Amos Helsingborg 3-2020

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | HELSINGBORG | HÖSTEN 2020

PHILIP DE CROY:

”I Sverige tror vi att vi avskaffat döden”

5

BÖCKER OM LIVET OCH DÖDEN

PETRA MEDE, ­PROGRAMLEDARE:

”Nu när jag ­ blivit äldre kan jag göra vad jag vill”

Häng med på KÄNDISJAKT på våra kyrkogårdar

TEMA

GRÄNSLAND

Livet och uppbrottet som ingen slipper

ODR SAMHÄLLSINFORMATION SOMMAREN 2020

01_Omslag_HBG_HÖSTEN 2020.indd 1

3

2020-09-11 12:53

LEDARE

Gruss aus Washington

S

”

ent en kväll i somras öppnade jag mejlen och möttes av denna tyska ämnesrad: Gruss aus Washington (Hälsning från Washington).

Sist vi sågs var två år sedan när Katja och Martin och deras barn bodde hos Erica och mig under några heta sommardagar. Vi lärde känna varandra för länge sedan när Merseburgs församling i forna DDR, blev vänförsamling med Genarps som jag arbetade i fram till december 2013 då jag flyttade upp till Göteborg. (Helsingborg kom jag ned till i april 2018.)

n förlust som många av oss E har upplevt är väl just den som upptäcks på avstånd.

Tillsammans har Merseburgs och Genarps församlingar genom åren haft pilgrimsvandringar på Österlen, körevenemang i Tyskland, temadagar om Luther och Bach, seminarier och studiebesök i Erfurt, Wittenberg och på Dag Hammarskjölds Backåkra samt orgelkonserter. Och nu, sent en kväll, ett livstecken från Washington där både Martin och Katja är präster sedan två år.

MED FÖRVÄNTAN, LÄSTE jag mejlet. Texten mixade

engelskan och tyskan. Efter några positiva meningar om Martins respektive Katjas arbetssituation, och om glädjen att få tjänstgöra i en tysk respektive en internationell församling i USA, kom ord som fick mig att ta ett djupt andetag: Trotzdem denken wir gerade in diesem Sommer viel an unsere Familien und Freunde in Deutschland und Europa. Es ist ja so, dass man in der Ferne auch die Heimat neu für sich entdeckt. Översatt till svenska: Ändå tänker vi just ­denna sommar mycket på våra familjer och vänner i Tyskland och Europa. Det är ju så, att man på avstånd också återupptäcker sitt hemland.

Då i slutet av sommaren 2018 samtalade vi om 2

Washington – hur fantastiskt det skulle bli för dem, och deras två barn, att jobba, leva, gå i skola i USA. (Och självklart att vi skulle komma och besöka dem.)

Och nu, rakt in i mitt sinne, orden om att det är på avstånd som också hemlandet upptäcks.

Temat för höstens Amostidning är Gränsland, och min tanke går direkt till förlust – och en sådan som många av oss har upplevt är väl den som först upptäcks på avstånd, saknaden av en människa, en tid, en tillhörighet – allt som det svåröversatta tyska ordet ”Heimat” står för.

Eftersom vår familj har bott utomlands, i England, några år, 2003–2005, så kan jag känna igen mig i upptäckten som avstånd kan ge. Att längta till det sammanhang där jag känner mig förtrogen med det mesta, där förståelsen är ömsesidig. Att längta tillbaka till där jag inte längre är borta, utifrån. Där varenda detalj och association i vardagen känns självklar. Upptäckten som handlar om hemlängtan, och när hemlängtan känns lika starkt som barndomens växtvärk ( jfr tyska Heimweh) eller förlusten av en älskad vän. När jag plötsligt famlar i övergivenhetens sinande brunn – även om jag likt en vakt värnar min hemlighet.

MEN DET FINNS en förlust av en helt annan dignitet.

Jag tänker på den mänskliga förlust som just i vår tid, på flera kontinenter plågar människor – och som vi som mänsklighet aldrig kan tillåta oss att hemlighålla. Det är den förlust som inte uppkommer genom ett fritt eget val som individer eller grupper har gjort om att arbeta och bo i ett annat land. Tvärtom, det är förlusten som uppkommer genom vad vi människor har gjort mot andra eller vägrat att ta ansvar för. En förlust i eller av deras liv. Och detta utgör en förlust, som alla som anat avståndets upptäckt av hemlandet, alltid måste förbli handlingskraftiga inför. En förlust vi aldrig kan vända bort blicken från. En förlust hösten påminner oss om.

(Mejlet avrundas med en inbjudan att medverka i ett onlinesamtal om ett aktuellt ämne.

– Ja, sehr gern! – Ja, mycket gärna!)

Kristian Lillö Kontraktsprost

HÖSTEN 2020

02-03_ledare/innehåll_HBG_HÖSTEN 2020 ALT 2.indd 2

2020-09-11 13:02

Allhelgonahelgen bjuder in till fina minnen

10

INNEHÅLL

Tema gränsland 10 Uppbrottet som ingen slipper 15 Philip de Croy, ­thanatolog Porträttet 18 Petra Mede, ­programledare

Psaltaren 74:17

”För många är Ria deras enda hem”, säger Aina Modig Lindell, styrelseordförande i Ria, som tvingats hålla stängt på grund av pandemin.

Vad händer i allhelgon?

»» Aktuell info hittar du på:

svenskakyrkan.se/helsingborg

N VA

ENMÄRK

?

VISSTE DU ATT...

»» ... du också

kan tända ett ljus och skriva en bön digitalt på vår bönewebb: be.svenska­ kyrkan.se

E T

Övrigt 22 Spaning Naturens roll i kristider 31 Korsord

”

som händer hos oss under allhelgonahelgen, se vår webbsida.

u stakade ut alla gränser på jorden, D sommar och vinter är ditt verk.

S

Din församling 4 På gång 6 Reportage På Ria drabbar pandemin hårt 25 Kyrkovalet 2021 Så går det till 28 Kyrkogårdar Här vilar en kändis 30 Serie Helsingborgs ­kyrkor

»Under » allhelgonahelgen har vi vårt absolut största besöksantal på kyrkogårdarna och begravningsplatserna i Helsingborg.

Människor tänder ljus, smyckar sina närståendes gravplatser, samlas i kapell och lundar för att minnas, glädjas och sörja tillsammans. I våra kyrkor bjuder vi in till minnesgudstjänster, konserter och ljuständning under hela helgen.

I skrivande stund vet vi i redaktionen inte hur utvecklingen av coronapandemin ser ut, eller vilka restriktioner vi har att förhålla oss till under allhelgonahelgen.

För att du ska ha full koll på vad

Trycksak 5041 0004

REDAKTION EN DEL AV

Redaktionen: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist.

Webb: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Omslagsfoto: Maria Östlin

Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete Katrineholm Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Annonser: Display i Umeå AB, 090–71 15 00, info@display-umea.se HÖSTEN 2020

02-03_ledare/innehåll_HBG_HÖSTEN 2020 ALT 2.indd 3

3

2020-09-11 13:02

PÅ GÅNG

Pilgrimsvandring i kvällstid »Under » hösten kommer pilgrimer vandra från tre kyrkor till Adolfsbergskyrkan; från Elinebergskyrkan, Gustaf Adolfs kyrka och Den Gode Herdens kyrka.

Vi möts från tre håll i Taizegudstjänsten i Adolfsbergskyrkan.

Efter gudstjänsten delar vi som vill tankar om tro och liv på olika sätt. Man kan vara med på allt eller valda delar, så klart. Ingen föranmälan behövs.

Vi följer gällande regler och riktlinjer från Folkhälsomyndigheten.

Så går det till: Datum: 14 oktober och 11 november.

Tid: 17.00–19.30. Alla startar i sin respektive kyrka och möts för Taizegudstjänst i Adolfsbergskyrkan med efterföljande samtal.

Frågor: Kontakta diakon Thomas ­Bengtsson: 042-18 90 71 Mer information: svenskakyrkan.se/­ helsingborg/pilgrimhelsingborg

”5

Foto: FRIDA LENHOLM

änd ett ljus och T låt det bli stilla.

Jonas Gardell sjunger om ­kärlek.

SPOTIFYLISTAN

steg för att fira en enkel gudstjänst hemma

»» Kanske känns det lite vemodigt att

sommaren är slut, eller så behöver du efter en ensam och annorlunda vår och sommar lite hopp. Kura ihop dig i soffan och lyssna på detta nummers spotifylista som i vemoden förhoppningsvis ska ge lite hopp.

1 Det kommer bli bra Laleh

2 Du är älskad där du går

Susanne Alfvengren

3 Du är inte ensam

Ulrik Munther

4 För vår Gud är allting m ­ öjligt

Hillsong

5 Aldrig ska jag sluta älska dig

Jonas Gardell

6 Tro på livet

Håkan Hellström

7 Ännu doftar kärleken

Marie Fredriksson

8 Kärleksvisan

Sarah Dawn Finder

9 Hold on to the light

Samuel Ljungblad

10 For once in my life

4

Foto: BARANQ/ADOBE.COM

Stevie Wonder

MISSA INTE!

Gudstjänster och andakter på nätet »» Har du tillgång till internet finns många gudstjänster och andakter inspelade att titta på via dator, mobiltelefon eller surfplatta.

Läs mer på: www.svenska­ kyrkan.se/ helsingborg

»Kanske » har du inte haft möjlighet att gå till en kyrka och fira gudstjänst. Att fira hemma, kanske ensam, är inte samma sak, men det kan bli bra ändå. Här kommer en enkel ordning för dig om du vill fira en enkel gudstjänst hemma.

I en gudstjänst ingår olika delar, till exempel bibelläsning, predikan, psalm- och lovsång, bön och välsignelse.

1

Tänd ett ljus och låt det bli stilla.

2

3

Bibelläsning. Vill du läsa söndagens text för kyrkoåret finns de på www.svenskakyrkan.se/ kyrkoaret/bibeltexter.

Har du en psalmbok hemma kan de även finnas längst bak i boken.

Sjung eller lyssna på en psalm eller lovsång. Det finns många psalmer att hitta på ­Spotify om du har ett konto där.

4 Vår Fader, du

Be Herrens bön:

som är i himlen.

Låt ditt namn bli helgat.

Låt ditt rike komma.

Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.

Ge oss idag det bröd vi behöver.

Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har

5 Herren väl-

förlåtit dem som står i skuld till oss.

Och utsätt oss inte för ­prövning, utan rädda oss från det onda.

Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet.

Amen.

Be Välsignelsen:

signar oss och beskyddar oss.

Herren låter sitt ansikte lysa mot oss och visar oss nåd.

Herren vänder

sitt ansikte till oss och ger oss sin fred.

I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn.

Amen.

HÖSTEN 2020

04-05_På gång_HBG_HÖSTEN 2020 ALT 2.indd 4

2020-09-11 13:06

BREVLÅDAN

Vi har fått brev från Yvonne Terjestam, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet, som vill dela med sig av en betraktelse:

Kvällspromenad vid havet

H

”

unnajävel, svor han mustigt och spottade på marken för att förstärka sitt redan övertydliga missnöje. Mannen satt på bänken intill vattnet när jag gick förbi med min hund. Om han knipit käft hade jag trott han matade de nyfikna ankorna nära strandkanten.

De verkade begrunda honom, mannen i de slitna bruna byxorna. Man kunde missta smutsfläckarna för mönster om de varit bättre fördelade över tyget i stället för att skvallra om annat, både ålder och kroppsliga misstag. Ankorna tyckte nog att han luktade intressant. Det tyckte också Hamlet, min hund, som satte näsan i vädret och oblygt stannade till helt oberörd av det aggressiva tilltalet.

