Amos Helsingborg

Helsingborg SEP 2018

Viktigt utbyte mellan kyrka och skola

John Perry om Cathedraljazz:

”Kärleksfulla och livsbejakande konserter”

Krematoriet — kulturarv av riksintresse

NOMADLIV MED BARN

Tema: Familj

Porträttet: Uno Svenningsson: ”Mina barn är himlen för mig”

Mamma, pappa, barn, eller alla som råkar bo ihop?

Vår bild av familjen förändras ständigt.

ODR SAMHÄLLSINFORMATION September 2018

1

Ledare Kristian Lillö

Reclaima dopet — och låt det bli till en erfarenhet RUTINER, VANOR, erfarenheter och upplevelser – vad är nu det ena och det andra, och hur relaterar de till varandra?

Upplevelser är alla sinnesintryck och stunder med känslor, allt sådant vi momentant är med om mitt i tidens kontinuitet. Erfarenheter däremot när vissa av alla dessa upplevelser har bearbetats, processats och satts i samband med annat som vi har varit med om och står för. Erfarenheter både berikar och går i dialog med våra grundläggande värden och förhållningssätt, vår personlighet.

Vanor är nog en mix av det vi valt att göra, brukar välja, och som ligger i linje med annat vi gör – och därför bidrar till att våra liv blir praktiska och att vi kan hantera verklighetens motsägelser. Rutiner är väl då sådana vanor som är cykliskt återkommande vid speciella situationer eller tider, till exempel att sätta in utemöblerna, morgonrutin, arbetsrutin, säkerhetsrutin och inköpsrutin. (Ytterst är ett flertal rutiner beroende av jordens rörelse runt solen och jordens rotation kring sin egen axel.)

”Vanor är nog en mix av det vi valt att göra, brukar välja, och som ligger i linje med annat vi gör — och därför bidrar till att våra liv blir praktiska och att vi kan hantera verklighetens motsägelser.” kristen rutin för livet. Den här rutinen lever vi ofta ut under festliga former tillsammans med familj och släkt. Rutinen firas både i det offentliga,(och nuförtiden på tv), och i hemmen som blir samlingspunkter några intensiva dagar.

KYRKOÅRET, SOM avslutas med domsöndagen, ger alltså en cykliskt återkommande

Dags att få till rutinerna igen.

Skolterminen har kickat igång och sommaren är nästan över. I det här numret får du bland annat läsa om hur vi i Svenska kyrkan Helsingborg

arbetar med skolorna, Du får träffa vår musiker John som berättar om cathedralsjazz, och följa med en kort bit på en barnfamiljs resa.

Välkommen till höstterminen 2018.

genom det så kallade kyrkoåret samman händelser i Jesu liv med vårt liv. Julhelgen relaterar Jesu födelse till vår längtan efter mening i mörkret. Påsken, alltså den sista veckan i Jesu liv, relaterar till våra liv när våren bryter fram och det omöj­liga blir möjligt.

Andra högtider under kyrkoåret sätter fokus på naturen och skörden (Tacksägelsedagen), människors sorg (Allhelgonahelgen), förväntan (Adventstiden), inspiration/Helig Ande (Pingst) och skapelsen/estetiken (Midsommardagen).

2

JA, säger jag till alla föräldrar, det finns goda skäl för er att döpa ert barn, om ni väljer att svara ja på några av följande frågor: Tror du på att Jesus Kristus har levt på jorden (vid vår tidräknings början)?

T ycker du att de texter som finns om när Jesus botar sjuka människor, delar mat, och befriar kvinnor och män från destruktiva sammanhang till att ta egenansvar är berättelser som håller? l A nser du att det Jesus säger och dessutom i handling visar om barns oändliga värde och om medmänsklig respekt och kärlek är viktigt?

Menar du att det sätt som Jesus är på också borde vara det sätt som människor och framför allt hela världens Gud borde vara på?

Längtar du till det där som öppnar upp för något äkta, som vi alltid kan vila i, fria från oro och självupptagenhet, och att gemenskapen med andra döpta i Helsingborg och globalt bär oss genom livet och världen, och i evighetens famn?

KRISTIAN LILLÖ

FAMILJ, SLÄKT,

bekanta och vänner reser långa vägar för att återse varandra och inkorporera nya medlemmar i gemenskapen. Rutinens olika nedslag under året innehåller speciella maträtter, kryddor, drycker, färger, dekorationer och hälsningsfraser och tillrop!

Ljusstakar kläds. I valv, fönster och på gravar tänds ljus. Överraskningar, spel, skratt, paket och musik fyller rum och sinnen. Glädjen och sången befriar oss, minnen hålls vid liv, oro motas bort, framtidshopp för en bättre, rättfärdigare, mer äkta och hållbar värld med fred stärks upp.

Med det här som bakgrund vill jag nu säga något om doprutinen som är i fritt fall, och som jag vill återta. Livet i dopet är en erfarenhet som bottnar i ett löfte.

KRISTEN TRO sätter

SKA VI DÖPA VÅRT BARN?

Nästa nummer kommer ut den 30 november.

September 2018

4

Innehåll 4/18 På gång i Helsingborg Vad betyder familj för dig?

Kalas hela veckan

Baguettmusik Non-Stop

6

Svenska kyrkan — en resurs för skolan

14

10 Tema: Familj

Familjen angår alla

Porträtt:

Uno Svenningsson

En dusch för själen

Tro lika viktigt

som medicin 26 Smalt och brett

på jazzfestival 28 Nomadliv med barn 30 Krematoriet —

kulturarv av riksintresse

31

Korsord

32 Krönika: Nystartens tid är här

Redaktion

September 2018

Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete, 2018.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se

N VA

ENMÄRK

E

T

Redaktionen: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist.

Hemsida: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Foto omslag: Josefine Sjöqvist

7 S

10

En del av AMOS Trycksak 5041 0004

3

På gång i Helsingborg

3

PÅ STAN

Vad betyder familj för dig?

Gunnel Öxell – Allt. Familjen betyder allt för mig. Min man, mina två barn och fem barnbarn är det som ger livet mening och som är viktigast för mig. I 50 år har jag och min man varit gifta.

Det är några år det. Tyvärr tror jag inte det är lika vanligt att man håller ihop lika länge nuförtiden.

Marija Antonijeviz – Oavsett om det gäller sambon, sonen eller min mamma så är dom det viktigaste för mig. Även när du kanske inte mår så bra så finns familjen där för dig. Och för deras skull ser an till att komma tillbaka igen. De är de viktigaste för mig. Allt helt enkelt.

Sabine Lindahl och Dexter ­ Familj kan ju vara så mycket och se så olika ut. En – hund eller en väninna eller som i mitt fall mina barn.

Det är dem man känner sig hemma med som är ens familj. Oavsett hur familjebanden ser ut så är det viktigaste att man vårdar relationerna, att man ser till att hålla igång kontakten, och ger uttryck för hur man mår eller känner. Det är det som gör familjerelationer så viktiga. Man känner varandra på ett helt annat vis, ett mycket djupare plan.

Kalas hela veckan i Den Gode Herdens kyrka DEN 9 SEPTEMBER öppnar på nytt

Den Gode Herdens kyrka på Drottninghög i Helsingborg sitt församlingshem. Då blir det återinvigningskalas, och festligheterna håller faktiskt på hela veckan. Lokalerna i det stora församlingshemmet har renoverats under hela året, men nu är allt klart för att fyllas med människor igen.

SÅ HÄR SER KALASVECKAN UT: SÖNDAG 9 SEPTEMBER är det Gudstjänst

klockan 10.00.

Efter gudstjänsten, ca klockan 11.00 klipps bandet in till de renoverade lokalerna. Du är välkommen in på mingelmat med lite porlande dryck. Fram till klockan 14.00

4

blir det musik, aktiviteter och underhållning och vill du också sjunga kan du hänga med på psalmallsången i musiksalen Cecilia.

MÅNDAG 10 SEPTEMBER träffas ungdomsgruppen FUSK. TISDAG 11 SEPTEMBER kan du träffa kyrkans ”Torgare” för fika från kaffevagnen, småprat eller tidningsläsning.

Klockan 12.00 är det middagsbön i kyrkan och direkt efter det kan du till priset av 40 kronor få soppa och kaffe på Herdens lunch. Från 13.30 underhåller Hemvärnets veteraner.

ONSDAG 12 SEPTEMBER är våra ”Torgare” åter på plats från klockan 10, och klockan 12.00 firar vi mässa i kyrkan.

TORSDAG 13 SEPTEMBER är våra ”Torgare” på plats från klockan 10.00, och samtidigt kan du gå med oss på en Walk’n talk.

Klockan 11.00 serveras kaffe och klockan 12.00 håller vi en kort middagsbön i kyrkan.

FREDAG 14 SEPTEMBER är du välkommen till vår odlingsgrupp klockan 10.00-12.00. På kvällen klockan 17.30-19.30 är det premier för vårt nya Fredagsmys.

Alla åldrar fredagsmyser med mat, kreativt skapande, snack och enkel aftonbön i kyrkan.

Välkommen på nytt till Den Gode Herdens kyrka och Filborna församling!

September 2018

Trädgårdstipset Aster NÄR SOMMAREN går mot sitt slut och hösten närmar sig finns det fortfarande mycket att njuta av i trädgården. Bland annat kan man glädja sig åt stora skyar av aster. Aster har en blomma som ser ut som de barn ofta ritar. En gul mitt och kronblad som strålar ut åt alla håll, som en sol, fast för det mesta i lila eller rosa.

Detta händer Släktnamnet kommer av grekiskans ord för på kyrkogårdarna stjärna. Många av I mitten av september är det dags för astrarna har lång plantering av höstens säsongsväxter, ljung, blomningstid. Så silverek, rödbladig alunrot och höstkrysantlänge att de sista emum. Inför detta tas sommarblommorna blommorna bruupp på de gravplatser till vilka det är beställt kar tas av frosten. höstväxter. På övriga gravplatser står somDessutom är den marblommorna kvar så länge de är fina. en fantastisk biFörr eller senare börjar löven falla och fjärilsväxt. och bäddar ibland in allt i ett täcke.

BRITTSOMMAR, VISST låter det härligt!

Detta märks naturligtvis även på gravplatserna som vi sköter om även om vi försöker hålla undan så att det inte blir för mycket löv.

Värmen kommer åter och dröjer sig kvar ett tag till. Till sällskap har vi brittsommarastern, Aster amellus. Den får relativt stora blommor, upp till 6 cm och blir ganska hög (ca 60 cm). Bäst planteras den många tillsammans för att få som en stor lila kudde. I denna grupp finns färger från ljust lila till härligt kraftigt rosa. Denna aster växer vilt i Mellaneuropas berg, Alperna, Pyrenéerna och Karpaterna. Den trivs i sol om där inte är alltför torrt.

Höstaster, Symphyotrichum novi-belgii

Ideellt engagemang på Idédagarna IDÉDAGARNA ARRANGERAS av Ideellt forum,

Svenska kyrkan och Sensus och ger ideella, förtroendevalda eller anställda inspiration och fördjupning för sitt engagemang i Svenska kyrkan.

Syftet med dagarna är att lyfta och driva frågor om ideellt engagemang i Svenska kyrkan samt att uppmuntra till möten och samtal mellan alla medarbetare i Svenska kyrkan. Förutom gemensamma samlingar och seminarium finns det alltid möjligheter till nätverksutbyte, samtal, spontana möten och diskussionsgruppen. Är du ideellt engagerad i någon av våra församlingar i Helsingborg och är sugen på att vara med? Hör av dig till din församlingsexpedition.

Du kan också gå in och läsa mer och anmäla dig på ideelltforum.se.

September 2018

(tidigare Aster novibelgii), är en grupp något lägre astrar med en färgspridning från vitt, över blått till rosa. Denna aster hör hemma i nordöstra USA och Kanada. Höstastrarna är tuvbildande och trivs liksom brittsommarastrarna i sol men står gärna något fuktigt.

Många av de astrar som finns att köpa på hösten i kruka hör till denna grupp.

Skogsaster, Aster civaricatus, hör från början hemma i lövskogar i östra Nordamerika.

Det gör att den tål torka mycket bättre än de andra astrarna. Till och med vid konkurrens

Mässa och mottagning VÄLKOMMEN TILL en gemensam hög-

mässa för församlingarna i Helsingborg.

Biskop Johan Tyrberg välkomnar kyrko­ herde Kristian Lillö.

Högmässa 16/9 kl. 16:00 S:ta Maria kyrka ”I goda makters underbara omsorg vi väntar lugnt vadhelst oss möter här.

Gud är hos oss var afton och var morgon, Guds kärlek genom varje dag oss bär.”

från buskar och träd frodas den. Dessutom klarar den både sol och skugga även om den trivs bäst i halvskugga.

Denna aster är enklare och mindre i blomman än de andra och ger ett vildare intryck, men så söt! Aster används ofta i våra höstplanteringar i fat och krukor.

