellt fanns ombord när tågen ankom från Malmö 2015.

Vinjett vinjett

FOTO: JANERIK HENRIKSSON/TT

ATT VARA MEDMÄNNISKA — vad betyder det för dig?

Något hände med svenskarna när alla flyktingar kom hösten 2015. Nu finns ett nytt slags engagemang, men det ser inte alltid ut på det sätt man tror.

Och i det offentliga är det fortfarande individen som hyllas.

Nya tidens

VOLONTÄR agerar spontant 10

19am324_tema_medmensklighet_19274.indd 10

Månad 2018

2019-08-21 10:53:17

Tema Medmänniska

Syrienkriget och klimatkrisen har förändrat hur vårt medmänskliga engagemang tar form. Vid sidan av de klassiska folkrörelserna agerar nu yngre människor mer spontant och efter egna regler. På bara några år har kartan ritats om.

TEXT: MATS KARLSSON

N

är den stora strömmen med flyktingar från Syrien kom till Sverige 2015 mobiliserades den goda viljan på bred front. Stora skaror kom med kläder, mat och förnödenheter till de tusentals flyktingar som plötsligt klivit av på Stockholms central. De gav flyktingar skjuts, de gav dem tak över huvudet. Och det gick snabbt.

Få enskilda händelser har som denna fått människor att börja jobba som volontärer. Det civila samhället och bland annat kyrkan öppnade inte bara sina hjärtan, påpekar psykologen och psykoterapeuten Liria Ortiz, som själv jobbat länge som volontär.

– Många insåg att de behövde hjälpa till, något litet. De kunde inte längre bara sitta och se på, de ville göra något, vad som helst. Många engagerade sig och tog ett litet steg, och det visade sig för en del leda till något man i sin vildaste fantasi inte kunnat föreställa sig.

Att gå ett steg längre och ta sig an en flykting, kanske en papperslös, flyttar på ett ögonblick fjärran konflikter rakt in i ens eget hem. Den som inte har ärvt ett ideellt eller internationellt engagemang från sina föräldrar förstår inte vad det kan leda till.

– Man kan inte föreställa sig vad det kan kosta, vilken uppoffring som krävs. Det kommer att skänka en glädje men också sorger över tillståndet i världen. Man kan få en väldigt snäv bild av verkligheten, att allt bara är elände. Jag vill ge dem verktyg att hjälpa sig själva och andra, säger Liria Ortiz.

Hon har jobbat med bland andra hemlösa kvinnor och nu med ensamkommande ungdomar. Dessutom har hon utbildat organisationer gratis om hur man kan arbeta som volontär. Det viktigaste är att göra det efter sina förutsättningar, ingen ska tro att man behöver göra allt.

– I stället för att se på tv varje kväll i veckan kan man avsätta en kväll där man gör något annat. De flesta säger att de inte har tid, men det handlar om att prioritera.

SAMHÄLLET SES av många som hårdare och mer polariserat

(se artikel intill), men steget till att agera kan vara förvånansvärt kort. Många känner en tomhet, de vill att livet ska innehålla något mer än att bara arbeta och konsumera. Händer något som träffar människors hjärtan, som den drunknade flyktingpojken Alan Kurdi, kan det få dem att agera efter åratal av funderingar, resonerar hon.

– Men vi är inte så rationella som vi tror. Det kan vara en ­väninna som berättar och drar med en. Fakta kan få folk att agera, men ska man bidra till att förändra något måste känslan

September 2019

19am324_tema_medmensklighet_19274.indd 11

finnas med. Det är en kärlekshandling. Att tycka synd om någon kan få det att kännas bra i en själv, men det förändrar inget.

Det är svårt att skilja på yttre och inre drivkrafter, en dramatisk händelse kan skapa en inre resonans som får oss att agera.

Just det ögonblicket vore intressant att kunna studera, tycker Liria Ortiz.

Att det skulle vara någon särskild typ av människa som engagerar sig eller att det finns något speciellt sätt tror hon inte. Dagens unga gör inte som föräldrarna, som växt upp med självklara folkrörelser.

I INTERNATIONELL jämförelse står rörelserna fortfarande star-

ka, konstaterar Årsta Sköndal högskola i en rapport till regeringen 2010. Enligt den har engagemanget bland unga minskat under 2000-talet. Men då fanns ingen ”Greta-effekt” – och den är fortfarande för färsk för att märkas i statistiken över svenskarnas ideella engagemang eller i forskningen.

En nyare undersökning, Volontärbarometern 2017, ger en bild av volontären som yngre och välutbildad kvinna i storstad. Hälften av alla volontärer är under 35 år – och fyra av tio började engagera sig under 2017! Det är Syrieneffekten som slår igenom.

Men Volontärbyrån, som gör barometern, har också skapat en ny kanal för att koppla ihop människor som vill engagera sig med organisationer eller mer tillfälliga aktiviteter.

I kölvattnet kommer nu de unga. De samlas inte heller på folkrörelsevis i kvällsmöten, utan skapar sin egen form av aktivism som Greta Thunberg. Via sociala medier och utan någon organisation i ryggen agerar de efter eget huvud och formar en ny tids engagemang, tror Liria Ortiz.

– De lyssnar inte på auktoriteter som säger hur de ska göra, utan pratar mycket med varandra. De gör det på sitt eget sätt.

”Fakta kan få folk att agera, men ska man bidra till att förändra något måste känslan finnas med. Det är en kärlekshandling.”

Liria Ortiz, psykolog och psykoterapeut

11

2019-08-21 10:53:25

Tema Medmänniska

Stora samarbetspriset

Galan som inte finns Glittriga galor där starka individer prisas för att de gått sin egen väg och nått framgång får stor uppmärksamhet. Men de som samlar krafter för att nå ett gemensamt mål har ingen egen gala.

Medmänskliga insatser prisas, men utan pompa och ståt.

Målet att involvera fler än de närmast berörda är ovanlig i sportsammanhang, men det finns fler galor och priser än de idrottsliga. Förenings- och näringslivet har utmärkelser, som till exempel Årets kooperativ, där samarbetet ligger i själva namnet.

Sjukvården började i fjol dela ut priset Årets brobyggare. Fler exempel finns. Kanske ligger något trots allt i luften.

VI IMPONERAS av individuella prestationer som belönas med

individualiseringen i samhället. Det tror psykoterapeuten Mats Mogren, en av grundarna till Göteborgs psykoterapiinstitut.

– Sedan nyliberalismen kom på 1980-talet har individen och individuella lösningar betonats allt mer. Konkurrens lyfts fram snarare än samarbete, och vassa armbågar är bra. Vinner någon så måste någon också förlora, om en är lyckad så är en annan misslyckad, säger han.

– Det är ett av skälen till ökad psykisk ohälsa, speciellt bland ungdomar som upplever att de måste framstå som lyckade och populära. Skammen för ens sociala bakgrund har återkommit, när den politiska polariseringen tar sig uttryck i förakt. Det märker jag bland människor jag behandlat.

Stressen i samhället främjar inte heller empati och samarbete, viljan att kompromissa minskar. Att verkligen förstå en

priser som bragdguld och ”årets stjärna”. Färre priser – inom idrotten eller samhället i stort – ges till dem som samverkar med andra och är beredda att kompromissa för att nå ett mål viktigare än vars och ens enskilda vilja. De som sväljer hårda ord och försöker finna gemensamma nämnare som utgångspunkt.

Priser som delas ut till gagn för ett större kollektiv finns visst, men får inte tillnärmelsevis så mycket uppmärksamhet som de individuella.

På senaste Fotbollsgalan fick laget Grunden BOIS det nya stipendiet Number 10, som Zlatan Ibrahimovic står bakom.

Spelarna i laget, som har intellektuella funktionsnedsättningar, hyllades för sin laganda och gemenskap. Men priset är inte öronmärkt för ett kollektiv, utan kan lika gärna gå till en individ.

Gunnar Nor­dahl-stipendiet går däremot alltid till en klubb.

INOM ANDRA sporter finns också lagpriser, men de är få åtminstone i vuxenidrott. Korpen och enskilda idrottsklubbar delar ut pris till Årets lagledare. På ungdomsnivå finns priser som Årets lagspelare, men de försvinner högre upp i serierna. Utom i Norge – där prisas Årets lagspelare på stora Idrottsgalaen.

