Helsingborg Amos Feb 18

Helsingborg FEB 2018

Urngravar

Fastekalendern 2018 är här

–en gammal tradition

Fake news och andra troll – det är inga nyheter

Porträttet: Emma Frans ”Så skiljer du vetenskap från trams”

Möt Jörgen

”Ingen ska behöva leva i lögn eller utsatthet”

Ledare Gudrun Erlanson

I varje ögonblick är livet närvarande SÅ, DÅ var det avklarat!” En kollega berättade om en upplevelse han hade haft som anhörig på en konfirmation. Mycket ambitiöst hade gudstjänsten förberetts med detaljerad agenda som utdelats till alla. Ingen skulle behöva känna sig osäker på vad man deltog i. Det skulle verkligen vara en inkluderande gudstjänst. Framför kollegan satt en familj i samma situation. Pappan riktade med jämna mellanrum blicken ned i knäet. Min kollega kunde inte låta bli att snegla. Vad är det han gör egentligen? Det hade ju uppmanats till allmän mobilnedsläckning. Det visade sig att han prickade av varje avklarat moment i gudstjänsten. Redovisning – prick. Trosbekännelse – prick. Guds kärlek är som stranden – prick. Förbön – prick. Välsignelse – prick….

Efter mer än 35 år har vi vid det här laget vant oss vid att ha en tryckt agenda i handen när vi firar gudstjänst i Svenska kyrkan. Pappret styr – och är väl bevars också en hjälp att bli inkluderad och kunna läsa och sjunga med.

Men inte var det väl tänkt att en gudstjänst skulle utgöra ett sorts avprickningschema som man helt enkelt ska passera med förståndet eller känslan i behåll? Och när postludiet klingat färdigt, så kan man lägga ihop pappret och konstatera att ”så, nu var det avklarat!”

Nu går vi vidare.

DET ÄR LÄTT ATT raljera över detta, både vår

förkärlek för agendor i alla sammanhang och över den något ovane som inte vill göra bort sig och som försöker hålla reda på turerna där framme. Sedan känner jag plötsligt igen mig. Pinsamt. Detta skrivs på Trettondedag jul. Skarorna av gudstjänstfirare under julhelgen har börjat glesna. Många missar därmed stjärnan och ”Gläns över sjö och strand”. Det är som vi tänker ”Jaha, nu är julen avklarad”.

Granen har sett sina bästa dagar. Nu kan vi pricka av det momentet och gå vidare mot nästa hållpunkt och nästa och nästa – och fortsätta att pricka av.

”Mötet med varandra, omtanken, lyssnandet och tiden vi ger varandra är aldrig bara avprickningsbara, utan har rent av evighetsvärde .”

Jag känner igen mig. Kanske samma igenkännande också hos någon av er som läser?

Vardagarna innehåller den ena punkten efter den andra på agendan. Bara jag har gjort det, bara vi har kommit igenom det mötet, den utmaningen, den planeringen, det besöket – och så är det avklarat! När det handlar om sådant som på olika sätt ska avslutas, så blir det ännu mer påtagligt. Och det är kanske här jag känner igen mig på ett särskilt sätt? I smyg prickar jag av på tjänstgöringslistan – och det är många olika sorters känslor som döljs i prickarna.

Men livet levs ju hela tiden. Livet är inte en serie avprickade händelser utan något pågående. I varje ögonblick är livet närvarande, kommer oss tillmötes och lämnar oss – för att möta på nytt. Kanske blir detta särskilt påtagligt för alla vid ett årsskifte – eller när det börjar ljusna och vi anar efter en grådaskig vinter att det ändå kommer en vår.

till andra människor. Den är unik och värdet består.

Ibland får man höra i predikningar att ”det är viktigt att gå tillbaka till bibeln för att möta Jesus där”. Tillbaka till bibeln, tillbaka till Jesus, tillbaka till något som skedde en gång, en historisk avklarad ”prick” att bocka av.

Men tänk om det lika gärna kan vara något reellt närvarande? Bibelns texter utgör ju inte en tillbakagång till ett förflutet utan utgör en närvaro i vårt nu.

JESUS ÄR inte en person man bara kan tänka tillbaka på, någon att pricka av. Jesus är en personlig närvaro just nu. Och kanske ännu bättre: någon som hela tiden kommer oss till mötes. Rakt in ifrån framtiden in i mina ögonblick, mina avprickade punkter som jag måste ta mig igenom ( för livet är ju sånt!), rakt in med hopp, livsmod och glädje i vardagens alla ögonblick.

Någon kommer oss till mötes i alla de oskrivna agendabladen som utgör 2018. Vi behöver bara leva dem. Det är nog.

GUDRUN ERLANSON KONTRAKTSPROST

LIVET GER oss naturligtvis olika prioriteringar. Olika tider kräver olika fokus. Men relationer kommer vi aldrig ifrån. Mötet med varandra, omtanken, lyssnandet och tiden vi ger varandra är aldrig bara avprickningsbara, utan har rent av evighetsvärde. Det är kanske därför de inte är så lätta att schemalägga. ”Det är lika viktigt att avsätta tid för sina relationer, som för sina träningspass”, sa parterapeuten. Rent av viktigare…? Träningspass är avprickningsbara, men aldrig relationen

FRÅN REDAKTIONEN Tack!

Det här är vårt första nummer för 2018 och vi vill inleda vårt Amos Helsingborg med att tacka alla läsare, bläddrare, tyckare och korsordslösare för ett trevligt 2017.

Det var ett ganska händelserikt år för oss med till stor del ny redaktion och ett år som präglades

2

mycket av kyrkovalet all information kring det.

Nu är vi i hamn med allt det och ser fram emot ett nytt händelserikt år.

Kristian Lillö börjar hos oss i april. Men nu kickar vi igång det här numret där du bland annat får veta mer om fastan.

Du får också träffa Jörgen, en man med många

bollar i luften som berättar om sitt engagemang och sina erfarenheter i livet. Temat är sanning eller lögn.

Nu kickar vi igång Amos 2018!

Nästa nummer kommer ut den 23 mars 2018.

Februari 2018

Innehåll 1/18 3

På gång i Helsingborg.

5 på stan? Får man ljuga?

Fastival?

Drömljus i Helsingborg

6

”Ingen ska behöva leva i lögn eller ensamhet

14

10 Tema: Sanning & lögn:

När lögnerna blir sanning

Portätt Emma Frans: ”Lycka borde ha en varningstext”

Yrke i kyrkan: Vaktmästare

25 Fastekalender

26 En lustfylld och utmanande förberedelse — fastan 28 Urngravar, ett gravskick som snart fyller 100 år 32 Betraktaren

Redaktion

19

Redaktionen: Kontraktsprost Gudrun Erlanson, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist.

Hemsida: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Produktion: Verbum AB

Februari 2018

28 Tryck: Sörmlands Printing Solutions, 2018.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se

En del av AMOS

3

Får man ljuga?

Maximillian Lanander, 26

Maya Jabbol, 14.

– Ja, klart man får. Men man får också ta konsekvenserna av det.

Tror det förekommer många ”vita” lögner exempelvis vid anställningsintervjuer.

– Nej. Man måste tala sanning, det är inte bra att ljuga. Ingen kommer att lita på dig eller gilla dig.

Swish for a Wish Stort tack till dig som har bidragit till en välsignad jul för många barn i Helsingborg!

Inför julen 2017 samlade Svenska kyrkan Helsingborg in frivilliga julgåvor via swish till barn och familjer med små eller inga möjligheter att köpa julklappar och julmat. Över 100 barn fick – tack vare Swish for a Wish – ta emot ett Helsingborg City presentkort.

Presentkorten förmedlades via den diakonala verksamheten i Helsingborgs pastorat.

4

”Bulten” – Nej. Varför Ska man ljuga?

Det är en självklarhet att man alltid ska tala sanning. Sanningen vinner alltid.

Fastival?

Mattias Ekerholm, 46.

– Nej. För man kan inte bygga ett bra samhälle på att tala osanning. Vi måste kunna kommunicera och då krävs det att vi talar sanning.

På flera håll i vår verksamhet hör du säkert talas om fastekampanjen i Svenska kyrkan.

Fastekampanjen är en insamling till Svenska kyrkans psykosociala arbete för människor som drabbats av katastrof eller konflikt och tvingats på flykt. Kampanjen startar den 11 februari och avslutas den 25 mars. Du kommer säkert stöta på information om fastekampanjen ”Att resa sig starkare” på flera håll i vår verksamhet. Bland annat på

Amanda Jönsson, 28 – Ja, det tycker jag. Tänker främst när det gäller barnen. De ”vill ha” något – då kan det vara okej med en vit lögn. Men överlag ska man vara ärlig.

Fastival i Adolfsbergskyrkan och vårmarknad i Elinebergskyrkan.

Lördagen den 3 mars klockan 14.00-16.00 Adolfsbergskyrkan. Här finns lotterier, auktion, loppis och våffelcafé.

Söndag 18 mars klockan 15.00-18.00 Elinebergskyrkan. Våffelkafé, tipsrunda, lotterier, fiskdamm, popcorn och musik.

Avslutning med Elimässa kl. 18.00 Intäkterna går till fastekampanjen.

att resa sig starkare När det fruktansvärda inträffar.

När katastrofen är ett faktum.

Ge människor kraft att bli starkare tillsammans!

SMS:a LIV till 72 905 och ge 100 kr eller swisha till 9001223 svenskakyrkan.se/fastekampanjen

foto: magnus aronson/ikon

5

PÅ STAN

Februari 2018

FRÄLSARKANSVANDRING OCH KYRKMÖSS – S:TA MARIA KYRKA lördag 17 februari klockan 12.00-16.00 Kom in i den vackra och stämningsfulla Mariakyrkan mellan klockan 12.00 – 16:00 Vi har Frälsarkransvandringar med guidad hjälp och barnen kan leta efter kyrk-möss som finns på olika platser i kyrkan!

WALDSTEIN & APPASSIONATA – GUSTAV ADOLFS KYRKA lördag 17 februari klockan 16.00 Per Tengstrand spelar Ludvig van Beethovens sonater. Entré. Biljetter finns att köpa och beställa på www.BEETHOVENSAFARI.COM STAD I LJUS – S:TA MARIA KYRKA lördag 17 februari klockan 17.00-20.00 Michaela Tehagen, flöjter, Karin Perry, sång , John Perry, saxofon och Nils Tykesson, orgel.

Toner skimrar, susar, glittrar, studsar under valven i S:ta Maria kyrka. Klanger från svunna sekel blandas med ny och oskriven musik när sång, flöjt, saxofon och orgel ljuder.

Drömljus med

Svenska kyrkan Helsingborg Mellan den 9-18 februari utmanar vi mörkret i Helsingborg. Då är det dags för Drömljus. Hos oss kan du få njuta både stämning, ljus och drömsk musik. Ändringar kan förekomma, aktuellt program hittar du såklart på vår webbplats: svenskakyrkan.se KVÄLLSÖPPET Gustav Adolfs kyrka: 9-11 samt 15-18 februari klockan 18-21 kaffe och servering S:ta Maria kyrka: 11, 17, 18 februari klockan 17-22 NORRSKEN – GUSTAV ADOLFS KYRKA fredag 9 februari klockan 18.30 Körkonsert med Helsingborgs Motettkör, dirigent Ilze Stala Stegö och kören Vox Angelica, dirigent Marie Nanor.

MÅNSKENSSONATEN – GUSTAV ADOLFS KYRKA lördag 10 februari klockan 16.00 Per Tengstrand spelar Ludvig van Beethovens Sorgmarschsonaten och Månskensonaten.

Entré. Biljetter finns att köpa och beställa på www.BEETHOVENSAFARI.COM

Februari 2018

MUSIK MED TRYGG GUSTAV ADOLFS KYRKA lördag 10 februari klockan 18.30 Stefan Trygg med band bjuder på musik.

MUSIK MED SMS – GUSTAV ADOLFS KYRKA zsöndag 11 februari klockan 18.30 Stefan Trygg på gitarr, sång och percussion, Mia Sandquist på piano och sång, Sven-Olof Svensson på bas och sång. Musik med blandad feeling, kända låtar, och med något som berör.

LEONARD COHEN PÅ SVENSKA – S:TA MARIA KYRKA söndag 11 februari klockan 19.07 The Relevant People: Janerik Lundqvist sång, Anders Ehrenstråle gitarr och arrangemang, Kathrin Grube altfiol, Maria Pihl kör och sång.

The Relevant People är den grupp musiker av alla som gjort Leonard Cohens sakrala texter i svensk tolkning mest kända i de skånska kyrkorna SINNESROMÄSSA – GUSTAV ADOLFS KYRKA torsdag 15 februari klockan 18.30 Musiker Mia Sandquist DIPTYQUE, ORGELMUSIK – GUSTAV ADOLFS KYRKA fredag 16 februari klockan 18.30 George Chittenden, orgel.

