Kyrkfönstret April 2019

Kyrkfönstret

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN BODEN NR 1 2019

Tema: Klimat

Är du nöjd?

Lättare sagt än gjort

Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra?

Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några eldsjälar som menar att det är dags att miljötänket ser framåt.

FOTO: GETTY

Clara Bolmsjö Skrivandet blev min räddning

Middag med mersmak – en mötesplats i Matteuskyrkan

Porträttet: Nina Persson

”Människor har börjat glömma bort att det är en styrka att organisera sig.”

Möt morgonen mellan fjällen

Vintergudstjänst deluxe

Pulkaåk och semla

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Untitled-20 1

2019-03-28 09:52:43

Redaktören har ordet

OM DU fick möjlighet att bryta vanor och mönster under en begränsad tid – vilka skulle det då bli?

Vi befinner oss nu i slutet av fastetiden. En sedvänja som har funnits med som en förberedelsetid inför påsken ända sedan de första kristna. Ofta förknippas fasta med att man ska avstå från mat, men den kristna fastan är en möjlighet att avstå från exempelvis tv-tittande, godis, alkohol, kött, sociala medier eller så, för att vinna något annat. Det handlar om att byta fokus – bryta vanor och mönster – för att få en bättre balans i sitt liv. I sin text ”Fasta – i vår egen tid” skriver kyrkoherde Hans Johansson att fastetiden handlar om att flytta blicken från det i våra liv som är mindre viktigt, till det som är mer viktigt.

FÖR EN del handlar därför fastetiden om att

ge sig själv och sina relationer mer tid. Det har exempelvis de familjer, ungdomar och vuxna, som precis har kommit hem från församlingslägret i Jäckvik gjort. I Joakim Nordlunds reportage ”Möt morgonen mellan fjällen” kan du läsa mer om fjällresan som brukar lämna en god eftersmak hos sina resenärer.

Vilket också är vad gästerna på Middagarna med mersmak brukar få med sig hem – en god eftersmak. I artikeln ger skribent Johan E Skoglund liv åt den gemytliga stämningen som genomsyrar dessa återkommande kvällar i Matteuskyrkan. Även vid den årliga vinter­ gudstjänsten i Klusån brukar det vara den

FOTO: MATS KARLSSON

Fastans budskap: Du duger

10

sociala samvaron som är i fokus, och Anna Bergström har mött eldsjälen Estrid, som är ursprunget till den uppskattade traditionen med en friluftsgudstjänst med semlor och pulkaåkning på vårvintern.

FÖR ANDRA handlar fastan kanske mer om

att få tid till eftertanke och bön, tid att komma närmare Gud. Om du är en av dem hoppas jag att du särskilt noterar tipsen för andlig hälsa i vardagen på sidan här intill, samt artikeln ”Be med hjälp av Frälsarkransen” allra sist i Kyrkfönstret.

Oavsett vilken typ av fasta du väljer är budskapet, enligt kyrkoherden, att du duger som du är, du behöver inte göra dig till för att passa in, inte bli som alla andra eller göra som alla andra. Behåll det i ditt hjärta nu när vi går stilla veckan och påskens stora händelser till mötes.

Glad påsk!

CAMILLA ARVIDSSON kommunikatör 0921-775 32 camilla.arvidsson@svenskakyrkan.se

”Det handlar om att byta fokus – bryta vanor och mönster – för att få en bättre balans i sitt liv.”

Innehåll

4 Vintergudstjänst + semla + pulka = sant 6 Församlingsläger i fjällen allt mer populärt 8 Fasta i vår egen tid 10 Tema: Klimat 16 Porträttet: Nina Persson 20 Spaning: Förnöjsamhet 25 Maria Magdalena 26 Gemensamma middagar i Matteuskyrkan 28 Serie: Del 5 – förvaltare och bevarare 30 Påsken dag för dag 32 Be med hjälp av Frälsarkransen

2

Untitled-31 2

N VA

ENMÄRK

25 E T

Redaktör: Camilla Arvidsson Adress: KYRKFÖNSTRET, Strandplan 25, 961 34 BODEN Mejladress till redaktören: camilla.arvidsson@svenskakyrkan.se Telefon: 0921-77 532 Fax: 0921-77 548 Upplaga: 13 300 exemplar Foto, förstasida: Carina Westbrandt Webbplats: Svenska kyrkan i Boden: svenskakyrkan.se/boden Ansvarig utgivare: Sara Grant, sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Distribution: PostNord Tryck: Stibo Complete 2019

S

Kyrkfönstret

EN DEL AV Trycksak 5041 0004

April 2019

2019-03-28 09:52:52

FOTO: JOAKIM BERNDES FLICKR

Ditt andliga gym i vardagen EN VANLIG vardag kan bjuda

på flera tillfällen att träna den andliga hälsan. Cykelturen till jobbet passar för bön och snabba möten i affären kan vara tillfällen att visa medmänsklighet.

Lyssna på kloka ord. Börja morgonen med några minuters eftertanke med hjälp av Sveriges radios Morgonandakten eller Tankar för dagen. Det går även att lyssna i efterhand under bil- eller cykelturen till jobbet.

Tacka för maten. Att stilla sig före maten genom en enkel bordsbön eller ramsa kan öka närvaron, gemenskapen och matron. Dessutom blir det en påminnelse om att mat på bordet inte är en självklarhet för alla. ”Tack gode Gud för maten”.

Ta tre djupa andetag. I kön till kaffeautomaten kan ett par djupa andetag ge extra energi och lugn. Det blir som en minimeditation med ökad närvaro och stillhet. Släpp ner axlarna och hitta en stolt hållning.

Le mot personalen i kassan.

Ett enkelt sätt att göra någon annan glad är att le mot hen. Ett skratt eller leende är dessutom välgörande för den som ler.

Stress jagar ofta bort glädjen.

Bibelns författare upprepar ”Gläd er!”

Säg tack på kvällen. Avsluta dagen med att tacka för något som varit bra. Tacket kan riktas som en bön, eller skrivas ner i en tacksamhetsdagbok.

Tacksamhetsträning rekommenderas såväl i alla andliga traditioner som av coacher som Mia Törnblom.

Dags att teckna ­gravskötselavtal FÖR DE allmänna ytorna på kyrkogården ansvarar Kyrkogårdsförvaltningen. Gravarna sköts av gravrättsinnehavarna.

I Boden finns det möjlighet att anlita kyrkogårdspersonalen för tjänster som: Vattning Plantering Ogräsrensning Riktning av ­gravsten Insåning av ­blomlåda För aktuella taxor, kontakta våra församlingsexpeditioner: Boden: 0921-77 500 Gunnarsbyn: 0924-527 70 Harads: 0928-108 50 Eller gå in på: www.svenskakyrkan.se/boden/gravskotsel FOTO: MARIA SVENSK

TEXT: ULRIKA LJUNGBLAHD, TIDNINGEN SPIRA

Stabat mater av G. Pergolesi

Samma himmel.

Samma rättigheter.

Verkligheten ser olika ut.

ÖVERLULEÅ KYRKOKÖR

”En vanlig dag då kan det största hända ty allt blir möjligt när vi tror på Gud.”

UR PSALM 352

April 2019

Untitled-31 3

Foto: Magnus Aronson/Ikon

under ledning av Lena Stenlund bjuder på en vacker och gripande konsert kl. 16.00 i Överluleå kyrka. Övriga medverkande: Carina Stenberg – sopran, Ewa Grahn-Rosell – alt, Andreas Printz – orgel.

Sw�sH� d�n g�vA t�lL

90� 12��

3

2019-03-28 09:52:52

Vintergudstjänst i Edeforsbygden

Gudstjänst r semlor o l m s&e­pulkaåk

FOTO: FOTONEN/ GETTY IMAGES

Utflykten med semlor och gudstjänst i missionshuset i Klusån, och den efterföljande pulkaåkningen utanför, är en mångårig tradition som arrangeras ekumeniskt av den lokala missionsförsamlingen och Svenska kyrkan i Edeforsbygden.

KLUSÅ MISSIONSHUS byggdes 1915 och

delar av inredningen är fortfarande intakt.

Byggnaden ägs av Harads Missionsförsamling, och trots att den har el värms den fortfarande upp med vedkamin. Huset byggdes av Enok Hellenberg. Han var lekmannapredikant och bodde i gården intill. Här bor i dag hans barnbarn, Estrid Eriksson, som är en av eldsjälarna bakom traditionen att hålla friluftsgudstjänst här på vårvintern tillsammans med Svenska kyrkan.

– Vi flyttade hem till min föräldragård 1979–80 och tog med oss idén från byn utanför Vännäs där vi bodde innan. Jag tycker det är jätteroligt att samlas och att missionshuset kan komma till användning och glädje för andra.

UNDER DE första åren var det familjen

Eriksson som ordnade hela kalaset, men på senare år hjälps flera personer från Missionsförsamlingen i Harads åt med att baka 4

Untitled-32 4

FOTO: ANNA BERGSTRÖM

fall köpa lite klementiner, säger Estrid med ett leende.

Fortfarande är det hon och sonen Mika”När el som ser till att huset blir tillgängligt och varmt, att pulkabacken trampas jag bakade och att grillplatsen skottas fram. ­– Jag börjar bära ved och elda i själv brukade kaminen en vecka innan ungefär. jag göra runt 120 Ja, jag behöver inte gå på gymmet, skrattar hon.

semlor. Från början bjöd vi på allt.”

och ordna ved.

Svenska kyrkan är medarrangör och håller med präst och musiker.

– När jag bakade själv brukade jag göra runt 120 semlor. Från början bjöd vi på allt, men på senare år har de börjat ta lite betalt för fikat. Men jag tycker det är roligt att få bjuda på något så jag brukar i alla

FÖR VARJE år fylls missionshuset med nya minnen. Estrid arbetade inom barnomsorgen innan hon blev pensionär, och då gjordes en årlig utflykt till pulkabacken i Klusån från förskolan i Harads. Fortfarande nyttjas den av Harads skola efter att den ställts i ordning på våren.

I missionshusets begynnelse ska det ha bott flyktingar här från finska vinterkriget. Långt in på 1900-talet, då bygden var mer tätbe-

April 2019

2019-03-28 09:53:02

Estrid Eriksson är eldsjälen i förberedelserna för friluftsgudstjänsten med semlor och pulkaåkning i Klusån. En vecka innan börjar hon elda för att få missionshuset varmt.

FOTO: ANNA BERGSTRÖM

folkad, hölls det regelbundet gudstjänster, söndagsskola och julfester här.

– När vi var tonåringar hade vi en sånggrupp och då byggdes det till en estrad. Och en minigolfbana. Vi var nog ett 20-tal ungdomar som brukade vara där och vi hade mycket roligt, minns Estrid. ”Ungdomsgänget”, som de fortfarande kallar sig, träffas än. Många av dem som gifta par som i dag återser det gamla missions­ huset med barn och barnbarn för att äta semlor och åka pulka. En del av dem agerar ”skoterlift” för barnen uppför den långa backen.

Vid Klusåns missionshus med vacker utsikt över Luleälven hålls också gökotta vartannat år tillsammans med Svenska kyrkan. Aktiviteterna är öppna för alla och lockar även besökare som inte är medlemmar i de arrangerande församlingarna.

TEXT: ANNA BERGSTRÖM NORDSKRIBENTEN@GMAIL.COM

April 2019

Untitled-32 5

Laddad med semla efter vinter­ gudstjästen går pulka- och bob­ åkningen som en dans för både stora och små.

FOTO: MARIA FORSBERG

5

2019-03-28 09:53:04

Möt morgonen mellan fjällen Kyrkans församlingsläger i Jäckvik har vuxit i popularitet.

När platserna till vårens upplaga släpps bokas alla redan samma dag. ­– Det här är en resa som ger en god eftersmak, säger ledaren Anna Karlsson.

3

... saker man inte får ­missa på ett läger i Jäckvik

1. Morgon mellan ­fjällen (psalm 179) ”Den kan man inte vara där utan att sjunga.

Att sjunga den är ett stående inslag när vi är där.”

FOTO: CARINA WESTBRANDT

2. Kapellet ”Det är så fantastiskt vackert. Litet, trångt och härligt. Otroligt fint där det ligger på en liten höjd.”

3. Bestiga Pieljekaise ”Att vakna till fint väder och se toppen där. En liten utmaning att ta sig dit, men när man väl är där är det helt fantastiskt.”

