Kyrkfönstret jul 2019

Kyrkfönstret DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN BODEN NR 4 2019

Porträttet: Jonas Gardell

”Jag är präst, det är inte något som bara jag säger”

Utlandsprästen gör allt mellan himmel och jord Grabbhörnan fixar fint i Matteuskyrkan

Zuzanne Engman tar skotern till julottan i Tallberg

”En sådan tradition bryter man inte” Tema: Fest Julbordets rätter är mer än mat. Här samlas tradition och gemenskap på ett sätt som går utöver själva måltiden.

Och samma sak gäller under alla årets högtider. Våra fester talar om vilka vi är, och blir ett viktigt steg i formandet av en identitet.

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

19am3263_omslag_20900.indd 1

2019-11-13 09:46:21

Redaktören har ordet

18

Önskan om en fridfull jul Jul, jul, strålande jul, glans över vita skogar, himmelens kronor med gnistrande ljus, glimmande bågar i alla Guds hus, psalm som är sjungen från tid till tid, eviga längtan till ljus och frid!

Jul, jul, strålande jul, glans över vita skogar!

J

ag älskar den här julsången! Den komponerades redan 1921 av Edvard Evers, som skrev texten, och Gustaf Nordqvist, som stod för musiken. Första versen vittnar om hur julen och dess traditioner sedan långt tillbaka har spridit ljus och värme till oss människor i det snöklädda Norden under vinterperiodens kyla och mörker. För mig inrymmer de få raderna allt som är viktigt under julen – den gnistrande snön, den stjärnklara himlen, alla de fladdrande ljusen och allas vår önskan om en fridfull jul – även om friden kan se väldigt olika ut för oss beroende på vilka vi är och vilka erfarenheter vi bär med oss.

Det här numret av Kyrkfönstret är som vanligt en salig blandning med ett och annat stråk av julefriden runt om i Svenska kyrkan i Boden. Bland annat åker vi på ett stämningsfullt vinteräventyr till Tallberg, där skribent Joakim Nordlund har mött makarna Sibylla och Olav Engman, som lagt ner så mycket kärlek och arbete i att hålla liv i det vackra lilla kapellet där. Vi besöker även julfirandet på Klippan i Harads. I sin artikel berättar Anna Bergström om hur mötesplatsen, som för många har blivit som ett andra hem, låter nya

och gamla svenskar mötas kring våra jultraditioner, samtidigt som de tränar svenska och lär känna varandra.

Slutligen låter skribent Johan E. Skoglund oss möta killarna i Grabbhörnan, som är med och bidrar till julfriden i Matteuskyrkan med sin fikaservering efter juldagsmorgonens gudstjänst. Vi har även fått en julhälsning från soliga Florida, tittat lite närmare på några svenska jultraditioner och kallat kyrkoherden till julottan, så: Kom, kom, signade jul!

Sänk dina vita vingar över stridernas blod och larm, över all suckan ur människobarm, över de släkten som gå till ro, över de ungas dagande bo!

Kom, kom, signade jul, sänk dina vita vingar!

Med önskan om en välsignad jul till CAMILLA ARVIDSSON var och en! kommunikatör 0921-775 32 camilla.arvidsson@svenskakyrkan.se

”För mig inrymmer de få raderna allt som är viktigt under julen”

Innehåll

4 Julotta i Tallberg 6 Hälsningar från Florida 8 Krönika: Hans Johansson 10 Tema: Fest

Maten som gör festen 14 Porträtt: Jonas Gardell 18 Yoga: det gudomliga

finns i allt 22 Är du giraffen i rummet?

26 Jul på Klippan i Harads 30 Tyngd och stress i juletid 31 Korsord

22

2

19am3263_ledare_innehall_20901.indd 2

N VA

ENMÄRK

E T

Redaktör: Camilla Arvidsson Adress: KYRKFÖNSTRET, Strandplan 25, 961 34 BODEN Mejladress till redaktören: camilla.arvidsson@svenskakyrkan.se Telefon: 0921-77 532 Upplaga: 13 300 exemplar Foto, förstasida: Joakim Nordlund Webbplats: Svenska kyrkan i Boden: svenskakyrkan.se/boden Ansvarig utgivare: Sara Grant, sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Distribution: PostNord Tryck: Stibo Complete 2019

S

Kyrkfönstret EN DEL AV

Trycksak 5041 0004

November 2019

2019-11-13 09:46:22

FOTO: CAMILLA ARVIDSSON

Kyrka för framtiden UNDER BODENS Skördefest och

Jubileumskalas för 1-åring I oktober firade Boden integration och samverkan (BIS) på Soldatgatan 1-års jubileum med ett stort kalas, där besökarna fick veta mer om

­ akgrunden till BIS, vad b verksamheten består av idag och vad den kan komma att betyda för Boden i framtiden.

Biskopsbrev om klimatet I HÖSTAS lanserade Svenska kyrkans

19am3263_plock_21029.indd 3

BISKOPSBREVET

Biskopsbrevet.

FOTO: GUSTAF HELLSING/ IKON

poängterar att utifrån en kristen livssyn finns vägar framåt även genom kris – men att tiden är knapp. Och just därför behövs en helhetssyn och ett engagemang utifrån den bästa tillgängliga kunskapen som finns, inte minst på det andliga om­­rådet.

FOTO: GETTY IMAGES

FÖR ALLA FLICKORS RÄTT TILL ETT VÄRDIGT LIV

/ ikon

November 2019

SVENSK PSALM 104

telser om hur förutsättningarna försämras för rennäringen. Vi hör våra systerkyrkor runtom i världen vittna om hur klimatet tydligt påverkar deras liv – hur kan vi hjälpa till att undvika att de som bidragit minst till krisen drabbas hårdast? Vi behöver ta ansvar för vad vi lämnar efter oss till våra barn och kommande generationer, säger Luleå stifts biskop Åsa Nyström.

foto: jesper wahlström

biskopar ett nytt biskopsbrev om klimatet. Det innehåller både fakta, teologisk reflektion och uppmaningar till så väl beslutsfattare och enskilda människor.

Biskopsbrevet talar om klimatkrisen på ett sätt som knappast gjorts tidigare. Det inleds med en sammanfattning av kunskapsläget som följs av en existentiell och teologisk reflektion om vår roll som människor, hot, ångest och hopp. Biskopsbrevet mynnar sedan ut i vägar framåt och uppmaningar till beslutsfattare i Sverige och internationellt, till näringslivet och organisationer såväl som till enskilda människor – och självklart till Svenska kyrkan och kyrkor i hela världen.

– I vår närmiljö smälter glaciärer­na och vi nås av berät-

Höj glädjerop till skyn vid denna glada syn: här kommer Sions förste, bland konungar den störste.

Hosianna, pris och ära!

Vår konung är nu nära.

Miljödagar tidigare i år tilldelades Bodens pastorat Svenska kyrkans miljödiplomering för hållbar utveckling. Diplomet överlämnades av Luleå stifts domprost Charlotte Rehnman till biträdande kyrkoherde Anna Grenholm vid en kort ceremoni på marknadsområdets utescen.

Svenska kyrkans miljödiplomering för hållbar utveckling är ett redskap för kyrkor och församlingar som vill ställa om sin verksamhet så att den bidrar till en utveckling som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar för alla människor. Arbetet för att bli miljödiplomerade har genomförts av personal och förtroendevalda inom Svenska kyrkan i Boden. På så sätt har alla kunnat bidra med förslag på förbättringar i hållbarhetsarbetet. ­– Ett arbete kring hållbarhet och miljö får aldrig avstanna eller falla i glömska.

Istället handlar det om att lyfta frågor kring hållbarhet och ge förtroendevalda och personal verktyg att fatta genomtänkta och avvägda beslut i det som rör klimat, miljö och hållbarhet, säger kyrkoherde Hans Johansson.

Miljontals flickor i världen lever under förtryck och utsätts för hot, våld och övergrepp. Det kan vi aldrig acceptera.

svenskakyrkan.se/act

3

2019-11-13 09:46:21

Annandag i Tallberg

i ett ­kapell som vårdas med hjärta Vill du fylla annandagsförmiddagen med ett stillsamt och stämningsfullt vinteräventyr rekommenderas färden till Tallberg. Där högst upp i Bodens kommuns norra hörn firas då julotta i byns gemytliga och välskötta kapell.

TALLBERG LIGGER i Vitådalen, knappa tio mil från Boden. I byn bor bara fyra personer och två av dessa är makarna Sibylla och Olav Engman. Det hindrar dem inte från att ha ett kapell i toppskick. Sibylla och Olav och ytterligare några personer lägger ned sin själ i arbetet med att hålla liv i kapellet. Det har de också lyckats mycket bra med.

Och när det bjuds in till gudstjänst bjuds det också med hjärtat.

– Jag är ju född i Långsel och min man kommer från Tallberg. Men vi har bott i Gam­ melstad. När vi fick pension och flyttade till­ baka hit upp så var inte kapellet i så bra skick, berättar Sibylla Engman.

Men det är det i dag. De vackra fönstren är skrapade och målade och byggnaden är välvårdad både invändigt och utvändigt.

ZUZANNE ENGMAN är dotter till Olav och Sibylla Engman. Precis som systern Mirjam hjälper hon till så mycket som hon kan. När det vankas julotta finns en tradition som hon heller inte viker på.

– Då tar jag skotern, så är det bara, säger hon.

Sedan ler hon. Den beslutsamheten har med all säkerhet varit en hjälp i arbetet med att återställa kapellet i Tallberg i gott skick.

Flera från bygden har bidragit och Zuzanne Engman har bland annat vävt mattan som ligger längs altargången. Hon har också vävt altarduken.

4

19am3263_annandag_i_tallberg_21032.indd 4

– Det känns ju meningsfullt och roligt att vara med och bidra. Men det är inte bara jag.

Vi är flera, säger hon.

Det brukar hållas tre gudstjänster per år, samt några bildvisningsaftnar i kapellet.

Ut­över det används det lilla vackra kyrko­ rummet till bland annat dop. Och kyrkobe­ sökarna möts av såväl fysisk som mänsklig värme.

– Vi vill att de som kommer hit ska trivas och känna sig välkomna, förklarar Sibylla.

JULOTTAN I Tallberg börjar traditionsenligt

Gästerna som är på väg till det lilla ­kapellet i Tallberg möts av den här charmiga ­anslags­tavlan.

”Min hembygd är viktig för mig. Och jag vill inte leva i ett gudlöst samhälle. Det här vill jag vårda så länge jag lever.”

Sibylla Engman om kärleken till kapellet

klockan 11.00 på förmiddagen. Efter guds­ tjänsten serveras bland annat hembakad mjukkaka och saffransbulle. Bara den är värd resan. Att Sibylla Engmans hjärta klappar för Tallbergs kapell går inte att ta miste på.

– Min hembygd är viktig för mig. Och jag vill inte leva i ett gudlöst samhälle. Det här vill jag vårda så länge jag lever, säger hon.

Det här är också platsen där makarna Sibylla och Olav Engman sade ja till varandra inför prästen. Det var i april 1957. Året inn­ an hade kapellet invigts och både Tallbergs kapell och makarna Engman har åldrats med värdighet.

– Det känns viktigt att få ha det här. Att träffas så här. Det är viktigt för mig men jag märker att det är viktigt för många andra också, säger hon.

Hon tar en liten paus innan hon fortsätter: – Det har funnits så många kapell i Vitå­

November 2019

2019-11-13 09:46:24

Sibylla Engman tar upp kollekten där pengarna går till drift och skötsel av kapellet.

