Amos Arnäs Gideå Trehörningssjö maj 2018

Arnäs Gideå Trehörningssjö

MAJ 2018

Tema: Tid

Äntligen präst

Tiden bara går och går och slutar aldrig fascinera. Finns det andra sätt att se på tiden än som ett ständigt tickande mot slutet? Och hur lever man med vetskapen att allt kan vara slut när som helst?

Kristina Widmark Häggström i Arnäs församling.

Musikfestival

i Arnäs kyrka och Gideå hembygdsgård

Gideå kyrka fyller 200 år Hälsoprofilen Pamela Andersson:

”Det var inte min grej med cancer”

Kyrkoherden har ordet

Tid DET SJÄLVKLARA är ibland det som är svårast att få grepp på. Tiden är något som är lika för alla människor. Det tar lika lång tid för alla att följa jorden ett varv, så är ytterligare ett dygn lagt till historien och minnena. Ändå är vår upplevelse av tid så olika.

Någon upplever hur tiden rusar fram. Barnet som leker och redaktören som närmar sig deadline känner av tiden som alldeles för kort.

Någon känner att tiden släpar sig fram i en seg väntan. Sekund läggs till sekund i en oändlig rad som aldrig vill ta slut. Barnet som väntar på julklappen eller den som väntar på ett svar om framtiden.

Innehåll 4 Gideå kyrka 200 år 5 Årets musikfestival 8 Äntligen präst 10 Tema: Tid

Omöjligt att kunna

gå på djupet Porträtt:

Pamela Andersson

När verkligheten hinner i fatt

DENNE NÅGON kan vara jag. Tiden är både ock. Ibland är den som en seg sirap medan den andra gånger glider undan på ett ögonblick.

Vi kan inte fånga tiden, vi får helt enkelt leva i den. Som biskop Eva Nordung Byström skriver i sitt herdabrev: ”Tiden rinner ifrån oss och kommer till oss.” I nya testamentets grundspråk grekiskan finns två ord för tid; kronos och kairos. Den tid som ständigt för oss mot framtiden och lämnar historia efter sig kallas kronos, medan ”den rätta stunden” benämns karios.

Vår biskop menar att den rätta tiden kommer in i vårt liv när människan följer tidens ström utan motstånd eller att försöka gå före. Karios-tiden är också Guds tid. Det blir tydligt när någon dör. Människan går ut ur kronostiden, men stannar i kairos-tiden i Guds närhet.

Tiden är lika för alla, men behöver tas till vara på olika sätt. Ibland i ensamhet, ibland med andra, ibland i arbete, ibland i vila. Det tycks som att det är med balans och harmoni som vi tar vara på tiden bäst.

Spontan eller nonchalant?

25 Yrke i kyrkan: Kyrkomusiker 26 Roligare när resan får ta tid 28 Slut på slit och släng 32 Semester för alla

ULF SÖDERLIND KOMMINISTER

Varsågod …

Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete, 2018.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se

N VA

ENMÄRK

E T

Den här tidningen delas ut av Svenska kyrkan till alla hushåll inom Arnäs Gideå Trehörningsjö pastorat. Eftersom vi även informerar om begravningsverksamheten delas den även ut till de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan.

S

Redaktion

En del av AMOS Trycksak 5041 0004

2

Maj 2018

Gideå kyrka 200 år 2018 FOTO: INGABRITT ROSENQVIST

Tick tack tiden går Gideå kyrka nu 200 år Tick tack framtiden spår att den står kvar om 200 år Kling klang klockan kallar alla till fest och ropen skallar 200 år av ansvar och arbete när alla bidrog till kyrkans anlete Bruket spik och virke anslog tornets klockor i mässing slog an klangen då som nu och bjuder in till mässa med bröd och vin.

Vi nu del av denna tid får vara av då och nu och framtid klara Vad är då 200 år i tidens spår då kyrkan växt fram under tvåtusen år Kan vårt idag få ha sitt fäste i det som evangelierna befäste

Gideå kyrka i sommarskrud.

DEN 10 juni klockan 11.00 firar vi Gideå kyr-

kas 200 år med en festmässa.

BISKOP EMERITUS Hans-Erik Nordin, upp-

växt i Gideåbyn Källfors, deltar tillsammans med församlingens medar­betare. Efter mässan bjuder församlingen på lunch i församlingshemmet. Vi får samtala om kyrkans framväxt i socknen och se på bilder.

DÄREFTER KAN man få en guidad vandring på kyrkogården. Kyrkan är öppen hela dagen.

Eventuellt kan man få gå upp i tornet. Avslutningsvis kan man besöka Hembygdsgården som prosten Bergfors var med och startade.

Där finns också Byvikens kyrkstall och caféet är öppet.

Jesus som med sin välkomnande famn bjuder oss in, var och en med sitt namn.

Att dela livet med glädje och sorg tillsammans, vi längtar till hans borg En kyrka med många lemmar blir vidsträckt och strömmar fram genom tid och rum ja, man blir nästan stum förundrad och betagen av att alla får rum i hans hage

Studiecirklar under jubileumsåret ”Gideå kyrka 200 år” För dig som är intresserad av att veta mera om Gideå kyrka och församlings historia bjuder vi in till en studiecirkel som startar i samband med festmässan 10 juni och arbetar fram till avslutningen av jubileumsåret på pingstdagen 9 juni 2019. Då de presenterar det de kommit fram till i en skrift. ÄR DU intresserad av en studiecirkel i smide,

som tar fram design och skapar ett dopträd till kyrkan, så börjar den till hösten och dopträdet invigs vid avslutande mässa 9 juni 2019.

Till båda cirklarna kan man anmäla sig via vår hemsida: svenskakyrkan.se/gidea Maj 2018

Tradition genom sekler.

Kyndelsmäss börjar komma tillbaka och här välsignar Cecilia Nelin de nystöpta ljusen. I bakgrunden syns den altartavla som Gideåfödde konstnären Karl-Erik Häggblad skapade 1959 under mottot ”Kommen till mig!”

3

Aktuellt i Arnäs, Gideå, Trehörningsjö

Årets musikfestival

i Arnäs kyrka den 29–30 juni!

HELGEN EFTER midsommar bjuder Arnäs församling traditionsenligt på en musikfest av bästa slag. I år presenterar vi fyra konserter med ypperliga musiker inte bara från Örnsköldsvik och övriga landet utan även från Basel i Schweiz! Vi hoppas även kunna arrangera en konstutställning i Kärlekens kapell i samband med festivalen. Även i år är det fri entré till konserterna.

PÅ FREDAGEN gästas vi av två ensembler från

var sin sida av musikhistorien. Musik från 1800-talet blir det med norrlandsoperans stämledande hornist Orvar Johansson. Tillsammans med de rutinerade och välkända kammarmusikerna Nils-Erik Sparf och Lennart Wallin kommer han att spela Johannes Brahms fantastiska horntrio op. 40. Den andra ensemblen består av tre unga musiker som studerar tidig musik på legendariska Schola Cantorum Basiliensis i Basel, Schweiz.

Det blir ett knippe sånger och instrumental musik från 1500-talet med två sjungande lutenister och en traversflöjtist.

Varmt välkomna till Musikfest!

PÅ LÖRDAGEN inleds kvällen av den mäs-

terliga gitarristen John Elenius. I ett program med klassisk musik för gitarr från flera århundranden visar han oss den akustiska gitarrens otroliga omfång och breda klangvärld.

Kvällens avslutas med två Örnsköldsviksmusiker: Pianisten Rune Andersen är välkänd för de flesta för sitt mångåriga engagemang i vår stads musikliv. Rune spelar med den unga och mycket lovande flöjtisten Sophie Berggren som tidigare varit solist med Örnsköldsviks Musiksällskap och nu studerar musik på heltid i Piteå.

På söndagenen 1 juli avslutas festivalen kl. 12:00 på Gideå hembygdsgård där vi i en utomhuskonsert kan höra visartisten och låtskrivaren Elsa Fahlén från Nyadal som tillsammans med musikerparet Nina och Johan Nilsson från Docksta spelar egna visor med stark anknytning till Elsas hemtrakter i Ånger­manland och Jämtland.

VARMT VÄLKOMNA TILL MUSIKFEST I ARNÄS OCH GIDEÅ!

PROGRAM Fredag 29 juni

Lördag 30 juni

Söndag 1 juli

19:00 BRAHMS & Co. Orvar Johansson, valthorn Nils-Erik Sparf, violin Lennart Wallin, piano

18:00 SOLOGITARR John Elenius, gitarr

12:00 Gideå hembygdsgård RALLARROSOR Elsa Fahlén, sång och gitarr Nina Nilsson, violin och cello Johan Nilsson, gitarr

20:30 TIDIG MUSIK FRÅN BASEL John Martling, luta och sång Emma-Lisa Roux, luta och sång Darina Ablogina, traversflöjt

4

19:30 FLÖJT & FLYGEL Sophie Berggren, tvärflöjt Rune Anderssen, piano

Maj 2018

En pärla att besöka NÄR DU kliver in genom dörren i det lilla röda

huset mellan kyrkan och berget möts du av gamla fernissade trägolv och en fläkt av gånga tider. Många minns de dagar då huset användes som skola och det har stått värd för allt från kommunstämmor till förråd.

Et utf t give lykt t s m i all ål a väd er.

I DAG är stugan öppen sommartid för alla som vill titta förbi.

SOMMAREN 2016 öppnade sockenstugan

upp sina dörrar och målet var och är att skapa en mötesplats för alla.

HÄR KAN den som besöker kyrkogården sätta sig ner en stund omgiven av kyrkogårdens grönska. Det är också ett givet utflyktsmål i alla väder.

I STUGAN finns möjligheten till en kopp kaffe

eller saft med dopp. Här hittar du också en vävstol med mattvarp där alla som vill får väva en bit. För den historieintresserade finns mycket att hämta med välbevarade kyrkstallar och kyrkan med helgonstatyer från medel­ tiden. Ett stenkast bort ligger Arnäsbacken med gravhögar från järnåldern och den som är uppmärksam kan också se lämningar efter hus som 600-talets Arnäsbor byggde.

FÖR DEN som vill finns möjlighet att gå en

enkel pilgrimsvandring till Trefaldighetskällan som ligger vid kanten av Vikeån, eller få en guidad tur runt kyrkbacken och kyrkan. Den här sommaren kommer det också att bjudas på musik och en och annan gäst som berättar om och visar olika hantverk.

DET ÄR inte bara under sommaren du kan

besöka sockenstugan. Varje höst till allhelgonahelgen håller sockenstugan öppet med fikaservering, tända ljus och värme.

För öppettider och program: www.svenskakyrkan.se/arnas

Medeltidsdagen 3 juni 2018, kl. 13.00 – 16.00 Linatorpet, Trehörningsjö

Detta år kommer vi att möta gårdsfolket från bygdespelet i sin vardag. Olof och Maria är nämligen på smekmånad. Men vi har besök från Wittenberg som berättar om det som händer 1539 då Martin Luther och hans familj har en vanlig dag.

Musikalen “Luthers ungar”

Musikalen ”Luthers ungar” som Karin Runow skrivit handlar om hur det var då i början av reformationen. De som berättar och sjunger för oss är barn och vuxna från Arnäs Gideå Trehörningsjö pastorat och Örnsköldsviks församling. Luther och hans

Maj 2018

ungar har med sig spelemän under ledning av Jonas Nyström.

Smide, bågskytte, riddaräventyr och pilgrimsvandring

Dagen i övrigt innehåller som traditionen bjuder, prova-på aktiviteter som t.ex. smide och bågskytte. Nytt för i år är att man kan samla riddarmärken och dubbas till ”Riddare av Linatorpet”. Det blir också möjlighet att gå en pilgrimsvandring på området. Då besöker vi olika pilgrimsmål och möter personer med anknytning till platsen som ger oss sin bild av pilgrimsmålet och sig själva.

Inträde och servering

Inträde kostar 100 kr vuxna och 20 kr barn (familjepris 180 kr) och då ingår soppa och våfflor. Marknaden och hästridning ingår inte i inträdet

5

Äntligen präst Kristina Widmark Häggström Vi sitter i ett ljust samtalsrum i församlingshemmet i Arnäs. Kristina har upplevt många sidor av det mänskliga, så hon verkar förstå alla människor. Hon säger flera gånger att hon ”försökte att inte bli präst”.

Vi talar om villighet, ovillighet och gudomlig envishet.

SAMTALET RÖR vid tiden. ”Människan är begränsad i tiden – Gud står utanför den”, säger Kristina. ”Är det som när biskop Eva skriver om Kronos och Kairos; människans tid och Guds tid?” undrar jag. ”Det är det säkert; jag tycker det är enklare att säga att vi finns i tiden, men Gud är inte begränsad av den”, svarar hon. Så är hon; enkel i uttrycken och djup i insikterna. Många gånger behövs tid i tystnaden och långsamheten – tid för helande och mognad.

Kristina är uppvuxen i Gimåt med 3 syskon och föräldrar som var lärare och studierektor. Tidigt dog hennes mamma, så ungdomsåren var både sorg och glädje; både växande och läkande. Hon har nyfikenhet till det mesta vilket nog gjort att hon haft lätt att lära. ”ALLA ÄR Guds avbild”, säger Kristina utan att tveka. Hon menar att vi inte får göra skillnad på människor. Hennes livserfarenheter har lett till hon ser Gud i alla människor. När jag frågar om kyrkans roll i vårt samhälle blir svaret; ”Att vara närvarande med människor – i det mötet blir Gudsnärvaron tydlig”.

I ”Lillkyrkan” i Gullänget fick hon tidigt förtroende och ansvar. ”Barnens helgdags­ afton var en fast punkt i min uppväxt”, menar Kristina. I ungdomsåren kom hon till kyrkan i Örnsköldsvik. Under denna tid började människor att tala om att hon borde bli präst.

Det var första gången hon bestämde sig för att inte bli det.

6

Maj 2018

Eftersom Gud envisades om att hon skulle bli präst så undersökte hon kyrkan. Hon sökte till ”Diakonala året” (ett praktikår). På raden för tjänstgöringsort skrev hon: ”där jag behövs”. Det är hennes inställning. Hon vill göra nytta för andra, samtidigt som hon förstår att hon behövs. Erfarenheterna från det gjorde att hon bestämde sig igen, för att inte bli präst.

SÅ SÄGER hon apropå kyrkan: ”Jag tror på att

be”. Bön är både de stilla stunderna i retreat och meditation, men även praktiskt och hårt arbete för människor. Kyrkan behöver vara levande i människors liv. ”Kristendomen är den mest helighets och kroppsbejakande religionen”, säger hon. ”Det är där helighet och kärlek möts som nåden finns”, förklarar hon.

Hon utbildade sig till socionom. Redan under utbildningens praktikperiod kom hon till De Kristna Samfundens Nykterhets­

rörelse (DKSN; idag Hela människan). I 14 år jobbade hon som konsulent med kristna samfund och utsatta människor. ”Mycket av jobbet som konsulent påminner om prästjobb, men jag skulle inte bli präst”, säger Kristina med ett leende.

KRISTINA HAR hunnit med fler jobb och utbildningar. Hon har alltid ställt sig i medmänniskans och Guds tjänst. Så småningom kom hon att ge upp för Guds envisa kallelse till präst. Hon blev antagen prästkandidat 2015 och prästvigdes 22 januari 2017. Hennes första prästtjänst var i Örnsköldsviks församling, som pastorsadjunkt. Sedan 1 februari är hon präst i Svenska kyrkan Arnäs-Gideå-Trehörningsjö. Kristina jobbar som präst med inriktning mot diakoni och andlig fördjupning.

ULF SÖDERLIND

”Det är där helighet och kärlek möts som nåden finns” Personalnytt Den 1 februari tillträdde komminister Kristina Widmark Häggström sin tjänst i pastoratet huvudsakligen placerad i Arnäs församling.

Den 15 augusti börjar Stina Johansson sin tjänst i Arnäs församling som församlingsassistent och leder bl.a. kyrkis och minorgrupper. Vi hälsar Stina varmt välkommen!

Välkommen att kontakta oss!

Pastoratsexpedition och kansli för Arnäs och Gideå Trehörningsjö församlingar Besök: Arnäs församlingshem Öppet- och telefontider Mån, Tis, Tor & Fre 9-12 samt Mån & Ons 13.30-17.00 Sommaröppet under perioden 25 juni till 19 augusti alla dagar 9-12.

Växel/Exp Arnäs Gideå Trehörningsjö 0660-37 50 01 Lena Jonsson Berglund 0660-37 54 50 Eva Hörnell 0660-37 50 02 Kyrkoherde Camilla Nordström 0660-37 57 85 Ekonomichef Katarina Westman 0660-37 55 00 Kyrkogårds- och fastighetschef Jonny Engström 0660-37 08 76 Vaktmästare kyrkogård och fastigheter Peter Granstedt (Arnäs) 0660-37 53 10 Robert Bohman (Arnäs) 0660-37 53 44 Hans Högberg (Trehörningsjö) 0662-200 41 Tommy Sellgren(Gideå) 0663-401 92

Maj 2018

Församlingshem Bokningar av våra församlingslokaler sker via pastoratsexpeditionen Församlingsvärdinnor Chaterine Norberg (Arnäs) 0660-37 52 07 Monica Lindström 0663-401 48 (Gideå Trehörningsjö)

Präster Camilla Nordström 0660-37 57 85 Ulf Söderlind (Arnäs) 0660-37 55 42 Cecilia Nelin 0663-401 42 (Gideå Trehörningsjö) Emma Forslund (Arnäs) 0660-37 55 02 Kristina Widmark Häggström (Arnäs) 0660-37 52 00 Diakoner Ann-Kristin Enberg (Arnäs) 0660-37 57 03 Tina Almqvist Hilli (Arnäs) 070-369 90 50 Diakoniassistent Karin Gustafsson (Gideå-Trehörningsjö)

0660-37 57 03

Musik Sven Edsfors (Arnäs) 0660-37 50 80 Oskar Wedman (Arnäs) 0660-37 57 70 David Wahlén (Arnäs) 0660-37 57 10 Fride Gustafsson 070-510 51 94 (Gideå-Trehörningsjö)

Barn- och ungdom Rose-Marie Andersson 0660-37 52 04 (Arnäs) Ann Nordin (Arnäs) 0660-37 50 17 Malin Hägglöf (Arnäs) 0660-37 54 22 Birgitta Lindberg (Arnäs) 0660-37 52 12 Eva Eriksson (Arnäs) 0660-37 50 75 Karin Hellström

0663-401 90 (Gideå Trehörningsjö) Sara Hägglund (Arnäs) 0660-37 05 31 Jan Vikberg (Gideå Trehörningsjö)

0663-401 20

* Med reservation för ändringar

KYRKTAXI

Kyrktaxi till gudstjänster och samlingar erbjuds till alla som inte har tillgång till bil inom alla våra församlingar till en relativt låg egenavgift. Kyrktaxiavgifterna 40 kr/enkel resa. OBS! att detta gäller endast taxiresor som bokas hos Landsjö taxi 0660-25 31 41, 25 30 51 och JS taxi 0663-500 38.

