Arnäs nr1 2017

JUNI 2017

Arnäs Gideå Trehörningssjö Välkommen till sommarens gudstjäster

Välkommen på drop-in dop den 26 augusti!

Dopfesten Emma Forslund ger bästa psalmtipsen

Boris René:

Livsglädjen finns i musiken

I trädgården finns tidlösheten

”Jag vill visa att allt är möjligt”

Kyrkoherden har ordet

Längtan efter sol, glass och nytvättat ”NÄR VET man att sommaren har kommit?” undrade min sjuårige son under någon av de första dagarna av april. ”Ja, men först ska vi väl njuta av våren” svarade jag ”Sen kommer sommaren”.

Han suckade ”Men jag längtar sååå mycket efter sommaren! Jag längtar efter att få bada, värmen och att svettas så mycket så man får en glass! Jag tycker verkligen om sommaren!

Alla är gladare då också!”

Jag hajade till på det där sista om att alla var gladare. Tittade på min son som mötte min blick med ett snett leende ”Ja, det förstår du väl att alla blir glada när man får äta glass!”

JAG LÄNGTAR också efter sommaren. Jag längtar efter doften av hägg och syren, den varma vindens bris, och doften från ett varmt hav som vaggas av sunnanvinden. Doften av nytvättat på torklina är nog ändå den bästa av sommardofterna för mig.

För det betyder att jag har ”sommarlov” och hinner gå ända ut i trädgården och hänga tvätten. Då hänger jag den också med ett leende på läpparna!

Ja, jag hoppas verkligen att sommaren har

”Doften av nytvättat på torklina är nog ändå den bästa av sommardofterna för mig.” kommit när du läser detta. Att du klev ut en morgon och förstod att hon nu var här. Att du får njuta av sommarens dofter, smaker och återuppleva allt ditt goda med sommaren!

När sommaren kommer så låter vi kyrkobyggnaden vila och ger oss ut och firar gudstjänst under bar himmel. Kanske möts vi i någon av sommarens härliga gudstjänster?

Med önskan om en välsignad sommar!

CAMILLA NORDSTRÖM KYRKOHERDE

NAMN- OCH TELEFONLISTA*

Tjänsteinnehavarnas fasta telefoner är också kopplade till deras mobiler Pastoratsexpedition och kansli för Arnäs och Gideå Trehörningsjö församlingar: OBS! Vid helgdag, helgaftnar, vissa klämdagar och kursdagar är expeditionen och kansli stängt.

Pastorats expedition Arnäs: Öppet- och telefontider Mån, Tis, Tor & Fre 9–12 samt Mån & Ons 13.30-17 Obs! V.26-34 Sommaröppettider Mån-Fre 9–12.

Växel/Exp Arnäs Gideå Trehörningsjö Lena Jonsson Berglund Eva Hörnell Beda Högström

0660-37 50 01 0660-37 54 50 0660-37 50 02 0660-37 57 13

Kyrkoherde: Camilla Nordström

0660-37 57 85

Ekonomichef: Katarina Westman

0660-37 55 00

Kyrkogårds- och fastighetschef: Jonny Engström 0660-37 08 76

2

Vaktmästare kyrkogård och fastigheter: Peter Granstedt (Arnäs) 0660-37 53 10 Robert Bohman (Arnäs) Föräldraledig Julia Söderberg (Arnäs) 0660-37 53 44 Anders Karlsson (Trehörningsjö)

0662-200 41 Tommy Sellgren(Gideå) 0663-401 92 Församlingshem: Bokningar av våra församlingslokaler sker via pastorsexpeditionen Husmor och värdinna: Chaterine Norberg (Arnäs) 0660-37 52 07 Monica Lindström (Gideå Trehörningsjö)

0663-401 48 Präster: Camilla Nordström 0660-37 57 85 Ulf Söderlind 0660-37 55 42 Åsa Alexandersson 0660-37 50 10 Cecilia Nelin (Gideå Trehörningsjö)

0663-401 42 Emma Forslund 0660-37 55 02 Diakoner: Ann-Kristin Enberg (Arnäs)

0660-37 57 03

Diakoniassistent: Tina Almqvist Hilli (Gideå Trehörningsjö)

070-369 90 50 Musik: Sven Edsfors (Arnäs) 0660-37 50 80 Oskar Wedman (Arnäs) 0660-37 57 70 Karin Gustafsson (Gideå-Trehörningsjö)

0663-401 39 David Wahlén (Gideå-Trehörningsjö)

070-511 23 57 Barn- och ungdom: Birgitta Al Fakir (Arnäs) 0660-37 52 12 Gunilla Einarsson (Arnäs) 0660-37 52 04 Rose-Marie Andersson (Arnäs)