– Kom här, sade jag beslutsamt och försökte låta myndig samtidigt som jag drog i kopplet. Kom nu!

Det blev en kort kamp mellan mig och Hamlet. En kamp om doften. En kamp om avstånd och närhet.

amlet lade sitt huvud i mannens H knä. Tårarna började rinna i strid ström nedför hans kinder.

vad som ­händer i Svenska ­kyrkan Helsingborg på vår webb och i sociala medier: Webben: svenskakyrkan. se/helsingborg Instagram: @svenska­ kyrkanhbg Facebook: facebook.com/ svenskakyrkan­ helsingborg

– Hunnajävel, väste mannen igen, denna gång tittade han rakt på Hamlet som tvärstannade och började morra dovt.

– Sluta, viskade jag, du bara häller vatten på kvarnen!

Men Hamlet fortsatte morra och visa sina tänder.

– Vafan säjer du? Vem tror du att du pratar med?

Mannen trodde jag talade till honom.

– Hunden, sade jag. Jag pratar med min hund.

– Va fan, e du full eller? Va fan e de me dig? Hunnen fattar väl inte vad du säger, sa han och tittade på mig med stirrande blick. Kvarnar och vatten! Ja, jävlar.

Jag försökte gå därifrån, avlägsna mig från den obehagliga doften av nygammal alkohol och stanken av gammal jord. Men det gick inte för Hamlet vägrade gå. Han stannade kvar på plats men slutade morra.

Bara tittade uttryckslöst på mannen.

Då slog det mig att han sökte kontakt, mannen. Att Hamlet fattade det. Att aggressiviteten var det enda

Foto: GETTY IMAGES

­ onserter K i höstmörkret

FÖLJ OSS!

»» Läs mer om

Foto: WHYFRAMESHOT/ADOBE.COM

sociala redskap han hade för tillfället. Att han kanske gillade hundar. Inte människor, det tror jag inte, men kanske hundar.

Jag slutade dra i Hamlets koppel. Då gick han sakta fram till mannen, försiktigt men beslutsamt. En darrande, åldrad hand lade sig försiktigt, nästan trevande på Hamlets huvud, vilade där en stund för att sedan smeka ryggen i en ömsint gest. Jag lyfte blicken och tittade för första gången in i mannens ansikte.

Såg tårar falla ner för kinderna. Såg sorgen bana sin väg mellan skäggstrån och djupa fåror.

Hamlet lade sitt huvud i mannens knä. Tårarna började rinna i strid ström nedför hans kinder.

– Jag hade hund förr, sade han och tittade på mig.

– Ja, svarade jag. Det syns. Du har god hand med hundar.

Ett litet leende lyste upp hans ansikte.

– Ja, sa han bara, … ja.

Hamlet lyfte sitt huvud och gick fram till mig, klar och redo att gå.

– Du har en fin hund, sa mannen. Snäll. Hundar är inte som människor.

Aggressiviteten var som bortblåst och anletsdragen mjuka.

– Ja, han är snäll, svarade jag. Hundar är inte rädda för sorg. Inte ens ilsken sorg.

– Nä, just det… Nej, … det är just det, svarade mannen dröjande medan blicken vände sig om, sökte sig inåt och försvann bortom tid och rum.

»» Snart är septembers musikprogram

till ända, och vi går in några spännande höstmånader med många trevliga konserter.

Yvonne Terjestam

Du hittar som vanligt allt på vår webbplats i kalendariet, och snart ligger också programblad att hämta för november och oktober i våra kyrkor.

HÖSTEN 2020

04-05_På gång_HBG_HÖSTEN 2020 ALT 2.indd 5

5

2020-09-11 13:06

SOCIALT ARBETE VAD? Så har Hela människan Ria anpassat sig under pandemin

För många är Ria det enda hem man har

Hos Ria hänger armband med texten ”Andra chans” på rad. Under pandemin har man här jobbat enträget för att hitta hållbara lösningar som kan underlätta livet för dem som behöver hjälp.

Text & foto: Linda Gustafsson

”

»Stanna » hemma, håll avstånd och håll god hygien. Enkla regler för de flesta. Men där ett eget hem inte är en självklarhet eller där möjligheten till trygghet, vila och återhämtning bara finns i sammanhang tillsammans med andra är det inte lika lätt.

et har varit en så D stor förståelse från de allra flesta av våra gäster.

Aina Modig Lindell, ordförande Rias styrelse

Hela Människan Ria i Helsingborg har sedan i mars fått ställa om för att möta upp de riktlinjer och restriktioner som krävs från myndigheterna under pandemin. Men med målet att uppfylla sitt basala uppdrag i så stor utsträckning som möjligt.

Hela människan är en organisation för socialt arbete på kristen grund. Hela Människan har kyrkorna i Helsingborg som uppdragsgivare varav Svenska kyrkan är den största. Styrelsen för Hela Människan Ria Helsingborg är ekumenisk, vilket innebär att ledamöterna kommer från de olika kyrkorna och samfunden 6

i Helsingborg, men även från Helsingborgs stad. Verksamheten bedrivs på söder på Ria Café på Carl Krooks gata nära GA-kyrkan.

HÄR ARBETAR MAN för att stärka och stödja människor som lever i en utsatt livssituation. Det kan vara missbruk, psykisk ohälsa, social utsatthet, hemlöshet men inte minst ensamhet.

Det handlar om att ge männi­ skor i utanförskap en möjlighet till förändring.

Sedan i våras har inte Ria kunnat ha sina lokaler öppna på grund av de riktlinjer och restriktioner som gäller i pandemitider. Men verksamheten har ställt om och anpassat sig.

– När restriktionerna kom i mars fick vi stänga våra lokaler då de är ganska trånga. Vi har inte kunnat ha kaféet öppet för servering, vila, och den sociala och motiverande samvaron. Men vi har jobbat på och hittat lösningar för att ändå utföra vårt uppdrag i så stor utsträckning som möjligt, berättar Aina Modig Lindell som är ordförande i styrelsen för Ria. VARJE VARDAG MELLAN åtta och

tio iordningställer de anställda välfyllda frukostpåsar som man kan hämta vid dörren. De är gratis.

I vanliga fall kostar frukosten 20

HÖSTEN 2020

06-08_Hela människan Ria_HBG_HÖSTEN 2020.indd 6

2020-09-11 13:07

500 frukost­ påsar ­

»» ... i veckan

har delats ut vid dörren sedan i mars.

Påsarna är gratis och finns att hämta vardagar mellan klockan åtta och tio.

kronor, men eftersom det handlar mer om symboliken och möjligheten att få betala för sig är det inget man behöver hantera nu.

– Från mars till augusti har vi delat ut mer än 500 frukostpåsar i veckan, det blir cirka 3 000 hittills, berättar Aina.

Hon berättar också att frukostpåsarna framförallt är riktade till de som är hemlösa och människor som kanske inte har någon tillgång till eget kök.

– Vi är väldigt tacksamma för de som bidragit med pengar så att vi har kunnat genomföra det här.

Efter frukostutlämningen har de som behövt kunnat komma in, en och en, för dusch och ombyte till rena kläder. En del har post att hämta, får hjälp med att betala sina räkningar över nätet, tar ett samtal med någon av personalen eller träffar sin socialsekreterare i våra lokaler. Det har varit en ständig ström, berättar Aina, men man har varit noga med att hålla på att man kommer in en och en och att man håller avstånd.

– Det har varit en så stor förståelse från de allra flesta av våra gäster att vi har behövt lösa det på det här sättet, ingen har klagat eller varit arg för att vi inte kan ha öppet som innan. Men det är helt klart att man saknar Ria, som för många är deras enda ”hem”.

TILL LUNCH KAN man också hämta varm portionspackad mat som man fått förbeställa på morgonen. Det är egentligen inget nytt, lättare lunch har alltid serverats på Ria, det som skiljer sig nu, är man inte kan komma in och äta tillsammans.

– Det som är mest tråkigt är att vi inte för tillfället kan erbjuda den trygga och sociala plats som Ria är för så många, dit man kan komma in, sitta ner en kort stund, ibland i timmar, och prata tillsammans. En del kommer också för att sova ut under dagen efter en lång, kall natt utomhus. Ria kafé är en plats där de känner sig trygga.

Aina förklarar att glesare möbleHÖSTEN 2020

06-08_Hela människan Ria_HBG_HÖSTEN 2020.indd 7

» 7

2020-09-11 13:07

SOCIALT ARBETE Annika och Sara förbereder frukostpaket till Rias ­gäster, som nu får hämta morgonmålet i dörren.

ring och bordsservering inte är ett alternativ. Eftersom många av våra gäster är rastlösa, behöver ut och röka och inte har tålamod att sitta ner mer än mycket korta stunder blir det svårt att hålla distans.

– Många av våra gäster har ju på grund av sin egen situation av psykisk ohälsa eller missbruksproblematik ingen större insikt om pandemin och dess konsekvenser.

Många bryr sig helt enkelt inte, man har nog med sitt eget elände.

Det, och att Ria har ganska små lokaler, ökar risken för smittspridning, berättar Aina. Insjuknande i covid-19 skulle vara förödande för dessa människor som redan är utsatta. Under rådande pandemi har styrelsen därför beslutat att satsa på den basala omvårdnadsverksamheten, och i dagsläget inte ha kaféet öppet för servering, vila och social samvaro.

MEN PERSONALEN ARBETAR regelbundet med uppsökande verksamhet, det är en viktig del i Rias verksamhet och extra viktig nu när kaféet håller stängt.

– Våra medarbetare går ut i staden, till parker och torg där de vet att många av dem som kommer till Ria håller till, för att se hur de mår och kolla till dem, säger Aina.

8

Och vart tar de vägen, alla de som i vanliga fall kommer till Ria? – Ja, vart tar de vägen? Det som tyvärr är väldigt påtagligt är att många nu mår allt sämre. Det märker man under den uppsökande verksamheten. De som redan lever under svåra förhållanden är än mer utsatta nu under pandemin.

Ria bjuder in till en del aktiviteter utomhus i närområdet, som inte kräver att man till exempel behöver skjutsa någon med bil eller vara för nära varandra. Till exempel spelar man boulespel på torget eller grillar i Furutorpsparken. Det märks att många uppskattar de aktiviteterna.

– Det är väldigt många samtal, många som ringer oss. De är ensamma, isolerade och vill prata. De saknar oss och den viktiga gemenskapen, säger Rias verksamhets­ ansvariga Annika Lübeck Hultman.

NU VÄNTAR HÖSTEN och vintern, och på Ria tar man krafttag för att köpa in och bunkra liggunder­ lag, regnkläder, sovsäckar och ryggsäckar, men också kläder som strumpor, kalsonger, tjocka strumpor, vantar och mössor. De tar också emot begagnade kläder från allmänheten lämpliga för höst

”

och vinter. Det går att lämna in kläder på kaféet på förmiddagar, det är bara att knacka på dörren.

Ria har också sökt och fått en del fondpengar.

– Allt vi får skänkt tas tacksamt emot, det kommer att behövas, säger Aina.

et är många som D ringer oss. De saknar oss och den viktiga gemenskapen.

Annika Lübeck Hultman, ­ verksamhets­ansvarig

– Vi gör det bästa för att ta vårt ansvar i den rådande situationen och följa de restriktioner som gäller. Vi på Ria fortsätter vår basala omvårdnadsverksamhet och arbetar enträget för att hitta hållbara lösningar som kan underlätta livet för alla dem som behöver vår hjälp.