På Krematoriets begravningsplats, kvarter Östra Urnlunden, planterades den på många gravplatser förra hösten och de är först i år riktigt fina. Skogsaster kommer under hösten planteras det nya kvarteret med askgravplatser på samma begravningsplats.

ANNA BLUM

Baguettmusik Non-Stop STRESSIGT PÅ jobbet? Sugen på en stunds andrum för kropp och själ? I Allhelgonakyrkan på Råå har man i 10 år erbjudit avkopplande lunchmusik tillsammans med en baguette för 40 kronor. Nu fyller baguettmusiken 10 år och det firar vi den 19 september med ett nonstop-medley med favoriter genom åren. Har du inte besökt vår baguettmusik än så passa på då.

Alla datum för baguettmusiken och våra andra konserter och aktiviteter hittar du så klart på vår webbplats svenskakyrkan. se/helsingborg

5

Skola och kyrka

Vad är ett helgon? Varför firar vi pingst? Vad innebär konfirmation och hur ser begravningar i Sverige ut för olika religioner? Vet du?

Svenska kyrkan

— en resurs för skolan

PÅ MÅNGA håll hos oss i Svenska kyrkan Helsingborg erbjuder man skolor utbildning, upplevelser och kunskap kring värdegrund, kristendom, tro och tradition.

– Vi har läst och tagit till oss det i läroplanen som vi som kyrkan kan hjälpa till att ge eleverna på ett informativt sätt, samtidigt som vi bygger relationer mellan skola och andra vuxna i kyrkan, berättar Monica Pettersson som jobbar i Gustav Adolfs församling i Helsingborg.

Hon och Ann Lescelius är två av dem som tar emot skolklasser och förskoleklasser i Adolfsbergskyrkan under året för föreställningar, grupparbeten, vandringar och visningar.

– Vi har utarbetat ett strategiskt sätt att arbeta som vi vågar påstå är ett win-winkoncept för både skola och kyrka. Vi kompletterar varandra, säger Ann. Ann och Monica berättar att det är viktigt att de i sitt arbete med skolan respekterar varandras olika tro och tankar, och att det handlar om att se var kyrkan kan göra nytta och var de kan dela med sig av den kunskap som finns där.

UTIFRÅN SKOLANS och förskolans läro-

planer gör pedagogerna i en årsklocka med ett genomarbetat material för olika de olika delarna. Det handlar om ämnet religion, men också om samhällskunskap, musik och inte minst att kunna erbjuda delar kopplat till Olweus, det program mot mobbning som alla kommunala skolor i Helsingborg arbetar med.

– Samarbetet med skolan är viktigt, vi ska vara en resurs, ett stöd. Och så ska det vara roligt och intressant, och det tror jag vi lyckas med säger Monica och ler. Det vi har här är en skatt.

En uppskattad samling av alla är symbol-

6

På Adolsfsbergskyrkans väggar söker eleverna efter symboler och inristade texter.

”Samarbetet med skolan är viktigt, vi ska vara en resurs, ett stöd. Och så ska det vara roligt och intressant.” vandringen i kyrkan. Överallt på Adolfsbergkyrkans väggar gömmer sig olika tecken och symboler. Klasserna som kommer får höra om hur de kommit till och sen är det

skattjakt. Hur många kan de hitta? Och vad betyder de? Barnen får leta och rita alla tecken de hittat.

– Vad tror ni den här symbolen betyder? frågar Monica när gruppen återsamlats efter symboljakten.

Förslagen är många och rätt påhittiga.

En viktig del i arbetet med skola och förskola är också att göra kyrkan till en plats dit alla är välkomna med sina olika frågor och tankar, samtidigt som vi kan få ge dem baskunskaper om den kristna tron och våra traditioner, berättar Monica sen.

FÖRUTOM TEMAPLANERINGEN erbjuder församlingen andra föreställningar och aktiviteter där de bjuder in skolorna. Under

September 2018

När de sätter upp en föreställning i kyrkan får många kollegor hoppa in och agera; präster, diakoner, musiker och vaktmästare.

våren 2018 gjorde de föreställningen Ogräs i rabatten tillsammans med elever från Västra Ramlösa skola som agerade och sjöng.

Ann berättar att de tidigare haft en barnkör i kyrkan, men istället finns möjligheter i de kontakter de nu har fått med skolorna.

– Barnen tycker det är roligt att få sjunga med i musikaler och samlingar, berättar Ann. Och inte bara barnen och de som kommer och tittar tycker att det är kul…

– När vi gör en föreställning som den här får många av våra kollegor hoppa in och agera, präster, diakoner, musiker och vaktmästare. Och det är poppis skrattar Monica.

– Vi har jättekul, man vill vara med, det September 2018

blir en slags teamwork där vi också kommer närmare varandra.

Ogräs i rabatten handlar om att vi alla får vara olika, att alla blommor ska få finnas till oavsett om de ses som ogräs eller prydnadsblommor.

EN VIKTIG del i de samtal som Monica och Ann har är bland annat i projekt riktade direkt till sexorna och sjuorna.

– Kyrkans roll i samhället har ändrats mycket, men fortsätter att vara viktigt, inte minst när det gäller händelser och krissituationer, men också när det gäller värdegrund, säger Monica.

I värdegrundsarbetet jobbar de i små grupper i fyra veckor, en timma varje vecka.

Pedagogerna från skolan är inte med i själva diskussionerna utan det är bara personalen från kyrkan med.

– Eleverna ska känna sig trygga att kunna prata med oss. Är det stora problem som dyker upp i våra samtal frågar vi eleverna innan vi tar det vidare, berättar Monica.

SAMARBETET MELLAN skola och kyrka kan

leda till en fortsatt samtalsmetodik och på någon skola har kurator och skolsköterska dragit igång en fortsättning för eleverna.

– Det kan vara skönt att prata med andra

7

Skola och kyrka

Församlingspedagogen Sulle Axberg är en av blommorna i föreställningen Ogräs i rabatten.

vuxna än sina lärare, berättar Ann. Det kan finnas många problem som man vill ha någon utomstående att prata om, det kan gälla kärlek, rädslor, hemmamiljö och samhälle.

Både Ann och Monica tycker att det är väldigt stort och viktigt att få vara med och prata med ungdomarna om det här. Men också jobbigt.

Monica Pettersson är en av de som tar emot eleverna och barnen i kyrkan.

– Vi arbetar i ett mångkulturellt samhälle där det är viktigt att ha respekt för varandras synsätt och tro, berättar Monica. Eftersom vi många år arbetat tillsammans med skolan finns en lyhördhet och respekt i våra samlingar. Både pedagoger och elever ska känna sig trygga i den undervisning och den information de får.

Samarbetet med skolan är och ska vara ett ömsesidigt utbyte för alla inblandade.

– Vi har otroligt fina möten med både ungdomar, barn och deras pedagoger, säger Ann. Det är guld värt!

TEXT: LINDA GUSTAFSSON FOTO: LINDA GUSTAFSSON & TEA KEMPPAINEN

Skolverksamhet i Svenska kyrkan ETT UTBYTE mellan skola och kyrka finns på många ställen hos Svenska kyrkan Helsingborg. Antingen genom ett terminsprogram med musikaler, vandringar och upplevelser likt det presenteras här eller på annat sätt. I någon kyrka erbjuder man skolstartsgudstjänst inför skolstarten, på flera håll kan man få guidade visningar i kyrkan, kanske gå på skattjakt eller få veta mer om kyrkogårdarna.

Jobbar du i skolan och är nyfiken så finns här kontaktpersoner till församlingarna i Svenska kyrkan Helsingborg.

Maria församling (S:ta Maria kyrka, S:ta Anna kyrka, S:t Andreas kyrka) Annika Lindfors 042-18 90 53, Monica Simonsson Bengtsson 042-189111 Gustav Adolfs församling (Gustav Adolfs kyrka, S:t Olofs kyrka, Adolfsbergskyrkan) Monica Pettersson 042-18 91 32 Filborna församling (Den Gode Herdens kyrka). Cia Brinkåker 042-18 91 18 Raus församling (Elinebergskyrkan, Allhelgonakyrkan, Raus kyrka): Lena Davidsson 042-18 91 24.

8

För Ann Lecselius och Monica Bengtsson är samarbetet med skolan ett ömsesidig utbyte.

September 2018

Speciellt för dig som läsare av AMOS!

14 dagars 4-stjärnig studieresa till Indien Magiska palats, heliga elefanter & de 6 mest berömda UNESCO-världsarven !

Pris för AMOS läsare 17990 SEK 17990,– SEK 10000,–

2

Normalpris

Prisfördel

2

7990,–

SEK1

Från endast 0

Mallorca

50 km

Palma

p. pers.

Lluchmayor

Taj Mahal (UNESCO) Pa k i s t a n En av skandinavernas mest populära långresor !3 – Inklusive spektakulärt utflyktsprogram med bl.a. de 6 UNESCO-världsarven !

Qutab Minar, Delhi (UNESCO)

Jaintempel, Ranakpur

Röda fortet, Agra Bikaner

Junagarh Fort

Junagarh Fort

Amer

Ranakpur Jaintempel

Inkluderat i priset: (Prisexempel vid bokning av tjänsterna separat hos andra tjänsteleverantörer)2

Flyg tur och retur till/från Delhi 4450,– SEK2 med välrenommerat flygbolag4 inkl. hotelltransfer, flygskatt och säkerhetsavgifter 12 övernattningar i dubbelrum på 7860,– SEK2 utvalda 4-stjärniga hotell (nationell kat.)

12× riklig frukostbuffé Fascinerande studieresa med Indiens 5680,– SEK2 mest berömda höjdpunkter.

Rundresa i vår moderna resebuss med A/C och fackutbildade engelsktalande guider.

Se fram emot ett spektakulärt utflyktsprogram med bl.a. de 6 mest berömda UNESCO-världsarven.

24 timmars läkarjour 17990,– SEK2 – 10000,– SEK2

Totalt per person Prisfördel per person

Förmånspris per person från endast 7990,– SEK1 Resmånadert Säsongstillägg per pers

September 2018

Udaipur

4-stärniga hotell

Nepal

Agra Taj Mahal Fatehpur Sikri Röda fortet

Jantar Mantar

Mehrangarh Fort

Jaintempel

Röda fortet Qutab Minar

Jaipur

Jodhpur

Merangarh Fort

Delhi

Mandawa

(UNESCO)

Indien

Inklusive spektakulärt utflyktsprogram:

• New Delhi: Fascinerande stadsrundtur i Indiens huvudstad med triumfbågen India Gate, den 73 meter höga minareten Qutab Minar (UNESCO-världskulturarv) och Rashtrapati Bhawan, den indiska presidentens imponerande residens.

• Mandawa & haveli: Före detta handelsstad på den berömda Sidenvägen med praktfulla, palatsliknande hus, de s.k. havelis.

• Bikaner & Junagarh Fort: I Bikaner finns Nordindiens mest intressanta fort – Junagarh Fort.

• Jodhpur & Mehrangarh Fort: Ökenstad med 1 mil lång stadsmur, klocktorn, gammal marknad och det imponerande Mehrangarh Fort.

• Ranakpur & jaintempel: Templet som har över 1000 pelare är ett av Indiens viktigaste tempel.

• Udaipur: Sevärdheter i en av Indiens vackraste städer är bl.a. den magiska trädgården Sahelion-ki Bari, stadspalatset vid Picholasjön och Jagdishtemplet.

• Jaipur: Huvudstaden av delstaten Rajasthan med många palats och fort som t.ex. Vindarnas palats, Amber Fort och Jantar Mantar (UNESCO-världskulturarv).

• Fatehpur Sikri (UNESCO-världskulturarv): Mycket välbevarad före detta huvudstad i Mogulriket som grundades på 1500-talet.

• Taj Mahal (UNESCO-världskulturarv): Indiens mest kända byggnad uppfördes som mausoleum till den persiska prinsessan Mumtaz Mahal.

Oktober 2018

Mausoleet i vit marmor byggdes av ca 20000 arbetare på 22 år.

• Agra & Röda fortet (UNESCO-världskulturarv): Den imponerande fästningen Röda fortet byggdes av Akbar den store i synhåll av Taj Mahal som nytt residens.

• Delhi, Röda fortet (UNESCO-världskulturarv): Stadsrundtur genom det “gamla“ Delhi med Röda fortet i Delhi, Indiens största moské Jamma Masjid och minnesmärket Raj Ghat, som påminner om mordet på Mahatma Gandhi.

Extratjänster till förmånspris: Kulturpaket: I paketet ingår alla inträden och guidade turer vid sevärdheter på engelska enligt program samt de tre spännande utflykterna “Indisk folklorekväll med åkning i kamelvagn och folkdans Rajasthan“, “Rikshatur i Jaipur“ och “Båttur på Picholasjön“: Kundernas bedömning endast 1990,– SEK per person.