Zuzanne Engman visar dopfunten som har tillverkats och skänkts av en konstnär. Det fina och så vackra lilla kapellet används bland annat i samband med dop.

dalen och nu finns inget förrän man kommer ned till Jämtön. Tänk om det här ljuset också skulle slockna. Det vore väldigt ledsamt. Jag kommer därför att arbeta här så länge jag bara orkar. Jag vet att det är andra som kommer att ta vid den dagen jag och Olav inte längre kan och det känns bra. Det är en glädje att vi har ett kapell, att vi har ett Guds hus, som får fungera och finnas.

Och det finns alltid någonting som behöver fixas.

– Under hösten har gubbarna hållit på att byta underredet på klockstapeln. Det var så November 2019

19am3263_annandag_i_tallberg_21032.indd 5

murket. Jag vågade inte vara där under men jag har sedan målat själva klockstapeln så nu är den fin, säger Zuzanne.

DEN VACKRA skogen bakom kapellet är dess-

värre ett minne blott. Där har det nu kalhuggits men det hindrar inte familjen Engman från att fortsätta att vårda kapellet. Även för Zuzanne är julotta i Tallberg en djupt rotad tradition.

– Vi är ju sex syskon och i år samlas barn och barnbarn. Fastän jag ibland har jobbat natt dygnet innan kör jag upp för att vara med

Prästen Anna Grenholm trivs i Tallberg.

här. Man vill som vara här. Det är så fridfullt.

Det är väl så att hemmakyrkan är speciell, säger hon.

Och snöskotern har som sagt en given plats vid den här högtiden.

– Hur skulle det se ut om man kom hit utan skoter? Skoter får det bli. I år och också kommande år. En sån tradition bryter man inte, säger hon.

Sedan ler hon varmt: – Det känns fint att få samlas i kapellet. Det är en hel del arbete men det är det värt.

TEXT & FOTO: JOAKIM NORDLUND

5

2019-11-13 09:46:27

Utlandspräst i Florida

från kyrkans ­vagabond Som nybliven pensionär packade prästen Lennart Åström resväskan och drog till Florida. Närmare bestämt till Fort Lauderdale och uppdrag inom SKUT, Svenska Kyrkan i Utlandet. I en liten arbetsstyrka får de, som han beskriver det, fixa allt mellan himmel och jord.

– DET ÄR alltid roligt att få prova på något

nytt. Nya spännande möten både utmanar och utvecklar. Jag känner att jag fortfarande har saker att lära men också erfarenheter att dela med mig av i nya och andra sammanhang, säger Lennart Åström, i sin rapport från andra sidan Atlanten och dygnet.

När höstmörkret sänkte sig över Boden satte han sig nämligen på flyget mot värmen och två och en halv månad i Florida. Alltmedan frosten nöp i våra kinder lystes våra höstiga Facebookflöden upp av bilder från Lennarts vardag med poolen utanför knuten.

Lite avundsjuka får vi väl medge att vi varit.

Men det är ingen dans på rosor att tjänstgöra i Svenska Kyrkan i Utlandet, inte ens i semesterparadisen. Vis av tidigare utlandstjänstgöringar vet Lennart att det gäller att kavla upp ärmarna, inte bara på grund av värmen.

Som en kyrkans vagabond har Lennart Åström då och då gjort paus i det traditionella prästerskapet med avstickare till olika håll i världen. ­– Mina första erfarenheter av sjömans­ kyrka fick jag under en period som assistent vid skandinaviska sjömanskyrkan i Pireus, berättar han.

Han beskriver en tid fylld av båtbesök och turister likt en skandinavisk koloni i Atenområdet, i ett litet arbetslag på fem personer, med en ung driftig kyrkoherde som älskade sitt arbete.

6

19am3263_utlandsprest_21035.indd 6

”Det man inte kunde innan får man lära sig på plats.”

Lennart Åström om utlandsuppdraget

­– Det var garanterat den här första erfarenheten av Sjömanskyrkan som har gett mig glädjen i uppdraget att vara präst både hemma och här ute. Det gav mig också bilden av vad det är att vara kyrka, säger Lennart.

Flera år i Rotterdam

Under flera år hade Lennart Åström också en ordinarie kyrkoherdetjänst i nederländska Rotterdam.

– Det var väl där jag lärde mig delar av hantverket. Mycket av det som påverkade och formade mig under de åren tog jag med mig hem igen. Men en sommar på Mallorca fick mig att inse att det finns en bakgård i semesterparadiset. Det var en mycket lärorik sommar där jag fick uppleva kyrkan på Mallorca.

I jämförelse med traditionellt församlingsarbete hemma i Sverige, med många olika personalgrupper, pedagoger, diakoner, musiker, vaktmästare, expeditionspersonal,

husmödrar med mera, saknas många gånger den specialkompetensen i de små svenska församlingarna utomlands. Där är den utsända personalen oftast bara några få personer, allkonstnärer som får fixa det mesta. ­– Det man inte kunde innan får man lära sig på plats. Församlingarna ute blir många gånger den enskildes sociala nätverk, vi får vara varandras vänner, tröstare, stödjare, allt det där man lämnar hemma när man flyttar utomlands. Då är det viktigt att vi finns på plats som en öppen och välkomnande gemenskap, förklarar Lennart.

Traditioner och hembesök

I verksamheten ingår också att förvalta de svenska traditionerna, som nationaldagen, lucia och midsommar, och givetvis kyrkans högtider. Hemma i Sverige är gudstjänster och förrättningar grunden i uppdraget.

Utomlands är sjuk- och hembesök mycket viktiga.

Hans uppdrag i Florida består i att hjälpa till tillfälligt medan det rekryteras en ordinarie kyrkoherde. Att stå för det som kallas ”pastoral care ”– själavård, samtal, och leda gudstjänster för den svenska kolonin. Det handlar om allt från att köra i timmar i värme och intensiv trafik för att skriva under vigsel­ attester, till att hålla läsecirklar på svenska. ­Det ska finnas cirka 40 000 svenskar i Florida. De flesta har ingen vardaglig kontakt med kyrkan men händer det något hittar

November 2019

2019-11-13 09:46:28

I Florida har de poolen bokstavligen utanför kyrkknuten.

FOTO: PRIVAT

Barfota­ bröllop på stranden är en del av vardagen för Len­ nart Åström under sin tjänstgöring i SKUT i Fort Lauderdale.

”Citat citat citat.”

många vägen hit. En del som är med i läsecirklarna har bott här i 30–40 år. De läser vår nya svenska litteratur med andra ögon och minns ett Sverige som inte längre finns. Det kan bli väldigt intressanta diskussioner.

Ärtsoppa, golf och kanelbullar

En gång i månaden är det ärtsoppskväll och förutom gudstjänster i kyrkan i Fort Lauderdale hyr de också in sig regelbundet för gudstjänst i Boca Raton och Napels.

– Då packas allt som behövs in i våran van och pastorn kör iväg med allt – och självklart November 2019

19am3263_utlandsprest_21035.indd 7

finns kaffe och kanelbullar i packningen, säger Lennart och skrattar.

Innan han åker hem hinner han också närvara vid den för församlingen mycket viktiga golfturneringen som står för en betydande insamling av pengar till kyrkans verksamhet där.

– Eftersom bidragen från Sverige blir allt mindre så handlar det också en hel del om ekonomi. Julbasaren är för många kyrkor den stora inkomstkällan. De svenskar som flyttar utomlands betalar ingen kyrkoavgift, så vi har ingen inkomst från den, utan det är helt

frivilliga medlemsavgifter det handlar om. Då gäller det att visa att vi gör ett bra jobb och är relevanta, menar Lennart.

FOTO: PRIVAT

Rasera fördomar

Svenska kyrkan i Florida firar i höst 10-­årsjubileum. Men många utlandskyrkor har funnits i många, många år, som Paris, London, Helsingfors, Berlin och Köpenhamn. ­– Det finns kyrkor som har varit med i två världskrig, kalla kriget och perioder av ofred. Berlinförsamlingen har nog varit ljus och räddning för många i svåra tider, både för svenskar och andra nationaliteter, säger Lennart.

Utlandskyrkan är också en viktig kontakt­ yta i ekumeniska sammanhang. Som exempel nämner Lennart Svenska kyrkan i Rom och Aten.

– Där kan vi få vara enkla och informella mötesplatser långt borta från det stela byråkratiska. Svenska kvinnor och män som är gifta med någon som tillhör en annan religion, eller annan kristen kyrka, har många gånger haft ett väldigt stöd och glädje i att det funnits en svensk församling och präst att samtala med och också visa upp för sin nya familj och släkt. Det är så fördomar raseras.

ANNA BERGSTRÖM

7

2019-11-13 09:46:32

Krönika FOTO: DANIEL LÖNNBÄCK

När julottan kallar

D

et är natten mellan julafton och jul­ dagen. Klockan är strax efter 03.00, och här sitter jag i bilen på väg till julottan som börjar 05.00. Efter den åker jag och musikern iväg för ytterligare en julotta som börjar 07.00. De flesta fönster i villor och hyreshus är mörka, för ingen är ju vaken den här tiden. Och de få som är vakna är redan på sina arbeten, eller precis som jag, på väg till sitt arbete.

Under påskhelgen inträffar nästan samma sak. De allra flesta är lediga från fredag till måndag, medan vi som arbetar i kyrkan är som mest aktiva. På dessa fyra dagar hinner jag och musikern med 5–6 gudstjänster, och några dop om så skulle behövas. Även då kör jag genom folktomma gator och vet att de flesta av mina vänner är och firar påsk i fjäl­ len, skidbacken, eller hemmet tillsammans med sina närmaste.

Ibland får jag frågan hur det är att arbeta när ”alla andra” är lediga. Är det inte är job­ bigt att lämna familjen och firandet för att gå till jobbet? Det första som jag vill nämna är att det är ganska många inom kyrkan som arbetar när de flesta andra är lediga. Vakt­ mästare, församlingsvärdar, musiker, peda­ goger, diakoner och andra kyrkligt anställda som är involverad i kyrklig verksamhet arbe­ tar ofta på helgdagar och andra lediga dagar.

Inom kyrkan har vi dessutom beredskap att möta det svåra och oväntade, via Sjukhus­ kyrkan och jourhavande präst, men vi kan även lokalt ställa personal till förfogande med kort varsel.

DET ANDRA som är än mer värt att nämna är att det inom det övriga samhället finns många andra yrkesgrupper, som vi tar för givet ska jobba när vi andra är lediga. Räddningstjänst, polis, ambulans och sjukvård är kanske det vi först tänker på. Vårdpersonal vid vårdin­ rättningar och boenden behövs också oavsett helg och ledighet. Detsamma gäller för elnät, vattenförsörjning – och inte minst väghåll­ ning med snöröjning och halkbekämpning.

Försvarsmakten har ständig beredskap, det­ samma gäller för sjöräddningen, och många fler delar av vårt samhälle.

8

19am3263_julottan_kallar_21037.indd 8

Jag har personligen aldrig haft problem med att arbeta när andra är lediga. Kanske har det varit svårare för familjen och släkten att förstå att det är normalt att inte vara hem­ ma hela julhelgen. Men för min familj hör det till julfirandet att åka iväg på arbete en eller ett par gånger per dag under hela julen. Vid några tillfällen deltar hela familjen i guds­ tjänster och samlingar. Andra gånger, som att stiga upp mitt i natten för att förbereda julottor eller midnattsmässor, är det något jag gör själv.

