Gloria

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

|

STRÄNGNÄS DOMKYRKOFÖRSAMLING MED ASPÖ

|

SOMMAREN 2022

ANDREAS NORLEN:

”Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen”

IVAN SOVYCH, FLYKTING OCH FAR:

” Å ena sidan vill jag ­stanna med min familj här, å andra s­ idan vill jag åka till Ukraina och ­hjälpa till”

ÄNGSMARK SKA GE NYTT LIV TILL VÅRA KYRKOGÅRDAR

TEMA

VALFRIHET Det är du som bestämmer — inte din diagnos

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

22am3226_omslag_29490.indd 1

2022-05-18 11:44:29

LEDAREN

Valfrihet är stort – men också svårt A

”

tt välja hör till vad det är att vara människa. Inte minst i ett nutida västerländskt samhälle tänker vi om oss själv att vi har ett stort mått av valfrihet. Och det ligger mycket i det. Sett i ett historiskt perspektiv lever de fle ta av oss med stora möjligheter att välja. Det kan gälla stora saker som yrkesbana, partner, bostadsort.

Men också mindre livsavgörande som vilken kaffe sort jag dricker eller vilken dagstidning jag läser.

riheten att välja är inte bara F en möjlighet, den innebär också ett ansvar.

Våra val är inte förutsättningslösa. Vår bakgrund, våra tidigare erfarenheter, andras förväntningar och mycket annat påverkar våra val. Kanske är den fria viljan inte så fri och oberoende som vi vill tänka att den är. Inte sällan kan det vara skönt att inte behöva välja, att inte hela tiden behöva ta aktiv ställning till olika alternativ. Att inte nyttja sin valfrihet blir också ett val som kan vara befriande.

SAMTIDIGT: FRIHETEN ATT VÄLJA är inte bara en möjlig-

het, den innebär också ett ansvar. Mina val påverkar inte bara mig själv och mitt liv, de har konsekvenser också för andra och för vår livsmiljö. Det är inte likgiltigt hur jag lever, vilka val jag gör i stort eller smått. Även om jag bara kan vara ansvarig för mina egna val, och inte för andras, så påverkas deras valmöjligheter av mina val. Om jag till exempel väljer att vara generös i förhållande till andra kommer det att ha betydelse för deras benägenhet att också vara generösa.

Hur ska jag veta att jag väljer det som blir till gott, som leder till något sant och vackert? Ibland är det inte möjligt att förutse alla konsekvenser av mina val.

22am3226_ledare_29491.indd 2

Jag kan också vara ställd inför ett verkligt dilemma där det inte blir bra hur jag än väljer att agera. Då kan det bli viktigt att samråda med någon jag har förtroende för, att välja utifrån den kunskap jag har och i medvetenhet om min begränsade horisont ändå våga välja det som jag bedömer leder till något gott.

JA, ATT VARA anförtrodd valfrihet är inte alltid lätt, men alltid är det en av de saker som hör till människans storhet.

En av de mest älskade psalmerna handlar om detta, om ansvaret och friheten:

Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem.

Vi frihet fick a t bo där, gå och komma, att säga ”ja” till Gud och säga ”nej”.

Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem.

Vi vill den frihet där vi är oss själva, den frihet vi kan göra något av, Som ej är tomhet men en rymd för drömmar, en jord där träd och blommor kan slå rot.

Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem.

psalm 289 DETTA NUMMER AV Gloria har temat Valfrihet.

Det ­delas ut till alla hushåll i Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö. Min förhoppning är att det ska lyfta fram olika aspekter av valfrihet som kan vara till uppmuntran och glädje, liksom till eftertanke. Jag önskar dig en välsignad vår och sommar.

Christofer Lundgren domprost

2022-05-18 11:44:31

!

Bok ger mångfacetterad bild av vår domkyrka

TIPS

Din församling 4 Dags att anmäla sig till konfirmatione 8 Korsord Tema Valfrihet 9 Förstagångsväljaren vill göra skillnad 10 Man kan inte välja sin sjukdom 23 Hållbart: Skamfyllda resval 24 Boktips

i är alla kallade att vara lärjungar och att V i Kristi kärlek hjälpa till att stilla världens Ur Församlingsinstruktionen hunger.

INSTA-TIPS! »» Ett konto med både

bredd, djup och höjd är svenskakyrkan_delar.

Där får du i stort som smått följa med i det som händer och är aktuellt för Svenska kyrkan och alla dess församlingar runt om i landet.

N VA

ENMÄRK

Trycksak 5041 0004

EN DEL AV

c artos C

E T

Reportage 26 Smilla Udde sänker medelåldern i sina klimatgrupper 29 Tre olika sätt att bo när staden kräver för mycket

”

SträngnäS domkyr ka Levande katedral – då och nu

Foto: GETTY

INNEHÅLL

S

10

Köp ditt exemplar i domkyrkan eller på artos.se

»Strängnäs » domkyrka. Levande katedral – då och nu. Det är titeln på en helt ny bok om domkyrkan. Texterna i boken speglar domkyrkans olika funktioner: församlingskyrka i gudstjänst och vardag och där människors viktiga livshändelser fira , biskopskyrka där präster och diakoner vigs och byggnadsminne med en rik historia och arkitektur.

Skribenterna är specialister på olika områden, de är biskopar och personer som är ansvariga för olika delar i församlingens arbete. Några Strängnäsbor vittnar också om vad domkyrkan betyder för dem.

Boken ger en mångfacetterad bild av ett fantastiskt kyrkorum, en levande katedral, då och nu.

REDAKTION Varsågod!

»» Gloria ges ut av Strängnäs

Domkyrko­församling med Aspö.

Telefon: 0152–245 00 E-post: strangnas.domkyrkoforsamling @svenskakyrkan.se Webb: svenskakyrkan.se/strangnas

Post- och besöksadress: Biskopsgränd 2, 645 30 Strängnäs Omslagsbild: Mikael M Johansson Ansvarig utgivare: Sofie Kalodimos, sofi .kalodimos@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete Katrineholm SOMMAREN 2022

22am3226_innehall_29492.indd 3

3

2022-05-18 11:44:26

KONFIRMATION

Konfirmation – Livets chans

?

»» Hör gärna av

dig med frågor om konfirmation till Catharina Carlsson, ungdomspräst, catharina.carlsson@svenskakyrkan.se »» Och om katekumenat till ann-charlott. stahlberg@ svenskakyrkan. se

»Under » 2021/2022 har rekordmånga ungdomar i Strängnäs valt att bli konfirmande . När dessa rader skrevs hade gruppen Påsk 1 just konfirmerats och gruppern Påsk 2 och Sommar konfirmerade senare under våren och sommaren.

Vi laddar just nu om för att ­starta upp fyra nya grupper i Domkyrkoförsamlingen: tre för dem födda 2008 och en för dem som går i gymnasiet. Nedan listar vi vilka alternativ som finns dig so är tonåring.

SJÄLVKLART GÅR DET att döpas

eller konfirmeras senare i li et också, som vuxen. Kanske är du redan konfirmerad men yfi en på kristen tro, kyrkan eller vill hitta flera a t prata om livet med.

Katekumenat – vuxnas väg till tro är ett erbjudande till dig som gemensamt med andra vill utforska livet och tron. Alla som är nyfikn är välkomna. Träffarna ygger på våra gemensamma frågor och varje träff är två timmar varanna torsdag, plus mässa för den som vill. Ny kurs startar hösten 2022.

Gemenskap är grejen med konfirmation.

Foto: CATHARINA CARLSSON & ERIK JONSSON

KONFIRMATION 2022/2023 »» Anmälan till konfirmation öppnar i juni och grupperna för konfirmandåret 2022/2023 startar i oktober – säkra din plats redan i dag!

Konfirmand Påsk 1 och Påsk 2

»» Två alternativ för dig som vill ses varannan onsdag jämna eller ojämna veckor

klockan 16.00–19.00. Start med fika. Grupperna åker på gemensamt läger till Stiftsgården Stjärnholm. Grupper för dig som är född 2008, eller går i årskurs 8.

Kostnadsfritt.

Konfirmand Sommar

»» Ett alternativ för dig som vill ses på söndagar klockan 10.00–15.00 en gång i

månaden. I början av sommarlovet åker vi på läger tillsammans till en kursgård med möjligheter till bad och gemenskap. Grupp för dig som är född 2008, eller går i årskurs 8. Kostnadsfritt.

Konfirmand Gymnasie

»» Ett alternativ för dig som vill konfirmera dig och går på gymnasiet. Vi ses en

torsdag i månaden och åker på läger tillsammans under sportlovet. Kostnadsfritt.

4

SOMMAREN 2022

22am3226_uppslag_spalt_29493.indd 4

2022-05-18 11:44:20

5

Konfirmander svarar

Sedona, Lovisa och Alma Vad har konfirmandtiden be ytt för er?

»» För oss har konfirmationstiden varit en möjlighet att träffa

!

MISSA INTE!

våra vänner och samtidigt lära känna många nya personer och skapat nya vänskaper genom träffar och läger. Det handlar verkligen om gemenskap att vara konfirmand. Vi har fått chans att hitta och upptäcka mer om oss själva. Vi har hittat en väg in i kristen tro och lärt oss mer om den. Vi har tagit chansen att fundera på vad vi tänker om saker och ting.

Konfirmationstiden är ett minne för livet och vi är glada att vi vågade!

Varför ska en konfirme a sig, tänker ni?

»» För att det är en chans man får en gång i livet! Det är verk-

ligen en upplevelse, med läger och gemenskap. Du träffar nya människor och ett nytt sammanhang. Du lär dig mer om dig själv! Men så kanske också för att det är så kul, särskilt lägret på Stjärnholm!

»» Vårt konto

på Instagram @strangnaskonfa

Beata och Moa Vad har konfirmandtiden be ytt för er?

