Amos vintern 2020

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | ARNÄS, GIDEÅ & TREHÖRNINGSJÖ PASTORAT | VINTERN 2020

UTMANING:

Här finns berg att bestiga

5

BÖCKER SOM LYSER UPP I VINTER

ERIC PALMQWIST:

”Musik ska beröra på riktigt”

Vi firar JUL i pastoratet

TEMA

LJUS

Livet är ljust i välkända och trygga miljöer ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Amos_Arnäs nr 4_2020.indd 1

2020-11-27 09:44

LEDARE & INNEHÅLL

Ljuset lyser i mörkret O

”

rd betyder så mycket. Små ord av kärlek är lågor som lyser upp de största mörker. Var generösa med vänlighet och godhet!

Vintermörkret sluter sig kring våra hus och gårdar. Vi vet att vintermörkret är som djupast strax innan jul och att det sedan vänder för att brisera i vårljusets värme. En rytm som följer år efter år, generation efter generation.

Mörker kan även handla om olika slags sorg eller tider av oro och ovisshet. Oron och ovissheten rör

et är i osäkerhetens mörker D som människans vanmakt blir tydlig. det privata eller världsläget i stort. Hur länge varar det obestämda och ovissheten? Det är i osäkerhetens mörker som människans vanmakt blir tydlig.

När vi firar advent och jul blir budskapen inför

ovissheten tydliga. I mitten av adventstiden firar vi martyren Lucias dag. Hon vars namn betyder ljus.

I den mörkaste tiden kommer hon med ljus.

UNDER JULDAGEN FIRAR vi Jesu födelse. I en av

bibeltexterna läser vi, ”Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det”. (Joh. 1:5) Texten är hämtad från den högtidliga inledningen av Johannesevangeliet. Där beskrivs hur Ordet som skapade världen också är människornas ljus.

Det finns en livsmening och visdom i Ordet. Det är Johannes beskrivning av Jesus som föds till jorden.

Samtidigt är det inte endast en händelse för 2 000 år sedan. Visdomsorden finns hos oss i dag. De blir till kärleksgärningar som lyser i mörkret. En enda kärleksfull gest tänder en sprakande gnista av gudomligt ljus. Många små lågor tillsammans låter Visdomsordet födas i varje tid och ögonblick.

Ulf Söderlind tf kyrkoherde

En enda kärleksfull gest tänder en sprakande gnista av gudomligt ljus.

Foto: PIXABAY

2

VINTERN 2020

Amos_Arnäs nr 4_2020.indd 2

2020-11-27 09:45

Foto: KARIN GUSTAFSSON

10

INNEHÅLL

HALLÅ DÄR! ... Britt-Marie Berggren, kyrkvärd i Gideå Trehörningsjö församling:

Din församling 4 På gång 6 Kalendarium Jul i församlingen 6 Kyrkogården Vintertid

Porträttet 16 Eric Palmqwist, musiker

EN DEL AV

Julens gudstjänster, julspel och krubbbygge på sidorna 6–7.

Illustration: GETTY IMAGES

N VA

ENMÄRK

Trycksak 5041 0004

E T

Övrigt 20 Livsgärningen Frivilliga kämpar för utsatta husdjur 24 Boktipset 5 böcker 28 Spaning Självplock 30 Hållbarhet Krisberedskap för alla

Hur kom det sig att du blev engagerad inom kyrkan?

S

Tema Ljus 10 Belysta platser och minnen

”Någon skillnad kanske man gör ibland” Vad är det bästa med att vara kyrkvärd?

– Mitt intresse för kyrkan väcktes i samband med konfirmationen och jag blev sedan engagerad i sommarkyrkan och som konfirmandledare. I samband med att jag var ledare mötte jag vår biskop Eva Nordung Byström som tonåring.

Nu när vi mötts på senare år så kommer hon ihåg mig från den tiden. Det är roligt.

– Sedan kom livet emellan. När jag för ungefär två år sedan fick frågan av vår församlingspräst Cecilia Nelin om jag ville bli kyrkvärd tänkte jag då att jag kan ju alltid prova och så blev det att jag fortsatte för jag trivdes ganska bra.

– Att känna att jag kanske kan hjälpa till med någonting. Någon skillnad kanske man gör ibland.

KONTAKTA OSS!

Aktuell information hittar du på svenskakyrkan.se/arnas Bokningar av våra församlingslokaler sker via pastoratsexpeditionen.

»» Pastoratsexpeditionen har öppet

mån, tis, tor och fre 9–12 samt mån 13–15.30. Telefon: 0660-37 50 01.

E-post: arnas.gidea.trehorningsjo. pastorat@svenskakyrkan.se

Vad är det som ger dig mest personligt som kyrkvärd?

– Ja, det är stillheten och närheten till Gud och Jesus som man kan uppleva här på söndagarna.

Man känner sig mer engagerad i det som händer i kyrkan.

Vad tänker du om framtiden?

– Jag ser fram emot att fler ska upptäcka glädjen i att engagera sig i kyrkan, bland annat som kyrkvärdar.

Kyrktaxi 40 kr/enkel resa bokas hos Landsjö taxi 0660-25 31 41, 25 30 51.

REDAKTION Varsågod!

»» Den här tidningen delas ut av

­ venska kyrkan till alla hushåll inom S Arnäs Gideå Trehörningsjö pastorat. Eftersom vi även informerar om ­begravningsverksamheten delas den

även ut till de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan.

Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete, Katrineholm Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se VINTERN 2020

Amos_Arnäs nr 4_2020.indd 3

3

2020-11-27 09:45

PÅ GÅNG

!

TITTA VAD SOM HÄNDER

»» Mötesplatser

för stora och små, gudstjänster, meditation eller konserter.

På hemsidan ser du vad som händer i pastoratet.

Kalendariet hittar du på svenskakyrkan. se/arnas/ titta-vad-somhander

Utmaning i vintertid: gå upp för ett berg »Nu » när vintern är här och advent och jul närmar sig tänker vi kanske mest på att kura skymning. Det är lättare att stanna inomhus då mörkret redan sänkt sig när vi kommer hem från skola och arbete.

Något du säkert redan känner till och som forskning visar är att naturen har en positiv inverkan på oss. Där känner sig många mer harmoniska och avspända. 90 procent av svenskarna upplever att friluftsliv gör vardagen mer värdefull och att det är viktigt för hälsan (Svenskt friluftsliv, 2005,

Mer friluftsliv – fakta om friluftslivets positiva effekter).

Den mörka årstiden kan upplevas ljusare om vi tar tillvara de möjligheter som finns till dagsljus och därför kommer här en utmaning – besök ett berg.

Gör en kortare eller längre utflykt till en plats där du har himlen som tak, sten under dina fötter och en utsikt över omgivningen.

Här är några förslag på berg i våra församlingar. Säkert känner du till fler trevliga platser. En av fördelarna med att bo i höga kusten är att här finns gott om berg.

Björnberget Strax söder om bron vid Gideå. Här finns ett vindskydd och en grillplats.

Platsen är lättillgänglig. Mitt i skogen och ändå nära med utsikt mot Gissjön och Gideå.

Färg ger lyft och lyster

som ett av Lundmarks bättre instrument, men den har hittills varit målad i en anonym färg.

Nu har vi ändrat på det då Johan Harju Måleritjänst har fått ge cembalon passande färg och glans anpassat till kyrkan men med egen karaktär. Han har målat med traditionell äggoljetempera och

»Arnäs » församling har sedan 2007 en cembalo byggd av Stig Lundmark, Tornedalens cembalobyggeri. Den är ansedd av många 4

Fagerlandsberget Mellan Sönnersta och Sörgissjö. Här hittar du en raststuga och en grillplats med vida vyer över berg och myr.

Skallberget i Gideå Bjuder både på en vacker utsikt och äventyr. Här finns en stuga med kamin och en grillplats. Cirka 500 meter väster om stugan finns skallbergsgrottan,

VINTERN 2020

Amos_Arnäs nr 4_2020.indd 4

2020-11-27 09:45

Foto: ALEX GIACOMINI/IKON

?

Det är aldrig kört.

Gud vill göra livet helt igen.

VISSTE DU ATT...

»» ... i Arnäs

ett fascinerande grottsystem och flera skrevor. Grottan är öppen för allmänheten från 1 juni till 30 september.

Stranneberget i Arnäs Bjuder på en hänförande utsikt över skog och hav. Här finner du en grillplats i ett vindskydd skapat av naturen.

församling deltar i snitt 229 barn varje vecka i olika barnverksamheter.

Barnen är mellan 4 och 12 år och de verksamheter de deltar i är Kyrkis, Miniorer, barnkörer och Äventyrare.

Läs mer om de olika verksamheterna på: svenskakyrkan.se/arnas/ barnverksamhet-i-arnas/ alne

Sörängsberget i Arnäs Erbjuder en vacker utsikt. Här finns ett vindskydd och grillplats och från närmsta parkering är det 600 meter till toppen. Vill du gå längre är det bara tre kilometer till Alne på lättvandrade skogsstigar.

använt bladguld till de förgyllda partierna. Nu har äntligen detta karaktärsfulla instrument fått ett motsvarande yttre och blivit en prydnad för kyrkan. Under festivalen Barock i mars ges flera möjligheter att lyssna till cembalon både som soloinstrument och som ackompanjerande instrument.

Foto: MAGNUS ARONSSON/IKON

Man får det man betalar för – eller? »Nåd. » Ett ord som ofta används av kristna. Ordet betyder gratis.

Gratis låter lite skumt. Om något är för billigt, eller till och med gratis, är det lätt att bli misstänksam. Allt har ett pris. Man får det man betalar för, eller?

Det finns något som har andra villkor. Som inte handlar om vad jag kan prestera, eller göra mig förtjänt av och det är kärlek. Kärlek som älskar trots att den vet allt om mig. Som är själva grunden till att jag finns. Kärleken som är större än oss. Som finns i varje tid, på varje plats och möter mig precis som jag är. Denna kärlek kallar jag Gud. Guds kärlek finns där för mig för att jag finns till, men tar inte bort mitt ansvar som människa. Att vara människa är något fantastiskt och samtidigt svårt. Vi behöver

hitta sätt att leva med varandra, även när det går snett. Men det finns en gräns för oss människor, vad vi kan förstå och förlåta.