Det som saknas är de nära och viktiga mötena med deras kära gäster. Det mänskliga mötet som vi alla människor så väl behöver, inte minst i coronatider. Men Ria håller i, och håller ut.l

HÖSTEN 2020

06-08_Hela människan Ria_HBG_HÖSTEN 2020.indd 8

2020-09-11 13:07

PROFILEN KORT OM...

Lotta ­Lundgren Ålder: 49 år.

Yrke: Författare, programledare och matskribent.

Bor: I Stockholm.

Familj: Partnern Erik Haag, barn och bonusbarn.

Aktuell: Nya projekt under hösten för bland annat TV4 och Coop.

”Mat är liv – bildligt och bokstavligen”, ­säger Lotta Lundgren.

Foto: TALARFORUM

LOTTA LUNDGREN Matprofilen saknar måltidskultur för ensamma

»Måltiderna » ger dagen värdighet, säger Lotta Lundgren, som gärna lägger ner både tid och kärlek i sin matlagning. Om det finns någon att bjuda på mat, vill säga. Är hon ensam är ätandet inte intressant.

Hon lagar aldrig mat om hon inte har någon att laga den till.

Oväntat att höra från en sådan matprofil som Lotta Lundgren, men det är helt sant, försäkrar hon.

– Det är meningslöst för mig att laga mat om det bara är jag. Då värmer jag upp lite kikärter eller äter yoghurt. Å andra sidan gör jag desto mer när jag väl lagar mat för andra.

När hela familjen är hemma direktmer, blir måltiderna extra viktiga.

– Vi är en stor familj, och att laga och äta maten ger struktur och dramaturgi åt dagarna, de här dygnen när det inte händer så mycket annat. Att laga mat och låta det ta tid ger dagen dess glans och värdighet. Det blir en tröst är

09_Profilen Lotta Lundgren_Hösten 2020.indd 9

så många andra nöjen har ryckt ifrån oss.

LOTTA LUNDGREN HAR tänkt mycket

på de som inte har någon att laga maten för eller äta den med. Vad sker i alla singelhushåll när många undviker restauranger och man avråds från fester och middagar?

– Hur ska man orka ställa sig och laga mat när man är helt ensam, vare sig man är äldre eller yngre?

Jag tror det går rätt dåligt. Det är en matkultur vi aldrig hör något om. Det är den hemliga maten. Och jag tror inte den är så rolig.

Ibland drivs det friskt med trenden att visa upp måltider i sociala medier, även om är en enkel middag hemma vid köksbordet.

– Men då delar du ändå din

”

matupplevelse med någon, på något vis. Då tror jag man äter bättre, det är lättare att skrapa ihop energin att laga en måltid då.

VÅRDEN ÄR VÄLBEKANT med bristande matlust hos äldre som lever ensamma. Lotta Lundgren tror att det snarare är brist på livslust som drabbar dem när de inte får mat de kan njuta av.

– Om maten är en symbol för liv, så är kanske det som de får i vården inte bilden av ett rikt liv, direkt.

Lotta Lundgren ser inga problem med att använda maten som belöning och tröst när livet är jobbigt.

– Inte alls! Det är fullständigt naturligt, det enklaste bonnatricket man kan tänka sig!

m maten är en symbol för liv, så är kanske O det som de äldre får i vården inte bilden av ett rikt liv, direkt.

HÖSTEN 2020

9

2020-09-10 09:31

DÖDEN Uppbrottet som ingen slipper

Det är gränsen vi alla måste gå över en gång. Men i minnen och tankar finns de kvar, de som gått bort. I det gränslandet kan vi både sörja döden och fira livet.

Text: Göran Tonström Illustration: Robert Hilmersson

10

HÖSTEN 2020

10-17_Tema döden_Hösten 2020.indd 10

2020-09-10 10:28

Hร STEN 2020

10-17_Tema dรถden_Hรถsten 2020.indd 11

11

2020-09-10 10:28

d TEMA GRÄNSLAND

et är den ultimata jämlik­heten och det mest oundvikliga i hela vår tillvaro. Ändå är döden så svår att prata om.

Vi som är vana att kunna styra och ställa i våra liv blir nästan förnärmade när döden uppenbarligen inte bryr sig om vad vi vill. Men kanske kan virushotet ha öppnat dörrar för oss att börja våga tala om det svåraste.

Plötsligt gjorde döden entré i våra liv. Slog följe med oss, blev till en skugga av livet, ett ressällskap.

Dag för dag nämndes det tal och siffror, allt högre och högre. Det som brukar sägas, att döden pratar vi inte om, stämde plötsligt inte alls. Om det nu någonsin gjort det.

För om döden pratar vi, vi, och om döden är vi synnerligen med­vetna.

”

F

ör mig svepte dödsinsikten in som en isvind trots att inget särskilt hände. Den blåste genom sommaren 1956 och fortsatte långt in på hösten. Jag var sex år och har ingen aning om varför döden plötsligt ville presentera sig för mig.

öden är den optimala jämlik­ D heten eftersom vi alla ska dö, rik som fattig.

12

Men campingsemestern på Öland blev ett helvete.

Då solen sjönk i Kalmarsund fräste den DÖD, DÖD, DÖD medan den försvann i havet. Och låten som tonade i valstakt från bilradion i den duvblåa PV:n,

var sorglig och löjlig på samma gång.

Jag grät som det barn jag var och jag borrade in mitt huvud i mammas mage. Livet var förändrat. Och förgängligt. Plötsligt visste jag att döden var reell och skulle drabba också mig.

Döden är den optimala jämlikheten eftersom vi alla ska dö, rik som fattig. Sedan spelar det ingen roll om vår aska sprids för vinden eller om stoftet grävs ner i ett mausoleum, stort som ett Attefallshus. Döda blir vi alla en gång.

Så vi har ett enda val: att lära oss leva med döden.

Ett livslångt åtagande som kan vara nog så knepigt att förlika sig med.

M

an kunde tänka sig att pandemin gjorde tanken på döden lättare. Vi delar den ju med så många och delad skräck kan, precis som delad glädje, göra tillvaron mindre hotfull.

I själva verket har det blivit tvärtom: delad skräck är dubbel skräck.

Den moderna människan som är van att styra och ställa i sitt liv, planera och bestämma, har i skuggan av döden blivit förolämpad av det som sker. Vad är detta? Så här var det inte tänkt? Vi hade andra planer!

Samtidigt har vi kommit varandra närmare, trots uppmaningar om social distansering. För ingenting kan sammanföra människor som en stor katastrof.

Det är enbart döden som är tillräckligt stor för att förena oss. Genom ett statsministermord, en naturkatastrof eller ett större terrordåd.

För några år sen for jag till Paris och träffade dramatikern Lars Norén för en intervju. Ämnet för vårt samtal var just Döden.

– Döden är det som ger mitt liv värde, slog han fast den där septemberdagen, som var den elfte, ett ödesmättat datum.

– Jag har kommit en bra bit in i sista akten, sa han, och vet att döden närmar sig. Jag ser den tydligare och tydligare. Jag hoppas få höra slutackordet och

HÖSTEN 2020

10-17_Tema döden_Hösten 2020.indd 12

2020-09-10 10:28

ha det klingande så att jag kan forma avklingandet, inte bara bli ett offer för det.

För döden är bra för mig. Den tvingar mig att ifrågasätta allt jag gör, att diskutera mina moraliska motiv och se konsekvenserna. Det hade jag knappast gjort om inte döden varit så återkommande i mina tankar.

Lars Norén har levt med döden, som människa och som författare. Och det finns många som har döden som jobb. Riitta Kauppila är rättsläkare och när jag träffade henne undrade jag förstås om hennes eget förhållande till döden.

– Jag funderar ofta, sa hon. Undrar över om jag är rädd eller ej och hur jag själv skulle vilja dö. Tidigare tänkte jag som många andra att jag skulle föredra den där plötsliga varianten när man bara ramlar ihop.

Men jag har sett vad det gör med anhöriga. Det är inte lätt för dem att acceptera och förstå. Jag skulle vilja bli så sjuk att jag är trött och bara vill somna. Det vore skönt. Tillsammans med anhöriga att hålla i handen.

Efter alla år är det den lösningen jag kommit fram till.

Inte ens för den som har döden som jobb är frågorna enkla.

D

Finns det något som väntar efter döden?

– Nej, jag tror inte på det. Fast vem vet, ingen har ju kommit tillbaka och berättat.

O

Per-Anders Lindfeldt

ckså för proffs kan döden vara omskakande och förändra livet. Brandmannen Per-Anders Lindfeldt var en av de första på plats vid den stora diskoteksbranden i Göteborg 1998 där 63 ungdomar miste livet.

– De flesta av oss har säkert insett att vi ska dö, sa han när vi träffades några år efteråt. Jag kanske tidigare än många andra eftersom jag så ofta kommer i kontakt med döden i jobbet. Det gör det extra viktigt för mig att leva. Vi har en begränsad tid och jag försöker omsätta döden till livet, göra så mycket som möjligt av det enkla.

– Känner man inte sorg kan man inte heller känna glädje. För att kunna leva måste man vara medveten om att man ska dö. Döden får aldrig bli rutin.

Men medvetenheten om vår dödlighet kan vara förlamande, även om oron inte är någon psykisk sjukdom utan en helt normal reaktion på insikten om att livet är ändligt.

Läkaren Ulla Zachrisson, som arbetar med palliativ vård, berättar i Claes Brittons bok Min mamma är död att i stort sett alla lider av dödsångest: – De patienter som inte känner dödsångest är lätt räknade – de som är så klara att de kan möta lidandet och döden med lugn. Jag skulle säga att det rör sig om en på hundra eller ännu mindre, kanske en halv på hundra, säger hon. et går inte att bota dödsångest, men man kan bearbeta den. Ett sätt är att intala sig att själva livet har en fortsättning och går vidare utan mig och min medverkan. Att livet inte är min exklusiva angelägenhet med full äganderätt.

I boken Min mamma är död säger Claes Brittons dödssjuka mamma, just när hon har det som svårast, att vad är väl tre månaders lidande mot 800 månaders bra liv?

När jag läser det inser jag att det är på mig och oss som tillhör den minoritet som faktiskt lever, som ansvaret vilar.

Filosofen Torbjörn Tännsjö berättar för Anna Lindman i hennes bok Den där jävla döden, att han försonat sig med döden.

– En minskad koncentration på den egna personen kan ge plats för en omtanke om andra, hävdar han.

Om man fokuserar på att det finns andra individer som tar över efter mig så känns det bättre med den egna döden… Jag vill att vi ska göra oss lite mindre HÖSTEN 2020

10-17_Tema döden_Hösten 2020.indd 13

» 13

2020-09-10 10:28

TEMA GRÄNSLAND

”

ag tror att det är en gåva att J någon gång få vara nära att dö.

Göran Skytte, journalist

rädda för att vi därmed ska kunna leva lite bättre.

Eller med psykiatrikern Åsa Nilsonnes ord ur samma bok: Att för en kort tid få hålla stafettpinnen och sedan ge den vidare gör det lättare att acceptera döden som en del av livet.

M VISSTE DU ATT...

»» ... traditionen

att ta porträtt av avlidna familje­ medlemmar blomstrade kring sekel­ skiftet 1900.

Seden över­ levde inte in i det moderna Sverige, men vittnar om att en människas död och begrav­ ning sågs som minnen värda att bevara.

14

ånga har under senaste halvåret varit svårt sjuka i covid och svävat mellan liv och död.

Hur kan den närheten ha påverkat inställningen till vår dödlighet? För journalisten Göran Skytte blev dödsmedvetenhet en livsmedvetenhet.