»» För oss har konfirmationen varit en möjlighet att komma närmare Gud och vi är glada åt att ha hittat nya vänner.

Varför ska en konfirme a sig, tänker ni?

»» Vi tycker att en ska konfirmera sig för upplevelsen av att

vara konfirmand, för chansen att få nya vänner, ja, och att man kan stärka sitt band till Gud. Om man inte redan har en nära relation med Gud kan man få det genom konfirmationen tror vi.

SOMMAREN 2022

22am3226_uppslag_spalt_29493.indd 5

5

2022-05-18 11:44:25

HÅLLBARHET

Kyrkogårdarna ska blomstra Text: Anna Qvarnström

22 Arter

Följande svenskproducerade arter, som förekommer naturligt i vårt land, ska sås: »» rölleka, klätt, färgkulla, stor blåklocka, blåklint, rödklint, cikoria, backnejlika, brudbröd, gulmåra, gullkrage, äkta johannesört, åkervädd, sommarfibbla, prästkrage, myskmalva, kornvallmo, svartkämpar, rödkämpar, rödblära, gullris och tjärblomster.

6

»Den » biologiska mångfalden är hotad i hela världen och så även i Sverige. En av orsakerna till detta är de stora förändringar som skett i vårt skogs- och jordbruk de senaste 150 åren.

Förr fanns det slåtterängar för att ge foder åt kor, får och hästar.

Slåtterängen är en av de mest artrika naturtyperna som finns Sverige. På en gammal slåtteräng som brukats länge kan det finna över 50 växtarter på en kvadratmeter, som i sin tur blir mat och boplats till insekter och fåglar.

Enligt statistik från Jordbruksverket finns i dag un efär tre procent kvar av de ängar som fanns år 1927. Under 1900-talet förändrades jordbrukslandskapet drastiskt, slåtterängarna var helt enkelt inte produktiva nog att konkurrera med djurfoder som odlas på gödslade åkrar. Slåtterängar, med sin mångfald av arter, ersattes av åkrar där det odlas en eller ett fåtal grödor.

MEN DE SENASTE åren har ängarna börjat återvända. De artrika gräsmarkerna har inte längre någon naturlig plats i jordbruket, nu intar de så sakteliga i stället våra städer. De senaste åren har allt fle kommuner och även församlingar

fått upp ögonen för de miljövinster man kan göra genom att, på lämpliga platser, sluta hålla klippta gräsmattor och i stället anlägga slåtterängar. Dels spar man miljön genom att mindre energi går åt till gräsklippning, dels får man en ökad biologisk mångfald och en plats för våra bin, fjärilar oc övriga insekter att trivas på.

I STRÄNGNÄS HAR en grupp under

2021 startat projektet ”En vild idé” som vill arbeta för att detta sker även här. Bland annat har Strängnäs kommun nappat på detta och ska i liten skala börja införa detta under 2022.

Givetvis vill Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö hänga med på tåget och vi har dessutom stora gräsmattor på Södra kyrkogården där detta skulle passa mycket bra. Från och med i år kommer vi därför att sluta klippa gräset på ett par utvalda ytor, (se karta). På gravkvarteren kommer dock gräsmattan även fortsättningsvis att vara klippt och trimmad.

För att få ängsblommor att trivas måste jorden utarmas på näring (se faktaruta). Detta görs genom att slå gräset en gång

efter midsommar och en gång till hösten. Det avslagna gräset samlas ihop och tas bort för att föra bort näring från marken. Ängsblommorna kommer även att främjas genom att vi i meterstora cirklar här och var i ytan gräver bort grässvålen och lägger på sandblandad jord. I denna jord sår vi ängsblommor som sedan med åren förhoppningsvis frösår sig och sprider sig ut i övrig gräsmark.

Vi kommer även att göra cirklar med ny jord och ängsfrön i befintlig ängsmark ba om S:t Petri kapell (se karta) för att gynna fle blommande växter även här.

FRÖNA SOM SÅS är svenskproduce-

rade och av arter som förekommer naturligt i vårt land.

Vilka av arterna som sedan kommer att trivas och sprida sig får tiden avgöra. Det bestäms av markens näringsinnehåll, ph-värde och vattentillgång samt hur mycket solljus ytan får.

Att få en vacker äng tar flera å och till en början kan ytan se vildvuxen ut men förhoppningen är att den med så småningom ersätts med en färgglad, långvarig och väldoftande blomning som lockar många insekter till sig.

SOMMAREN 2022

22am3226_ensiding_29494.indd 6

2022-05-18 11:44:22

Prästkrage och blåklocka är bara två arter som ska få chansen att trivas på Strängäs kyrko­gårdar.

Foto: GETTY

ÄNGAR OCH NÄRING

Här ska det bli äng på Södra kyrkogården

»» I en äng försvinner kontinuerligt

näring från marken. Växterna tar upp näringsämnen från jorden när de växer.

När växterna sedan tas bort från ängen för att bli foder till djur försvinner således näringen därifrån. Det kan låta motsägelsefullt men i detta fall innebär mindre näring mer liv, i alla fall räknat i antal arter. »» När näringshalten är låg i marken gynnas specifika växtarter, så kallade konkurrenssvaga arter. Dessa arter är experter på att klara sig med endast lite näring och kan leva sida vid sida med andra arter, i konkurrens om resurserna. »» Mark som är näringsrik, till exempel en gödslad gräsmatta, domineras ofta av några få arter som är duktiga på att ta tillvara på mycket näring och konkurrerar ut andra arter.

2022-04-25

SOMMAREN 2022

22am3226_ensiding_29494.indd 7

7

2022-05-18 11:44:27

KORSORD

!

GRATTIS!

Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: »» Inger Melin och Barbro Forsbäck.

Välkomna till Domherren – Kyrkans hus för att hämta ert pris!

SOMMARKRYSSET GÖR SÅ HÄR

8

Namn: Adress: Postadress: Telefonnummer:

Foto: GETTY

Märk kuvertet ”Korsord” och sänd in lösningen till: Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö Biskopsgränd 2 645 30 Strängnäs Vi vill ha ditt svar senast den 21 augusti.

Bland inkomna svar lottar vi ut domkyrkans egna te-blandning till två personer.

Lycka till!

SOMMAREN 2022

22am3226_korsord_29496.indd 8

2022-05-18 11:44:19

PROFILEN KORT OM...

Albert Kraft Ålder: 18 år Bor: Sollentuna Sysselsättning: Studerar estet media och jobbar extra som städare Familj: Mamma, pappa, syster, bror och hunden Rosa

Miljöfrågorna är viktiga för förstagångsväljaren ­Albert Kraft.

Foto: ALICIA XU XIA

ALBERT KRAFT

Förstagångsväljaren ser fram emot att göra skillnad

»» Albert Kraft är 18 år och studerar estet media på gymnasiet Rudbeck i Sollentuna. I år ska han, som så många andra 18- till 21-åringar, rösta i riksdagsvalet för första gången. Något Albert ser fram emot.

– Det ska bli kul. Det känns som att jag kan göra lite mer skillnad med min röst.

NU FÖRBEREDER HAN sig inför

höstens val genom att diskutera politik lite mer än vanligt, kolla partiledardebatterna och genom att göra valkompasser.

– Jag tycker det är viktigt att alla som får rösta lägger sin röst. För mig är miljöfrågan och alla frågor som har med medmänsklighet att göra viktiga.

22am322_profilen_28950.indd 9

På fritiden är Albert aktiv i scouterna och han spelar i band.

Han är inte politiskt engagerad men tycker att politiska frågor är intressanta och han följer aktivistkonton på Instagram och håller sig uppdaterad genom sociala medier.

– Och jag kollar på partiledardebatterna för att sätta mig in i vad varje parti är inriktade på. För det har jag inte jättebra koll på.

Det är därför viktigt för honom vem som är partiledare.

– Ja, partiledaren representerar ju hela partiet, så det kan vara avgörande. Om man följer partiledardebatterna så kommer en

”

partiledare som inte vet vad den håller på med kunna påverka mig negativt och få mig att tycka att det partiet är värre än det kanske är.

ALBERT KRAFT TROR att förstagångsväljare tänker lite annorlunda än de som har röstat tidigare.

– De som har röstat fler gån er har varit med och sett hur varje parti har betett sig innan, så på så vis har de mer erfarenhet av det.

Men de kan också ha fördomar om partiet. Så det är både en fördel och en nackdel att vara förstagångsväljare.

Sofi Kalodimos

ag tycker det är viktigt att alla som J får rösta lägger sin röst SOMMAREN 2022

9

2022-05-18 11:17:40

TEMA

VALFRIH 10

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 10

2022-05-18 11:17:36

HET

Man kan inte välja sin sjukdom.

En diagnos är en diagnos. Men kan man välja att inte vara ett offer för sjukdomen? Kan man välja att inte begränsas av den?

Text: Annelie Larsson Illustration: Robert Hilmersson

”Jag bestämmer – inte min diagnos” SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 11

11

2022-05-18 11:17:38

h TEMA VALFRIHET

är sitter vi. Mitt i 2000-talets glory. Du kan vara exakt den du vill vara – alla är okej. Samhällets officiella klimat talar om för o att alla är sina egna och att beskrivande fack är förlegade. Samtidigt har vi strålkastarljuset på oss och avstamp från normen är inte så enkelt som det verkar. Är det vårt fria samhälle som gör att vi behöver kategorisera och stoppa oss själva och andra i fack för att skapa någon slags kontroll?

E

Foto: GEORGIOS DIMITRIADIS

”

12

nligt psykolog Linda Hellquist handlar det om att vi behöver vissa förställningar för att skapa illusionen om behärskning.

– Ja. I grunden sorterar och kategoriserar vi hela tiden, det är så våra hjärnor försöker skapa ordning i alla intryck som ständigt strömmar mot oss. En slags kontroll i ett perceptuellt kaos, om man så vill, säger hon.

isken, som jag ser det, är att R vi i ett större perspektiv skulle sjukdomsstämpla olikheter.