7

Retreat

Retreat

några ord om det ordlösa

”När du funnit stigen bakom snåren, berätta om den. Inte vart den leder.

Bara att den finns.”

Anders Carlberg VARDAGEN KAN för många vara snårig.

Stress, splittring och en ständig ström av ord, intryck och impulser. Samtidigt som det kan verka svårt och lite skrämmande finns ett behov och ibland till och med en längtan att få ta ett steg åt sidan och få perspektiv.

Retreat handlar om att för kortare eller längre tid leva i tystnad, avskildhet och stillhet. Att ge sig tid för vila, påfyllnad och fördjupning, att hinna ifatt sig själv och reflektera över vad som är viktigt i livet, och då få ana

8

helheten och heligheten i livet.

CENTRALT I retreaten är stillheten, öppenheten och det tillitsfulla lyssnandet. En del kan uppfatta det som att dra sig undan, men jag skulle snarare beskriva det som att dra sig närmare livet.

Att släppa allt det som så lätt kommer emellan och tillåta sig att bara vara. Att få andas ut för att sedan kunna andas in och ta emot det som Gud har att ge oss. Att vila i den kärlek som bär.

EN RETREATDAG innehåller måltider, medi-

tation, mässa, tid för reflektion och bön. Vid retreater har man också enskilda samtal med en andlig vägledare eller vid temaretreater i

grupp. Samtalen är enkla och anpassas efter den enskilda deltagarens behov.

Arnäs församling ordnar såväl retreat­dagar som längre retreater. Närmare information om detta finns på hemsidan www.svenskakyrkan.se/arnas/retreat

I Guds tystnad får jag vara ordlös, stilla, utan krav.

Klara rymder, öppna dagar: här en strand vid nådens hav.

(Psalm 522 v 1) KRISTINA WIDMARK HÄGGSTRÖM

Maj 2018

Sommaren finns på Vårdnäs!

Läs religionsvetenskap!

KANDIDATEXAMEN | MAGISTEREXAMEN | MASTEREXAMEN Ur kursutbudet hösten 2018: Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs 30 hp | Religionshistoria: Grundkurs 30 hp | Islamologi: Grundkurs 30 hp | Judaistik: Grundkurs II 15 hp | Bibelvetenskap: Gamla testamentet på grundspråk - fortsättningskurs II 15 hp, Nya testamentet på grundspråk - fortsättningskurs II 15 hp | Kyrko- och missionsstudier: Fortsättningskurs I 15 hp | Tros- och livsåskådningsvetenskap: Fortsättningskurs I 15 hp | Religious Roots of Europe: The Emergence of Judaism, Christianity and Islam 15 hp Komplett kursutbud hittar du på www.ctr.lu.se/utbildning/utbildningsutbud. Efteranmälan till ovanstående kurser öppnar den 13 juli. Välkommen med din anmälan på www.antagning.se!

www.ctr.lu.se

Konsten och litteraturen är full av idéer om varje människas utmätta tid, tidsresor och experiment med att stanna upp eller tilll och med backa tiden.

Omöjligt att mäta

Går på djupet 10

Maj 2018

Tema Tid

DEN BARA GÅR OCH GÅR

— men tiden slutar aldrig fascinera människan. Finns det andra sätt att se på tiden än som ett ständigt tickande mot slutet? Finns det tid som går i cirklar eller står still? Och hur lever man med vetskapen att allt kan vara slut när som helst?

Vi kan ha hur mycket klockor och kalendrar som helst, men tid kommer aldrig bli något vi helt kan fatta eller greppa med förnuftet. Därför kan en timme kännas som en evighet och en vecka flyga fram som ett dygn. Och trots att det står en ålder i passet kan själen kännas som något helt annat. Tid är helt enkelt inte alls så mätbart som vi gärna vill tro.

TEXT: SARA GRANT

I EN SCEN I FILMEN Titanic från 1997 sitter den nu 100-åriga kvinnan Rose som överlevde katastrofen på ett forskningsfartyg som bärgar föremål från vraket på havsbotten. Hon får i sin hand en spegel som tillhört henne. ”Å, den här var min. Så utomordentligt. Och den ser precis likadan ut som sist jag såg den.”

Så vänder hon på den och får syn på sitt ansikte. ”Nåja, spegelbilden har förändrats en del…”

Att tid inte är något enkelt begrepp att greppa för oss, blir extra tydligt när vi talar om ålder. Vi vet ju att vi inte är åtta år, eller 15, eller 37 – men vi känner oss som precis samma person. I snitt känner sig äldre människor 13 år yngre än de egentligen är, om man ska tro en studie i åldrande som gjorts av amerikanska forskare vid University of Michigan.

Forskarna frågade 516 personer i åldrarna 70-104 år, som redan deltog i en studie av åldrande i Tyskland, hur gamla de vanligtvis kände sig, jämfört med vad det stod för ålder på deras personbevis. Den genomsnittliga skillnaden mellan upplevd ålder och ålder i år, var 13 år. Personer som levde ett aktivt och friskt liv tyckte de kände sig ännu yngre.

För forskarna menar att resultatet är viktigt, eftersom det visar hur samhällets förväntningar på hur folk ska vara efter ett visst antal år, ofta går på tvären mot hur de äldre själva känner sig.

– Vi åldras på något vis av den kultur vi lever i, säger Jacqui

Maj 2018

Smith, som är psykolog vid Michigan University.

– Det handlar om hur vi borde se ut, när vi borde sluta jobba och så vidare – men ofta är det stereotyper som inte motsvaras av verkligheten.

SOM BARN är det i stället vanligt att vi känner oss äldre än vi

är, till viss det för att vi som unga ofta längtar efter att få ta del av sånt som ungdomar och vuxna får göra.

– Någon gång mellan 25 och 30 års ålder vänder det dock, och så börjar vi tänka att vi är lite yngre än vi är istället, säger Jacqui Smith.

Andra studier har visat att vi mellan åldrarna 40 och 70 i snitt känner oss 20 procent yngre än vi egentligen är.

Studien från Michigan är en av de första som fokuserar på livets slutspurt, de tre sista decennierna i ett människoliv, som man kallar det. Från början var syftet att bekräfta forskarnas

”Det handlar om hur vi borde se ut, när vi borde sluta jobba och så vidare — men ofta är det stereotyper som inte motsvaras av verkligheten.

FORTSÄTTNING

11

Tema Tid

teori om att krämpor och sjukdomar som följer med åldrandet får oss att på sluttampen av livet inse att vi faktiskt är så gamla som det står på pappret. Så var det nu inte, utan även de allra äldsta känner sig yngre än de är, om man ska tro studien.

– Det här konceptet med hur du känner inför din egen ålder är så viktigt. Det definierar på många sätt hur vi lever, säger Jacqui Smith.

– Om du självdefinierar dig som någon som är gammal, kommer du sannolikt uppföra dig som en åldring också. ÄVEN OM vi vanligtvis tänker på oss själva

som yngre än vi är, är vi inte helt i förneAre Norrhava vill kelse om att vi faktiskt åldras. Under få oss att söka de sex år som studien pågick, tilldjupet i vår tid. frågades personerna flera gånger, och de flesta blev äldre även i sin ... och få mer gjort! Flera psykologer egen uppfattning. Glappet melmenar att vår förmåga att stanna lan upplevd ålder och faktiskt upp och vara i nuet är avgörande ålder var ganska konstant, tills för att vi ska klara av en stressad vardag. Helgen störs lätt av tankar personen började få mer krämpå jobbet, på arbetet längtar du till por och sjukdomar och döden semestern och när du är ledig faktiskt började närma sig. Då försöker du hinna allt. Försök krympte det. i stället vara här och nu – Men det är bättre för oss att tän– i allt du gör. ka att vi är lite yngre och raskare än vi egentligen är. Det är förknippat med känslor av hopp och välbefinnande, säger Jacqui Smith.

Den svenska författaren och fysikern Bodil Jönsson har skrivit mycket om tid och hur horisonten flyttar sig genom livet och åren. Hon har berättat hur hon som barn fick årsringarna i en stubbe förevisade för sig av en skogsarbetare.

Bodil Jönsson växte upp i tron att även människor har årsringar inom sig. Det har vi förstås inte rent fysiskt, men Bodil Jönsson berättar hur hon i takt med att åren gick insåg att även människor lagrar alla sina år i det som är ens personlighet.

– I varje människa finns alla åldrar bevarade, säger hon i sin bok Tid för det meningsfulla.

Alla personer är alla sina åldrar på en och samma gång. ordna eller mäta. Det kan ske i mötet med naturen, uppleTjugoåringen och femtioåringen inom dig kan mötas och velser av konst eller musik, relationer med andra människor tillsammans komma fram till något som är bra. Och träffar du eller bara i tystnaden. en bekant från ungdomen blir ni båda två nitton år igen, efter– I den djupa tiden kan jag vila och få perspektiv på tillvasom det är i den årsringen ni känner varandra. ron, säger han, och citerar en franciskanermunk som är en av ATT LEVA i nuet, men samtidigt alltid tänka framåt, kan streshand andliga lärare: sa sönder oss om vi inte samtidigt stannar upp och släpper ”I ljuset av evigheten blir det som kan kännas som en katagreppet om tiden ibland. Are Norrhava är meditationslärare strof just nu till något som en dag ska gå över och blekna till och präst i Svenska kyrkan. Han talar gärna om en tid som ett minne. Ännu en lärdom, en erfarenhet och perspektiv.” går på djupet och menar att det är hög tid för dess återkomst i Och precis som sin lärare tror han att vi lider brist på den vårt samhälle. djupa tiden idag.

– Vårt språk har blivit fattigt när vi med ordet tid bara syfI KYRKAN finns en tid som går i cirklar, parallellt med den tar på den kronologiska och mätbara tiden, säger han. vanliga, linjära tiden. Kyrkoåret upprepas gång på gång, så att Den kronologiska tiden är viktig för att vi ska kunna orgaJesus föds i Betlehem varje jul och dör och återuppstår varje nisera vår tillvaro och få saker gjorda, medger Are Norrhava. påsk. Så har människan gjort i alla tider, först genom naturDet moderna samhället bygger på att vi har en överenskomreligioner och sedan genom mer organiserad religion. Religimelse om att hantera tiden på det viset, med kalendrar och onshistoriker talar om sakral (religiös) och profan (världslig) klockor. Men ibland måste vi få släppa på alla strukturer och tid. Att de existerar sida vid sida gav – och ger – en trygghet. förlora oss i något annat. Även om du inte har en aning om vad som ska ske i framtiden, – Den mätbara tiden är praktisk i vardagen, men gör oss tillgår solen upp varje morgon och det blir sommar igen varje år. främlingar inför djupet i tillvaron, säger han.

Och även om du skulle närma dig 90 på pappret är det hur Are Norrhava vill att vi ska lära oss hitta luckor där vi kan få du känner dig inombords som spelar roll. uppleva den djupa tiden, den tid som inte går att stycka upp,

STÅ STILL

”Vårt språk har blivit fattigt när vi med ordet tid bara syftar på den kronologiska och mätbara tiden.”

12

Maj 2018

Spaning Tid

All tid i världen

Varförså såmånga mångaklockor klockoriiSchweiz?

Schweiz?

Varför DEN KYRKLIGE REFORMATORN Calvins förbud mot att bära smycken ledde

under 1500-talet till att klockor blev extra populära. De kunde anses vara nyttoföremål, och var med andra ord okej att bära även för den striktaste kalvinist. Klockor fick ersätta smycken, och blev därför vackra prydnader.

När franska protestanter, hugenotterna, flydde sitt land efter massakern under den så kallade Bartolomeinatten 1572, hamnade många av dem i det kalvinistiska Genève. Bland flyktingarna fanns många skickliga hantverkare som alla bidrog till att utveckla den schweiziska klockindustrin.

Måne och sol

Äldsta klockan KLOCKAN I KATEDRALEN i Salisbury från

1386 är det äldsta fungerande urverket i världen. Det har ingen urtavla, eftersom syftet var att klockan skulle slå på exakta tidpunkter för böner och gudstjänst.

Astronomiska uret på Rådhuset i Prag byggdes 1410, och visar däremot dygnets tolv timmar, solens uppgång och nedgång, månens rörelser och dagens datum – bland annat.

Religiösa år

Sumererna (på 3000-talet f.Kr.) och babylonierna (på 1000-talet f.Kr.) bar först med att dela in dygnet i 24 timmar och året i 12 månader. Den första romerska kalendern hade tio månader. Den kom år 753 f.Kr. styrdes av både solen och månen – en lunisolarkalender.

Julius Caesar bestämde år 46 f.Kr. att året skulle ha 365 dagar och en extra dag vart fjärde år. Månens faser spelade inte längre in. År 1583 införde den katolska kyrkan den gregorianska kalendern. Det är den som används i de flesta länder i världen idag. Sverige bytte år 1753, medan ortodoxa länder bytte efter första världskriget. Den ortodoxa kyrkan har dock behållit den julianska kalendern, som skiljer sig ungefär 13 dagar mot den gregorianska. I år firade ortodoxa kyrkor t ex påsk en vecka efter de protestantiska.

INOM JUDENDOM räknar man årtal efter värl-

dens skapelse, så att år 2018 blir år 5778. Det judiska året har 354 dagar, och man får därför lägga in en skottmånad då och då för att inte komma i ofas med årstiderna. Det islamiska året är också 354 dagar, och tideräkningen startar från den 16 juli år 633 e.Kr.

17,8 miljoner dollar

Så mycket kostade den Omega Speedmaster som burits av skådespelaren Paul Newman när klockan gick på auktion i slutet av förra året.

Den blev då den dyraste klockan i världen.

”För alltid består av många nu.”

EMILY DICKINSON, POET (1830-1886)

I Taiwan … … räknar man årtal från Republiken Kinas bildande år 1912, medan Nordkorea baserar sin kalender på presidenten Kim Il Sungs fördelsdatum: 15 april 1912.

13

Porträtt Pamela Andersson Alsenlind

”Det är klart jag är skitr 14

# X 2018

att ädd” # X 2018

Ibland kommer hela livet till en avgörande punkt. Ett ögonblick då allt förändras – till ett före och ett efter, och sedan blir ingenting sig likt igen. För Pamela Andersson har ögonblicket ett datum: den 10 juli 2012. Då fick hon det kastat rätt i ansiktet, utan omsvep eller omskrivningar: — Du har en tumör i din hjärna. Den sitter så illa att vi aldrig kommer kunna operera bort den.

TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

15

Porträtt Pamela Andersson Alsenlind

DET HADE kunnat vara Pamela Anderssons

dödsdom; det kändes verkligen så då. Men hon lever fortfarande, i dag snart sex år sena­ re. Och tumören? Jo, den har dragit sig tillba­ ka, utan att för den skull ha gett upp striden för gott.

–Läkarna menar att det är ett mirakel.

Tumören skulle aldrig försvinna. De kunde ju inte plocka bort den, men det finns ingenting kvar. Allt är borta. Kvar på röntgenbilderna är ett svart hål. Min läkare säger att han aldrig hört talas om det någon gång. Ändå har de slagit fast att Pamela aldrig kommer att bli friskförklarad eftersom risken att tumören kommer tillbaka är större än normalt. Man har bedömt den till 20 procent.

– Vänd på det så är chansen att den inte gör det 80 procent! säger Pamela med ett pärlande skratt. Men visst erkänner hon att hon blivit extremt pirrig och hon har gjort fyra magnetröntgen efter beskedet.

– Det är klart att jag är skiträdd varje gång.

I november var den senaste, men då var det fortfarande tomt. Nästa blev Pamelas väg upp igen när allt sker i vår. hade rasat. Träningen för att den var

JOBB & TRÄNING

VI MÖTER Pamela

Andersson på hennes arbetsplats i det stora Bonnierhuset på Tors­ gatan i Stockholm. Här lig­ ger redaktionen för tidning­ en Topphälsa som hon leder.

Kanske är den en av nycklarna till den lika oväntade som välkomna vändningen i hen­ nes sjukdomshistoria. Vi återkommer till det och backar några år tidigare, bakåt i tiden.

För Pamela hade året innan sjukdomsbe­ skedet varit jobbigt. Hon hade gått igenom en skilsmässa och i samband med den tvingats sälja sitt drömhus. Att sen få veta att hon var döende var förstås ett förödande slag, och sådana kommer ju som bekant sällan ensam­ ma.

– När jag väl stod där så hände allting på en gång. Jag fick min cancerdiagnos, min pappa dog, min nye mans pappa dog och min mors man. Det var som att öppna helvetets portar som jag inte ens visste fanns där, säger hon.

HENNES SJÄLVKLARA tankar om tiden för­ ändrades. Förr tänkte hon alltid att hennes farfar blev 96 och att hon ärvt hans gener.

– Så insåg jag att jag inte ens skulle få upp­ leva min femtioårsdag! Och vilken fruktans­ värd tanke att jag måste lämna mina två barn och att min tid var begränsad. Det hade jag aldrig räknat med. Vi har ju inte cancer i vår släkt! Det var inte min grej.

– Från att ha varit en människa som stän­

16

digt planerade allt hon ska göra, fick jag stå tillbaka och faktiskt leva dag för dag. Det låter så himla enkelt men det är det inte. Första tiden inne­ bar bara att överleva, sen började jag tänka att ifall jag nu har kort tid kvar, så måste jag ta vara på den så mycket det bara går.

Och då kom hon på ordet härvaro.

– Närvarande kan man vara när man sitter med mobilen och bara finns där. Men HÄR! Då kollar man inte på nån mobil utan lyssnar på den människa man är med och njuter av den stunden, här och nu. Man är härvarande.

enda sättet hon kunde påverka sin kropp. Jobbet för att det alltid varit en positiv kraft i hennes liv, även om hon nu fick lära om en massa saker på nytt.

Undrade du inte varför just du drabbats?

– Jo, kanske i början. Men framför allt tänkte jag på mina barn. De är adopterade från Colombia och jag undrade: varför just de? De hade ju redan förlorat sina biologiska föräldrar och nu skulle de förlora sin mam­ ma också. Det kändes så orättvist. Och det är klart att jag var rädd. Jag är fortfarande väldigt rädd. Skräcken kommer åt mig hela tiden.

VISST VAR hon stark, men kanske inte på det

sättet. För den som inte fått en cancerdiagnos kan aldrig förställa sig vad det innebär att få den kastad rätt i ansiktet, säger hon.

– Man bara faller ihop. När jag stapplade från sjukhuset på högklackade skor så rasade världen och allting runt omkring mig samman.

Man är som ett hus där bara fasaden finns kvar, säger hon. Allt inuti har rasat, golv och

”Jag tycker ingenting med den här cancern var bra! Många undrar ifall jag skulle velat vara utan den? Jo, jag hade djävligt gärna sluppit det här! ” tak, väggarna och alla våningarna. Tack och lov hade hon grunden kvar: betonggolvet som hon kunde börja bygga på igen.

– Jag tror alla som fått min diagnos har upplevt raset. Att tiden stannar, jorden, och att man ser på andra människor och undrar: Har de inte hört? Förstår de inte att det inte finns någon tid längre? Att allting har upp­ hört. Ser de inte att allt ser annorlunda ut?

