Issuu

Helsingborg FEB 2017

Tema: Kärlek

Special: Succé för kärleken Hand i hand i 59 år Panni slogs mot sina rädslor

sätt att förklara din kärlek

Viktiga frågor att lösa för kyrkan

Möt Stig Fred — en skolans man

Alexandra Charles:

”Mitt nätverk har gjort stor nytta” amosHBG_nr1_2017.indd 1

2017-01-26 09:27

Ledare Gudrun Erlanson

Alla gamla sanningar är inte slut DET KAN ha sina sidor att ha arbetat ihop i 26

år: man tänker i samma banor. Så när Betraktaren Björn formulerade sin baksida i Amos, så var jag på gång att skriva något liknande. Men han – han hann först! Detta får bli ett annat spår, kanske? ”2017 blir ett ödesår”, sa programledaren och lockade den nypensionerade FNtjänaren Jan Eliasson att hålla med. Mycket kommer att ställas på sin spets under det här året. Rent personligt, naturligtvis. För Eliasson handlar det om att lyckas med målet att inte anta några jobbuppdrag på tre månader, utan hålla sig till umgänge med barnbarnen och trädfällning på Gotland. Vi har alla våra ambitioner inför ett nytt år. Hur det sedan blir, ja, det vet vi först efteråt när livskartan är färdigritad. Men det var väl snarare världens öde som det handlade om under samtalet i TV:s morgonsoffa. Jag kom att tänka på Anders Fugelsangs gamla sommarhit ( från sommaren 1970!) ”Ingenting är längre som förut, alla gamla sanningar är slut, alla gamla sånger dom är vals och stämmer inte alls”. Att känna vanmakt inför skeendet är mänskligt, men bär inte framåt. Att ta vara på varje glimt av gott och kärleksfullt som sker och själv bidra med det – om så bara i liten skala – det är att vara med i ett framtidsbygge för vår värld. Bakom Jan Eliassons oerhörda erfarenhet och kunskap – och sakliga realism – fanns ändå hoppfullhet. Det krävs tydlighet och tålamod och inte minst möten och samtal. OM 2017 är ett ödesår, så kanske det får hjälp och stöd av att det också är ett reformationsjubileumsår. Alla gamla sanningar är inte slut. Det finns sådant som föddes ur en process för 500 år sedan, som har aktualitet inte bara idag, utan till och med kan bidra till byggmaterial för framtidens värld.

”Om 2017 är ett ödesår, så kanske det får hjälp och stöd av att det också är ett reformationsjubileumsår.” Den lutherska kyrkan i Tyskland har ägnat de senaste tio åren åt att lyfta fram reformationens relevans idag. Svenska kyrkan har inte varit lika mycket på hugget … Vi har haft annat för oss; omorganisationer, systemförändringar, kyrkohandboksritual och andra sådana roligheter! Från Tyskland kan man till exempel fånga upp ordtrion ”one word-one work-one world”. Av att lyssna till Guds ord (one word) följer ett gemensamt uppdrag (one work) i livet för en enda värld (one world). ”Läs, lyssna, dela och tänk själv”, tror jag att Luther skulle kunna ha sagt. Reformationen hävdade varje människas rätt att läsa och kritiskt tolka skrifter. Det innebar en direktväg till Gud, utan omvägar. Hur kan vi tänka och tala om Gud på ett nytt sätt, så att det tar tag i oss och gör oss öppna och fria? UPPDRAGET (ONE WORK) handlar om den

avtryck på var och en av oss, oberoende av hälsa, hudfärg, kön, ekonomi, nationalitet, religion – eller vad vi nu gärna brukar dela upp människor utifrån. Och naturligtvis får ett sådant synsätt konsekvenser för hur vi möter de stora frågorna kring klyftorna mellan fattiga och rika, våld och terror, stora flyktingsströmmar, klimatkatastrofer och ett gränslöst utnyttjande av planetens resurser. Vilka medel som måste till kan innebära smärtsamma val, men ibland måste det nog till att man slår näven i bordet också mot stora björnar som mullrar. Hit, men inte längre! 2017 – ETT ÖDESÅR … Det känns kanske lite förmätet att uppdatera ett kyrkoval till en ödesfråga? I september är det dags i alla Svenska kyrkans församlingar och pastorat. Men det är trots allt ett uttryck för just det som reformationen poängterade och lyfte fram: varje enskild kristens ansvar och röst, varje människas mandat att med sina möjligheter och med de gåvor Gud har gett förverkliga frihet, kärlek och ansvar. Alla gamla sanningar är faktiskt inte alls slut. Vi kan förverkliga dem på nytt. Och inget hindrar att man sjunger en vals, så länge man inte drar den.

GUDRUN ERLANSON KONTRAKTSPROST

lutherska etikens treklang: frihet, kärlek och ansvar. I en enda gemensam värld (one world) ska det uppdraget vara levande. Visst kan man hitta ett och annat grundläggande svar om livets mening och hur vi ska leva i bibeln. Men ärligt talat så är det naturligtvis väldigt många av dagens frågor som inte förekommer där alls. Man får söka sig fram, hitta mönster och förebilder med den där treklangen i bakhuvudet. Visst går aldrig att kompromissa med. Sådant som handlar om människans värde och hur Gud satt sitt

TACK OCH RESPONS TACK FÖR ALLA goda idéer ni förser oss med genom att rosa och risa vårt magasin. Magasinet delas ut till alla hushåll 6 gånger per år och är samhällsinformation. Därför får alla magasinet, oavsett om man är med i Svenska kyrkan eller inte. Många av er har löst och skickat in svar på vårt korsord, bra jobbat! Naturligtvis hittar ni alla en

amosHBG_nr1_2017.indd 2

ny chans att lösa korsord och vinna pris även i det här numret. I förra numret fick ni veta mer om kampanjen ”Låt fler fylla fem” som uppmärksammar den höga barnadödligheten i världen. Just nu pågår fastekampanjen som bland annat fokuserar på allas rätt till mat. Svenska kyrkans internationella arbete handlar om såväl katastrofhjälp som

förebyggande långsiktigt arbete ute i världen. Vårt populära korsord fortsätter. Tack för alla svar. Och grattis till Ulla och Lars som vunnit två biobiljetter var. Ni hittar en ny chans för hjärngymnastik på sidan 30. Fortsätt gärna höra av er till oss. Ni hittar vår mailadress i spalten intill på nästa sida. NÄSTA NUMMER kommer ut 7 april Helsingborg/Amos # 1 2017

2017-01-26 09:27

Innehåll 1/17 3 På gång i Helsingborg. 4 på stan: Brukar du skänka pengar? Funkis — ny förskola, Martin och Katharina Luther 6 Många frågor viktiga att lösa för kyrkan. 8 Tema Kärlek: Succé för kärleken. Kärleksprylar. Alexandra Charles: ”Mitt nätverk har gjort stor nytta” MMA-tjejen Pannie slogs mot sina egna rädslor 25 Stig Fred, mannen bakom boken — en skolans man. 26 Instagram, Spotify och Muralgranskaren. 28 Mammor som hjälper mammor. 31 Korsord.

32 Betraktaren.

15 Redaktion Redaktionen: Kontraktsprost Gudrun Erlanson, Kent Kvist, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist. Hemsida: svenskakyrkan.se/helsingborg

Helsingborg/Amos # 1 2017

amosHBG_nr1_2017.indd 3

E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Solutions, 2017. Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se

2017-01-26 09:28

På gång i Helsingborg

PÅ STAN

Lars-Inge Johansson, 54, HBG:

– Ibland. Jag känner från hjärtat när jag skänker. Det blir mest kollekt och då gärna till diakonin eller kyrkans hjälp utomlands.

Brukar du skänka pengar? Till vad?

Marianne Gustafsson, 69, HBG :

– Det blir någon gång då och då. Oftast när man sitter framför tv:n, till cancerhjälpen eller något liknande.

Martin Svensson, 24, HGN:

– Ja, till hemlösa och ibland till de som sitter utanför affärerna, för jag vet att de behöver det. Jag har själv varit hemlös så jag vet hur det är.

Vincent Dellwik, 17, HBG:

– Alldeles för lite. Jag har gjort det någon gång, men skulle vilja skänka mer än jag gör. Vi som familj skänker en del, då främst till cancerforskning. Vi har många i familjen som blivit drabbade – det är en hemsk sjukdom.

Funkis — ny förskola SEDAN NÅGRA månader tillbaka

finns det en öppen förskola för barn med funktionsvariation på Solfångaren i Maria Park. Här används tydliggörande pedagogik och TAKK (tecken som stöd). – Man är självklart välkommen i alla våra verksamheter, men det finns familjer som känner sig annorlunda när de kommer till den ”vanliga” öppna förskolan. Här kan man träffa andra i samma situation, berättar Pernilla Ludvigsson, fritidsledare i Svenska kyrkan Helsingborg som har startat Funkis tillsammans med Jessica Green från Frösunda omsorg.

amosHBG_nr1_2017.indd 4

Man behöver inte komma till Funkis med sina föräldrar utan det går lika bra att ha med sig, till exempel, sin assistent eller ett äldre syskon. Syskon kan dessutom ha ett eget utbyte av denna öppna förskola. – ATT ha en bror eller syster med

funktionsvariation kan innebära att han eller hon får mer uppmärksamhet i familjen. Därför kan det vara viktigt för syskon att få träffa andra barn i samma situation, säger Pernilla Ludvigsson. Öppen förskola för barn med funktionsvariation finns på Solfångaren, Mariehällsvägen 72 i

Maria Park en tisdag i månaden samt en söndag i februari. TISDAGAR: 7/2, 7/3, 4/4, 2/5,

13/6 klockan 9–12 samt söndagen 26/2 klockan 10–12. Helsingborg/Amos # 1 2017

2017-01-26 09:28

Visste du detta om Martin och Katharina Luther? I ÅR ÄR DET 500 ÅR SEDAN den

kristna kyrkan reformerades av Martin Luther. Här får du veta lite mer om honom och hans fru. Martin Luther var en glad och skojfrisk människa som tyckte om mat och hade humor. Hans och hustruns hem var ständigt öppet för studenter och släktingar. Pappan krävde att sonen skulle bli jurist, men Martin hoppade av sina studier och blev munk istället. 13 JUNI 1525 gifte sig den 42-åri-

NÄR HON hade gift sig med Martin Luther skötte hon flera företag; ett bryggeri, boskapsuppfödning samt inackordering av studenter och besökare i hemmet. Dessutom bedrev hon sjukhusvård. Under Martins och Katharinas äktenskap växte en stark kärlek fram mellan dem båda. Martin brukade kalla Katharina ”Älskling”, ”Min sanna kärlek” och ”Mitt hjärta Käti”.

Källor: Dagboken med kyrkoalmanacka 20162017. Wikipedia, visitluther.com

FOTO: GETTY IMAGES

Håll koll på fastekalendern VARJE ÅR gör Sofija Pedersen

Videke, präst i Svenska kyrkan Helsingborg, en kalender som täcker tiden från askonsdagen fram till och med påsk. Varje dag i kalendern har ett uppdrag eller en tanke. Det kan handla om att be för något särskilt, att tänka på sina nära och kära, göra en garderobsrensning eller leta efter vårtecken. Fastekalendern 2017 Helsingborg/Amos # 1 2017

amosHBG_nr1_2017.indd 5

Under firandet av reformationen 2017 tar Svenska kyrkan upp en tradition från Martin Luther själv, teologiska samtal kring ett bord. Vid åtta tillfällen under våren finns det möjlighet att komma till Svenska kyrkan Söder, Södergatan 39 i Helsingborg för att vara med och samtala om Luther och om vad hans gärningar har betytt och hur de påverkar oss än i dag. Under Martin Luthers egna bordssamtal avhandlades ett brett spektrum av teologiska frågeställningar, ofta kopplade till livet i vardagen. På Svenska kyrkan Söder kommer samtalen läggas upp enligt ett studiematerial från förlaget Verbum. Det kommer bland annat att handla om människan Luther, reformationens själavård och reformationens konst. Datum: 28/2, 14/3, 28/3, 11/4, 25/4, 9/5, 23/5, 8/6. Samtalsledare Sofija Pedersen Videke 042-18 90 32 eller sofija.pedersen.videke@ svenskakyrkan.se

FOTO: GETTY IMAGES

ga Martin Luther med den 16 år yngre före detta nunnan Katharina von Bora. De fick sex barn tillsammans, varav fyra överlevde till vuxen ålder. Följande skrev Martin Luther till en vän några dagar efter att hans ettåriga dotter Elisabeth avlidit: ”Min lilla dotter Elisabeth är död. Det är märkvärdigt, ett sådant sörjande, nästan kvinnoaktigt hjärta hon har efterlämnat hos mig, så helt är jag uppfylld av smärta. Aldrig hade jag kunnat tro att en fars hjärta kan bli så ömt mot sina barn.” Martin Luther skrev ett flertal

antisemitiska texter, i synnerhet i slutet av sitt liv, där han använde ett mycket våldsamt språk för att beskriva vad han tyckte att hans samtid skulle göra med judar. Katharina von Bora skickades redan som femåring till ett kloster av sina föräldrar för att få sin utbildning.

