Amos Helsingborg nr 5 2019

Helsingborg OKTOBER 2019

Intervju: Narges Yazdandoost:

”Jag hittade kyrkan i drömmen – och insåg att Gud har humor”

Laila Heiskanen förlorade en son:

”Ingen ska ­behöva känna att döden är enda utvägen” Tema: Kampen för det goda Det krävs stort mod för att driva kamp offentligt. Att träda fram och gå i spetsen kan ha ett högt pris. Men du behöver inte vara hjälte eller ens modig för att agera. Alla kan göra skillnad.

Följ med på ­djupdykning i kulturskatter Tom Alandh, dokumentärfilmare:

”Man ska inte själv stå i vägen

för historien”

19am3251_omslag_20264.indd 1

2019-10-03 08:27:47

Ledare Kristian Lillö

Att gå in i dimman ATT GÅ in i dimman, beskriver höstens

väder och stämningar. Uttrycket står för att ha drabbats av någon demenssjukdom, och därmed ha förlorat relationen till sin egen historia, sitt eget liv, och till tiden, verkligheten, sina minnen, tankar och känslor. Och i förlängningen förlorat relationerna till alla andra människor.

Min mamma gick in i dimman stegvis, från tidig vår 2018. Hon bodde då hemma och de invanda trygga rutinerna och hennes återkommande på ytan rätt relevanta replikerna gjorde att vi inte märkte av det till en början. Men i september samma år tog dimman överhanden. Mamma var uttorkad, och hemtjänstens personal fick inte kontakt med henne där hon tidigt en morgon satt i lä på sin uteplats i sensommarens solljus. Personalen ringde efter ambulans, som körde till akuten, och sedan blev det plats på ett korttidsboende och efter en tid fick mamma ett rum på ett demensboende. Hon minns inte sitt liv. Och hon är inte längre hon – för hon har förlorat sitt jag. Som höstlöv.

MAMMAS IDENTITET vilar nu hos andra

människor – att vi minns hennes liv, hennes historia – det är så vi just nu bidrar till kampen för det goda. Att i hennes ställe, veta vem hon är, vad hon ville och kände, betydde för sina syskon, sina föräldrar, sin familj, sin make, barnen och barnbarnen och samhället.

Kampen för det goda innebär att hålla hennes minne vid liv, och att älska henne. Att vid varje besök hos henne möta henne med kärlek.

När vi har sagt hejdå, så går jag, men ställer mig längre bort i dagrummet, och tittar på henne i profil. Hennes blick har inte följt mig, för jag ”finns” ju för henne bara den stund vi sitter nära och ser på varandra.

Jag känner alltså hur borta jag är från henne. Men hon är inte borta från mig. Från sidan anar jag hennes helt frånvarande, ensamma, övergivna, tomma blick – och vet att det inte finns någon återvändo. Fastän jag går bort från henne och hon går djupare in i dimman – är jag buren av vetskapen att hon

Alla helgons tid är nu Vi kanske inte pratar om helgon längre, men gärna om hjältar. Vår tids helgon som hjälper oss i kampen för det goda. I det här numret av

2

19am3251_ledare_20265.indd 2

FOTO: MARIA SVENSK/IKON

har älskat mig från början och av insikten att det är hon som i hela sitt vuxna liv har fört kampen för det goda i vår familj. Och att det hon har gjort är så stort att jag förstår att hon måste ha samarbetat med tillvarons yttersta GrUnD. DU STÅR kanske i en liknande utmaning

som jag. Min är att regelbundet och stillsamt besöka henne, tala med henne, röra vid henne på ett sätt som svarar upp mot den förväntan och de behov som hon just nu har. Behov i fritt fall – känns det som. Att inte bara säga att kaffet var gott, eller nu är det höst, eller fråga har du klippt håret? Det handlar i stället om att fortsätta den goda kampen mot de destruktiva makter som försöker splittra tillvaron. Fortsätta att visa tillgivenhet, ha ett bekräftande tonfall, använda ett tilltal och ett öppet varmt kroppsspråk. Ja, fortsätta med den goda kampen i stället för att inte längre räkna med min egen mamma.

Varje gång vi träffas vill jag att det livsmod och den energi som hon har gett mig år efter år, sedan den dag för över 60 år sedan då hon gav mig livet, återspeglas in i hennes nu ­suddiga, trasiga sinnen.

Amos får du möta några av dem. Vi berättar om lekmannakåren och en spännande temahöst, och så bjuder vi på tips inför den stun-

”Hon som i hela sitt vuxna liv övade mig inför livet, har nu blivit den som genom sin demenssjukdom i livets åldrande, övar mig i döendets, accepterandets, nedläggandets konst, Ars moriendi.”

Hon som i hela sitt vuxna liv övade mig inför livet, har nu blivit den som genom sin demenssjukdom i livets åldrande, övar mig i döendets, accepterandets, nedläggandets konst, Ars moriendi. Hon är i denna bemärkelse en kristus för mig, precis som så många andra äldre människor är för sina närmaste anhöriga.

Nr 358 i Den svenska psalmboken. (Lyssna på nätet: Han gick in i din kamp på jorden) KRISTIAN LILLÖ

dande ­allhelgonahelgen. Välkommen höst!

Nästa nummer kommer ut den 29 november 2019.

Oktober 2019

2019-10-03 08:27:46

Innehåll 5/19 26

10

18

Oktober 2019

19am3251_innehall_20280.indd 3

Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete, 2019.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se

ILLUSTRATION: MARTINA TODOROVA

N VA

ENMÄRK

E

T

Redaktionen: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist.

Hemsida: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Foto omslag: Thron Ullberg

FOTO: TERESIA KÖHLIN

S

Redaktion

FOTO: FRUGAN/MOSTPHOTOS

4 På gång i Allehelgona 6 Lailas son tog sitt liv 10 Tema: Kampen för det goda 14 Porträttet: Tom Alandh kan konsten att lyssna 18 Narges fann kyrkan i drömmen 22 Författaren Göran Larsson: ”Sorg går över” 25 Begravningsombud – vad är det?

26 Ljus och stillhet på kyrkogårdarna i Allhelgona 28 Lekmannakåren gör djupdykning i kulturskatter 30 På gång i Helsingborg 31 Korsord

EN DEL AV Trycksak 5041 0004

3

2019-10-03 08:27:39

FOTO: GETTY IMAGES

På gång i Helsingborg

FOTO: VIENNAFRAME/ADOBE STOCK

Kär helg har många namn

Fira FN-dagen med musikgudstjänst DEN 24 OKTOBER är

det FN-dagen. En dag som är instiftad av Förenta nationer­na för att uppmärksamma det gemensamma arbete och de framsteg som medlemsländerna i FN gör när det gäller att utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor, lösa klimatkrisen och

4

19am3251_pa_gang_20272.indd 4

utveckla internationellt samarbete.

I Helsingborg firar vi FN-dagen genom en musikgudstjänst i S:ta Maria kyrka med Fredbaskrarnas Helsingborgssektion i samverkan med Hemvärnets musikår i Eslöv.

ALLHELGONAHELGEN, alla helgons dag eller allhelgonadagen?

Nu är det dags för den förvirrande helgen som egentligen består av tre olika delar. Eller kanske fyra, lite beroende på hur förvirrad man är…

Alla helgons dag och allhelgonadagen har sitt ursprung i katolska kyrkan, som under medeltiden ­införde dagen för att vi skulle fira våra helgon. Det gjorde man den 1 november.

Men under 1000-talet dök Alla själars dag upp, eftersom man tyckte att det inte var bara helgonen vi skulle fira utan även skänka en tanke på våra döda släktningar. Det gjorde man den 2 november. Så småningom försvann den dagen från kalendern. År 1953 beslutades att alla helgons dag skulle bli en helgdag och firas på den första lördagen mellan den

31 oktober och 6 november. Namnet allhelgonadagen hängde kvar med det gamla datumet, 1 november. År 1983 dök plötsligt Alla själars dag upp igen och så bestämdes att den dagen skulle firas efter Alla helgons dag, det vill säga på söndagen.

Så – Alla helgons dag och Alla själars dag är således två kyrkliga helgdagar som vi kallar Allhelgona­ helgen. Allhelgonadagen infaller alltid den 1 november, men är inte längre en helgdag.

Halloween är däremot inte en kyrklig helgdag utan har sitt ursprung i Irland, Skottland och USA. Dagen firas alltid den 31 oktober, dagen före Allhelgonadagen, men inte nödvändigtvis under Allhelgonahelgen.

Med det önskar vi en fin och lite mindre förvirrad helg!

Källor: www.svenskakyrkan.se/allhelgona www.minnenasjournal.nu/allhelgona-eller-alla-helgons-dag/ sv.wikipedia.org/wiki/Halloween

Plats: S:ta Maria kyrka Tid: 24 oktober kl 19.07

Oktober 2019

2019-10-03 08:27:38

Ljusa minnen och musik i allhelgonatid Under helgen den 2-4 november firar vi allhelgonahelgen. En helg då vi minns de som lämnat oss. Våra begravningsplatser och kyrkogårdar fylls av blommor och ljus som lyser upp i mörkret mellan lördag och söndag. Som vanligt bjuder vi in till både minnesgudstjänster, konserter och möjligheter att få dela stillhet och gemenskap.

Mässa i A av Josef Gabriel Rheinberger Josef Gabriel Rheinberger (1839 - 1901) är en av Liechtensteins mest berömda tonsättare. Som tonsättare var han, såsom många andra, starkt påverkad av Felix Mendelssohn.

Raus Vokalensemble ska tillsammans med musikensemblen framföra en av Rheinbergers mässor.

