Helsingborg maj 2018

Helsingborg MAJ 2018

Porträttet: Pamela Andersson ”Jag tycker ingenting med den här cancern var bra!”

Helande danser för kropp och själ

Tema: Tid Tiden bara går och går och slutar aldrig fascinera. Finns det andra sätt att se på tiden än som ett ständigt tickande mot slutet? Och hur lever man med vetskapen att allt kan vara slut när som helst?

Passa på!

Drop in-bröllop 6 juni

Kristian Lillö:

”Unga ska känna sig hemma i kyrkan” Maj 2018

1

Ledare Kristian Lillö

Helsingborgare, tiden din vän för evigt DET FÅR väl ändå ses som rätt säkerställt att

tid skapades samma bråkdelssekund som materia och utrymme, och att ingen av dessa tre kan vara till utom de andra två. Vad som fanns ”innan” dess har alltid fascinerat tanken, och förundran kring det här uttrycks i barnens varför-frågor som stegvis leder samtalet bakåt i händelsekedjan. Vuxna undrar oftast mer om framtida händelser.

Tid hör alltså till det som kom till en gång genom Big Bang och som därefter allt som sker äger rum inom. Tiden har blivit ett villkor för allt, precis som materia/kropp och utrymme hör till allt som händer. Inget kan därför hända utan att det sker vid en viss tidpunkt, med något konkret och någonstans. Konsekvenserna av detta är tydliga i kristen tro.

MODERN SOM POSTMODERN LIVTOLKNING …

Modern, som postmodern livstolkning liksom kristen tro är överens om allt livs död som en absolut gräns där såväl tid och plats som materia upphör.

Kristen tro talar om Jesu Kristi uppståndelse som ett överraskande mönster när ett konkret kroppsligt liv, på en bestämd historisk plats får liv igen. Ett liv som är helt nytt och ändå i kontinuitet med det som var. Vi kan därför tro att det finns en helt ny men igenkännbar fortsättning för all materia och därför för varje människa.

Solen och sommaren går upp - med ny tid för ditt eget liv och för livet i gemenskap med andra människor. Solens uppgång ger oss ny tid för att älska och arbeta. Med löften, tillit, ansvar, glädje, känsla och rationalitet bygger vi sammanhang som håller. Varje natt är som en vinter – och påminner människan om icke-tillvaron, det meningslösa, icke-relationen, tomheten. Men natten är också en viskning om kravlöshet och vila.

”Solens uppgång ger oss ny tid för att älska och arbeta. Med löften, tillit, ansvar, glädje, känsla och rationalitet bygger vi sammanhang som håller. ” VAD ÄR DÅ TIDEN FÖR MÄNNISKAN?

Gott om tid, ont om tid, realtid, under tiden, tids nog, klocktid, tid för att engagera sig ideellt, ansökningstid, måltid, samtalstid, avgångstid, ankomsttid, flextid, svarstid, nådatid, ställtid, tidsfördriv, tidsbrist, akut tid, träningstid, fritid, framtidshopp. Redan den här summariska uppräkningen visar att livsvillkoret och de flesta av våra mest avgörande mänskliga aktiviteter och förhållningssätt karakteriseras med begrepp som innehåller ordet ”tid”.

eligt. Många av oss anar vad det innebär att gå från mörker till ljus, från det som inte är, till det som är. Från det vi är mest rädda för till det vi längtar mest till. Vem har inte nuddat vid sin egen längtans djup?

SOMMAREN – EN HIMMELSK FÖRSMAK

”En betydelse för all tid”, skrev jag, ja anspråket i kristen tro är just detta, att det som Jesus gjorde för människors skull och det som hände med Jesus, som gick genom död till nytt uppväckt liv, nu gäller all tid, all materia. Allt utrymme i alla oändliga universa.

Det finns en löftesverklighet, och den lovar dig att tiden är din vän för evigt. Och efterlängtad sommar kan nu bli en skön varm himmelsk försmak. Och jag önskar dig allt gott i juni, juli och augusti.

KRISTIAN LILLÖ

VAD ÄR DÅ TIDEN I BIBELN?

Bibeln är inte en bok om tid. En sak framstår dock med skärpa i Bibeln, och det är anspråket att det som skedde genom den person som föddes vid vår tideräknings början har en betydelse för all tid. Alltså inte bara en betydelse för de konkreta människor som botades från sjukdomar då, som fick känna att livets mening gavs dem åter där i byarna, att det fanns en plats och identitet för dem i gemenskap. Att Jesus Kristus hade en betydelse för dessa människor, för dem som fick sin syn, sin hörsel, sin psykiska hälsa tillbaka är ju förstå-

FRÅN REDAKTIONEN Nu är det tid för sommartid!

Välkommen till sommarnumret av Amos Helsingborg. Ett nummer som fokuserar på tid den här gången. Tid för dans och tid och sommarmusik i våra kyrkor, och på kyrkogårdssidan tittar vi tillbaka i

2

tiden ett tag.

Du har kanske redan läst ledaren här ovanför från vår kyrkoherde Kristian Lillö, och i det här numret får du lära känna honom lite bättre. Du får också

veta mer om ett av våra internationella projekt i Etiopien där unga kvinnor får möjligheter till utbildning och arbete.

Nästa nummer kommer ut den 7 september.

Maj 2018

4

Innehåll 3/18 På gång i Helsingborg Vad är den bästa goda nyhet du fått?n

Mer värd än guld på SM-veckan

Är du nyfiken på konfirmation?

6

”Kyrkan ska vara aktiv i sam hället”

14

10 Tema: Tid

Omöjligt att kunna

gå på djupet

Porträtt:

Pamela Andersson

När verkligheten

hinner i fatt

Spontan eller nonchalant 26 Helande danser

för kropp och själ

28 Arkivet berättar om

historier från förr 30 Poddlistan 31

Korsord

32 Krönika

26

5

Maj 2018

Tryck: Stibo Complete, 2018.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se

N VA

ENMÄRK

E

T

Redaktionen: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist.

Hemsida: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Produktion: Verbum AB

S

Redaktion

En del av AMOS Trycksak 5041 0004

3

På gång i Helsingborg

4

PÅ STAN

Vad är den bästa goda nyhet du fått?

Embla Hardör Wengelin, 16.

Torben Rohde, 84.

–När min kusin fick en son nu i mars. Det var speciellt för det är inte så ofta vi får nya familjemedlemmar. Det var en söt liten knubbig kille.

– Just i dag är det att solen skiner och det är 15 grader ute.

Den första riktiga vårdagen. Det är den bästa nyheten!

Axel Tagesson, 24.

Elena Cutov, 30.

– Det var när vi fick veta att vi skulle få barn. Det var för fyra är sedan, då fick vi vår lille pojke – Melvin – han är finast och duktigast i hela världen!

– Det var när jag fick nyheten om mitt nya jobb som ställföreträdande varuhuschef på Biltema.

Jag bryr mig mycket om det jag gör. Samtidigt var det kul att det blev en flytt till Helsingborg i samband med jobbytet.

Är du nyfiken på konfirmation?

KANSKE VILL du få möjlighet att prata om

sådant som känns stort och viktigt? Det kan handlar om Gud och kristen tro, om kärlek, frihet, ensamhet, skuld, rättvisa, gemenskap och annat som hör livet till.

Som konfirmand får du möjlighet att undersöka och prova på kristen tro. Här finns utrymme för ditt liv och dina frågor. Konfirmationen är en bekräftelse av dopet. Är du inte döpt ordnar vi det innan du konfirmeras.

Mer värd än guld på SM-veckan

ALLA SOM fyller 14 i år får en inbjudan till

MELLAN DEN 2–8 augusti är Helsing-

borg tillsammans med Landskrona stolta värdstäder av SM-veckan. Över 50 olika sporter tävlar runt om i vår stad och grannstad. Självklart kommer vi att vara där, håll utkik efter Svenska kyrkan Helsingborg på cykelvägarna under veckan.

4

Alla som fyller 14 i år får en inbjudan till konfirmation.

konfirmation från oss i Svenska kyrkan med erbjudande att anmäla sig till en konfirmandgrupp som träffas regelbundet under ett läsår eller på ett läger. Även du som är vuxen kan konfirmera dig.

Anmälningsformulär och mer information om konfirmandgrupper och läger finns också på vår webbsida: svenskakyrkan.se/konfirmation. Anmäl dig innan den 10 juni för läsåret 2018-2019.

Maj 2018

Trädgårdstipset: löksläktet Allium GUL LÖK, purjolök och vitlök är kanske det

vi först tänker på när vi hör ordet lök. Dessa ser vi sällan några blommor på. Låter man en purjolök stå kvar över vintern och växa året därpå kommer det dock fram en vit boll på en lång stjälk. Bollen består av många små blommor. Gräslökens rosalila Detta händer blommor är kanske mer bekanta. på kyrkogårdarna I Sverige finns några vildväxanI slutet av maj sätter vi ut de arter av lök bland annat gräsommar-blommor på gravslök, ramslök och backlök. platser, i blomsterfat och krukor.

De Allium som används för Under sommaren har vi prydnad blommar senare än många vikarier ute på kyrkode flesta andra vårblommande gårdarna, och en del har lökväxter och fyller en lucka som kanske sitt första säsongskan uppstå mellan vår- och somarbete hos oss. marblommande växter.

En Allium som blivit mångas favorit är kirgislöken (Allium aflatuense). En fin växt att kombinera den med och som blomen halv meter hög med bollar i storleken 20 mar vid samma tid är gulltörel i en lysande cm(!) Blomställningen på dessa är bedårande gulgrön färg vilken är fantastisk ihop med lila med förhållandevis få blommor, och varje bollar. enstaka liten blomma ser ut som en liten Ännu större och ännu högre blir Jättelöstjärna med fem strålar. ken (Allium giganteum) som får lila bollar De flesta Allium har en lång blomningstid som är ca 15 cm stora och kan bli ända upp till och fröställningen kan stå kvar länge. Fröna 2 meter hög. En annan variant är Stäpplöken har lätt för att gro och om man inte ser upp (Allium christopii) som är betydligt lägre, ca kan man få för många av dessa skönheter.

Allium finns på en plantering med kirgislök på Pålsjö kyrkogård vid den sydvästra ingången. På Pålsjö västra begravningsplats finns gräslök i planeringarna vid Ceremonihallen.

En lök som passar fint även i kruka är bollök (Allium Karataviense) som är vitrosa och har ca 10 cm stora bollar. Den har breda grågröna blad och blir ca 20 cm hög. Den blommar som en av de första bland Allium, redan i maj. Den är också väldigt fin att sätta i kruka då bladen är kvar under hela blomningstiden.

ANNA BLUM

En STOR dag i all enkelhet Drop in-bröllop 6 juni En bröllopsdag som är lätt att komma ihåg?

Nu har ni chansen, gift er den 6 juni!

Drop in-bröllop, en STOR dag i all enkelhet Den 6 juni mellan klockan 12:00-16:00 erbjuder vi drop-invigsel i Raus kyrka i Helsingborg. Det enda ni som vill gifta er behöver ha med er är en giltig hindersprövning från Skatteverket och legitimation, och sen måste en av er vara medlem hos oss i Svenska kyrkan.

På ett drop in-bröllop hos oss finns präster och musiker på plats. Först håller vi ett vigselsamtal tillsammans och sen kommer brudparet att kunna välja musik från en viss repertoar. Naturligtvis får ni ha gäster med er.

Välkomna på ert bröllop!

Maj 2018

5

Porträtt Kristian Lillö

På påskdagen började Kristian Lillö i Svenska kyrkan Helsingborg. Några saker han brinner för är att kyrkan ska vara en aktiv del av samhället, att barn och unga ska känna sig hemma i kyrkan och att dopet ska vara lättillgängligt. Lär känna den nya kyrkoherden.

”Kyrkan ska vara aktiv i sam hället” – DET KÄNNS VÄLDIGT bra här och det är som

jag trodde att det skulle vara, säger Kristian som har befunnit sig på sin nya arbetsplats några dagar när den här intervjun görs.