– Jag tror att det är en gåva att någon gång få vara nära att dö. I bästa fall ökar det känslan av värdet i att leva. Det självklara är inte längre självklart, skriver han i boken Förvandlingar – från död till liv.

Och jag tror att han har rätt. Själv har jag varit död i tre kvart. Så lång tid tog det att byta ut blodådror från mitt hjärta mot liknande från min vad. Under tiden doktorerna klippte och sydde skötte en maskin om mitt blodomlopp. ”Jag känner av intimiteten i att mänskliga händer varit inne och rört vid min hjärtmuskel. Att någon stängt av och kopplat bort och anslutit det till en maskin som hållit mig vid liv. Att jag tekniskt sett har varit död”, skrev jag strax efter operationen. ”Hjärtat är en del av kroppen som brukar hållas skild från själen. Åtminstone i resonemang som rör själsliga angelägenheter. Fast jag blir alltmer övertygad om att de är intimt sammanfogade. Att det ena är den andras förutsättning och vice versa. Tillvaron rinner på men hinnan mellan liv och död är tunn. Jag lägger örat mot dörren för att försöka höra om någon rör sig bakom den, om där finns något. Men det är tyst.”

S

ociologen Norbert Elias har lagt märke till vår förlägenhet inför döden. Vi vet inte riktigt vad vi ska säga, ordförrådet blir torftigt och en känsla av pinsamhet hejdar våra ord. Och det beror på att civilisationen har höjt skamtröskeln, tror Elias. Att vi känner avsky för sånt vi sagt oss inte finns och därför anser det omöjligt att tala om. Sådant som döden.

För egentligen tror vi inte att den finns.

Inte på riktigt och i varje fall inte för mig.l

HÖSTEN 2020

10-17_Tema döden_Hösten 2020.indd 14

2020-09-10 10:28

VEM? Philip de Croy, thanatolog, som skrivit en bok för alla som någon gång ska dö:

Vi förlorade något när vi städade bort döden från folkhemmet Philip de Croy är thanatolog och har förmodligen studerat mer kring döden och döendet än de flesta. Nu kommer hans bok om döden, en bok för alla som en gång ska dö. Men någon expert vill han inte säga att han är.

– Nej, vi får treva oss fram tillsammans här.

Boken för dig som en dag ska dö Philip de Croy Verbum

Begreppet thanatologi föddes ur en vanlig fråga: Vad är döden?

Det var mitt emellan två förödande världskrig, där döden skördat otroligt många människor och ingen var oberörd. Döden drabbade alla, hög som låg i alla länder. Och man behövde svar på alla svåra frågor, de som egentligen saknade svar.

En thanatolog är expert på frågor som rör döden, så vilken plats är mer passande för vårt möte med Sveriges enda thanatolog Philip de Croy, än en kyrkogård?

Galärkyrkogården bakom Vasa­ museet på Djurgården i Stockholm är en av landets vackraste. Och här kommer han strosande mellan gravstenarna med sitt långa, svarta hår gungande i den ljumma sommarvinden.

PHILIP DE CROY ägnar sina dagar åt religionsvetenskap i allmänhet och läran om döden i synnerhet.

Han ansvarar för religion- och livsåskådning på Historiska museet och han far land och rike runt

10-17_Tema döden_Hösten 2020.indd 15

”I Sverige tror vi att vi avskaffat döden”, säger Philip de Croy.

Foto: MARCUS ­GUSTAFSSON

och förläser för gamla och unga om döden. Och nu har han skrivit en bok om den också. Boken för dig som en dag ska dö (Verbum), heter den.

En bok för alla med andra ord.

– Den hette först Handbok för dig som en dag ska dö, men vi ändrade det eftersom handbok lät så instrumentellt, som en instruktionsbok, vilket det ju inte är, säger han.

Nej, hans bok innehåller i stället berättelser om döden genom tid och rum, handlar om våra riter

och är full av tips och råd. Både handfasta och reflekterande. Och den blandar den allmänna döden genom historien med den konkreta i Philips eget liv.

Där var han först lite osäker: Skulle han verkligen berätta om sina personliga erfarenheter?

Kunde det inte bli för smetigt?

– Så kände jag att vi ska treva oss fram tillsammans här, säger han. För här finns kunskap, studier och ett sökande där jag pratar med läsaren och då måste jag blottlägga

»

HÖSTEN 2020

15

2020-09-10 10:28

TEMA GRÄNSLAND

”

avsett trosuppfattning och vad man O tänker sig ska hända med kroppen dör vi likt förbaskat och vi måste hantera det.

och dela mina egna reflektioner kring vad döden har varit för mig.

När den varit som värst och när den var som bäst.

Philip berättar om sin farfars död som ett exempel på hur det kan vara när döden är som den ”ska” vara.

– Man är gammal och mätt på livet och somnar lugnt in, man känner sig färdig.

Det är förstås sorgligt men samtidigt fint och döden är egentligen mest ett problem för de efterlevande.

Det andra exemplet handlar om hans far.

– Där var det svårare och jag kan ärligt säga till alla, att jag vet hur det är. Jag var en av er.

Min far dog för tidigt i en sjukdom och jag var inte med när det hände.

Så mycket handlar om dåligt sam­ vete, om ilska och sorg. Och jag kan konstatera att det finns inget bäst före-datum för sorgen.

DEN TREDJE AV Philips erfarenheter är kanske också den svåraste.

Den handlar om en människa och vän som stod honom nära, Zaida Catalán, som mördades under ett uppdrag som FN-jurist i Demokratiska republiken Kongo.

– Zaida blev bara 36 år, skriver Philip i boken. Egentligen skulle Kongo ha blivit hennes sista insats på ett tag. Svenskan, chilenskan och världsmedborgaren var på väg hem. Hem från övergrepp, massgravar, hetta och Pukka-te.

Hem till yoga och jordgubbar på Öland. Hem till mamma Maria och lillasyster Elizabeth. Hem till vännerna som längtade och till en helt annan vardag.

Men så blev det inte. Kongolesisk milis mördade Zaida och hennes kollega Michael. Dessutom filmade de det ofattbara med sina mobilkameror. Så småningom hittades kropparna i en grav nära byn Moyo Musuila.

– När vi tog farväl av Zaida i Kal16

”Det finns inget bäst ­före-datum för sorgen”, ­säger Philip de Croy som förlorade sin vän Zaida Cata­lán på ett brutalt sätt.

Foto: PRIVAT

mars vackra barockkatedral kunde sorgen bara mätas i den stolthet vi alla kände över en dotter, syster, vän och kollega som i varje andetag försökt lappa och laga en trasig värld, avrundar Philip de Croy i sin bok.

Vi sitter tysta ett tag där under den blå himlen på bänken på Galärkyrkogården.

– Den händelsen är förstås extrem, konstaterar Philip till sist. Men den är en konstrastyta.

Så här kan det också vara och många av våra migranter som har flytt från krig och förföljelse kan säkert känna igen sig i den våldsamma döden.

FÖR DÖDEN HAR många ansikten på olika håll i världen.

– I Sverige tror vi att vi avskaffat den, konstaterar Philip. Vi har flyttat den, vi har botat vissa sjukdomar, vi har lindrat andra. Vi har ökat livslängden, vi har världens lägsta barnadödlighet – vi är ett superfolk när det gäller välfärdsbygge med en sjukvård tillgänglig för alla. Och visst, det har vi gjort bra. Men vi har förlorat något på vägen: vår närhet till döden.

– Döden har berört människor i alla tider. Oavsett trosuppfattning och vad man tänker sig ska hända med kroppen dör gör vi likt förbaskat och vi måste hantera det. Ta tag i vår ångest, vår rädsla, vår längtan och våra tankar kring det. Vad vi tror kommer att hända sedan och vad tror vi hände innan.

Så hur hanterar du din egen dödsångest?

– Oavsett om man kallar det ångest eller stark rädsla inför det förgängliga, så berör det mig också. Ibland när man kallar mig ”vår enda expert på döden” brukar jag tänka: Vadå expert? Jag kan ju ingenting. För så är det ju.

– Jag vet lika lite som någon annan om vad som faktiskt händer efteråt. Man kan tro, hoppas och

Philip de Croy brukar kallas ”vår enda expert på döden”, ett attribut han tycker är knepigt. ”Jag vet lika lite som ­någon annan om vad som faktiskt händer ­efteråt”, säger han.

Foto: MARCUS GUSTAFSSON

HÖSTEN 2020

10-17_Tema döden_Hösten 2020.indd 16

2020-09-10 10:28

vilja men vetandet ligger bortom vår förmåga. Vi trevar oss framåt i ett gemensamt vi-sökande, söker efter något vi inte förstår, inte vet.

Vi försöker sätta ord på det och skapa riter för tröst. Vi kan flytta fram döden, minska och pressa tillbaka den, men inte avskaffa den. Inte än så länge i alla fall. Vetandet ligger bortom vår förmåga.

Och ändå har du nu skrivit en bok om döden?

– Tanken var den att runt omkring oss finns råd och tips om precis allt.

Utom om döden. Döden som är det mest självklara som finns och som förenar oss alla, oavsett kön, läggning, hudfärg, klass, ålder. För förr eller senare kommer vi alla att dö.

Så det där vi behöver greppa varandras händer och undersöka den.

Där finns så många frågor och man vet inte riktigt vem man ska ställa dem till. Så var finns svaren samlade? Var kan man slå upp, vad ska jag göra?

– Jag har jag tagit hjälp av experter, samtalat med läkare, jurister och psykologer för att få svar på de frågorna. Jag har kanske inte svar på allt, men ingångar som kan fungera som en brygga och öppna dörrar. Och så kan jag förstås ställa de lite obekväma frågorna.

Detta är verkligen en bok för alla.

En samlingsbok för den som är i döden, som ska stötta någon i döden.

– Jag hoppas täcka så mycket som bara går. Och det som återstår skulle kunna leda till samtal.

DÖDEN HAR BLIVIT väldigt närva-

rande under det här året i skuggan av den pågående pandemin.

Kyrkorna har vanligtvis ett språk för döden, men har ibland saknat redskap och beredskap för den död vi upplever nu. Den är unik och pandemin har chockat alla, inklusive kyrkorna.

– Döden har kommit närmre och vi måste lära oss att stå inför den tillsammans. Det är viktigt eftersom det kanske hämtar tillbaka något av allt som vi en gång tappade bort när vi städade undan döden från folkhemmet.l

Ringen är special­gjord för Philip. Den innehåller gravstenar – en ­liten kyrkogård i klackrings­ format.

Foto: GÖRAN TONSTRÖM

KORT OM...

Philip de Croy Ålder: 36 år.

Yrke: Religions­ vetare med inriktning thana­tologi (läran om döden).

Bor: Söder­ malm i Stock­ holm.

Familj: Maken Max och hun­ den Prins Hatt.

Aktuell: Med Boken för dig som en dag ska dö och programkvällar på Historiska museet, där Philip jobbar.

HÖSTEN 2020

10-17_Tema döden_Hösten 2020.indd 17

17

2020-09-10 10:28

PORTRÄTTET

Petra Mede, programledare:

Att bli mamma blev min räddning Hon var 39 när hon slog igenom. Då hade hon en karriär som ­balett­dansös, en guideutbildning och en skadad rygg i bagaget.

Sedan dess har Petra Mede synts överallt, även i predikstolen.

Men Gud letar hon fortfarande efter.