Matpaket: I paketet ingår komfortabel Pålitlighet | Vänlighet | Kompetens halvpension, d.v.s. 11× riklig middag: Intervju med 40350 personer endast 1490,– SEK per person. genomförd av TSS/RSD i 01/2018 Enkelrumstillägg: 3990,– SEK per person Testresultat: 5(5 är högsta betyg) (med reservation för tillgänglighet) 3

(21. – 28.9.)

(4. – 12.10.)#

(18. – 26.10.)

Oktober 2018

November 2018 (1. – 15.11.)

(16. – 29.11.)

November 2018

Februari 2019 (23.2.)#

(2. – 23.3.)

(6. – 27.4.)#

April 2019

Maj 2019 (4.5.)

(18. – 25.5.)

500,– SEK

1000,– SEK

1500,– SEK

2000,– SEK

2500,– SEK

2000,– SEK

1500,– SEK

1000,– SEK

500,– SEK

0,– SEK

Vårt förmånspris för dig som läsare av AMOS från endast Flyplats Flygplatstillägg per pers Avgångsdagar

Göteborg 0,– SEK lör

7990,–

SEK1 per person istället för

Köpenhamn 500,– SEK lör

Mars 2019

17990,–

SEK 2

Maj 2019

Prisfördel

- 10000,– SEK

2

Stockholm 600,– SEK lör

För att kunna resa till Indien behöver svenska, norska, finska och danska medborgare en avgiftsbelagd visering. Du kan ansöka om ett “e-Tourist Visa“ på https://indianvisaonline.gov.in/visa/.

Din fordelskode !

E-viseringen ger rätt till en enda inresa och är giltig i 30 dagar fr.o.m. ankomsten till Indien. Handläggningstiden för kompletta ansökningar som lämnas in vid disken på ambassadens AMOS66411 viseringscentrum är ca 5 arbetsdagar för svenska pass och ca 10 arbetsdagar för icke-svenska pass. Handläggningstiden för ansökan som skickas via post är minst 10 arbetsdagar. Svenska pass skall vara giltiga i minst 6 månader efter inresan och ha minst två blanka sidor. Danska pass skall ha 2 blanka sidor och vara giltiga i minst 4 månader efter att viseringen som ansöks går ut.

Ring kostnadsfritt nu för att säkra ditt önskedatum: Norska pass skall ha två blanka sidor och vara giltiga i minst 6 månader efter utresan. Finska pass skall ha två blanka sidor och vara giltiga i minst 6 månader efter det planerade datumet för inresan. Turistviseringen gäller i max 6 månader fr.o.m. ansökan och kan inte förlängas. För danska, norska och finska medborgare samt medborgare i andra länder rekommenderar vi att man frågar om de gällande inresebestämmelserna på Indiens ambassad. Eventuell vård kan bli dyr så man bör ha en giltig rese- och sjukförsäkring. # holiday tilläggskostnad p.p.: 450,– SEK. 1 Det annonserade priset på 7990,– SEK gäller endast vid avresa under 25.05.2019 från Göteborg. Vid andra avresedatum gäller säsongstillägg som anges i tabellen. Resan gäller endast för Måndag till fredag kl. 9.00 – 18.00, lördag kl. 9.00 – 15.00 adressaten och myndiga medföljande personer. För ytterligare information om TSS:s gällande resevillkor och övriga villkor, se webbsidan www.tss-travel.se eller ring arrangörens hotline. Information: Researrangör: TSS Travel Service Scandinavia AS, filial Sverige; Vid emottagande av skriftlig bekräftelse förfaller 20 % av resepriset till betalning. Betalning av återstående belopp: senast 35 dagar innan avresa. Bilderna i reklamprospektet är exempelbilder. Med Krejaren 2, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm reservation för tryckfel och fel. Flygplatser tar ut flygplatstillägg för resenärer. Beloppet beror på flygbolagens transportkostnader, och dessa kostnader beror i sin tur på pris- och avgiftsutformning av flygplatsoperatörerna. Maximal gruppstorlek: 36 personer. Ej lämpligt för personer med begränsad rörlighet. OBS! Minimiantalet deltagare är 15 personer per resedatum. Annullering senast 20 dagar innan avresa ifall minimiantalet resenärer inte nås. Vänligen observera att reseförloppet kan ändras av organisatoriska skäl eller på grund av vädret.

2 Prisexemplet baseras på pris för en resa som äger rum från 25.05.2019 – 07.06.2019 och har beräknats den 10.08.2018 på allmänt tillgänglig information på följande hemsidor: Flyg tur och retur Göteborg – 25.05.2019 – 07.06.2019 på www.turkishairlines.com (den billigaste flighten för angivna datum), transfer flygplats – Dehli – flygplats på www.holidaytransfers.com. 12 övernattningar inkl. Frukost: Hyatt Place Delhi (2 nätter), Sara Vilas Hotel (1 nätter), The Park Paradise (1 nätter), Zone by the Park Jodhpur (2 nätter), Trident udaipur (2 nätter), ITC Rajputana Jaipur (2 nätter), Hotel Clarks shiraz Agra (1 nätter), Holiday inn new Delhi (1 nätter) på www.booking.com. De nämnda hotellen är exempel. Resan innehåller inte nödvändigtvis dessa hotel.

3 TSS Travel Service Scandinavia AS och RSD Reise Service Deutschland ingår i en europeisk reseföretagskoncern som arrangerar resor för resenärer från ett flertal europeiska länder. Observera: Undersökningen har genomförts med resenärer som reste med RSD och med TSS Travel Service Scandinavia AS år 2017. Kommentarerna kommer från kunder som har rest med vår företagskoncern.

4 t.ex. Emirates (ett av världens bästa flygbolag) eller Turkish Airlines (Sky Trax World Airline Award 2011 – 2016 för bästa europeiska flygbolag) med byte i Istanbul tur och retur till/från Delhi De kombinerade resetjänster du erbjuds utgör en paketresa i den mening som avses i direktiv (EU) 2015/2302. Därför omfattas du av alla EU-rättigheter som gäller för paketresor. TSS Travel Service Scandinavia AS kommer att ansvara fullt ut för att paketresan som helhet fullgörs korrekt. Dessutom har TSS Travel Service Scandinavia AS, enligt lag, ett skydd för att återbetala dina betalningar och, när transport ingår i paketresan, säkerställa din hemtransport om det eller de hamnar på obestånd. TSS Travel Service Scandinavia i Sverige har ställt statlig resegaranti hos Kammarkollegiet. Arrangören förbehåller sig rätten att göra ändringar av uppgifter i broschyren. Sådana ändringar ingår i avtalet med resenären om resenären har fått information om ändringen innan avtalet ingåtts.

0200 122 091

66411_Amos_Indien_230x300mm_ANZ.indd 1

20.08.18 10:31

Tema Familj

Familjen a 10

September 2018

Alla som bor under samma tak, eller bara SÄKER de med blodsband? Flera generationer PLATS på en gång, eller bara den närmsta Vem som har juridiskt kärnan? Vad vi ser som en familj föransvar för att ett barn får god ändras hela tiden, men någon form av omvårdnad bestäms i lagen, gemenskap är vi alltid ute efter. föräldrabalken. Hur man TEXT: HANNA WALLSTEN ILLUSTRATION: MARTINA A TODOROVA FRÅN BÖRJAN var det så enkelt. Ordet familjs ursprung finns

i latinet och betyder ungefär alla tjänarna i ett hus. Alla som bor och arbetar tillsammans är alltså en familj. Men de senaste århundradena har det krånglat till sig. Vi arbetar numera oftast på ett ställe, tillsammans med en grupp människor, och bor på ett helt annat ställe. Vi kan bo tillsammans med många, bara någon eller helt själv.

Vi kan dessutom ha barn och syskon som bor varannan vecka hos någon annan. Familjen har spritt ut sig. Något som skapat oro. Inte minst bland kyrkans företrädare.

När industrialismen kom till Sverige började människor lämna sina gamla gemenskaper, det där huset där alla arbetade och bodde tillsammans. Unga män och kvinnor flyttade till städerna för att arbeta. De bodde själva eller tillsammans i grupper. Men det som oroade de svenska prästerna var att de bodde utan sina chefer. Vem skulle se till dessa unga arbetare?

Vem tog ansvar för deras väl och ve?

Svaret blev samhället. Skyddsnät i form av socialförsäkringar och föräldraersättning byggdes upp. Men familjen bestod. Människor tycks vilja leva i små familjegemenskaper där vi har koll på varandra.

GUNNAR ANDERSSON är professor i demo-

grafi och föreståndare för Stockholms universitets demografiska avdelning.

Enligt honom har familjen i Sverige haft en rätt homogen sammansättning över tid.

– Mamma, pappa och två barn har varit vanligt länge. De flesta vill ha barn och här är det möjligt att kombinera den önskan Gunnar med arbete. Många vill ha två barn för barAndersson. nens skull. Tvåbarnsnormen finns i många länder men verkar vara extra stark i Sverige. I dag är det vanligast att skaffa ett tredje barn om de första två har samma kön.

Väldigt traditionellt alltså. Trots ett sekulariserat och individualistiskt samhälle fortsätter vi att bygga våra familjer enligt mönster som varit norm i århundraden. I dag behöver

själv definierar sin familj kan inte lagen bestämma. Den traditionella familjen är inte alltid tryggast.

vi inte satsa på jättemånga barn för att garantera att två av dem lever ända upp i vuxen ålder. Därför är stora familjer inte lika vanligt som under den period då allt fler barn började klara sig.

Finns det något som antyder att vi kommer göra annorlunda i framtiden?

– Nej, de grundläggande mönstren har varit stabila även historiskt. Så stor skillnad tror jag inte det blir. Men det finns en större acceptans för variation, konstaterar Gunnar Andersson.

Sverige har unika register över familjer genom århundraden tack vare kyrkobokföringen. Gunnar Andersson har lett forskningsprojekt som till exempel handlar om styvbarn och omgifte i ett historiskt perspektiv.

– Omgifte förekom ofta historiskt. Men förr var det inte på grund av att de vuxna inte ville leva tillsammans längre, utan på grund av dödsfall.

NÄR DÖDLIGHETEN minskade blev kärnfamiljen vanligare. 1950- och 60-tal var kärnfamiljens gyllene epok. Under 1970-talet blev Sverige ett föregångsland i att bilda familj utan äktenskap, att skilja sig och bo ihop i olika konstellationer.

– I dag är styvfamiljer vanligt igen. Men sedan slutet av 1990-talet har äktenskapstrenden gått upp, i något förändrad form. Vi gifter oss senare i livscykeln, efter att vi fått barn, berättar Gunnar Andersson.

Han har också studerat samkönade pars familjebildning och även hur invandrare påverkas av den nya kulturen.

– När Sverige antog en könsneutral äktenskapslag sa många internationella kritiker att det skulle innebära äktenskapets sammanbrott. Men tvärtom har äktenskapen ökat.

Gunnar Andersson tror att det kan bero på att äktenskapet i debatten fördes fram som något eftersträvansvärt.

angår alla September 2018

FORTS.

11

Tema Familj

”Mamma, pappa och två barn har varit vanligt länge. De flesta vill ha barn och i vår kontext är det möjligt att kombinera den önskan med arbete.” Även barnafödandet ligger högt i Sverige jämfört med andra länder med ungefär samma levnadsstandard. Gunnar Andersson tror att det beror på att vi har en bredare syn på familjebildning.

– I länder där man bara har en enda modell för familjebildande har man väldigt lågt barnafödande.

I de nordiska länderna där familjen kan se ut på Privat var vi ju redan en familj, olika sätt är fruktsamheten högre. skriver Hanna Wallsten. Att nån Vår norm påverkar även Gunilla Hallonsten annan skulle göra den giltig var en nya svenskar. Även om Gör: Utvecklingschef för Svenska kyrkan. märklig känsla.

Gunnar större familjer är vanligaFamilj: Jag är gift med en man.

Andersson driver där en traditionell familre i ursprungsländerna, Jag har fyra barn.

Gör: Forskare i Hos oss har det också bott ungdomar i jesyn på grund av det juridiska tenderar invandrade att demografi. perioder för att de behövt det. Därtill systemet. När man börjar diskutera stanna vid två barn.

Familj: Jag har bara kommer en stor släkt och familjeingående med teologer är frågorna – Därmed är det mig själv att hålla samhörighet med många alltid mer komplexa. ganska tydligt att kultur ordning på. människor runt För några år sedan var många kyrinte påverkar människor om i världen.

Hanna Wallsten kor upprörda över att Svenska kyrkan lika mycket som praktiska Gör: Författare och ville tillåta samkönade vigslar. omständigheter i samhället. Det journalist.

– Svenska kyrkans beslut togs i demokrahandlar mycket om ekonomi, möjFamilj: Jag är gift tisk ordning på ett kyrkomöte. Det hade förberetts i ligheter att arbeta och leva med barn. med en kvinna. åratal, både teologiskt och ekumeniskt.

