Våga April 2019

APRIL 2019

Är du nöjd?

Lättare sagt än gjort

Tema: Klimat Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra?

Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några eldsjälar som menar att det är dags att miljötänket ser framåt.

Bokdebut: Clara Bolmsjö

FOTO: GETTY

”Det var en sådan tröst att i min förtvivlan få forma en berättelse”

Nina Persson:

Det är en styrka att

­ORGANISERA SIG Seglarkonfa – en görgo’ vecka

Floid Gumbo: Min semester blev livslång

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Untitled-60 1

2019-03-28 10:32:49

Ledare Martin Lindblad

FOTO: ALEX & MARTIN/IKON

TIDNINGEN SOM Svenska kyrkan skickar ut till hushållen i området och som du nu har framför dig heter Våga. Namnet anspelar på havet och de vågor som för det mesta kläder dess yta. Men ordet Våga hör framförallt ihop med mod. Att våga göra saker, satsningar, gå in i relationer, att stanna kvar eller ge sig iväg.

Det kan vara att våga kämpa för jordens överlevnad i trots mot klimathot och tröga strukturer. Det kan handla om att våga vara sig själv i ett samhälle av likriktning och grupptryck, att våga stå upp för tro, värderingar och åsikter.

Ibland är det en fråga om att våga leva och att känna livsmod. Emellanåt tappar vi ju modet och funderar på meningen med allt. Vi orkar knappt gå ur sängen på morgonen och bristen på livsmod kan bli svår.

VI STÅR nu inför Påsken och den handlar om

just livsmod. Det är en helg på liv och död fast 2

Untitled-29 2

FOTO: ANNA HJALMARSSON

En helg på liv och död ”Vinterns död övergår i naturens pånyttfödelse, lika ofattbar varje år.” i omvänd ordning. Först död, sedan liv. Samtidigt kommer våren. Vinterns död övergår i naturens pånyttfödelse, lika ofattbar varje år.

Jag önskar att du vågar leva det liv du fått.

Jag hoppas att du känner livsmod för den dag som är.

Jag vågar också tro att vi tillsammans skall kunna bevara vår planet så att den får se nya vårar.

Glad påsk!

MARTIN LINDBLAD KYRKOHERDE VÄSTRA FRÖLUNDA PASTORAT

April 2019

2019-03-28 10:32:45

Innehåll april 2019 16

April 2019

Untitled-58 3

S

Omslagsfoto: Joi Grinde Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Solutions 2019 Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se Nästa nummer av Våga kommer i juni 2019.

6 N VA

ENMÄRK

E

T

Redaktörer Västra Frölunda pastorat: Helena Andersson, Amanda Holmblad Redaktionen Västra Frölunda pastorat: Martin Lindblad, Maria Lif, Matilda Nyman, Ann-Sofie Scherman Tel: 031-731 64 50 E-post: vastrafrolunda.vaga@svenskakyrkan.se vastrafrolunda.pastorat@svenskakyrkan.se

32

FOTO: HELENA ANDERSSON

Redaktion

FOTO: JOI GRINDE

4 Utkiken Det händer

i påsk och vår 6 Intervju Floid Gumbo 8 Klimatkrönika Ellen Wiegner 10 Tema Klimat Ta nästa steg: återbruka 16 Porträtt Nina Persson Mitt lyckligaste jag är kreativt 20 Spaning Förnöjsamhet 22 Bokdebut Clara Bolmsjö Skrivandet blev min räddning 25 Korsord 26 Påsken då och nu 27 Påskkrönika Maria Lif 28 Nya vänner på seglings­ konfan i Älvsborg 30 Solceller och laddnings­ station vid Näsets kyrka 32 Krönika Klara Zimmergren Världens bästa berättelse om att besegra ett mörker

EN DEL AV Trycksak 5041 0004

3

2019-03-28 10:32:38

FOTO: ALBIN HILLERT /IKON

På gång i påsk Påsk firas varje dag under påskhelgen med gudstjänster i våra kyrkor. Här är ett urval.

Näsets församling Påsken kläcks!

Välkommen till familjegudstjänst på palm­ söndagen, 11.00 i Näsets kyrka. Barnkören och mellankören sjunger. Påskens berättelse för stora och små.

Annandag påsk med Tant Bertas Jasskapell På måndagen den 22 april är det gudstjänst 17.00 i Näsets kyrka och vi gästas då av Tant Bertas Jasskapell med deras ”påskjubel”.

Styrsö församling Långfredagskonsert på Styrsö ”Stabat Mater” (Jesu moder vid korset) av Giovanni Battista Pergolesi och Arior ur Matteus­ passionen av J.S. Bach framförs 15.00 den 19 april i Styrsö kyrka.

Medverkar gör Helena Alm, sopran, Hele­ na Henriksson, mezzo-sopran och Styrsö Kammar­solister. Rune Henriksson, musikalisk ledning.

Tynnereds församling Påskvandringar Påsklandskapet i Tynnereds kyrka kommer fin­ nas på plats från och med Marie Bebådelsedag den 25 mars till och med veckan efter påsk. Årets tema är ”Vägen”. Vägen fram på en åsna till och i Jerusalem. Vägen från Getsemane till templet. Vägen mot döden, till livet.

Påskdrama vid midnatt Under påsknattsmässan som börjar 23.30 på påskafton i Tynnereds kyrka framförs ”When you believe” – ett påskdrama med ungdomar från Tyn­ nereds församling.

Västra Frölunda församling Palmsöndagen Påskveckan inleds med söndagsguds­ tjänst i Västra Frölunda kyrka 11.00. Barnkö­ ren medverkar och det blir också Bibelkul för de små.

Petrusdrama 16 april Vi får här följa Petrus som berättar om tiden från den gången då han först träffade Jesus till korsfästelsen av Jesus. Berättelsen förs fram av Petrus, gestaltad av Lasse Möller, pensionerad församlingspedagog som numera är kyrkvärd och församlingsrådsledamot. Lasse dramatise­ rar berättelsen och har till sin hjälp en storbild, och sång och musik.

Gestaltning, sång, gitarr: Lasse Möller, flygel: Thony Sjöström. Tisdagen den 16 april kl. 18.00.

Påskdagen med påsklunch På påskdagen den 21 april samlas vi till högmäs­ sa i Västra Frölunda kyrka där Påskkören med­ verkar och så även trumpetare. Efter gudstjäns­ ten är det enkel påsklunch i församlingssalen.

Älvsborgs församling Musik och meditation i stilla veckan Onsdagen den 17 april kl. 18.00 är du välkommen att i Älvsborgs kyrka lyssna till stillsam musik.

Medverkar gör Vokal­ensemble, Catarina Ecker­ dal och Hans Davidsson.

Alla påskens gudstjänster kan du läsa om på vår hemsida www.svenskakyrkan.se/vastrafrolun­ dapastorat eller i Kyrkappen.

FOTO: NAGY-BAGOLY ARPAD/MOSTPHOTOS

4

Untitled-28 4

April 2019

2019-03-28 10:32:32

Utkiken

Vi ses i vår Näsets församling Näsetloppet 4 maj Näsets församling kommer finnas på plats för att heja på alla löpare och bjuda på kyrkkaffe.

Passa på och dansa loss med ditt barn i vårt tält med musik/danspedagogerna Mikaela och Louise som guidar barn och vuxna i total dans­ glädje!

Familjedag i trädgården 12 maj Familjegudstjänst i Näsets kyrka kl 11. Nallesjukhuset finns på plats i trädgården kl 12. Låt ditt gosedjur få vara patient hos Nalledoktorn.

Medtag egen kaffekorg och filt till vår picknick i det gröna. Nallesjukhuset är en ideell förening av blivande läkare.

Styrsö församling Körkonsert 4 maj Välkommen till Styrsö kyrka 17.00 där Styrsö församlingskörer sjunger under ledning av Sara Korsgren, Rune Henriksson och Eva Zachau.

Haga Motettkör gästar Styrsö 18 maj Välkommen till Styrsö kyrka 18.00 då Haga Motettkör under ledning av dirigent Ulrike Heid­ er håller konsert.

Dragspelsgille 25 maj Vårliga toner med Göteborgs dragspelsgille under ledning av Göran Dannberg i Styrsö kyrka 17.00. Sångsolist denna vårkväll är Jeanette Ljungström Eriksson.

Konsert med Lodola 9 juni Sommarkörkonsert i Styrsö kyrka 18.00 med Lodola under ledning av dirigent Thomas Lagerberg.

Stor och Liten Välkommen till en öppen verksamhet för dig som är hemma med småbarn. Styrsö försam­ lingshem, måndagar 10.00-12.00 med Floid Gumbo.

Tynnereds församling Nära dig – en föreläsningsserie 19.00 i Tynnereds kyrka.

Tisdag 23 april gästas Nära dig av Ylva Egge­ horn som ska tala om ”en helt annan sång”. Ylva Eggehorn är poet, journalist och författa­ re. Dessutom har hon skrivit några av våra mest älskade psalmer. I sitt föredrag berättar Ylva om modiga kvinnor i Bibeln.

Vårkonsert torsdag 25 april Ylva Eggehorn.

Torsdag 25 april 18.30 Vår­ FOTO: MAGNUS konsert med Göteborgs ARONSON

April 2019

Untitled-28 5

ILLUSTRATION: HELENA ANDERSSON

salongsorkester under ledning av Lennart Ols­ son i Grevegårdens kyrka.

Helen Jonsson.

Solister Glenn Kjellberg och Helen Jonsson.

Tisdag 7 maj gästas vi av Anders Sjöberg som ska tala om ”hela världen väntar!”. Anders Sjö­ berg är författare, lärare, präst och trubadur och tar med oss på en vandring i Apostlagärningarna.

Tynneredsdagen Söndagen den 12 maj syns vi i Svenska kyrkans tält i kastanjeallén.

Västra Frölunda församling Vårkonsert 19 maj Välkommen till vårens stora konsert ”Se på din värld” i Västra Frölunda kyrka söndag 19 maj kl.

18.00 då vi tillsammans sjunger in våren. Med­ verkande är körsångare och musiker från Västra Frölunda pastorat.

Mölndal Symphonic Band 26 maj Blåsorkestern Mölndal Symphonic Band bju­ der in till konsert i Västra Frölunda Kyrka, sön­ dag 26 maj kl. 18.00. Dirigent är Per Ydremark.

Älvsborgs församling Kontrastrik kammarmusik med känd piano­ kvartett från Göteborg Söndag 12 maj kl. 17.00. Musik och s ­ amtal.

17.00: Introduktion till konserten med Hans Davidsson och medverkande musiker 18.00: Wolfgang Amadeus Mozarts (17561791) Pianokvartett Ess-dur (KV 493) och den svenska kompositören och violinisten Amanda Maier-Röntgens (1853-1894) sista stora verk, Pianokvartett (1891), framförs av Yury Efimov, violin, Charlotte Edin, violin, Nils Edin, viola och Olga Myhailova, piano.

Sven Eric Johanson, 100 år. Minneskonsert I Söndag 26 maj kl. 18.00. Sven Eric Johanson är en av Sveriges mest kända kompositörer under 1900-talet och var organist i Älvsborgs kyrka under 25 år (1952-1977). Minneskonsert med Göteborgs kammarkör under ledning av Gun­ nar Ericsson, Harald Svensson, piano och Hans Davidsson, orgel.

