Kyrkfönstret Boden maj 2018

Kyrkfönstret DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN BODEN NR 2 2018

Tema: Tid

Porträttet: Pamela Andersson ”Jag tycker ingenting med den här cancern var bra!”

Tiden bara går och går och slutar aldrig fascinera. Finns det andra sätt att se på tiden än som ett ständigt tickande mot slutet? Och hur lever man med vetskapen att allt kan vara slut när som helst?

En plats för livets heliga

Välkommen till världen!

Musiken

mer än ett yrke Maj 2018 Mars 2018

1

Redaktören har ordet

Sommaren balanserar behovet av återhämtning JAG SOM har tillbringat drygt 25 år av mitt

liv i skolans värld, först som elev och sedan som lärare, börjar aldrig mitt nya år den första januari – jag börjar det alltid i mitten på augusti. Trots att det nu är flera år sedan jag sadlade om och bytte yrke är denna uppfattning svår att göra sig av med. Det är som att den sitter i ryggmärgen. Som ni säkert förstår håller jag därför som bäst på med att slutföra och göra bokslut över det år som nu gått. Om en månad stundar semestern och då lämnar jag allt det gamla bakom mig. Fördelen med detta synsätt är att jag verkligen kan koppla av från jobbet och ”låta min åker ligga i träda” medan jag är ledig på sommaren. I sin artikel Sommar- och semesterplanering för vår tid beskriver kyrkoherde Hans Johansson just hur viktigt det är med en god balans mellan aktivitet och återhämtning. Mitt avslut inför sommarledigheten känns därför som något gott.

EN ANNAN som, åtminstone i år, gör bokslut

till sommaren är Mariakyrkan i Sävasts musiker Kjell Lindström. I artikeln Musiken är mer än bara ett yrke berättar Kjell för skribent Joakim Nordlund om sina tankar kring att bli pensionär efter sitt långa yrkesliv i musikens tjänst. För Kjell kommer inte pensionen direkt som en lättnad, utan han ser fram emot att få vara vikarie när det behövs en extra musiker till någon av Bodens kyrkor.

NÅGON FORM av bokslut har även Edefors församling gjort. Från och med 2018 är de inte längre ett eget pastorat utan en av fyra församlingar i Svenska kyrkan i Boden. Detta innebär bland annat att de inte längre har en egen kyrkoherde. I artikeln En plats för livets heliga berättar Lennart Åström, församlingens siste kyrkoherde, lite om sin egen men framför allt bygdens relation till Edefors kyrka som i år firar 90-års jubileum. Det innebär också att kyrkogårdsteamet för Boden har utökats med två erfarna medarbetare, vilka Anna Bergström har träffat inför artikeln Större kyrkogårdsteam i Bodens nya pastorat. SÅ OAVSETT om du gör bokslut i december eller nu i juni önskar jag dig i alla fall god läsning och en riktigt avkopplande och inspirerande sommar! CAMILLA ARVIDSSON, KOMMUNIKATÖR 0921-775 32 CAMILLA.ARVIDSSON@SVENSKAKYRKAN.SE

”Så oavsett om du gör bokslut i december eller nu i juni önskar jag dig i alla fall god läsning och en riktigt avkopplande och inspirerande sommar!”

14

Innehåll 4

6 En plats för livets heliga 8

Porträtt: Pamela Andersson

När verkligheten hinner i fatt

Spontan eller nonchalant?

25 Större kyrkogårdsteam i Boden 26

Boden Pride är här för att stanna

28 Förutsättningar för liv 31 Korsord 32 Planering för vår tid

32 S

N VA

ENMÄRK

E T

2

Välkommen till världen

10 Tema: Tid Omöjligt att kunna gå på djupet

Kyrkfönstret Redaktör: Camilla Arvidsson Adress: KYRKFÖNSTRET, Strandplan 25, 961 34 BODEN Mejladress till redaktören: camilla.arvidsson@svenskakyrkan.se Telefon: 0921-77 532. Fax: 0921-77 548 Upplaga: 13 300 exemplar Foto, förstasida: Dagon /pixabay Webbplats: Svenska kyrkan i Boden: svenskakyrkan.se/boden Ansvarig utgivare: Sara Grant, sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Distribution: Posten Tryck: Stibo Complete 2018

Musiken är mer än bara ett yrke för Kjell Lindström

En del av AMOS Trycksak 5041 0004

Maj 2018

Koppla av på semestern! Det värsta du kan göra mot dig själv är att ta med jobbet till hängmattan – här är några tips som hjälper dig koppla av under semestern.

4

Tänk egna tankar. I den stressiga vardagen är det lätt att tappa bort sig själv. Avsätt tid för reflektion utan någon särskild agenda. Lyssna bara inåt och låta tankar och känslor komma.

1

5

2

6

Tillåt dig att ha semester. Lägg bort mobilen. Sätt på autosvar på mailen. Det krävs disciplin för att våga vara oanträffbar, men det är exakt det du ska vara. Värdesätt din vila! Är det svårt att mentalt släppa jobbet? Gör en attgöra-lista på det som ska hanteras när du är tillbaka. Lägg sedan undan listan och tänk inte mer på den förrän du börjar jobba igen.

3

Våga ha tråkigt. Många blir rastlösa de första dagarna på ledigheten. Det är helt naturligt när tempot sänks. Acceptera fasen, utan att fylla på med nya aktiviteter, den är övergående.

Släpp kontrollen över dig själv och andra. Stress kommer av att vi har för stora yttre eller inre krav. Att försöka kontrollera allt är mycket tröttsamt. Ta saker lite med en klackspark. Kropp, själ och sinne bryr sig inte om deadlines eller produktionskrav. Att inte göra någonting är den bästa gåvan du kan ge dig själv. Så skriv en mental lapp i hjärnan: ”Gone fishing.”

7

Gör både bokslut och framtidsplan. Reflektera i hängmattan över hur ditt liv såg ut under våren. Hur var balansen mellan jobb och fritid? Vad borde du tänka på inför hösten?

Kyrkfönstret — tilltalar både gammal och ung!

FOTO: WOKANDAPIX /PIXABAY

”Han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig vila vid lugna vatten. Han ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar, sitt namn till ära.” PSALTAREN 23:2-3

Kontakta oss! KYRKOGÅRDSPERSONALEN HAR myck-

et att göra och arbetar mestadels utomhus. Detta innebär att de periodvis är svåra att komma i kontakt med. Därför har kyrkogårdsföreståndare Ingvar Öberg numera fasta telefontider tisdag-torsdag kl. 09.00-11.00. Under dessa tider nås han på 0921-774 52.

Maj 2018

Ingvar Öberg.

3

Porträttet

Kjell Lindström har varit en del av kyrkomusiken i Boden sedan tidigt 70-tal. Till hösten fyller han 67 år och då går han också i pension.

Musiken är mer än bara ett yrke Sedan tidigt 70-tal har Kjell Lindström varit en del av kyrkomusiken i Boden. Den 22 augusti tar den i dag 66-årige kantorn pension efter ett långt yrkesliv i musikens tjänst. — Men jag kommer att fortsätta att spela. Musiken är mer än bara ett yrke, säger han. 4

KJELL LINDSTRÖM är som en levande juke-

box när det gäller psalmer och kyrkomusik. Säg en sång eller psalm och han fyller Mariakyrkan med musik. Men så har han också hållit på ett tag. 1971 kom han till Gunnarsbyns församling och tre år senare blev det Överluleå församling. – Det var en av Bodenprästerna som berättade att de höll på att inrätta en biträdande kyrkomusikertjänst inne i Boden. Och det var ju glädjande, för där fanns det ju ännu större möjligheter att göra musik, säger han.

Maj 2018

1976 startade han en kör i Sävast, men då fanns det ingen kyrka i byn utan de höll till i den gamla församlingsgården vid järnvägen. Det var fyra damer från syföreningen och Kjell, som påbörjade det som sedermera skulle bli Sävasts kyrkokör som finns än i  dag. – I år fyller kören 42 år och de har fått dras med mig hela tiden, säger Kjell skämtsamt. Kjell växte annars upp på Bergnäset i Luleå, och han berättar hur han som 10-åring cyklade över bron för att parkera vid Ebeneserkyrkan på Storgatan. Där var Elisabeth Brogren organist och hon lyckades entusiasmera Kjell på ett sätt så att hans intresse för musiken växte. – Pappa försökte lära mig noter men det var så tråkigt minns jag. Men Elisabeth var en bra pedagog. Med henne blev det roligt och hon lärde mig notsystemet och hur det fungerade. Sedan spelade vi tillsammans, säger Kjell.

KJELL HAR också funnits med runt Mariakyr-

kan i Sävast sedan den första ritningen presenterades. Beslutet att bygga kyrkan togs i samband med att Stålverk 80 i Luleå skulle byggas. Trots att de storvulna planerna aldrig blev verklighet växte ett bostadsområde upp på Sävastön. Och mitt i det står nu Mariakyrkan. –Det byggs ju mycket här fortfarande ändå, så kyrkan blev ju helt rätt i alla fall, säger han. Kjell minns fortfarande känslan när han 1994 för första gången klev in i Mariakyrkan, där allt doftade gott av trä. – Det var härligt att få den upplevelsen. Hela personalen här var med på projekteMaj 2018

FOTO: DAN-ÅKE WÄLIVAARA

RÄTT TIDIGT fastnade han också för orgeln. Tillsammans med mamma och pappa brukade han lyssna på Gösta Harlin som var domkyrkoorganist. – Det var en fin titel. Och det var så mäktig att sitta där och lyssna, säger han och ler. Under sin utbildning i slutet av 60-talet var han bland annat på Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad och praktiserade. – Samtidigt blev det lektioner för Gunnar Edberg i Nederluleå kyrka i Gammelstad. Han hade gått för Alf Linder i Stockholm som bland annat hade Bach som en av sina specialiteter. Då spelade vi lite svårare saker, säger Kjell. Kjell Lindström har ett långt liv i musikens tjänst som tillsammans med utbildningen sträcker sig mer än 50 år tillbaka i tiden. – Det har varit mycket bra. Och väldigt berikande. Och pensionen? Ja, det är inte en lättnad att gå för fortfarande finns ju krutet kvar. Jag kan tänka mig att vara vikarie. Man slutar ju inte spela bara för att man går i pension, säger han.

Till hösten fyller Mariakyrkans orgel 20 år. Ingen kan den orgeln bättre än Kjell.

Finns det någon musik som ditt hjärta klappar extra mycket för? – Det är klart att jag har mina favoriter. Jag har spelat ganska mycket av den franska orgellitteraturen. Det är min grej egentligen. Jag började med orgelkonserter i Överluleå kyrka när jag hade fått tjänsten. Det fanns ju inte före det jag började här. Jag startade med orgelaftnar och gjorde orgelprogram inne i Boden. Vad spelade du?

– Jag gjorde bland annat Reubkes orgelsonat i sin helhet. Det är sådana grejer som smäller väldigt högt på organistutbildningarna också. Orgelmusiken är mitt största intresse egentligen. Vilka psalmer tycker du bäst om?

Bilden är tagen under en kvällskonsert i Överluleå kyrka den första advent 1987, då Kjell Lindström medverkade i en Bachkantat.

ringen, så man kände ju att det här verkligen var vår kyrka, säger han. Och Mariakyrkan står kvar. Han talar med varma ord om den fina, lilla, röda kyrkan som ligger så fint inbäddad med bostäder alldeles inpå sig. – Som arbetsplats har den varit helt suverän. Det är fantastiskt trivsamt här. När vi flyttade in med kören sommaren 1994 då kyrkan var färdig var extra härlig. Att få vara i det här fina rummet och spela och sjunga. Det är fortfarande speciellt, säger han. KJELL KAN kyrkans historia och han kan ock-

så orgelns alla delar i detalj. Han skulle utan problem kunna hålla en föreläsning som trollbinder. Kyrkorgeln byggdes först 1998, alltså fyra år efter att kyrkan hade invigts. – Så den här fyller 20 år till hösten. Då ska vi också ha ett jubileum, säger han och lägger handen på några av orgelns tangenter.