Samtal kring bordet om Martin Luther

hittar du på sofijapedersenvideke.wordpress.com och www.facebook.com/fastekalender

2017-01-26 09:28

På gång i Helsingborg

Många frågor viktiga att lösa för kyrkan Sanningar och halvsanningar, men också rena lögner. I dagens snabba informationssamhälle med privata grupper, snaps, bilder och likes går allt i ett rasande tempo. Inte alltid hinner vi kontrollera källan. Då kan mycket förändras fort, som vi inte minst såg i USA nyligen. Även Svenska kyrkan råkar ut för ryktesspridning, och nya siffror visar att medlemsantalet sjunker. Kyrkovalet i höst är en chans få fler att vilja engagera sig.

i har pratat med kyrkoherde Gudrun Erlanson och församlingsrådsordförande Birgitta Jarring, för att få deras syn på några av de här frågorna, samt höra hur de gör för att fånga upp människor som bryr sig om kyrkan och dess budskap. De har fått berätta om vikten av att engagera – och att engagera sig – i kyrkans arbete. Och så den heta frågan – hur ska kyrkan lyckas vända medlemsutträdet och förhoppningsvis också lyckas få fler unga att vilja bli förtroendevalda? – Vi har inte råd med skandaler. Mycket som sprids om kyrkan är osant. Samhället i stort är drabbat, men även kyrkan. ”Jag hörde en kompis som sa ...” Plötsligt är det en sanning, och då blir effekten ”Nej minsann,

amosHBG_nr1_2017.indd 6

”Vi har inte råd med skandaler. Mycket som sprids om kyrkan är osant. Samhället i stort är drabbat, men även kyrkan.”

att vi bara gulli-gullar med varandra. Så är det inte. Samtidigt är det en djupt viktig teologisk tanke att alla medlemmar ska få säga sitt – för det är alla medlemmar som tillsammans ÄR Svenska kyrkan. Allt ifrån en biskop, ordförande, en pedagog, eller den ”vanlige” kyrkobesökaren – alla är lika mycket det som är Svenska kyrkan, en del av helheten. Sen får var och en själv ta ansvar för hur ”nära” man vill komma. DE ÄR ÖVERENS OM att det gäller att förklara

nu begär jag utträde ur Svenska kyrkan”, konstaterar kyrkoherde Gudrun Erlanson och fortsätter: – Det är viktigt att få ha sin åsikt, men att samtidigt också tåla kritik – många tror om oss som är medlemmar i Svenska kyrkan

kyrkans budskap, men också vilka ”riktlinjer” man jobbar efter för att kunna få nya medlemmar, och samtidigt få medlemmar att vilja engagera sig – och kanske rent av vilja bli förtroendevalda. Birgitta Jarring – församlingsrådsordförande – som själv har varit en del av Svenska kyrkan sedan tre Helsingborg/Amos # 1 2017

2017-01-26 09:28

Församlingsrådsordförande Birgitta Jarring, kyrkoherde Gudrun Erlanson är överens om att det gäller att förklara kyrkans budskap.

Helsingborg/Amos # 1 2017

amosHBG_nr1_2017.indd 7

2017-01-26 09:28

På gång i Helsingborg

”Visst finns det alltid mer att göra, och det finns alltid behov av engagerade människor. Det handlar inte bara om att det ger något till andra — utan det ger också något tillbaka.” års ålder, är delvis inne på en liknande linje som Gudrun, fast att hon representerar ”den andra sidan” – folket snarare än den teologiska inriktningen inom kyrkan. – Alla har kyrkans bästa för sig, även om det kan se väldigt olika ut vad som ska göras och hur det ska göras. Vi har en samsyn där vi kan konstatera att och jobba efter ”det här är ramarna – de är vida, men utanför de här ska man inte gå”. Hon får medhåll från Gudrun Erlanson. – Det finns en lekmannalinje och en prästerlig linje, ett nedärvt regelverk sedan tusentalet. Det är inte alltid så enkelt att förhålla sig till, men det fungerar för det mesta. Det måste finnas en balans och en respekt för varandras roller. ATT FLER och fler under tid valt att lämna Svenska kyrkan ser de båda som sorgligt men ”naturligt”. Båda menar att det är så samhället ser ut i dag. Utbudet och därmed konkurrensen blir tuffare, kyrkan är inte längre ensam ”herre på täppan” och tävlar dagligen om varje enskild människas begränsade tid, samtidigt med barnens träning, den egna karriären, yogapasset, afterworken med arbetskamraterna, läxläsning och allt annat som ska rymmas inom dygnets tjugofyra timmar. Det är ingen lätt match att ta. Frågan är då såklart – är kyrkan för dålig på att engagera? Gör man tillräckligt? – Vi har de möjligheter vi har att möta människor. Jag tror vi måste acceptera att människors vardagssituation är tuff – speciellt när man står mitt i livet. Därför är det viktigt att kyrkan inte ställer krav på prestationer, säger Gudrun Erlanson och fortsätter: – Samtidigt är det viktigt att vi inte tappar vårt budskap – att människor ska hitta

amosHBG_nr1_2017.indd 8

Birgitta Jarring och Gudrun Erlanson säger att det är viktigt att kyrkan inte ställer krav på prestationer.

sin tro till Jesus Kristus – men vägen dit kan vara olika lång. En av kyrkans viktigaste roller är att uppmuntra människor. ”Vad har jag för värderingar – vad är det som är viktigast i mitt liv?” Allt bygger på en tydlighet som måste kombineras med en öppenhet. Birgitta Jarring säger att hon känner i sitt engagemang att hon ”vill göra något” - utifrån sin kristna tro, sprida budskapet. Hennes sätt och tankar bygger mycket på ett ökat deltagande i olika sociala sammanhang. – Jag tror det är viktigt med ett samarbete med pensionärsföreningarna, jobba tillsammans med skolan, vara en hjälpande hand till nyanlända, satsa på musiken som en förenande kraft, samverka med andra barn- och ungdomsverksamheter. Att kyrkan blir en naturlig del i de sammanhang som våra medlemmar rör sig inom, det är bästa sättet för oss att få fler att vilja engagera sig i Svenska kyrkan. Speciellt eftersom många idag inte vet vad Svenska kyrkan är och vad den gör. DET LÅNGA och utdragna medlemstappet

som drabbat kyrkan, menar Birgitta främst bland yngre mycket handlar om en valfrihet – att själv få välja. Där får hon medhåll av Gudrun Erlanson som ser en problematik i det solidariska tänket kyrkan står för. – Det är svårt i vår tid att odla tanken idag att hjälpa andra – solidariskt – att bära goda

saker i vårt samhälle. Det ligger inte i tiden. Kyrkan är en folkrörelse och andra folkrörelser har samma problem. Man kan göra ett jättebra jobb, men till slut är det varje människas enskilda val, säger Gudrun Erlanson och fortsätter: – Visst finns det alltid mer att göra, och det finns alltid behov av engagerade människor. Det handlar inte bara om att det ger något till andra – utan det ger också något tillbaka. Det är ett sätt att hitta in i kyrkan, det har vi sett många gånger förut. BIRGITTA JARRING menar att det bara är de egna tankarna som sätter hinder – att det gäller att försöka vara kreativ och tänka nytt. Något hon erkänner ibland kan vara svårt för ”oss äldre” som hon uttrycker det. – Därför är det otroligt viktigt att vi får de yngre med oss, så de kan få oss äldre att se saker på nya sätt. Vara öppen, se saker med nya infallsvinklar. Vi har alla olika erfarenheter, olika bakgrund, olika åldrar – det bästa är så klart om vi kan vara kreativa tillsammans! Här har vi en otroligt viktig uppgift, att väcka ett intresse att få vara med och påverka – att visa att vårt arbete är intressant. Det har vi hittills inte alltid lyckats med.

TEXT OCH FOTO: MIKAEL CARLSSON/DINBILD.COM

Helsingborg/Amos # 1 2017

2017-01-26 09:28

#JaGsKaåKaPÅvÄRLDeNsFeST

VÄSTERÅS 2-4 JUNI 2017

För sjunde gången arrangeras Världens fest, Svenska kyrkans internationella riksmöte. Den här gången i Västerås och som Reformationsårets stora, internationella mötesplats. Temat för Världens fest är ”Fri att förändra” och alla är inbjudna till festen!

Musikfestival • Taizé • Fest • Glädje • Världens fest BARN • Mingel • Inspiration Internationellt • Fördjupning • Delaktighet • Gudstjänst • Världens fest UNG www.svenskakyrkan.se/varldensfest

www.facebook.com/VarldensFest

Studera på Helsjön! För dig med händer som behöver support….

www.handaid.se

amosHBG_nr1_2017.indd 9

N Allmän kurs N Musiklinje N Bibelkurser N Kyrkans grundkurs N Studiemotiverande Folkhögskolekurs, SMF

HELSJÖN F O L K H Ö G S K O L A

Upptäck möjligheterna på www.helsjon.se

2017-01-26 09:28

Tema: Kärlek

Succé för

kärleken

Kärnfamiljen är på frammarsch. Fler gifter sig, färre skiljer sig och det föds fler barn. En oväntad trend som är särskilt tydlig i de skandinaviska länderna. Men mönstret är inte detsamma överallt. I många europeiska länder är utvecklingen den motsatta. Det gäller också för lågutbildade grupper i Sverige, där ökar skilsmässorna och där föds färre barn. 10

amosHBG_nr1_2017.indd 10

UNDER LÅNG tid hade alla kurvor pekat på det motsatta, men så gör statistiken en u-sväng och stabila relationer mellan äkta makar blir plötsligt på modet igen. I Sverige skilde sig 1992 2,5 av paren räknat på per tusen par. Tio år senare hade den siffran sjunkit till 2,2. Stabilitet i äktenskapen ökar också, även om människor väljer att separera så gör de det senare än vad de brukade göra. Sedan 1960-talet har antalet barn som föds stadigt sjunkit för att nå sin lägsta punkt på 1990-talet med 1,6 barn per kvinna. Där-

Helsingborg/Amos # 1 2017

2017-01-26 09:28

FOTO: GETTY IMAGES

14 februari går i kärlekens tecken. Inför firandet av Alla hjärtans dag har vi tagit temperaturen på kärleken. Har vi tid med kärlek? Hur intensivt brinner lågan? Vad ska vi göra när kärleken falnar? Och vad säger den som lever ensam om kärlek? Vi kan också avslöja att fler gifter sig och färre skiljer sig i dag jämfört med för tjugofem år sedan.

för rapporten ligger data från flera olika källor, bland annat OECD, statistik från EU över inkomst och levnadsförhållanden och registerdata från Danmark och Sverige. – Utvecklingen är en överraskning, säger han. De flesta forskare har trott att trenden mot färre och färre äktenskap skulle fortsätta.

efter händer något och kurvorna letar sig upp till 1,9 barn per kvinna under 2010-talet. En siffra som också är väldigt nära den önskan om två barn som forskningen visar att de flesta vill uppnå. STATISTIKEN KOMMER från rapporten Families in the 21st

century från tankesmedjan SNS. Författare är den danske professorn i sociologi Gösta Esping Andersen som är verksam vid Universitat Pompeu Fabra i Barcelona. Till grund Helsingborg/Amos # 1 2017 # 1 2017

amosHBG_nr1_2017.indd 11

MOTORN I den förändrade familjebilden är större jämlikhet mellan könen, menar Gösta Esping Andersen. När män och kvinnor har olika bilder av hur lönearbete och hushållsarbete ska delas kommer det att göra parrelationerna osäkra. Så länge kvinnorna accepterar en traditionell hemmafrutillvaro är äktenskapen långa och pålitliga, men när kvinnorna börjar ifrågasätta rollen som kokerska och barnavårdare skakar kärnfamiljens grundvalar. När kampen om hur lönearbete och hemarbete ska delas upphör, stabiliseras relationerna igen. Det som händer är att männens del i hemarbetet ökar. I Danmark visar Gösta Esping Andersens siffror att männen nu gör nästan hälften av hemarbetet. På 1960-talet bidrog de bara med 15 procent. Avgörande för förändringen är kvinnors insteg på arbetsmarknaden. Män förändras genom att kvinnor börjar arbeta heltid, är Gösta Esping Andersens slutsats. Han betonar att det är heltidsarbete som är avgörande. – Om en kvinna har en fot på arbetsmarknaden och en fot kvar i hemmet definieras hon både av omvärlden och sig själv som en kombination av hemmafru och yrkesarbetande. Då kommer hon fortfarande att ha huvudansvaret för familjen.