Musikskola i Älvsborgs församling Undervisning erbjuds i sång, piano, cembalo, klavikord och orgel. Undervisningen bygger på klassisk tradition och kyrkomusik och ska kunna ge grund för fortsatta studier. Notläsning och musikteori ingår. Alla som deltar i piano och orgelundervisning erbjuds möjlighet att delta i sång och körer. Undervisning ges i grupper och enskilt. I första hand riktar sig musikskolans verk­ samhet till barn och ungdom, men även äldre och mer avancerade som vill fördjupa sig i kyrkomusik är välkomna. Läs mer på vår hemsida.

5

2019-03-28 10:32:35

Intervju Floid Gumbo

FOTO: AMANDA HO LMB LAD

­Floid Gumbo är musiker, fritids­ politiker och för­ samlingsassistent.

Nu saknas bara ”skid­åkare” på cv:t.

”Jag kom hit på semester – den blev livslång” Tidigare i vintras började Floid Gumbo som ny församlingsassistent i Styrsö församling.

Vi hälsade på henne en vintrig dag på Styrsö.

Hej Floid! Vem är du?

– Jag är musiker, fritidspolitiker och nume­ ra även församlingsassistent. Jag bor i Högs­ bo. Jag har tills helt nyligen varit fackligt engagerad i Musikerförbundet, men nu foku­ serar jag på mitt jobb i Styrsö församling. Jag är född i Zimbabwe, och kom hit till Göteborg på semester, en semester som blev livslång.

Nu har jag bott här i över 20 år och stortrivs och tänker inte avbryta semestern.

6

Untitled-36 6

Vad har du för relation till södra skärgården?

– Jag har varit här och sjungit flera gånger.

Jag känner många som bor i skärgården.

Vad ska du arbeta med i Styrsö församling?

– Jag ska arbeta med föräldrar/barngrup­ per, daglediga, rytmik, konfirmander. Och även administration.

Vad har du för vision och önskan kring församlingsarbetet?

– Jag hoppas att hela församlingsarbetet

skall skänka människor glädje och gemenskap.

Kan man konfirmera sig ute på Styrsö?

– Javisst kan man konfirmera sig här. Vi är i full gång med planeringen. För den som vill konfirmera sig är det bara att höra av sig till oss. Vi är taggade och tar emot anmälningar.

Vad önskar du att du vågade?

– Jag önskar att jag vågade lära mig åka skidor.

Vad längtar du till?

– Jag längtar till våren och sommaren.

Jag längtar till att komma igång med arbetet med konfirmationen; jag ser framför mig vår, djupa samtal och fina grillkvällar. Jag längtar också efter att hälsa på släkt och familj i Zim­ babwe.

FRÅGOR STÄLLDA AV AMANDA HOLMBLAD

April 2019

2019-03-28 10:32:41

Bildtext

Floid Gumbo ser fram emot våren med ­djupa samtal och fina grillkvällar.

FOTO: AMANDA HOLMBLAD

April 2019

Untitled-36 7

7

2019-03-28 10:32:43

Klimatkrönika

FOTO: SERGEY NIVENS/GETTY IMAGES

Vi tycker att vi är bra på medmänsklighet, men klarar inte att sköta skapelsen

Vad skulle du göra för 10 000 kronor?

Förstöra miljön kanske? (Se fotnot) DU LIGGER på stranden. Solen skiner, vattnet

glittrar och drar sig tillbaks. ”Tsunami!”, skriker någon medan du vänder dig, din rygg ska få solsken. Du vet att du borde springa för att rädda ditt liv men det är så skönt i solen. Du ligger kvar.

Så förhåller sig de flesta när det gäller klimat­katastrofen. Vi vet att vi borde handla nu – det läser vi dagligen i nyheterna – men ­inget förändras. Det gäller också, eller särskilt, kyrkan. Vi tycker att vi är bra på medmänsklighet, men klarar inte att sköta skapelsen, vilket hänger ihop med medmänsklighet: Hur mycket älskar vi din nästa som inte är född än om vi lämnar en halvdöd planet åt hen? Kyrkan har ett stort ansvar i det här sammanhanget. Policys med goda idéer räcker inte utan man måste agera, du måste springa nu. Allt köps i plastpåsar, matrester slängs eller plastas in och ljuset i tomma rum släcks aldrig. Hallå! Det finns återanvändbara tygpåsar för grönsaker, det finns matlådor 8

Untitled-35 8

I NOVELLEN ”Je suis la vigie et je och ljusknappar att använda! Våra crie” skrivs: ”Världen är en lunch­vanor gör mig besviken och rädd. Anledningen: lungcancerpatient och vi alla dessa pizzakartonger, människor gissar antalet plast-salladsförpackningar, cigaretter som hon överlealuminiumpajformar och ver längst på.” ­sushi-kartonger. Varje Men är det det du vill vecka! Fråga åtminstone lämna till nästa generaKrönikören Ellen Wiegner är Ung resurs och volontär i en av våra om du kan få maten i din tion? Känns det rättvist församlingar och skriver egen matlåda. Det är du och medmänskligt? Jag starkt och tydligt om vårt skyldig dina barnbarnsbarn. tycker inte det och därför ansvar för miljön. cyklar jag, kollar om schamPROBLEMET ÄR vår bekvämligpot innehåller plast och använhet och att vi är dåligt informerade. der mina grejer tills de är sönder på Reklamen får oss att tro att papperskassar riktigt. Om det finns fler som tycker som jag är bättre än plastpåsar och att engångspantså kan vi tillsammans rädda världen och göra flaskor räddar oceanen. Men det är inte skillnad!

ELLEN WIEGNER hela sanningen utan kan vara så kallad greenwashing som får oss att tro att något är mer miljövänligt än vad det är. Du tror att du inte gör någon skillnad, så du kan skita i att köpa Fotnot: Beräkningar visar att ett ton koldi­oxid en trädiskborste, cykla och spara den fula förorsakar miljöskada motsvarande 180 euro. potatisen. Du är ju bara en människa av 7,6 Utsläppen i Sverige 2017 var ungefär 52,7 miljoner ton, det blir 99 miljarder kronor miljöskada miljarder. Men om ingen springer vem ska per år, alltså cirka 10 000 per år och svensk. rädda dig då? Du gör skillnad.

OM KRÖNIKÖREN

April 2019

2019-03-28 10:32:32

Fler kvinnor behöver få hjälp av Denis Mukwege och Panzisjukhuset På grund av hotbilden ökar vi nu möjligheten att flyga in fler!

CMYK COLOURS

Stöd insatsen till att äntligen få hjälp!

C: 100 M: 57 Y: 0 K: 40 C: 5 M: 100 Y: 71 K: 22 C: 0 M: 1 Y: 0 K: 51

Swisha din gåva 9008913 Märk: Panzi www.maf.se

MAF flyger små flygplan i utvecklingsländer så att folk i avlägsna områden kan få den hjälp de behöver!

MAF Sweden • tel: 013-35 39 60 • e-post: office@maf.se

230x300 utfall Untitled-28 9 Panzi MAF.indd 1

2019-03-21 15:33 2019-03-27 12:42:11

Vinjett vinjett

Kretsloppshusets grundare Christl Kampa-Ohlsson tror på att börja där man står, men samtidigt ha en idé som håller affärsmässigt.

Ta nästa steg:

Återbruka 10

Untitled-33 10

Månad 2018

2019-03-27 12:43:01

Tema Klimat

Sluta flyga, ät mindre kött och återvinn! Det är bra för miljön, har vi lärt oss. Men nästa steg är att återbruka, som en del av det som kallas cirkulär ekonomi.

Men kretsloppstänkande är inget nytt. I Jämtland finns inspiratörer som visar vägen.

TEXT OCH FOTO: MATS KARLSSON

ALLDELES VID DÖRREN står den, en korg full av tomma glas-

burkar och buteljer som restaurangen inte längre behöver.

Eller full och full – den blir snabbt tom när besökare följer uppmaningen att ta med sig en burk eller flaska hem.

Det triggar inte bara tankar och sår frön hos Kretsloppshusets besökare, utan gör dem till handgripliga återbrukare. En revolution i det lilla.

– Vi kan inte fortsätta producera saker som bara används begränsat och sedan blir ett problem. Vi måste bli bättre på att återutnyttja saker, säger grundaren Christl Kampa-Ohlsson.

Så varför slänga bort en burk man inte längre behöver om någon annan – eller man själv – kan använda den till något nytt?

Att sortera våra sopor, bära iväg dem och lägga i rätt grön container är vi svenskar mästare på sedan länge. Men att återvinna förpackningar och annat skräp är bara början. Att göra saker mer nedbrytbara från början så att de skapar mindre problem när de slängs är ett av de krav som EU vill ställa på industrin.

Inom miljörörelsen har kretslopp länge varit en grundbult, att ta till vara avfall i stället för att dumpa det. Ännu bättre vore att producera mindre sopor, det pratar nu till och med EU om.

För bäst är att återanvända, eftersom även själva återvinningssystemet kan belasta miljön.

KRETSLOPPSHUSET LIGGER i byn Mörsil, några mil från Åre, och har sysslat med återbruk i tjugo år. Det är en restaurang där man lagar mat med framför allt lokala och hållbara råvaror, men också en butik med miljövänliga, återvunna och återanvända nyttoprylar och prydnader.

Att tänka kretslopp handlar långt ifrån om bara återvinning och återanvändning. Det handlar också om att använda rätt råvaror och minimera svinn. Även om exempelvis matrester kan läggas i komposten är det bättre om det inte blir matrester.

När 30 procent av vår mat slängs är det ett onödigt inslag i

KLIMATET Hotat eller inte? Är allt bara en politisk konspiration? Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra? Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några eldsjälar som menar att det är dags för miljötänket att se framåt.

vilket kretslopp som helst. När stora mängder plast flyter runt med havsströmmar är det ett evigt kretslopp som ingen vill ha.

Skulle vi äta upp maten som lagas och undvika onödiga förpackningar har vi kommit långt.

– Vi måste förvalta det vi producerar. Hur lagar vi maten så att så lite som möjligt går till spillo? Måltidsplanering är a och o, säger Christl Kampa-Ohlsson.

– Här kan det ena dagen komma nio pers om det är glashalt som i dag, och 80 nästa. Då går det inte att ha en meny, utan vi har satsat på buffé där det är lätt att ställa fram extra fat om det kommer fler än vi räknat med. Vi försöker även ställa fram sådant som kan återanvändas ifall det tvärtom blir lite folk.

Svinnet minskas också genom att man gör en stomme, som förkokta bönor man ”pimpar” med annat och kan göra många olika anrättningar av.

DET ÄR EN grannlaga balans, att ha tillräckligt mycket i bered-

skap, men inte så att man måste slänga. ”Ät gott och länge & njut, men ta gärna för dig så att det blir så lite rester som möjligt”, står det på en skylt där man ställer disken. Det som trots allt slängs går till kompost, hönsfoder eller hundmat. Exempelvis ångkokas överblivna rotfrukter från buffén till hönsen.

Det som eventuellt blir kvar på tallriken får gästerna gärna ta med hem i doggybag.

Så långt allt väl. Kretslopp kan tyckas mer eller mindre naturliga på landsbygden – men hur gör man som en enskild människa i staden?

– Vad man köper för mat är oerhört komplext. Att köpa efter säsong låter bra, men det är svårt att i dag tänka sig en vinter utan frukt. Men maten har en fördel: du kan tänka nytt från dag till dag i takt med att du får mer information och ökad kunskap, säger Christl Kampa-Ohlsson.