Hur kan ni gå här när allting är förstört? Jag fattade inte hur de kunde undgå att se att jag var död.

EN TID INNAN cancerbeskedet hade Pamela

mött Christer Skog igen. Han var förbunds­ kapten för det svenska skidlandslaget i början av nittiotalet då Pamela var sportreporter på Sundsvalls Tidning. Då hade de träffats i jobbet och nu, tjugo år senare hade de blivit ett par. Så när tillvaron föll ihop runt henne, sökte Pamela Christers stöd.

Maj 2018

Pamela Andersson Alsenlind Ålder: 53 år.

Yrke: Journalist.

Familj: Barnen John och Valentina samt maken Christer Skog.

Aktuell: Kommer i höst ut med en ny bok (Lava Förlag). Hennes första bok Jag ska inte dö idag (Bonnier fakta) om hur hon drabbades av cancer, utkom 2014.

Tumören har dragit sig tillbaka, även om kampen inte är över för gott. Men, som Pamela säger, 20 procents risk för återfall är 80 procents chans att tumören aldrig kommer tillbaka.

”Jag har bestämt mig för att kämpa för mitt liv och jag behöver din hjälp,” vädjade i ett nattligt telefonsamtal. Det blev startpunkten för hennes målmedvetna uppbyggande av sin kropp, sin styrka och sin kondition.

– Att jag klarade mig berodde dels på mina vänner men framför allt på Christer, säger hon. Det är ju hans profession att bygga upp och stärka människor. Han har gjort det med eliten. Nu hjälpte han mig.

Pamela hade förr varit en idrottare, nu blev hon det igen. Den där handbollstjejen som aldrig gav upp. Som kunde träna tills blods­ mak och mjölksyra bildade en cocktail i krop­ pen på henne och träningsvärken påminde henne om att hon fortfarande levde.

– Träningen fanns där, den var enda sättet jag kunde påverka min kropp på. Och den gav resultat: jag blev gladare och positivare. Det hände ju så mycket den där första sommaren.

Att man kan bli kär i en person samtidigt som man kämpar för sitt liv, bara en sån sak! Hade jag inte tränat kanske vi inte fått uppleva det.

DET FUNKAR aldrig att lägga sig på soffan och tycka synd om sig själv, menar Pamela. Enligt all forsk­ ning klarar de som tänker posi­ tivt sig bättre. Sedan har man ju roligare, även om det trots allt inte skulle hjälpa till sist.

Det var också skälet till att Pamela gick tillbaka till jobbet så snart hon orkade. Hon är chef­

Maj 2018

redaktör för magasinet Topphälsa och i den rollen ingår att tillsammans med läsarna göra träningsresor ut i världen.

– För mig betyder jobbet så mycket. Dess­ utom blev det en slags terapi för mig. Jag fick lära om en massa saker som jag tappat efter operationen. Jag hade svårt med talet och kan fortfarande inte prata lika fort som jag kunde innan. Jag får jobba varenda dag för att orden ska komma ut rätt.

Lever du ett normalt liv annars?

– Jag har biverkningar som inte går över. Ärret i hjärnan har orsakat epilepsi och jag har fått migrän. Jag har fortfarande lite svårt med talet vilket kanske inte hörs, men jag tycker själv att det är märkbart. Och jag har fått problem med språk. Engelska, som jag talade flytande, har blivit helt hopplöst. Fran­ ska, spanska och latin också. Jag förstår dem och kan läsa dem men inte uttala dem. Fast det hade ju kunnat vara värre.

– Alternativet kunde varit att jag haft jät­ tesvårt att prata vilket man varnade mig för.

Fast jag tappar när jag blir trött. Barnen bru­ kar skratta åt mig när det blir fel, jag ska kanske säga båt och så blir det häst.

Var kom det ifrån? Så tokigt kan det bli!

Har du haft några religiösa tankar i samband med din sjukdom?

– Ja, det har jag haft många gånger. Vi tror väl alla på Gud när vi ska dö? När det varit som

värst har jag suttit där och gråtit ögonen ur mig och bett till gud att jag ska få leva. Endera ropar man efter mamma eller också efter gud när man är rädd.

Hur har ditt liv annars förändrats?

– Jag har insett att det kan vara bra att lug­ na ner sig, att befria sig från stressen som jag levt under i åratal. Jag ville ju stanna av för att få njuta av den tid jag hade kvar och har varit noga med tid för att träffa mina vänner och göra sånt som jag tycker är roligt. När man stressar runt glömmer man ofta bort att njuta, vilket man dock tvingas till när hjärnan inte orkar mer.

– Det var den, hjärnan, som bestämde efter operationen och det var bara att lyda den. Den sa att den inte tänkte röra sig. Man tänker rätt mycket och går ner i varv när man bara kan ligga med näsan i vädret i två timmar. I dag tänker jag mer på att stressa ner men jag är dålig på det för jag vill så mycket.

Och det är svårt för mig att plocka bort sånt som är kul. Men jag lär mig för det som är roligt kan till sist bli för stressat också. Det är bra för det utvecklar mig som människa; man överlever om man missar något på Instagram.

Ser du något positivt med din sjukdom?

– Näe!! Jag tycker ingenting med den här cancern var bra! Många undrar ifall jag skulle velat vara utan den? Jo, jag hade djävligt gär­ na sluppit det här! Men när jag nu inte gjorde det så får jag göra det bästa av det. Det är stor skillnad. Och tacksam för att jag fick den är jag inte. Där går gränsen.

17

Ny, intressant och viktig bok!

Dag Sandahl skriver initierat om vad som egentligen hände i det som tycktes hända.

En viktig bok både i vår tid och inför framtiden.

Release 29 maj kl. 13.00 Laurentiistiftelsen, Lund Välkomna!

Den perfekta platsen för läger,för konferens semester. eller semester.

Den perfekta platsen läger,eller konferens Barnvänlig badstrand och härlig miljö.Vandrarhem eller Barnvänlig badstrand ochhelpension härlig miljö.

Vandrarhem eller bed & breakfast, självhushåll eller – du väljer själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbäddsrum. bed & breakfast, självhushåll eller helpension – du väljer Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är därför fri själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbäddsrum. från alkohol och andra droger.

Intro-pris vecka 22 och 23:

200:-

Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är därför fri från alkohol och andraVarbergsvägen droger. 1894, 439 55 Åsa Tel: 0340-65 12 85 E-mail: kuggavik@tele2.se Varbergsvägen www.kuggavik.se 439 55 Åsa

1894, www.gaudete.se 042-37 48 10 85

Tel: 0340-65 12 E-mail: kuggavik@tele2.se www.kuggavik.se

DAG HAMMARSKJÖLDSLEDEN en pilgrimsled mellan Abisko och Nikkaluokta

följ med på pilgrimsvandring i hjärtat av den svenska fjällvärlden 27 augusti -3 september.

-CAMPING MED HÖG STANDARD STUGOR OCH VANDRARHEM NÄRA HAVET PERFEKT FÖR FAMILJER

Läs mer på: www.svenskakyrkan.se/luleastift/pilgrimsled

sandstrand, lekparker, hoppkudde, butik, minigolf, restaurang mm

SOMMARPROGRAM

med midsommarfirande, gospelvecka, Gullbrannafestivalen, sportvecka, barnkördagar mm

En mil söder om Halmstad

WWW.GULLBRANNAGARDEN.SE WWW.GULLBRANNAFESTIVALEN.COM ÅRETS CAMPINGFÖRETAGARE 2013 (SCR)

Tema Tid

Det kallas att ta en time out.

Men den som lever strandliv i flera månader riskerar att förlora orienteringen.

Vem som helst kan drabbas.

När verkligheten hinner ifatt I Thailand lever man i nuet på ett annat sätt än här hemma.

Men för den som tappar bort sig i drömmen om paradiset kan verkligheten bli ett brutalt uppvaknande. Anna Stenberg är diakoniassistent i Phuket sedan fyra år tillbaka och har mött många som råkat illa ut.

PARADISET KNÄCKER många

svenskar med drömmar om ett annat liv. Alkoholism, hemlöshet, och brottsanklagelser är vanligt, och Anna Stenbergs kunskaper som socionom är behövda. Hon är problemlösare Anna Stenberg. i krissituationer, och kriser finns det gott om.

Som tidigare chef för ett behandlingshem för brottsbelastade män med alkohol- och drogproblem står hon stadigt i övertygelsen att den som söker hjälp själv aktivt behöver delta i lösningen. Hon kan uppfattas som tuff, men hon vet vad som krävs för långsiktig välMaj 2018

gång, steget tillbaka till det normala.

– Det är något förföriskt med den thailändska buddhistiska livsstilen, den som är så långt från vårt kristna förhållningssätt. I Sverige tänker vi långsiktigt, här är livet mer situationsbundet, mer ”laid back”. Man lever i nuet här, förklarar hon.

HON BOR tillsammans med maken, prästen

Erik Stenberg Roos, i hyreskomplexet Top View, vackert beläget på berget i semesterparadiset Phuket.

Deras hem är också en plats för andakter med församlingsbor, och för samtalsgrupper. Svenska kyrkan i Phuket har ingen kyrkobyggnad.

– En del av vår tjänst här är kon-

”Den som ska resa sig ur misär behöver göra det av egen kraft, men jag är där och stöttar.”

sulär. Det innebär att vi hjälper ambassadens konsulära avdelning i de fall de inte kan åka ut själva. Det är ofta så vi kommer i kontakt med människor som råkat illa ut. Det är också vanligt att oroliga anhöriga kontaktar oss direkt, ibland blir det då vi som vänder oss till konsulära avdelningen för hjälp, berättar hon.

DET ÄR inte ovanligt att bofasta svenskar i

Thailand har gjort sig av med alla ägodelar i Sverige för att starta ett nytt livsprojekt – ett företag, ett arbete eller ett förhållande. De har ingenting kvar att återvända hem till.

Men om kärleken tar slut, eller en thailändsk affärspartner bestämmer sig för att ta över firman, står de helt barskrapade. Att vara utlänning i Thailand är då inte ett skydd, snarare tvärtom. Tvister är utsiktslösa.

När Anna Stenberg träffar svenskar som lever i hemlöshet är det ofta de här männen hon träffar – för det är som regel män. Var och en har sin egen historia, men oviljan att återvända hem i skam och misslyckande gör att vissa stannar alltför länge i en dålig till­ varo med tillgång till billig alkohol.

19

Tema Tid

FOTO: MARIKA SIVERTSSON

SKUT Svenska kyrkan i utlandet har församlingar i drygt 40 städer runt om i världen. Gudstjänsten står i centrum och omsorgen om medmänniskan är en viktig del i arbetet. Man besöker svenskar på sjukhus, på båtar och i fängelser. Vid olyckor och katastrofer finns man till för både drabbade och anhöriga.

De som blivit direkt lurade i en relation har ofta genom internet hittat vad de tror är den stora kärleken.

Men även när ett långt ömsesidigt förhållande tar slut kan sambon eller hustrun ha lämnat mannen utan tillgångar.

– Livssituationen är annorlunda här.

Vi är privilegierade, och den som är gift med en av oss försörjer ofta en hel familj genom äktenskapet. Det behöver man förstå, som västerlänning. Det betyder inte att det inte har funnits kärlek, bara att det fungerar på ett annat sätt här.

I KONTAKT med Anna Stenberg erbjuds alltid

hjälp, men aldrig pengar och inte heller övernattning på Top View. Pengar till mat skulle gå till alkohol, är Anna Stenbergs erfarenhet.

Hon erbjuder i stället en måltid, med sällskap.

– Den som ska resa sig ur misär behöver göra det av egen kraft, men jag är där och stöttar. Ibland kan jag tycka att andra församlingar är väl snabba att gå in med pengar eller låta människor sova i kyrkan. De här

20

personerna behöver få ta ansvar själva för sin situation, säger hon.

Ofta gör hon stor skillnad bara genom att finnas där. Den som inte har ett nätverk eller en adress, och som under lång tid har prioriterat alkohol framför mat, är helt utmattad och kan inte tänka klart. Lösningar finns inte i sikte, bara den destruktiva dag för dag-tillvaron.

– När vi äter tillsammans finns också ett tillfälle till samtal. Hur är situationen? Vad har han för plan? Vilka kan han kontakta hemma och i Thailand? Vi träffas kanske tre, fyra gånger, sedan är personen förhoppningsvis på benen igen, eller sitter på ett plan på väg hem.

HON HAR inte svårt att hitta exempel på hur

drömmen om det goda livet i Thailand kan vändas i sin motsats: Ett är den unge man som sedan många år tillbaka kommit till Thailand halvårsvis. I god form vid ankomsten, men efter några månader som regel söndersupen. Då brukar föräldrarna skicka

Får Anna Stenberg önska sig något för alla svenskar i Thailand är det ett större mått av säkerhetstänk, och att de som kommer hit för att bo en längre tid är bra försäkrade.

en biljett hem. Så icke denna gång. Han blev strandsatt. Han sov utomhus och ägde bara kläderna han hade på sig. Han hade förlorat passet och var full av sår när Anna Stenberg träffade honom.

I mötet fick han tillbaka kraft och ordnade snabbt ett ställe där han fick bo i utbyte mot arbetsinsats. Mamman övertalades att ändå betala biljett, och makarna Stenberg Roos körde honom till konsulatet för att han skulle få sitt extrapass. De anhöriga hade skickat lite mer pengar än vad som behövds för passet, och eftersom konsulatet inte får hålla kvar några pengar, betalades mellanskillnaden ut till mannen.

– Det var bara några timmar till flyget skulle gå, men under den tiden hann han ändå bli full. Lyckligtvis fick han följa med planet hem, berättar hon.

KRISSTÖD KAN vara frustrerande. Hur det går efteråt får Anna Stenberg sällan veta. I juli slutar hon sitt arbete i Phuket. Kanske hennes efterträdare också får träffa den unge mannen. Eller kanske inte. Har Anna Stenbergs metod lämnat ett avtryck, klarar han sig bättre nästa gång.

MARIKA SIVERTSSON

Maj 2018

Pilgrimsvandra strax norr om Stockholm Natur, kultur och andlighet är ledord på vägen i ett historiskt landskap med tusenåriga anor.

Du som vandrare väljer ditt eget fokus!

För mer info om leder, karta, öppettider m m, besök vår hemsida: svenskakyrkan.se/vallentuna Vi finns även på Facebook.

Musik i sommarkväll Jönköping 2018

Under sommaren har du möjlighet att åter få uppleva och njuta av härlig musik i varierad genre i Jönköpings kyrkor. Hoppas att du hittar något som kan förgylla din sommarkväll.

Resor med FOCUS TRAVEL Israel 18-25 november 2018 En fördjupningsresa för att läsa, studera och förundras över sångens ord ”Jag gick idag där Jesus gått och själv han var mig när”.

www.svenskakyrkan.se/jonkoping Jönköping • Tel. 036-30 26 50, telefontid mån-fre 10-18 info@focustravel.se • www.focustravel.se

Kom närmare livet med Frälsarkransen GÖR MIG TILL DIN De första stegen med Frälsarkransen MARTIN LÖNNEBO

Armbandet Frälsarkransen är ett unikt stöd för att i vardagen vara nära det inre livet och samtalet. Den gör det också möjligt att närma sig och tala om kristen tro i vår kultur och samtid. Biskop Martin Lönnebo ger en introduktion till kransen, där läsaren får möjlighet att ta de första stegen med Frälsarkransen. Boken har ett vackert maldivgrönt omslag i sammet och kommer tillsammans med en Frälsarkrans vilket gör den idealisk som gåva.

ART NR: 52637418 PRIS: 250 KR/ST

Foto: Maria Lindh

”Framför allt bör du unna dig att samtala med din djupaste längtan. En människa är längtan, längtan är du.” martin lönnebo

BESTÄLL NU

verbum.se

order@verbum.se

Pris:

250 kr /st inkl krans

08-743 65 10

Tema Tid

Skönt spontan eller bara nonchalant?

Tidsoptimister är vi lite till mans, inne i många av oss finns en liten Alfons Åberg: ”Jag ska bara”. Men det kan också vara maktspråk att låta andra vänta. Eller ett livspussel som inte går ihop.

DU STÅR där och väntar. Minuterna tickar

sakta iväg men den du stämt träff med hör inte av sig. Efter ett tag kanske du undrar vad som hänt, men sedan övergår din oro i irritation. När personen till sist dyker upp, kolugn och helt obekymrad, har du svårt att dölja din ilska.

Tidsoptimister finns av olika slag. Den som beskrivs här, den lättsamma optimisten, kan vara en engagerad person som har lätt att gå in i saker så att tid och rum försvinner.

– Det är den positiva sidan, att man är när-

Alla kan lära sig komma i tid, säger psykologen Liria Ortiz, men det kräver lite av dig.

22

varande i det man gör. Man tycker det är så spännande, det man gör. ”Bara fem minuter till”, tänker man och så har det plötsligt gått en halvtimme, säger psykologen Liria Ortiz.

– Det behöver inte vara något större problem så länge man ber om ursäkt. Men det blir irriterande om det är en person som inte tar ansvar, inte bryr sig om konsekvenserna.

Om det händer hela tiden måste du bestämma dig för hur du själv ska hantera det, för du kan inte ändra på någon annans beteende.

Tidsoptimisten kan alltså ställa dig inför ett val, där du måste rannsaka dina gränser: Vill jag fortsätta umgås med den här personen, fast den inte riktigt respekterar mig? I bästa fall har den mer positiva egenskaper som kompenserar. Då är det lättare att diskutera saken.

– Men man ska aldrig ta diskussionen när man är arg, då börjar bara den andra att försvara sig. Ibland går man genom livet utan att säga något. För att säga det obekväma krävs ett vists mod och kärlek till den andra personen.

En charmig slarver kan vara lätt att förlåta.

Det som avgör hur vi ser på tidsoptimisterna är deras grad av nonchalans. Att någon kommer en kvart för sent med andan i halsen och be tusen gånger om ursäkt för att du fått vänta i kylan accepterar vi lättare än att någon kommer lika sent i godan ro och säger: ”Äh, det är bra för din hälsa med frisk luft”.

EVA SUNDBLAD i Linköping är motsatsen till tidsoptimist. Hon kommer alltid i tid, oftast i väldigt god tid. Hon väntar hellre på människor än låter dem vänta på henne. Inte så konstigt kanske när pappa var stationsmästare vid järnvägen och farfar banvakt. I familjen sade man aldrig ”vid halv fem”, utan 16.30.

Eller 16.32 om det var det man menade.

Men det betyder inte att hon lider av att andra är sena. Finns det bara skäl och personen hör av sig är det inga problem, tycker Eva Sundblad.

– Det kan alltid dyka upp något. Jag ser på barn och barnbarn hur de kämpar för att få ihop livspusslet. Men om någon är nonchalant och det händer gång på gång är det inte

bra. Om de gör entré som om de äger världen och sätter i system att man ska vänta på dem.