SCANIA LUX RARA – GUSTAV ADOLFS KYRKA lördag 17 februari klockan 18.30 Orgel och elektroniska klanger av Fredrik Segerfalk. Scania Lux Rara - Det sällsynta ljuset i Skåne - är en elektroakustisk upplevelse om mörkrets uppslukande varande och ljusets tillblivelse, framförd på den stora Poul Gerhard Andersen-orgeln i kombination med elektroniska klanger och ljusprojektioner MODERNA KLASSIKER – GUSTAV ADOLFS KYRKA söndag 18 februari klockan 18.30 Julia Ljungström piano & sång. Julia arbetar till vardagssom kyrkomusiker i Höganäs församling.

Hon har en förkärlek till jazz och att göra egna tolkningar av andras låtar och även psalmer.

ORGANIC SAX – S:TA MARIA KYRKA söndag 18 februari klockan 19:07 George Chittenden, orgel och John Perry, saxofon. Kyrkans orgel möter sopransaxofonen och nya färger och klanger uppstår. Mariakyrkans valv fylls av dom harmoniska skiftningarna hos Bach, Buxtehude, Lindberg och Riedel.

INSTALLATIONEN ”NATTBLOMMOR” Hela Drömljusveckan – Gamla kyrkogården Ett konstljusprojekt skapat av ljusdesignern Per Sundin. Nattblommor består av 200 solladdade LED-ljuskällor i glas som är monterade på långa smala järnspjut som vajar lätt i vinden.

Hela stadens program för Drömljus finns på dromljus.se

5

Porträtt: Jörgen Wahlström

Jörgen Wahlström är projektanställd på Röda Korset och arbetar med social verksamhet i Helsingborg.

JÖRGEN Namn: Jörgen Wahlström Ålder: 52 år Bor i: Helsingborg sen 16 år Status: Sambo med man och hund

”Ingen ska behöva leva i lögn eller utsatthet” JAG MÖTS AV ETT stort leende i den kalla snål-

blåsten nere vid Helsingborgs hamn. Och det är nog så många skulle beskriva Jörgen Wahlström. Sprudlande och leende, yvigt gestikulerande och alltid något nytt på gång.

En man med många ord. Men också en man med mycket att säga.

– Det finns två spår i min drivkraft skulle

6

man kunna säga. Det ena är att få göra saker tillsammans med andra. Jag älskar det! Det andra spåret bottnar i mina egna tidigare erfarenheter och svårigheter. Saker och ting kunde sett annorlunda ut för mig när jag växte upp; om jag haft mötesplatser att få vara på, om någon fångat upp mig och det jag brottades med, om jag hade haft fler

vuxna att prata med. Och om kyrkan varit där för mig. Nu vill jag skapa de tillfällena och möjligheterna för andra.

Jörgen växte upp i Vetlanda, en liten ort präglad av sin plats i det så kallade Bibelbältet. Det fanns många frikyrkor i bygden, och det genomsyrade hela samhället.

– Jag gick på söndagsskolan, var med i ung-

Februari 2018

”Jag la undan min barnatro, men tryckte också ner allt med min sexuella läggning och försökte passa in. Istället körde jag på i ett högt tempo.” domskör och engagerad i både Metodistkyrkan och Pingstkyrkan. Men det som blev fel där har jag fått brottas med länge.

Ett väldigt normativt förhållningssätt, en straffande Gud, en målande beskrivning av helvetet och skam och skuldbeläggande.

– Jag kunde inte leva i den normen. I tonåren kom jag fram till att jag tyckte om jämnåriga killar. Något som i kyrkornas ögon var onaturligt och sjukligt. Det var en synd som sas kunde botas i förbönsgrupper.

större än en själv och tredje steget att våga lämna sitt liv i händerna på den kraften. Det behöver inte vara Gud, men för Jörgen blev det Gud han hittade tillbaks till.

– Det blev enkelt för mig att få tillbaka min tro på Gud, men som nu var accepterande, älskande, omhändertagande och kraftgivande. På sinnesromässan hittade jag också ett kyrkligt sammanhang som funkade och där jag kunde lära känna Gud på nytt.

JÖRGEN ORKADE inte leva med en Gud som

korna sedan uppväxten. Inte minst fick han nyligen på Vetlandas första regnbågsvecka möjlighet att möta representanter från de kyrkor han mötte i sin barndom. Bland annat genom en paneldebatt där han deltog i en diskussion om hur det var att växa upp i Vetlanda som HBTQ-person under 70 och 80-talet.

– Där fick jag möjlighet att prata om kyrkan och de normer som fanns där. Den snäva tolkningen av bibeln och fundamentalism.

Fundamentalismens destruktivitet finns också förpackad i den kristna tron. Även om alla säger att jag idag är lika välkommen i frikyrkan som alla andra så finns råden fortfarande kvar att inte leva ut sin sexualitet och att det är mot Guds vilja.

skulle straffa honom och lämnade kyrkan i tonåren.

– Jag la undan min barnatro, men tryckte också ner allt med min sexuella läggning och försökte passa in. Istället körde jag på i ett högt tempo.

Inte förrän Jörgen var drygt 30 tog han tag i sin bakgrund och det han burit inom sig i så många år. Först genom terapi men snart därefter kom han i kontakt med 12-stegsprogrammet ACA (Adult Children of Alcoholics), en gemenskap för dem som vuxit upp med alkoholism eller annan dysfunktion. Han började också, tillsammans med nyvunna vänner, gå på Sinnesromässan i Svenska kyrkan i Malmö.

Det första steget i programmet är att acceptera att man är helt maktlös inför effekterna av sin uppväxt och att livet blivit ohanterligt. Överlevnadstrategier som fungerade i barndomen – fungerar inte längre. Andra steget handlar om att komma till tro på en kraft Februari 2018

JÖRGEN TYCKER att det hänt en del i frikyr-

MEN JÖRGEN känner inget agg eller behov av

någon upprättelse från någon kyrka. Han har hittat sin plats nu, sin tro och sin trygghet.

– Men skit i mig, utbrister han plötsligt med glimten i ögat. Det handlar inte om mig

längre utan om de barn och ungdomar som är där idag.

Hans råd till de som arbetar i kyrkorna är att låta alla barn och ungdomar få känna att de är älskade som de är, att de kan få stöd och kraft, att de inte är ensamma. Inte att de förväntas leva på ett visst sätt enligt manliga och kvinnliga könsnormer eller religiösa påbud.

Annars tror Jörgen att religionen blir skadlig och skapar en massa psykisk ohälsa.

– Lev själv fullt ut och låt andra leva är det viktiga tror jag. Ta emot det du vill ha i kyrkan, ta emot i hjärtat, ta emot det du behöver, lämna det som är dömande och klandrande.

MYCKET AV Jörgens drivkraft i sitt ideella

engagemang handlar om att hans erfarenheter kan göra skillnad. Han har något som han kan och vill dela med sig av.

– När jag pratar om det här känner jag att jag vill lite för mycket. Jag behöver acceptera saker jag inte kan förändra och fokusera på det jag verkligen kan förändra.

Men det finns mer från Jörgens barndom som han har fått brottas med och som ligger till grund för hans vilja att hjälpa andra.

Jörgen är en överlevare av sexuella övergrepp. I 10 års ålder blev han utsatt av en bekant till familjen. En skamfylld och ångestfylld hemlighet han sedan bar på i över 20 år.

– Jag tog på mig skulden och skammen som barn. Jag kände mig fel och äcklig. Och jag ville inte göra mamma ledsen och besviken så jag berättade inget. Pedofilen som utsatte mig för övergreppen var manipulerande och övertalade mig om att det här var en hemlighet som ingen skulle få veta.

Jörgen berättar att han tog stor skada av att bära på hemligheten och den förvrängda sanningen under så många år. Han tryckte ner känslor. Var glad och duktig utåt. Preste7

Porträtt: Jörgen Wahlström

””Det är så häftigt, man öppnar upp och delar med sig i olika sammanhang och då öppnas plötsligt en massa dörrar.”

rade. Allt i högt tempo. Men vid 32 års ålder kom plötsligt livet ikapp honom. Systemet började krackelera och till slut gick det inte längre. Det var då som terapi och tolvstegsprogrammet kom in i Jörgens liv.

– Att ha burit på det här i 20 år har tyvärr gjort något med mig. De sår som det har skapat i mig kan fortfarande kännas. Därför är det så viktigt att stanna upp, vara snäll mot mig själv, ta hand om mig som min egen älskande förälder.

En del av det som varit jobbigt handlar också omvärldens felaktiga hopblandning av det som Jörgen har med sig från barndomen.

– För mig är det som hände mig som 10-åring i form av övergrepp helt separerat från det som är jag och min sexuella läggning.

Det är två helt väsensskilda delar av min identitet. Tyvärr finns det de som blandar ihop dem.

Kanske är det just det som också driver Jörgen att berätta sin historia vidare. Att berätta för att fler ska våga leva fullt ut, att ingen ska behöva leva i en lögn eller i utsatthet.

JÖRGEN HAR delat sin historia genom orga-

nisationen ATSU (att trygga sexuellt utnyttjade). Vad det som hände gjort med honom men också det hoppfulla i att det fanns en väg tillbaka till livet.

– Det är ett sorgearbete, men min tro har hjälpt mig. När mörkret sänker sig så har jag verktyg i tolvstegsprogrammet som kan skydda och hjälpa mig. Bara jag håller mig nära verktygen så kommer det att gå bra, ler han.

Jörgen berättar att för överlevare så kan istället destruktiva flyktbeteenden vara det som håller smärtan tillfälligt borta som till exempel alkohol, droger, sex, arbete, aktivitet. Men Jörgen säger att han inte bara vill överleva. Han vill leva.

Ett annat sätt för Jörgen att använda sina erfarenheter och engagera sig har varit i RFSL Helsingborg och Pride.

– När jag var barn fanns inga förebilder och inga mötesplatser för unga HBTQ-personer.

Men det handlar ju om att vara sann mot sig själv. Från dag ett då jag kom ut, vilket var

8

– Jag väljer att göra det som känns meningsfullt och ger mig energi och glädje, säger Jörgen.

först efter 30, har jag varit väldigt öppen, och jag outar mig ständigt, åtminstone en gång om dagen, säger Jörgen och skrattar lite.

Jörgen var för några år sedan informell referensperson och samordnare på sin dåvarande arbetsplats, Helsingborgs stad runt HBTQ-frågor och var bland annat med och skapade regnbågspromenaden längst Strandvägen och en av de drivande bakom Helsinborgs första Pride.

– Vi saknade en mötesplats för unga HBTQ-personer i Helsingborg men det har vi nu. Tänk vad fantastiskt att som tonåring ha en plats där man känner sig hemma, trygg och välkommen precis som man är!

JUST NU är Jörgen projektanställd på Röda

Korset. Han arbetar med att starta igång en samarbetsorganisation för föreningar som på något sätt bedriver social verksamhet i Helsingborg. Den nystartade samarbetsorganisationen heter HELSAM. Syftet är att skapa fler möjligheter att göra skillnad för människor i behov av stöd och hjälp.

– Genom samarbete mellan olika medlemsföreningar samlar vi massa kompetens, får ett nätverk och kontakter att bygga vidare på tillsammans. Jag har all ödmjukhet inför det här, men är vi uthålliga kommer vi tillsammans kunna göra stor nytta i Helsingborg.

Jörgen berättar att HELSAM också handlar om att lära känna varandras verksamheter, dela erfarenheter, både vad gäller den sociala verksamheten men också runt hur det är att driva ideella föreningar.

– Det är så häftigt, man öppnar upp och delar med sig i olika sammanhang och då

öppnas plötsligt en massa dörrar. Det här är också lite mitt problem, jag kan bli för engagerad ibland, samtidigt är jag så tacksam för det här, berättar Jörgen.

Ett annat av Jörgens engagemang och kanske det största är Nätverket Prosit, ett lokalt nätverk för att hjälpa barn och barnfamiljer som är i behov av stöd och hjälp. Tre vänner, Jörgen en av dem, i en bokklubb började spåna fram en nätverkstanke för drygt 7 år sedan.

– Vi började med att vi bjöd in familj och vänner för en adventsträff och sen hade vi loppis i vardagsrummet och bjöd på fika.

De fick kontakt med Gustav Adolfs församling som förmedlade behållningen av första adventsträffen till 3 familjer. Därefter började man skapa grundprinciper för hur nätverket skulle fungera. Kyrkans diakoner, men även andra som arbetar med socialt utsatta som socialsekreterare och kuratorer, fungerar som förmedlare till barnfamiljerna.

NÄTVERKET ÄR i dag en ideell förening med

ett 20-tal som jobbar aktivt, 250 medlemmar och ytterligare 3000 nätverkare via en facebooksida. Under 2017 togs emot 115 familjers förfrågningar och vid årets slut kunde ytterligare 125 familjer få ett presentkort för att kunna sätta lite guldkant på julen.

– Tanken är att hjälpen ska bygga på vad familjerna vill ha och behöver. De ska kunna önska själva och vi lägger ingen värdering.

Oftast kan vi möta deras behov tack vare nätverket men kan självklart inte ge några garantier.

Jörgens engagemang syns verkligen på hela honom, i ögonen, i gester och i en iver att få berätta mer. Men på frågan om det kostar på någonstans stannar han upp lite.