Linda Hellquist, psykolog

Det är naturligtvis en milsvid skillnad mellan olika diagnoser men när det kommer till sjukdomar eller tillstånd följer ofta förväntningar om hur man ska hantera dessa. Huruvida man ska genomgå en frivillig

utredning eller inte är en fråga flera v oss ställer oss i dag. Vad medför det för fördelar eller nackdelar?

– En fördel med exempelvis en adhd-diagnos kan vara att förstå sig själv bättre utifrån styrkor och svårigheter, att få en förklaring till det som varit svårt. Även att ta udden av nedvärderande attityder och kommentarer som en person med koncentrationssvårigheter, igångsättningssvårigheter etcetera ofta fått höra, till exempel ”Det är så enkelt, du kan om du vill, sluta vara lat”. En annan fördel kan vara rättig­ heten att få externt stöd, exempelvis hjälp med struktur och eventuell medicinering vid behov. Nackdelar för individen kan vara stigmatisering och risken att reduceras till en diagnos från en pressad omgivning.

Om patienten inte får den hjälp hen behöver, eller ännu värre feldiagnosticeras, så kan förstås diagnosen bli en nackdel även där. Det är ett stort samtalsämne i sig kopplat till den ekonomi och annat som styr vem som får vad inom vården.

L

inda menar också att det på samhällsnivå är en intressant fråga som tål att löpande funderas på, hur mycket fokus lägger vi på individens anpassningar till samhället och hur mycket fokus lägger vi på samhällets anpassning till individen?

– Risken, som jag ser det, är att vi i ett större ­perspektiv skulle sjukdomsstämpla olikheter för att vi misslyckas med att anpassa samhället, skola, arbetsplatser och så vidare. Med det sagt så tänker jag ­att arbetet med neuropsykiatriska ­utredningar görs för att kartlägga svårigheter i mötet med ­omgivningen och hitta åtgärder som kan underlätta och hjälpa.

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 12

2022-05-18 11:17:39

E

rika Kits Gölevik var 30 år gammal och befann sig i fritt fall. Hon var nyseparerad, hade två små barn och ägnade varje vaken minut åt att orientera sig i en värld som för henne låg upp och ner.

– Jag mådde så dåligt att jag nära på hade panik.

Jag var överallt och ingenstans, mitt inre var i fullskalig kaos. Jag var inte beredd på vilken grad av dra undan mattan och riv alla väggar jag skulle hamna i. Jag var desperat efter klarhet som på något sätt fanns att finna utanför mig, tt piller att svälja som justerade min verklighet. Jag behövde en förklaring till varför jag inte fick plats i mina känslo , berättar hon.

Adhd låg nära till hands. Erika menar att hon alltid tveklöst dragit åt det hållet. I huvudet går det snabbt tills det inte gör det längre och tankarna förhandlar om utrymme med de projekt som vill genomdrivas.

Men känslorna och livet då? Hur vet man vad som är vad?

– Jag hade möjligtvis fått diagnosen under vilket tillfälle som helst i mitt liv, men där och då var jag desperat att fixa, ta bort d t som inte fick plat . Jag visste inget sätt att arbeta mig igenom det utan ville bara snabbt fixa d t som gjorde ont. Jag var övertygad om att medicin för adhd skulle lösa allt och få mig tillbaka in i livets led. Jag hittade inte in någonstans och all tid gick åt till frenetisk distraktion från mina egna känslor. Jag kunde inte lyssna till vad kroppen sa till mig eftersom jag befann mig i kris och sorg.

Erika fick sin diagnos och hon fick sina pill .

Lösningen uteblev dock. Medicinen visade sig vara svårinställd och beskedet ledde där och då till fler fr -

22am322_tema_28951.indd 13

När det kommer till sjukdomar eller tillstånd ­följer ofta förväntningar om hur man ska hantera dessa.

gor än svar. Adhd var för henne inte den riddare i skinande rustning som hon hoppats på.

– Diagnosen som skulle kännas skön, kastade mig i stället in i nya kristankar. Jag lämnade läkarens mottagning med en stödbok som skulle förklara varför man kan ha svårigheter i relationer, på jobbet eller i familjen.

Det enda jag läste var svårigheter. Jag gick från att ha bilden av mig själv som sympatisk medmänniska till en person som hade problem överallt. Det hade sönder min självkänsla och fick mig a t ifrågasätta mig själv, min nutid såväl som mitt förflutna. Har jag vari en jobbig person hela livet utan att veta om det?

H

on är i nästa mening noga med att poängtera att detta är hennes berättelse. Hon vet att just diagnos varit räddningen för många.

– När jag genomgick min utredning var det inte adhd utan sorg som var mitt problem. Mina rötter var upprivna från grunden och jag hade panik. I stället för en neuropsykiatrisk utredning hade jag i det läget behövt någon som sa till mig ”vet du vad? Du har varit med om någonting svårt, vila och ta det lugnt ett tag.

Låt det värka och låt mig hjälpa dig arbeta dig igenom det. Du har det jobbigt nu och det ska vi ta hand om.

Efter vi gjort det ska vi se om det är något kvar som vi kan arbeta med.” Men jag vet också att jag inte var mottaglig för den frågeställningen just då.

Erika understryker också att hon inte ångrar att hon genomgick utredningen, på något vis var det den processen som fick henne a t slå i botten och ta spjärn uppåt igen.

»

SOMMAREN 2022

13

2022-05-18 11:17:40

TEMA VALFRIHET Foto :

Em

ma

W all s

ko

g

Erika

»

”

– Att det blir trängre då man inte passar in är ett samhällsproblem och ligger inte på individen. Ingen av oss är gjorda för att klara det konstanta inflöde v intryck, avtryck och information som vi har i dag. Men har man ett långsammare tempo på insidan fungerar det bättre. När jag accepterade och fann insikt om att jag är en känslig person insåg jag att det var en rikedom att få uppleva, se och känna så mycket som andra missar. Priset jag betalar för det är att jag behöver stänga av ibland.

ag tycker att det finns något J väldigt vackert i att inte göra det till ett problem.

– Jag måste ta mig tid till lugn och ro och stänga ibland. Vad jag däremot inte behöver är stöd att bli någon som bättre passar in i samhällsnormen. Jag tycker att det finns nå ot väldigt vackert i att inte göra det till ett problem utan i stället intressera sig för sig själv och låta den man är ta plats. Om vi gör det en individ i taget kommer vi att rucka på strukturens förklädda budskap om att alla måste vara stöpta i samma form.

J

Jag vill bara varna för att det är lite dimmigt i dag.

Emma inleder vårt möte med att berätta att hon just nu är väldigt trött och påverkad av hjärntumören.

På promenaden med hunden Freja en stund tidigare gav hon allt för att stå kvar på två ben.

– Om jag möter någon då jag är ute och går stör det mitt fokus. Jag har svårt med motorik, balans och perception just nu. Rörelser från omgivningen eller ljud kan få mig att tappa fokus helt. Jag måste ha full koncentration på att sätta den ena foten framför den andra. Det här beror på strålbehandlingen jag fic i februari.

Månaden var september och året var 2011 när blixten slog ner i Emmas liv. Med sig tog den framtidsplanerna om arbete inom internationella relationer i Frankrike, drömmarna om Svenssonlivet i horisonten och studentlivets glada dagar. En yrsel och ett illamående från ingenstans mitt emellan glaset och tallriken hon diskade den där söndagen. Gissningen om att kvällen innan gjorde sig påmind höll inte längre då kroppen började krampa. Hon tog sig till akuten och 48 timmar senare var livet som hon kände det borta. Beskedet om att hon hade en hjärntumör var starten på en resa för överlevnad.

– Den första tiden är ett gytter av ­panikattacker, overklighetskänslor och dödsångest. Jag var 22 år gammal och odödlig. En 22-åring är odödlig tills ­hon sitter där med kniven mot stupen. Jag var bekymmerfri ena dagen för att den andra upp­ leva en mardröm jag inte kunde förhandla mig ur.

Utåt försökte jag hålla humör och hopp uppe, men inombords var det kaos. Det tog två månader innan läkarna kunde presentera en plan och innan jag fic operationstid. Därefter har jag levt med laserpekaren mot huvudet.

E

mmas tumör går inte att ta bort. Flera gånger sedan den första operationen 2011 har man gått in och opererat tumören för att få den att minska eller stanna då den hamnar i oberäkneliga tillväxtfaser. Ingen vet om den ska sova för alltid eller om den ska vakna nästa månad igen.

Som om det inte vore nog kände Emma för några år sedan en knöl i bröstet och nästa mardröm knackade på. Diagnosen var obotlig bröstcancer.

Det är lätt att föreställa sig att livet är svårt under dom ­förutsättningarna, att livskvalitén är hotad och

14

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 14

2022-05-18 11:17:43

”

ag blev vän med ovissheten och J håller mina tankar i nuet.

22am322_tema_28951.indd 15

Emma

tårarna ständiga. Men så är det inte för Emma.

– Det är klart att den första tiden kantades av tankar om att jag stod i början av slutet. Året som följde efter jag blev diagnosticerad med hjärntumör satt så hårt att jag senare förstod att jag utvecklat ptsd (posttraumatiskt stressyndrom). Jag var och är ingen naturlig talang på tuffa levnad villkor. Jag har det bra i dag, mer än bra de fle ta dagar och det har inte kommit av sig själv. Jag har jobbat mig igenom det här och att ändra mindset blev min räddning. Det är jag som bestämmer, inte diagnosen.