– Livsmedelsproduktionen står för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp, men det kan vi till mans faktiskt vara med och påverka. Ekologiskt är inte bergsäkert bättre i alla FORTS.

April 2019

Untitled-33 11

11

2019-03-27 12:43:03

Tema Klimat

Kretsloppshusets höns lever gott på de matrester som blir kvar.

Vissa dagar kommer det närmare 100 gäster, andra bara en handfull.

Då passar buffé bra.

Allt återvinns i Mörsil, till och med rotfrukternas bortskurna ändar får nytt liv.

a­ vseenden, men när det gäller bekämpningsmedel är det så.

Och vi är vana vid att allt finns tillgängligt hela tiden, men måste lära oss vad som är lyx och vad som är vardag. Det som belastar miljön mer måste vara lyx som vi bara unnar oss sällan.

Växlar man upp skalan några steg och försöker finna ett hållbart system som ska föda 10 miljarder människor, vilket FN spår att vi är 2050, blir det än mer komplext.

Bonden Jörgen Andersson driver företaget Fjällbete. Han vill se fler som bryr sig om långsiktighet.

EN BIT FRÅN MÖRSIL, nära Åre, driver bonden Jörgen

Andersson företaget Fjällbete. Han jobbar visionärt med att bygga lokala gemenskaper där man lär sig producera med naturen som förebild, så kallat regenerativt lantbruk. Dagens industriella livsmedelssystem är på väg att ta kål på oss bokstavligen, anser han.

– Naturen har kapacitet att med bred marginal försörja oss med allt vi behöver, samtidigt som den balanserar koldioxidhalten i atmosfären. Men vi bönder har lärt oss att jobba emot naturen och får hela tiden kraftigare verktyg att göra det med.

DAGENS INTENSIVA lantbruk med monokulturer utarmar

jordarna och skapar enligt honom ”berg av stärkelse, socker och vegetabiliska oljor som vi tvingar i oss och våra djur”, vilket skadar både ekosystem och folkhälsa. Men det är för få människor som har till uppgift att sköta marken, och de kan inte göra det på något bra sätt på grund av systemets villkor.

Jörgen Andersson efterlyser fler som bryr sig om markerna. Morgondagens bönder är inte gårdagens är kretsloppsprincipen omsatt i eller ens dagens, framhåller han stor skala. Hushållssopor blir biogas, och beklagar att inte ens de som matrester bli kompost, dynga blir till studerar på lantbruksskola får lära gödning – ingenting går till spillo, utan sig hur naturen fungerar. Men med någons avfall blir en annans resurs. internet kan alla informera sig – På samma sätt ska inget företag framtidens lantbrukare kanske inte välja råvaror till sin verksamhet som inte kan återanvändas när har en aning om att de är lämpade att det tjänat ut sin roll. bli bönder.

– Ensamma bönder och oinformerade

CIRKULÄR EKONOMI

12

Untitled-33 12

konsumenter är drömmen för industrin, mellanhänderna tar hem de stora vinsterna. Det är ”the race to the bottom”. Den som köper billigaste råvarorna och säljer till högst pris vinner.

Inte förrän konsumenter delar ansvaret med ”egna” regenerativa bönder kan dödsvandringen brytas. Även om kretsloppsprincipen är relativt enkel att förstå i liten skala kan begreppet cirkulär ekonomi låta mer abstrakt, när man talar om stora ekonomiska system.

Men det är inte bara eldsjälar och visionära lantbrukare som arbetar med att bryta ned de stora systemen till begriplig nivå.

Science Park Borås är exempelvis profilerat på cirkulär ekonomi. Det är en innovationsmiljö vid Högskolan i Borås som för samman företag och forskning.

– I projektet re:textile har vi valt ut arbetskläder som av olika skäl skulle brännas. Vi har modifierat dem med små designmedel – som en linje och en logga – och skickat ut i vanliga modekanaler där de sålts till fullpris. Man skulle kunna säga att vi ”tagit skit och gjort guld”, säger innovationsledare Erik Valvring.

Enklare kan knappast principen för cirkulär ekonomi förklaras. Våra hushållssopor blir till biogas, matrester blir kompost, dynga blir gödning – avfall blir resurser. På så sätt tar också Kretsloppshuset till vara förpackningar, som glasburkarna i entrén, men även möbler och saker som man kan förädla på plats och sälja i butiken.

CHRISTL KAMPA-OHLSSON och övriga två delägare tror på

att börja där man står, att var och en kan göra skillnad. Men hon betonar att det inte räcker med eldsjälar som jobbar ­ideellt, lägger dygnets alla timmar på en vision och sliter ut sig. ­Funkar det inte affärsmässigt kommer det inte att spridas vidare.

Kvalitén måste vara hög, det ska vara gott och lönsamt, inte drivas med bidrag. De anställda ska ha en schysst lön och kollektivavtal. Råvaror köps i möjligaste mån lokalt och regionalt.

Det gror underifrån – på ett sätt som är hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

– Vi gör den här lilla platsen lite bättre. Vi är en liten kugge som skalar upp tänket en smula.

FORTS.

April 2019

2019-03-27 12:43:07

Kvinnor dubbelt utsatta Seminarium om förföljelse Pingstkyrkan, Mölndal 27 april från kl. 16:00 Kostnadsfritt. Ingen anmälan.

För mer information:

www.open-doors.se/seminarium

Upptäck Europa MED ETT LEENDE PÅ LÄPPARNA

BUSS

Lantliga England 9 d fr 7.695:Holland 5 d fr 3.895:Gardasjön 9 d fr 6.295:Prag 4 d fr 2.695:Skottland 9 d fr 7.995:Istrien 9 d fr 6.495:Bodensjön 7 d fr 5.995:Stralsund 4 d fr 2.695:Italienska Rivieran 9 d fr 6.595:Alsace med Colmar 7 d fr 4.595:Stora Italienresan 13 d fr 11.495:-

Anslutning till Malmö från 100 orter!

FLYG

Sorrento m. Capri och Neapel 8 d fr 9.495:London med Oxford 5 d fr 5.995:Franska Rivieran och Provence 8 d fr 10.495:Rom 5 d fr 6.595:Paris med Champagne 5 d fr 5.995:Kroatien med Dubrovnik 8 d fr 8.295:Irland 8 d fr 9.795:Budapest med Wien 5 d fr 5.695:Alperna Runt 8 d fr 9.995:Flyg från Köpenhamn/Stockholm/Göteborg

Läs om allt som ingår och boka på:

olvemarks.se

040-668 05 00

eller boka hos din resebyrå

”Det finns ett ljus som aldrig slocknar” – vi finns för dig när du behöver oss!

www.begravningstjanst.com 036-71 02 50 | info@begravningstjanst.com

www.casellbegravning.se 036-100 600 | jonkoping@casellbegravning.se

www.lindstromsbegravning.se 036-13 70 11 | info@lindstromsbegravning.se

Du når oss på telefon, dygnet runt.

Untitled-20 13

2019-03-27 12:41:49

DET ENDA SOM BÄR DIG - när livet är svårt Emelie Fjertorp

149:GLÄDJEHOPP

Andaktsbok för barn

259:-

Socialt Entreprenörskap

Musikledarutbildning

Bibelskola Nära

Kultur | Språk | Diakoni

Från idé till verklighet. Redskap för förändring i kyrka och samhälle.

Halvtidsstudier.

Skapande och ledarskap i musik inom kyrkan. Internationella studieresor.

Halvtidsstudier.

För dig mitt i livet. Fördjupa din tro tillsammans med andra via Internet.

Del- eller halvtidsstudier.

HE LT I DS S T U DI ER I KU N MIN G, KIN A

G ÖT E B O R G E L L E R D I S TA N S

M A L M Ö • G ÖT E B O R G • Ö R E B R O

D I S TA N S U T B I L D N I N G

Kinakurs Välj inriktning:

För mer information: hyllieparkfolkhogskola.se

(O)intelligent design?

Världens bästa argument för och emot Guds existens DISTANSKURS 7,5 HP | KVARTSFART | WWW.CTR.LU.SE

Anmäl dig senast 15 april på www.antagning.se.

Läs mer om kursen: www.ctr.lu.se/kurs/CTRD05

Untitled-22 14

2019-03-27 12:42:33

Tema Klimat FOTO: GETTY IMAGES

”Begrepp som ’miljövänlig’ eller ’grön’ uppmuntrar oss att se sådana produkter, beteenden och beslut som ’goda’, i stället för som ’mindre dåliga’ för miljön, säger forskaren Linda Langeborg.

Kompensations-tänk kan göra mer skada KLIMATKOMPENSERA LÅNGFLYGNINGEN? Det känns bra, men i själva verket kan vår tro på att vi kan kompensera vår miljöpåverkan göra mer skada än nytta.

Forskarna Patrik Sörqvist och Linda Langeborg vid Högskolan i Gävle har utvecklat en teori som kan förklara varför vi skadar miljön, även när vi försöker göra rätt. De antar att vi ser vårt förhållande till miljön som ett socialt utbyte. Det får oss att tro att miljövänliga handlingar kan kompensera för vårt skadliga beteende – men till skillnad från ett socialt felsteg kan vårt ekologiska fotavtryck inte slätas över.

I verkligheten orsakar all konsumtion permanenta skador på miljön. Gröna val är som bäst mindre skadliga och inte något botemedel.

– Du kan inte försonas med miljön. Om du flyger till Karibien blir du en enorm börda för miljön och då hjäl-

per det inte hur många köttfria måndagar du än lägger till, säger Patrik Sörqvist.

Tron på klimatkompensation är dock idag allmänt spridd. Studier visar att när så kallade ”miljövänliga” varor läggs till konventionella varor så tror vi att den samlade klimatpåverkan av alla dessa sammantaget är densamma eller att den till och med minskar.

Den här inställningen får oss att leta efter olika typer av snabbfixar för att mildra vårt dåliga samvete för miljön. Det kan i stället leda till större negativ påverkan, menar Patrik Sörqvist.

– Människor kan köpa extra matvaror i butiken för att de är märkta som ekologiska. De kan tro att de rättfärdigar sina långflygningar på semestern genom att cykla till jobbet, eller duscha längre eftersom de har sänkt vattentemperaturen.

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

”Ni säger att ni älskar era barn framför allt annat, samtidigt stjäl ni deras framtid framför ögonen på dem.”

Greta Thunberg

April 2019

Untitled-29 15

Bra socialt klimat ger bättre betyg NÄR SKOLOR JOBBAR på att förbättra det sociala klimatet på en skola, går elevernas betyg upp. Det har forskare vid Stockholms universitet kommit fram till, genom att studera skolor som hade problem med stökiga elever och dåliga resultat. Tack vare arbete med delaktighet, ansvar och inflytande blev lärarnas samarbete smidigare, eleverna mer kreativa och hela stämningen på skolan blev bättre.

– Jag blev förvånad över den stora och snabba förändringen och förbättringen, berättar forskaren Mara Westling Allodi som gjort en av studierna.

Skolan blev också en bättre arbetsplats. Det blev en god cirkel, där nöjda lärare fick elever som lyckades. Allas resultat blev bätte, men särskilt i en skola kunde man också se hur klyftan mellan flickor och pojkar blev mycket mindre.

Tidigare hade pojkarna halkat efter.

VAD ÄR KLIMAT?

KLIMAT (senlatin cli?ma, genitiv cli?matis, av grekiska kli?ma ’lutning’, särskilt: ’latitud’, ’klimat’, ’zon’), de meteorologiska elementens statistiska egenskaper, såsom medelvärden, standardavvikelser, högsta och lägsta uppmätta värden med mera.