– Det är jätteviktigt att ta hand om sig själv också. Det jag gjort och gör är fantastiskt roligt och meningsfullt, men kan inte bara fylla min tid med ideella uppdrag, såklart måste jag ju försörja mig också.Glädje och engagemang hittar jag även i arbete. Ibland får jag tona ner mina ideella engagemang.

2018 kommer att vara ett sådant år.

ÄVEN OM Jörgens engagemang tar både tid

och resurser från honom så beskriver han sitt engagemang för människor som en väldigt naturlig och viktig del av sitt liv. En del av sitt liv som inte bara ger andra något, utan också ger honom mycket tillbaka.

– Det är klart att jag själv får ut något av allt det här. Det måste ju vara roligt, man måste ha kul och känna gemenskap. Jag väljer ju att göra det som känns meningsfullt och ger mig energi och glädje. Men det ena behöver ju inte utesluta det andra säger Jörgen och ler stort.

TEXT: LINDA GUSTAFSSON FOTO: JOSEFINE SJÖQVIST

Februari 2018

Personliga möten med omtanke Pauliskolan i Helsingborg växer och söker:

• FÖRSKOLELÄRARE 80-100% • LÄRARE SV /ENG 6-9 75-100% • MATEMATIK 6-9 75-100% • FRITIDSPEDAGOG 75%

www.casellsbegravningsbyra.se

KONTAKT: Rektor, Thomas Wallin 0709297264 mail: rektor@pauliskolan.se Vi har har ett ett fåtal fåtal lediga lediga platser platser kvar kvar på på skolan skolan f-9. f-9.

Vi Välkommen på på ett ett besök! besök!

Välkommen

www.lindstromsbegravningsbyra.se

www.begravningstjanst.com 036-71 02 50

NÅDEN BLOMMAR I NÖDENS KAOS

Studera på Helsjön!

N Allmän kurs N Musiklinje N Bibelkurser N Kyrkans grundkurs N Studiemotiverande Folkhögskolekurs, SMF

Pauliskolans grundskola f-9 och förskola ligger naturskönt i Helsingborg. Skolan har en kristen profil, hög personaltäthet och är en trygg miljö för alla elever och förskolebarn.

HELSJÖN

Genom sina intensiva, gripande dikter och självutlämnande prosastycken berättar Katta Carlsson om sin slingriga livsväg, från missbruk och misär till en trygg tro och ett starkt engagemang för andra.

F O L K H Ö G S K O L A

”Boken är djupt berörande men samtidigt väldigt nära och utlämnande.”

Extrapris februari månad:

120:-

Upptäck möjligheterna på www.helsjon.se

18am321_gaudete_ab_151878_14384.indd 9

www.gaudete.se 072-252 12 68

2018-01-22 10:22

När robotar och trollfabriker härjar blir det svårt att skilja sant från falskt på nätet.

FOTO: GETTY IMAGES

När blir 10

Februari 2018

Sanning & lögn: Falska nyheter

Att fake news — fejknyheter — skulle vara en ny företeelse är faktiskt en fejknyhet i sig själv. Ljugit offentligt för egen vinning har människan gjort i alla tider.

TEXT: GÖRAN TONSTRÖM

M

ånga är vi som det första om morgonen slår på nyheterna för att höra om den amerikanske presi­ dentens senaste bravader och twitterpiruetter.

Men det är ju inte bara han som hävdar att det mesta som sägs om honom är fake news, falska nyheter.

Många andra sprider tämligen kritiklöst vidare rykten och lösa påståenden, både om Trump och andra som vi snappar upp. Men de behöver ju faktiskt inte vara sanna bara för att de handlar om honom.

I Ryssland finns så kallade trollfabriker vars enda uppgift är att hitta på falska nyheter och sprida dem till så många och så snabbt som möjligt. Också här i landet finns en trollfabrik, Granskning Sverige, med kopplingar till extremhögern. Dess syfte är att sprida främlingsfientlighet och misstänkliggöra politiker och journalister.

ALDRIG NÅGONSIN

har vi överösts med så mycket information som i dag. Det har heller aldrig varit så lätt för den med illvilliga avsikter att nå ut med påhittade händelser som det är nu. Trollfabriker och klickbeten tvingar oss att lära ett nytt sätt att se på information.

Samtidigt finns det en massa riktig forskning vi faktiskt måste våga lita på .

I bland ten­ derar vi att tro att fenomenet är nytt och att Putin och Trump är de första presidenter som sprider lögner omkring sig. Det är förstås alldeles galet. Ta bara några namn i högen: Josef Stalin och Leonid Brezhnev. Eller Richard Nixon och Bill Clinton. Hur mycket ljög de inte för att rädda skinnet och hålla sig kvar vid ämbetet?

VAD SOM däremot är nytt, är frasen ”alternativa fakta”, som

myntades av Donald Trumps rådgivare Kellyanne Conway under en intervju i vintras där hon hävdade att pressekrete­ raren Sean Spicer inte alls ljugit om antalet människor som närvarat vid Trumps installation. Spicer hade bara presen­

FORTSÄTTNING

lögnerna r sanning Februari 2018

11

Sanning & lögn: Falska nyheter

”Fejknyheter brukar definieras som något totalt påhittat för att förvirra läsare och få så hög trafik på webben och så många klickvinster som möjligt.”

Nina har semester. då hjälper en praktikant till på Folkets blad. Han heter Brutus Sork.

Här är artikeln från krocketklubbens vårbal.

Snart börjar Brutus komma med egna nyheter.

Fler nyheter, chefen.

Jaså?

Källkritik-test

isk just få reda på hur källkrit Svara på frågorna och hittar du resultatet. du är. På näst sista sidan

1

Från en hemlig tipsare.

kansliet i Uppsala, såg sig föranledd att ge några råd till för­ samlingarna genom Kyrkans Tidning – Var tydlig med att tala om hur det ligger till. Lägg upp en förklaring på din webbplats. Förtydliga och gå ut via webb och Facebook så snart du kan efter att något har hänt.

Nu är det ju så att falska nyheter har fått det betydligt lätt­ are att spridas med modern teknik och sociala medier. Det var betydligt svårare och tog längre tid att sprida att Konstantin den store på 700-talet sades ha gett påven makten över Rom och stora delar av kejsardömet fyrahundra år tidigare.

Vilket inte blev mera sant för att det gavs ett namn: den Konstantinska donationen.

Fejknyheter brukar definieras som något totalt påhittat för att förvirra läsare och få så hög trafik på webben och så många klickvinster som möjligt. Ett medvetet spridande av desinformation alltså, med av­ sikten att förvilla och dupera människor i politiskt eller ekonomiskt syfte.

SÅ HUR skyddar man sig mot det?

Det bästa är förstås att vara vaksam och inte tro på allt. För det behöver man utbilda sig och lära sig att se kritiskt på sånt som sägs, inte minst på Facebook, twitter och liknande. Och det ska börjas i tid.

De små barnens favorittidning Bamse lät i våras Skalman lära sina läsare om källkritik, sedan ett illvilligt rykte 12

verkar för otroligt för att vara sant.

2

ningen 1969 aldrig visste du att månland studio utan FIlmades i en skedde på riktigt, kan se det eftersom i Hollywood? Man stjärnor det inte är några bilderna. i bakgrunden på !

på månen1969 alltså ingen som landade fel saker i skolan. Det var på min lärare som lärt mig 1 Nu känner jag mig arg alla få veta. på detta sätt! Detta måste Vad dumt att alla lurats på internet.

X Oj, det visste jag inte.

Jag söker mer information detta? Kan man lita på denna?

2 Vem är det som påstår

Då hade Det hade Nej, jag naturligtvis inte. fått kansk e inte ta bort gått. det.

till dig är prins i ett att en avlägsen släkting får ett mejl där det står förmögenhet. Allt du behöver 3 Du vill ge dig en del av sin land långt borta. Han mmer. Vad gör du? a är att skicka ditt kontonu Berättad av Joakim Gunnarsson och Susanne Adolfsson. Tecknad av Adam Blomgren. göra för att få pengarn 27

det. kontonummer och mejlar 1 Tar snabbt reda på mammas frågar hur vi är släkt.

X Jag svarar på mejlet och men jag är inte helt säker. är någon som försöker luras, .

2 Jag tänker att det nog kollar på det tillsammans för mina föräldrar och vi Jag berättar om mejlet

Nu vet alla att Burre är oskyld ig.

Det känns skönt .

4 Ja, och vad bra skrev om Burre att du inte på internet.

Från en dator eller en mobil bilder skicka s via internet kan text och till många andra på kort tid.

NYA ORD

SUSANNE GORNE, samordnare för sociala medier på Kyrko­

n och känner mig lite rädd.

1 Jag trycker på gilla-knappe och vi pratar om det i skolan. klippet till mina kompisar vidare Skickar jag litar på.

XKan jag trycka det om det med en vuxen som på internet och pratar också här i mer tidningen? information Det 2 Söker

När ryktet väl det svårt att är ute är stoppa.

ny mobil för 215 kronor. där man kan köpa en helt Du hittar en sida på internet dig. Vad gör du? modellen som du önskar Wow! Det är precis den telefon.

1 Jag beställer genast en adress till alla mina kompisar. och skickar sedan sidans X Jag beställer en telefon telefoner.

De vill säkert också beställa företag om sidan har ett ansvarigt för att vara sant. Jag kollar 2 Det verkar lite för bra telefonnummer. med mejladress och ett faktiskt inte är rund?

Visste du att jorden hög omges av en 50 meter Den är platt och tillbaka vatten. ismur som håller

5

över kanten. mig så att jag inte trillar 1 Oj! Då måste jag akta Alla måste få veta. skriver om detta i ett skolarbete. foto på en platt äng och X Jag går ut och tar ett runt jorden redan på 1500-talet.

Fernão de Magalhães seglade 2 Nej, jorden är rund. Portugisen

6

Om man råkar ut för något som att man inte får vara sådant kan det kännas ifred någon Som att alla stans. har hört ryktet.

12

Skriv inte elaka saker eller skvaller på internet.

berättad av susanne adolfss on. Faktagr Tecknad av Lars Bällsten. Tuschadanskad av Elza Dunkels . av Bernt Hanson.

Text: Charlotta Borelius.

terat alternativa fakta, sa hon, eftersom det inte är någon exakt vetenskap att räkna folkskaror på över en miljon. Därför var hans uttalande varken sant eller falskt.

Nu är det ju inte bara inom storpolitiken som falska nyheter sprids och används i dunkla syften. Även Svenska kyrkan drabbades i höstas, då man fick dra igång stora dementiapparaten mot uppgiften att den nya kyrkoordningen förbjöd användandet av ordet ”han” om Gud. I stället skulle man säga Bland Svenska Akademiens nyord hen, sades det och detta väckte för 2017, återfanns flera exempel ur stor uppmärksamhet, också den senaste tidens debatt. internationellt. Men det var inte Både alternativafakta och sant. Vad man infört var möj­ fejkade nyheter finns på listan, samt ligheten att byta ut pronomenet verbet viralgranska, att källkritiskt ”han” mot ”Gud”. granska uppgifter som sprids snabbt på nätet.

Och för ett år sedan spred en trollfabrik i Makedonien ”nyheten” över världen att muslimska asyl­ sökande fått bo i Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad och låg bakom problemen med bajs, fylla och knark i kyrkorummet. Vilket inte var sant.

i simhallen om att det finns ett spöke Du ser ett klipp på youtube Vad gör du? det verkar helt otroligt. som du brukar gå till –

En journalist får aldrig avslöja sina hemliga källor.

Varifrån kommer de här nyheterna?

syns på himlen vita strimman som av kemiska Visste du att den kört förbi är fylld efter att ett flygplan vill att vi ska som bestämmer som lugna. medel? Det är de att vi ska hålla oss andas in detta för det här?

Varför håller alla tyst om 1 Är det sant? Vad läskigt! känner.

Jag måste varna alla jag det här för mig tidigare? kalla luften X Varför har ingen berättat avgaser kyls ner av den Detta bildas när varma Jag har kollat upp det här.

2 Nej. Det låter konstigt. och bildar ispartiklar.

Bamse ska hjälpa de yngsta att lära sig se skeptiskt på sådant de får höra.

spritt sig i skogen att den snälla björ­ nen inte blir lika stark av dunderho­ nung längre.

– Har du kontrollerat källan? fråga­ de Skalman den upprörde Lille Skutt, som också hört om ett hemskt monster i Mörka skogen.

Internetforskaren Elza Dunkels som var med och tog fram det aktuella numret tyckte, att det var bland det Elza Dunkels. roligaste och viktigaste hon gjort.

– Jag hoppas att alla barn har någon vuxen som de kan pra­ ta med. Någon som förstår att internet är viktigt och nyttigt och som diskuterar med dem om både bra och dåliga saker, sa hon i samband med att tidningen kom ut.

Men också i moderna folksägner, så kallade klintbergare, finns det anledning att dra öronen åt sig. När en kusin till en kompis vet att berätta att någon ätit på en pizzeria där kyck­ lingen visade sig vara råtta, handlar det om fejknyheter med syftet för att få människor fientligt inställda till invandrare.