2017-01-26 09:28

Tema: Kärlek Men utvecklingen mot mer stabila relationer gäller framförallt välutbildade grupper. Bland lågutbildade par ökar skilsmässorna och de får heller inte lika många barn. Efter 15 års äktenskap är 80 procent av de högutbildade paren fortfarande gifta. Det gäller bara för 40 procent av de lågutbildade. Gösta Esping Andersen förklarar det med att i lågutbildade familjer är traditionella könsroller vanligare. Där råder obalans mellan mannens och kvinnans syn på hur arbetet i familjen ska delas. Till exempel deltar högutbildade män i hushållsarbetet 1,5 gånger mer än vad lågutbildade män gör. – Utbildade grupper har lättare för att ha jämlika värderingar. Det är ”Den enskilt dokumenterat hundratals gånger i forskningen. Män utan utbildning har viktigaste åtgärden mycket svårare att anpassa sig till nya som de skandinaroller. viska länderna Sett till skilsmässor var situationen den motsatta på 80-talet. Då var det har gjort är att de högutbildade paren som var mest erbjuda barnbenägna att skiljas. Men förklaringen är densamma, utbildning banar väg till omsorg av hög förändrade värderingar. Då utgjorde kvalitet.” högutbildade kvinnor ett avantgarde i strävan efter jämställdhet. Det ledde till att deras äktenskap utmanades medan de lågutbildade kvinnorna inte ifrågasatte könsrollerna i samma utsträckning, menar Gösta Esping Andersen. Kommer skillnaden mellan hur högutbildades och lågutbildades familjer ser ut att bestå?

– Nej, man kan redan nu se tecken på att även de lågutbildade är på väg att bli mer jämställda. Jag är övertygad om att det här är en utveckling som kommer att fortsätta. Att dela på hushållsarbete och att ta hand om barn kommer att vara en självklar norm inom 10 till 15 år. Som ett resultat av det kommer vi att få mer stabila relationer över hela befolkningen. Bakom de stabila familjerna som nu växer fram i Skandinavien finns två viktiga politiska åtgärder, menar Gösta Esping Andersen. Dels att under 60-talet arbetskraftsbrist mobiliserades hemmafruarna. Något som till exempel inte gjordes i Tyskland. Där valde man att istället ta in turkiska gästarbetare. Den andra åtgärden var att bygga ut offentlig barnomsorg. – Jag tror att den enskilt viktigaste åtgärden som de skandinaviska länderna har gjort är att erbjuda barnomsorg av hög kvalitet. Det är bra på flera sätt. Dels för att det fundamentalt förändrar kvinnors roller och gör att de kan arbeta. Det är dessutom viktigt för den kognitiva utvecklingen hos barnet. Kommer de andra länderna att följa vårt exempel?

– Det är väldigt svårt att förutse. I USA finns forskning som beskriver kampen för en förändrad kvinnoroll som revolutionen som stannade av. Istället får kvinnor välja heltidsarbete eller barn. I Sydeuropa finns tecken på samma sak. Sedan har vi länder där kvinnor verkar bli fast i deltidsarbete som i Tyskland och Holland. Det finns alltså inte en automatisk utveckling som slutar med att kvinnor och män blir jämställda. LOTTA NYLANDER

amosHBG_nr1_2017.indd 12

Hand i hand g 28 november 1954 kom Guy med blommor. Det var Kerstins födelsedag och de hade träffats för första gången kort innan. Sedan dess har de två bokstavligt talat gått hand i hand genom livet och gjort det mesta tillsammans. DET REGNADE den dagen Kerstin gifte sig, 27 december 1958, och blev fru Jourdain. Då hade Guy, som kommit från Frankrike som sommarbarn till Sverige och blivit kvar här, både gått över till protestantismen och blivit svensk medborgare. Guy var korgosse i katolska kyrkan som barn och när prästen i Timrå inför bröllopet undrade lite försiktigt om det katolska arvet, bestämde Guy sig för att tillhöra samma kyrka som den blivande hustrun. ”Det är ju samma Gud”, som han sa till prästen den gången. Svensk medborgare hade han blivit genom att betala 40 kronor i stämpelavgift och kanske med viss hjälp av att Kerstin jobbade på landsfiskalens kontor. Men han fick först resa till franska ambassaden i Stockholm och ”betala ut sig” från Frankrike. Det kostade 381 kronor. Nu var han i alla fall medborgare i det nya landet, det hade han dåvarande ministern Ulla Lindströms namnteckning på. Och det har han aldrig ångrat. Det var ett enkelt bröllop. Redan då hade paret övertygelsen att man inte behöver slå på stort för att det ska gå bra i livet. UNDER SITT långa äktenskap har de gjort det mesta tillsam-

mans. Guy studerade de första åren. Kerstin jobbade på och kunde stå för försörjningen. Men ont om pengar var det. Ändå har de aldrig bråkat om ekonomin. – De sista dagarna innan jag fick min lön fick vi leta efter småpengar för att kunna köpa mjölk. Då var det god hjälp att vi kunde äta ett mål mat hemma hos föräldrarna eller morföräldrarna, minns Kerstin nu. När Guy var färdig med studierna och sökte jobb fick han tre erbjudanden samtidigt att välja mellan. Paret valde att flytta till den stad som låg närmast Timrå. Och där blev de kvar. Kerstin fick jobb på bibliotek och blev så småningom kultursekreterare. Båda har alltid engagerat sig i föreningslivet och för samhället. Det har inte alltid haft samma åsikter om allt, men kunnat bli överens om det mesta. Kerstin tror att de hann växa ihop som par innan de fick barn. Några kulturkrockar har det inte råkat på under det långa äktenskapet. – Utom den gången, berättar Kerstin, när sonen var bara en månad gammal och vi åkte till Frankrike för att visa upp honom för den franska släkten. Där var traditionen att en baby skulle döpas i champagne. Kerstin var arg men lät ändå sonen svälja den tesked champagne som ingick. Nu skrattar hon och tycker att det tokiga var att de reste utomlands med en månadsgammal baby. Guy och Kerstin tror på närhet i äktenskapet. De tycker Helsingborg/Amos # 1 2017

2017-01-26 09:28

d genom 59 år FOTO: BRITT MATTSSON

Namn: Guy Jourdain. Ålder: Fyllde 80 förra året. Född: I Champagnedistriktet i Frankrike. Bor: I villa med trädgård. Familj: Kerstin och sonen Pascal med familj. Det bästa med Kerstin: Hennes mat och att hon är lite envis.

båda om att kramas och göra saker tillsammans. De går på bio och vattengympa och teater. Alltid tillsammans. Och hemma hjälps de åt med det mesta. Nu när de påbörjat sitt femtionionde år som gifta, fortsätter de hålla varandra i hand. – Vår svärdotter tycker särskilt om att se det. Framtiden har de inte pratat särskilt mycket om. Sonen vill att de ska flytta närmare hans familj. ”Vi skjuter på problemet”, säger de i mun på varandra. Men de är överens om att en av de stora rabatterna i trädgården ska de nog lägga igen i sommar. Den är för jobbig att hålla i stånd. – Så länge vi är två har vi inga problem, säger Kerstin och Guy lägger till: – Livet och äktenskapet har varit ganska enkelt när man tänker efter.

EWA WIRÉN Helsingborg/Amos # 1 2017 # 1 2017

amosHBG_nr1_2017.indd 13

Hon har varit ensamstående mamma åt dottern Lilo i drygt tre år. Nu vill Annika Leone skaffa ett barn till, den här gången helt på egen hand, genom donator. NÄR ANNIKA Leone insåg att hon

väntade barn med en man hon inte längre var tillsammans med, var det inget svårt beslut att behålla det. – Jag var 39 år och hade redan funderat på det här med barn en tid. Hon har haft delad vårdnad med Lilos pappa – Familjer kan se ut redan från början vilket på olika sätt, säger fungerat mycket bra. Annika Leone. – Hon har aldrig behövt gå igenom någon dramatisk skilsmässa, det här är det enda liv hon känner till. Traditionell tvåsamhet är inget Annika har strävat efter. – Vi matas med så mycket normer. Jag tror att en familj kan se ut på många olika sätt. Det viktiga för Annika är att ett barn omges av människor att lita på. Därfär har hon sett till att hennes dotter ett stort nätverk av vuxna. – Jag märker hur min dotter ser mina vänners barn som sina närmaste, närmare än de barn hon träffar varje dag på förskolan. Och min bästa vän, som också är Lilos gudfar, ser hon som en familjemedlem.

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

Namn: Kerstin Jourdain. Ålder: Fyller 80 i november. Född: I arbetarfamilj i Timrå. Bor: I villa med trädgård. Familj: Guy och son, sonhustru och två barnbarn. Det bästa med Guy: Han är generös och hjälpsam.

Annika skaffar barn på egen hand

NU NÄR HON vill ge Lilo ett syskon, är det dock inget alternativ att skaffa barn ihop med en kompis – något som välvilliga personer annars föreslagit. – Men mina kompisar är ju mina kompisar! De ska inte vara föräldrar, det är det alldeles för värdefulla som vänner för! I stället blir det en klinik i Danmark, och reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Det provocerar att hon medvetet väljer att inte ha någon pappa i barnets liv. – Det är klart att det är komplicerat och mycket att ta ställning till. Men barnet kommer ha en familj, även om den inte består inte är mamma, pappa, barn. Och så är det pengarna. En behandling av det här slaget kostar kring 60 000 kronor. – Men hade pengarna inte gått till det här hade jag ju gjort något annat för dem. Jag skaffar hellre ett barn till än köper en bil, till exempel. Annika kan förstå att hennes beslut väcker frågor, men är också förvånad över de starka reaktionerna. – Jag blir mest provocerad av att så många ska tycka så mycket, utan att ha någon aning om vad de uttalar sig om. I slutänden handlar det om att ha familj hon önskar sig. – Jag tycker helt enkelt att jag har lika stor rätt som någon som lever i ett par att skaffa ett barn till.

SARA GRANT

2017-01-26 09:28

Tema: Kärlek

”Utan kärlek kan man inte leva” Hon är präst, själasörjare, samtalsledare. Camilla Lif svarar på fem viktiga frågor om kärlek.

Fråga prästen Camilla Lif är präst i Svenska kyrkan, författare och medverkar ofta i radio. Du kan ställa dina frågor om kyrkan, tron och livet i stort till Camilla på fragaprasten@verbum.se

Kan man leva utan kärlek? Hur mår man då?

– Nej, man kan inte leva utan kärlek. Inga däggdjur kan leva utan kärleksfull omsorg som nyfödda. Ingen kan överleva utan någon slags bekräftelse och välvilja. Men man kan leva utan romantisk kärlek. För många går det alldeles utmärkt. Många mår dåligt över att de inte har romantisk kärlek, för att så många sånger, filmer och konstverk kretsar kring den typen av kärlek. Jag vill slå ett slag för skildringar av andra sorters kärlek. Vänskap. Omsorg om främlingar. Kärlek till naturen. Till konsten. Till Gud.