Emma började jobba med att lära sig vara i nuet under samtalsterapi. Hon köpte hund, åt mat som stärkte kroppen och såg till att få mycket sömn. Hon blev medveten om vilka tankar hon hade och lärde sig att separera dem från verkliga fakta. Sakta programmerade hon hjärnan att påverka det hon kan och lämna resten. Att aldrig ta ut något i förtid och bli vän med ovissheten.

– Ingen vet något om framtiden men jag har inget att sätta upp mot min morgondag. Jag blev vän med ovissheten och håller mina tankar i nuet. Statistiken säger att man inte blir frisk från min sjukdom – men

statistik är för mig helt oväsentligt. Det säger ingenting om mig som individ i denna situation utan någonting om en grupp. At the end of the day handlar det ändå bara om att hamna på rätt sida de siffrorna och d t vet vi inte vilka som gör förrän vi ändå är framme. Jag lever nu och det enda ansvar jag har är att se till att jag har det så bra som jag bara kan just nu.

F

ör några år sedan testade Emma mindfulness. Hon blev fast direkt och fick y terligare redskap för att behålla sitt fokus i nuet. Hon utbildade sig till instruktör och har sedan dess drivits av motivationen att minska lidande hos andra genom att visa att man kan ta makten över sitt liv och mående oavsett situation.

– Jag väljer hur mitt liv är. Jag kanske drabbas av det här, men är inget offe . Jag väljer hur jag förhåller mig till det och hur jag tänker kring det. Mindfulness är ett sätt för mig att gå från offer till a t göra aktiva val. Jag är glad och lycklig och får ofta kommentarer i exempelvis sociala medier att någon önskar den vore lika stark som jag. Jag har kommit till den här nivån för att jag tagit till mig och använt de redskap som finns för a t träna hjärnan. Det är inte talang det handlar om. Träna din hjärna som du tränar dina muskler och du kan fixa vad än du tår inför.

Min räddning är mitt mindset – jag bestämmer, inte cancern.

SOMMAREN 2022

15

2022-05-18 11:17:45

PORTRÄTTET

Andreas Norlén, riksdagens talman:

Tron är ett ­ankare i tillvaron Talmannen Andreas Norlén har ett av Sveriges fina te ämbeten. ­Samtidigt är han upptagen småbarnspappa. Trots det är tålamod och en känsla för rättvisa något han är känd för – och för fi amöten så klart.

Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin

”

»Förra » sommaren var Andreas Norlén på loppis med sonen Henry och köpte böcker. Damen de handlade av kommenterade att hon noga följde regeringsdramat på teve, när lillgrabben avbröt och sa att ”Jag ska berätta en sak för dig, och det är att när talmannen har talat så kan man sluta lyssna, för det är bara honom man vill höra.” Damen såg lite undrande ut, Andreas avslutade affären och skyndade vidare – Det visade sig senare att en gång när mamma Helena och Henry skulle gå ut och leka, så hade hon sagt att ”vänta lite, jag ska bara höra vad pappa säger här på teve, det är bara honom jag vill höra, sen kan vi gå ut igen”, skrattar Andreas Norlén.

ag har varit lugn sedan jag J var barn, vilket kan bottna i en trygghet jag fått med mig.

16

Vi möter talmannen kring ett gigantiskt bord i den så kallade talmanskonferensen, som ligger vägg i vägg med hans kontor i riksdagen – som i sin tur roligt nog ligger vägg i vägg med det som är hans ”riktiga” arbetsrum, där högarna med papper och de utströdda pennorna finns (pu t, mannen är mänsklig). Men det är i talmanskonferensen han tar emot utländska

höjdare, som Tysklands president och kungen av Spanien. Längs med väggarna står vackra blå skinnband med riksdagsprotokoll.

– Huset tillhörde tidigare Riksbanken, och vi tror att man ställde ut myntsamlingen i det här rummet, berättar han.

Andreas Norléns historiska intresse får mycket näring här, och han visar sig vara full av historier. Han berättar om tidigare talmän, och hur en medlem av kungafamiljen på 1700-talet lämnade in en klocka i pant till Riksbanken. Den löstes aldrig ut, utan står på hans kontor och går.

– Urverket kommer från London och måste dras upp en gång i veckan, som tur är kan man ställa in det på ”silent.” Men klockan kan användas som en påminnelse om att det är viktigt att betala sina skulder, påpekar han.

NÄR ANDREAS NORLÉN valdes till talman hösten 2018 var han ett ganska okänt namn. Talmansuppdraget är det näst fina te i rang i Sverige, efter kungen och före statsministern. Han var tidigare en stridbar moderat som ivrigt slogs för sina ståndpunkter, och trodde kanske att han skulle sakna det, men det nya jobbet visade sig vara än mer utmanande. För samma höst skulle det ta 134 dagar, sju talmansrundor och hot om nyval för att få ihop en regering.

»

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 16

2022-05-18 11:17:51

I det här rummet har mycket sagts i förtroende. Det var här de numer berömda kafferepen och regeringssamtalen med okuvliga partiledare pågick.

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 17

17

2022-05-18 11:18:01

PORTRÄTTET »

Den hösten kom Andreas Norlén också att bli folkkär – för sina fikam ten, sin fallenhet för att citera poeter som Karin Boye och Johan Ludvig Runeberg, och sina pedagogiska förklaringar av hur landet fungerar. Han blev också känd för sitt tålamod och sin känsla för rättvisa.

– Jag har varit lugn sedan jag var barn, vilket kan bottna i en trygghet jag fått med mig. Sedan försöker jag ge mig själv tid att refle tera innan jag agerar. Jag strävar efter att vara omtänksam, genomtänkt och att göra det jag bedömer är det rätta i varje situation. Om jag lyckas eller inte får andra bedöma.

3

dikter från själen – talmannen tipsar »» Döden betyder ingenting av Henry Scott Holland. 2020 bjöd

­ rkebiskopen in till en minnesgudstjänst för att hedra pandemins offer, ä då höll jag ett tal där jag läste delar av den dikten. »» En vänlig grönskas rika dräkt, särskilt vers 4 och 5. Sommarpsalm med text av von Carl David von Wirsen. »» The hill we climb av Amanda Gorman. Dikten som lästes vid Bidens ­presidentinstallation.

Foto: AP/TT

Och vad gör dig heligt förbannad?

– Jag blir sällan riktigt arg. Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen, vilken jag påminns om ibland, som när vi nyligen mindes såväl Emerich Roths som Fadime Sahindals bortgång.

Andreas Norlén växte upp som ensambarn i östgötska Ödeshög, där han också var med i scouterna.

Redan som barn var han något av en estradör, ”man måste nog ha det i sig för att bli politiker.” Föräldrarna skiljde sig när Andreas Norlén var 12 år, varefter han bodde med sin mamma, numera tidningsdrottning.

”

ag blir sällan riktigt arg.

J Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen.

– Mamma har präglat mig i hög grad. Hon lärde mig mycket om arbetsmoral, att man ska göra rätt för sig och anstränga sig så att saker blir bra. Pappa, som är ekonom, lärde mig vikten av att ha ordning och reda på sin ekonomi. Nu låter allt det här väldigt lutherskt, haha, men vi har haft mycket roligt tillsammans också.

När kom tron in i ditt liv?

– Det är svårt att sätta fingr t på en exakt tidpunkt, men jag skulle säga att det var när jag konfirmerad mig. Det var betydligt vanligare att konfirmera sig p 1980-talet, nästan alla i klassen deltog, men jag var en av dem som tyckte att det var intressant och utvecklande att fundera över livets stora frågor.

Så tron kommer alltså inte hemifrån?

– Nej, inte på det sättet.

Han är medlem i Svenska kyrkan, och säger att han är ”en av de medlemmar som faktiskt tror på budskapet.” Men han understryker att han av olika skäl alltid har varit ganska privat med den här typen av frågor – privat med sin tro.

– Tron är ett ankare i tillvaron, en vardagstrygghet och naturlig del av mitt liv, som jag inte har grubblat särskilt mycket över.

Hur tar den sig uttryck?

– Framförallt i form av bön, det är ett bra sätt att refle tera på. Jag är ingen flitig gud tjänstbesökare, 18

KORT OM...

Andreas Norlén Ålder: 48.

Familj: Hustrun Helena, sonen Henry, 5 och katten Bessie.

Bor: Norrköping.

Gör: Riksdagens talman.

Bakgrund: Tog juristexamen vid Stockholms universitet 2000, och blev doktor i affärsjuridik vid Linköpings universitet 2004.

inte för att jag har något emot gudstjänster, utan mer för att vi har ett litet barn hemma. Det är mycket annat som behöver göras, och tiden räcker inte alltid till.

Han tror också att andlighet har en viktig roll att spela även i dagens samhälle.

– Det brukar sägas att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, men jag tror att människor överallt och i alla tider har refle terat över de existentiella frågorna: Vad är meningen med livet? Varför är vi här? Hur kan vi se skillnad mellan gott och ont? Jag tror att de frågorna är viktiga än i dag, sedan kan det skilja hur man söker svaren.

DEN ANDRA TRYGGA grundstenen i hans liv är den egna

lilla familjen, trion hemma i Norrköping. De kom in ganska sent i hans liv. Andreas Norlén blev sambo vid 38.

– Jag hade ganska mycket att göra under ett antal år av mitt liv. Nu är jag glad för att jag väntade, för annars hade jag ju inte träffat ju t Helena.

Kärleken är uppenbar när hustrun kommer på tal.

Paret träffades via nät t och pratade i telefon fler gånger innan de till slut sågs. Det blev en ganska dråplig dejt, vilket han berättade om i Söndagsintervjun i P1. De träffades i Nässj , mitt emellan deras respektive hemorter, där den romantiska italienska restaurang han trodde sig ha bokat bord på visade sig vara ett pizzahak, bara för att efter middagen hamna mitt i ett EPA-traktor-rally. Men det hindrade inte förälskelsen.