Allhelgonakyrkan lördag 2 november kl. 18:00, Fri entré

Fler Musikgudstjänster/mässor

Fler Gudstjänster/Minnesstunder

Musikgudstjänst i Allhelgonatid Läsarsångskören med Jan Josephson som solist S:t Olofskyrkan lördag 2 november kl. 16:00

Fredag 1 november Förbönsandakt S:ta Maria kyrka kl. 12:00 Musik till tröst Raus kyrka kl. 14:15 Andakt vid minneslunden Raus kyrkogård kl. 15:00 Andakt vid korset Råå kyrkogård kl. 16:00

Eli - aftonsång och mässa Vokalensemblen Amicis, ur mässorna Gloria och Credo Elinebergskyrkan söndag 3 november kl. 18:00 Frid jag ge till er - minnesgudstjänst Helsingborgs Motettkör, Viktor Nordliden, cello Gustav Adolfs kyrka söndag 3 november kl. 18:00 Det eviga ljuset - minnesgudstjänst Maria Kyrkokör S:ta Maria kyrka söndag 3 november kl. 19:07

Öppen kyrka/kapell Raus kyrka lördag 2 november kl. 11:00-18:00 Råå kapell lördag 2 november kl. 11:00-18:00

Lördag 2 november Högmässa S:ta Maria kyrka kl. 11:00 Tröstevisor Råå kapell kl. 13:00 Tröstevisor Råå kapell kl. 14:00 Minnesgudstjänst Raus kyrka kl. 15:00 Minnesgudstjänst Den Gode Herdens kyrka kl. 16:00 Minnesmässa på finska S:ta Anna kyrka kl. 16:00 Tröstevisor Råå kapell kl. 17:00 Söndag 3 november Högmässa Raus kyrka 10:00 Söndagsmässa S:t Olofs kyrka 10:00 Högmässa Gustav Adolfs kyrka 10:00 Högmässa S:ta Maria kyrka 11:00 Minnesgudstjänst S:ta Anna kyrka 17:00 Adolfsbergsmässa Adolfsbergskyrkan 17:00

Med reservation för ändringar. För uppdaterat program se: www.svenskakyrkan.se/helsingborg

oktober 2019

Fotograf: Marcus Ibanez/Ikon

19am3251_pa_gang_20272.indd 5

5

2019-10-03 08:27:39

Våga prata om självmord

Lailas son tog sitt liv

”Ingen ska behöva känna att döden är enda utvägen.

Det finns hjälp att få.”

Laila Heiskanen

Barn ska inte dö före sina föräldrar. Och inte på grund av att de inte orkar leva.

– Det går inte en dag utan att jag anklagar mig själv. Jag borde sett... och lyssnat bättre, säger Laila Heiskanen, vars son begick självmord.

DET ÄR INGEN enkel sak att prata om. Inte bekvämt att skriva om. Ändå är ”prata om och att se människor, även när vi mår som sämst det viktigaste”, menar Laila Heiskanen.

Utåt verkade sonen Jori må som de flesta andra tonåringar, ibland var det uppåt och ibland var allting kasst. Laila säger dock att hon borde sett varningssignalerna redan när han slutade gå till skolan och i stället satt framför datorn och antingen spelade eller chattade.

– Tidigt kom han i kontakt med någon världsvid grupp där de utbytte tankar. Efteråt har jag förstått att gruppen bestod av många som hade väldigt svart syn på livet.

– Jag visste ju inget om internet, eller att det fanns en massa olika grupper. Hade jag bara vetat mer, så…

Likt många andra föräldrar litade hon på sonen och vad han sa sig göra på nätet. Samtidigt märkte hon att han blev hängigare och mer och mer håglös efterhand. För att slippa vara den jobbiga morsan försökte hon undvika onödiga konflikter, och att konfrontera honom.

Dessutom hade Laila mycket problem med sig själv.

– Jag hade nyligen skilt mig och var väldigt nere. Dessutom hade jag smärtor i kroppen, och väntade på en operation.

De egna problemen gjorde att Laila inte såg sonens behov i den utsträckning som hon hade önskat. Hon anklagar sig själv hela tiden för sonens död.

– Jag borde lyssnat mer på honom. Sett hans behov. Någonstans signalerade han om

6

19am3251_rep_20273.indd 6

sin situation, att han inte mådde bra. Jag känner att jag inte lyssnade tillräckligt utan var lättirriterad och upptagen av mina bekymmer.

SOM NÄRSTÅENDE är det lätt att anklaga sig själv, tycka att man borde sett, gjort si eller så. Plågorna han bar har förflyttats till andras axlar. Hon önskar att han hade sökt hjälp.

– Nu fick plågorna i stället gro och bli till en kolsvart tunnel där döden blev enda ljusglimten.

Hon hoppas att vi ska förstå att söka hjälp innan det går så långt. För livet är inte lätt och alla kan hamna i en svacka. Depression är en otäck och svår sjukdom som äter upp en fullständigt. Och den syns inte. Utåt kan du dölja det länge. Och fast du känner dig helt färdig är det svårt att tala om det. Känslan av att från början vara lite nere blir till tung depression om vi inte blir hjälpta.

– Många är rädda att de inte ska bli tagna på allvar.

Laila uppmanar alla att försöka prata om sitt mående. Som vi gör när vi är sjuka och mår dåligt i övrigt. Ringa de hjälplinjer som finns. Prata med sin familj eller någon vän.

Bara man pratar.

– När man är ung är allting svartvitt dessutom. Men det finns ljusning, säger Laila.

Hon är tacksam om hon kan hjälpa ens en människa.

– Ingen ska behöva må så eller känna att döden är enda utvägen. Det finns hjälp att få.

I Sverige är det runt fyra per dygn som tar sitt liv.

– Det är fyra för många.

TEA KEMPPAINEN

Oktober 2019

2019-10-03 08:27:43

Självmorden ökar Under 2018 tog 1 574 personer sina liv i Sverige. Det är en ökning med 30 personer jämfört med året innan och sex gånger fler än som dör i trafiken.

Den största ökningen har skett i åldersgrupperna 15 till 24 och 25 till 44 år – totalt 30 personer varje vecka.

För att vända utvecklingen och öka kunskapen hur vi ska förhindra självmord har nu kommuner och landsting tagit fram handlingsplaner och börjat arbeta aktivt med frågan, bl a i Södertälje, Karlskoga och Kalmar. Även i Helsingborg finns motioner om att staden ska göra detsamma.

Källa: Socialstyrelsen

Laila Heiskanen ­visar en bild på ­sonen Jori.

FOTO: TEA KEMPPAINEN

Oktober 2019

19am3251_rep_20273.indd 7

7

2019-10-03 08:27:45

Våga prata om självmord Så kontaktar du jourhavande präst Jourhavande präst har absolut tystnadsplikt. Det betyder att det som sägs mellan er i samtal, chatt eller digitalt brev inte får föras vidare.

FOTO: THE CHEROKE/ADOBE STOCK

Telefon: Ring 112. Fråga efter jourhavande präst när du kommer fram.

Digitalt brev: Formulär finns på www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/skriv-digitalt-brev Formuläret är krypterat och du kan fortfarande vara anonym.

Chatt: Söndag–torsdag kl 20.00–00.00. Du hittar chatten på www.svenskakyrkan.se/ jourhavandeprast/chatta

Hit kan du också vända dig Hjälplinjen Telefonjour genom vård­guiden 1177, som erbjuder psykologiskt stöd till människor i kris. Du erbjuds ett första stödsamtal, men ingen behandling eller upprepad kontakt. Både du som ringer till Hjälplinjen och den som svarar är anonyma.

Telefon: 0771–22 00 60 Öppettider: 13.00–22.00 alla dagar.

BRIS, Barnens rätt i samhället Här kan du få prata med en kurator eller prata med andra unga i olika forum. Du kan också hitta stöd i form av filmer, forum och information på webbplatsen bris.se.

Telefon: 116 111 Öppettider: 14.00–21.00 alla dagar.

Webbplats: bris.se

Jourhavande präst – hit kan du vända dig med din oro

Jourhavande medmänniska Ideell förening som bedriver jourtelefonverksamhet för alla människor som önskar någon att tala med.

Telefon: 08-702 16 80 Öppettider: 21.00–06.00 alla dagar.

BÅDE FÖR den som mår dåligt och den som

Mind självmordslinjen De som svarar arbetar som volontärer och är personer över 25 år, med olika bakgrund. De har alla genomgått Minds utbildning som innehåller grundläggande kunskaper om psykisk ohälsa.

Telefon: 90101 Öppettider: 06.00–00.00 alla dagar.

Chatt och mejl via: mind.se/­ hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/

stöttar kan det vara skönt att få prata med någon om sin oro, kanske få sätta ord på hur det känns eller få tips, råd och stöttning i hur man kan vara en medmänniska.

Det finns ställen dit du kan ringa anonymt med din oro.

Jourhavande präst finns över hela landet.

I jouren arbetar kvinnor och män i alla åldrar, anställda i Svenska kyrkan.

Jourhavande präst är närvarande, lyssnar och delar det bekymmer du vill prata om.

Prästerna är anonyma liksom du är anonym när du hör av dig.

8

19am3251_rep_20274.indd 8

Prästerna har absolut tystnadsplikt. Det betyder att det som sägs mellan er i samtal, chatt eller digitalt brev inte får föras vidare.

En präst får inte heller kallas att vittna i rättegång om sådant som prästen hört i ett enskilt själavårdssamtal. Du kan känna dig trygg när du kontaktar jourhavande präst.

Du behöver inte tillhöra Svenska kyrkan eller vara troende för att kontakta Jourhavande präst.

Tron på Gud är självklar för prästerna som arbetar i jouren, men om du inte själv frågar efter det talar man inte om Gud, läser Bibeln eller ber böner under samtalet.

Källa: 1177.se

Oktober 2019

2019-10-03 08:27:45

Beställ hos

WWW.DUVAN.SE Präst/Diakonkläder

Gudstjänstliv

Barnbiblar

Bön/Andakt Biblar

Bibellitteratur Willow tree Ny bok av Tomas Sjödin

Tänkvärt

Piteå Tel 0911-161 00 info@duvan.se Öppettider: måndag-fredag 09.30-17.30, lördag 10.00-14.00

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

19am325_annons_20033.indd 9

2019-10-03 10:49:52

Kampen för

TEMA KAMPEN FÖR DET GODA Demokrati och mänskliga rättigheter måste erövras om och om igen. Men det krävs stort mod för att driva kampen offentligt. Många som utmanar strukturerna är kvinnor.

DET GODA

inte bara för hjältar

I välfärdens Sverige har vi det bättre än de flesta – men det betyder inte att kampen för allas lika värde och rättigheter tillhör historien. Du behöver inte vara hjälte eller ens modig för att agera. Alla kan göra skillnad.

AV: MATS KARLSSON ILLUSTRATION: MARTINA TODOROVA KANSKE HAR vi inbillat oss att det inte längre finns något att

kämpa för i Sverige. Att vi har det så bra, att det är på andra håll i världen som kampen behövs. Men så kom världen hit.

Flyktingströmmar, romska tiggare, rasism och klimatkris känner inga gränser, det är lika i många länder. Att förneka problemen eller vilja lösa dem ”på plats” kan skapa illusionen av att vi står utanför och kan klara oss själva med allt det vi uppnått. Men det kan vi inte.

Kvinnors utsatthet har lyfts fram av #metoo-rörelsen. ­Greta Thunberg får allt fler att engagera sig för klimatet.

Många har öppnat sina hem för flyktingar från Afghanistan och Syrien, eller hjälper dem på andra sätt. Men färre jobbar för till exempel romska tiggares rättigheter.

Vad kan vi göra, hur kan var och en bidra till att försvara våra rättigheter?

– Alla är inte modiga. Pratar vi om mod tror folk att det bara är extraordinära människor som kan gripa in. Men med 10

19am325_tema_kampen_for_det_goda_20031.indd 10

träning kan man skapa mod och trygghet, att våga vara sårbar, säger Jens Molander från organisationen Vardagens civil­ kurage som utbildar framför allt ungdomar i att möta förtryck med icke-våld.