Vi har två barn.

SÅ NEJ, familjen är inte en privat angeEn del kyrkor menade att detta var slutet för kristenheten lägenhet i Sverige. Det konstaterar även i Sverige.

Gunilla Hallonsten, utvecklingschef för Svenska kyrkan.

– Lutherska kyrkan i Etiopen ville som en konsekvens inte – Vi har en stark individualistisk norm som säger att en ska ha nattvards- eller predikogemenskap med oss längre. få leva i den familjekonstellation en vill. Samtidigt styr samMen samtidigt fanns många kyrkor runt om i världen som hället genom exempelvis föräldraersättning och tillgång till välkomnade beslutet. förskolor, hur och vem som är hemma. I Sverige har vi också – Det finns en förväntan från en del kyrkor att Svenska subventionerad ungdomsrådgivning och preventivmedel för kyrkan ska gå före i de här frågorna. Vi är en resursstark kyratt bland annat reglera och minska antalet aborter. ka i ett samhälle med stor acceptans för hbtq-personer och Svenska kyrkan är en del av det svenska samhället och har mänskliga rättigheter. En del kyrkor har tagit samma beslut, nya ritualer till nya familjenormer. I dag skiljer sig många, vilsom lutherska kyrkan i USA, säger Gunilla Hallonsten. ket påverkat hur kyrkan tolkar äktenskap.

MIN EGEN familj består av mig, min fru och våra två barn. När – I vigningslöftena i dag uttrycker paret en vilja att leva vi fick vårt första barn hade samkönade par nyligen fått rätt att tillsammans hela livet. skaffa barn tillsammans i Sverige. Det innebar en del byråkrati.

GUNILLA HALLONSTEN är bekymrad över att en del grupper i Min fru var till exempel tvungen att adoptera våra barn. Så samhället argumenterar för en slags privatisering av familjen. är det fortfarande, men socialsekreteraren, som kom hem till – Populistiska och nationalistiska rörelser anser ofta att oss då var väldigt ovan. Det hela kändes märkligt. Vi var redan familjen är en privat angelägenhet där kvinnan står för repromammor. Min fru var inte mindre förälder än jag. Ändå skulle duktion. De försöker stärka traditionella könsroller: ett hetehon godkännas av en person som vi aldrig träffat.

Det handlade såklart om det offentliga. Vi ville båda vara rosexuellt par där kvinnan förväntas stanna hemma. Med en föräldralediga och därför var det bråttom, annars skulle det sådan familjepolitik blir kvinnan ekonomiskt beroende och bli krångel med ersättning till min fru. Saker som arvsrätt och har svårt att lämna relationen även om det förekommer våld. lagligt ansvar stod också på spel, men det kändes förstås mer Gunilla Hallonsten har bott och arbetat i södra Afrika i avlägset just då. perioder. Dessutom rör hon sig i sammanhang där kyrkor från Men det som kändes mest, och som trängde sig in under hela världen träffas och diskuterar viktiga frågor. Bland dem huden, var känslan av att vår familj måste bli giltig i andras finns olika bibelsyn och olika traditioner, men det som mer än ögon. Privat skulle den ju fortleva även utan socialsekreteranågot annat styr kyrkornas inställning till familjebildning är rens rekommendationsbrev till tingsrätten. Vi var redan en den kultur kyrkan är en del av.

– I stora delar av Afrika finns ett parallellt traditionellt rättsfamilj. Men det är först när en familj gäller i alla andras ögon system som reglerar allt som har med familj att göra. Kyrkorna som den räknas på allvar. För familjen gäller alla.

SÅ HAR VI DET

12

September 2018

Tema Familj

Gammal gemenskap

på nytt sätt Om familjen inte finns där naturligt, av vilket skäl det nu må vara, kan det vara svårt att hitta ett annat sammanhang som känns självklart. I den moderna världen kan det till och med vara så att personer på egen hand, eller samhället i stort, får skapa platser där människor kan mötas.

1 100 m

2

… stort är kollektivet K9 på Östermalm i Stockholm.

Den stora ytan är spridd på fyra våningar i ett och samma hus, och nästan hälften är gemensamma ytor som soffhäng, gym, kök och jobbplatser. Däremot är de personliga utrymmena minimala. De största rummen är på 25 kvadrat och de minsta bara fem. Med rätt gemenskap i övrigt behöver man inte så stort utrymme, menar de som testat boendet.

– I Stockholm bor man i snitt på 51 kvadrat och här bor varje person på 20 kvadrat i snitt. Vi menar att man kan minska boendet med 60 procent, men ändå öka välmåendet med gemenskap, säger Lisa Renander som är kollektivets grundare.

By för ensamma

Människor blir sjuka av ensamhet. Saknar man en egen familj, är det lätt att hamna utanför när jämnåriga börjar skaffa barn och blir upptagna av sitt eget livspussel.

I staden Frome i England startade läkaren Helen Kingston projektet ”Medmänskliga Frome”, för att fånga upp människor som egentligen inte behövde sjukvård – bara sällskap.

Hon utbildade 500 frivilliga som i sin vardag redan träffade mycket folk, bl a frisörer, kaféägare, skolanställda, butikspersonal och pubanställda. De i sin tur började prata med alla de mötte, för att fånga upp de som mådde dåligt av sin isolering.

– Människor fick kontakt, en gemenskap, och effekten blev omedelbar, berättar Helen Kingston.

Färre människor sökte sig till vården, och allt fler gick med i de olika gemenskapsgrupperna, som en lunchgrupp, en kör, mansträffar, bridgekvällar.

För varje pund som satsades på projektet sparade sjukvården sex pund, beräknar Helen Kingston.

FOTO: PBS/HUMANITAS

Gammal och ung

Sällskap och studier Den holländske studenten Onno Selbach tröttnade på sin trista studentkorridor i staden Deventer och såg sig om efter någon annanstans att bo. Efter ett samtal till det lokala ålderdomshemmet Humanitas föddes en strålande idé: Studenter från universitetet får bo gratis på äldreboendet, mot att de ägnar en viss tid varje månad åt att umgås med de äldre. Det handlar om att titta på tv ihop, lära ut ny teknik, äta middag, fira födelsedagar och – kanske viktigast av allt – hålla dem som är ensamma eller sjuka sällskap.

Studier har visat att när isolering och ensamhet bryts, blir de äldre både friskare och lever längre.

– Studenterna för in omvärlden i det dagliga livet, och det finns så mycket värme i kontakten mellan de äldre och yngre, säger föreståndaren Gea Sijpke.

September 2018

I Storbritannien, Japan och Frankrike har det sakta blivit allt mer populärt att föra samman grupper med små barn och äldre för olika aktiviteter.

Grundtanken är forskning som påbörjades redan på 50-talet, och går ut på att vuxna har ett djupt mänskligt behov av att dela med sig till yngre generationer. Genom att föra samman förskolor och äldreverksamheter får de äldre en uppgift, i stället för att stagnera.

Det behöver inte vara så avancerat som den stad i New Jersey där de gamla och unga bildat en orkester (!), utan att läsa en bok eller spela ett spel kan vara fullt tillräckligt. Men det är inte bara att lägga ett äldreboende och en förskola i samma byggnad, förklarar Catrin Hedd Jones, som är forskare i demens vid Bangor University i Wales.

– För att de två grupperna verkligen ska bygga en relation med varandra, krävs det att aktiviteterna är genomtänkta så att de passar alla.

13

Porträtt Uno Svenningsson

”Mina barn är himlen för mig” Hans låtar lever sitt eget liv, inte minst Under ytan. Nu har turnerande Uno Svenningsson släppt en ny platta med både nya och gamla tolkningar av andras låtar. Vi har hälsat på hemma i Stenungssund och pratat religion, musik som terapi och vad som egentligen finns där — under ytan.

TEXT: HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE

I

ETT TRÄHUS från förra sekelskiftet

står Uno Svenningsson och fipplar med en krånglande espressomaskin. Köket luktar mysk från tända värmeljus och ett fat med wienerbröd och kolakakor väntar på bordet. Bara kaffekapslarna strular.

– Det gäller att inte stressa upp sig för de små sakerna.

Han säger det till sig själv. För hela det senaste året gått i ett. Egna spelningar och turnéer, medverkan i senaste Så mycket bättre och arbetet med nya skivan. Men han klagar inte.

– När man har ynnesten att få hålla på med något som från början var ens hobby gäller det att inte bli blasé. Du behöver göra nya grejer.

UNO SVENNINGSSON och bandet Freda’ slog igenom 1986 med låten Vindarna. Tio år senare gick Uno vidare som soloartist. Nästan

14

”Jag fick med mig en sorts lågmäld syn på tillvaron där inget var märkvärdigt eller haussades upp.”

Uno Svenningsson växte upp i en liten by utanför Gnosjö, känd för sin flitiga Gnosjöanda. Mamman jobbade inom hemvården, pappan drev ett åkeri.

– Jag fick med mig en sorts lågmäld syn på tillvaron där inget var märkvärdigt eller haussades upp. Du skulle vara ödmjuk och ha fötterna på jorden. Mer ”det blir väl bra det här” än ”fantastiskt”.

FAMILJEN VAR frireligiös och en del av 60-

hela sitt vuxna liv har han varit en framgångsrik låtskrivare och musiker.

– Nu är jag i slutspurten av en fantastisk sommarturné som följde på den fullsatta vårturnén. Det är så roligt att spela, träffa folk och njuta av Sverige när det är som finast. Trots att jag har hållit på så länge finns det ställen jag får upptäcka för första gången.

och 70-talets väckelserörelse. Sanningen var orubblig och kunde inte motsägas. Han hade det bra, säger han, men som tonåring blev det svårt att få ihop alla uppsatta förbud och krav med de egna tankarna och drömmarna. Konflikterna skavde inom honom.

– Det var många tabun på den tiden, och de var så löjliga. När jag blev något äldre insåg jag att livet innehåller så mycket mer och ville inte förneka alla de olika behov man har som människa. Men eftersom jag växte

September 2018

Septemb er 2018

15

Porträtt Uno Svenningsson

upp i den här kulturen var jag lite vilsen. Det tog tid för mig att hitta min egen identitet. Är du troende i dag?

– Det är en bra fråga. Ärligt talat funderar jag inte så mycket på det, även om jag ju har det i blodet. Jag har så fullt upp med att vara människa. Det är helt enkelt en fråga som har låg prioritet på något sätt. Jag är i kyrkan ibland, men för det mesta är det när jag ska spela där. När jag växte upp var Jesus, himlen och helvetet sanningar. I dag tänker jag att det inte gör något om det inte finns en himmel. Min pappa gick bort för fyra år sedan, men han finns kvar, inom mig. Själv har jag mina två barn.

– Men finns det nu ändå en himmel hoppas jag att det är fint väder, säger han – och skrattar.

– Det är klart att man ska ta livet på allvar, men man behöver heller inte bli alltför seriös. Så känner jag i alla fall för egen del.

MEN, SÄGER han efter en liten stund,

han hörde en gång en forskare berätta att sekulariserade svenskar utomlands nästan kan betraktas som lite knäppa när de säger att de inte har någon tro.

– Det finns nog en stor okunskap om religionens Han hoppas att hans musik ska nå fram till andra med tröst och glädje. För betydelse. För katoliker, många har hans låtar betytt mycket. exempelvis, spelar traditionerna och rituslog igenom 1982. Bandet gjorde mer än när han får höra alerna stor roll, det het i bönen, att gå in i sig själv och sina succé med låtar som ”Vindarna” och hur mycket hans låtar är nästan en livsstil känslor. ”Det som gör mig lycklig”. Många har betytt. Som den unga som kanske är svår – Kanske har det spelat roll för mitt sätt menade att Unos röst var en bärande tjej som kom fram efter att förstå för många att skriva raka, känslomässiga texter. Nästan faktor bakom framgångarna. en spelning för ett par år svenskar. allt jag gör måste bottna i mig själv.

Freda’ spelade ihop i tio år, fram till sedan.

I dag, när du ser Även för egen del fungerar musiken 1993, sedan bröt Uno med bandet, – Hon berättade att hon tillbaka, finns det som en känsloventil, säger han. Ord, hela flyttade med familjen till hade gått igenom något riknågonting du fick med meningar eller slingor poppar ständigt upp västkusten och satsade tigt tufft. Hennes pappa hade dig från din barndoms i hans hjärna och han antecknar eller spelar på en solokarriär. då gett henne en platta med kyrka som du är glad in dem på telefonens röstmemo. Samlingtolv spår. över? en av lösa strofer blir till en bank han kan Han gör en kort paus, sväljer.