Många ser arbete på de speciella tiderna som något negativt, så kanske borde vi när vi sätter oss vid julbordet, myser i soffan fram­ för brasan eller väljer att sova ut rejält på jul­ dagen, sända en tacksamhetens tanke till alla dem i vårt samhälle som gör det möjligt för oss andra att vara lediga.

Vi får tacka alla som inte kunnat vara med sina familjer, utan istället har tagit hand om skadade och sjuka i ambulans eller på aku­ ten. Eller den personal som finns och delar smärta och glädje på förlossningsavdelning­ en. De som sitter i sina plogbilar för att väg­ arna ska vara farbara när vi andra stiger upp.

Vårdpersonalen som finns på äldreboenden och behandlingshem. Alla de är superhjäl­

tar som finns där för andra när vi övriga är lediga! ÄR DET då synd om oss som behöver arbeta när andra är lediga? För de flesta av oss i kyr­ kan var det ingen överraskning att våra arbe­ ten skulle utföras på helgdagar, storhelger och i vissa fall nätter och aftnar. Ska jag vara riktigt ärlig så är det nog så att just julhelgen och påskhelgen inte blir på riktigt i vår familj utan ett visst mått arbete och de speciella gudstjänsterna som hör storhelgerna till.

Så det är inte synd om oss. Egentligen är det nog mer synd om alla de som missar dessa gudstjänster som både ger gemenskap, berör och som hjälper oss att komma ihåg vad våra helger egentligen handlar om.

Vi ber för det julfirande som ligger framför oss, kom och välsigna oss och våra hem.

Vi ber att julhelgen ska innebära gemenskap och glädje, närhet och värme.

Vi ber för alla de som oroas och våndas över ensamhet och långa dagar.

Kom och var oss nära, i våra hem, våra liv och i våra gudstjänster.

HANS JOHANSSON, din kyrkoherde i Boden hans.johansson@svenskakyrkan.se

November 2019

2019-11-13 09:46:36

Glimrande julgåvor … och värmande läsning Majken Öst-Söderlund Ett nytt namn

Det är länge sedan hon lämnade hembyn i Österbotten. Föräldrarna är döda. Barnatron – den som var mer skrämmande än tröstande – har somnat in. Mjukt band med flikar, 278 sidor.

Syster Siluana Tengberg

Jesu mor Maria – från begynnelsen till nutida uppenbarelser

210:-

Längtan efter Jesu mor Maria växer i vårt land, också på protestantisk mark. Syster Siluana inbjuder oss att följa med på en historisk resa i ord och bild genom Jesu mor Marias liv. Inbunden, 145 sidor.

Utkommer 5/12 går att beställa nu

185:-

Anna Sophia Bonde

Mina bibliska storasystrar

Glimtar från Gamla testamentet

Anna Sophia Bonde berättar i denna skärpta bok om möten med bibliska tanter bl a Sara, Hagar, Hanna, Rut och änkan i Sarefat. Mjukt band med flikar, 153 sidor.

Vad är det?

Martin Luthers lilla katekes med kort utveckling i modern språkdräkt

185:-

1878 års utveckling språkligt reviderad av Hakon Långström och Kjell Petersson.

Mjukt band med flikar, 138 sidor.

172:-

www.artos.se | info@artos.se | Tel: 076 779 35 03

19am326_annons_20558.indd 9

2019-11-13 10:45:28

Vinjett vinjett

MATEN som gรถr festen 10

19am326_tema_fest_20559.indd 10

FOTO: RAWPIXEL/GETTY IMAGES

November 2019

2019-11-13 10:45:48

Ätandet är en identitetsfråga. Maten definierar oss. Att komma samman och äta stärker banden mellan oss. Maten blir det kitt som håller ihop oss. Inåt och utåt. Därför är högtidernas festmat så viktig.

AV GÖRAN TONSTRÖM JAG KANSKE inte tar av alla rätter på julbordet eller doppar alla

sju kaksorterna, men de ska finnas där på plats som de alltid har gjort. Vad och hur vi äter är en fråga om tid och tradition och den letar sig långt, långt tillbaka, till grottan där våra förfäder satt med rötter, nötter och köttben.

När Kalle Anka är slut för den här gången och maten dukas fram på julbordet och är exakt densamma som förra julen och julen före den, uppfyller vi inte bara en förväntan utan utför också en ritual som är nödvändig för att definiera vem och vil­ ka vi är. Och vilka vi vill vara.

En ritual, enligt encyklopedin ”en social praktik och hand­ ling med symbolisk betydelse, som i viss utsträckning är avskild från den konkreta vardagen genom sitt uttryck att vara stiliserat och formaliserat, ett repetitivt kollektivt beteende­ mönster.”

Alltså en handling vi utför vid en bestämd tidpunkt och på ett bestämt sätt varje gång. Något vi gör just precis den dagen vartenda år.

I riten är maten en synnerligen viktig sam­ manhållare. Antagligen den viktigaste. För vi äter inte för att överleva. Vi äter för att leva.

Det finns massor av olika knep för att skapa sig en identitet. Men kanske är maten den viktigaste ingrediensen för att hitta den rätta karaktären.

TEMA: FEST Julbordets rätter är mer än föda. Här samlas tradition och gemenskap på ett sätt som går utöver själva måltiden. På samma sätt är det med alla våra högtider. Den mat som dukas upp talar om för alla som samlats att här har vi en gemensam grundval.

liggande i soffan medan tv:n vevar något lagom skränigt lekprogram och popcor­ nen drivar upp sig på mattan.

Den närheten och beröringen bidrar till ett lugn som skapas av biologi, en produktion av ett hormon som heter oxytocin. Att fredagsmyset blivit viktigt understryks också av att ordet sedan 2006 återfinns i Svenska Akademins ordlista.

Etnologen Jonas Engman menar att ritualen fungerar som en sorts filter på samma gång som den är något vi alla kollek­ tivt delar.

– Även om vi bara fredagsmyser med familjen, öppnar ritu­ alen en sorts dörr ut mot det stora samhället. Eftersom de flesta myser på ungefär samma sätt framför tv:n, binder den gemensam­ ma upplevelsen oss samman.

Kanske som på den tiden när tv bara hade en kanal och alla diskuterade Hylands hörna på jobbet på mån­ dagen.

MATEN OCH ätandet är något

djupt mänskligt. Inom alla religioner och kulturer spelar FÖR MAT är makt. Fråga vilken två­ födan en central roll, dels för att åring som helst som just upptäckt kontrollera människors styrkan i att bita ihop och säga ”nej!” beteenden och behålla när skeden pockar på. Reaktionen från makt, dels för att göra upp­ omgivningen blir oftast större än den lille ror och bryta påbud.

En identitet gynnaren någonsin vågat hoppas på. Plötsligt Mat används inom de skapas av många har han fått ett synnerligen kraftfullt verktyg i att flesta religioner världen olika delar. Maten hör använda sig av i uppbyggandet av ett jag: Insikten att över. För kontakt med en till de viktigaste ingredienserna i det som gör mat = makt. eller flera gudar genom oss till de vi är – och ”Vi människor väljer inte mat efter dess relativa offer för att blidka vill vara. ätbarhet eller ens efter dess smak, utan efter dess kultu­ eller tacka dem. Eller FOTO: JOKIC/GETTY rella och sociala värdeladdning”, konstaterar måltidsfors­ för att markera sin IMAGES karen och etnologen Richard Tellström i sin bok Hunger religiösa identitet mot och törst. Svensk måltidshistoria (Forum, 2015). samhället med fasta eller Ett av de tydligaste exemplen är en modern ritual: fredags­ förbud mot att äta viss mat och myset. Man kan ställa sig i vilken kassakö som helst på fre­ dryck. Detta kan stärka identiteten och ge en dagen och inse vilka enorma mängder tacos, pizza, chips och känsla av tillhörighet då man samlas kring måltider läsk som kommer att konsumeras inom de närmsta timmarna. för gemensamma högtider och regler.

Ritualen är viktigare än maten. Det handlar om det sociala I Bibelns Tredje Mosebok får vi en uppräkning av vad man samspelet. Arbetsveckan är slut och nu äter vi tillsammans. inte får äta som heter duga. Det är Herren själv som talar till Äntligen får man ha mamma och/eller pappa för sig själv, Moses och Aron. Han är mycket detaljerad. Efter att ha avfär­ November 2019

19am326_tema_fest_20559.indd 11

FOTO: ARVEBETTUM/ MOSTPHOTOS

FORTS.

11

2019-11-13 10:45:49

FOTO: MICHAEL ERHARDSSON/MOSTPHOTOS

Tema Fest Det tar cirka två veckor att lära sig dricka kaffe. Första smutten är ofta bitter och obehaglig, men drycken är så socialt viktig att vi kämpar på ändå.

dat det mesta som kryper, tassar och simmar avrundar han: ”Detta är lagen om landdjuren, fåglarna och alla djur som lever i vattnet och om allt som kryper på marken. Så skall ni kunna skilja mellan orent och rent, mellan djur som får ätas och djur som inte får ätas.”

Rättrogna muslimer och judar lever än i dag efter de reglerna. Halal respektive kosher är tillåten föda, medan haram och tame inte är tillåtet. För muslimerna är det Koranens bud som gäller och därför är fisk och skaldjur helt tillåtna. Vin, sprit och spel varnas det dock för.

Kristna har inga egentliga matförbud. En del katoliker fastar från kött på fredagar och även under fastan före påsk.

Men även helt sekulära och icke-troende människor lever under regler som kan vara nog så stränga och krävande. Vegetarianer och veganer vägrar att äta kött och får ett allt större inflytande i debatten, inte minst på grund av klimatkrisen.

Man kan fråga sig om vi i vår del av världen någonsin varit mer noga med vad vi inte ska stoppa i oss? ”Att stoppa främmande föremål i munnen är något av det mest personliga och riskfyllda vi kan ägna oss åt”, skriver journalisten Daniel Rydén i sin bok En fiende på tallriken.

(Historiska media). Och han fortsätter: ”Gränsen mellan utsidan och insidan av kroppen är känslig och sårbar. Till detta kommer en vida spridd föreställning om att vi påverkas av vad vi stoppar i oss. Inte bara det uppenbara faktum att vi blir ett med maten. (…) Föreställningen att vi får egenskaper av det vi stoppar i oss är djupt rotad. Du är vad du äter lyder en devis som har följt människan i mer än tvåtusen år.”

spannmålsbonde är inte nödvändigtvis vegetarian. Daniel Rydén berättar i sin bok att forskningen kommit fram till fyra grundorsaker till att vi inte vill äta ett visst sorts livsmedel.

1. Vi tror att det är farligt.

2. Vi tycker att det smakar illa.

3. Vi blir äcklade av det.

4. Vi lever i en kultur där man inte äter den sortens saker.

Att vissa saker smakar illa behöver dock inte avhålla oss från dem. Surströmming. Och kaffe! Grunden till fikat, den heligaste av ritualer för miljontals människor varenda dag.