Vad är skillnaden på kärlek till en viss människa och kärleken till Gud?

3 4

Hur ser kyrkan på kärlek till en person av samma kön?

– Kyrkan vill uppmuntra, stödja och välsigna långvariga relationer. I trygga relationer kan vi människor växa. Hur gör man när kärleken tar slut? Stanna? Lämna och söka ny kärlek?

– I en parrelationer tycker jag att man ska göra vad man kan för att rädda sin relation (parterapi, uppriktiga samtal, tid med varandra). Att fortsätta är som att få läsa nästa kapitel i en äventyrsroman. Men störst av allt är inte tvåsamheten – störst av allt är kärleken, så om relationen gör ont under lång tid, så är det kanske bäst att lämna varandra.

amosHBG_nr1_2017.indd 14

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

– Det finns många olika sorters kärlek — precis som det finns olika arter av fåglar och gräs. Det finns erotisk kärlek, vänskapskärlek, familjekärlek och gudomlig kärlek. Det finns säkert fler än så … Min erfarenhet är att de ofta går in i varandra, men den kärlek som Gud älskar oss med brukar kallas Agape – den villkorslösa, självutgivande, gudom”Kyrkan vill uppkärleken. Det är också muntra, stödja och liga vår kallelse att utöva sådan välsigna långvariga kärlek mellan människor. I mitt liv har kärleken relationer. I trygga till Gud sett olika ut under relationer kan vi vägen. De senaste åren har människor växa. ” jag upplevt Gud mer och mer som en Vän.

– Det finns många sorters kärlek, menar Camilla Lif.

Hur ser kyrkan på otrohet? Mot sin partner, mot en vän, mot sig själv, mot Gud.

– I trygga relationer kan vi människor växa. I otrygga relationer växer mest rädsla och oro. När trohet uppfattas som en moralisk fråga i kyrkan, så är det viktigt att förstå att moralfrågor handlar om kärlek, och gör de inte det så hör de inte hemma i kyrkan. Om det ändå händer, att någon i en parrelation är otrogen, så går det ibland att förlåta, och ibland inte. Det beror på vem man är, hur det känns, hur man bearbetar det inträffade. Det finns inget generaltips om att man måste förlåta eller att man måste gå isär. Jag tror att det finns situationer då skilsmässa är oundvikligt. EWA WIRÉN

# 1 2017

2017-01-26 09:28

Plock FOTO: GETTY IMAGES

Singel i Sverige Sverige är det land i världen där andelen ensamhushåll är störst. Fyrtio procent av alla hushåll består av en enda person. Därmed är det den vanligaste boendeformen i Sverige. I Norge och Tyskland är ensamboendet också vanligt. Stockholm, Örebro, Södertälje, Landskrona är de kommuner som har störst andel ensamhushåll. Lägst har Mullsjö.

LÅS IN KÄRLEKEN. En asiatisk tradition som spridit sig också till kärlekskranka i Sverige. Enligt traditionen ska paret/kompisarna låsa fast hänglåset och kasta bort nyckeln. På så sätt ska kärleken bevaras.

Kärlekstecken i tiden

MATKÄRLEK. Vägen till någons hjärta, hennes eller hans, går igenom magen. Men inte bara innehållet utan också själva grytan ska påminna om det.

MINIKÄRLEK. Ett broderi med det namn du själv väljer.

miljoner rosor säljs i Sverige på Alla hjärtans dag. Det är mer än dubbelt så många som andra dagar. Firandet av den här dagen som infaller 14 februari, har sitt ursprung i USA och kom till Sverige först på 60-talet. Dess betydelse har växt med åren. Svensk Handel, som hejar på firandet, uppger att drygt hälften av svenskarna firar dagen – skickar Alla hjärtans dag-kort eller ger bort blommor och andra presenter. Fyra procent vägrar att, över huvud taget, bry sig. Dagen är inte längre bara till för att fira kärlek mellan älskande. Enligt inte helt tillförlitlig statistik är lärare nu de som får flest Alla hjärtans dag-kort.

Klimatsmarta kläder OÄNDLIG KÄRLEK.

När känslorna svämmar över kan hjärtat inte bli för stort.

Jag gillar dig — världen runt Kanske säger vi det för sällan – Jag gillar dig, till någon vi möter och sympatiserar med? Det är dags att lära sig den enkla frasen både på svenska och hur man säger det på några andra håll i världen.

Ez ji te hez, kurdiska

Mi piaci, italienska

Îmi place de tine, rumänska

Jeg liker deg norska

Det finns en hel del klimatsmarta val vi kan göra när vi köper kläder. Men klimatsmarta jeans? Nej, det är svårare. Visserligen finns det jeans som är tillverkade av ekologiskt odlad bomull. Det är bra. Men framställningen av ett enda par jeans kräver ungefär 11 000 liter vatten. Men bättring är på gång. Flera stora tillverkare jobbar både med återvinning av jeansen och med utveckling av den ekologiskt odlad bomullen. I väntan på de riktigt klimatsmarta jeansen, följ de här råden från Naturskyddsföreningen:

1. Laga och lappa. 2. Gör kjol av byxorna, över-

blivet tyg kan bli lappar till andra jeans.

3. Tvätta på låg värme eller Sviđaš mi se bosniska

strunta i tvätten och vädra jeansen istället, så håller de längre.

4. Köp second hand, köp

begagnat eller byt med andra.

# 1 2017

amosHBG_nr1_2017.indd 15

2017-01-26 09:28

Tema: Kärlek

Det var Tage Danielsson som sa, att om man kan använda sitt fåniga kändisskap till något vettigt så är det ju ändå något bra med det. Det är ord som Alexandra Charles håller med om. Även om hon inte tycker att kändisskapet faktiskt behöver vara så fånigt. TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

En nattklubbsdrottnings

hjärtefrågor – IBLAND får jag kritik för att så många kända är med i vår

verksamhet. Men då säger jag: tänk till. De som är med är volontärer, får inte betalt och de ställer upp med sin kunskap, sitt artisteri, helt ideellt för den goda sakens skull. Och man är faktiskt inte sämre för att man är en kändis, säger hon. Jag tror på det goda samtalet som ett verktyg. Att bara kritisera retar upp människor och vill man åstadkomma en förändring så är det ingen framkomlig väg. Att man kommer in på ämnet kändisar när man pratar med Alexandra är knappast så märkligt. Hon har ju sannolikt, efter ett helt liv mitt i händelsernas centrum, landets fylligaste adressbok med kontaktuppgifter till alla som räknas på något sätt. – När jag startade den ideella föreningen 1,6 miljonersklubben för kvinnors hälsa, så insåg jag förstås att mitt nätverk skulle komma till stor nytta, säger hon. Jag har lärt av livet att kontakter, oavsett var i samhället du befinner dig, behövs för att komma vidare och få saker gjorda. Det är det som räknas. Hela den här rörelsen som vi satte igång är beroende av allas medverkan. Någon tar alltid de första initiativen, sedan växer det och fler och fler kommer till. SANT. DÄRFÖR måste vi nu backa bandet, hela nitton år tillbaka i tiden, till en föreläsning på Läkarsällskapet med kardiologen Karin Schenk-Gustafsson och gynekologen BrittMarie Landgren. Ämnet var Kvinnors hälsa och vad som sas den eftermiddagen träffade Alexandra mitt i solar plexus. – Jag hade som äldsta dotter följt med min mamma under flera år då hon sökt hjälp för olika problem hon hade, berät-

amosHBG_nr1_2017.indd 16

tar hon. Min mor var reumatiker sedan unga år och hon var också väldigt allergisk, hade mycket värk och artros. Men allt under resans gång upplevde Alexandra att inga av alla specialister och experter hade någon kontakt med varandra om patienten. – Om min mamma alltså! Vi blev ständigt hänvisade än hit och än dit. Någon sa si, en annan sa så, och till sist undrade jag vad man ska tro på och vad det är som gäller. Fanns det ingen möjlighet att få en holistisk syn, en helhetsbild, av den här kvinnans problem? ALEXANDRA KÄNDE sig oerhört frustrerad och började inse

hur lite hon själv visste och kunde. Så hon bestämde sig för att hon ville lära sig mer. – Just då och där, på den där föreläsningen, så insåg jag att kvinnors hälsa var väldigt eftersatt. Man hade inte forskat med kvinnligt perspektiv, bara utgått ifrån att det räcker med män i studier och forskning. Som mannen är, sådan är människan. Men så är det inte. Kvinnor blir diagnosticerade som män och får problem. Ges behandling, läkemedel och rehabilitering för män. Det blir till en ond cirkel, föga genomtänkt av vetenskapen. Resultatet av föreläsningen blev att hon plockade fram sin stora adressbok och ringde till ett utvalt sällskap av orädda kvinnor där alla hade olika kompetenser. Efter ett inledande möte bildade de så 1,6 miljonersklubben, en ideell förening som skulle sprida information om allt som rör kvinnors hälsa och arbeta som påtryckargrupp i frågor om den fysiska och mentala hälsan. Namnet tog föreningen av att det vid bildanHelsingborg/Amos # 1 2017

2017-01-26 09:28

”Jag har lärt av livet att kontakter, oavsett var i samhället du befinner dig, behövs för att komma vidare och få saker gjorda.”

Alexandra Charles. Ålder: 70 år. Bor: Lägenhet på Östermalm i Stockholm. Familj: Maken Bengt von Hofsten, bonusbarn, barnbarn, gudbarn och tre systrar. Yrke: Tidigare nattklubbsdrottning och pr-konsult, numera ordförande i och initiativtagare till 1,6- och 2,6 miljonersklubben. Helsingborg/Amos # 1 2017

amosHBG_nr1_2017.indd 17

17 17

2017-01-26 09:28

Tema: Kärlek det fanns 1,6 miljoner kvinnor i landet som var över 45 år. Alexandra hade ju lång erfarenhet av att jobba i en mansdominerad bransch, nöjesvärlden. Och den akademiska världen, läkarvetenskap och forskning dominerades också av män. Men när det gäller hälsan får det väldiga konsekvenser, för då kvinnor drabbas i onödan av något de inte behövt drabbas av, påverkar det en massa andra människor i den personens omgivning vilket kan bli fatalt i förlängningen. – Jag blev så arg, för jag tycker inte om orättvisor och har aldrig gjort det. Sådana måste man bara rätta till, säger hon. Så var kommer Alexandras patos ifrån? HENNES MAMMA var en jordnära kvinna som ofta talade med henne och de tre småsystrarna om sociala orättvisor. – Hon brukade skicka pengar till välgörenhet och var alltid generös mot dem som hjälpte till hemma. Hon var också duktig på att hushålla och använde matrester till att göra nya rätter. Något att tänka på idag när alla slänger tonvis med absolut felfri mat, trots att vi vill vara så miljövänliga. Tjugo år gammal for Alexandra på ett stipendium till USA där hon engagerade sig i den svarta medborgarrättsrörelsen med Martin Luther King i spetsen och hade FN-ordföranden Dag Hammarskjöld som idol. Under en resa i Södern chockades hon av hur de svarta behandlades. Under alla dessa olika intryck förvandlades hon och fick också ett nytt namn. – Det var av en date på Stanford som tyckte att mitt dopnamn Lill var så fult att han i stället gav mig det vackraste namn han visste: Alexandra. OCH SÅ har det förblivit. När hon kom tillbaka till Sverige

gifte hon sig , 22 år gammal, med Noelpå hotell Blå Aveny i Umeå och blev fru Alexandra Charles. Då hade de redan hunnit både starta och lägga ner sin första nattklubb på Strand hotell i Stockholm. – Noel och jag träffades på Mallorca där jag jobbade som reseledare och han tyckte Stockholm var så tråkigt att det behövdes en riktig nattklubb, säger hon. Och en riktig klubb blev det. Alexandras i sina olika skepnader blev synonymt med Nöjes-Sverige och för en gång skull stämmer epitetet ”alla var där” till hundra procent. Men det var också ett hårt slit och hon erkänner att under de tjugo år hon stod i centrum så sov hon inte särskilt mycket. Men efter åren i rampljuset har hon arbetat lite mer i skymundan som konsult. – Det är ju tudelat det där med att bli och vara en kändis, säger hon. Då var jag ju mer känd än vad jag är idag, men mitt kändisskap kom till nytta så att jag kunde använda det till något gott vilket kändes oerhört bra. Det var på ett annat sätt och mer lustbetonat. HON FÖRSTÅR människors fascination av glittret och gla-