– Gärna de anglikanska. Till exempel Det finns djup i herrens godhet (psalm 285). Det finns ett tonspråk i de psalmerna som tilltalar mig. Har man en stor orgel som den i Överluleå kyrka kan man också skapa en bred klang. Efter att ha varit en del av kyrkomusiken i Svenska kyrkan i Boden sedan 1971 går du alltså i pension?

– Ja. Det känns lite overkligt faktiskt. Men jag kan blicka tillbaka på en fin tid. Och som jag sa, än är det inte slut. Hur vill du fortsätta?

– Trivselträffarna i Mariakyrkan har varit en mötesplats dit gamla körsångare har kunnat komma. De tänker jag försöka fortsätta att leda också efter pensionen. De får bara inte läggas ned. Men vi får väl se hur framtiden blir. Finns det något annat som du vill fortsätta med?

– Jag kommer att fortsätta att spela och öva på exakt de stycken som jag själv vill framföra. Musiken är en så stor del av mig, så inte går det att sluta bara så där. Den är mer än bara ett yrke. TEXT OCH FOTO: JOAKIM NORDLUND JOAKIM@PRESSPRO.SE

5

Edefors kyrka

En plats för livets heliga I maj är det 100 år sedan Edefors församlings första kyrka brann ned till grunden, den blev bara 30 år! Tio år senare, 1928, stod en ny kyrka på den gamla kyrkans plats. Inte lika stor, inte vit som den gamla utan faluröd — men en kyrka.

”Bevara Gud vårt fosterland, håll över det din starkhets hand och var dess hägn i strid som frid i sorgens som i glädjens tid.” SÅ LYDER en av de högtidliga texterna på den

I ÅR FYLLER kyrkan 90 år och det ska givetvis

uppmärksammas med en jubileumsgudstjänst och en liten skrift om dess historia. Min lilla berättelse om Edefors kyrka här i Kyrkfönstret kommer däremot inte att innehålla så mycket historiska fakta. Jag tänkte

6

mig snarare en berättelse om dess betydelse för bygden, men också något om hur sättet att vara kyrka har förändrats över åren.

FOTO: EDEFORS HEMBYGDSFÖRENING

Ursprungligen var Edefors kyrka målad i rödbrunt, men sedan 1940-talet är den vitmålad.

NERE I kyrkorummet hänger ett antal porträtt av mina företrädare. Alla män, församlingen fick aldrig någon kvinnlig kyrkoherde, däremot har det funnits ett par kvinnliga präster i tjänst. De flesta av mina företrädare är givetvis porträtterade i ämbetsdräkt med en liten förtjänstmedalj i guld på vänster sida. Nu är det länge sedan präster dekorerades med förtjänstmedalj för ”nit och redlighet i rikets tjänst”. Själv valde jag att bära röcklin på min bild. Jag är nog mer präst än ämbetsman, och lär bli pensionär på heltid utan dekorationer. En del av våra äldre församlingsbor berät-

FOTO: BODENS KOMMUN

stora kyrkklockan i Edefors nya kyrka, gjuten 1927 hos Bergholz gjuteri i Stockholm. Ett tjugotal svenska kungaporträtt i profil pryder klockan. Den lilla klockan, gjuten 1919, med inskriptionen ”Gud allena äran” är inte lika pompös i sina inskriptioner. Den känns mer som en klocka i vår tid. Jag undrar just hur det kändes för församlingsborna när de för första gången på tio år kunde höra kyrkans klockor kalla dem till invigningsgudstjänst på midsommardagen 1928. Sveriges Radio gjorde en inspelning av våra kyrkklockor i början av 90-talet, och i vintras kunde man förresten höra dem ringa i programmet Helgsmål i P1.

Skogsbranden i Bodträskfors sommaren 2006 räknas som Sveriges största skogsbrand i modern tid.

tar om stela gudstjänstformer i ett heligt och väldigt högtidligt rum, där allt vad vardagen var lämnades utanför. De berättar om en tid där avståndet mellan präst och församlings-

Maj 2018

FOTO: CAMILLA ARVIDSSON

Edefors kyrka uppfördes 1927-1928 av byggmästare Uno Lindgren, Boden, efter ritningar av John Åkerlund.

bor upplevdes som stort. Bygdens andliga liv har inte bara präglats av detta, utan också av den frikyrkliga väckelsen i bygden. Varje tid har sina utmaningar och sina frågor. Om kyrka och församling ska upplevas relevanta måste dessa frågor tas på allvar. Men hur det nu än har sett ut genom åren så har kyrkan, inte minst själva kyrkorummet, en alldeles särskild plats i våra hjärtan. Hit har människor kommit, inte bara för att fira gudstjänst. Det har varit ett rum för livets alla högtider, och ordlöst berättar det om livets milstolpar för oss. GENOM ÅREN har något hänt med vårt sätt

att använda kyrkorummet, inte bara hos oss. Det får ibland vara rummet dit vi går för att vara ensamma en stund, uppleva tystnad och stillhet, eller tända ett ljus i ordlös bön. Förkunnelse är idag inte bara predikan i ord. Maj 2018

Musikgudstjänster har numera en given plats i församlingslivet, för att inte tala om rikedomen av alla andra gudstjänstformer. ÅR 2006 när en av landets största skogsbränder rasade i församlingen upplevde jag att det fanns en sorts ”hemlöshet” för vår gemensamma oro och rädsla. Jag beslöt att öppna kyrkan och bjuda in till en förbönsgudstjänst om regn. En så tydlig gudstjänst rakt in i det som hände i samhället hade vi aldrig haft. Räddningstjänsten var där tillsammans med en krisgrupp som bjöd på fika. Det var ett starkt ögonblick när vi i förbönen bad om regn och hjälp, och plötsligt kunde höra regnet falla på kyrktaket. Om kyrkan tidigare kanske hade upplevts som ett högtidligt finrum, så blev det i den stunden det heliga rummet som förmådde rymma vårt gemensamma svåra, även vardagens.

Jag minns ett par minnesgudstjänster då det varit självklart att öppna kyrkan för stunder som varit så svåra att orden inte velat infinna sig. Vi behövde ett rum dit alla var välkomna, där vi kunde samlas, luta oss mot varandra i ordlös tröst för att orka vidare. FÖR MIG är Edefors kyrka inte bara en vacker 90-åring som jag har fått förmånen att dela så många år tillsammans med. Den är ett heligt rum där livets heliga har sin självklara plats. Generationers böner, sånger, tro, tvivel, hopp och gemenskap sitter i väggarna. Varje tid måste få uttrycka sitt. Min önskan och bön är att den också i fortsättningen ska få vara platsen där bygdens och människornas heliga möter Guds helighet. LENNART ÅSTRÖM, EDEFORS FÖRSAMLINGS SISTE KYRKOHERDE LENNART.ASTROM@SVENSKAKYRKAN.SE

7

Små mirakel

Mirakelnappen kommer nu synas hos många små mirakel i Boden.

Välkommen till världen! Svenska kyrkan i Överluleå, Sävasts, Edefors och Gunnarsbyns församlingar har under våren börjat dela ut ”Mirakelkassen” till nyfödda i Boden. I MARS inleddes satsningen på ”Mirakelkassen” inom Svenska kyrkan i Boden. Idén finns på flera håll i landet och handlar kort och gott om att välkomna församlingarnas nyfödda med en liten hälsning från kyrkan. Satsningen riktas till de familjer där någon av föräldrarna är medlem i Svenska kyrkan och därmed finns med i de register som kyrkans expedition har tillgång till när nya barn folkbokförs. Expeditionspersonalen packar påsarna och någon representant från kyrkan överlämnar presentkassen på de olika adresserna inom Svenska kyrkan i Boden. ­– Det är väldigt viktigt att det inte handlar om att någon ska bjudas in eller komma in till familjerna. Tvärtom, de får inte gå in, utan ska bara överlämna gåvan. Vill någon familj ha kontakt senare får de såklart det, men ingen ska känna att kyrkan kommer och klampar in, förklarar Elisabet Holmberg,

8

ning där barnets namn och uppgifter kan fyllas i, en fikabiljett till kyrkans aktivitet ”Liten och stor” och information om när det finns öppna mötesplatser för föräldrar med barn i kyrkans verksamhet. –­Om familjen som besöks inte är hemma lämnar vi inget på dörren, utan då kommer personalen som skulle leverera den tillbaka hit med kassen, och så skickar vi ett brev där det står att de är välkomna att hämta sin kasse här på församlingsexpeditionen istället. Överlämningen ska vara personlig. Mirakelkassen till Bodens nyfödda bebisar är fylld med bra-att-ha-saker. ­– Skulle sedan någon som inte är medlem VISSTE expeditionsansvarig för Svenska i Svenska kyrkan DU ATT… kyrkan i Boden tillsammans ännu också vilja På Församlingsexpeditionen med Åsa Jarblad. ha en påse, är det får du kostnadsfritt låna dopklänKassen som Svenska kyrkan självklart bara ning om du vill döpa ditt barn i Svenska lämnar över är fylld att ringa och kyrkan. Under dopet får du även med bland annat meddela detta nyttja kyrkans lokaler kostnadshemstickade så löser vi det, fritt. För mer information, små babyavslutar Elisabet kontakta församsockor som och Åsa. lingsexpeditionen TEXT OCH FOTO: frivilliga i på 0921-775 00. ANNA BERGSTRÖM församlingNORDSKRIBENTEN@ arna har GMAIL.COM gjort, en mål-

Maj 2018

Sommaren finns på Vårdnäs!

Läs religionsvetenskap! KANDIDATEXAMEN | MAGISTEREXAMEN | MASTEREXAMEN Ur kursutbudet hösten 2018: Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs 30 hp | Religionshistoria: Grundkurs 30 hp | Islamologi: Grundkurs 30 hp | Judaistik: Grundkurs II 15 hp | Bibelvetenskap: Gamla testamentet på grundspråk - fortsättningskurs II 15 hp, Nya testamentet på grundspråk - fortsättningskurs II 15 hp | Kyrko- och missionsstudier: Fortsättningskurs I 15 hp | Tros- och livsåskådningsvetenskap: Fortsättningskurs I 15 hp | Religious Roots of Europe: The Emergence of Judaism, Christianity and Islam 15 hp Komplett kursutbud hittar du på www.ctr.lu.se/utbildning/utbildningsutbud. Efteranmälan till ovanstående kurser öppnar den 13 juli. Välkommen med din anmälan på www.antagning.se!

www.ctr.lu.se

Konsten och litteraturen är full av idéer om varje människas utmätta tid, tidsresor och experiment med att stanna upp eller tilll och med backa tiden.

Omöjligt att mäta

Går på djupet 10

Maj 2018

Tema Tid

DEN BARA GÅR OCH GÅR

— men tiden slutar aldrig fascinera människan. Finns det andra sätt att se på tiden än som ett ständigt tickande mot slutet? Finns det tid som går i cirklar eller står still? Och hur lever man med vetskapen att allt kan vara slut när som helst?