Det tar ungefär två veckor att lära sig dricka kaffe. Första smutten är en chock av något bittert och obehagligt. ”I objektiv och smakmässig mening är kaffe egentligen en odrickbar dryck. Smaksinnet signalerar tydligt att det här är en besk dryck som man inte ska inta”, skriver Richard Tellström i sin svenska måltidshistoria. Ändå gör vi det. Ofta flera gånger om dagen. Jobbfika, latteträffar, kyrkkaffe. ”Fika är det minst laddade sättet att träffa nya bekantskaper på. En middag är ett ansvar och ett löfte om något mer. Ett par glas, vem vet? Fika däremot är ofarligt. Avgränsat i tid och inte för socialt uppfordrande, inte ens om det sker i hemmet. Att bjuda de nya grannarna på fika är lagom”, skriver journalisten Jenny Damberg i boken Nu äter vi. De moderna favoriträtternas okända historia. (Ica bokförlag 2014).

SÅ VAR vi där igen. Mat som identitet.

En jägare äter säkert kött, men en

”Att vissa saker smakar illa behöver dock inte avhålla oss från dem.

Surströmming. Och kaffe!

OCH DÄR är vi tillbaka i grottan där vi

sitter runt elden och mumsar. Tillsammans, gärna axel mot axel i trygg förvissning om att vi med gemensamma krafter säkert förmår försvara oss i fall en björn tränger sig in och hotar.

Som sagt: Att komma samman med likasinnade och äta stärker banden mellan oss och maten blir det kitt som håller ihop oss. Inåt och utåt.

FOTO: FOLMER/MOSTPHOTOS

12

19am326_tema_fest_20559.indd 12

November 2019

2019-11-13 10:45:51

Ge hopp till Syrien!

Sjuårige Abraham bor i Aleppo med sin mamma Jina.

Hans pappa Rober kidnappades av extremister på en buss, strax efter Abrahams ettårsdag. Tillsammans med en annan man, de enda två som var kristna på bussen, fördes Rober bort och sedan dess har han varit försvunnen.

Livet är tufft för den lilla familjen, men genom Center of Hope i Allianskyrkan får Jina och Abraham mat och annan nödhjälp, som hjälper dem att överleva.

Det finns fler barn som Abraham, vars familjer behöver stöd för att kunna klara vardagen. Just nu finns det 16 Centers of Hope i Syrien, som bidrar till att barnen i landet får en framtid. Du kan vara med och ge fler ett hopp!

Genom en julgåva till Open Doors arbete i Syrien kan verksamheten med Center of hope fortsätta och vara en del i återbyggandet av landet.

Exempel på vad din gåva kan gå till:

300kr 450kr 800kr

ger medicin till en person i Syrien. ger en familj ett extra matpaket, som ska hjälpa dem att överleva vintern. kan hjälpa till med kostnaderna för utbildning och ett lån, så att en person kan starta ett litet företag och försörja sin familj.

Bankgiro: 900-3054 Swish: 900 30 54 Märk din gåva ”Jul2019A”

Tack för ditt stöd!

www.open-doors.se/jul2019 19-11-Amos-Julkampanj-230x300.indd 1 19am326_annons_20560.indd 13

2019-11-07 16:24 2019-11-13 10:45:44

Porträtt Jonas Gardell

”Gud har jag aldrig haft problem med” Synagoga, moské eller en svenskkyrklig kyrka. För Jonas Gardell har det ingen betydelse. Gud möter han ändå.

– Men i grunden är jag baptist, säger den dubbelt aktuelle artisten, författaren och dramatikern.

AV ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: FRIDA LENHOLM HAN KOMMER tio minuter för sent, med den vita cykelhjälmen och gula mössan i handen.

Ber om ursäkt, och frågar direkt om jag fått meddelande om att han skulle bli sen.

– Jag är nämligen väldigt punktlig av mig, förklarar han i nästa andetag.

Vi har stämt möte för att prata om det kanske mest intensiva året någonsin i Jonas Gardells liv: Bejublat sommarprat, filmatisering av smärtsamma En komikers uppväxt, storslagna showen Queen of fucking everything i Göteborg, tv-serien De dagar som blommorna blommar. Och dess för innan romanen Till minne av en villkorslös kärlek, boken om hans mamma Ingegärd, psykolog och starkt troende.

Klockan är strax efter tio, men Jonas behöver få i sig lunch. Nu. Han är morgonmän­ niska, går upp i ottan varje morgon, hinner både träna och jobba innan det är dags för maken Mark och de båda barnen att vakna.

Så, vid den här tiden är det nästan lunchdags, och när han får veta att det inte serveras lunch förrän klockan elva blir han tillfälligt tyst.

Vi försöker gemensamt hitta lösningar. Det finns mackor. Problemet är att Jonas inte äter bröd. Det finns tårtbuffé. Kanske. Det slutar med att servitrisen lovar att komma ut med soppan så fort det bara är möjligt.

Eller rättare sagt. Det slutar med en macka i väntan på soppan, och efter soppan blir det tårtbuffé.

DET ÄR HEKTISKA dagar. För närvaran-

de pendlar Jonas mellan Stockholm och Göteborg, där hans show Queen of fucking

14

19am326_portrett_20561.indd 14

”Kyrkan är det som uppstår när två eller tre av oss samlas i Jesu namn. Då har Jesus sagt att han är med oss, den uppstår alltså från stund till stund. När du och jag här pratar om Gud, då är du och jag kyrkan. Det är en ganska fin tanke.”

Jonas Gardell ser kyrkan som något annat än en organisaton eller institution

everything går för utsålda hus. Ändå ser han både utvilad och pigg ut. En svag solbränna från sommaren finns fortfarande kvar. Och snart, säger han, snart kommer han att kliva ut ur rampljuset och ta en paus.

– Eller inte paus. Jag kommer ju att jobba så klart. Skriva. Men jag kommer inte att vara offentlig eller ge några intervjuer och Queen of fucking everything är den sista riktigt stora föreställningen jag gör.

Nyligen hade En komikers uppväxt ­premiär. I filmen, som bygger på boken Jonas skrev 1992, spelar Johan Rheborg Jonas Gardells vuxna alter ego Juha. Jonas har skrivit manus, Rojda Sekersöz har regisserat.

Filmen är en smärtsam uppgörelse med barndomen, kantad av mobbning, men också

med hur det är att som vuxen konfronteras med vilket ansvar man själv haft. Att inse att även om man själv till stor del varit ett offer, också varit med och behandlat andra illa.

– Tidigare har jag alltid sett framåt, strävat efter att inte se bakåt, på det som varit. Nu, som 55-åring, vågade jag stanna upp, se bakåt och fundera över mitt eget ansvar.

Att Jonas är troende har knappast kunnat undgå någon. Hans referenser till Gud och Jesus har under årens lopp varit många och återkommer i så gott som varje produktion signerad Jonas Gardell.

– Jag har alltid varit religiös. Under många år lämnade jag själva kyrkan. Det sammanföll med vår familjs fall. Då fångade inte vår församling upp oss. Då hade jag dessutom själv kommit ut som homosexuell, och vid den tiden var kyrkan ambivalent. Men Gud har jag aldrig haft problem med, säger Jonas.

Men kyrkan har du haft problem med?

– ”Kyrkan” säger du i singularis bestämd form. Det kan man bara prata om i teologisk bemärkelse. Det går inte att prata om kyrkan i allmän bemärkelse. Kyrkan är uppdelad i en mängd samfund och församlingar, korrigerar Jonas snabbt.

Någon fysisk församling tillhör han inte för närvarande, eftersom han inte hittat ett ställe där han känner sig hemma.

– Ordet kyrka i teologisk bemärkelse, är inte en organisation eller institution. Du kan inte vara ledare i den. Kyrkan är det som uppstår när två eller tre av oss samlas i Jesu namn. Då har Jesus sagt att han är med oss, den uppstår alltså från stund till stund. När FORTS.

November 2019

2019-11-13 10:45:33

Jonas Gardell har ett stort behov av att vara ensam. Och trots en stor bekantskapskrets är vännerna få. ”Jag har ju Mark.

Han är min bästis. Men jag är inte hans bästis…”, bekänner han.

November 2019

19am326_portrett_20561.indd 15

15

2019-11-13 10:45:36

Porträtt Jonas Gardell

du och jag här pratar om Gud, då är du och jag kyrkan. Det är en ganska fin tanke.

NÅGRA RELIGIÖSA diskussioner blir det inte hemma hos familjen Gardell-Levengood. Det är omöjligt, hävdar Jonas. Jonas är baptist, Mark är konverterad katolik.

– Våra diskussioner stannar vid jungfrufödseln, som jag har en mängd väl underbyggda argument emot, medan Mark svarar att han tycker att jungfrufödseln är trevlig.

Dessutom har jag svårt för den katolska kyrkans syn på homosexuella och på kvinnor.

”Tidigare har jag alltid sett framåt, strävat efter att inte se bakåt, på det som varit. Nu, som 55-åring, vågade jag stanna upp, se bakåt och fundera över mitt eget ansvar”, säger Jonas Gardell.

Vad innebär tro för dig?

– Om du går till Jesus så är han noga med att det är tron och tillförsikten som befriar dig, och förlåter synder. Tron är det centrala.

Syndernas förlåtelse har alltid förbindelse med tron, Jesus sätter det inte i förbindelse med sin offerroll. Han säger aldrig till den personen som vill bli botad: ”Om du väntar ett halvår så jag hinner gå till Jerusalem och bli korsfäst först, då minsann ska du få se på syndernas förlåtelse.”

Jonas ser förtjust ut. Förklarar att det bor en frikyrkopastor inom honom, och det är alldeles tydligt att han uppskattar att formulera sig kring trosfrågorna. Säger att kärnan i kristendomen är att vi ska förstå att vi redan är förlåtna: vi är önskade, älskade, välsignade och befriade. Att vi är uppmanade att söka Gud och att söka oss bort från det som gör oss själva och andra illa.

– Gud är den som befriar från slaveriet.

Och vad är då slaveri? Ja, där kan du titta in i dig själv och se vad som är ditt slaveri.

Vilket hav måste du korsa för att bli befriad. Grunden är att du ska lita på Gud. Han ger sig in i en utläggning om vikten av att lämna dåliga situationer. Att börjar med en enda människa, ta ansvar för sitt liv, testa Och kan man göra skillnad för en något nytt när något skienda, då ska man göra det. Jonas tit sig. Byta sätt att leva stöttar en mängd olika rörelser och resa sig och hämta och bryta gamla mönsaktivister. För honom handlar kristen tro om medmänsklighet, och soppa. ter. Säger att man, för att han skulle vilja tt troende återDär, framme vid det klara det, måste tro och erövrade ordet ”kristen” till enorma soppkärlet står våga lita på Gud. att betyda något sju tårtor uppradade.

– I Johannesevangeliet bra igen.

– Det är tårtbuffé! Det säger Jesus att ”den som är måste vi ju äta. Herre­gud, det fri från synd ska kasta första stekommer att ta död på oss, säger nen”, när en äktenskapsbryterska ska Jonas, och får återigen en förtjust glimt i stenas. Men vad många inte känner till är att ögonen. han, när folkhopen då avlägsnar sig, säger När han återigen slagit sig till ro konstatetill kvinnan: ”Gå nu, och synda inte mer”, det rar han att livet inte är någon audition. Det vill säga ”bli inte kvar här i den situation som handlar inte om att vi ska bevisa för Gud att gjorde dig så illa, gör något bättre med ditt liv vi duger som vi är. Säger i nästa andetag att så att du inte hamnar här igen”. frikyrkopastorn inom honom återigen komMACKAN ÄR uppäten. Jonas avbryter sig, mer fram.