mouren. Vi har ju alla behov av det lättsamma också, en avkoppling för att lätta upp vardagen. – Det har vi tänkt på i vår verksamhet. Så när vi gör våra program, vi är ju folkbildare och skickar ut objektiv information genom alla upptänkliga kanaler, så är det viktigt att paketera det så att människor tar det till sig. Det får inte bara vara det tunga och jobbiga, det hemska och det skrämmande,

amosHBG_nr1_2017.indd 18

”Mamma kom hem med ett radband och använde det för att bönen är viktig.” ALEXANDRA CHARLES, SOM SJÄLV GÄRNA BÄR FRÄLSARKRANSEN

utan det behöver lättas upp så att det innehåller kultur också. Som radion var under min uppväxt: folkbildning och underhållning. Sedan några år har 1,6 miljonersklubben fått en dotterorganisation, 2,6 miljonersklubben, som vänder sig till de yngre kvinnorna, de som idag har stora problem med stress och utbrändhet. Ett av syftena är att närma generationerna till varandra. – Under förra året fokuserade vi på psykisk ohälsa. När vi bildade 2,6 var det för att så många unga kvinnor led av stress. Vi har ett samarbete med psykiatrifonden och inom det området finns det mycket att göra för det är så eftersatt. UTÖVER ALLT annat råder också en brist på andlighet, tycker Alexandra. Ett holistiskt seende på vår hälsa, vår kropp och själ. Hon är andligt engagerad fast inte djupt religiös. Dock tror hon på en gud, på ett gudsväsen. – Jag tror på det goda, och vet att vi människor behöver samlas kring olika former av ritualer och ceremonier, säger hon. Det är därför jag alltid bär frälsarkransen på mig. Min mamma fick också en av mig när hon var gammal och sjuk. Hon reste mycket med bil på femtiotalet ute i Europa och

Helsingborg/Amos # 1 2017

2017-01-26 09:28

FOTO: PETER BERGGREN/TT

Björn Borg var en av alla gäster på Alexandrasi Stockholm. Här möts de i en kram 1984.

fick pappa att stanna vid var och varannan kyrka. Hon kom hem med ett radband och använde det för att bönen är viktig. Vi behöver alla få känna någon form av närhet och gemenskap och vända oss någonstans när vi är olyckliga, ensamma och hjälplösa. Då finns det något väsen; man kan ju bara lyssna inåt. Och hon tycker att det är viktigt med öppna kyrkor. – Jag var i New York för några veckor sedan och gick in i en kyrka för att jag ville tända ljus. Där satt och halvlåg en massa sovande hemlösa och det är klart att vi måste ha det så. Låt dem få komma. För vad sa Jesus? Det behöver man inte vara så djupt troende för att minnas. – Jag bor nära en av de stora kyrkorna i stan och den är nästan alltid stängd. Visst, få kanske går i gudstjänst, men där det finns präster och diakoner som pratar med människor så att man får något med sig hem, dit kommer det folk. Katarina är ju ett utmärkt exempel. Du kanske borde engagera dig i kyrkopolitiken?

exempel. Men den har vi skalat bort. Folk bygger fina kök men använder dem inte, samtidigt som vi behöver gemenskapen av att dela tankar och bröd. Ju mer verktyg vi får för att spara tid, desto mindre tid har vi. NUMERA KÄNNER Alexandra behov av att allt oftare varva ner.

Hon har nyligen fyllt 70 men arbetar fortfarande mer än 100 procent och det tänker hon fortsätta med så länge hon orkar. Men hon söker också tid för återhämtning och att stilla sig. Och hon har nyss gift om sig. – Ja, Bengt von Hofsten och jag gifte oss i maj förra året, ler hon. Vi har känt varandra sedan sjuttiotalet så det var ingen ny bekantskap, men då var det en arbetsrelation. Sen gjorde vi vårt på olika håll medan åren gick. Jag levde ensam i 16 år sedan min man Anders dog och det är inte lätt att träffa nån som man kan tycka om och fungera med. Men så plötsligt fanns han där och det bejakar jag eftersom det är så viktigt med kärlek. Alla former av kärlek.

1,6 + 2,6

– Jo, men jag har ju inte tid. Jag har fullt upp med 1,6- och 2,6 miljonersALEXANDRA SÄGER att det var en sorg att 1,6 miljonersklubben fyller tjugo klubbarna. Men det betyder ju inte inte få egna barn, men att hon har lärt år i år. Den fokuserar på de något äldre att jag inte kan ha samtal och diasig leva med den verkligheten. kvinnornas hälsa och har fått sitt namn av log om viktiga saker. Att stilla sig, – För mig blev det ju inte så. Det att det fanns just 1,6 miljoner kvinnor över meditera och försöka samla sina ville sig inte, konstaterar hon. Men så 45 år när klubben bildades. 2,6 miljonersklubben vänder sig till yngre tankar, att vara i nuet och fokusera, i nästa andetag berättar hon stolt om kvinnor och fokuserar på stress och stänga ute allt oviktigt. Allt det ligsina bonusbarn, sin två barnbarn och utbrändhet. Klubbarna har också ger nära till för att tänka på om det fyra gudbarn. Om glädjen i att få bli farambitionen att närma kvinnofinns en gud, något att tro på och det mor. Och om hela sin familj som snart ska generationerna till behöver de flesta tror jag. Vi behöver stråla samman under Barbados heta sol. varandra. något att samlas omkring. Måltiden till Helsingborg/Amos # 1 2017 # 1 2017

amosHBG_nr1_2017.indd 19

2017-01-26 09:28

Tema: Kärlek

Pannie slogs mot sina egna rädslor

BLÅTIROR, NÄSBEN i kras, brutna revben eller

och Pannie var själv sugen på att ha något att göra. Skolan var inte hennes arena, men på boxningsklubben trivdes hon. Hela tonårstiden tränade hon hårt, inställd på att bli bäst. – Det gick helt okej för mig, men jag var inget speciellt. Och det var jobbigt, för jag hade ju inget annat som var min grej. Någon sa att hon bara blev sämre och sämre, ord som etsade sig fast. 18 år gammal la hon av. Det tog inte lång tid förrän Pannie blev rastlös. Det var då hon hittade MMA:n. – Jag tänkte att det skulle vara kul att vara med och sätta MMA som tjejsport på kartan i Sverige. Jag är född i Iran, ett land som förknippas med förtryck av kvinnor. En persisk kampsportstjej, hur ofta ser man det?

skadade ryggkotor. Inget av det där skrämde Pannie Kianzad. Det som gjorde henne skräckslagen var att behöva berätta om den skenande ångesten i bröstet. För en fighter kan ju inte vara svag, tänkte hon. Då. Men bara för att du är sårbar är du inte besegrad. Det är helt olika saker att vara sårbar och att vara svag, säger Pannie Kianzad. För det vet hon. Nu. Det är tisdag vid lunchtid. Pannie hoppar på tåget hemma i Malmö och lutar huvudet mot tågfönstret. Utanför svischar snart Öresundsbrons pelare förbi. Hon klipper med ögonen, trött efter nattpasset i hemtjänsten. Det blev som så ofta bara tre timmars sömn innan det var dags att ta tåget till klubben i Köpenhamn för dagens träningspass. För Pannie Kianzad har två heltidsjobb. Ett inom hemtjänsten och ett som elitidrottare. – När allt är som det ska går du fyra eller fem matcher om året. Det ger en del pengar men inte så att du kan leva på det. Enda sättet att klara schemat är stenhård disciplin. – Jag lägger all min tid, när jag inte är på jobbet, på träningen. Jag ger allt. Pannie började boxas som 13-åring, i Helsingborg där hon växte upp. Både pappa och de tre syskonen tränade olika kampsporter

DET BLEV, eller snarare såg ut som, en framgångssaga. Segrarna avlöste varandra, hon flyttade till klubben Rumble i Köpenhamn och fick kontrakt med den prestigefulla ligan Invicta. Fram till i höstas var hon obesegrad. – Det var bara det att jag också var världsmästare på att trycka ner mig själv. PANNIE VAR helt ur balans och i höstas och Utåt sett var Pannie på topp. Inuti tänkte för förlorade första gången hon en match. hon att hon kanske bara hade haft tur, att När hon dessutom fick en ryggskada skenade hon inte förtjänade framgångarna. Hon var ångesten. Istället för att vila och ta hand om för tjock eller ful eller bara kass rakt igenom. sig åkte hon på ett träningsläger i Thailand, Hon blev besatt av att hålla sig i toppform tryckte i sig värktabletter och körde tre tuffa samtidigt som hon under viloperioderna pass om dagen. När hon kom hem föll hon hetsåt och led av självförakt. ihop, kroppen bar henne inte längre. – Jag var väldigt skör, rädd – Jag var livrädd för att söka och orolig. Jag förstår hjälp. För att visa mig svag. egentligen inte hur jag Dessutom ville jag inte klalyckades samla ihop ga. Det finns människor mig inför matchsom går igenom kataMixed martial arts, MMA, är en tävlingserna, men jag har strofer och jag har det sport med kast, markkamp, sparkar och slag med mycket fullkontakt, en blandalltid haft en ju skitbra i jämförelse. ning mellan framförallt kampsporterna stark vilja. Men Pannies träthaiboxning och grappling. Till skillnad 2013 kom hon nare mer eller minfrån många traditionella kampsporter till Ryssland och dre tvingade henne. definieras inte MMA av hur utövaren besegrade Milana Hon fick kontakt ska genomföra en viss teknik, utan Dudieva, hennes med en KBT-psykolog förklaras enklare av vad utövaren inte får göra. Utövaren får göra i princip första världstitel. och för att hon säkert allting förutom fula trix som att – Det var jättestort skulle våga ta steget

Pannie Kianzad är en fighter. Hon har vunnit åtta internationella matcher i en av världens största MMA-ligor, den kampsport som brukar beskrivas som råast av alla. Men för Pannie är det inte fighterna i ringen som varit tuffast – utan kampen mot demonerna inombords. Nu vet hon att man måste tycka om sig själv för att våga tycka om andra. TEXT: HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE

amosHBG_nr1_2017.indd 20

” Jag var väldigt skör, rädd och orolig. Jag förstår egentligen inte hur jag lyckades samla ihop mig inför matcherna, men jag har alltid haft en stark vilja.” och jag borde ha varit världens gladaste. Ändå kände jag mig otillräcklig. I Invicta, debutmatchen i USA, gjorde hon karriärens hittills bästa match. – Jag har aldrig varit i så bra form. Ändå, när jag kollade på bilderna efteråt, såg jag bara fel. Jag såg inte ut som en elitidrottare. Hemma i lägenheten hängde hon tyg över speglarna. Trots dagar av heltidsjobb och hård träning hade hon svårt att sova. Ibland kom hon hem på kvällen, dödstrött, men så stressad och orolig att hon vände i dörren och tog tåget till klubben i Köpenhamn.

MMA

bitas, peta i ögonen eller sparka i skrevet.

# 1 2017

2017-01-26 09:28

Kampen mot de negativa tankarna har gjort Pannie starkare.