I sådana fall är det inte tidsoptimism det handlar om. Den som låter andra vänta länge visar sin makt, det är en härskarteknik, förklarar Liria Ortiz.

– Det är det som är spännande med mänskligt beteende, vi kan göra ungefär samma saker men av helt olika anledningar. Det kan till exempel finnas en viss rättfärdighet i att komma väldigt tidigt: ”Titta, jag kommer i tid, jag tar ansvar”. I grunden kan det ligga att den personen ser sig som bättre än dig.

ATT LÄXA upp andra för att de kommer för

sent, i stället för att diskutera saken i samspråk, kan vara ett narcissistiskt beteende, anser Liria Ortiz. Vill man verkligen hjälpa

Maj 2018

ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

”Tid är i dag en lyxvara. Ett vanligt skäl till att komma för sent är att många vill hinna med allt.” någon ska man rikta in sig på lösningar och inte straffade konsekvenser.

Tid är i dag en lyxvara. Ett vanligt skäl till att komma för sent är att många vill hinna med allt. De har flexibla och otydliga arbetstider, försöker sedan peta in gymmet plus andra egna aktiviteter och barnens. Man vill hålla hemmet i toppskick, klara av att lägga livspusslet. Inte konstigt om tiden inte alltid räcker till. Till sist spricker det.

PSYKOLOGEN ALEXANDER Rozental möter

dem som inte klarat pusslet, som lider av utmattning och stress. Högt tempo och luddiga gränser mellan arbete och fritid skapar psykisk ohälsa. En del klarar av att hantera det, men inte andra. Det som avgör är ofta graden av lust.

Maj 2018

– De som kommer till mig har ofta planerat in för mycket, så att schemat lätt spricker.

Marginalerna för oförutsedda händelser är små. Då ger jag som råd att de ska försöka få till en bättre balans mellan kravstyrd och luststyrd tid, säger Alexander Rozental.

VI ÄR olika bra på att strukturera våra dagar, framhåller han. När man upplever ökad press på jobbet tar man ofta bort det luststyrda, det som kanske en gång gjorde att vi valde de jobb vi har. Fortsätter det även sedan pressen minskat kan man få problem.

– Bäst är om man i ett tidigare skede kan se över sina dagar, planera dem så att man inte hoppar fram och tillbaka mellan olika uppgifter. Att lägga in vila, mer luststyrd tid, inslag av mindfulness eller meditation.

Men viljan att leva det perfekta livet och hinna med allt gäller framför allt medelklassen, påpekar Liria Ortiz. Inom arbetarklassen går man hem från jobbet när man slutar och sedan tittar man på teve, generaliserar hon.

– Att vara tidsoptimist har inte så mycket med samhället att göra. Det handlar om individer som inte är så bra på att planera sin tid, det har alltid funnits.

KANSKE SAKNAR en del självinsikt?

– Det ska i så fall vara någon som har funktionssvårigheter. De flesta är väldigt medvetna om det, men väljer ändå att komma sent. Men alla kan lära sig – det finns enorma mängder kognitiva hjälpmedel, som till exempel appar!

MATS KARLSSON

23

URBAN WIDHOLM SPRINGER

I JanuariWIDHOLM 2018 hade SPRINGER han sprungit SEDAN 6 varv, URBAN SEDAN 25 SEPTEMBER 2017 25 SEPTEMBER 2017 STORSJÖN RUNT! 120 mil ochSTORSJÖN samlat in 500 000 kr. Målsättningen RUNT! Januari han sprungit 6 varv, är II1 maj 000 0002018 kr förhade att sprungit stötta asylsökande med 2018 hade han 9 varv, 200 mil 120 mil och samlat in 500 000 kr. Målsättningen och samlatbostad, in 800 000 kr. juridisk hjälp, arbete, weekendskola och är 1 Målsättningen 000 000 kr för stötta är att 1 000 000asylsökande kr för att stöttamed akuta hjälpinsatser. juridisk hjälp, arbete, bostad, weekendskola asylsökande med juridisk hjälp, arbete, bostad,och akuta hjälpinsatser. weekendskola och akuta hjälpinsatser.

- genom yttre och inre landskap Israel

Några av våra resor: Luther - Bach 24 aug

- en musikalisk teolog och en teologisk musiker

Rhendalen - Hildegard av Bingen 26 aug - 110o-talets mystiker med helhetssyn på livet

Ignatius av Loyola

Lutherresa - fast annorlunda 19 sept - med ”Lutherplatser” vi sällan besöker

Engelska författare

Armenien 20 sept

- skönhetens land, öster om Arafat

Berlin - Dietrich Bonhoeffer 26 sept

- med inblick i att vara kyrka i en totalitär tid

Bibel och arkeologi i Jordanien 3 okt - besök på historiska marker

Många fler resor på vår hemsida:

Israel - Lutherresor - Engelska författare Grekland - Loyola - Rom - Santiago Pilgrimsvandring till Santiago

HJÄLP URBANATT ATT NÅ NÅ MILJONEN HJÄLP URBAN MILJONEN!

SWISH 123-2649713 • BANKGIRO 5163-9136 SWISH 123-2649713 • BANKGIRO 5163-9136 Märk ASYL Märk gåvan: gåvan: ASYL urban@arefjallsatra.se • •0703-13 13 46 urban@arefjallsatra.se 0703 - 13 13 46

urban@arefjallsatra.se

Arkeologi i Jordanien

I

Bonhoeffer 2020 Passionsspelen i Oberammergau

www.exodusresor.se

Personliga möten Personliga möten med omtanke med omtanke 046 - 140 590 info@exodusresor.se

0703 - 13 13 46

NYSTART ERBJUDANDE! 10% rabatt om ni bokar en konferens med övernattning

Mån-Fred från Oktober-November 2018 www.tallnas.se • tel 0370-720 50

Tro utan tanke är som ett brev utan porto.

Tanke utan tro är som ett brev utan adressat.

250 kr för 8 nr* Mejla oss på adm@signum.se eller ring 018-580 07 10.

Se även www.signum.se *Gäller för nya prenumeranter.

Ange ”Amos” som kod.

Den katolska kulturtidskriften

www.begravningstjanst.com tel 036-71 02 50

www.casellsbegravningsbyra.se

www.casellsbegravningsbyra.se tel 036-100 600

www.lindstromsbegravningsbyra.se

www.begravningstjanst.com

www.lindstromsbegravningsbyra.se 036-71 02 50 tel 036-13 70 11

En del av Klarahill

Yrke i kyrkan Kyrkomusiker

FOTO: JOHANNA NORIN

Musik berör. Ibland blir känslorna så stora att AnneMarie Bodén får anstränga sig för att inte själv dras med.

”Det finaste är när jag kan beröra” Musikern i kyrkan får vara med om både högt och lågt, från dop till begravningar, och ofta är det stora känslor i rörelse. Anne-Marie Bodén ser hur människor blir berörda och är glad för det hon kan förmedla.

Vad gör du på jobbet?

flöjtist och sångpedagog tills jag var knappt 40 år. Då var jag examinator för kantorsutbildningen på musikhögskolan. Jag blev lite sugen på att få arbeta som dem jag examinerade – de skulle få arbetskamrater och reglerade arbetstider. Jag är också lite av en sökare, nyfiken på tro och teologi. Det måste man vara för att trivas i kyrkan.

– Jag pratar i telefon, sitter vid datorn, förbereder körövningar och leder körer. Jag gör konserter och anlitar musiker utifrån som kommer och spelar i kyrkan. Sedan spelar jag på dop, gudstjänster och begravningar. Ofta har de anhöriga önskemål och jag förväntas spela allt möjligt. Ibland blir det lite tråkigt att vara som en jukebox, men samtidigt är det en utmaning med bredden. Jag får kämpa och öva, och med åren går det lättare. I början var jag inte lika flexibel eftersom jag höll på att utbilda mig till organist. Nu kan jag göra mer.

– Det är när jag berör någon. En gång spelade jag på en begravning av en 40-årig man som tagit sitt liv. När vi skulle läsa Vår fader var det ingen som kunde den, så prästen föreslog ” Gud som haver”. När mannens alla vänner bad den tillsammans blev det en väldigt speciell stämning. En annan gång spelade jag i kyrkan vid allhelgona. En 4-årig pojke blev så fascinerad att han inte ville gå därifrån. När hans mormor tillslut fick honom med sig gav han mig en kram.

Hur blev du kyrkomusiker?

Vad är svårast?

– Jag har sjungit i kyrkan sedan jag var tio år så det har alltid funnits med. Men jag var

– När vi inte pratar med varandra. Det gäller såväl arbetskamrater och de som jag ska

Maj 2018

Vad är roligast?

spela för. Vi är så många olika yrkesgrupper i en församling och ibland har vi svårt att förstå varandra. Jag försöker prata, men det är olika hur folk vill göra. Jag ogillar mejl och vill hellre sitta tillsammans i ett rum och samtala. För att koppla av brukar jag träffa vänner och lyssna på musik i andra församlingar eller i konserthuset. Jag försöker också röra på mig. Att spela orgel är ganska ansträngande för ryggen.

Finns det någpt ögonblick i jobbet du aldrig kommer glömma?

– En gång spelade jag flöjt i en kyrka och en man började gråta. Det var jag inte alls beredd på. En annan gång, på en konsert, sjöng kören en text av Olle Adolphson. En sopran textade så fint att jag blev starkt berörd och började gråta. Körsångarna sa: ”Du får inte gråta, då kan vi inte sjunga!” Och det är ju sant. Även om jag jobbar med känslor måste jag hålla mig lite sval i stunden. Jag måste ju se till att vi kommer i mål!

HANNA WALLSTEN

25

Tema Tid

Allt fler väljer att avstå från att flyga när medvetenheten ökar om hur det påverkar klimatet. Lite krångligare, en hel del dyrare — men att resa hållbart är mycket roligare.

Själva färden blir ju en viktig del av semestern.

Roligare när resan får ta tid 26

Maj 2018

Vi väljer också tåget!

SKA MAN VERKLIGEN behöva sluta flyga? Att

flyget är en stor miljöbov inser allt fler, men steget till att avstå kan verka stort. Flyget är så enkelt och tåget verkar krångligt. Men alla färdsätt har sina för- och nackdelar.

Att åka buss, cykla, vandra och tälta är också klimatsmart, men vill man resa längre, särskilt som barnfamilj, är tåget smidigast.

Det har också lägre miljöpåverkan än bil, buss och båt. På tåg kan man ta med nästan hur mycket bagage man vill, man kan röra sig under färden, njuta av omgivningarna, välja Maj 2018

Maria Nitz, Visby Det känns som att vi vetat det ganska länge, men man sopar det gärna under mattan. Vi bestämde för ett år sedan att tänka till innan vi flyger någonstans. Med tåget är det kul att diskutera olika alternativ och hitta rutter, helst inte mer än fem timmar per dag för barnens skull. Det är en hel värld av möjligheter!

Sofia Bergbom, Örebro Vi beslutade oss nyligen för att sluta flyga och för första gången nu åka på tågsemester i Europa. Vi har barn på tre och sex år. Jag tycker inte om att flyga, det är trångt, bökigt och krångligt med alla kontroller. På tåg är man på marken, i kontakt med byar och städer, ser landskapet förändras. Man får en känsla av hur världen hänger ihop, en relation till platserna.

Gunilla Munters, Uppsala Vi slutade med egen bil för tio år sedan och att flyga för fem år sedan. Vi har åkt till Paris, Tyskland och Skottland, även mycket och långt inom Sverige, det funkar lyxigt bra! Alla borde ha sin egen koldioxidbudget, så man ser vad man kan göra av med för att leva hållbart. Jag skulle vilja testa att åka fraktbåt, som ”barlast”, till USA, men det kostar skjortan.

Cecilia Lindén, Stockholm Förr inspirerade vi andra att göra långresor utomlands. Vi är privilegierade och har två bra jobb, vi kan flyga hur mycket vi vill. Men ändå har vi gjort oss av med bilen och försöker nu tvärtom undvika flyg. Om jag väljer ett högt klimat­avtryck så minskar det även chanserna för människor i fattiga länder att ta sig ur sin fattigdom. Det är en viktig insikt. Jag har startat sajten goclimateneutral.com.

Kristina Birath, Västerås Vi har tre barn och tågluffade 2011 och 2015.

Vi tittar på Deutsche Bahns sajt, de täcker nästan hela Europa. Sedan går vi till resebyrå och bokar – det är viktigt att inte ha för snäva byten.

En gång åkte vi Bernina express över alperna från Schweiz till Italien, ett tåg med jättestora panoramafönster. Det var nästan lite läskigt!

Johan Möller, Göteborg Vi har inte bil och barnen, 5 och 10 år, är vana att åka tåg och buss. I somras åkte vi till Kroatien och det gick över förväntan fast vi åkte non stop i ett dygn.

På tåget träffar man folk, kan spela spel, äta bra. Fast det är orimligt dyrt, politikernas kunskap om miljönyttan är usel. Men det är ohållbart att flyga mer, jag ska även sluta med det i jobbet.

mat i en bistro och låta barnen utforska även själva tåget.

Dessutom slipper man fara till en avlägsen flygplats klockan fyra på morgonen, man slipper omständliga säkerhetskontroller, att fösas omkring som boskap och tryckas ned i ett trångt plastigt säte av stressad personal.

Man slipper dåligt samvete för att det man gör egentligen inte gagnar något annat än den egna plånboken.

Men allt är inte frid och fröjd. Än så länge har få färdsätt har lika enkel bokning som

flyget. Samarbetet mellan de europeiska tågbolagen haltar, det kan krävas ett antal byten och dagar för att ta sig ned på kontinenten.

En långresa i kvav sommarhetta kan bli en prövning.

OCH, LIKSOM nästan allt annat, kostar tåget

mer än lågprisflyget. Men det högsta priset, som miljön och klimatet får betala, blir betydligt lägre när man slutar flyga. Och det utan att man behöver bli extremist, även en vanlig barnfamilj kan dra sina strån till stacken.

27

Tema Tid ”Försök välja närmare resmål, att göra långresor mer sällan och stanna borta längre.”

Svaret på frågan om man måste sluta flyga är nej. Men man kan göra det mer sällan och stanna borta längre i stället för att flyga ofta och kort.

Verkliga veteraner i flygfritt semestrande är trebarnsfamiljen Berggren Averbo i Stockholm, som Konceptet lanserades av rest med tåg till olika mål i Europa journalisterna Nicky Gardner varje sommar utom en sedan 2010. och Susanne Kries, som upp­ Berlin och norra Italien är ställen muntrar resenärer att stanna lite längre, handla på lokala de valt att återvända till ett antal marknader, ta bakgator och gånger.

SLOW TRAVEL

och har med tiden blivit bra på att hitta små oaser, ofta lära känna människor. lekplatser eller parNÄR DE började var allt överker, att fördriva tiden i. raskande smidigt, berättar Clara NorTrots bök och en del berg Averbo: merkostnader övervä– Vi fick otroligt bra hjälp av SJ:s försäljger ändå fördelarna och familjen kan i dag ningsställe på Stockholms central, av en man inte tänka sig att resa på annat sätt än med tåg som måste ha jobbat med utrikesresor hur – framför allt för glädjen i att se länder och länge som helst. Då visste vi vart vi skulle, så landskap skifta utanför fönstret. Förutom efter en halvtimme var hela resan bokad och Tyskland och Italien finns nu Frankrike och betald!

Spanien på önskelistan. Vart de ska i sommar Men för fyra år sedan lades utlandsförsäljdiskuterar de livligt över kartan på köksön. ningen ned och nu måste man boka sina resor Sonen Linus, 13 år, vill se någon större stad via utländska tågbolags hemsidor eller appar och fotboll. Familjen brukar hyra boende i mobilen. Den manuella hjälp man fick över med eget kök eller pentry för att inte behöva disk eller per telefon får man i dag gå till reseäta dyrt på restaurang eller trist på snabbbyrå för att fixa. Och bara ett mycket litet fåtal matshak. Billiga hotell och AirBnB brukar det är specialiserade på tågresor till kontinenten. bli, och lokala råvaror från marknader.

En av de mest anlitade, Centralens reseVilka rutter som ska väljas för att de inte byrå i Kalmar, arbetar non stop med att boka ska åka samma varje gång diskuteras också. Å och sälja interrailkort och tågresor ned till andra sidan är det en trygghet och glädje i att Europa. Intresset ökar stort för varje år, uppåterkomma till favoritplatser, som Berlin. ger byrån som inte ens hade tid för en interDE SOM avstår från att flyga märks ännu inte vju när vi tog kontakt. Att barn under tolv nu i statistiken, tvärtom ökar det totala flygandet får åka gratis när föräldrarna köper interfrån år till år – 6 procent globalt i fjol. Ungerailkort har bidragit till ökningen. fär lika mycket ökade svenskarnas utlandsINTERRAIL ÄR fortfarande det mest prisvärda flygande. Det är framför allt lågprisflyget som sättet att resa ned på kontinenten, även om bidrar till det. Sedan millennieskiftet har flyde billigaste korten har ett begränsat antal gandet ökat 44 procent internationellt!

Men samtidigt åker vi mer tåg. Vårt totala resdagar under en tvåveckorsperiod. Lägsta resande ökar alltså, snarare än omfördelas kostnaden för en tvåbarnsfamilj blir i år lite mellan olika trafikslag. Vårt ekologiska fotavdrygt 5 000 kronor. tryck ökar och Sverige klättrade i fjol till tion– När vi började åka blev vi överraskade de plats internationellt, enligt Världsnaturfonhur mycket pengar det trots allt blev. Till den. Skulle alla på Jorden leva som vi behövs exempel fick inte sonen, som då var 5 år, åka drygt fyra jordklot för att resurserna ska räcka. gratis på dagtågen i Italien. Många förbindelDe som ändrar sitt resande gör det nässer krävde platsbokning och det föll utanför tan alltid som del av en större omställning. interrailkortet, säger Clara Norberg Averbo.

Och har man väl börjat blir det naturligt att – Vi åker mycket nattåg och kommer fram skärskåda hela sin konsumtion, av varor och tidigt på morgonen, då kan man inte checka tjänster. Hur påverkar våra val miljön och in på hotell. Så vi lämnar ofta packningen där 28

Det blir faktiskt inte alltid billigare med tåg, men fördelarna överväger ändå.

klimatet, här såväl som där?

– Försök välja närmare resmål, att göra långresor mer sällan och stanna borta längre.

All-inclusive-konceptet avråder vi från, för att det utarmar det lokala näringslivet. Sedan bör man tänka på att spara vatten. Till exempel slukar golfbanor enorma mängder vatten, så man bör helst inte spela golf där det råder vattenbrist, säger projektledaren Helena Myhrman på Schyst resande, ett av många nätverk som jobbar för hållbart resande.

BUSS ÄR bättre än flyg men sämre än tåg, snabbfärjor kan ha utsläpp i klass med flyget, kryssningsfartyg är stora utsläppsbovar förklarar hon. Ska man trots allt flyga kan man jämföra olika bolag, för utsläppen kan skilja mycket. Det gör man till exempel på tyska sajten Atmosfair.