Svenska Idrottsgalan fick i fjol ett nytt pris: Årets peppare. Det instiftades på initiativ av kronprinsessan Victoria och prins Daniel och går till en förenär sällan något som belönas med fina ing som är bra på att få barn och unga priser. Vi tenderar att imponeras av att röra på sig. ”Vår målsättning är fantastiska individuella prestationer att engagera hela samhället i arbetet. mer än något annat. Men kanske ligger Ingen enskild aktör kan lösa problenågot i luften – på svenska idrottsgalan met på egen hand och därför behöver prisas numera Årets peppare, och såväl lokala eldsjälar som företag och även vården och näringslivet börjar politiska beslutsfattare vara med”, inse vikten av det som heter det i programförklaringen.

Peppa andra

stärker kollektivet.

12

19am324_tema_medmensklighet_19274.indd 12

ATT PRISGALOR får sådan uppmärksamhet hänger ihop med

”När man formulerar en kompromiss, ett gemensamt löfte, bygger det på att man tillskriver varandra en god vilja. Grunden för den förståelsen är agape-kärleken till medmänniskan, som inte villkoras. Tilliten.”

Mats Mogren, psykoterapeut

September 2019

2019-08-21 10:53:26

Grunden BOIS tilldelas Zlatan Ibrahimovics eget pris ”Number 10” under Fotbollsgalan 2018. Det är fortfarande ont om galor där något annat än individuella prestationer belönas, men sakta börjar något att hända.

FOTO: ERIK SIMANDER/TT

annan människa och inte bedöma den ytligt tar tid, en bristvara för många i dag. Först då börjar man förstå varandras bevekelsegrunder och kan börja diskutera.

DEN SOM SKA kunna samarbeta bra med andra måste ha ”en

god ontologisk trygghet”, som Mats Mogren uttrycker det. Vara trygg i sig själv, helt enkelt.

– Då tillskriver man också andra att ha goda intentioner. När man formulerar en kompromiss, ett gemensamt löfte, bygger det på att man tillskriver varandra en god vilja. Grunden för den förståelsen är agapekärleken till medmänniskan, som inte villkoras. Tilliten.

September 2019

19am324_tema_medmensklighet_19274.indd 13

Men den osjälviska goda viljan prisas faktiskt också. På galan Svenska hjältar delas priser ut i kategorier som Årets livsgärning, Årets ungdomshjälte och Årets livräddare. Det är en av få galor med priser i liknande kategorier.

Raoul Wallenberg Academy delar årligen ut priset Ungt kurage till eungdomar som visat prov på civilkurage och mod.

Kommuner och organisationer har utmärkelser som Årets medmänniska och Årets ungdomsorganisation. Exemplen kan göras fler. Även om det sker under mer blygsamma former än prisgalor så belönas trots allt de som gör insatser för kollektivet och det gemensamma goda.

13

2019-08-21 10:53:31

Porträtt Navid Modiri

”Ondskan finns i var och en av oss” Navid Modiri är samtalsaktivisten som är övertygad om att inlyssnande möten är vägen framåt, både för individen och samhället. Han avskyr polarisering och vill inte låta sig ringas in. Med sin senaste podd har han placerat sig i den politiska hetluften. Själv börjar han tröttna på åsiktsbjäbb och vill hellre borra sig ner i de existentiella djupen.

TEXT: HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE NAVID MODIRI kan beskrivas på flera sätt.

Som en 36-årig pappa klädd i vit piké och Dr Martens, med tatueringar och ring i näsan.

Malmöit, före detta göteborgare och andligt sökande globetrotter. Poddare, föreläsare, samtalsledare, författare, musiker, låtskrivare och producent. Men mest av allt är han en person som skyr enkla beskrivningar och inte låter sig ringas in. Som hela tiden vill vara både och eller varken eller. Som går igång på kontraster och polaritet och duckar definitioner och epitet.

– Jag förhåller mig sällan till definitioner.

Det kan göra folk otroligt irriterade och den där frustrationen är kul att leka med. Jag är exempelvis både iranier och svensk, tvivlande och troende. Varför ska jag välja?

Sedan början av året är han också, på ett ­annat sätt än tidigare, både hyllad och kritiserad. Navid Modiri har i snart tio år aktivt jobbat med samtalet som verktyg. Han har startat Samtalsaktivisterna som håller utbildningar på skolor och som arrangerat Sverige 3.0 i riksdagshuset, ett tolv timmar långt samtal bortom de vanliga debatterna och vi och dem-tänkande. Och han har tagit en uppmärksammad golfrunda med Jimmie Åkesson.

För Navid Modiri tror benhårt på mötet och

14

19am324_portrett_navid_modiri_19275.indd 14

”Jag förhåller mig sällan till definitioner. Det kan göra folk otroligt irriterade och den där frustrationen är kul att leka med. Jag är exempelvis både iranier och svensk, tvivlande och troende. Varför ska jag välja?” samtalets kraft. Inte minst i dag när polariseringen mellan olika grupper i samhället har ökat och färre möts, stöts och blöts över gränserna – annat än i tangentbordsdebatter.

– I stället för att sitta fast i våra boxar, rädda för varandra, behöver vi lyssna på den andre med genuin nyfikenhet.

FÖR ETT PAR år sedan började Navid ­Modiri, som själv är uppvuxen i en intellektuell vänstermiljö, aktivt söka upp människor med andra erfarenheter och åsikter. Provokatörer,

normbrytare och extremister. När podcasten ”Hur kan vi?” drog igång förra året var det för att föra samtalen ett steg längre och låta dem bli offentliga.

– Jag är intresserad av att förstå människor.

Det betyder inte att jag håller med dem eller att jag skulle bli smittad av deras åsikter, säger han.

Kritikstormen kom efter årets säsongstart då högerextremisten Ingrid Carlqvist var gäst.

Vid två tillfällen under det långa samtalet kommer hon med direkt antisemitiska uttalanden. Navid Modiri håller inte med henne, men han säger heller inte tydligt emot, svarar upp med fakta eller kommer med några skarpa motfrågor. Att avsnittet dessutom lades ut på Förintelsens minnesdag var svårsmält.

– Datumet var verkligen ett misstag, som jag tydligt har bett om ursäkt för. Är du nöjd med samtalet?

– Ja, det är jag. Och jag förstår kritiken, en del av den. Jag fattar att det var triggande och jobbigt.

Varför tycker du att det är viktigt att ha ett offentligt samtal med just Ingrid Carlqvist?

– I Sverige finns en stark konsensuskultur, på gott och ont. Det gör oss både fredliga och konfliktundvikande. Vi dealar inte med de

September 2019

2019-08-21 10:52:50

I podcasten ”Hur kan vi?” för Navid Modiri samtal med provokatörer, normbrytare och extremister. ”Jag är intresserad av att förstå människor.

Det betyder inte att jag håller med dem eller att jag skulle bli smittad av deras åsikter”, säger han.

September 2019

19am324_portrett_navid_modiri_19275.indd 15

15

2019-08-21 10:52:52

Porträtt Navid Modiri

ämnen som vi behöver deala med och det har skapat ett undertryck. Just nu ser vi aggressiva effekter av det undertrycket som skrämmer mig.

Vad är du rädd för mer precist?

– Jag ser att det snart kommer leda till våld och tror att det kan komma att påminna om det som skett i USA, mellan etniska grupper men också mellan folk och institution. Alternativet till våld är samtal. Varje samtal vi gör är en investering för framtiden, för att minska på det undertrycket.

NÄR NAVID MODIRI blir kallad ”svartskalle”,

”smutsig blatte” eller något annat hatiskt tillmäle i sina sociala medier-trådar, tar han inte bort kommentarerna.

– Jag vill veta vem de är. Kunna se det svart på vitt eller möta dem ansikte mot ansikte.