Källa: Nationalencyklopedin ”Med klimat menas en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Klimatet kan därför bara observeras indirekt, geno insamling och analys av väderobservationer under en längre tid.”

Källa: SMHI

15

2019-03-27 12:42:32

Porträtt Nina Persson

I 25 år har hon vant greppat mikrofonen. Först nu har hon också lyft den politiska megafonen. Vi har träffat Nina Persson och pratat om hennes och Medborgarbandets politiska kabaré, men också om demokrati, gravstensångest och behovet av flumtid.

TEXT: HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE

Mitt lyckligaste jag är kreativt MALMÖ STADSTEATERS scengolv är spegelblankt. Nina Persson glider fram i ballerinaskor, stretchar ut i tyst koncentration. Snart ska hon inte bara sjunga utan också dansa sig fram över golvet. Inte som scenens ensamma fixstjärna utan som en del av en hel ensemble.

Nina Persson, exblondinen som blev Cardigans-Nina med hela världen, har brutit ny mark.

Det senaste året har hon sjungit, skådespelat och dansat sig in i de heta samtidsfrågorna tillsammans med de andra artisterna i föreställningen ”Vinnaren tar allt”. En partiobunden men i allra högsta grad politisk kabaré. Eller ett ”spektakel”, som hon själv säger. Ikväll väntar den sista föreställningen i Malmö, Ninas hemstad, och varenda extrastol som klämts in är bokad. Men innan ridån dras upp hinner Nina Persson med en cappucino på sitt favoritfik ett stenkast från teatern och det egna hemmet på Gamla väster.

– Jag är helt överväldigad av responsen vi har fått. Det kunde ha fallit platt men blev precis som vi hade hoppats, säger hon.

Cardigans har sålt över 15 miljoner skivor runt om i världen. Nina Persson har haft framgångar med bandet A Camp, som hon

har tillsammans med maken Nathan Larson, och gett ut en platta i eget namn. Men det här, säger hon utan att tveka, är det starkaste hon någonsin har gjort.

– Visst har mina skivor nått längre i kvantitet. Men detta är något annat. Uppenbarligen ligger det rätt i tiden.

Nina är 70-talist, uppväxt i småländska Bankeryd med en mamma som var socionom och feminist och en pappa som jobbade på bank.

– På den tiden var aktivism sexigt. Men det känns som att det är på väg tillbaka, att vara politisk. Någon skulle kunna säga att jag hoppat på en trend. Visst – hoppas bara att trenden inte blir kortvarig.

UNDER 1990-TALET, decenniet då Cardigans

växte sig stora, gällde snarare det motsatta.

Varken Nina eller de andra i indiepopbandet förknippades med politiska budskap eller utspel.

– Jag har inte skrivit politisk musik eller gjort några ställningstaganden i det jag har gjort tidigare. Men jag har alltid varit en väldigt intresserad medborgare.

Att hon nu har tagit steget beror på hur

samhället ser ut. Men också på de egna erfarenheterna från USA, där Nina och hennes man bodde i tio år. För att stötta Barack Obamas valkampanj 2009 startade vännen, akrobaten och aktivisten Sarah Sophie Flicker en politisk kabarégrupp, The Citizens Band.

Nina Persson gjorde inhopp som sångare och tillsammans med sin man, som är filmmusikskapare, knackade hon dörr för att få fler att masa sig till valurnorna.

Sedan dess har det hänt en hel del. Också hemma i Sverige. För snart fyra år sedan, när Nina och Nathan lämnade Harlem för Malmö, var det uppenbart att det gamla hemlandet förändrats.

– Efter tio år i USA upplevde jag det som att en bubbla hade spruckit i Sverige, en oskuld och en osårbarhet hade tagit slut.

Samtidigt som de kom med sitt stora flyttlass såg de tusentals flyktingar – med på sin höjd en ryggsäck om bagage – stiga av på Malmö centralstation, varje dag.

Och lagom till att de installerat sig och ­skolat in sonen på förskolan, ändrades inte bara möjligheten att söka asyl utan också den politiska och offentliga debatten i stort.

– Efter den stora flyktingvågen 2015 var FORTS.

16

Untitled-30 16

April 2019

2019-03-27 12:43:07

”Jag upplevde det som att en bubbla i Sverige spruckit, en osårbarhet som tagit slut.”

April 2019

Untitled-30 17

17

2019-03-27 12:43:16

Porträtt Nina Persson

det som att situationen kröp närmre inpå alla. De fanns helt nära oss, även vi som bor i innerstaden. Det gick inte att värja sig för den mänskliga tragedin, och folk började reagera.

Antingen genom att agera eller genom att sluta sig i sin bubbla än mer, och polariseringen ökade.

NÄR NINA berättade om The Citizens Band för vännen, musikern och klubbarrangören Gudrun Hauksdottir, föddes idén till svenska Medborgarbandet. En rörelse för att väcka engagemang och hopp, för att få folk att bry sig om samhället vi lever i och inte ta vår demokrati för given.

Är demokratin hotad idag?

– Ja, populismen får alltmer fäste och människor har börjat glömma bort att det är en styrka att organisera sig, säger Nina. ”Vinnaren tar allt” är i sig själv ett sätt att organisera sig. Ett politiskt och demokratiskt projekt där både svenska och internationella musiker, skådespelare, akrobater och andra artister gemensamt låtit föreställningen växa fram.

– Jag är bara totempålen som de andra kunnat samlas kring, folk som är mycket I slutet på förra året turnerade duktigare än jag. Jag har kunThe Cardigans i Storbritannien förebilder skrek nat vältra mig i deras kunskap. som ett 20-årsjubileum. Men i gitarren. Min Men att det just är Nina Nina vill inte leva på gamla stil blev som ett Persson som är frontfigur spemeriter, utan testar ständigt ställningstagande i lar roll. Det tycker åtminstone nya projekt. Det senaste är att bli meditationslärare. sig som häftades fast medverkande Thomas Öberg från på mig. Men jag tror Bob hund. att många kunde identifiera När vi pratade med honom i logen sa sig och såg en tillgänglighet i mig. han att du är en idealisk frontfigur för MedFast på den tiden var det för mesigt att säga. borgarbandet. Att du inte tjatat ut dig själv.

I utländska medier har hon beskrivits som Men också att du vågar sätta mycket på spel en exotisk, skandinavisk isdrottning. Och i med det här projektet. Andra i din position Sverige kom bilden av den väna sångerskan hade kanske valt att luta sig tillbaka och att skifta till den kalla, sura och distanserade tryggt vårda sina kändisaktier. stjärnan.

– Jag vet inte om jag har tagit en större risk – Jag är som en trojansk häst som du kan nu än när jag gjort en ny skiva. Du riskerar projicera allt möjligt på. alltid att göra något skitdåligt.

Hon lyfter lätt på ögonbrynen: Men, berättar hon efter en kort paus, det är – Jag behöver väl paketeras, till skillnad flera som har sagt att hon skulle kunna ge ut från mina manliga kolleger. en jazzplatta och bara skörda frukterna av en Men kanske har hennes lite distanseraframgångsrik popkarriär. Hon ler, men irritade attityd också skyddat henne. Efter alla tionen syns i blicken.

Metoo-vittnesmål har hon insett att hon är – Skulle det vara kröningen? Nej, jag vill lyckligt lottad. göra saker jag går igång på. Det här är också – Alla i mitt band är reko typer. Men jag mitt sätt att göra något vuxnare. har ju umgåtts med män i branschen, märkt NINA PERSSON ÄR INGEN kändistyckare, ingen som brukar värma soffkuddarna i tv-studior. Det är så hon har velat ha det, åtminstone fram tills nu. Ändå har många haft en färdig bild av vem hon är. De första åren var hon ofta den väna, milda popsångerskan med mjuk röst.

– Vi slog igenom under en tid då kvinnliga

ALDRIG STILLA

För Nina fanns aldrig något alternativ till Malmö när familjen flyttade hem till Sverige.

av attityderna och hört snacket. Ända sedan förra hösten har jag diskuterat det här mycket. Jag var ju en av dem som inte trampade in och protesterade.

FLYTTEN ÖVER Atlanten till makens hemland var ett sätt att komma bort från kändisskapet och de ständiga bilderna, att bara få vara Nina. Så småningom också mamman Nina.

Sonen Nils föddes för åtta år sedan. Han var mer än efterlängtad. I samband med försöken att få barn upptäcktes att Nina hade cancer i livmoderhalsen. Sjukdom och sårbarhet och kampen för ett nytt liv, de största livsfrågorna på en gång. Nina har pratat öppet om de här åren och säger att hon är glad över det. Men idag har hon gått vidare.

– Det är över tio år sedan jag operarede bort cancern. I dag är jag tillbaka i villfarelsen att inget kan hända mig. Att jag har fyllt min kvot.

Hon skrattar till: – Så dum man är.

ATT VARA SMÅBARNSFÖRÄLDER i New York var fantastiskt, säger Nina. Det första

”Det är över tio år sedan jag operarede bort cancern. I dag är jag tillbaka i villfarelsen att inget kan hända mig. Att jag har fyllt min kvot.”

18

Untitled-30 18

April 2019

2019-03-27 12:43:21

Inspirationen till Medborgarbandet kom från USA, där Nina i The Citizens Band jobbade för att få fler till valurnorna i presidentvalet 2009.

året. Innan frustrationen över kånkandet på fulla bussar, innan irritationen över NY-bornas prestigefixering och segregerade val för sina barn. Dagiskostnaden var skyhög, trots att de hittade ett förhållandevis billigt alternativ.

– Mina vänner med barn flyttade för att det var för dyrt att bo kvar inne i stan. På lekplatserna var det bara nannys och hemmafruar, inga jag riktigt kunde identifiera mig med.

Samtidigt såg de hur vännerna hemma i Malmö hade det, hur deras barn själva kunde promenera till skolan. Det var dags att flytta tillbaka. Till Malmö, någon annan svensk stad var aldrig ett alternativ.

– Malmö har förändrats på ett bra sätt. Jag tror att det har med stadens självförtroende att göra. Efter tre år känner jag mig fortfarande peppad av att bara gå runt här.

Nina Persson Ålder: 44 år.

Född: I Örebro.

Bor: I Malmö, efter många år i USA. Yrke: Sångerska, musiker, låtskrivare.

Familj: Gift med Nathan Larson sedan 2001. Paret har sonen Nils.

Karriär: Gruppen The Cardigans bilda­ des 1992, men slog igenom stort år 1996 med låtan ”Lovefool”, som bland annat var med i succéfilmen ”Romeo & Julia”.

Ninas sidoprojekt A Camp startade som ett soloprojekt, men inkluderade senare även maken Nathan.

Projektet Medborgarbandet drev hon tillsammans med Gudrun Hauksdottir.

HON BÅDE SPRINGER och promenerar. Gär-

na på utstakade rundor, som längs kanalens slingrande bana genom staden.

– Det är så mycket friare i Sverige. Vi har heller inte samma arbetskultur som i USA. Men det har hennes man, son till två överpresterande NY-akademiker. Nina konstaterar att han aldrig skulle komma på tanken att föreslå en semester. Arbetet kommer alltid först.

– Jag kan bli frustrerad när jag har två järn i elden. Han har alltid betydligt fler än så och eldar på mig.