– Vi kände tidigt att vi hade en särskild samhörighet, vilket också bekräftades när vi träffades för ta gången. Hon är en väldigt kärleksfull person, med stor humor.

Vi känner till Andreas Norlén som talman, men hans vardagsliv vet vi ganska lite om, förutom att han ibland lägger upp mat-bilder på Instagram.

– Helena lagar nästan all mat, och ibland säger hon att jag inte ens vet vad en dammsugare är, men det kan härmed dementeras för dammsugare är en av mina favoriter, skojar han och håller upp en grön kaka för fotografen.

– När Helena lagar mat så leker jag gärna med ­Henry. Vi har väldigt roligt ihop, och jag är ganska bra på att göra olika röster och roller. Just nu är han inne på dinosaurier, säger Andreas och börjar ­berätta om quetzalcoatlus, den största flygand ­varelsen som funnits på jorden, stor som ett stridsflygplan

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 18

2022-05-18 11:18:02

Anders Norlén strävar efter att göra det han bedömer är det rätta i varje situation. ”Om jag lyckas eller inte får andra bedöma”, säger han.

Du har tidigare både skrivit och pratat om familjen som en grundläggande byggsten i samhället, och vikten av att hålla ihop äktenskapet. Berätta.

– Här måste jag börja med att säga att jag verkligen inte vill recensera hur andra människor väljer att leva sina liv, och att det finns många tillfällen då d t är rätt och rimligt att gå skilda vägar. Men min poäng är att har man valt att gifta sig, så har man också sagt att det vi har tillsammans är värdefullt och värt att kämpa för. Livet är jobbigt ibland, man möter både yttre påfrestningar och inre slitningar, och då tror jag det är viktigt att man inte ger upp för lätt utan går tillbaka och tänker på det som gjorde att man en gång valde att gifta sig, säger han och tillägger: – Jag vill verkligen kämpa för mitt äktenskap med Helena, och ser framför mig att vi ska leva tillsammans resten av livet eftersom hon är den person jag älskar.

Och vad är din svaghet som förälder?

– Jag kan vara lite för snäll och ge efter för lätt.

Henry är duktig på att argumentera för sin sak, vilket i grunden är positivt, och jag är övertalningsbar om det finns oda argument. En gång frågade han sin mamma om hon kom ihåg att hon lovat honom en glass varje dag hela veckan. När hon svarade ”nej”, sa han ”men du har ju ganska dåligt minne.” Det argumentet flög dock inte ri tigt.

Så vad är mest tålamodsprövande, en utdragen ­regeringsbildning eller en trotsig femåring?

– Jag vill inte dra den jämförelsen för långt, men under regeringsbildningen blev jag aldrig så irriterad att jag tappade humöret. Det har jag gjort som pappa vid enstaka tillfällen.

Ja, även om han innehar har ett av landets fina te uppdrag, så är det tydligt när han pratar om familjen att livets fina te uppdrag ändå att följa en liten människas utveckling.

– Men Henry har också lärt mig om livet. Jag hoppas och tror att jag varit en hänsynsfull människa även tidigare, men det blir på en helt annan nivå när du får en person som är beroende av dig.

­Fikamötena under de utdragna talmansrundorna 2018 ­gjorde ­Andreas Norlén folkkär. Dammsugaren är en av hans favoriter på kakfatet.

Du bor i Norrköping, jobbar i Stockholm och har en del kvällsuppdrag därtill – allt detta under småbarnsåren som kan vara stressiga som de här. Så vad gör ni för att hålla i kärleken?

– Det viktigaste vi gör är att prata. Vi försöker sitta ner och prata varje dag, bara hon och jag. Jag tror det är viktigt att man tar sig tid att vara vuxna tillsammans även när man har barn. Sedan har vi väldigt roligt tillsammans och skrattar ofta. Det är också något som binder oss samman.

Innan vi avrundar måste vi ta upp det faktum att det är valår igen. Tillbaka där han började som talman alltså. Så vad ser han fram emot och bävar inför nu?

– Vi har ett delvis nytt politiskt landskap, och jag tror att både media och väljarna under valrörelsen kommer att vilja veta hur partierna och partiledarna ser på regeringsfrågan, vilka alternativ man förordar.

Så den här gången kommer partiledarna att vara mer förberedda när det blir dags för samtal, säger han och tillägger: – Sedan är det inte säkert att jag får leda de samtalen. Det första en nyvald riksdag gör är att välja sig en talman, den sittande eller någon annan.

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 19

19

2022-05-18 11:18:16

LIVSBERÄTTELSEN

Familj på flykt Den 12 februari i år kom Ivan Sovych till Sverige för att jobba som takläggare. Tolv dagar senare invaderade Ryssland hans hemland Ukraina.

Kvar där fanns frun Iryna och deras femåriga dotter Victoria.

Text: Sofie alodimos Foto: Mikael M Johansson

”

»Jag » träffar van, Iryna och lilla Victoria utanför domkyrkan i Strängnäs. Solen värmer, kyrkklockorna klämtar och Victoria har spring i benen. Strängnäs är familjens hemstad nu. Det är här de har landat när oron hemma i Ukraina är för stor. De bor tillfälligt hos vänner och letar efter något mer långvarigt. För än så länge vet de inte hur länge de blir kvar i Sverige.

Konfli ten mellan länderna hade pågått i åtta år när Ryssland invaderade Ukraina. Mamma Iryna och femåriga Victoria levde då som en helt vanlig familj i staden Ternopil i Ukraina. Pappa Ivan var

tillfälligt i Sverige och jobbade, som han gjort så många gånger förut. Men att vara åtskilda när kriget kom var något nytt.

– Jag var väldigt rädd. Jag var ju aldrig under någon attack, men jag förstod att det var krig, människor dog. Det var galet! Och min familj var kvar i landet, säger Ivan Sovych.

BILKÖERNA UT UR Ukraina var

milslånga och för att ta sig från Ternopil tog det många timmar.

Ivan ville förenas med sin familj, men rådde dem att stanna lite till.

– De första dagarna var fruktansvärda. Min familj var kvar

e första dagarna var fruktansvärda. Min D familj var kvar i Ukraina och Ryssland började attackera.

20

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 20

2022-05-18 11:17:34

Pappa och dotter kan leka i solen igen efter att ha återförenats i Sverige.

i Ukraina och Ryssland började attackera i nästan alla städer runt om i landet. Vi var så rädda. Men jag sa att det inte var någon idé att fly ju t då. Det var köer på 36 timmar för att komma ut ur städerna och min fru hade ingen bil. Det skulle krävas en enorm styrka och vara väldigt farligt för henne och min dotter att fly ju t då.

Det sattes in direktbussar mellan Ternopil och Krakow och tillsammans flydde Iryna oc Victoria till Polen för att ta sig vidare till Sverige. Ivan mötte upp i Krakow och därifrån flög de til Malmö, tog tåget till Norrköping och sedan vidare till Strängnäs.

Familjen känner sig trygg i Sverige. Men det finns en längtan he och det är en avvägning för Ivan.

– För mig är det tufft a t se vad som pågår. Mitt hjärta blöder! Å ena sidan vill jag stanna med min familj här, å andra sidan vill jag åka till Ukraina och hjälpa på något vis. Jag frågar mig själv ”vad kan jag göra?”

Iryna, Ivan och Victoria Sovych har funnit en ­fristad i Strängnäs efter att kriget bröt ut i Ukraina.

NÄR VI SES den här dagen i slutet

av april hoppas Ivan att kriget ska ta slut inom kort. Han pratar om att antingen Ryssland eller Ukraina kommer vinna striderna i Donbas och efter det kanske det kan lugna sig, trots att konfli ten kommer att finnas kva . Då kanske de kan åka hem igen. Och han tänker då att han kan hjälpa till att bygga upp sitt hemland på nytt.

– Alla med militär erfarenhet ska ut i krig . Jag har inte militär erfarenhet så jag stannar kvar i Sverige. Men jag har två händer, så om jag kommer till Ukrai-

na så kommer jag nog också få ett vapen i min hand.Men om kriget slutar så kommer vi behöva många människor som jobbar på plats med att bygga upp landet igen. Mura väggar, rengöra och så vidare.

När jag pratar med Ivan så pratar vi på engelska, men ibland skiftar han över till svenska. Hans modersmål är ukrainska, men han pratar också ryska.

– Jag har aldrig studerat ryska men kan prata det flytande. ag föddes 1984 och då var tv-program, filmer och musik på rysk för Ukraina tillhörde Sovjetunionen. Det mesta var på ryska, så jag lärde mig.

För honom är det både en positiv och en negativ kunskap.

– Vissa politiker säger att vi är som samma land, Ryssland och Ukraina, för att vi har ett gemen-

PRATA KRIG MED BARN »» Rädda barnen har tagit fram en checklista för

hur man på bästa sätt pratar med barnen om kriget i Ukraina. Den handlar om att ta barnen på allvar, att vara lugn och konkret, att ge hoppfull information, att prata om vikten av att man inte ska tro på allt man ser och läser i sociala medier och att inte ha vuxna samtal om kriget inför barnen. »» Mustafas mustascher – flykten från landet av sand är en bilderbok för barn mellan 6 och 9 år och ett enkelt sätt att prata med barn om krig.

Mustafas mustascher, handlar om musen Mustafa i Landet av sand som måste fly för att landet

blir ockuperat. Den grundar sig i Naeef Almezels berättelse om hans flykt från Syrien. »» På svt’s Lilla aktuellt förklaras pedagogiskt och bra vad som händer i Ukraina och varför. Man pratar om krig utan att skrämmas, men svarar tydligt på barnens oro och tankar. »» Kry.se har en enkel sida om att prata om krig med barn. De trycker på att ärligheten är viktig och att validering av barnens känslor och oro är nödvändig.

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 21

21

2022-05-18 11:17:37

LIVSBERÄTTELSEN

”Hon är aldrig rädd för något, min ­dotter”, säger Ivan Sovych om femåriga Victoria.