Han bor i Lund, men trivs väldigt bra i Helsingborg som han kallar ”en liten världsstad”.

– Den är fantastisk och har både innovation och tradition. Det växer här, det händer mycket och det finns en stor förväntan på staden. En storstadspositiv känsla, säger han.

6

Det som lockade Kristian Lillö från Lundby församling, med 83 000 boende, i Göteborg, till Helsingborgs pastorat med fyra församlingar i innerstaden, var framför allt de större sammanhangen.

– Ett stort pastorat som detta är resurs­ starkt. Dessutom tycker jag om att pastoratet sammanfaller mycket med staden. Svenska kyrkan kan hjälpa till i stadens gemensamma ansvarstagande, med till exempel diakoni och integrationsarbete. Det är viktigt för mig att vi finns med i samhället, att vi riktar

oss utåt, säger han.

Det var under konfirmationen Kristian blev intresserad av kyrkan. Han deltog som ungdomsledare, hade miniorer, barngrupper och var med på många läger.

– DET FANNS en intensitet i kyrkan som jag inte kände någon annanstans. Känslan av mening var starkare. Det var en förtätad livskänsla. Man skulle kunna kalla det en gudsuppenbarelse eller ett sammanhang för beröring med livets mening, berättar han.

Maj 2018

Kristian Lillö ser fram emot att jobba som kyrkoherde i Helsingborg.

Han har en triangel, barn, unga och dop som han gärna vill lyfta fram.

–Jag tänker på dopet som ett sätt att i enkel handling med ljus, rörelse och vatten gestalta det Jesus står för: barns oändliga värde, säger han.

”Det fanns en intensitet i kyrkan som jag inte kände någon annanstans.

Känslan av mening var starkare. Det var en förtätad livskänsla.” världsmusik bidra till stadens gemenskap.

Privatpersonen Kristian hänger nära samman med prästen Kristian. Bland annat bloggar han sedan 2014 och började för många år sedan på en avhandling i tros- och livsåskådningsvetenskap. Ett arbete som är satt på en lång paus.

– De frågor som finns i samhället måste få komma in i teologin och det är intressant att se hur sådant förändrar vår tro och våra gudsföreställningar. Men jag tror inte att vi bara vill spegla samhället, många kristna vill också stå i en ömsesidig, kritisk dialog och vara med och ta ansvar för samhälle, kultur och miljö, säger Kristian.

Kristian vill att det ska bli ännu enklare att boka dop.

Egentligen var det ungdomsledarna som var idolerna i kyrkans ungdomsgrupp, men en blandning av kallelse och tradition av vidare studier ledde in honom på prästbanan.

Kristian kände tidigt en längtan till ledarskap och var bara 30 år när han blev kyrkoherde i Genarp, en tjänst han hade i över 20 år. Dessutom har han varit kyrkoherde i Liverpool och som kontraktsprost i Lunds stift fick han också tillfälliga uppdrag i församlingar där de behövde hjälp med att jobba med sin arbetsmiljö.

Maj 2018

– Det jag har lärt mig av de uppdragen är väl att det aldrig är för sent. Kommer det någon utifrån så går det att lösa upp även en besvärlig och komplicerad situation. Vi människor vill ju att det ska funka och har en naturlig vilja att hitta lösningar, säger han.

I Helsingborg vill Kristian lyfta fram barn, ungdomar och dop. Barn och unga ska kunna räkna med att kyrkan finns där för dem. Och det ska bli ännu enklare att döpa sina barn eller att som vuxen bli döpt. Lågtrösklat kallar Kristian det och beskriver det som att ge folk de doptider de vill ha, ge möjlighet till dop hemma i trädgården eller på bakgården, att man kan boka tid på webben.

– Det finns också dimensioner i dopet som vi inte alltid lyfter fram. I den text som används så ställer Jesus barn framför vuxna.

Det kan vara oerhört provocerande för folk än idag, säger han.

HAN TYCKER också att musiken i kyrkan är väldigt viktig.

– Vi, oavsett ålder, tolkar så mycket av våra liv genom musik. Och kyrkan har alltid skapat och levt genom ett flertal olika musikstilar. I vår tid kan, till exempel, så kallad

MEN DET finns även annat än teologi som fyller fritiden. Trädgården och promenader längs med stranden i Skillinge på Österlen där familjen har ett litet hus. Föreningsliv, att vara tillsammans med andra som förenas i det som är gott. Och mingel med bekanta som kan bli vänner för livet. Av familjens hund har han lärt sig en hel del.

– En hund har bara dig i hela världen, därför håller den koll på vad du har för dig och vill vara där du är. Husdjuret är vännen som ger tröst och som bekräftar och ger övning i att förstå sig själv och att öppna sig för andra.

Vi hade pratat om att skaffa hund länge men gjorde det inte förrän barnen var alldeles för stora och väl hade slutat hoppas, säger Kristian och ler.

TEXT OCH FOTO: JOSEFINE SJÖQVIST

Kristian Lillö Född och döpt: 1959 Prästvigdes: 1983 i Lunds domkyrka Familj: Erica och tre vuxna barn. Äter helst: Mat som gjorts med omsorg och som är nyttig Dricker helst: Det som passar till maten och släcker törst Senast lästa bok: Begravd jätte av Kazuo Ishiguro Blogg: https://blogg. svenskakyrkan.se/ prostenlillos

7

Sommarmusik Musikvecka 13-17 juni

Sommarmusik i Adolfsbergskyrkan

Alla konserter entré: 100 kronor vuxen, 50 kronor student, barn upp till 12 år gratis. Betalas på plats, swish/kontanter.

Konserterna börjar 19:00. Ingen entré.

Alexander Ivarsson 13 juni klockan 19.07 S:ta Maria kyrka Klarinettisten Alexander Ivarsson, med examen från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, bjuder på jazz från Putte Wickman med Max Agnas på piano, Arvid Jullander på bas och Jonas Bäckman på trummor.

Nilsson spelar Gullin 14 juni klockan 19:07 Den Gode Herdens kyrka Den prisbelönte pianisten Mattias Nilsson väver genom sina improvisationer samman traditionen av jazzpiano med vårt Nordiska tonspråk.

Thou Shalt Swing 15 juni klockan 19:07 S:ta Maria kyrka Bandet träffades på Kungliga musikhögskolan och består av fiol, bas & dubbla gitarrer Musikstilen kallas Jazz Manouche men även String swing och blev känt på 30-talet genom den Franska Hotkvintetten.

Wien, Wien nur du allein 16 juni klockan 16:00 Den Gode Herdens kyrka Wienercafé med den välkända sopranen Annika Fransson & Torsten Östergrens orkester som firar 35 år i år. Servering med wienerbröd och kaffe.

Kom, ljuva sommar 30 maj Helsingborgs Motettkör och dirigent Ilze Stala Stegö bjuder in till en lättsam konsert, klassiskt blandat med folkliga toner och pop.

Musik att njuta av på Nationaldagen 6 juni Fullbrassbandet EQ brass från Helsingborg, dirigent Jan Karlsson, spelar välkända folkvisor.

Back to the roots. Beatles 13 juni Gustav Adolfs projektkör under ledning av Sofie Kowalsczyk Thore och gruppen History bjuder på Beatels med musik och allsång.

Kavalkad 20 juni Kören Fyrstämman under ledning av Monica Pettersson ed glädjefyllda sånger från folkmelodier, Taube, klassiska sånger, visor, pop.

Musik och glasscafe i S:t Olofs kyrka Glasscafé från klockan 18:30. Konsert 19:00. Ingen entré.

Körsång med guldkant 17 juni klockan 19:07 S:ta Maria kyrka Haga Motettkör under ledning av Ulrike Heider från Göteborg och Helsingborgs vokalensemble under ledning av Marianne Ivarsson.

Barockmusik och a capellaverk.

Andrum 4 juli En stund av stillhet med musik och korta reflektioner. Anna Weister, jazz- och gospelartist och Andreas Weister Andersson.

Sommarmusik i S:ta Anna kyrka

Gamla tiders elegans - nya tiders kvalitet 11 juli Gruppen 3Decennier spelar en sorts mjuk jazz, inspirerad av musik från 20-, 30-, 40-talen.

Musik sju över sju. Ingen entré.

Travellers’ Tales med Dual Aura 4 juli klockan 19:07 Den danska prisbelönade blockflöjtisten Monica Schmidt Andersen, och en av Australiens ledande barockviolinister Ben Dollman bjuder på traditionell och ny folkmusik och barockmusik.

Mellan himmel och hav… 11 juli klockan 19:07 Rita Saxmark - sång och Sabina Agnas - gitarr, bjuder på en musikpoetisk resa där människans tankar, drömmar, innersta önskningar får blomstra.

Eld och Passion 18 juli klockan 19:07 Kristin Malmborg, cello och Henrik Malmborg, piano. En föreställning med rytmer och toner av bland annat tango, flamenco och andalusiska sånger.

Pianoafton med Francisca Skoogh 25 juli klockan 19:07 Musik utav bland andra Schumann och Debussy.

Mer i sommar i S:ta Maria kyrka Orgelkonserter fyra söndagar i augusti högklassig orgelmusik klockan 19:07 5 augusti - Giorgio Parolini från Italien 12 augusti - James Lancelot från England 19 augusti - Kevin Jones från USA 26 augusti - George Chittenden, Mariakyrkans egen organist Lunchmusik onsdagar klockan 12:00 mellan 13 juni och 22 augusti 25 juli Den amerikanske organisten Anthony Newman, världsberömd för sina Bachtolkningar. Fler finns på vår webbplats.

En duo i världsklass - HX-festivalen 3 augusti klockan 19:07 Tania Naranjo, piano & Minna Weurlander, konsertaccordeon. Två stjärnor i ett gränsöverskridande möte mellan Chile och Finland. Duon bjuder på ljudlandskap som ger lyssnaren en nästintill filmisk upplevelse.

History 18 juli Gruppen History med Svempa, Glenn och Tuve. Denna trio spelar glada och medryckande låtar från i huvudsak 60-talet.

Anna Pauline Summer Jazz Duo 25 juli Den dynamiska duon Anna Pauline och Calle Brickman framför sommarinspirerad jazz; välkända och melodiska örhängen.

Musik i Raus och Allhelgonakyrkan Åkervinda 9 juli klockan 19:00 Raus Kyrka Den skandinaviska vokalgruppen Åkervinda består av fyra sångerskor med rötter i jazzen. Följ med till en trolsk värld av fina klanger.

Jan Lundgren 16 juli klockan 19:00 Allhelgonakyrkan En av världens mest framstående jazzpianister. En generös konsert med musik som många känner igen och har egna minnen till.

Fler konserter i Raus och på Råå...

23 juli Viktor Bergendahl och Peter Filipstev, violin Raus kyrka 30j uli Marie Nanor sång, Joachim Olsson, piano Allhelgonakyrkan 6 aug Amelia Jacobsson sång Joachim Olsson, piano Allhelgonakyrkan

Musik i Den Gode Herdens kyrka Musik i sommarkväll 29 juli klockan 19:00 Lyssna till Sofia Sandberg – Albihn, solosång och Ingvar Albihn, piano under en konsert hos oss i sommarkvällen.

Sensommarjazz 19 augusti klockan 19:00 Vi bjuder återigen in till sensommarjazz. Mer information om artister kommer på vår webbsida under sommaren.

Hela sommarprogrammet på vår webb från början av juni: svenskakyrkan.se/helsingborg

Sommaren finns på Vårdnäs!

Läs religionsvetenskap!