– Det är i sårbarheten vi är människor. Mod är en idealbild, men det finns mycket sårbarhet i oss människor. Den föder också möjligheter att be om hjälp, att samarbeta. Då blir civilkurage mer effektivt.

Målet är inte att få någon att ändra sig eller be om ursäkt, utan att minska handlingsutrymmet och stoppa förtrycket i en specifik situation.

DET ÄR I ÅR hundra år sedan kvinnor fick rösträtt. Mycket vi tar för givet har fötts ur kamp: Demokrati, jämställdhet, inflytande över vår arbetssituation. Kvinnorörelsens pionjärer i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet riskerade inte livet, men de förminskades och stämplades som mindre vetande än männen.

Oktober 2019

2019-10-03 10:49:33

Den som försökte göra karriär i yrkeslivet och inte nöjde sig med tilldelade roller som hembiträde, sjuksköterska eller småskollärarinna motarbetades systematiskt. Till exempel hindrades Sveriges första kvinnliga doktor i juridik, Elsa Eschelsson, från att bli professor, för att kvinnor inte hade tillräcklig intellektuell kapacitet. Liknande argument förekommer än i dag. Elsas hälsa tog stryk och hon dog av sjukdom, möjligen självmord.

Arbetare som organiserade sig miste jobbet, de som tågade för arbetarnas strejkrätt i Ådalen 1931 gjorde det med livet som insats när staten satte in militär. De som kämpade för svartas rättigheter i amerikanska södern riskerade att bli lynchade – förgrundsgestalten Martin Luther King sköts ihjäl så sent som 1968.

Mahatma Gandhi som förespråkade och utövade motstånd utan våld mördades för sin kamp för Indiens självständighet.

I Sydafrika fängslade regimen tusentals apartheidmotOktober 2019

19am325_tema_kampen_for_det_goda_20031.indd 11

ståndare, som Nelson Mandela, och mördade andra, som aktivisten Stephen Biko.

Kampen i Sverige för kvinnors rätt att prästvigas pågick ända inpå 90-talet, och rätten till samkönade äktenskap till vårt decennium. Hbtq-kampen pågår fortfarande.

”Det är i sårbarheten vi är människor. Mod är en idealbild”, säger Jens Molander från Vardagens civil­ kurage.

LISTAN KAN göras hur lång som helst. Allas lika värde har ald-

rig varit en självklarhet, det har alltid försvarats med kamp.

Demokrati och mänskliga rättigheter måste erövras om och om igen.

Många som utmanar strukturerna är kvinnor, och får ta de tuffa smällarna. Linnéa Claesson sticker ut och kämpar för rätten att vara den man är. Bara genom att våga vara sig själv provocerar hon, genom att hänga ut de som kränker får hon dagligen hot.

Greta Thunberg har ännu inte satts på samma prov, även om hon också ifrågasatts och drabbats av hat. Kanske skyddas

FORTS.

11

2019-10-03 10:49:36

Tema Kampen för det goda

”Ofta glöms det kollektiva civilkuraget bort. De som ingriper är sällan hjältar, men man kan hjälpas åt och göra olika saker.”

Jens Molander, aktiv i organisationen Vardagens civil­kurage och medförfattare till handboken Ingrip!

hon än så länge av sin låga ålder, även om hon utmanar hela det globala politiska och ekonomiska etablissemanget.

Metoo-rörelsen har blottat hur stor risken är för en kvinna att bli utsatt för ofredande och kränkningar. Den som tillhör en minoritet, etnisk, sexuell eller annan, riskerar att dagligen ignoreras, ifrågasättas och kränkas.

I många delar av världen riskerar du repressalier, även livet, om du arbetar fackligt. Du kan spärras in om du jobbar för kvinnors rättigheter, miljön eller bara ifrågasätter makten. Du kan mista livet om du är aktivist eller helt enkelt bara kvinna. Även om den risken är liten i Sverige krävs stort mod för att driva kamp offentligt, att vara en förgrundsfigur och gå i spetsen för tusentals andra som jobbar i det tysta. Men när rasister får inflytande i politiken och nazister flyttar fram positionerna på Bokmässan, Almedalen och i utvalda kommuner skapar det rädsla och riskerar att tysta det demokratiska samtalet.

ALLAS LIKA värde och rättigheter är i dag ifrågasatta. Rätten att vara sig själv är fortfarande inskränkt för många. Trots att lagar förbjuder diskriminering förändras inte attityder lätt.

Det utnyttjas av krafter som vill begränsa utsatta gruppers rättigheter.

Alla grupper har inte en stark röst. Att träda fram och gå i spetsen kan ha ett högt pris.

Många kämpar i det tysta för ensamkommande flyktingar och hjälper papperslösa, men det finns ingen som offentligt driver på kampen. Få uppmärksammar att rättigheterna för äldre med funktionshinder sätts ur spel, där anhöriga tar strid med vårdgivare och myndigheter och själva ger den omsorg som de äldre nekas. Det är i dag en politisk icke-fråga.

Minoritetsgrupper som samer, romer och judar tvingas kämpa för rättigheter som andra tar för givna. Många av de som vågat utmana är kvinnor. Efter Katarina Taikon har romerna inte haft någon lika stark röst, även om Fi-­politikern Soraya Post länge drivit frågan på EU-nivå.

12

19am325_tema_kampen_for_det_goda_20031.indd 12

Någon som lika tydligt tar strid för de romska tiggarna har inte lyckats föra upp kampen på den politiska agendan.

Sara Mohammad, som själv utsatts för och kämpar mot hedersförtryck, lever under ständigt hot och med skyddad identitet. Tess Asplund som höjde näven mot nazisterna i Borlänge 2016 har blivit en symbol mot rasismen, precis som den polskfödda kvinna som 1985 dängde sin handväska i huvudet på en marscherande skinhead i Växjö. Hon ångrade sin handling, skydde uppmärksamheten och tog tre år senare sitt liv.

Rapparen Maxida Märak har i sin musik, i sina framträdanden och intervjuer tagit ställning för samernas rättigheter och mot högerextremism. I samband med att låten Järnrör släpptes i fjol gjorde hon uttalandet: ”Högervindarna blåser hårt runt om i hela världen, och rasismen håller på att normaliseras – det är vårt jävla ansvar som medmänniskor att med de medel vi behärskar skapa en motståndsrörelse. Alldeles för många ser mellan fingrarna, och se vart det lett oss?”

SÅ VAD kan vi göra, utan att vara modiga och offentliga?

Gandhis icke-våldsfilosofi är grunden för Vardagens civilkurage, som har avdelningar i sex län. Med praktiska kurser utbildar de i hur man agerar i spända och våldsamma situationer, men även mot uttryck av sexism och härskartekniker i det dagliga livet.

– Man behöver träna, precis som man tränar fotboll. Man kan i förväg formulera saker man vill säga, lära sig hur man agerar, vilket kroppsspråk man använder. Det kan vara i vilken ordning man säger och gör saker. Att man larmar först och ingriper sen, säger Jens Molander som varit med och skrivit handboken Ingrip! En handbok i vardagligt civilkurage.

Att misshandel och andra övergrepp kan inträffa i folksamlingar utan att någon ingriper beror på den så kallade åskådar­ effekten. Ju fler som är på plats, desto mindre sannolikt är att en enskild ingriper. Ansvaret blir diffust.

– Men ofta glöms det kollektiva civilkuraget bort. De som ingriper är sällan hjältar, men man kan hjälpas åt och göra olika saker. En tar hand om den angripna, en pratar med gärningspersonen, en försöker få fler att agera, en kallar på polis, två står emellan, en dokumenterar, säger Jens Molander.

Att ingripa i en laddad situation räcker inte, framhåller organisationen. Man måste även medverka till att skapa det samhälle man vill ha.

– Man får inte fastna i att ingripa.

Det kan bli tyst och jobbig stämning. ­Mycket Vi vill också uppmuntra positiva vi tar för ­givet beteenden, som att demonstrera h­ar fötts ur kamp: utanför kommunhuset för amnesti ­Demokrati, jäm­ åt pappers­lösa eller gömma någon. ställdhet, inflytande över vår arbets­ situation.

Oktober 2019

2019-10-03 10:49:37

Tema Kampen för det goda

Inspiration för nästa generation Berättelser om de som förändrat världen kan inspirera till nästa stordåd. Välj rätt godnattsaga i kväll och så ett frö i en liten hjälte på väg att växa upp.

FOTO: LIGHTFIELDSTUDIOS/GETTY IMAGES

Godnattsagor för rebelltjejer

Godnattsagor för rebelltjejer 2

Sagor för pojkar som vågar vara annorlunda

Sagor för barn som vågar vara annorlunda

Svenska hjältinnor

Godnattsagor för rebelltjejer har blivit en av världens mest uppmärksammade barn- och ungdomsböcker. Boken har illustrerats av 60 konstnärer från hela världen och presenterar hundra fantastiska kvinnor, från Malala till Elisabet I, från Astrid Lindgren till Michelle Obama. Kvinnor från förr och nu som – mot alla odds – har förändrat historien.

I fortsättningen Godnattsagor för rebelltjejer 2 finns 100 nya berättelser om verkliga kvinnor Här finns en mongolisk örnjägare, en irländsk pirat, en fransk akrobat, en engelsk deckarförfattare, en italiensk borgmästare, en rumänsk hjärn­kirurg, en graffitikonstnär från Afghanistan och en svensk drottning med namnet Kristina. Förebilder som inspirerar sina läsare att våga tro att de kan bli precis vad de vill.

I Sagor för pojkar som vågar vara annorlunda möter vi ett annat slags hjältar än drömprinsar, modiga riddare och superhjältar.

I stället är det sådana som vågat gå sin egen väg. Här presenteras 100 män och pojkar, kända och mindre kända, nutida och dåtida, som varit banbrytande på sitt sätt, uträttat fantastiska saker och gjort världen till en bättre plats.

Genom sitt mod, sin generositet och medkänsla har de blivit förebilder och inspiratörer för hela generationer.

Sagor för barn som vågar vara annorlunda är uppföljaren, och är en bok för alla barn som inte känner igen sig i det traditionella och som behöver uppmuntran att våga strunta i grupptryck och normer och bara vara sig själva fullt ut. Här finns fantastiska historier om 100 modiga förebilder, kvinnor och män, kända och mindre kända, som varit inspirerande banbrytare och kreativa genier inom olika områden, som trott på sig själva och förverkligat sina drömmar.

Svenska hjältinnor skildrar hundra inspirerande tappra rösträttskämpar, coola musiker, tuffa miljöaktivister, engagerade läkare, smarta uppfinnare och banbrytande författare. Här finns en astronaut och till och med en sjörövare. Boken spänner över nästan tusen år, från en mäktig vikingakvinna till dagens moderna rebeller.