”

ena sidan vill jag stanna med min familj Å här, å andra sidan vill jag åka till Ukraina och hjälpa på något vis.

»

samt språk. Men det är inte sant.

Det är som att man skulle säga att du och jag kom från samma land för att vi just nu kommunicerar på engelska. Men det är ju inte sant!

Den sortens propaganda påverkar vissa i Europa och det är inte lätt att förstå om man inte har hela historien.

IVAN ÄR TACKSAM för att så många

länder i Europa hjälper Ukraina att kämpa mot Rysslands attacker så att landet kan jobba för att åter igen få fred.

– Många länder i Europa vet hur det är. Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Polen och alla länder runt Ryssland vet hur det är i Ryssland och hur det är att kämpa för frihet. Även många unga ryssar tycker att det som sker nu är fel.

De skäms över det som händer.

22

I ryska medier påstår man att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är nazist, nationalist och fascist. Och Ivan har träffat rys ar i Sverige som också tror på den missinformationen. De anser att Zelenskyj ska ge sig och gå med på Vladimir Putins villkor.

– Det som Putin har gjort är katastrofalt. Han har förstört ländernas relation för all framtid.

Men jag hoppas att det blir bättre för våra barn. Och jag hoppas att vi kan lämna under fred.

Men vi vill lämna på våra egna villkor.

Kvar i Ukraina är Ivans och Irynas föräldrar och syskon. Det är oroande och viljan att hjälpa dem är stor. Samtidigt så är det för tillfället lugnt på de platser i landet där de bor. Och det lugnar något.

– Krig är alltid kris, död och

Saknaden ­efter hemlandet är stor, kvar i Ukraina finns Irynas föräldrar och syskon.

förstörelse. Inget gott händer av krig. Men nu är det såhär och vi har inget val. Det är för sent att gå tillbaka till hur det var innan, säger Ivan.

DET ÄR INGEN slump att jag träffa familjen Sovych utanför Strängnäs domkyrka. Det är en kristen familj och de känner sig hemma i församlingens gudstjänster och har fått ett fint bem tande över kaff och lek i församlingslokalen.

– Kyrkan är speciell för mig och Svenska kyrkans predikningar påminner mycket om upplägget i Nyapostliska kyrkan, som jag tillhör, säger Ivan.

Vi avbryts i vårt samtal då Victoria har hittat en humla, som har landat på marken framför oss. Hon pratar med den och börjar klappa den. Ivan ser på henne och skrattar.

– Hon är aldrig rädd för något, min dotter.

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 22

2022-05-18 11:17:42

HÅLLBARHET

SKAMFYLLT RESVAL Flyg skapar klimatskuld

Det värsta vi kan göra per timme, när det gäller klimatet, är att sitta i ett flygplan berä tar Mats Björsell.

– Att flyga är tt väldigt effe tivt sätt att använda sin tid om man vill lägga den på att sabba klimatet.

Flyger du 200 mil på två timmar, till södra Europa, så har du egentligen förbrukat ditt klimatutrymme för det året. Om man tänker på att vi ska ner på kanske ett ton koldioxid per person och år.

Vad krävs då för att komma dit?

När pandemin lättar och solen lockar börjar många av oss att planera semestrar utomlands.

Vi längtar efter varma stränder och kaffe på uteserveringar i sydeuropeiska städer. Samtidigt vet vi att miljön inte mår bra av ännu en flygresa. Men ska ansvaret för att minska utsläppen verkligen ligga på oss, som privatpersoner?

– Man får lite olika svar beroende på vem man pratar med, även om den man frågar jobbar med klimatfrågor. Men jag tror att de allra fle ta är med på att man måste jobba gemensamt. Staten ska genom olika styrmedel påverka det här men individer har också ett ansvar, säger Mats Björsell, som är miljöekonom på Naturvårdsverket.

INNAN PANDEMIN VAR 80 procent av vårt flygande privatresor oc 20 procent arbetsrelaterade. Mats Björsell tror nu att skillnaden är ännu större, eftersom man under de 2,5 senaste åren har lärt sig att det går alldeles utmärkt att hålla digitala möten.

– Man kan säga att 80 procent av världens befolkning aldrig har suttit i ett flygplan. De som fl er en gång vart femte år ska inte ha dåligt samvete för det. Men det finns en väldigt liten grup , som

”

En enda flygresa till södra Europa förbrukar ditt klimatutrymme för ett år. FOTO: GETTY

har gott om pengar och tycker att det är jättekul att flyga till London Rom och så vidare över en långhelg och gör det en gång i månaden eller varannan vecka. Det finns absurda e empel på det här.

Och de bygger naturligtvis upp en enorm klimatskuld.

tt flyga är ett väldigt effektivt sätt A att använda sin tid om man vill lägga den på att sabba klimatet.

22am322_hallbarhet_28954.indd 23

VISSTE DU ATT…

»» Företaget

Heart aerospace i Göteborg utvecklar elfl gplan.

2026 lanserar de sitt fl gplan ES-19. Det rymmer 19 passagerare och kommer kunna fl ga 400 kilometer.

– En ökad insikt om klimatförändringarna. Man vet att det är allvarligt men man har inte förstått hur allvarligt. Så är det i ännu högre grad i de fle ta andra länder, vilket inte är konstigt. Tar du de fattiga delarna av världen så har de de dagliga problemen att försöka lösa, säger Mats.

Om vi enbart tittar på CO2 så är fly ets utsläpp globalt cirka tre procent. Men Mats Björsell berättar att den totala klimatpåverkan är större än så och det beror på något som kallas höghöjdseffe ten, som sker när man släpper ut avgaser på över 9 000 meter.

De avgaserna ger en ökad klimatpåverkan, framförallt genom kondensdimmorna.

– Det bildas ett värmande moln, ett täcke som gör att vi kan räkna med att klimatpåverkan är dubbelt så stor. Det gör att påverkan i dag från fly et är kanske sex procent av den total klimatpåverkan. På sätt och vis är det bra, för det gör det enkelt att halvera de verkliga klimateffe terna.

MÅNGA HOPPAS ATT tekniken ska göra att vi kan fortsätta flyga i samma takt. Men tekniken går inte lika snabbt framåt som miljöpåverkan går utför. I flygbranschen förlita man sig på biodrivmedel för att komma ifrån koldioxid­utsläppen.

Men det är inte tillräckligt.

Det Mats Björsell nu hoppas på är att det ska forskas mer på förnybara bränslen, som elektrobränslen eller vätgasflyg, och p ny teknik. Och det är på gång, även om det går långsamt.

Sofi Kalodimos SOMMAREN 2022

23

2022-05-18 11:17:35

5

BOKTIPSET

BÖCKER MED BRIST PÅ VALFRIHET

Med karaktärer som ofrivilligt hamnar på platser i livet och ­världen tar dessa boktips oss med i berättelser om att inte ha några val.

Text: Sofie alodimos

Löpa varg Kerstin Ekman Albert Bonniers Förlag

VISSTE DU ATT…

»» Enligt Nuckans hjärtespalt Malin Lindroth Norstedts

»Nuckan » går in som rådgivare till tidningarnas relations- och frågespalter.

Hon svarar på frågor om att återfå gamla kärleksrelationer, om svek, sexuella besvikelser och svartsjuka.

Och hon gör det i rollen som den ofrivilliga nuckan, den som inte haft valet, men ändå hamnat i ensamhet. Svaren blir annorlunda än i relationscoachernas och sexologernas frågespalter. Nuckans svar är rakare, rappare och med en annan ingång. Intentionen är att frångå tvåsamhetsnormen, men effe ten blir för mig något annat. I varje svar läser jag mellan raderna ord av bitterhet och överlägsenhet. Malin Lindroth fick tt stort genomslag med boken Nuckan, där hon lyfte ordet nucka och gjorde det starkt och självständigt. I denna fristående uppföljare ser man också det tunga och negativa med att leva i ensamhet.

­ iftarens guide L till galaxen så är en handduk det mest användbara objektet för en galaktisk liftare. Den fungerar både värmande, som sköld och som vapen.

Liftarens guide till galaxen Douglas Adams B Wahlströms

»Den » brittiska mannen Arthur Dents hus ska rivas eftersom man på platsen ska bygga en genomfartsled. Han är förkrossad, men övertalas ändå av sin vän Ford Prefect att följa med på puben. Väl där meddelar Ford Prefect att jordens undergång bara är några minuter bort och att han själv är en utomjording som ska hjälpa Arthur att lämna jorden innan det är för sent. Tillsammans beger dig sig ut på ett äventyr i rymden där de träffar trevliga och fula vogoner, galaxens president Zaphod Beeblebrox och där Arthur får veta att människan bara var den tredje smartaste varelsen på planeten jorden.

Liftarens guide till galaxen är den första av sex böcker i den klassiska, humoristiska trilogin av Douglas Adams.

24

»En » varghane rör sig i skogarna i närheten av Ulf och hans fru Ingas stuga.

Ulf har länge varit jaktlagets ledare men nu är han undanskuffad v yngre, starkare och mer jaktgalna män. När han på sin 70-årsdag ser den mäktiga varghanen men gulgrå päls och ljusa ögon så fylls han av en vördnad till djuret och till naturen. Han behåller synen som sin hemlighet och beslutar sig för att se till att djuret ska få leva. Jaktlagets varghat växer när de får veta att vargen strövar omkring i markerna och de beslutar sig för att döda. Löpa varg handlar kanske främst om Ulfs minnen och hans känslor för att åldras. Men också om relationen till frun Inga och till naturen.