Nätverket ser inte bara till miljön utan även sociala förhållanden på resmål. Det är bra att välja lokalägda och hållbarhetsmärkta hotell och restauranger. Använd lokala guider, lämna dricks till städaren på hotellet, var sparsam med vatten.

Välj att göra det du kan och vill, bara du tar steget är bollen i rullning. Kanske upptäcker du att livet trots allt inte blir väldigt besvärligt utan flyg.

MATS KARLSSON

Börja här!

acebookgruppen Tågsemester F för inspiration, tips och utbyte D eutsche Bahns hemsida för tåg i Tyskland och till/från andra länder M obilappen Rail Planner för planering S pecialiserade resebyårer som kan alternativ till flyg O rganisationer som Naturskydds­ föreningen och Världsnaturfonden för miljöfakta.

Maj 2018

Festens mittpunkt Vår och sommar är bröllopens tid, och en av de viktigaste detaljerna för det lyckliga paret är bröllopstårtan.

Men även om bröllop alltid förknippats med fest, är de maffiga skapelser vi ser i dag ett modernt påfund.

ofta uppdukad som en buffé, och därför blev bakelser vanliga som bröllopsdessert. Tyska bagare förde med sig spettekakan till Stockholm, och eftersom bara de allra rikaste hade råd med så mycket ägg och socker var den en exklusiv festrätt.

Brittiska drottning Victoria gifte sig år 1840 och sägs vara den första som hade en helt vit bröllopstårta, täckt av vit kristyr.

UNDER ANTIKEN ansågs bröd bringa lycka,

”Tyska bagare förde med sig spettekakan till Stockholm, och eftersom bara de rikaste hade råd med så mycket ägg och socker var den en exklusiv festrätt.”

och bröllopsgäster kom ofta med brödkakor som gåvor till festen. På målningar kan man se hur de staplats på varandra i pyramider – kanske såddes ett frö till den moderna bröllopstårtan där.

På 100-talet hörde det till att brudgummen bröt en kaka bakad på vetemjöl och salt över huvudet på sin brud. Ju mer smulor, desto fler barn väntade i framtiden.

I medeltida England staplades kakor så högt som möjligt för brudparet att kyssas över. Om de lyckades utan att välta stapeln skulle de få ett lyckligt liv tillsammans.

PÅ 1600-TALET utvecklades en ny sorts ugn

i Europa, och med dem kom nya bakverk. Paj blev populärt bland annat i England och en brudpaj, ett slags fruktkaka, såg dagens ljus.

I den bakade man in en ring av glas, och den som hittade den skulle bli gift under nästa år.

Maten på 1700-talets bröllopsfester var

Det sägs att hon ville matcha sin vita brudklänning och dessutom hade socker mer tillgängligt.

TÅRTORNA VÄXTE sedan på höjden under

1800- och 1900-talet. När kung Carl Gustaf gifte sig med Silvia 1976 hade de en fyra våningar hög krokan prydd av 160 marsipanrosor.

Bröllop har blivit en jätteindustri, och som i så många andra fall hämtar vi mycket inspiration från USA. Kändisarnas bröllopstårtor inspirerar till fantastiska skapelser, och tårtätandet omges av etikettsregler som vi hämtat från både när och fjärran.

Kungaparets krokan från 1976 pryddes av 160 marsipanrosor. En av dem sparades ända fram till deras silverbröllop.

29

Slut på slit och släng

Nu stoppar vi strum Leili Mänder ser det som ett folkbildningsprojekt att väcka liv i lagningskonsten och inspirera andra.

På stickcaféer, i garnaffärer och bland studiecirklarna händer något, en motståndsrörelse till konsumtionshets och att köpa nytt. Beväpnade med stoppgarn, lappar, nål och tråd förlänger man livslängden på kläder som har mycket kvar att ge, trots småhål och slitage.

DET BÖRJADE med yllesockor hemma hos familjen Larsen. Yngste sonen Palle, 6, älskar sina sockor och vägrar ofta ha några andra, och ett tag hade han dem så gott som dygnet runt. Dessutom älskade han att ta sats och glida fram på trägolven i lägenheten. Mamma Hanna såg strumphälarna bli alltmer tunn­ slitna och bestämde sig för att göra något, för att slippa köpa en ständig ström av nya sockor.

Med hjälp av en pysslig svärmor och en stoppsvamp från en äldre släktings syskrin började hon stoppa strumpor. Barnen blev nyfikna, och snart satt både Palle och hans syskon Ellen, 11, och Mikkel, 9, och lagade hälar.

– Det är ganska lätt att stoppa strumpor, att väva en garnände fram och tillbaka klarar till och med sexåringen, berättar hon.

Själv började hon experimentera med att stoppa både fotbollsstrumpor och vanliga strumpor.

– Jag har en hel kasse med trasiga strum­ por som jag inte velat slänga, så det finns att göra.

SLITNA ARMBÅGAR, nya halslinningar och en massa lagade smålhål har det också blivit.

Pågående projekt är en utmaning: en hand­ väska som är sydd som ett lapptäcke av olika tyger.

– Det bästa är att barnen har börjat fråga hur man lagar saker, inte om man kan laga dem, berättar hon.

Det Hanna Larsen gör är på samma gång urgammalt och väldigt modernt. Det har bli­ vit inne att lappa och laga, i stället för att köpa nytt. Sida vid sida med stickcaféer, dyker det

30

Maj 2018

por igen nu upp lagningscaféer och kurser.

På instagramkontot Lagninsaktivister­ na delar Leili Mänder med sig av egna och andras lagningar. Hon har jobbat med textil i många år, men på senare tid har hon sett hur intresset för att laga kläder istället för att köpa nytt bara har ökat.

– Jag får många frågor från nyfikna perso­ ner, som är ovana lagare. Det kan vara speci­ fika saker: hur lagar du en handduk, en byxa, en kappa… Men tyg är tyg. Det går inte att laga på så många olika sätt. Så länge det är en vävd textil lappar du, och är det stickat kan du stoppa.

DET FINNS olika skolor. En del vill laga så att

PÅ ANTIKMÄSSAN i Stockholm i februari i år stod Leili Mänder och visade hur man stopp­ ade strumpor, för att representera 40-talets krigs- och ransoneringstider i utställningen ”Textila spår”. Just strumpstoppning görs för hand, men hon ser inget fel i att använda sig av modern teknik, och sätta sig vid symaski­ nen.

– Fast jag föredrar alltid handsömnad själv om jag kan och får välja. Det är helt enkelt mer njutningsfullt att utföra för mig.

Att vi i allmänhet blivit mer medvetna om vikten av långsiktighet och hållbarhet, gör också att lappade och lagade plagg är något man inte skäms för att visa upp. Ett plagg som är buret, lagat och sedan buret igen kan till och med få ett ökat värde.

– Det finns ett värde i slitaget, att låta det

det knappt syns, andra låter lagningen bli en utsmyckning på plaggen. För några är det viktigast att en älskad tröja bara håller ihop tillräckligt för att användas lite till.

Allting går att laga, det är Leili Mänder övertygad om, men hon tycker det är synd att många känner sig osäkra på om de vågar försöka.

– Tyvärr är det inte bara att gå in i första bokhandel och köpa en bok om lagning, som man kan göra med annat handarbete. Men på Youtube finns väldigt många videor, det är en fantastisk resurs, man kan lära sig laga vad som helst där, berättar hon i podcasten Nördic Knitting.

All lagning är varianter på två grundtekni­ ker, menar hon, att lappa och att stoppa.

”Det finns ett värde i slitaget, att låta det vara synligt. Det visar ju hur plagget använts och älskats, vilket handlar om ett plaggs historia.” vara synligt. Det visar ju hur plagget använts och älskats, och handlar om ett plaggs histo­ ria. Det är något fint med ett bruksslitage som inte går att fejka, säger Leili Mänder.

HEMMA HOS familjen Larsen har man också dragit nytta av att det är trendigt att lappa och laga. Det visade sig vara lönsamt att sälja vidare begagnade kläder som ingen använde längre. Älskade och välanvända plagg i ekolo­ gisk ull fick nya hem, trots att de var lappade.

– Vi satte armbågslappar på några slitna tröjor i ekologisk ull som ingen använde läng­ re, och stoppade andra plagg där det blivit små hål. När vi sålde dem i andra hand fick vi tillbaka nästan lika mycket som vi hade betalat för dem nya, berättar Hanna Berggren Larsen.

SARA GRANT

Sexårige Palle kan stoppa strumphälar själv nu, medan mamma Hanna vågar ge sig på mer komplicerade projekt – som den utnötta favorithandväskan sydd i lapptäcksteknik.

Maj 2018

31

Semester för alla!

Träffa släkten, bada, resa bort, ha roligt – och vila! Semestern är en tid då vi vill hinna med precis allt. När olika förväntningar krockar och vi dessutom plötsligt umgås dygnet runt är det lätt att ledigheten istället blir en tid av stress och konflikter. Här är forskarnas bästa råd för en sommar som ger energi. l På semestern blir vi bara våra relationer.

Ramar som jobb och skola försvinner, och det är lätt att trilla in i konfliktmönster bara för att vi alla är på samma plats. Vet ni att det brukar bli bråk, kan barn och föräldrar faktiskt prata lite om det innan. Hur vill vi ha det tillsammans i sommar? l Prata ihop er i familjen och kom gemensamt överens om ambitionsnivån och arbetsfördelningen, så alla kan koppla av.

Vissa studier visar att kvinnor tycker det 32

är mer stressande att vara hemma än på jobbet. Enligt en undersökning som TCO gjort tycker 3 av 4 kvinnor att de gör mest i hushållet på semestern. (Utom vid grillen, där är det tvärtom.) l Den som inte har någon egen familj kan fundera över vad man själv faktiskt mår bra av. Vill jag verkligen hänga med släkten hela sommaren? Eller vill jag resa med kompisar – eller kanske göra något nytt helt själv.

l Acceptera att du inte kommer kunna

göra precis allt under semestern. Både tid, pengar och energi hindrar oss. För att vara pigg och fräsch när du kommer tillbaka till jobbet är det viktigt med dagar där man inte har något planerat alls. Sänk tempot även om du är ute och reser. l Låt alla få egen tid där ni bara kopplar av. Gör det motsatta mot vad ni brukar göra. Är vardagen full med jobb, aktiviteter och läxor, testa att ta en riktigt passiv semester. Den som är mycket stillasittande i vardagen kan i stället försöka röra på sig extra mycket. l Sov hur mycket du vill!

KÄLLA: STRESSFORSKNINGSINSTITUTET

# X 2018

Sommaren finns på Vårdnäs!

Läs religionsvetenskap!

KANDIDATEXAMEN | MAGISTEREXAMEN | MASTEREXAMEN Ur kursutbudet hösten 2018: Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs 30 hp | Religionshistoria: Grundkurs 30 hp | Islamologi: Grundkurs 30 hp | Judaistik: Grundkurs II 15 hp | Bibelvetenskap: Gamla testamentet på grundspråk - fortsättningskurs II 15 hp, Nya testamentet på grundspråk - fortsättningskurs II 15 hp | Kyrko- och missionsstudier: Fortsättningskurs I 15 hp | Tros- och livsåskådningsvetenskap: Fortsättningskurs I 15 hp | Religious Roots of Europe: The Emergence of Judaism, Christianity and Islam 15 hp Komplett kursutbud hittar du på www.ctr.lu.se/utbildning/utbildningsutbud. Efteranmälan till ovanstående kurser öppnar den 13 juli. Välkommen med din anmälan på www.antagning.se!

www.ctr.lu.se

Konsten och litteraturen är full av idéer om varje människas utmätta tid, tidsresor och experiment med att stanna upp eller tilll och med backa tiden.

Omöjligt att mäta

Går på djupet 10

Maj 2018

Tema Tid

DEN BARA GÅR OCH GÅR

— men tiden slutar aldrig fascinera människan. Finns det andra sätt att se på tiden än som ett ständigt tickande mot slutet? Finns det tid som går i cirklar eller står still? Och hur lever man med vetskapen att allt kan vara slut när som helst?

Vi kan ha hur mycket klockor och kalendrar som helst, men tid kommer aldrig bli något vi helt kan fatta eller greppa med förnuftet. Därför kan en timme kännas som en evighet och en vecka flyga fram som ett dygn. Och trots att det står en ålder i passet kan själen kännas som något helt annat. Tid är helt enkelt inte alls så mätbart som vi gärna vill tro.

TEXT: SARA GRANT

I EN SCEN I FILMEN Titanic från 1997 sitter den nu 100-åriga kvinnan Rose som överlevde katastrofen på ett forskningsfartyg som bärgar föremål från vraket på havsbotten. Hon får i sin hand en spegel som tillhört henne. ”Å, den här var min. Så utomordentligt. Och den ser precis likadan ut som sist jag såg den.”

Så vänder hon på den och får syn på sitt ansikte. ”Nåja, spegelbilden har förändrats en del…”

Att tid inte är något enkelt begrepp att greppa för oss, blir extra tydligt när vi talar om ålder. Vi vet ju att vi inte är åtta år, eller 15, eller 37 – men vi känner oss som precis samma person. I snitt känner sig äldre människor 13 år yngre än de egentligen är, om man ska tro en studie i åldrande som gjorts av amerikanska forskare vid University of Michigan.

Forskarna frågade 516 personer i åldrarna 70-104 år, som redan deltog i en studie av åldrande i Tyskland, hur gamla de vanligtvis kände sig, jämfört med vad det stod för ålder på deras personbevis. Den genomsnittliga skillnaden mellan upplevd ålder och ålder i år, var 13 år. Personer som levde ett aktivt och friskt liv tyckte de kände sig ännu yngre.

För forskarna menar att resultatet är viktigt, eftersom det visar hur samhällets förväntningar på hur folk ska vara efter ett visst antal år, ofta går på tvären mot hur de äldre själva känner sig.

– Vi åldras på något vis av den kultur vi lever i, säger Jacqui

Maj 2018

Smith, som är psykolog vid Michigan University.

– Det handlar om hur vi borde se ut, när vi borde sluta jobba och så vidare – men ofta är det stereotyper som inte motsvaras av verkligheten.

SOM BARN är det i stället vanligt att vi känner oss äldre än vi

är, till viss det för att vi som unga ofta längtar efter att få ta del av sånt som ungdomar och vuxna får göra.

– Någon gång mellan 25 och 30 års ålder vänder det dock, och så börjar vi tänka att vi är lite yngre än vi är istället, säger Jacqui Smith.

Andra studier har visat att vi mellan åldrarna 40 och 70 i snitt känner oss 20 procent yngre än vi egentligen är.

Studien från Michigan är en av de första som fokuserar på livets slutspurt, de tre sista decennierna i ett människoliv, som man kallar det. Från början var syftet att bekräfta forskarnas

”Det handlar om hur vi borde se ut, när vi borde sluta jobba och så vidare — men ofta är det stereotyper som inte motsvaras av verkligheten.

FORTSÄTTNING

11

Tema Tid

teori om att krämpor och sjukdomar som följer med åldrandet får oss att på sluttampen av livet inse att vi faktiskt är så gamla som det står på pappret. Så var det nu inte, utan även de allra äldsta känner sig yngre än de är, om man ska tro studien.

– Det här konceptet med hur du känner inför din egen ålder är så viktigt. Det definierar på många sätt hur vi lever, säger Jacqui Smith.

– Om du självdefinierar dig som någon som är gammal, kommer du sannolikt uppföra dig som en åldring också. ÄVEN OM vi vanligtvis tänker på oss själva

som yngre än vi är, är vi inte helt i förneAre Norrhava vill kelse om att vi faktiskt åldras. Under få oss att söka de sex år som studien pågick, tilldjupet i vår tid. frågades personerna flera gånger, och de flesta blev äldre även i sin ... och få mer gjort! Flera psykologer egen uppfattning. Glappet melmenar att vår förmåga att stanna lan upplevd ålder och faktiskt upp och vara i nuet är avgörande ålder var ganska konstant, tills för att vi ska klara av en stressad vardag. Helgen störs lätt av tankar personen började få mer krämpå jobbet, på arbetet längtar du till por och sjukdomar och döden semestern och när du är ledig faktiskt började närma sig. Då försöker du hinna allt. Försök krympte det. i stället vara här och nu – Men det är bättre för oss att tän– i allt du gör. ka att vi är lite yngre och raskare än vi egentligen är. Det är förknippat med känslor av hopp och välbefinnande, säger Jacqui Smith.

Den svenska författaren och fysikern Bodil Jönsson har skrivit mycket om tid och hur horisonten flyttar sig genom livet och åren. Hon har berättat hur hon som barn fick årsringarna i en stubbe förevisade för sig av en skogsarbetare.

Bodil Jönsson växte upp i tron att även människor har årsringar inom sig. Det har vi förstås inte rent fysiskt, men Bodil Jönsson berättar hur hon i takt med att åren gick insåg att även människor lagrar alla sina år i det som är ens personlighet.

– I varje människa finns alla åldrar bevarade, säger hon i sin bok Tid för det meningsfulla.

Alla personer är alla sina åldrar på en och samma gång. ordna eller mäta. Det kan ske i mötet med naturen, uppleTjugoåringen och femtioåringen inom dig kan mötas och velser av konst eller musik, relationer med andra människor tillsammans komma fram till något som är bra. Och träffar du eller bara i tystnaden. en bekant från ungdomen blir ni båda två nitton år igen, efter– I den djupa tiden kan jag vila och få perspektiv på tillvasom det är i den årsringen ni känner varandra. ron, säger han, och citerar en franciskanermunk som är en av ATT LEVA i nuet, men samtidigt alltid tänka framåt, kan streshand andliga lärare: sa sönder oss om vi inte samtidigt stannar upp och släpper ”I ljuset av evigheten blir det som kan kännas som en katagreppet om tiden ibland. Are Norrhava är meditationslärare strof just nu till något som en dag ska gå över och blekna till och präst i Svenska kyrkan. Han talar gärna om en tid som ett minne. Ännu en lärdom, en erfarenhet och perspektiv.” går på djupet och menar att det är hög tid för dess återkomst i Och precis som sin lärare tror han att vi lider brist på den vårt samhälle. djupa tiden idag.

– Vårt språk har blivit fattigt när vi med ordet tid bara syfI KYRKAN finns en tid som går i cirklar, parallellt med den tar på den kronologiska och mätbara tiden, säger han. vanliga, linjära tiden. Kyrkoåret upprepas gång på gång, så att Den kronologiska tiden är viktig för att vi ska kunna orgaJesus föds i Betlehem varje jul och dör och återuppstår varje nisera vår tillvaro och få saker gjorda, medger Are Norrhava. påsk. Så har människan gjort i alla tider, först genom naturDet moderna samhället bygger på att vi har en överenskomreligioner och sedan genom mer organiserad religion. Religimelse om att hantera tiden på det viset, med kalendrar och onshistoriker talar om sakral (religiös) och profan (världslig) klockor. Men ibland måste vi få släppa på alla strukturer och tid. Att de existerar sida vid sida gav – och ger – en trygghet. förlora oss i något annat. Även om du inte har en aning om vad som ska ske i framtiden, – Den mätbara tiden är praktisk i vardagen, men gör oss tillgår solen upp varje morgon och det blir sommar igen varje år. främlingar inför djupet i tillvaron, säger han.