Av Elena Favilli och Francesca Cavallo Bokförlaget Max Ström

Oktober 2019

19am325_kamp_paheng_20235.indd 13

Av Elena Favilli och Francesca Cavallo Bokförlaget Max Ström

Av Ben Brooks Lind & Co

Av Ben Brooks Lind & Co

Av Colette van Luik och Anna Nordlund Bokförlaget Max Ström

13

2019-10-03 10:49:32

Porträtt Tom Alandh

En bra journalist lyssnar vackert Även den som inte vet vem han är, skulle förmodligen känna igen hans röst. Tom Alandh har gjort mer än hundra filmer, om kända och okända människor. De föraktade har fått medlidande och de berömda har tagits ner på jorden en smula. Men själv är han osäker på om det är något att spara när han själv en gång går ur tiden.

AV: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: THRON ULLBERG

HUR LÅNGT är en människas liv? Och mäts

det i dagar och år? Eller i tum och centi­ metrar?

Tom Alandh blev 75 i år och har gjort minst ett hundratal filmer, beroende lite på hur man räknar. Så när vi sitter i hans lilla långsmala arbetsmodul i tv-huset i Stock­ holm, är svaret givet: det är förstås hyll­ metrar. Men så tänker man att det kanske handlar om tid också. För alla pärmarna, en för varje program vars ryggar bildar en kom­ pakt mur utåt rummet, har så prydliga och tydliga dateringar.

Under vårt samtal, som snor genom massor av olika ämnen, från dagens sociala ­medier till vapenvägran, reser sig Tom då 14

19am325_portrett_tom_alandh_20032.indd 14

och då, klättrar upp på en vinglig stol och tar ner en av pärmarna. Han sticker in en tumme på alldeles rätt ställe och utropar närmast triumferande: Titta, Värnpliktsvägrare! Jag visste väl det! Här är den!

Ordning och reda alltså. Fast några ögon­ blick senare sjunker han tillbaka i den nedsuttna skrivbordsstolen, suckar lite och funderar över vad det ska bli av alla pärmar, videokassetter, dvd:er. Sedan.

– Naturligtvis kommer en dag, jag vill inte kalla den för giljotinen, men den kommer, och jag blir tvungen att börja sortera. Det blir en smärtsam process som kan utföras på olika sätt. Man kan hiva ut alltihopa på Gär­ det och göra en stor brasa av det. Samtidigt

handlar det ju om stora delar av mitt liv och yrkesliv.

ATT PÄRMARNA skulle kunna vara av något större intresse för eftervärlden, tror han inte.

Att någon skulle få för sig att skriva hans biografi eller att han själv skulle göra det är uteslutet. Han tvekar ju till och med att göra filmen om Mörtfors-Tarzan, en självbiogra­ fisk historia om hans far och hans 14 syskon som alla hade namn som slutade på Y. – Tom är intresserad av att göra den var­ annan vecka och varannan vecka vill han inte, suckar Heleen Rebel, klippare och hans närmsta medarbetare.

FORTS.

Oktober 2019

2019-10-03 10:49:42

”Man kan hiva ut alltihopa på Gärdet och göra en stor brasa av det.”

Tom Alandh om vad man ska göra med alla ­pärmar, dvd:er och ­videokassetter

”Jag ser väl lite bister ut, fastän jag är ganska glad inuti”, säger dokumentär­ filmaren Tom Alandh.

Oktober 2019

19am325_portrett_tom_alandh_20032.indd 15

15

2019-10-03 10:49:45

Porträtt Tom Alandh

Jag tror att Tom har fel. Jag tror att de allra flesta, dygnet runt, skulle vilja ha tillgång till en Tom Alandh-jukebox och kunna trycka på knappen när helst andan faller på, starta filmen om Monica Z, Cornelis, Nacka Skoglund eller någon av alla Martinaproduktionerna.

För Tom Alandh har genom åren blivit beroendeframkallande för de flesta av oss.

Ledsagade av hans speciella tilltal och varma röst – någon sa att han skulle kunna läsa högt ur telefonkatalogen inför en andlös folkmassa – har vi vant oss vid att möta människor, alldeles vanliga och ovanliga sådana i deras livs början, mitt eller slut.

Han har släppts in i deras revir och deras tillitsfulla medvetande om att han aldrig skulle missbruka förtroendet. Han har tillfört de föraktade medmänsklighet och de beundrade en smula jordnärhet som de kanske inte alltid varit så vana vid.

FAST EGENTLIGEN är det ju inte så märkvär-

digt det där med att göra tv, hävdar han.

– När jag började sa min chef att det är lätt att göra tv. Du måste börja bra och du måste sluta så att folk kommer ihåg vad de sett, sa han. Och jag tycker nog att vi gör bra slut.

Vi, det är trion vi skulle kunna kalla för Team Alandh, där – förutom han själv fick Tom Alandh Stora journa–Heleen Rebel ingår. Hon list-priset för första gången. 30 år klipper filmerna, lägger senare fick han Lukas Bonniers stora musik och hittar rytm journalistpris, ett slags prisernas pris och är hans närmsta för ”långvarig och fortgående medarbetare och bolljournalistisk yrkesprestation”. Han har plank sedan 13 år. Och även belönats med såväl Guldpennan, bakom kameran står Stockholms stads Bellmanspris, numera Kalle Segerbäck, Här i en nedsutten stol i tv-huset på Gärdet i Stockholm knattrar en av Sveriges Jolopriset och Kristallens omärkvärdigt”, säger Tom Alandh. ”En bra historia är enkel.” sedan Björn Henriksson, den hederspris. Bland annat. gamla parhästen under 45 år, de som lyssnar vackert och de en ekonomisk fördel att behålla honom bidrar blivit pensionär. som inte lyssnar alls. säkert också.

– Det ska helst vara omärkvärdigt, – Byt ut ordet teknik mot känsla. Inter– Mina arbetsgivare är så pass krassa och säger Tom. Man ska inte själv stå i vägen för vjukänsla är ett mycket bättre ord, för det medvetna om att i denna kostnadskrävande historien utan hitta en bra människa som gäller att hitta förhållningssättet till den man bransch så är Alandh driftig och gör väldigt man sen ska behandla väl. Då blir det bra tv. pratar med. Att vara sig själv och att lyssna. många billiga program med ett lågt á-pris. Vi Visst, vi använder oss av människor men vi Senast vi sågs, för fem år sedan, avslöjagör ständigt program som kostar tiondelen utnyttjar dem inte. Vi berättar om dem men de Tom, pensionär med råge redan då, att mot om de låter nån utomstående göra dem. man måste vara försiktig och respektfull.

– En bra historia är enkel. Det är ju inga han hade en strategi för att kunna fortsätta Så i förhållande till lönen jag har tycker de väl konstnärliga produktioner vi gör utan de är i jobba på tv. Den innebar att han drog igång det är värt att låta mig få vara kvar en tid till. princip som sagor: Det var en gång. Jag tror att produktioner på våren som inte blev klara Jag skriver på för ett år i taget. det är det enkla berättargreppet som är tilltautan måste färdigställas under hösten. På så Och ständigt fyller han på med nya produklande. Man ser filmerna och känner sig hemma vis hamnade han inte i det där blåshålet som tioner i det så kallade röret. 2020 tidigast blir nånstans. Jag har fått mycket uppskattning frustar iväg massor av goda medarbetare ut det premiär på en än så länge hemlig film och och jag tror att enkelheten bär rätt långt. i oönskad pensionärslimbo. Att det sen finns just nu pågår jobbet med en advents­kalender När det gäller journalistik finns det egentligen inga regler, anser han.

– Det finns givetvis etiska regler och upp”Det första jag läst i morgontidningen under alla år hovsrättsliga regler, men i övrigt är det sunda förnuftet som måste vägleda. Att behandla har varit dödsannonserna.” alla människor lika.

Tom Alandh om sin relation till döden Han brukar dela in journalister i två fack:

ÅR 1987

16

19am325_portrett_tom_alandh_20032.indd 16

Oktober 2019

2019-10-03 10:49:46

m

es

– Jag ser väl lite bister ut, fastän jag är ganska glad inuti, säger han. Jag känner att jag har nog genomskådat livet och inser att det finns ett vemod i tillvaron. Jag är inte sentimental men jag har väldigt svårt inför ordet avsked.

Kanske har det att göra med hans bakgrund.

– Jag har ju egentligen inte haft några större problem i mitt liv. Ingen pappa som har slagit mig, ingen mamma som har krökat, ingen nära som har tagit sitt liv. Jag hade på det hela taget en väldigt trygg barndom med mina fosterföräldrar Oskar och Greta och huset de byggde där ute i Norra Ängby.

Fast han blev ju bortlämnad.

– Ja, ifrån morsan och från farsan som alltid var borta. Han dök plötsligt bara upp nån gång och skrev alltid väldigt vackra kort. ”Tom, min son”, skrev han. Men jag har ändå haft det bra och har aldrig gått i terapi. Jag kan dock tänka mig att de där bortlämnande ögonblicken sitter kvar inuti mig nånstans.

Därför har jag skitsvårt att ta farväl, att följa folk till stationen. Och när jag ser att grannar som bott ett helt liv i sin villa är på väg att flytta till ett äldreboende så påverkar det mig djupt.

Tänker du mycket på döden?

– Döden har varit väldigt närvarande i hela mitt liv. Det första jag läst i morgontidningen under alla år har varit dödsannonserna. Jag har alltid fascinerats av döden och har gjort massor av program om långvård, vård i livets slutskede, självmord. Min gamle Fokuskollega Bo Isaksson brukade kalla mig för sin nekrofile vän. mest folkkära dokumentärmakare ner ännu en historia på sin skrivmaskin. ”Det ska helst vara

med arbetsnamnet Tomtens minnesluckor.

Det blir 24 korta små filmer på drygt fyra minuter vardera där vi får återse lika många av Tom Alandhs porträtt och veta hur det gått för dem. Bland andra Martina och Pia som sålde Situation Stockholm, den erfarne kåkfararen Kenneth Viken och Annika Östberg.

Och så på själva julafton, Hammarbylegenden Lennart Nacka Skoglund som skulle fyllt 90 i år.

NÄR TVÅ gamla män av liknande skrot och

korn träffas, uppstår lätt ett samförstånd som få under 67 kan begripa. Vissa skulle kanske tolka det som lesset och sorgset, kanske till och med lite grumpigt och muttrigt, men inget kunde vara felaktigare. För vi har hjärtligt roligt där inne i den lilla modulen uppe på Gärdet medan Tom far upp och plockar ner sina pärmar ur hyllan för att illustrera något han just berättat. Men mitt i euforin tillstår han ändå att han är en vemodig människa.