– En positiv syn på människan. Att plocka ur för att sammanfoga bitar och lägga – Alla tolv visade sig vara samma låt: alltid vara nyfiken på den andre, se personen pussel till nya låtar. Ofta får familjen agera Andas genom mig, säger han och torkar bort och inte krångla till det så mycket. Mina bollplank. tårarna som ändå trängt sig fram under glas­ föräldrar var alltid väldigt goa. Exempelvis – Min fru Carina är en fena på texter och ögonen. lät min pappa några ungdomar som hamnat har hjälpt mig många gånger. Och barnen i utanförskap hänga i vårt garage och mecka säger alltid precis vad de tycker.

JUST DEN är skriven som ett brev till tonårmed sina fordon. Det där har jag tagit med YNGSTE SONEN har just börjat gymnasiet ingar. Uno hade läst en tidningsartikel om mig. Allas lika värde, att man ska vara snäll. Är du snäll? inne i Göteborg, den äldste har flyttat hemiden ökande psykiska ohälsan bland unga.

– Ja, på något sätt är jag väl det, det skulle från och är nu anställd inom Försvarsmakten.

Han påmindes om vilken roll musiken hade jag ändå vilja säga. Snällhet är en underUno fiskar fram sin mobil och sätter på en låt. när han själv mådde dåligt i den åldern. Och skattad egenskap idag. Ibland förknippas – Lyssna här, det är Mark, min stora son, han visste vad han ville säga: Våga prata med snällhet nästan med att vara lite dum, att bli som har gjort musiken. Hör du vilken röst någon! Fyra minuter av träffande text och utnyttjad. Men för mig betyder det att du är han har? musik kan slå vilken terapisession som helst. vänlig mot andra.

Killen kan sjunga, alldeles uppenbart.

– Jag är tacksam för att jag har fått den här – Det här är något helt nytt, han började chansen, att jag gör låtar som berör. Ibland FÖR UNO är musiken en nödvändighet. Men för tre månader sedan. Jag har såklart hört skriver jag om något jag själv upplevt, ibland det är också ett sätt att vara snäll, i bemärhonom sjunga förut, men då bara inifrån om något jag sett eller hört. För vi människor kelsen att kunna nå fram till andra – med pojkrummet medan jag har stått i köket och är ganska lika. såväl glädje som tröst. Inget berör honom lagat mat.

Som barn fick han lära sig att finna trygg-

FREDA’

16

September 2018

Ord och fraser poppar upp i hjärnan och skrivs ner. Det blir en bank av strofer som tillsammans bildar nya låtar. Hustrun Carina är ”en fena på texter” och får ofta agera bollplank.

Hur gör man som pappa när man själv är både sångare och låtskrivare för att uppmuntra sina barns musikskapande, utan att det blir kravfyllt? Uno berättar att han aldrig tjatat om att de ska spela något instrument eller hålla på med det han gör. Istället ställde han in en bas och en gitarr i pojkrummet utan att kommentera det.

– Men ingen av dem har lärt sig spela.

Annat än på datorn då, uppenbarligen, säger han med en nick mot mobilen.

– De har det helt klart i sig.

FAST DET har aldrig betytt att de inte är

musikintresserade, betonar han. David Bowie är hela familjens husgud. Det syns. Inramade porträtt hänger i samtliga rum och matchas av kuddar med Bowie-motiv. Det är också Carina och sönerna som matar honom med spellistor med nya artister.

– En hel del ny musik är riktigt bra. För att inte tala om alla svenska kvinnliga artister som har dykt upp, de är helt suveräna.

Uno är lite av en ensamvarg. Det är nästan en nödvändighet med så många hotellnätter om året som spelandet och turnerandet kräver. Men han är också en familjeman som hänger hemma i köket, åker och storhandlar och drar på sig arbetsbyxorna för att fixa alla tusen saker som ständigt behöver åtgärdas i ett över hundra år gammalt hus. Allt det där September 2018

”En hel del ny musik är riktigt bra. För att inte tala om alla svenska kvinnliga artister som har dykt upp, de är helt suveräna.” vardagliga och viktiga, det som är livet.

De bor bara några kilometer från havet.

När barnen var små funderade de på att skaffa båt, men eftersom Uno så ofta var på resande fot under sommaren fick det bli en pool i trädgården i stället.

MEN NU sätter sig Uno vid ratten för att köra

ner och visa hur vackert det är bland skärgårdskobbarna.

– Jag har varit nära att bli utmattad ett par gånger, men har lärt mig när kroppen säger ifrån. Numera försöker jag vara noga med att göra sådant som jag mår bra av. Prioritera och säga nej, även om det är svårt.

Du har varit en omtyckt musiker i många år. Är prestationskraven ändå desamma?

Numera försöker han bara göra sådant som han mår bra av, och att våga säga nej.

Uno Svenningsson Ålder: 58 år.

Familj: Hustrun Carina som är förskollärare och sönerna Mark och Joel.

Bor: Hus i Stenungsund.

Gör: Artist och låtskrivare.

Aktuell: Med nya plattan Andras sånger och slutspurten av sin sommarturné.

– Jag är 58 år och det charmiga med att bli äldre är att du hittar din plats på något sätt, och ett lugn i det. Men även för mig finns det ändå ett motstånd, en typ av oro för det jag har framför mig att prestera. Det kan stressa mig.

Så hur stor skillnad är det på artisten Uno och Uno – under ytan?

– När man har det här jobbet blir det mycket navelskåderi, så mycket kretsar runt en själv. Därför tror jag att det är bra att försöka skilja mig själv och artisten Uno åt. Också för att värna min integritet. Men egentligen är det nog inte så stor skillnad.

Han tittar ut över viken nedanför klipphällen, favoritbadplatsen där vattnet håller sig varmt långt in på hösten.

– Som sagt, jag är en bonnapojk med fötterna på jorden. Jag är den jag är.

17

På vandring

En dusch för själen 18

September 2018

När hjulen snurrar allt fortare och kroppen börjar säga ifrån är det dags att trycka på bromsen. Att pilgrimsvandra kan vara ett sätt att lära sig finna långsamheten och sin egen inneboende rytm.

TEXT OCH FOTO: MATS KARLSSON I DALEN LÄTTAR dimman över fälten.

Nere bland vinfälten gal en tupp, i öster hörs göken. Uppe på kullen med pilgrimskyrkan, som dominerar trakten med sin mäktiga gestalt, råder ännu lugnet. Intill kanten av den slingrande bygatan tvättar sig en katt.

Pilgrimerna samlas för mässa inför dagens vandring.

Vezelay ligger i Bourgognes glesbygd med minskande turism; ett antal krogar och butiker tycks ha slagit igen för gott. Ett lugn vilar över byn, på gott och ont. Men ändå, ett lugn.

Stillheten är långsamhetens syster.

Jag tar en tidig morgonpromenad. Det är som en dusch, säger härbärgets värdinna: – Det är en dusch för själen.

Långsamhet är en av pilgrimens sju nyckelord, som pilgrimsprästen Hans-Erik Lindström lanserar i boken Pilgrimsliv – tillsammans med enkelhet, bekymmerslöshet, frihet, tystnad, delande och andlighet.

ALLT FLER människor pilgrimsvandrar, på kontinenten och i Sverige – trots att vi inte har någon kontinuerlig tradition här. En följd av att allt fler lever ett stressat och inrutat liv.

I Sverige är mindfulness, meditation och yoga väl etablerat, och nu har vårdcentraler börjat skriva ut skogsutflykter för sönderstressade. De kunde lika gärna ordinera hantverk eller långvandring. Oavsett aktivitet bör den inte vara tillfällig, utan upprepas om och om igen.

– Om du har ägnat år åt att skaffa dig dåliga vanor och skada din kropp ska du inte tro att det går över med ett par veckors vandring, säger Jacques.

HAN ÄR inte läkare. Han är pilgrim, har vandrat från Frankrike till Santiago de Compostela i nordvästra Spanien där Jesus lärjunge Jakob säg vara begravd. Tre gånger har han gått ”El camino” (Vägen), olika sträckningar.

– Långsamt är inte så sakta som möjligt.

Det är det tempo du hittar, där du inte pressar din kropp. Din egen inneboende rytm.

Pilgrim betyder inte ursprungligen

September 2018

Längs Jakobsleden har pilgrimer vandrat i över tusen år. Ett pilgrimspass öppnar dörren till härbärgen längs vägen, nu som då.

främling, som det brukar sägas. Det härstammar från latin för den som kommer ”över fälten” – per agra.

Vem är du? Jag är ingen.

Var kommer du ifrån? Jag kom över fälten.

Vart är du på väg? Dit vägen leder mig.

I BOURGOGNE är landskapet ett annat än i

Sverige. Här odlas inte bara säd, utan även vin på böljande gröna kullar. Maskrosorna är större. Möjligen skiljer också hettan, i väg-

dammet stelnar fler uttorkade daggmaskar, och i möten hör vi medvandrares främmande ord.

Men vid vägrenen surrar samma humlor, här växer hundkäx och slån, samma backtimjan, tusenskönor och måra. Då och då korsas vägen av ungefär samma fjärilar i fladdrig planlös flykt. Jag känner samma fläkt av fläder, kreatur och fuktig skogsstig. Doften av björnbärssnår och nyss kapat virke, prydligt travat invid vägen. Jag hör vindens sus i håret, jag hör syrsorna, ibland en porlande bäck och fåglars drill.

Men jag möter också det oundvikliga landskap som en vandrare och pilgrim ständigt bär med sig, det inre. Kanske manas det fram av det hypnotiskt monotona knastret av ens egna steg i gruset. Fast det behöver man inte fara till Frankrike för att möta.

Nej, hit kan man bege sig för trampa samma stenar som pilgrimer gjort i sekler. Samma väg, samma vyer, samma tempo – kroppens eget. Samma möten med andra vandrare i samma virrvarr av stigar och förgrenande leder som ibland för vilse.

Fast de löper ändå samman, om inte förr så i Santiago de Compostela 150 mil bort. Att gå vilse och vända om en halvmil är ingen fara, man ska ju ändå gå.

FÖRSTA DAGEN varvar man ner, hittar sin andning och rytm, den andra börjar man förundras över det föränderliga landskapet.

Den tredje smyger sig tankarna på, den inre vandringen. Sakta men säkert skalas sedan allt bort, man slutar utforska det yttre. Inte för att man blir blasé, utan för att det blir oundvikligt.

Det enda som återstår till sist är att sätta en fot framför den andra, skriver den franske filosofen Frédéric Gros i boken Marcher, une philosophie (Att vandra, en filosofi): ”Kroppens monotona plikt frigör tanken.

När man går, är man inte tvungen att tänka, att tänka på det ena eller andra, eller på det ena eller andra sättet. Under detta kroppens kontinuerliga men automatiska arbete ställs det inre till vårt förfogande. Det är då som tankar kan födas, komma till ytan eller ta form”.

DAGSTURER ELLER några dagars vandring är

en bra början, som kan etablera en vana. Du kan hitta din långsamhet och närvaro, men för att komma ner på djupet och nå verklig förändring måste du gå två eller tre månader, säger Jacques.

– Alla som går El Camino bär på en fråga om sitt liv.

Det kan vara personliga frågor som ”Varför lämnade han mig?”, ”Varför mår jag dåligt?” eller ”Vem är jag?”. Men även mer indirekt: ”Finns Gud?”, ”Varför måste en ung männ19

På vandring

Tror du att du inte har tid för en pilgrimsvandring? Mycket handlar om prioriteringar, och vi slösar bort vår tid på sådant som inte betyder något.

iska dö`” eller ”Vad är livets mening?”

Man möter andra pilgrimer, som alla bär med sig en fråga, oavsett om de har en tro, söker en tro eller inte gör det. Ett samtal längs El Camino blir sällan banalt, det går direkt på djupet.

I ETT RATIONELLT och sekulariserat land som

vårt är nyckelorden ”modernt, effektivt och resurssnålt”- ganska långt från pilgrimens sju nycklar. Men många har i fall börjat inse vårt behov av långsamhet och Svenska kyrkan har återuppväckt traditionen.

I Norden finns bara en pilgrimsled att tala om, Olavsleden som från olika håll löper samman mot Trondheim där den norska kungen Olav Tryggvason stupade i slaget vid Stiklastad år 1030. Utöver den finns bland andra Birgittaleden i Östergötland och Ingegerdsleden i Uppland. Men på senare år har kortare leder dragits mellan kyrkor i var och varannan församling.

Det finns ett tiotal pilgrimscentra runt landet och det i Vadstena är rikstäckande. Där kan man få råd inför vandringar, men centret ordnar även egna vandringar, kurser och retreater.

– Många tror att de inte har tid, men det handlar mycket om prioriteringar. Vi kastar ibland bort tiden på sådant som inte betyder så mycket, säger pilgrimsprästen Tomas Wettermark vid centret.

– Det viktiga är inte målet, utan att vara här och nu. Vi behöver bryta mönster och möta andra sätt att tänka och se. Poängen med en

20

”Det är inte långsamhet som är nyckeln, utan närvaron. Ödesfrågan handlar om att lyssna eller inte lyssna.” pilgrimsfärd är att upptäcka att det vi söker finns inom oss. Ibland måste vi ge oss iväg för att se det. Kroppens rörelse, nya intryck och alla möten – min väg är också andras väg – sätter igång processer inom oss.