Varför blev du inte präst? tittar ut över kaféet. Konstaterar att soppan – Jag har funderat på det. Men svaret är ju verkar ha kommit, och tar en kort paus för att

ALLT

16

19am326_portrett_20561.indd 16

att jag ju faktiskt är det. De som blir präster i dag läser mina böcker. Jag påverkar en hel generation präster. Och att jag är präst, det är inte något som bara jag säger. Det står i bibeln om det allmänna prästadömet. Vi är alla präster.

Men, säger han sedan, han kan inte skriva under på allt man måste och inte måste göra som präst. Han vill vara fri. Inte vara präst till yrket. Dessutom, säger han, ogillar han personkult.

Vad innebär det för dig att vara kristen?

Jonas blir tyst. En lång stund.

– Det är väldigt svårt i dag, när personer som USA:s vice president Pence och utrikesminister Pompeo säger sig vara djupt troende kristna. Det är problematiskt, där upphör ju ordet kristen att ha betydelse.

November 2019

2019-11-13 10:45:38

”De som blir präster i dag läser mina böcker. Jag påverkar en hel generation präster. Och att jag är präst, det är inte något som bara jag säger. Det står i bibeln om det allmänna prästadömet.”

Jonas Gardell om att vi alla är präster

Jonas Gardell. Ålder: 55 år.

Bor: I lägenhet på Söder i Stockholm och lantställe.

Familj: Maken Mark Levengood, barnen Amos, 17, och Olga, 13.

Yrke: Författare och artist.

Aktuell: Med En komikers uppväxt, med egna showen Queen of fucking everything i Göteborg under hösten och med romanen Till minne av en villkorslös kärlek som kom ut förra året.

Bakgrund: Debuterade 1985 med romanen Passionsspelet och har sedan dess skrivit ett stort antal böcker och prisbelönta manus. Han har under årens lopp gjort ett flertal scenshower och pjäser.

November 2019

19am326_portrett_20561.indd 17

Förmodligen har de knappt ens läst bibeln, funderar han och säger att de ger hyckleriet ett ansikte. Konstaterar att vi behöver ­reclaima ordet ”kristen”.

För mig handlar kristen om att göra gott…

– Tron innebär att du är fri. Men nästa steg är: Vad gör du med din frihet?

Jonas kan sin bibel. Citerar Jakobsbrevet om att ”tro utan handling är död”. Att kristendom handlar om medmänsklighet.

– Alla kan göra gott. Man måste inte göra något stort, men alla kan göra något litet. Allt börjar i det lilla.

SJÄLV ÄGNAR han allt mer tid åt olika välgörenhetsprojekt, allt från Regnbågsfonden, en stiftelse som stöder hbtq-rörelser och aktivister i andra delar av världen, till mindre,

mer personliga projekt som att till exempel engagera sig i SPES, en organisation som stöder anhöriga till människor som begått självmord.

– Glöm inte att allt börjar med en enda människa. Vid den första prideparaden i Stockholm deltog bara 16 personer. I dag kommer en halv miljon. Och Greta satt länge ensam utanför Riksdagshuset. I dag har hon startat en världsrörelse.

Jonas börjar rabbla summor, organisationer och insamlingar och mellan raderna går det att urskilja att här handlar det inte bara om pengar som swishas till stiftelser och enskilda. Nej, här handlar det också om ett både politiskt och personligt engagemang, i form av kontakter som tas. Inte för att han är en mycket god människa, förklarar han, utan för att det är roligt.

Han menar att ”berg är till för att bestigas”, och att man kan komma hur långt som helst genom samarbete. Att man, även om man inte kan förändra världen, kan förändra världen för enstaka människor.

Dessutom, det ska man inte sticka under stol med, mår man bra av att göra gott. En drivkraft så god som någon.

Jonas reser sig upp, bara för att komma tillbaka med ett assiett med olika tårtor och två skedar.

Det har skrivits ett oändligt antal artiklar om dig genom åren. Men, hur skulle du beskriva dig själv?

– Jag är inte särskilt social. Jag har ett stort behov av att vara ensam. Jag är ofta ensam hela dagarna när Mark och barnen åkt iväg till jobbet och skolan. Jag har många bekanta – det har man i min bransch. Men jag har få vänner.

Saknar du att ha många vänner?

– Jag har ju Mark. Han är min bästis. Men jag är inte hans bästis… Han har ju Henrik Johnsson. Jag har en kompis som jag åker på kulturtant-resor med. I våras var vi på tulpan­resa till Amsterdam. Nästa år ska vi åka till Toscana. Vi har väldigt roligt tillsammans.

17

2019-11-13 10:45:40

Hitta sin väg

Karolina Zakrzewska från Helsingborg driver yoga­ center i Goa. Åren av miss­ bruk är nu långt borta.

18

19am326_karolina_indien_20564.indd 18

November 2019

2019-11-13 10:45:31

”På mattan är vi ensamma med vår andning och våra tankar. Vi lär oss att observera och blir medvetna om vår egen inre värld”, säger Karolina.

Karolina Zakrzewska, yogaentreprenör:

Det gudomliga ser jag i allt Livet har gått en krokig väg och det tog tid att läka. Terapi, yoga och en vardag i Indien blev verktygen som hjälpte Karolina Zakrzewska att ta kontroll över sitt liv. Närvaro i alla små detaljer blev vägen till helheten.

SEDAN 2013 drivs Purple Valley Yoga Center

i Goa, Indien, av Karolina Zakrzewska, 43, från Helsingborg. Centret är en välkänd oas i yogakretsar och från september till maj är kurserna närmast fullsatta med gäster och lärare från hela världen. Enda pausen är sommarmånadernas häftiga monsunregn då all verksamhet i Goa stannar av.

Karolinas mentala resa till Indien startade många år tidigare.

– Jag var åtta år gammal när mina föräldrar bestämde att vi skulle lämna Warszawa där vi hade stor släkt och många vänner. Först hamnade vi i Danmark. Där skilde sig mina föräldrar. Mamma flyttade till Helsingborg och blev ensamstående med lillebror och mig.

Att acklimatisera sig i 80-talets Sverige var tufft. I en stad som Helsingborg var invandrarna lätträknade. Mamman, som var högutbildad i Polen, fick skola om sig till barnsköterska.

Tuff blev också Karolinas skoltid. Mobbing med både fysiska och psykiska inslag blev snabbt en del av vardagen.

– Mobbningen började redan dag ett. Trots att jag snabbt lärde mig språket och kulturen betraktades jag ändå som ”annorlunda” och straffades för det.

Sankt Clemens katolska församling i HelNovember 2019

19am326_karolina_indien_20564.indd 19

singborg blev en tillflyktsort. I Polen hade religionen och kyrkan med sina rutiner spelat en viktig roll i Karolinas liv, trots att familjen inte var troende. Kyrkan var symbolen för frid och trygghet. I Sverige skämtade syster Honoria ofta om att Karolina nog en dag skulle bli nunna.

– Jag har alltid trott på Gud, den gudomliga kraften som finns i allt. Den finns i vinden, värmen eller kylan, solens stålar, en känsla av välbehag eller sorg, ett inre ljus i ens hjärta eller en känsla av att bara vara. Det är en mycket personlig upplevelse, säger Karolina och förklarar att tron finns där fortfarande.

Däremot har hon tappat tilltron till den katolska kyrkan som organisation med dess normer och regler. Att leva som ogift tillsammans med en man betraktades som synd av församlingen i Helsingborg. Därför nekades hon att få syndernas förlåtelse senare i livet.

I 12-ÅRSÅLDERN utvecklade Karolina kom-

plicerade ätstörningar. Anorexian övergick växelvis i bulimi och i årskurs sju blev hon inlagd på sjukhus under en längre tid. Att äta eller inte äta blev enda sättet att kontrollera den turbulenta tillvaron. Högstadietiden var värst med fortsatt mobbing och svåra ätstörningar. Efter en tid placerades hon i fosterhem.

– Jag gav mamma skulden för allt. Hon var förkrossad. Jag försökte verkligen ta livet av henne, det förstår jag i dag.

Bara 17 år gammal flyttade Karolina hem­ ifrån och hoppade av gymnasiet. Då hade hon utvecklat ett drogberoende och bodde i kollektiv med likasinnade i en gammal riv-

ningsfastighet i Helsingborg. ”Rebellivet” eskalerade och missbruket tilltog. Till slut injicerade hon amfetamin. På frågan om hur hon skaffade pengar till narkotikan skakar hon stillsamt på huvudet. Att gräva i minnena är smärtsamt. Svaret blir att ”pengar till missbruk går alltid att skaffa”.

En dag gick det snett. Det var i Köpenhamn i samband med en julmarknad. Karolina hade åkt över till Christiania för att skaffa hasch som hon försökte smuggla in i Sverige. På hemvägen fastnade hon i tullen med två kilo marijuana. Straffet blev ett års fängelse på Tygelsjöanstalten.

TIDEN I FÄNGELSET var omtumlande, men

den blev inte direkt starten på ett nytt och drogfritt liv. Efter frigivningen fortsatte ett dubbelliv som inte ens de närmaste genomskådade. Dagarna var som en hektisk karusell av droger och arbete.

Under en semesterresa till Rhodos bestämde hon sig plötsligt för att stanna kvar och arbeta som servitris på ett lokalt kafé. Det ledde till mersmak för utbildningar och avancemang inom hotell- och resebranschen.

Arbetslivet, tycker hon, fungerade hyfsat även under missbruksåren. Men priset för det var en begynnande utbrändhet.

Vändpunkten kom en dag när brodern hittade narkotika i Karolinas lägenhet.

– Han konfronterade mig med ett ultimatum; sluta med droger, annars säger jag upp kontakten med dig för alltid. Jag är inte intresserad av att se dig dö.

– Då insåg jag att det var allvar, på riktigt.

FORTS.

19

2019-11-13 10:45:33

Färgerna, dofterna, smakerna, ljuden – mötet med Indien blev en blixtförälskelse för Karolina Zakrzewska.

I dag lever hon där under vintersäsongen.

Karolina Zakrzewska. Ålder: 43 år.

Yrke: Driver Purple Valley Yoga Center i Goa. Studerar Nutritional therapy på universitet i London.

Bor: Indien, England och Sverige Familj: Mamma, pappa, syster och bror med familj samt min lilla engelska familj.

Intressen: Böcker, hälsa, växter och natur.

Tycker bäst om: Balans.

Tycker sämst om: Obalans och ohälsosam stress.

Andlighet för mig: Natur, stillhet, närvaro, harmoni.

Min bror betyder allt för mig och förlora honom ville jag inte. Jag förstod också att jag riskerade att dö i missbruket.

KAROLINA VET att det tar tid att läka när man

fallit i bitar. Långsamt har hon skapat sig en ny plattform med hjälp av långvarig terapi, yogan och Indien. Genom jobb på ett internationellt resebolag hamnade hon så småningom i Goa. Mötet med Indien var en blixtförälskelse. Färgerna, dofterna, smakerna, ljuden och upplevelserna inspirerade och gav hopp.

Det var i Goa som intresset för yoga tog fart. Karolina förklarar att yoga och meditation är ett viktigt verktyg för att stärka närvaron i nuet. Hon säger att den som är närvarande upptäcker sin omgivning bättre.

– På vår matta är vi ensamma med vår andning och våra tankar. Vi lär oss att observera och blir också mer medvetna om vår egen inre värld. Att stanna upp är viktigt. Man blir mjukare. Snällare. Det är läkande.

Ashtangayoga är en dynamisk variant med komplicerade fysiska övningar och andningsteknik. Det tog henne åtta år att lära sig grun20

19am326_karolina_indien_20564.indd 20

derna genom träning sex dagar i veckan.