Oktober 2019

19am325_portrett_tom_alandh_20032.indd 17

Tom Alandh ÅLDER: 75 år.

YRKE: Dokumentärfilmare och journalist.

BOR: Stockholm.

FILMER I URVAL: Nacka – myten och människan, 1988, Martina – med lust och glädje stor, 1988, Underbart är kort – en film om Monica Zetterlund, Cornelis, 1989, Martina – mot alla odds, 1998, Vi som överlevde Rågsved, 2008, Martina och jag, 2008, Oscar och Greta och huset de byggde, 2017, Silbersky, 2019.

ARBETAR JUST NU MED: Tomtens minnes­luckor, en adventskalender med 24 korta porträtt på temat ”hur gick det för dem sen?”. Och ett par än så länge hemliga projekt som ska visas 2020 eller 2021.

MEN TOM har inget osunt förhållande till döden, tycker han.

– Jag skrev en bok en gång som hette Döden talar man ju inte om, vilket man inte gjorde då. Numera har det nästan gått inflation i att prata om döden och döendet. Så jag har alltid tänkt mycket på döden. Inte så att jag ska gå och dö bara så där, men döden har alltid varit påtaglig och närvarande i mitt liv.

Fast någon dysterkvist ser han sig inte som utan han tror att folk betraktar honom som positiv, trots det där vemodet, och att de tycker att det är kul med Tom för att han är så glad.

– Jo, jag har haft en positiv och kreativ livssyn, medger han. Men med tilltagande ålder, med svårigheter att ta sig ur sängen och att hjärtat ibland klappar tre slag i stället för ett, så blir själva döendet, den sista tiden alltmer påtagligt. När jag var ung sa jag att jag inte var rädd för döden, lite märkvärdigt så där som man kan vara då. När jag blev lite äldre sa jag att jag tror inte jag är rädd. Och nu har jag nått stadiet där jag säger att jag hoppas att jag inte är det.

17

2019-10-03 10:49:48

Kampen för kärleken

Mardrömmen visade vägen till kyrkan Narges föddes i en strikt muslimsk familj där pappans ord var lag.

Uppväxten i miljonstaden Teheran var förutsägbar: Hon skulle giftas bort.

Men Narges blev förälskad i en person som föräldrarna inte godkänt.

De tvingades fly för sina liv. I Sverige mötte hon Jesus.

NARGES YAZDANDOOST är en storstads­

människa. Uppvuxen i mångmiljonstaden Teheran, en stad med livlig kommers och ett folkmyller utan dess like.

Idag bor hon i lilla Flen med knappt 19 000 invånare, i en lägenhet med utsikt över grön­ skande skog och vidsträckta ängar. En ort med endast ett fåtal butiker och med betyd­ ligt glesare folkmängd på gatorna.

Men för Narges är det ren och skär lycka.

Här kan hon nämligen röra sig fritt. Här kan hon själv bestämma när hon ska gå ut.

– Redan när jag var mycket ung tänkte jag mycket på varför män och kvinnor skul­ le behandlas på olika sätt. Det gjorde mig besviken, säger Narges på långsam och tydlig svenska.

Hon har lärt sig själv, och trots att hon bara varit i Sverige i tre år är hennes ordför­ råd stort. Solen skiner in i hennes hennes och Hamids hemtrevliga lilla vardagsrum.

I köket skramlar Hamid med lunchförbe­ redelserna. Den sexårige sonen Amir är på förskolan. På fönsterbrädan trängs krukväx­ terna och balkongdörren står på glänt ut mot våren.

På soffan ligger Narges handarbete, en vir­ kad sjal som hon jobbat länge med.

Det är tydligt att en familj lever här, för 18

19am325_narges_konvertit_20036.indd 18

”Hamid var den första någonsin som sa till mig ’jag älskar dig’”, säger Narges Yazdandoost, som tvingades fly för kärlekens skull.

FOTO: THERESIA KÖHLIN

överallt syns spår av olika aktiviteter, precis som det ska vara i en barnfamilj.

NARGES VÄXTE upp med sina föräldrar och

sin syster i en lägenhet. Hon visste redan från det hon var liten vad som väntade henne.

Meningen med livet var att vänta hemma på att pappan skulle hitta en lämplig man åt henne. En man som hon inte fick välja själv, och att hon, när tiden var inne, skulle giftas bort och transporteras från barndomshem­ met till det nya hemmet.

Hon visste också att tillvaron i det nya hemmet med mannen som valts ut åt henne skulle följa samma rutiner som i barndoms­ hemmet. Hon skulle stanna hemma. Sköta hemmet. Be till Allah tre gånger om dagen.

Bära hijab. Inte gå ut ensam.

– Jag var ett tyst barn som lyssnade på mina föräldrar. Det förutsattes att jag skulle vara duktig på allt och mina föräldrar ställde höga krav på mig, berättar Narges.

Familjen levde strikt efter koranen och Sharialagarna. Narges började bära hijab när hon var nio år gammal, och de enda gångerna hon fick gå utanför hemmet var för att ta sig till skolan eller till den religiösa ungdoms­

”Det var första gången i mitt liv som jag ville något. Aldrig tidigare hade jag frågat mig själv vad jag ville.”

Narges Yazdandoost om när hon träffade sin make Hamid Amiri

organisationen. Att bära slöja var en själv­ klarhet. Att blint lyda föräldrarna likaså. För­ äldrarna valde vilka i klassen hon fick umgås med, precis som de skulle välja hennes bli­ vande man. Det var underförstått, och något som Narges inte ens reflekterade över.

Vad det var som fick Narges att börja fun­ dera på om livet måste vara på det här sättet vet hon inte i dag. Men hon vet att hon tidigt kände att förutsättningen för att hon skulle vara älskad var att hon presterade. Var duktig i skolan och hemma.

– Jag minns att jag kände mig begränsad, men jag ifrågasatte aldrig vad min pappa sa.

MEN SÅ kom den dagen då Hamid Amiri och

hans föräldrar flyttade in i den lägenhet som Narges föräldrar hyrde ut. Hamids familj var från Afghanistan och eftersom de var hyres­ gäster föll det sig naturligt att Narges, tillsam­ mans med sina föräldrar, lärde känna dem.

Där och då hände något. Narges blev för­

Oktober 2019

2019-10-03 10:49:55

älskad. Och känslorna var besvarade.

– Hamid var den första någonsin som sa till mig ”jag älskar dig”. Han var den första som verkligen älskade mig, utan att jag behövde prestera något, förklarar Narges enkelt.

Narges var 18 år. Hon visste att hennes föräldrar aldrig skulle acceptera Hamid. Han var sunnimuslim, hon var shiamuslim. Inom henne bubblade en mängd känslor. Hon var lycklig, skräckslagen, ivrig, orolig.

– Det var första gången i mitt liv som jag ville något. Aldrig tidigare hade jag frågat mig själv vad jag ville, beskriver Narges.

Hennes pappa blev rasande när han fick veta att Hamid och Narges ville gifta sig.

Hamid var ju sunnimuslim, Narges var shia­ muslim. Ett förhållande dem emellan var otänkbart. Tiden efteråt vill Narges inte prata om. Klart är att Hamid försvann, och kom tillbaka ett par veckor senare med tydliga spår av misshandel.

– Vi förstod att vi skulle behöva rymma om Oktober 2019

19am325_narges_konvertit_20036.indd 19

vi skulle få leva med varandra, säger Narges.

Det unga paret tog sig till Turkiet, och där stannade de under ett par år. Det var också här de blev föräldrar till Amir. Men Narges, som visste att hennes pappa letade efter dem, var rädd. Hon var rädd för vad som skulle hända henne och Hamid om pappan hittade dem. Att pappan och släktingarna skulle skada Hamid visste hon. Men hon var också övertygad om att hennes son Amir skulle tas ifrån henne.

DEN NYBLIVNA familjen tog sig till Sverige.

Narges och Hamid bor i Flen tillsammans med sin 6-åriga son, Amir.

FOTO: THERESIA KÖHLIN

Flykten tog många månader, och Narges minns inte så mycket från den tiden, mer än att hon var mycket rädd.

– Jag hade läst om Sverige och den svenska naturen i skolan. Jag visste att det fanns älgar och björnar där och tyckte det verkade fint.

Dessutom hade vi hört att Sverige var ett fritt land, säger Narges.

FORTS.

19

2019-10-03 10:50:01

Kampen för kärleken Dukar, filtar, grytlappar ...

Narges virkar det mesta.

FOTO: THERESIA KÖHLIN

Narges var fortfarande troende muslim, men i Turkiet hade hon börja fundera på vad religionen verkligen stod för. Men Hamid, som ju visserligen kom från en muslimsk familj, var inte aktivt troende, så de religiösa grubblerierna fick Narges sköta själv.

Familjen Yazdandoost Amiri placerades på Solbacka asylboende i djupaste Sörmland.

Narges, som under flykten från Iran, utvecklat en allt starkare självkänsla, började ta plats.

För familjens del var det fråga om självbevarelsedrift. Hamid bar fortfarande spår efter misshandeln och skräcken innan flykten från Teheran hade gjort henne deprimerad.

– Dessutom hade jag blivit allt mer nyfiken på kristendomen och Jesus. Jag hade fått en kristen vän i Sverige, men jag vågade inte fråga henne så mycket.

Narges började läsa bibeln. Hon sökte sig till olika kristna samfund och kände sig vilsen.

– Om jag inte var den muslimska Narges, vem var jag då? Jag började vackla, kände att jag tappade min identitet. Det var fruktansvärt, minns Narges.

Att läsa bibeln var inte helt enkelt. Men Narges kämpade på. Under en period kände hon tydligt att hon inte trodde på den muslimska läran. Samtidigt kände hon sig inte som kristen. Så blev Amir sjuk.

– När vår son blev sjuk, och när vi fick avslag på vår uppehållsansökan, kunde jag inte känna att Gud fanns. Ett tag hatade jag till och med Gud, säger Narges med eftertryck.

Men Narges kristna vän fanns där. Då och då vågade Narges ställa frågor. Hon började lyssna på en särskild predikant på radion, hon slutade bära sin hijab och en dag när hon lämnat Amir på förskolan kände hon att Gud talade till just henne.

20

19am325_narges_konvertit_20036.indd 20

Plötsligt förstod jag att jag inte bett till Gud. Jag hade inte talat till Gud heller. Nej, jag hade ju grälat på Gud. Narges Yazdandoost om sin väg mot kristendomen

Familjen hade flyttat till Flen vid det här laget, och skapat sig en egen tillvaro.

– Plötsligt förstod jag att jag inte bett till Gud. Jag hade inte talat till Gud heller. Nej, jag hade ju grälat på Gud, säger Narges allvarligt.