0660-37 52 04 Ann Nordin (Arnäs) 0660-37 50 17 Malin Hägglöf (Arnäs) 0660-37 54 22 Eva Eriksson (Arnäs) 0660-37 50 75 Karin Gustafsson (Gideå Trehörningsjö)

0663-401 39 Karin Hellström (Gideå Trehörningsjö)

0663-401 90

* Med reservation för ändringar

Juni 2017

Innehåll 1/17 4

Aktuellt Kyrktorn restaureras. Information från begravningsverksamheten. Musikfest i Arnäs. Drop in-dop

7 Kalendarium Välkommen till sommarens gudstjänster.

6

10 Tema: Glädje och musik Boris René ser bitarna falla på plats Sång och musik ger livsglädjen 25 Måltiden en evig och envis tradition 28 Rätt klädd för kärleksfest 30 Konfirmation— så funkar det 32 Hallå där: Diakonhunden Mio

22 Redaktion Varsågod …

Den här tidningen delas ut av Svenska kyrkan till alla hushåll inom Arnäs Gideå Trehörningsjö pastorat. Eftersom vi även informerar om begravningsverksamheten delas den även ut till de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan.

Juni 2017

20 Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Solutions, Katrineholm, 2017.

Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se

En del av AMOS

3

Aktuellt i Arnäs, Gideå, Trehörningsjö

Arnäs kyrktorn restaureras ARBETET MED att restaurera

Arnäs kyrktorn har rivstartat.

Det inledande byggmötet hölls i slutet på februari. Från och med dess har en byggnadsställning med fjorton bomlag rests över alla fyra fasadväggarna och en etableringsplats har installerats för murarlaget.

Byggnadsställningen når hela vägen upp till koppartaket, strax under tornuren som ursprungligen kommer från rådhuset i Hudiksvall. Arbetet med att skydda alla koppardetaljer och fönsterbläck, stuprör och så vidare har genomförts med stor noggrannhet för att inte riskera att förstöras under själva rivningsprocessen.

Stora vackra lister eller gesimser finns på ett antal ställen runt om kyrktornet. På vissa har

I början av maj har arbetet fortlöpt enligt tidsplan. Det omfattande arbetet att med bilhammare bila bort löst sittande puts är ett tidskrävande och tungt arbete. Det är upp till murarna att knacka sig fram i fasaden Kom för att får reda FÄRGPROVER på vad som är gärna förbi!

TILLVERKAS löst sittande under maj putskalk, så Kom gärna förbi oss och se månad för att kallad bom, hur arbetet fortskrider. Under sommaren kommer huvudentrén i slutet av prooch vad som till kyrkan, under byggnadsställjektet kunna är fast. Målningen, att vara öppen avfärga putsen så sättningen är mellan kl 8 och 16. att tornet får samatt all luftkalk ma karakteristiska skall bilas ned. kulör som i slutet på Direkt under putsen 1700-talet. finns både gråsten och

tidens tand tillsammans med mildare vintrar gjort synliga angrepp på putsen och bakomliggande rödtegel. Ett tvärsnitt skärs nu igenom listen för att kunna tillverka mallar som stämmer överens med originalutförandet på listen.

Information från Begravningsverksamheten

Statlig lag styr begravningar DET ÄR INTE Svenska kyrkan

som bestämmer vad som gäller inom begravningsverksamheten. Den styrs av en statlig lagstiftning och ansvaret för verksamheten ligger på kommunerna under länsstyrelsernas och kammarkollegiets kontroll.

De flesta av landets kommuner har dock utsett Svenska kyrkan till begravningshuvudman. Hos oss i Arnäs Gideå Trehörningsjö ligger ansvaret för begravningsverksamheten och kyrkogårdarna på det gemensamma kyrkorådet och dess ordförande Jonas Strandberg. Ansvariga tjänstemän under kyrkoherden är kyrkogårds-och fastighetschef Jonny Engströms och de tre kyrkogårdarnas ansvariga vaktmästare.

4

Den som är folkbokförd i Sverige är skyldig att betala en begravningsavgift som oavsett ålder, inkomst, bostadsort och tro, ger rätt till vissa tjänster inom begravningsverksamheten.

Men avgiften täcker inte alla kostnader i samband med dödsfall, begravning och gravskötsel. Skötseln av graven är till exempel en sådan kostnad som gravrättsinnehavaren själv måste stå för. Om man inte sköter detta själv så kan man teckna olika former av avtal med kyrkogårdsförvaltningen.

Ta kontakt med kyrkogårdsvaktmästaren eller Lena Johnsson-Berglund på pastorsexpeditionen så får du veta mer om vad som gäller och vad det kostar.

rödtegel. Det är lätt att imponeras av byggmästarna under den tid då kyrkan uppfördes. Stenar i storlek upp till ett tons modell är inte ovanliga att hitta långt upp i kyrktornet. Stockarna från samma tidsperiod i gott skick stöder fortfarande upp större delen av tornet.