6

Untitled-20 6

April 2019

2019-03-28 09:52:55

Församlingsläger i Jäckvik Församlingslägret i Jäckvik arrangeras även under hösten.

ROLIGA AKTIVITETER Under utevistelsen kan man: Åka slalom, snowboard eller längdskidor, pulka eller bob. Åka skidor eller gå längs Kungsleden.

Promenera i närliggande omgivning, för den som vill göra det enkelt.

Det finns också möjlighet till pimpelfiske.

Församlingslägret i Jäckvik passar stora som små.

A

nna Karlsson och Carina Westbrandt har precis varit med som ledare på församlingslägret i Jäckvik. Lägret är öppet för människor i alla åldrar, och det erbjuder en möjlighet att få vistas i en härlig miljö tillsammans med andra under några dagar. De två ledarna har sett hur flera familjer återkommer. ­– Det är en chans för många att få uppleva fjällvärlden utan att det kostar skjortan. Det känns fint att kunna få vara med och bidra till det, säger Anna Karlsson.

För henne och kollegan Carina Westbrandt har lägret blivit en vårvinterkaramell som de ser fram emot. Jäckvik väcker många minnen hos de två. ­– När jag började vara där som tonåring fanns det ju inte någon slalombacke. Då tolkade vi i stället med bandvagn när vi skulle upp till toppstugan på fjället. Folk föll och det var många skratt, berättar Carina.

Hon förlovade sig också med sin man där, så kärleksbanden till Jäckvik är många. ­– Den platsen har alltid varit speciell för mig. Därför känns det så fint att få vara med och bjuda andra, barn och vuxna, på den här upplevelsen, säger Carina.

VÅRENS FÖRSAMLINGSLÄGER i kyrkans

lägergård i Jäckvik arrangerades den 4–7 april. När startskottet till anmälan går brukar telefonerna gå varma. Innan dagen är till ända brukar alla platser vara bokade.

April 2019

Untitled-20 7

FOTO: CARINA WESTBRANDT

– Det är så populärt så för att ge alla samma chans har vi ett datum och en tidpunkt när man får börja anmäla sig. Sedan är det helt enkelt först till kvarn som gäller, säger Anna.

Det är dessutom många andra församlingar som vill boka i Jäckvik, så det gäller för Svenska kyrkan i Boden att vara tidigt ute.

Högst i kurs står april månad. ­– Har man varit där förstår man också varför så många vill dit. Det är speciellt att vara i fjällen den tiden, säger Carina.

LÄGRET RIKTAR sig främst till de som bor i

församlingarna i Boden. Man brukar även hålla på några platser till de ungdomar som är aktiva i kyrkans ungdomsverksamhet.

– Men det brukar vara blandade åldrar. Det är roligt att det är så för vi blir som en stor familj, säger Anna.

När de minsta har gått till sängs brukar de äldre kunna sitta uppe och prata och umgås.

– Det brukar vara aftonbön runt nio. Sedan fikar vi. Fjälluften ”drar” lite så det brukar aldrig vara tal om något nattsudd. Man sover nog aldrig så bra som när man är iväg på ett

”Det är en chans för många att få uppleva fjällvärlden utan att det kostar skjortan.”

läger sådär, fortsätter Anna.

Det finns en lång tradition av att åka till Jäckvik. Under 70-talet, 80-talet och 90-talet var den traditionen ännu starkare, och då arrangerade man till och med konfirmand­ läger där.

DET FINNS en uttalad ambition om att som

kyrka nå ut utanför det traditionella kyrko­ rummet inom Svenska kyrkan i Boden.

– Jag tänker att det handlar om ett sätt att få lite ”kyrk-ovana” människor att upptäcka kyrkan. Många av dem som är med på lägren är bara med just där, och det har blivit lite återkommande, säger Anna.

Att det är avskalat och relativt enkelt ser de också som en fördel.

– Att få umgås tillsammans i familjer utan telefoner och plattor existerar ju nästan inte i dag. Därför känns ett sådant här läger bra.

I Jäckvik finns det en liten affär men inte så mycket mer, säger Anna. ­– Man får byta miljö och vara i ett sammanhang där det inte är så mycket annat som stör och drar i en. Det är vi som är där. Och vi är där tillsammans, inflikar Carina. ­– Jag vet många som jag har träffat som berättar att de har drömt sig tillbaka till Jäckvik. Det här är en resa som ger en god eftersmak, säger Anna.

TEXT: JOAKIM NORDLUND JOAKIM@PRESSPRO.SE

7

2019-03-28 09:52:56

Krönika

FASTETIDEN ÄR för många något som hänger

samman med andra religioner. Som islams Ramadan, där maten och ätandet är i fokus.

Då äter muslimerna ingen mat under dagens ljusa timmar, utan först när mörkret infallit.

Sedan avslutar de månaden med en stor fest.

Andra tänker på vår tids hälsoideal. Då är fastan något man gör för att avgifta kroppen, eller bara för att komma i form.

Men den kristna fastan, de veckor som föregår påsken, är något som funnits med från allra första början. Under de första 1 000 åren av kyrkans historia var fastan just att avstå från kött, feta rätter, eller det som kroppen njöt av i olika former. Även sexualiteten var något som man ville att människor skulle avstå ifrån, eftersom all njutning ledde oss bort från gemenskapen med Gud. Det handlade om botgöring, och om att späka sig för att göra sig förtjänt av syndernas förlåtelse.

Men i modern tid har fokus flyttats från tanken att vi ska göra oss förtjänta av Guds nåd genom att avstå från mat eller viss dryck. Istället handlar fastetiden om var vi har vårt fokus och vad som är viktigt i våra liv. Att vi har julsången ”Nu är det jul igen”, där vi lär oss att julen inte varar fram till påsken utan att fastan kommer där emellan, är nog ett tydligt tecken på att vi i vår tid ofta glömmer bort, eller helt enkelt inte låter fastetiden påverka oss alls.

MEN BEHÖVER då fastan bara handla om

mat? Eller vad innebär det att fasta för oss i vår tid?

Först vill jag understryka att det inte är

8

Untitled-18 8

Fasta i vår egen tid

något fel med att välja bort viss mat under fastetiden. För många runt om i den kristna världen är det ett sätt att flytta fokus från vad kroppen njuter av till det anden behöver. Om den typen av fasta hjälper oss att få en bättre relation med Gud så är det gott på alla sätt.

Men fastan kan också vara en tid då vi bryter våra vanor för att göra verklighet av det vi ibland längtar efter för att få balans eller en bättre helhet i våra liv.

Att avstå från något kan hjälpa oss att få tid eller pengar över till något annat. När det gäller våra vanor kan det vara tv-tittande, internetsurfande, tid med våra smarta mobiler och våra appar. Om vi istället lägger den tiden på gemenskap och samvaro med andra, eller i bön som är samvaro med Gud, så kan det ge oss ett rikare och djupare liv. Fasta kan även handla om bruk av olika slag. Någon slutar äta godis, en annan avstår från alkoholhaltiga drycker, slutar röka eller minskar sitt bruk av tobak. Det kan vara olika sätt att göra fastan till något som berör oss och får oss att fokusera på annat än våra laster och

FOTO: MYRIAMS-FOTOS /PIXABAY

begär. Fastetiden påminner oss också om att fördela våra resurser på ett bättre sätt. Vi har fasteinsamlingen som lyfter fram den globala orättvisan där vi alla kan vara med och bidra så att pengar och resurser flyttas från oss som har mycket till de som är i nöd och behöver.

Man kan ta de pengar man brukar lägga ut på godis, alkohol, restaurangbesök, cigaretter eller snus och istället skänka dem till fasteinsamlingen.

OAVSETT VILKEN fasta du väljer så handlar

fastetiden om att flytta blicken från det i våra liv som är mindre viktigt till det som är mer viktigt. Relationer, de som bär när allt annat rasar, relationer till vänner, livskamrater och till Gud. Det handlar om att ge rätt saker den tid de behöver – tid för vila, tid att få tänka tanken klart, tid för promenader och för samtal med varandra. Fastan handlar om att komma närmare sig själv, våga släppa fasaderna och allt det vi väljer att visa upp, och istället se på oss själva med Jesu milda ögon.

Budskapet under fastan är att du duger som du är, du behöver inte göra dig till för att passa in, inte bli som alla andra eller göra som alla andra. Du är fri att avstå från det du ser hindrar dig från att vara sann, minska det i livet som gör det svårt att hinna med det du tycker är viktigt, flytta fokus från begär av olika slag till att njuta av allt det goda som Gud vill ge.

HANS JOHANSSON DIN KYRKOHERDE I SVENSKA KYRKAN BODEN HANS.JOHANSSON@SVENSKAKYRKAN.SE

April 2019

2019-03-28 09:52:42

Fler kvinnor behöver få hjälp av Denis Mukwege och Panzisjukhuset På grund av hotbilden ökar vi nu möjligheten att flyga in fler!

CMYK COLOURS

Stöd insatsen till att äntligen få hjälp!

C: 100 M: 57 Y: 0 K: 40 C: 5 M: 100 Y: 71 K: 22 C: 0 M: 1 Y: 0 K: 51

Swisha din gåva 9008913 Märk: Panzi www.maf.se

MAF flyger små flygplan i utvecklingsländer så att folk i avlägsna områden kan få den hjälp de behöver!

MAF Sweden • tel: 013-35 39 60 • e-post: office@maf.se

230x300 utfall Untitled-28 9 Panzi MAF.indd 1

2019-03-21 15:33 2019-03-27 12:42:11

Vinjett vinjett

Kretsloppshusets grundare Christl Kampa-Ohlsson tror på att börja där man står, men samtidigt ha en idé som håller affärsmässigt.

Ta nästa steg:

Återbruka 10

Untitled-33 10

Månad 2018

2019-03-27 12:43:01

Tema Klimat

Sluta flyga, ät mindre kött och återvinn! Det är bra för miljön, har vi lärt oss. Men nästa steg är att återbruka, som en del av det som kallas cirkulär ekonomi.

Men kretsloppstänkande är inget nytt. I Jämtland finns inspiratörer som visar vägen.

TEXT OCH FOTO: MATS KARLSSON

ALLDELES VID DÖRREN står den, en korg full av tomma glas-

burkar och buteljer som restaurangen inte längre behöver.

Eller full och full – den blir snabbt tom när besökare följer uppmaningen att ta med sig en burk eller flaska hem.

Det triggar inte bara tankar och sår frön hos Kretsloppshusets besökare, utan gör dem till handgripliga återbrukare. En revolution i det lilla.

– Vi kan inte fortsätta producera saker som bara används begränsat och sedan blir ett problem. Vi måste bli bättre på att återutnyttja saker, säger grundaren Christl Kampa-Ohlsson.

Så varför slänga bort en burk man inte längre behöver om någon annan – eller man själv – kan använda den till något nytt?

Att sortera våra sopor, bära iväg dem och lägga i rätt grön container är vi svenskar mästare på sedan länge. Men att återvinna förpackningar och annat skräp är bara början. Att göra saker mer nedbrytbara från början så att de skapar mindre problem när de slängs är ett av de krav som EU vill ställa på industrin.

Inom miljörörelsen har kretslopp länge varit en grundbult, att ta till vara avfall i stället för att dumpa det. Ännu bättre vore att producera mindre sopor, det pratar nu till och med EU om.

För bäst är att återanvända, eftersom även själva återvinningssystemet kan belasta miljön.

KRETSLOPPSHUSET LIGGER i byn Mörsil, några mil från Åre, och har sysslat med återbruk i tjugo år. Det är en restaurang där man lagar mat med framför allt lokala och hållbara råvaror, men också en butik med miljövänliga, återvunna och återanvända nyttoprylar och prydnader.

Att tänka kretslopp handlar långt ifrån om bara återvinning och återanvändning. Det handlar också om att använda rätt råvaror och minimera svinn. Även om exempelvis matrester kan läggas i komposten är det bättre om det inte blir matrester.

När 30 procent av vår mat slängs är det ett onödigt inslag i

KLIMATET Hotat eller inte? Är allt bara en politisk konspiration? Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra? Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några eldsjälar som menar att det är dags för miljötänket att se framåt.

vilket kretslopp som helst. När stora mängder plast flyter runt med havsströmmar är det ett evigt kretslopp som ingen vill ha.