I dag beskriver hon det som att det var vid det tillfället som hennes relation med Gud tog sin början. Narges började be varje dag.

Hon läste på om kristendomen. Men hon vågade inte gå till kyrkan.

EN DAG såg hon ett anslag på bibliotekets anslagstavla. Det skulle hållas föredrag i Centrumkyrkan.

Dagarna innan det där första besöket i kyrkan hade Narges drömt mardrömmar om hur hennes släkt hade jagat henne. I drömmen kände hon tydligt hur de ville döda henne och hon flydde för sitt liv.

– Jag drömde att jag sprang och sprang, och att de jagade mig. I drömmen var jag på väg till Centrumkyrkan, men jag hittade inte vägen. När jag väl hittade in minns jag att jag kände mig trygg, trots att mina släktingar stod utanför och ville ta sig in.

När Narges vaknade kände hon sig övertygad om att det var meningen att hon skulle våga gå på föredraget.

– När jag kom dit mötte jag en lärare från den första tiden i Sverige som jag lärt känna.

Då insåg jag att Gud har humor. Tydligare än så kunde Gud inte prata till mig, säger Narges och skrattar.

Hon har nära till skratt. Också när hon pratar om tunga och jobbiga saker.

I KÖKET har Hamid slutat slamra med porslin och kastruller. En doft av koriander och ris sprider sig genom lägenheten. Han har dukat fint för tre vid det lilla matbordet.

– När jag var på det där föredraget fick jag veta att det fanns en bibelskola, och jag anmälde mig till den, säger Narges.

Det har gått mer än ett halvår sedan Narges första besök i kyrkan. I dag både ber hon till Gud och läser bibeln varje dag. Känner ett lugn och en tillförsikt som hon aldrig har känt tidigare. Trots att familjen ännu inte fått uppehållstillstånd är hon inte rädd. Hon är övertygad om att Gud har någon slags plan för hennes familj och vilar i den känslan. Om planen är att de ska stanna i Sverige eller om det blir något annat land vet hon inte än. Men hon vet att det finns en plan.

I januari döpte hon sig.

– Det var jättehärligt. Det var den bästa dagen i mitt liv.

Hon lyser upp när hon berättar om den dagen. Det är tydligt att det är ett varmt och viktigt minne för Narges.

Själv fortsätter hon att läsa om Gud och Jesus. Men den stora skillnaden är att hon i dag vågar prata om det hon läser.

ANNA-MARIA STAWREBERG

Oktober 2019

2019-10-03 10:50:07

Ren näsa, helt enkelt!

PRIS FRÅN

10.495:-

Näskannan RHINO HORN™

• fri andning • hälsosamma bihålor • tar bort pollen och damm • tar bort slem • miljövänlig

Finns även för barn 4-12 år

5 DAGAR

FLYG

Jerusalem och Tel Aviv Namn som Jerusalem, Betlehem och Döda Havet är kända för de flesta, men få har besökt dessa mytomspunna platser. Under vår femdagarsresa till Israel besöker vi alla dessa och mycket mer. Ett behagligt Medelhavsklimat gör att vädret under höst, vinter och vår är perfekt för ett besök. Vi njuter av god mat och trevliga upplevelser på mark som är helig för kristendomen, judendomen och islam.

INGÅR I PRISET: Flyg Kastrup - Tel Aviv t/r . Rundresa i helturistbuss

Beställ via butik.yogacentrum.com eller på apotea.se

. 4 övernattningar i dubbelrum . 4 frukostar . 2 middagar . 2 utflykter . Reseledarservice DATUM: 8/12, 19/1, 8/3

Läs om allt som ingår och boka på:

www.yogacentrum.com

olvemarks.se 040-668 05 00 eller boka hos din resebyrå

”Det finns ett ljus som aldrig slocknar” – vi finns för dig när du behöver oss!

www.begravningstjanst.com 036-71 02 50 | info@begravningstjanst.com

www.lindstromsbegravning.se 036-13 70 11 | info@lindstromsbegravning.se

Du når oss på telefon, dygnet runt.

19am325_annons_20034.indd 21

2019-10-03 10:49:33

Bok För alla om sorg

Göran Larsson, präst och författare:

Vi måste sätta en gräns för sorgen Ingen slipper undan mötet med döden och sorgen. Förr eller senare förlorar vi nära och kära och då ställer sorgen oss inför livets viktigaste frågor: Vem är jag, vem vill jag vara och vad ger jag vidare?

– Sorg går över. Det går att så småningom komma ut på andra sidan sorgen, säger Göran Larsson, som skrivit en bok om sorg och sorgearbete, för alla.

GÖRAN LARSSON är präst och psykoterapeut och har många års erfarenhet av att möta människor i sorg. Men när han själv efter en tid av kriser och förluster behövde en god bok att hålla i handen så fick han leta länge.

Han sökte efter något att läsa bland böcker med kristet förtecken. Men lade snabbt undan dem. För honom fanns det ingen tröst att hämta i dem.

– Men det kanske det gjorde för någon annan, så jag kan inte säga att det var dåliga böcker. Men de gav inte mig någonting, säger han.

Något hände när han sedan fick tre olika böcker i sin hand. Den första, When bad things happen to good people, är en bok skriven av en judisk rabbin.

Den andra, When things fall apart, är skriven av en buddhistisk nunna och beskriver vad som händer när man faller sönder, vad som ändå gör att en människa någonstans kan hålla ihop om hon törs falla rakt igenom.

Den tredje hjälpen fanns hos new age-­gurun Deepak Chopra, som efter 9/11 skrev en tröstebok till det amerikanska folket, The deeper wound, om hur det är att vara sårad på djupet.

– Dessa har varit mina trösteböcker. Jag fick ett behov av att knyta ihop mina erfaren-

22

19am325_bok_om_sorg_20221.indd 22

heter av förluster med min förståelse av Gud och andlighet. Det tog mig så på djupet att delar av mig blev stumma. Under processen med att få ihop erfarenheterna av sorg med min egen andlighet kunde jag inte predika.

– Jag hade inga problem med tron som sådan. Men jag kunde inte predika eftersom jag inte visste vilken Gud jag skulle predika om.

MEN HAN kunde skriva. Och ur den egna

inte det enbart teori. Det har varit min process också. Och själva sorgeprocessen går ut på att läka och lämna.

– Det är därför sorgeprocessen behövs.

Den går inte att hoppa över.

Förmågan att läka och lämna gör vi inte ensamma, säger Göran Larsson. Det lär vi oss tillsammans med en medmänniska, med den som orkar famna vår förtvivlan och som lär oss ta hand om både de döda och oss själva.

– Medmänniskan lär oss möta döden för att vi ska kunna möta och ta emot livet.

smärtan skrev han boken Skamfilad som blev hans smocka mot döden: döden skulle inte få DET MEDMÄNNISKAN visar är medkänsla, sista ordet. menar Göran Larsson. Samtidigt är hans Så när han sedan fick frågan om han kunde erfarenhet som psykoterapeut och själavårtänka sig att skriva en bok om sorg tackade dare att många saknar tillräckligt med medhan ja. Förbehållet var att få skriva en vacker känsla med sig själva för att kunna tillåta sig bok om sorg, en bok som är vacker i texterna att sörja. Man måste bli sin egen bästa vän. på insidan och på utsidan i dess formgivning.

För honom själv har hundarna betytt och Resultatet blev Lilla sorgeboken – om att förbetyder mycket. lora och börja om på nytt (Verbum).

– Men när sorgen var som svårast hade jag – Om vi är sårade långt nere på djupet så en nalle som jag satt med i famnen i timmar. måste det såret bli rengjort på djupet. Annars Jag omfamnade mitt trasiga jag. läker det aldrig. Sår som är infekterade där Sorgen rymmer också många starka känsnere i botten av oss läker aldrig. Det ställer lor: skuld och saknad, maktlöshet och förtvivtill det. lan, kanske skam men också vrede. Och det – Sår kan läka på ytan men är krävs mod att våga möta dessa känslor, inflammerade, infekterade tillsammans med den medmänniska och oläkta. När sedan som orkar stå pall. någonting händer En annan viktig sak är minsom snuddar vid Göran Larsson nena. Utan minnen kan vi inte såret så är vi i det Präst, psykoterapeut, sörja och ibland får man igen. författare och förehjälpa människor att ska– Det betyder läsare. Har sedan 20 pa minnen.

Små fot- eller att det som inte år arbetat med både handavtryck eller andra läker kan vi terapi och själavård. saker. inte lämna. Det Föreläser om mod och Medmänniskan, medbetyder att vi till förändring och känslan, modet och minnebär sorgerna och mognad. AKTUELL na. Dessa fyra ”m” hjälper smärtorna med MED: Boken Lilla sorgeboken den sörjande fram till de oss genom livet i (Verbum). tårar som lindrar och läker, stället för att få dem de heliga tårarna som Göran bakom oss. För mig är

Oktober 2019

2019-10-03 10:49:46

För Göran Larsson har ­hundarna betytt mycket i läkningsprocessen.

FOTO: LARS RINDESKOG

Larsson kallar dem, de tårar som rengör själsliga sår och låter dem läka.

Lika säkert som amen i kyrkan kommer alla tankar på alla ”borden” upp till ytan, tankar som också hör till sorgeprocessen.

– De kan fungera som ett försvar. Men om jag är väldigt upptagen med alla ”borden” och skuldkänslor, och om det fortsätter, blir det ett skydd mot det djupa såret och att inte sjunka ner i det. Det är mycket enklare att ”krångla” här uppe.

Varför tror du att det är så?

– Vi vågar inte. Vi litar inte på att det kan finnas en botten i den här sorgen. Vi tror inte att det kommer att finnas någon som tar emot och finns där för oss, Gud eller människa. Det är bottenlöst. Jag tror att det är så.

I sorgeprocessen kommer också efter ett tag känslan av lättnad, men den kan vara svår att erkänna för sig själv.

– När jag har mött föräldrar som har förlorat sina barn och de sedan var på väg att gå vidare i livet kom tanken hos dem: ”Jag kanske inte älskade mitt barn tillräckligt”, eller Oktober 2019

19am325_bok_om_sorg_20221.indd 23

”När sorgen var som svårast hade jag en nalle som jag satt med i famnen i timmar.

Jag omfamnade mitt trasiga jag.”

Göran Larsson om vikten av att tillåta sig att sörja

”Vad är jag för sorts mamma när jag sitter här och skrattar och min flicka är död?”.

Det är inte heller ovanligt att det finns ett inre motstånd hos de efterlevande att de ska fortsätta leva sina liv. Då kan både skam-och skuldkänslorna komma farande, en sorts ”överlevarskuld”.

– Men man behöver den här lättnaden.

För sedan kommer en annan sorgevåg. Den behöver man inte be om för den kommer av sig själv.

Sorgen tar sig också kroppsliga uttryck.