Små dygder Natalia Ginzburg Albert Bonniers Förlag

»Små » dygder är elva essäer skrivna mellan 1944 och 1962. De bildar en överblick över Natalia Ginzburgs liv som mamma, vän, hustru och journalist. Läsaren får göra djupdykningar i hennes kärlek till det skrivna ordet och magin i att sätta samman ord för första gången. De tidiga essäerna är skrivna på den italienska landsbygden där författaren levde i exil, från den faschistiska regimen, tillsammans med sin familj. De senare utspelar sig i London där Natalia bodde under några år tillsammans med en extrem hemlängtan. Texterna är mer resonerande och praktiska än filosofiska. en åh vad de är vackra, tänkvärda och poetiska!

Sockerormen Karin Smirnoff Roman Polaris

Karin Smirnoff, författare.

»Agnes » minns saker från när hon ännu inte kunde gå. Hon minns hur hon och råttan i hörnet delade på smulorna och hur Anitamamman har blivit frisk och kommit hem igen och hur då allting är mycket sämre. Agnes är två år när hon sätter sig vid ett piano och kan spela för första gången. Hon är ett underbarn och för det blir hon straffad v Anita­mamman. Men hon har sin vän Kristian, som också han är ett underbarn. Tillsammans får de lära sig musik av den före detta världsartisten Frank Leide. Han älskar verkligen barn. Men han älskar barn för mycket. Sockerormen handlar om Agnes som far illa genom hela barndomen utan någon möjlighet att ta sig någon annanstans. Men den handlar också om styrkan i vänskap och om kärleken till musiken.

SOMMAREN 2022

22am322_boktipset_28955.indd 24

2022-05-18 11:17:35

ORDET

FONO »» Är du orolig för att gå tillbaka till

hur allt var innan pandemin började? Är du rädd för trängsel, att vara på jobbet alla dagar i veckan eller att börja krama människor du möter igen? Då kan du lida av fono. Ordet betyder ”rädsla för normalitet” och är en förkortning av engelskans ”fear of normal”. Fono började dyka upp i svensk media under 2021 och blev sedan ett av orden i Nyordlistan samma år.

Foto: GETTY

SOMMAREN 2022

22am322_ordet_28956.indd 25

25

2022-05-18 11:18:44

SPANING VAD? Pandemin har förstärkt trenden att unga väljer vägar utanför folkrörelserna och främst deltar i aktioner och lösa nätverk. Men Smilla Ubbe som kämpar för klimatet har valt att göra det även i etablerade föreningar.

Smilla går mot strömmen för klimatet Text och foto: Mats Karlsson

»Det » är en tapper liten skara som trotsar kyla och blåst vid Riksdagshuset en fredag eftermiddag.

De har tagit plats efter Greta Thunberg och Fridays for future, samlade kring en banderoll med budskapet ”Skippa olja för fred och rättvisa”.

Medelåldern är hög, men skulle ha varit ännu högre om inte 23-åriga Smilla Ubbe hade varit med, för dagen utklädd till Pippi Långstrump.

– Jag sänker medelåldern kraftigt i flera v de föreningar jag är med, säger hon.

Just vid detta tillfälle företräder hon Extinction Rebellion, en internationell miljöorganisation som vill att regeringen ska utlysa klimatnödläge, fatta lagligt bindande beslut om att minska 26

koldioxidutsläppen och inrätta medborgarråd för klimaträttvisa och ekologisk hållbarhet.

Organisationen är uppbyggd av självständiga grupper i ett nätverk, som jobbar enskilt men samordnas via koordineringsmöten. De som finns på plats är organi ationens kör, som sjunger sånger om fred och rättvisa. Smilla är konstnär och engagerad i konstgruppen.

MED DET DECENTRALISERADE arbetssättet har gruppen växt starkt även under pandemin. Men för de traditionella folkrörelserna ser det annorlunda ut, som till exempel Naturskyddsföreningens ungdomsorganisation Fältbiologerna.

– På grund av pandemin har vi varit tvungna att begränsa antal platser på våra aktiviteter och

införa obligatorisk föranmälan. Vi har också missat mängder med tillfällen att fånga upp nya medlemmar.

Vi har inte heller kunnat träffas fysis t på årsmötet, och färre medlemmar deltog.

Dessutom fic vi ställa in vårt årliga läger på Öland, säger Fältbiologernas ordförande Signe Propst.

Två år är lång tid i en ung människas liv, och kontinuiteten i verksamheten har tagit stryk.

– Många som kommit till oss saknar ofta förenings-

SOMMAREN 2022

22am322_spaning_29252.indd 2

2022-05-18 11:18:45

vana, de vet inte vad det innebär att vara förtroendevald, att mötas med en dagordning eller vad stadgar är. Vi ser 2022 som ett återuppbyggnadsår.

Hon tror att det går att fånga upp unga igen som nu har valt att delta i enstaka, eller många, aktioner som bara läggs ut på sociala medier eller sprids via sms eller appar. Det är en utmaning att få unga att skriva in möten fler månader i förväg när de vanligtvis nappar spontant på en blixtaktion som genomförs dagen efter.

Den korta framförhållningen gör det svårare att boka antal platser på ett läger eller bara köpa fikabröd till tt möte, förklarar Signe Propst.

– Fast samtidigt kan de boka en konsert med en artist de gillar ett helt år i förväg, så det går. De saknar inte förmågan, det gäller bara att ha rätt incitament. Så vi försöker planera aktiviteter med kortare varsel för att fånga upp nya, via sociala medier och chattar i stället för bara mail.

SMILLA UBBE ÄR också medlem i Fältbiologerna, vid sidan av Extinction Rebellion. Och så är hon med i Jordens Vänner, Greenpeace och Auroramålet. Dessutom stödjer hon Fridays for future och Diakonia.

Mest aktiv är hon i styrelsen för Auroramålet. Det är en ny och platt organisation, skapad under pandemin och ledd av ungdomar och juriststudenter med stöd från psykologer, jurister och klimatforskare. Beslut fattas på stormöten och styrelsemöten, och ordförandeskapet roteras. De verkar SOMMAREN 2022

22am322_spaning_29252.indd 3

27

2022-05-18 11:18:53

SPANING

7

GRUPPER­­ DÄR ­SMILLA ÄR MED »» Extinction Rebellion

»» Fältbiologerna »» Jordens ­Vänner

Smilla Ubbe, med sina 23 år, drar ner medelåldern rejält när hon kämpar sida vid sida med de andra medlemmarna i Extinction Rebellion.

»» Greenpeace »» Auroramålet »» Fridays for future

»» Diakonia

»

för att regeringen till att börja med ska leva upp till de 16 utsläppsmål som formulerades 1999. Efter 23 år har bara ett uppfyllts.

Gruppen planerar därför att stämma staten. Men att vinna är inte det lättaste, som bland annat visas av regeringens beslut att godkänna gruvdrift i det samiska området Gallak trots stora protester. Men det avskräcker inte Smilla Ubbe.

– Det är dyrt att processa och risken finns a t vi förlorar. Men oavsett utfallet kommer det att skapa opinion och fler ser vad so pågår.

SMILLA UBBE SITTER även i styrel-

”

sen för svenska Jordens vänner och är gruppledare för Greenpeaces värvare i Stockholm. Till skillnad från de lösare nätverken är de två av världens största miljöorganisationer, med väldefinier de strukturer.

Miljöengagemanget får uttryck också genom konsten. Inför utställningen ”Zero City” på Tekniska Museet har Smilla Udde byggt en modell av framtidens hållbara stad.

– Jag tycker om formalia. I Jordens vänner är det väldigt strukturerat, liksom i Fältbiologerna, som är kopplade till Naturskyddsföreningen. Greenpeace funkar nästan som ett storföretag och kan därför jobba effe tivt med lobbyism mot makthavare, driva kampanjer och utföra aktioner, säger hon.

Via Fältbiologerna har hon som

ara individuella val och medveten B konsumtion räcker tyvärr inte hela Smilla Udde vägen fram.

28

konstnär byggt en modell av framtidens hållbara stad, ”Unga drömmars stad”, för utställningen ”Zero City” på Tekniska Museet i samarbete med Naturskyddsföreningen.

– Det är viktigt att jobba på olika sätt för att stoppa hoten mot klimatet, för bara individuella val och medveten konsumtion räcker tyvärr inte hela vägen fram. Om vi ska lyckas behöver vi alla engagera oss i olika miljöorganisationer och kollektiv, där erfarenheten och drivkraften finn . Vi måste också skapa framtidsvisioner som vi vågar längta efter.

SOMMAREN 2022

22am322_spaning_29252.indd 4

2022-05-18 11:18:55

LIVSVALET

Från stad till länga, koja och kollektiv Varför bo betala en förmögenhet för att bo när det går att tänka utanför lådan? Vi har träffat stockholmarna som inte ställer upp på att betala 109 000 kronor per kvadratmeter och i stället gått sina egna vägar.

Text: Anna-Maria Stawreberg

SOMMAREN 2022

22am322_livsvalet_29253.indd 5

2022-05-18 11:18:42

LIVSVALET

!

»» För första

gången på 20 år är det fler som flyttar till glesbygdskommuner som Värmland, Gävleborg och Jämtland än från dem. »» På landsbygden får man helt enkelt mer för pengarna, och för många blev det möjligt att jobba på distans i och med pandemin.

TOBIAS OCH LINN EKLUND

Ålder: 50 Familj: Tre söner, 18, 16 och 14 år.

Gör: Tobias jobbar med innovationsledning och Linn jobbar med hållbara förpackningar.

Bor: I en skånegård från 1700-talet på Kullabygden.

»Tobias » och Linn Eklund hade följt den utstakade livsresan. Tre barn, trevligt hus på Lidingö, framgångsrika karriärer som marknadsförare.

Men samtidigt som paret började tröttna på att sitta i timslånga bilköer för att komma till jobbet varje dag och oproportionerligt höga boendekostnader, började en rastlöshet vakna inom dem.