Skulle vi äta upp maten som lagas och undvika onödiga förpackningar har vi kommit långt.

– Vi måste förvalta det vi producerar. Hur lagar vi maten så att så lite som möjligt går till spillo? Måltidsplanering är a och o, säger Christl Kampa-Ohlsson.

– Här kan det ena dagen komma nio pers om det är glashalt som i dag, och 80 nästa. Då går det inte att ha en meny, utan vi har satsat på buffé där det är lätt att ställa fram extra fat om det kommer fler än vi räknat med. Vi försöker även ställa fram sådant som kan återanvändas ifall det tvärtom blir lite folk.

Svinnet minskas också genom att man gör en stomme, som förkokta bönor man ”pimpar” med annat och kan göra många olika anrättningar av.

DET ÄR EN grannlaga balans, att ha tillräckligt mycket i bered-

skap, men inte så att man måste slänga. ”Ät gott och länge & njut, men ta gärna för dig så att det blir så lite rester som möjligt”, står det på en skylt där man ställer disken. Det som trots allt slängs går till kompost, hönsfoder eller hundmat. Exempelvis ångkokas överblivna rotfrukter från buffén till hönsen.

Det som eventuellt blir kvar på tallriken får gästerna gärna ta med hem i doggybag.

Så långt allt väl. Kretslopp kan tyckas mer eller mindre naturliga på landsbygden – men hur gör man som en enskild människa i staden?

– Vad man köper för mat är oerhört komplext. Att köpa efter säsong låter bra, men det är svårt att i dag tänka sig en vinter utan frukt. Men maten har en fördel: du kan tänka nytt från dag till dag i takt med att du får mer information och ökad kunskap, säger Christl Kampa-Ohlsson.

– Livsmedelsproduktionen står för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp, men det kan vi till mans faktiskt vara med och påverka. Ekologiskt är inte bergsäkert bättre i alla FORTS.

April 2019

Untitled-33 11

11

2019-03-27 12:43:03

Tema Klimat

Kretsloppshusets höns lever gott på de matrester som blir kvar.

Vissa dagar kommer det närmare 100 gäster, andra bara en handfull.

Då passar buffé bra.

Allt återvinns i Mörsil, till och med rotfrukternas bortskurna ändar får nytt liv.

a­ vseenden, men när det gäller bekämpningsmedel är det så.

Och vi är vana vid att allt finns tillgängligt hela tiden, men måste lära oss vad som är lyx och vad som är vardag. Det som belastar miljön mer måste vara lyx som vi bara unnar oss sällan.

Växlar man upp skalan några steg och försöker finna ett hållbart system som ska föda 10 miljarder människor, vilket FN spår att vi är 2050, blir det än mer komplext.

Bonden Jörgen Andersson driver företaget Fjällbete. Han vill se fler som bryr sig om långsiktighet.

EN BIT FRÅN MÖRSIL, nära Åre, driver bonden Jörgen

Andersson företaget Fjällbete. Han jobbar visionärt med att bygga lokala gemenskaper där man lär sig producera med naturen som förebild, så kallat regenerativt lantbruk. Dagens industriella livsmedelssystem är på väg att ta kål på oss bokstavligen, anser han.

– Naturen har kapacitet att med bred marginal försörja oss med allt vi behöver, samtidigt som den balanserar koldioxidhalten i atmosfären. Men vi bönder har lärt oss att jobba emot naturen och får hela tiden kraftigare verktyg att göra det med.

DAGENS INTENSIVA lantbruk med monokulturer utarmar

jordarna och skapar enligt honom ”berg av stärkelse, socker och vegetabiliska oljor som vi tvingar i oss och våra djur”, vilket skadar både ekosystem och folkhälsa. Men det är för få människor som har till uppgift att sköta marken, och de kan inte göra det på något bra sätt på grund av systemets villkor.

Jörgen Andersson efterlyser fler som bryr sig om markerna. Morgondagens bönder är inte gårdagens är kretsloppsprincipen omsatt i eller ens dagens, framhåller han stor skala. Hushållssopor blir biogas, och beklagar att inte ens de som matrester bli kompost, dynga blir till studerar på lantbruksskola får lära gödning – ingenting går till spillo, utan sig hur naturen fungerar. Men med någons avfall blir en annans resurs. internet kan alla informera sig – På samma sätt ska inget företag framtidens lantbrukare kanske inte välja råvaror till sin verksamhet som inte kan återanvändas när har en aning om att de är lämpade att det tjänat ut sin roll. bli bönder.

– Ensamma bönder och oinformerade

CIRKULÄR EKONOMI

12

Untitled-33 12

konsumenter är drömmen för industrin, mellanhänderna tar hem de stora vinsterna. Det är ”the race to the bottom”. Den som köper billigaste råvarorna och säljer till högst pris vinner.

Inte förrän konsumenter delar ansvaret med ”egna” regenerativa bönder kan dödsvandringen brytas. Även om kretsloppsprincipen är relativt enkel att förstå i liten skala kan begreppet cirkulär ekonomi låta mer abstrakt, när man talar om stora ekonomiska system.

Men det är inte bara eldsjälar och visionära lantbrukare som arbetar med att bryta ned de stora systemen till begriplig nivå.

Science Park Borås är exempelvis profilerat på cirkulär ekonomi. Det är en innovationsmiljö vid Högskolan i Borås som för samman företag och forskning.

– I projektet re:textile har vi valt ut arbetskläder som av olika skäl skulle brännas. Vi har modifierat dem med små designmedel – som en linje och en logga – och skickat ut i vanliga modekanaler där de sålts till fullpris. Man skulle kunna säga att vi ”tagit skit och gjort guld”, säger innovationsledare Erik Valvring.

Enklare kan knappast principen för cirkulär ekonomi förklaras. Våra hushållssopor blir till biogas, matrester blir kompost, dynga blir gödning – avfall blir resurser. På så sätt tar också Kretsloppshuset till vara förpackningar, som glasburkarna i entrén, men även möbler och saker som man kan förädla på plats och sälja i butiken.

CHRISTL KAMPA-OHLSSON och övriga två delägare tror på

att börja där man står, att var och en kan göra skillnad. Men hon betonar att det inte räcker med eldsjälar som jobbar ­ideellt, lägger dygnets alla timmar på en vision och sliter ut sig. ­Funkar det inte affärsmässigt kommer det inte att spridas vidare.

Kvalitén måste vara hög, det ska vara gott och lönsamt, inte drivas med bidrag. De anställda ska ha en schysst lön och kollektivavtal. Råvaror köps i möjligaste mån lokalt och regionalt.

Det gror underifrån – på ett sätt som är hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

– Vi gör den här lilla platsen lite bättre. Vi är en liten kugge som skalar upp tänket en smula.

FORTS.

April 2019

2019-03-27 12:43:07

Kvinnor dubbelt utsatta Seminarium om förföljelse Pingstkyrkan, Mölndal 27 april från kl. 16:00 Kostnadsfritt. Ingen anmälan.

För mer information:

www.open-doors.se/seminarium

Upptäck Europa MED ETT LEENDE PÅ LÄPPARNA

BUSS

Lantliga England 9 d fr 7.695:Holland 5 d fr 3.895:Gardasjön 9 d fr 6.295:Prag 4 d fr 2.695:Skottland 9 d fr 7.995:Istrien 9 d fr 6.495:Bodensjön 7 d fr 5.995:Stralsund 4 d fr 2.695:Italienska Rivieran 9 d fr 6.595:Alsace med Colmar 7 d fr 4.595:Stora Italienresan 13 d fr 11.495:-

Anslutning till Malmö från 100 orter!

FLYG

Sorrento m. Capri och Neapel 8 d fr 9.495:London med Oxford 5 d fr 5.995:Franska Rivieran och Provence 8 d fr 10.495:Rom 5 d fr 6.595:Paris med Champagne 5 d fr 5.995:Kroatien med Dubrovnik 8 d fr 8.295:Irland 8 d fr 9.795:Budapest med Wien 5 d fr 5.695:Alperna Runt 8 d fr 9.995:Flyg från Köpenhamn/Stockholm/Göteborg

Läs om allt som ingår och boka på:

olvemarks.se

040-668 05 00

eller boka hos din resebyrå

”Det finns ett ljus som aldrig slocknar” – vi finns för dig när du behöver oss!

www.begravningstjanst.com 036-71 02 50 | info@begravningstjanst.com

www.casellbegravning.se 036-100 600 | jonkoping@casellbegravning.se

www.lindstromsbegravning.se 036-13 70 11 | info@lindstromsbegravning.se

Du når oss på telefon, dygnet runt.

Untitled-20 13

2019-03-27 12:41:49

DET ENDA SOM BÄR DIG - när livet är svårt Emelie Fjertorp

149:GLÄDJEHOPP

Andaktsbok för barn

259:-

Socialt Entreprenörskap

Musikledarutbildning

Bibelskola Nära

Kultur | Språk | Diakoni

Från idé till verklighet. Redskap för förändring i kyrka och samhälle.

Halvtidsstudier.

Skapande och ledarskap i musik inom kyrkan. Internationella studieresor.

Halvtidsstudier.

För dig mitt i livet. Fördjupa din tro tillsammans med andra via Internet.

Del- eller halvtidsstudier.

HE LT I DS S T U DI ER I KU N MIN G, KIN A

G ÖT E B O R G E L L E R D I S TA N S

M A L M Ö • G ÖT E B O R G • Ö R E B R O

D I S TA N S U T B I L D N I N G

Kinakurs Välj inriktning:

För mer information: hyllieparkfolkhogskola.se

(O)intelligent design?

Världens bästa argument för och emot Guds existens DISTANSKURS 7,5 HP | KVARTSFART | WWW.CTR.LU.SE

Anmäl dig senast 15 april på www.antagning.se.

Läs mer om kursen: www.ctr.lu.se/kurs/CTRD05

Untitled-22 14

2019-03-27 12:42:33

Tema Klimat FOTO: GETTY IMAGES

”Begrepp som ’miljövänlig’ eller ’grön’ uppmuntrar oss att se sådana produkter, beteenden och beslut som ’goda’, i stället för som ’mindre dåliga’ för miljön, säger forskaren Linda Langeborg.

Kompensations-tänk kan göra mer skada KLIMATKOMPENSERA LÅNGFLYGNINGEN? Det känns bra, men i själva verket kan vår tro på att vi kan kompensera vår miljöpåverkan göra mer skada än nytta.

Forskarna Patrik Sörqvist och Linda Langeborg vid Högskolan i Gävle har utvecklat en teori som kan förklara varför vi skadar miljön, även när vi försöker göra rätt. De antar att vi ser vårt förhållande till miljön som ett socialt utbyte. Det får oss att tro att miljövänliga handlingar kan kompensera för vårt skadliga beteende – men till skillnad från ett socialt felsteg kan vårt ekologiska fotavtryck inte slätas över.

I verkligheten orsakar all konsumtion permanenta skador på miljön. Gröna val är som bäst mindre skadliga och inte något botemedel.

– Du kan inte försonas med miljön. Om du flyger till Karibien blir du en enorm börda för miljön och då hjäl-

per det inte hur många köttfria måndagar du än lägger till, säger Patrik Sörqvist.

Tron på klimatkompensation är dock idag allmänt spridd. Studier visar att när så kallade ”miljövänliga” varor läggs till konventionella varor så tror vi att den samlade klimatpåverkan av alla dessa sammantaget är densamma eller att den till och med minskar.

Den här inställningen får oss att leta efter olika typer av snabbfixar för att mildra vårt dåliga samvete för miljön. Det kan i stället leda till större negativ påverkan, menar Patrik Sörqvist.

– Människor kan köpa extra matvaror i butiken för att de är märkta som ekologiska. De kan tro att de rättfärdigar sina långflygningar på semestern genom att cykla till jobbet, eller duscha längre eftersom de har sänkt vattentemperaturen.

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

”Ni säger att ni älskar era barn framför allt annat, samtidigt stjäl ni deras framtid framför ögonen på dem.”