Den är fysisk. Därför är det bra att använda kroppen, menar han. Promenera. Gå bort sorgen. Ta massage eller akupunktur. Vila.

– När livet faller samman behöver man hjälp för att bli hel igen, hjälp att bli ihopbakad och få någon sorts stadga.

– Jag är gammal idrottare och har tränat, ägnat mig åt meditation och en egen form av yoga. Så jag är ganska kroppslig på det sättet.

Men jag är lite allergisk mot självhjälpsböcker. Gör jobbet, men gör det ihop med någon.

Det är halva läkningen.

– Hur många mil vi har gått, min fru Solveig och jag, vet jag inte. Vi gick och gick. Vissa dagar var det det enda som gick att göra.

Det är också viktigt att ge sorgen ett rum.

Och en ritual. Ge sorgen skönhet.

– Ge sorgen tid. Men ge sorgen en gräns, säger Göran Larsson.

BARBRO MATZOLS

23

2019-10-03 10:49:47

19am325_annons_20035.indd 24

2019-10-03 10:49:33

FOTO: JOHANNES FRANDSEN /IKON

Begravning

Begravningsombud – vad är det?

Begravningsverksamheten inom Svenska kyrkan är ett statligt uppdrag. I ett av Kyrkorådets utskott, kyrkogårdsutskottet, finns därför ett begravnings­ ombud som har till uppgift att representera dem som inte är medlemmar i Svenska kyrkan.

Vem betalar begravningsavgift?

Hur styrs begravningsverksamheten?

Staten har gett Svenska kyrkan i uppdrag Begravningsverksamheten styrs i första att vara huvudman för begravningsverkhand av Begravningslagen. Frågor som rör samheten i Sverige, förutom på två orter där begravning hanteras lokalt i något som heter kommunen i stället är huvudman. kyrkogårdsutskottet. RepresenSom huvudman ska man erbjutanter från det utskottet finns da alla en gravplats. Det här med i Kyrkorådet som är innebär att alla som är folkKyrkofullmäktiges styrelse bokförda i Sverige, och i ditt pastorat. Utskottet Begravningsombudet har en inkomst, betalar hanterar frågor som rör i Helsingborg heter Sivert Friberg. en begravningsavgift. begravningsplatser och Du kan kontakta honom om du har kyrkogårdar. I uppdrafrågor eller funderingar kring beslut Mer om vad det inneget ingår också att se och förslag om begravning och­ bär kan du läsa här: till att besluten som tas ­begravningsplatser. www.svenskakyrkan.se/ i Kyrkoråd eller kyrkofbegravningsavgiften ullmäktige följer begravMejl: sivert.friberg@hotmail.se ningslagen.

FRÅGOR?

Telefon: 072–550 25 99

Oktober 2019

19am3251_begravningsombud_20349.indd 25

Vad gör ett ­begravningsombud?

Ett begravningsombud ska se till att bevaka intressen åt dem som inte är medlemmar i Svenska kyrkan. Det kan handla om att ta till vara olika trosuppfattningars önskemål om begravning och begravningsplatser, och att hålla dialog med andra trossamfund. Begravningsombudet ska lämna in en årsberättelse till länsstyrelsen, och har också kontakt med dem när det finns något att anmärka på.

Ett begravningsombud finns för att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter när det gäller sin begravning.

Ombudet ska ta tillvara de personers intressen som står utanför Svenska kyrkan. Både de som tillhör ett annat trossamfund och de som inte tillhör något trossamfund alls.

Det kan finnas ett eller flera begravningsombud i ett pastorat eller i en församling.

Begravningsombudet utses av Länsstyrelsen och ska vara en person som inte har kopplingar till Svenska kyrkan eller andra trossamfund, utan ska vara neutral. Till exempel får personen inte vara anställd eller ha ett förtroendeuppdrag inom ett samfund. Personen får naturligtvis vara medlem i Svenska kyrkan eller tillhöra något annat trossamfund.

25

2019-10-03 08:27:53

Kyrkogårdar i allhelgona

Välkommen i allhelgona

Stillhet Oavsett om du har någon särskild att minnas under allhelgona­helgen så finns det all anledning att besöka våra begravningsplatser då.

Ljus och blommor lyser upp den mörka och kalla hösten, och i flera kapell finns möjlighet till en stunds stillhet och ljuständning.

EN PROMENAD i skymningen eller när mörkret har lagt sig under allhelgonahelgen kan bli en magnifik upplevelse. Du blir påmind om ljus och hopp, om fina minnen och kärlek till de som gått vidare. Även under andra tider på året kan du naturligtvis få den upplevelsen, men under allhelgona accentueras det med alla ljus och blommor.

Allhelgonahelgen är den största besöks­ helgen på våra begravningsplatser, och det innebär mycket jobb både innan, under och efter helgen för våra kyrkogårdsarbetare.

Begravningsplatser ska göras i ordning, löv ska krattas och blåsas bort, och vid minnes­ lundar och på andra ställen ska det göras plats för extra behållare av gravljus. Även extra

sopkärl placeras ut på flertalet ställen. Under lördagen förstärks med extra personal vid vissa av våra minneslundar för att hjälpa besökare med allt ifrån ljuständning till att hitta rätt.

I ALLT DET VACKRA finns en del att tänka på

för dig som besökare. På en del ställen kommer det bli väldigt många ljus som tänds. De kan, om de står för tätt, utgöra en stor brandrisk. Vår personal är utrustade med brandsläckare och brandfilt, men du som besökare kan hjälpa oss att minimera riskerna genom att till exempel inte ställa ljusen för tätt, och se till att ljusen placeras på rätt sätt.

En annan viktig fråga är miljöaspekten.

Hur vackra än gravljus är så sprider de inte

bara ljus och värme, utan kan även släppa ut gifter som inte är bra för vår miljö. Vi vill gärna behålla den fina traditionen att tända ljus vid allhelgona, och ett sätt att behålla även vår miljö är att se till att det är miljösmarta ljus som används. Kolla var ljusmassan är tillverkad av när du köper gravljus, och fråga efter Krav-märkta ljus. Genom att ställa frågan ökar du också trycket på leverantörerna om bra miljöval.

Har du tänkt använda solcells- eller batteriljus är det viktigt att du kolla så att den klarar att vara utomhus. Vill du lägga en blomkrans så tänk på att det inte finns någon plast eller metall i själva buketten.

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN arbetar stän-

digt för att komma till rätta med olika slags miljöproblem, och försöker hitta bra lösningar. Vid allhelgona återanvänder vi till exempel slocknade ljus. Vi källsorterar gravljus och de gravdekorationer vi köper in är i princip helt komposterbara. Vi försöker också hitta samarbeten med leverantörer som kan erbjuda elektroniska och digitala system för belysning.

Vi hoppas att du som besökare vill hjälpa oss i det här arbetet.

Välkommen att besöka oss under allhelgonahelgen!

TÄNK PÅ ... det här när du besöker kyrkogården under allhelgona:

26

19am3251_allhelgona_20350.indd 26

Oktober 2019

2019-10-03 08:27:51

Tider och bemanning under allhelgona Vår personal kan svara på frågor, över­ vakar ljus och är beredda med både ljus­ tändare och brandsläckare under helgen.

Under fredagen 1/11 finns det personal på plats på samtliga begravningsplatser 07.00–15.30 och i Södra minneslunden vid Krematoriet fram till 18.00.

Under lördagen 2/11 finns personal mel­ lan 11.00–19.00 på följande platser: Råå kapell och minneslund, Raus minneslund, Nya Kyrkogårdens kapell och minneslund, Pålsjö kapell, Södra minneslunden och Skogsminneslunden. Kapellen stänger 18.00.

Glögg/kaffe serveras vid Kapellet på Nya Kyrkogården och i Ceremonihallen vid Pål­ sjö västra begravningsplats under lördagen mellan 16.00–19.00.

Tänk på att använda ­anvisade platser för gravljus i minneslundarna.

FOTO: ANNA SARA NILSSON/IKON

Oktober 2019

19am3251_allhelgona_20350.indd 27

27

2019-10-03 08:27:53

Lekmannakåren i Raus

Djupdykning b Blommor på altaret i Raus kyrka.

FOTO: JOSEFINE SJÖQVIST

Hallå där... ... Magnus Wittgren, ordförande i Raus lekmannakår samt ordförande i Svenska kyrkans lekmannaförbund i Lunds stift. Vad är lekmannaförbundet för något?

– Det är en frivillig organisation inom Svenska kyrkan. I stiftet finns kåren på 36 platser varav en i Helsingborg, som har sin verksamhet i Raus församling.

Vad får man göra om man är med i lekmanna­förbundet?

– Är du medlem får du en medlemstidning och får vara med på inspirationsdagar och utbildningar. Men du behöver inte vara medlem för att komma på våra träffar och föreläsningar, de är öppna för alla.

Varför heter det ”lekmannaför­ bundet”?

– Lekman är ju en slags motsats och komplement till vigda ämbetsbärare, och ursprungstanken var att verksamheten var till för vem som helst som ändå vill stötta och fördjupa engagemang i Svenska kyrkan. Men även vigda är självklart välkomna som medlemmar.

Vad är lekmannaförbundets uppdrag?

– Vi är till för att utbilda, stödja och hjälpa till för engagemanget i kyrkan.

Vi är ett forum för samtal inom kyrkan och om vilken uppgift och roll kyrkan och den kristna tron kan ha i samhället.

Vad driver dig att engagera dig här?

– Det är spännande att få se och få uppmuntra till engagemang till kyrkan och de kristna värderingarna, och otroligt spännande att få se vad som sker i möten mellan människor och mellan människor och Gud.

28

19am3251_lekmannakaren_i_raus_20281.indd 28

GRUNDAT I UPPSALA Lekmannaförbundet i Svenska kyrkan grundades i Uppsala 1918 i Ärkebiskopsgården.

Förbundets första ordförande var Nathan Söderblom. Från början hette förbundet Lekmannaförbundet kyrkobröderna eftersom bara män var tillåtna, men det ändrades under 70-talet och nu är majoriteten av medlemmarna kvinnor. För att få bli medlem i lekmannaförbundet måste man vara medlem i Svenska kyrkan. Förbundet har drygt 4000 medlemmar spridda över hela l­ andet.

Oktober 2019

2019-10-03 08:27:38

g bland kulturskatter Lekmannakåren i Raus bjuder på en spännande höst med djupdykning bland kulturskatter, symbolik och liturgiska värden.

I NOVEMBER bjuder lekmannakåren i Raus in

till föreläsningar och tematräffar där du får veta mer om traditioner, värden och historik kring en del av de föremål vi använder i Gudstjänst och kyrka.

Måndag 4/11 Kyrkliga textilier Vad är bakgrunden till användningen av kyrkliga textilier? Till vad används de? Vad betyder färgerna?