KANDIDATEXAMEN | MAGISTEREXAMEN | MASTEREXAMEN Ur kursutbudet hösten 2018: Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs 30 hp | Religionshistoria: Grundkurs 30 hp | Islamologi: Grundkurs 30 hp | Judaistik: Grundkurs II 15 hp | Bibelvetenskap: Gamla testamentet på grundspråk - fortsättningskurs II 15 hp, Nya testamentet på grundspråk - fortsättningskurs II 15 hp | Kyrko- och missionsstudier: Fortsättningskurs I 15 hp | Tros- och livsåskådningsvetenskap: Fortsättningskurs I 15 hp | Religious Roots of Europe: The Emergence of Judaism, Christianity and Islam 15 hp Komplett kursutbud hittar du på www.ctr.lu.se/utbildning/utbildningsutbud. Efteranmälan till ovanstående kurser öppnar den 13 juli. Välkommen med din anmälan på www.antagning.se!

www.ctr.lu.se

Konsten och litteraturen är full av idéer om varje människas utmätta tid, tidsresor och experiment med att stanna upp eller tilll och med backa tiden.

Omöjligt att mäta

Går på djupet 10

Maj 2018

Tema Tid

DEN BARA GÅR OCH GÅR

— men tiden slutar aldrig fascinera människan. Finns det andra sätt att se på tiden än som ett ständigt tickande mot slutet? Finns det tid som går i cirklar eller står still? Och hur lever man med vetskapen att allt kan vara slut när som helst?

Vi kan ha hur mycket klockor och kalendrar som helst, men tid kommer aldrig bli något vi helt kan fatta eller greppa med förnuftet. Därför kan en timme kännas som en evighet och en vecka flyga fram som ett dygn. Och trots att det står en ålder i passet kan själen kännas som något helt annat. Tid är helt enkelt inte alls så mätbart som vi gärna vill tro.

TEXT: SARA GRANT

I EN SCEN I FILMEN Titanic från 1997 sitter den nu 100-åriga kvinnan Rose som överlevde katastrofen på ett forskningsfartyg som bärgar föremål från vraket på havsbotten. Hon får i sin hand en spegel som tillhört henne. ”Å, den här var min. Så utomordentligt. Och den ser precis likadan ut som sist jag såg den.”

Så vänder hon på den och får syn på sitt ansikte. ”Nåja, spegelbilden har förändrats en del…”

Att tid inte är något enkelt begrepp att greppa för oss, blir extra tydligt när vi talar om ålder. Vi vet ju att vi inte är åtta år, eller 15, eller 37 – men vi känner oss som precis samma person. I snitt känner sig äldre människor 13 år yngre än de egentligen är, om man ska tro en studie i åldrande som gjorts av amerikanska forskare vid University of Michigan.

Forskarna frågade 516 personer i åldrarna 70-104 år, som redan deltog i en studie av åldrande i Tyskland, hur gamla de vanligtvis kände sig, jämfört med vad det stod för ålder på deras personbevis. Den genomsnittliga skillnaden mellan upplevd ålder och ålder i år, var 13 år. Personer som levde ett aktivt och friskt liv tyckte de kände sig ännu yngre.

För forskarna menar att resultatet är viktigt, eftersom det visar hur samhällets förväntningar på hur folk ska vara efter ett visst antal år, ofta går på tvären mot hur de äldre själva känner sig.

– Vi åldras på något vis av den kultur vi lever i, säger Jacqui

Maj 2018

Smith, som är psykolog vid Michigan University.

– Det handlar om hur vi borde se ut, när vi borde sluta jobba och så vidare – men ofta är det stereotyper som inte motsvaras av verkligheten.

SOM BARN är det i stället vanligt att vi känner oss äldre än vi

är, till viss det för att vi som unga ofta längtar efter att få ta del av sånt som ungdomar och vuxna får göra.

– Någon gång mellan 25 och 30 års ålder vänder det dock, och så börjar vi tänka att vi är lite yngre än vi är istället, säger Jacqui Smith.

Andra studier har visat att vi mellan åldrarna 40 och 70 i snitt känner oss 20 procent yngre än vi egentligen är.

Studien från Michigan är en av de första som fokuserar på livets slutspurt, de tre sista decennierna i ett människoliv, som man kallar det. Från början var syftet att bekräfta forskarnas

”Det handlar om hur vi borde se ut, när vi borde sluta jobba och så vidare — men ofta är det stereotyper som inte motsvaras av verkligheten.

FORTSÄTTNING

11

Tema Tid

teori om att krämpor och sjukdomar som följer med åldrandet får oss att på sluttampen av livet inse att vi faktiskt är så gamla som det står på pappret. Så var det nu inte, utan även de allra äldsta känner sig yngre än de är, om man ska tro studien.

– Det här konceptet med hur du känner inför din egen ålder är så viktigt. Det definierar på många sätt hur vi lever, säger Jacqui Smith.

– Om du självdefinierar dig som någon som är gammal, kommer du sannolikt uppföra dig som en åldring också. ÄVEN OM vi vanligtvis tänker på oss själva

som yngre än vi är, är vi inte helt i förneAre Norrhava vill kelse om att vi faktiskt åldras. Under få oss att söka de sex år som studien pågick, tilldjupet i vår tid. frågades personerna flera gånger, och de flesta blev äldre även i sin ... och få mer gjort! Flera psykologer egen uppfattning. Glappet melmenar att vår förmåga att stanna lan upplevd ålder och faktiskt upp och vara i nuet är avgörande ålder var ganska konstant, tills för att vi ska klara av en stressad vardag. Helgen störs lätt av tankar personen började få mer krämpå jobbet, på arbetet längtar du till por och sjukdomar och döden semestern och när du är ledig faktiskt började närma sig. Då försöker du hinna allt. Försök krympte det. i stället vara här och nu – Men det är bättre för oss att tän– i allt du gör. ka att vi är lite yngre och raskare än vi egentligen är. Det är förknippat med känslor av hopp och välbefinnande, säger Jacqui Smith.

Den svenska författaren och fysikern Bodil Jönsson har skrivit mycket om tid och hur horisonten flyttar sig genom livet och åren. Hon har berättat hur hon som barn fick årsringarna i en stubbe förevisade för sig av en skogsarbetare.

Bodil Jönsson växte upp i tron att även människor har årsringar inom sig. Det har vi förstås inte rent fysiskt, men Bodil Jönsson berättar hur hon i takt med att åren gick insåg att även människor lagrar alla sina år i det som är ens personlighet.

– I varje människa finns alla åldrar bevarade, säger hon i sin bok Tid för det meningsfulla.

Alla personer är alla sina åldrar på en och samma gång. ordna eller mäta. Det kan ske i mötet med naturen, uppleTjugoåringen och femtioåringen inom dig kan mötas och velser av konst eller musik, relationer med andra människor tillsammans komma fram till något som är bra. Och träffar du eller bara i tystnaden. en bekant från ungdomen blir ni båda två nitton år igen, efter– I den djupa tiden kan jag vila och få perspektiv på tillvasom det är i den årsringen ni känner varandra. ron, säger han, och citerar en franciskanermunk som är en av ATT LEVA i nuet, men samtidigt alltid tänka framåt, kan streshand andliga lärare: sa sönder oss om vi inte samtidigt stannar upp och släpper ”I ljuset av evigheten blir det som kan kännas som en katagreppet om tiden ibland. Are Norrhava är meditationslärare strof just nu till något som en dag ska gå över och blekna till och präst i Svenska kyrkan. Han talar gärna om en tid som ett minne. Ännu en lärdom, en erfarenhet och perspektiv.” går på djupet och menar att det är hög tid för dess återkomst i Och precis som sin lärare tror han att vi lider brist på den vårt samhälle. djupa tiden idag.

– Vårt språk har blivit fattigt när vi med ordet tid bara syfI KYRKAN finns en tid som går i cirklar, parallellt med den tar på den kronologiska och mätbara tiden, säger han. vanliga, linjära tiden. Kyrkoåret upprepas gång på gång, så att Den kronologiska tiden är viktig för att vi ska kunna orgaJesus föds i Betlehem varje jul och dör och återuppstår varje nisera vår tillvaro och få saker gjorda, medger Are Norrhava. påsk. Så har människan gjort i alla tider, först genom naturDet moderna samhället bygger på att vi har en överenskomreligioner och sedan genom mer organiserad religion. Religimelse om att hantera tiden på det viset, med kalendrar och onshistoriker talar om sakral (religiös) och profan (världslig) klockor. Men ibland måste vi få släppa på alla strukturer och tid. Att de existerar sida vid sida gav – och ger – en trygghet. förlora oss i något annat. Även om du inte har en aning om vad som ska ske i framtiden, – Den mätbara tiden är praktisk i vardagen, men gör oss tillgår solen upp varje morgon och det blir sommar igen varje år. främlingar inför djupet i tillvaron, säger han.

Och även om du skulle närma dig 90 på pappret är det hur Are Norrhava vill att vi ska lära oss hitta luckor där vi kan få du känner dig inombords som spelar roll. uppleva den djupa tiden, den tid som inte går att stycka upp,

STÅ STILL

”Vårt språk har blivit fattigt när vi med ordet tid bara syftar på den kronologiska och mätbara tiden.”

12

Maj 2018

Spaning Tid

All tid i världen

Varförså såmånga mångaklockor klockoriiSchweiz?

Schweiz?

Varför DEN KYRKLIGE REFORMATORN Calvins förbud mot att bära smycken ledde

under 1500-talet till att klockor blev extra populära. De kunde anses vara nyttoföremål, och var med andra ord okej att bära även för den striktaste kalvinist. Klockor fick ersätta smycken, och blev därför vackra prydnader.

När franska protestanter, hugenotterna, flydde sitt land efter massakern under den så kallade Bartolomeinatten 1572, hamnade många av dem i det kalvinistiska Genève. Bland flyktingarna fanns många skickliga hantverkare som alla bidrog till att utveckla den schweiziska klockindustrin.

Måne och sol

Äldsta klockan KLOCKAN I KATEDRALEN i Salisbury från

1386 är det äldsta fungerande urverket i världen. Det har ingen urtavla, eftersom syftet var att klockan skulle slå på exakta tidpunkter för böner och gudstjänst.

Astronomiska uret på Rådhuset i Prag byggdes 1410, och visar däremot dygnets tolv timmar, solens uppgång och nedgång, månens rörelser och dagens datum – bland annat.

Religiösa år

Sumererna (på 3000-talet f.Kr.) och babylonierna (på 1000-talet f.Kr.) bar först med att dela in dygnet i 24 timmar och året i 12 månader. Den första romerska kalendern hade tio månader. Den kom år 753 f.Kr. styrdes av både solen och månen – en lunisolarkalender.

Julius Caesar bestämde år 46 f.Kr. att året skulle ha 365 dagar och en extra dag vart fjärde år. Månens faser spelade inte längre in. År 1583 införde den katolska kyrkan den gregorianska kalendern. Det är den som används i de flesta länder i världen idag. Sverige bytte år 1753, medan ortodoxa länder bytte efter första världskriget. Den ortodoxa kyrkan har dock behållit den julianska kalendern, som skiljer sig ungefär 13 dagar mot den gregorianska. I år firade ortodoxa kyrkor t ex påsk en vecka efter de protestantiska.

INOM JUDENDOM räknar man årtal efter värl-

dens skapelse, så att år 2018 blir år 5778. Det judiska året har 354 dagar, och man får därför lägga in en skottmånad då och då för att inte komma i ofas med årstiderna. Det islamiska året är också 354 dagar, och tideräkningen startar från den 16 juli år 633 e.Kr.

17,8 miljoner dollar

Så mycket kostade den Omega Speedmaster som burits av skådespelaren Paul Newman när klockan gick på auktion i slutet av förra året.

Den blev då den dyraste klockan i världen.

”För alltid består av många nu.”

EMILY DICKINSON, POET (1830-1886)

I Taiwan … … räknar man årtal från Republiken Kinas bildande år 1912, medan Nordkorea baserar sin kalender på presidenten Kim Il Sungs fördelsdatum: 15 april 1912.