NÄR NU ställningen är på plats är det också lättare att inspektera skador på bland annat lanterninen. Senaste tillfället lanterninen målades om var 90-talet med linoljefärg som på sina ställen har börjat spricka. Därför kommer ytterligare ställning att byggas efter semestertider och lanterninen kommer att målas om.

JONNY ENGSTRÖM Kyrkogård och fastighetschef

Personalnytt

Anders Karlsson, kyrkvaktmästare i Trehörningsjö, går i pension i sommar. Vi tackar för hans år som kyrkvaktmästare i församlingen och hans alltid så vänliga och generösa bemötande och önskar honom en välsignad tid som pensionär.

Färdtjänst till gudstjänsten

Kyrktaxi till gudstjänster och samlingar erbjuds till äldre som inte har tillgång till bil inom alla våra församlingar till en relativt låg egenavgift. Kyrktaxiavgifterna 40 kr/enkel resa. OBS! att detta gäller endast taxiresor som bokas hos Landsjö taxi 0660-25 31 41, 25 30 51 och JS taxi 0663-500 38.

Juni 2017

Drop in-dop Att bli döpt eller döpa sitt barn är aldrig försent och behöver inte vara krångligt. Vi erbjuder drop in-dop under en sensommardag, ingen föranmälan krävs. Ni kommer till kyrkan och möts av en präst som tillsammans med er går igenom gudstjänsten. Ni får möjlighet att välja på ett antal psaler, böner och musik.

Dopdräkt för barn och vuxna finns att låna, men det går bra att döpas i de kläder ni själva valt. Bjud gärna med släkt och vänner!

Efter dopet bjuds alla på fika i vår mysiga sockenstuga.

Om du som vill bli döpt är under 18 år måste samtliga vårdnadshavare ge sitt medgivande.

Har ni frågor kontakta gärna pastorsexpeditionen på telefon 0660-37 50 01.

FOTO: JOAKIM CARLSTRÖM/IKON

”En vänlig grönskas rika dräkt har smyckat dal och ängar. Nu smeker vindens ljumma fläkt de fagra örtesängar, och solens ljus och lundens sus och vågens sorl bland viden förkunna sommartiden”

Arnäs kyrka lördag 26 augusti kl 11–15

Ur Svenska psalmboken psalm 201

Drop in-dop

Välkomna till musikfest i Arnäs!

Att bli döpt eller döpa sitt barn är aldrig försent och behöver inte vara krångligt!

FÖRSTA HELGEN efter mid-

sommar är det nu tradition med musikfestival i Arnäs kyrka. Även i år blir det fem konserter under två sköna sommarkvällar med högsta klass på de gästande musikerna. I år blir det ett fokus på den klassiska duo-formen, men en jazztrio får vi också plats.

Som brukligt bjuder Arnäs församling på entrén.

På fredagen inviger vi årets festival med musik av Johann Sebastian Bach. Spelar gör violinisten Semmy Stahlhammar, förste konsertmästare på Kungliga Operan och Maria Robertsson som spelar på församlingens fantastiska cembalo.

Vid den andra konserten får vi möta en jazztrio med saxofonisten Samuel Muntlin, uppvuxen i Nordmaling, i spetsen som bjuder på kända och somriga melodier för gammal som ung.

Lördagen inleds med de skönsjungande systrarna från Multrå: Sara och Anna Sandström som Juni 2017

tillsammans med Jan Karlsson Korp vid flygeln ger oss duetter från operans värld och annat örongodis. De följs av en duo med två mycket skickliga och prisbelönta musiker från Tjeckien, Duo du Rêve, vars konsert kommer att bli en av festivalens höjdpunkter!

Vår festival avslutas av ytterligare en duo, den mest klassiska av alla violin/piano, med den välkände violinisten Ronnie Weber och pianisten David Wärn.

På söndagen 2 juli har festivalen en coda (svans) klockan 12 på Gideå hembygdsgård där ni i en utomhuskonsert kan lyssna till sångerskorna och musikerna Matilda Bodagård och Maja Långbacka och deras program ”Inspiratörerna” där de hyllar sina kvinnliga förbilder bland kompositörer och textförfattare.

En konsert där klassisk musik och folksånger samsas med pop och country.

Varmt välkomna till Musikfest i Arnäs!

Vi erbjuder drop in-dop under en sensommarendag, ingen föranmälan krävs.

Ni kommer till kyrkan och möts av en präst som tillsammans med er går i genom gudstjänsten. Ni får möjlighet att välja på ett antal psalmer, böner och musik.

Dopdräkt för barn och vuxna finns att låna, men det går bra att döpas i de kläder ni själva valt. Bjud gärna med släkt och vänner!LÖRDAG 1 JULI

Program

Efter dopet30 bjudsJUNI alla på fika i vår mysiga sockenstuga.