Text: Anna-Maria Stawreberg Foto: Maria Östlin

”

»Att » det skulle bli en bok var inte alldeles självklart. Ändå sitter vi nu här på anrika bokförlaget Norstedts. Framför oss på det långa bordet ligger den: Petra Medes debutbok Skam och högmod i Säve­ dalen.

Boken, som är så nytryckt att man nästan kan känna doften av trycksvärta, samsas med ett fruktfat, några klädombyten och en salladsbytta.

Vi har redan kommit överens om att Petra ska äta samtidigt som vi pratar, men hon ber ändå först artigt om ursäkt för det.

I dag tycker jag fortfarande att jag hade mina bästa år mellan fem och tolv.

18

– Nej, att skriva bok var inte självklart. Jag är ganska rädd för att skriva och har respekt för litteraturen, även om jag som person har gott självförtroende, säger Petra.

Att det blev en bok har flera orsaker: Petra är nyfiken som person och efter att ha varit sommarvärd i P1 år 2018 märkte hon att lusten att skriva mer bubblade inom henne.

– Det har varit ett hårt arbete. Den här boken har tagit ett helt år att skriva, konstaterar hon nöjt.

Boken handlar om henne själv. Men hon vill absolut inte kalla det memoarer.

Som läsare får man följa med på vindlande färder i hennes barndom. Hon är en lillgammal flicka.

Samtidigt är hon en flicka som inte vill bli stor. En flicka som vill vara barn så länge som möjligt. En late bloomer, som man säger.

– Jag kommer fortfarande ihåg vilken sorg det var när de andra kompisarna plötsligt ville sluta leka – när de tyckte att de var för stora! I dag tycker jag fortfarande att jag hade mina bästa år mellan fem och tolv, säger Petra ivrigt och lutar sig fram över bordet, så långt så att vår sociala distans nästan rubbas.

BOKEN TAR OCKSÅ upp en dag i hennes vuxna liv. Mötet

mellan barnet Petra Mede och den vuxna Petra Mede ger en förståelse i varifrån hennes självkänsla och arbetsdisciplin kommer. Tidigt började hon dansa balett, och snart blev dansen hela hennes liv. Det var inom baletten hon hade sin framtid och hon var talangfull.

Hon fick uppdrag både i Sverige och utomlands och framtiden såg ljus ut. Tills det en dag, när Petra var 20 år, knäckte till i ryggen.

Petra tvingades flytta hem till föräldrarna och blev mer eller mindre sängliggande med svåra smärtor i tio år.

– Jag hade kronisk värk och åt starka smärtstillande mediciner. Var sjukskriven och började tappa

»

HÖSTEN 2020

18-21_Porträttet Petra Mede_Hösten 2020.indd 18

2020-09-10 10:29

Petra Mede har fyllt 50 och funderar som bäst på vad hon nu ska bli. ”Jag skulle kunna tänka mig att jobba på fritids”, säger hon.

HÖSTEN 2020

18-21_Porträttet Petra Mede_Hösten 2020.indd 19

19

2020-09-10 10:29

PORTRÄTTET hoppet om att någonsin kunna leva ett normalt liv.

Tack vare en ABF-kurs för långtidssjukskrivna kvinnor fick Petra ork att börja fundera på vad hon var bra på mer än dansen. Hon talade ju franska flytande och gillade historia. Utbildade sig till guide.

Började känna att hon var värd något igen. Hittade tillbaka till glädjen.

Hemifrån hade hon en rejäl dos humor, och nu ­fattade hon mod och anmälde sig till en amatör­ tävling i ståuppkomik och så småningom även till en kurs i ståuppkomik.

Resten är historia, som man säger.

I DAG ÄR hon ett känt ansikte i tv-rutan och har setts

både i rollen som Katja i Bonusfamiljen och som programledare i Helt sjukt. Hon leder med rutinerad hand stora galor, och har varit konferencier ett oräkneligt antal gånger för Guldbaggegalan, lett Mello och Eurovision Song Contest både 2013 och 2016, där hon också har dansat och sjungit på scen tillsammans med Måns Zelmerlöw inför miljoner människor.

Dessutom har hon, tillsammans med Graham Norton från BBC, varit konferencier när Eurovision Song Contest fyllde 60 år. För att bara nämna några av de uppdrag hon haft sedan hon slog igenom på allvar som 39-åring.

Nu har hon fyllt 50, och är lite orolig för boken som ligger framför oss på bordet.

– Å andra sidan, min ryggskada har gjort mig modigare. Jag har redan fått ändra riktning i livet och vet att jag kan göra det igen.

Hur har du det hemma, finns glasbordet med guldkant kvar?

– I dag pendlar det mellan kitsch och det gedigna hantverk som min mamma står för…

Måns Zelmerlöw och Petra Mede ledde Eurovision Song ­Contest när tävlingen hölls i ­Sverige 2016.

Måns hade året innan kammat hem segern med ”­Heroes”.

Foto: EBU

”

fter att ha tillbringat en tid E i kloster kände jag att det livet verkade ha sina ljuspunkter.

Självförtroendet har hon med sig hemifrån. Hon växte upp med två föräldrar som trodde på henne och stöttade henne. Då, som barn, hade hon gärna levt ett mer excelarksordnat och förutsägbart liv, och inte fullt så bohemiskt som det var hemma hos familjen Mede. Hon ville ha det som grannarna, med finrum där vitrinskåpen var fulla av vackra porslinsfigurer.

Hemma i Sävedalen fanns det visserligen inget finrum men det var högt i tak och gedigna material. I dag har Petra vett att uppskatta det hon fick med sig.

– Men just då, när jag var barn, tänkte jag att ”Gud, vad fint de andra har det”. Då ville jag väldigt gärna bo i ett sånt där välordnat och välstädat hem som mina klasskamrater hade. Hemma hade vi ett helt rum där vi slängde in skräp och vi hade hundfåtöljer som var så fulla av päls att det inte gick att sitta i dem, säger Petra och skrattar.

När Petra flyttade hemifrån var ett glasbord med guldkant och ett vitrinskåp de första möblerna hon köpte.

Nu lever hon varannanveckasliv med dottern och är nybliven husägare.

20

KORT OM...

Petra Mede Ålder: 50 år.

Yrke: Komiker, skådespelare och programledare.

Bor: Bromma i Stockholm.

Familj: Varannanveckasliv med dottern Adeline, 8.

Aktuell: Med debutboken Skam och högmod i Sävedalen.

DÄR HEMMA I Sävedalen fanns också en kyrka och dit gick flera av grannarna regelbundet. Det var tidigt en miljö Petra längtade efter, men eftersom föräldrarna var icke-troende, blev det inte särskilt många kyrkobesök under uppväxten.

– Sävedalen kryllade av missionsförbundare och jag försökte gå på så många av kyrkans aktiviteter som möjligt, minns Petra.

I vuxen ålder hade Petra en period av existentiella funderingar. På en bekants bröllop började hon prata med prästen och hennes grubblerier kom upp.

– Den här prästen tipsade mig om Alpha-kursen och några dagar senare anmälde jag mig, berättar Petra.

På kursen, som enklast kan beskrivas som en introduktionskurs i kristen tro, kom Petra i kontakt med Allhelgonakyrkan och sinnesrogudstjänsterna.

På sinnesrogudstjänsterna används tolvstegsmodellen och gudstjänsterna är lite friare och ger deltagarna möjlighet till större delaktighet än traditionella gudstjänster.

Det passade Petra bra. Hon började hänga allt ­oftare i Allhelgonakyrkan på Söder i Stockholm och det hände till och med att hon höll gudstjänst ibland.

– Jag trivdes bra. Det var en stark sammanhållning och det blev lite av en community. Samtidigt är jag en stor individualist som trivs med att göra saker själv.

Därför kände jag att det här med en församling kan bli lite kvävande, säger Petra.

TROTS ATT PETRA kunde känna sig lite instängd i för-

samlingen fortsatte hennes religiösa sökande. Under en period var hon hos Mariasystrarna och levde klosterliv.

– Det finns något tilltalande med klosterlivet. Nunnorna har alla sin uppgift, och efter att ha tillbringat en tid där kände jag att det livet verkade ha sina ljuspunkter, konstaterar Petra.

Samtidigt är hon en rastlös själ. Och även om hon letade tyckte hon inte att hon hittade Jesus.

– Jag skulle väldigt gärna vilja kalla mig själv troende. Vem vill inte det? Men tyvärr, jag kan inte räkna mig själv som troende i dag.

Petra säger att, trots att hon ägnat år åt att leta efter Gud, är det närmaste en religiös upplevelse hon någonsin haft när hon blev mamma för åtta år sedan.

– Att bli mamma blev min räddning. Det har haft en enorm effekt på mig. Jag blev förvånad över hur jag reagerade när jag fick barn. Jag blev biologistisk,

HÖSTEN 2020

18-21_Porträttet Petra Mede_Hösten 2020.indd 20

2020-09-10 10:29

”Det känns som om vad som helst kan hända nu”, säger Petra Mede.

kände så starkt att jag ville vara nära min dotter, och så känner jag fortfarande. Det var känslor som jag inte kunde föreställa mig, säger Petra allvarligt.

Hon beskriver sig som en individualist. Säger att hon odlar ett utanförskap, och att hon är en person som frivilligt ställer sig utanför olika sammanhang.

Samtidigt tär coronasituationen även på henne, eftersom den begränsar allas möjligheter till socialt umgänge. Det där umgänget vi själva väljer och som ger oss ny energi och nya influenser.

– Jag har både ett enormt behov av sociala kontakter och ett starkt behov av att få vara ensam. Visst har jag några nära vänner som jag känt sedan jag var barn, men i övrigt är det mest bekanta och vänner som byts ut med jämna mellanrum, säger Petra.

PETRA MEDE GILLAR att träffa nya människor och se-

dan hon fyllde 50 i våras har något hänt inom henne.

Det är som om tiden har blivit mer värdefull.

– Det känns som om vad som helst kan hända nu.

Kanske utbildar jag mig till något nytt? Kanske börjar jag jobba med barn? Det är en lust som växt fram de senaste åren. Jag skulle kunna tänka mig att jobba på

Skam och högmod i Sävedalen Petra Mede Norstedts

fritids, eftersom jag fortfarande känner mig så nära den åldern, funderar Petra.

Hon är fortfarande en late bloomer. Men i dag är 50 det nya 30, och när Petra tittar tillbaka på hur hennes egen mamma var när hon var mellan 50 och 60 minns hon att mamma ”gjorde massor”.

– På något sätt är det som om jag, nu när jag blivit äldre, kan göra vad jag vill. Jag kan till exempel tillbringa långa perioder i Frankrike, något som jag alltid velat göra.

När vi ses har tusentals svenskar förlorat sina jobb på grund av viruspandemin. Petra är inte ensam om att gå i nystartartankar. Visserligen har hon precis släppt en bok och visserligen har hon kontrakt på att spela in en fjärde säsong av Bonusfamiljen. Samtidigt har inspelningsstarten skjutits upp.

– Just nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra den närmaste tiden. Jag har blivit med trädgård, så nu ska jag börja lära mig lite om trädgårdsarbete.

Salladen är uppäten. Petra börjar packa ihop klädombytena i olika påsar. Det är dags att hämta dottern på fritids. Och vem vet, kanske blir det just på fritids vi får se Petra Mede i framtiden.l HÖSTEN 2020

18-21_Porträttet Petra Mede_Hösten 2020.indd 21

21

2020-09-10 10:29

SPANING

Naturens roll i kristider – hett ämne för forskare »När » alla gamla invanda sätt att umgås försvann, och många samtidigt började jobba hemifrån, blev naturen vårt vardagsrum. Det gav nya utmaningar till de som sköter våra små och stora grönytor, men sam­ tidigt hoppas många på ett större intresse för miljö och natur. Nu vill forskarna ta reda på varför naturen blir så viktig i en kris.