SÅ DÄRFÖR: Frihetens pris är evig vaksamhet, något som ame­

rikaner brukar gilla att citera och hänvisa till att en av landets grundare, Thomas Jefferson, sagt det. Men det är tyvärr också fejk. I stället var irländaren John Philpot Curran länge varit den som fick äran av citatet. Fast inte heller det är riktigt.

I stället är det abolitionisten och den liberala aktivisten Wen­ dell Phillips som påstås vara den egentlige upphovsmannen i ett tal han höll den 28 januari 1852. Och det gäller tills vidare.

Så se där vad några slagningar på nätet kan leda fram till.

Februari 2018

13

Sanning & lögn: Spaning

Det här gör svenskarna på nätet

11 år

Koll på källan Trodde du att det var barn som lättast går på bluffar på nätet? Så är det förmodligen inte. I undersökningen svarar mer än hälften av barnen i mellanstadiet att de fått lära sig om källkritik i skolan, och på gymnasiet säger över 80 procent att de fått kunskaper om det.

Någonstans i elvaårsåldern växlar barnen över från läsplatta till att surfa på mobilen.

I den åldern har också 9 av 10 svenska barn en egen mobil.

Testa varandra med ett spel HITTEPÅ OCH märkliga sanningar i en enda röra – och den som är bäst på att skilja knasiga lögner och galna fakta från varandra vinner. ”Sanning eller skitsnack” är ett frågespel – passar från 15 år och uppåt – där vetenskap och onödigt vetande blandas med nonsens och falska påståenden.

Kan det verkligen vara sant att Elvis vägde lika mycket som tre Britney Spears när han dog? Att gifta män ger mer dricks på restaurang än singlar? Och var Saddam Hussein av Sveriges alla sexåringar använder verkligen ett stort internet i någon form. Bland tvååringABBA-fan?

När papperstidningarna för en tynande arna är det 79 procent som använder Spelmakarna tillvaro, förändras också sättet att konsuinternet. Det har ökat explosionsartat utlovar många mera nyheter och få information på nätet. sedan läsplattan kom – den Så gott som alla internetanvändare i åldern skratt, lustiga disstora skärmen passar små och 12-25 år använder Youtube, och 86 procent av kussioner och över(Spel från Kylskåpspoesi, ibland osmidiga fingrar … de mellan 12 och 15 år använder det varje dag raskande svar. ca 190 kr.)

98 %

Inte bara gulliga katter

för att följa kanaler och profiler.

Tre frågor till Måns Jonasson, digital strateg på IIS, Internetstiftelsen i Sverige Hur förändras vårt sätt att inhämta information?

– Vi måste kanske sluta se på Facebook som en social tjänst, och i stället som ett massmedium. En majoritet av användarna skriver aldrig egna inlägg, trots att över hälften av alla svenskar använder Facebook varje dag.

Det är här vi får mycket av vår information.

Vad behöver vi fortfarande lära oss?

– I takt med att folk blir äldre, slutar de

Februari 2018

skriva egna inlägg på Facebook. Däremot fortsätter de dela material i samma takt, ibland mer. De som är 60 år och äldre delar mest på Facebook. Samtidigt är de äldre den grupp som är sämst på källkritik.

Det är en utmaning!

Blir vi trötta på internet när mycket falska nyheter sprids?

– Både och. Förra året såg vi hur användandet av Twitter minskade, och det var första gången det hände med ett socialt medium. Vi trodde att berodde på allt näthat. Men nu ökar det igen. Det tror jag definitivt beror på den amerikanske presidenten. När man vaknar på morgonen måste man gå in och se vad han har sagt för tokigt under natten – Twitter har blivit det viktigaste sättet att hålla koll på världens viktigaste man.

13

Emma Frans är forskare samt doktor i epidemiologi.

Men det är främst som twittrare och skribent som hon har blivit känd.

14

Månad 2018

Sanning & lögn Emma Frans

”Lycka borde ha en varningstext” Tala sanning — annars blir tungan svart! Så hotade föräldrar sina barn en gång i tiden. Det var förstås en lögn bara det, men i tider då påhitt och alternativa sanningar nått ända in i den högsta maktens boningar behöver vi någon som gräver lite djupare.

En av de som gör det är Emma Frans.

TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

HON ÄR forskare vid Karolinska institutet i Stockholm och Oxford University, samt doktor i epidemiologi. Men det är främst som twittrare och skribent, på ständig jakt efter falska nyheter och offentliga osanningar, som Emma Frans blivit känd. ”Vi älskar påståenden som bekräftar vår världsbild. Människan är på många sätt lättlurad och vi är inte helt rationella”, konstaterar hon redan i förordet till sin bästsäljande bok, Larmrapporten –Att skilja vetenskap från trams, som kom ut förra året.

Vi letar oss fram igenom den tegelröda labyrint som är Karolinska institutet, KI, för att slutligen landa i ett normaltrist tjänsterum en trappa upp.

EMMA BER om ursäkt för både renoverings-

bullret och sin sminkning från ett tidigt framträdande i morgon-tv. Samtidigt avslöjar hon förtjust att det är hennes födelsedag; hon blir 36 i dag.

Hur hamnade en seriös forskare på landets mest respektingivande akademi i tevesoffan?

Februari 2018

”I den verklighet vi lever i behöver människor ett starkt förtroende för vetenskap.”

för Emma. Genom sin roll som forskare har hon redskapen att syna och avslöja fejk­ nyheter och alternativa sanningar ur ett vetenskapligt perspektiv.

– Förtroendet för forskare har minskat under senare tid från en förut väldigt hög nivå. Man har trott på dem oavsett vad de sagt, men inte längre. Professorn är inte den auktoritära figur han har varit, säger hon och fortsätter:

Svaret heter provokativa inlägg på Twitter och Instagram?

– När mina barn blivit stora nog kände jag att jag behövde göra något mer. Jag startade en blogg för att ge vetenskapligt perspektiv på aktuella eller särskilt intressanta frågor och företeelser, som jag formulerade det.

Men den väckte ingen större uppmärksamhet. I stället satsade jag på Twitter och där hände det saker. I dag har jag över 50 000 följare, berättar hon.

Att nå ut till människor är oerhört viktigt

– JAG TYCKER inte att forskarna riktigt har förtjänat det höga förtroende de haft, speciellt inte med tanke på att de varit så dåliga på att vara ute bland människor och bygga tillit.

Det brukar kallas forskningens tredje uppgift: skyldigheten att dela med sig av kunskap och besvara frågor kring den. I högskolelagen står det att man ”ska samverka med det omgivande samhället och informera om verksamheten”.

– I den verklighet vi lever i behöver människor ett starkt förtroende för vetenskap.

15

Sanning & lögn: Emma Frans

”Visst är det positivt att makten omfördelas och att inte allt är så hierarkiskt. Samtidigt måste vi kunna förklara varför forskning och forskare är mer trovärdiga än popstjärnor.”

Emma ser det som djupt problematiskt när man lyssnar mer på bloggare, popstjärnor och anonyma mammor på sociala medier för att bota sina sjuka barn eller vaccinera dem, än man tror på riktiga läkare.

Numera kan människor som saknat makt nå många genom sociala medier, vilket innebär att uttalanden som att cancer beror på försurningar som fått cancersvampar att växa kan spridas.

– Det är faktiskt forskarnas ansvar att lägga krut på att bemöta sånt och se till att kunskap och förtroende i stället ökar, säger Emma.

Det råder i dag en utpräglad individualism där människor anser att alla har rätt till sin sanning. Att säga till någon att hon har fel blir därmed en kränkning.

– Rätten att tro och säga vad man vill måste man få ha, men den innebär inte automatiskt att man har rätt och att den som säger emot kränker.

– Visst är det positivt att makten omfördelas och att inte allt är så hierarkiskt. Samtidigt måste vi kunna förklara varför forskning och forskare är mer trovärdiga än popstjärnor. Även om stjärnorna har fler följare på nätet.

Emma är ständigt närvarande på sociala medier. Hon skriver i Svenska Dagbladet och twittar på kontot Alternativa flashar. Hon gillar att lära sig, och vill gärna sprida kunskapen till andra.

Att Emma valde naturvetenskapen var i grunden ett utslag av osäkerhet, tror hon. En känsla av att hon måste lära sig svåra saker.

– Vissa har självförtroende nog att säga att de är kreativa och kan staka ut sin egen bana.

Det har inte jag. Jag måste lära mig sådant som inte andra människor kan.

Hon hade lätt för sig i skolan, och det var naturligt att läsa naturvetenskap. Därefter blev det biomedicin i Uppsala.

– Jag är mest intresserad av beteendebiologi och medicin och ville lära mig hur kroppen fungerar. Mina föräldrar är psykologer, så det var kanske en reaktion mot dem att rikta in mig på något konkret snarare än något flummigt. Man kan väl se det som en frigörelse.

Att forska var inte heller så konstigt, det gjorde många och det är ett sätt att förlänga sin utbildningsperiod. Hade hon varit ekonomiskt oberoende skulle hon läst varenda a-kurs som fanns.

– Jag gillar helt enkelt att lära mig saker.

VI HAR så lätt att knyta an till andra människor och därför minskar förtroendet för myndigheter och organisationer, hävdar Emma. Men när det mesta handlar om att vinna debattpoäng blir det också svårt att skapa förtroende.

– Så mycket handlar Ålder: 36 år. bara om att locka till Yrke: Doktor i epiodemiologi och klick, vilket medför att forskare vid Karolinska institutet. en lärd forskare tvingFamilj: Maken Hans Ahlberg och as debattera i teve med barnen Klara, 8 och Valter, 6. en mammabloggare.

Bor: I Uppsala.

Det ger en falsk balans, Aktuell: Fick Stora journalistman försöker göra motpriset som Årets röst för boken ”Larmrapporten”. poler jämförbara.

EMMA FRANS

16

EN RIKTIG forskningskar-

riär kräver en hel del, och det tycker hon inte att hon har.

– Man behöver kunna spela sina kort rätt, men jag är mer glädjestyrd och vill göra sådant som utvecklar mig som människa. Jag gör mycket som jag tycker

är obehagligt och som jag egentligen inte vill göra. Som att stå och prata inför många människor, till exempel, och att vara en offentlig person. Jag har alltid varit van vid att vara anonym och plötsligt är jag vidöppen för att bli kritiserad, vilket är en svår omställning. Än mer exponerad blev Emma i höstas då hon, tämligen oväntat, fick Stora journalistpriset i kategorin Årets röst.

– Jag blev förvånad över nomineringen, för jag ser mig inte som journalist och det utmanade min självbild. Samtidigt måste jag erkänna att jag tillför debatten något unikt och jag tycker därför att jag förtjänade priset.

Det var modigt av juryn att ge det till mig, en outsider utan traditionell journalistbakgrund. Och det väckte stor uppmärksamhet på KI. EMMA SKRIVER vetenskapskollar i Svenska Dagbladet, texter där hon ifrågasätter olika teser och påståenden. Som om vissa är mer älskade av myggen än andra eller om barn blir överaktiva av socker?

– En koll som blev mycket läst var huruvida sex är en bra motionsform, ler hon. Kanske inte den mest prioriterade forskningen och det finns inte många studier i ämnet. Det visade sig att det inte är så jätteeffektivt som man tror. En populär fråga var det i alla fall, vilket bevisar tesen att sex säljer.

Hon ser sig ha ett omvänt perspektiv på forskning jämfört med traditionella vetenskapsjournalister och dessutom ligger hon rätt i tiden.

Februari 2018

Emma tycker sig ha levt ett skyddat liv.

Föräldrar och svärföräldrar lever, dessutom har hon en bror som står henne nära. Och allihopa, inklusive kusiner för barnen att leka med, bor på gångavstånd från varandra i Uppsala.

– Jag har varit förskonad från att mista nära och kära. Samtidigt har dramatiken runt förlossningen påverkat mig. Jag reagerar till exempel kraftigt på när barn förlorar sin rätt till assistans som vi sett har hänt i höst.

– De flesta tar för givet att man ska få friska barn. Men jag har blivit mer medveten om livets skörhet och reagerar starkt över krisen inom förlossningsvården. Så visst finns det någon sorts ärr där inne som påverkar mig.

ATT VI lever i en skyddad värld är förstås en välsignelse men det gör att motgångarna känns svårare, anser hon och reagerar på kravet att vi ständigt ska vara så lyckliga.

– Jag tycker att det finns en kontraproduktiv aspekt av det eftersom livet faktiskt är tufft under perioder. För ett par hundra år sen utgick man från att livet skulle vara ett helvete, en plåga. Det är jättebra med alla framsteg, att nästan alla barn överlever, men det ger också en illusion av att allt ska vara en dans på rosor vilket det inte är.

Så ordet lycka borde nog förses med en varningstext, tycker hon.

Många finner ju tröst i religionen och i sin tro, men Emma är ingen religiös människa.

– Däremot tror jag att många behöver religionen och det är knappast någon slump att den finns i alla kulturer. I en tid då individen ska maximera sin egen lycka känns det bra att kyrkan förespråkar att vi ska ta hand om och tänka på andra. Inte bara se till oss själva och njuta så mycket som möjligt, utan också sträcka ut en hand.