– Vi är båda två uppvuxna utomlands, och vana vid att fly ta runt. Det, i kombination med att vi ville få ett lugnare livstempo, gjorde att vi länge funderat på att fly ta ifrån stan, säger Linn.

De ville få in mer njutning i vardagen, hoppa av ekorrhjulet och bestämde sig därför för att leta efter något annat.

DE HADE TIDIGARE semestrat i Skåne och fallit för tempot, närheten till kontinenten och de öppna vidderna.

Och nu, när de hittade den magiska skånelängan från 1737 med en kullerstensbelagd gård i mitten strax utanför byn Mjöhult fanns det ingen tvekan. Hit, till skånska Kullabygden skulle de fly ta.

I slutet av maj 2020 var köpet klart och familjen fly tade in – och därmed anslöt sig till den stora skara stockholmare som lämnade storstan för landsbygden.

ROGER ROSENLUND

Ålder: 56 Familj: Fem nästan vuxna barn.

Gör: Roger har en bakgrund som journalist och formgivare och tar numera tillfälliga uppdrag.

Bor: I ett före detta ödehus i Hammarstrand byggt 1936.

»Drygt » hundra mil från Mjöhult, utanför den lilla byn Hammarstrand, i rakt motsatt ände av Sverige, bor Roger Rosenlund. Också Roger är utfly tad stockholmare. Men om Tobias och Linns beslut kan tyckas vara drastiskt, är det inget mot Rogers val.

Han har nämligen valt att fly ta ut i vildmarken, till ett ödehus som var så billigt att han kunde swisha pengarna till den dåvarande ägaren.

– Jag ville bo isolerat och började leta i bergsbyarna häromkring. Det var lite väl ödsligt, tre mil skog åt #X

Mitt under pandemin, något som visserligen gjorde att det var svårt att lära känna andra i trakten, men som samtidigt möjliggjorde distansarbete på ett helt annat sätt än tidigare.

– Det var inga problem för våra arbetsgivare att låta oss jobba på distans. Är det viktiga möten som vi behöver vara med på fysiskt tar vi tåget till Stockholm. I övrigt jobbar vi hemifrån, säger Linn.

FÖR BARNEN GICK det snabbt att komma in i det nya

livet. De två yngsta lärde känna nya vänner redan andra dagen. För den äldste, vars gymnasieskola hade distansundervisning, gick det av naturligare skäl lite långsammare.

– Samtidigt håller barnen fortfarande kontakt med sina gamla kompisar eftersom det finns å många digitala lösningar, och umgås på ett annat sätt än när vi var små, konstaterar Tobias.

I dag, två år senare, är hela familjen ense om att de fattade rätt beslut.

– När jag vaknar på morgonen behöver jag nästan nypa mig i armen. Det här är livskvalitet på riktigt. Vi har större boyta, vi sparar en massa tid och lever ett betydligt enklare liv än tidigare, säger Tobias.

alla håll, så när jag hittade det här huset utanför byn Hammarstrand, en vidsträckt kommun med 5 000 invånare totalt var det ingen tvekan, säger Roger.

NÄR VI PRATAS vid har han varit uppe hela natten och målat om, för, som Roger säger: Här ute i vildmarken spelar tiden ingen roll. Han sover när han är trött, och är vaken när han är pigg.

I köket står trasiga radioapparater som han håller på att bygga om, i garaget står en gammal Kawasaki som han rustat upp och i ladan nere vid vägen som han hyr av en granne står bilar som ska renoveras och kanske säljas. Där står också hans senaste impulsköp, en golfbil som kans e ska användas, kanske inte.

– Det här är lite av en lekstuga för vuxna, kan man säga. Här får jag pyssla med mitt, och jag gör som jag vill.

Lever lite som Karlsson på taket, konstaterar Roger.

Drömmen om ett annat liv vaknade inom honom efter skilsmässan för några år sedan. Då, när han satt

SOMMAREN 2022

22am322_livsvalet_29253.indd 6

2022-05-18 11:18:43

?

VISSTE DU ATT...

»» Enligt Euro-

paportalen består mer än 70 procent av de svenska hushållen av en person. Sverige har även flest ensamstående föräldrar av alla EU-länder.

HELENA KÄMPE FREDÉN

Ålder: 51 Familj: Tre barn, 18, 16 och 12 år.

Gör: Kommunikationsstrateg.

Bor: I bostadsrätt i ett kollektivhus på Södermalm i Stockholm.

»Roger » Rosenlund har valt att bo isolerat. Helena Kämpe Fredén på Södermalm i Stockholm har gått rakt motsatt väg. Hon bor nämligen i ett kollektivhus med sina tre barn.

– När jag var på visningen hade jag inte förstått att det var ett kollektivhus. Men när jag läste prospektet mer noggrant insåg jag att det låg i ett kollektiv, säger Helena.

LÖSNINGEN PASSADE HENNE perfekt. Ända sedan skils-

mässan från barnens pappa hade hon och hennes andra ensamstående vänner som kämpade för att få livspusslet att gå ihop, pratat om alternativa lösningar och om att hjälpas åt mer.

– Tidigare var det svårt att få livet att gå ihop, men här är vi flera barnfamiljer som kan hjälpas åt Här har alla grannar en varsin bostadsrätt, och i mångt och mycket är kollektivet som ett vanligt fle -

109 000:-

familjshus. Den stora skillnaden är alla gemensamhetslokaler, snickarverkstan, festsalen, det kombinerade dans- och pingisrummet, det ljudisolerade musikrummet med alla instrument, där Helena övar opera, konstrummet och vardagsrummet med tv- och spelkonsoler för husets ungdomar.

HÄR FINNS ÄVEN ett gym, och gott om utrymme för de

boende att dra i gång olika gemensamma aktiviteter.

Här träffas man ver generationsgränserna, eftersom många av de boende bott här sedan kollektivets grundande 1986, samtidigt som många barnfamiljer valt att fly ta in på senare år.

– Och så har vi ju storköket och matsalen, där alla som är med i matlaget kan samlas och äta tillsammans, eller helt enkelt hämta upp mat till självkostnadspris, säger Helena.

Hon kan inte se några nackdelar över huvud taget med att bo som hon gör.

– Livet har blivit så mycket enklare sedan vi fly tade in här. Här hjälper vi varandra och det är trevlig stämning. Har man glömt handla något är det bara att lägga ut ett meddelande i husets facebooksgrupp.

Man hinner knappt trycka på send förrän man får svar.

»» Det är kvadratmeterpriset för en bostad inom Stockholms tullar. Det innebär ett pris på 9 265 000 kronor för en lägenhet på 80 kvadratmeter.

ensam i en liten etta på Söder, insåg han att han ville något helt annat. De fem barnen var mer eller mindre vuxna, och jobbet inom tidskriftsvärlden var något som Roger börjat tröttna på.

– Jag behövde en radikal förändring och tack vare ett avgångsvederlag hade jag en buffert a t leva av under den första tiden, säger Roger.

NÅGON FAST INKOMST är svår att få till här uppe,

och att jobba på distans är svårt, med tanke på att uppkopplingen inte är helt stabil. Men än så länge har Roger klarat sig genom tillfälliga jobb som gett ett tillskott till kassan. Och, som han säger, så höga omkostnader blir det ju inte.

– Huset är krokigt och snett åt alla håll, det är snart hundra år gammalt och första vintern trodde jag på allvar att jag skulle frysa ihjäl. Samtidigt känner jag varenda dag att det här, det är hemma. Och ett hemma hade jag längtat efter i många år.

22am322_livsvalet_29253.indd 7

”Här får jag pyssla med mitt, och jag gör som jag vill. Lever lite som Karlsson på taket”, ­säger Roger Karlsson om sitt ödehus.

2022-05-18 11:18:45

SYMBOLEN

Det förflutna och framtiden vävs samman genom symbolerna som bruden bär på bröllopsdagen.

Foto: GETTY

VISSTE DU ATT...

»» Vigselringen

Något gammalt, något nytt… »”Something » old, something new, something borrowed, something blue and a sixpence in her shoe” är en gammal engelsk ramsa om hur man som brud ska klä sig på sin bröllopsdag. Något gammalt, något nytt, något lånat, något blått och en liten slant i skon är alla symboler för att få ett välbalanserat och lyckligt äktenskap.

Det gamla, som kan vara ett ärvt smycke eller mormors gamla slöja ska påminna om brudens tidigare liv och vara en kontakt till hennes rötter.

32

Det nya visar på det nya livet och framgången i det. Nu startar en ny era och brudparet får möjligheten att påbörja ett nytt liv och skapa en familj.

Enligt traditionen bör bruden också ha något lånat på sig. Det symboliserar bandet till hennes vänner och visar att de alltid kommer finnas dä . Det är viktigt att lämna tillbaka det man lånat, för att visa respekt och tillit till sin vän.

Blå är en färg som här handlar om hopp och trofasthet. I Sverige har bruden ofta burit ett blått

strumpeband under bröllopet men i det gamla Israel fanns en tradition där bruden bar ett blått hårband under sin bröllopsdag.

Kanske är det därifrån symbolen härstammar.

“A sixpence in her shoe” översätts ibland som “något fått” och handlar om önskan om ett rikt liv – både i kärlek och ekonomi.

I England lade brudens far ett silvermynt i hennes vänstra sko medan bruden i Sverige också fic ett guldmynt av sin mor, för att lägga i den högra skon.

varit omgiven av mycket skrock.

Då den är placerad på vänster ringfinger, med ett blodkärl som går rakt upp i hjärtat såg man det som ett knutet band mellan bruden och brudgummen. Än i dag kan det anses bringa olycka om man provar någon annans vigselring, då det enligt folksägen kan bringa osämja mellan makarna. Om bruden fick en för trång ring trodde man att äktenskapet skulle få det svårt ekonomiskt.

SOMMAREN 2022

22am322_symbolen_28959.indd 32

2022-05-18 11:18:45