Det märktes redan under våren att det skulle bli en speciell tid. När många arbetsplatser och skolor ställ­ de om till distansarbete och klasser online, började svenskarna plötsligt röra sig utomhus som aldrig förr.

Att promenera i naturen blev ett sätt att umgås och koppla av, när mycket annat inte var möjligt.

TILL SLUT BLEV det nästan trångt även i skogen. Flera

”

naturreservat och nationalparker kunde rapportera en ökning av antalet besökare med upp till 75 procent.

I Tyresta nationalpark söder om Stockholm, som i vanliga fall har upp emot 400 000 besökare om året, var alla besökare inte bara en positiv upplevelse.

tt ökat tryck på naturområden E kan leda till en större påverkan än de klarar av.

Andreas Skriver Hansen, forskare i kulturgeografi

22

– Det blir otroligt mycket mer avfall och det är ofta fullt på parkeringarna. Vi försöker hänvisa till andra ingångar till parken, men det har hänt att folk parkerar på trottoarer, i bussens vändslinga och till och med i våra planteringar. Trycket på ved har också ökat. På de öppna eldplatserna försöker vi fylla på

med ved för att folk inte ska få för sig att ta ved från skogen, vilket inte är tillåtet. Vi hinner inte riktigt med, berättade nationalparkschefen Jonas Ekstrand för Natursidan.se.

I Huddinge kommun utanför Stockholm gick man till och med ut med en guide till de minst populära utflyktsmålen i kommunen – trots att här finns stora ytor naturreservat och grönområden blev det helt enkelt för trångt på de mest besöka platserna.

Men faktum är att alla faktiskt får plats, om man bara sprider ut sig och visar lite hänsyn. Och fördelar­ na med de nya friluftsvanorna är många.

Och nu vill man vid Göteborgs universitet under­ söka dels hur coronapandemin ändrade människors friluftsvanor, men även i förlängningen försöka få en bättre bild av vilken roll naturen spelar för människor i kristider. − Det finns indikationer på ett kraftigt ökande in­

HÖSTEN 2020

22-23_Spaning friluftsliv_Hösten 2020.indd 22

2020-09-10 10:33

Forskning ­visar att naturen kan vara bra för både fysisk och psykisk hälsa.

Foto: WELCOMIA/ GETTY IMAGES

tresse för natur och friluftsluftsliv, en situation vi inte befunnit oss i tidigare och som flera medier också har rapporterat om. Det är på många sätt positivt, men är samtidig en utmaning eftersom ett ökat tryck på naturområden kan leda till en större påverkan än de klarar av, säger Andreas Skriver Hansen, forskare i kulturgeografi och ansvarig för studien.

TIDIGARE FORSKNING HAR pekat på att friluftsliv kan

vara bra för såväl den fysiska som mentala hälsan. I en tid av isolering och social distans är det därför intres­ sant att se på hur naturen kan erbjuda en möjlighet att lämna hemmet för att få energi och återhämta sig. Det kan också handla om att använda naturen som ett sätt att socialisera utan att vara rädd för att bli smittad. − Resultatet från studien kommer förhoppningsvis visa på betydelsen av friluftslivet för oss alla, samt naturens roll under en kris. Dessutom kan kunskapen

75 procent

»» Så mycket

kan antalet besökare i Tyresta nationalpark ha ökat i år jämfört med i fjol, enligt preliminär besöksstatistik.

Källa: Natursidan.se

vara med till att öka förståelsen för hur förvaltning av naturområden behöver anpassas till de utmaningar som ett ökat besökstryck innebär.

Detta gäller såväl skyddade områden som natur­ reservat och nationalparker, men även offentliga gröna områden och stadsparker. Mer långsiktigt kommer resultaten från studien också att bidra till forskning för bättre planering av våra friluftsområ­ den samt transport, folkhälsa och tillgång till natur. − Det här är en situation vi inte befunnit oss i tidiga­re och det är därför extra viktigt att ha koll på nya utvecklingar, speciellt de som händer plötsligt och går fort. Kan vi dessutom peka på betydelsen av friluftslivet och naturen, då kanske båda kan kom­ ma få en större roll i framtiden, framför allt inom den kommunala fysiska planeringen, säger Andreas Skriver Hansen.

Källa: Forskning.se HÖSTEN 2020

22-23_Spaning friluftsliv_Hösten 2020.indd 23

23

2020-09-10 10:33

5

BOKTIPSET

HISTORIER OM LIVET OCH DÖDEN

Dödenboken Pia Stalfelt Rabén & Sjögren

»En » rolig och allvarlig bok som kom redan för 20 år sedan, och som sedan dess blivit avstamp till otaliga fantastiska samtal med både små och stora.

Det är djupt tänkvärt och ibland dråpligt på ­samma gång. Med fina bilder och en nyfikenhet på hur olika människor i olika kulturer och tider faktiskt kan tänka och har tänkt kring döden, möter författaren det faktum att allt som lever förr eller senare faktiskt kommer att dö med en fakta, fabulering och medkänsla. De stora frågorna tas på allvar: Vem kan dö? Vad händer när någon dött? Var hamnar man sedan?

Både unga och gamla har funderingar. En bra bok kan sätta ord på våra tankar. I de här historierna är döden inte slutet, utan början på ­något annat. Ibland om och om igen.

Text: Sara Grant

Adjö herr Muffin Ulf Nilsson & Anna-Clara Tidholm Bonnier Carlsen

Liv efter liv Kate Atkinsson Massolit förlag

»Lilla » Ursula föds en februaridag 1910. Snön ligger tjock och läkaren hinner inte i tid. Ursula dör med navelsträngen om halsen. Men hon får en chans till.

I det här livet hinner doktorn fram och hon över­ lever – bara för att kvävas av husets katt några dagar senare. Så får hon en chans till. Och lever lite längre, innan hon drunknar. Men det blir ett liv till, lite längre än det förra.

Så fortsätter det, i en vindlande historia genom 1900-talets England, där Ursula får leva liv efter liv och hinner se mer och mer för varje gång.

Den stora skilsmässan C. S. Lewis Libris förlag

»En » buss med en brokig skara resenärer är på väg från helvetet till himlen, och alla har de hamnat här i olika stadier av det jordiska livet. C.S Lewis bok kom ut första gången 1946, och på ett sätt som är typiskt för honom försöker han reda ut frågan om livet efter detta med liknelser, humor och allvar i en väldig blandning när passagerarna försöker reda upp sina frågeställningar och problem. Vem får följa med på resan? Vem vill följa med? Och vad händer när de kommer fram?

24

VISSTE DU ATT…

»» ... Adjö herr Muffin har översatts till arabiska, kore­ anska, japan­ ska, turkiska, polska och tyska – bland annat.

»Den » belönades med Augustpriset när den kom ut 2002, och den här boken måste redan räknas till en klassiker bland svenska bilderböcker. Marsvi­ net herr Muffin tänker tillbaka på sitt liv. En gång kunde han bära hur många gurkor som helst, men nu är han trött och grå. Ändå har han haft det bra, vilket han också gör en lista över. Men en onsdag får han ont i magen.

Berättelsen om hur det kan vara när ett älskat ­marsvin dör har hjälpt många barn att sätta ord på tankar kring sorg, saknad och det stora slutet.

De sju morden på Evelyn Hardcastle Stuart Turton Modernista förlag

»På » godset Blackheath har tiden hakat upp sig. Släk­ ten Hardcastle samlas till maskeradbal, men kvällen slutar med att dottern Evelyn, nyss hemkommen från Frankrike, mördas. Det är bara det att festkväl­ len upprepar sig, och Evelyn går samma våldsamma öde till mötes gång på gång. Enda sättet att bryta cirkeln är att lösa mordmysteriet. Men hur ska det lyckas, när berättaren Aiden Bishop varje dag föds in i en ny festdeltagares kropp. Vem vill hålla kvar honom i tiden?

HÖSTEN 2020

24_Boktipset_Hösten 2020.indd 24

2020-09-10 10:05

KYRKOVALET 2021 RÖSTA PÅ TRE NIVÅER t r Nationell nivå ma frågor, till exempel kla g v l kyrkoordningen, som är »» Här finns a ä j j S tar et! kyrkans högsta Svenska kyrkans regel­ bok, vilka psalmer som beslutande rös koval organ, kyrkomötet ska finnas i psalmboken r och hur man ska arbeta med 251 ledamöter i ky nationellt inom kyrkan som sammanträder en »» Kyrkomötet beslutar

om kyrkans gemensam­

med exempelvis klimat­ frågor. »» Kyrkomötet utser

också kyrkosty­ relsen. På nationell nivå finns ärkebis­ kopen som är Svenska kyrkans främsta före­ trädare. Antje Jackelén är ärkebiskop i Svenska kyrkan.

Stiftsnivå »» Den regionala indel­ ningen i Svenska kyrkan kallas stift. Här i Hel­ singborg hör vi till Lunds stift tillsammans med resten av Skåne och Blekinge.

»» Stiftens funktion är att främja församlings­ livet och stödja försam­ lingarna, till exempel med kunskap om antikva­riska frågor när en kyrka ska renoveras eller råd om hur man

som församling eller pastorat blir miljöcerti­ fierad. »» På valdagen röstar du på en nominerings­ grupp till stiftsfullmäk­ tige. Lunds stift leds av biskop Johan Tyrberg.

Lokal nivå »» Det är på lokal nivå man främst träffar på Svenska kyrkan, i sin lokala församling eller pastorat. Kanske del­ tar du i ett dop, har en tonåring som ska konfir­ meras, säger farväl till en älskad familje­

medlem, gläds åt kär­ leken tillsammans med ett bröllopspar, sjunger i kör, får ekonomiskt stöd, går i samtal, finner ro i att tända ett ljus eller har din gemenskap i någon av våra många grupper? »» Du kan påverka hur din församling styrs. På val­ dagen röstar du på den nomineringsgrupp du vill

ska representera dig i kyr­ kofullmäktige. Kyrkofull­ mäktige sätter sedan upp ramar för hur pastoratet/ församlingen ska styras samt utser kyrkoråd och församlingsråd. »» Pastoratet leds av en präst med titeln kyrko­ herde. I Helsingborgs pastorat är det Kristian Lillö.

fyller de fyra grundläg­ gande kraven (se spalten till vänster), behöver du en nomineringsgrupp.

Nomineringsgrupper kan liknas vid partier i de allmänna valen. »» Tidigare var Svenska kyrkan statskyrka och de politiska partierna ställde upp i kyrkovalet.

Numera ställer en del av

nomineringsgrupper som inte har med parti­ politik att göra. »» I kyrkofullmäktige i Svenska kyrkan Hel­ singborg finns följande nomineringsgrupper representerade: Social­ demokraterna, Borger­ ligt alternativ, Frimodig kyrka, Centerpartiet och Sverigedemokraterna.

också bra att bilda en egen tillsammans med andra. Vill du bilda en egen nomineringsgrupp måste det ske före den 15 april 2021.

Brinner du för det lokala? »» Om ditt hjärta allra främst klappar för det riktigt, riktigt lokala, kan du ställa upp som kandi­ dat till församlingsrådet. »» Varje församling i Svenska kyrkan Helsing­ borg har ett församlings­

råd, som ansvarar för det lokala gudstjänstlivet, utser gudstjänstvärdar, bestämmer kollektmål med mera. »» Församlingsrådet väljs av det nya kyrkof­ ullmäktige när det har tillträtt. Kyrkofullmäk­ tige ska genomföra ett

gång om året.