Pannie Kianzad. Ålder: 24 år. Familj: Sambon Ilaz. Bor: Malmö. Gör: Tävlar i Invicta, en av världens största MMA-ligor, samt arbetar som vårdbiträde inom hemtjänsten.

följde tränaren med henne dit. – Till att börja med fick jag lära mig att berätta hur det faktiskt var med mig. Att våga vara öppen. Vintern och våren var en utdragen bergoch-dal-bana. Pannie fick panikångestattacker på jobbet, hyperventilerade och grät. Vissa dagar var hon för rädd för att lämna hemmet. Antidepressiva mediciner hjälpte mot depressionen, men det största arbetet var att ändra egna tankemönster. – Jag började skriva och föra videodagbok. Istället för att bara ta upp allt som jag tyckte att jag var skitdålig på, fick jag i uppgift att lyfta det som var bra. Helsingborg/Amos # 1 2017 # 1 2017

amosHBG_nr1_2017.indd 21

Pannie började strukturera upp sina dagar och sätta mer realistiska mål. Och hon fick hjälp av en dietist som schemalade ordentliga måltider. – Kroppsfixeringen inom elitidrotten är sjukt pressande, speciellt för tjejer. Det är jättevanligt med ätstörningar. KRASST KONSTATERAR hon att det hade varit svårt för henne att nå den position hon har, och att få sponsring, om hon inte hade sett bra ut. – Inte så att jag är världens snyggaste. Men hade jag varit ful som stryk hade de skitit i hur jag hade slagits. Det är så sjukt, för hur

du ser ut är inte detsamma som hur du presterar. Ett sexpack säger inte särskilt mycket. Tidigt i våras blev Pannie förälskad, samtidigt som hon kämpade så hårt med sig själv. – Ilaz har betytt väldigt mycket. Vi flyttade ihop snabbt och han är en stor trygghet. Att Pannie är på en annan nivå i den gemensamma sporten är inget problem för Ilaz. Det, betonar Pannie, är långt ifrån självklart. – Jag är en fighter, som sagt. Och fighten mot det destruktiva hos mig själv har bara gjort mina träningsresultat bättre. När jag är skadad jobbar jag numera på att acceptera läget och använder tiden till att bli bättre.

2017-01-26 09:28

FANTASTISKT! UNIK BOK!

384 sidor, flexband.

VACKRA SJALAR TILL DIG & KÖREN

Sjalar i regnbågens alla färger av na naturmaterial Alla tre årgångarnas gammaltestamentliga texter samlade i en bok tillsammans med korta betraktelser av Stig Fred. En utmärkt gåva till medarbetare, präster och lekmän. Rabatt vid större beställningar.

www.gaudete.se 042-37 48 10

Vi har Sveriges största sortiment av kvalitetssjalar!

Besök vår webbutik! Snabba Leveranser

www.sjalbutiken.se 0739-53 34 38

Fengersfors Bruk

BIBELSKOLA med två spår Teologi/församling & Idrott/KRIK Sista ansökningsdag 15 maj Läs mer på www.johannelund.nu

amosHBG_nr1_2017.indd 22

2017-01-26 09:28

Hållbart FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

Robin, Nathalie och Petter odlar på nytt sätt.

Odling på höjden kan försörja fler En odlare, en ekonom och en forskare. Tillsammans heter de Grönska, tre som, utifrån olika specialkunskaper, tror på hållbar odling. De odlar vertikalt, på höjden i en gammal industrilokal. Är det en metod som kan göra oss alla till hemmaodlare? Natalie de Brun svarar på frågorna. Ni odlar i en mörk industrilokal. Kan man odla utan sol och ljus?

– Någon form av ljus behöver man. Vi använder LED som är dagens mest energisnåla växtlampa. Vill man dra det ett steg längre så finns det specifika våglängder av ljus där fotosyntesen fungerar som bäst, dessa kan man dra nytta av för att komma ned ännu mer i energiförbrukning.

# 1 2017

amosHBG_nr1_2017.indd 23

Varför odla på höjden?

– Vertikal odling förbrukar cirka hälften av den energi ett traditionellt växthus gör per år. Vi behöver inte värma stora volymer luft för att skapa en dräglig tillvaro för plantorna. Vi odlar i hyllplan vilket gör att en kvadratmeter markyta kan bli fyra kvadratmeter odlingsyta på höjden. Lokaler nära städer är ofta dyra, och i och med yteffektiviteten blir det

lättare att hitta lokaler. Då kan vi även minska transporterna och skapa ett mer miljövänligt val. Vad ska man odla?

– Vi ser egentligen inte så stora begränsningar. Örter och grönsaker går fint, det är fördelaktigt att odla plantor som är lägre just därför att vi odlar i hyllplan. Smakar det annorlunda?

– Det smakar minst lika bra. Vi odlar i en kontrollerad miljö och har möjlighet att optimera förutsättningarna för plantorna och alltså i teorin få fram bättre smak. Det är vår målsättning; att ta fram så smakrika och fina produkter som möjligt.

Kan vertikalodling bidra till att rädda försörjningen när jordens befolkning växer?

– Absolut. Vertikal odling och odling med lampor är extra fördelaktigt på vintern då vi i norr har begränsat med solljus. Hemmaodling går jättebra om man har en trädgård, en balkong eller ett fönster. Jag har pallkragar på innergården där jag bor. – Det kan definitivt bidra till att säkra matförsörjningen, men det krävs storskaliga odlingar för att kunna göra det. Att odla nära staden bidrar också till att förstå värdet av mat och konsumera mer hållbart. EWA WIRÉN

2017-01-26 09:28

Göteb org st ar

31 ma j Vill du se stödgrupper växa fram? Behöver du utbildning för att starta och leda stödgrupper för alla åldrar?

Varmt välkommen till:

Hela Människans basutbildning för stödgruppsledare! Fyra utbildningsdagar: 31 maj – 1 juni och 30 – 31 augusti

asutbildning för stödgruppsledare syftar till att ge professionellt och ideellt verksamma ledare en bas av medvetenhet, självinsikt, kunskap och verktyg för att arbeta med stödgrupper som vill förebygga ohälsa och stimulera till livsförändrande processer. Den vänder sig till dig som ser stödgrupp som ett relevant och angeläget arbetsredskap och som är verksam inom, eller är beredd att starta upp, stödjande verksamhet. Du kan

arbeta inom Hela Människan, kyrkor församlingar, andra organisationer och föreningar eller inom kommun och landsting. Vi ser värdet av att flera personer, från samma eller samverkande verksamheter, går utbildningen tillsammans. Det pedagogiska förhållningssättet under utbildningen är att ta vara på allas erfarenheter och spegla dem i relevanta teorier och modeller. Genom gemensam reflektion lär vi tillsammans.

Plats: Styrsö Missionskyrka Styrsö i Göteborgs skärgård, ca en timmes resa från Göteborgs central.

Anmälan: Anmäl dig senast 18 april, 2017 via hemsidan: www.helamanniskan.se/

Pris: (Subvention, se hemsidan) 5.900 kronor. (Inklusive kost, logi och kurspärm)

Kontakt:Lisbet Flank, lisbet.flank@helamanniskan.se Telefon: 08-691 06 64

Utbildningsledare: Marie Zingmark Huld och Lisbet Flank

Leva – inte bara överleva

Stock holm 16-17 pilgrim maj svandr in

med m öjligh et till

g den

18 maj !

REA-start den 22 februari! 118.-

Ett handledningsmaterial för ledare som vill arbeta med vuxna som har levt eller lever i en familj eller i en miljö med negativt livsmönster till exempel missbruk, psykisk ohälsa eller kriminalitet Leva – inte bara överleva är ett pedagogiskt handledarmaterial som vänder sig till ledare som vill starta stödgrupper. Under två dagar arbetar vi med handledarmaterialet genom att prova övningar, lyssna på föreläsningar och samtala.

Materialet vänder sig till ledare som vill arbeta med vuxna som har levt eller lever i en familj eller i en miljö med negativt livsmönster t.ex. missbruk, psykisk ohälsa eller kriminalitet.

Plats: Klubbensborg vid Mälaren. Adress: Klubbensborgsvägen 27, Hägersten

Vid frågor: Telefon: 08-691 06 63 (Marie Zingmark Huld) E-post: marie.zingmark.huld@helamanniskan.se

Pris: 1950 kronor. Kursmaterialet ingår samt lunch, förmiddags- och eftermiddagskaffe. Kursledare: Marie Zingmark Huld och Lisbet Flank

Prästgårdens trädgård

124.-

58.-

Citat och korta texter av påven

Skånes kyrkor kulturhistoria

75.-

139.-

89.-

Anmälan: Anmäl dig senast 31 mars, 2017 via hemsidan: www.helamanniskan.se

Europa 1300-1550

Recept, bibelställen & mat till kyrkoåret

Tomas Sjödin 77 krönikor

Alla Hela Människans utbildningar anordnas i samarbete med Bilda

Läs mer och boka dig på vår utbildningssida:

www. helamanniskan.se/blog/kurser/

amosHBG_nr1_2017.indd 24

epost: info@arken.se

telefon: 046-333 888

2017-01-26 09:28

Aktuellt

Mannen bakom boken — en skolans man Han är född i Årstavikens fattigkvarter för snart en mansålder sedan. Uppvuxen med mor och far på tjugo kvadrat. Utan avlopp och rinnande vatten i en etta utan kök och tambur, men väl med elektricitet. Stig Fred är mannen bakom boken ”Ett ljus på min väg”. HAN VAR ENSAMT BARN och redan tidigt tryckte pappan för att sonen skulle bli skolad. Själv hade han gått på Östermalm folkskola – en fin utbildning. Mamman hade tagits ur skolan i femte klass för att bidra till försörjningen hemma. Själv kom Stig Fred att studera på Södra Latin, ett fint läroverk i Stockholm varifrån han tog examen 1949, bara några år efter krigsslutet i ett sargat och krigstrött Europa. Men Stig Fred hade sin bild klar för framtiden – han ville vara med och förverkliga den demokratiska skolan. Fortsatta studier ledde till en fil. mag tio år senare, 1959. Och redan då stod det klart – Stig Fred skulle komma att bli en skolans man. – Livet väver sina trådar på ett sätt man inte kan förutse, säger Stig Fred och fortsätter: – Större delen av mitt vuxna liv har jag varit inom skolan och har bland annat varit med och skrivit tre (!) läroplaner. INTRESSET FÖR lärande fortsatte och har följt – och följer fortfarande – Stig Fred på hans livsväg. Genom åren har det blivit ett 20-tal böcker. Många gjorda speciellt för skolan, både som reflektion och vägledning för lärare och pedagoger, men också utbildningsmaterial för elever. Elever i den skola som Stig själv varit med och skrivit åtskilliga läroplaner för, som av regeringen utnämnd ”Skoldirektör”. Men även om det blivit många böcker så har det inte alltid varit en spikrak resa för författaren – eller kanske mer som Stig, med glimten i ögat, själv uttrycker det:

Helsingborg/Amos # 1 2017

amosHBG_nr1_2017.indd 25

Men 63 år gammal valde Stig ett annat spår. Det blev en garantipension och hem och leta fram de gamla gymnasiebetygen från 1947 för att ta upp och fortsätta studierna. – Jag sökte in till Lunds universitet för att läsa teologi. Det är ett intresse jag haft sedan ungdomens tid, jag har alltid varit starkt engagerad inom kyrkans verksamhet, berättar Stig och fortsätter. – Jag fick faktiskt tillgodoräkna mig full arbetslivserfarenhet när jag sökte in, det tyckte jag var lite roligt faktiskt.

Stig Fred är författaren bakom boken ”Ett ljus på min väg”.

– De flesta har blivit lagersuccéer – det vill säga sålt dåligt. Oftast är det så med böcker, de ska komma ut i rätt tid. En av böckerna som dock verkar ha kommit ut i just rätt tid, var den om skolfördelningsresurser ”Åt var och en efter behov”. En bok skriven som ett diskussionsmaterial om behovsorienterade resurser i grundskolan. – Den gick åt som smör och sålde slut 20 000 exemplar på fjorton dagar. Det kan man kalla succé! I BÖRJAN av 90-talet upphörde skolstyrelsen, liksom den direktörstjänst Stig Fred hade. Regeringen erbjöd då Stig Fred en ny roll för att vara med och forma den nya gymnasieskolan som stod inför stora förändringar.

”Livet väver sina trådar på ett sätt man inte kan förutse.”