Bortom den gränsen möter Gud oss likt en kärleksfull förälder med ett tillvänt ansikte. Inför det ansiktet kan vi vara oss själva fullt ut. Där kan vi växa, trots våra egna misstag och andras.

Det är möjligt för att Gud föddes som människa, som Jesus, för att ställa allt tillrätta och göra det som gått sönder helt. Om det bara skulle vara upp till mig kan det kännas som att det är kört, men Gud ger aldrig upp. Och mer än så: vi är älskade i allt och genom allt.

Oavsett hur ditt och mitt liv ser ut, vad vi gör och hur vi titt som tätt ställer till det för oss själva och andra. Gud vill göra livet helt igen.

Om och om igen. Allt vi behöver är att be om det. Det är aldrig kört!

Det är nåd.

Kristina Widmark

Barockfestival i mars »Barock » i mars är en festival för tidig musik då vi flitigt kommer att använda den nymålade cembalon.

2021 blir det fyra konserter och musikgudstjänster i Arnäs kyrka: 5/3, 13/3, 21/3 och 28/3.

Medverkar gör bland annat ensemblen Örnsköldsvik Baroque och Sven Edsfors, cembalo.

VINTERN 2020

Amos_Arnäs nr 4_2020.indd 5

5

2020-11-27 09:45

KALENDARIUM

FIRA JUL Ett axplock av julens gudstjänster och aktiviteter

!

» Ändringar kan komma att ske.

Titta på hemsidan för uppdaterad information! svenskakyrkan. se/arnas/

6

24 december

26 december

31 december

Arnäs kyrka

Arnäs kyrka

Trehörningsjö kyrka

11.00

19.00

16.00

Julspel En vandring från kyrkan till stallarna.

Musikgudstjänst

Nyårsbön

Arnäs kyrka

Alne församlingsgård

27 december

16.00

23.30

Flärke bygdegård

6 januari

Julnattsgudstjänst

25 december Gideå kyrka 07.00

Julotta

11.00

Gudstjänst

Nyårsbön

Trehörningsjö kyrka 18.00

Musikgudstjänst

Arnäs kyrka 19.00

Musikgudstjänst

VINTERN 2020

Amos_Arnäs nr 4_2020.indd 6

2020-11-27 09:46

Julspel för skolan »Varje » år bjuder vi in årskurs två från skolorna i Idbyn, Alne och Högland till Arnäs kyrka och julspel. Berättelsen som är gammal men likafullt aktuell; om stjärnfamiljen på flykt som möts av stängda dörrar. Om rädsla och hopp, makt som utmanas, människors omsorg och förundran över det liv som föds den första julen.

För det är speciellt att få vara på plats, kliva in med sin kropp och sina sinnen i en berättelse.

Få se och höra ängelns ord ”Var inte rädda!” och få dofta gåvorna som de tre vise männen packar ned för sin resa mot att möta den nya kungen. Att med nyfiken blick leta får på herdarnas äng och helt plötsligt möta ängeln som kommer med glädjebudskapet. ”I dag har en frälsare fötts åt er.

Han är Messias, Herren”. För att sedan få kliva upp på det halmbeströdda golvet i stallet och blicka ned på det lilla barnet som ligger i krubban.

Vanligtvis sätts julspelet även upp på julafton och kyrkan brukar fyllas av ung och gammal som vill uppleva julens mirakel; att Gud blivit människa. Även i år kommer vi få fira jul i kyrkan med ljus, musik och gemenskap men utifrån de förutsättningar som råder. Även i år kommer vi få uppleva ett julspel på julafton men utifrån de förutsättningar som råder.

PSALMEN När juldagsmorgon glimmar, jag vill till stallet gå.

Guds Son i nattens timmar där vilar uppå strå.

Guds Son i nattens timmar där vilar uppå strå.

Psalm 121 vers 1 Text: Abel Burckhardt, Musik: tysk folkmelodi

Bygg en egen krubba »Under » min uppväxt hade vi ingen julkrubba hemma. Vi hade mycket annat pynt men ingen krubba och jag kände att det var något som saknades. Jag skapade därför en egen julkrubba med små dockor och nallar som jag hade i min ägo och som kompletterades med figurer från min lillebrors rum.

Så stod de där samlade, Josef och Maria med ett litet barn och de tre vise männen, som var tre lejon, stod stolta bredvid. Året därpå byggde jag ett stall i träslöjden och sedan dess har jag alltid ställt fram en krubba inför julen.

Nu i vuxen ålder har jag ett gäng julkrubbor. En kylskåpsvariant, en i fickformat och en som jag har inhandlat på plats i Betlehem med figurer utsnidade i olivträ, för att nämna några.

Har du någon julkrubba? Om inte kanske det är i år du ska tillverka en? Av skokartong eller pepparkaksdeg, låt fantasin flöda!

Vilka figurer får spela huvudrollerna när du berättar julberättelsen?

Emma Forslund

Låt julevangeliet inspirera JULEVANGELIET ÄR DET stycke ur Bibeln som handlar om Jesu födelse och som blir uppläst under julhelgen. Läs det och låt din krubba få gestalta julens under.

”

den tiden utfärdade kejsar Vid Augustus en förordning om att

Julspel i Arnäs kyrka.

hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor

förfäran. Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt”.

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen, sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta”.

De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det.

Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.”

Lukasevangeliet 2:1–20

VINTERN 2020

Amos_Arnäs nr 4_2020.indd 7

7

2020-11-27 09:46

BEGRAVNINGSVERKSAMHETEN

Vintertid på kyrkogårdarna »När » vinterns första is och snö anländer lämnar vi sommarhalvåret bakom oss, då börjar en ny tid på våra kyrkogårdar. De säsongsanställda, som arbetat hos oss från tidig vår, packar under hösten ihop sina saker och städar ur sina skåp för att förhoppningsvis återvända till oss nästa sommarhalvår.

Snökäppar sätts ut runt kyrkor och grusgångar samtidigt som sommarens verktyg och maskiner ses över innan de ställs undan för vintern. Ett kort bokslut görs över den gångna säsongen. Vad gjorde vi bra, och vad kan vi göra bättre nästa sommar.

2020 HAR VARIT ett annorlunda år

för oss alla. När vi ser tillbaka på det gångna året har verksamheten fungerat även under de perioder då arbetsbelastningen stundvis varit hög och utmaningarna varit många. Lyckligtvis har arbetsbördorna inte handlat om den pågående pandemin.

Begravningsverksamheten är ett statligt uppdrag där Svenska kyrkan är huvudman inom ett geografiskt område. Begravningslagstiftningen ligger till grund för verksamheten på våra tre kyrkogårdar och är något som vi alltid har att förhålla oss till.

Lagstiftningen tillsammans med kyrkorådets beslut reglerar både våra skyldigheter och rättigheter.

Begravningsverksamhet betraktas som samhällsnyttig verksamhet och är något som behöver fungera i ett samhälle, även under en pandemi.

NÄR PANDEMIN NÄRMADE sig gjor-

des därför under våren en pandemiplanering. Ovetskapen om det nya viruset och dess risker gjorde att vi tillsammans med andra pastorat byggde upp en pandemiplanering som skulle fungera under en ökad arbetsbelastning och intern sjukfrånvaro. Pensionerad personal sattes upp på listor och kapaciteten för att ta emot och förvara avlidna utökades.

8

Begravningsverksamhet betraktas som samhällsnyttig verksamhet och måste fungera – även under en pandemi.

Trots att pandemin inte på överskådlig tid verkar vara över kan vi inom pastoratet inte se en ökad arbetsbelastning på begravningsverksamheten. I skrivande stund har pandemin pågått i nära nog tio månader. Pandemiplane-

ringen för Arnäs Gideå Trehörningsjö ligger kvar, orörd på sin hylla och det hoppas vi att den ska fortsätta göra.

Jonny Engström kyrkogård och fastighetschef

Foto: JOHANNES FRANDSEN/IKON

KONTAKTA OSS! »» Har du frågor

eller funderingar som rör våra kyrkogårdar är du alltid välkommen att kontakta oss på kyrkogårdsförvaltningen via växeln 0660-37 50 01.

NY KYRKOGÅRDSBYGGNAD I ARNÄS »Den » nya byggnaden med planerad byggstart våren 2021 kommer att placeras i Arnäs, vid Sockenstugan i höjd med norra stigsporten. Huset kommer innehålla kyrkogårdsexpedition, kylrum för avlidna, bisättningsrum och förvaring av urnor. En offentlig toalett kommer också att finnas i byggnaden, något som i dag saknas

för besökare av Arnäs kyrkogård och Sockenstugan.

De nuvarande kylrummen är placerade under respektive kapell med en arbetsmiljö som inte är idealisk. I och med den nya kyrkogårdsbyggnaden kommer arbetsmiljön förbättras och det blir en mer tillgänglig och välkomnande miljö för besökare.

VINTERN 2020

Amos_Arnäs nr 4_2020.indd 8

2020-11-27 09:46

PROFILEN

Niklas Ekdal vill inte läxa upp någon, men tror att vi skulle må bättre av mindre självcentrering.

FOTO: BROMBERGS

KORT OM...

NIKLAS EKDAL Författaren hoppas på dygdernas revansch

»Niklas » Ekdal är journalist och författare. I Kyrkokalendern skri­ ver han om hur dödssynder blivit dygder och dygder blivit döds­ tråkiga, i en värld där alla vill sätta sig själva i första rummet. Men det är knappast en hållbar resa, och han hoppas på en dygdernas revansch.

Att dygder och dödssynder näs­ tan bytt plats i våra medvetanden, så att måttlighet och ödmjukhet framstår som oändligt trist, medan girighet och stolthet snarare är vad som krävs för att bli någon i dagen värld, framträder tydligt i Niklas Ekdals text. Vad fick honom att få upp ögonen för detta fenomen?