Och även om du skulle närma dig 90 på pappret är det hur Are Norrhava vill att vi ska lära oss hitta luckor där vi kan få du känner dig inombords som spelar roll. uppleva den djupa tiden, den tid som inte går att stycka upp,

STÅ STILL

”Vårt språk har blivit fattigt när vi med ordet tid bara syftar på den kronologiska och mätbara tiden.”

12

Maj 2018

Spaning Tid

All tid i världen

Varförså såmånga mångaklockor klockoriiSchweiz?

Schweiz?

Varför DEN KYRKLIGE REFORMATORN Calvins förbud mot att bära smycken ledde

under 1500-talet till att klockor blev extra populära. De kunde anses vara nyttoföremål, och var med andra ord okej att bära även för den striktaste kalvinist. Klockor fick ersätta smycken, och blev därför vackra prydnader.

När franska protestanter, hugenotterna, flydde sitt land efter massakern under den så kallade Bartolomeinatten 1572, hamnade många av dem i det kalvinistiska Genève. Bland flyktingarna fanns många skickliga hantverkare som alla bidrog till att utveckla den schweiziska klockindustrin.

Måne och sol

Äldsta klockan KLOCKAN I KATEDRALEN i Salisbury från

1386 är det äldsta fungerande urverket i världen. Det har ingen urtavla, eftersom syftet var att klockan skulle slå på exakta tidpunkter för böner och gudstjänst.

Astronomiska uret på Rådhuset i Prag byggdes 1410, och visar däremot dygnets tolv timmar, solens uppgång och nedgång, månens rörelser och dagens datum – bland annat.

Religiösa år

Sumererna (på 3000-talet f.Kr.) och babylonierna (på 1000-talet f.Kr.) bar först med att dela in dygnet i 24 timmar och året i 12 månader. Den första romerska kalendern hade tio månader. Den kom år 753 f.Kr. styrdes av både solen och månen – en lunisolarkalender.

Julius Caesar bestämde år 46 f.Kr. att året skulle ha 365 dagar och en extra dag vart fjärde år. Månens faser spelade inte längre in. År 1583 införde den katolska kyrkan den gregorianska kalendern. Det är den som används i de flesta länder i världen idag. Sverige bytte år 1753, medan ortodoxa länder bytte efter första världskriget. Den ortodoxa kyrkan har dock behållit den julianska kalendern, som skiljer sig ungefär 13 dagar mot den gregorianska. I år firade ortodoxa kyrkor t ex påsk en vecka efter de protestantiska.

INOM JUDENDOM räknar man årtal efter värl-

dens skapelse, så att år 2018 blir år 5778. Det judiska året har 354 dagar, och man får därför lägga in en skottmånad då och då för att inte komma i ofas med årstiderna. Det islamiska året är också 354 dagar, och tideräkningen startar från den 16 juli år 633 e.Kr.

17,8 miljoner dollar

Så mycket kostade den Omega Speedmaster som burits av skådespelaren Paul Newman när klockan gick på auktion i slutet av förra året.

Den blev då den dyraste klockan i världen.

”För alltid består av många nu.”

EMILY DICKINSON, POET (1830-1886)

I Taiwan … … räknar man årtal från Republiken Kinas bildande år 1912, medan Nordkorea baserar sin kalender på presidenten Kim Il Sungs fördelsdatum: 15 april 1912.

13

Porträtt Pamela Andersson Alsenlind

”Det är klart jag är skitr 14

# X 2018

att ädd” # X 2018

Ibland kommer hela livet till en avgörande punkt. Ett ögonblick då allt förändras – till ett före och ett efter, och sedan blir ingenting sig likt igen. För Pamela Andersson har ögonblicket ett datum: den 10 juli 2012. Då fick hon det kastat rätt i ansiktet, utan omsvep eller omskrivningar: — Du har en tumör i din hjärna. Den sitter så illa att vi aldrig kommer kunna operera bort den.

TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

15

Porträtt Pamela Andersson Alsenlind

DET HADE kunnat vara Pamela Anderssons

dödsdom; det kändes verkligen så då. Men hon lever fortfarande, i dag snart sex år sena­ re. Och tumören? Jo, den har dragit sig tillba­ ka, utan att för den skull ha gett upp striden för gott.

–Läkarna menar att det är ett mirakel.

Tumören skulle aldrig försvinna. De kunde ju inte plocka bort den, men det finns ingenting kvar. Allt är borta. Kvar på röntgenbilderna är ett svart hål. Min läkare säger att han aldrig hört talas om det någon gång. Ändå har de slagit fast att Pamela aldrig kommer att bli friskförklarad eftersom risken att tumören kommer tillbaka är större än normalt. Man har bedömt den till 20 procent.

– Vänd på det så är chansen att den inte gör det 80 procent! säger Pamela med ett pärlande skratt. Men visst erkänner hon att hon blivit extremt pirrig och hon har gjort fyra magnetröntgen efter beskedet.

– Det är klart att jag är skiträdd varje gång.

I november var den senaste, men då var det fortfarande tomt. Nästa blev Pamelas väg upp igen när allt sker i vår. hade rasat. Träningen för att den var

JOBB & TRÄNING

VI MÖTER Pamela

Andersson på hennes arbetsplats i det stora Bonnierhuset på Tors­ gatan i Stockholm. Här lig­ ger redaktionen för tidning­ en Topphälsa som hon leder.

Kanske är den en av nycklarna till den lika oväntade som välkomna vändningen i hen­ nes sjukdomshistoria. Vi återkommer till det och backar några år tidigare, bakåt i tiden.

För Pamela hade året innan sjukdomsbe­ skedet varit jobbigt. Hon hade gått igenom en skilsmässa och i samband med den tvingats sälja sitt drömhus. Att sen få veta att hon var döende var förstås ett förödande slag, och sådana kommer ju som bekant sällan ensam­ ma.

– När jag väl stod där så hände allting på en gång. Jag fick min cancerdiagnos, min pappa dog, min nye mans pappa dog och min mors man. Det var som att öppna helvetets portar som jag inte ens visste fanns där, säger hon.

HENNES SJÄLVKLARA tankar om tiden för­ ändrades. Förr tänkte hon alltid att hennes farfar blev 96 och att hon ärvt hans gener.

– Så insåg jag att jag inte ens skulle få upp­ leva min femtioårsdag! Och vilken fruktans­ värd tanke att jag måste lämna mina två barn och att min tid var begränsad. Det hade jag aldrig räknat med. Vi har ju inte cancer i vår släkt! Det var inte min grej.

– Från att ha varit en människa som stän­

16

digt planerade allt hon ska göra, fick jag stå tillbaka och faktiskt leva dag för dag. Det låter så himla enkelt men det är det inte. Första tiden inne­ bar bara att överleva, sen började jag tänka att ifall jag nu har kort tid kvar, så måste jag ta vara på den så mycket det bara går.

Och då kom hon på ordet härvaro.

– Närvarande kan man vara när man sitter med mobilen och bara finns där. Men HÄR! Då kollar man inte på nån mobil utan lyssnar på den människa man är med och njuter av den stunden, här och nu. Man är härvarande.

enda sättet hon kunde påverka sin kropp. Jobbet för att det alltid varit en positiv kraft i hennes liv, även om hon nu fick lära om en massa saker på nytt.

Undrade du inte varför just du drabbats?

– Jo, kanske i början. Men framför allt tänkte jag på mina barn. De är adopterade från Colombia och jag undrade: varför just de? De hade ju redan förlorat sina biologiska föräldrar och nu skulle de förlora sin mam­ ma också. Det kändes så orättvist. Och det är klart att jag var rädd. Jag är fortfarande väldigt rädd. Skräcken kommer åt mig hela tiden.

VISST VAR hon stark, men kanske inte på det

sättet. För den som inte fått en cancerdiagnos kan aldrig förställa sig vad det innebär att få den kastad rätt i ansiktet, säger hon.

– Man bara faller ihop. När jag stapplade från sjukhuset på högklackade skor så rasade världen och allting runt omkring mig samman.

Man är som ett hus där bara fasaden finns kvar, säger hon. Allt inuti har rasat, golv och

”Jag tycker ingenting med den här cancern var bra! Många undrar ifall jag skulle velat vara utan den? Jo, jag hade djävligt gärna sluppit det här! ” tak, väggarna och alla våningarna. Tack och lov hade hon grunden kvar: betonggolvet som hon kunde börja bygga på igen.

– Jag tror alla som fått min diagnos har upplevt raset. Att tiden stannar, jorden, och att man ser på andra människor och undrar: Har de inte hört? Förstår de inte att det inte finns någon tid längre? Att allting har upp­ hört. Ser de inte att allt ser annorlunda ut?

Hur kan ni gå här när allting är förstört? Jag fattade inte hur de kunde undgå att se att jag var död.

EN TID INNAN cancerbeskedet hade Pamela

mött Christer Skog igen. Han var förbunds­ kapten för det svenska skidlandslaget i början av nittiotalet då Pamela var sportreporter på Sundsvalls Tidning. Då hade de träffats i jobbet och nu, tjugo år senare hade de blivit ett par. Så när tillvaron föll ihop runt henne, sökte Pamela Christers stöd.

Maj 2018

Pamela Andersson Alsenlind Ålder: 53 år.

Yrke: Journalist.

Familj: Barnen John och Valentina samt maken Christer Skog.

Aktuell: Kommer i höst ut med en ny bok (Lava Förlag). Hennes första bok Jag ska inte dö idag (Bonnier fakta) om hur hon drabbades av cancer, utkom 2014.

Tumören har dragit sig tillbaka, även om kampen inte är över för gott. Men, som Pamela säger, 20 procents risk för återfall är 80 procents chans att tumören aldrig kommer tillbaka.

”Jag har bestämt mig för att kämpa för mitt liv och jag behöver din hjälp,” vädjade i ett nattligt telefonsamtal. Det blev startpunkten för hennes målmedvetna uppbyggande av sin kropp, sin styrka och sin kondition.

– Att jag klarade mig berodde dels på mina vänner men framför allt på Christer, säger hon. Det är ju hans profession att bygga upp och stärka människor. Han har gjort det med eliten. Nu hjälpte han mig.

Pamela hade förr varit en idrottare, nu blev hon det igen. Den där handbollstjejen som aldrig gav upp. Som kunde träna tills blods­ mak och mjölksyra bildade en cocktail i krop­ pen på henne och träningsvärken påminde henne om att hon fortfarande levde.

– Träningen fanns där, den var enda sättet jag kunde påverka min kropp på. Och den gav resultat: jag blev gladare och positivare. Det hände ju så mycket den där första sommaren.

Att man kan bli kär i en person samtidigt som man kämpar för sitt liv, bara en sån sak! Hade jag inte tränat kanske vi inte fått uppleva det.

DET FUNKAR aldrig att lägga sig på soffan och tycka synd om sig själv, menar Pamela. Enligt all forsk­ ning klarar de som tänker posi­ tivt sig bättre. Sedan har man ju roligare, även om det trots allt inte skulle hjälpa till sist.

Det var också skälet till att Pamela gick tillbaka till jobbet så snart hon orkade. Hon är chef­

Maj 2018

redaktör för magasinet Topphälsa och i den rollen ingår att tillsammans med läsarna göra träningsresor ut i världen.

– För mig betyder jobbet så mycket. Dess­ utom blev det en slags terapi för mig. Jag fick lära om en massa saker som jag tappat efter operationen. Jag hade svårt med talet och kan fortfarande inte prata lika fort som jag kunde innan. Jag får jobba varenda dag för att orden ska komma ut rätt.

Lever du ett normalt liv annars?

– Jag har biverkningar som inte går över. Ärret i hjärnan har orsakat epilepsi och jag har fått migrän. Jag har fortfarande lite svårt med talet vilket kanske inte hörs, men jag tycker själv att det är märkbart. Och jag har fått problem med språk. Engelska, som jag talade flytande, har blivit helt hopplöst. Fran­ ska, spanska och latin också. Jag förstår dem och kan läsa dem men inte uttala dem. Fast det hade ju kunnat vara värre.

– Alternativet kunde varit att jag haft jät­ tesvårt att prata vilket man varnade mig för.

Fast jag tappar när jag blir trött. Barnen bru­ kar skratta åt mig när det blir fel, jag ska kanske säga båt och så blir det häst.

Var kom det ifrån? Så tokigt kan det bli!

Har du haft några religiösa tankar i samband med din sjukdom?

– Ja, det har jag haft många gånger. Vi tror väl alla på Gud när vi ska dö? När det varit som

värst har jag suttit där och gråtit ögonen ur mig och bett till gud att jag ska få leva. Endera ropar man efter mamma eller också efter gud när man är rädd.

Hur har ditt liv annars förändrats?

– Jag har insett att det kan vara bra att lug­ na ner sig, att befria sig från stressen som jag levt under i åratal. Jag ville ju stanna av för att få njuta av den tid jag hade kvar och har varit noga med tid för att träffa mina vänner och göra sånt som jag tycker är roligt. När man stressar runt glömmer man ofta bort att njuta, vilket man dock tvingas till när hjärnan inte orkar mer.

– Det var den, hjärnan, som bestämde efter operationen och det var bara att lyda den. Den sa att den inte tänkte röra sig. Man tänker rätt mycket och går ner i varv när man bara kan ligga med näsan i vädret i två timmar. I dag tänker jag mer på att stressa ner men jag är dålig på det för jag vill så mycket.

Och det är svårt för mig att plocka bort sånt som är kul. Men jag lär mig för det som är roligt kan till sist bli för stressat också. Det är bra för det utvecklar mig som människa; man överlever om man missar något på Instagram.

Ser du något positivt med din sjukdom?

– Näe!! Jag tycker ingenting med den här cancern var bra! Många undrar ifall jag skulle velat vara utan den? Jo, jag hade djävligt gär­ na sluppit det här! Men när jag nu inte gjorde det så får jag göra det bästa av det. Det är stor skillnad. Och tacksam för att jag fick den är jag inte. Där går gränsen.

17

Ny, intressant och viktig bok!

Dag Sandahl skriver initierat om vad som egentligen hände i det som tycktes hända.

En viktig bok både i vår tid och inför framtiden.

Release 29 maj kl. 13.00 Laurentiistiftelsen, Lund Välkomna!

Den perfekta platsen för läger,för konferens semester. eller semester.

Den perfekta platsen läger,eller konferens Barnvänlig badstrand och härlig miljö.Vandrarhem eller Barnvänlig badstrand ochhelpension härlig miljö.

Vandrarhem eller bed & breakfast, självhushåll eller – du väljer själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbäddsrum. bed & breakfast, självhushåll eller helpension – du väljer Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är därför fri själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbäddsrum. från alkohol och andra droger.

Intro-pris vecka 22 och 23:

200:-

Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är därför fri från alkohol och andraVarbergsvägen droger. 1894, 439 55 Åsa Tel: 0340-65 12 85 E-mail: kuggavik@tele2.se Varbergsvägen www.kuggavik.se 439 55 Åsa

1894, www.gaudete.se 042-37 48 10 85

Tel: 0340-65 12 E-mail: kuggavik@tele2.se www.kuggavik.se

DAG HAMMARSKJÖLDSLEDEN en pilgrimsled mellan Abisko och Nikkaluokta

följ med på pilgrimsvandring i hjärtat av den svenska fjällvärlden 27 augusti -3 september.

-CAMPING MED HÖG STANDARD STUGOR OCH VANDRARHEM NÄRA HAVET PERFEKT FÖR FAMILJER

Läs mer på: www.svenskakyrkan.se/luleastift/pilgrimsled

sandstrand, lekparker, hoppkudde, butik, minigolf, restaurang mm

SOMMARPROGRAM

med midsommarfirande, gospelvecka, Gullbrannafestivalen, sportvecka, barnkördagar mm

En mil söder om Halmstad

WWW.GULLBRANNAGARDEN.SE WWW.GULLBRANNAFESTIVALEN.COM ÅRETS CAMPINGFÖRETAGARE 2013 (SCR)

Tema Tid

Det kallas att ta en time out.

Men den som lever strandliv i flera månader riskerar att förlora orienteringen.

Vem som helst kan drabbas.

När verkligheten hinner ifatt I Thailand lever man i nuet på ett annat sätt än här hemma.

Men för den som tappar bort sig i drömmen om paradiset kan verkligheten bli ett brutalt uppvaknande. Anna Stenberg är diakoniassistent i Phuket sedan fyra år tillbaka och har mött många som råkat illa ut.

PARADISET KNÄCKER många

svenskar med drömmar om ett annat liv. Alkoholism, hemlöshet, och brottsanklagelser är vanligt, och Anna Stenbergs kunskaper som socionom är behövda. Hon är problemlösare Anna Stenberg. i krissituationer, och kriser finns det gott om.

Som tidigare chef för ett behandlingshem för brottsbelastade män med alkohol- och drogproblem står hon stadigt i övertygelsen att den som söker hjälp själv aktivt behöver delta i lösningen. Hon kan uppfattas som tuff, men hon vet vad som krävs för långsiktig välMaj 2018

gång, steget tillbaka till det normala.

– Det är något förföriskt med den thailändska buddhistiska livsstilen, den som är så långt från vårt kristna förhållningssätt. I Sverige tänker vi långsiktigt, här är livet mer situationsbundet, mer ”laid back”. Man lever i nuet här, förklarar hon.

HON BOR tillsammans med maken, prästen

Erik Stenberg Roos, i hyreskomplexet Top View, vackert beläget på berget i semesterparadiset Phuket.

Deras hem är också en plats för andakter med församlingsbor, och för samtalsgrupper. Svenska kyrkan i Phuket har ingen kyrkobyggnad.

– En del av vår tjänst här är kon-

”Den som ska resa sig ur misär behöver göra det av egen kraft, men jag är där och stöttar.”

sulär. Det innebär att vi hjälper ambassadens konsulära avdelning i de fall de inte kan åka ut själva. Det är ofta så vi kommer i kontakt med människor som råkat illa ut. Det är också vanligt att oroliga anhöriga kontaktar oss direkt, ibland blir det då vi som vänder oss till konsulära avdelningen för hjälp, berättar hon.

DET ÄR inte ovanligt att bofasta svenskar i

Thailand har gjort sig av med alla ägodelar i Sverige för att starta ett nytt livsprojekt – ett företag, ett arbete eller ett förhållande. De har ingenting kvar att återvända hem till.

Men om kärleken tar slut, eller en thailändsk affärspartner bestämmer sig för att ta över firman, står de helt barskrapade. Att vara utlänning i Thailand är då inte ett skydd, snarare tvärtom. Tvister är utsiktslösa.

När Anna Stenberg träffar svenskar som lever i hemlöshet är det ofta de här männen hon träffar – för det är som regel män. Var och en har sin egen historia, men oviljan att återvända hem i skam och misslyckande gör att vissa stannar alltför länge i en dålig till­ varo med tillgång till billig alkohol.