Foto: MARCUS ­GUSTAFSSON

Så går valet till Text: Josefine Sjöqvist

ara a b e int l ställ l l i g v ag vil t!

SÅ BLIR DU KANDIDAT a J j e

l , a a t v »» Om du vill partierna upp som nomi­ »» Du kan gå med i en rös upp i ställa upp i kyr­ neringsgrupper och det nomineringsgrupp som kovalet, och upp­ har också bildats andra redan finns, men det går

»Om » ett år är det kyrkoval och nu är det dags för dig att förbereda dig. Du som är medlem i Svenska kyrkan och har fyllt 16 år senast på valdagen, kan rösta den 19 september 2021 på vem som ska styra Svenska kyrkan. Och inte nog med det, är du minst 18 år kan du ställa upp i valet. Ta chansen och var med och påverka.

Eftersom Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka styrs organisationen av förtroendevalda som väljs vart fjärde år av medlemmarna.

Det finns tre olika nivåer i Svenska kyrkan, nationell nivå, stiftsnivå och lokal nivå, och i kyrkovalet kan man rösta i alla tre.

Läs mer...

»» ... om kyrko­valet 2021 på:

www.svenskakyrkan.se/kyrkoval

Foto: JOHANNES FRANDSEN

4 krav

»» ... för att

få ställa upp som kandidat i kyrko­valet: 1. Du tillhör Svenska ­kyrkan.

2. Du fyller 18 år senast på valdagen.

3. Du är döpt.

4. Du är kyrko­ bokförd i det område där du ställer upp.

Läs mer...

»» ... om hur du gör och

hur många ni måste vara: svenskakyrkan.se/­ kyrkoval/stall-upp

öppet nominerings­ möte där församling­ arnas röstberättigade medlemmar kan nominera kandidater till församlingsråden. »» Den som nomineras måste uppfylla de fyra grundläggande kraven (se spalten till vänster).

HÖSTEN 2020

25_Kyrkoval_HBG_HÖSTEN 2020.indd 25

25

2020-09-11 13:09

FÖRSAMLINGAR VAD? Filborna och Gustav Adolfs församlingar läggs samman

Ett plus ett blir – ett Text: Josefine Sjöqvist

”

»Från » Norra Väla i nordost till det nya H22-området i sydväst sträcker sig vår nya församling som ska bildas. Fyra kyrkor, olika sorters gudstjänster och mycket verksamhet kommer att finnas när Filborna och Gustav Adolfs församlingar tar steget full ut och blir en.

Det finns flera orsaker till att kyrkorådet föreslår att lägga samman Filborna och Gustav Adolfs församlingar ska gå samman. Antalet medlemmar är en, svårigheter att rekrytera personal är en annan.

n liten församling E blir väldigt sårbar.

Aina Modig Lindell, ordförande i kyrkorådet

– Medlemsantalet i Filborna församling har minskat genom åren och ju mindre en församling är desto svårare är det att få den att fungera. En liten församling blir väldigt sårbar, till exempel kan det vara svårt att rekrytera medarbetare. Med en större församling får man tillgång till en större personalstyrka, säger Aina Modig Lindell, ordförande i kyrkorådet i

Svenska kyrkan Helsingborg.

– Dessutom spelar ekonomi in.

Vi har minskade intäkter och ökade utgifter. Det handlar om att ta ansvar för pastoratets framtid. Att lägga samman två församlingar är ett sätt att behålla kompetens och kvalitet trots minskade resurser, fortsätter Aina Modig Lindell.

BÅDE FILBORNA OCH Gustav Adolfs församlingar har vid olika tidpunkter bildats ur Maria församling, Gustav Adolf på 1920-talet och Filborna på 1970-talet. Att just dessa har flera orsaker.

– Sedan Filborna församling bildades har den minskat kraftigt i storlek. I medlemsantal är den endast en tredjedel av vad den var när den bildades. Filborna församling behöver alltså gå ihop med en annan församling. Valet faller mest naturligt på Gustav Adolfs församling eftersom omvärldsanalysen visar att av de möjliga alternativen är det just dessa två församlingar som står inför liknande prioriteringar, säger Kristian Lillö, kyrkoherde i Svenska kyrkan Helsingborg.

För att lägga samman församlingar så ska en rad olika steg tas

Gustav Adolfs församling är sprungen ur Maria församling på 1920-talet.

VEM GÖR VAD ... i kyrkans organisation?

»» Här får du en orientering över olika

instanser/funktioner i Svenska kyrkan som är inblandade när församlingar ska läggas samman.

26

Pastorat: Två eller flera församlingar som leds av gemensam kyrkoherde.

Kyrkofullmäktige: Pastoratets högsta beslutande organ. Fullmäktige väljs vart fjärde år av medlemmarna i kyrkovalet. Fullmäktige beslutar bland

annat om mål och riktlinjer, budget samt kyrkoavgiften.

Kyrkorådet: Pastoratets styrelse. Kyrkorådet fattar beslut inom de ramar som kyrkofullmäktige sätter upp. Kyrkorådet utses av fullmäktige.

HÖSTEN 2020

26-27_Sammanslagning_HBG_HÖSTEN 2020.indd 26

2020-09-11 13:16

i en viss ordning. Som sagt har ett principbeslut om sammanläggning fattats i kyrkorådet. Nästa steg är att ha ett samråd med Stiftsstyrelsen och att låta pastoratets alla församlingsråd yttra sig i ärendet.

Efter det fattar kyrkofullmäktige beslut om sammanläggning och skickar sitt beslut till Stifts­ styrelsen.

Stiftsstyrelsen i sin tur skickar beslutet på remiss till Domkapitlet, Lantmäteriet och Institutet för språk och folkminnen. När dessa yttrat sig fastställer Stiftsstyrelsen beslutet. Sedan ska det ligga i ett år innan det träder i kraft, vilket blir i januari 2022 efter nästa kyrkoval.

Samtidigt som denna officiella process har sin gång har också ett internt arbete pågått där medarbetare och församlingsråd fått delta i samtal med en kommunikatör som moderator, för att ringa in såväl goda erfarenheter av tidigare samarbeten som eventuell oro inför sammanläggningen.

ATT LÄGGA SAMMAN församlingar är inget ovanligt. År 2014 till exempel gjordes många sammanläggningar då stora delar av Svenska kyrkan organiserades om.

– I Lunds stift är det en hel del församlingar som har valt att gå samman. Man tycker att det blir en smidigare organisation, säger Eirik Ski, stiftsjurist i Lunds stift.

Eirik Ski tror inte att sammanläggningen kommer att märkas så mycket utåt.

– På stora orter som Helsing­ borg, Lund och Malmö är det många som inte vet vilken församling man tillhör och då märker man inte så stor skillnad. Det kan vara annorlunda på landet där man mer koll på sin församling och kan känna oro för att alltför mycket ska centraliseras till huvud­orten, säger Eirik Ski. Filborna och Gustav Adolfs

Församlingsråd: Styrelse för församlingar som ingår i ett pastorat. Församlingsrådet utses av kyrkofullmäktige.

Stiftsstyrelsen: Väljs av stiftsfullmäktige som i sin tur väljs av vart fjärde år i kyrkovalet av Svenska kyrkans

medlemmar. Stiftsstyrelsen ska bland annat främja församlingslivet i stiftet.

Domkapitlet: Utövar tillsyn över verksamheten i församlingarna samt ger behörighet till präster och diakoner.

Källa: svenskakyrkan.se

?

VISSTE DU ATT...

»» ... Svens-

ka ­kyrkan Helsingborg består i dag av de fyra församlingarna Filborna, Gustav Adolf, Maria och Raus. I september 2019 fattade kyrkorådet ett principbeslut att fyra ska bli tre.

”

församlingar samverkar redan på olika sätt.

– Bland personalen började vi på prästsidan då det var svårt att rekrytera. Nu samverkar personalen på alla områden. Vi planerar och genomför många verksamheter tillsammans, vilket delvis gjordes även tidigare. Till exempel har ungdomsgrupperna i de två församlingarna samverkat sedan lång tid tillbaka. De förtroendevalda i församlingsråden har också börjat träffas och så kommer det att fortsätta, säger Sofija Pedersen Videke som är församlingsherde i de båda församlingarna.

FÖRUTOM DEN NYA församling-

en finns också Maria och Raus församlingar i Svenska kyrkan Helsingborg. Enligt Aina Modig Lindell är det inte aktuellt att göra fler samgåenden.

– Nej, i nuläget är det ingen diskussion om det. Nu ska vi jobba på att detta blir förankrat och bra.

Församlingsborna rör sig ofta över församlingsgränserna, men administrativt kan det bli för tungrott med väldigt stora församlingar.

u samverkar N personalen på alla områden.

Sofija Pedersen Videke, församlingsherde

Inte heller Kristian Lillö tror att det kommer fler sammanläggningar i pastoratet inom den närmaste framtiden, men han öppnar upp för andra pastorat och församlingar att söka sig till Svenska kyrkan Helsingborg.

– Intilliggande pastorat kan av olika skäl vilja ”gå samman” med oss. Det kan handla om service­ tjänster som administration och växeltelefoni, att man har gemen­ samma konfirmationsläger eller samverkar på andra sätt. Det är snart kyrkoval och det finns för­­samlingar som inte får ihop tillräckligt många förtroendevalda och att budgeten minskar är en verklighet för hela Svenska kyrkan. Då kan man behöva uppfinna nya sätt att samverka för att uppnå samordningsvinster, säger Kristian Lillö.

HÖSTEN 2020

26-27_Sammanslagning_HBG_HÖSTEN 2020.indd 27

27

2020-09-11 13:16

KYRKOGÅRDAR

Här ligger en kändis begraven I Helsingborg finns många intressanta gravar med person­ historiskt värde. Nu när värmen inte är lika påtaglig som i somras kan det ­kanske passa bra med en lugn höstpromenad på våra vackra ­begravningsplatser och kyrko­gårdar. Här kommer ett axplock av personhistoriska gravar att besöka i Helsingborg.

Oscar och ­Gisela Trapp ligger begravda på Gamla kyrko­gården.

Foto: SVENSKT ­PORTRÄTTGALLERI/PD

28

GAMLA KYRKOGÅRDEN

DONATIONSKYRKOGÅRDEN

NYA KYRKOGÅRDEN

»På » Gamla kyrkogården på söder i Helsingborg finns Oscar Trapps och Gisela Trapps gravsten. Ett par som för cirka 100 år sedan påverkade vår stad mycket, inte minst det kulturella livet.

Oscar Trapp grundade Hel­ singborgs museiförening och var en uppskattad politiker, affärsman och ingenjör. Han brann för staden och låg bak­ om restaurering av till exem­ pel Kärnan och S:ta Maria kyrka.

Han gifte sig med Gisela 1902, en konstnär och illustratör som arbetade med flera kända konstnä­ rer som till exempel Carl Larsson, Elsa Beskow, Jenny Nyström.

I S:ta Maria kyrka, i gattet där den gamla nu igensatta porten på nordöstra sidan var, hänger en tavla målad av Gisela. Det man kanske framförallt tänker på gäl­ lande paret Trapp är Fredriksdals museer och trädgårdar som Gisela Trapp donerade till staden 1918 med villkoret att det skulle bli ett friluftsmuseum.

»Från » Gamla kyrkogården kan du vandra stigen vidare upp till Donationskyrkogården som ligger strax ovanför.

Här finns Birger Sjöbergs grav.