– Det korta svaret är nog åldern.

Jag var ett barn av det radikala 70-talets frihetsdrömmar. Min far som var rektor, född 1916, hade mer traditionella värderingar med

09_Profilen Niklas Ekdal_Vintern 2020.indd 9

betoning på ansvar och hänsyn. Ju äldre jag blir, desto mer tänker jag som honom.

MÄNSKLIGHETEN FRAMSTÅR nästan

som obstinata barn i betraktelsen, som trotsigt vill bryta varenda ­regel en strikt förälder lagt på dem. Men riktigt så ser han inte på sina medmänniskor.

– Det är en svår balans mellan frihet och gemenskap, tradition och förnyelse. Jag vill inte läxa upp någon, inte tillbaka till ett aukto­ ritärt samhälle. Men vi skulle må bättre av mindre självcentrering.

Men att dygderna skulle behöva få en viss revansch i våra med­ vetanden, det tror han ändå.

”

– Vi behöver utmana kommersi­ ella, politiska och mediala krafter som uppmuntrar ansvarslöshet, syndabockstänkande och omedel­ bar behovstillfredsställelse. Vi lever i en stor lyxfälla, med algorit­ mer som lockar fram våra sämsta sidor. Resultatet blir frustration och polarisering. Jag tror inte på kollektiv väckelse eller revolutio­ ner, men på individuell eftertanke.

Niklas Ekdal Ålder: 59.

Yrke: Journalist och författare.

Bor: Stockholm.

Familj: Sambo som är epidemiolog, tre barn som studerar.

Aktuell: Skriver bok om det moderna Sverige, Hur vi levde, uppföljare till den självbiografiska Hur jag dog 2016.

Varvar med journalistik för SVT och Dagens Nyheter.

TILL SIST: VILKEN är Niklas person­

liga favoritdygd?

– Den enda jag klarat att leva upp till är nog flit. Det jag beund­ rar hos andra är ju annars genero­ sitet och ödmjukhet, så där finns en del att jobba på.

i lever i en stor lyxfälla, med algoritmer V som lockar fram våra sämsta sidor.

VINTERN 2020

9

2020-11-27 11:33

2

SOMMAREN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 10

2020-11-27 11:39

LJUS TEMA

Belysta platser och minnen

Vi identifierar naturen där vi växt upp som vårt landskap och vår miljö. Våra rötters särskilda platser präglar oss – där är livet ljust och tryggt.

Text: Hanna Welin Illustration: Calle Thoor

SOMMAREN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 11

3

2020-11-27 11:39

d TEMA LJUS

”

et är inte bara träden som har djupa röt­ ter. Det har också vi människor. Och allra djupast är banden till barndomens särskilda platser: gården hemma i kvarteret, sommarstugan, mormors trädgård. På fors­ karspråk kallas det platsanknytning – att älska, utforska, känna trygghet och tröst och omfamnas av sin egen plats.

Skogen där du som barn hoppade mellan stubbar­ na, vilade kinden mot mossan och fick stickor i foten.

Stranden vid farfars hus där du plockat snäckskal om somrarna. Vindsrummet där du kunde dra dig undan, som bara var ditt. Eller grillplatsen på gården där familjen skrattande brukade prata i munnen på varandra innan föräldrarna skildes. De allra flesta av oss har minst en sådan plats, ett betydelseladdat stäl­ le som vi återkommer till, längtar efter eller bevarar som ett själsligt, inre rum.

i människor kan skapa starka V känslomässiga band till ett hus, en trädgård, en strand...

12

I den djupa småländska skogen, på en bräda inkilad mellan två tallar, ligger Roland Hallgrens särskilda plats på jorden. Här kan han lyssna till vad fåglarna har att säga och betrakta Emåns ringlande bana nedanför skogsslänten.

– Ibland känner jag att jag bara måste åka till stugan och promenera upp dit. Det är som ett rituellt

behov hos mig. Det är min tillflyktsort där jag känner mig hemma och får perspektiv på tillvaron.

Roland Hallgren är professor emeritus i religions­ vetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar och författare till böckerna Plats och känsla och Rytm: en filosofisk tänkebok.

– Platsen har alltid varit viktig för människan. Själv är jag en insjö- och skogspojk, uppväxt i Vetlanda.

Jag bodde länge i Lund men kände mig aldrig riktigt hemma.

L

andskapet vi växer upp i präglar oss. Det har forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniver­ sitet, i Alnarp kunnat konstatera. I en enkät­ studie fick människor identifiera naturen där de växt upp, sitt landskap. Var det hav, skog, berg eller slättbygd?

– Intressant nog kunde nästan alla sätta en etikett, förutom en del av dem som vuxit upp i en riktigt stor stad. Tyvärr gjorde vi missen att inte ha med alterna­ tivet ”urban miljö”, säger Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur i Alnarp.

Forskarna ville ta reda på i vilken miljö männi­ skan bäst återhämtar sig från stress, sjukdomar och livskriser. Svaret var tydligt: det var naturen och i synnerhet i barndomens marker hon sökte sig till. Starkast band till uppväxtens landskap hade havsmänniskorna, följt av skogsmänniskorna, bergs­ människorna och slättmänniskorna. Det var också svårare för havsfolket att anpassa sig och tycka om skogen än tvärtom.

– De som flyttat långt tillbringade ofta semestern i sina hemtrakter eller sökte efter något likartat. Och gemensamt för alla, även de som flyttat runt mycket i sitt liv, var att de drogs till barndomens trakter när de hamnade i en livskris, säger Patrik Grahn.

Psykologen Annika Tibblin har funderat mycket på den mänskliga förmågan att knyta an till fysiska

VINTERN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 12

2020-11-27 11:39

platser, både i sitt arbete som klinisk psykolog i Lund och som föreläsare och konsult i hållbarhetspsykologi.

– Vi människor kan skapa starka känslomässiga band till exempelvis ett hus, en trädgård, en strand eller vår barn­ doms landskap, vår hembygd. Till en plats där vi känner tillhörighet, trygghet och frihet, säger hon.

En grundläggande anledning är att det mänskliga psyket till stor del orienterar sig rumsligt. Hippo­ campus, hjärnans ”kopplingsstation”, fungerar både som vårt bibliotek, vår bibliotekarie, och som böcker­ na och hyllorna de är organiserade i, förklarar Annika Tibblin. Platserna – rummen – där vi har varit många gånger eller stannat länge och upplevt mycket, laddas emotionellt av det vi upplevt just där och då blir till bild-, doft- och kroppsminnen.

Som psykolog har hon arbetat mycket utifrån teorin om anknytning. Förenklat handlar den om den nyföddes och det uppväxande barnets behov av att känslomässigt knyta an till sina föräldrar eller andra viktiga personer.

– Men även ett djur kan bli ett avgörande anknyt­ ningsobjekt, eller en fysisk plats.

En anknytningsplats behöver inte existera fysiskt, utan skulle också kunna vara ett landskap i ett dataspel.

F

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 13

Annika Tibblin

ör att kunna prata om en anknytnings­ plats i den psykologiska mening som Annika Tibblin menar, ska det vara ett ställe som du har utvecklat ett oersättligt band till. En plats du upplevt med alla dina sinnen, där du i trygghet vågat pröva, leka och utforska dig fram.

Som du älskar och har känt dig älskad tillbaka på.

– För en människa med otrygg anknytning, som inte fått sina grundläggande psykologiska behov tillfredsställda, kan den speciella platsen, eller hästen eller hunden, ibland bli den enda trygga tillflyktsplats du har.

Men en anknytnings­ plats måste inte nödvän­ digtvis existera rent fysiskt.

Det skulle, möjligen, också kunna vara ett vackert landskap i ett dataspel, menar hon.

– Det finns fantastiska spelmiljöer där du kan ha tillbringat månader och år som kommit att betyda mycket. En trygg tillflyktsort där du vågar pröva och utforska när samhället utanför spelvärlden känns hotfullt. Dock kan inte spelvärlden ersätta ett naturligt landskap där alla sinnen stimule­ ras i interaktion med omvärldens levande uttryck.

Att förlora sin särskilda plats, sitt eget epicentrum, gör ont. Själv kunde hon länge börja gråta när hon tänkte på barndomens sommarhus som hon tvinga­ des sälja för snart trettio år sedan. De trygga ekarna, havet och västkustklipporna som brukade hälsa henne välkommen.

– Det går att knyta an till nya platser, som vuxen tar det bara mycket längre tid.

För den som har flyttat långt eller tvingats fly till ett nytt land, är det vanligt att längtan till barndo­ mens marker blir extra starkt när de blir äldre, menar hon.

– Även om du har levt länge där du bor och kanske till och med har barn som finns nära, kan det komma över en som ett slags vemod. Längtan efter landska­ pet, husen, dofterna. Platsen där du hörde hemma.

E

n som verkligen vet hur det känns att förlora sin barndoms plats på jorden är Malmöbon Sabina Causevic, som flydde från forna Jugo­ slavien och hemstaden Sarajevo för snart 30 år sedan.

– Jag kommer aldrig glömma hur det var att åter­ vända efter krigets slut, säger hon.

Hon grät när hon såg förödelsen, de sönderbom­ bade husen, arbetsplatserna, åkrarna och vägarna.

»

VINTERN 2020

13

2020-11-27 11:39

Att tänka på vad som hänt människorna, där alldeles utanför bilfönstret, var outhärdligt. Hon gråter också nu, när hon berättar om hur hon på darriga ben kom fram till Sarajevo och till parken i Gamla stan där hon brukade leka som barn.

– Det går bara inte att beskriva hur det kändes.

Parken var en kyrkogård. I bassängen där vi barn brukade plaska om somrarna är den förre presiden­ ten begravd.

När hon stod där klarade hon inte att lyfta blicken mot det vackra gamla stenhuset en bit bort. Huset där hon är född, där släkten bott i tre generationer. Tre år innan krigsutbrottet konfiskerades det av regimen och familjen kastades ut. Sedan dess bär hon två versioner av det inom sig. En som gör för ont för att öppna dörren till. En som doftar av nyutslagna bus­ kar, där knarr hörs från trappan och solstrålar bryts genom spröjsade mosaikfönster.