Vi kan ha hur mycket klockor och kalendrar som helst, men tid kommer aldrig bli något vi helt kan fatta eller greppa med förnuftet. Därför kan en timme kännas som en evighet och en vecka flyga fram som ett dygn. Och trots att det står en ålder i passet kan själen kännas som något helt annat. Tid är helt enkelt inte alls så mätbart som vi gärna vill tro. TEXT: SARA GRANT

I EN SCEN I FILMEN Titanic från 1997 sitter den nu 100-åriga kvinnan Rose som överlevde katastrofen på ett forskningsfartyg som bärgar föremål från vraket på havsbotten. Hon får i sin hand en spegel som tillhört henne. ”Å, den här var min. Så utomordentligt. Och den ser precis likadan ut som sist jag såg den.” Så vänder hon på den och får syn på sitt ansikte. ”Nåja, spegelbilden har förändrats en del…” Att tid inte är något enkelt begrepp att greppa för oss, blir extra tydligt när vi talar om ålder. Vi vet ju att vi inte är åtta år, eller 15, eller 37 – men vi känner oss som precis samma person. I snitt känner sig äldre människor 13 år yngre än de egentligen är, om man ska tro en studie i åldrande som gjorts av amerikanska forskare vid University of Michigan. Forskarna frågade 516 personer i åldrarna 70-104 år, som redan deltog i en studie av åldrande i Tyskland, hur gamla de vanligtvis kände sig, jämfört med vad det stod för ålder på deras personbevis. Den genomsnittliga skillnaden mellan upplevd ålder och ålder i år, var 13 år. Personer som levde ett aktivt och friskt liv tyckte de kände sig ännu yngre. För forskarna menar att resultatet är viktigt, eftersom det visar hur samhällets förväntningar på hur folk ska vara efter ett visst antal år, ofta går på tvären mot hur de äldre själva känner sig. – Vi åldras på något vis av den kultur vi lever i, säger Jacqui

Maj 2018

Smith, som är psykolog vid Michigan University. – Det handlar om hur vi borde se ut, när vi borde sluta jobba och så vidare – men ofta är det stereotyper som inte motsvaras av verkligheten. SOM BARN är det i stället vanligt att vi känner oss äldre än vi

är, till viss det för att vi som unga ofta längtar efter att få ta del av sånt som ungdomar och vuxna får göra. – Någon gång mellan 25 och 30 års ålder vänder det dock, och så börjar vi tänka att vi är lite yngre än vi är istället, säger Jacqui Smith. Andra studier har visat att vi mellan åldrarna 40 och 70 i snitt känner oss 20 procent yngre än vi egentligen är. Studien från Michigan är en av de första som fokuserar på livets slutspurt, de tre sista decennierna i ett människoliv, som man kallar det. Från början var syftet att bekräfta forskarnas

”Det handlar om hur vi borde se ut, när vi borde sluta jobba och så vidare — men ofta är det stereotyper som inte motsvaras av verkligheten.

FORTSÄTTNING

11

Tema Tid

teori om att krämpor och sjukdomar som följer med åldrandet får oss att på sluttampen av livet inse att vi faktiskt är så gamla som det står på pappret. Så var det nu inte, utan även de allra äldsta känner sig yngre än de är, om man ska tro studien. – Det här konceptet med hur du känner inför din egen ålder är så viktigt. Det definierar på många sätt hur vi lever, säger Jacqui Smith. – Om du självdefinierar dig som någon som är gammal, kommer du sannolikt uppföra dig som en åldring också. ÄVEN OM vi vanligtvis tänker på oss själva

som yngre än vi är, är vi inte helt i förneAre Norrhava vill kelse om att vi faktiskt åldras. Under få oss att söka de sex år som studien pågick, tilldjupet i vår tid. frågades personerna flera gånger, och de flesta blev äldre även i sin ... och få mer gjort! Flera psykologer egen uppfattning. Glappet melmenar att vår förmåga att stanna lan upplevd ålder och faktiskt upp och vara i nuet är avgörande ålder var ganska konstant, tills för att vi ska klara av en stressad vardag. Helgen störs lätt av tankar personen började få mer krämpå jobbet, på arbetet längtar du till por och sjukdomar och döden semestern och när du är ledig faktiskt började närma sig. Då försöker du hinna allt. Försök krympte det. i stället vara här och nu – Men det är bättre för oss att tän– i allt du gör. ka att vi är lite yngre och raskare än vi egentligen är. Det är förknippat med känslor av hopp och välbefinnande, säger Jacqui Smith. Den svenska författaren och fysikern Bodil Jönsson har skrivit mycket om tid och hur horisonten flyttar sig genom livet och åren. Hon har berättat hur hon som barn fick årsringarna i en stubbe förevisade för sig av en skogsarbetare. Bodil Jönsson växte upp i tron att även människor har årsringar inom sig. Det har vi förstås inte rent fysiskt, men Bodil Jönsson berättar hur hon i takt med att åren gick insåg att även människor lagrar alla sina år i det som är ens personlighet. – I varje människa finns alla åldrar bevarade, säger hon i sin bok Tid för det meningsfulla. Alla personer är alla sina åldrar på en och samma gång. ordna eller mäta. Det kan ske i mötet med naturen, uppleTjugoåringen och femtioåringen inom dig kan mötas och velser av konst eller musik, relationer med andra människor tillsammans komma fram till något som är bra. Och träffar du eller bara i tystnaden. en bekant från ungdomen blir ni båda två nitton år igen, efter– I den djupa tiden kan jag vila och få perspektiv på tillvasom det är i den årsringen ni känner varandra. ron, säger han, och citerar en franciskanermunk som är en av ATT LEVA i nuet, men samtidigt alltid tänka framåt, kan streshand andliga lärare: sa sönder oss om vi inte samtidigt stannar upp och släpper ”I ljuset av evigheten blir det som kan kännas som en katagreppet om tiden ibland. Are Norrhava är meditationslärare strof just nu till något som en dag ska gå över och blekna till och präst i Svenska kyrkan. Han talar gärna om en tid som ett minne. Ännu en lärdom, en erfarenhet och perspektiv.” går på djupet och menar att det är hög tid för dess återkomst i Och precis som sin lärare tror han att vi lider brist på den vårt samhälle. djupa tiden idag. – Vårt språk har blivit fattigt när vi med ordet tid bara syfI KYRKAN finns en tid som går i cirklar, parallellt med den tar på den kronologiska och mätbara tiden, säger han. vanliga, linjära tiden. Kyrkoåret upprepas gång på gång, så att Den kronologiska tiden är viktig för att vi ska kunna orgaJesus föds i Betlehem varje jul och dör och återuppstår varje nisera vår tillvaro och få saker gjorda, medger Are Norrhava. påsk. Så har människan gjort i alla tider, först genom naturDet moderna samhället bygger på att vi har en överenskomreligioner och sedan genom mer organiserad religion. Religimelse om att hantera tiden på det viset, med kalendrar och onshistoriker talar om sakral (religiös) och profan (världslig) klockor. Men ibland måste vi få släppa på alla strukturer och tid. Att de existerar sida vid sida gav – och ger – en trygghet. förlora oss i något annat. Även om du inte har en aning om vad som ska ske i framtiden, – Den mätbara tiden är praktisk i vardagen, men gör oss tillgår solen upp varje morgon och det blir sommar igen varje år. främlingar inför djupet i tillvaron, säger han. Och även om du skulle närma dig 90 på pappret är det hur Are Norrhava vill att vi ska lära oss hitta luckor där vi kan få du känner dig inombords som spelar roll. uppleva den djupa tiden, den tid som inte går att stycka upp,

STÅ STILL

”Vårt språk har blivit fattigt när vi med ordet tid bara syftar på den kronologiska och mätbara tiden.”

12

Maj 2018

Spaning Tid

All tid i världen

Varförså såmånga mångaklockor klockoriiSchweiz? Schweiz? Varför DEN KYRKLIGE REFORMATORN Calvins förbud mot att bära smycken ledde

under 1500-talet till att klockor blev extra populära. De kunde anses vara nyttoföremål, och var med andra ord okej att bära även för den striktaste kalvinist. Klockor fick ersätta smycken, och blev därför vackra prydnader. När franska protestanter, hugenotterna, flydde sitt land efter massakern under den så kallade Bartolomeinatten 1572, hamnade många av dem i det kalvinistiska Genève. Bland flyktingarna fanns många skickliga hantverkare som alla bidrog till att utveckla den schweiziska klockindustrin.

Måne och sol

Äldsta klockan KLOCKAN I KATEDRALEN i Salisbury från

1386 är det äldsta fungerande urverket i världen. Det har ingen urtavla, eftersom syftet var att klockan skulle slå på exakta tidpunkter för böner och gudstjänst. Astronomiska uret på Rådhuset i Prag byggdes 1410, och visar däremot dygnets tolv timmar, solens uppgång och nedgång, månens rörelser och dagens datum – bland annat.

Religiösa år

Sumererna (på 3000-talet f.Kr.) och babylonierna (på 1000-talet f.Kr.) bar först med att dela in dygnet i 24 timmar och året i 12 månader. Den första romerska kalendern hade tio månader. Den kom år 753 f.Kr. styrdes av både solen och månen – en lunisolarkalender. Julius Caesar bestämde år 46 f.Kr. att året skulle ha 365 dagar och en extra dag vart fjärde år. Månens faser spelade inte längre in. År 1583 införde den katolska kyrkan den gregorianska kalendern. Det är den som används i de flesta länder i världen idag. Sverige bytte år 1753, medan ortodoxa länder bytte efter första världskriget. Den ortodoxa kyrkan har dock behållit den julianska kalendern, som skiljer sig ungefär 13 dagar mot den gregorianska. I år firade ortodoxa kyrkor t ex påsk en vecka efter de protestantiska.

INOM JUDENDOM räknar man årtal efter värl-

dens skapelse, så att år 2018 blir år 5778. Det judiska året har 354 dagar, och man får därför lägga in en skottmånad då och då för att inte komma i ofas med årstiderna. Det islamiska året är också 354 dagar, och tideräkningen startar från den 16 juli år 633 e.Kr.

17,8 miljoner dollar

Så mycket kostade den Omega Speedmaster som burits av skådespelaren Paul Newman när klockan gick på auktion i slutet av förra året. Den blev då den dyraste klockan i världen.

”För alltid består av många nu.” EMILY DICKINSON, POET (1830-1886)

I Taiwan … … räknar man årtal från Republiken Kinas bildande år 1912, medan Nordkorea baserar sin kalender på presidenten Kim Il Sungs fördelsdatum: 15 april 1912.

13

Porträtt Pamela Andersson Alsenlind

”Det är klart jag är skitr 14

# X 2018

att ädd” # X 2018

Ibland kommer hela livet till en avgörande punkt. Ett ögonblick då allt förändras – till ett före och ett efter, och sedan blir ingenting sig likt igen. För Pamela Andersson har ögonblicket ett datum: den 10 juli 2012. Då fick hon det kastat rätt i ansiktet, utan omsvep eller omskrivningar: — Du har en tumör i din hjärna. Den sitter så illa att vi aldrig kommer kunna operera bort den. TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

15

Porträtt Pamela Andersson Alsenlind

DET HADE kunnat vara Pamela Anderssons

dödsdom; det kändes verkligen så då. Men hon lever fortfarande, i dag snart sex år sena­ re. Och tumören? Jo, den har dragit sig tillba­ ka, utan att för den skull ha gett upp striden för gott. –Läkarna menar att det är ett mirakel. Tumören skulle aldrig försvinna. De kunde ju inte plocka bort den, men det finns ingenting kvar. Allt är borta. Kvar på röntgenbilderna är ett svart hål. Min läkare säger att han aldrig hört talas om det någon gång. Ändå har de slagit fast att Pamela aldrig kommer att bli friskförklarad eftersom risken att tumören kommer tillbaka är större än normalt. Man har bedömt den till 20 procent. – Vänd på det så är chansen att den inte gör det 80 procent! säger Pamela med ett pärlande skratt. Men visst erkänner hon att hon blivit extremt pirrig och hon har gjort fyra magnetröntgen efter beskedet. – Det är klart att jag är skiträdd varje gång. I november var den senaste, men då var det fortfarande tomt. Nästa blev Pamelas väg upp igen när allt sker i vår. hade rasat. Träningen för att den var

JOBB & TRÄNING

VI MÖTER Pamela

Andersson på hennes arbetsplats i det stora Bonnierhuset på Tors­ gatan i Stockholm. Här lig­ ger redaktionen för tidning­ en Topphälsa som hon leder. Kanske är den en av nycklarna till den lika oväntade som välkomna vändningen i hen­ nes sjukdomshistoria. Vi återkommer till det och backar några år tidigare, bakåt i tiden. För Pamela hade året innan sjukdomsbe­ skedet varit jobbigt. Hon hade gått igenom en skilsmässa och i samband med den tvingats sälja sitt drömhus. Att sen få veta att hon var döende var förstås ett förödande slag, och sådana kommer ju som bekant sällan ensam­ ma. – När jag väl stod där så hände allting på en gång. Jag fick min cancerdiagnos, min pappa dog, min nye mans pappa dog och min mors man. Det var som att öppna helvetets portar som jag inte ens visste fanns där, säger hon.