HON TYCKER att många inom forskarvärlden utstrålar ett onödigt förakt för tro och andlighet och tror att människor behöver religionen för att ge den tröst som vi behöver.

Hur hittar du själv den trösten?

– Min tajming har varit bra med Trump, fejknyheter och allt vad som är sant och falskt. Människor har svårt att veta vad som är sanning och ibland har jag det själv också.

Däremot kan jag ge en känsla av vilken info som är trovärdig.

MAN KAN utifrån tycka att livet och karriären

gått snabbt och som på räls för Emma, men hon har också haft sina svåra stunder, som då äldsta dottern Klara föddes.

Februari 2018

– Det gick inte alls som det skulle och det blev en väldigt svår period i mitt liv, berättar hon. Klara föddes med en hjärnskada och läkarna kunde inte svara på hur det skulle gå för henne. Men hon har haft tur, det har gått bra, fast hon har en cp-skada av den mildaste graden. Den berodde på en stroke, förmodligen i magen strax innan förlossningen. Men hon går i vanlig skola, cyklar och simmar och funkar som hon ska. Så egentligen blev det en solskenshistoria till sist.

– Jag tror att det handlar om acceptans, säger Emma Frans. Jag försöker ha ett slags metaperspektiv till mina känslor för att kunna acceptera motgångar och se på dem utifrån. Det är inget konstigt att må dåligt ibland och det är naturligt att vara ledsen när saker inträffar. Däremot blir det farligt den dag vi slutar acceptera livets djävligheter och tror att det bara ska vara en outtömlig källa till njutning.

– Dessutom tycker jag att det är viktigt att unna sig själv att dra ner på tempot ibland.

Att landa och komma ikapp. Vi borde lyssna lite mer på Alfons Åbergs farmor, hon som så vist säger att det är bra att ha det lite tråkigt ibland.

17

Du och Bibeln Du är viktig. Du är värdefull.

Jag hoppas att vi är överens om det.

Något annat som är viktigt är Bibelns berättelser.

De ger tröst, vägledning och hopp.

Vill du få inspiration till din dagliga bibelläsning?

Eller vara med och se till att alla som vill ska kunna få läsa Bibeln på sitt språk?

Då kan du bli stödmedlem i Bibelsällskapet.

Du är välkommen!

Lotta och kollegorna på Svenska Bibelsällskapet Anmäl dig via info@bibeln.se eller 018-18 63 30.

Medlemskap: 200 kr/år eller 1 500 kr/resten av livet

042-13 95 00 00 www.turretur.se r.se mail@turretur.se r.se 16 N. Storgatan 16 i Helsingborg rg

042-13 042-13 95 95 00 00 www.turretur.se www.turretur.se www.turretur.se mail@turretur.se mail@turretur.se mail@turretur.se N. Storgatan 16 N.95 Storgatan 042-13 00 Storgatan www.turretur.se iiHelsingborg Helsingborg Helsingborg

mail@turretur.se N. Storgatan 16 i Helsingborg

bibelsällskapet.se

042-13 95 00 www.turretur.se mail@turretur.se N. Storgatan 16 i Helsingborg

Vi hjälper er med flygbiljetter,

hotellbokningar, Vi hjälper er medhyrbil, flygbiljetter, hotellbokningar, hyrVi hjälper er med flygbiljetter, hotellbokningar, hyrVi hjälper er med flygbiljetter, hotellbokningar, hyrhjälperer ermed medflygbiljetter, flygbiljetter, hotellbokningar, hyrVi hjälper hotellbokningar, Vi hjälper er med hyrflygbiljetter, hotellb kryssningar, weekendresor, bil, kryssningar, weekendresor, paketlösningar, matbil, kryssningar, weekendresor, paketlösningar, matbil, kryssningar, weekendresor, paketlösningar, matbil,kryssningar, kryssningar,weekendresor, weekendresor, paketlösningar, matpaketlösningar, mat & vinresor, bil, paketlösningar, matbil, kryssningar, weekendresor, paket jorden-runt-resor m.m.Vi Inget & vinresor, jorden-runt-resor m.m.

Inget resmål är & vinresor, jorden-runt-resor m.m. Inget resmål är er med & vinresor, jorden-runt-resor m.m.

Inget resmål är vinresor, jorden-runt-resor m.m.

Inget resmål är hjälper flygbiljetter, hotellbokningar, hyr& vinresor, jorden-runt-resor & m.m.

Inget jorden-runt-resor resmål är vinresor, m.m. In resmål är för litet eller för bil,stort, kryssningar, weekendresor, paketlösningar, matför litet eller för stort, för nära eller för långt bort. för litet eller för stort, för nära eller för långt bort. för litet eller för stort, för nära eller för långt bort. för litet eller för stort, för nära eller för långt bort. för litet eller för stort, för nära eller för långt bort. för litet eller för stort, för nära eller för nära eller för långt bort. & vinresor, jorden-runt-resor m.m. Inget resmål är Denstora lilla engagemanget resebyrånför med engagemanget Den lilla resebyrån med det Den lilla resebyrån med det stora engagemanget Den lilla resebyrån meddet det stora engagemanget Den lilla stora engagemanget Den lilla resebyrån med det stora e litetdet eller stora för stort, förresebyrån nära eller förmed långt bort.

Den lilla resebyrån med det Den lilla resebyrån med det stora engagemanget stora engagemanget

Vi digVi atthjälper förverkliga att förverkliga Vihjälper din drömresa! drömre hjälper att förverkliga din Vi hjälper dig förverkliga dindrömre drömr dig din attdrömresa! förverkliga d lper dig att förverkliga din drömresa!

042-13 95 00 | www.turretur.se | mail@turretur.se | N. Storgatan 16 i Helsingborg

Yrke i kyrkan: Vaktmästare

JÖRGEN LAURBERG Ålder: 55 år.

Familj: Sambo och två barn.

Bor: Lindesberg År i yrket: 34.

Fritidsintresse: Fiske, mest flugfiske efter lax, öring och harr. Åker två gånger per år till Norge och fiskar lax. Tränar också yngsta sonens fotbollslag.

”Dopen är det roligaste jag gör” Jörgen Laurberg är vaktmästare i Linde bergslags församling, Västerås stift, och tycker att det är människorna han möter som gör jobbet meningsfullt.

Vad gör du på jobbet?

– Mitt jobb är otroligt varierat. I församlingshemmet möblerar jag inför olika aktiviteter. Jag håller ordning i lokalerna och servar de andra. Jag får träffa människor och hjälpa dem. Det händer mycket bakom kulisserna som kyrkobesökare inte märker.

Som vaktmästare måste man vara snillrik och snabb och fixa saker. En gång höll det på att bli slagsmål mitt under en begravning. Jag fick gå emellan. Som väl är har jag arbetat som dörrvakt och tränar mycket, så det var inga problem för mig.

Hur blev du vaktmästare i kyrkan?

– Det är en lång historia. Jag började som

Månad 2018

sommarungdom på kyrkogården. Efter ett par somrar ville kyrkogårdschefen att jag skulle börja jobba som säsongsanställd på kyrkogården. Och ytterligare något år senare blev det en vaktmästartjänst ledig. Det var många som sökte, 32 stycken, men jag fick jobbet. Och jag har aldrig känt att jag skulle vilja sluta. Det har hänt att jag blivit tillfrågad om att bli vaktmästare på andra ställen. Men jag vill stanna i församlingen. Här får jag visa medmänsklighet och se till att alla känner sig välkomna. Det spelar ingen roll om den jag möter är 2 eller 99 år.

Vad är roligast?

– Framför allt dopen. Jag ställer i ordning inför ceremonin, ser till att det finns dopvatten och psalmböcker. Jag hänger upp psalmnummer och tänder ljus. Barn är så otroligt spontana och säger så många roliga saker. Det har gett mig många skratt. Till exempel skulle två bröder döpas en gång. När den minsta, som var ett spädbarn, hade fått dopvatten på sin

panna torkade prästen av honom. När storebror också fått vattnet på pannan sprang han bort och torkade sig själv på lillebrors dopklänning med orden: ”Jag måste också torka mig!”

Vad är svårast?

– Begravningar av yngre människor. Jag känner många här och kan vara ett stöd åt de sörjande. Men det är tungt. Samtidigt är det meningsfullt och jag tycker om att kunna hjälpa dem som har det svårt.

Ett ögonblick du aldrig glömmer?

– Många! Vid ett tillfälle hade vi ett grekiskortodoxt dop i vår kyrka. De hade ställt en stor badbalja på dopfunten för att doppa ner hela barnet. Prästen doppade barnet tre gånger och läste samtidigt. Det var väldigt stämningsfullt och jag stod bak i kyrkan och såg på. Precis när de var klara tände de rökelse. Då klack det till i mig: Brandlarmet! Jag fick bråttom att slå av det ute i vapenhuset.

Det glömmer jag aldrig. Men jag hann!

19

Hållbart nytt år

Nu vill vi klara oss på det vi har Ska världen börja må bättre måste vi sluta konsumera nya prylar i den takt vi gör i dag. Kanske har du läst om personer som satsat på ett helt köpfritt år? Fast att leva klimatsmart måste inte vara ett enda stort umbärande. Ur beslutet att inte skaffa nya prylar föds i stället kreativitet och nya idéer, säger de som testat.

INGEN KAN göra allt, men alla kan göra något.

Det är en nött kliché, men den fångar ett av hindren för många som funderar på ett mer klimatsmart liv: Vi tror att det krävs så mycket! Men börjar man med ett litet steg så föds snart tankar på flera, förklarar Auro Inge Ricking i Stockholms södra förorter.

Och det första kan vara att börja ifrågasätta varje pryl vi köper.

– Att köpa enbart begagnat är inte så jobbigt, det finns så mycket loppisar. Sedan insåg jag att jag ändå konsumerar och bidrar till sopberget. Det var då jag började återvinna på allvar.

Något som ställer till det för miljön är människors fåfänga, anser hon. Att alltid vilja ha det senaste, att uttrycka sig, belöna sig och förverkliga sig själv genom att shoppa.

Att leva klimatsmart är något som växt fram för Auro Ricking, som en grönsnitslad stig från uppväxten i ett hem med små resurser, skogsutflykter med mormor och morfar, miljömedvetna lärare, konstutbildning och jobb som förskollärare.

NU HAR hon steg för steg bytt garderoben mot kläder hon sytt själv, köpt i andra hand eller fått, hon har skaffat begagnade möbler, fyllt skafferiet med örtteer, kryddor och annat från naturen. Man kan äta mer än man tror, så det vore synd att lämna svamp och annan gratismat i skogen – fast hon inte tål svamp.

Fast man kan ju alltid glädja matgäster med en paj!

Torkade nypon, avokadokärnor, bark och annat från naturen kan bli till färger att göra batik med. Auro skapar även förvaringskärl och konst av återvunnet material. Reklamblad klipper hon i mindre bitar och häftar ihop till

20

anteckningsblock. En klädhängare i hallen är en gren med några kapade kvistar, en annan är huvudet på en gammal kratta.

DÅ OCH då skickar Auro ut efterlysningar på Facebook efter glasburkar, flaskor, äggkartonger och liknande. Andra gånger kan det vara gamla jeans som hon klipper benen av, så det blir shorts plus tyg till andra ändamål som kuddar, sypåsar eller annat. Mycket ger hon sedan bort, i en sorts återbäring som ingår i kretsloppstänket.

– Många är tacksamma att de kan göra något för miljön via mig. Nu har jag hållit på så länge att det nästan gör fysiskt ont att köpa nytt.

Hon tar också till vara användbara saker som andra slängt, även om det först tog emot för att det är ett socialt stigma att rota i soprum.

De flesta av oss vill göra något för miljön. Vi går till de gröna containrarna och källsorterar, vi köper ekologisk mat och går på loppis. Men mer än så blir det inte för de flesta. Det som hindrar oss är slentrian och bekvämlighet.

Kanske skyller vi på att vi saknar kunskap.

Eller tvärtom, att det finns för mycket information, att det inte går att skilja agnar från vete. Eller att bloggarna bara skildrar extremister som lever utan el i en koja i skogen,

eller har ett totalt köpfritt år med stora umbäranden och asketiskt lidande.

Samtidigt skapar starka aktörer bilden av hur man ska leva för att bli lycklig – reklam och ”influencers” på sociala medier som använder vissa produkter och kläder. Inredningstidningar bidrar till bilderna, skapar krav på oss och därmed stress.

Men att bryta med det handlar inte om att sluta konsumera, utan att göra det smartare.

Det anser Medveten konsumtion, en av flera organisationer som driver och stöttar klimatsmarta initiativ, föreläser, informerar och bildar opinion.

– Väldigt många konsumerar slentrianmässigt, man gör som man alltid gjort. De funderar inte särskilt mycket på att välja bättre varor, eller fråga sig ”Behöver jag det här? Kan jag i så fall få tag på det på ett mer hållbart sätt? Kan jag köpa begagnat, byta med någon eller dela med någon, dela med grannen”, säger generalsekreteraren Alexandra Davidsson.

HENNES TIPS för att minska sin konsumtion

är att just ställa frågor: Varifrån kommer varan? Hur har den tillverkats? Hur är förhållandena på fabriken? Hur är den förpackad?