– Under de jobbigaste åren brukade jag medvetet plocka fram bilden av tryggheten hemma och känslan av all den kärlek jag fick av min mamma och pappa när jag växte upp.

I

dag är Sabina Causevic 64 år och Malmö har länge varit hemma. Det är här sönerna har vuxit upp, här som många av vännerna bor, här hon har sitt arbete och sin kolonistuga som hjälpt henne att känna sig hemma, att mylla ner händer och fötter i den svenska jorden.

Men hur väl hon än trivs, hur mycket hon än tycker

14

Igor Knez

TEMA LJUS

”

om sina nya gator, den svenska sommarhimlen om natten eller känslan när grödorna på kolonin letar sig upp ur jorden, är det svårt att fullt ut acceptera att flera av de platser som en gång var hennes aldrig kan bli det igen.

– Även om jag åker ner då och då är det inte detsamma. Det finns inte längre något som är mitt. Jag är främmande, nästan som en turist.

Tillhörighet – till gräset, asfalten, sandlådan, den lokala matbutiken, till hemmets skyddande vägg­ ar och tak – är viktigare än vad man kan tro, konsta­ terar hon. Liksom tillgången till sin egen historia, till berättelsen om sitt ursprung.

– Det har varit viktigt för mig att berätta om vår bakgrund för barnen. Men jag har inte velat gå in så

enom att berätta för sina G närmaste försöker vi bevara de viktiga platserna i våra liv.

Igor Knez, professor i psykologi

mycket på vårt förlorade hus. Jag vet att min äldste son har en del minnen därifrån, men jag tycker själv att det är svårt att orka minnas, säger Sabina Cause­ vic.

– Ändå är barnen noga med att tala om att just där, vårt hus, är platsen som de kommer ifrån.

VINTERN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 14

2020-11-27 11:39

D

e återberättade historierna om familjens och släktens hus och marker är ofta viktiga för identiteten och för berättelsen om oss själva och varifrån vi kommer. Inte minst när de har gått förlorade.

Igor Knez, professor i psykologi vid högskolan i Gävle, forskar om minnen och platser. Han menar att de viktiga platserna är en del av oss.

– Två grundläggande mekanismer förklarar bind­ ningarna vi har till platser och även till människor.

Ett emotionellt band: vi tycker om eller vi älskar. Och ett kognitivt: jag minns, tänker på, kommer ihåg.

Efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014 studerade han hur relationen till den nu nedbrända skogen förändrades. De visade sig att de emotionel­ la banden förlorats, skogen var nu bara en sorgligt askgrå förlust. Men den kognitiva bindningen, den var helt intakt.

– Man går tillbaka till platserna mentalt och berät­ tar: ”Kommer du ihåg när vi var där, då såg det ut så och så, vi brukade göra det och det”.

– Genom att berätta för sina närmaste, för barnen, försöker vi bevara de viktiga platserna i våra liv.

Religionsprofessorn Roland Hallgren höll under många år ”platsseminarier” för blivande lärare.

– Studenterna fick börja med att berätta om sina favoritplatser. Idén var att det kunde vara ett sätt att öva upp känslan för vad helighet kan vara för människor.

Det är långt ifrån självklart i ett sekulariserat

samhälle, menar han, även om många känner en sorts vördnad för religiösa platser, oavsett om de själva är troende eller ej, liksom för kyrkogårdar och vissa historiska platser. Men det studenterna nu berättade om var de personliga platserna, mättade med minnen och existentiell betydelse – en sorts helighet – för just dem.

– Jag tror att vi har ett behov av ett visst mått av magi. Och vissa ställen, i synnerhet under barn­ domen, kan ha en sådan dimension för oss.

M

en det är inte enbart stället i sig självt som gör det betydelsemättat, menar Roland Hallgren. Det är också det återkommande, upprepningen – rytmen. Betydelsen av att plocka blommor på just den där ängen varje midsommar, att alltid betrakta solnedgången från just den stolen, på just den terrassen, varje år. Eller att besöket i upp­ växtstaden till varje pris inkluderar en kopp kaffe på kaféet som ens bortgångna mor tyckte så mycket om.

En del beskriver till och med sina ritualer, exempelvis att bada på ett visst ställe, som en sorts rituell rening, säger Roland Hallgren.

– Andra pratar om sina platser som läkande, eller som rum där de känner frid och kan tänka klart.

Själv känner Roland Hallgren med jämna mellan­ rum hur det nästan kryper i honom. Han bara måste ut till skogen, slå sig ned med en termos kaffe på den inkilade brädan intill Emån.

– Det är min ritual, min skogskatarsis.l

!

VISSTE DU ATT...

»» ... SVT sedan

1990 har rapporterat om Sveriges soligaste platser, i tävlingen Solligan? 2020 vann ö-gruppen Svenska Högarna i Norrtälje, med 595 soltimmar mellan midsommar och den 6 augusti.

Det är numera 19 solskens­ mätare med i Solligan, där Visby leder, med elva vinster.

Foto: IMGORTHAND/ GETTY IMAGES

VINTERN 2020

10-15_Tema Ljus_Vintern 2020.indd 15

15

2020-11-27 11:40

PORTRÄTTET

Eric Palmqwist, musiker:

Jag kastar pil och ser var den hamnar Eric Palmqwists musik är som dagboksanteckningar. Det är halvläkta sår, besvikelse och skörhet i hans texter. Men där finns också ett ljus – en längtan efter att läka och hamna rätt.

Text: Sofie Kalodimos Foto: Lars Rindeskog

”

»Vi » pratar om att vi ska ses på ett café i Kärrtorp, jag och Eric Palmqwist. Jag får en adress och hamnar utanför ett bostadshus på tre våningar, där det visar sig att Eric bor. Han bjuder in mig i en stor, fullmöblerad trea med mysbelysning, gitarrer, pedaler och leksaker till både barn och katt.

Jag pekar på en barngitarr som står lutad i ett stativ och frågar honom om hans femåriga dotter kan spela.

ag är en stolt nykter alkoholist.

J Det finns ingen skam i det. Det är i så fall mer skamligt att dricka.

– Hon slår lite på den och leker med pedalerna, men hon kan inga ackord eller så. Det ska vara roligt med musik. Jag vill inte döda kreativiteten.

HAN SJÄLV LÄRDE sig att spela gitarr genom lek, för många år sedan. Och sedan dess har musiken funnits i hans liv. Han har stått på scen med indiebanden Monostar och EP’s Trailer Park sedan 90-talet. Det var först 2019 som han släppte musik i eget namn och på svenska. Plattan En halv gris kan inte gå handlade om hans missbruk.

– Det var min första soloskiva och eftersom den var på svenska så kom jag mycket närmare mig själv och

16

andra med musiken. Mitt artisteri föll på plats.

Att skriva om missbruk är väldigt personligt, näst intill privat. Eric var, när han skrev musiken, mitt inne i sitt alkoholmissbruk och när han spelade in skivan hade han precis kommit ur det. Musiken blev en del i processen att bli nykter.

– Jag är en stolt nykter alkoholist. Det finns ingen skam i det. Det är i så fall mer skamligt att dricka.

Men när man är inne i en så pass destruktiv period så är det svårt att skriva och prata om det.

HAN MENAR ATT han vågade sig på något helt nytt med En halv gris kan inte gå.

– Det blev en ny klippa att hoppa från!

Eric pratar i metaforer när han berättar om sitt liv.

Något som går igen i musiken. ”…Vi har hissat ner alla segel, vi sover här i varsin koj.

Och det är tusen hål i båten. Vi läcker som ett såll. Ser ingen annan utom vi här. Bara nån som vinkar Hej då från på håll. I Rävarnas hav, där bor du och jag. Längtar du bort precis som jag? I Rävarnas hav, är du ensam såklart. Är du också lika ensam som jag?..” är en del av den första versen i Rävarnas hav, från skivan Hej då.

Det finns en öppen skörhet och filterlöshet hos honom och i hans texter. Jag frågar honom hur han lyckas vara så skör och öppen.

– Jag kan inte vara på annat sätt. Det finns ingen mening med att skriva något om man inte vågar vara

»

VINTERN 2020

16-19_Porträttet Eric Palmqwist_Vintern 2020.indd 16

2020-11-27 13:06

Det finns ingen mening med att skriva något om man inte vågar vara öppen.

Men det är en balansgång mellan det privata och det personliga, säger Eric Palmqwist.

HÖSTEN 2020

16-19_Porträttet Eric Palmqwist_Vintern 2020.indd 17

19

2020-11-27 13:06

PORTRÄTTET öppen. Men det är en balansgång mellan det privata och det personliga. Och det är den balansgången som avgör om musiken blir spännande eller inte.

Men han medger att det är en del av det roliga i att skriva musik med.

– Det är som att kasta en pil på en darttavla och jag vet inte riktigt var pilen kommer hamna. Oftast hamnar den inte i Bullseye, men kanske i en sjua, som är mycket mer intressant. Men det där vet jag inte innan, säger han och skrattar.

ERIC BERÄTTAR OM när hans pappas fru dog i cancer

och han för första gången spelade på en begravning.

Det var så olikt de rökiga klubbspelningar han gjort innan.

– Då fick jag en aha-upplevelse, ’Det är för det här jag gör musik! Det är tröst och kommunikation på riktigt. Det är så långt ifrån Melodifestivalen eller Så ska det låta. Musik ska beröra på riktigt.’

Jag undrar om det är det som är meningen med hans musik, om han har en målbild av en lyssnare som berörs, när han skriver musiken. Men han skakar på huvudet och ler.

– Jag kan inte vara så cyniskt att jag har en målbild med musiken. Jag skriver för att jag måste, för min egen skull, och om jag har tur så finns det människor som berörs av den.

Eric lärde sig att spela gitarr genom lek, för många år sedan. Och sedan dess har musiken funnits i hans liv.

”

Jag skriver för min egen skull, och om jag har tur så finns det människor som berörs av den.