I början dominerade rutinerna. Yogan blev en besatthet och missade yogadagar var kaos.

Nu är det annorlunda. Med ålder och erfarenhet är missade yogaövningar i sämsta fall bara en påminnelse om rutiners intighet.

På frågan om varför hon valt att utöva just ashtangayoga är svaret enkelt; den är flexibel, rak och ärlig, utan distraktioner.

JAG TITTAR på Karolina och försöker före-

ställa mig det liv som hon har levt. Det är mycket att ta in. Efter alla nedförsbackar sitter hon ändå här och förmedlar en positiv bild av omvärlden. I armvecken skymtar ärren från de dåliga åren men hon gör inget för att dölja dem. Hon säger att hon inte tittar bakåt så ofta nuförtiden. Alla gamla plågoandar, som hon egentligen aldrig känt något agg emot, är förlåtna.

– Jag älskar verkligen livet. Men jag har slösat bort mycket tid. Ibland funderar jag på att donera kroppen till vetenskapen när jag dör, som forskningsobjekt. Jag hoppas verkligen att yogan kan hjälpa mig att åldras

hälsosamt, säger Karolina försiktigt.

Nu känns framtiden ljus och tillvaron är drogfri sedan länge. När yogacentret stänger för säsongen åker Karolina till Sverige och hälsar på familjen i Helsingborg och tittar till huset i Malung som hyrs ut vintertid.

I Belper i Storbritannien väntar den andra familjen.

– Där bor min särbo och hans son, vi träffas regelbundet, antingen här eller där.

I Storbritannien har nu Karolina Zakrzewska påbörjat distansstudier inom nutritional therapy, näringsterapi eller nutritionsterapi, vid University of West London. Utbildningen sträcker sig över sex år.

Hon gäspar plötsligt och skrattar till.

– Dagen började med plugg redan klockan tre i morse. Sedan följde yogan och allt det andra så jag är ganska trött redan. Men jag klarar det och tänker att livet är karma. Att hjälpa människor med liknande problem som de som jag har haft är kanske min uppgift i det här livet.

Text & foto: VERONICA RÖNNLUND ALDMAN

November 2019

2019-11-13 10:45:35

VAR MED GE HOPP OCH GLÄDJE TILL JUL! Sisters International l Delar ut över 3000 Julpåsar i Sverige vid Jul l Ger hjälp till gatubarn i Indien l Medverkar till ett fantastiskt Julfirande på Naomi Sisters Home 1 och 2 i Indien l Ger barnen i byn Rontau, Rumänien en minnesrik Jul

hopp glädje insatser

fokuserade

skapar bestående resultat

Swish 123 394 32 30

Märk din gåva; Sisters Julpåsar, Gatubarn Indien, Naomi Sisters Home eller Rumänien.

Plusgiro 47 08 00 - 4

Loving People - Giving Hope sisters.nu

Ren näsa, helt enkelt!

Näskannan RHINO HORN™

• fri andning • hälsosamma bihålor • tar bort pollen och damm • tar bort slem • miljövänlig

Passionsspelen i Oberammergau - en gudomlig upplevelse!

Finns även för barn 4-12 år

Välkommen till en av Europas största kulturella händelser 2020 – Passionsspelen i Oberammergau! Ända sedan 1634 har invånarna i Oberammergau regelbundet uppfört sitt spel om Jesu lidande, död och uppståndelse. Missa inte chansen, nästa passionsspel hålls först om tio år!

RUNDRESA 7 DAGAR FR 14 940:-

AVRESA 12/8. Allt detta ingår: Resa i komfortbuss med

Scandoramaguide . 6 övernattningar i dubbelrum . 6 frukostar . 6 middagar . Biljett till Passionsspelen i Oberammergau . Utflykter och arrangemang enligt dagsprogram.

Läs mer om resan på:

scandorama.se • 040-600 00 00

19am326_annons_20563.indd 21

Alltid

Beställ via butik.yogacentrum.com eller på apotea.se ide!

med gu

www.yogacentrum.com

2019-11-13 10:45:41

Lära sig lyssna

Är du giraffen eller vargen i rummet?

Tålamodet att lyssna och ta in andra människor är en bristvara i dagens politiska klimat och på sociala medier. Kanske skulle det offentliga samtalet behöva en rejäl dos nonviolent communication – icke-våldskommunikation.

VÅLDET FINNS inte bara i nävarna, utan än

mer i språket. Innan någon utsätter en annan för fysisk misshandel har ord och blickar banat väg. Innan någon bränner ned ett asylboende har någon annan berättat vem fienden är.

Våra värderingar och attityder grundläggs tidigt. I dag hotas de flesta barn inte längre med aga, men fortfarande med ord: ”Äter du inte upp maten får du ingen efterrätt!”

Många gör det omedvetet, på slentrian, nedärvt i generationer. Vi vänjer oss vid våldet i språket, som ibland övergår till fysiskt våld. Gertrud Wesley har jobbat på Piteå kommun som samordnare mot våld i nära relationer, och är nu timvikarie i vården på Gotland.

– I möten med dem som utsatts för olika varianter av våld från en närstående har jag försökt att skapa kontakt och trygghet, och NVC (nonviolent comunication, icke-våldskommunikation på svenska, reds. anm.) är till stöd i den kontakten. Även att de själva får identifiera vilka behov som blivit mötta eller omötta i olika situationer. Det är en del i att deras tillit till sig själva stärks, berättar hon.

LYSSNA IN, inte bara lyssna på. Det är en av nycklarna i NVC, ett av de förhållningssätt som Gertrud Wesley använder sig av. Hon beklagar att det finns så stor okunskap om våld i olika former.

22

19am326_nvc_20565.indd 22

– I det ingår hur vi pratar med och om varandra. Språket vi har är väldigt våldsamt. Det är ett under att vi inte har ännu mer krig när vi kan flyga ihop med en granne eller kollega för det minsta. Vi går till attack för att vi så lätt blir kränkta – Gud vad jag är less på det ordet!

NVC skapades på 1970-talet av den amerikanska psykologen Marshall Rosenberg.

Han insåg att vi ofta blandar ihop känslor och tankar, vilket leder till missförstånd och konfrontation. Genom att vara medvetna om våra känslor och behov – centrala begrepp inom NVC – kan vi även lära oss tolka andras känslor och behov.

ROSENBERG VILLE skapa verktyg för att hjäl-

pa oss att se sådant som underlättar respektive försvårar kommunikation. Senare tillkom symboldjuren giraff och varg. Giraffen står för en reflekterande inställning, den stannar upp och ser längre än orden når. Vargen står för det motsatta, ett djur som går till attack utan eftertanke. Genom att inte sätta sig in i vad andra känner sårar vargen och skapar konflikt.

”Språket vi har är väldigt våldsamt. Det är ett under att vi inte har ännu mer krig när vi kan flyga ihop med en granne eller kollega för det minsta.”

Gertrud Wesley, fd samordnare mot våld i nära relationer

En bra självkänsla hjälper en att uttrycka behov och känslor, och det grundläggs tidigt. Det har Annacarin Nilsson, utbildare i NVC och retorik, erfarit i sitt arbete med intagna på fängelser.

– Jag tror vi är födda att arbeta utifrån en autonomi.

Många jag mött via kriminalvården har blivit kränkta i sin autonomi, vilket gjort att de blivit våldsamma och fått auktoritetsproblem.

Det viktiga är inte att få sin vilja igenom, utan att ens känslor och behov bekräftas.

Det kan bara ske om man möts med ömsesidig lyhördhet, framhåller Annacarin Nilsson.

– I vargspråket är någon överordnad och någon underordnad. Den som tvingas in i hierarkin känner sig nedtryckt och vill göra revolt vid tillfälle.

I konflikter eller vid stress blir vi lätt vargar. Vi går i försvarsposition eller till attack, i stället för att lyssna. För att förstå våra egna reaktioner behöver

­Giraffen står för en reflekterande inställning, den stannar upp och ser längre än orden.

FOTO: GETTY IMAGES

November 2019

2019-11-13 10:45:47

”I vargspråket är någon överordnad och någon underordnad. Den som tvingas in i hierarkin känner sig nedtryckt och vill göra revolt vid tillfälle”, säger Annacarin Nilsson, utbildare i NVC och retorik.

FOTO: FREDER/GETTY IMAGES

vi bli medvetna om vad som triggar oss och skaffa oss verktyg för att hantera det. Det är starka undermedvetna processer.

I EN LADDAD situation missar vi därför ofta att lyssna på den andra, förklarar Ola Tornberg, som föreläser, coachar och utbildar inom kommunikation. Han har tidigare varit ordförande i den svenska föreningen för NVC. – Allt vi säger står för något mer, ofta något annat än det som uttrycks i ord. Till exempel om vi angrips på nätet: ”Du fattar ju ingenting. Såna som du borde inte få leva!” kan betyda ”Snälla, hör hur jobbigt det är för mig, det som pågår.” Har vi inte tränat nog på att uttrycka våra känslor och behov är det lätt att vi svarar något som inte blir jättebra.

Generellt lägger vi ned väldigt lite tid på att försöka förstå varandra, anser Ola Törnberg.

Vi är för snabba att svara, i stället för att sätta oss in i varför andra säger som de gör och vad det uttrycker för behov.

– Det är en utmaning att uttrycka sig så att det inte blir missförstånd. Det är bra om jag svarar något som visar att jag vill förstå, att inte påstå något utan ställa en fråga: ”Är det så att du är irriterad, att du skulle vilja ha mer respekt för hur det är för dig att lösa det här?”

– Det svåra är att komma på att göra det, och att hitta en formulering som man känner sig bekväm med och tror landar hos den andra personen. Går det inte kan man svara: ”Låt mig svara dig om ett tag, när jag är mindre upprörd.”

November 2019

19am326_nvc_20565.indd 23

”Allt vi säger står för något mer, ofta något annat än det som uttrycks i ord.”

Ola Tornberg, föreläsere och coach inom ­kommunikation

NVC handlar inte bara om att lyssna. Det handlar inte heller om att uttrycka sympati, då man delar den andras känslor – utan empati, att man förstått den andra. När man försäkrat sig om det, med till exempel en kontrollfråga, kan man uttrycka sin egen ståndpunkt.

Behov kan uttryckas på olika sätt – de som går ut över andra och de som inte gör det.

Ibland ligger behoven i lager och det tar ett tag att skala löken innan man hittar grunden till de känslor någon uttrycker.

Marshall Rosenbergs vision var att förändra världen, att NVC kan öka empati och förståelse. Och det börjar med självempati, att lära sig förstå sina egna känslor och behov.

Kay Rung, som är en av förgrundsfigurerna inom den svenska NVC-rörelsen, förklarar: – Jag upptäcker att jag har en röst inom mig som tänker och tycker saker, ibland lever rövare. Men vem är det, ska den styra?

Marshall Rosenberg studerade integrerade

människor som visste vad de ville och varför de mådde på ett visst sätt. De var medvetna om sin inre process, kunde beskriva för sig själva och sin omgivning varför de reagerade som de gjorde.

Men för de flesta är det som att lära ett nytt språk, att sätta ord på känslor och behov.

Marshall Rosenberg rekommenderade att man gör det till en intern process och tyst försöker förstå andra, att träna på sig själv ett halvår innan man använder NVC med andra personer.

– Ju mer nyanserat jag upplever mig själv, desto lättare blir jag att läsa för omgivningen.