En diktare, skald och viskomposi­ tör som ursprungligen kom från Vänersborg. Men efter ett jobber­ bjudande på Helsingborgs-Posten hamnade han till slut i Skåne. Han är känd för bland annat böckerna Fridas bok och Kvartetten som sprängdes. Visor han skrivit som du kanske känner igen är Den första gång jag såg dig och Jag längtar till Italien.

»Bredvid » Donationskyrkogården ligger Nya kyrkogården. Här finns bland annat Carlos Zoegas grav.

Carlos hette från början Carl och föddes i Sireköpinge, utanför Svalöv. Familjen hade italienska rötter, och när Carls far emigre­ rade till Brasilien följde Carl med.

Där bytte han namn till Carlos.

Efter en tid tog sig Carlos tillbaka till Sverige och Skåne.

Han öppnade en kaffehandel först i Landskrona men flyttade sedan sin verksamhet till Helsingborg.

Det var en kaffe-, socker- och tehandel.

När Carlos dog tog hans fru Maria över och kämpade för att driva verksamheten vidare. Så småningom gifte hon sig med en Johan Svensson, och sonen Rudolf Zoega tog kaffeverksamheten till nya höjder.

Maria Zoega och Rudolf Zoega har sina gravar på Pålsjö begrav­ ningsplats, dit vi nu ska bege oss.

Här vilar en diktare, skald och viskomposi­tör.

Foto: XXX

Foto: GETTY IMAGES

HÖSTEN 2020

28-29_Gravar med historia_HBG_HÖSTEN 2020.indd 28

2020-09-11 13:20

Nils Poppe vilar i Skåne

”

»Det » finns många vackra begrav­ ningsplatser runt om i Skåne, inte bara i Helsingborg. Kulturgravar med personhistoriskt värde finns till exempel på Allerums kyrko­ gård som ligger vackert belägen till den vita korskyrkan i Allerum, norr om Helsingborg. Här finns skådespelaren Nils Poppes grav.

älsa och säg att jag H ligger på Allerums kyrkogård.

Citat på Nils Poppes gravsten

RAUS KYRKOGÅRD

»Pålsjö » begravningsplats och kre­ matoriet ligger norr om centrum.

Här finns bland annat Lars Erik Larssons grav.

Lars Erik Larsson var ton­ sättare, musikrecensent och dirigent. Han har meriter bland annat från både Kungliga teatern, Radioorkes­tern i Stockholm och Kungliga musikaliska akademien.

Från och med 1970-talet var han permanent bosatt i Helsingborg men var kanske lite anonym i just Helsingborgs kulturliv. Han var mångsidig och har skrivit många kända verk, bland annat den ly­ riska sviten till Hjalmar Gullbergs dikt Förklädd Gud. I Lund finns en musikgymnasie­ skola namngiven efter Lars Erik Larsson. Varje år sätter skolan upp Förklädd Gud i Lunds Domkyrka.

»Tar » vi oss söderut finns Råå och Raus kyrkogårdar. På Raus kyrko­ gård, belägen intill den vackra Raus kyrka intill Råådalens ravin, finns Ruben Rausings grav. Han grunda­ de företaget Tetra Pak och är född och uppväxt i Raus. Ruben Rausing hette från början Andersson men 1921 bytte han till Rausing, ett namn från hans hem­socken.

Ruben var en affärsman och entreprenör och familjen Rausing har kommit att bli en av världens kanske både rikaste och mest välkända familj. En byst av Ruben Rausing finns på Råå.

Källor: Levandemusikarv.se, Helsingborgs ­stadslexikon, kulturgravar.se, foretagskallan.se, hd.se, sok.riksarkivet.se

Hovsångerskan och operastjärnan Birgit Nilsson vilar på Bjärehalvön.

Foto: PD

Foto: TETRA PAK/CC

PÅLSJÖ KYRKOGÅRD

Gravstenen är hämtad från Domstens strand. I Domsten hade Nils Poppe sin gård. På hans gravsten står ett citat som han ofta använde sig av: ”Hälsa och säg att jag ligger på Allerums kyrkogård”.

EN ANNAN SKÅNSK kulturgrav är författaren Fritjof Nilsson Pira­ tens och den finns på Ravlunda kyrkogård. Kyrkogården ligger vackert söder om Brö­ sarps backar på Österlen.

Graven är anonym, det står alltså inget namn på gravstenen, utan i stället står det: ”Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bätt­ rades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 jan. 1972.”

LITE NÄRMARE OSS i Helsingborg är det till Västra Karup, på Bjärehalv­ ön. Här på Västra Karups kyr­ kogård finns hovsångerskan och operastjärnan Birgit Nilssons grav.

Det är en familjegrav där både hennes föräldrar och hennes make är begravda. Graven ligger nära in­ gången till kyrkans kor, en ingång hon ofta använde vid de gratis­ konserter hon gav till förmån för hembygdsföreningen.

Vill du veta mer?

Tetra Paks grundare Ruben Rausing ligger begravd på Raus kyrkogård.

»» Läs om kulturgravar i hela Sverige: www.kulturgravar.se

HÖSTEN 2020

28-29_Gravar med historia_HBG_HÖSTEN 2020.indd 29

29

2020-09-11 13:20

HELSINGBORGS KYRKOR Takmålningarna i Allhelgonakyrkan är gjorda av konstnären Hugo Gehlin.

Foto: JOSEFINE ­SJÖQVIST

Allhelgonakyrkan I vår serie om varför våra kyrkor heter som de heter har det blivit dags för en av våra kyrkor i södra delen av Helsingborg.

Allhelgonakyrkan på Råå är en av de tre kyrkorna som tillhör Raus församling.

Sugen på ett besök? Bussen stannar på hållplats Allhelgonakyrkan.

30

»När » fiskeläget vid Råå v­ äxte sig större och större under 1800-talet kom önskan om en gudstjänst­lokal på Råå. Den närmsta kyrkan var Raus kyrka, en ganska bra bit därifrån.

I början av 1900-talet tar man så beslut om att uppföra en kyrkobyggnad på orten. Lokalen benämndes som Raus församlingshus när den planerades eftersom

församlingens kyrka var Raus kyrka.

I lokalerna som byggdes 1928 gjordes en kyrksal, konfirmationssal, arbetsrum för kyrkoherden och en expedition. Själva byggnaden ritades av arkitekt Oscar Persson. Det då kallade ”församlingshemmet” invigdes av biskop Rhode år 1928.

RÅÅ FORTSATTE ATT växa och under 1950-talet började man planera för en utbyggnad av lokalerna.

Byggnaden fick två nya längor och kyrksalen byggdes ut med en sakristia. När lokalerna invigdes av Nils Bolander år 1959 fick den namnet Allhelgonakyrkan, efter den högtidsdag den invigdes på – allhelgonadagen.

Kyrkan blev en av de dåvarande två kyrkorna i församlingen.

Allhelgonakyrkan har en vacker kyrksal med takmålningar av konstnären Hugo Gehlin. I mitten av taket finns en bild av ett skepp med Jesus som stillar stormen.

Längs takets långsidor finns bilder på alla lärjungar. Kyrkan ligger intill Råå kyrkogård som funnits där sedan slutet av 1800-talet. Kapellet på kyrkogården byggdes 1894, och ser ut som en mindre kyrka.

NÄR KYRKAN BYGGDES låg Råå lite avskilt en bit söder om Helsing­ borg, men allt eftersom har bebyggelsen utvecklats och sitter samman med staden även om det är ett eget samhälle. Nu ligger kyrkan mitt i samhället med bostäder, vårdcentral, camping och butiker nära till hands. Och en busshållplats med namnet Allhelgona­ kyrkan.

HÖSTEN 2020

30-31_XX/Korsord_HBG_HÖSTEN 2020.indd 30

2020-09-11 13:21

KORSORD LJUS TID ÄR STARKA OSTAR

B I L D :PI X AB AY.CO M UPPSYN

HA GEMENSAMT

LEDER TILL

HAR TVÅ VINDFLÖJLAR

KÖR TILL

PRED 1:6 VINDEN BLÅSER ÅT .....

VACKER VÄXT TOG IGEN SIG HAR FINGER

FRASIGT KEX

GÅR LÄTT SÖNDER PLÅGAS

VANILJ- FRÖSKAL SÅS

SVUNNEN TID

SUCCESSIVT SJUK BETEENDE SOM UPPREPAS

STAD I PS 56:1 HÄNFÖRANDE

HÖRA EFTER

SOM EN PERSIKA

RÖSE

AVVISANDE GARNBORSTE

LÄTTLEDD

HÖRS

TÄTT I NTILL

LEDS AV WOLODARSKI

SLUT I YORK

FÖRE EU

TILLHÖR OSS

BUSKE

DIREKT

SES MED KADABRA FLAGGA MED RÄNDER

FORTFARANDE

TEATERLARS SOCKEL SAKNAR BARSKRAPAD

PÅ TAKET PÅ DROTTNINGATAN 7

SES MED TID OCH HET

500 SYSSELSÄTTNING

SAMLAR ÄLDRE

NJORD OCH BRAGE

LUFTSTRÖM

LITEN LÅDA

TECKENSYSTEM

FYLLER KISTAN

MISSKÖTA

ÄLDRE BETYG

SKOLBARN

MATTA

DRAR IVÄG

I VÄVSTOL

VITVARA SMÄRTA

LÅGMÄLDA

BRUTEN LÄROSÄTE

OANVÄNDA TYGSKADA

LÄNGTAR CIVILSTÅND STUGSITTARE VALUTA

UPPSLAGSVERK

KAN MAN SKRIVA NÅGOT RADI UM

BOTTENSLAM

UTRYMME

PRONOMEN VI KARE

OFÖRÄDLAD

STÅ ÖVER

STOR BRED HAND

SES MED ILLA UTFÖRT VERK

KAN PROCESS GÅ I SKÖTSEL

SUGPROPP

VAJSING VARA OSÄKER BYRÅ

V ILL MYCKET HA

VARA OFÖRÄNDRAD 1 THES 5:14 UPPMUNTRA DE

.........

HÅLLER PRATGLAD GÄRNA

RÖRLIGA BILDER

HOSTIA

GRATTIS!

»» ... till förra

HERR NILSSON

ETT VINNA ÖVER ELEMENT

HÄNDER

SKI VA

LÅTER SOM EN GRODA

!

PUSSAR OCH ÖMKLIG KRAMAR

numrets korsordsvinnare Felicia och Lena.

Biobiljetter kommer med posten.

Facit finns på vår webbsida: svenskakyrkan. se/helsingborg/ amos

HÖSTKRYSSET GÖR SÅ HÄR »» Lös korsordet så du får fram en mening i de färgade rutorna. Vinnaren presenteras i nästa nummer och får en biobiljett. Glöm inte att ange din postadress!

Skicka in din korsordslösning till: Helsingborg Amos Box 1453 251 15 Helsingborg ... eller mejla korsordslösningen till: helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se Vi vill ha ditt svar senast den 1 november.

Namn:

Adress:

Postadress:

HÖSTEN 2020

30-31_XX/Korsord_HBG_HÖSTEN 2020.indd 31

31

2020-09-11 13:21

TILL SIST

Håll i, håll ut, håll hoppet igång Håll tröstlösheten långt ifrån Håll om dem som du får Håll avstånd där du går Håll goda tankar nära Håll kontakt med dina kära Hur hösten än ser ut Håll fast vid ett beslut: Hys kärlek för varandra Håll ut för dig och andra

32-Sista_HBG_HÖSTEN 2020 ALT 2.indd 32

2020-09-11 13:22