För tre år sedan separerade Eric från sin dotters mamma. Den sorgeprocessen blev i oktober i år en skiva. Skivan Hej då är både ett farväl och en skräckblandad förtjusning inför det nya livet. ”Det här är inte bra. Vi förhalar beslut. Vi hoppas varje dag, på att hitta en väg ut. Har vi nånting kvar, eller har vi ingenting? Vi som hade allt, nu har vi ingenting.”, sjunger han i skivans femte låt, Ingenting.

Det är existentiella, vardagsnära och smärtsamma frågor. Tankar som är tänkta av många fler än Eric Palmqwist. Och det är fint. Man kommer genom musiken nära honom men också nära sig själv och den egna smärtan.

– Hej då skrevs under separationen, nästan som ett walraffande i mig själv, säg er Eric. Alla människor måste gå igenom separationer. För vissa kanske det inte handlar om en kärleksrelation, men jag tror att det är lätt att känna igen sig i låtarna ändå.

ERIC HAR FÅTT stor respons på skivan. Han släppte

och sålde slut en limiterad upplaga av Hej då, på rosa vinyl, och nästan all försäljning gick genom honom personligen. Människor har hört av sig genom sociala medier och via mejl för att köpa skivan. Ryktet om den rosa vinylen spreds organiskt och ledde till en nära kontakt mellan artist och fan.

– När jag har kontakt med fansen över till exempel

18

Messenger så fortsätter samtalet. Jag kan få tillbaka en kommentar om omslaget eller om någon låt. Det blir en kommunikation som fortgår.

KORT OM...

Eric Palmqwist Ålder: 45 år.

Yrke: Musiker.

Bor: Kärrtorp i Stockholm.

Familj: Dottern Ruth och katten Katja.

Aktuell: Med skivan Hej då

DET SOM FRÅN början är en såld vinylskiva blir till ett

möte där Eric får tillbaka av det han ger. Masken åker av från den som är mottagare av musiken. Samtalet handlar inte om vädret i Karlstad utan går in i texterna och därmed på djupet direkt.

Men nu när han redan har gått igenom ett missbruk och en skilsmässa, vad kan vi förvänta oss av Eric som musiker?

– Jag håller på med en ny skiva nu faktiskt, säger han och ler.

Jaha, vad blir det för skiva då, undrar jag.

– Det vet jag inte än. Just nu håller jag på och kastar pil.

VINTERN 2020

16-19_Porträttet Eric Palmqwist_Vintern 2020.indd 18

2020-11-27 13:07

Eric Palmqwist bor i Kärrtorp, en förort söder om Stockholm, men han har sina rötter och sitt hjärta förankrat på Gotland, dit han ofta återvänder.

Inför vårt möte på caféet, som i stället blev ett möte i en stor, turkos soffa i en lägenhet i Kärrtorp, läste jag på om Eric Palmqwist. Jag upplevde att han stadigt var rotad i både Kärrtorp och på Gotland.

– Det finns så många fina människor här i Kärrtorp. Andan handlar om att man hjälps åt, säger han. Och när det gäller Gotland så är det där jag har min historia och uppväxt.

HAN LÄNGTAR EFTER naturen på Gotland, och efter sitt hus, dit han ska åka bara några dagar efter vårt möte.

– Jag har köpt ett piano dit! Så nästa vecka blir det mycket brasa och piano. Man vaknar, går ut naken och hämtar ved, tänder en brasa, skriver lite musik, steker ägg och bacon.

Trots sina stadiga rötter har han en längtan bort.

– Jag längtar efter att resa nu. Kanske en enkel extra allt-charter till solen med mitt barn. Eller så vill jag bila genom USA eller bo på Island i en månad och skriva musik. Men nu är jag ju småbarnsförälder och är inte på den platsen i livet. Nu är Ruth min resa!

Hej då Eric Palmqwist Ella Ruth Institutet

ERIC HAR FÖRÄNDRATS massor som människa sedan han blev pappa. Dels blev han nykter en månad innan Ruth föddes, dels får han se sig själv, sitt ego och sin närvaro dagligen, genom sin dotter.

– Det är en sådan basal, härlig känsla att vara behövd. Och jag är ganska bra på att vara pappa! Det är inte så svårt. Eller det är ju svårt, men det är inte så svårt. Det är fantastiskt. Det är större än att åka genom USA eller bo på Island.

VINTERN 2020

16-19_Porträttet Eric Palmqwist_Vintern 2020.indd 19

19

2020-11-27 13:07

LIVSGÄRNINGEN ”Vi är noga med att vi finns där för kvinnans och djurens skull, på deras villkor. Kvinnan behöver inte förklara något för oss, säger Emma Sjölin, jurist.

Voov tar hand om ­utsatta k För en våldsutsatt kvinna betyder hunden eller katten ofta ­extra mycket. För att kvinnor ska våga fly – och överleva – kämpar frivilliga i föreningen Voov med att hitta tillfälliga ­jourhem åt husdjuren.

Text: Hanna Welin Foto: Joi Grinde

»Slag » och sparkar, hot, psykisk terror och sexuella övergrepp.

Män som misshandlar kvinnor finns i alla samhällsskikt, yrken och åldrar, och de flesta har en sak gemensamt: de vill kontrollera kvinnan.

Kontrollen, men också den sorgligt nog utbredda känslan av skam, gör att kvinnorna (och barnen) ofta blir allt mer isolerade. Men hunden eller katten, den finns där. Lojal, varm och tröstande.

– Många har inget socialt kontaktnät kvar. För dem betyder djuret allt.

Det säger juristen Emma Sjölin, placeringsansvarig i den ideella föreningen Voov Malmö/Skåne, 20

som är en av sex lokalföreningar knutna till riksförbundet Voov, Veterinär omtanke om våldsutsatta djur.

– Vi vet flera fall där kvinnan har blivit mördad för att hon inte har klarat av att lämna kvar sina djur i hemmet.

DE FLESTA SKYDDADE boenden

tillåter inte djur, främst på grund av allergier. Socialtjänsten har heller ingen skyldighet att hitta en lösning för de utsattas husdjur, eftersom de juridiskt sett bara räknas som en egendom bland andra.

I kritiska lägen är det därför inte ovanligt att kvinnan får rådet att avliva hunden eller katten, de djur det oftast handlar om.

”

– Det är kanske inte så konstigt, de vill ju bara att kvinnan ska överleva. Men då är de inte insatta i problematiken, säger Gabriella Klintestam, ordförande i Voov Malmö/Skåne.

Att be en granne, släkting eller vän att ta hand om djuret är sällan en lösning, inte ens för dem som har någon som gladeligen skulle ställa upp. Det är för riskabelt, gärningsmannen skulle kunna spåra dem dit och på så sätt komma åt kvinnan.

ånga har inget M socialt kontaktnät kvar. För dem betyder djuret allt.

Emma Sjölin, jurist

– Hundar måste ju också komma ut och kan bli igenkända. En del har dessutom speciella utseenden, för att de blivit knivskurna, cigarettbrända eller misshandlade

VINTERN 2020

20-23_Livshistorien Voov_Vintern 2020.indd 20

2020-11-27 11:50

!

DET HÄR ÄR VOOV

Emma Sjölin och Gabriella Klintestam kör kors och tvärs för att hämta och lämna djur. De åker aldrig ensamma, visa av erfarenhet.

a kvinnors ­husdjur på andra sätt, säger Gabriella Klintestam.

Det är här Voov kommer in.

De senaste åren har de lyckats ordna tillfälliga hem till runt tjugo hundar och katter om året.

Jourhemmen är sekretessbelagda och djuren placeras aldrig i samma kommun som de kommer ifrån.

För att minska risken för igenkänning får de ett nytt extranamn och koppel. All kommunikation sker genom föreningen och Emma, Gabriella och de andra aktiva kör kors och tvärs genom södra Sverige för att hämta och lämna, nu senast en katt och en hund av större ras. De åker aldrig ensamma, visa av erfarenhet. De har både blivit verbalt dödshotade och fått en pistol riktad mot sig.

– Du får också se sådant som kan vara svårt att hantera, säger Gabriella Klintestam.

TILL VOOVS JOURNUMMER ringer

poliser, socialtjänsthandläggare, kvinnojourer och ibland kvinnorna själva.

– Vi är noga med att vi finns där för deras och djurens skull, på deras villkor. Kvinnan behöver inte förklara något för oss, säger Emma Sjölin.

För en tid sedan kom ett samtal från sjukhuset. Det gällde en ung kvinna som varit inlåst, utsatt för slag och grovt sexuellt våld.

– Hon hade flytt med sina hundar, men blivit hittad. Nu var hon helt sönderslagen och hundarna skadade. En av dem fick vi hämta hos veterinär på grund av skadorna den fått. De andra hade mannen tagit med sig hem innan han gav sig av och försvann.

När de åkte för att hämta hundarna möttes de av en sönderslagen lägenhet med blod över golv och väggar.

– Det var fruktansvärt, samtidigt måste du hålla dig lugn så att du kan hantera hundarna och hitta ett hem som är lämpligt och klarar att ta hand om dem. Men de här två visade sig vara helt underbara, säger Emma Sjölin.

Behovet av jourhem är stort. En

del djur fixar att placeras i en familj, andra inte. Några klarar att vara tillsammans med andra djur, andra inte. Vissa hundar är rädda för män, eftersom förövaren var just det. I de flesta fall stannar de i jourhemmet sex till tolv månader eller den tid det tar för kvinnan att få en bostad på hemlig adress. I den unga kvinnans fall gick det relativt fort.

– Hon var så oerhört ensam och utsatt, hade ingen alls. Bara hundarna. De var hennes anledning att leva vidare, säger Gabriella Klintestam.

DET ÄR INSIKTER som får allt slit under sena kvällar och helger att blekna. För både Emma och Gabriella och de andra i styrelsen, såväl som de tio volontärerna, jobbar ideellt vid sidan av sina ordinarie arbeten.