Just nu utbildar han sig bland annat till April 2019

Untitled-30 19

meditationslärare. Både Nina och Nathan har mediterat i många år. Men till skillnad från sin man behöver Nina också utrymme att bara flumma runt, låta dagen gå.

– Jag skjuter gärna upp saker och är väl lite lat. Men eftersom jag är omgiven av jävligt drivna människor räcker det liksom inte att vara en nöjd dagdrivare.

Skrattgroparna kommer fram: – Det är inte direkt någon som säger ”Vad bra du har flummat idag”.

Någon gång i livet vill Nina bygga ett hus och påta runt i en trädgård. Kanske kan hon göra det tillsammans med en kompis, funderar hon, eftersom Nathan inte är intresserad.

– Jag vill ha ett hus som får växa med ett rum i taget.

Det finns något i det konkreta skapandet som lockar henne. I att känna materialen i händerna. Samma känsla som hon har när händerna är kupade runt leran i keramikverkstaden hon hyr tillsammans med en vän. Intellektet får vila, prestationskraven stanna utanför dörren.

– Jag har en misstanke om att det är mitt lyckligaste jag.

Men de senaste åren har hon knappt hunnit ill sin keramikverkstad alls. Arbetet med Medborgarbandet har varit alldeles för roligt och uppslukande.

För viktigt.

– Jag som många andra som sysslar med underhållning har väl lite gravstensångest.

Vad gjorde jag egentligen för den här världen?

MEN NINA HAR HITTAT en väg, ett sätt för

henne att greppa megafonen. Det kommer hon också att fortsätta göra, även när ridån har gått ned för just den här föreställningen.

– Medborgarbandet som rörelse behövs ju, sannerligen. Valresultatet bäddar för att vi måste vara ännu tydligare med hur vi vill ha det.

19

2019-03-27 12:43:26

Spaning Förnöjsamhet

Nöjd – lättare sagt än g Aldrig får man vara riktigt nöjd! Vår stenåldershjärna har svårt att klara dagens utbud på varor och intryck.

Försöker vi vara nöjda med det vi har så spjärnar den emot.

FÖRNÖJSAMHET. Jag slappar i min skönaste fåtölj, kanske läser en god bok. Jag önskar inget annat, mina tankar irrar inte till morgondagens jobb eller aktiviteter. Att vara här och nu, utan distraktioner, är den högsta önskan men ren utopi för många.

Skulle vi ändå lyckas sätta oss där börjar tungan efter ett tag att fara efter den onda tanden eller munsåret, som inte ens finns.

Den söker och söker, och vi tappar fokus på här och nu. Eller snarare på avsaknaden av fokus, på det planlösa och frånvarande.

Nej, vi vill sträva och vi vill ha omväxling.

Att nöja sig är att stagnera, att världsfrånvänt sakna ambition – ja, rent av vilja. Att vara nöjd är en provokation. Och ett hot – den som är nöjd är svårare att manipulera, med fagra ord eller reklam. Mindfulnessindustrin är ett tecken på hur svårt det är att vara nöjd, en mätare på den press många känner från ett tufft arbetsliv, eller upplevda krav från omvärlden eller oss själva. Vi omges av budskap om ett snyggare hem, fler upplevelser, en finare kropp – ett bättre liv. Vi är beredda att offra en del för att uppnå eller bibehålla det. Ibland blir offret för stort.

PSYKOLOGEN OCH FÖRFATTAREN Anna

Kåver vid IBT, Institutet för kognitiv beteendeterapi i Uppsala, tar emot en del av dem som kraschat, gått in i väggen, tappat bort sig själva.

– Patienter kommer hit och vill hitta ”sitt sanna jag”. Jag brukar fråga vad de tror att det är, och då visar det sig att de ofta menar ”sitt bästa jag”. Men alla aspekter av dig, även ditt lidande och dina dåliga sidor ingår i ditt sanna jag, säger Anna Kåver, som skrivit om det i boken ”Att leva ett liv, inte vinna ett krig – om acceptans”.

Samtidigt som faktorer i omvärlden, inte minst reklamens och mediernas bilder av ”det goda livet”, påverkar oss finns ett inre tryck. Våra hjärnor är konstruerade för att ständigt söka efter tecken på brist på mat och trygghet, ett arv från människans tidiga historia då det gällde att klara artens överlevnad.

I dagens överflödssamhälle leder denna sökmekanism till att vi vill ha mer och mer av det vi egentligen inte behöver.

De kickar vi finner lagras av hippocampus

20

Untitled-27 20

och i hjärnans belöningssystem.

När minnet av en känslokick bleknar aktiveras belöningssystemet och vi söker en ny.

– Lyckligtvis har vi även en prefrontalkortex, som kan tala om för oss när det är nog. Det är ”vårt kloka jag”. Vi har mycket klokhet i oss, hur mycket varierar från person till person, säger Anna Kåver.

HON BESKRIVER en spänning mellan yttre och inre frihet. Den yttre är sådant som att vi får gå till val och vi får säga vad vi vill, men även att välja vilken tandkräm vi vill köpa. Den inre är frihet från lidande och smärta, att jag väljer hur jag förhåller mig till vem jag är, vad som är meningen med mitt liv. Den yttre friheten är ingen garant för en inre sådan, tvärtom kan det skapas ett inre tvång, enligt Anna Kåver.

– I en demokrati kan du välja allt, det kan bli som en tvångströja. Din hjärna kan inte hantera alla val du har, alla möjligheter. Känslan att du måste optimera ditt liv kan bli överväldigande. Din hjärna tvingas vandra på ett jättelikt Ica Maxi, där du måste välja det bästa.

Men det går inte att se konsekvenserna av alla val, och det gör det svårt för oss att känna oss nöjda.

Måste man då skärma av sig från alla val för att kunna bli verkligt nöjd? Buddisternas nirvana är den totala friheten från begär. Men att leva utan krav på val är orealistiskt.

Begränsade intryck och valmöjligheter tycks i alla fall göra det lättare att vara nöjd.

Det är ett av skälen till att många väljer att fara på retreat och spendera åtminstone en helg i tystnad och avskildhet.

En sociologisk studie från Lunds universitet visar hur invånarna på en liten ö utanför den norska nordkusten är osedvanligt förnöjsamma. De har i generationer livnärt sig av fiske, en inte helt ofarlig syssla där havet kräver sin tribut. Att leva i ständig ovisshet har skapat en fatalism, både hos fiskarna och

deras familjer, som gör att man accepterar sakernas tillstånd – eller flyttar bort.

Denna förnöjsamhet har i tidigare studier beskrivits som en brist på omställningsvilja och tillväxtanda. Medan fiskare på sydligare breddgrader fortsatte fiska för att öka vinsten när årets fångstbehov uppnåtts valde fiskarna på ön att sluta och i stället njuta av livet.

I LUNDASTUDIEN, ledd av Ulrika Sandén,

konstaterades att öborna ofta talade om hur deras liv styrs av naturens och vädrets makter, vilket skapat en hjälpsamhetskultur ”som är förnöjsamhetshöjande”. Andra forskare har konstaterat att det finns samband mellan altruism och välbefinnande, glädje och själv-

April 2019

2019-03-27 12:41:50

n gjort ”Nej, vi vill sträva och vi vill ha omväxling.

Att nöja sig är att stagnera, att världsfrånvänt sakna ambition – ja, rent av vilja. Att vara nöjd är en provokation. Och ett hot – den som är nöjd är svårare att manipulera, med fagra ord eller reklam.”

ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

känsla. Men hjälper man bara för att bli nöjd så blir man inte det!

En annan förutsättning för förnöjsamheten är att öborna placerar konflikter och svårigheter de inte kan påverka – som hotet från havet – i ”standby-läge” eller ett ”mellanmedvetande”. Vid konkret behov aktiverar man det. Ett slags lågaffektivt bemötande av livets utmaningar som gör dem mer begripliga och hanterbara.

Just acceptans är en viktig nyckel till förmågan att vara nöjd, förklarar Anna Kåver.

Att acceptera alla svårigheter man upplevt och försonas med sig själv är det svåraste som finns. Förmår man inte att se verkligheten utan skygglappar är det lättare att fly.

April 2019

Untitled-27 21

– Det är ohyggligt svårt att acceptera sig själv med alla sina brister. Men det har ett pris att fly. Man kan krampa kring det ett helt liv utan att komma ur det. Vi ska alla åldras och dö. Det är en utmaning, att vara nöjd även i åldrandet och dödligheten.

ATT SE SAKER ur olika perspektiv är en för-

måga som kan tränas upp och en sak som Anna Kåver arbetar med. Perspektivtagandet bygger psykologisk flexibilitet, en förmåga att anpassa sig och ”bli terränggående i livet”.

Det gör det lättare för oss att säga ”Jag är faktiskt nöjd med min lön” eller ”Jag har ett gott liv”.

Fast det många känner att de måste säga

är att man brinner för något, det ger livet mening.

Men vad är det för fel att gå på sparlåga?

– Vårt temperament, som vi föds med, är jätteviktigt. En del är utåtriktade och snabba, andra inåtriktade och långsamma. Det finns inget värdefullt i sig att vara utåtvänd med driv eller långsam och inåtvänd, men att vara extrem i dessa avseenden kan skapa problem, säger Anna Kåver.

– Acceptans, perspektivtagande och mindfulness är viktiga verktyg. Att påminna sig själv om sådant man faktiskt har och sådant man mår bra av, att repetera det i stället för att fokusera på det man inte har.

AV MATS KARLSSON

21

2019-03-27 12:41:52

Läkande natur

Skrivandet blev min räddning och stolthet Hon har alltid skrivit. När cancern klev in i hennes liv blev skrivandet ännu viktigare. Trots trötthet och cellgifter låg Clara Bolmsjö och skrev av sig sin förtvivlan. När hon var klar var det värsta över. I dag är hon frisk, och har debuterat med boken ”Jordkropp”, en lyrisk berättelse om kroppen och naturen.

I DAG HAR Clara Bolmsjö fått tillbaka sina

egna lockar på huvudet. Det har gått exakt ett år sedan hon avslutade behandlingen och hon är glad för varje millimeter av äkta, bruna strån som tittar fram. Men det gör fortfarande ont att minnas rädslan i barnens ögon. Hur de kröp upp tätt intill och strök handen över hennes kala hjässa.

22

19am322_clara_bolmsjo_17990.indd 22

FOTO: JOI GRINDE

CANCERBESKEDET FICK Clara Bolmsjös liv att rasa. Den starka mammakroppen förvand­ lades till en sjukkropp, ansatt inifrån. Säng­ liggande greppade hon efter orden. De blev till en väv som blev till en uppfylld dröm: den prosalyriska debuten ”Jordkropp”.

Mammografin gjordes i all hast, mellan ett tandläkarbesök och ett jobbmöte. Av med kläderna, in med brösten i maskinen, se dem klämmas ihop till två ömma plattor och sedan susa vidare ut i vardagsracet. Clara Bolmsjö har alltid haft nära till oron, men hon hade aldrig tänkt att just brösten var något hon behövde bekymra sig över, hon var ju bara 41.

Tills det damp ner ett kuvert i brevlådan hem­ ma i radhuset i Lund.

Plötsligt satt hon mitt emot en läkare som berättade om en tumör i högra bröstet. Om provsvar och operation och cytostatika­ behandling.

– Jag var i chock. Det enda jag minns var att någon i rummet hade på sig strumpbyxor med hjärtmönster.

Hon var livrädd och kände sig nästan för­ rådd. Som om kroppen och livet lurat henne.