Greta Thunberg

April 2019

Untitled-29 15

Bra socialt klimat ger bättre betyg NÄR SKOLOR JOBBAR på att förbättra det sociala klimatet på en skola, går elevernas betyg upp. Det har forskare vid Stockholms universitet kommit fram till, genom att studera skolor som hade problem med stökiga elever och dåliga resultat. Tack vare arbete med delaktighet, ansvar och inflytande blev lärarnas samarbete smidigare, eleverna mer kreativa och hela stämningen på skolan blev bättre.

– Jag blev förvånad över den stora och snabba förändringen och förbättringen, berättar forskaren Mara Westling Allodi som gjort en av studierna.

Skolan blev också en bättre arbetsplats. Det blev en god cirkel, där nöjda lärare fick elever som lyckades. Allas resultat blev bätte, men särskilt i en skola kunde man också se hur klyftan mellan flickor och pojkar blev mycket mindre.

Tidigare hade pojkarna halkat efter.

VAD ÄR KLIMAT?

KLIMAT (senlatin cli?ma, genitiv cli?matis, av grekiska kli?ma ’lutning’, särskilt: ’latitud’, ’klimat’, ’zon’), de meteorologiska elementens statistiska egenskaper, såsom medelvärden, standardavvikelser, högsta och lägsta uppmätta värden med mera.

Källa: Nationalencyklopedin ”Med klimat menas en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Klimatet kan därför bara observeras indirekt, geno insamling och analys av väderobservationer under en längre tid.”

Källa: SMHI

15

2019-03-27 12:42:32

Porträtt Nina Persson

I 25 år har hon vant greppat mikrofonen. Först nu har hon också lyft den politiska megafonen. Vi har träffat Nina Persson och pratat om hennes och Medborgarbandets politiska kabaré, men också om demokrati, gravstensångest och behovet av flumtid.

TEXT: HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE

Mitt lyckligaste jag är kreativt MALMÖ STADSTEATERS scengolv är spegelblankt. Nina Persson glider fram i ballerinaskor, stretchar ut i tyst koncentration. Snart ska hon inte bara sjunga utan också dansa sig fram över golvet. Inte som scenens ensamma fixstjärna utan som en del av en hel ensemble.

Nina Persson, exblondinen som blev Cardigans-Nina med hela världen, har brutit ny mark.

Det senaste året har hon sjungit, skådespelat och dansat sig in i de heta samtidsfrågorna tillsammans med de andra artisterna i föreställningen ”Vinnaren tar allt”. En partiobunden men i allra högsta grad politisk kabaré. Eller ett ”spektakel”, som hon själv säger. Ikväll väntar den sista föreställningen i Malmö, Ninas hemstad, och varenda extrastol som klämts in är bokad. Men innan ridån dras upp hinner Nina Persson med en cappucino på sitt favoritfik ett stenkast från teatern och det egna hemmet på Gamla väster.

– Jag är helt överväldigad av responsen vi har fått. Det kunde ha fallit platt men blev precis som vi hade hoppats, säger hon.

Cardigans har sålt över 15 miljoner skivor runt om i världen. Nina Persson har haft framgångar med bandet A Camp, som hon

har tillsammans med maken Nathan Larson, och gett ut en platta i eget namn. Men det här, säger hon utan att tveka, är det starkaste hon någonsin har gjort.

– Visst har mina skivor nått längre i kvantitet. Men detta är något annat. Uppenbarligen ligger det rätt i tiden.

Nina är 70-talist, uppväxt i småländska Bankeryd med en mamma som var socionom och feminist och en pappa som jobbade på bank.

– På den tiden var aktivism sexigt. Men det känns som att det är på väg tillbaka, att vara politisk. Någon skulle kunna säga att jag hoppat på en trend. Visst – hoppas bara att trenden inte blir kortvarig.

UNDER 1990-TALET, decenniet då Cardigans

växte sig stora, gällde snarare det motsatta.

Varken Nina eller de andra i indiepopbandet förknippades med politiska budskap eller utspel.

– Jag har inte skrivit politisk musik eller gjort några ställningstaganden i det jag har gjort tidigare. Men jag har alltid varit en väldigt intresserad medborgare.

Att hon nu har tagit steget beror på hur

samhället ser ut. Men också på de egna erfarenheterna från USA, där Nina och hennes man bodde i tio år. För att stötta Barack Obamas valkampanj 2009 startade vännen, akrobaten och aktivisten Sarah Sophie Flicker en politisk kabarégrupp, The Citizens Band.

Nina Persson gjorde inhopp som sångare och tillsammans med sin man, som är filmmusikskapare, knackade hon dörr för att få fler att masa sig till valurnorna.

Sedan dess har det hänt en hel del. Också hemma i Sverige. För snart fyra år sedan, när Nina och Nathan lämnade Harlem för Malmö, var det uppenbart att det gamla hemlandet förändrats.

– Efter tio år i USA upplevde jag det som att en bubbla hade spruckit i Sverige, en oskuld och en osårbarhet hade tagit slut.

Samtidigt som de kom med sitt stora flyttlass såg de tusentals flyktingar – med på sin höjd en ryggsäck om bagage – stiga av på Malmö centralstation, varje dag.

Och lagom till att de installerat sig och ­skolat in sonen på förskolan, ändrades inte bara möjligheten att söka asyl utan också den politiska och offentliga debatten i stort.

– Efter den stora flyktingvågen 2015 var FORTS.

16

Untitled-30 16

April 2019

2019-03-27 12:43:07

”Jag upplevde det som att en bubbla i Sverige spruckit, en osårbarhet som tagit slut.”

April 2019

Untitled-30 17

17

2019-03-27 12:43:16

Porträtt Nina Persson

det som att situationen kröp närmre inpå alla. De fanns helt nära oss, även vi som bor i innerstaden. Det gick inte att värja sig för den mänskliga tragedin, och folk började reagera.

Antingen genom att agera eller genom att sluta sig i sin bubbla än mer, och polariseringen ökade.

NÄR NINA berättade om The Citizens Band för vännen, musikern och klubbarrangören Gudrun Hauksdottir, föddes idén till svenska Medborgarbandet. En rörelse för att väcka engagemang och hopp, för att få folk att bry sig om samhället vi lever i och inte ta vår demokrati för given.

Är demokratin hotad idag?

– Ja, populismen får alltmer fäste och människor har börjat glömma bort att det är en styrka att organisera sig, säger Nina. ”Vinnaren tar allt” är i sig själv ett sätt att organisera sig. Ett politiskt och demokratiskt projekt där både svenska och internationella musiker, skådespelare, akrobater och andra artister gemensamt låtit föreställningen växa fram.

– Jag är bara totempålen som de andra kunnat samlas kring, folk som är mycket I slutet på förra året turnerade duktigare än jag. Jag har kunThe Cardigans i Storbritannien förebilder skrek nat vältra mig i deras kunskap. som ett 20-årsjubileum. Men i gitarren. Min Men att det just är Nina Nina vill inte leva på gamla stil blev som ett Persson som är frontfigur spemeriter, utan testar ständigt ställningstagande i lar roll. Det tycker åtminstone nya projekt. Det senaste är att bli meditationslärare. sig som häftades fast medverkande Thomas Öberg från på mig. Men jag tror Bob hund. att många kunde identifiera När vi pratade med honom i logen sa sig och såg en tillgänglighet i mig. han att du är en idealisk frontfigur för MedFast på den tiden var det för mesigt att säga. borgarbandet. Att du inte tjatat ut dig själv.

I utländska medier har hon beskrivits som Men också att du vågar sätta mycket på spel en exotisk, skandinavisk isdrottning. Och i med det här projektet. Andra i din position Sverige kom bilden av den väna sångerskan hade kanske valt att luta sig tillbaka och att skifta till den kalla, sura och distanserade tryggt vårda sina kändisaktier. stjärnan.

– Jag vet inte om jag har tagit en större risk – Jag är som en trojansk häst som du kan nu än när jag gjort en ny skiva. Du riskerar projicera allt möjligt på. alltid att göra något skitdåligt.

Hon lyfter lätt på ögonbrynen: Men, berättar hon efter en kort paus, det är – Jag behöver väl paketeras, till skillnad flera som har sagt att hon skulle kunna ge ut från mina manliga kolleger. en jazzplatta och bara skörda frukterna av en Men kanske har hennes lite distanseraframgångsrik popkarriär. Hon ler, men irritade attityd också skyddat henne. Efter alla tionen syns i blicken.

Metoo-vittnesmål har hon insett att hon är – Skulle det vara kröningen? Nej, jag vill lyckligt lottad. göra saker jag går igång på. Det här är också – Alla i mitt band är reko typer. Men jag mitt sätt att göra något vuxnare. har ju umgåtts med män i branschen, märkt NINA PERSSON ÄR INGEN kändistyckare, ingen som brukar värma soffkuddarna i tv-studior. Det är så hon har velat ha det, åtminstone fram tills nu. Ändå har många haft en färdig bild av vem hon är. De första åren var hon ofta den väna, milda popsångerskan med mjuk röst.

– Vi slog igenom under en tid då kvinnliga

ALDRIG STILLA

För Nina fanns aldrig något alternativ till Malmö när familjen flyttade hem till Sverige.

av attityderna och hört snacket. Ända sedan förra hösten har jag diskuterat det här mycket. Jag var ju en av dem som inte trampade in och protesterade.

FLYTTEN ÖVER Atlanten till makens hemland var ett sätt att komma bort från kändisskapet och de ständiga bilderna, att bara få vara Nina. Så småningom också mamman Nina.

Sonen Nils föddes för åtta år sedan. Han var mer än efterlängtad. I samband med försöken att få barn upptäcktes att Nina hade cancer i livmoderhalsen. Sjukdom och sårbarhet och kampen för ett nytt liv, de största livsfrågorna på en gång. Nina har pratat öppet om de här åren och säger att hon är glad över det. Men idag har hon gått vidare.

– Det är över tio år sedan jag operarede bort cancern. I dag är jag tillbaka i villfarelsen att inget kan hända mig. Att jag har fyllt min kvot.

Hon skrattar till: – Så dum man är.

ATT VARA SMÅBARNSFÖRÄLDER i New York var fantastiskt, säger Nina. Det första

”Det är över tio år sedan jag operarede bort cancern. I dag är jag tillbaka i villfarelsen att inget kan hända mig. Att jag har fyllt min kvot.”

18

Untitled-30 18

April 2019

2019-03-27 12:43:21

Inspirationen till Medborgarbandet kom från USA, där Nina i The Citizens Band jobbade för att få fler till valurnorna i presidentvalet 2009.

året. Innan frustrationen över kånkandet på fulla bussar, innan irritationen över NY-bornas prestigefixering och segregerade val för sina barn. Dagiskostnaden var skyhög, trots att de hittade ett förhållandevis billigt alternativ.

– Mina vänner med barn flyttade för att det var för dyrt att bo kvar inne i stan. På lekplatserna var det bara nannys och hemmafruar, inga jag riktigt kunde identifiera mig med.

Samtidigt såg de hur vännerna hemma i Malmö hade det, hur deras barn själva kunde promenera till skolan. Det var dags att flytta tillbaka. Till Malmö, någon annan svensk stad var aldrig ett alternativ.

– Malmö har förändrats på ett bra sätt. Jag tror att det har med stadens självförtroende att göra. Efter tre år känner jag mig fortfarande peppad av att bara gå runt här.

Nina Persson Ålder: 44 år.

Född: I Örebro.

Bor: I Malmö, efter många år i USA. Yrke: Sångerska, musiker, låtskrivare.

Familj: Gift med Nathan Larson sedan 2001. Paret har sonen Nils.

Karriär: Gruppen The Cardigans bilda­ des 1992, men slog igenom stort år 1996 med låtan ”Lovefool”, som bland annat var med i succéfilmen ”Romeo & Julia”.

Ninas sidoprojekt A Camp startade som ett soloprojekt, men inkluderade senare även maken Nathan.

Projektet Medborgarbandet drev hon tillsammans med Gudrun Hauksdottir.

HON BÅDE SPRINGER och promenerar. Gär-

na på utstakade rundor, som längs kanalens slingrande bana genom staden.

– Det är så mycket friare i Sverige. Vi har heller inte samma arbetskultur som i USA. Men det har hennes man, son till två överpresterande NY-akademiker. Nina konstaterar att han aldrig skulle komma på tanken att föreslå en semester. Arbetet kommer alltid först.