– Kvinnorna är så extremt tacksamma. Och när det är barn som får återförenas med sina djur, som kanske var deras enda trygghet i det förra hemmet, ja, det är ren glädje, säger Emma Sjölin.

»» Voov, Veterinär omtanke om våldsutsatta djur, förmedlar jourhem åt våldsutsattas husdjur under tiden som ägaren bor på ett skyddat boende. Kontakten förmedlas via socialtjänst, polis, kvinnojour och skyddade boenden. De utsatta kan även kontakta Voov direkt. »» Förbundet startades av veterinärstudenter 2009 och drivs ideellt.

I dag har riksförbundet anslutna lokalföreningar i Skåne, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Halland och Jämtland/Härjedalen. »» Verksamheten är beroende av bidrag och sponsorer för veterinärkostnader, medi­ciner, foder, transporter mm.

» NÄSTA

UPPSLAG

»» Amandas

sambo tog ut ilskan på hunden.

VINTERN 2020

20-23_Livshistorien Voov_Vintern 2020.indd 21

21

2020-11-27 11:50

LIVSGÄRNINGEN VAD? Amandas sambo tog ut ­ilskan på hunden – nu hjälper hon andra i samma situation

När han lämnat på hunddagiset smög jag dit med mat Steg för steg övergick förälskelsen i rädsla. ­Genom att ta kontroll över Amandas hund fick sambon ännu ett övertag.

Idag är Amanda tillfällig jourmatte åt andra utsatta kvinnors hundar.

Sambon stängde in hunden i sovrummet och slutade ge den mat.

Foto: JOI GRINDE

22

»Det » gick snabbt. Han var charmig, karismatisk och de hade alltid så mycket att prata om. Även om hon tyckte att det gick lite väl fort lät hon pojkvännen flytta in i lägenheten där hon bodde tillsammans med sin hund.

– I min dagbok från den tiden märks det att jag var kär och att jag kände mig bekräftad. Men snart kan jag se ett varannan dag-mönster.

Ena dagen var jag lycklig, den andra ledsen över saker han sagt eller inte förstått.

Amanda upplevde att sambon inte tog hänsyn till hennes känslor och önskemål. Han ville bestämma allt.

– Han tjatade och skrek på mig för att få som han ville. Så fort jag kom hem från jobbet satte han igång.

Skriken eskalerade. Amanda beskriver hur de åt sig in, hur han

skrek sönder henne tills hon gav med sig.

– Jag blev knäpp av det, men när jag inte mådde bra förklarade han att det var jag som hade problem och behövde gå i terapi. Och jag trodde honom.

Men när sambon bestämde att de skulle flytta till en annan stad där hon inte kände en kotte, protesterade hon. Han blev då än mer aggressiv, kastade grejer och hotade att köra av vägen när de båda satt i bilen. På jobbet fick hon flera meddelanden i timmen, varenda dag, och de blev allt mer obehagliga.

Han läste hennes mejl, handlade i hennes namn och satte henne i skuld. Han kraschade värdefulla saker och påstod att det var Amanda som fick honom att göra det.

– Till slut gick jag med på att vi skulle flytta.

TÅRARNA TRÄNGER SIG fram och

Amanda torkar bort dem med handryggen. Det har krävts mental förberedelse för att orka prata om den här tiden.

– Jag har själv svårt att förstå hur jag kunde bli så här, så nedbruten och hjärntvättad.

Bit för bit hade hon tappat bort sig själv, sin vilja och initiativförmåga. Utåt dolde hon hur illa det

var. Hon skämdes och tänkte att andra bara skulle se henne som svag. Ändå lyckades Amanda till slut säga ifrån och göra slut – i tid, innan kontraktet på den gamla lägenheten sagts upp.

MEN ISTÄLLET FÖR att flytta ut tog

exet kontroll över hennes lägenhet – och hund. Amanda fick hålla till i gästrummet och vågade inte röra sig i de andra rummen. När som helst på dygnet kunde han sparka upp dörren och vråla åt henne.

Hunden stängde han in i sovrummet där han själv sov och det var han som lämnade och hämtade på hunddagiset. Dessutom slutade han att ge honom mat.

– En timme efter att han hade lämnat brukade jag smyga dit med en påse hundmat och komma med någon konstig förklaring.

Idag kan hon inte fullt ut förstå varför hon inte bara hämtade hunden och körde hem honom till sina föräldrar. Hon kunde inte tänka klart, allt var en enda snårig härva av rädsla.

– Jag hade sådan fruktansvärd ångest och trodde inte att jag skulle överleva. Jag visste heller inte vad han kunde få för sig att göra med min hund.

Det tog tid innan Amanda kon-

VINTERN 2020

20-23_Livshistorien Voov_Vintern 2020.indd 22

2020-11-27 11:51

Det tog tid innan Amanda vågade kontakta en kvinnojour, men när hon väl gjorde det förstod hon att även psykisk misshandel är våld.

(Hunden och personen på bilden har inget med texten att göra.) FOTO: JOI GRINDE

taktade kvinnojouren. Hon trodde att de skulle tycka att hon var löjlig.

Hon hade ju inte ett enda blåmärke – bara ett stort inre sår och en kropp som värkte av spänning.

– Men jag fick träffa en bra person, som fick mig att förstå att psykisk misshandel är våld, att det är olagligt och handlar om precis samma mekanismer.

Amanda fick kraft, gjorde en polisanmälan och fick juridisk rådgivning genom kvinnojourens volontärer för att få ut sambon ur lägenheten, som juridiskt sett fortfarande bara var hennes.

– Han fick ta vad han ville i lägenheten, bara han slutade skada mig och min hund.

Till slut var det också så det blev.

Sambon försvann, flyttade till en annan del av landet. Kvar stod Amanda och hennes lurviga lilla vän. De levde och de var tillsammans. Men Amanda var nedbruten. Rädslan hade etsat sig fast, hon var utmattad, deprimerad och snart också långtidssjukskriven.

Först nu, fem år senare, har hon börjat jobba igen.

– Det känns lite som att jag håller på att återuppfinna världen.

Han förvred allting och fick mig att tro på hans bild.

NÄR AMANDA HÖRDE talas om Voov

tog hon kontakt direkt. Hon visste ju alltför väl hur ett älskat djur

”

et känns lite som D att jag håller på att återuppfinna världen. kan användas för att skada och kontrollera.

– Jag hade själv aldrig klarat att sticka och lämna kvar min hund hos honom.

Nu har hon hunnit vara jourhem åt två olika hundar.

– De var fina båda två, men framförallt kändes det bra att veta att kvinnorna skulle få återförenas med dem igen.

Fotnot: Amanda heter egentligen något annat.

VINTERN 2020

20-23_Livshistorien Voov_Vintern 2020.indd 23

23

2020-11-27 11:51

5

BOKTIPSET

BÖCKER SOM LYSER UPP I VINTER

För många av oss är läsning en ­avslappnande och behaglig aktivitet.

Kanske speciellt när solens timmar är få och vinterns mörker ligger över oss. Det är då vi allra mest behöver glädjen, skratten och sinnesron.

Text: Sofie Kalodimos

Boken som inte ville bli läst David Sundin Bonnier Carlsen

»Det » gäller att vara aktiv och engagerad när man läser Boken som inte ville bli läst. Som vuxen får du brista ut i sång, klappa en kanin och viska i barnets öra. Du får lägga dig på boken när den håller på att flaxa iväg och du får snurra boken runt, runt för att ens kunna läsa texten. Och till slut, när boken slutat bråka, får barnet höra: ”Glöm inte bort att du är bäst.

Du kan göra vad du vill. Jag älskar dig. Sov gott. Puss.”

David Sundin bjuder på en humoristisk och nära upplevelse under kvällsläsningen. Han gör både barn och vuxen nöjd, fnittrig och trött.

Andakter i gryningen Antologi Verbum

VISSTE DU ATT…

»» ... Paul

Mescal, som spelar Connell i Normala människor, säger till The Sun att han inte hade velat vara utan seriens nakenscener. ”Jag skulle inte velat ha gjort serien utan nakenhet, för boken var så visuell och rå att när jag läste den såg jag tydligt karaktärerna nakna, i mitt huvud.”

Connell (Paul Mescal) och ­Marianne (Daisy EdgarJones).

»Att » starta dagen med någon annans livsreflektion har för många blivit en ljus morgonboost. Nu har ett hundratal morgonandakter från Sveriges radios P1 skrivits ner och kopplats till passande bibelord. De olika skribenterna bjuder på andliga tankar från sina egna liv, men de handlar om livet som angår oss alla.

Det här är en bok att ha liggandes på nattygsbordet, för att kunna starta varje morgon med en andakt.

Allt jag fått lära mig Tara Westover Natur & Kultur

»Författaren » skriver vackert, kärleksfullt och gripande om sin uppväxt i en stor, dysfunktionell mormonfamilj i Idaho. Läsaren får följa en flicka som inte får umgås med barn utanför den innersta kretsen, som inte får lära sig matematik eller naturvetenskap.

Hon jobbar istället på pappas verkstad och hjälper mamma med örtkok i köket. Som 17-åring kommer hon för första gången till en skola och här spricker långsamt, men säkert hennes lilla värld upp och hon förstår att hennes pappa är psykisk sjuk och att livet och historian inte ser ut som hon trott. Istället för att invänta domedagen, börjar hon bygga upp sin nya, ljusa verklighet. Här finns en styrka och en skörhet.

En saknad och en sorg, men samtidigt ett driv att vilja fortsätta leva till fullo.

Foto: HULU/BBC

Normala människor Sally Rooney Albert Bonniers förlag Naiv. Super Erlend Loe Alfabeta

»1998 » gavs Naiv. Super ut för första gången i Sverige. Den var, och är fortfarande, en bok som är olik alla andra. Språket är rakt, enkelt, naivt och otroligt roligt. Bokens handling cirkulerar kring en nedstämd 25-årings tankar på de stora frågorna, som han tar sig an genom de små, simpla tingen. Han faxar en vän i Nordnorge, skaffar sig en boll och en bultbräda och upptäcker genom dem och ett gäng nya bekantskapet, ljuset och tilltron till livet.