Hur har den transporterats?

– Men de viktigaste är: Behöver jag den?

Och behöver jag i så fall köpa nytt?

Och köper man nytt ska man alltid fråga efter hållbara alternativ, tipsar Alexandra Davidsson.

Hon framhåller att det är viktigt att inte försöka göra allt, utan utgå ifrån sig själv och ta det steg för steg. Då blir förändringarna mer hållbara och man upptäcker sin egen väg framåt, hittar sina egna lösningar.

”Väldigt många konsumerar slentrianmässigt, man gör som man alltid gjort. De funderar inte särskilt mycket på att välja bättre varor, eller fråga sig: Behöver jag det här?”

Februari 2018

Den som inte varit där kan tro att familjen lever gammaldags och primitivt, men så är det inte.

– Vi bor i ett nybyggt hus, har bil, datorer och mobiler som alla andra. Vi har ett spa, en isolerad badtunna som är varm året runt.

Vi skulle aldrig vilja bo i ett torp utan det moderna, jag skulle inte vilja mala köttfärs i handvevad kvarn, säger Christina som håller på att skriva en bok om självhushållning i modern tappning, med tips om vad man kan göra själv.

– Jag har skrivit på den i två år, för så många är intresserade och vill veta mer, säger Christina.

På gården Brantas utanför Varöbacka i Halland gör Christina Almén och hennes familj det bästa för att leva hållbart. De har inga maskiner och odlar därför ingen säd, utan potatis, lök, vitlök, bönor och väldigt mycket annan frukt och grönt på friland.

För Christina är det självklart att leva så, hon är uppväxt med det, på granngården.

Både pappa och mamma är trädgårdsmästare och driver en firma som startades av hennes farfar.

Allt avfall källsorteras och komposten är viktig i gårdens kretslopp. De har inte mycket djur och därför inga ekonomibyggnader, bara ett hönshus. På sommaren har de kycklingar, kalkoner och vaktlar.

EN AV DE SAKER hon har gemensamt med stadsbon Auro är uppväxten i respekt för natur och miljö, som hon fått i arv. Kanske föds miljötänket där?

Barn förstår, men sedan försvinner det ju längre upp i utbildningsystemet man kommer. Auro Ricking vill att miljökunskap blir obligatoriskt för alla som läser på högskolor och universitet, där framtidens makthavare utbildas.

Och det måste omsättas i praktisk handling.

– Har man väl börjat tänka på att man kan ta tillvara allt så hittar man sätt. Jag tror det är så kreativiteten föds.

TEXT & FOTO: MATS KARLSSON

21

Samiska i kyrkan

”Vi samer är ett berättande folk” Andlighet gör sig bäst på modersmålet. För den präst som förstår det, finns mycket att dela med sig av. Birgitta Simma jobbar i Luleå stift, där hon håller svensk-samiska gudstjänster. För henne är närheten till naturen en unikt samisk upplevelse.

22

SAMERNAS ANDLIGHET har sedan urminnes tider varit förknippad med naturen; med dju­ ren, bergen, himlen och vattnet. Därför är en präst som behärskar de samiska språken en stor tillgång i samiska områden.

– Skapelsen berättar hela tiden. Det är det speciella med samerna, att vi har fått vara i den. Vi är vana vid stillheten. Ofta är vi ensamma på vidderna, ibland är vi med bara en enda vän, konstaterar Birgitta Simma.

När hon i kyrkan sjunger ”Guds källa har vatten till fyllest” vet hon att de samiska för­ samlingsmedlemmarna tillsammans med henne ser källan, och att de samtidigt minns hur de satt sig att vila vid den, hur de smakade vattnet. I samiska miljöer är poesin framträ­ dande och naturnära. Att välja texter som

talar till de erfarenheter som samer själva uttrycker med hjälp av poesin är en själv­ klarhet för en samisk präst.

– Bibelns poetiska böcker fungerar utmärkt i den samiska miljön, liksom berättelserna.

Samerna är ett berättande folk. De muntliga berättelserna handlar om urgammal myto­logi, etiska dilemman och värderingar.

KYRKANS UPPDRAG är att tolka människ­

ors berättelser, och sätta in den i den stora berättelsen om Gud och Jesus Kristus. Vad betyder ett ursprungsfolks erfarenheter i den kontexten?

– Det är en utmaning för kyrkan att när­ ma sig den samiska urfolkskulturen och

Februari 2018

Birgitta Simma behärskar nordsamiska och lulesamiska, och har sett hur viktigt det egna språket är för att förmedla det outtalade.

”Skapelsen berättar hela tiden. Det är det speciella med samerna, att vi har fått vara i den. Vi är vana vid stillheten.” terade. Det är ett sätt för präster som inte kan samiska att ändå bereda utrymme.

– Men det är bra om den som tjänstgör i ett samiskt område lär sig åtminstone väl­ signelsen och Fader vår på de samiska språk som talas i området. Välsignelsen är viktig för samerna. De har sedan urminnes tider väl­ signat marker, boplatser, familjen och folket. Det är inte så svårt att lära sig. Jag har lärt många.

Birgitta Simma behärskar nordsamiska och lulesamis­ ka. Hon ser hur språket för­ År 2016 kom vitboken om rela­ löser när hon håller guds­ tionerna mellan Svenska kyrkan tjänst. Tårarna kommer, och samerna ut. Den är menad psalmerna får ökad kraft. att vara startpunkten i en Texterna finner sin väg till försoningsprocess. hjärtat.

Modersmålet tycks Den 6 februari är det den ha en särskild ingång till sjä­ samiska nationaldagen, len, en förmåga att förmedla som firas sedan det outtalade. år 1992.

START FÖR FÖRSONING

andliga erfarenheter med ödmjukhet, nyfikenhet och öppenhet. De erfarenheterna fanns där redan långt innan kyrkan bildades, konstaterar Birgitta Simma.

I sju år har hon varit stiftsadjunkt och samordnare för samiskt kyrkoliv och samis­ ka frågor i Luleå Stift. Hon kommer dit hon kallas – Umeå, Gällivare, Jokkmokk eller Vil­ helmina. Hon träffar anställda, kyrkoråd och samiska församlingsbor. Hon håller föredrag och seminarier och får ibland även utbilda präster i hur de kan integrera samiskan i gudstjänsten.

Församlingarna har lärt sig att hjälpas åt med gudstjänsterna. Församlingsmedlem­ mar medverkar med läsning på samiska – ibland finns tre olika samiska språk represen­ Februari 2018

HON ÄR SAMTIDIGT noga med att påpeka att perspektivet behöver vidgas. Att det ska finnas ett sammanhang som samer känner igen som sitt eget, så texterna passar i den miljö som är det ursprungliga för dem. Även de som inte förstår samiska ska kunna knyta an.

– En samisk konstnär lärde mig se det med frågan ”Varför har ni inga samiska kyrkotex­ tilier?” Den samiska kontexten kan göras tydlig också inne i kyrkorummet. När jag går i kyrkan vill jag vila ögonen på något som är jag, som jag känner igen mig i.

Många samer lever i det svenska samhäl­ let, utan att vara omgivna av de traditionella

samiska symbolerna eller tala språket. Men Birgitta Simma tror att samisk konst fortfa­ rande talar till de flesta, liksom förståelsen för den utsatthet som samer har känt och fortfarande känner.

– Det finns så många hotbilder, så mycket undanträngning. Gruvdriften hotar rennä­ ringen, liksom klimatförändringarna. Samer­ na är alltid i vägen för någon. Jag märker att rädslan för exploatering är verkligheten för många samer. Den utsattheten är en erfaren­ het vi också måste ge utrymme i kyrkan.

FÖR HENNE innebär existens på samma villkor att ingenting sopas under mattan. Att man i kyrkan inte ryggar för att samer under århundraden förtryckts: att man vågar röra vid det och ge namn för det som gör ont.

– Förtroende måste skapas och utrymme måste ges för helande hos dem som uppfattar att kyrkan var tyst och frånvarande medan övergreppen pågick. Det finns flera dimensi­ oner här, inte minst befrielsen i att få använda sitt språk i kyrkan. Att vara delaktig i något som är ens tillhörighet men som inte alltid varit tillåtet.

Snart kommer det att finnas en bok om samiskt kyrkoliv i Luleå stift, med inspiration och kunskap om hur man kan arbeta för att stärka den samiska kulturen i kyrkan. Birgitta Simma har redan börjat skriva den.

– Hur kan man göra vid ett samiskt dop, till exempel? Det är viktigt att veta för att samer ska få plats i kyrkan på samma villkor.

TEXT: MARIKA SIVERTSSON FOTO: FIA KADDDIK/IKON

23

✁

✁

Att skriva ett testamente kan vara viktigt. Ändå drar sig många för det. Det kan kännas både krångligt och jobbigt, så det blir helt enkelt inte av. Därför har Hjärt-Lungfonden tagit fram Testamentskolan. Lena Krantz, jurist på Juristbyrån i Danderyd och Vallentuna, reder här ut begreppen och vägleder dig i de funderingar du kanske har kring testamente.

Testamentskolan® del 1 av 6

Farfar & Farmor

Farbro & Faster Kusiner

Far & Mor

Halvsyskon barnbarn

Morbror & Moster Kusiner

Halvsyskon Halvsyskon barn

släktingar i den andra arvsklassen ärver släktingar i den tredje arvsklassen: dina far- och morföräldrar samt deras barn, men inte deras barnbarn. Kusiner ärver med andra ord inte varandra. Om du saknar såväl make som arvingar tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden.

Morfar & Mormor

Syskon syskonbarn Barn

Barn

Barnbarn

Barnbarn

syskonbarnbarn

Första arvsklassen Andra arvsklassen Tredje arvsklassen Ej arv

osv...

osv...

A RVSOR DN I NGE N A NGE R I V I L K E N OR DN I NG DI NA SL Ä K T I NGA R Ä RV E R DIG.

VAD ÄR TESTAMENTE? ”En ensidig rättshandling genom vilken en person förordnar om sin kvarlåtenskap.” Så lyder den juridiska definitionen. Det är med andra ord en legal handling där du berättar hur du vill att din efterlämnade egendom ska fördelas efter din bortgång. Ett testamente är aldrig bindande.

Du kan när som helst upphäva eller ändra det. Det som står i testamentet träder i kraft först när du är avliden.

VEM ÄRVER MIG OM INTE MAKE ELLER TESTAMENTE FINNS? Om du avlider utan att efterlämna make eller maka och inte har skrivit ett testamente, fördelas din kvarlåtenskap enligt de regler som kallas arvsordningen. Grunden i arvsordningen är släktskapet, där släktingar är indelade i tre arvsklasser. I första arvsklassen finns dina avkomlingar, det vill säga barn, barnbarn och så vidare. Dessa kallas även bröstarvingar och står först i tur att ärva. Så länge det finns någon enda arvinge i första arvsklassen kan andra släktingar inte ärva något.

KUSINER KAN INTE ÄRVA Andra arvsklassen är föräldrar och deras avkomlingar, det vill säga dina syskon, syskonbarn och så vidare. Finns inga

AV VILKA SKÄL SKA JAG SKRIVA ETT TESTAMENTE? Det främsta skälet är att du vill sätta arvsordningen helt eller delvis ur spel. Till exempel undanta vissa släktingar från arvsrätt, eller testamentera hela eller del av din kvarlåtenskap till en specifik person eller en ideell organisation.

Ett annat skäl är om du önskar sätta upp vissa villkor för den som ärver. Ytterligare ett skäl att upprätta testamente är om du vill att ett visst belopp eller ett visst föremål ska tillfalla någon eller några specifika personer. Det kallas för penninglegat respektive saklegat. Det är inte ovanligt att ideella organisationer erhåller testamentsgåvor i form av legat.

I nästa del av Testamentskolan behandlar vi makes arvsrätt, begreppen arvslott och laglott samt förskott på arv.

Läs hela skolan på www.hjart-lungfonden.se/testamente Lena Krantz, Jurist på Juristbyrån i Danderyd/ Vallentuna – PS. Om man vill att en del av sin kvarlåtenskap ska gå till forskning måste man upprätta ett testamente. Vill duveta mer eller beställa vår handledning är du välkommen att ringa oss på 08-566 24 230.

Ja, skicka mig kostnadsfritt ”Testamentshandledningen” som informerar om hur jag upprättar ett testamente och hur jag kan testamentera till forskningen.

NAMN ADRESS POSTNR

POSTADRESS

AMOS TS

Posta kupongen till Hjärt-Lungfonden, 110 05 Stockholm.

Skriv FRISVAR på kuvertet så slipper du portokostnader.

Beställ eller läs mer på vår hemsida www.hjart-lungfonden.se

PG 90 91 92 -7 www.hjart-lungfonden.se org.nr 802006-0763

© Hjärt-Lungfonden. All rights reserved.

Klipp gärna ur och spara. de andra delarna finns upplagda på vår hemsida www.hjart-lungfonden.se

Klipp gärna ur och spara. de andra delarna finns upplagda på vår hemsida www.hjart-lungfonden.se

Varför ska jag skriva ett testamente?