TEOLOGEN, PRÄSTEN och psykoterapeuten Owe Wikström som 2001 gjorde succé med boken ”Långsamhetens lov” anser att vi aktivt måste träna upp vår förmåga att göra ingenting.

– Vi har alla behov av att balansera det utåtriktade och det inåtvända, att tänka de starka tankarna som är existentiellt nödvändiga. Om man bara kastar sig iväg mot nya mål och aktiviteter missar man något viktigt, säger han.

Det som går förlorat i höghastighetskulturen är vår förmåga att reflektera över nuet och glädjas i nuet, anser han. Man kan leva ett helt liv utan att veta vem man egentligen är.

– Det finns för få arenor där vi kan prata på allvar om att livet är skört och provisoriskt.

Man ger järnet tills man slocknar.

Författaren och debattören Ladislaus Horatius – som 1993 drog i nödbromsen på X2000 mot den skenande utvecklingen och numera driver projektet Re-analog – framhåller att det inte är långsamheten i sig som är viktig.

Han beklagar att ordet blivit så negativt laddat, ingen berömmer någon för att hen är så långsam. Det anses bra att vara snabb, få mycket gjort och fylla dygnet med aktiviteter.

Men varför ska det vara så, undrar han.

– Det tråkiga, inte Google, är en vän, som vi indoktrinerats tro är en fiende. Inte minst av industrin som säljer livsstilen med internet, telekom och mobiler. Digitalisterna säger att det tråkiga är farligt. Men det är precis tvärtom! Det tråkiga kan träna tålamod och vara en utomordentlig barnmorska och förlösare.

ATT VANDRA ger oss sinnliga upplevelser, som är helt analoga. Och sådana bör vi återupptäcka, anser Ladislaus Horatius. Det handlar inte om att vrida klockan bakåt till något gammalt utan om en mindre återfödelse. Efter att ha simmat omkring ”i den virtuella telekomsörjan”, kan vi vara redo att återupptäcka spänningen i en vanlig skogspromenad utan mobil och plattor.

– Det är inte långsamhet som är nyckeln, utan närvaron, även om det är lättare att vara närvarande om man saktar ned. Ödesfrågan handlar om att lyssna eller inte lyssna. Att lyssna på livet, som inkluderar dig och mig, på relationen mellan oss och på situationen, som är varken dig eller mig, säger han.

September 2018

HANDLA HOS

www.duvan.se

0911-16100 info@duvan.se

Resor med FOCUS TRAVEL www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

Israel med tid för fördjupning 20-27 nov 2018 Israel i lugnt tempo 9-16 april 2019 Jokkmokks marknad och Ishotellet Jukkasjärvi 6-11 febr. 2019

Holland i tulpanernas blomningstid 10-15 april 2019 Pilgrimsvandring Camino de Santiago 4-12 maj 2019

Jönköping • Tel. 036-30 26 50, telefontid mån-fre 10-18 info@focustravel.se • www.focustravel.se

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

0 15

:-

www.maf.se

Med en jeepdunk flygbränsle kan MAF:s hjälpflyg vara i luften i 20 minuter!

Swisha din gåva på 9008913 eller ge via bankgiro:

CMYK COLOURS

900-8913

C: 100 M: 57 Y: 0 K: 40 C: 5 M: 100 Y: 71 K: 22 C: 0 M: 1 Y: 0 K: 51

märk: amos

Prat om tro

lika viktigt som rätt medicin Om vi inte tar de stora frågorna på allvar, kommer den psykiska ohälsan bara öka. Det tror biskopen Fredrik Modeus, och får medhåll av flera forskare.

För folkhälsa handlar om mer än bara kroppen – men då måste vi våga prata om både själen och tron, avsett religion. Speciellt viktigt när det handlar om att de allra äldsta ska må bra.

22

”TROR DU att det kommer att gå vägen, det här?” Den gamla kvinnan har fått tid för en mindre operation. I närheten är en undersköterska, en snäll, glad undersköterska som bara vill att den gamla ska må bättre. ”Ja, men självklart, du har väl klarat allt fint hittills?”

Och den gamla frågar inte mer.

– Det kan vara ganska trevande när patienter söker ett samtal om existentiella frågor.

Vårdpersonalen behöver kunna uppfatta det, och ha utrymme att stanna och lyssna till de äldres oro och ängslan. Man bör bekräfta den och be dem berätta om hur de tänker, säger Catharina Norberg. Hon har nyligen skrivit en avhandling om andlighet och religiositet

hos de allra äldsta.

Fredrik Modéus, biskop i Växjö, delar Catharina Norbergs perspektiv. Han strider för att folkhälsopolitiken ska omfatta även de existentiella dimensionerna av hälsa. Han ser den brist som idag finns som en existentiell beröringsskräck, en effekt av djupgående sekularisering: – Jag tror att den psykiska ohälsan ökar när man inte tar de stora frågorna på allvar.

Om nu människan är andlig i grunden, behöver också samhället ta det på stort allvar.

Frågan om vad som gynnar folkhälsan är en fråga för hela samhället, inte bara för de religiösa samfunden.

September 2018

Hälsa för själen

”Enligt socialstyrelsen har vårdare ansvar för fysisk, psykisk, social och andlig hälsa. Ändå får kroppen all uppmärksamhet, och samtalen handlar bara om den fysiska hälsan.”

Men Fredrik Modéus är rädd att de positiva sidorna av vad religion kan ge, glöms bort eller göms undan.

– Jag ser att vi håller på att tappa bort en viktig definition av vad god hälsa är, och jag tror att det hänger ihop med den religionsfobi som finns utbredd i vårt samhälle i dag.

Det första antagandet för många är att religionen inte finns, och finns den så är den farlig, konstaterar han.

När regeringen kom med ett nytt förslag till folkhälsopolitik i våras förekom inte ordet ”existentiell” någonstans på de 130 sidorna. Alldeles för lite, tyckte biskopen.

Hans kritik får stöd av flera forskare, som September 2018

alla kommer fram till nästan samma sak: Det är lätt att man inom vården gör religiösa frågor till psykiska. Eller att man inte hör vad människor egentligen frågar efter.

Det är en tondövhet som Fredrik Modéus ser även i samhället i stort, och han tror att religiösa samfund skulle kunna hjälpa till att vända trenden med ökande psykisk ohälsa. Han vill dock inte ha någon gräddfil för Svenska kyrkan. Han önskar snarare att den religiösa dimensionen och de andliga frågorna fick mer plats i samhället, oavsett vilken religion det handlar om.

– Den som värnar existentiell hälsa ur ett helt sekulärt perspektiv skulle säga att människor behöver få ställa existentiella frågor. en känsla av samhörighet med Ur mitt perspektiv hör ”något större” som också hörde förstås existentiella fråihop med en djup samhörighet gor och trons svar ihop. med andra människor. Även med Jag företräder kyrkan och främlingar, med någon man stöter ser vilken resurs kyrkan är ihop med på gatan. för att hantera livets frågor.

De äldre berättade om en ständigt Samtal, retreater, pilgrimspågående kommunikation med Gud vandringar och möten med Catharina Norberg tror någon som lyssnar är viktiga att kyrkorna har mycket eller med detta ”större”, och hur kommunikationen stärkts under åldrandet. sätt att möta den som lider att ge i äldreomsorgen.

Den andliga dimensionen och tron på av psykisk ohälsa eller är Gud hade alltid funnits där, men det blev starmitt i en kris. Mycket görs redan, bland annat kare när de blev äldre. i sjukhuskyrkan, men Fredrik Modéus ser att behovet är stort.

MÅNGA HADE hållit tankarna för sig själva Catharina Norberg instämmer. Mot bakunder nästan hela livet. grund av sin egen forskning anser hon att det – Det fanns ett stort behov av att få dela de är viktigt att kyrkorna är representerade på ett här tankarna, och många var tacksamma att de tydligare sätt. fick möjlighet nu. Enförutsättning för att prata – Jag tänkte mycket på det när jag gjorde var att man kände sig respekterad, att man intervjuerna för min avhandling. Det skulle upplevde att det fanns en person med genuint vara oerhört betydelsefullt om det fanns ett intresse som verkligen ville lyssna, berättar tydligare samarbete med kyrkorna i äldreCatharina Norberg. Den personen blev hon, omsorgen. De kan bidra med samtal och stöd med sina intervjufrågor. till de gamla och handleda personalen att hanI sin forskning har hon gått igenom vetentera livsberättelser och existentiella frågor. skapliga studier som visar att det finns en HON INTERVJUADE äldre mellan 86 och 99 medvetenhet inom vården om hur viktig år, ur den breda befolkningen – hon vände andlig omsorg är. Men det är svårt att hinna sig alltså inte till församlingar för att hitta med den. Snabbhet och effektivitet prioriteras medverkande till studien. I sin forskning istället, och ofta saknas också utbildning och använde hon en internationellt erkänd skala handledning. för självtranscendens – att söka något utanför – Enligt socialstyrelsen har vårdare ansvar sig själv. Och kort uttryckt har andlighet ett för fysisk, psykisk, social och andlig hälsa. samband med mening i livet. Dessutom är den Ändå får kroppen all uppmärksamhet – samär ett stöd för att hantera de förändringar som talen handlar bara om den fysiska hälsan: hör ihop med åldrandet. Andlighet bidrar helt ”Har du fått gå på toa? Hur har det gått att äta? enkelt till ökat välbefinnande hos äldre.

Har du sovit?”

Nu vill Catharina Norberg hjälpa vårdperHon ger exempel på andra möjliga frågor: sonal se hur de äldre kan uttrycka sitt behov av ”Vad tänker du på? Vad ger dig kraft? Hur andlig omsorg. I sina intervjuer såg hon hur det orkar du med? Vad drömde du om i natt?” andliga, som hon satt en mycket bred definition – De frågorna är lika viktiga att ställa som på, ofta fick religiösa uttryck hos de äldre. det är att sätta dropp, konstaterar Catharina – När jag frågade vad de tänkte på när de Norberg. funderade över andliga saker, svarade de MARIKA SIVERTSSON oftast att det var religiositet. De uttryckte 23

Sensommarläsning från Artos & Norma Liselotte J Andersson

Inte långt borta – från någon enda av oss 365 korta texter för varje dag under året om livets viktigaste upptäckt: Gud är inte långt borta – från någon enda av oss.

Inbunden, 436 sidor.

Erbjudande 264:-

Bengt Pohjanen

Gränsgångare -68

Språkets livskraft och den dråpliga och egensinniga humorn gör läsningen av denna bok om 68-tiden lustfylld.

Inbunden, 259 sidor.

Erbjudande 225:-

Bo Brander

Jesus, min Herre och min Gud – Undervisning i kristen tro

Jesus, min Herre och min Gud är en undervisning om den kristna tron sådan som den formats och funnits genom historien och så som den kommer till uttryck i dagens värld. Författaren Bo Brander är en mycket uppskattad förkunnare. Han skriver utifrån sin stora lärdom på ett enkelt och personligt sätt med värme och humor. Danskt band, 242 sidor.

Erbjudande 225:-

Beställ tillhörande studieplan (gratis). Sammanställd av ÄB em Gunnar Weman. Vid beställning av fler ex: Kontakta oss för rabatter!

www.artos.se | info@artos.se | 076 779 35 03

Musik

Smalt och brett när kyrkan ordnar jazzfestival Bach i jazzversion. Två av Sveriges genom tiderna största musiker, sammanförda till något helt nytt.

Olika stilar och stämningar blandas friskt vid årets Cathedraljazz.

Även musik som man kanske inte förväntar sig fungerar i kyrkan, menar John.

– Jag har alltid haft Miles Davies som min stora idol och han söp och knarkade och levde inte precis som man skulle, men det ställer Gud sig över.

Vi pratar olika stilar inom jazzen och jag medger att jag tycker det är svårt att ibland förstå varför viss musik kallas jazz.

– Det är inget konstigt, inom jazzen handlar det om attityd – det är jag som bestämmer över musiken, förklarar John Perry.

7–9 september varar Cathedraljazzen som fått sitt namn just för att katedral och jazz inte är något man brukar sätta likhetstecken mellan.

Något det förhoppningsvis blir ändring på nu.

FÖR ANDRA året i rad blir det jazzfestival i

Mariakyrkan första helgen i september med jazzmusik av högst varierat slag. Alltifrån gladjazz till Bachtolkningar på orgel. Eller för den delen pianisten Jan Johanssons och barytonsaxofonisten Lars Gullins musik sammanförd till något helt nytt – Fine Together, heter konstellationen bakom som valt att använda sig av sina egna röster ”för att fortsätta utveckla den svenskklingande jazzen”, – Vi började förra året och det kom betydligt mer folk än vi tänkt oss. Och många av de som kom var inte de som traditionellt besöker kyrkan, vilket gav en extra dimension, säger John Perry, musiker i Maria församling.