Sociala medier, poddar och Youtube-kanaler har utmanat de traditionella medierna och i grunden förändrat både hur och vad många svenskar Ålder: 36. Familj: 10-årig dotter. tar del av för informaBor: Lägenhet i Malmö. Utbildning: tion, åsikter och deFridhems skrivarlinje i Svalöv. Gör: Kreatör, batter. Mycket av den Fritid är inte ett begrepp Navid Modiri kan relatera till, eftersom han artist, föreläsare och samtalsaktivist. gör samma saker då som när han jobbar. ”Tänker, skriver, poddar, kritik Navid Modiri har Meriter i urval: Programledare i P3 och SVT:s samtalar, gör musik. Och ibland får jag betalt för det”, säger han. fått handlar i grunden ”Filmkrönikan” och ”Diktatorn”. Musiker, om vilket ansvar han ­producent och låtskrivare till andra och och redaktionen bakom egna bandet Navid Modiri och gudarna. aliserat. Jag tror, men Björn Natthiko Lindeblad, som länge levde som podcasten egentligen Fick Stora bloggpriset för ”365 saker jag definierar mig inte buddhistisk skogsmunk i Thailand. Tillsamhar och i vilken roll han du kan göra”. Vunnit priset Årets som något. mans gör de podcasten ”Björn och Navid”, där själv som känd medieprofil ­kommunikatör. Gett ut boken de ”provpratar” om tillvaron och existensens möter samtalspartnern. Är ”Hej Syster”. komplexitet. det som journalist, debattör elUNDER ÅRENS lopp har – I Björns storebrorsblick har jag vuxit i det Navid Modiri både rest jorden ler snarare privat samtalspartner? andliga. När jag ska spela in nya ”Tankar för runt och långt in i sig själv. Han har Svar: Inget av det och både och. dagen” i P1 brukar jag ringa honom. Han är bra träffat shamaner, varit på ashrams, provat hea– Jag vill inte sätta någon etikett utan vara i på att plocka fram det tidlösa och urmänskliga ling och kristallterapi och en lång rad meditafortsatt utforskande. i mig. tionstekniker.

Navid Modiri är ingen ideolog. Han är Navid mediterar en stund varje morgon och – Jag är ett stort fan av ritualer och tror att det heller inte driven av en utstakad vision. Hans alltid innan han sätter sig i studion eller går finns en slags klokhet i dem. Samtidigt har jag ledstjärna är den egna nyfikenheten. Så har upp på scen. Hans högtrycksarbetande hjärna ett inbyggt vaccin mot all form av sektkult och det alltid varit. När han var liten pojke väcktes behöver det. en rå och mörk humor i förhållande till det andden när han fick höra sin lågstadielärare läsa – ”Vad gör du på din fritid?” är en fråga jag liga. I de nyandliga kretsarna jag umgås i, med högt ur Barnens bibel. Som son till ”militant aldrig förstått. Jag gör samma saker: tänker, yogis och kristallhippies, finns det människor ateistiska” föräldrar som blev förföljda och skriver, poddar, samtalar, gör musik. Och som går in i blind tro. Då kan jag inte låta bli att hotade till livet i Iran, hade han fått med sig en ibland får jag betalt för det. bråka. mörk syn på religion och andlighet. Så vad var I många år hade han ett ständigt flyktbeFärdiga koncept eller ”blissig” blind gurutro nu det här? teende, säger han. Han var flyktingbarnet är inget för Navid. Däremot har han en nära – Jag märkte tidigt att jag själv hade en som fortsatte ha en packad väska redo, både vän som både kan utmana och leda honom. pågående dialog med något annat. Det var svindlande och obehagligt, för jag hade ingen att prata om det med. När jag var tolv började jag smygläsa böcker om buddhism och var rädd att uppfattas som knäpp. Ända sedan dess har han haft en stark längtan efter andlig gemenskap, en församling där man tillsammans bugar för något större.

– Sedan behöver det inte vara den kristna guden, den muslimska eller något annat konceptu-

NAVID MODIRI

”Pratar du tillräckligt länge med en människa känner du empati. Vad gör du av den insikten, att det finns en liten Jimmie Åkesson eller Anders Behring Breivik i dig?”

16

19am324_portrett_navid_modiri_19275.indd 16

September 2019

2019-08-21 10:52:54

Han tänker aldrig sluta utforska. Navids ledstjärna har alltid varit den egna nyfikenheten.

Det var också den som ledde honom mot sökandet och längtan efter en andlig gemenskap, en ”församling där man gemensamt bugar för något större”, som han själv uttrycker det.

Efter en uppväxt där han drogs med ett flyktingbeteende, ständigt med väskan packad, tycker Navid att han har kommit till ro.

bokstavligt och mentalt. I dag har han kommit till bättre ro hemma i Malmö, i lägenheten där han och tioåriga dottern bor. Men även om han har blivit bättre på att koppla av och ta ledigt, är varandet en utmaning för honom. Att bara hänga runt i dagar av obestämd tid.

– Jag har svårt för saker utan början och slut.

Att gå från projekt- och strukturhjärna till fluff ger mig ett ångestpåslag. Vad förväntas av mig?

Vad händer nu?

Kanske, menar han, springer kontrollbehovet ur erfarenheten av att växa upp med två traumatiserade föräldrar. Ansvaret han tog redan som liten pojke.

– En stor del av mitt utforskande handlar om att släppa kontrollen.

– Om du lyssnar genuint nyfiket kommer det oundvikligen att leda dig till en plats där du inser att hon finns inom dig. Och det är jävligt jobbigt. Pratar du tillräckligt länge med en människa känner du empati. Vad gör du av den insikten, att det finns en liten Jimmie Åkesson eller Anders Behring Breivik i dig? Ondska och mörker finns i var och en av oss.

Han tystnar ett ögonblick.

– Det här måste vi förhålla oss till och tygla, varje dag. Att vara en civiliserad människa är att inte förneka monstret utan att ta tag i det.

NAVID MODIRI tycker att vi lever i en andefat-

tig tid på en andefattig plats på jorden. Svenskar är jämförelsevis välutbildade och ambitiösa, men också ensamma och isolerade från både sig själva och varandra.

– Antje Jackelén sa en gång något som jag burit med mig: Det vi saknar i Sverige i dag är existentiella grund- och avgrundsverktyg.

För Navid är andligt och existentiellt sökande också ett sätt att ta ansvar för sin egen utveckling som människa. Att inte fly undan sitt känslokaos eller bara lyssna till ekot av sina egna tankar. För vare sig han pratar om andlig

September 2019

19am324_portrett_navid_modiri_19275.indd 17

Navid Modiri tror inte på att skydda människor. ”Tvärtom tror jag att vi ska ut­sätta varandra för utmaningar för att vi ska bli starka – inte trygga”, säger han.

och psykologisk utveckling eller kontroversiella gäster i den egna podcasten, återkommer han till tre ord: utmaning, friktion och skav.

– Jag tror inte på att skydda människor.

Tvärtom tror jag att vi ska utsätta varandra för utmaningar för att vi ska bli starka – inte trygga. Vi behöver utsättas för påfrestningar och smärta och lära oss att leva med dem.

Här kommer samtal med gäster såsom Ingrid Carlqvist in igen. För som Navid Modiri ser det är det bättre att lyssna och försöka förstå henne än att låtsas att hon inte finns, även om det skaver och är jobbigt. Och han tar resonemanget ett steg längre.

NAVID MODIRI vill fortsätta att låta sina lyssnare utsättas. Men han börjar bli mätt på den rådande åsiktsdebatten.

– Jag är trött på politiken och det idébaserade intellektuella. Jag är mer intresserad av personer än vad jag är av bjäbbandet, säger han med en leende suck.

Förutom att låta ”Hur kan vi?” bli mer internationell vill han föra samtalskonceptet till en djupare, mer existentiell nivå.

– Jag vill inte fortsätta att vara den där duktiga invandraren som åker runt och pratar integration. Däremot skulle jag gärna ta upp integration som en djupare process. Utforska mångfald ur filosofiska och existentiella perspektiv. Att kunna vara i friktion och skav med det du inte känner till.

17

2019-08-21 10:53:03

För dig med händer som behöver support….

7 DAGAR

BUSS

PRIS FRÅN 4 995:-

Alsace med Colmar

Följ med på en bussresa till en av Frankrikes främsta vinregioner. Vi bor centralt i den sagolikt vackra korsvirkesstaden Colmar, besöker olika vinkällare, njuter av det franska och tyska köket och upplever Alsaces unika atmosfär!