– Jag kan bli frustrerad när jag har två järn i elden. Han har alltid betydligt fler än så och eldar på mig.

Just nu utbildar han sig bland annat till April 2019

Untitled-30 19

meditationslärare. Både Nina och Nathan har mediterat i många år. Men till skillnad från sin man behöver Nina också utrymme att bara flumma runt, låta dagen gå.

– Jag skjuter gärna upp saker och är väl lite lat. Men eftersom jag är omgiven av jävligt drivna människor räcker det liksom inte att vara en nöjd dagdrivare.

Skrattgroparna kommer fram: – Det är inte direkt någon som säger ”Vad bra du har flummat idag”.

Någon gång i livet vill Nina bygga ett hus och påta runt i en trädgård. Kanske kan hon göra det tillsammans med en kompis, funderar hon, eftersom Nathan inte är intresserad.

– Jag vill ha ett hus som får växa med ett rum i taget.

Det finns något i det konkreta skapandet som lockar henne. I att känna materialen i händerna. Samma känsla som hon har när händerna är kupade runt leran i keramikverkstaden hon hyr tillsammans med en vän. Intellektet får vila, prestationskraven stanna utanför dörren.

– Jag har en misstanke om att det är mitt lyckligaste jag.

Men de senaste åren har hon knappt hunnit ill sin keramikverkstad alls. Arbetet med Medborgarbandet har varit alldeles för roligt och uppslukande.

För viktigt.

– Jag som många andra som sysslar med underhållning har väl lite gravstensångest.

Vad gjorde jag egentligen för den här världen?

MEN NINA HAR HITTAT en väg, ett sätt för

henne att greppa megafonen. Det kommer hon också att fortsätta göra, även när ridån har gått ned för just den här föreställningen.

– Medborgarbandet som rörelse behövs ju, sannerligen. Valresultatet bäddar för att vi måste vara ännu tydligare med hur vi vill ha det.

19

2019-03-27 12:43:26

Spaning Förnöjsamhet

Nöjd – lättare sagt än g Aldrig får man vara riktigt nöjd! Vår stenåldershjärna har svårt att klara dagens utbud på varor och intryck.

Försöker vi vara nöjda med det vi har så spjärnar den emot.

FÖRNÖJSAMHET. Jag slappar i min skönaste fåtölj, kanske läser en god bok. Jag önskar inget annat, mina tankar irrar inte till morgondagens jobb eller aktiviteter. Att vara här och nu, utan distraktioner, är den högsta önskan men ren utopi för många.

Skulle vi ändå lyckas sätta oss där börjar tungan efter ett tag att fara efter den onda tanden eller munsåret, som inte ens finns.

Den söker och söker, och vi tappar fokus på här och nu. Eller snarare på avsaknaden av fokus, på det planlösa och frånvarande.

Nej, vi vill sträva och vi vill ha omväxling.

Att nöja sig är att stagnera, att världsfrånvänt sakna ambition – ja, rent av vilja. Att vara nöjd är en provokation. Och ett hot – den som är nöjd är svårare att manipulera, med fagra ord eller reklam. Mindfulnessindustrin är ett tecken på hur svårt det är att vara nöjd, en mätare på den press många känner från ett tufft arbetsliv, eller upplevda krav från omvärlden eller oss själva. Vi omges av budskap om ett snyggare hem, fler upplevelser, en finare kropp – ett bättre liv. Vi är beredda att offra en del för att uppnå eller bibehålla det. Ibland blir offret för stort.

PSYKOLOGEN OCH FÖRFATTAREN Anna

Kåver vid IBT, Institutet för kognitiv beteendeterapi i Uppsala, tar emot en del av dem som kraschat, gått in i väggen, tappat bort sig själva.

– Patienter kommer hit och vill hitta ”sitt sanna jag”. Jag brukar fråga vad de tror att det är, och då visar det sig att de ofta menar ”sitt bästa jag”. Men alla aspekter av dig, även ditt lidande och dina dåliga sidor ingår i ditt sanna jag, säger Anna Kåver, som skrivit om det i boken ”Att leva ett liv, inte vinna ett krig – om acceptans”.

Samtidigt som faktorer i omvärlden, inte minst reklamens och mediernas bilder av ”det goda livet”, påverkar oss finns ett inre tryck. Våra hjärnor är konstruerade för att ständigt söka efter tecken på brist på mat och trygghet, ett arv från människans tidiga historia då det gällde att klara artens överlevnad.

I dagens överflödssamhälle leder denna sökmekanism till att vi vill ha mer och mer av det vi egentligen inte behöver.

De kickar vi finner lagras av hippocampus

20

Untitled-27 20

och i hjärnans belöningssystem.

När minnet av en känslokick bleknar aktiveras belöningssystemet och vi söker en ny.

– Lyckligtvis har vi även en prefrontalkortex, som kan tala om för oss när det är nog. Det är ”vårt kloka jag”. Vi har mycket klokhet i oss, hur mycket varierar från person till person, säger Anna Kåver.

HON BESKRIVER en spänning mellan yttre och inre frihet. Den yttre är sådant som att vi får gå till val och vi får säga vad vi vill, men även att välja vilken tandkräm vi vill köpa. Den inre är frihet från lidande och smärta, att jag väljer hur jag förhåller mig till vem jag är, vad som är meningen med mitt liv. Den yttre friheten är ingen garant för en inre sådan, tvärtom kan det skapas ett inre tvång, enligt Anna Kåver.

– I en demokrati kan du välja allt, det kan bli som en tvångströja. Din hjärna kan inte hantera alla val du har, alla möjligheter. Känslan att du måste optimera ditt liv kan bli överväldigande. Din hjärna tvingas vandra på ett jättelikt Ica Maxi, där du måste välja det bästa.

Men det går inte att se konsekvenserna av alla val, och det gör det svårt för oss att känna oss nöjda.

Måste man då skärma av sig från alla val för att kunna bli verkligt nöjd? Buddisternas nirvana är den totala friheten från begär. Men att leva utan krav på val är orealistiskt.

Begränsade intryck och valmöjligheter tycks i alla fall göra det lättare att vara nöjd.

Det är ett av skälen till att många väljer att fara på retreat och spendera åtminstone en helg i tystnad och avskildhet.

En sociologisk studie från Lunds universitet visar hur invånarna på en liten ö utanför den norska nordkusten är osedvanligt förnöjsamma. De har i generationer livnärt sig av fiske, en inte helt ofarlig syssla där havet kräver sin tribut. Att leva i ständig ovisshet har skapat en fatalism, både hos fiskarna och

deras familjer, som gör att man accepterar sakernas tillstånd – eller flyttar bort.

Denna förnöjsamhet har i tidigare studier beskrivits som en brist på omställningsvilja och tillväxtanda. Medan fiskare på sydligare breddgrader fortsatte fiska för att öka vinsten när årets fångstbehov uppnåtts valde fiskarna på ön att sluta och i stället njuta av livet.

I LUNDASTUDIEN, ledd av Ulrika Sandén,

konstaterades att öborna ofta talade om hur deras liv styrs av naturens och vädrets makter, vilket skapat en hjälpsamhetskultur ”som är förnöjsamhetshöjande”. Andra forskare har konstaterat att det finns samband mellan altruism och välbefinnande, glädje och själv-

April 2019

2019-03-27 12:41:50

n gjort ”Nej, vi vill sträva och vi vill ha omväxling.

Att nöja sig är att stagnera, att världsfrånvänt sakna ambition – ja, rent av vilja. Att vara nöjd är en provokation. Och ett hot – den som är nöjd är svårare att manipulera, med fagra ord eller reklam.”

ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

känsla. Men hjälper man bara för att bli nöjd så blir man inte det!

En annan förutsättning för förnöjsamheten är att öborna placerar konflikter och svårigheter de inte kan påverka – som hotet från havet – i ”standby-läge” eller ett ”mellanmedvetande”. Vid konkret behov aktiverar man det. Ett slags lågaffektivt bemötande av livets utmaningar som gör dem mer begripliga och hanterbara.

Just acceptans är en viktig nyckel till förmågan att vara nöjd, förklarar Anna Kåver.

Att acceptera alla svårigheter man upplevt och försonas med sig själv är det svåraste som finns. Förmår man inte att se verkligheten utan skygglappar är det lättare att fly.

April 2019

Untitled-27 21

– Det är ohyggligt svårt att acceptera sig själv med alla sina brister. Men det har ett pris att fly. Man kan krampa kring det ett helt liv utan att komma ur det. Vi ska alla åldras och dö. Det är en utmaning, att vara nöjd även i åldrandet och dödligheten.

ATT SE SAKER ur olika perspektiv är en för-

måga som kan tränas upp och en sak som Anna Kåver arbetar med. Perspektivtagandet bygger psykologisk flexibilitet, en förmåga att anpassa sig och ”bli terränggående i livet”.

Det gör det lättare för oss att säga ”Jag är faktiskt nöjd med min lön” eller ”Jag har ett gott liv”.

Fast det många känner att de måste säga

är att man brinner för något, det ger livet mening.

Men vad är det för fel att gå på sparlåga?

– Vårt temperament, som vi föds med, är jätteviktigt. En del är utåtriktade och snabba, andra inåtriktade och långsamma. Det finns inget värdefullt i sig att vara utåtvänd med driv eller långsam och inåtvänd, men att vara extrem i dessa avseenden kan skapa problem, säger Anna Kåver.

– Acceptans, perspektivtagande och mindfulness är viktiga verktyg. Att påminna sig själv om sådant man faktiskt har och sådant man mår bra av, att repetera det i stället för att fokusera på det man inte har.

AV MATS KARLSSON

21

2019-03-27 12:41:52

Läkande natur

Skrivandet blev min räddning och stolthet Hon har alltid skrivit. När cancern klev in i hennes liv blev skrivandet ännu viktigare. Trots trötthet och cellgifter låg Clara Bolmsjö och skrev av sig sin förtvivlan. När hon var klar var det värsta över. I dag är hon frisk, och har debuterat med boken ”Jordkropp”, en lyrisk berättelse om kroppen och naturen.

I DAG HAR Clara Bolmsjö fått tillbaka sina

egna lockar på huvudet. Det har gått exakt ett år sedan hon avslutade behandlingen och hon är glad för varje millimeter av äkta, bruna strån som tittar fram. Men det gör fortfarande ont att minnas rädslan i barnens ögon. Hur de kröp upp tätt intill och strök handen över hennes kala hjässa.

22

19am322_clara_bolmsjo_17990.indd 22

FOTO: JOI GRINDE

CANCERBESKEDET FICK Clara Bolmsjös liv att rasa. Den starka mammakroppen förvand­ lades till en sjukkropp, ansatt inifrån. Säng­ liggande greppade hon efter orden. De blev till en väv som blev till en uppfylld dröm: den prosalyriska debuten ”Jordkropp”.

Mammografin gjordes i all hast, mellan ett tandläkarbesök och ett jobbmöte. Av med kläderna, in med brösten i maskinen, se dem klämmas ihop till två ömma plattor och sedan susa vidare ut i vardagsracet. Clara Bolmsjö har alltid haft nära till oron, men hon hade aldrig tänkt att just brösten var något hon behövde bekymra sig över, hon var ju bara 41.

Tills det damp ner ett kuvert i brevlådan hem­ ma i radhuset i Lund.

Plötsligt satt hon mitt emot en läkare som berättade om en tumör i högra bröstet. Om provsvar och operation och cytostatika­ behandling.

– Jag var i chock. Det enda jag minns var att någon i rummet hade på sig strumpbyxor med hjärtmönster.

Hon var livrädd och kände sig nästan för­ rådd. Som om kroppen och livet lurat henne.

Medan hon själv hade haft fullt upp med att dammsuga, lära barnen att cykla, storhandla och rusa till föräldramöten hade hennes egna celler skapat en ondsint bula. I smyg, gömd där under huden. Nu fann hon sig själv säng­ liggande av cytostatika, med ärr över bröstet och hår som lossnade i stora tussar.

– Jag ville ju gärna se mig som en autonom människa. Nu låg jag där helt utelämnad. Upp­ låten till andra, till sjukvården och cellgifterna.

”Jag var i chock. Det enda jag minns var att någon i rummet hade på sig strumpbyxor med hjärtmönster.”

– Hur skulle jag kunna bära dem genom sjukdomen? Det var svårt att bära andra när jag knappt kunde hålla om mig själv.