13

Porträtt Pamela Andersson Alsenlind

”Det är klart jag är skitr 14

# X 2018

att ädd” # X 2018

Ibland kommer hela livet till en avgörande punkt. Ett ögonblick då allt förändras – till ett före och ett efter, och sedan blir ingenting sig likt igen. För Pamela Andersson har ögonblicket ett datum: den 10 juli 2012. Då fick hon det kastat rätt i ansiktet, utan omsvep eller omskrivningar: — Du har en tumör i din hjärna. Den sitter så illa att vi aldrig kommer kunna operera bort den.

TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

15

Porträtt Pamela Andersson Alsenlind

DET HADE kunnat vara Pamela Anderssons

dödsdom; det kändes verkligen så då. Men hon lever fortfarande, i dag snart sex år sena­ re. Och tumören? Jo, den har dragit sig tillba­ ka, utan att för den skull ha gett upp striden för gott.

–Läkarna menar att det är ett mirakel.

Tumören skulle aldrig försvinna. De kunde ju inte plocka bort den, men det finns ingenting kvar. Allt är borta. Kvar på röntgenbilderna är ett svart hål. Min läkare säger att han aldrig hört talas om det någon gång. Ändå har de slagit fast att Pamela aldrig kommer att bli friskförklarad eftersom risken att tumören kommer tillbaka är större än normalt. Man har bedömt den till 20 procent.

– Vänd på det så är chansen att den inte gör det 80 procent! säger Pamela med ett pärlande skratt. Men visst erkänner hon att hon blivit extremt pirrig och hon har gjort fyra magnetröntgen efter beskedet.

– Det är klart att jag är skiträdd varje gång.

I november var den senaste, men då var det fortfarande tomt. Nästa blev Pamelas väg upp igen när allt sker i vår. hade rasat. Träningen för att den var

JOBB & TRÄNING

VI MÖTER Pamela

Andersson på hennes arbetsplats i det stora Bonnierhuset på Tors­ gatan i Stockholm. Här lig­ ger redaktionen för tidning­ en Topphälsa som hon leder.

Kanske är den en av nycklarna till den lika oväntade som välkomna vändningen i hen­ nes sjukdomshistoria. Vi återkommer till det och backar några år tidigare, bakåt i tiden.

För Pamela hade året innan sjukdomsbe­ skedet varit jobbigt. Hon hade gått igenom en skilsmässa och i samband med den tvingats sälja sitt drömhus. Att sen få veta att hon var döende var förstås ett förödande slag, och sådana kommer ju som bekant sällan ensam­ ma.

– När jag väl stod där så hände allting på en gång. Jag fick min cancerdiagnos, min pappa dog, min nye mans pappa dog och min mors man. Det var som att öppna helvetets portar som jag inte ens visste fanns där, säger hon.

HENNES SJÄLVKLARA tankar om tiden för­ ändrades. Förr tänkte hon alltid att hennes farfar blev 96 och att hon ärvt hans gener.

– Så insåg jag att jag inte ens skulle få upp­ leva min femtioårsdag! Och vilken fruktans­ värd tanke att jag måste lämna mina två barn och att min tid var begränsad. Det hade jag aldrig räknat med. Vi har ju inte cancer i vår släkt! Det var inte min grej.

– Från att ha varit en människa som stän­

16

digt planerade allt hon ska göra, fick jag stå tillbaka och faktiskt leva dag för dag. Det låter så himla enkelt men det är det inte. Första tiden inne­ bar bara att överleva, sen började jag tänka att ifall jag nu har kort tid kvar, så måste jag ta vara på den så mycket det bara går.

Och då kom hon på ordet härvaro.

– Närvarande kan man vara när man sitter med mobilen och bara finns där. Men HÄR! Då kollar man inte på nån mobil utan lyssnar på den människa man är med och njuter av den stunden, här och nu. Man är härvarande.

enda sättet hon kunde påverka sin kropp. Jobbet för att det alltid varit en positiv kraft i hennes liv, även om hon nu fick lära om en massa saker på nytt.

Undrade du inte varför just du drabbats?

– Jo, kanske i början. Men framför allt tänkte jag på mina barn. De är adopterade från Colombia och jag undrade: varför just de? De hade ju redan förlorat sina biologiska föräldrar och nu skulle de förlora sin mam­ ma också. Det kändes så orättvist. Och det är klart att jag var rädd. Jag är fortfarande väldigt rädd. Skräcken kommer åt mig hela tiden.

VISST VAR hon stark, men kanske inte på det

sättet. För den som inte fått en cancerdiagnos kan aldrig förställa sig vad det innebär att få den kastad rätt i ansiktet, säger hon.

– Man bara faller ihop. När jag stapplade från sjukhuset på högklackade skor så rasade världen och allting runt omkring mig samman.

Man är som ett hus där bara fasaden finns kvar, säger hon. Allt inuti har rasat, golv och

”Jag tycker ingenting med den här cancern var bra! Många undrar ifall jag skulle velat vara utan den? Jo, jag hade djävligt gärna sluppit det här! ” tak, väggarna och alla våningarna. Tack och lov hade hon grunden kvar: betonggolvet som hon kunde börja bygga på igen.

– Jag tror alla som fått min diagnos har upplevt raset. Att tiden stannar, jorden, och att man ser på andra människor och undrar: Har de inte hört? Förstår de inte att det inte finns någon tid längre? Att allting har upp­ hört. Ser de inte att allt ser annorlunda ut?

Hur kan ni gå här när allting är förstört? Jag fattade inte hur de kunde undgå att se att jag var död.

EN TID INNAN cancerbeskedet hade Pamela

mött Christer Skog igen. Han var förbunds­ kapten för det svenska skidlandslaget i början av nittiotalet då Pamela var sportreporter på Sundsvalls Tidning. Då hade de träffats i jobbet och nu, tjugo år senare hade de blivit ett par. Så när tillvaron föll ihop runt henne, sökte Pamela Christers stöd.

Maj 2018

Pamela Andersson Alsenlind Ålder: 53 år.

Yrke: Journalist.

Familj: Barnen John och Valentina samt maken Christer Skog.

Aktuell: Kommer i höst ut med en ny bok (Lava Förlag). Hennes första bok Jag ska inte dö idag (Bonnier fakta) om hur hon drabbades av cancer, utkom 2014.

Tumören har dragit sig tillbaka, även om kampen inte är över för gott. Men, som Pamela säger, 20 procents risk för återfall är 80 procents chans att tumören aldrig kommer tillbaka.

”Jag har bestämt mig för att kämpa för mitt liv och jag behöver din hjälp,” vädjade i ett nattligt telefonsamtal. Det blev startpunkten för hennes målmedvetna uppbyggande av sin kropp, sin styrka och sin kondition.

– Att jag klarade mig berodde dels på mina vänner men framför allt på Christer, säger hon. Det är ju hans profession att bygga upp och stärka människor. Han har gjort det med eliten. Nu hjälpte han mig.

Pamela hade förr varit en idrottare, nu blev hon det igen. Den där handbollstjejen som aldrig gav upp. Som kunde träna tills blods­ mak och mjölksyra bildade en cocktail i krop­ pen på henne och träningsvärken påminde henne om att hon fortfarande levde.

– Träningen fanns där, den var enda sättet jag kunde påverka min kropp på. Och den gav resultat: jag blev gladare och positivare. Det hände ju så mycket den där första sommaren.

Att man kan bli kär i en person samtidigt som man kämpar för sitt liv, bara en sån sak! Hade jag inte tränat kanske vi inte fått uppleva det.

DET FUNKAR aldrig att lägga sig på soffan och tycka synd om sig själv, menar Pamela. Enligt all forsk­ ning klarar de som tänker posi­ tivt sig bättre. Sedan har man ju roligare, även om det trots allt inte skulle hjälpa till sist.

Det var också skälet till att Pamela gick tillbaka till jobbet så snart hon orkade. Hon är chef­

Maj 2018

redaktör för magasinet Topphälsa och i den rollen ingår att tillsammans med läsarna göra träningsresor ut i världen.

– För mig betyder jobbet så mycket. Dess­ utom blev det en slags terapi för mig. Jag fick lära om en massa saker som jag tappat efter operationen. Jag hade svårt med talet och kan fortfarande inte prata lika fort som jag kunde innan. Jag får jobba varenda dag för att orden ska komma ut rätt.

Lever du ett normalt liv annars?

– Jag har biverkningar som inte går över. Ärret i hjärnan har orsakat epilepsi och jag har fått migrän. Jag har fortfarande lite svårt med talet vilket kanske inte hörs, men jag tycker själv att det är märkbart. Och jag har fått problem med språk. Engelska, som jag talade flytande, har blivit helt hopplöst. Fran­ ska, spanska och latin också. Jag förstår dem och kan läsa dem men inte uttala dem. Fast det hade ju kunnat vara värre.

– Alternativet kunde varit att jag haft jät­ tesvårt att prata vilket man varnade mig för.

Fast jag tappar när jag blir trött. Barnen bru­ kar skratta åt mig när det blir fel, jag ska kanske säga båt och så blir det häst.

Var kom det ifrån? Så tokigt kan det bli!

Har du haft några religiösa tankar i samband med din sjukdom?

– Ja, det har jag haft många gånger. Vi tror väl alla på Gud när vi ska dö? När det varit som

värst har jag suttit där och gråtit ögonen ur mig och bett till gud att jag ska få leva. Endera ropar man efter mamma eller också efter gud när man är rädd.

Hur har ditt liv annars förändrats?

– Jag har insett att det kan vara bra att lug­ na ner sig, att befria sig från stressen som jag levt under i åratal. Jag ville ju stanna av för att få njuta av den tid jag hade kvar och har varit noga med tid för att träffa mina vänner och göra sånt som jag tycker är roligt. När man stressar runt glömmer man ofta bort att njuta, vilket man dock tvingas till när hjärnan inte orkar mer.

– Det var den, hjärnan, som bestämde efter operationen och det var bara att lyda den. Den sa att den inte tänkte röra sig. Man tänker rätt mycket och går ner i varv när man bara kan ligga med näsan i vädret i två timmar. I dag tänker jag mer på att stressa ner men jag är dålig på det för jag vill så mycket.

Och det är svårt för mig att plocka bort sånt som är kul. Men jag lär mig för det som är roligt kan till sist bli för stressat också. Det är bra för det utvecklar mig som människa; man överlever om man missar något på Instagram.

Ser du något positivt med din sjukdom?

– Näe!! Jag tycker ingenting med den här cancern var bra! Många undrar ifall jag skulle velat vara utan den? Jo, jag hade djävligt gär­ na sluppit det här! Men när jag nu inte gjorde det så får jag göra det bästa av det. Det är stor skillnad. Och tacksam för att jag fick den är jag inte. Där går gränsen.

17

Ny, intressant och viktig bok!

Dag Sandahl skriver initierat om vad som egentligen hände i det som tycktes hända.

En viktig bok både i vår tid och inför framtiden.

Release 29 maj kl. 13.00 Laurentiistiftelsen, Lund Välkomna!

Den perfekta platsen för läger,för konferens semester. eller semester.

Den perfekta platsen läger,eller konferens Barnvänlig badstrand och härlig miljö.Vandrarhem eller Barnvänlig badstrand ochhelpension härlig miljö.

Vandrarhem eller bed & breakfast, självhushåll eller – du väljer själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbäddsrum. bed & breakfast, självhushåll eller helpension – du väljer Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är därför fri själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbäddsrum. från alkohol och andra droger.

Intro-pris vecka 22 och 23:

200:-

Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är därför fri från alkohol och andraVarbergsvägen droger. 1894, 439 55 Åsa Tel: 0340-65 12 85 E-mail: kuggavik@tele2.se Varbergsvägen www.kuggavik.se 439 55 Åsa

1894, www.gaudete.se 042-37 48 10 85

Tel: 0340-65 12 E-mail: kuggavik@tele2.se www.kuggavik.se

DAG HAMMARSKJÖLDSLEDEN en pilgrimsled mellan Abisko och Nikkaluokta

följ med på pilgrimsvandring i hjärtat av den svenska fjällvärlden 27 augusti -3 september.