19

Tema Tid

FOTO: MARIKA SIVERTSSON

SKUT Svenska kyrkan i utlandet har församlingar i drygt 40 städer runt om i världen. Gudstjänsten står i centrum och omsorgen om medmänniskan är en viktig del i arbetet. Man besöker svenskar på sjukhus, på båtar och i fängelser. Vid olyckor och katastrofer finns man till för både drabbade och anhöriga.

De som blivit direkt lurade i en relation har ofta genom internet hittat vad de tror är den stora kärleken.

Men även när ett långt ömsesidigt förhållande tar slut kan sambon eller hustrun ha lämnat mannen utan tillgångar.

– Livssituationen är annorlunda här.

Vi är privilegierade, och den som är gift med en av oss försörjer ofta en hel familj genom äktenskapet. Det behöver man förstå, som västerlänning. Det betyder inte att det inte har funnits kärlek, bara att det fungerar på ett annat sätt här.

I KONTAKT med Anna Stenberg erbjuds alltid

hjälp, men aldrig pengar och inte heller övernattning på Top View. Pengar till mat skulle gå till alkohol, är Anna Stenbergs erfarenhet.

Hon erbjuder i stället en måltid, med sällskap.

– Den som ska resa sig ur misär behöver göra det av egen kraft, men jag är där och stöttar. Ibland kan jag tycka att andra församlingar är väl snabba att gå in med pengar eller låta människor sova i kyrkan. De här

20

personerna behöver få ta ansvar själva för sin situation, säger hon.

Ofta gör hon stor skillnad bara genom att finnas där. Den som inte har ett nätverk eller en adress, och som under lång tid har prioriterat alkohol framför mat, är helt utmattad och kan inte tänka klart. Lösningar finns inte i sikte, bara den destruktiva dag för dag-tillvaron.

– När vi äter tillsammans finns också ett tillfälle till samtal. Hur är situationen? Vad har han för plan? Vilka kan han kontakta hemma och i Thailand? Vi träffas kanske tre, fyra gånger, sedan är personen förhoppningsvis på benen igen, eller sitter på ett plan på väg hem.

HON HAR inte svårt att hitta exempel på hur

drömmen om det goda livet i Thailand kan vändas i sin motsats: Ett är den unge man som sedan många år tillbaka kommit till Thailand halvårsvis. I god form vid ankomsten, men efter några månader som regel söndersupen. Då brukar föräldrarna skicka

Får Anna Stenberg önska sig något för alla svenskar i Thailand är det ett större mått av säkerhetstänk, och att de som kommer hit för att bo en längre tid är bra försäkrade.

en biljett hem. Så icke denna gång. Han blev strandsatt. Han sov utomhus och ägde bara kläderna han hade på sig. Han hade förlorat passet och var full av sår när Anna Stenberg träffade honom.

I mötet fick han tillbaka kraft och ordnade snabbt ett ställe där han fick bo i utbyte mot arbetsinsats. Mamman övertalades att ändå betala biljett, och makarna Stenberg Roos körde honom till konsulatet för att han skulle få sitt extrapass. De anhöriga hade skickat lite mer pengar än vad som behövds för passet, och eftersom konsulatet inte får hålla kvar några pengar, betalades mellanskillnaden ut till mannen.

– Det var bara några timmar till flyget skulle gå, men under den tiden hann han ändå bli full. Lyckligtvis fick han följa med planet hem, berättar hon.

KRISSTÖD KAN vara frustrerande. Hur det går efteråt får Anna Stenberg sällan veta. I juli slutar hon sitt arbete i Phuket. Kanske hennes efterträdare också får träffa den unge mannen. Eller kanske inte. Har Anna Stenbergs metod lämnat ett avtryck, klarar han sig bättre nästa gång.

MARIKA SIVERTSSON

Maj 2018

Pilgrimsvandra strax norr om Stockholm Natur, kultur och andlighet är ledord på vägen i ett historiskt landskap med tusenåriga anor.

Du som vandrare väljer ditt eget fokus!

För mer info om leder, karta, öppettider m m, besök vår hemsida: svenskakyrkan.se/vallentuna Vi finns även på Facebook.

Musik i sommarkväll Jönköping 2018

Under sommaren har du möjlighet att åter få uppleva och njuta av härlig musik i varierad genre i Jönköpings kyrkor. Hoppas att du hittar något som kan förgylla din sommarkväll.

Resor med FOCUS TRAVEL Israel 18-25 november 2018 En fördjupningsresa för att läsa, studera och förundras över sångens ord ”Jag gick idag där Jesus gått och själv han var mig när”.

www.svenskakyrkan.se/jonkoping Jönköping • Tel. 036-30 26 50, telefontid mån-fre 10-18 info@focustravel.se • www.focustravel.se

Kom närmare livet med Frälsarkransen GÖR MIG TILL DIN De första stegen med Frälsarkransen MARTIN LÖNNEBO

Armbandet Frälsarkransen är ett unikt stöd för att i vardagen vara nära det inre livet och samtalet. Den gör det också möjligt att närma sig och tala om kristen tro i vår kultur och samtid. Biskop Martin Lönnebo ger en introduktion till kransen, där läsaren får möjlighet att ta de första stegen med Frälsarkransen. Boken har ett vackert maldivgrönt omslag i sammet och kommer tillsammans med en Frälsarkrans vilket gör den idealisk som gåva.

ART NR: 52637418 PRIS: 250 KR/ST

Foto: Maria Lindh

”Framför allt bör du unna dig att samtala med din djupaste längtan. En människa är längtan, längtan är du.” martin lönnebo

BESTÄLL NU

verbum.se

order@verbum.se

Pris:

250 kr /st inkl krans

08-743 65 10

Tema Tid

Skönt spontan eller bara nonchalant?

Tidsoptimister är vi lite till mans, inne i många av oss finns en liten Alfons Åberg: ”Jag ska bara”. Men det kan också vara maktspråk att låta andra vänta. Eller ett livspussel som inte går ihop.

DU STÅR där och väntar. Minuterna tickar

sakta iväg men den du stämt träff med hör inte av sig. Efter ett tag kanske du undrar vad som hänt, men sedan övergår din oro i irritation. När personen till sist dyker upp, kolugn och helt obekymrad, har du svårt att dölja din ilska.

Tidsoptimister finns av olika slag. Den som beskrivs här, den lättsamma optimisten, kan vara en engagerad person som har lätt att gå in i saker så att tid och rum försvinner.

– Det är den positiva sidan, att man är när-

Alla kan lära sig komma i tid, säger psykologen Liria Ortiz, men det kräver lite av dig.

22

varande i det man gör. Man tycker det är så spännande, det man gör. ”Bara fem minuter till”, tänker man och så har det plötsligt gått en halvtimme, säger psykologen Liria Ortiz.

– Det behöver inte vara något större problem så länge man ber om ursäkt. Men det blir irriterande om det är en person som inte tar ansvar, inte bryr sig om konsekvenserna.

Om det händer hela tiden måste du bestämma dig för hur du själv ska hantera det, för du kan inte ändra på någon annans beteende.

Tidsoptimisten kan alltså ställa dig inför ett val, där du måste rannsaka dina gränser: Vill jag fortsätta umgås med den här personen, fast den inte riktigt respekterar mig? I bästa fall har den mer positiva egenskaper som kompenserar. Då är det lättare att diskutera saken.

– Men man ska aldrig ta diskussionen när man är arg, då börjar bara den andra att försvara sig. Ibland går man genom livet utan att säga något. För att säga det obekväma krävs ett vists mod och kärlek till den andra personen.

En charmig slarver kan vara lätt att förlåta.

Det som avgör hur vi ser på tidsoptimisterna är deras grad av nonchalans. Att någon kommer en kvart för sent med andan i halsen och be tusen gånger om ursäkt för att du fått vänta i kylan accepterar vi lättare än att någon kommer lika sent i godan ro och säger: ”Äh, det är bra för din hälsa med frisk luft”.

EVA SUNDBLAD i Linköping är motsatsen till tidsoptimist. Hon kommer alltid i tid, oftast i väldigt god tid. Hon väntar hellre på människor än låter dem vänta på henne. Inte så konstigt kanske när pappa var stationsmästare vid järnvägen och farfar banvakt. I familjen sade man aldrig ”vid halv fem”, utan 16.30.

Eller 16.32 om det var det man menade.

Men det betyder inte att hon lider av att andra är sena. Finns det bara skäl och personen hör av sig är det inga problem, tycker Eva Sundblad.

– Det kan alltid dyka upp något. Jag ser på barn och barnbarn hur de kämpar för att få ihop livspusslet. Men om någon är nonchalant och det händer gång på gång är det inte

bra. Om de gör entré som om de äger världen och sätter i system att man ska vänta på dem.

I sådana fall är det inte tidsoptimism det handlar om. Den som låter andra vänta länge visar sin makt, det är en härskarteknik, förklarar Liria Ortiz.

– Det är det som är spännande med mänskligt beteende, vi kan göra ungefär samma saker men av helt olika anledningar. Det kan till exempel finnas en viss rättfärdighet i att komma väldigt tidigt: ”Titta, jag kommer i tid, jag tar ansvar”. I grunden kan det ligga att den personen ser sig som bättre än dig.

ATT LÄXA upp andra för att de kommer för

sent, i stället för att diskutera saken i samspråk, kan vara ett narcissistiskt beteende, anser Liria Ortiz. Vill man verkligen hjälpa

Maj 2018

ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

”Tid är i dag en lyxvara. Ett vanligt skäl till att komma för sent är att många vill hinna med allt.” någon ska man rikta in sig på lösningar och inte straffade konsekvenser.

Tid är i dag en lyxvara. Ett vanligt skäl till att komma för sent är att många vill hinna med allt. De har flexibla och otydliga arbetstider, försöker sedan peta in gymmet plus andra egna aktiviteter och barnens. Man vill hålla hemmet i toppskick, klara av att lägga livspusslet. Inte konstigt om tiden inte alltid räcker till. Till sist spricker det.

PSYKOLOGEN ALEXANDER Rozental möter

dem som inte klarat pusslet, som lider av utmattning och stress. Högt tempo och luddiga gränser mellan arbete och fritid skapar psykisk ohälsa. En del klarar av att hantera det, men inte andra. Det som avgör är ofta graden av lust.

Maj 2018

– De som kommer till mig har ofta planerat in för mycket, så att schemat lätt spricker.

Marginalerna för oförutsedda händelser är små. Då ger jag som råd att de ska försöka få till en bättre balans mellan kravstyrd och luststyrd tid, säger Alexander Rozental.

VI ÄR olika bra på att strukturera våra dagar, framhåller han. När man upplever ökad press på jobbet tar man ofta bort det luststyrda, det som kanske en gång gjorde att vi valde de jobb vi har. Fortsätter det även sedan pressen minskat kan man få problem.

– Bäst är om man i ett tidigare skede kan se över sina dagar, planera dem så att man inte hoppar fram och tillbaka mellan olika uppgifter. Att lägga in vila, mer luststyrd tid, inslag av mindfulness eller meditation.

Men viljan att leva det perfekta livet och hinna med allt gäller framför allt medelklassen, påpekar Liria Ortiz. Inom arbetarklassen går man hem från jobbet när man slutar och sedan tittar man på teve, generaliserar hon.

– Att vara tidsoptimist har inte så mycket med samhället att göra. Det handlar om individer som inte är så bra på att planera sin tid, det har alltid funnits.

KANSKE SAKNAR en del självinsikt?

– Det ska i så fall vara någon som har funktionssvårigheter. De flesta är väldigt medvetna om det, men väljer ändå att komma sent. Men alla kan lära sig – det finns enorma mängder kognitiva hjälpmedel, som till exempel appar!

MATS KARLSSON

23

URBAN WIDHOLM SPRINGER

I JanuariWIDHOLM 2018 hade SPRINGER han sprungit SEDAN 6 varv, URBAN SEDAN 25 SEPTEMBER 2017 25 SEPTEMBER 2017 STORSJÖN RUNT! 120 mil ochSTORSJÖN samlat in 500 000 kr. Målsättningen RUNT! Januari han sprungit 6 varv, är II1 maj 000 0002018 kr förhade att sprungit stötta asylsökande med 2018 hade han 9 varv, 200 mil 120 mil och samlat in 500 000 kr. Målsättningen och samlatbostad, in 800 000 kr. juridisk hjälp, arbete, weekendskola och är 1 Målsättningen 000 000 kr för stötta är att 1 000 000asylsökande kr för att stöttamed akuta hjälpinsatser. juridisk hjälp, arbete, bostad, weekendskola asylsökande med juridisk hjälp, arbete, bostad,och akuta hjälpinsatser. weekendskola och akuta hjälpinsatser.

- genom yttre och inre landskap Israel

Några av våra resor: Luther - Bach 24 aug

- en musikalisk teolog och en teologisk musiker

Rhendalen - Hildegard av Bingen 26 aug - 110o-talets mystiker med helhetssyn på livet

Ignatius av Loyola

Lutherresa - fast annorlunda 19 sept - med ”Lutherplatser” vi sällan besöker

Engelska författare

Armenien 20 sept

- skönhetens land, öster om Arafat

Berlin - Dietrich Bonhoeffer 26 sept

- med inblick i att vara kyrka i en totalitär tid

Bibel och arkeologi i Jordanien 3 okt - besök på historiska marker

Många fler resor på vår hemsida:

Israel - Lutherresor - Engelska författare Grekland - Loyola - Rom - Santiago Pilgrimsvandring till Santiago

HJÄLP URBANATT ATT NÅ NÅ MILJONEN HJÄLP URBAN MILJONEN!

SWISH 123-2649713 • BANKGIRO 5163-9136 SWISH 123-2649713 • BANKGIRO 5163-9136 Märk ASYL Märk gåvan: gåvan: ASYL urban@arefjallsatra.se • •0703-13 13 46 urban@arefjallsatra.se 0703 - 13 13 46

urban@arefjallsatra.se

Arkeologi i Jordanien

I

Bonhoeffer 2020 Passionsspelen i Oberammergau

www.exodusresor.se

Personliga möten Personliga möten med omtanke med omtanke 046 - 140 590 info@exodusresor.se

0703 - 13 13 46

NYSTART ERBJUDANDE! 10% rabatt om ni bokar en konferens med övernattning

Mån-Fred från Oktober-November 2018 www.tallnas.se • tel 0370-720 50

Tro utan tanke är som ett brev utan porto.

Tanke utan tro är som ett brev utan adressat.

250 kr för 8 nr* Mejla oss på adm@signum.se eller ring 018-580 07 10.

Se även www.signum.se *Gäller för nya prenumeranter.

Ange ”Amos” som kod.

Den katolska kulturtidskriften

www.begravningstjanst.com tel 036-71 02 50

www.casellsbegravningsbyra.se

www.casellsbegravningsbyra.se tel 036-100 600

www.lindstromsbegravningsbyra.se

www.begravningstjanst.com

www.lindstromsbegravningsbyra.se 036-71 02 50 tel 036-13 70 11

En del av Klarahill

Yrke i kyrkan Kyrkomusiker

FOTO: JOHANNA NORIN

Musik berör. Ibland blir känslorna så stora att AnneMarie Bodén får anstränga sig för att inte själv dras med.

”Det finaste är när jag kan beröra” Musikern i kyrkan får vara med om både högt och lågt, från dop till begravningar, och ofta är det stora känslor i rörelse. Anne-Marie Bodén ser hur människor blir berörda och är glad för det hon kan förmedla.

Vad gör du på jobbet?

flöjtist och sångpedagog tills jag var knappt 40 år. Då var jag examinator för kantorsutbildningen på musikhögskolan. Jag blev lite sugen på att få arbeta som dem jag examinerade – de skulle få arbetskamrater och reglerade arbetstider. Jag är också lite av en sökare, nyfiken på tro och teologi. Det måste man vara för att trivas i kyrkan.

– Jag pratar i telefon, sitter vid datorn, förbereder körövningar och leder körer. Jag gör konserter och anlitar musiker utifrån som kommer och spelar i kyrkan. Sedan spelar jag på dop, gudstjänster och begravningar. Ofta har de anhöriga önskemål och jag förväntas spela allt möjligt. Ibland blir det lite tråkigt att vara som en jukebox, men samtidigt är det en utmaning med bredden. Jag får kämpa och öva, och med åren går det lättare. I början var jag inte lika flexibel eftersom jag höll på att utbilda mig till organist. Nu kan jag göra mer.

– Det är när jag berör någon. En gång spelade jag på en begravning av en 40-årig man som tagit sitt liv. När vi skulle läsa Vår fader var det ingen som kunde den, så prästen föreslog ” Gud som haver”. När mannens alla vänner bad den tillsammans blev det en väldigt speciell stämning. En annan gång spelade jag i kyrkan vid allhelgona. En 4-årig pojke blev så fascinerad att han inte ville gå därifrån. När hans mormor tillslut fick honom med sig gav han mig en kram.

Hur blev du kyrkomusiker?

Vad är svårast?

– Jag har sjungit i kyrkan sedan jag var tio år så det har alltid funnits med. Men jag var

– När vi inte pratar med varandra. Det gäller såväl arbetskamrater och de som jag ska

Maj 2018

Vad är roligast?

spela för. Vi är så många olika yrkesgrupper i en församling och ibland har vi svårt att förstå varandra. Jag försöker prata, men det är olika hur folk vill göra. Jag ogillar mejl och vill hellre sitta tillsammans i ett rum och samtala. För att koppla av brukar jag träffa vänner och lyssna på musik i andra församlingar eller i konserthuset. Jag försöker också röra på mig. Att spela orgel är ganska ansträngande för ryggen.

Finns det någpt ögonblick i jobbet du aldrig kommer glömma?

– En gång spelade jag flöjt i en kyrka och en man började gråta. Det var jag inte alls beredd på. En annan gång, på en konsert, sjöng kören en text av Olle Adolphson. En sopran textade så fint att jag blev starkt berörd och började gråta. Körsångarna sa: ”Du får inte gråta, då kan vi inte sjunga!” Och det är ju sant. Även om jag jobbar med känslor måste jag hålla mig lite sval i stunden. Jag måste ju se till att vi kommer i mål!

HANNA WALLSTEN

25

Tema Tid

Allt fler väljer att avstå från att flyga när medvetenheten ökar om hur det påverkar klimatet. Lite krångligare, en hel del dyrare — men att resa hållbart är mycket roligare.

Själva färden blir ju en viktig del av semestern.

Roligare när resan får ta tid 26

Maj 2018

Vi väljer också tåget!

SKA MAN VERKLIGEN behöva sluta flyga? Att

flyget är en stor miljöbov inser allt fler, men steget till att avstå kan verka stort. Flyget är så enkelt och tåget verkar krångligt. Men alla färdsätt har sina för- och nackdelar.

Att åka buss, cykla, vandra och tälta är också klimatsmart, men vill man resa längre, särskilt som barnfamilj, är tåget smidigast.