Clara och hennes man fick mycket stöd av familjen, vännerna och grannarna. Ändå plå­ gades hon av skuld över att inte finnas där för barnen, vare sig praktiskt eller emotionellt.

De sa som det var till dem, men för minsting­ en, som då var sju, förenklade de bilden och utelämnade rädslan. Det försökte de också göra inför 10-åringen, som pendlade mellan två lägen. Å ena sidan var hon den tröstande och förståndiga flickan, å den andra var hon arg och frustrerad. Den äldsta, 14-åringen, blev snabbt ännu äldre. Han tog det hårt och hade behov av att få veta precis hur allt låg till.

– För mig var det en större sorg att se vad de gick igenom än att själv behöva utstå sjuk­ domen.

CLARA HAR alltid skrivit. I undanstuvade lådor i sovrummet ligger 250 dagböcker, den första med snirkliga nioårsbokstäver.

– Det är en ohejdad vana, men också frisk­ vård. Det är ett sätt att titta på sig själv. En spegling.

När cancern ritade om tillvaron startade hon en blogg. Clara och hennes man ville vara öppna inför grannar, skola och barnens kom­ pisars föräldrar. Sjukdomen fick inte bli något skämmigt och onämnbart. Ytterdörren skulle stå lika öppen som alltid och på bloggen kun­ de alla som fanns runtomkring följa med en bit på vägen.

– Jag har alltid haft ett kreativt driv och en lust och längtan efter att få berätta och bli förstådd.

När det var dags att gå in i de allra tuffaste månaderna av cytostatika, fattade Clara ett beslut. Hon skulle skriva för att stå ut – och för att försöka bli publicerad. Drömmen hade funnits sedan tonåren. När hon var 21 gick hon skrivarlinjen på Skurups folkhögskola.

Men brödfödan kom emellan, socionom­ utbildningen och barnen.

Nu kunde hon inte längre jobba. Det enda hon kunde var att ligga där i soffan och då och då, när hon kvicknade till för en stund, föra fingrarna över tangenterna.

– Det var en sådan tröst att få forma orden.

Att få ur mig det som var och i min förtviv­

April 2019

2019-03-28 09:10

Clara Bolmsjö har nominerats till årets Katapultpris för sin prosalyriska debut ”Jordkropp”.

lan få forma en berättelse. Jag fick ett fäste.

Orden blev till även om jag inte riktigt gjorde det.

Två parallella berättelser växte fram och vävdes samman i en prosalyrisk form. Hon skrev om snabbdelande celler i en mammas kropp. Om väntrum och sjukrum. Och hon skrev om en familjs vilja att leva av jorden, skingra sly och ogräs och se sköra skott spira i den snåla blåsten. Kroppen som ansatts och gjorts obrukbar speglas i bruket av jorden.

– När jag skrivit klart var den värsta delen av behandlingen över.

”Det är svårt att vara huvudperson i sitt eget liv. Men jag försöker hitta ett sätt att ge mig själv tid att skriva.”

ATT SOM debutant få ett förlag att nappa är

svårt, inte minst för den som skriver lyrik.

– När min förläggare ringde blev jag så fruktansvärt glad. Det var så stort. ”Jordkropp” fick fina recensioner och Clara Bolmsjö har nominerats till årets Kata­ pultpris, fått delta på en rad poesimässor och författarsamtal. Men den kanske största upp­ levelsen var när barnen för första gången fick den tryckta boken i sina händer.

– De var så stolta. Allt det fruktansvärt job­ biga hade lett till något, blivit något. Jag hade fått syn på hur viktigt skrivandet är för mig och författardebuterat.

Det burrar från telefonen på soffbordet.

April 2019

19am322_clara_bolmsjo_17990.indd 23

FOTO: JOI GRINDE

Det är minstingen som ringer från fritids: ”Mamma, lovar du att du är hemma när jag kommer? Du måste lova på tusen!”

– Jag är här hjärtat, jag lovar, på tusen, sva­ rar Clara.

Hon kommer att finnas där för sina barn, länge, länge. Återbesöket visade att Claras kropp är fri från cancern.

– Men min rädsla finns kvar. Jag är en has­ tig person och tillfrisknandet är en långsam process. Fast med tiden som går och ärren som bleknar blir det ändå stabilare.

Men hon är tacksam mot sin kropp. Den har fått mycket stryk, ändå klarar den nu att bära henne igen.

– I dag vet jag att du inte kan ta den för given.

Hemma i vardagsrummet har den grå sof­ fan som hon låg i under så många månader, bytts ut. I de korta glappen mellan jobb och middag, läxläsning och omslutande kramar, slår hon sig ned i den nya röda och formar ord till meningar som en dag ska bli till en ny bok.

– Det är svårt att vara huvudperson i sitt eget liv. Men jag försöker hitta ett sätt att ge mig själv tid att skriva. Det är det här jag vill göra och i dag känner jag att jag är skyldig mig själv det.

HANNA WELIN

FOTO: JOI GRINDE

23

2019-03-28 09:10

Perspektiv !

KOM OCH SE VAD GUD HAR GJORT, UNDERBARA ÄR HANS GÄRNINGAR MOT MÄNNISKORS BARN.

Halleluja

– när invanda vägar saknas

Prova Signum – en unik kulturtidskrift med världsvida utblickar !

Introduktionspris: 275 kr för 8 nr (ord.pris 400 kr) Ring 018-5800710 eller läs mer på

www.signum.se

Oas Sommarmöte LJUngby arena 23-27 juli 2019 DET ÄR GRATIS FÖR ALLA BARN MELLAN 0-14 ÅR ALLA DAGAR. LÄGER FÖR UNGDOMAR 15 ÅR OCH UPPÅT: WWW.UNGDOMSOAS.SE SEBASTIAN STAKSET - BISKOP ANDREW WATSON - TOMAS SJÖDIN - KARDINAL ANDERS ARBORELIUS - BISKOP FREDRIK MODÉUS - SYSTER SOFIE - LUKAS BERGGREN - MIKAEL OSCARSSON - ELISABETH SANDLUND - KG LARSSON - HANS WEICHBRODT - BERIT SIMONSSON - YOUNGSTERS UNGDOMSOAS

katolsk orientering om kyrka, kultur & samhälle

w w w. o a s r o r e l s e n . s e

Studera på Helsjön!

- genom yttre och inre landskap Vi ordnar resor med innehåll Normandie 25 maj

- buss från Jönköping till landstigningskusten, Thérèse av Lisieux, Giverny mm.

N

Allmän kurs

N N N N N

Musiklinje Bibelkurser Kyrkans grundkurs Lärarassistentutbildning Japanska

Ger behörighet till högskole- och yrkeshögskolestudier

HELSJÖN F O L K H Ö G S K O L A

Passionsspel i Österrikiska Erl 25 juni

- fantastisk natur och ett sevärt passionsspel

Georgien 10 juni

- ett fascinerande land i skuggan av Kaukasus

Irland i St Patricks fotspår 12 juni

- det rika arvet från den keltiska kyrkan

Schleswig - Holstein 14 aug

- intressant gränsland med rik historia

Berlin med Bonhoeffer 18 sept

- teolog under krigstiden som är aktuell idag. buss från Jönköping

Armenien 26 sept

- en resa i tiden till skönhetens land, öster om Ararat

Passionsspelen i Oberammergau - flera avgångar maj - sept 2020

Många fler resor på vår hemsida:

Israel singelresa - Israel rundresa - Grekland i Paulus fotspår - Cypern där Paulus började missionsresan Assisi och Rom - Biblisk historia i Jordanien - mm

www.exodusresor.se

046 - 140 590 info@exodusresor.se

Untitled-32 24

Upptäck möjligheterna på www.helsjon.se

2019-03-27 12:42:29

Historia

Maria ­ Magdalena Jesu ­lärljunge Maria Magdalena var en av kvinnorna som följde Jesus. I evan­gelierna nämns hon flera gånger. Hon hade börjat följa Jesus efter att han hade botat henne.

Hon hör också till dem som allra först fick möta Jesus efter att han hade uppstått från de döda.

ORDET ”MAGDALENA” betyder ”kvinnan från Magdala”. Maria kom alltså sannolikt från staden Magdala vid Gennesarets sjö.

Det finns inga uppgifter i Bibeln om att Jesus någonsin besökte den staden, men man vet att han tillbringade en hel del tid i trakten runt omkring.

Första gången Maria Magdalena omtalas är i Lukasevangeliet, där hon finns med bland de kvinnor, som följde Jesus på hans vandring för att förkunna budskapet om Guds rike. Maria hade blivit en lärjunge efter att hon hade botats av Jesus. Enligt berättelsen hade hon varit ”besatt av sju onda andar”, som Jesus drivit ut ur henne. Efter detta omnämns inte Maria Magdalena mer i berättelserna om Jesu verksamhet, men man kan anta att hon fortsatte att tillhöra skaran av lärjungar. När Jesus vid påsken år 31 begav sig från Galileen till Jerusalem för att fira högtiden – den högtid då han skulle komma att gripas, dömas och korsfästas – fanns hon bland kvinnorna i hans sällskap. Hon stod även tillsammans med Jesu mor Maria och de andra när Jesus korsfästes.

Maria Magdalena var sedan den första som träffade Jesus efter det att han uppstått. Efter sabbaten som följde på påsken begav sig hon och de andra kvinnorna till Jesu grav med kryddor och parfymerade oljor. När hon såg att stenen framför graven var borta, vände hon om och sprang iväg för att berätta det för Petrus och Johannes, som genast skyndade till graven. Väl tillbaka vid graven igen, hade Johannes och Petrus redan gett sig av, så hon tittade in i graven och fick till sin förvåning se två vitklädda gestalter därinne. När hon vände sig om fick hon se en man. Hon frågade var Jesu döda kropp var, men när mannen svarade ”Maria” insåg hon genast vem han var. Han sa åt henne att gå till lärjungarna och

April 2019

Untitled-24 25

”Penitent Mary Magdalene”, målning av Nicolas Régnier, Nationalmuseet i Warszawa.

Bilden är beskuren.

berätta att de mötts och att han snart skulle hämtas upp till himlen.

eller i några andra skrifter från församlingens första tid.

BIBELN SÄGER inget mer om hennes liv efter Jesu himmelsfärd, men det finns olika traditioner om vad som hände med henne. Enligt den grekiska kyrkan följde hon med Johannes och Jesu mor Maria till Efesos där hon senare dog. Hennes kvarlevor ska sedan ha flyttats till Konstantinopel, där de ska finnas bevarade.

Eftersom berättelserna om Maria Magdalena tyder på att Jesus och hon stod varandra nära, har en del tänkt att de skulle ha haft ett förhållande med varandra, eller att de skulle ha varit gifta. Den mycket kända boken ”Da Vinci-koden” av Dan Brown bygger på just den här tanken. Men några bevis för att det skulle ha varit så finns inte vare sig i Bibeln

ÅR 1945 hittade en egyptisk kameldrivare en lerkruka, som innehöll några åldriga handskrifter, i byn Nag Hammadi i Egypten. Så småningom påträffades ett helt bibliotek av skrifter, som daterades till 300–400-talet.

Skrifterna hade sitt ursprung i gnosticismen, som var en grekisk-orientalisk filosofisk riktning. Bland annat fanns det en skrift som hette ”Marias evangelium”, som påstods vara författad av Maria Magdalena. Men detta, liksom alla de andra gnostiska ”evangelierna”, är av långt senare datum än de kanoniska evangelierna som ingår i Nya testamentet, och har därmed ingen anknytning varken till Maria Magdalena eller till den första församlingen.

25

2019-03-28 09:57:48

Mötesplats i Matteuskyrkan

Barnen är delaktiga i allt – vissa k ­ larar till och med att ­tända ljusen själva.

Middag som ger alla å Sedan cirka 10 år tillbaka är det Middag med mersmak i Matteuskyrkan vid ett tillfälle i varje månad, vår som höst. Kyrkfönstret var på plats i början av februari för att se vad som är på gång.