FREDAG

18:00 ARNÄS KYRKA, LÖRDAG 19 AUGUSTI 11.00-15.00 ROMANSER OCH DUETTER 19:00 Om du som vill bli döpt är under 18 år måste samtliga vårdnadshavare ge sitt medgivande.

Har ni frågor kontakta gärna pastorsexpeditionen 0660-37 50 01 Sara och Anna Sandström, JS BACH - VIOLIN OCH CEMsopraner BALOSONATER Jan Karlsson Korp, piano Semmy Stahlhammar, violin Maria Robertsson, cembalo 20:30 JAZZ OCH SVENSKA SOMMARVISOR Samuel Muntlin, saxofon och träblås Marcus Sturewall, piano och dragspel Ludvig Eriksson, kontrabas

19:30 DUO DE RÊVE Jana Jarkovská, flöjt Bohumír Sthelík, piano 21:00 VIOLIN/PIANO Ronnie Weber, violin David Wärn, piano

Sommarens musikfestival i Arnäs kyrka 30 juni och 1 juli.

5

Dopet

En fest för både barn och vuxna Vi har ställt tre frågor om dopet till prästen Emma Forslund som är vår nya komminister i pastoratet sedan december 2016.

Vad är det bästa med att få döpa?

– Att få dela en så högtidlig dag med dopfamiljen och att få be och välsigna barnets liv.

Jag har hittills bara döpt bebisar och barn och det är fantastiskt att få vara med och tacka för det nya livet. Dopet blir en påminnelse om att vi tillhör Gud och i dopet får vi säga ja till Guds önskan om relation. Men det är en relation som vi får växa i under livet, det är det den långa dopklänningen vill illustera.

– Sedan är det alltid spännande med bebisar och barn för det går inte att förutse hur de ska reagera. Men jag har upptäckt att de flesta är fascinerade av vattnet. Vattnet är livsviktigt för människan och för att något ska kunna växa så det är en stark symbolik i dopvattnet.

–Det är också jättekul att få hälsa en ny medlem välkommen till församlingen! För genom dopet förs vi in i kyrkan och blir medlem i Svenska kyrkan. Tillsammans hör alla döpta ihop med Kristus och med varandra, de är häftigt. Som förälder tyckte jag det kändes bra att låta min son döpas och på så sätt finnas med i ett större sammanhang.

Har du någon favorit-doppsalm?

– Åh, jag har många som jag tycker är bra men just nu är en psalm som heter Innan min favorit. Det är nummer 899 och den finns i den lilla orangea psalmboken som heter Psalmer i 2000-talet. Den passar lika bra vid både barn- och vuxendop och är inte speciellt svårsjungen. Den känns modern och så gillar jag att den beskriver hur Gud omsluter oss, redan innan vi föds, genom hela livet men också när vi dör. Det är ett hopp som dopet vill förmedla, att Guds kärlek sträcker sig över både liv och död.

6

Vi ska ha drop-in dop den 26 augusti.

Vad tänker du om det?

– Jätteroligt! Dopet är ingen prestation utan är en gåva som vi får av Gud och att då kunna få döpa sig utan att känna sig hindrad av planering och förberedelser tycker jag känns klockrent. Det är alltid en fest när ett barn eller vuxen döps och det kommer det även vara den här dagen. I sockenstugan

kommer det serveras dop-fika för alla som är med på dopet. Dopgudstjänsten är precis som vanligt med musik, psalmer och böner.

Det finns dopdräkt att låna för barn och vuxna men det går lika bra att döpas i sina vanliga kläder. För den som ska döpas är det allts bara att dyka upp, vi fixar allt annat!

Psalmtips Psalm 899 – Innan Text & Musik: T Boström Innan verkligheten vaknat har du vakat över mig.

Innan första andetaget har jag andats djupt i dig.

Innan, innan, innanför bor du i mitt hjärta.

Innan någon visste om mig har du kallat mig vid namn.

Innan stormarna bedarrat har jag vilat i din famn.

Innan, innan, innanför bor du i mitt hjärta.

Innan vågorna har lagt sig har du vaggat mig till ro.

Innan någon öppnat dörren har du tänkt var jag skall bo.

Innan, innan, innanför bor du i mitt hjärta.

Innan livet ens har börjat har du burit det till slut.

Innan döden slutit in mig har du öppnat vägen ut.

Innan, innan, innanför bor du i mitt hjärta.

Juni 2017

Gudstjänster

Kyrktaxi

Välkommen till sommarens gudstjänster!

Gudstjänster– för mer information se annonsering i tidningen 7 och vår hemsida www.svenskakyrkan.se/arnas För vägbeskrivningar se hemsidan eller kontakta pastorsexpeditionen 0660-37 50 01.