Vi får se prov på församlingens rika textilskatt.

Måndag 11/11 Kyrkligt silver Vilka användningsområden finns idag, och vilka har funnits tidigare i historien? Vi har letat i gömmorna och hittat sällan visade föremål.

Måndag 18/11 Altarblommor Hur gammal är traditionen med altarblommor och var kommer den ifrån? Vad innebär traditionen, och är det en hållbar tradition i vår tid?

Plats: Raus församlingsgård, Kielergatan 25 på Råå. Tid: Kl 18.30. Kostnad: Föreläsning och enklare fika är gratis.

Oktober 2019

19am3251_lekmannakaren_i_raus_20281.indd 29

29

2019-10-03 08:27:39

FOTO: ACIK/ADOBE STOCK

På gång i Helsingborg

SPOTIFYLISTAN

När det regnar sidled och blåser snålblåst ska man inte hänga läpp. I stället kan man vältra sig i nostalgi (såvida man är i ålder för det) och dansa loss till vår nostalgilista på Spotify: 1 Take on me, Aha 2 Stop loving you, Toto

Swish for a wish

3 99 luftballons, Nena 4 You’re the voice, John Farnham 5 Alive and kicking, Simple Minds 6 Africa, Toto

Uppfyll en önskan hos en familj i jul

7 I wanna dance with somebody, Witney Houston

JULEN BÖRJAR närma sig, och

8 Don’t stop believin, ­Journey

vi vill redan nu påminna om vår kampanj ”Swish for a wish”.

Genom ”Swish for a wish” kan du vara med och förverkliga en önskan i jul hos en behövande familj i vår stad. Gåvorna som vi får in via swish förmedlar vi vidare som presentkort till barn och familjer

med små eller inga möjligheter att köpa julklappar och julmat.

9 You can call me Al, Paul Simon

Du kan redan nu vara med och ­hjälpa till.

Swisha din gåva till: 123 568 1705 eller s ­ canna koden i din app.

Läs mer på: svenskakyrkan.se/ helsingborg

10 Let’s groove, Earth, Wind & Fire 11 The final countdown, Europe 12 Just can’t get enough, Depeche Mode Scanna koden genom din spotifyapp eller sök upp listan på Spotify: Nr 5 2019 HBG Amos.

till alla er läsare … som hör av er till oss med både konstruktiv kritik och peppande beröm. Från en av er har vi fått en dikt som vi tycker var så trevlig så vi publicerar den här som en liten hälsning, och – som dikten mycket riktigt heter – påminnelse om livet och dess möjligheter.

30

19am3251_pa_gang_20298.indd 30

PÅMINNELSE Många tar det för givet i ofta återkommande stunder, när man i stället bör se livet som det största av under.

Norra Wram FOTO: KUPICOO/GETTY IMAGES

Oktober 2019

2019-10-03 08:27:52

Korsord

Korsordsdags Ännu ett korsord för er som är sugna på att vinna biobiljetter. Tack för alla som skickat in svar via mejl eller vykort. De som hade turen att lottas fram som vinnare bland de rätta svaren blev Maaria och Isa. Biljetter kommer med posten.

Tävla om biobiljetter

Sista datum för att vara med i utlottningen av biobiljetter för det här numrets ordfläta är den 30 oktober. Glöm inte att ange er postadress för att vi ska kunna skicka ett eventuellt pris. Svaret på ordflätan mejlar ni till helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se eller skicka via vanlig post till Helsingborg Amos, Box 1453, 251 15 Helsingborg.

BILD: PIXABAY.COM

BIBO SINGLA NED

1 MOS 32 BROTTADES MED GUD

KAN TRYTA

BILDMENINGEN ÄR HÄMTAD FRÅN ?

BAKSLUG

BROCCOLI ÄR EN SORTS?

@ SMÅKOKAR

SPÄDBARNSPLÅGA

GIBBON

FUTTIGA TURNERING

KRANIUM

HÅLLER UPPSIKT HÖRS FRÅN UPPTAGEN

ANTRACIT LUFTKONSTNÄR

OKLART SVAR

BERGSTOPP

JAG FÖRSTÅR HAR SKÄRM

PELOSI ÄR GRUND- TALMAN I? KURS TORKA UT RABALDER TRIVS I KONDENS STICKADE PLAGG

SLÅR FAST

HÄPNADSVÄCKANDE

HÅLBRÖD

VRÅL SURREALIST

MITTSKEPP

INGA VISOR

LUTANDE BESTÄMD MÄNGD

HAR GENERAL GÖRA SMÅ HÅL

HASTIG MANÖVER DEL AV RYGGRAD MOBILTELEFON FÖRR

TIDSENHET ÄR TONÅRING

BUMLING

GREDELIN

SAGOSLUT DUNDERVÄDER

SVINDEL

PORTABELT MINNE MOBERG

SVENSKA KYRKANS BISTÅNDSVERKSAMHET

BLI VITTNE TILL RIKTNING

RÖKUTVECKLING

19am3251_korsord_20299.indd 31

SKA DRA PRATAR STRUNT

BEHÄRSKAR NAKEN

OANVÄND

BILLGREN

FORDON

ÄLSKAR HONUNG

TAR LUGN DET MED

ÄLGHONA

SJUKHUS I STOCKHOLM

UPPMUNTRANDE ORD

DRA TILL SIG SKÖRDAS I HOS 8:7

Oktober 2019

KLAGAN

EFTER I PARIS TYCKER GÖRA ILLA

FÖRETAG

GLACIÄRMATERIAL

PETER I SAGA

FUNGERA

FYLLER PÅ LJUDEFFEKT DJURSORT

KNIVDEL SÄTTER TÄNDERNA I

PÅ NYTT

HAR KVÄVEOXID BOK OCH NÄSA

BLIR TILL LIMPA

NONSENS

SKA SATIR HA

KYRKA FRÅN 1100-TALET I PASTORATET

UTLÖPARE

HA SÖNDER MED FLIT

ILLVILLIG PÅ PRICKEN

GER SIG IVÄG

INLEDER RAST

SCHÄFER

31

2019-10-03 08:27:49

Helsingborg Helsingborg Helsingborg Helsingborg Helsingborg Helsingborg APRIL 2019

Tema: ENERGI

Porträttet: Nina Persson

APRIL 2019

”Mitt lyckligaste jag är kreativt.”

Porträttet: Nina Persson ”Mitt lyckligaste jag är kreativt.”

Raus kyrkogård i unik bymiljö

Tema: Klimat

Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra?

Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några edsjälar som menar att det är dags att miljötänket Tema: Klimat ser framåt.

Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra?

Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några edsjälar som menar att det är dags att miljötänket ser framåt.

Raus kyrkogård i unik bymiljö

Untitled-15 1

Eldsjälen Christina orkar vad som helst för barnen JUNI hon vill rädda. Vad är det som 2019 händer i hjärnan och kroppen när vi upplever flow? Finns det knep för mer energi i vardagen?

Här är tipsen för full fart hela Tema: ENERGI sommaren.

Eldsjälen Christina orkar vad som helst för barnen hon vill rädda. Vad är det som händer i hjärnan och kroppen när vi upplever flow? Finns det knep för mer energi i vardagen?

Här är tipsen för full fart hela sommaren.

Ideellt engagemang i blomstrande matkooperativ Ideellt engagemang i blomstrande matkooperativ

Tema: Medmänniska

Stöd för soldater i fält.

Uppslutning SEPTEMBER för att hjälpa 2019 flyktingar. Envis kamp för att hitta jobb åt ungdomar, eller bara den perfekta lagspelaren. Medmänsklighet Tema: har många ansikten.

Medmänniska

Stöd för soldater i fält.

Uppslutning för att hjälpa flyktingar. Envis kamp för att hitta jobb åt ungdomar, eller bara den perfekta lagspelaren. Medmänsklighet har många ansikten.

Gamla kyrkogården: En stilla oas i storstaden Gamla kyrkogården: En stilla oas i storstaden

Truls ger kasserad frukt Truls ger ett ansikte kasserad frukt ett ansikte

Untitled-15 1

SEPTEMBER 2019

JUNI 2019

Så får du pengarna att räcka längre

Victoria Bertland, fastighetschef:

”Ett stort arv ta ”Ettatt stort hand om” arv att ta hand om”

Victoria Bertland, fastighetschef:

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

2019-03-28 09:27:55

Untitled-9 1

Så får du pengarna att räcka längre

Social träning för barn i utsatta områden

Social träning för barn i utsatta områden

2019-05-21 09:31:03

19am3241_omslag_19551.indd 1

2019-05-21 09:31:03

19am3241_omslag_19551.indd 1

Kroppsliga bilder Kroppsliga berättar bilder vem du är berättar vem du är

2019-08-21 10:47:18

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

2019-03-28 09:27:55

Untitled-9 1

2019-08-21 10:47:18

Du som läsare av Helsingborg Amos har nu möjlighet att vara med och svara på några frågor om tidningen.

Du läsare av Helsingborg Amos Arbetetsom med att utveckla tidningen pågår ständigt, därför vill vi gärna höra dina har nu möjlighet vara med och svara frågor om åsikter.

Det tar ca att 4-5minuter och som tackpå förnågra hjälpen får du entidningen. biobiljett!

Arbetet med att utveckla tidningen pågår ständigt, därför vill vi gärna höra dina Erbjudandet om biobiljett gäller de 200 första svarande. åsikter. Det tar ca 4-5minuter och som tack för hjälpen får du en biobiljett!

Erbjudandet om biobiljett gäller de 200 första svarande.

För att komma till undersökningen Gå in via denna länk: verbum.se/frågahelsingborg För att komma till undersökningen Gå in via denna länk: verbum.se/frågahelsingborg Du får biobiljetten i form av en 11-siffrig värdekod via e-post.

Gäller på alla Filmstaden (SF Bio), Svenska Bio och Cinemascenen.

Du får biobiljetten i form av en 11-siffrig värdekod via e-post.

Gäller på alla Filmstaden (SF Bio), Svenska Bio och Cinemascenen.

Helsingborg Amos ges ut av Verbum AB. Vi från Verbum AB garanterar fullständig sekretess både med avseende på hanteringen av själva enkätinsamlingen och hantering av resultat. All behandling av personuppgifter inom Verbum AB sker i enlighet med dataskyddsförordningen. För mer information se verbum.se/integritetspolicy Helsingborg Amos ges ut av Verbum AB. Vi från Verbum AB garanterar fullständig sekretess både med avseende på hanteringen av själva enkätinsamlingen och hantering av resultat. All behandling av personuppgifter inom Verbum AB sker i enlighet med dataskyddsförordningen. För mer information se verbum.se/integritetspolicy

Helsingborg undersökning.indd 1 19am3251_annons_20426.indd 32

2019-10-01 10:01 2019-10-03 08:27:38