Runt 100 besökare per konsert hade man i fjol. Självklart hoppas arrangörerna på ännu mer publik i år. Inte minst för breddens skull.

JOHN PERRY är nöjd med årets band, alltifrån New Orleansjazz a la 20-tal, till Bach med jazzstuk liksom malmötösen Elisabeth Melander, som med sin sköna låga altstämma kommer tillsammans med pianisten Martin Berggrens trio. Bandet har Cathedralfestivalen till ära satt ihop ett program där ”jazzens många stilar, stämmor, kulörer och nyanser blandas samman till en färgrik målning”.

Paret, med musiker, har under många år spelat runt om i kyrkor och jazzscener – bland annat med trumpetaren Jan Allen.

Kyrkomusikern John Perry har bakgrund som jazzmusiker, inför årets upplaga utmanar han Mariakyrkans organist George Chittenden och ställer sig frågan ”Vad är jazz kontra orgelimprovisation? Denna gång handlar det om att Perrys sopransaxofon tillsammans med kontrabas och slagverk möter Mariakyrkans pampiga orgel och bjuder på Bach med jazzstuk med mera.

Blir det spännande musik?

– Ja …

Blir det annorlunda?

– Ja. Orglarna i Maria är kända för sin vackra klang, och nu får vi höra dem i ett helt annat tonspråk. Ett annorlunda musikaliskt samarbete, berättar John.

September 2018

Musikern John Perry är med och ordnar jazzfestival.

Han tycker om Svenska kyrkan Helsingborgs satsningar på musik. Det behövs både smalt och brett, folkligt och för de redan inbitna.

NÄSTA ÅR hoppas man få med lite gospel också. Men fler dagar än tre finns det inga planer på. Utbudet av musik är redan stort i Helsingborg, så man ser ingen anledning.

Missade ni förra årets festival tycker Perry att det absolut är värt ett besök.

– De höga valven och det stora rummet lägger en dimension till över musiken.

Den speciella miljön gör att det heller aldrig är svårt att locka till sig musiker - man vill spela i den speciella miljön.

– Konserterna hoppas jag blir livsbejakande, kärleksfyllda och så att du hinner fundera och reflektera över vem du är.

TEXT: TEA KEMPPAINEN FOTO: JOSEFINE SJÖQVIST

Cathedraljazz – Jazz i Mariakyrkan 2018 Fredag 7 september 12:01 Middagsbön i jazzton - cathedraljazz Församlingens musiker spelar Fredag 7 september 19:07 Fine Together - cathedraljazz Fredrik Lindborg, piano och kontrabas Martin Sjöstedt, träblåsinstrument Lördag 8 september 12:01 Lunchkonsert med jazziga förtecken cathedraljazz Elisabeth Melander, sång & Martin Berggrens Trio

Lördag 8 september 19.07 Från Bach till J:son - cathedraljazz George Chittenden, orgel John Perry, saxofon Jan Karlsson, kontrabas Marcus Karlsson, slagverk Söndag 9 september 19:07 Paul’s New Orleans Quartet - cathedraljazz Paul Bocciolone Strandberg och Kiki Desplat med musiker Fullständigt program hittar ni i vårt musikprogram och på svenskakyrkan.se/ helsingborg

25

Åka på långresa med familjen. Något som många drömmer om och andra räds. Att spendera 24 timmar om dygnet med dina allra närmsta är som att stirra in i en spegel innan du hunnit sätta på den civiliserade masken för dagen. Ärligt, naket, brutalt och stundtals alldeles, alldeles underbart.

Nomadliv med KLOCKAN ÄR halv sju på morgonen när vi parkerar vår amerikanska campervan vid dagens frukostställe. Ljuset är ännu svagt och solen håller sitt avstånd. Man anar dess frammarsch men ännu har den bara nått de avlägsna stenformationerna i fjärran. Jag tar ett djupt andetag, blundar en stund, och försöker att ta in med alla sinnen och lagra i mitt minne. Ja, i hela min kropp.

– Mammaaaa! Hörs en liten röst inne i från bilen. Vår treåriga dotter Olivia är begravd i täcke där hon sitter i sin bilstol.

Både hon och storebror Eddie, 6, lyckades somna om i sina säten efter det att vi lämnat vår campingplats. Nu sträcker de båda på sina små lemmar.

Vi står vid utsiktspunkten Desert View i Arizona, USA. Framför våra fötter tornar

26

Grand Canyon upp sig, ett mästerverk av stenformationer så långt ögat når. I soluppgången badar stenarna i ett rödorange ljus som övergår i ett drömskt dis när det möter himlen. Det är så fulländat att jag nästan tappar andan.

Och även om jag har besökt detta naturens underverk tidigare, för 15 år sedan, så blir jag idag lika överrumplad av dess skönhet.

Vi halar fram campingstolarna, kokar vårt lagom blaskiga amerikanska kaffe och sätter oss och äter frukost framför panoramat.

ATT VARA på långresa med familjen är som att förflytta vardagen till en ny arena varje dag. Ena dagen äter du frukost framför Grand Canyon, andra dagen lunch på en bensinmack någonstans vid en motorvägsavfart.

Det är i de vardagliga sakerna du upptäcker, åtminstone om du har små barn. Att resa med barn handlar mindre om att bocka av din ”bucket list” och mer om att fånga de ögonblick som så lätt försvinner i vårt dagliga liv därhemma.

MÄNNISKORNA DU möter, upplevelserna du delar, samhörigheten det skapar. En lärdom som vi skulle må bra av att praktisera mycket mer även på hemmaplan.

– Var ska vi åka i morgon mamma? Eddie har satt sig på sängen bredvid mig medan jag packar vår väska för andra gången denna veckan. Han lutar sitt yviga hår mot min axel och jag petar honom kärleksfullt i sidan. Han skrattar.

– I morgon ska vi åka till en ny stad som

September 2018

barn

heter New York. Det är en stor stad med en massa spännande saker att titta på och göra.

– Finns det pool i New York?

– Vi får se. Det finns i alla fall en massa roliga lekplatser och så ska vi bo i en egen lägenhet.

– Jaaaa!

Eddie hoppar ner från sängen och försvinner ut genom sovrumsdörren.

– Glöm inte packa din ryggsäck nu, Eddie, hinner jag ropa efter honom för femte gången. Men han har redan släppt mig i tanken och gått vidare i sin lek.

HUR VIKTIGA är de där rutinerna för barn egentligen? Den där stabiliteten och strukturen. Och hur mycket handlar snarare om våra vuxna behov och vilja att möta samhällets

September 2018

kille i samma ålder som han själv. De ömsom springer efter en fotboll, ömsom jagar varandra, outtröttligt.

– Han är min nya kompis, säger Eddie när vi ska gå. Får jag träffa honom igen?

Jag får en liten klump i magen, som jag gör varje gång jag inser att det finns så många saker i livet som vi aldrig får uppleva igen, så många människor som vi aldrig kommer att träffa mer.

– Kanske inte, svarar jag. Men du får vara glad att du träffade honom och att ni hade så roligt ihop.

– Jaaaa, svarar Eddie med eftertryck. Det var jätteroligt! Obekymrat rusar han vidare efter lillasyster och pappa som är långt framför oss på strandpromenaden.

krav såsom vi ser dem? En sak som slagit mig under denna resa är hur lätt barn anpassar sig till nya miljöer, nya människor, främmande språk och nya premisser. Det viktigaste för dem är den trygghet de får av att vara tillsammans med sina nära.

7 MARS 2018. I Sverige är det flera minusgra-

der och grått. Vi sitter på en liten strand på Kubas nordvästra kust, tusen mil bort från kyla och vardag. Det är några av våra första resdagar och vår tre månader långa resa som vi har framför oss är fortfarande lätt inbäddad i ett romantiskt sken.

Trots att dottern haft magsjuka och våra resväskor anlände 2 dygn efter oss till den karibiska ön. Vi vilar ut i ett par solstolar och Eddie har hittat en kompis i en kubansk

SÅ MÅNGA människor vi har träffat på denna tre månader långa resa genom Kuba och USA. Fina människor, intressanta människor.

Människor som givit oss perspektiv. Som introducerat oss till något annat än det vi är vana vid hemifrån. Och i skrivandets stund är det jag som är den sentimentala.

Det är jag som försöker att hålla fast vid minnena, vid allt det fantastiska vi har upplevt. Såhär två veckor efter vår hemkomst är våra barn fullt integrerade i förskolan och sina gamla kompisar igen. De ser inte tillbaka. Bara framåt. Ny vardag, nya upplevelser.

Så mycket vi har att lära oss av dessa små människor.

TEXT OCH FOTO: KATRINE SCHWARZ VOSS

Katrine Schwarz Voss är frilansande journalist och kommunikatör. Under våren 2018 utforskade hon världen tillsammans med sin man och sina två barn på 6 och 3 år. Du kan läsa om familjens upplevelser på bloggen 4backpacks1teddybear.com

27

Våra kyrkogårdar

Krematoriet

kulturarv av riksintresse KREMATORIET, ELLER eldbegängelsetemplet som det ursprungligen kallades, är en karaktäristisk byggnad i utkanten av Pålsjö skog.

Detta landmärke, med sitt kopparfärgade kupoltak, känner nog de flesta Helsingborgare till, men många kanske inte vet så mycket om det.

KREMATORIERÖRELSEN

Helsingborgs krematorium stod färdigt redan 1928 men invigdes först året efter, den 28

12 december 1929, av biskop Edvard Rodhe.

Rektorn Nils Krok blev den förste att kremeras den 2 juli 1928. Vägen till färdigt krematorium var lång och inte helt okomplicerad.

Med influenser från Europa, främst Tyskland, Nederländerna och England, bildades Svenska likbränningsföreningen i maj 1882.

Föreningens uppgift var att möjliggöra kremation i Sverige. De tidiga förespråkarna för kremation, eller eldbegängelse som det då kallades, var ämbetsmän, ingenjörer, kultur-

personligheter och läkare. Bland dem fanns den då blivande statsministern Hjalmar Branting, författaren Ellen Key, Verner von Heidenstam, Carl Larsson och Alfred Nobel.

En lokalavdelning till likbränningsföreningen bildades i Helsingborg 1886. Argumenten man framförde för kremation var främst hygieniska, men även estetik, ekonomi och tillgängligt utrymme på begravningsplatserna lyftes fram i debatten. Någon aktiv kritik av kyrkan har aldrig funnits inom eldbegäng-

September 2018

”Kremation öppnade således upp för nya mer lättskötta gravskick: minneslund, kolumbarier, urngravar, askgravplats och askgravlund.” elserörelsen, däremot en kritik mot det kyrkliga motståndet som fanns till en början.

Likbränningsföreningen bytte så småningom namn till Eldbegängelseföreningen.

1920 upplät Helsingborgs stad ett stycke mark öster om Pålsjö skog till Eldbegängelseföreningen. Med hjälp av huvudsakligen privata donationer kunde de två drivande krafterna stadsombudsman Gustav Schlyter och jurist Carl Sjunnesson starta projektet.

Professor Ragnar Östberg, som ritat Stockholms stadshus, anlitades och hans ritningar med det ståtliga rundhuset, intilliggande urngårdar på ”tempelön” omgivet av vattengravar var klara 1925 och godkändes då av samtliga instanser. Bygget startade 1926 och var alltså klart två år senare. Vallgraven runt tempelön är handgrävd av beredskapsarbetare (ungefär motsvarande dagens ”fas 3”).

DEN ARKITEKTONISKA HELHETEN

En av kremationsrörelsens grundtankar var alltså de hygieniska aspekterna; en kremerad kropp sprider inte sjukdom och luktar inte.

En aska eller urna är dessutom platsbesparande i jämförelse med en kista. Just de estetiska och platsbesparande grundtankarna inom kremationsrörelsen är något som syns extra tydligt i Helsingborg där arkitektoniska helheten står över den enskilda graven på

nya mer lättskötta gravskick: minneslund, kolumbarier, urngravar, askgravplats och askgravlund.

1888 legaliserades kremering i Sverige, men varje enskild kremation skulle godkännas av regeringen! 1979 passerades 50%-strecket för kremationer i Sverige. Idag ligger antalet kremationer på 89% för Helsingborgs kyrkogårdsförvaltning och drygt 80 procent i riket.

SKYDDAT FRÅN TRE HÅLL

1962 utökades krematoriet med ytterligare en ceremonihall och ett klocktorn ritat av professor Helge Zimdahl. Ragnar Östberg ritade även upp grundstrukturen för hela södra delen av gravkvarteren men det var arkitekt Per Friberg som slutförde Östra urnlunden och kvarter 21-24 norr om krematoriet.