24

»Efter » att ha gjort succé som tv-serie blev Sally Rooneys roman åter framlyft i bokhandlarnas hyllor.

Det är en fin, naken och komplicerad kärlekshistoria där kärleken aldrig definieras. En klassisk sportkillemöter kulturtjej-berättelse, men där karaktärerna har flera lager. De blir aldrig platta, utan växer istället fram och blommar. Normala människor är också en klasskildring, med Connell i arbetarklassen och Marianne i överklassen. Detta får deras världar att upplevas som otroligt olika och spänningen mellan karaktärerna ökar. De utforskar inte bara varandra, utan också nya världar.

VINTERN 2020

24_Boktipset_Vintern 2020.indd 24

2020-11-27 11:54

ORDET SHINRINYOKU »» Det handlar om att vara i skogen, utan att plocka svamp eller räkna steg. Att skogsbada är att använda naturen som en boost för bättre immunförsvar, stressreduktion och lägre blodtryck. Skogsbad, eller shinrinyoku, blev ett begrepp i Japan i slutet av 80-talet, då myndigheterna inrättade terapiskogar för att minska dödligheten av till synes friska japaner.

Källa: Modern psykologi Foto: BINGOKID/GETTY IMAGES

VINTERN 2020

25_Ordet Shinrinyoku_Vintern 2020.indd 25

25

2020-11-27 12:00

SPANING

Tranbär.

Foto: AVALON_STUDIO/­ GETTY IMAGES

Fler hittar ut till naturens skafferi Vilda växter i maten är en trend som spirat i några år, framför allt på restaurang. Men med coronakrisen har självplock i naturen skjutit fart även bland allmänheten.

Lisen Sundgren

Text: Mats Karlsson

”

»Hösten » blev en ovanligt intensiv skördetid i naturens skafferi. Redan i våras fick corona ut nya skaror i skogen, på gränsen till trängsel även på avsides stigar.

Och det handlar inte bara om friluftsliv och svampplockning. Intresset har ökat för självhushållning, hamstring och att ta tillvara det naturen ger. Även till vintern finns faktiskt en del kvar att plocka. Enen bär frukt året om, tranbären är som bäst när snön lagt sig – lättplockade när myren fryser till – och även kråkbär finns kvar under snön. Harsyran är också vinterhärdig.

I fjol klarade sig trattkantareller i Mellansverige även efter både första och andra snöfallet. I parker och på innergårdar gav mahoniabuskarna bär ända fram till jul.

aturen är det nya svarta. Det N finns i princip något ätbart att plocka året om. Lisen Sundgren, författare

26

– Naturen är det nya svarta. Det finns i princip något ätbart att plocka året om, även om det är flest arter från vårens nässlor till i september, säger Lisen Sundgren, författare till flera böcker om självplock i naturen, senast Äta vilda växter (2020).

Hon leder också kurser och vandringar på Rosendals trädgård, där hon utbildar om vad som kan ätas i vår natur. På vintern kan man plocka nypon även om de är skrumpna – och gran- och tallbarr, rönnbär och fläderbär, tipsar hon. Fram tills snön lägger sig finns också den mångsidiga våtarven, full av vitamin C och proteiner.

Av gran- och tallbarr kan man koka vitaminrikt

VINTERN 2020

26-29_Spaning självplock_Vintern 2020.indd 26

2020-11-27 12:03

Lisen Sundgren ­rekommenderar att man lär sig en eller ett par ätbara väx­ ter eller svampar i taget, och bildar sig en egen uppfattning om vad som är gott.

Foto: SRDJANPAV/ GETTY IMAGES

te året om, även om vårens skott innehåller mest vitamin. De kan man lägga i en sallad eller göra till exempel granskottssirap. En skål granskott till fredagstacosen är inte heller fy skam! Omogna gröna små tallkottar kan långkokas med socker och vanilj till fudge.

UNDER CORONAVÅREN OCH -sommaren har intresset för Lisen Sundgrens kurser ökat markant.

– Antalet besök i naturen generellt ökade med 70 procent under sommaren. Dels för att Folkhälsomyndigheten rekommenderade utomhusaktiviteter, dels för att vi ofta söker oss till naturen i tider av kris. Min

Tratt­ kantarell.

senaste bok har tryckts tre gånger på ett halvår!

Men kunskapen om allt ätbart omkring är låg generellt. Det som de flesta frågar på kurser och vandringar är: vad är giftigt, vad är nyttigt, vad kan man göra med växten?

– Det vore ju konstigt om det inte fanns mycket vi kan äta i naturen. Hur skulle våra förfäder annars ha överlevt? frågar sig Lisen Sundgren.

Hon rekommenderar att man lär sig en eller ett par ätbara växter (eller svampar) i taget, som man smakar på och bildar sig en egen uppfattning om vad som är gott. En bok eller kurs är en bra start, men det finns också grupper på Facebook, h ­ emsidor,

»

Foto: INFHARRY/GETTY IMAGES VINTERN 2020

26-29_Spaning självplock_Vintern 2020.indd 27

27

2020-11-27 12:04

SPANING Kocken Rune Kalf-­ Hansen efterlyser folkbildning för att få fart på markna­ den för småskaligt producerad mat.

bloggar och konton på Instagram med tips och inspiration.

DEN SOM SKULLE vilja plocka mer i naturen men inte

riktigt vågar har mycken hjälp att få. De senaste fem åren har det kommit en rad böcker om ätbara växter i naturen – och i staden. För även i parker och skogspartier i stadskärnor och förorter finns mycket ätbart.

Allemansrätten gäller på kommunal mark, men med vissa restriktioner. Man får till exempel inte vittja stadens rabatter och planteringar på rosor och ätbara bär.

Förvildade äpplen och körsbär utanför tomtmark får man plocka, liksom bär i skog på kommunal mark.

Men där gäller måttlighetsprincipen – man får inte rensa rent eller plocka i kommersiellt syfte. Ta högst en femtedel av det du hittar, oavsett var, rekommenderar Lisen Sundgren. Inte för att lämna kvar åt andra plockare, utan för djurs och insekters skull.

Ogräs som nässlor, kirskål och löktrav är fria att ta, liksom maskrosor, tusenskönor och rölleka – som kan

28

”

irskål är perfekt som sallad, men K det går inte in! Lägger vi kirskål i salladen plockar folk bort den.

Rune Kalf-Hansen, kock

Rallar­ ros.

kokas till ett lugnande kvällste. Den invasiva ­arten parkslide kan ätas som rabarber: plocka de späda gröna skotten på upp till tre decimeter, hacka och fräs med socker och kanel som ingrediens i en smulpaj som knappt kan skiljas från rabarberpaj.

Oavsett stad eller land finns en del undantag från allemansrätten: man får inte ta ekollon eller hassel­ nötter från gren utan markägares tillstånd, men däremot om de fallit till marken.

På bak- och innergårdar i bostadsområden finns ofta buskar som nypon, berberis och hagtorn. Andra exempel är enbär, rönnbär, oxelbär, stenbär, rallar­rosor och svamp – olika sorters champinjoner och fjällig bläck­ svamp trivs till exempel i ansade gräs­mattor.

Foto: ANTONEL/GETTY IMAGES

VINTERN 2020

26-29_Spaning självplock_Vintern 2020.indd 28

2020-11-27 13:16

Enbär.

Glass med granskottssirap.

Foto: GOJAK/­ GETTY IMAGES

LÄSTIPS!

»» Ett axplock

av böcker om ätbart i naturen:

Tacos med tusen­ sköna, löktrav, kirskål och lönnblommor.

Plättar med nypon­ sylt, gräddfil och bärströ.

På ruderatmark – jord som rörts om vid till exempel grävarbeten – växer bland annat svinmålla, penningört och gatkamomill.

MEN VAD KAN man göra av gröna blad och bär? Svinmålla och penningört är lätt peppriga och kan ersätta ruccola i sallader, läggas på pizza eller en macka.

Gatkamomillens små gula knoppar smakar ananas!

Fast det finns så oerhört mycket mer man kan göra, tipsar kocken Rune Kalf-Hansen, som likt Lisen Sundgren har jobbat med vilda växter och mat efter säsong i tjugo år. Tillsammans gav de 2016 ut boken Det vilda köket.

I restaurangbranschen startade trenden för ungefär tio år sedan.

– Då var det mycket nässlor och ramslök, några violer som dekoration. Men har man mycket kirskål och maskrosblad blir det en sallad, och en påse granskott blir en grönsak. Fast det har varit svårt att få tag på större mängder, säger Rune Kalf-Hansen.

Han hoppas på en utveckling liknande den som Bondens egen marknad skapat för småskaligt producerad mat. Men det behövs folkbildning, framhåller han.

– När det är något nytt tror många att de inte kan, att det är svårt att laga till. Kirskål är perfekt som sallad, men det går inte in! Gör vi en färskost med ramslök säger gästerna ”Ah, ramslök!”. Lägger vi kirskål i salladen plockar folk bort den.

Listan över goda ätbara vilda växter kan göras hur lång som helst, förklarar Rune Kalf-Hansen och räknar på rak arm upp timjan, gräslök, kamomill, kvanne, granskott och björk med sav och löv. Syrenblom kan smaksätta desserter, som kräm på jordgubbar och rabarber. Knoppar av maskros kan man steka i smör och vitlök till en bit fisk.

– Det vilda finns ju överallt, men inte året om. Så när kirskålen kommer på våren är det toppen! Det fina med mat efter säsong är att man får längta: ”Äntligen kommer jordgubbarna!”l

Äta vilda ­växter (Lisen Sundgren, 2020) Vildplockat (Niki Sjölund, 2017) Naturens skafferi (­Louise Bondebjer, 2017) Det vilda köket (Lisen Sundgren, Rune Kalf-Hansen, 2016) Stockholms skafferi (Ann Eriksson, Martin Nauclér, 2013)

»» Andra ställen

med bra info om ätbara växter: Naturvårds­ verkets hem­ sida: Sök på ”frågor och svar om allemansrätten” Facebook­ grupper: Vilda ätliga växter i Sverige, SvampKlapp, Vilken svamp?