N

är vi öppnar dörren och kliver in i kyrkan en stund innan det ska börja så är det full aktivitet. Någ­ ra barn och föräldrar klär av sig ytterkläderna. Församlingspedagog Carina Westbrandt prickar av kvällens gäster på en lista, för det krävs en anmälan, så man vet hur mycket mat som ska lagas och om specialkost behövs. Bredvid hennes står diakonen Susan­ ne Markström och prästen Birgitta Ryås. Inne i kyrksalen övar musikern Andreas Printz och volontären Johannes Uddling på en sång inför kvällens gudstjänst. Från köket, där församlingsvärdinna Michelle Staaf lägger sista handen vid kvällens middag, kommer en

26

Untitled-25 26

angenäm doft. Vinterkylan utanför blir påtag­ lig, då ytterdörren ständigt öppnas och nya hungriga middagsgäster strömmar in.

På frågan om hur länge dessa månatliga måndagsmiddagar pågått, när de uppfanns och vem som kom på namnet Middag med mers­ mak, kan Carina Westbrandt inte svara exakt.

– Vi har hållit på i sådär en åtta till tio år.

Och vem som kom på namnet... Det var nog någon i arbetslaget, fortsätter hon efter att ha frågat kollegan Elsa Sveder om hon minns hur idén kläcktes.

DET ÄR så med trevliga traditioner. Det är inte

alltid de har ett bestämt ursprung.

Det brukar komma mellan 40 till 60 gäster.

I dag är det fullt. Att det blev just måndagar hänger ihop med att Matteuskyrkans barn­ kör övar just denna kväll varje vecka, och en gång per månad byts körövningen ut mot middag och gudstjänst där kören medverkar.

Kjell Lindström, som tidigare jobbat som kyrkomusiker här, berättar att barnkören startade 1976 i skolan intill. Men sedan kyr­ kan byggdes 1977 har den huserat här. I kväll är Kjell här med sin dotter Emma, som tidi­ gare har sjungit i kören, och ett barnbarn, som är den som nu sjunger i kören. Under­ titeln på kvällen – för stora och små – passar verkligen. Folk i alla åldrar samsas och umgås och möts över generationsgränserna.

– Carina har något att säga, hörs en barn­ röst när hon äskat tystnad i den fullsatta matsalen.

DET SJUNGS en bordsbön innan barn och vuxna ivrigt tar för sig av maten. Ett glatt sorl råder bland middagsgästerna. Det både hörs och märks hur viktig den sociala samvaron

April 2019

2019-03-28 09:57:52

Mat, lek, barnkör och gudstjänt – allt det r­ ymmer de ­månatliga ­middagarna i kyrkan.

a åldrar mersmak är en kväll som denna. Lekrummet utnyttjas till fullo när man inte måste sitta ner och äta.

Som vuxen blir man ständigt omsprungen av glada barn.

När faten gapar tomma är det så dags för barnkören att öva inför deras gudstjänst­ medverkan. I matsalen fortsätter samtalen, och barn som inte ska delta i gudstjänsten leker glatt vidare. Några äldre pratar om en kommande vuxenkörövning, medan guds­ tjänstvärden hjälper till att duka undan.

– Jag skulle också vilja hjälpa till att plocka undan, säger en annan besökare.

Det märks att det är en engagerad skara som besöker kyrkan i dag. Engagerade är ock­ så barnkörens sångare som i dag även får öva in ett litet skådespel, där musikern Andreas passande nog får spela Jesu lärjunge Andreas.

I KYRKSALENS fönster i Matteuskyrkan är

det fullt av vattendroppar. Nej, det handlar inte om imma, kondens eller dålig isolering.

Det är vattendroppar i glas. Varje gång ett barn döps i Matteuskyrkan får det en glas­ April 2019

Untitled-25 27

Först sjungs det bordsbön, ­sedan får gästerna ta för sig av ­maten.

vattendroppe med namn och datum upp­ hängt i fönstret. Vattendroppen får de sedan hämta vid en gudstjänst. I dag är en sådan gudstjänst. Nyligen firades kyndelsmässo­ dagen med fokus på barn och ljus, berättar Birgitta Ryås. Så passande då att alla som vill får tända ljus tillsammans mot slutet av guds­ tjänsten.

Barnen medverkar i gudstjänsten med liv och rörelse. Bokstavligt talat. Flera av sånger­ na som barnen övat in gör de härliga rörelser

till. Och när det ska sjungas finns texterna på ett blädderblock så att alla kan hänga med. Och dopp­ salmen ”Tryggare kan ingen vara” är verkligen slitstark. Mot slutet av gudstjänsten delas dopdropparna ut och det märks att många barn gärna vill leka med dem medan föräldrarna vill se till att de kommer hem hela och oförstörda. Som det brukar vara alltså. Och som det brukar vara har även en del av de mindre barnen lekt sig sömniga och några besökare börjar bege sig hemåt. Andra barn fortsätter att leka medan föräldrarna pratar. Den trevliga och gemytliga stämningen som genomsyrat kväll­ en visar inga tecken på att avta.

DET SOM slår en när kvällen summeras är hur okomplicerad en gudstjänst kan te sig.

Middag med mersmak – en mötesplats för människor i Matteuskyrkan – svårare än så behöver det inte vara.

TEXT: JOHAN E. SKOGLUND JOHAN.SKOGLUND@AMSAB.ORG

27

2019-03-28 09:57:53

Reflektioner över skapelsen I denna serie reflekterar Maare Tamm kring skapelsen. Serien består av 5 delar.

I förra numret av Kyrkfönstret avhandlades del 4: ”Djurriket”.

I del 5 ”Förvaltare och bevarare” analyseras människans förhållande till hela skapelsen och de dilemman det medför.

Del 5:

Förvaltare och bevarare

B

ibeln börjar med två skapelseberättelser. Båda har något att säga om människans förhållande till skapelsen. I den första skapelseberättelsen säger Gud till de första männi­skorna: Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden (1 Mos. 1:28).

I den ser vi Guds påbud för människan att hon ska lägga under sig skapelsen i sin egenskap av förvaltare.

I den andra skapelseberättelsen är männi­ skans ursprungliga miljö lustgården, där människan sattes ”till att bruka och bevara den” (1 Mos. 2:15). Förvalta över och bevara är de två olika nyckelorden i de båda berättelserna.

Vid en hastig titt kan man se de två påbuden som motsatta. Å ena sidan att förvalta genom att lägga under sig skapelsen, och å andra sidan att bruka och bevara den. Att förvalta och att bevara är dock inte varandras motsatser utan varandras komplement. Ändå har människan under sin långa historia mer eller mindre försökt att lägga under sig skapelsen och också kunnat rättfärdiga det.

Men samtidigt har hon inte helt övergett det ambivalenta förhållandet till skapelsen, dvs. att både ha rätt att exploatera den och att ha ansvar för den som Guds skapelse.

HUR HAR det hela utvecklats med tiden?

Vi vet i själva verket ganska litet om hur våra tidigaste förfäder gick tillväga med skapelsen. Men vi vet att de var lika beroende av den som vi är i dag. Jägare och samlare levde i grupper eller flockar och för sitt liv och för sina verktyg använde de sten och trä. Deras 28

Untitled-28 28

största inverkan på omgivningen under denna tid orsakades av eld. I åtminstone en miljon år har människor förstått att utnyttja elden för sina syften och deras bruk av eld formade också landskapet. Både medvetna och ofrivilliga bränder skadade naturen på olika sätt.

PROBLEMEN MED skapelsen utvecklades

snabbt när våra förfäder blev bofasta och började med jordbruk. Bönderna behövde alltmer mark vilket ledde till att man började avveckla skogen. De täta skogarna som överallt täckte landet fick ge vika för jordbruksoch betesmark. Avskogningen var inte endast av nytta, den kunde i sin tur leda till försumpning, vilket ledde till att marken blev vattensjuk, vilket i sin tur gjorde att växtsäsongen förkortades dramatiskt. Med tiden började bönderna också dra en skarp gräns mellan ”grödor”, som man odlade, och ”ogräs”, som skulle utrotas. För odlaren var gräset onyttigt och skulle undanröjas. Även annat så kallat ogräs som ormbunkar, ginst, tistlar, kardborrar och liknande var något som skulle ryckas upp med rötterna.

Med bofasthet och grödor följde också råttor och andra smittbärare, vilket resulterade i sjukdomar som till exempel malaria och pest. Även sjukdomar som spreds från boskap och husdjur blev vanliga. Vattnet i brunnarna, i de närliggande sjöarna, och även i floderna blev till smitthärdar.

I vissa delar av världen utnyttjade jordbrukarna floder till konstbevattning. När vattnet dunstade lämnades saltet kvar i jorden som till sist blev oduglig som jordbruksmark. En sådan bevattning förvandlade slutligen jordbruksområdena till ofruktbara öknar.

EN STOR förändring inträdde när man börja-

de bygga städer. Före 1700-talet levde endast några procent av världens befolkning i städer.

I dag är varannan människa stadsbo. De äldsta städerna var få och små. De växte upp vid hamnar eller fort, vid vadställen och broar, eller där handelsvägarna möttes. Antikens största stad var Rom, ett religiöst centrum med cirka 400 000 invånare. Så småningom blev även de andra städerna större och de kom att påverka sin omgivande miljö, ofta på ett negativt sätt.

I de flesta städerna var gatorna leriga och gyttjiga. Ett stort problem var avfall som skapade föroreningar och hälsoproblem.

Hushållen bidrog med avfall, aska och exkrementer, vilka man grävde ner eller lät ligga öppet med stank som följd. Sopor och skräp tornade upp sig på gator och i gränder, och gjorde all trafik näst intill omöjlig.

Kolet man eldade med i städerna innehöll stora mängder svavel med skadliga följder.

Röken förmörkade luften, smutsade ned kläderna, dödade blommor och träd, och fick byggnaderna att förfalla. Molnen av damm som under somrarna revs upp av vagnshjulen gjorde det svårt att promenera på gatorna.

Lika besvärande var den nedsmutsning som orsakades av röken och avfallet från bryggerier, färgerier, fabriker och andra industrier.

Röken från koleldningen skapade en ohälsosam luftmiljö i städerna. Många städer hade redan under medeltiden dålig luft vilket ökade år efter år när städerna växte. Dessa föroreningar kunde resultera i smog, ett människoskapat rökinferno där det var svårt att andas. Varje år kunde människor dö i de täta giftdimmorna.

FRÅGAN UPPSTÅR: Har människan glömt att hon både är en förvaltare och en bevarare?

Den utveckling vi ser handlar om annat än

April 2019

2019-03-28 09:58:01

FOTO: ARTISTLIKE/PIXABAY

Vi kan konstatera att klimatförändringar är det största humanitära hotet i vår tid.

det för oss givna förvaltarskapet. Snarare handlar det om att människan ser sig själv som alltings medelpunkt och anser att skapelsen är till för att brukas. Förvaltarskapet innebär att förvaltaren inte äger jorden, ty den är Guds (Psaltaren 24:1). Relationen mellan ägaren och förvaltaren är en kärleksrelation, där förvaltaren får ett oändligt förtroende och ansvar av Gud för skapelsens olika delar. Som förvaltare förväntas vi ha samma förhållande till skapelsen som Gud själv. Om vi tar den uppgiften på allvar blir det omöjligt att se skapelsen som något vi kan utnyttja kortsiktigt.

Men det verkar som om vi har glömt det andra nyckelordet som Gud gav oss när han satte människan ”till att bruka och bevara skapelsen”. I stället tycks människan vila på de nyckelord som formuleras ”att härska över jorden” och ”lägga den under sig”. Och längs den härskande linjen har utvecklingen fortsatt dag efter dag, år efter år, ända till i dag.

Hur är det i dag?

I mars 2005 publicerades resultatet av ”Millennium Ecosystem Assessment”, en mycket noggrann vetenskaplig analys av villkoren för människans hälsa på jorden. I denna konstateras att vi lever över våra tillgångar genom att vi i snabb takt förbrukar, uttömmer, förorenar och förstör det ”naturliga kapital” – skapelsen – som utgör förutsättningen för vår överlevnad.

DEN UPPKOMNA situationen har växt fram

ur människans egensinnighet. Människan anser sig som skapelsens krona och världen som sitt hus, som ska inrättas så att det blir nyttigt och vinstgivande för henne. I sin nit löper hon risken att använda sitt hus så att April 2019

Untitled-28 29

det faller samman och hon står där ensam och hjälplös. Och så tycks det ha blivit. Vi kan konstatera att klimatförändringar är det största humanitära hotet i vår tid. De orsakar lidande för hundratals miljoner människor världen över. Främst är det svält och sjukdomar till följd av skyfall och torka som dödar.