-CAMPING MED HÖG STANDARD STUGOR OCH VANDRARHEM NÄRA HAVET PERFEKT FÖR FAMILJER

Läs mer på: www.svenskakyrkan.se/luleastift/pilgrimsled

sandstrand, lekparker, hoppkudde, butik, minigolf, restaurang mm

SOMMARPROGRAM

med midsommarfirande, gospelvecka, Gullbrannafestivalen, sportvecka, barnkördagar mm

En mil söder om Halmstad

WWW.GULLBRANNAGARDEN.SE WWW.GULLBRANNAFESTIVALEN.COM ÅRETS CAMPINGFÖRETAGARE 2013 (SCR)

Tema Tid

Det kallas att ta en time out.

Men den som lever strandliv i flera månader riskerar att förlora orienteringen.

Vem som helst kan drabbas.

När verkligheten hinner ifatt I Thailand lever man i nuet på ett annat sätt än här hemma.

Men för den som tappar bort sig i drömmen om paradiset kan verkligheten bli ett brutalt uppvaknande. Anna Stenberg är diakoniassistent i Phuket sedan fyra år tillbaka och har mött många som råkat illa ut.

PARADISET KNÄCKER många

svenskar med drömmar om ett annat liv. Alkoholism, hemlöshet, och brottsanklagelser är vanligt, och Anna Stenbergs kunskaper som socionom är behövda. Hon är problemlösare Anna Stenberg. i krissituationer, och kriser finns det gott om.

Som tidigare chef för ett behandlingshem för brottsbelastade män med alkohol- och drogproblem står hon stadigt i övertygelsen att den som söker hjälp själv aktivt behöver delta i lösningen. Hon kan uppfattas som tuff, men hon vet vad som krävs för långsiktig välMaj 2018

gång, steget tillbaka till det normala.

– Det är något förföriskt med den thailändska buddhistiska livsstilen, den som är så långt från vårt kristna förhållningssätt. I Sverige tänker vi långsiktigt, här är livet mer situationsbundet, mer ”laid back”. Man lever i nuet här, förklarar hon.

HON BOR tillsammans med maken, prästen

Erik Stenberg Roos, i hyreskomplexet Top View, vackert beläget på berget i semesterparadiset Phuket.

Deras hem är också en plats för andakter med församlingsbor, och för samtalsgrupper. Svenska kyrkan i Phuket har ingen kyrkobyggnad.

– En del av vår tjänst här är kon-

”Den som ska resa sig ur misär behöver göra det av egen kraft, men jag är där och stöttar.”

sulär. Det innebär att vi hjälper ambassadens konsulära avdelning i de fall de inte kan åka ut själva. Det är ofta så vi kommer i kontakt med människor som råkat illa ut. Det är också vanligt att oroliga anhöriga kontaktar oss direkt, ibland blir det då vi som vänder oss till konsulära avdelningen för hjälp, berättar hon.

DET ÄR inte ovanligt att bofasta svenskar i

Thailand har gjort sig av med alla ägodelar i Sverige för att starta ett nytt livsprojekt – ett företag, ett arbete eller ett förhållande. De har ingenting kvar att återvända hem till.

Men om kärleken tar slut, eller en thailändsk affärspartner bestämmer sig för att ta över firman, står de helt barskrapade. Att vara utlänning i Thailand är då inte ett skydd, snarare tvärtom. Tvister är utsiktslösa.

När Anna Stenberg träffar svenskar som lever i hemlöshet är det ofta de här männen hon träffar – för det är som regel män. Var och en har sin egen historia, men oviljan att återvända hem i skam och misslyckande gör att vissa stannar alltför länge i en dålig till­ varo med tillgång till billig alkohol.

19

Tema Tid

FOTO: MARIKA SIVERTSSON

SKUT Svenska kyrkan i utlandet har församlingar i drygt 40 städer runt om i världen. Gudstjänsten står i centrum och omsorgen om medmänniskan är en viktig del i arbetet. Man besöker svenskar på sjukhus, på båtar och i fängelser. Vid olyckor och katastrofer finns man till för både drabbade och anhöriga.

De som blivit direkt lurade i en relation har ofta genom internet hittat vad de tror är den stora kärleken.

Men även när ett långt ömsesidigt förhållande tar slut kan sambon eller hustrun ha lämnat mannen utan tillgångar.

– Livssituationen är annorlunda här.

Vi är privilegierade, och den som är gift med en av oss försörjer ofta en hel familj genom äktenskapet. Det behöver man förstå, som västerlänning. Det betyder inte att det inte har funnits kärlek, bara att det fungerar på ett annat sätt här.

I KONTAKT med Anna Stenberg erbjuds alltid

hjälp, men aldrig pengar och inte heller övernattning på Top View. Pengar till mat skulle gå till alkohol, är Anna Stenbergs erfarenhet.

Hon erbjuder i stället en måltid, med sällskap.

– Den som ska resa sig ur misär behöver göra det av egen kraft, men jag är där och stöttar. Ibland kan jag tycka att andra församlingar är väl snabba att gå in med pengar eller låta människor sova i kyrkan. De här

20

personerna behöver få ta ansvar själva för sin situation, säger hon.

Ofta gör hon stor skillnad bara genom att finnas där. Den som inte har ett nätverk eller en adress, och som under lång tid har prioriterat alkohol framför mat, är helt utmattad och kan inte tänka klart. Lösningar finns inte i sikte, bara den destruktiva dag för dag-tillvaron.

– När vi äter tillsammans finns också ett tillfälle till samtal. Hur är situationen? Vad har han för plan? Vilka kan han kontakta hemma och i Thailand? Vi träffas kanske tre, fyra gånger, sedan är personen förhoppningsvis på benen igen, eller sitter på ett plan på väg hem.

HON HAR inte svårt att hitta exempel på hur

drömmen om det goda livet i Thailand kan vändas i sin motsats: Ett är den unge man som sedan många år tillbaka kommit till Thailand halvårsvis. I god form vid ankomsten, men efter några månader som regel söndersupen. Då brukar föräldrarna skicka

Får Anna Stenberg önska sig något för alla svenskar i Thailand är det ett större mått av säkerhetstänk, och att de som kommer hit för att bo en längre tid är bra försäkrade.

en biljett hem. Så icke denna gång. Han blev strandsatt. Han sov utomhus och ägde bara kläderna han hade på sig. Han hade förlorat passet och var full av sår när Anna Stenberg träffade honom.

I mötet fick han tillbaka kraft och ordnade snabbt ett ställe där han fick bo i utbyte mot arbetsinsats. Mamman övertalades att ändå betala biljett, och makarna Stenberg Roos körde honom till konsulatet för att han skulle få sitt extrapass. De anhöriga hade skickat lite mer pengar än vad som behövds för passet, och eftersom konsulatet inte får hålla kvar några pengar, betalades mellanskillnaden ut till mannen.

– Det var bara några timmar till flyget skulle gå, men under den tiden hann han ändå bli full. Lyckligtvis fick han följa med planet hem, berättar hon.

KRISSTÖD KAN vara frustrerande. Hur det går efteråt får Anna Stenberg sällan veta. I juli slutar hon sitt arbete i Phuket. Kanske hennes efterträdare också får träffa den unge mannen. Eller kanske inte. Har Anna Stenbergs metod lämnat ett avtryck, klarar han sig bättre nästa gång.

MARIKA SIVERTSSON

Maj 2018

Pilgrimsvandra strax norr om Stockholm Natur, kultur och andlighet är ledord på vägen i ett historiskt landskap med tusenåriga anor.

Du som vandrare väljer ditt eget fokus!

För mer info om leder, karta, öppettider m m, besök vår hemsida: svenskakyrkan.se/vallentuna Vi finns även på Facebook.

Musik i sommarkväll Jönköping 2018

Under sommaren har du möjlighet att åter få uppleva och njuta av härlig musik i varierad genre i Jönköpings kyrkor. Hoppas att du hittar något som kan förgylla din sommarkväll.

Resor med FOCUS TRAVEL Israel 18-25 november 2018 En fördjupningsresa för att läsa, studera och förundras över sångens ord ”Jag gick idag där Jesus gått och själv han var mig när”.

www.svenskakyrkan.se/jonkoping Jönköping • Tel. 036-30 26 50, telefontid mån-fre 10-18 info@focustravel.se • www.focustravel.se

Kom närmare livet med Frälsarkransen GÖR MIG TILL DIN De första stegen med Frälsarkransen MARTIN LÖNNEBO

Armbandet Frälsarkransen är ett unikt stöd för att i vardagen vara nära det inre livet och samtalet. Den gör det också möjligt att närma sig och tala om kristen tro i vår kultur och samtid. Biskop Martin Lönnebo ger en introduktion till kransen, där läsaren får möjlighet att ta de första stegen med Frälsarkransen. Boken har ett vackert maldivgrönt omslag i sammet och kommer tillsammans med en Frälsarkrans vilket gör den idealisk som gåva.

ART NR: 52637418 PRIS: 250 KR/ST

Foto: Maria Lindh

”Framför allt bör du unna dig att samtala med din djupaste längtan. En människa är längtan, längtan är du.” martin lönnebo

BESTÄLL NU

verbum.se

order@verbum.se

Pris:

250 kr /st inkl krans

08-743 65 10

Tema Tid

Skönt spontan eller bara nonchalant?

Tidsoptimister är vi lite till mans, inne i många av oss finns en liten Alfons Åberg: ”Jag ska bara”. Men det kan också vara maktspråk att låta andra vänta. Eller ett livspussel som inte går ihop.

DU STÅR där och väntar. Minuterna tickar

sakta iväg men den du stämt träff med hör inte av sig. Efter ett tag kanske du undrar vad som hänt, men sedan övergår din oro i irritation. När personen till sist dyker upp, kolugn och helt obekymrad, har du svårt att dölja din ilska.

Tidsoptimister finns av olika slag. Den som beskrivs här, den lättsamma optimisten, kan vara en engagerad person som har lätt att gå in i saker så att tid och rum försvinner.

– Det är den positiva sidan, att man är när-

Alla kan lära sig komma i tid, säger psykologen Liria Ortiz, men det kräver lite av dig.

22

varande i det man gör. Man tycker det är så spännande, det man gör. ”Bara fem minuter till”, tänker man och så har det plötsligt gått en halvtimme, säger psykologen Liria Ortiz.

– Det behöver inte vara något större problem så länge man ber om ursäkt. Men det blir irriterande om det är en person som inte tar ansvar, inte bryr sig om konsekvenserna.

Om det händer hela tiden måste du bestämma dig för hur du själv ska hantera det, för du kan inte ändra på någon annans beteende.

Tidsoptimisten kan alltså ställa dig inför ett val, där du måste rannsaka dina gränser: Vill jag fortsätta umgås med den här personen, fast den inte riktigt respekterar mig? I bästa fall har den mer positiva egenskaper som kompenserar. Då är det lättare att diskutera saken.

– Men man ska aldrig ta diskussionen när man är arg, då börjar bara den andra att försvara sig. Ibland går man genom livet utan att säga något. För att säga det obekväma krävs ett vists mod och kärlek till den andra personen.

En charmig slarver kan vara lätt att förlåta.

Det som avgör hur vi ser på tidsoptimisterna är deras grad av nonchalans. Att någon kommer en kvart för sent med andan i halsen och be tusen gånger om ursäkt för att du fått vänta i kylan accepterar vi lättare än att någon kommer lika sent i godan ro och säger: ”Äh, det är bra för din hälsa med frisk luft”.

EVA SUNDBLAD i Linköping är motsatsen till tidsoptimist. Hon kommer alltid i tid, oftast i väldigt god tid. Hon väntar hellre på människor än låter dem vänta på henne. Inte så konstigt kanske när pappa var stationsmästare vid järnvägen och farfar banvakt. I familjen sade man aldrig ”vid halv fem”, utan 16.30.