SKRIVANDET FORTSATTE även under den nya studietiden. 1994 blev Stig klar med en tel. kand. Det fortsatte med en tel lic – för att slutligen avslutas med en doktorsexamen med avhandlingen ”Varför säger Herren så?”. En djup analys och jämförelse i retoriken mellan profeterna Amos och Malaki i de bibliska skrifterna. Intresset för just Amos har sedan följt Stig och blev för några år sedan till boken ”Lik en bäck som aldrig sinar”. Nu senast är han åter igen aktuell med en ny bok – ”Ett ljus på min väg”. Knappast en bok att sträckläsa sett till sin ”tyngd” och ofta lite svåra konsistens. Men så är ju det mesta materialet också förankrat i den hebreiska texten av det som står i bibeln. – Det är en bok som säger ganska mycket om de gammaltestamentliga texterna och deras ålder. När de är skrivna, hur och varför. Man får en djupare förståelse och ett tydligare sammanhang, säger Stig Fred. – JAG SER PÅ TEXTERNA med en forskares

ögon. Man kan använda den på flera sätt, läsa ett uppslag om dagen, eller mer som en ”tolkningsbok”. Boken är inte främst för ”fackteologen”, även om jag tror att präster i kyrkan skulle kunna uppskatta den. Den är ett försök att ”popularisera” den gammaltestamentliga delen av orden. Jag utgår inte från ett bibliskt perspektiv hur texterna ska tolkas, utan jag läser bibelordet och försöker sätta mig in i vad det i den situationen kan ha betytt och vad man kan dra för lärdom av det i dag. TEXT OCH FOTO: MIKAEL CARLSSON/DINBILD.COM

2017-01-26 09:28

Instagram, Spotify och Muralgranskaren

#Svenska kyrkan Twitter är en så kallad microblogg. Små korta meddelanden skickas ut till de som följer en. Här finns också många diskussioner att delta i etgenom att följa olika ”taggar”. Under taggen #svenskakyrkan kan vågorna ibland gå höga. Följ oss på Svk_Helsingborg. Och kom ihåg – har man inget snällt att säga ska man vara tyst. :) @JohanssonBerg #svenskakyrkan i spetsen för sociala innovationer! Ny forskning:

8 000 följer @svenskakyrkan Under början av året beräknas Svenska kyrkans Instagramkonto få över 8000 följare. Kontot är ett så kallad ambulerande konto. Varje vecka är det en ny instagrammare som visar sin vardag kopplat till Svenska kyrkan. Det kan vara någon som jobbar inom kyrkan, någon som är ideell medarbetare eller besöker kyrkan lite då och då. Genom de över 5000 publicerade bilderna skapas en ny bild av Svenska kyrkan.

@AnnikaBorg1 Dag Sandahl, den mest framgångsrike bloggaren i #svenskakyrkan BloggarDag: 4 000 000 @SvenMilltoft Incarnatio: Gud faller ur sig själv in i köttet, för att vi ska få falla tillbaka i Gud! O Magnum Mysterium! God Jul! #svenskakyrkan @Ydalir1 Jag tror måttet är rågat även för mig i Sv kyrkan. Inhuman om jag anser andra lösningar ger bättre stöd ... tack för det! @JohanssonBerg #svenskakyrkan öppnar dörren för hemlösa @FruEmilia Gud. En orolig natt i en orolig värld. Vi ber om frid o tröst, om godhet och besinning hos människor och stater. @biskopenivaxjo Mördad ambassadör i Turkiet. Vansinnesdåd i Berlin. Gud, bär alla. Kyrie Eleison! @anderswitt 24486 personer har nu skrivit under på #Juluppropet för en human migrationspolitik! #svenskakyrkan #skr har du? http://www.juluppropet.se/ @RosenElli Bästa gofikan på Prästgården, strax kolla på Frida Hyvönen på Kärlekens torg. #mh16 #prästgården @MarcusONylander Dagens hjältar är de sv piloterna som hjälper kyrkan genom att ta med svenskt godis till vår butik. Tack! #svenskakyrkan #dubai @EmmaMagdalena3 Skön elevkommentar idag: Varför ska du bli präst? - För hon gillar Jesus mer än oss fattar du väl! #svenskakyrkan #teologistudent #efsnu

amosHBG_nr1_2017.indd 26

Dags för nystart Det nya året innebär för många en chans till nystart. Man lovar dyrt och heligt på nyårsnatten och tänker att nu minsann ska det bli ändring. Men även om man inte når hela vägen med sitt löfte

så är en bit på vägen inte så dåligt det heller. En undersökning visade nyligen att den som gapar efter mycket, eller lovar något som uppen-

Skön mix på musiklistan Can’t stop the feeling – Justin Timberlake I say a little prayer – Aretha Franklin The Lord will make a way – Aretha Franklin Ain’t no mountain high enough – Marvin Gaye Do not be afraid – Kool and the gang Play that funky music – Wild Cherry I want you back – The Jackson 5 Divine – Earth, wind and fire If the Lord has been ... – Samuel Ljungblahd Din tur nu – Andreas Wistrand Band För kärlekens skull – Danny Saucedo Dancing in the moonlight – Toploader Stand by me – Otis Redding New start – Elevation Youth

bart inte kommer fungera, kommer längre på vägen än den som är realistisk. Så att ha stora drömmar kan inte misslyckas. Här kommer en lista som kan inspirera dig på vägen dit. Lycka till!

Muralgranskaren

Hermione Såg Afwundsiukt på medan Helgonen Gnugghade Glorior.

Helsingborg/Amos # 1 2017

2017-01-26 09:28

Noterat Svenska kyrkan har 6,2 miljoner medlemmar som alla bor i någon av de 1 364 olika församlingarna. Kyrkan finns över hela vårt land. Varje församling är unik men ändå en del av den stora världsvida kyrkan. Det händer väldigt mycket olika saker runt om i alla våra församlingar som kan vara värda att notera. Här är några av dem.

Han är präst i solens rike TOKYO. Fyra länder på nästan tre veckor. Indien, Filippi-

nerna, Sydkorea och nu Japan. Det är sjätte gången Mogens Amstrup Jacobsen är i Japan som ambulerande präst för Svenska kyrkan. ”Mitt uppdrag är att resa till platser i Asien där vi inte har församlingar och där det finns svenskar som är behov av samtal och gemenskap”, säger han. Källa: Dagen.se

Dom för kanotolycka kommer sannolikt att överklagas Mycket talar för att domen mot en ledare efter den svåra kanotolyckan i Ånnsjön förra sommaren kommer att överklagas. En ungdomsledare vid Svenska kyrkan dömdes på onsdagen i Attunda tingsrätt till dagsböter för vållande till kroppskada. Vid olyckan var två 14-åriga konfirmander nära att förlora livet och de har fått men för livet. Källa: P4 Jämtland

Ny byggnad vid Raus kyrka I den nya byggnaden ska det finnas plats för garage, spolhall, laddningsstation för eldrivna maskiner samt en verkstad. ”Vi gör detta för att ge vår personal en bra arbetsmiljö. Det gamla huset har inte fungerat för den verksamhet vi behöver bedriva”, skriver Christer Chalmenborg, kyrkogårdsmästare i Svenska kyrkan Helsingborg i ett pressmeddelande om saken. Källa: Helsingborgs Dagblad

Facebookkristna får heltidspräst Svenska kyrkan har anställt en präst som ska syssla med sociala medier på heltid, skriver Kyrkans Tidning. Charlotte Frycklund har tidigare jobbat halvtid som sociala medier-präst, men ju större närvaron blev, desto större tycktes det andliga behovet hos nätkristna. 52 700 personer följer Svenska kyrkan på Facebook, 7 800 på Instagram och 10 700 på Twitter. Charlotte Frycklund tillträder sin tjänst i april. Källa: TT

Nu blir begravningsavgiften lika över hela landet Från och med januari kommer alla betala samma begravningsavgift oavsett var i landet du bor. Avgiften har tidigare kunnat skifta med närmare den tredubbla pengen inom samma län. När det gäller den nya enhetliga avgiften blir avgiftssatsen för 2017 24,6 öre per hundralapp. Källa: P4 Kalmar

Många mår dåligt vid årsskiftet

Svenska kyrkan brottas med medlemstapp, men under jul och nyår är det fler än vanligt som vänder sig till kyrkan när de känner sig ensamma. Samtalen till jourhavande präst, som svarar nattetid, ökar kraftigt. – Vi ser tydligt under december att det blir fler och fler som ringer till jourhavande präst, berättar Erik Sidenvall, enhetschef Växjö stift till SVT Småland. Källa: VXONews

Din high-five kan rädda liv Svenska kyrkan samlar in pengar för att fler barn ska kunna fylla fem år. - Det enda man behöver göra är att lägga upp en offentlig bild där man gör en high-five, säger Anders Litborn på Svenska kyrkan. Källa: Skövde Nyheter

Packar 25 matkassar till behövande I ett samarbete med Svenska kyrkan skänker City Gross i Karlshamn nu 25 fullproppade matkassar till behövande. ”Det känns rätt eftersom vi vet att det är så många familjer och ensamstående som har det tufft”, säger butikschefen Peter Mattsson Källa: 24Blekinge.se.

Katolska kyrkan växer efter påvens besök Påven Franciskus besök i Skåne i höstas blev en stor framgång för den katolska kyrkan i Sverige. Den stora uppmärksamheten kring påvebesöket 31 oktober-1 november har lett till att många människor sökt sig till katolska kyrkan, speciellt i Skåne. Källa: P4 Kristianstad

Helsingborg/Amos # 1 2017

amosHBG_nr1_2017.indd 27

2017-01-26 09:28

Mänskligt

Mammor som hjälper mammor En liten pojke som ligger död på stranden — många blev berörda och upprörda över bilden på Aylan Kurdi som publicerades för drygt ett år sedan. En som reagerade var Sofie Bergsten. — Signe var bara några veckor gammal. Vi hade det så tryggt och gott hemma, och jag kunde inte föreställa mig hur det skulle vara att traska genom Europa, gravid med små barn. Jag ville göra något, säger hon. SOFIE KONTAKTADE någon hon visste kände likadant, bekanten Malin Hammarbäck, som var nygravid med Ellen. De snappade upp idén med Mammaboxen från en kvinna i Skåne, och tyckte det var ett bra sätt att hjälpa. Mammaboxen Dalarna, så heter projektet. Idén är att ge startpaket till gravida och nyförlösta asylsökande kvinnor. Ofta har de kommit till Sverige med bara det de kunnat bära med sig under flykten, inte sällan bor de på förläggningar som ligger avsides, långt bort från butiker, de flesta saknar anhöriga och vänner runt sig. – Mammornas situation är så nära vår egen. Vi utgick från vad vi själva hade behov av när vi var nyförlösta, säger Sofie och Malin, och konstaterar att när de fick sitt andra barn behövde de bara gå upp på vinden och hämta babykläderna.

”Vi har försökt att inte ta på oss för mycket. Det är bättre att inte hetsa, utan orka fortsätta på lång sikt.” 28

amosHBG_nr1_2017.indd 28

I september var det ett år sedan de började. De har faktiskt levererat 140 paket – till asylboenden, och till BB i Falun. De har också kontaktpersoner som ordnar mammaboxar på andra håll i Dalarna. – Vi har försökt att inte ta på oss för mycket. Det är bättre att inte hetsa, utan orka fortsätta på lång sikt, säger Malin Hammarbäck. De brukar ta med sig barnen när de överlämnar boxar till asylboenden, det är ett bra sätt att få kontakt. Och det är rejäla packpåsar de kommer med. De asylsökande tror ofta att de får ta en sak, men de får ju hela kassen, som även innehåller något till mamman – amningsplagg och bindor. OCH NAPPAR kan till exempel vara lyxvaror

för den som nyss har kommit till Sverige och lever på knappa bidrag. Vi hänger med Sofie Bergsten och Malin Hammarbäck en lördag när de levererar mammaboxar till asylboendet i centrala Rättvik. – Jag tycker om Rättvik, det är mitt hem nu, säger Zina Bakbari som kom till Sverige med maken och dottern Hadis för elva månader sedan. Hon får en mammabox, för med i magen fanns också Hassti som nu fyllt fem månader. Visst är hon långt hemifrån, men så glad

över att döttrarna har det tryggt, långt borta från oroligheterna i Afghanistan. – Det är jättesvårt att föda barn så långt borta och inte kunna få någon hjälp från sin mamma, säger Mariam Jafar som vyssjar Mustafa som är två månader. HON KOM till Sverige för ett år sedan från

Syrien tillsammans maken Muhammad. De flydde från bomberna när han riskerade att kallas in i armén. – Jag vill inte ha blod på händerna, säger Muhammad Jafar som spelade fotboll i syriska landslaget. Nu spelar han för Mora IK.