INGÅR I PRISET ● Resa i helturistbuss ● 6 övernattningar i dubbelrum ● 6 alt 2 middagar ● 6 frukostar ● Reseledarservice DATUM 21/9, 5/10, 26/10

www.handaid.se

Läs om allt som ingår och boka på:

olvemarks.se 040-668 05 00 eller boka hos din resebyrå

19am324_annons_19276.indd 18

2019-08-21 10:52:48

Pastor för soldater Redan när Luisa gjorde lumpen kände hon att hon ville vara kvar i det militära sammanhanget. Att det skulle bli som garnisonspastor hade hon inte en aning om. FOTO: EMIL NORDIN

Luisa ger det militära ett andligt språk Luisa blev kristen som 18-åring och gjorde lumpen som en av få kvinnor.

I dag är hon pastor på Bodens garnison. Hennes uppgift: Att vara en trygg vuxen, föra etiska diskussioner och sprida det kristna budskapet i en tid där värnplikten återinförts.

DET ÄR garnisonsdag på Bodens garnison.

Hundratals anhöriga och nyfikna har samlats för att ta del av livet på regementet. Nyin­ ryckta rekryter marscherar fram och tillbaka.

Tonåringar som för bara någon månad sedan lämnade föräldrahemmet för att flytta kan­ ske hundratals mil hemifrån för att göra den militära grundutbildningen i en växande för­ svarsmakt.

Mitt i allt Luisa Landewall. Hon håller i korum, den gudstjänst som inleder garni­ sonsdagen i samband med den så kallade soldat­erinran. Hennes röst är klarare än den klaraste höstdag. Hon talar om att våga vara

September 2019

19am324_feltprest_luisa_19279.indd 19

den man är och våga vara annorlunda och tar sig själv, en och en halv meter lång, mörk­ hyad och kvinna, som levande exempel på att soldater är olika, men ändå lika. Alla har en uppgift.

Efteråt, i matkön, hör två rekryter, två långa, tuffa killar, våra uppskattande ord om Luisa Landewalls framförande.

– Ursäkta att vi avbryter. Men vi hör att ni pratar om Luisa. Hon är… skitcool, säger den ene.

”Jag svor som en borstbindare, men sökte ändå den kristna gemenskapen. Jag var beroende av Gud för att klara lumpen.”

– Hon håller seminarium för oss, och det är verkligen superbra, fortsätter den andra.

FEM MÅNADER senare. Krispig höst har över­

gått i snötyngd vinter och den största militär­ övningen på åratal. Sverige är värdland, 10 000 soldater från Sverige, Norge, Finland, Storbritannien och USA deltar under den tio dagar långa övningen Northern Wind. Garni­ sonspastor Luisa Landewall är självklart med.

– När jag gjorde lumpen efter att ha mönst­ rat 1998, insåg jag snabbt att jag ville vara kvar.

Det var den plats där jag upplevt den absolut bästa gemenskapen någonsin, säger Luisa och visar runt bland en rad tunga bepansrade fordon.

Då och då gör hon en paus för att byta några ord med en rekryt eller något befäl. Alla ver­ kar känna henne vid namn, och det är många som vill småprata en stund.

ATT LUISA är där hon är beror på två val, som

för hennes närmaste omgivning var helt osan­

19

2019-08-21 10:53:14

Pastor för soldater

”Krig är skräck, ångest och ondska. Men det är också mod, lojalitet, gemenskap och syskonskap.

Krig handlar om att finnas mitt i det onda utan att förgöras av det.” nolika och mycket okarakteristiska. Egentligen hade den 18-åriga Luisa tänkt göra en återvändarresa till Colombia, det land som hon adopterades ifrån. Lumpen, eller Gud, fanns verkligen inte med i hennes framtidsplaner.

Men det blev inget med resan till Colombia, och plötsligt stod hon utan något att göra. En kompis som skulle mönstra övertalade henne att hänga på, och i brist på annat gjorde hon det – och blev till sin egen förvåning antagen.

I samma veva gick hon och blev religiös.

Började kalla sig kristen till omgivningens förskräckelse. Att Luisa, den spralliga som var så rolig att festa med, blivit kristen? Det passade inte in. Hon, som inte kom från någon kristen bakgrund.

– Jag försökte passa in på luckan. Jag svor som en borstbindare, men sökte ändå den kristna gemenskapen. Jag var beroende av Gud för att klara lumpen, men hur man levde på ett kristet vis, det visste jag inte.

MEN LUISA stortrivdes. Sakta landade hon i vem hon var. Hon var ju fortfarande samma Luisa, men med en tro på Jesus. Hon var samma Luisa, men med en övertygelse om att det finns något större och något meningsfullt.

Hennes nya plan var att bli officer, men av olika anledningar fullföljde hon inte utbildningen. Ändå var hon säker: Försvaret passade henne. Men i vilken form visste hon inte, och under en period kände hon sig ganska vilsen.

Tron hade vuxit sig ännu starkare och Luisa sökte in till prästutbildningen. Parallellt med utbildningen jobbade hon inom försvarsmakten.

– Under lumpen insåg jag att det finns något som heter militärpräst. När jag insåg att detta var min väg föll saker och ting på plats, säger Luisa.

HON SER så självklar ut där hon står bland

rekryter och befäl. När jag påminner henne om det korum där hon pratade om vikten av att våga vara annorlunda och vara sig själv ler hon lite.

– Det finns mycket som är viktigt att prata om med såväl rekryterna som med befälen.

Min slogan är att ”du ska lämna försvarsmakten i bättre skick än du var när du kom in”, säger Luisa.

Med bättre skick syftar hon naturligtvis inte bara på fysiken. Det handlar i allra högsta

20

19am324_feltprest_luisa_19279.indd 20

LUISA LANDEWALL tillträdde tjänsten som garnisonspastor i Boden i oktober 2017. Då hade det gått drygt 16 år sedan hon gjorde lumpen på samma plats. I Sverige har det funnits präster i det militära ända sedan 1535.

Internationellt har själavårdare samma folkrättsliga skydd som sjukvårdare i en krigssituation.

grad om moral och etik också. Om att behandla varandra – och fienden – med respekt.

För allra ytterst förbereds de unga rekryterna som gör sin värnplikt för krig. Det får man inte glömma bort.

– Krig är skräck, ångest och ondska. Men det är också mod, lojalitet, gemenskap och syskonskap. Krig handlar om att finnas mitt i det onda utan att förgöras av det, säger Luisa och tittar ut över en skogsglänta med till hälften nedgrävda, kamouflerade tält.

Hon vet vad hon talar om. Har varit en del av försvarsmakten i snart 20 år. Hon har arbetat som garnisonspräst i både Arvidsjaur och Boden. Hon har gjort utlandstjänst i Afghanistan och Mali. Hon har också sett döden på nära håll i och vad den gör med oss människor.

NÅGRA DAGAR senare kommer en svensk

kvinna att dö under Northern Wind. Hennes kamrater och andra som var involverade i övningen kommer att bli väldigt berörda. Det vet vi inte när vi står i den försiktiga vårsolen med snö till låren.

– Min uppgift är att finnas med under en sådan här övning som stöd. För att det händer olyckor under så här stora övningar, det vet vi. I mitt arbete ingår också svåra uppgifter som att lämna dödsbud under till exempel utlandstjänstgöring eller leda omhändertagande i kris, förklarar Luisa.

En stor del av hennes arbete innebär att finnas till hands. Befäl och rekryter ska tycka

att det är naturligt att komma till henne om det finns något de vill tala om.

– Ibland vill rekryter testköra saker på mig.

Då frågar jag om det ska falla under tystnadsplikten, eller om det räcker att det hamnar under ”hålla-hemligheter-principen”, eftersom jag då kan följa med till befälet och vara med som stöd, säger Luisa.

Enskilda samtal om hemlängtan, tvivel på det man gör, funderingar över livet och döden är en naturlig del av jobbet. Men också diskussioner i grupp om etik och moral, om en soldats uppgifter, om grupptryck – och om helighet.

– Krig innebär en laglig rätt att bruka våld.