Eller 16.32 om det var det man menade.

Men det betyder inte att hon lider av att andra är sena. Finns det bara skäl och personen hör av sig är det inga problem, tycker Eva Sundblad.

– Det kan alltid dyka upp något. Jag ser på barn och barnbarn hur de kämpar för att få ihop livspusslet. Men om någon är nonchalant och det händer gång på gång är det inte

bra. Om de gör entré som om de äger världen och sätter i system att man ska vänta på dem.

I sådana fall är det inte tidsoptimism det handlar om. Den som låter andra vänta länge visar sin makt, det är en härskarteknik, förklarar Liria Ortiz.

– Det är det som är spännande med mänskligt beteende, vi kan göra ungefär samma saker men av helt olika anledningar. Det kan till exempel finnas en viss rättfärdighet i att komma väldigt tidigt: ”Titta, jag kommer i tid, jag tar ansvar”. I grunden kan det ligga att den personen ser sig som bättre än dig.

ATT LÄXA upp andra för att de kommer för

sent, i stället för att diskutera saken i samspråk, kan vara ett narcissistiskt beteende, anser Liria Ortiz. Vill man verkligen hjälpa

Maj 2018

ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

”Tid är i dag en lyxvara. Ett vanligt skäl till att komma för sent är att många vill hinna med allt.” någon ska man rikta in sig på lösningar och inte straffade konsekvenser.

Tid är i dag en lyxvara. Ett vanligt skäl till att komma för sent är att många vill hinna med allt. De har flexibla och otydliga arbetstider, försöker sedan peta in gymmet plus andra egna aktiviteter och barnens. Man vill hålla hemmet i toppskick, klara av att lägga livspusslet. Inte konstigt om tiden inte alltid räcker till. Till sist spricker det.

PSYKOLOGEN ALEXANDER Rozental möter

dem som inte klarat pusslet, som lider av utmattning och stress. Högt tempo och luddiga gränser mellan arbete och fritid skapar psykisk ohälsa. En del klarar av att hantera det, men inte andra. Det som avgör är ofta graden av lust.

Maj 2018

– De som kommer till mig har ofta planerat in för mycket, så att schemat lätt spricker.

Marginalerna för oförutsedda händelser är små. Då ger jag som råd att de ska försöka få till en bättre balans mellan kravstyrd och luststyrd tid, säger Alexander Rozental.

VI ÄR olika bra på att strukturera våra dagar, framhåller han. När man upplever ökad press på jobbet tar man ofta bort det luststyrda, det som kanske en gång gjorde att vi valde de jobb vi har. Fortsätter det även sedan pressen minskat kan man få problem.

– Bäst är om man i ett tidigare skede kan se över sina dagar, planera dem så att man inte hoppar fram och tillbaka mellan olika uppgifter. Att lägga in vila, mer luststyrd tid, inslag av mindfulness eller meditation.

Men viljan att leva det perfekta livet och hinna med allt gäller framför allt medelklassen, påpekar Liria Ortiz. Inom arbetarklassen går man hem från jobbet när man slutar och sedan tittar man på teve, generaliserar hon.

– Att vara tidsoptimist har inte så mycket med samhället att göra. Det handlar om individer som inte är så bra på att planera sin tid, det har alltid funnits.

KANSKE SAKNAR en del självinsikt?

– Det ska i så fall vara någon som har funktionssvårigheter. De flesta är väldigt medvetna om det, men väljer ändå att komma sent. Men alla kan lära sig – det finns enorma mängder kognitiva hjälpmedel, som till exempel appar!

MATS KARLSSON

23

URBAN WIDHOLM SPRINGER

I JanuariWIDHOLM 2018 hade SPRINGER han sprungit SEDAN 6 varv, URBAN SEDAN 25 SEPTEMBER 2017 25 SEPTEMBER 2017 STORSJÖN RUNT! 120 mil ochSTORSJÖN samlat in 500 000 kr. Målsättningen RUNT! Januari han sprungit 6 varv, är II1 maj 000 0002018 kr förhade att sprungit stötta asylsökande med 2018 hade han 9 varv, 200 mil 120 mil och samlat in 500 000 kr. Målsättningen och samlatbostad, in 800 000 kr. juridisk hjälp, arbete, weekendskola och är 1 Målsättningen 000 000 kr för stötta är att 1 000 000asylsökande kr för att stöttamed akuta hjälpinsatser. juridisk hjälp, arbete, bostad, weekendskola asylsökande med juridisk hjälp, arbete, bostad,och akuta hjälpinsatser. weekendskola och akuta hjälpinsatser.

- genom yttre och inre landskap Israel

Några av våra resor: Luther - Bach 24 aug

- en musikalisk teolog och en teologisk musiker

Rhendalen - Hildegard av Bingen 26 aug - 110o-talets mystiker med helhetssyn på livet

Ignatius av Loyola

Lutherresa - fast annorlunda 19 sept - med ”Lutherplatser” vi sällan besöker

Engelska författare

Armenien 20 sept

- skönhetens land, öster om Arafat

Berlin - Dietrich Bonhoeffer 26 sept

- med inblick i att vara kyrka i en totalitär tid

Bibel och arkeologi i Jordanien 3 okt - besök på historiska marker

Många fler resor på vår hemsida:

Israel - Lutherresor - Engelska författare Grekland - Loyola - Rom - Santiago Pilgrimsvandring till Santiago

HJÄLP URBANATT ATT NÅ NÅ MILJONEN HJÄLP URBAN MILJONEN!

SWISH 123-2649713 • BANKGIRO 5163-9136 SWISH 123-2649713 • BANKGIRO 5163-9136 Märk ASYL Märk gåvan: gåvan: ASYL urban@arefjallsatra.se • •0703-13 13 46 urban@arefjallsatra.se 0703 - 13 13 46

urban@arefjallsatra.se

Arkeologi i Jordanien

I

Bonhoeffer 2020 Passionsspelen i Oberammergau

www.exodusresor.se

Personliga möten Personliga möten med omtanke med omtanke 046 - 140 590 info@exodusresor.se

0703 - 13 13 46

NYSTART ERBJUDANDE! 10% rabatt om ni bokar en konferens med övernattning

Mån-Fred från Oktober-November 2018 www.tallnas.se • tel 0370-720 50

Tro utan tanke är som ett brev utan porto.

Tanke utan tro är som ett brev utan adressat.

250 kr för 8 nr* Mejla oss på adm@signum.se eller ring 018-580 07 10.

Se även www.signum.se *Gäller för nya prenumeranter.

Ange ”Amos” som kod.

Den katolska kulturtidskriften

www.begravningstjanst.com tel 036-71 02 50

www.casellsbegravningsbyra.se

www.casellsbegravningsbyra.se tel 036-100 600

www.lindstromsbegravningsbyra.se

www.begravningstjanst.com

www.lindstromsbegravningsbyra.se 036-71 02 50 tel 036-13 70 11

En del av Klarahill

Utblick

Livsförändrande utbildning för kvinnor i Etiopien Svenska kyrkan Helsingborg ger stöd åt en hel del internationella projekt.

I Etiopien får bland annat unga kvinnor möjlighet att studera teologi.

Initiativtagare och ambassadör är Tomas Andersson som till vardags är ekonomichef inom pastoratet.

– VI HAR LIKA mycket att hämta och lära som de.

Att det är ett projekt som ligger Tomas varmt om hjärtat går inte att ta miste på. För 100 000 kronor årligen ser Svenska kyrkan Helsingborg till att ett antal unga etiopiska kvinnor får möjlighet att studera på Ethiopian Graduate School of Theology, EGST i Addis Ababa.

– Kvinnorna har redan en akademisk examen och är mycket begåvade och drivna. Utbildningen är till för att ytterligare stärka deras kompetens och bli en god kraft i det etiopiska samhället, säger Tomas Andersson.

Stipendiaterna kommer från hela Etiopien och gemensamt är att de saknar möjligheter att själva bekosta studierna.

Vissa hjälper man med allt – boende, mat och studieavgift, andra med delar av kostnaden.

Samtliga studerar ämnen relaterade till teologi.

Projektet ger kvinnorna möjlighet att komma vidare, skaffa sig jobb, några väljer också att studera vidare.

– Stödet vi ger är blygsamt men betyder oerhört mycket och är väldigt uppskattat.

TOMAS ANDERSSON har lång erfarenhet av högskolan i Addis Ababa. I början av 2000-talet arbetade han på EGST både som föreläsare och lärare. Att komma hem till Sverige igen var inte lätt.

– Det var inte lätt att åter ta till sig de värderingar och prioriteringar som man omges av i ett materiellt sett rikt land. Den ytligt sett största skillnaden, den materiella, är kanske trots allt inte den största skillnaden.

– I Etiopien är folk oerhört duktiga på relationer, och på kommunikation. Jag tror vi måste inse att vi har lika mycket att hämta och lära av dem I Etiopien är fattigdomen stor – ändå finns det en väldig lycka och livskvalitet. Där är det inte det materiella som är

Maj 2018

egna organisationen, Helsingborgs pastorat.

– Jag hoppas kunna smitta fler. Drömmen är att vi ska kunna få igång någon form av utbyte mellan eleverna i Addis Ababa och församlingarna här. Det borde vara intressant för någon av våra präster att ha utbyte med någon av de teologistuderande där.

Projektet har pågått sedan 2016 och sett till vad pastoratet i helhet delar ut till olika projekt handlar det om en procent av kyrkoavgiften som våra internationella satsningar på mission och diakoni får.

– En blygsam summa som gör stor nytta, men en viktig markering att vi är en del av den världsvida kyrkan.

– En stor del av min roll är att vara ambassadör för våra Etiopienprojekt, fortsätter Tomas. Att tala om vikten av Hope for children och våra andra projekt när jag är ute pratar med banker och andra.

TROTS ATT satsningen är relativt blygsam

Tomas Andersson (t v) är Initiativtagare till projektet.

status. Det handlar om anständighetskrav.

Tomas pratar om ett mycket stolt folk som aldrig varit kolonialiserat. Ödmjuka.

– Och mer ödmjuk är nog det jag själv blivit. Jag tycker att vi här i vår del av världen borde vara mer tacksamma, säger Tomas.

SJÄLV ÄR han oerhört glad över att få vara

en del av projektet. Inte minst att få följa projektet på plats – och se resultatet. Bygga relationer och att få fler att intressera sig för satsningen är hans mål. Inte minst inom den

rent ekonomiskt, så tycker Tomas Andersson att Svenska kyrkan Helsingborg är något av ett föredöme.

– Man har visat att vi ska göra den här slags satsningar och jag har av min arbetsgivare fått ett tacksamt utrymme i min tjänst att arbeta med frågorna.

Tomas Andersson uppskattar att få jobba praktiskt med projektet, men skolledningen väljer själva vilka som ska erbjudas möjligheten att studera och vad de behöver hjälp med.

Det liksom kyrkans övriga projekt är livsförändrande och följer den missionstanke som så väl beskrivs i evangelierna.

TEA KEMPPAINEN

Helsingborgs pastorats satsningar i Etiopien Stipendieprogrammet för kvinnliga studenter degrund arbetar med på Ethiopian Graduate School of Theology, de verkligt utsatta i Addis EGST i Addis Abeba är Svenska kyrkan Abeba. Projektets stöds med Helsingborgs projekt och har pågått sedan 100 000 per år.

2016. Fyra kvinnor deltog i första omgångl Mentormammaprojektet är ett en, för närvarande deltar sex personer. projekt som ingår i Svenska kyrkans interProgrammet är inne på sitt tredje år. nationella arbete. Stödet på drygt 500 000 Studierna är på Master nivå. Programmet får kronor per år kanaliseras därför genom 100 000 kronor årligen.