HENNES SJÄLVKLARA tankar om tiden för­ ändrades. Förr tänkte hon alltid att hennes farfar blev 96 och att hon ärvt hans gener. – Så insåg jag att jag inte ens skulle få upp­ leva min femtioårsdag! Och vilken fruktans­ värd tanke att jag måste lämna mina två barn och att min tid var begränsad. Det hade jag aldrig räknat med. Vi har ju inte cancer i vår släkt! Det var inte min grej. – Från att ha varit en människa som stän­

16

digt planerade allt hon ska göra, fick jag stå tillbaka och faktiskt leva dag för dag. Det låter så himla enkelt men det är det inte. Första tiden inne­ bar bara att överleva, sen började jag tänka att ifall jag nu har kort tid kvar, så måste jag ta vara på den så mycket det bara går. Och då kom hon på ordet härvaro. – Närvarande kan man vara när man sitter med mobilen och bara finns där. Men HÄR! Då kollar man inte på nån mobil utan lyssnar på den människa man är med och njuter av den stunden, här och nu. Man är härvarande.

enda sättet hon kunde påverka sin kropp. Jobbet för att det alltid varit en positiv kraft i hennes liv, även om hon nu fick lära om en massa saker på nytt.

Undrade du inte varför just du drabbats?

– Jo, kanske i början. Men framför allt tänkte jag på mina barn. De är adopterade från Colombia och jag undrade: varför just de? De hade ju redan förlorat sina biologiska föräldrar och nu skulle de förlora sin mam­ ma också. Det kändes så orättvist. Och det är klart att jag var rädd. Jag är fortfarande väldigt rädd. Skräcken kommer åt mig hela tiden. VISST VAR hon stark, men kanske inte på det

sättet. För den som inte fått en cancerdiagnos kan aldrig förställa sig vad det innebär att få den kastad rätt i ansiktet, säger hon. – Man bara faller ihop. När jag stapplade från sjukhuset på högklackade skor så rasade världen och allting runt omkring mig samman. Man är som ett hus där bara fasaden finns kvar, säger hon. Allt inuti har rasat, golv och

”Jag tycker ingenting med den här cancern var bra! Många undrar ifall jag skulle velat vara utan den? Jo, jag hade djävligt gärna sluppit det här! ” tak, väggarna och alla våningarna. Tack och lov hade hon grunden kvar: betonggolvet som hon kunde börja bygga på igen. – Jag tror alla som fått min diagnos har upplevt raset. Att tiden stannar, jorden, och att man ser på andra människor och undrar: Har de inte hört? Förstår de inte att det inte finns någon tid längre? Att allting har upp­ hört. Ser de inte att allt ser annorlunda ut? Hur kan ni gå här när allting är förstört? Jag fattade inte hur de kunde undgå att se att jag var död. EN TID INNAN cancerbeskedet hade Pamela

mött Christer Skog igen. Han var förbunds­ kapten för det svenska skidlandslaget i början av nittiotalet då Pamela var sportreporter på Sundsvalls Tidning. Då hade de träffats i jobbet och nu, tjugo år senare hade de blivit ett par. Så när tillvaron föll ihop runt henne, sökte Pamela Christers stöd.

Maj 2018

Pamela Andersson Alsenlind Ålder: 53 år. Yrke: Journalist. Familj: Barnen John och Valentina samt maken Christer Skog. Aktuell: Kommer i höst ut med en ny bok (Lava Förlag). Hennes första bok Jag ska inte dö idag (Bonnier fakta) om hur hon drabbades av cancer, utkom 2014.

Tumören har dragit sig tillbaka, även om kampen inte är över för gott. Men, som Pamela säger, 20 procents risk för återfall är 80 procents chans att tumören aldrig kommer tillbaka.

”Jag har bestämt mig för att kämpa för mitt liv och jag behöver din hjälp,” vädjade i ett nattligt telefonsamtal. Det blev startpunkten för hennes målmedvetna uppbyggande av sin kropp, sin styrka och sin kondition. – Att jag klarade mig berodde dels på mina vänner men framför allt på Christer, säger hon. Det är ju hans profession att bygga upp och stärka människor. Han har gjort det med eliten. Nu hjälpte han mig. Pamela hade förr varit en idrottare, nu blev hon det igen. Den där handbollstjejen som aldrig gav upp. Som kunde träna tills blods­ mak och mjölksyra bildade en cocktail i krop­ pen på henne och träningsvärken påminde henne om att hon fortfarande levde. – Träningen fanns där, den var enda sättet jag kunde påverka min kropp på. Och den gav resultat: jag blev gladare och positivare. Det hände ju så mycket den där första sommaren. Att man kan bli kär i en person samtidigt som man kämpar för sitt liv, bara en sån sak! Hade jag inte tränat kanske vi inte fått uppleva det. DET FUNKAR aldrig att lägga sig på soffan och tycka synd om sig själv, menar Pamela. Enligt all forsk­ ning klarar de som tänker posi­ tivt sig bättre. Sedan har man ju roligare, även om det trots allt inte skulle hjälpa till sist. Det var också skälet till att Pamela gick tillbaka till jobbet så snart hon orkade. Hon är chef­

Maj 2018

redaktör för magasinet Topphälsa och i den rollen ingår att tillsammans med läsarna göra träningsresor ut i världen. – För mig betyder jobbet så mycket. Dess­ utom blev det en slags terapi för mig. Jag fick lära om en massa saker som jag tappat efter operationen. Jag hade svårt med talet och kan fortfarande inte prata lika fort som jag kunde innan. Jag får jobba varenda dag för att orden ska komma ut rätt. Lever du ett normalt liv annars?

– Jag har biverkningar som inte går över. Ärret i hjärnan har orsakat epilepsi och jag har fått migrän. Jag har fortfarande lite svårt med talet vilket kanske inte hörs, men jag tycker själv att det är märkbart. Och jag har fått problem med språk. Engelska, som jag talade flytande, har blivit helt hopplöst. Fran­ ska, spanska och latin också. Jag förstår dem och kan läsa dem men inte uttala dem. Fast det hade ju kunnat vara värre. – Alternativet kunde varit att jag haft jät­ tesvårt att prata vilket man varnade mig för. Fast jag tappar när jag blir trött. Barnen bru­ kar skratta åt mig när det blir fel, jag ska kanske säga båt och så blir det häst. Var kom det ifrån? Så tokigt kan det bli! Har du haft några religiösa tankar i samband med din sjukdom?

– Ja, det har jag haft många gånger. Vi tror väl alla på Gud när vi ska dö? När det varit som

värst har jag suttit där och gråtit ögonen ur mig och bett till gud att jag ska få leva. Endera ropar man efter mamma eller också efter gud när man är rädd. Hur har ditt liv annars förändrats?

– Jag har insett att det kan vara bra att lug­ na ner sig, att befria sig från stressen som jag levt under i åratal. Jag ville ju stanna av för att få njuta av den tid jag hade kvar och har varit noga med tid för att träffa mina vänner och göra sånt som jag tycker är roligt. När man stressar runt glömmer man ofta bort att njuta, vilket man dock tvingas till när hjärnan inte orkar mer. – Det var den, hjärnan, som bestämde efter operationen och det var bara att lyda den. Den sa att den inte tänkte röra sig. Man tänker rätt mycket och går ner i varv när man bara kan ligga med näsan i vädret i två timmar. I dag tänker jag mer på att stressa ner men jag är dålig på det för jag vill så mycket. Och det är svårt för mig att plocka bort sånt som är kul. Men jag lär mig för det som är roligt kan till sist bli för stressat också. Det är bra för det utvecklar mig som människa; man överlever om man missar något på Instagram.

Ser du något positivt med din sjukdom?

– Näe!! Jag tycker ingenting med den här cancern var bra! Många undrar ifall jag skulle velat vara utan den? Jo, jag hade djävligt gär­ na sluppit det här! Men när jag nu inte gjorde det så får jag göra det bästa av det. Det är stor skillnad. Och tacksam för att jag fick den är jag inte. Där går gränsen. 17

Ny, intressant och viktig bok! Dag Sandahl skriver initierat om vad som egentligen hände i det som tycktes hända. En viktig bok både i vår tid och inför framtiden. Release 29 maj kl. 13.00 Laurentiistiftelsen, Lund Välkomna!

Den perfekta platsen för läger,för konferens semester. eller semester. Den perfekta platsen läger,eller konferens Barnvänlig badstrand och härlig miljö.Vandrarhem eller Barnvänlig badstrand ochhelpension härlig miljö. Vandrarhem eller bed & breakfast, självhushåll eller – du väljer själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbäddsrum. bed & breakfast, självhushåll eller helpension – du väljer Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är därför fri själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbäddsrum. från alkohol och andra droger.

Intro-pris vecka 22 och 23:

200:-

Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är därför fri från alkohol och andraVarbergsvägen droger. 1894, 439 55 Åsa Tel: 0340-65 12 85 E-mail: kuggavik@tele2.se Varbergsvägen www.kuggavik.se 439 55 Åsa

1894, www.gaudete.se 042-37 48 10 85

Tel: 0340-65 12 E-mail: kuggavik@tele2.se www.kuggavik.se

DAG HAMMARSKJÖLDSLEDEN en pilgrimsled mellan Abisko och Nikkaluokta

följ med på pilgrimsvandring i hjärtat av den svenska fjällvärlden 27 augusti -3 september.

-CAMPING MED HÖG STANDARD STUGOR OCH VANDRARHEM NÄRA HAVET PERFEKT FÖR FAMILJER

Läs mer på: www.svenskakyrkan.se/luleastift/pilgrimsled

sandstrand, lekparker, hoppkudde, butik, minigolf, restaurang mm

SOMMARPROGRAM

med midsommarfirande, gospelvecka, Gullbrannafestivalen, sportvecka, barnkördagar mm

En mil söder om Halmstad

WWW.GULLBRANNAGARDEN.SE WWW.GULLBRANNAFESTIVALEN.COM ÅRETS CAMPINGFÖRETAGARE 2013 (SCR)

Tema Tid

Det kallas att ta en time out. Men den som lever strandliv i flera månader riskerar att förlora orienteringen. Vem som helst kan drabbas.

När verkligheten hinner ifatt I Thailand lever man i nuet på ett annat sätt än här hemma. Men för den som tappar bort sig i drömmen om paradiset kan verkligheten bli ett brutalt uppvaknande. Anna Stenberg är diakoniassistent i Phuket sedan fyra år tillbaka och har mött många som råkat illa ut. PARADISET KNÄCKER många

svenskar med drömmar om ett annat liv. Alkoholism, hemlöshet, och brottsanklagelser är vanligt, och Anna Stenbergs kunskaper som socionom är behövda. Hon är problemlösare Anna Stenberg. i krissituationer, och kriser finns det gott om. Som tidigare chef för ett behandlingshem för brottsbelastade män med alkohol- och drogproblem står hon stadigt i övertygelsen att den som söker hjälp själv aktivt behöver delta i lösningen. Hon kan uppfattas som tuff, men hon vet vad som krävs för långsiktig välMaj 2018

gång, steget tillbaka till det normala. – Det är något förföriskt med den thailändska buddhistiska livsstilen, den som är så långt från vårt kristna förhållningssätt. I Sverige tänker vi långsiktigt, här är livet mer situationsbundet, mer ”laid back”. Man lever i nuet här, förklarar hon. HON BOR tillsammans med maken, prästen

Erik Stenberg Roos, i hyreskomplexet Top View, vackert beläget på berget i semesterparadiset Phuket. Deras hem är också en plats för andakter med församlingsbor, och för samtalsgrupper. Svenska kyrkan i Phuket har ingen kyrkobyggnad. – En del av vår tjänst här är kon-

”Den som ska resa sig ur misär behöver göra det av egen kraft, men jag är där och stöttar.”

sulär. Det innebär att vi hjälper ambassadens konsulära avdelning i de fall de inte kan åka ut själva. Det är ofta så vi kommer i kontakt med människor som råkat illa ut. Det är också vanligt att oroliga anhöriga kontaktar oss direkt, ibland blir det då vi som vänder oss till konsulära avdelningen för hjälp, berättar hon. DET ÄR inte ovanligt att bofasta svenskar i

Thailand har gjort sig av med alla ägodelar i Sverige för att starta ett nytt livsprojekt – ett företag, ett arbete eller ett förhållande. De har ingenting kvar att återvända hem till. Men om kärleken tar slut, eller en thailändsk affärspartner bestämmer sig för att ta över firman, står de helt barskrapade. Att vara utlänning i Thailand är då inte ett skydd, snarare tvärtom. Tvister är utsiktslösa. När Anna Stenberg träffar svenskar som lever i hemlöshet är det ofta de här männen hon träffar – för det är som regel män. Var och en har sin egen historia, men oviljan att återvända hem i skam och misslyckande gör att vissa stannar alltför länge i en dålig till­ varo med tillgång till billig alkohol. 19

Tema Tid

FOTO: MARIKA SIVERTSSON

SKUT Svenska kyrkan i utlandet har församlingar i drygt 40 städer runt om i världen. Gudstjänsten står i centrum och omsorgen om medmänniskan är en viktig del i arbetet. Man besöker svenskar på sjukhus, på båtar och i fängelser. Vid olyckor och katastrofer finns man till för både drabbade och anhöriga.