Det ställer krav på kunskap om till exempel Gènevekonventionen, men också kunskap om vårt psyke. Det händer något med oss människor när vi måste bruka våld, även om det är lagligt våld.

När vi fattar beslut i trängda situationer är det svårt att få överblick över allt som påverkar situationen.

– Man behöver öva på att strida med värdighet och i förväg tänka igenom vad man står för och vilka ens etiska principer är. Ibland känns det ändå fel, även om man gjort rätt, och då måste man genomgå en slags försonings- och förlåtelseprocess gentemot sig själv och situationen, konstaterar Luisa.

SOLDATSKAP HANDLAR också om rädsla.

För rekryterna är det kanske första gången de är hemifrån. De hamnar i en ny miljö där nya regler gäller. Men det handlar också om rädsla för det stora, onämnbara som vi är så dåliga på att prata om: Döden. För även om värnplikten enbart är en övning, är det ytterst en övning i att döda, eller dödas.

– En stor del av krig är dödsångest. Det händer något med oss när vi utsätts för detta.

Det långt ifrån självklart att de Luisa möter är troende. Ibland är det minst lika viktigt att hon finns som en människa som både är mitt i försvarsmakten, men samtidigt utanför verksamheten som präst.

– Min huvudsakliga uppgift är att hjälpa försvarsmakten med ett andligt och existentiellt språk, förklarar hon.

Mångfald och olikhet är viktiga egenskaper i ett fungerande försvar. En soldat utbildas att tänka lika när det behövs, men alla får inte vara för lika. Då blir man inte kreativ inför en uppgift.

– En uppgift vi militärpräster har är att tillvarata människors existentiella funderingar och koppla det till vårt eget hopp. Ibland fungerar jag som något slags ställföreträdande hopp. Ibland är det som om åhörarna helt enkelt vill låna mitt hopp och min tro – och då ska jag finnas där.

ANNA-MARIA STAWREBERG

September 2019

2019-08-21 10:53:17

Soldatskap handlar lika mycket om rädsla som om gemenskap och att strida med värdighet, menar Luisa.

FOTO: EMIL NORDIN

September 2019

19am324_feltprest_luisa_19279.indd 21

21

2019-08-21 10:53:21

Medmänniska Projekt ger arbete

Fast jobb öppnar vägen in i Sverige Den ensamkommande ungdom som efter gymnasiet får ett fast jobb kan få ett permanent uppehållstillstånd i Sverige. Men för den som bara har några få år i landet är det svårt att uppnå det. I Värmdö har församlingen tillsammans med föreningen Frivilliga Familjehem på Värmdö startat ett arbetsmarknadsprojekt för att hjälpa 55 ungdomar att klara nålsögat.

I SJÄLVA vardagsrummet i Lyckebo, en liten

stuga invid Värmdö församlingsgård, finns inte en lugn plats. Musiken är öronbedövan­ de och medryckande, och i rummet finns ett ganska stort gäng ungdomar som gläds åt att få träffas. Då dansas det. Det är busigt och inbjudande, där på golvet. Ingen vuxen vill störa, fastän detta egentligen är den första träffen i det nya arbetsmarknadsprojekt, Jobbprepp 2019, som församlingen och Fri­ villiga familjehem på Värmdö har startat.

Anna Björnström, en av projektledarna för Jobbprepp 2019 och diakonal samordna­ re i Värmdö församling, tar sin tillflykt till den lätt kylslagna hallen. Här får hon ostört börja med kartläggningsintervjuerna inför projektet. Det funkar utmärkt, en kille i taget kommer och sätter sig i soffan för att redo­ göra för sin bakgrund, sina kunskaper och sina önskemål om framtiden.

Timmen före har Eva Brandsma, som är den andra projektledaren för arbetsmark­ nadsprojektet, berättat för ungdomarna om hur projektet är upplagt och vad de kommer att få lära sig.

– Den ena delen går ut på att dammsuga lokal arbetsmarknad, informera arbets­ givare om gruppens specifika situation och hur viktigt det är för dem att få ett jobb. Den andra delen är att förbereda ungdomarna för arbetsmarknaden: coacha dem i att söka jobb – hur gör man, hur presenterar man sig, hur skriver man cv?

MEN DET FINNS så mycket mer som den som

inte är uppvuxen i Sverige behöver lära sig.

Sånt som ungdomar annars får med sig i sam­

22

19am324_flyktingar_vermdo_19278.indd 22

”Vi träffade företagare och politiker, berättade om den resa de här ungdomarna behöver göra och visade att vi finns där som ett nätverk omkring dem.”

Anna Björnström, diakonal samordnare i Värmdö församling

varo med familj och vänner, utan att ens mär­ ka det. I projektet kommer arbetsmarknads­ kunskap att ingå, samt dilemmaövningar, rollspel och diskussion – hur ser de oskrivna reglerna ut? Hur går det till på en arbetsplats, vad ska man göra för att det ska fungera bra?

Den här gruppen ungdomar har haft tur.

Uppmärksamma lärare på Gustavsbergs gymnasium såg tidigt hur de ensamkom­ mande barnen och ungdomarna skrevs upp i ålder, eller fyllde 18, och rycktes upp med de spröda rötter de börjat utveckla i en bra skola. De flyttades till Boden eller Sundsvall, till stora förläggningar för vuxna. Brutalite­ ten skakade om. Ett upprop startade och allt fler familjer öppnade sina hem och tog emot

en ensamkommande boende hos sig. Enga­ gemanget spred sig, med navet på skolan, och snart fanns 30 frivilliga familjehem på Värmdö.

Värmdö har tack vare det stora enga­ gemanget från civilsamhället sluppit den hemlöshet bland ensamkommande som många andra kommuner drabbats av. Och för drygt ett år sedan bildade de frivilliga familjehemmen en förening där Eva Brands­ ma är ordförande. En förening innebär en starkare röst för de ensamkommande och syftet är att stötta ungdomarna och familje­ hemmen. Föreningen blev även en tydligare samarbetspartner till bland andra Värmdö församling.

HÖSTEN 2017 sammanföll två lyckliga ting, eller kanske tre: De jolleseglare som hade huserat i Lyckebo flyttade ut, och försam­ lingen renoverade stugan med sikte på att använda den som diakonalt center. Anna Björnström, som var nyanställd som diakonal samordnare med uttalad uppgift att fokusera på integration, kom tillsammans med kom­ minister Camilla Ulén i kontakt med Frivilli­ ga familjehem på Värmdö.

– Det var tydligt att de behövde en plats att träffas. Och för oss betydde det att vi fick en väldigt tydlig diakonal uppgift. Vi hade ju ungdomarna och alla deras svårigheter mitt framför ögonen, här finns så mycket utsatthet och psykisk ohälsa. Och samtidigt så mycket glädje i att ha en plats att vara på, berättar Anna Björnström.

Församlingens engagemang växte som svar på de stora behov som fanns hos Lycke­

September 2019

2019-08-21 10:52:51

Eva Brandsma och Anna Björnström har pratat med många företagare och politiker för att ge projektet luft under vingarna.

bos nya besökare. I kyrkorådet och kyrkofullmäktige fanns sedan tidigare beslut på att församlingen ska arbeta med integration – alla stenar var lagda på vägen mot ett bra samarbete.

Under de senaste tre åren har församlingen sökt och fått omställningsmedel för integration, bland annat har gått till arbetet med ungdomarna. Och när FfpV – Frivilliga familjehem på Värmdö – blev en organisation blev det också möjligt att söka medel för att motverka hemlöshet för de ungdomar som inte fått uppehållstillstånd. De fick flytta in på Lillsveds folkhögskola och i sommarstugor, någon hyrde en husvagn.

– De flesta ungdomar här fick tillfälliga uppehållstillstånd för studier. För dem var situationen löst, och för alla andra har Frivilliga familjehem på Värmdö hjälpt till med överklaganden. Men vi stod inför en ny situation, för vad gör man sen? Vi fick lära oss vad som krävs för att få permanent uppehållstillstånd: När ungdomarna har klarat av sina gymnasieutbildningar har de sex månader på sig att bli självförsörjande, och det måste vara tillsvidareanställningar. Det är väldigt tuffa puckar, säger Anna Björnström.