Två kvinnor som fixar mammaboxar. Sofie Bergsten är 31, gift med Tomas, barnen Pelle 3 år och Signe 15 månader. Gör: Projektledare på Falu energi och vatten, FEV. Bor: I Tibble, Leksand. Malin Hammarbäck är gift med Tommy, barnen Maj 2,5 år och Ellen 4 månader. Gör: Just nu föräldraledig, annars ekonomi- och administrationsansvarig på Leksand Superstars. Bor: I Åkerö, Leksand.

Helsingborg/Amos # 1 2017

2017-01-26 09:28

På asylboendet i Rättvik. ”Det är svårt att föda barn så långt borta och inte kunna få någon hjälp från sin mamma,” säger Mariam Jafar med Mustafa 2 månader. Zina Bakbari med dottern Hassti fem månader, och hög gravida Gomana.

En nybliven tvillingmamma får också två packpåsar, men hon är för trött för att komma ner till samlingsrummet. Nu behöver Malin Hammarbäck och Sofie Bergsten påfyllning i förråden. – Vi får grejor, men just nu är det faktiskt ganska tomt. Vi tar gärna emot mer, men helt och rent ska det vara, och gärna pengar till hygienartiklar och annat, säger de och berättar om glädjen när en kvinna kom och lämnade tre kompletta boxar. MED PÅ asylboendet finns också Eva Elwing som engagerat sig för flyktingarna, – Jag hoppas det blir ännu fler som engagerar sig. Det behövs inte så mycket, kanske att man kommer och pratar svenska någon timme i veckan, säger Eva Elwing som hoppas fler ansluter sig till sidan Nya vänner i Rättvik som finns på Facebook. RAGNA FAHLANDER

Helsingborg/Amos # 1 2017

amosHBG_nr1_2017.indd 29

Det här finns i mammaboxen: Innehåll i en mammabox (med viss variation): 1 filt 1 overall/ytterplagg efter årstid 1 mössa 2 par strumpor 2 långärmade bodys 2 par byxor 1 kofta/varm tröja 2 pyjamaser (gärna med fot) 1 tub Bepanthen eller Idominsalva 1 babylotion 1 babytvål 1 gosedjur/babykompis Om möjligt något extra till barnet, till exempel, en mobil (hängande leksak), en babysitter eller en skötbädd. 1 paket blöjor 1 paket våtservetter

1 nappflaska 1 paket nappar 1 paket tjocka bindor 1 paket amningsinlägg 1 tandkräm 1 tandborste 1 tygkasse

Om möjligt något extra som kan betyda mycket för mamman till exempel; ett amningslinne, en flaska schampo, gravidbyxor, raggsockor eller en bärsele.

2017-01-26 09:28

Korsord

Dags för hjärngymnastik! Vi gratulerar Bertil och Gullbritt som lämnat in rätt lösning på förra numrets korsord. Grattis! Ett pris är på väg med posten till er.

Tävla om två biobiljetter

Det finns nya möjligheter att vinna biobiljetter även i detta nummer av Helsingborg Amos. Mejla orden som blir i de färgade rutorna till: Helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se Vill du hellre skicka via post går det bra på adress: Helsingborg/amos Box 1453 251 15 Helsingborg

BILD : PIXABAY.COM

SES FADDRAR PÅ

ÖVERGÅ TILL

SÄLLSYNT

HERRGÅRD

SES MED SYNVILLA

SLÄPA PÅ

ÄMNAR

KNYCKA

KROPPSDEL

OVÄDER REST BLIR KVAR

LIVSMEDEL BEHÄNDIGA

KAN ISLANDSHÄST

TUNNA BESKOW

SITTER INTE FAST

DYRGRIP

KATAPULT

FRÅNSLAGEN SKÅNSK FLICKA DEL AV FINLAND

FYLLA ILLVILLIGA I OCH DARRAR JÄMNA DRIVA PÅ UT PASSÉ

REDE EFTERGIVEN

LUGN

PÅ .. MAN HAND

PÅ NYTT

VILL LEDAREVAKUERA ÄMNE

EGENDOMLIG

LÄNGRE FRAM

ANGREPS I PEARL HARBOR I GÅR

ÖMHETSBETYGELSE MEDTAGEN

LIKGILTIG

KAN MAN SE TIDEN

NYNNA

FYLLA PÅ TIDSTJUV

DOM 4:22 FLYDDE BARAK TILL PÅ .... LANDET NOD EFTER

PALM LILLA ÅLAND

FINNS I GULD

GORE PÅ GYMMET ORIGINELL

GREPPA

BLIR SES TILL MARÄNG KIRURG

BRÖDBAS

OMBUD NUMMER 60 GÅ I VÅGOR

DÄVEN LAPSANG LUKRATIVA

KREATIV ROLL

DELBARA

FALSK

GAMMAT SAMTID

DEL AV SKÅDESPEL STÄMMA

GUL, RÖD OCH SYLT ARVSANLAG

FÖRSÖKA

TVINNA

SFÄR

HINDER MISSTÄNKA

MOBY DICK RUT 4:4 SPEL JAG LÖSER .. MODJORDEN STULEN

TÄTTING AVSTÅND

TVÅ FOT ÄR EN

BESEGRAD

RYDBERG

HIF

AVSLUTAR TILLÄGG

FÖRÄRA

VIA NÄT

EXISTERAR DÄMPAD

ÖVERGRIPANDE UPPÅT VÄGGARNA

APG 22:20 STEFANOS FICK ..... HÄNDA SITT BLOD

HEIMDALL HÖRS FRÅN SKADAD

PERIOD

LÄTT OCH LEDIGT

Helsingborg/Amos # 1 2017

Profilen FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

Varför gör du om Bibeln, Hanna? Hanna Wallsten, har minst fyrtio Biblar hemma i Billy-bokhyllan. Hon förklarar det med att hon är gift med en präst. Nu jobbar hon på ytterligare en Bibel som ska blir mer lätt att läsa. Du arbetar just nu med att ”översätta” Nya Testamentet, som är Bibelns andra del till en mer lättläst version. Vem ska läsa den?

– Förlaget som gett mig uppdraget tänker sig att ungdomar ska kunna göra det och människor med dyslexi till exempel. Men även de som känner Bibeln på sina hemspråk. De kan till och med lära sig svenska genom en mer lättläst Bibel. Helsingborg/Amos # 1 2017

amosHBG_nr1_2017.indd 31

Hur gör du när du ”översätter”?

– Ja, arbetet är faktiskt rätt monotont. Jag går från vers till vers och förenklar. Och så tänker jag på hur ordvändningarna ska bli de samma som i originalet men ändå så raka som möjligt. Blir Nya Testamentet enligt Hanna färre sidor? – Jag vill helst kunna förkorta. Men jag har märkt att för att kunna förenkla måste jag ibland förlänga texten. Jag håller också med den som hört om mitt arbete och som skrev till mig: Det vackra språket måste få vara kvar. Är det några ord och uttryck som du absolut inte vill ändra?

– Ja, absolut. De mest kända uttrycken behåller jag. Det finns, till exempel, ingen anledning att ändra så berömda meningar som ”Och han gav världen sin enfödde son”. Hur gör du med ord som farisé? – Fariséer tillhörde ett religiöst och politiskt parti på Jesu tid. De arbetade för att bevara den judiska kulturen. Det är svårt att hitta ett ord som skulle motsvara farisé och just därför får det stå som det är. Den lättlästa versionen av NT kommer att ha en uppslagsdel, med ord som är svåra. Farisé kommer med där. EWA WIRÉN Fotnot: Nya Testamentet i Hanna Wallstens översättning till lättläst, kommer ut nästa höst.

2017-01-26 09:28

Betraktaren Björn Kjellström

Sanningen skall göra er fria

r det möjligt att leva i en tid och en kultur där det inte är självklart att sanning är något odelat gott och bra? Själv tillhör jag, tillsammans med de flesta som läser detta, en generation som uppfostrades till att framför allt tala sanning. Att ljuga betraktades som något lågt och ovärdigt som gjorde att man fick skämmas både därhemma och i skolan om man blev påkommen. Vi uppfostrades också till att lita på att lärare, politiker, läkare och tidningar i största möjliga mån höll sig till sanningen i sin kommunikation med omvärlden. Detta gav omvärlden en air av ordning och begriplighet. Så hur i hela fridens namn har vi kunnat hamna i ett läge där lögner och halvlögner inte bara är accepterade utan också i vissa läger önskvärda? Det amerikanska folket har valt en ny president som ljuger i stort sett varje gång han öppnar munnen utan att det tycks väcka den anstöt och ilska som borde vara det naturliga. Att Donald Trump lyckades bli vald med hjälp av Putins hackare och nättroll som infekterade den demokratiska processen med lögner och falska nyheter gör skandalen nästan ofattbar i sin omfattning. När sedan en ansedd tidning som Wall Street journal går ut och deklarerar att man inte tänker kalla Trumps lögner för just lögner är paradigmskiftet fullbordat.

DE SOCIALA medier vi alla lever med i större eller mindre omfattning blir alltmer en tummelplats för lögnens månglare. På Facebook sprids alla sorters konspirationsteorier och försåtligt falska ”nyheter” av okritiska användare som av okunnighet och oförsiktighet spär på fördomar och rädslor. Mycket är ägnat att underblåsa rasism och förakt för svaga och utsatta människor. Att avhumanisera den ”andre” är ett viktigt instrument för hatets mörka makter. Inte minst i en tid som vår, som präglas av stora sociala och politiska spänningar, finns det många krafter som vill påverka hur vi uppfattar “verkligheten” och därigenom få oss att tänka och agera på ett sätt som gynnar deras agenda. DET FINNS också i vår tid, och inte minst i vårt land, en ovilja att ifrågasätta också det destruktiva i mötet med främmande kulturer av rädsla för att inte vara tolerant nog. Något som också kan orsaka stora problem. För inte längre sedan än februari 2015 hade vi i Helsingborg en incident där en lärarvikarie som under en sfi-lektion gick i försvar mot en förintelseförnekande elev om också gav uttryck för grovt

amosHBG_nr1_2017.indd 32

antisemitiska åsikter. Resultatet för läraren blev inte det beröm som vore det naturliga utan en avhyvling från skolans samordnare med argumentet att vi kan ha olika uppfattning om vad som är historiskt. Om frågan om vad som är verklighet eller inte blir en fråga om olika åsikter blir vår möjligheter till rationella och goda beslut för oss själva och våra samhällen näst intill omöjliga. Senast i samband med en folkomröstning i Italien blev ”de falska nyheterna” en bidragande orsak till kaos och skador på själva demokratin. Italiens egen populist, Beppe Grillo, framförde då åsikten att allmänheten borde få bestämma vad som är falska nyheter. Ridå. VAD SKALL vi då göra? Det är inte lätt, men vissa saker kan vi

göra både som kyrka och som enskilda medborgare av god vilja. Vi kan själva vinnlägga oss om att tala sanning. Trots allt var det vår Mästare Jesus som sade att sanningen skulle göra oss fria. Vi kan vara modigare från predikstolar och i vardagens samtal när det gäller att bemötta lögner och

”Vi skall bli vaksamma på sociala medier och inte sprida lögner och hat. Vi kan tala väl om och vara stolta över våra demokratiska institutioner. ” falska rykten. Vi skall bli vaksamma på sociala medier och inte sprida lögner och hat. Vi kan tala väl om och vara stolta över våra demokratiska institutioner. Vi skall inte sprida förakt för politiker och andra företrädare för det demokratiska samhället. Vi skall akta oss för så kallade ”alternativa medier” som ofta är en tummelplats för just falska och försåtliga ”nyheter”. Vi skall vara källkritiska, också i förhållande till etablerade och respektabla medier. Trots allt kan vi aldrig frånhända oss ett eget ansvar för sanningen, goda värden och det goda samhället som kyrkan i högsta grad skall vara en del av.

Helsingborg/Amos # 1 2017

2017-01-26 09:28