Hela anläggningen – både byggnader och tillhörande gravkvarter, vallgrav, murar m.m. – är skyddad av Kulturmiljölagens 4 kap och får därför inte förändras utan tillstånd av Länsstyrelsen. Riksantikvarieämbetet har dessutom bedömt att både byggnaden och intilliggande Öppet hus 8 september gravkvarter är av riksintresI samband med kulturarvsdagen den se. Även Helsingborgs stad 8 september kommer Krematoriet i tar upp krematoriet i sitt Helsingborg att hålla öppet hus kl. 13-15 bevarandeprogram.

KULTURARVSDAGEN 8 SEPTEMBER

gravkvarteren runt krematoriet.

Gravvårdå de båda ceremonisalarna visas upp.

HELENE BÅTSHAKE darna/gravDet blir två guidade visningar av stenarna är läktargången och utrymmena genomgående bakom rundhuset samt en guidad låga eller ligganvisning av gravkvarteren runt de och de gröna krematoriet. elementen: häckar, idegransklot, trädDe båda ceremonisalarna i markplan rader bildar en övergripande är tillgänglighetsanpassade men för att ta helhet som uppbär både skönhet och tydligsig upp till läktaren i Östbergs runda het genom alla årstider. Även urngårdarna sal krävs att man klarar av att gå i trappor. och nischmurarna är karaktäristiska och Ute på omkringliggande begravningsplats bidragande i den arkitektoniska helheten. förekommer enstaka trappsteg och Kremation öppnade således upp för backar men de är till största del tillgänglig-

TILLGÄNGLIGHET

hetsanpassade. En tillgänglighetsanpassad toalett finns i anslutning till parkeringsplatsen nordost om krematoriet.

September 2018

29

Världsveckan för fred i Palestina och Israel 2018

DEN 16-23 september är det världsvecka för fred i Palestina och Israel. Under den här veckan, som inkluderar den internationella dagen för bön till fred den 21 september, uppmanas kyrkliga organisationer, församlingar och troende att delta i gudstjänster, utbildningsevenemang och stödåtgärder till förmån för fred och rättvisa för israeler och palestinier.

I ett utskick från WCC – World Council of Churches, en världsvida samarbetsorgani-

sation för kristna kyrkor – inbjuds medlemskyrkor, trosbaserade samhällen och organisationer att engagera sig under veckan. Fokus är barns och ungdomars situation i konflikten från offer till fredsbevarare.

Här är en av de böner som WCC skickat med i utskicket till kyrkorna, skriven och presenterad av pastor John C Howard-Norman West Pennine Moors Circuit från Metodistkyrkan i Jerusalem och översatt till svenska:

Gå på virtuell rundtur i våra kyrkor

Herre Jesus, när du gick på palatsens gator, visste du hur det var att leva under ockupation. Du bryr dig om både soldat och civil.

Du gick den extra milen i kärlekens namn, en handling som sträcker sig över tidens gränser.

Vi ber idag för folket i det heliga landet, israeliska och palestinska, judar, muslimer, druser och kristna. I denna stora och varierande befolkning finns så mycket rädsla, så mycket misstanke, så mycket hat, så mycket orättvisa, så mycket historia och så mycket uppdelning.

Inspirera ditt folk idag med samma kärlek som du visade för länge sedan och samma strävan efter rättvisa – att vi kan övervinna tidigare misslyckanden och möjliggöra ett nytt samhälle att växa där alla Abrahams barn kan leva i fred med varandra, i ömsesidig respekt.

Må alla människor i detta land vända sig från våld och hat, lära sig på nytt hur man respekterar varandra och hitta den sanna freden i tillvaron där varje människa är värdefull, allas rättigheter respekterade och varje dröm möjlig. Vi ber i Jesu Kristi Herre, vår Herres namn, som förkunnar välsignelse för fredsmäklare i alla åldrar.

Amen.

Dopmusik i september Septembernumrets spotifylista innehåller lite tips på musik att spela på till exempel ett dop. Du missade väl inte att läsa vår kyrkoherde Kristians tankar om dopet i sin krönika på sid 2?

Som vanligt hämtar du enklast listan till din telefon genom att gå in i Spotify-appen och scanna koden med kameraikonen du hittar där.

Nu finns några av kyrkor publicerade på Google Maps och Google Sök som virtuella bilder, utvändigt och invändigt. Googla S:ta Maria kyrka, Raus kyrka eller Allhelgonakyrkan i Helsingborg och titta in!

30

September 2018

Korsord

Korsordsdags Förra numrets ordfläta var, som många av er också löste, Allt har sin tid. Och nu är det tid för att gratulera två av er som klarat ordflätan och varit med i utlottningen av biobiljetter. Grattis till Lena och Cecilia. Biobiljetter kommer på posten!

Facit finns på vår webbsida svenskakyrkan.se/helsingborg/amos.

Tävla om biobiljetter

BILD: PIXABAY.COM

Sista datum för att vara med i utlottningen av biobiljetter för det här numrets ordfläta är den 30 september. Glöm inte att ange er postadress för att vi ska kunna skicka ett eventuellt pris. Svaret på ordflätan mejlar ni till helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se eller skicka via vanlig post till Helsingborg Amos, Box 1453, 251 15 Helsingborg.

ARTIKU- KONSOLATION NANT

INTAKT

GE SIG IVÄG

SPIK

LIGGER HUS PÅ ÖDE PLATS

FÖRDJUPNING I SKALA

HO CHI MINH FÖRR DUMBURK SIST I BREV NUMMER 34

DRAGON KONTAKT SPELKORT

OJÄMFÖRLIGA

KOLA GULDMAKERI ESLÖV OCH HÖÖR

VANDRINGSATTRIBUT

I DIVISION ETT SAMLAR ELITEN

KLARTECKEN

STRÖM

FLASKA TRYCKT PROJEK- INFORMATION TIL FALSKT HEMSK

BEKYMRAD

HAR FÖR AVSIKT ATT

FRÄTSKADA BEHÅLLAREN

BYRÅKRATISK

KLARLAGT

FÖRLEDA

BIBELBREV

EKELÖF

DYSTER

PÅ BARNENS SIDA KULISS

ANLÄNDA TILL

ÖGONABÖJ

I DET FRIA

ADEPT

TRIVS I VATTEN

KURANSTALT

HÖRS

NÄMNDE

TANGENT VID TRÅNGMÅL DOPVITTNE

OMFAT- ASSA TAR BREVET TILL VILSEFILEMON LEDA

FLOTT LEDNING

KÄNNER FÖRBITTRAD INBRINGA MÅNGA BLAND LÖSGODIS

EMBRYO

September 2018

DRABBADE

INTELLIGENT

SEMESTERTID FÖRMEDLAR NYHETER

HUSRUM

KOLLA

KLÄDER FÖR BOTGÖRARE BESTÄMD MÄNGD

SAGOSLUT

MYCKET ERFAREN

KLUMPEDUNS

MÅL FÖR JOBBSÖKARE PURITAN

GRÄSSAMLING BLIR KVAR

SES MED VALE

ENGELSK BJÖRN GÅR INTE IHOP

FENOMENAL BLIR BEUNDRAD

STÄLLNINGSTAGANDE

MUSIKÖRA

DINERADE

STÄLLER DEN SOM ÅNGRAT SIG

GÖRA VERKAN

STAD I USA SES MED HIPP

ÖVERLÄMNA

ÅTERHÄMTNING INGEN RIKTIG BJÖRN

SORT

DRIVA PÅ

KOD

I MITTEN

KLAGAN

FARKOST FISKELINA ALLA GODA TING

31

Betraktaren Anders Ljungström

Nystartens tid är här

H

ÖSTEN ÄR nystartens tid, de nya ansatsernas tid och de nya uppgifternas tid.

Kanske har hösten tagit över den faktiska och känslomässiga nystarten från årsskiftet? Barn och ungdomar börjar nästa årskurs, många kommer utvilade tillbaka till sina arbeten och arbetslagen träffas för kickoff-aktiviteter. Förhoppningsvis får vi med oss en skön sommar som innehållit vila och nya krafter för både kroppen och själen så förutsättningarna för att ta nya tag är bra. Samtidigt kan nystart eller nya uppgifter innebära en skräckblandad förtjusning eller oro och rädsla. På tröskeln in i hösten kommer här en sommarupplevelse som kan hjälpa att våga ta steget in i det nya och lite skrämmande. Jagformen i berättelsen är självklart sprungen ur att det är min egen upplevelse men kanske kan det vara ditt jag också. Även om vi människor är olika så finns det beröringspunkter där vi förstår varandra väl.

DET ÄR en solig sommardag och det är så varmt att jag börjar

längta efter ett bad i havet. Det går några timmar och tankarna kring ett svalkande bad vill inte släppa, så till sist tar jag på mina badbyxor, sätter mig i bilen och åker till stranden.

Det är varmt och skönt om fötterna när de går genom sanden och det hörs lekande barn och skrikande fiskmåsar. Jag går utmed bryggan och frågar personer som kommit upp ur badet om det är kallt? Detta är ett av de få tillfällen när vi svenskar pratar med varandra fast vi inte känner varandra. Strax innan eller efter ett bad i havet har vi samma ingång till samtal som ett snöoväder eller försenade bussar och tåg. Jag går vidare ut mot stegen och det är med en känsla av vilja och pirrighet jag närmar mig den oåterkalleliga vattenytan. När man är vuxen och har tagit sig ända till kanten av bryggan och det är andra människor i närheten, då vänder man inte och åker hem, då måste man kliva ner. Jag står vid trappan och släpper förbi några barn som slänger sig i vattnet. Det skvätter kallt och några som är på väg upp släpper jag också förbi.

Nu finns det tillräckligt med tid för mig att gå ner i vattnet i den takt som jag har mod till. När den första foten berör vattenytan då märker jag hur fruktansvärt kallt det är. Hela foten i havet och det känns var vattenlinjen omsluter benet. Så stoppar jag i den andra foten och samma upplevelse igen. Det finns ingen återvändo. När vattnet når badbyxorna står jag på tårna för att undvika kylan.

DET ALLRA mest obehagliga är när vattnet når över badbyxor-

na och jag märker att min andning är ytlig och snabb. Nu inser jag att det enda sättet att få slut på denna egenvalda pina är att så snabbt som möjligt kasta mig i havet och hoppas på det bästa. När benen och magen vant sig något slänger jag mig i. En kyla sprider sig i överkroppen, jag tar några simtag och ställer mig på botten. Doppar mig några gånger och börjar sedan simma. Jag njuter av att känna det svalkande vattnet runt min varma sommarkropp. Efter nio, tio minuter är det dags att kliva upp så jag simmar tillbaka till stegen och bryggan. När jag

32

”Alla har vi någon gång varit med om att vi måste gå vidare i livet trots att det känns lite otäckt.” kommer dit känner jag att vattnet är ljummet. Det som var så kallt och ogästvänligt för några minuter sedan är nu behagligt inneslutande och jag skulle kunna stanna kvar och njuta en stund till. Jag går upp för stegen, mycket frimodigare nu än när jag gick ner. Jag är den som säger till andra blivande badare att det är jätteskönt i vattnet och svarar på frågan om det är kallt. Det är minst 20 grader. Väl uppe på bryggan, insvept i den stora frottébadrocken känns både kroppen och själen uppfräschade.

JAG TROR att många kan känna igen sig i denna badberättelse.

Det är vanligt att det som är nytt och ovant för oss känns som att kliva ner i ett kallt hav. Det finns ett motstånd och en ovilja inom oss även om vi vet och känner att vi måste göra det som ligger framför oss. Vi närmar oss uppgiften och det är som att stoppa ner foten i det kalla vattnet. Det kanske var första dagen i skolan eller på jobbet? Det kanske handlar om en relation som känns svår eller ett samtal som måste genomföras?

Alla har vi någon gång varit med om att vi måste gå vidare i livet trots att det känns lite otäckt. Vi övervinner den initiala olustkänslan och tar oss an det nya och det är som att doppa sig i det kalla havet, men vi gör det med det mod vi har och insikten om att vi inte kan gå tillbaka. Vi doppar oss i den nya livssituationen och kippar efter andan en stund. Tiden går, vi vänjer oss vid våra nya sammanhang och när vi är tillbaka där vi konfronterades med de nya relationerna eller situationerna känner vi att det är ganska behagligt att vara där. Vi kan slappna av så som man gör när man är omsluten av ljummet vatten i ett sommarvarmt hav.

HÖSTEN ÄR det nya livets tid när vi nystartar de gamla rutinerna eller är på väg in i nya uppgifter och relationer. Allas liv är olika och det finns inget råd som kan gälla för alla, men en sak är säker, om sommaren har gett oss ny kraft så skall vi använda den kraften till att våga förändra och fördjupa de sammanhang vi skall befinna oss i under den kommande hösten, vintern och våren. Det som känns obehagligt i början kan visa sig vara lika skönt som havet efter tio minuters härligt bad i sommarens frihet.

ANDERS LJUNGSTRÖM FÖRSAMLINGSHERDE I FILBORNA FÖRSAMLING

September 2018