FÖRSAMLINGEN OCH FFPV började skissa

på arbetsmarknadsprojektet, de sökte och fick av omställningsmedlen. Nu handlade det inte längre om att skaffa husrum och uppehållstillstånd, utan om att rusta dem för att de September 2019

19am324_flyktingar_vermdo_19278.indd 23

skulle kunna leva upp till de hårda krav som kommer att ställas efter studierna. Startskottet för arbetsmarknadsprojektet ägde rum lite i förtid på Nacka företagarträff i februari: – Vi träffade företagare och politiker, berättade om den resa de här ungdomarna behöver göra och visade att vi finns där som ett nätverk omkring dem. Som en extrafamilj. Vi bearbetar på det viset det lokala näringslivet, för att företagarna ska våga anställa. Och flera har redan fått sommarjobb! På Ica Maxi, och inom vården, konstaterar Anna Björnström.

Både hon och Eva Brandsma poängterar att det inte är frågan om välgörenhet: Det är en win-win. Företagarna får dedikerade ungdomar som vill bli bra på vad de gör, och ungdomarna får en möjlighet till en framtid.

Anna Björnström påpekar att församlingens sätt att identifiera sin uppgift och sina möjligheter i relation till den här gruppen ungdomar har inneburit ett stort bidrag till att minska utanförskap.

– Om inte vi engagerar oss i utmaningar som dessa, så kan de utvecklas till att vårt samhälle får fler svaga länkar, mer utanförskap. Vi måste börja se varandra och ta ansvar. I församlingarna har vi sådana möjligheter. Vi har budgetar, vi har lokaler och vi har personal. Och vi finns över hela Sverige – det är ett fantastiskt nätverk!

MARIKA SIVERTSSON

Så funkar lagen Under 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl i Sverige. Om deras ärenden hade prövats direkt skulle de ha fått stanna, men handläggningstiderna drog ut på tiden och de flesta hann bli myndiga innan deras ärende prövades.

De fick avslag. Många andra blev åldersuppskrivna.

Med den omdebatterade nya gymnasie­lagen från hösten 2018 får många av dem som är kvar i Sverige en andra chans. 11 780 ungdomar har ansökt. Av dem har 6 448 hittills fått bifall, medan 2 819 fått avslag.

Fortfarande är 2 371 ärenden öppna.

Uppehållstillståndet för studier gäller i 13 månader, och det förlängs så länge ungdomen studerar. Målet för ungdomarna är att klara gymnasiet och snabbt etablera sig på arbetsmarknaden, för bara så kan de få ett permanent uppehållstillstånd.

Fast anställning eller avtal om anställning under minst två år är kravet, och villkoren för anställning ska vara i nivå med svenska kollektivavtal. Anställningen får inte vara subventionerad.

I korthet innebär det att de ensamkommande ungdomarna saknar möjlighet till det stöd som infödda svenska ungdomar kan få för att etablera sig på arbetsmarknaden.

23

2019-08-21 10:52:53

Personliga möten Vi finns när med omtanke du behöver oss

Arbetar du för en bättre värld?

Då är vi resebyrån för Dig! Humanitarian specialpriser på flyg bara hos oss!

www.begravningstjanst.com tel 036-71 02 50

Europa: 0140-37 50 30 Afrika: 0140-37 50 10 Övriga Världen: 0140-37 50 20

info@tranas-resebyra.se www.tranas-resebyra.se

www.casellsbegravningsbyra.se

www.casellbegravning.se tel 036-100 600

www.lindstromsbegravningsbyra.se

www.lindstromsbegravningsbyra.se www.begravningstjanst.com tel 036-1302 7050 11 036-71

Du når oss på telefon dygnet runt

P

Investera för framtiden

SNABB TILLVÄXT

Allt fler människor kommer till tro på Kristus.

KOSTNADEN ÖKAR

Förföljelsen av kristna är värre än någonsin.

VI BEHÖVER DIG TILL VARJE PRIS!

BLI MÅNADSGIVARE!

www.open-doors.se/manadsgivare

19am324_annons_19277.indd 24

2019-08-21 10:53:12

Handbollsskola för alla har pågått i tre år på fem skolor i Helsingborg. Syftet med projektet är att ge barn i utanförskapsområden en fritidsaktivitet där man kan få nya kompisar, tränas i sociala färdigheter och röra på sig.

FOTO: LINDA GUSTAFSSON

Ett kast närmare gemenskapen Här får barnen både fysisk och social träning

september 2019

19am3241_handbollsskola_19562.indd 25

▲

En cykeltur på Drottninghög, Dalhem och Fredriksdal fick tankarna att gå igång hos några av styrelseledamöterna i OV Helsingborg. Hur skulle man kunna bidra till en bra fritid för barn i dessa områden? Svaret blev Handbollsskola för alla, en verksamhet Svenska kyrkan Helsingborg är med och stöttar. I dag deltar 300 barn varje vecka i projektetet.

25

2019-08-21 10:47:35

FOTO: LINDA GUSTAFSSON

Handboll för alla

Handbollsskolan riktar sig till barn i åldern 7–10 år.

Det är mycket action när matcherna är igång. Under terminerna är det träning en gång i veckan i anslutning till skoldagen.

26

19am3241_handbollsskola_19562.indd 26

Att jobba med lagsport är viktigt tycker Weronika.

– Det finns forskning som visar att om man får in barnen i föreningar så förebygger man tidiga debuter i till exempel kriminalitet.

Det finns mycket gängkriminalitet här och gängen försöker få med sig barnen tidigt. Det finns barn som fasas in i kriminalitet redan i sjuårsåldern, genom att deras normer luckras upp, och samhället missar ofta detta. OV har verkligen sökt upp barn i de här områdena för att underlätta för dem att få en bra fritid, säger Weronika.

– Vi försöker förlänga skoldagen genom att få in barnen i den här träningen, säger hon.

WERONIKA SÖKTE sig till Drottninghögsko-

lan för att hon vill arbeta förebyggande med barn och ungdomar. Tidigare jobbade hon på SiS ungdomshem Råby och Berga.

– Där upptäckte jag hur lite förebyggande arbete det görs i samhället. Vi jobbar med ungdomarna när något sker. Jag sökte mig hit för att jag vet att det finns ett utanförskap här. Man kanske inte ser det så här i området, men det är ett slutet samhälle. Man tar sig inte någonstans och är inte så integrerad med resten av Helsingborg.

CISSI WARNTOFT, rektor på DrottninghögFOTO: JOSEFINE SJÖQVIST

S

olen skiner och en ljum vind tar tag i håret då och då. På multiarenans gröna matta står ett led med sjuåringar. Tränarna visar, höjd arm, kast, en mjuk röd boll in i mål och så sist i ledet. Här på Drottninghögskolans skolgård tränas såväl handboll som sociala färdigheter. Att vänta på sin tur, stå i kö, lyssna på tränaren.

– Syftet är att ge barn i utanförskapsområden en möjlighet att leva i samhället. Det är tufft att växa upp här på många sätt och vi vill ge alternativ, berättar Mats Jacobson, projektledare för Handbollsskola för alla.

De yngre barnen går in i idrottshallen och ett gäng nioåringar tar deras plats på multiarenan. En del har varit med i projektet i flera år.

Förutom Drottninghögskolan samarbetar OV Helsingborg med Wieselgrensskolan samt skolorna på Dalhem, Nanny Palmkvistskolan och Västra Berga. En gång i veckan är man i respektive skola och kör handbollsträning och läxläsning med de barn som vill.

Man riktar sig till åldern sju–tio år.

– Vi har ett tätt samarbete med fritids, vilket är oerhört värdefullt. Vi har också märkt att ju tidigare vi börjar i anslutning till skoldagen desto fler kommer, säger Lasse Persson, som är idrottslig ledare och för dagen befinner sig med barnen på skolgården.

Weronika Persson, hälsopedagog på Drottninghögskolan håller med.

Weronika Persson, hälsopedagog på Drottninghögskolan, jobbar för att barn ska integreras i Helsingborg och i samhället.

skolan ser också många positiva effekter av handbollsskolan.

– Detta är en supermöjlighet för mina elever. De deltar ofta annars inte i föreningslivet.