Fastekalendern 2018 onsdag 14/2 Askonsdag

måndag 12/2

tisdag 13/2

fredag 16/2

lördag 17/2

söndag 18/2 1:a sön.

måndag 19/2

tisdag 20/2

onsdag 21/2

fredag 23/2

lördag 24/2

söndag 25/2 2:a sön.

Värm någon som fryser

Avstå från något du inte behöver för miljöns skull Tänk på hur du använder vatten idag

måndag 26/2

Tacka någon som inte får tillräckligt med uppskattning

Fettisdag

Påbörja skafferi/ frystömning Ta dig tid att lyssna idag

Bjud på våfflor

tisdag 27/2

Lyssna på musik du inte brukar välja

Välj en bok som väcker ditt hjärtas längtan att fördjupa dig i under fastan.

Be för någon du har svårt för

onsdag 28/2

måndag 5/3

tisdag 6/3

onsdag 7/3

Tala med ditt inre barn

fredag 9/3 Sitt en timme i tystnad

måndag 12/3 Gå en bönepromenad

fredag 16/3

Tänk på hur Gud verkat i ditt liv

måndag 19/3 Värm någon idag

fredag 23/3

Leta efter vårtecken

måndag 26/3 Ta fram listan med det du är tacksam för, fyll på!

fredag 30/3 Långfredag Stanna vid korset Februari 2018

Be för det du hör/ läser på nyheterna

lördag 10/3

3:a sön. i fastan

Le mot alla du möter idag

lördag 17/3

söndag 18/3 Maria

tisdag 20/3

Ta vara på dagsljuset

Vårdagjämning

lördag 24/3 Möt en vän

tisdag 27/3 Be sakta och eftertänksamt

lördag 31/3

Påskafton Umgås med familj och vänner

Läs om kvinnor i Bibeln, t.ex. Mirjam eller Priscilla

Be för alla som hungrar och törstar

onsdag 14/3

Besök någon som är ensam

torsdag 8/3 Kvinnodagen

Midfastosöndag

tisdag 13/3

Be Gud om hjälp med det som behöver ändras i ditt liv

Ät en enkel måltid

Dela med dig av ditt överflöd

söndag 11/3

Baka bröd och dela med dig

Välj en psaltarpsalm som symboliserar livet just nu

torsdag 1/3

Be för fred i världen

söndag 4/3

Tänk på ditt andliga hem

torsdag 22/2

i fastan Be för alla som kämpar med tron

lördag 3/3

Tacka för allt det goda

Skriv ner fem saker du är tacksam för.

i fastan Be för alla som prövas just nu

fredag 2/3 Världsböndagen

torsdag 15/2

Ge någon en oväntad gåva

torsdag 15/3

Se på himlen, följ molnen eller räkna stjärnor

Be för alla bebådelse passionerade människor

onsdag 21/3 Be för kyrkan

torsdag 22/3

Tacka för det som gör dig glad

söndag 25/3 Palmsöndag Be för alla som går korsets väg

onsdag 28/3 Dymmeldagen torsdag 29/3 Skärtorsdag Bär en fastepsalm med dig under stilla veckan

söndag 1/4 Påskdagen Kristus är uppstånden!

Fira nattvard med Jesus och lärjungarna Slå följe med Jesus!

25

Fasta

Sex veckor före påsk inträffar fastetiden. Det är dock inte alls säkert att fastan betyder att man avstår från mat. Vi har träffat Sofija Pedersen Videke, präst i Svenska kyrkan Helsingborg som berättar vad fastan innebär för henne.

Fasta

en lustfylld och utmanande förberedelse ATT FASTA inför påsk och jul var en del av uppväxten för Sofija Pedersen Videke, som har sin bakgrund i den ortodoxa kyrkan, där fasta är en uttalad del av det kristna livet.

Idag är hon präst i Svenska kyrkan och fastar fortfarande, fast på ett annat sätt.

– När jag var barn innebar det att man avstod från viss mat, exempelvis kött. Idag fastar jag inte genom att avstå från mat för jag tycker inte riktigt om det. Matfasta ses ofta som ett sätt att gå ner i vikt. Jag har levt nära ätstörningar och det gör att jag är tveksam till att fasta genom att inte äta.

Det viktigaste för Sofija är att hennes fasta ger ett mervärde för relationen till Gud och andra människor. Sedan 2010 gör hon en fastekalender två gånger om året, en till jul och en till påsk. Meningen med kalendern är att man ska få en andlig fördjupning inför den stora festen som väntar efter fastan. Varje dag har någon form av uppdrag, men Sofija betonar att det är viktigt att kalendern inte blir för prestationsinriktad.

– EN TREDJEDEL av dagarna gör man något för andra människor, en tredjedel gör man själv och en tredjedel går ut på att bara vara och njuta av skapelsen, säger hon.

En dag kan till exempel innehålla uppmaningen börja med kyl- och frystömning, en annan stå och se på solnedgången och en tredje bjud någon som behöver på mat.

26

– Ibland avstår jag från något också, men ska jag göra det vill jag avstå för att lägga till något för mina medmänniskor, säger Sofija.

Allt går inte att avstå från heller. Exempelvis sex veckor utan sötsaker kan vara svårt som präst.

– När jag gör hembesök blir jag ofta bjuden på hembakat. Inte kan jag avstå då bara för att det är fasta. Det sårar andra, gör andra illa, säger hon.

INOM SVENSKA kyrkan finns inga uttalade

regler som säger att fasta måste gå till på ett visst sätt. Sofija trivs med att man kan forma fastan så som man själv vill, men det betyder inte att det är lätt.

–Jag är dålig på rutiner så att följa en kalender i 40 dagar är en utmaning. Att det

”Det viktigaste är inte att hela tiden följa kalendern utan att få en möjlighet till andlig fördjupning på ett sätt som man inte alltid hinner med resten av året.

inte är tvingande är också en del av utmaningen, säger hon.

En vardag med fyra barn och heltidsjobb innebär dessutom att det inte är säkert att det fungerar att stå i lugn och ro och njuta av solnedgången. Och kanske har man inte möjlighet att bjuda en behövande på lunch just den dagen som det stod i kalendern? Då är det okej att anpassa sig efter verkligheten.

– Man kanske kan se solnedgången från bilen när man varit och hämtat barnen? Och bjuda på lunch en dag när det fungerar? Om man inte hinner under några dagar kan man göra ett uppsamlingsheat och göra flera saker samma dag, säger hon.

– Det viktigaste är inte att hela tiden följa kalendern utan att få en möjlighet till andlig fördjupning på ett sätt som man inte alltid hinner med resten av året.

SOFIJA HAR märkt ett ökat intresse av att fasta och göra saker som påminner om fasta, både i den lutherska kyrkan och i övriga samhället.

– Jag tror att det överflöd vi lever i spelar in. Många vill skala bort och det kan man göra på olika sätt, till exempel genom fasta, köpstopp eller downsizing.

–I ett samhälle där man kan få allt kan man också inse att man kanske inte mår bra av att ha allt, säger Sofija Pedersen Videke.

TEXT OCH BILD: JOSEFINE SJÖQVIST

Februari 2018

Fastans färger är blå och lila.

Under fastan har prästen blå eller lila stola och mässhake och altaret har blå eller lila duk. Sofija Pedersen Videke förbereder sig inför gudstjänst.

Fasta i korthet Alla de tre abrahamitiska religionerna, judendom, kristendom och islam innehåller fasta, några exempel är Jom Kippur inom judendomen, Ramadan inom islam och fastan inför jul och påsk inom kristendomen.

Kristen fasta innebär sällan att man helt avstår från mat och dryck. Istället kan man avstå från till exempel kött. Man kan också fasta på andra sätt, exempelvis genom av inte titta på tv, inte använda sociala medier, eller inte äta godis. Man kan också följa en fastekalender likt den Sofija Pedersen Videke gör varje år.

Påskens fasta börjar på askonsdagen och avslutas på långfredagen. På söndagarna bryts fastan. I en del kristna traditioner fastar man onsdag och fredag hela året.

Källa: Dagboken med kyrkoalmanacka 2013-2014 och svenskakyrkan.se

Februari 2018

Sofija Pedersen Videke.

27

Våra kyrkogårdar

Urngravar ett gravskick som snart fyller 100 år GENOMGÅNGEN AV gravskick som erbjuds

vid Helsingborgs kyrkogårdsförvaltning börjar nå sitt slut, endast två gravskick finns kvar att presentera: urngrav och urnmur/ urnnisch. I detta nummer berättar vi mer om urngrav: ett enskilt gravskick som upplåts med gravrätt.

Urngraven ger i likhet med kistgraven möjlighet att plantera och dekorera graven på eget vis så länge det sker inom ramarna för det som kallas god gravvårdskultur och för de upplåtelsevillkor som gäller för den aktuella graven. Gravrätten innebär alltså en skyldighet att hålla graven i snyggt och vårdat skick.

Gravrättstiden är normalt 25 år men kan både förlängas eller sägas upp i förtid om gravrättsinnehavaren så önskar. Både kist- och urngravar är ett gravskick där de anhöriga får vara med vid gravsättningen.

URNGRAVEN HAR som sagt stor likhet med

kistgraven, men med den skillnaden att det är urnan/askan som gravsätts i stället för en kista, därför blir graven mindre. En urngrav har som regel plats för 4-9 urnor. Urngraven har en gravvård/gravsten och en planteringsyta – precis som kistgraven. Antingen sköter gravrättsinnehavaren graven eller så kan gravskötsel köpas in från kyrkogårdsförvaltningen.

Med gravrätt

Det var när kremation infördes som urngravar kom till. I Helsingborgs stod krematoriet klart 1928, men det invigdes först året därpå. Begravningsplatsen runt krematoriet är endast till för urnor/askor och de flesta av kvarteren är just urngravar.

Det faktum att en urngrav inte tar lika mycket yta i anspråk som en kistgrav gör att urngravar är påfallande mindre än en traditionell kistgrav. Det är vid gravkvarteren runt krematoriet som urngravens småskalighet blir som mest tydlig. De hårt reglerade kraven på gravstenarnas storlek bidrar till att skapa ett fantastiskt enhetligt sammanhängande arkitektoniskt uttryck.

DET ÄR inte helt ovanligt att gamla återläm-

nade kistgravar återupplåts som urngravar.

Kvarter 3:U på Pålsjö kyrkogård är ett exempel på där ett helt kvarter har kunnat göras om till urngravkvarter. På detta sätt har begravningsmark kunnat återanvändas och begravningsplatserna hålls levande istället för att riskera att bli öde och oattraktiva.

Fem av Helsingborgs åtta begravningsplatser erbjuder urngravar/urnlundar: Raus, Råå, Nya, Pålsjö och Krematoriet.

TEXT OCH BILD: HELENE BÅTSHAKE

Med begränsad gravrätt

Utan gravrätt

Kistgravplats, kistor

Urngravplats, Urnor/askor

Askgravplats, Askor/urnor

Urnmur, Urnor

Askgravlund, askor

Minneslund, Askor (kista)

Spridning natur/ hav

Rätt för anhörig att närvara vid gravsättning

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Nej

Ja

Ansvarar för gravanordning (gravsten)

Gravrättsinnehavaren

Gravrättsinnehavaren

Upplåtaren/ Gravrättsinnehavaren

Upplåtaren

Upplåtaren

–

–

Ansvarig för gravskötsel

Gravrättsinnehavaren

Gravrättsinnehavaren

Upplåtaren

Upplåtaren

Upplåtaren

Upplåtaren

–

Plats för utsmyckning

Enskild

Enskild

Enskild

Enskild

Kollektiv

Kollektiv

–

Gravrätten kan förlängas och förnyas

Ja

Ja

Ja

Ja

–

–

–

28

Fakta: gravskick

Det finns kortfattat sex olika gravsättningsalternativ: Kistgrav, urngrav, askgravlund, minneslund, askgravplats och urnmur/ kolumbarium. Ett sjunde alternativ är att sprida aska i hav eller naturmark. Detta får bara ske på vissa platser och måste godkännas av Länsstyrelsen i varje enskilt fall.

Februari 2018

Trädgårdstipset — trollhassel Den skånska vintern är ofta ganska grå och det som då emellertid blommar och ger färg sticker ut. I vinternumren av Amos kommer vi att lyfta fram vinterblommande buskar eller andra växter med stor vinterkaraktär. Till denna kategori växter hör trollhasseln, som har sin blomningstid från januari och in i april, då de senaste sorterna blommar. Den har tofsliknande blommor, som sitter väldigt tätt inpå de bara grenarna.

Blommorna tittar fram ur små bruna, ludna knoppar och runt busken sprider sig en fin doft.

Färgen går från ljust gult (Hamamelis x intermedia ’Pallida’) till nästan vinrött (Hamamelis x intermedia `Diane´).

Busken är smal nertill och grenarna går vasformigt ut och gör den bredare än hög. Sorten ’Diane’ blir så mörk att den kan behöva en ljus bakgrund, eller stå lite fritt för att blommorna riktigt ska synas. Med en underplantering av vintergröna perenner t ex julrosor, vintergröna eller silverfryle fylls tomrummet under trollhasseln och ger den sällskap och

Begravningsplats eller kyrkogård?