De som blivit direkt lurade i en relation har ofta genom internet hittat vad de tror är den stora kärleken. Men även när ett långt ömsesidigt förhållande tar slut kan sambon eller hustrun ha lämnat mannen utan tillgångar. – Livssituationen är annorlunda här. Vi är privilegierade, och den som är gift med en av oss försörjer ofta en hel familj genom äktenskapet. Det behöver man förstå, som västerlänning. Det betyder inte att det inte har funnits kärlek, bara att det fungerar på ett annat sätt här. I KONTAKT med Anna Stenberg erbjuds alltid

hjälp, men aldrig pengar och inte heller övernattning på Top View. Pengar till mat skulle gå till alkohol, är Anna Stenbergs erfarenhet. Hon erbjuder i stället en måltid, med sällskap. – Den som ska resa sig ur misär behöver göra det av egen kraft, men jag är där och stöttar. Ibland kan jag tycka att andra församlingar är väl snabba att gå in med pengar eller låta människor sova i kyrkan. De här

20

personerna behöver få ta ansvar själva för sin situation, säger hon. Ofta gör hon stor skillnad bara genom att finnas där. Den som inte har ett nätverk eller en adress, och som under lång tid har prioriterat alkohol framför mat, är helt utmattad och kan inte tänka klart. Lösningar finns inte i sikte, bara den destruktiva dag för dag-tillvaron. – När vi äter tillsammans finns också ett tillfälle till samtal. Hur är situationen? Vad har han för plan? Vilka kan han kontakta hemma och i Thailand? Vi träffas kanske tre, fyra gånger, sedan är personen förhoppningsvis på benen igen, eller sitter på ett plan på väg hem.

HON HAR inte svårt att hitta exempel på hur

drömmen om det goda livet i Thailand kan vändas i sin motsats: Ett är den unge man som sedan många år tillbaka kommit till Thailand halvårsvis. I god form vid ankomsten, men efter några månader som regel söndersupen. Då brukar föräldrarna skicka

Får Anna Stenberg önska sig något för alla svenskar i Thailand är det ett större mått av säkerhetstänk, och att de som kommer hit för att bo en längre tid är bra försäkrade.

en biljett hem. Så icke denna gång. Han blev strandsatt. Han sov utomhus och ägde bara kläderna han hade på sig. Han hade förlorat passet och var full av sår när Anna Stenberg träffade honom. I mötet fick han tillbaka kraft och ordnade snabbt ett ställe där han fick bo i utbyte mot arbetsinsats. Mamman övertalades att ändå betala biljett, och makarna Stenberg Roos körde honom till konsulatet för att han skulle få sitt extrapass. De anhöriga hade skickat lite mer pengar än vad som behövds för passet, och eftersom konsulatet inte får hålla kvar några pengar, betalades mellanskillnaden ut till mannen. – Det var bara några timmar till flyget skulle gå, men under den tiden hann han ändå bli full. Lyckligtvis fick han följa med planet hem, berättar hon. KRISSTÖD KAN vara frustrerande. Hur det går efteråt får Anna Stenberg sällan veta. I juli slutar hon sitt arbete i Phuket. Kanske hennes efterträdare också får träffa den unge mannen. Eller kanske inte. Har Anna Stenbergs metod lämnat ett avtryck, klarar han sig bättre nästa gång.

MARIKA SIVERTSSON

Maj 2018

Pilgrimsvandra strax norr om Stockholm Natur, kultur och andlighet är ledord på vägen i ett historiskt landskap med tusenåriga anor. Du som vandrare väljer ditt eget fokus! För mer info om leder, karta, öppettider m m, besök vår hemsida: svenskakyrkan.se/vallentuna Vi finns även på Facebook.

Musik i sommarkväll Jönköping 2018

Under sommaren har du möjlighet att åter få uppleva och njuta av härlig musik i varierad genre i Jönköpings kyrkor. Hoppas att du hittar något som kan förgylla din sommarkväll.

Resor med FOCUS TRAVEL Israel 18-25 november 2018 En fördjupningsresa för att läsa, studera och förundras över sångens ord ”Jag gick idag där Jesus gått och själv han var mig när”.

www.svenskakyrkan.se/jonkoping Jönköping • Tel. 036-30 26 50, telefontid mån-fre 10-18 info@focustravel.se • www.focustravel.se

Kom närmare livet med Frälsarkransen GÖR MIG TILL DIN De första stegen med Frälsarkransen MARTIN LÖNNEBO

Armbandet Frälsarkransen är ett unikt stöd för att i vardagen vara nära det inre livet och samtalet. Den gör det också möjligt att närma sig och tala om kristen tro i vår kultur och samtid. Biskop Martin Lönnebo ger en introduktion till kransen, där läsaren får möjlighet att ta de första stegen med Frälsarkransen. Boken har ett vackert maldivgrönt omslag i sammet och kommer tillsammans med en Frälsarkrans vilket gör den idealisk som gåva. ART NR: 52637418 PRIS: 250 KR/ST

Foto: Maria Lindh

”Framför allt bör du unna dig att samtala med din djupaste längtan. En människa är längtan, längtan är du.” martin lönnebo

BESTÄLL NU

verbum.se

order@verbum.se

Pris:

250 kr /st inkl krans

08-743 65 10

Tema Tid

Skönt spontan eller bara nonchalant? Tidsoptimister är vi lite till mans, inne i många av oss finns en liten Alfons Åberg: ”Jag ska bara”. Men det kan också vara maktspråk att låta andra vänta. Eller ett livspussel som inte går ihop. DU STÅR där och väntar. Minuterna tickar

sakta iväg men den du stämt träff med hör inte av sig. Efter ett tag kanske du undrar vad som hänt, men sedan övergår din oro i irritation. När personen till sist dyker upp, kolugn och helt obekymrad, har du svårt att dölja din ilska. Tidsoptimister finns av olika slag. Den som beskrivs här, den lättsamma optimisten, kan vara en engagerad person som har lätt att gå in i saker så att tid och rum försvinner. – Det är den positiva sidan, att man är när-

Alla kan lära sig komma i tid, säger psykologen Liria Ortiz, men det kräver lite av dig.

22

varande i det man gör. Man tycker det är så spännande, det man gör. ”Bara fem minuter till”, tänker man och så har det plötsligt gått en halvtimme, säger psykologen Liria Ortiz. – Det behöver inte vara något större problem så länge man ber om ursäkt. Men det blir irriterande om det är en person som inte tar ansvar, inte bryr sig om konsekvenserna. Om det händer hela tiden måste du bestämma dig för hur du själv ska hantera det, för du kan inte ändra på någon annans beteende. Tidsoptimisten kan alltså ställa dig inför ett val, där du måste rannsaka dina gränser: Vill jag fortsätta umgås med den här personen, fast den inte riktigt respekterar mig? I bästa fall har den mer positiva egenskaper som kompenserar. Då är det lättare att diskutera saken. – Men man ska aldrig ta diskussionen när man är arg, då börjar bara den andra att försvara sig. Ibland går man genom livet utan att säga något. För att säga det obekväma krävs ett vists mod och kärlek till den andra personen. En charmig slarver kan vara lätt att förlåta. Det som avgör hur vi ser på tidsoptimisterna är deras grad av nonchalans. Att någon kommer en kvart för sent med andan i halsen och be tusen gånger om ursäkt för att du fått vänta i kylan accepterar vi lättare än att någon kommer lika sent i godan ro och säger: ”Äh, det är bra för din hälsa med frisk luft”. EVA SUNDBLAD i Linköping är motsatsen till tidsoptimist. Hon kommer alltid i tid, oftast i väldigt god tid. Hon väntar hellre på människor än låter dem vänta på henne. Inte så konstigt kanske när pappa var stationsmästare vid järnvägen och farfar banvakt. I  familjen sade man aldrig ”vid halv fem”, utan 16.30. Eller 16.32 om det var det man menade. Men det betyder inte att hon lider av att andra är sena. Finns det bara skäl och personen hör av sig är det inga problem, tycker Eva Sundblad. – Det kan alltid dyka upp något. Jag ser på barn och barnbarn hur de kämpar för att få ihop livspusslet. Men om någon är nonchalant och det händer gång på gång är det inte

bra. Om de gör entré som om de äger världen och sätter i system att man ska vänta på dem. I sådana fall är det inte tidsoptimism det handlar om. Den som låter andra vänta länge visar sin makt, det är en härskarteknik, förklarar Liria Ortiz. – Det är det som är spännande med mänskligt beteende, vi kan göra ungefär samma saker men av helt olika anledningar. Det kan till exempel finnas en viss rättfärdighet i att komma väldigt tidigt: ”Titta, jag kommer i tid, jag tar ansvar”. I grunden kan det ligga att den personen ser sig som bättre än dig. ATT LÄXA upp andra för att de kommer för

sent, i stället för att diskutera saken i samspråk, kan vara ett narcissistiskt beteende, anser Liria Ortiz. Vill man verkligen hjälpa

Maj 2018

ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

”Tid är i dag en lyxvara. Ett vanligt skäl till att komma för sent är att många vill hinna med allt.” någon ska man rikta in sig på lösningar och inte straffade konsekvenser. Tid är i dag en lyxvara. Ett vanligt skäl till att komma för sent är att många vill hinna med allt. De har flexibla och otydliga arbetstider, försöker sedan peta in gymmet plus andra egna aktiviteter och barnens. Man vill hålla hemmet i toppskick, klara av att lägga livspusslet. Inte konstigt om tiden inte alltid räcker till. Till sist spricker det. PSYKOLOGEN ALEXANDER Rozental möter

dem som inte klarat pusslet, som lider av utmattning och stress. Högt tempo och luddiga gränser mellan arbete och fritid skapar psykisk ohälsa. En del klarar av att hantera det, men inte andra. Det som avgör är ofta graden av lust. Maj 2018

– De som kommer till mig har ofta planerat in för mycket, så att schemat lätt spricker. Marginalerna för oförutsedda händelser är små. Då ger jag som råd att de ska försöka få till en bättre balans mellan kravstyrd och luststyrd tid, säger Alexander Rozental. VI ÄR olika bra på att strukturera våra dagar, framhåller han. När man upplever ökad press på jobbet tar man ofta bort det luststyrda, det som kanske en gång gjorde att vi valde de jobb vi har. Fortsätter det även sedan pressen minskat kan man få problem. – Bäst är om man i ett tidigare skede kan se över sina dagar, planera dem så att man inte hoppar fram och tillbaka mellan olika uppgifter. Att lägga in vila, mer luststyrd tid, inslag av mindfulness eller meditation.

Men viljan att leva det perfekta livet och hinna med allt gäller framför allt medelklassen, påpekar Liria Ortiz. Inom arbetarklassen går man hem från jobbet när man slutar och sedan tittar man på teve, generaliserar hon. – Att vara tidsoptimist har inte så mycket med samhället att göra. Det handlar om individer som inte är så bra på att planera sin tid, det har alltid funnits. KANSKE SAKNAR en del självinsikt?