4 JUNI

10.00 18.00

6 JUNI

Mässa i Arnäs kyrka Musik i försommarkväll, Trehörningsjö kyrka

12.30

Mässa på Linatorpet, Medeltidsdag, Trehörningsjö

10.00

18.00

Gudstjänst, Sommarfest, Alne församlingsgård, Musik i försommarkväll, Gideå Kyrka

11 JUNI

18 JUNI

10.00 Sommargudstjänst, Lidböle fäbodar 11.00 Gudstjänst, Lomvikens byastuga, Trehörningsjö 24 JUNI

11.00 Sommargudstjänst Linatorpet, Trehörningsjö

25 JUNI

09.00

10.00

13.00

Pilgrimsvandring startar vid Kyrkporten Arnäs Pilgrimsmässa, Trefaldighetskällan, Arnäs Sommargudstjänst, Björkhem, Gideå

2 JULI 11.00 Sommargudstjänst

Gideå hembygdsgård,

sammanlyst i pastoratet

Juni 2017

Kyrktaxi till gudstjänster och samlingar erbjuds till äldre som inte har tillgång till bil inom alla våra församlingar till en relativt låg egenavgift. Kyrktaxiavgifterna 40 kr/enkel resa. OBS! att detta gäller endast taxiresor som bokas hos Landsjö taxi 0660-25 31 41, 25 30 51 och JS taxi 0663-500 38.

9 JULI 10.00 Sommargudstjänst,

Sockenstugan, Arnäs 11.00 Sommargudstjänst,

Skallbergsstugan, Gideå 16 JULI 14.00 Sommargudstjänst,

Brunsnylands bönhus 11.00 Sommargudstjänst,

Forsgården, Lemesjö 23 JULI 10.00 Sommargudstjänst

på Stranneberget 11.00 Sommargudstjänst i Betulaparken

bredvid affärn i Gideå 3O JULI 10.00 Sommargudstjänst,

Lilla Buröholmen,

båt från Dekarsögårdens brygga 11.00 Sommargudstjänst,

Långvattnets fäbodar, Trehörningsjö 6 AUG 10.00 Sommargudstjänst,

Arnäs Hembygdsgård 11.00 Sommargudstjänst,

Hembygdsgården, Gideå 13 AUG 10.00 Sommargudstjänst,

Alne församlingsgård 11.00 Sommargudstjänst,

Nordsjö byastuga, Trehörningsjö

VÄLKOMMEN TILL SOCKENSTUGAN I ARNÄS – EN RASTPLATS! Sockenstugan öppnar veckan efter midsommar. Guidning av Arnäs kyrka, möjlighet till reflekterande vandring i meditationslabyrinten och fika är några av de aktiviteter som i år sker kring sockenstugan. Även pilgrimsvandring över Arnäsbacken historiska höggravsfält med besök vid den heliga trefaldighets källa kommer att erbjudas.

20 AUG 10.00 Mässa, Konfirmandjubileum,

Arnäs kyrka 11.00 Mässa, Konfirmandjubileum,

Gideå kyrka 27 AUG 19.00 Mässa, Kärlekens kapell, Arnäs 18.00 Musik i sommarkväll,

Trehörningsjö kyrka

7

Hållbart: Sommarfika I en berså, på stranden, på en filt i gräset – eller på verandan medan regnet vräker ner.

Sommaren är tid för fika, och naturligtvis drar du nytta av fruk och bär i säsong.

Fira sommaren med bär Diakonens enkla bärtårta

När svenska kyrkan bad om klimatsmarta recept under Fastekampanjen för några år sedan, skickade Katarina Redegard, som då var diakon i Tranemo församling, in ett av sina mest flitigt använda. ”Det är ganska enkelt att hitta ekologiska, närproducerade, rättvist producerade ingredienser till den här kakan”, skrev hon.

FIKA I EN SOMMARKYRKA

Alla fina gamla – och nya – kyrkor runt om i landet berättar om kristen tro, men också om landets och den lokala platsens historia. Under sommaren håller många kyrkor extra öppet för den som vill upptäcka kulturarvet, gå på gudstjänst eller andakt, konsert, utställning eller något annat arrangemang.

På flera håll ordnas också café i anslutning till kyrkan.

Duka med naturen ETT KAFFEBORD MED BERSÅSTÄMNING skapar du

utomhus eller inomhus med många små vaser, kanske glas du hittar på loppis, på brickor i olika stil.

- Generellt kan man säga att ängsblommor och trädgårdsblommor har kortare hållbarhet än snittblommor, men å andra sidan är de ju gratis, säger floristen Thomas Malm.

Han tycker om att blanda plockade och köpta blommor, eller ibland bara ta in en tuva gräs. Att sommarblommor kan ta med sig insekter in är inget att oroa sig över.

- Det är samma sak med mossa vid jul. Det går inte att undvika djuren. Vi får räkna med dem.

Enstaka tapetrullar kan du hitta väldigt billigt på rea, och de blir roliga löpare som kan variera dukningen på oväntade sätt.