Vattenstånden i haven höjs och regnmönster ändras, vilket leder till att människors tillgång till mat och vatten reduceras. Många dör även i naturkatastrofer relaterade till klimatförändringar. Endast solidaritet med resten av skapelsen, dvs. endast ett ansvarigt umgänge med djurens, växternas och tingens riken kan i längden bevara människans ställning som skapelsens herre.

I dag pågår en omfattande religiös diskussion om människan, miljön och naturen. Den tar sin utgångspunkt i förvaltartanken från Gamla testamentet, som påbjuder ett ansvarstagande inom ramen för människans dominans. I den debatten menar man att människan står i ödesgemenskap med hela skapelsen.

Hon är satt att råda över naturen och över de andra varelserna och behandla dem med förnuft och ansvar. Men debattörerna menar också att förvaltarskapet har brustit. Vi överutnyttjar jordens resurser, förstör livsmiljöer för både djur och människor och förändrar jordens klimat till den grad, att vi inte längre vet vilken värld vi lämnar efter oss.

ETT NÅGOT annorlunda angreppssätt om

förvaltarskap presenteras av författaren och ekologen Stefan Edman. Edman menar att det har uppstått en djup splittring mellan människan och skapelsen, en splittring som uppstod redan i början av tillvaron då de första människorna, Adam och Eva, gjorde uppror mot Gud. För att hela det måste människan söka försoning. De kristnas uppgift är således

att återskapa en sund relation mellan sig och skapelsen.

Människan har en framtid bara om skapelsen har en framtid. Denna gemensamma framtid är främst en fråga om moraliskt ansvar. Till det hör ett kärleksfullt ansvar för växt- och djurvärlden. Vi måste fatta att landskap är landskap i sig och inte bara råmaterial för vårt byggande och vår planering. Vi måste inse att djur är djur i sin egen rätt och inte bara livsmedel eller andra nyttovaror. Och vi måste förstå och erkänna att vår särställning i skapelsen inte är en förtjänst, utan ett uppdrag.

VI ÄR förpliktade att vårda skapelsens hela rikedom. Mångfalden av arter i växt- och djurriket hör till skapelsens grundbestånd.

Detta ska människan, som denna världens förvaltare, bevara och vårda. Den som bara frågar efter nyttosynpunkten begår ofta oväntat och ofrivilligt en dumhet.

Människans civilisering har under lång historisk tid varit detsamma som naturens underkuvande. Exploatering har varit det dominerande temat. Men så småningom uppstod frågor: Med vilken rätt anser sig människan ha förtursrätt till sina behov i jämförelse med den övriga skapelsen? Steg för steg ändrade människan sin inställning och tanken på ansvar började utvecklas. I dag är vi övertygade om att till sann tillväxt och sant framåtskridande hör ofrånkomligen sådana mål som luftens och vattnens renhet och brukbarhet, aktsamhet om och vård av marken och landskapet. Att kunna leva integrerad med naturen och inte som dess härskare kan med tiden reparera de skador som vi har vållat och återställa skapelsen i sin helhet.

TEXT: MAARE TAMM MAARE.TAMM@TELIA.COM

29

2019-03-28 09:58:02

Kalendarium

Påsken dag för dag

Skärtorsdagen 18 APRIL. Torsdagen före påsk-

helgen äter Jesus för sista gången tillsammans med sina lärjungar. Medan de äter säger Jesus till de tolv lärjungarna att de ska fortsätta att bryta bröd och dricka vin tillsammans även när han inte finns ibland dem. Detta är den allra första nattvarden.

Senare på natten, när Jesus och hans lärjungar har samlats i Getsemane trädgård, grips Jesus av de romerska soldaterna. Det är en av lärjungarna, Judas, som förråder honom.

Påskdagen

Långfredagen 19 APRIL. Efter att Jesus gripits på natten av de romerska soldaterna förs han till förhör hos Pontius Pilatus. Han fattar beslutet att Jesus ska dömas till döden. Anledningen är att Jesus har gjort anspråk på att kalla sig judarnas kung.

Jesus får själv bära sitt kors till Golgata, en kulle utanför staden, där han korsfästs bredvid två rövare. När Jesus dör berättas att mörkret faller över jorden och Jesus ber till Gud med orden ur Psaltaren 22: ”Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig?”

En av lärjungarna tog sedan ner Jesus kropp, lindade den med linnebindlar och kryddor och lade honom i en grav i närheten av platsen där han korsfästs.

30

Untitled-20 30

21 APRIL. När en grupp kvinnor kommer till Jesus grav är stenen bortrullad och hans kropp är inte där. Jesus har uppstått från döden. Han har dött för människorna. Genom att han dog får människorna nu evigt liv.

Alla evangelisterna berättar om påskdagen, fast inte riktigt likadant. Markus säger att det är tidigt på morgonen när de kommer för att smörja Jesu kropp med välluktande kryddor. Och Påskafton de undrar vem som ska rulla 20 APRIL. Allt är förlorat. Lärundan stenen för dem. Det blev jungarna gömmer sig i rädsla för ett kraftigt jordskalv enligt Mattatt bli dödade av dem som låg eus, och Guds ängel kom ner och bakom avrättningen av Jesus. rullade undan stenen. När de Enligt lärljungen Petrus nedsteg går in i graven kan de inte hitta Jesus till dödsriket för att rädda Jesu kropp berättar Lukas, och de rättfärdigas själar och Johannes talar om hur kvinöppna himmelrikets norna med en gång portar för dem. springer därifrån och säger till Simon Petrus och ytterligare en lärjunge Denna vecka – mellan den att Jesus inte 18 och den 22 april – infaller är där.

16 påsken i år.

FOTO: KRISTINA JOHANSSON/IKON KÄLLA: SVENSKAKYRKAN.SE

Annandag påsk 22 APRIL. Jesus visar sig för alla

lärjungar på olika sätt. Deras reaktioner är också olika. Några tvivlar på att det är verklighet, någon vill se bevis.

En av berättelserna kallas för Emmausvandringen. Det handlar om två lärjungar som är på väg bort från Jerusalem och allt som hänt där under de sista dagarna.

De går och samtalar på vägen.

Plötsligt slår en man följe med dem. De förstår först inte vem det är. Lärjungarna berättar hela sin berättelse för främlingen. Jesus lyssnar till dem och går med dem.

Det är då det vänder. När de är nästan framme vid byn Emmaus ber de honom att stanna och äta tillsammans med dem. Det är där de förstår att det är Jesus.

April 2019

2019-03-28 09:58:00

Korsord

DET BRUKAR VARA OSTADIGT I APRIL

DEN TILLHÖR VÅRBLOMMORNA

BANK- MÅNGA I TRÄD KORANEN

KULTURARTIKEL

RÄTTFRAMMA

BRUKAR KÄNGOR

MADRIDJA

LITEN RUSS

ANGÅR HAMNADE I EN LEJONGROP

GREKISK BOKSTAV

BIBELILLUSTRATÖR MOLO BUNTEN MOJÄNG ABSOLUT

BLIR STOPPAD

HÄR KAN BÖJNOTRE NINGSDAME MÖNSTER BESÖKAS

ÄR DE TEOLOGISKA DYGDERNA

EFFEKTSÖKERI

BOK 1901

KALLAS ÄVEN BÖNROT OCH TILLBYNKAREDS STABBA

GRAM

MUNKAR

PÅ DEN KAN DET FYNDAS

KANSKE I SMÖRKNIVEN

VAR UTAN

KOM ADAM SOM

SOCKEN FJÄRIL I HÄLSING- KÄNNER ALLA LAND

KISTSPIKEN?

GABLE PÅ DUKEN RÖRD KENZABURO

DEN ÄR RÖD I ALMANACKAN

KVÄVE NAMN MED BETYDELSEN LYCKLIG

KONDENSEN

GUDS SVÄVADE ÖVER VATTNET

PROFETISSA I TEMPEL

UGGLOR I MOSSEN KAR MÅLA SLARVIGT

P SA L MEN ”Vad ljus över griften!

Han lever, o fröjd!

Fullkomnad är skriften, a aaaaaaaaa aaaa !”

EN VAR SCROOGE

GRISAR

ERBJUDER VARMA BAD

BESTÄMMER ETT BÄR

GÅS PÅ VID BEHOV SÄRPRÄGLADE

Sänd in lösningen till: FÖRSAMLINGSEXPEDITIONEN, Strandplan 25, 961 34 BODEN senast den 24 april. De tre först öppnade rätta lösningarna vinner en presentcheck till en kyrklunch. Vinnarna får besked per post, och sina namn publicerade i nästa nummer av Kyrkfönstret.

Namn.................................................................................................................................................................................................................................................................

Adress...............................................................................................................................................................................................................................................................

Postadress .......................................................................................................................................................................................................................................................

Vi gratulerar vinnarna i det senaste korsordet: Åse Engström på Åkargränd, Anki Jäderberg på Ritarvägen och Vera Elming på Stenhuggaregatan.

April 2019

Untitled-40 31

31

2019-03-28 09:58:02

Be med hjälp av

Frälsarkransen GUDS­ PÄRLAN Den gyllene pärlan påminner om att det finns någon som alltid är med och som vakar över oss. Den är Frälsarkransens början och slut, ursprung och mål.

UPPSTÅNDELSE­ PÄRLAN Den vita pärlan står för godhetens seger över ondskan. För hoppet som övervinner oro och rädsla. Den vill frid och ljus. Natten är över.

Morgonen är kommen.

Här flödar ljus och liv.

­NATTENS PÄRLA Den svarta pärlan står för livets tyngsta och mörkaste stunder. Men, för att uppleva dagen måste man utstå natten. Gud är inte borta.

­DOP­PÄRLAN Den vita pärlan manar oss att våga börja om på nytt. Den rymmer dopets löfte om obegränsad nåd och förlåtelse. Det är aldrig försent.

B

erättelsen om pärlorna är på en gång lång och kort. De kom till under några dagar i grekiska skärgården där Martin Lönnebo, tidigare biskop i Linköpings stift, blev strandsatt på en ö under en för tidig höststorm. Samtidigt hade biskopen länge funderat över ett hjälpmedel för den stressade nutidsmänniskan.

Nu föddes Frälsarkransen som ett enkelt hjälpmedel att fånga upp den andliga längtan

många människor känner.

Fyra saker skulle kransen innehålla: Den skulle vara bön, den skulle vara konkret, den skulle sammanfatta den kristna vägen och den skulle vara lätt att ta till sig.

Hur gör man då? Jo, säger Martin Lönnebo, man sätter sig ned, kanske tänder man ett ljus, funderar kring vad som är viktigt i livet. Kanske behöver man ett redskap? Man greppar pärlorna. Låter dem sakta snurra mellan fingrarna. Så börjar man.

FOTO: SARA DANIELSSON /IKON

HEMLIGHETS­ PÄRLORNA Tre små pärlor rymmer hjärtats innersta hemligheter. De som vi inte pratar med någon om. Hemlighetspärlan med en nyans av grönt talar om medmänsklighet.

32

Untitled-26 32

­JAGPÄRLAN Den pärlemorskimrande lilla pärlan riktar tanken inåt, till den vi är när yttre roller skalas bort. Den påminner om att vi är skapade till Guds avbild.

KÄRLEKS­ PÄRLORNA Alla liv rymmer kärlek, de människor vi älskar och de som älskar oss.

Kärlekspärlorna är två.

Att älska är livets stora, flödande gåva.

­ÖKENPÄRLAN Den sandbruna pärlan symboliserar motgångar, stunder då livet ter sig som en öken.

Men att acceptera svårigheter är ett steg mot att besegra dem.

TYSTNADS­ PÄRLORNA Jäkt och stress utmärker det moderna samhället.

De sex tystnadspärlorna finns i kransen för att påminna om den viktiga tystnaden och att stänga av malande tankar och prestationskrav och bara vara.

BEKYMMERS­ LÖSHETSPÄRLAN Den himmelsblå pärlan är livets rastplats. Där i lugnet närs livslust och livsmod. Här får vi vara utan att göra. Här finns inga krav.

Njut.

April 2019

2019-03-28 09:57:48