Kyrkogård är det begrepp som oftast används som benämning på en begravningsplats. För att vara kyrkogård i ordets rätta bemärkelse krävs det dock att det finns en kyrka på platsen. Alla kyrkogårdar är begravningsplatser, men bara en del av begravningsplatserna är kyrkogårdar.

Endast en av Helsingborgs åtta begravningsplatser är en regelrätt kyrkogård, nämligen Raus. Övriga saknar kyrka och borde egentligen inte benämnas kyrkogård, som exempelvis Gamla kyrkogården och Nya kyrkogården.

I Begravningslagen används begreppet begravningsplats konsekvent även för kyrkogårdar och vi på Kyrkogårdsförvaltningen försöker, vårt eget namn till trots, också använda det mer allmängiltiga begravningsplats i största möjliga mån.

sammanhang. Tillsammans blir det ett riktigt blickfång mitt i vintern. En sådan underplantering passar också fint till trollhasseln intensivt röda höstfärger. Under våren och sommaren däremot ”drar den sig tillbaka” för att ladda och sätta knopp och åter kunna överraska till vintern. Man skulle kunna tro att den är släkt med hasseln, vilket den inte är. Rent namnmässigt blir den också ofta förväxlad med ormhasseln, en hassel med snirkliga grenar som i Tyskland kallas för korkskruvshassel. Någon sådan har vi inte satt på någon begravningsplats. Däremot finns Trollhassel planterad; lättast att hitta är den på Kistlunden på Pålsjö kyrkogård där den blommar i gult och är väl värd ett besök.

TEXT : ANNA BLUM

Detta händer på kyrko­gårdarna Vid snö skottas de största gångarna på begravningsplatserna på vardagarna.

Många beskärningsarbeten görs under vintern, bland annat klipps lindarna på Nya kyrkogården.

Upplåtelsevillkor och gravvårdsbestämmelser De allra flesta gravkvarter och gravområden har så kallade upplåtelsevillkor och gravvårdsbestämmelser som anger gravens ”utformning”, exempelvis storlek, planteringar, eventuell inramning samt bestämmelser som rör gravvårdens (gravstenens) form, bredd, höjd och i enstaka fall även färg. Det är olika bestämmelser för olika kvarter. Krematoriets begravningsplats har de mest strikta bestämmelserna.

På Råå finns det kvarter för ”fri form” där bestämmelserna är väldigt generösa. Här återfinns också några pampiga romska gravar.

Sitt vackert!

De specialbyggda och platsanpassade U-formade bänkarna i Östra urnlunden på Krematoriets begravningsplats är nu på plats! Med stor hantverksskicklighet har exakta kopior av originalbänkarna skapats.

Februari 2018

29

Aktuellt & Sociala medier

Tro och vetenskap?

VISSTE DU att det finns en

forskningsenhet inom Svenska kyrkan? Här arbetar ett antal forskare med kunskap inom en rad olika områden.

Fokus för forskningsenheten är begreppet samhällsteologi. På deras webbsida kan du läsa mer om enheten och också hitta spännande publikationer att ta del av. svenskakyrkan.se/forskning eller facebook.com/svenskakyrkansforskningsenhet

Sant eller falskt?

1. Cirka 8 000 svenskar fyller år på julafton.

2. Varje år slänger vi svenskar ungefär 8 kg klädavfall per person.

3. På de senaste 50 åren har det i Lund varit snö på juldagsmorgon 18 gånger.

4. Selma är ett vanligt flicknamn i Sverige. Semla däremot är det fler män som heter.

5. Amos Helsingborg kommer ut 6 gånger i år.

Högljutt i kyrkan?

Hillsong United är ett lovångsband från Australien som har sitt ursprung i en kristen evangelisk kyrka som menar att det kristna budskapet ska föras ut med sång och musik. Det finns flera Hillsongkyrkor runt om i världen som attraherar kanske framförallt unga människor. Spotifylistan i detta nummer är en samling av några av sånger du kan få höra i en Hillsong church – the noisiest church in the world?

Forever Reign – Hillsong Worship Real Love – Hillsong Young & Free What a beautiful name – Hillsong Worship The king is among us – Elevation Worship Cornerstone – Hillsong Worship För vår Gud är allting möjligt – Hillsong på Svenska Everything – Tim Hughes Happy day – Tim Hughes Beautiful one – Tim Hughes This I Believe – Hillsong Worship Scanna koden direkt genom din Spotify-app så hittar du listan!

Svar: 1. Falskt. Det är faktiskt cirka 18 000 svenskar som fyller just på julafton. Och då är inte Jesus inräknad. Det är ganska osäkert exakt vilken dag Jesus föddes, men i den kristna traditionen firas Jesu födelse på juldagen. Och inte på julafton då som sagt.

2. Sant. Men vi börjar bli bättre och bättre på att återvinna också. När man undersökt textilavfallet har man sett att 60 % är hela textilier som skulle kunna återanvändas. Tänk på det!

Tips: erikshjalpen.se/store/helsingborg/

Källa: Statistiska Centralbyrån, SMHI 3. Sant. Och vissa scenarion beräknade på stigande temperatur och växthusgas pekar på att det överhuvudtaget inte kommer att kunna bli en vit jul i området om 100 år.

4. Falskt. Däremot finns det två kvinnor i Sverige med namnet. Och en person som heter det i efternamn. Just nu är det väldigt aktuellt med semlor. Och gott.

5. Sant. Sant. Nästa nummer kan du läsa redan den 23 mars.

Ung i den världsvida kyrkan Under våren får vi i Svenska kyrkan Helsingborg besök från en av våra systerskyrkor ute i Världen, närmare bestämt Brasilien. Besöket är en del i utbytesprogrammet Ung i den världsvida kyrkan. Är du mellan 18-30 år, aktiv i Svenska kyrkan och har erfarenhet av vårt ungdomsarbete? Är du globalt engagerad och vill få nya erfarenheter

30

och perspektiv på tillvaron? I så fall kan du söka en plats i Svenska kyrkans utbytesprogram Ung i den världsvida kyrkan.

Sista ansökningstid för att söka en plats i programmet är den 15 mars. Läs mer på svenskakyrkan.se/lundsstift/ung-i-den-varldsvida-kyrkan

Februari 2018

Korsord

Korsordsdags Bra jobbat alla korsordsinlämnare under 2017! Vi i redaktionen tackar igen för alla vackra vykort, rätta lösningar i brev och mejl. Rätt svar på sista numrets korsord var ”Nu tändas tusen juleljus”. Vi gratulerar Ulf och Gunni för de rätta inskickade svaren, biobiljetter väntas i er postlåda! Facit finns nu på vår webbsida svenskakyrkan.se/helsingborg/amos.

Tävla om biobiljetter

Sista datum för att vara med i utlottningen av biobiljetter för det här numrets ordfläta är den 1 mars. Glöm inte att ange er postadress för att vi ska kunna skicka ett eventuellt pris. Svaret på ordflätan mejlar ni till helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se eller skicka via vanlig post till Helsingborg Amos, Box 1453, 251 15 Helsingborg.

BILD: PIXABAY.COM

HAVSBUKT

TRAPETSKONSTNÄRER

SOCIAL- SKILJEGRUPP TECKEN

BEREDD

BILDA DROPPAR BRÅK

ANTAGANDE

GISTEN OLJUD KLAGA PÅ HIMLAKROPP

TONART

PIN GANGSTERLEDARE

GOJA GRÄNS

GÖR VERKAN MAN KAN TA BETALT FÖR GAMMAL

ROKOKO

PRYDNADSKÄRL BRUTEN

LITET ANTAL

ANHÄNGARE KAN BEHÖVA VÄSSAS

TÖCKEN FÖLJD TÄNKER PÅ SIG SJÄLV

SON TILL BOR OCH PÅHITTAD BESTLA

ÖRIKE

GÖR PLOG

PROTOTYP

OBLYG SLÄKT MED PENSÉ NEH 5:18 FÅR AV BÄSTA

MERLOT

....

VOKALIST

SVÅR TID RADIOAKTIVT ÄMNE ÄR TILLRÄCKLIG

LUNTA

GÄRDESTAD

OHIPP

DISS

AVSLUTAR SEKEL PÅHITT

VALUTA I SAUDIARABIEN

DUGLIGA

I SLALOM

DISTRAHERA

LÖVTRÄD

VERKLIG

SPARRE

TORDE EFTERSKRIFT

FIGUR

BILDAR TÄCKE

SYSKON

KORT KANSKE STÅR SNETT

SNURRAR

SKIDORT

EBBA UT

MITTSKEPP I KYRKA GÅR

HERR NILSSON PRONOMEN

NACKDELEN

TRÖST FÖR SMÅ STJÄRNOR GENAST I ORIONS GRANSKAR MYNDIBÄLTE GHETER

HAR AX RUTMÖNSTER KULEN

TILLTA HAR PLAN LÄGGER INTRESSERAD

....

ANTRACIT

JOB 34:3

HOTET

PRÖVAR ORDEN

UPPREPNING EXISTERAR

MAKALÖS

Februari 2018

KROPPSDEL

GÖRA SLUT PÅ

VÄLMENANDE KAN INTE MÅLLÖS

VID KONFLIKT

BIFALL I SYDEUROPA

HÖRS PÅ KONSERT

VINTERFARA

TRÄDKRAMARE

BOR VI I SYNLIGGÖRANDE AKTIVITET

31

Betraktaren Björn Kjellström

Sanningen skall göra er fria

R

UBRIKENS ORD är hämtade från

Johannesevangeliets åttonde kapitel och handlar i sin kontext om att vägen till verklig frihet från allt som binder oss människor ligger i att ta till sig Jesus och det han förkunnar för oss.

På detta har jag byggt mitt liv och mitt hopp. Men själva kopplingen sanning och frihet bär på en alldeles särskild udd och utmaning i den kultur och tid som är vår.

Dagligen måste vi försöka förhålla oss till flod av förment sanna bilder av verkligheten och kontrasten mellan dessa bilder är många gånger avgrundsdjupa.

De så kallade gammelmediernas bilder och nyhetsrapportering utsätts för ett krypskytte från de nya medierna och anklagas för av vara ”fake news” och på de sociala plattformarna sprider enstaka troll och ibland hela trollfabriker hat och förakt, försåtliga tankar och bilder som är ämnade att få oss att tvivla på vad vi egentligen vet om den verklighet vi lever i. Målet är att skapa osäkerhet och rädsla och därigenom göra oss mottagliga för påverkan i en riktning som avsändaren önskar.

EN BILD SOM blir alltmer framträdande i denna alternativa

verklighet är bilden av Sverige som ett land i kaos och förfall.

I olika sociala medier delas artiklar som berättar skrämmande historier om övergivna åldringar, poliser som inte vågar ta striden med gängkriminella, invandrare jämförs med pensionärer som byggde landet och vi läser om en vård som inte fungerar längre. Gör vi den här bilden till vår ser vi annalkande katastrof, människa som står mot människa och vi förlorar tilliten till samhällets institutioner och kanske slutligen de grundläggande demokratiska värdena.

Det är inte en god grogrund för mogna och konstruktiva samtal ett valår som i år.

Om man inte betraktar världen genom det filter som nätets undervegetation förser oss med får man en helt annan upplevelse. När jag ser mig omkring ser jag ett samhälle som har riktiga problem, men problem hör till allt mänskligt. Jag ser också ett land som har bättre förutsättningar än de flesta andra länder att komma till rätta med våra problem. När jag har behövt sjukvård har jag fått ett fantastiskt bemötande och god vård, varje gång.

Min gamla mor är omgiven av goda och kompetenta människor på sitt äldreboende. Min lön kommer i tid. Jag och min familj kan äta oss mätta och har tak över huvudet.

Mina barn har haft en god skolgång. Jag oroar mig för krimi-

32

”När jag ser mig omkring ser jag ett samhälle som har riktiga problem, men problem hör till allt mänskligt.” nalitet men ser också hängivna poliser som vill göra ett bra arbete för oss alla och som behöver mer resurser. Det finns ett socialt skydd. Våra politiker är värda mer respekt än förakt. De är nästan alla människor som drivs av ideal och vilja att bygga ett gott samhälle.

Kort sagt, vi har problem som vi behöver lösa men vi lever inte i kaos och förfall. Sanningen som kan göra oss fria är ett gemensamt ansvar för oss alla. Att tala sanning, söka sanningen hos den andre och att avslöja lögnen. Bara om vi är överens om detta kan vi ta itu med de verkliga problem vi står inför och vara vaccinerade mot destruktiv populism och extremism.

TILL SIST ett ord från en ”Grumpy old priest”. Den kyrka som jag tjänat och tjänar under nästan hela mitt vuxna liv behöver ta sig i kragen och ta ansvar för det oerhörda uppdrag och det enorma ansvar vi har gentemot Honom som sänt oss. Låt 2018 bli ett år utan fler ”Tacojesusar” eller hans kompisar. Låt också för alltid slippa ”Henjesus” vars skapare försvarade sig med att – ”man måste få provtänka”. Så är det kanske, men jag vore tacksam om man gjorde det på sin egen tid. Att tänka stort är bra men att tänka rätt är fortfarande större.

Februari 2018