Thomas Malm har ännu ett oväntat sommardukningstips: - En vattenmelon är en superbra vas! De tär som om den har inbyggd oasis att sticka blommorna i.

8

Ugn 175 grader, ca 20 min 125 gr smör 5 dl havregryn ½ msk bakpulver 2 ½ dl vetemjöl ½ dl sirap 2-2 ½ dl råsocker 2 ägg Valfri mängd färsk eller konserverad frukt, färska bär eller sylt Vispgrädde eller glass En rund kaka (dubbel sats blir lagom till en långpanna) Gör så här: Smält smöret i en gryta, låt det svala lite och rör sedan ner de övriga ingredienserna (bakpulvret blandat med mjölet).

Smörj en form med löstagbar botten. Spänn gärna fast bakplåtspapper i botten.

Tryck ut degen i formen. Grädda kakan mitt i ugnen i ungefär 20 minuter, eller tills den är gyllengul. Inte för länge, för då blir den torr!

Låt kakan svalna.

Lägg på färska bär eller frukt (eller sylt!), och servera kakan med vispad grädde eller glass.

Fler goda kakor: Baka med årstiderna, Verbum

Juni 2017

Tema: Glädje & Musik

FRÅN EN PASSION ... till en annan. Boris Renée bytte fotbollen mot musiken.

Nu vill han ge tillbaka till de som hjälpte honom en gång, och visa på en väg framåt för de ungdomar som tror att allt är kört.

BORIS

ser bitarna falla på plats

Han dök upp på scen i Melodifestivalen som ett okänt kort, ett energiknippe som gick hem även i år. Men bakom den sprudlande ytan finns ett allvar, och en djup övertygelse om att bara göra det som känns äkta.

10

# X 2016

11

Tema: Glädje & Musik DET VAR EFTERHÄNGSNA skador som till slut fick honom att

annat sätt. Det är mest de yngre som kommer fram, och särskilt kidsen tar verkligen till sig. De kommer fram och kan hela låten, de är fantastiska. Det är härligt att ha den positionen, jag vill inspirera den yngre generationen.

Här lyser det plötsligt igenom vad det är han verkligen vill med musiken. Fotbollen var kul, men genom musiken ser Boris möjligheter att verkligen inspirera och påverka.

– Det finns så många människor som har banat vägen för mig, nu känner jag att jag vill ge tillbaka.

våga testa musiken, men under Melodifestivalen 2016 försökte Boris Renée fortfarande kombinera elitfotboll och schlager.

– Min klubb då, Degerfors, de var fantastiska. De lät mig flänga fram och tillbaka. Men det är svårt att ställa om mentalt, gigga en dag och träna en dag. Jag hade spelat sedan jag var elva, och haft proffskontrakt sedan jag var 18, så det var hela mitt liv.

Så när det gick vägen ända fram till final, såg han det som ett tecken på att det verkligen var dags för ett nytt spår. Och i årets festival tog han sig också till final, och lämnade inte någon oberörd med sin sprudlande glädje på scenen.

Boris medger att han fått möjligheten att gå från en passion till en annan i livet – och lyckats riktigt bra med det.

– Det är en välsignelse, att jag först har fått hålla på så mycket med fotbollen, och nu har kunnat gå över till musiken.

Det är två grejer som jag alltid har älskat, men jag trodde aldrig jag skulle få hålla på med musiken professionellt.

SÄRSKILT VIKTIGT är det för honom att ge något tillbaka,

att ta sig tid att möta alla de unga fans som kommer fram till honom, speciellt när han är hemma i Örebro.

– Det är så skönt att stå där och visa att allt är möjligt. Det är fantastiskt att kunna visa den yngre generationen att jag kunde ta mig ända hit, trots att jag växte upp i samma stökiga område som de bor i nu.

Visst kan man bli en förebild även som fotbollsspelare, men Hur har livet förändrats? inte på samma sätt, menar Boris.

– Det är mycket mer hektiskt. Jag är ute och träffar folk, går – Inom fotbollen flockas kidsen kring dig så länge du är bra, på olika events. Men jag utvecklas en massa. Förr var det mer så länge det går bra för laget och så länge du sticker ut. Det är träna, äta, sova, nu får jag möta människor och det är någonmycket lättare att försvinna inom fotbollen, så fort du inte är ting jag alltid kan få ut något av. Det finns alltid något att lära någon längre. Står du på scen kan du alltid inspirera, oavsett sig när man möter andra människor. hur det går i Melodifestivaler och annat.

Varje människa har sin egen energi som är unik. På det Han kom till Sverige som 2-åring och växte upp med mamviset tror jag att jag kan ge till dem jag möter också. ma och tre äldre bröder i området Vivalla i Örebro. Ett områÄr det roligare att stå som soloartist på scen än att vara en av de som, om du googlar på det, beskrivs som en stadsdel med elva i ett lag? stort utanförskap och hög arbetslöshet.