Medan hon själv hade haft fullt upp med att dammsuga, lära barnen att cykla, storhandla och rusa till föräldramöten hade hennes egna celler skapat en ondsint bula. I smyg, gömd där under huden. Nu fann hon sig själv säng­ liggande av cytostatika, med ärr över bröstet och hår som lossnade i stora tussar.

– Jag ville ju gärna se mig som en autonom människa. Nu låg jag där helt utelämnad. Upp­ låten till andra, till sjukvården och cellgifterna.

”Jag var i chock. Det enda jag minns var att någon i rummet hade på sig strumpbyxor med hjärtmönster.”

– Hur skulle jag kunna bära dem genom sjukdomen? Det var svårt att bära andra när jag knappt kunde hålla om mig själv.

Clara och hennes man fick mycket stöd av familjen, vännerna och grannarna. Ändå plå­ gades hon av skuld över att inte finnas där för barnen, vare sig praktiskt eller emotionellt.

De sa som det var till dem, men för minsting­ en, som då var sju, förenklade de bilden och utelämnade rädslan. Det försökte de också göra inför 10-åringen, som pendlade mellan två lägen. Å ena sidan var hon den tröstande och förståndiga flickan, å den andra var hon arg och frustrerad. Den äldsta, 14-åringen, blev snabbt ännu äldre. Han tog det hårt och hade behov av att få veta precis hur allt låg till.

– För mig var det en större sorg att se vad de gick igenom än att själv behöva utstå sjuk­ domen.

CLARA HAR alltid skrivit. I undanstuvade lådor i sovrummet ligger 250 dagböcker, den första med snirkliga nioårsbokstäver.

– Det är en ohejdad vana, men också frisk­ vård. Det är ett sätt att titta på sig själv. En spegling.

När cancern ritade om tillvaron startade hon en blogg. Clara och hennes man ville vara öppna inför grannar, skola och barnens kom­ pisars föräldrar. Sjukdomen fick inte bli något skämmigt och onämnbart. Ytterdörren skulle stå lika öppen som alltid och på bloggen kun­ de alla som fanns runtomkring följa med en bit på vägen.

– Jag har alltid haft ett kreativt driv och en lust och längtan efter att få berätta och bli förstådd.

När det var dags att gå in i de allra tuffaste månaderna av cytostatika, fattade Clara ett beslut. Hon skulle skriva för att stå ut – och för att försöka bli publicerad. Drömmen hade funnits sedan tonåren. När hon var 21 gick hon skrivarlinjen på Skurups folkhögskola.

Men brödfödan kom emellan, socionom­ utbildningen och barnen.

Nu kunde hon inte längre jobba. Det enda hon kunde var att ligga där i soffan och då och då, när hon kvicknade till för en stund, föra fingrarna över tangenterna.

– Det var en sådan tröst att få forma orden.

Att få ur mig det som var och i min förtviv­

April 2019

2019-03-28 09:10

Clara Bolmsjö har nominerats till årets Katapultpris för sin prosalyriska debut ”Jordkropp”.

lan få forma en berättelse. Jag fick ett fäste.

Orden blev till även om jag inte riktigt gjorde det.

Två parallella berättelser växte fram och vävdes samman i en prosalyrisk form. Hon skrev om snabbdelande celler i en mammas kropp. Om väntrum och sjukrum. Och hon skrev om en familjs vilja att leva av jorden, skingra sly och ogräs och se sköra skott spira i den snåla blåsten. Kroppen som ansatts och gjorts obrukbar speglas i bruket av jorden.

– När jag skrivit klart var den värsta delen av behandlingen över.

”Det är svårt att vara huvudperson i sitt eget liv. Men jag försöker hitta ett sätt att ge mig själv tid att skriva.”

ATT SOM debutant få ett förlag att nappa är

svårt, inte minst för den som skriver lyrik.

– När min förläggare ringde blev jag så fruktansvärt glad. Det var så stort. ”Jordkropp” fick fina recensioner och Clara Bolmsjö har nominerats till årets Kata­ pultpris, fått delta på en rad poesimässor och författarsamtal. Men den kanske största upp­ levelsen var när barnen för första gången fick den tryckta boken i sina händer.

– De var så stolta. Allt det fruktansvärt job­ biga hade lett till något, blivit något. Jag hade fått syn på hur viktigt skrivandet är för mig och författardebuterat.

Det burrar från telefonen på soffbordet.

April 2019

19am322_clara_bolmsjo_17990.indd 23

FOTO: JOI GRINDE

Det är minstingen som ringer från fritids: ”Mamma, lovar du att du är hemma när jag kommer? Du måste lova på tusen!”

– Jag är här hjärtat, jag lovar, på tusen, sva­ rar Clara.

Hon kommer att finnas där för sina barn, länge, länge. Återbesöket visade att Claras kropp är fri från cancern.

– Men min rädsla finns kvar. Jag är en has­ tig person och tillfrisknandet är en långsam process. Fast med tiden som går och ärren som bleknar blir det ändå stabilare.

Men hon är tacksam mot sin kropp. Den har fått mycket stryk, ändå klarar den nu att bära henne igen.

– I dag vet jag att du inte kan ta den för given.

Hemma i vardagsrummet har den grå sof­ fan som hon låg i under så många månader, bytts ut. I de korta glappen mellan jobb och middag, läxläsning och omslutande kramar, slår hon sig ned i den nya röda och formar ord till meningar som en dag ska bli till en ny bok.

– Det är svårt att vara huvudperson i sitt eget liv. Men jag försöker hitta ett sätt att ge mig själv tid att skriva. Det är det här jag vill göra och i dag känner jag att jag är skyldig mig själv det.

HANNA WELIN

FOTO: JOI GRINDE

23

2019-03-28 09:10

Perspektiv !

KOM OCH SE VAD GUD HAR GJORT, UNDERBARA ÄR HANS GÄRNINGAR MOT MÄNNISKORS BARN.

Halleluja

– när invanda vägar saknas

Prova Signum – en unik kulturtidskrift med världsvida utblickar !

Introduktionspris: 275 kr för 8 nr (ord.pris 400 kr) Ring 018-5800710 eller läs mer på

www.signum.se

Oas Sommarmöte LJUngby arena 23-27 juli 2019 DET ÄR GRATIS FÖR ALLA BARN MELLAN 0-14 ÅR ALLA DAGAR. LÄGER FÖR UNGDOMAR 15 ÅR OCH UPPÅT: WWW.UNGDOMSOAS.SE SEBASTIAN STAKSET - BISKOP ANDREW WATSON - TOMAS SJÖDIN - KARDINAL ANDERS ARBORELIUS - BISKOP FREDRIK MODÉUS - SYSTER SOFIE - LUKAS BERGGREN - MIKAEL OSCARSSON - ELISABETH SANDLUND - KG LARSSON - HANS WEICHBRODT - BERIT SIMONSSON - YOUNGSTERS UNGDOMSOAS

katolsk orientering om kyrka, kultur & samhälle

w w w. o a s r o r e l s e n . s e

Studera på Helsjön!

- genom yttre och inre landskap Vi ordnar resor med innehåll Normandie 25 maj

- buss från Jönköping till landstigningskusten, Thérèse av Lisieux, Giverny mm.

N

Allmän kurs

N N N N N

Musiklinje Bibelkurser Kyrkans grundkurs Lärarassistentutbildning Japanska

Ger behörighet till högskole- och yrkeshögskolestudier

HELSJÖN F O L K H Ö G S K O L A

Passionsspel i Österrikiska Erl 25 juni

- fantastisk natur och ett sevärt passionsspel

Georgien 10 juni

- ett fascinerande land i skuggan av Kaukasus

Irland i St Patricks fotspår 12 juni

- det rika arvet från den keltiska kyrkan

Schleswig - Holstein 14 aug

- intressant gränsland med rik historia

Berlin med Bonhoeffer 18 sept

- teolog under krigstiden som är aktuell idag. buss från Jönköping

Armenien 26 sept

- en resa i tiden till skönhetens land, öster om Ararat

Passionsspelen i Oberammergau - flera avgångar maj - sept 2020

Många fler resor på vår hemsida:

Israel singelresa - Israel rundresa - Grekland i Paulus fotspår - Cypern där Paulus började missionsresan Assisi och Rom - Biblisk historia i Jordanien - mm

www.exodusresor.se

046 - 140 590 info@exodusresor.se

Untitled-32 24

Upptäck möjligheterna på www.helsjon.se

2019-03-27 12:42:29

Korsord

B IL D : P IX A B A Y. C O M

DONSÖ KYRKA HAR GÅ MASKA OMBORD EN HÖG OCH SMAL

FÄRDMEDEL IDROTT, FÖR DE LEK OCH SPEL MINSTA

SYNS I PÅSE

DAG DÅ FEM RÖDA ROSOR SYNS PÅ KYRKANS ALTARE

HÖGT SKRIK

ÄR RIKSDAGEN DEL AV

TRÅCKLA BÉCHAMEL STOR FEST

SES HUND PÅ PROMENAD

BIBELDEL

I SÄKERHET

FRAMÅTANDA GÖRA SMÅ HÅL

ROVFÅGEL DÖTT DJUR SLANG FÖR STÅ ÖVER

PÅ EGEN HAND

I DET SISTA

ÖVERVÅNING PÅSTOD

TORNSTAD DJUP RYNKA

I SKALA BÖJA PÅ ÖVERKROPPEN

ÄR OMODERN VISSA I KANTEN

FÖR GALLERIET

HUNDFAVORIT TÄCKER KROPPEN

GLÄDJESPRIDARE HÖRS BÄCKEN

LAGA MAT I PANNA

SAX

PAPILLON

GÖR GÖKEN FARTÖKNING

UTAN OMSVEP SKOTTE PÅHITT

HAR FÖR AVSIKT SOVPLATS

KLAPPAR TONDÖV I

INTE UPPKOP- MÄNNISKOR PLAD

BUBBELVATTEN

SAMLAR ÄLDRE TRÄD

MINNESHJÄLP

HAR LÅNG NÄBB HÅBRAND

HÄNDA NEDKYLDA SOM SOCKER ÄTA GLUPSKT LÄROSATS MANÖVRERA

FODER VILL NYFIKEN LITTERÄR FORM

VÄXTDEL

LINDBLAD SAGOVÄSEN

BLOMHÅLLARE SKIFTAS

HJÄLP FÖR VILSEN LITURGISK FÄRG PÅ LÅNGFREDAGEN

TRIVAS SAMTID

ÄR TILL NYTTA

BADPLATS GÖRA VERKAN

SOLVARV

GLIRING KORSORDSDJUR

LÄRJUNGE SOM JESUS KALLADE FÖR KLIPPA

FLICKA

VIMMELKANTIG

OANVÄND

MJÖLKPRODUCENT

EJ INGEN UTAN ELD

FÖRMODAR

KORSORDSKONSTRUKTÖR: HANNA FREDHOLM

TANT BERTAS ....?

HÖRS ANNANDAG PÅSK I NÄSETS KYRKA

50

PÅSDRYCK FÖRPACKNING

BEBISPLÅGA

SÄNGLINNE

Påskkryssning Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna. Skicka in ditt svar till vastrafrolunda.vaga@svenskakyrkan.se.

Det går också bra att skicka in svaret till Tidningen Våga, Västra Frölunda pastorat, Frölunda kyrkogata 2, 421 47 Västra Frölunda.

Glöm inte uppge ditt namn och din adress. Vinnaren får två biobiljetter. Senast den 29 april 2019 vill vi ha ditt svar.