– Det ska i så fall vara någon som har funktionssvårigheter. De flesta är väldigt medvetna om det, men väljer ändå att komma sent. Men alla kan lära sig – det finns enorma mängder kognitiva hjälpmedel, som till exempel appar! MATS KARLSSON

23

URBAN WIDHOLM SPRINGER

I JanuariWIDHOLM 2018 hade SPRINGER han sprungit SEDAN 6 varv, URBAN SEDAN 25 SEPTEMBER 2017 25 SEPTEMBER 2017 STORSJÖN RUNT! 120 mil ochSTORSJÖN samlat in 500 000 kr. Målsättningen RUNT! Januari han sprungit 6 varv, är II1 maj 000 0002018 kr förhade att sprungit stötta asylsökande med 2018 hade han 9 varv, 200 mil 120 mil och samlat in 500 000 kr. Målsättningen och samlatbostad, in 800 000 kr. juridisk hjälp, arbete, weekendskola och är 1 Målsättningen 000 000 kr för stötta är att 1 000 000asylsökande kr för att stöttamed akuta hjälpinsatser. juridisk hjälp, arbete, bostad, weekendskola asylsökande med juridisk hjälp, arbete, bostad,och akuta hjälpinsatser. weekendskola och akuta hjälpinsatser.

- genom yttre och inre landskap Israel

Några av våra resor: Luther - Bach 24 aug

- en musikalisk teolog och en teologisk musiker

Rhendalen - Hildegard av Bingen 26 aug - 110o-talets mystiker med helhetssyn på livet

Ignatius av Loyola

Lutherresa - fast annorlunda 19 sept - med ”Lutherplatser” vi sällan besöker

Engelska författare

Armenien 20 sept

- skönhetens land, öster om Arafat

Berlin - Dietrich Bonhoeffer 26 sept

- med inblick i att vara kyrka i en totalitär tid

Bibel och arkeologi i Jordanien 3 okt - besök på historiska marker

Många fler resor på vår hemsida:

Israel - Lutherresor - Engelska författare Grekland - Loyola - Rom - Santiago Pilgrimsvandring till Santiago

HJÄLP URBANATT ATT NÅ NÅ MILJONEN HJÄLP URBAN MILJONEN!

SWISH 123-2649713 • BANKGIRO 5163-9136 SWISH 123-2649713 • BANKGIRO 5163-9136 Märk ASYL Märk gåvan: gåvan: ASYL urban@arefjallsatra.se • •0703-13 13 46 urban@arefjallsatra.se 0703 - 13 13 46

urban@arefjallsatra.se

Arkeologi i Jordanien

I

Bonhoeffer 2020 Passionsspelen i Oberammergau

www.exodusresor.se

Personliga möten Personliga möten med omtanke med omtanke 046 - 140 590 info@exodusresor.se

0703 - 13 13 46

NYSTART ERBJUDANDE! 10% rabatt om ni bokar en konferens med övernattning

Mån-Fred från Oktober-November 2018 www.tallnas.se • tel 0370-720 50

Tro utan tanke är som ett brev utan porto. Tanke utan tro är som ett brev utan adressat.

250 kr för 8 nr* Mejla oss på adm@signum.se eller ring 018-580 07 10. Se även www.signum.se *Gäller för nya prenumeranter.

Ange ”Amos” som kod.

Den katolska kulturtidskriften

www.begravningstjanst.com tel 036-71 02 50

www.casellsbegravningsbyra.se

www.casellsbegravningsbyra.se tel 036-100 600

www.lindstromsbegravningsbyra.se

www.begravningstjanst.com

www.lindstromsbegravningsbyra.se 036-71 02 50 tel 036-13 70 11

En del av Klarahill

Större kyrkogårdsteam i Bodens nya pastorat

Stefan Granström och Jörgen Jönsson är ett väl inarbetat team på kyrkogården i Harads. De ingår nu i arbetslaget av kyrkogårdsvaktmästare i hela Bodens pastorat.

I Bodens pastorat ingår nu även Edefors församling med säte i Harads. På kyrkogårds­vaktmästeriet innebär det ett tillskott på två erfarna medarbetare, en fin och välskött kyrkogård och en nyrenoverad kyrka. DET NYA pastoratet medför nyheter på alla plan i de berörda församlingarna. Inte minst i Edefors församling som tidigare har varit eget pastorat. Stefan Granström och Jörgen Jönsson har arbetat tillsammans med Harads kyrkogårds- och begravningsverksamhet i många år och skött det hela på två personer. De har alltid arbetat varannan helg och Jörgen har arbetat varje sommar i flera år. – Det där med att bli sjuk om den andre var bortrest, det fick man ju bara inte, ler Jörgen Jönsson. Att nu tillhöra ett arbetslag med fler kol-

Maj 2018

legor är en positiv förändring. Idag kan de få uppbackning från Boden, både på personaloch maskinsidan om så krävs. Och i sin tur rycka in och ge kollegorna i Boden ett handtag när det behövs. EDEFORS FÖRSAMLINGS kyrkvaktmästare

har byggt upp en självgående verksamhet med både känsla för ordning och uppfinningsrikedom. Kyrkogården har gravar ända från 1800-talet. – Vi har valt att hägna in och låta de äldsta gravarna som återlämnas vara kvar, berättar Stefan Granström. Kyrkogården i Harads har förutom traditionella kistplatser även minneslund och urngravplatser. – Det vi klarar av att göra själva, det gör vi själva, säger dessa allkonstnärer som hanterar det mesta från att måla och meka till att skissa fram modifierade gravramar och ramper.

I ett arbetslag på enbart två personer har Jörgen och Stefan tvingats hitta smarta lösningar och arbetsmetoder. Att de dessutom är vänner ända sedan skoltiden och jobbar bra ihop gör också samarbetet smidigt. – Jag tycker det är en väldigt fin och välskött kyrka och kyrkogård. Det syns att de vet hur det ska skötas och hur man löser problem i egen regi. De blir verkligen en tillgång i vår verksamhet, säger Ingvar Öberg, kyrkogårdsföreståndare i Bodens pastorat. UNDER FÖRSTA året i det nya pastoratet kommer hela verksamheten i alla församlingar att ses över för att successivt synkas mer. Det kan exempelvis handla om att göra taxor och service mer enhetliga, men också att utbyta erfarenheter och arbetsmetoder och bredda samarbetet. TEXT OCH FOTO: ANNA BERGSTRÖM NORDSKRIBENTEN@GMAIL.COM

25

Pride

här för att stanna I slutet av mars genomfördes Northern Light Pride, Bodens första pridefestival. Svenska kyrkan i Boden var en av medarrangörerna och Kyrkfönstret fanns på plats för att ge er läsare det bästa av det som hände. TROTS ATT Northern Light Pride invigdes

och drog igång redan på torsdag kväll var det först på fredagen som Svenska kyrkan i Boden fanns med på allvar. Under fredagskvällen stod kyrkan bakom visningen av filmen Jenny, Gud och tystnaden nere i Sagabiografens café. En tankeväckande dokumentär om den blivande prästen Jenny som öppenhjärtigt berättar om kärleken till sin fru. Efter filmen följde en intressant diskussion. Bland de som deltog fanns bland annat ungdomarna i kyrkans ungdomsgrupp Heliganerna, som först hade varit och ätit middag tillsammans innan de kom till filmvisningen. Prästen Anna Nilsson, huvudansvarig för kyrkans deltagande på Pride, berättar att man delat ut drygt 20 inträdesband till pridefestivalen till ungdomarna som sedan fortsatte sin gemenskap med att gå på konserten med rapparen Maxida Märak.

REPRESENTANTER FRÅN Svenska kyrkan i Boden fanns tillgängliga för möten och samtal i caféet på Saga både under fredagen och lördagen. Där delade man även ut knappar med budskapet Störst av allt är kärleken. Och för den pysselsugne gick det att göra smycken med regnbågsfärgade pärlor. Något som folk med liv och lust hängav sig åt när Kyrkfönstret besökte kyrkans bord under helgen. Lördagens stora begivenhet för Svenska kyrkan i Bodens del var den lyckade premiären för drop in-vigsel i Överluleå kyrka då tre

26

Operatenor Rickard Söderberg, här tillsammans med prästen Anna Nilsson, hissade regnbågsflaggan vid invigningen av Bodens första Pridefestival.

lyckliga par passade på att gifta sig. Väntan på att det första vigselparet skulle komma till kyrkan kändes lång, men när kyrkporten äntligen öppnades klev inte bara ett utan två par in samtidigt. De förväntansfulla bröllopsparen var två bröder som ville gifta sig med sina respektive livskamrater sedan många år. Prästerna Ivar Sundström och Anna Grenholm fick därmed börja med att förrätta ett dubbelbröllop.

Paren fick välja mellan redan utvalda musikstycken. Under bröllopet sjöng därför solisten Pernilla Selberg Östlund ”För kärlekens skull” av Ted Gärdestad till ackompanjemang av Julia Magnusson vid pianot. Efter vigseln skålade alla närvarande i bubbel, och sedan väntade ett välfyllt fikabord på bröllopsparen och deras gäster. –­Dagen blev fantastisk och precis som vi hade tänkt oss, säger en av de lyckligt nygifta. UNDER LÖRDAGEN inföll också det som många nog uppfattade som festivalens höjdpunkt, nämligen Prideparaden. En av de drivande bakom hela festivalen, Lotta Styvén,

Maj 2018

”Bodens Pridefestival är här för att stanna. Och kommer då att växa sig ännu större och starkare. Det här är bara början. Var så säkra.” lig högmässa? Anna Nilsson förklarar närmare när vi slår oss ned en stund i Pridecaféet: – Alla våra gudstjänster ska vara inkluderande, men här har jag som satt ihop programmet varit extra noggrann med utformningen. Jag har försökt att sänka trösklarna så att alla verkligen ska kunna vara delaktiga. Hon har tagit inspiration från tidigare regnbågsmässor i Luleå och Umeå. Det gäller val av texter och musikinslag. Precis som med Prideparaden var detta Bodens första regnbågsmässa, och liksom med tåget är planen att den ska återkomma. – Vi vill kunna ha en regnbågsmässa varje termin, säger Anna Nilsson. Irene Gustafsson, som brinner för dessa frågor var kyrkvärd under gudstjänsten. – Så fort jag fick veta att Svenska kyrkan skulle anordna en regnbågsmässa sade jag direkt: ”Där måste jag få vara kyrkvärd”. Och så blev det. UNDER MÄSSAN var kyrkan

berättar om dess tillkomst: – Jag är aktiv i Bodens riksteaterförening. Vi hade redan bokat in tenoren Rikard Söderberg för en konsert. När sedan en prideflagga brändes ned så ville Rikard ge Boden en ny. Jag kontaktade hans manager och Rickard ville gärna inviga festivalen som vi då lade i samband med hans besök här. På Kvarnängen samlades deltagarna i Prideparaden i god tid innan det var dags för avmarsch. Många olika föreningar, men även privatpersoner, deltog i tåget, alltifrån politiska partier till idrottsföreningar, skolor, Svenska kyrkan, Bodens kommun och Region Norrbotten. Totalt var det ca 550 personer i det 500 meter långa tåget som gick bakom den högtalarförsedda bilen som ledde paraden. Maj 2018

FRÅN KVARNÄNGEN

gick tåget till järnvägsstationen. Sedan tillbaka till Kvarnängen, upp till kommunhuset, förbi stora Coop och vidare till Medborgarplatsen där det hela avslutades. Till pulserande discomusik dansade alla paraddeltagare. De dialogpoliser som var på plats var då minst lika glada som deltagarna - allt hade förflutit lugnt. En av de som gick under Svenska kyrkans banderoll i tåget var volontären Irene Gustafsson. –­Banderollen har vi fått låna från Luleå, men inför framtida Pridefestivaler kommer Svenska kyrkan i Boden att skaffa en egen, säger Anna Nilsson. Vad skiljer en regnbågsmässa från en van-

draperad i regnbågsflaggor. Luisa Landewall och Julia Magnusson utgjorde, på grund av sjukdom, en lika hastigt inkallad som väl sammansvetsad sång- och pianoduo. Anna Nilsson höll en tänkvärd predikan och sedan ledde hon och kollegan Anna Grenholm nattvarden. Anna Nilsson har själv haft huvudansvar för planerandet av kyrkans Pridedeltagande, men på plats under helgen var det många som delade på uppgifterna. Inför kommande festivaler ska fler dela på ansvaret för planeringen och genomförandet. – Då blir vi mindre sårbara om någon exempelvis skulle få förhinder, och vi har möjlighet att göra mer som kyrka, att öka vår närvaro och att ha ett bredare program. Vilket låter som en utmärkt idé, för Bodens Pridefestival är här för att stanna. Och kommer då att växa sig ännu större och starkare. Det här är bara början. Var så säkra. TEXT: JOHAN E. SKOGLUND JOHAN.SKOGLUND@AMSAB.ORG

27

Reflektioner över skapelsen I denna serie reflekterar Maare Tamm kring skapelsen. Serien består av 5 delar. I förra numret av Kyrkfönstret avhandlades del 1: Begynnelsen. I detta nummer avhandlas del 2: ”Förutsättningar för liv” som kommer att handla om människans förhållande till elementen, framför allt till ljus, luft, eld och vatten.