Jag blir tydlig, har ett tonläge som matchar orden. Om jag vresigt säger ”Ja, men jag mår bra” ser andra ändå något jag själv har missat.

Det ska jag träna på, säger Kay Rung.

BLIR MAN medveten om sina ibland motstridiga inre processer kan man få dem att samverka, bli en mer integrerad människa. Då blir det även lättare att hantera ett komplext samhälle.

Vår impulskontroll är det som fört evolutionen framåt, anser Kay Rung.

– Det är en fantastisk sak att träna på, att inte agera ut det man känner utan tänka på hur det är bäst att agera i ett visst läge. Skillnaden på de som kan NVC och de som inte kan är att man tränar på att göra urskillningar: Är det här något jag känner, något jag tänker eller är det något jag vill?

MATS KARLSSON

23

2019-11-13 10:45:49

VÄLKOMMEN TILL WÄRNELIUS BUSS

Vi har lång erfarenhet av att anordna resor både till när och fjärran.

Vår specialitet är kundanpassade bussresor för olika företag, idrottsföreningar, skolor, kyrkor, kommuner, landsting, universitet samt andra organisationer. Varmt välkomna att kontakta oss!

Just nu når vi den muslimska Swahilikusten, nu behövs biblar SWISH 9000761 “Biblar Swahilikusten”

Wärnelius buss AB • 070-607 82 90 • www.wbuss.se

VACKRA SJALAR TILL DIG & KÖREN Sveriges största sortiment av kvalitetssjalar!

Sjalar & Scarves i regnbågens alla färger av siden & ull till både föreningar & privatpersoner

Besök vår webbutik Snabba leveranser!

SKOLOR PÅ KRISTEN GRUND i Jönköping • Förskolan Fru Ebba • Strandskolan F-9 • Kungsgymnasiet

www.sjalbutiken.se 0739-53 34 38

19am326_annons_20562.indd 24

Läs mer på www.jks.se

2019-11-13 10:45:49

Boden 100 år

Julfirande från förr VI VET att det kristna julfirandet i Sverige

”Julaftonen”, ­akvarell från 1904 av Carl Larsson.

började på 1100-talet, men det var inte förrän på 1700-talet och framförallt på 1800-talet som julfirandet tog riktig fart.

Adel och borgare tog efter traditionerna i Europa, medan bönder och enklare folk blandade gamla seder med nya och lade grunden till det firande vi har idag – en blandning av gammalt och nytt. De flesta nutida traditionerna härstammar från 1800- och 1900-talen.

Julmaten och julgranen

Grisen var det viktigaste djuret på de gamla bondgårdarna. Man slaktade julgrisen eller julgrisarna vid luciadagen och just det köttet saltades inte, utan serverades i stället färskt vid jul. Att ha julskinka på julbordet är dock ingen urgammal tradition. De första skinkorna dök inte upp på våra bord förrän i slutet av 1800-talet.

Julmusten är en svensk uppfinning. Den började säljas 1910. I dag är var tredje läsk som dricks under julen en julmust.

Att ta in ett träd i stugan och smycka det inför helgen är en sed som kommer från Tyskland. Det började på herrgårdarna och sedan tog bondstugorna efter. I granarna hängde äpplen, speciellt julgodis, pappersprydnader och levande ljus. Vid 1900-talets början var det en allmän sed att dekorera granarna med små svenska flaggor i papper.

Julklapparna och tomten

Att ge bort saker under juldagarna var vanligt långt före jultomten dök upp. Fattiga människor drog från gård till gård under julförberedelserna. De fick alltid något med sig – en kaka, en bit korv eller kanske ett stöpt ljus. De som arbetade på de stora godsen fick speciella julhögar och ur det här växte seden att ge julklappar fram. Först kom de med julbocken, men i slutet av 1800-talet dök tomten upp, gubben med skägg, röda kläder och med den så viktiga säcken på kälken.

Den svenska julklappstomten skapades av konstnären Jenny Nyström. Det började när hon gjorde teckningarna till sagan Lille Viggs äventyr på julafton, skriven av Viktor Rydberg år 1875. Då ritade hon sin allra första tomte. Förebilden för hennes glade, snälle tomte lär ha varit hennes egen far.

De första julkorten tryckta i Sverige kom 1890. Jenny Nyström var den största julkortskonstnärerna. Hon målade 600 jul- och nyårskort under sitt liv.

Vid slutet av 1800-talet påbörjades också den sammanblandning av den amerikanska November 2019

19am3263_julen_forr_21038.indd 25

Santa Claus, julbocken och den svenska gårdstomten som sedan kom att bli jultomten, vilken tog över julklappsutdelningen.

Julstjärnan och adventsljusstaken

Julstjärnan började tillverkas på en industriskola för missionärsbarn i Tyskland i slutet av 1800-talet för att pryda skolan.

Stjärnan skulle påminna om Betlehemsstjärnan som ledde de tre vise männen till Jesusbarnet. Julstjärnan introducerades i Sverige av Julia ­Aurelius som flyttade från Tyskland till Sverige 1912. Erling Persson,

mannen bakom Hennes & Mauritz, var sedan den som först började massproducera de första röda pappersstjärnorna.

Adventsljusstaken kom till Sverige i slutet av 1800-talet. Ersta diakoni i Stockholm lade grunden till adventsljusstaken så som vi känner till den idag. Där började man i slutet av 1800-talet att tända ljus i en så kallad adventsgran, en gran smyckad med 28 ljus.

Sju ljus tändes varje adventssöndag. Utifrån adventsgranen skapades adventsljusstaken – en stake med sju ljus för varje dag i veckan under advent och en stake med fyra ljus för varje söndag i advent.

1932 lanserades den första adventskalendern i papp och 1939 lanserades den första elektriska adventsljusstaken.

Midnattsmässa och julotta

600 ... jul- och nyårskort målade den svenska konstnären Jenny Nyström under sitt liv.

På julaftonskvällen går många på midnattsmässa i kyrkan. Gudstjänstformen blir allt mer populär och markerar övergången från advent till jul.

Julottan tidigt på juldagens morgon är en gudstjänst som hålls till minnet av Jesu födelse. Vid 1900-talets början gick omkring 70 procent av Sveriges befolkning på julotta men efter att stadigt ha sjunkit i popularitet under 1900-talet besöker inte ens en tiondel av svenskarna julottan nu för tiden.

KÄLLA: so-rummet.se

25

2019-11-13 09:46:32

Jul på Klippan i Harads

Julfirandet på Klippan i Harads har blivit en tradition där språk och människor möts över våra svenska julseder.

Här möts alla åldrar – Julfirandet på mötesplatsen Klippan i Harads har blivit en tradition där nysvenskar och svenskar möts runt våra jultraditioner.

Under trevliga former tar nyanlända och nysvenskar del av våra traditioner och smaker, samtidigt som de tränar svenska och lär känna varandra och människor från bygden.

KLIPPAN ÄR som det talande namnet beskriver just en klippa i stormen för många människor. Här möts nationaliteter från olika hörn av vår värld. Sedan starten 2015 har många nationaliteter passerat, vissa har stannat i Harads, köpt hus, fått jobb och blivit vänner för livet, andra har rest vidare.

Verksamheten på Klippan bekostas av

26

19am3263_jul_pa_klippan_21039.indd 26

Luleå stift. Församlingsassistenten Karin Sandling är en samordnande länk med stöd av frivilliga. Det ordnas regelbunden språkträning, ibland med möjlighet till barntillsyn under tiden. Här finns en second handbutik som är öppen för alla i bygden. Det ordnas pyssel och bakning. Vissa av besökarna är här varje dag. Uppgivenheten och ovissheten

över om de ska få stanna skingras med dagliga rutiner, glädje och gemenskap. Under Svenska kyrkans tak på Klippan i Harads möts alla religioner, kvinnor, män och åldrar.

NÄR SAFFRANSDEGEN är färdig och pepparkaksdegen ställs fram är det genast många händer som vill hjälpa till, stora som små.

November 2019

2019-11-13 09:46:40

För många av de nyanlända eller nysvenska familjerna är Klippan som ett andra hem som står för trygghet och gemenskap. Religion, ålder och kön spelar ingen roll.

Under trevliga former tar nyanlända och nysvenskar del av våra traditioner och smaker, samtidigt som de tränar svenska och lär känna varandra och människor från bygden.

r – och religioner Efter snabb instruktion turas flera kvinnor om att snurra lussebullar som om de aldrig gjort annat, medan barnen, en del med tomteluva dagen till ära, ger sig i kast med pepparkaksbaket. Det pratas och skrattas och växlas mellan språken. Det är fest och kalas, många har klätt sig fina för att fira vår svenska jul, även de som tillhör andra religioner.

– Här är alla med. Många kvinnor är väldigt framåt och tar plats, det är jätteroligt, säger en av de svenska damerna som hjälper till runt julbaket.

NÅGRA VUXNA är i lekrummet med flera barn, några barn läser sagor med en av de svenska volontärerna på Klippan, och en grupp vuxna sitter och tränar svenska. En av de yngre männen går emellan grupperna

November 2019

19am3263_jul_pa_klippan_21039.indd 27

VILL DU VARA MED? Välkommen till Klippan Du också!

Som besökare eller medhjälpare spelar ingen roll, ju fler desto roligare.

För mer information: Karin Sandling, 0928-108 58, eller e-post karin.sandling@svenskakyrkan.se

och hjälper till att översätta. Hans familj har varit här i snart fyra år, deras yngsta barn är fött här, den äldre går i skolan i Harads, men i skrivandets stund är det ännu ovisst om de ska få uppehållstillstånd, berättar de.

– Det här är som vårt andra hem, säger han med ett leende på flytande svenska.

JULDOFTERNA BÖRJAR sprida sig i köket.

Några av barnen kämpar tålmodigt med peppar­kaksdegen till sista smulan är utkavlad. Våra svenska julkryddor är välbekanta för många i de internationella köken men sättet att använda dem i kakor och bullar verkar nytt och spännande. Både pepparkakor, lussekatter och risgrynsgröt avsmakas med nöjda miner och får tummen upp. Gott!

TEXT & FOTO: ANNA BERGSTRÖM

27

2019-11-13 09:46:42

Praktiskt arbete på Torpgärdan

Den sociala samvaron är minst lika viktig som det praktiska arbetet när Grabbhörnan träffas.

FOTO: CAMILLA ARVIDSSON

Grabbhörnan i Matteuskyrkan Ute på Torpgärdan finns gänget som helt på ideell basis fixar fint i Matteuskyrkan. Kyrkfönstret hälsade på hos Grabbhörnan.

DET ÄR en blåsig dag första tisdagen i oktober

men när klockan slår ett har det slutat regna.

På uteplatsen bakom Matteuskyrkan samlas ett taggat gäng redo att hugga in och hjälpa till. Ledaren Bengt Sveder har med sig en borrmaskin. Han var med och startade upp Grabbhörnan för 25 år sedan.

Snart ansluter en av Svenska kyrkans anställda vaktmästare. De hjälps åt att lyfta ut röd plåt ur en skåpbil. Plåten ska sättas fast som skydd på den röda klockstapeln bakom kyrkan. Den har Grabbhörnan hjälpt till att få på plats. Det fanns en ledig när de lade ner en scoutgård i Notviken, som vi fick köpa, för­ klarar Bengt Sveder.

På programmet i dag står också bland annat att anpassa ingången till den grillplats man gjutit så att även rullstolar kommer dit.