All rörelse de kan få är bra och att de tränas i sociala sammanhang. Mina medarbetare berättar att det märks på eleverna. De blir mer tålmodiga, de lär sig samarbeta. Kan du samarbeta på handbollsplanen kan du också samarbeta i ett klassrum, säger hon.

Ute på multiarenan går träningen vidare.

Molly Sjöberg och William Le är båda nio år gamla och gillar att vara med.

– Det är roligt. Man blir glad när man vinner matcherna och man får många nya vänner, säger William.

– Man får bra träning här och ledarna är

september 2019

2019-08-21 10:47:38

”Man får bra träning här och ledarna är bra. Man behöver inte göra något man inte vill.”

MOLLY SJÖBERG, 9 ÅR

”Man blir glad när man vinner matcherna och man får många nya vänner.”

WILLIAM LE, 9 ÅR

EN ANNAN viktig del är att eleverna får chans att träffa fler vuxna.

– Barnen behöver vuxna. Vi märker att de tyr sig till oss och ju fler vuxna vi är desto bättre är det, säger Lasse Persson.

När projektet startade var det många prak-

”De blir mer tålmodiga, de lär sig samarbeta.

Kan du samarbeta på handbollsplanen kan du också samarbeta i ett klassrum” CISSI WARNTOFT, rektor på Drottninghögskolan, ser många positiva effekter av handbollsskolan

september 2019

19am3241_handbollsskola_19562.indd 27

FOTO: JOSEFINE SJÖQVIST

bra. Man behöver inte göra något man inte vill, säger Molly.

Båda vill fortsätta med handboll, få lära sig fler tricks, träna mycket och träffa nya kompisar. Just det här med kompisarna är viktigt.

– En stor grej är att barnen får ett kontaktnät utanför sin egen lilla sfär. Det är fantastisk, säger Lasse Persson.

– Vi har lovaktiviteter också, en tre veckor lång sommarskola där 2 500 barn deltar. Då pratar vi integration på riktigt, de får många nya kompisar där, säger Mats Jacobson.

FOTO: JOSEFINE SJÖQVIST

Mats Jacobson är projektledare och Lasse Persson är idrottslig ledare i Handbollsskola för alla.

tiska frågor som skulle lösas. Kunde barnen spela utan träningskläder, utan skor? Att handboll är en förhållandevis billig sport var viktigt för Cissi Warntoft när hon bestämde att Drottninghögskolan skulle delta.

– Jag får många förfrågningar om samarbetsprojekt och när vi satsar är det viktigt att det är något eleverna kan fortsätta med sedan.

ATT SPELA i vanliga kläder och utan skor har gått utmärkt. Dessutom har skor samlats in och sedan diskret delats ut till barn som behöver dem. OV betonar att man vill att barnen på ett enkelt sätt ska kunna fortsätta spela handboll om de vill.

– Vi har vår verksamhet i den här delen av staden så det är en anledning till att vi är just på dessa skolor. Om barnen vill fortsätta spela i vår ordinarie verksamhet så är det viktigt att de kan ta sig dit, säger Mats Jacobson.

Mellan 25 och 30 barn har börjat i något av OV:s ordinarie lag. Att skaffa nya handbollsspelare till klubben är inte huvudsyftet med projektet, men visst är det roligt om barnen vill fortsätta. För att underlätta har man bestämt att barn som går från projektet in i klubbens lag inte behöver betala medlemsavgift.

– Det är förstås en utmaning för föreningen, men vi vill att alla ska kunna vara med och de ska inte hindras av medlemsavgiften, säger Mats Jacobson.

HANDBOLLSSKOLA FÖR alla är en treårigt projekt som till största delen har finansierats av Allmänna arvsfonden. Under hösten 2019 upphör det stödet, men föreningen har säkrat pengar för åtminstone ett år till.

– Vi vill fortsätta. Det här projektet ger resultat och det ger mer resultat ju längre tid man håller på, säger Lasse Persson.

– De här barnen har inte valt att växa upp här. De kan ha en fantastisk familj omkring sig men området är som det är. Vi vill fortsätta med detta för vi känner att vi behövs här, säger Mats Jacobson.

JOSEFINE SJÖQVIST

27

2019-08-21 10:47:40

Studiecirkel

Så räcker pengarna längre Hur får man det att gå ihop när man inte har så det räcker? Hur ska man tänka för att pengarna ska räcka, och vad gör man för att klara av det?

SUSANN JENSEN som är ansvarig för basaren i Den Gode Herdens kyrka pratade ihop sig med Annika Westerlund som är diakon och i våras startade de en studiecirkel med fokus på just det här; ekonomi, hälsa, resurser, mat och miljö.

– Det handlar om att äta och leva smart. På alla sätt och för alla, säger Susann.

Och det är just helheten som är själva grejen. Att handla billigt, äta nyttigt, nyttja resurser på ett bra sätt och planera sin tillvaro smidigt.

– Under en tid hade vi språkcafé för nysvenskar här i Den Gode Herdens kyrka, berättar Annika. Men det var svårt att riktigt hitta formerna för att hjälpa på rätt sätt. Vi behövde tänka nytt. Vi behövde tänka helhet.

Susann, som då jobbade i loppisen i kyrkan, var väldigt intresserad av hur man på bästa sätt ska tänka kring resurser, pengar och mat.

Bland annat inspirerad av Hanna Olvenmark som skapat Portionen under tian.

SUSANN ÄR inte typen som ger upp i första taget. Och kanske är det också det som driver henne att dela med sig av sina råd och tips av vad man kan göra när det känns lite knepigt att få ihop vardagen.

– Jag har alltid fått vända på slantarna, och det kan man komma långt med om man bara planerar och sen håller sig till planen, säger Susann och ler stort.

Annika och Susann pratade ihop sig om hur de på bästa sätt kunde hjälpa människor att ta kontroll över sin ekonomi och vardag även när pensionen är slut eller man saknar inkomst.

28

19am3241_pengar_19561.indd 28

– Vi testade ett tag att ha träffar för att prata ekonomi, men det blev inte helt bra. Kanske blev det för utstuderat att de som kom hade problem, säger Annika.

I stället tog de till vara på Susanns sätt att tänka om både mat, pengar, miljö och effektivitet. Det blev mer en helhet i vardagspusslet som blev fokus.

– Släpper man lös Susann vet man att det kommer massa bra idéer farandes, skrattar Annika.

Och det gjorde det. Tillsammans pratade de ihop sig om teman som skulle passa, och

”Jag har alltid fått vända på slantarna, och det kan man komma långt med om man bara planerar och sen håller sig till planen.”

Susann Jensen, ansvarig för basaren i Den Gode Herdens kyrka i Helsingborg.

TIPS OCH RÅD Är du nyfiken på höstens träffar? Hör av dig till Susann eller Annika i Filborna församling, eller håll koll på vår webbsida: www.svenskakyrkan.se/helsingborg Susann.jensen@svenskakyrkan.se telefon: 042-18 91 29 Annika.westerlund@svenskakyrkan. se telefon: 042-18 90 70

hur de kunde få med alla delar, inte bara pengar.

– Det handlar om att ta kontroll över sitt liv, tänka positivt, konstruktivt och framförallt långsiktigt, säger Susann. Man måste ta ett ansvar gentemot sig själv.

REDAN NÄR Susann var 16 år flyttade hon hemifrån för att klara sig själv, och har kämpat för att få ihop det. Att tillverka eget i stället för att köpa nytt och spara på det man hade var nödvändigt.

– Jag hade små burkar som jag fördelade mina pengar i så att de räckte hela månaden.

Burkarna pyntade jag med små fina rosetter och färg för att de skulle kännas värdefullt och viktigt, säger Susann och ler. Och det är viktigt, påpekar hon sen allvarligt, att man tar det på allvar och ser sin planering som viktig.

Att hålla sig till planen menar hon är A och O. Gör man det så finns det till och med möjlighet att spara undan lite till något man kan unna sig. För det är också viktigt.

– Diakoni handlar om att ge människor egna verktyg för att ta makt över sitt liv, att inte bli ett offer utan i stället känna ansvar och ta ansvar för sig själv, säger Annika.