Vinnaren i förra numrets korsordstävling var Anette Avall Backlund. Grattis!

April 2019

Untitled-63 25

25

2019-03-28 10:36:25

Påsken då och nu

SKÄRTORSDAG

Den kväll då Jesu s blev förrådd var i folktro n en natt då onda makter oc h häxor var i rörelse. Dagen innan, på dymmelonsdage n, hade metallkläpparna i kyrkklockorna bytts till träkäppar, för at t dämpa ljudet och unde rstryka allvaret.

Helgen som flyttar på sig

t tomt På långfredagen är de rta sva ra ba h oc t are på alt det är tyst: textilier i kyrkan. Och och ingen ingen klockringning s orgel. Länge speglade rt: sto i llet hä detta även i sam a, pn öp var r äre aff inga stillsam radion spelade bara bio var på gå musik och att inte ens att tänka på.

Redan år 325 bestämdes det att påsken skulle vara en ständigt förvirrande helg. Den infaller första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen – vilket gör att datumen kan skifta en hel månad. År 1943 inföll påsken den 25 april.

Senare än så kan det inte vara påsk, och nästa gång det sker är år 2038.

Tidigaste möjliga datum för påsk är den 22 mars, men det kommer inte hända förrän år 2258…

26°

FOTO: MOSTPHOTOS

Harar och palmer

26

Untitled-39 26

Sista dagen på fastan tände man påskbrasor och ägnade sig åt ”skjutning” för att skrämma påskkärring arna – här ifrån kommer vår a påsk­ smällare. I vår tid tyc ker många om att gå på en påskn atts­ mässa, där man vid mi dnatt hälsar varandra med orden ”Kristus är uppstånden!”

Påskriset användes till att piska varandra på långfredagens morgon för att påminna om Jesu lidande. Seden att även smiska med fastlagsriset på fettisdagen var en kvarleva av naturmagi, då man tänkte att liv och kraft överfördes från kvistarna till den som fick dask.

Med tiden blev det en lek där det gällde att gå upp först på morgonen för att kunna smyga in och risa de som låg och drog sig. Redan på 1700-talet band man pappersremsor eller färgglada band i riset. Det var först under 1930-talet som det blev vanligt i hela landet att dekorera påskrisen med färgade fjädervippor och annat pynt.

I många länder är det påskharen som kommer med godis och påskägg. I både Storbritannien och USA ser barnen fram emot att leta gömda ägg i trädgårdar och parker, medan påskharen i Tyskland värper vanliga ägg – om än i glada färger. I bland annat Polen och Litauen gör man färgglada påskpalmer av dekorerade kvistar, en symbol för hur Jesus hälsades med palmkvistar när han red in i Jerusalem.

PÅSKDAGEN

Nu kan festen börja! Fastan var över och alla fick frossa i påskmat – förutom ägg, som är en symbol för uppståndelsen och ofta målades i glada färger – var både lamm (främst i Bohuslän) och lax vanliga inslag. Kyrkan var prydd i vitt igen, och på altaret brann påskljuset.

ANNA ND PÅSK AG

Annan dagen på de var en n upp dag fö stånd fortsa r att t ne Jes änka t t e us. Me ä ve förmid n gläd dagen n utanför k jen yrkan s guds . Så sn tjänst en da art var öv g för a er var tt håll detta a gille leka o n, ch da nsa.

2 000

ton ägg

äter svenskarna under påsken. (Och tre gånger så mycket godis, 6 000 ton …)

JUDISK PÅSK Inom judendomen firas påsken till minne av judarnas uttåg ur Egypten. Ordet ”pesach” betyder ”att gå förbi” och syftar på att dödsängeln gick förbi de hus vars dörrar målats med blod från ett slaktat lamm. Högtiden inleds vid första fullmånen efter vårdagjämningen, och sammanfaller inte med den kristna påsken.

Festen pågår i sju dagar då ingen syrad eller jäst mat äts. Under ­påskens första två dagar håller man ”seder”, en symbolisk påskmåltid.

Vanliga maträtter under judisk påsk är soppor, fisk och fågel (kyckling och kalkon).

Källa: Nordiska museet

FOTO: GETTY IMAGES

var det i Nikkaluokta påsken 2008. I småländska Målilla var det dock på påskdagen år 2000.

Risigt

PÅSKAFTON

FOTO: MOSTPHOTOS

– 41°

L Å N GFREDAG

April 2019

2019-03-28 10:36:20

Påskkrönika FOTO: PIXABAY

Vi måste våga bejaka långfredagen i våra liv

I

slutet av januari välkomnade vi vår nya kyrko­ herde, Martin Lindblad, med glädje och sång.

Den första riktiga snön föll och vintern var här.

I skrivande stund har snön smält bort och jag har varit tvungen att dra ner min markis utanför mitt kontor så att inte solen bländar min datorskärm allt­ för mycket. Tvära kast men också ett långsamt upp­ vaknande. Snödroppar som tittar fram och naturen som väcks ur sin vinterdvala. Festens tid är här! Ute­ serveringar som plockas fram, där vi kan njuta av god mat och dryck tillsammans med vänner i vårsolens sken. Vardagen känns lättare med ljusa eftermiddagar och framför allt upplever jag fler möten med leende människor. Ljuset förändrar vårt sinne.

SAMTIDIGT PÅGÅR livet obevekligt med allt det där

andra som inte är jublande sång, hopplöshet, misstro, rädsla, sorger och död. Det kan kännas än mer olidligt när alla runt omkring en bara vill ta på sig solglasögo­ nen och njuta av livet och man själv helst bara vill dra täcket över huvudet och inte låtsas om att våren är på väg.

Då är det så fint att i kyrkan ryms både och, samti­ digt. Och påskens drama innehåller allt som hör livet April 2019

Untitled-62 27

till. Skärtorsdagens svek, där en vän sviker en annan vän i sorg, ilska och missuppfattade förväntningar.

Getsemaneträdgårdens ångest och oro, där Jesus själv grät och bad Gud att låta honom slippa, om det var möjligt. Gripandet av Jesus där lärjungarna vill för­ svara sin mästare, men han låter sig gripas. Långfre­ dagens plåga med vandringen mot korset, tortyr och död och samtidigt förlåtelse och ett löfte om paradi­ set. Uppståndelsens förvirring och glädje när kvin­ norna vid graven får se, höra och tro på det otroliga!

I allt detta vävs också våra egna liv in och löftet om uppståndelsen gäller också dig och mig.

MEN VI kan inte hoppa från skärtorsdagen till påsk­

dagen för det kommer alltid en långfredag, även i våra liv och den måste vi bejaka om vi skall våga leva sant och äkta. Det är inte lätt men det är livsviktigt.

I långfredagen står vi inte ensamma, Gud är med oss, har gått före oss och när vi delar erfarenheterna med varandra så kan vi också komma vidare och en dag nå fram till uppståndelsens glädje!

MARIA LIF FÖRSAMLINGSHERDE ÄLVSBORGS FÖRSAMLING

27

2019-03-28 10:36:18

Konfirmation i Älvsborg

Helt enkelt en ’ vecka o g r gö Den 25 maj 2018 drog Älvsborgs församlings första läger för seglarkonfirmanderna igång. Med på båtarna ut mot Ælosön var vi, Rasmus Djerf och Hedvig Höijer, taggade på vårt första konfaläger.

NU I EFTERHAND känns det som att det verk-

ligen var på Ælosön vi alla började känna varandra ordentligt. Under vår första lägerhelg blev vi i konfagruppen en riktigt tajt grupp.

Våra dagar var fyllda med bad, segling samt flera intressanta, roliga och ibland väldigt tunga konfapass.

Varje kväll hade vi en liten mysig uppsamling där vi bland annat hade en andakt och läste upp dagens dagbok som vi alla sedan fick när konfan var över.

Efter ungefär en månad bar det av igen, denna gång mot Marstrand där vi tillbringade de följande fyra, fem dagarna. Veckan på Marstrand var nog den enda molniga och regniga veckan under hela sommaren, men för oss gjorde det inte så mycket och alla höll humöret uppe.

UNDER VECKAN började vi på riktigt prata om vår konfirmation och planeringen inför den. Vi hade även en sjukt cool och rolig segling från Marstrand till Skärhamn och till-

HITTA DIN KONFA­GRUPP !

28

Untitled-42 28

baka en av dagarna där vi verkligen flög fram med hjälp av vinden. För många i gruppen var seglingen till Marstrand från GKSS-hamnen i Långedrag den första seglingen på en lite större segelbåt men alla tyckte det var kul och lärde sig snabbt hur man gjorde.

Några av de starkaste minnena som vi har från Marstrandsveckan är när vi hade en mässa mitt ute i naturen med utsikt över en stormande Marstrandsfjord och alla roliga lekar vi gjorde tillsammans med våra unga ledare.

VÅR SISTA vecka började i

GKSS-hamnen där vi började med att packa in alla våra saker i båtarna för att sedan segla mot Hönö Klåva. Under vår sista vecka var det stort fokus på konfirmationen, och det ändå ganska simpla livet när man bor på båt passade perfekt in i gruppen nu när vi var tajtare än någonsin. På Hönö Klåva köpte vi glass, på Donsö spelade vi fotboll med femåringar och på Vrångö kollade vi på Sverige–Mexiko-matchen på en lokal bar. Helt enkelt en görgo’ vecka som fantastisk avslutning på den absolut bästa konfirmationstiden man kan önska sig.

Ingen av oss skulle tveka kring att rekommendera seglingskonfan till alla som är osäkra eller säkra på om de ska konfirmera sig.

Tack för den bästa konfirmationen!

Konfirmera dig i Svenska ­kyrkan!

Våra församlingar erbjuder följande grupper för alla födda 2005. Det är fritt fram att söka till den grupp man önskar, oavsett församling. Var ute i god tid, gruppen kan bli fulltecknad. Är du född tidigare än 2005 och inte konfirmerat dig än? Hör av dig!

Näsets församling Gruppen startar andra advent 2019 med musikgudstjänst och föräldrar-

”Våra dagar var fyllda med bad, segling samt intressanta, roliga och ibland väldigt tunga konfapass.”

HEDVIG HÖIJER, RASMUS DJERF

möte. Man träffas sedan torsdagskvällar 16.30–19.00 en gång i måna­den under våren. Sommar på Näset börjar 30-31/5 (dag), 8-12/6 (kväll), 22-26/6 (dag). Läger blir 14-18/6 på Skara stiftsgård, Flämslätt. Konfirmationsmässa lördag 27 juni i Näsets kyrka.

Styrsö församling Sommargrupp som ses första gången redan första advent 2019, några träffar under vinter/vår för att dra igång

sommarläsning tre veckor juni ute i Göteborgs södra skärgård. Två teman finns att välja på, dels ”Resa i tid och rum” där resa erbjuds, dels ”Äventyrskonfa” med bland annat kanotpaddling, vandring, ridning och klättring.

Tynnereds och Västra Frölundas församlingar Res till Assisi i Italien! Dessa grannförsamlingar erbjuder en gemensam konfirmandgrupp som ses en

April 2019

2019-03-28 10:36:06

Våga fråga!