Här finns även en boda som hörnan målat, och en boulebana och ett utomhusschack som grabbarna står bakom. En kubbplan är också uppmätt, men ännu inte färdigställd.

Ingenjören i gänget, Kjell Larsson, smiter hem för att ta på sig lite mer kläder. Han hin­

28

19am3263_grabbhornan_21040.indd 28

ett cirka tjugotal medlemmar. Ett tiotal bru­ kar dyka upp vid träffarna. Men på årsmötet i februari med tillhörande middag är det ett tjugotal.

Alla har rötterna i och omkring Matteus­ kyrkan men även när aktiva flyttar in till stan så brukar de fortsätta vara med i hörnan.

Under fikapausen dras det vinster i hörnans lotteri. Ett sätt att dra in pengar. Pengar som bland annat går till ungdomsstipendier.

– Det fanns så många aktiviteter som rik­ tade sig till kvinnor, absolut inget fel i det, berättar Bengt Sveder. Men vi ville ha något där vi män på ett otvunget sätt kunde träffas och göra praktiska grejer. Samtalen fick vi på köpet.

ner precis tillbaka då en timme gått och det är dags för fika.

De flesta medlemmarna i Grabbhörnan är glada amatörer.

– Här får vi både motion och lära oss saker vi kan ha nytta av när vi fixar hemma, säger Björn Forsén. Fast vi lär oss också vad vi inte ska göra, säger han med ett gott skratt.

Det goda skrattet och stämningen fortsät­ ter inne i kyrkans servering där fikat står uppdukat. Grabbarna tar för sig och slår sig ned vid ljugarbän­ ken för att prata om högt och lågt. Den sociala sam­ varon är minst lika viktig som det praktiska arbe­ tet är alla runt bordet Vill du också komma med överens om. i gemenskapen i Grabbhörnan, I början var det kontakta Bengt Sveder: mindre formaliserat bengt.sveder@gmail.com men EU-direktiv gör eller 072-528 95 10 att det hela numera är Eller kolla i kyrkans kalender en förening med styrelse, och dyk upp på en träff. revisor och årsmöte. Det är

VILL DU VARA MED?

HÖRNAN SES första tisdagen i

varje månad. Klockan 18.00 jämn månad och 13.00 udda månad. När det passar inleds fixandet med en liten andakt och efter en timme är det alltid fika- och pratpaus. Det pratas under pausen om var man kan få tag på saker till kommande projekt.

Hörnan tar sig an projekt

November 2019

2019-11-13 09:46:36

”Vi ville ha något där vi män på ett otvunget sätt kunde träffas och göra praktiska grejer.

Samtalen fick vi på köpet.”

Bengt Sveder om Grabbhörnans skapelse

både inne i kyrkan och utomhus. Vintertid står bland annat snöskottning på schemat.

Kyrkan tar emot Grabbhörnans hjälp med öppna armar. När det passar, som i dag då det är en praktisk arbetseftermiddag i kyrkan, finns vaktmästaren på plats. Men det är hör­ nan själva som bestämmer vad de ska göra.

På anslagstavlan innanför ingången i kyr­ kan hänger deras nyhetsbrev som berättar om avslutade, pågående och eventuella framtida projekt. Vi gör gärna saker – men i vår egen takt är den devis som man arbetar efter. Och orkar du inte hjälpa till går det utmärkt att bara komma med och snacka om livet eller vad annat som vill diskuteras.

EN STÅENDE punkt som Grabbhörnan ansva­ rar för är ottekaffet. Något de skött i 15 år.

– Vi började med adventskaffe men det kom helt enkelt för få besökare på första advent, berättar grabbarna.

Så nu ansvar de för serveringen efter jul­ ottan. Julottan i Matteuskyrkan är klockan 09.00 på juldagens morgon. Efter gudstjäns­ ten står kaffe, saft och hembakat uppdukat. Vi har bakat själva, fast ibland hjälper våra fruar till, erkänner grabbarna. Rulltårtan är populä­ rast. Och bland de sångare som varit runt och sjungit även på andra platser är skinksmör­ gåsarna uppskattade. Hela ottekaffet tilltalar verkligen gudstjänstbesökarna och de brukar stanna en timme efter gudstjänsten och fika och umgås tillsammans.

Och på tal om julen: ute kommer en julbock i gran att ställas fram. Stommen är densamma men den kläs på nytt varje år av grabbarna.

Bildtext

NÅGON ANNAN liknande verksamhet som

Bengt Sveder var med och startade upp Grabbhörnan för 25 år sedan.

November 2019

19am3263_grabbhornan_21040.indd 29

Grabbhörnan känner medlemmarna inte till. Men om någon annan kyrka skulle vilja ta efter konceptet blir grabbarna bara glada.

Och vi blir mer än gärna fler här i Matteus­ kyrkan, säger de innan det är dags att tömma kaffekoppen och börja fixa igen.

FOTO: CAMILLA ARVIDSSON

JOHAN E SKOGLUND

29

2019-11-13 09:46:38

Jul i din kyrka

FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON

Tyngd och stress i en tid då många är glada För många är julen fylld av glädje och värme. För andra ska den vara över så fort som möjligt. Vi är alla människor och upplever högtider på olika sätt.

JULEN ÄR en tid då många är glada och

förväntansfulla. Så pass mycket att du kan uppleva en press från omvärlden att vara glad, fast du kanske egentligen inte alls känner så. Julen kan vara jobbig. Att känna så är inte konstigt, eftersom vi alla är olika som människor.

Vi har alla olika erfarenheter och upplevelser som gjort oss till dem vi är. Kanske har vi som barn upplevt jular då vi inte blev sedda.

Kanske har vi förlorat den person som vi brukade fira jul med tidigare, och saknaden känns extra tung vid jul.

Kanske påminns vi om att våra relationer inte direkt påminner om julen i Bullerbyn.

Ibland spelar det ingen roll om du är om­given av goda vänner eller om du är ensam. Du får

30

19am3263_julen_kan_vara_jobbig_21042.indd 30

fortfarande tycka att julen tar mer än den ger.

Du kan få en stunds stillhet från det som pågår genom att ta en promenad. Träna. Sitta på en bänk med utsikt över vatten. Pyssla med en hobby. Läsa en bok. Besöka en kyrka eller ett kapell. Ta några djupa andetag och tänk på det som är viktigt för dig, vad det än är.

Sällskap finns om du vill ha det

Det finns många anledningar till att du kan bli ensam under julen. Oavsett anledning kan du fira julen i gemenskap med andra om du vill. Om du vill ha sällskap eller någon att prata med, så finns det människor i en kyrka nära dig. Men det är helt okej att bara ägna sig åt sig själv en stund.

För vissa går julen alldeles för fort och för andra går den oändligt långsamt. Det vi kan enas om är att den pågår några dagar om året.

Och sedan är vintermörkret på väg bort och vi går mot ljusare tider igen.

KÄLLA: svenskakyrkan.se

Julens gudstjänster och andakter Samling vid krubban

I många församlingar förbereder barn och vuxna julkrubban tillsammans i en familjegudstjänst eller andakt. Det sker vanligtvis på julafton.

Julbön

Julbönens utformning på julafton består ofta av sång, läsning av julevangeliet och predikan. Dessutom förekommer på många håll även julspel.

Midnattsmässa

Firas, precis som namnet säger, vid midnatt natten mellan julafton och juldagen.

I och med midnattsmässan övergår vi från att fira advent till att fira jul.

Julotta

Enligt 1686 års kyrkolag skulle julottan börja klockan kl 06 på juldagens morgon.

Vissa församlingar håller dock julottan redan klockan 04, vilket var tradition innan 1686.

Läs mer: På Svenska kyrkan i Bodens hemsida kan du se vilken tid som gäller i vilken av Bodens kyrkor.

November 2019

2019-11-13 09:46:29

Korsord

SKOJAT

BROR TILL MOSES

GHANAGRANNE

HELGVITT

SÄDESKÄRVE

SAMLANDET

FRID DIKTBOK AV FERLIN

STEFFI, TENNISLEGEND

SLOM

BLEV STEFANOS

GJORDE LOK FÖRR BRONS GEOLOGISK PERIOD

HETPETROSIGT MELEUMNINGSUTBYTE BOLAG

MONARKER

GÅTT TYST

ALLTJÄMT

TRIMMA HOBURGSGUBBEN

HÅLA KUFISKA

LEDDE ISRAEL UNDER FEM ÅR

FINNS FÖR SNÖ

FREJA VINNA

SLÅ MOT LAGEN

BLIR KATT BAKOM ÖRAT

KONVENTION ANKRAS PÅ

RUNT OLJA

SKIVA RÖR FÖR OLJA

LÖSER DU KORSORD CENTRALT I ETIOPIEN

KAN ETT NÖJE VARA VISA GOD MIN

DE PASSAR TILL SÖTGRÖTEN

BUKTSTAD

BELA BARTOKS LAND STRUTS- SANDELL LIKMED NANDE PSALFÅGEL MERNA

ÄR DINA ÖGON HOS KARLFELDT

P SA L MEN ”Dig vare lov, o Jesus Krist, som mänska blev, dock utan brist.

I oskuld dig en jungfru bar, stor aaaaa aaaaa aaaa änglar var. Ära vare Gud!”

MAGRA

ÅRTA

PRYDA

PARDON

TVÅ I JAPAN RYGGMATERIAL?

BURMES BLAND KATTER

KORT FÖR SILVER

BOK 1904

Sänd in lösningen till: FÖRSAMLINGSEXPEDITIONEN, Strandplan 25, 961 34 BODEN senast den 26 januari. De tre först öppnade rätta lösningarna vinner en presentcheck till en kyrklunch. Vinnarna får besked per post, och sina namn publicerade i nästa nummer av Kyrkfönstret.

Namn.................................................................................................................................................................................................................................................................

Adress...............................................................................................................................................................................................................................................................

Postadress .......................................................................................................................................................................................................................................................

Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: Eivor Sevä på Citronvägen, Britt Bergvall på Garnisonsgatan och Zigrid Bäckström på Margaretagatan.

November 2019

19am3263_korsord_21041.indd 31

31

2019-11-13 09:46:18

du är kyrkan ”Men jag är ju inte med i någon grupp, eller går på gudstjänst”, kanske du tänker.

Nej, kanske inte just nu. Men tack vare ditt medlemskap så gör du så att andra kan få stöd genom livet. Det kan vara när man är som mest skör som nybliven förälder, när livet sprudlar i nyfunnen tonårsfrihet, när allt känns meningslöst, när pengarna inte ens räcker till toapapper, när man vill sjunga tillsammans med andra, när sorgen över någon man mist är övermäktig, när någon känner sig oändligt ensam, när man söker sin tro eller bara vill känna gemenskapen i en kyrkobyggnad.

Så nästa gång, svara stolt: ”Ja, jag är kyrkan!”

Visste du att det inte kostar extra att...

- sjunga i körer ledda av välutbildade musiker - få ha samtal med en präst eller diakon, där inget ämne är för stort eller smått.

- gifta sig - döpas, eller låta döpa sina barn - vara med i en sorgegrupp - vara med i en barngrupp - ta med de yngsta till Liten och stor - ge ungdomar en mötesplats för livsfrågor - stötta verksamheter på äldreboenden - njuta av musikupplevelser i kyrkan #stoltmedlem

Svenska kyrkan är en plats för sökare, troende och tvivlare.

ditt medlemskap gör skillnad - tack 19am3263_egenannons_21043.indd 32

2019-11-13 09:46:29