– Jag får ofta den där frågan och jag kan faktiskt – Jag var aldrig strulig själv, jag hade en bra uppinte alls hålla med om att det är så. Det är inte växt, men jag hade kriminaliteten runt omkring bara jag, det är producenter, stylister, skivbomig hela tiden. Det är ett område med dåligt lag – ett helt lagarbete. Jag må vara ansiktet rykte, och det hade kunnat gå hur som helst. utåt och den som står på scen, men det är Jag hade aldrig varit där jag är i dag om det var inte alls Boris grej före fortfarande ett helt lag som jobbar. inte hade varit för Gud. Melodifestivalen 2016.

Att folk numera känner igen honom på Boris pratar mycket om välsignelser.

– Det blev väl att man dansade gatan har hittills bara varit positivt.

Tron är en naturlig del av hans tillvaro, till Michael Jackson när man var – Ja, jag har ju blivit offentlig på ett och ännu mer så sedan han tog språnget ut liten, men inte mer än så.

DANS

Att sätta ihop sång och steg blev en utmaning, men nu är dansen hans nya träning.

FOTO: JESSICA GOW/TT

Boris René sjunger bidraget Her Kiss i Melodifestivalens final 2017.

12

2012 spelade Boris Lumbana, som Boris René hette då, för Örebro SK i allsvenskan.

Juni 2017

”Det finns så många människor som har banat vägen för mig, nu känner jag att jag vill ge tillbaka.”

i det okända och gav sig in i musiken. Han kommer dock inte från någon religiös familj.

– Det har funnits där. Mamma har alltid sagt, som för att påminna mig: ”Glöm inte Gud”. Men jag kan bara minnas kanske en enda gång när vi gick vid kyrkan, och det måste ha varit vid någon jul. När växer upp sen, och möter motgångar i livet, ja, då börjar man ju fråga sig vem den här Gud egentligen är.

Och då börjar man tänka. Så min riktiga tro fick jag på äldre dar.

Att han fick en vuxen tro påverkade definitivt beslutet att sadla om.

– Absolut! Jag hade aldrig vågat annars. Jag hade tänkt på det, fast var inte riktigt säker. Men så sa Gud: ”Nu Boris, nu tar vi nästa steg!” Då följer man. Det blir så när man vandrar med Gud, han slänger in en i olika saker.

Boris så engagerad att han vänder på rollerna. Han börjar nyfiket fråga ut både mig och fotografen om våra livsresor, om inte vi varit med om liknande saker.

– Det är så häftigt när allting faller på plats och man blir knuffad åt ett håll tills det inte går att hålla emot. Då måste man följa, även om det känns läskigt.

SÅ BORIS svarade: ”Jag litar på dig, vi kör!” Och resten är his-

FÖR ÄVEN OM HAN känner att beslutet var helt rätt, är han

toria, åtminstone början på en historia.

– Det är en upptäcktsfärd. Ibland frågar jag rakt ut: ”Vad är det du hittar på nu, Gud?”, men jag måste lita på att han guidar mig rätt.

Här får vår intervju en oväntad vändning. När det börjar handla om den personliga resan, alla sammanträffanden som ledde fram till beslutet att släppa fotbollen för musiken, blir

Boris René.

Namn: Boris Lumbana (artistnamnet René är taget efter pappa Jean René Lumbana som bor kvar i Kongo).

Född: 19 juni 1991 Kinshasa, Kongo. Kom till Sverige som tvååring och flyttade runt mycket.

Bor: Örebro.

Längd: 1,86.

Pratar: Franska, lingala, svenska och engelska.

Familj: Mamma och tre bröder.

Idrottsmerit: Började som senior i Örebro SK. År 2011 lånades han ut till isländska KA Akureyri, och 2014 skrev han på för Degerfors IF. Avslutade karriären sommaren 2016.

FOTO: CONNY SILLÉN/TT

medveten om att detta är en resa som bara har börjat.

– Nu måste jag lära mig förstå vad det innebär att vara artist. Ända sen hela den här Mellogrejen startade har jag tänkt att det är en enda lång intensivkurs. Om jag går vidare eller inte, allt sådant är bara bonus.

Vi går ut genom skivbolagets kontor för att ta bilder, och det tar sin lilla tid, för Boris ska titta in och hälsa på någon i varje rum vi passerar. Hela han utstrålar glädje och energi, något som också lyser igenom på scenen.

Boris känns helt enkelt äkta, och kanske är det mycket därför han bara fått respekt från kollegorna i musikbranschen, trots att hans djupa tro får rejält med utrymme att märkas i vardagen – bland annat är han helnykterist.

– Jag tror det hänger på hur du själv bemöter andra människor. Jag är inte bättre än någon annan för att jag tror.