LINDA GUSTAFSSON

september 2019

2019-08-21 10:47:17

Susann Jensen är väldigt intresserad av hur man på bästa sätt ska tänka kring resurser, pengar och mat.

september 2019

19am3241_pengar_19561.indd 29

29

2019-08-21 10:47:26

Kyrkogårdar och begravningsplatser

Får man ha vad som helst på sin gravsten?

Nja, inte riktigt, är svaret på den frågan. En gravsten måste godkännas av kyrkogårdsförvaltningen där den ska placeras.

DE ALLRA flesta gravkvarter och gravområden har så kallade upplåtelsevillkor och gravvårdsbestämmelser som anger gravens utformning just där. Det handlar till exempel om storlek, planteringar, eventuell inramning och bestämmelser som rör form, bredd höjd och ibland även färg.

Upplåtelsevillkoren rör framförallt själva stenens utformning, men om symbol eller text till exempel är stötande eller på annat sätt opassande kan kyrkogårdsförvaltningen säga nej.

Läs mer!

Hur det fungerar med gravstenar finns att läsa på svenskakyrkan.se/ begravning

RELIGIÖSA SYMBOLER

Att ha symboler på sin gravsten har man haft i alla tider. Vanligast på våra gravplatser i Sverige är ett kors som i kristen tradition står för uppståndelse. Andra religioner har andra symboler, till exempel har man kanske en halvmåne eller en stjärna som symbol om den avlidne är muslim.

Duvor är också en vanlig symbol på gravstenar, och i den kristna traditionen en symbol från Noas Ark när den kommer tillbaka till båten efter syndafloden med en olivkvist, ett tecken på nytt liv. En duva står också för fred och frid. En oljelampa är en annan ganska vanlig symbol. Innebörden där ur ett kristet perspektiv är liknelsen med tärnorna som blev insläppta på bröllopsfest för att de hade olja i sina lampor.

PERSONLIGA SYMBOLER

Men naturligtvis är det inte bara religiösa symboler som finns på gravstenar. Att ha en symbol som berättar något om den avlidne personens yrkestitel eller personlighet är också vanligt. Till exempel en båt om den avlidne har varit kapten, eller ett instrument för någon som tyckte om eller arbetade med musik. En del vill också ha en bild ingraverad eller fäst på gravstenen. På senare tid har även önskemål om QR-koder dykt upp.

30

19am3241_kyrkogard_19559.indd 30

september 2019

2019-08-21 10:47:27

Korsord

Kryssdags Nya möjligheter att vinna biobiljetter i vår korsordstävling. Vi har fått in många fina mejl och vykort med rätta svar, och de som de här gången hade tur i utlottningen bland de rätta svaren är Pekka och Bo-Göte. Biljetterna kommer med posten. Facit finns på vår webbsida svenskakyrkan.se/helsingborg/amos.

Tävla om biobiljetter

Sista datum för att vara med i utlottningen av biobiljetter för det här numrets ordfläta är den 1 oktober. Glöm inte att ange er postadress för att vi ska kunna skicka ett eventuellt pris. Svaret på ordflätan mejlar ni till helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se eller skicka via vanlig post till Helsingborg Amos, Box 1453, 251 15 Helsingborg. ÄR DEN SOM SOVIT GOTT

HAR AVSLAG I BILDMENINGEN ÄR FRÄCK HÄMTAD FRÅN NOVORÖVAR.......BREVET BANDET GROD TON

SES PÅ VATTENDRÄNKT MARK

RINGA MED MORRHÅR

RYSCH KÄNSLOLÄGE

OVÅRDAD

HÖRNA EFTER SEMESTERN SUCCÉ

AVGÖRANDE

ERKÄNNANDE MITT I FINAL

FULLBORDAS

I VÅRA SKOGAR

LJUDER HÖGT ÄTVERKTYG BRÄDSPEL

BI L D: P I XABAY.C OM KOMFORTABLA

DAGG HARANG

KAN ULL

LUDOLPHS TAL

RADIUM

KLAGAN BATTERI RÖRA SIG PLANLÖST

KROPPSYTA

GER SIG INTE

HAR EN RENANDE EFFEKT

UTTRYCK FÖR BÅDE SORG OCH GLÄDJE

TÄNKA SIG BETE BLEV KANSKE OLYDIG

STANDARD TIDZON ANING

S KRYMSLE

MOTTO

VALUTA

FÖRBLIR DET UNDERFÖRSTÅDDA

OCKULTISM

NYANSER FÖRMEDLAR NYHETER

SLIPAD

SES MED TVI

INNERLIG

GÖRA SMÅ HÅL BUSKVÄXT

PRÄST SOM ARBETAR NATT TILLTALA KROPPSRÖRELSER

SAKNAR MÅLLÖS

DALÉNVERK GÖTEBORGSFRU

CAFÉ ANDRUM ÄR EN

september 2019

19am3241_korsord_19560.indd 31

GÖRA VERKAN

FÖRDRÖJD STAD I UKRAINA

ET ..

BRUTE?

AVVIKANDE

RÖD TRÅD

EN “LIGHT” FIRAS 25 SEPTEMBER I S:TA ANNA KYRKA

HUGG IN!

RIKTNING FEG STACKARE

STÖR MASKINERIET

.........VERKSAMHET

LEDS AV WALLSTRÖM

MÅSFÅGEL DJURSORT

MASSVIS

FÖRÅLDRAD

GE SYFTAR BETALT PÅ FÖR SUBJEKT GAMMAL?

PRIORI- LANDTERAD KOMMER I OMFÖRSTA RÅDEN

LISTIG TYP BITTERHET

BENSTRÄCKARE SES VELIG

KROPPEN HAR FLERA

TRIVAS

ÄTA GRÄS BO TILLFÄLLIGT VILL NTE ALLA SÅR

VAR HÄLSAD!

FÖRLUK 17:17 TRIVS VID VAR ÄR SÄKRAN VATTEN DE ... PILKASTANDRA? NING

HA KRAFT TILL

DISTRAHERAR

NÄRMAST HALSEN

VANILJSÅS

KNÄSVAG

50

VATTENVÄG

31

2019-08-21 10:47:16

Krönika Andrea Arcos Olsson

FOTO: CONNEL_DESIGN/ADOBE STOCK

Möten i morgonrusningen

S

kyndar till tåget i morgonrusningen; springer ner i rulltrappan förbi andra resenärer och köar för att komma på tåget. Inklämd mellan medmänniskor – som för tillfället känns mer som motmänniskor – på väg till arbete, skola, universitet, sjukhus eller hem greppar jag den grå stången i ett försök att inte förlora balansen.

Jag anstränger mig för att behålla koncentrationen på HR-podden med samtalet om testning och evidensbaserad rekrytering som jag lyssnar till, övriga medresenärer tittar åt olika håll eller ner i sina mobiler men vi alla undviker ögonkontakt.

TÅGET KRÄNGER till, jag tappar balansen och tittar upp. Plötsligt möter jag en blick, ögon som inte väjer, och ett leende. En känsla av värme och energi sprider sig i min kropp, tänk att ögonkontakt kan påverka så. Ett möte i morgonrusningen, med en medmänniska som är villig att dela med sig av sig själv skänker sådan värme.

Medmänsklighet handlar för mig om hur

32

19am3241_kronika_19558.indd 32

vi bemöter varandra, att vi kan leva oss in i en annan människas situation för att se dennes behov och utifrån det försöka stötta medmänniskan. Allt från att respektera varandras lika värde till att uppmärksamma varandra i vardagen inryms i begreppet medmänsklighet.

”Utan värme är det svårt att skapa förtroende hos andra för den kompetens man besitter.”

BETEENDEFORSKARNA AMY J.C. Cuddy,

Matthew Kohut och John Neffinger menar att när vi bedömer människor i arbetssammanhang är det två variabler vi utgår från: kompetens och värme. Det är för mig kunskap som kan tillämpas inom olika områden av HR till exempel rekrytering, ledarskap och grupputveckling. Att kunna påverka andra människor förutsätter att man kan skapa kontakt med dem. I arbetssammanhang behövs en balans mellan kompetens och värme. Utan värme är det svårt att skapa förtroende hos andra för den kompetens man besitter.

ANDREA ARCOS OLSSON

HR-konsult i Svenska kyrkan Helsingborg

september 2019

2019-08-21 10:47:42