Deltagare i Älvsborgs församlings torsdagsgrupp

HERMAN NORDKVIST Konfirmand

MARIA ­ABRAHAMSSON Konfirmand

ELLEN ­REINHOLDT Konfirmand

CHARLOTTE DAHLBERG Ledare

helg i månaden under läsåret 2019/2020, för att avsluta med en resa i maj. Konfirmation i juni 2020. Älvsborgs församling Onsdagsgrupp med koppling till veckomässan och Torsdagsgrupp båda med start v 38 och ett läger 26-30 oktober 2019. Konfirmation i maj 2020.

Sommargruppen ses första gången i september 2019. Träff i januari

April 2019

Untitled-42 29

och mars för att sedan dra igång tre veckors sommarläsning, varav en veckas läger, i juni 2020. Konfirmation 3 juli.

Västra Frölunda pastorat Gemensamt seglarkonfa (i samarbete med GKSS). Kick off 27/819, sedan blir det några helgträffar (+ett helgläger i maj) innan läsning och segling i juni 2020.

Konfirmationsgudstjänst 27 juni.

Varför valde du att vara med?

Vad var roligast under konfirmationstiden?

Mina två äldre bröder är konfirmerade och de berättade om gemenskapen, att man träffar nya vänner och att ledarna var bra. Jag ville gärna lära mig mer om Gud och även om jag var skeptisk i början så har det varit roligare än jag förväntade mig.

Lägret var väldigt mysigt, vi var en liten grupp som snackade om livet och känsliga ämnen som man inte pratar om annars.

Min storasyster är konfirmerad och hon tyckte att det var roligt, och då kände jag att jag gärna ville uppleva det också.

Jag vill inte gå miste om saker som man får möjligheten att göra i den här åldern och konfirmationen är ju en sådan sak, så det ville jag prova. När mina kompisar bestämde sig för att gå kände jag att jag verkligen ville vara med.

Lägret var väldigt roligt, det var kul att åka iväg och bo i stugor. Vi pratade mycket, lekte lekar och hade mysigt.

Jag tycker också om gudstjänsterna och att få ta emot nattvarden.

Min mamma, pappa och syster konfirmerade sig och jag kände att jag själv också behövde det. Det är kul att träffa kompisar och intressant att lära sig något annat än det vi lär oss i skolan.

Det är en svår fråga för det är mycket som är roligt. Jag tycker om att sjunga psalmer och när vi får lära oss nya låtar, och att gå på gudstjänst och ta nattvard är också mysigt.

Det bästa är att få stanna kvar och tända ljus i kyrkan tillsammans när andakten efter konfirmationspasset är slut.

Det är väldigt kul att få vara med och lära konfirmander om frälsarkransen (som vi jobbar med här) och hjälpa dem i hur de ser på sin tro. Som ledare lär man sig ta ansvar, det blir lite som ett jobb och är en bra erfarenhet om man tillexempel vill jobba med barn och ungdomar i framtiden.

Lägret var väldigt roligt, det var jättefint väder, vi seglade, solade och badade. Vi jobbade med frälsarkransen, alla var glada och det var en positiv stämning.

Musik och projektintresserad?

Gemensam satsning för församlingarnas grupper blir en insamlingskonsert/ett konsertprojekt där man tillsammans med andra konfirmandgrupper får möjlighet att bidra med just sin färdighet.

Sång, instrument, scen, ändamål för insamlingen, projektet runt konserten och så vidare. Denna konsert går av stapeln vår 2020.

LÄS MER! Mer information om ­ onfirmation, grupper och k anmälningsförfarande finns på vår hemsida www.svenskakyrkan.se/­ vastrafrolundapastorat

29

2019-03-28 10:36:07

Miljömedvetenhet i Näset ades Solcellerna installer

på taket redan 2013.

Församling med näsa för miljö

SON FOTO: KAISA ANDERS

Våga har träffat Johan Dellstig som är vaktmästare i Näsets församling och ställt några frågor om hur man försöker tänka miljömedvetet på Näset.

– Elen använder vi själva, utom i juli då det kan bli ett litet överskott som då säljs.

Näsets församling har ju solceller och solpaneler på kyrktaket. Hur kommer det sig?

Det finns ju också en laddningsstation för elbilar på kyrkans parkering.

Varför gör det det, och vem får använda den?

– Vi har solceller och solpaneler som värmer vatten eftersom vi har haft ett miljöintresse sedan länge.

Johan Dellstig.

Hur mycket energi samlar de in, på ett ungefär?

– Vi har ingen mätning på vattnet

men de två första åren gav cirka 7300 KWh el per år, förra året gav lite mer.

Vart tar energin vägen?

– För att uppmuntra och förenkla elbilsanvändning skaffade vi en laddningsstation. Tanken var att elbilar som besöker kyrkan skall ha möjlighet till laddning.

HELENA ANDERSSON

Läs om hur vi behandlar dina personuppgifter på www.svenskakyrkan.se/vastrafrolundapastorat/sabehandlarvidinapersonuppgifter

30

Untitled-31 30

April 2019

2019-03-28 10:36:17

vågafrå

Välkommen till våra kyrkor i advent och jul!

Generationer möts på Näset Handla för andra

Tema: Stjärnor De tre vise männen hade Betlehemsstjärnan. Vilka ledstjärnor följer du? Möt en artist som aldrig ger upp, inspirerande influencers och helt vanliga människor som gör något stort.

VILA för

din kropp och själ

1

Kyrkan vill hjälpa när relationer krisar

DOPET livets fest

Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra?

Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några eldsjälar som menar att det är dags att miljötänket ser framåt.

Bokdebut: Clara Bolmsjö

FOTO: GETTY

”Det var en sådan tröst att i min förtvivlan få forma en berättelse”

Tema: Familj

Nina Persson:

Det är en styrka att

Seglarkonfa – en görgo’ vecka

lyckligt lottad” ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Tema: Klimat

ORGANISERA SIG

Louise Hoffsten:

”Jag känner mig väldigt

December 2018

APRIL 2019

Är du nöjd?

Lättare sagt än gjort

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Mamma, pappa, barn, eller alla som råkar bo ihop?

Vår bild av familjen förändras ständigt.

Porträttet: Uno Svenningsson: ”Mina barn är himlen för mig”

Alexandra Pascalidou

”Det är dags att vi berättar

mammornas historia”

Floid Gumbo: Min semester blev livslång

I höst föreläser hon i Tynnereds kyrka

September 2018

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

1

VÅGA fråga Du som läsare av VÅGA har nu möjlighet att vara med och svara på några frågor om tidningen. Arbetet med att utveckla VÅGA pågår ständigt, därför vill vi gärna höra dina åsikter. Det tar ca 4-5minuter och som tack för hjälpen får du en biobiljett!

Erbjuandet om biobiljett gäller de 100 första svarande.

För att komma till undersökningen Gå in via denna länk: verbum.se/vågafråga Du får biobiljetten i form av en 11-siffrig värdekod via e-post.

Gäller på alla Filmstaden (SF Bio), Svenska Bio och Cinemascenen.

Våga ges ut av Verbum AB. Vi från Verbum AB garanterar fullständig sekretess både med avseende på hanteringen av själva enkätinsamlingen och hantering av resultat. All behandling av personuppgifter inom Verbum AB sker i enlighet med dataskyddsförordningen. För mer information se verbum.se/integritetspolicy

vågafråga.indd 1 Untitled-31 31

2019-03-22 15:38 2019-03-28 10:36:18

Krönika Klara Zimmergren

Påsken, en tröst för de lite vårkänsliga DET BLEV en vår igen.

I år var jag på riktigt osäker på om den verkligen skulle komma, jag tänkte att den kanske skulle straffa oss helt och bara utebli. Ge oss en kvarsittning för att vi inte sköter vårt uppdrag. Att ta hand om planeten åt de som kommer efter oss.

Men den dagen våren kom till stan (om än lite väl tidigt) vaknade jag av ett ljud, en speciell fågel som jag inte hört på ett år. Eller var det en doft? Någonting var det iallafall som sipprade in igenom sovrumsfönstret och påminde mig om att det är över nu.

Och nu känner jag mig flera kilo lättare på morgnarna, bara av tanken på att jag i dag kan ta den tunna jackan, och jag behöver inte ens bry mig om att cykellampan är trasig för det kommer att vara ljust i kväll när jag kör hem.

OCH INGET kan vara finare än när trötta göteborgare väljer

innerplatsen på spårvagnen så att solen kan lysa genom rutan på dem. De har låtit mobiltelefonerna ligga kvar i knät och deras bleka leende ansikten ler med slutna ögon. Deras mobiltelefoner ligger och blinkar i deras väskor men får inget svar, för nu behöver människor tanka in ljuset.

Barnen tar av sig jackorna och plockar fram hoppsasteget.

Varför slutar man att göra det steget som vuxen förresten?

Man åker ju rakt in i ”galenfacket” om man skulle ta sig fram på det sättet ner till bussen. Det kan vara så att världen hade sett helt annorlunda ut i dag om fler gjorde hoppsasteg. Det får vi aldrig veta, eftersom det inte ”passar sig.”

SEDAN ÄR det det där med prunket.

Untitled-64 32

”Den mörka tunneln vi kravlat runt i sedan oktober, likt tappra soldater, kan också bli en slags tyst lugn trygghet. Ett skyddsrum för själen.”

Några blir ledsna av ljuset. Det är lätt att förstå. Den mörka tunneln vi kravlat runt i sedan oktober, likt tappra soldater, kan också bli en slags tyst lugn trygghet. Ett skyddsrum för själen.

Det är mycket att ta in för våra kroppar, när det där meddelandet sipprar in genom sovrumsfönstret, när grönskan senare exploderar, moppeljuden på kvällarna. Hormonerna.

Uteserveringarna. Värmeböljor och ljus.

DÄR KANSKE påsken kan få komma

som en tröst för de som är lite vårkänsliga, en historia om lidande och smärta mitt i allt det pulserande nya.

Men också världens bästa berättelse om att besegra ett mörker. Att åter-upp-stå.

Och kanske är det just denna vår som vi ställer oss upp, bredvid alla de ungdomar som envist kämpar för att få politiker världen över att förhindra katastrofen.

Det är vi skyldiga oss. Och våren.

FOTO: ANNA HJALMARSSON

För sådär tjugo år sedan skulle jag ha stängt av, och typ väsa zznaark, då folk satte igång att prata om sin förundran över träd som slagit ut, lökar som växt upp eller småfåglarnas parningsrop.

Jag såg inte det de vurmade för, tyckte det var…platt, på något sätt.

Det kan ha att göra med att jag på den tiden hellre bara ville prata oavbrutet om mig själv och mina olyckliga kärleksprojekt.

Nu är jag äldre och tycker att våren är ren och skär magi.

Dessutom har jag övat upp ett slipat vårsnack som jag lätt kan leverera i kön på Ica. Om det ”speciella ljuset” , att dagarna blir längre, om skatorna som bygger etc .

Fortfarande är jag lite känslig för alltför detaljerade härmningar av olika fågelläten, eller ingående uppräkningar om vad folk planterat i sina rabatter, Men det är ändå så otroligt lojalt, så snällt av Gud, eller naturen, att bara smacka på oss allt detta underbara.

I år igen.

Det är faktiskt hopp. På riktigt.

OCH MAN kan säga mycket om oss häruppe i norra Europa, att vi är stela, tysta, asociala och bara vill sitta en och en på bussarna, (det sista är för övrigt ett fenomen jag sett på bussar i Sydeuropa också, varför knö när man kan få vara ifred liksom?) men en sak är vi faktiskt mästare på häruppe, och det är hur man gör när man väntar.

Hur man tappert biter ihop i sex månader. I mörker.

2019-03-28 10:36:29