Uppsala och går till arbetet i Etiopien, Övriga satsningar i Etiopien där Helsingborgs Sydafrika och Swaziland. Satsningen har pastorat deltar: pågått sedan 2014 och drivs tillsammans med Svenska kyrkan nationellt. radgivningl Hope for Children in Ethiopia (HCE) är en en@svenskakyrkanjonkoping.se fristående organisation som på kristen vär-

25

Helande danser för kropp och själ E

n gång i månaden träffas en grupp människor, mest kvinnor men också några män, från olika håll för att tillsammans dela gemenskap i Helande cirkeldans i Maria församlingssal. Lena, Monika och Marianne är tre trogna deltagare som alla dansat länge både i den här gruppen och i andra sammanhang, men de är väldigt tydliga med att någon erfarenhet eller kunskap behövs inte!

– Det är prestigelöst och inte svårt, berättar Marianne. Det är lätt att tänka att ”dans, nä det klarar inte jag”, men här får man till det oavsett.

– Ja, fortsätter Lena, det är så välkomnade att komma hit. Man behöver inte vara par, man kan komma helt själv och ändå dela gemenskap i dansen.

HELIGA DANSER, eller helande cirkeldans eller dansmeditation som det också kallas, har sitt ursprung från Bernhard Wosien, dansare, koreograf och bildkonstnär. Han började intressera sig för dansens andliga dimension och upptäckte livskraften i de folkliga danserna.

Inspirerad av det skapade han nya danser.

Anna-Christin kom själv i kontakt med den här sortens dans vid en medarbetarträff inom kyrkan där de fick prova på helig dans tillsammans med Ursula Rasmussen.

– Jag blev heltänd på det här och såg en massa möjligheter. Jag letade upp alla möjliga utbildningar och kurser att kunna vara med på, berättar Anna-Christin.

Dansandet väckte en ny och stor livsglädje, och den ville hon gärna dela med sig av. Hon började med knytkalas med dans hemma hos sig Så småningom blev hon tillfrågad att hålla i regelbunda danser i S:ta Anna kyrka. Efter avslutat yrkesliv som musiklärare och organist, bland annat i Maria församling, fick hon mer tid till dansen. Nu leder hon dansen en gång i månaden i Maria församlingshem.

Anna-Christin är född i Rio de Janerio där hennes föräldrar var verksamma som sjukgymnaster. Hon har alltid gillat att röra sig,

26

dansat och varit aktiv. Nu har hon pedagogisk examen i heliga danser, i rituell dans och har en pågående utbildning i Universella Fredsdanser – Dances of Universal Peace.

– Dessa dansformer talar till människor idag. Vi kommer i kontakt med vår kropp och får uppleva ordens innebörd genom hela kroppen, inte bara i huvudet. ”Ordet får kött” genom dansen. Och så är det ju vansinnigt roligt att dansa, det får vi inte glömma fortsätter hon och ler stort.

GENOM DANSEN berättar Anna-Christina att

vi kan öva både kroppslig och själslig rörlighet, vi öppnar oss och vågar härma, så som barn gör.

– Vi övar vårt minne – ”braingym”- och vi får dela en ordlös och djup gemenskap.

Monika beskriver också dansen som meditativ för både kropp och själ.

– Anna-Christin varierar musiken och de olika danserna. Det är musik från olika länder och kulturer, och med olika tempi och käns-

”Vi kommer i kontakt med vår kropp och får uppleva ordens innebörd genom hela kroppen, inte bara i huvudet.” lor. Det är underbart med blandningen.

De nämner alla ”ringen som bär” när de beskriver dansen. Och det är så dansen går till, man utgår från ringen där ingen är utanför, där alla är jämlikar inför varandra.

– Vi dansar i ring och håller varandra i händerna. Det ger en sådan kraft och dynamik, berättar Lena. Går man åt fel håll så hjälps man åt för att få det rätt igen. Ringen bär och det är jätteskönt.

MEN DET här med heligheten kan ju vara lite svårt för en del, fortsätter Marianne.

– Det kanske inte är alla människor som

Maj 2018

Hej Astrid Itzigehl, präst i Raus församling i Helsingborg. Vad är en dansmässa för något?

– I stället för att traditionellt sjunga de olika mässdelarna som t.ex. kyrie och gloria så dansar vi dem. Det är en cirkeldans med enkla danssteg. I mässan ”Din ljusa skugga” som vi dansar just nu utgår dansstegen dels från nykoreograferade danser av Hans Kvarnström, och dels folkdanser till exempel från Sverige och på Balkan.

Varför tycker du att det är bra med dans i en mässa?

DIN LJUSA SKUGGA

känner igen sig i att vara ”helig” och så kan man kanske ha lite förutfattade meningar om vad det betyder. Men här är det du som tolkar vad dansen betyder för just dig.

PLÖTSLIGT SLÅR Anna-Christin tre slag

i sin klangskål för att starta dansen och vårt samtal avslutas medan hela gruppen samlas i ring runt en skål på golvet. I skålen finns de fyra elementen representerade genom vatten, en blomma, en sten och ett värmeljus som Anna-Christin tänt. Skålen skickas runt och genom det binder vi samman cirkeln. Alla får säga hej och vad de heter.

– Ställ er stadigt på golvet och känn hur tyngden i din kropp sjunker ner i fötterna, känn hur dina rötter växer neråt och ger dig kontakt med marken.

Anna-Christin pratar med lugn och trygg stämma och dansen är igång. Genom musik från Ukraina, Marocko, Sverige med mera, och med liknelser om både parabolantenner och kamelkaravaner tar vi oss igenom danserna. Ibland brister någon ut i hjärtligt Maj 2018

… är en dansmässa som har tillkommit i nära samverkan mellan textförfattaren Kristina Sandgren-Furberg, tonsättaren Maria Hulthén-Birkeland, liturg/koreograf Hans Kvarnström och diakon Cecilia Hardestam.

Lördag den 26 maj klockan 18:00-19:15 har du möjlighet att få vara med om Din ljusa skugga i S:ta Anna kyrka i Helsingborg.

Klockan 15:30-17:30 kommer Cecilia Hardestam att för att lära ut stegen och berätta om hur mässan kom till. Vill du sitta ner och vila ibland går det naturligtvis bra – både vid förövningen och i mässan.

skratt och uppmuntran till någon annan, och emellanåt är går den andäktiga tystnaden nästan att ta på trots ljudet från musiken.

Närvaron och energin är påtaglig och jag går därifrån både utvilad och lite trött på samma gång.

MER OM heliga danser kan du läsa på heli-

gadanser.se eller i facebookgruppen Cirkel­dansvänner. Du kan också läsa mer på mariaronn.com

– Vi sitter ju stilla alldeles för mycket på en vanlig gudstjänst! :) Här får hela kroppen vara med och fira gudstjänst. Efter en dansmässa känner jag mig pigg och glad och upplyft. Fast jag är lite andfådd känner jag att jag har fått ny energi. Det är en härlig gemenskap när man dansar tillsammans.

Vad har just dansen för funktion i mäs�san?

– Dansen är för mig en ordlös bön.

De lugna rörelserna hjälper att uppnå en inre stillhet. Huvudet får vila när kroppen rör sig. Jag behöver inte tänka så mycket; kroppens rörelse får uttrycka de tre böneämnen ’tack, hjälp och förlåt’.

Får man vara med och dansa?

– Absolut! Det är roligt och inte alls svårt. Alla kan lära sig. Det är ingen fast grupp, utan man får komma och prova på när som helst. Känner man att man inte orka dansa hela mässan så gör man helt enkelt paus emellan.

Om man vill lära sig mer om dans i kyrkan, vad kan man göra då?

– Bäst lär man sig genom att prova på! Eller så får man gärna ringa mig och jag berättar mera.

HELIG DANS i Raus församling kör igång till hösten igen torsdagar jämna veckor klockan 18 i Allhelgonakyrkan.

Start den 6 september.

LINDA GUSTAFSSON

27

Våra kyrkogårdar

Arkivet berättar om historier från förr DET FINNS ett arkiv här på kyrkogårdsför-

valtningen som hyser många hyllmeter av dokumentation. Pärmar, kartotek, lådor och skrifter som vid en första anblick tycks tämligen trista och intetsägande, men det finns gott om spännande saker där.

Ett ärende in i arkivet leder inte sällan någon helt annanstans än vad som först var tänkt. Detta gäller åtminstone undertecknad som gärna fastnar i något som leder vidare till något helt annat som i sin tur visar upp en fascinerande glimt av dåtid.

Det går att finna protokoll från kyrkogårds-

28

nämndens möten ända tillbaka till 1920-talet.

Att läsa dessa protokoll avslöjar inte bara det som står nedtecknat utan mycket går att ut­läsa mellan raderna.

Till exempel är ledamöterna i kyrkogårdsnämnden, med ett undantag i mitten av 1950-talet, uteslutande män ända fram till början av 1980-talet. Gissningsvis är det en kvinna som renskrivit protokollen på maskin.

BÅDE SPRÅK, mentalitet, organisation, vår inställning till och syn på saker och ting utvecklas och förändras långsamt med tiden.

Det kan vara svårt att upptäcka skillnader från ett år till ett annat, men med rejäla tidsglapp blir förändringarna uppenbara.

Nedan följer ett citat från kyrkogårdsnämndens protokoll från 1961: ”§72 Upptog kyrkogårdsnämnden ånyo det senast under §37 antecknade ärendet angående mosaikbeläggning av spegeldammen vid kapellet å Pålsjö kyrkogård till behandling och meddelande herr ordförande, att arkitekt G. W. Widmark avgivit förslag till färg å mosaiken.”

Dammen framför kapellet på Pålsjö kyr-

Maj 2018

”Både språk, mentalitet, organisation, vår inställning till och syn på saker och ting utvecklas och förändras långsamt med tiden. ” kogård skulle beläggas med mosaik och ett beslut om mosaikens kulör är på gång att av kyrkogårdsnämnden, för att sammanfatta punkten i mer modernt språk. Samma damm målades om under 2017. Någon notering i protokoll går ej att finna kring detta, men händelsen finns med som en post i budgeten: ”Ny beläggning i stora dammen”. Mosaiken är nu endast ett minne blott, eller kanske snarare endast en notering i ett gammalt protokoll.

BLAND GAMLA fotografier hittades detta,

utan årtal, som visar en högvakt vid det brittiska väldets soldatgravar på Pålsjö kyrkogård. Soldatgravarna hyser stupade från de båda världskrigen. Från Första världskriget är det främst ilandspolade soldater från ”Slaget vid Jylland” och från Andra världskriget rör det sig främst om störtade flygare. Det är en tradition inom brittiska armén att låta soldater begravas där de stupat/återfinns. Dessutom ska det vara vita gravstenar till stupade brittiska soldater.

På fotots baksida har det med en sirlig handstil antecknats: ”Pastor Kareld läser inledningsbönen vid monumentet. T.v. engelska och t.h. svenska hedersvakten”. Bilden är tagen någon gång mellan 1948 och 1963.

Krigsgravarna finns på Pålsjö kyrkogård, i det nordöstra hörnet. Förutom gravar från det brittiska väldet finns även tyska krigs­ gravar.

I EN LÅDA innehållande dokumentation av gravstenar på Gamla kyrkogården finns hundratals svartvita fotografier.

Fotografierna är gissningsvis tagna under 1970-80-tal. Jag drar på måfå upp en av bilderna och får fram gravstenen över ”Enkefru consulinnan C. M. Hallberg

Maj 2018

Den svartvita bilden till vänster är från arkivet. Den högra visar hur makarna Hallbergs gravstenar ser ut i dag.

född d16 februari 1806 död d 14 juni 1886”.

Konsulinnan blev 80 år, en aktningsvärd ålder, särskilt på 1800-talet. Det är märkligt att endast Charlotta Hallberg och inte hennes make, konsuln, finns med på gravstenen. Och kan det finnas någon koppling till Hallbergs trappor? En sökning i kyrkogårdsförvaltningens gravregister ger att maken Johannes Hallberg ( född 1799) gravsattes redan 1851, i samma grav.