Del 2:

Förutsättningar för liv

D

et finns vissa element som är nödvändiga för allt liv. Ett av dessa är ljuset. Utan ljus finns inget liv. Livet på jorden behöver även en atmosfär som innehåller syre för att människor och de flesta andra djur och arter ska kunna andas. Utan luft skulle vi alla dö. Alla kända livsformer är också beroende av vatten vilket är ytterligare en förutsättning för liv på jorden. Naturvetenskaperna ställer frågan om livets ursprung, en frågeställning som försöker ge svar på hur livet på jorden uppstod. Trots frågans stora betydelse inom biologi och filosofi görs bara glesa och sporadiska framsteg på området. Ingen enskild förklaringsmodell för hur livet uppstod är allmänt vedertagen. Den bibliska tanken på livets ursprung och dess förutsättningar är att det är Gud som är livets källa. Det är också Gud som är suverän herre över livet. I sin försyn har han skapat alla förutsättningar för livets uppehållande. I Första Moseboken står att läsa: I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. När Gud har fastställt de grundläggande byggstenarna låter han livet välla fram. Låt oss i det följande se på de elementen som är förutsättningar för allt liv på jorden.

LJUSET

Vi får vårt ljus från solen och vi är helt beroende av solljuset, från det vi föds och livet ut. Om solen skulle slockna kommer mörker att täcka hela jorden och det mänskliga livet kommer att upphöra. Så beroende av ljuset är människan. Att det inte fanns något liv före ljuset kan vi också se från skapelseberättelsen där det står: I begynnelsen skapade Gud himmel och 28

jord. Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet… och Gud sa: ”Ljus bli till” och ljuset blev till. På jorden fanns således inget liv, inte förrän ljuset blev till. Det fanns endast ett kaosmörkrets tystnad. Med ljuset förändrades i ett slag det mörka tillståndet till en värld i vilket det är möjligt att leva. Människan har utvecklats i harmoni med ljusets växlingar – med ljus och mörker, dag och natt, sommar och vinter - som styr vårt välbefinnande, vår hälsa och vår biologiska klocka. LJUSET HAR alltid framställts som det goda,

medan mörkret har fått stå för det onda. Mörkret har oftast upplevts som hotfullt och skrämmande. I Bibelns tid ingav mörkret fruktan och skräck. Mörkret betraktas i Bibeln som en ond andemakt som verkar i världen. Den påverkar människor och orsakar lidande för alla. Den lurar människor bort från Gud. Men redan under Gamla testamentets tid nyanseras bilden genom att i mörkret se även ljuset. Vi kan läsa vad profeten Jesaja säger: Det folk som vandrar i mörker ska se ett stort ljus, och för dem som bor i dödens land ska ett ljus stråla fram (Jes. 9:2). I Nya testamentet (Joh. 8:12-14) kompletteras det hela när Jesus säger: Jag är världens ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus. Dessa bibeltexter gav människorna trygghet och tröst och därför kunde de uthärda mörkret i visshet om att Gud fanns också i det. Men mörkret har fortsatt varit något oroande och kusligt. Inte så sällan uppfattade våra förfäder mörkret som något obehagligt, rent av otäckt. De trodde att nattens mörker gästas av spöken, att vålnaden som uppstått från de döda söker kontakt med de levande, och att djävulen företrädesvis visar sig på natten.

Ljuset påverkar människan på många olika sätt. Tänk dig ljuset som solstrålar genom lövtaket i en skog, en solnedgång vid havet, en ruin upplyst om natten eller en liten lampa i fönstret som välkomnar dig när du kommer hem. Och vi kan konstatera att ljuset ger oss inte endast dagsljus utan också känslomässiga upplevelser. En av ljusets viktiga funktioner är att styra vår vakenhet och sömn. Ljuset hjälper till att kontrollera den biologiska klockan. Detta betyder att vi är vakna på dagen, då det är ljust, och sover på natten, då det är mörkt. Vi kan inte lagra ljus så vi behöver komma ut i dagsljuset varje dag för att må bra. Ljuset har även direkta effekter på humör och uppmärksamhet. En solskensdag alstrar glädje och gör att hjärnans belöningssystem fungerar positivt. Ljuset påverkar också immunförsvaret, aptiten och många fler av våra funktioner och beteenden. MEN LJUSET är inte enbart av godo. I en upp-

lyst värld idag har mörkret blivit en bristvara. Det ljus som utomhusbelysningen alstrar påverkar både människor och djur. Det har idag blivit så ont om verkligt mörka platser att många av oss aldrig ser stjärnhimlen. Frånvaron av en sådan upplevelse är en existentiell förlust. Nattlevande djur och insekter påverkas också när mörkret försvinner. De blir desorienterade, får svårt att finna föda och riskerar att bli störda i sina reproduktionscykler. Den gamla växelverkan mellan ljus och mörker verkar inte längre vara giltig i vår tid. Det kanske är dags att åter sätta värde på det Gud har sagt om balansen mellan ljus och mörker: Jag danar ljuset och skapar mörkret, jag ger lycka och skapar olycka. Jag, Herren, gör allt detta. (Jes. 45:7)

Maj 2018

Människan har utvecklats i harmoni med ljusets växlingar — med ljus och mörker, dag och natt, sommar och vinter — som styr vårt välbefinnande, vår hälsa och vår biologiska klocka.

LUFTEN

Ett annat element som är väsentligt för människan är luften. Den består i huvudsak av syre. Syre behövs till vår egen och de flesta andra organismers överlevnad. Syret som finns i atmosfären har genom fotosyntes bildats av gröna växter på land, av vattenväxter och blågröna alger i haven. Syre är helt avgörande för livet på jorden, och cirka en femtedel av jordens atmosfär består av syre. I Första Mosebokens andra kapitel kan vi läsa... då formade Herren Gud människan av jord från marken och blåste liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse. Från första början kan vi se luftens livgivande inflytande. Den luft vi andas är så självklar för oss att vi oftast inte funderar över den. Att dö innebär att ge upp andan. Jesu sista ord på korset bekräftar det när han säger: I din hand befaller jag min ande. Människors hälsa och välbefinnande är således beroende av den luft vi andas. Men luften måste ha hög kvalitet. Idag är det inte alltid så. Luftföroreningarna utgörs av en komplex mix av partiklar och gaser som förMaj 2018

orenar luften. Partiklarna härrör dels från naturliga utgångspunkter som jorderosion och olika biologiska källor, dels från mänskliga aktiviteter som trafik, industrier, vedeldning, jordbruk och hushållsaktiviteter. Dessa föroreningar skapar ohälsa i form av allergier och andra besvär. Vi vet egentligen ganska litet om våra tidigaste förfäders problem vad gäller luften. Men man tror allmänt att deras hälsa och välbefinnande var redan på ett tidigt stadium beroende av var de levde. I låglänta områden med fuktiga marker frodades sjukdomar lättare än i högre områden där luften var torrare och solljuset vanligare. I Bibeln används luft och ande som synonymer. Vi vet att hebreiskans vanligaste ord för ande är ruah, vilket betyder vind, vindfläkt. Nya testamentets motsvarande term är pneuma, att blåsa eller fläkta. När det gäller ruah, dvs. vind, finns många bibliska texter som visar hur de gamla israeliterna mötte vindarna: de mötte dem som levande krafter. Särskilt talade de om ”världens fyra vindar” som blev liktydiga med de fyra väderstreck-

en. Trots att vinden alltid var påtaglig i deras vardagliga liv förblev dess egentliga karaktär en gåta. Vinden var ett under, i grunden oåtkomlig och hemlighetsfull. I Nya testamentet används orden ande och andedräkt. Andedräkten är det livets fläkt som fyller människans lungor och tillåter henne att andas. På många bibliska ställen kan vi läsa om andedräkt, livskraft, livsande, dvs. det som skänker människan liv. Människans livsande uppfattas som en gudagåva, ett utflöde ur Skaparens allt livgivande andedräkt. ELDEN

Ytterligare ett element som är väsentligt för människan är elden. Våra tidigaste förfäder levde som nomader. De vandrade på obrukad jord och slog ned sina boplatser där det fanns föda. De levde i tillfälliga grottor som gav skydd mot vilda djur. De jagade på de vidsträckta slätterna där stora flockar av vildhästar, bisonoxar, åsnor och antiloper strövade omkring. Under istidernas kalla perioder var det grottorna som fick tjäna som bostäder. Under de varmare mellanperioderna, när 29

Reflektioner över skapelsen isen drog sig tillbaka mot norr, lägrade man sig under ett klipputsprång eller under bar himmel.