Instagram: neonatur, mikas_vilda, svampsafari, sparaklover, portionen­ undertian

VINTERN 2020

26-29_Spaning självplock_Vintern 2020.indd 29

29

2020-11-27 13:16

HÅLLBARHET

PREPPING Coronautbrottet har gjort krisberedskap hetare och mer vardagsnära. Prepping handlar inte längre om att lära sig äta rötter, förbereda sig på samhällskollaps och barrikadera sig.

Hjälp varandra i stället, råder experten.

»Strömavbrott » och digitala störningar är de vanligaste krislägen vi behöver vara beredda på att hantera. Den som bor på landsbygden har ofta en beredskap att klara tillfälliga avbrott av olika slag.

Stadsbor är mer sårbara, vana vid att allt fungerar. Men corona blev en väckarklocka som fick många att hamstra, även om det kanske blev fel saker.

Niklas Kämpargård, som utbildat i krisberedskap i tjugo år, ser att efterfrågan på hans kurser och föredrag ökat markant sedan corona bröt ut.

– Det finns ett stort sug efter kunskap, men också krav på att myndigheter agerar. Vi har mist den naturliga kunskapen att ta ansvar för våra liv. Sätts vi i ett läge där vi inte vet vad vi ska göra behöver vi hjälp.

Det finns en stor kunskapstörst, säger Niklas Kämpargård, som också skrivit Krishandboken och flera andra böcker i ämnet.

Brandsläckare och första förband har de flesta i sina hem, liksom förbandslåda och verktyg i bilen. Men med några få enkla åtgärder kan man öka sin beredskap för de vanligaste krislägen vi riskerar att råka ut för. Absolut vanligast är elavbrott.

NIKLAS KÄMPARGÅRD LISTAR fem

saker vi bör försäkra oss om så gott

30

Hållbar krisberedskap för alla – fem enkla saker att ha koll på

Glöm pulversoppor och frystorkad fjällmat, tipsar Niklas Kämpargård.

Fyll hellre på matförrådet med sådant du gillar.

Foto: MATS KARLSSON

vi kan: värme, vatten, mat, kommunikation och sanitet. För att som stadsbo klara värmen under ett längre strömavbrott kan vi till exempel skaffa en mindre fotogenkamin. Sovsäckar är också bra att ha i hemmet.

Viktigare än mat är vatten, åtminstone så att man klarar första dygnet. Det enklaste man kan göra är att ersätta frysklamparna i frysen med ett antal små pet-flaskor. Vid sidan av det är det bra att ha en större dunk vatten i källare eller förråd.

För att hålla sig informerad under en kris kan man aktivera VMA-läget i sin mobiltelefon. Det betyder Viktigt meddelande till allmänheten, sådana som ibland bryter radiosändningar vid exem­ pelvis bränder eller utsläpp av kemikalier. Brand är det vanligaste man varnar för.

Betydligt svårare att gardera sig för är riskerna med trådlös teknik.

Det handlar bland annat om samhällsviktiga system utom vår kontroll, som mobilt bank-id.

– En risk är att våra betalsystem slutar fungera, på grund av strömavbrott, telekomstörning eller sabotage och hackerattacker.

Det är ganska säkra system med backuper, men det är bra att ha en kontantkassa, för att kunna ta en buss eller köpa lite mat. Skulle det behövas kommer i alla fall mindre butiker säkert att ta emot kontanter tillfälligt, säger Niklas Kämpargård.

Något fall där elsystem utan backup slagits ut under en längre tid kommer han inte på. Stora köpcentra har reservkraft, liksom sjukhus och andra samhällsviktiga anläggningar. Störningar före-

kommer ganska ofta, men inom ramarna för vad som accepteras enligt lagar och förordningar, samt avtal med olika operatörer.

En annan digital fara är att vi frivilligt samlar viktig information och funktioner i våra mobiler och på internet. Att ha samma lösenord överallt – eller samla alla lösenord på ett och samma ställe – är inte bra, då kan någon komma åt alla ens hemsidor och appar på ett bräde.

– Ett tips är att använda en funktion i sin mobil för att spåra och kontrollera den på avstånd, så att man kan stänga av viktiga funktioner om den stjäls eller kommer bort.

DEN SOM ÄR bäst skickad att klara en längre kris är den som har ett nätverk av människor kring sig, som inte sitter ensam i hemmet.

Minst lika viktigt som förnöden­ heter, teknisk utrustning och annat materiellt är relationer och närhet.

– Vi fungerar inte särskilt bra på egen hand i längden, vi är faktiskt väldigt dåliga på det. Det är bara i filmer och böcker som hjältar är tuffa och ensamma. I verkligheten är närhet väldigt viktig, säger Niklas Kämpargård.

Att bygga nätverk är därför lika viktigt som att bunkra proviant och skaffa tekniska hjälpmedel.

I södra Europa och andra delar av världen har människor i allmänhet stora nätverk omkring sig, man vet att det finns många som ställer upp när det krisar sig. Här i norr har många sämre kontakt med till exempel föräldragenerationen.

– Äldre generationer har ofta erfarenhet av ett liv utan alla

VINTERN 2020

30-31_Hållbarhet Prepping_Vintern 2020.indd 30

2020-11-27 12:08

på annat sätt, även om näringsoch energiinnehållet är lågt.

– Många växter kan ge oss vitaminer och mineraler som håller oss pigga och vid gott mod. De kan också göra det vi har i krisskafferiet mycket godare.

I Krishandboken tipsar Niklas Kämpargård om vanliga växter som är lätta att lära sig känna igen, som nässla, svinmålla, kärleksört, löktrav och maskrosor. Att torka frukt och bär i en bärtork förlänger hållbarheten nästan oändligt.

Att bygga upp kunskap tar tid, men det är bra att steg för steg lära sig känna igen fler ätliga växter, bär och svampar. Att gå en kurs eller läsa en bok i självhushållning är ett bra första steg. Med några enkla förberedelser står man inte handfallen när krisen kommer.

Att ta tillvara det som finns i naturen innebär inte nödvändigtvis att man behöver lära sig äta rötter, menar Niklas Kämpargård.

Foto: PETER ­BORGELAND

”

i behöver lita på medier och myndigheter, V även om de har fel ibland. Men de korri­ gerar sig i allmänhet när mer fakta Niklas Kämpargård kommer fram.

bekvämligheter, som de kan bidra med. Alla kan bidra, med olika saker i olika åldersspann. Barn har andra varianter av kunskap – till exempel var det en flicka i tioårsåldern som varnade för tsunamin 2004. Hon hade just läst om tecken på fara i skolan, berättar Niklas Kämpargård.

NÄR DET GÄLLER proviant är det

viktigare att ha ett förråd av torrvaror och konserver än att lära sig äta rötter, som man kan tro av

nidbilden av överlevnadskurser.

Köp inget bara för att det har lång hållbarhet, utan hellre några extra förpackningar av sådant man gillar.

Glöm pulversoppor och frystorkad fjällmat, utan välj sådant du känner igen, råder Niklas Kämpargård.

Att ta tillvara det som finns i naturen innebär inte att man behöver lära sig äta de mest kolhydratrika delarna som rötter. Det finns mycket man kan ha nytta av

ATT FÖRBEREDA SIG för de värsta

tänkbara scenarierna blir däremot ofta kontraproduktivt. Det finns gott om forum och grupper på internet där preppar diskuterar samhällskollaps och domedagsscenarier, eller tar avstånd från samhället och bygger parallella strukturer.

– Det finns de som ser faror och människor med onda avsikter överallt. Men det är inte det som skapar säkerhet, utan kunskap.

Det är viktigt att verifiera källor till uppgifter som kan cirkulera i vardag eller kris. Vi behöver lita på medier och myndigheter, även om de har fel ibland. Men de korrigerar sig i allmänhet när mer fakta kommer fram, säger Niklas Kämpargård.

Han ser inte något alternativ till att bygga beredskapen på ett öppet samhälle där människor litar på varandra. Att ta steget till att själv agera och skaffa kunskap kan kännas stort. Kanske kan corona bidra till en attitydförändring när det gäller egen beredskap, tror han.

– Ja, och det tar tid. Många förväntar sig att de får hjälp, men får man inte det och saknar beredskap blir man orolig. Börjar man skaffa sig kunskap är det ett steg mot ökad trygghet. Det vi behöver är trygghet, närhet, mat och vatten.

Mats Karlsson VINTERN 2020

30-31_Hållbarhet Prepping_Vintern 2020.indd 31

31

2020-11-27 12:09

SYMBOLEN Den svenska pappstjärnan är från början en tysk import.

Foto: MARIE ENLUND/ MOSTPHOTOS

Varifrån kommer adventsstjärnan? »De » första julstjärnorna började tillverkas i papper i Tyska Herrnhut på 1880-talet. Idén till dem sägs komma från en tysk missionär, som inspirerats av den svenska stjärngossetraditionen.

Stjärngossarna symboliserade de tre vise männen och pappersstjärnan var stjärnan som lyste över stallet i Betlehem.

32

Det dröjde dock ett tag innan den första, kända julstjärnan kom till Sverige. Det var den tyskfödda professorn Julia Aurelius som hade med sig den när hon 1912 flyttade till Lund. Hennes Herrnhut-tillverkade stjärna var klotrund, med uddar åt alla håll, och belystes med hjälp av en fotogen- eller oljelampa. Genom

personliga kontakter spreds pappersstjärnorna mellan troende familjer i Lund.

1934 började Lunds pappershandlare Bjerre Grahn att importera platta stjärnor från Tyskland.

De var gjorda att hänga i fönstret och belysas med elektriskt ljus.

De fick då namnet advents­ stjärnor.

VISSTE DU ATT...

»» ... gammal

persisk folktro associerar stjärnor med nyfödda spädbarn? När en härskare eller kung föddes, lyste stjärnan extra starkt.

VINTERN 2020

32_Symbolen adventsstjärnan_Vintern 2020.indd 32

2020-11-27 12:11