ALLTSÅ BORDE hans namn finnas med på

gravstenen, om inte Charlotta gift om sig men varför då gravsättas i samma grav som förste maken? Vidare är barnen Harald 21 år, Hildur 17 år, Wilhelm 9 år och Albert 3 år gravsatta i samma grav mellan september och december 1947.

Kan det ha varit spanska sjukan som drabbade familjen Hallberg? Att förlora fyra barn inom loppet av tre månader måste ha varit svårt.

Dessa nya svar leder till nya frågor – fanns det några barn som överlevde?

Med hjälp av Helsingborgs förnämliga Stadslexikon får jag svar på några av frågorna. Det är mycket riktigt

konsuln och handelsmannen Johannes Hallberg som ägde handelsgården precis öster om Mariakyrkan vid foten av Hallbergs trappor.

Trapporna som alltså fått sitt namn från familjen Hallberg. Åtminstone två barn överlevde: systrana Maria och Alfhilda. Maria, eller Mia som hon kallades, förvärvade mark söder om staden efter att gården på Billeplatsen sålts. Den nya gården, Miatorp, kom senare att namnge stadsdelen med samma namn.

VID ETT besök på Gamla kyrkogården några dagar efter mitt arkivfynd hittar jag Charlottas grav och får svaret på varför Johannes inte står med på gravstenen. Han har en egen gravsten, intill hustruns. Denna gravsten har uppenbarligen inte fotograferats, eller så har fotot kommit på villovägar. Ett exempel på när arkivinformation med fördel kompletteras med ett besök i verkligheten.

Familjen Hallbergs gravar finns på Gamla kyrkogården, på vänster sida av huvudgången från Södergatan och precis innan landborgen. [5 032] VET DU något om bilden från soldatgravar-

na eller har du en intressant berättelse om någon som är gravsatt i Helsingborg? Maila kyrkogards.forvaltning@svenskakyrkan.

Märk mejlet med AMOS i ämnesraden.

HELENE BÅTSHAKE

29

Sommartid på Spotify Temat för det här numret är sommartid, ny tid, ge tid. Ett bra exempel på någon som gett sig själv ny tid är rapparen Sebastian Stakset.

En före detta kriminellt belastad förgrundsfigur i bandet Kartellen som genomgått en livsförändring och blivit kristen. Hans berättelse kan du bland annat lyssna på i programmet Frälst med Sanna Lundell i radio P4.

Detta nummers lista är albumet Ett budskap om kärlek samt singeln Mayday.

Poddlistan GILLAR DU att lyssna på poddar. Här kommer

tre tips på podcasts som tar upp frågor och tro, liv och religion att fylla öronen med i sommar. Kanske på löprundan, på väg till jobbet eller hemma under frukosten.

ENKLA FRÅGOR

Tio frågor. Tjugo människor. Alla pratar om frågor som är viktiga för oss människor, till exempel: vilka är vi och vad är vår plats i tillvaron? Hur gör vi för att leva, vem eller vad är Gud, och vad innebär egentligen döden?

Produceras av dynamik – ljud och musikproduktion på uppdrag och med stöd av Svenska kyrkan Lunds stift. www.enklafragor.se

EN PRÄST OCH EN MAMMUT

Reflektioner, berättelser och problematiserande tankar om och kring dagens kyrkliga verklighet. Detta med en fin personlig touch.

En podcast med ungdomspedagogen Andreas Salé och prästen Kjell Dellert.

Svenska kyrkan Sollentuna. Finns på itunes.

DAGENS MÄNNISKA

Förlåt Igen Bakom mina masker Jag vill ge dig allt Var inte rädd Miljoner år Faller Kärleken övervinner allt Jag vill vara fri Inga bekymmer Allting gott Mayday

Allkristna tidningen Dagen startade i april 2014 en videopod där redaktionens Malin Aronsson och Daniel Wistrand pratar om Gud med kända svenskar.

Ges ut av tidningen Dagen tv.dagen.se/ dagens-manniska

Psst …

du vet väl att du kan följa omkalkningen av Gustav Adolfs kyrka på vår webb: svenskakyrkan.se/helsingborg

Temadagar att komma ihåg!

DET ÄR sommartid och en tid av mycket att

fira för många. Student, konfirmation, midsommar, semester, sol och vänskap. Och har man inget eller ingen att fira så kanske vi kan hjälpa till med lite tips på temadagar att hylla en vän, en mor, en chaufför eller någon annan.

30

25 maj Geek Pride Day 27 maj Mors dag 28 maj Internationella krama en musiker-dagen 5 juni Alla vänners dag 15 juni Chaufförens dag 21 juni Giraffens dag Hämtat från temadagar.se

Fira giraffen den 21 juni!

Maj 2018

Korsord

Korsordsdags Rätt svar på förra numrets korsord var Världen föds på nytt. Och det är just så det känns nu när det börjar bli sommar. Vi säger grattis till Ma och Gunvor, biobiljetter kommer i postlådan. Facit finns nu på vår webbsida svenskakyrkan.se/helsingborg/amos.

Tävla om biobiljetter

Sista datum för att vara med i utlottningen av biobiljetter för det här numrets ordfläta är den 30 juni. Glöm inte att ange er postadress för att vi ska kunna skicka ett eventuellt pris. Svaret på ordflätan mejlar ni till helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se eller skicka via vanlig post till Helsingborg Amos, Box 1453, 251 15 Helsingborg.

STENHÖG KLARGÖRANDE

BILD: PIXABAY.COM

TRAFIKPLATS

ETT ELEMENT

LJUD

I RYMDEN

INHALERA OCH EXHALERA INBRINGA

ANDLIG ISLAMSK LEDARE

SES MED BANDSPELARE

HALVÖ

LIGAMENT

I TENNIS LÖVTRÄD DEL AV BOLAG

PASSIV

VÄCKER RÄDSLA VISAR TRÄGEN

EN SORTS ÅTGÄRD TUPPLUR LÄNGST FRAM

VINDDRAG

KROPPSRÖRELSER HAR MORMOR

FÖRST I TAL

PURÉ TILLTALSORD STRÄNGA AV SAMMA SORT

VALMÖJLIGHETEN GRÄNSLÖS KNYCKA

SKÖNJA

KORT OERHÖRT FÖR PÅ LÅNG TID RIKTIGT PUH

BUR- ÄR UTAN UTAN UNFÅGEL SVÄNG DANTAG

SPÄNNANDE BLODSUGARE

SKÖNSÅNGARE

LOVPRISA UNDSÄTTA FÖRSIGGÅ

BESVÄR

DJURHÅR

VÅNING

VILL ALTRUIST

FÖR MÖDAN

I SKIDA

BENSTRÄCKARE ÖVERGÅNG

RELIGIÖS PRAXIS

TÄTT INTILL MEDVIND

ÄLDRE MÅTT

TORDE

TRÅNGMÅL

INTE VÅR DRIVA FRAMFÖR SIG

HÖLL LÅDA FÖRBRUKAD ALADDINATTRIBUT

HAR FÅTT UPPMÄRKSAMHET

FALLA FRÅN SKYN HÖRS FRÅN UPPTAGEN

TAKTLÖS

METALLISKT GRUNDÄMNE

STOR Ö I SYDOSTASIEN

UNDANGLIDANDE LOCKAR SPIRITIST

UPPREPNING

JES 41:12 MEN INTE FINNA

SOPPA

....

SCHULMAN KAN BESTÅ AV TYCKER TAGEL

GREKISK FILOSOF FÖRDOMSFRI

DRYCK I TETRA FÖR BÅTAR

MED ACK

YNKRYGGAD

REKLAM

UPPGAV

STORT TYGSTYCKE UPPMANA

MED I LEKEN STRECK I RÄKNINGEN

MITT I KARTA

Maj 2018

JESUS MORMOR

SIDOBYGGNAD

LYSGAS STANDARD

31

Betraktaren Björn Kjellström

”Och ni, frågade Jesus, vem säger ni att jag är?”

J

AG HAR just lagt ifrån mig ”68-kyrkan: svensk kristen vänsters möte med marxismen 19651989” av Johan Sundeen. En gedigen genomgång av en period i kyrkans nutida historia där starka krafter inom såväl universitetsteologi som kyrka sökte finna det sanna uttrycket för evangeliet genom ett äktenskap med marxismen som förklarings och hjälpmodell för att tolka evangeliets uppdrag till de utsatta och förtrampade.

Starkt påverkade av den vänsterorkan som blåste i Europa och också här i Sverige med vietnamdemonstrationer och en frodig politisk rabatt där bokstavsvänsterns blommor glödde i olika röda nyanser av Stalinism, Maoism och Trotskism, blev Professorer, präster och biskopar, som alla finns namngivna i boken för den som är intresserad, propagandister för olika kommunistiska diktaturer.

MAOS KINA kunde av en landets biskopar beskrivas nära nog

som gudsrikets fullbordan på jorden och den siste ordföranden i vänskapsförbundet Sverige – DDR, som även han var en av Sveriges biskopar, kunde beklaga murens fall men ändå uttrycka hopp om att det goda som åstadkommits i DDR skall kunna leva vidare. Nu skall det sägas att det inte var alla som lät sig förtrollas av den totalitära sirensången. Något som också fick till konsekvens att det uppstod sprickor i kyrka och församlingar där det inte var helt ovanligt att man delade in varandra i grupper som mer och mindre kristna beroende på var man stod i förhållande till den politiska dogmatiken Poängen med att lyfta upp dessa historiska företeelser är inte anklaga det förflutna. De som var med vid den här tiden, och vi är många, har ett eget ansvar för vad som sades och gjordes. Det som gör att boken fortfarande skaver är att den blottlägger hur lätt det är att kyrkans budskap låter sig kidnappas av andra tankesystem och andra filosofier som är starka i samtiden och hur lätt kyrkans teologi kan låta sig omformas till en klädsam överbyggnad för rörelser som kan tyckas ha beröringar med värderingar och etik som också kyrkan delar.

FÖRUTOM DET faktum att vänster – höger perspektiven fort-

farande lever sitt liv inom teologin finns det en rad stora och viktiga samtidsfrågor som inom sig bär på risker att kunna påverka och annektera teologi och förkunnelse på ett sådant sätt att kyrkans centrala uppdrag, nämligen att förkunna evangeliet om den uppståndne Jesus Kristus till befrielse och frälsning för den som tar emot det i tro flyttas ut i periferin.

För att bara nämna några exempel på sådan frågor som är oer-

32

”Att arbeta för hållbar utveckling och för alla människors rätt till sin kärlek och att värna människovärdet är självklart för dagens kyrka.” hört aktuella i vårt och vårt samhälle kan nämnas miljö och klimatfrågor, hbtq frågor, multikulturfrågor, Mellanösternkonflikten, den starka medvinden för olika former av normkritik som präglar media, kultur och politik.

DET SOM är sant när det gäller alla dessa frågor är att de alla är frågor som teologi och församlingsliv har all anledning att reflektera över och att förhålla sig till. Att arbeta för hållbar utveckling och för alla människors rätt till sin kärlek och att värna människovärdet är självklart för dagens kyrka. Det är ett resultat av en sund skapelseteologi och en Jesuscentrerad människosyn. Om man däremot placerar vilken som helst av dessa frågor som centrum för kyrkans självbild och självförståelse så riskera de att splittra kyrkan och få kristna att dela upp varandra i mer eller mindre goda kristna beroende på var man som individ står i någon av dessa eller någon annan aktuell fråga.

DET FINNS goda krafter som med kompetens och engage-

mang arbetar för dessa och många andra viktiga frågor. Det som vi aldrig får glömma och aldrig tappa bort som stjärnan och kärnan i vår identitet som kristna är Jesus. Allt vi gör skall driva Kristus och väcka till engagemang och lärjungaskap. Och i det lärjungaskapet verkar vi tillsammans med alla vänner till Jesus.

Men om inte kyrkan förkunnar Jesus i gudstjänst, diakoni, undervisning och mission så är det inte någon annan som gör det.

Maj 2018