VATTEN

Vatten är ett element som är lika viktigt för människan som ljus, luft och eld. Under hela livet måste en människa flera gånger dagligen FÖRMÅGAN ATT utnyttja elden blev en viktig fylla på sitt vattenförråd och inget samhälle i vändpunkt i den mänskliga utvecklingen. världshistorien har kunnat förhålla sig likgilUpptäckten av eldens förmåga att ge värme tigt till frågor om vatten. skedde sannolikt av en slump. Ett träd som Från tidernas begynnelse, när de första träffades av blixten gav en glöd som man kunmolnen bildades och det första regnet föll, de bära till sin grotta. Där upptäckte man att har vattnet på jorden varit i ständig rörelse den kunde värma grottan under en längre tid. i ett kretslopp. Om och om igen har samma Elden blev människans viktigaste hjälpvatten förts från jordytan till atmosfären medel för att kunna inta kallare områden och och tillbaka igen. Väl i atmosfären stiger vatatt överleva i skiftande klimat. Elden spred tenångan, avkyls och kondenserar till moln. värme och trygghet, och eldskenet fördrev När temperaturen är den rätta utfälls vatten rovdjuren. När man tog elden i bruk började ur molnen och faller ned som regn eller man också laga mat. Tidigare hade männsnö på jorden. En sådan kretsgång har gett iskan livnärt sig på råa matvaror, nu började människan en vision av universum som ett man koka maten och därigenom göra den harmoniskt helt där allt sker regelbundet och mer lättsmält samt mer hållbar. Även eldens enligt ett visst mönster. Naturkatastrofer stör rök kunde vara välsignelsebringen sådan ordning och skapar förvirring och ande. I områden där insekter fruktan. En känsla av osäkerhet inför var besvärande kunde en naturens nycker blir en bestående De olika enkel eld avge mycket erfarenhet för de drabbade. rök och hålla insekterelementen — ljus, NÄR VÅRA tidiga förfäder långna borta. Utan tvivel såg de tidiga männluft, eld och vatten — samt började sprida sig över höll de sig till olika iskorna elden som en är förutsättningar jorden vattendrag. I de fruktbara flodgåva från ovan som på länderna kring Eufrat och Tigris många sätt förbättrade för allt liv på började människorna så småderas tillvaro. jorden. Men elden kunde ningom odla säd. Klimatet hade också förstöra. Stora gräsblivit varmare och skogarna hade bränder kunde omintetgöra börjat breda ut sig över de stora stäpperall vegetation på stäpper, och åskna. Det nya landskapet började tränga undan nedslag kunde sätta igång skogsbränder. Vuljägarnomader och en ny människa, väpnad kanutbrott med glödande lava kunde utplåna med nya redskap, gjorde entré. Bonden och mycket av naturens liv. herden började nu inta landet. Det medförde att folket blev allt mer bofast. I BIBELN finns flera ställen som handlar om Vatten har stort utrymme i hela Bibeln och eld, men där får den ofta en överförd andlig omtalas både i bokstavlig och överförd betybetydelse. Mycket tidigt, i den Första Mosedelse. Vi läser om vatten redan i Första Mosebokens 19 kapitel använder Gud eld som ett boken (1:2) där det sägs att Guds Ande sväförstörelsevapen: Då lät Herren ett regn falla vade över vattnet, och i skapelseberättelsen över Sodom och Gomorra, ett regn av svavel talas om hur Gud skilde vatten från jord. Men och eld från himlen. redan i Första Moseboken ser vi hur vattNågot senare känner vi igen berättelsen net kunde användas på ett skadligt sätt när om Mose och den brinnande busken (2 Mos Gud vidtog åtgärder för att återställa den av 3:5-6). Det ges ingen förklaring till fenomemänniskor förstörda skapelsen. Som bestraffnet mer än att Mose såg ett starkt ljussken ning för människors ondska sände han en från ”någonting” som gav intrycket att busstor översvämning, som nästan utplånade ken framför honom stod i brand. Sedan hörde mänskligheten. Denna händelse kallas idag han en röst som presenterade sig som Gud den stora floden eller syndafloden och dess och sa att marken omkring busken var helig. existens är vetenskapligt fastlagd. Vattnet Eldskenet ser vi också senare som står således både som uttryck för ordning och den ”pelare av eld” som svävade framför liv, samt för död och förbannelse. israeliterna och visade dem vägen under Den stora religiösa händelsen i Israels hisflykten från Egypten (2 Mos 13:21) och visade toria är vandringen genom Röda havet, vars sig också högt uppe på berget Sinai (2 Mos vatten stod som en mur på båda sidor om 24:17). israeliterna och räddade dem, för att sedan Den eld som Bibeln beskriver i texten ovan vända tillbaka över egyptierna, och dränka är inte en vanlig eld som vi menar utan elden dem. När något senare i historien Mose förde här representerar Guds helighet. Det är Gud israeliterna genom öknen och när de törstade själv som är en förtärande eld. gav Gud dem vatten att dricka. Gud sa: ... Du 30

ska slå på klippan, och då kommer det vatten ur den, så folket får dricka (2 Mos: 17:6). Mose gjorde så och då strömmade vatten fram ur klippan. Inte under hela vandringstiden, som varade i fyrtio år, behövde folket törsta. ÄVEN I Nya testamentet finns beskrivning-

ar på Guds handlande genom vatten. Jesu offentliga verksamhet började med att han lät döpa sig av sin släkting Johannes. Johannes sänkte ner Jesus i floden och döpte honom. Reningsceremonier med vatten var vanliga i judendomen (Matt. 3:1-17). När Jesus något senare i Markusevangeliet stillar stormen säger han: Tig! Håll tyst! (Mark 4:39). Vinden lade sig och det blev alldeles lugnt. Lärjungarna häpnade och menade att till och med vindarna och sjöns vatten lyder honom. Ytterligare något senare får lärjungarna se hur Jesus går på vattnet. Därigenom visade Jesus att han är herre över kaosmakterna, och vattnets herre. Även idag använder kyrkan vatten för att sammanföra oss med Gud. Det sker vid varje dop då den döptes huvud bestryks med vatten. Dopet är den rit genom vilken vi upptas i den kristna kyrkans gemenskap. Ordet är besläktat med dopp, eftersom dopet ursprungligen utfördes, och i många sammanhang fortfarande utförs, genom nedsänkning i vatten.

DE OLIKA elementen - ljus, luft, eld och vatten – är förutsättningar för allt liv på jorden. Med dagens kunskap och dagens synsätt är vi inte säkra på att skapelsen blev fullbordad på den sjunde dagen. Skapelsen befinner sig i ständig förvandling och i vårt förflutna finns nästan alltid en förutsägelse om framtiden. Allt liv tonas samman till en helhet av beroenden som är i ständig utveckling, men förutsättningar för allt detta är trots allt de olika elementen. Den tekniska utvecklingen har på sistone förändrat inte bara det mänskliga samhället utan också de mänskliga livsvillkoren, och de element som är viktiga därtill. Utnyttjandet av kärnkraften har till en del befriat oss från användandet av elden som vi tidigare tog i anspråk för att värma upp våra bostäder. Det elektriska ljuset har till stor del ersatt oljelampor och andra ljuskällor och förvandlat våra hem, gator och butiker till ljusa platser dygnet runt. Vetenskapen funderar vidare om öknarnas blomstring kan äga rum genom bevattning med avsaltat havsvatten. Ännu obrukade energikällor ska enligt vetenskapen komma till användning, såsom solen, tidvattnet och vindarna. Alltjämt står vi vid begynnelsen av den tekniska utvecklingen som kan förvandla de livsviktiga elementen till mer nytta än de har i dagsläget. TEXT: MAARE TAMM MAARE.TAMM@TELIA.COM

Maj 2018

Korsord

TÄLT FÖR NOMADER

BUDANTAL

TID FÖR LEK OCH BAD

ALBA

TUNNA BOR KAN DET LIGGA NÅGOT I GLÖD LÄRJUNGE KÖKSMÅTT

ELSAS DRÖM

KYRKA PÅ GOTLAND

VISA AKTNING TILLBRINGARE

FÖR DE ALLRA BÄSTA

VAR JU SALOMO

PÄRT HAR SINA SKÅLAR

BITTIDA

HINDRAT

BERÖM

ÄNDSTATIONEN

GRUVGÅNG

SOUVE- FLICKAN I ÄNGNIREN LASTAD

LANDET ÖVERTAGNA KUNDE VALA

PASSERAR ROTTERDAM GUSTAFSSON RÖNN- SERIELUND FIGUR

ENSE

LE BELÅTET MAMMA I MUSIKAL KOMMER FRAM TILL

URGAMMALT

REGLERAD MATORDNING

DEN KAN PLATSEN GAGNA ÄR FRID- KRYSSLÖSARE FULL

NJUGGT

SAKNAR GUDSTRO

TAL I TAL

HÖGRE PARTI

GNÄLL SUMPA

DÄRFÖR PIANISSIMO

TAR DET I UPPFÖRSBACKEN STYR

LYSER GUL I ÅKERN

GARFUNKEL

P SA L MEN ”Ge oss din blick för dolda möjligheter. Ge fantasi att aaaaa aaa aaaaa , Gud, i din tjänst för fred och bröd åt alla. Gud gör oss kloka!”

TAS UPP I DOM YTOR

SPRÄNGÄMNE

BOK F1802

Sänd in lösningen till: FÖRSAMLINGSEXPEDITIONEN, Strandplan 25, 961 34 BODEN senast senast 25 juni. De tre först öppnade rätta lösningarna vinner en presentcheck till en kyrklunch. Vinnarna får besked per post, och sina namn publicerade i nästa nummer av Kyrkfönstret. Namn................................................................................................................................................................................................................................................................. Adress............................................................................................................................................................................................................................................................... Postadress ....................................................................................................................................................................................................................................................... Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: Ove Karlsson i Alträsk, Eva Samuelsson på Garnisonsgatan och Stig Lindgren på Kommendörsgatan. Maj 2018

31

Sommar- och semesterplanering för vår tid Snart är det sommar och semestertid, då ska vi minsann vila och hämta nya krafter och få ny inspiration. Kanske är resan, eller rentav resorna, som vi längtat efter inbokade sedan länge. Nu ska vi bara hitta tid för att packa resväskan ... SNART ÄR det äntligen dags att uppleva de där dagarna som många av oss har planerat in sedan länge. De lata dagarna i solen, på stranden, dagarna tillsammans med barnen, eller ihop med vännerna. Eller kanske dagarna då vi ställer i ordning våra hem för besök av släkten som efter en lång vinter ska komma på besök till Boden och Norrbotten. Det är många viljor och många tankar i omlopp när vi talar om sommar och semester. Till det kommer allt det där andra som vi ”måste” göra medan vi är lediga. Det är nu huset måste målas, taket fixas efter vinterns stora snömängder, gräsmattan ska klippas och grödorna sättas i jorden. Ja, det som vi ibland anser ”måste” göras kan bli till listor som inte verkar ha något slut. Ibland känns det nästan som komikern Ronny Eriksson sa: ”Jag vaknade, och så var den dagen förstörd”. ÄNDÅ LEVER vi med idealet att det är nu på sommarn allt ska ske. Och att vi efter längre eller kortare semester dessutom ska vara utvilade och inspirerade. Väl tillbaka i arbete och vardag tänker vi att den vila vi har fått ska räcka under årets resterande 47 eller 48 veckor – ja, ända till nästa sommar. Riktigt så enkelt är inte mitt liv, och knappast någon annans liv heller. Den semesterhets som ibland drabbar oss blir något som sätter fingret på en viktig och avgörande fråga: Vad är vila och vad är återhämtning på riktigt? Vila och återhämtning är något som vi människor är i ständigt behov av att få. Nattens sömn och dagens aktiviteter, veckans arbete och helgens lediga dagar. Redan i

32

Bibelns första bok beskrivs hur dag och natt uppkommer, hur veckan blir komplett först när en dag ägnas åt vila. Rytmen med aktivitet och återhämtning är nedlagda i oss alltifrån skapelsen, och det upprepas av Herren när han ger oss de tio budorden. Lite senare i Bibeln talas det även om jubelår, eller om hur åkrar behöver ligga i träda och vila med jämna mellanrum. Den åker som brukas utan uppehåll mister snart sin kraft att ge gröda, precis som vi gör när vi bortser från våra behov av vila och återhämtning. Men ibland är det som om vi gör vilan och återhämtningen till ytterligare en aktivitet, som vi ska planera in och hinna med för att vår vecka eller sommar ska bli komplett. I SOMMAR hoppas jag att vi alla får uppleva känslan av att fyllas med kraft och energi. Kanske sker det genom vila och sömn, eller genom att vi får göra det som vi verkligen tycker om. Solen och värmen är viktiga, så det är bäst att passa på att njuta när nätterna nu är ljusa och ljumma. Någon känner hur batterierna laddas när den sitter och tittar på fiskeflötet en sen sommarkväll, en annan av att den får dricka morgonkaffet ute på balkongen. Oavsett vad som ger just dig energi hoppas jag att du finner stunder och platser som verkligen ger dig den återhämtning

du förtjänar och behöver. Men jag vill också skicka med en utmaning, både till mig själv och till er andra. Utmaningen är att inte söka eller planera in återhämtningen, utan att låta vilan bara komma. Det är så lätt att vi bokar en förmiddag på spa, en natt på hotell, eller en vecka i husvagn, och genom det tror att vi fyller på med energi. Visst är det ibland just de veckorna som ger oss ro, men gör ett försök i sommar att inte planera en dag i veckan, eller om du kan, att välja en dag när du vaknar och låter dagen bli som den blir. LÅT DEN dagen, som blir din vilodag, bli en tid då Gud och återhämtningen kommer dig till mötes. Kanske kan den sommar som ligger framför oss då bli en tid när vi skapar goda rutiner, ett liv där vi lever som vi är kallade, med aktivitet och vila i en god blandning. En sommar som skapar ett mönster som gör att vi på riktigt håller under resten av året.

Med önskan om en välsignad sommar! HANS JOHANSSON DIN KYRKOHERDE I SVENSKA KYRKAN I BODEN HANS.JOHANSSON@SVENSKAKYRKAN.SE 0921-775 43

Maj 2018