Det har också lägre miljöpåverkan än bil, buss och båt. På tåg kan man ta med nästan hur mycket bagage man vill, man kan röra sig under färden, njuta av omgivningarna, välja Maj 2018

Maria Nitz, Visby Det känns som att vi vetat det ganska länge, men man sopar det gärna under mattan. Vi bestämde för ett år sedan att tänka till innan vi flyger någonstans. Med tåget är det kul att diskutera olika alternativ och hitta rutter, helst inte mer än fem timmar per dag för barnens skull. Det är en hel värld av möjligheter!

Sofia Bergbom, Örebro Vi beslutade oss nyligen för att sluta flyga och för första gången nu åka på tågsemester i Europa. Vi har barn på tre och sex år. Jag tycker inte om att flyga, det är trångt, bökigt och krångligt med alla kontroller. På tåg är man på marken, i kontakt med byar och städer, ser landskapet förändras. Man får en känsla av hur världen hänger ihop, en relation till platserna.

Gunilla Munters, Uppsala Vi slutade med egen bil för tio år sedan och att flyga för fem år sedan. Vi har åkt till Paris, Tyskland och Skottland, även mycket och långt inom Sverige, det funkar lyxigt bra! Alla borde ha sin egen koldioxidbudget, så man ser vad man kan göra av med för att leva hållbart. Jag skulle vilja testa att åka fraktbåt, som ”barlast”, till USA, men det kostar skjortan.

Cecilia Lindén, Stockholm Förr inspirerade vi andra att göra långresor utomlands. Vi är privilegierade och har två bra jobb, vi kan flyga hur mycket vi vill. Men ändå har vi gjort oss av med bilen och försöker nu tvärtom undvika flyg. Om jag väljer ett högt klimat­avtryck så minskar det även chanserna för människor i fattiga länder att ta sig ur sin fattigdom. Det är en viktig insikt. Jag har startat sajten goclimateneutral.com.

Kristina Birath, Västerås Vi har tre barn och tågluffade 2011 och 2015.

Vi tittar på Deutsche Bahns sajt, de täcker nästan hela Europa. Sedan går vi till resebyrå och bokar – det är viktigt att inte ha för snäva byten.

En gång åkte vi Bernina express över alperna från Schweiz till Italien, ett tåg med jättestora panoramafönster. Det var nästan lite läskigt!

Johan Möller, Göteborg Vi har inte bil och barnen, 5 och 10 år, är vana att åka tåg och buss. I somras åkte vi till Kroatien och det gick över förväntan fast vi åkte non stop i ett dygn.

På tåget träffar man folk, kan spela spel, äta bra. Fast det är orimligt dyrt, politikernas kunskap om miljönyttan är usel. Men det är ohållbart att flyga mer, jag ska även sluta med det i jobbet.

mat i en bistro och låta barnen utforska även själva tåget.

Dessutom slipper man fara till en avlägsen flygplats klockan fyra på morgonen, man slipper omständliga säkerhetskontroller, att fösas omkring som boskap och tryckas ned i ett trångt plastigt säte av stressad personal.

Man slipper dåligt samvete för att det man gör egentligen inte gagnar något annat än den egna plånboken.

Men allt är inte frid och fröjd. Än så länge har få färdsätt har lika enkel bokning som

flyget. Samarbetet mellan de europeiska tågbolagen haltar, det kan krävas ett antal byten och dagar för att ta sig ned på kontinenten.

En långresa i kvav sommarhetta kan bli en prövning.

OCH, LIKSOM nästan allt annat, kostar tåget

mer än lågprisflyget. Men det högsta priset, som miljön och klimatet får betala, blir betydligt lägre när man slutar flyga. Och det utan att man behöver bli extremist, även en vanlig barnfamilj kan dra sina strån till stacken.

27

Tema Tid ”Försök välja närmare resmål, att göra långresor mer sällan och stanna borta längre.”

Svaret på frågan om man måste sluta flyga är nej. Men man kan göra det mer sällan och stanna borta längre i stället för att flyga ofta och kort.

Verkliga veteraner i flygfritt semestrande är trebarnsfamiljen Berggren Averbo i Stockholm, som Konceptet lanserades av rest med tåg till olika mål i Europa journalisterna Nicky Gardner varje sommar utom en sedan 2010. och Susanne Kries, som upp­ Berlin och norra Italien är ställen muntrar resenärer att stanna lite längre, handla på lokala de valt att återvända till ett antal marknader, ta bakgator och gånger.

SLOW TRAVEL

och har med tiden blivit bra på att hitta små oaser, ofta lära känna människor. lekplatser eller parNÄR DE började var allt överker, att fördriva tiden i. raskande smidigt, berättar Clara NorTrots bök och en del berg Averbo: merkostnader övervä– Vi fick otroligt bra hjälp av SJ:s försäljger ändå fördelarna och familjen kan i dag ningsställe på Stockholms central, av en man inte tänka sig att resa på annat sätt än med tåg som måste ha jobbat med utrikesresor hur – framför allt för glädjen i att se länder och länge som helst. Då visste vi vart vi skulle, så landskap skifta utanför fönstret. Förutom efter en halvtimme var hela resan bokad och Tyskland och Italien finns nu Frankrike och betald!

Spanien på önskelistan. Vart de ska i sommar Men för fyra år sedan lades utlandsförsäljdiskuterar de livligt över kartan på köksön. ningen ned och nu måste man boka sina resor Sonen Linus, 13 år, vill se någon större stad via utländska tågbolags hemsidor eller appar och fotboll. Familjen brukar hyra boende i mobilen. Den manuella hjälp man fick över med eget kök eller pentry för att inte behöva disk eller per telefon får man i dag gå till reseäta dyrt på restaurang eller trist på snabbbyrå för att fixa. Och bara ett mycket litet fåtal matshak. Billiga hotell och AirBnB brukar det är specialiserade på tågresor till kontinenten. bli, och lokala råvaror från marknader.

En av de mest anlitade, Centralens reseVilka rutter som ska väljas för att de inte byrå i Kalmar, arbetar non stop med att boka ska åka samma varje gång diskuteras också. Å och sälja interrailkort och tågresor ned till andra sidan är det en trygghet och glädje i att Europa. Intresset ökar stort för varje år, uppåterkomma till favoritplatser, som Berlin. ger byrån som inte ens hade tid för en interDE SOM avstår från att flyga märks ännu inte vju när vi tog kontakt. Att barn under tolv nu i statistiken, tvärtom ökar det totala flygandet får åka gratis när föräldrarna köper interfrån år till år – 6 procent globalt i fjol. Ungerailkort har bidragit till ökningen. fär lika mycket ökade svenskarnas utlandsINTERRAIL ÄR fortfarande det mest prisvärda flygande. Det är framför allt lågprisflyget som sättet att resa ned på kontinenten, även om bidrar till det. Sedan millennieskiftet har flyde billigaste korten har ett begränsat antal gandet ökat 44 procent internationellt!

Men samtidigt åker vi mer tåg. Vårt totala resdagar under en tvåveckorsperiod. Lägsta resande ökar alltså, snarare än omfördelas kostnaden för en tvåbarnsfamilj blir i år lite mellan olika trafikslag. Vårt ekologiska fotavdrygt 5 000 kronor. tryck ökar och Sverige klättrade i fjol till tion– När vi började åka blev vi överraskade de plats internationellt, enligt Världsnaturfonhur mycket pengar det trots allt blev. Till den. Skulle alla på Jorden leva som vi behövs exempel fick inte sonen, som då var 5 år, åka drygt fyra jordklot för att resurserna ska räcka. gratis på dagtågen i Italien. Många förbindelDe som ändrar sitt resande gör det nässer krävde platsbokning och det föll utanför tan alltid som del av en större omställning. interrailkortet, säger Clara Norberg Averbo.

Och har man väl börjat blir det naturligt att – Vi åker mycket nattåg och kommer fram skärskåda hela sin konsumtion, av varor och tidigt på morgonen, då kan man inte checka tjänster. Hur påverkar våra val miljön och in på hotell. Så vi lämnar ofta packningen där 28

Det blir faktiskt inte alltid billigare med tåg, men fördelarna överväger ändå.

klimatet, här såväl som där?

– Försök välja närmare resmål, att göra långresor mer sällan och stanna borta längre.

All-inclusive-konceptet avråder vi från, för att det utarmar det lokala näringslivet. Sedan bör man tänka på att spara vatten. Till exempel slukar golfbanor enorma mängder vatten, så man bör helst inte spela golf där det råder vattenbrist, säger projektledaren Helena Myhrman på Schyst resande, ett av många nätverk som jobbar för hållbart resande.

BUSS ÄR bättre än flyg men sämre än tåg, snabbfärjor kan ha utsläpp i klass med flyget, kryssningsfartyg är stora utsläppsbovar förklarar hon. Ska man trots allt flyga kan man jämföra olika bolag, för utsläppen kan skilja mycket. Det gör man till exempel på tyska sajten Atmosfair.

Nätverket ser inte bara till miljön utan även sociala förhållanden på resmål. Det är bra att välja lokalägda och hållbarhetsmärkta hotell och restauranger. Använd lokala guider, lämna dricks till städaren på hotellet, var sparsam med vatten.

Välj att göra det du kan och vill, bara du tar steget är bollen i rullning. Kanske upptäcker du att livet trots allt inte blir väldigt besvärligt utan flyg.

MATS KARLSSON

Börja här!

acebookgruppen Tågsemester F för inspiration, tips och utbyte D eutsche Bahns hemsida för tåg i Tyskland och till/från andra länder M obilappen Rail Planner för planering S pecialiserade resebyårer som kan alternativ till flyg O rganisationer som Naturskydds­ föreningen och Världsnaturfonden för miljöfakta.

Maj 2018

Festens mittpunkt Vår och sommar är bröllopens tid, och en av de viktigaste detaljerna för det lyckliga paret är bröllopstårtan.

Men även om bröllop alltid förknippats med fest, är de maffiga skapelser vi ser i dag ett modernt påfund.

ofta uppdukad som en buffé, och därför blev bakelser vanliga som bröllopsdessert. Tyska bagare förde med sig spettekakan till Stockholm, och eftersom bara de allra rikaste hade råd med så mycket ägg och socker var den en exklusiv festrätt.

Brittiska drottning Victoria gifte sig år 1840 och sägs vara den första som hade en helt vit bröllopstårta, täckt av vit kristyr.

UNDER ANTIKEN ansågs bröd bringa lycka,

”Tyska bagare förde med sig spettekakan till Stockholm, och eftersom bara de rikaste hade råd med så mycket ägg och socker var den en exklusiv festrätt.”

och bröllopsgäster kom ofta med brödkakor som gåvor till festen. På målningar kan man se hur de staplats på varandra i pyramider – kanske såddes ett frö till den moderna bröllopstårtan där.

På 100-talet hörde det till att brudgummen bröt en kaka bakad på vetemjöl och salt över huvudet på sin brud. Ju mer smulor, desto fler barn väntade i framtiden.

I medeltida England staplades kakor så högt som möjligt för brudparet att kyssas över. Om de lyckades utan att välta stapeln skulle de få ett lyckligt liv tillsammans.

PÅ 1600-TALET utvecklades en ny sorts ugn

i Europa, och med dem kom nya bakverk. Paj blev populärt bland annat i England och en brudpaj, ett slags fruktkaka, såg dagens ljus.

I den bakade man in en ring av glas, och den som hittade den skulle bli gift under nästa år.

Maten på 1700-talets bröllopsfester var

Det sägs att hon ville matcha sin vita brudklänning och dessutom hade socker mer tillgängligt.

TÅRTORNA VÄXTE sedan på höjden under

1800- och 1900-talet. När kung Carl Gustaf gifte sig med Silvia 1976 hade de en fyra våningar hög krokan prydd av 160 marsipanrosor.

Bröllop har blivit en jätteindustri, och som i så många andra fall hämtar vi mycket inspiration från USA. Kändisarnas bröllopstårtor inspirerar till fantastiska skapelser, och tårtätandet omges av etikettsregler som vi hämtat från både när och fjärran.

Kungaparets krokan från 1976 pryddes av 160 marsipanrosor. En av dem sparades ända fram till deras silverbröllop.

29

Slut på slit och släng

Nu stoppar vi strum Leili Mänder ser det som ett folkbildningsprojekt att väcka liv i lagningskonsten och inspirera andra.

På stickcaféer, i garnaffärer och bland studiecirklarna händer något, en motståndsrörelse till konsumtionshets och att köpa nytt. Beväpnade med stoppgarn, lappar, nål och tråd förlänger man livslängden på kläder som har mycket kvar att ge, trots småhål och slitage.

DET BÖRJADE med yllesockor hemma hos familjen Larsen. Yngste sonen Palle, 6, älskar sina sockor och vägrar ofta ha några andra, och ett tag hade han dem så gott som dygnet runt. Dessutom älskade han att ta sats och glida fram på trägolven i lägenheten. Mamma Hanna såg strumphälarna bli alltmer tunn­ slitna och bestämde sig för att göra något, för att slippa köpa en ständig ström av nya sockor.

Med hjälp av en pysslig svärmor och en stoppsvamp från en äldre släktings syskrin började hon stoppa strumpor. Barnen blev nyfikna, och snart satt både Palle och hans syskon Ellen, 11, och Mikkel, 9, och lagade hälar.

– Det är ganska lätt att stoppa strumpor, att väva en garnände fram och tillbaka klarar till och med sexåringen, berättar hon.

Själv började hon experimentera med att stoppa både fotbollsstrumpor och vanliga strumpor.

– Jag har en hel kasse med trasiga strum­ por som jag inte velat slänga, så det finns att göra.

SLITNA ARMBÅGAR, nya halslinningar och en massa lagade smålhål har det också blivit.

Pågående projekt är en utmaning: en hand­ väska som är sydd som ett lapptäcke av olika tyger.

– Det bästa är att barnen har börjat fråga hur man lagar saker, inte om man kan laga dem, berättar hon.

Det Hanna Larsen gör är på samma gång urgammalt och väldigt modernt. Det har bli­ vit inne att lappa och laga, i stället för att köpa nytt. Sida vid sida med stickcaféer, dyker det

30

Maj 2018

por igen nu upp lagningscaféer och kurser.

På instagramkontot Lagninsaktivister­ na delar Leili Mänder med sig av egna och andras lagningar. Hon har jobbat med textil i många år, men på senare tid har hon sett hur intresset för att laga kläder istället för att köpa nytt bara har ökat.

– Jag får många frågor från nyfikna perso­ ner, som är ovana lagare. Det kan vara speci­ fika saker: hur lagar du en handduk, en byxa, en kappa… Men tyg är tyg. Det går inte att laga på så många olika sätt. Så länge det är en vävd textil lappar du, och är det stickat kan du stoppa.

DET FINNS olika skolor. En del vill laga så att

PÅ ANTIKMÄSSAN i Stockholm i februari i år stod Leili Mänder och visade hur man stopp­ ade strumpor, för att representera 40-talets krigs- och ransoneringstider i utställningen ”Textila spår”. Just strumpstoppning görs för hand, men hon ser inget fel i att använda sig av modern teknik, och sätta sig vid symaski­ nen.

– Fast jag föredrar alltid handsömnad själv om jag kan och får välja. Det är helt enkelt mer njutningsfullt att utföra för mig.

Att vi i allmänhet blivit mer medvetna om vikten av långsiktighet och hållbarhet, gör också att lappade och lagade plagg är något man inte skäms för att visa upp. Ett plagg som är buret, lagat och sedan buret igen kan till och med få ett ökat värde.

– Det finns ett värde i slitaget, att låta det

det knappt syns, andra låter lagningen bli en utsmyckning på plaggen. För några är det viktigast att en älskad tröja bara håller ihop tillräckligt för att användas lite till.

Allting går att laga, det är Leili Mänder övertygad om, men hon tycker det är synd att många känner sig osäkra på om de vågar försöka.

– Tyvärr är det inte bara att gå in i första bokhandel och köpa en bok om lagning, som man kan göra med annat handarbete. Men på Youtube finns väldigt många videor, det är en fantastisk resurs, man kan lära sig laga vad som helst där, berättar hon i podcasten Nördic Knitting.

All lagning är varianter på två grundtekni­ ker, menar hon, att lappa och att stoppa.

”Det finns ett värde i slitaget, att låta det vara synligt. Det visar ju hur plagget använts och älskats, vilket handlar om ett plaggs historia.” vara synligt. Det visar ju hur plagget använts och älskats, och handlar om ett plaggs histo­ ria. Det är något fint med ett bruksslitage som inte går att fejka, säger Leili Mänder.

HEMMA HOS familjen Larsen har man också dragit nytta av att det är trendigt att lappa och laga. Det visade sig vara lönsamt att sälja vidare begagnade kläder som ingen använde längre. Älskade och välanvända plagg i ekolo­ gisk ull fick nya hem, trots att de var lappade.

– Vi satte armbågslappar på några slitna tröjor i ekologisk ull som ingen använde läng­ re, och stoppade andra plagg där det blivit små hål. När vi sålde dem i andra hand fick vi tillbaka nästan lika mycket som vi hade betalat för dem nya, berättar Hanna Berggren Larsen.

SARA GRANT

Sexårige Palle kan stoppa strumphälar själv nu, medan mamma Hanna vågar ge sig på mer komplicerade projekt – som den utnötta favorithandväskan sydd i lapptäcksteknik.

Maj 2018

31

Semester för alla!

Träffa släkten, bada, resa bort, ha roligt – och vila! Semestern är en tid då vi vill hinna med precis allt. När olika förväntningar krockar och vi dessutom plötsligt umgås dygnet runt är det lätt att ledigheten istället blir en tid av stress och konflikter. Här är forskarnas bästa råd för en sommar som ger energi. l På semestern blir vi bara våra relationer.

Ramar som jobb och skola försvinner, och det är lätt att trilla in i konfliktmönster bara för att vi alla är på samma plats. Vet ni att det brukar bli bråk, kan barn och föräldrar faktiskt prata lite om det innan. Hur vill vi ha det tillsammans i sommar? l Prata ihop er i familjen och kom gemensamt överens om ambitionsnivån och arbetsfördelningen, så alla kan koppla av.

Vissa studier visar att kvinnor tycker det 32

är mer stressande att vara hemma än på jobbet. Enligt en undersökning som TCO gjort tycker 3 av 4 kvinnor att de gör mest i hushållet på semestern. (Utom vid grillen, där är det tvärtom.) l Den som inte har någon egen familj kan fundera över vad man själv faktiskt mår bra av. Vill jag verkligen hänga med släkten hela sommaren? Eller vill jag resa med kompisar – eller kanske göra något nytt helt själv.

l Acceptera att du inte kommer kunna

göra precis allt under semestern. Både tid, pengar och energi hindrar oss. För att vara pigg och fräsch när du kommer tillbaka till jobbet är det viktigt med dagar där man inte har något planerat alls. Sänk tempot även om du är ute och reser. l Låt alla få egen tid där ni bara kopplar av. Gör det motsatta mot vad ni brukar göra. Är vardagen full med jobb, aktiviteter och läxor, testa att ta en riktigt passiv semester. Den som är mycket stillasittande i vardagen kan i stället försöka röra på sig extra mycket. l Sov hur mycket du vill!

KÄLLA: STRESSFORSKNINGSINSTITUTET

# X 2018