Jag kan inte respektera någon annan mindre för at t de tror på något annat eller inte tror alls. Vi möter varandra med respekt, då fungerar det.

Boris är däremot hård mot sig själv, och rannsakar ständigt sina val när det gäller karriären.

– Du måste hela tiden våga fråga dig: varför gör jag det här?

Det är inte alltid du har rätt anledningar, och då får du backa. Även låtarna han framför måste kännas helt rätt. En del material skriver han själv, annat får teamet runt om honom ta fram.

– Men de känner mig så väl att det flyter på. Vi har jobbat så nära varandra att de vet vad jag kan sjunga och inte. Allt jag gör måste kännas ärligt och träffa mig där jag kan stå för det.

ANSIKTET LYSER av entusiasm när han pratar om vilken chans det är han har fått.

– Jag har fått den här plattformen, och jag vill verkligen göra vad jag kan av chansen. När jag frågar mig varför jag vill fortsätta med musiken, då måste svaret alltid vara att jag gör det för att jag vill inspirera.

Bara när vi börjar prata om framtidsdrömmar blir Boris lite förtegen.

– Det är upp till Gud, säger han och skrattar, men han menar faktiskt allvar.

– Jag vill inte så gärna prata om framtiden. Det är en skör grej att dela med sig av, något jag bara anförtror min närmaste familj. Så fort du öppnar upp och vågar prata om dina drömmar, ser folk det som att de har någon slags rätt att gå in och ifrågasätta din dröm. Jag vill hellre jobba i det tysta. Resultat är trevligare, de får tala för sig själva. Men jag är mycket tacksam för var jag är nu.

SARA GRANT

Juni 2017

13

Tema: Glädje & Musik

Sång och musik ger livsglädje Musik får äldre att må bra — både fysiskt och mentalt. Men den kan även skapa livsglädje och ge ökad gemenskap. I Sundbyberg genomsyrar musiken hela äldreomsorgens verksamhet.

INOM DEMENSVÅRDEN används musik och

sång för att lugna, väcka minnen och öka livskvalitet, men även för att skapa ökad kommunikation. Dessutom stimuleras hjärnan och kroppens rörelseförmåga av musik. Även för äldre utan någon demenssjukdom alls, kan musik och sång ha stor inverkan på både livskvalitet och hälsa.

En person som har stor kunskap på det här området är musikterapeuten Katarina Lindblad, som forskar om musikens inverkan på äldres hälsa och välbefinnande. År 2012 arbetade hon i ett projekt som gick ut på att forska fram en modell för hur vårdpersonal kan använda musik i sitt arbete med äldre med demens.

– Musik används ganska ofta inom demensvården, genom allsångsstunder och som underhållning, vilket har ett jättestort värde. Men vi som musikterapeuter vet att man kan göra så mycket mer. Man kan använda musiken för att få kontakt och för att hjälpa relationer på traven mellan en person

14

med demenssjukdom och den friska anhöriga eller med personal, berättar hon.

PROJEKTET, SOM fick stöd från dåvarande regeringens satsning ”Kultur för äldre”, genomfördes på tre olika äldreboenden.

Grundtanken var att arbetet skulle ske tillsammans med personalen och de boende, och under arbetets gång utvärderades vad som fungerade och vad som inte gjorde det.

– Till en början möttes jag av en förundran över vad jag gjorde där. Det kan verka så självklart att komma ut på ett boende och säga: ”Nu ska vi sjunga med de äldre så blir allting så bra”. Men det finns en risk att det krockar med den vårdkultur som redan finns, som handlar om mediciner och fysisk vård och man undrar hur musik kan vara en vårdåtgärd. Så det gäller att ha ett öppet förhållningssätt, menar Katarina Lindblad.

Efter 2,5 år i projektet utarbetades en hel modell som består av flera olika pusselbitar, och med hjälp av den kan personalen plocka

”Men det handlar inte om att sjunga vackert utan om kontakt och kommunikation, ungefär som när man sjunger för ett barn.” ut och använda det som passar bäst på just det boende där de jobbar.

En av bitarna handlar om att sjunga i vårdsituationen, med och för den äldre, vid tillfällen som kan vara besvärliga, som till exempel morgontoalett, påklädning och sänggående.

– Sjunger man för de äldre så är det avledande, fokus ligger på något annat, säger Katarina Lindblad. Hon upptäckte dock ett hinder för vissa att testa detta arbetssätt: Juni 2017

Musikterapeuten Lis Jacobsson vill att fler äldre ska få tillgång till musik.

personalen känner att de inte kan sjunga.

– Men det handlar inte om att sjunga vackert, utan om kontakt och kommunikation, ungefär som när man sjunger för ett barn, fortsätter hon.

Nästa fråga är vad man ska sjunga.

– Många som arbetar inom äldreomsorgen kommer från andra kulturer, men svaret är att man kan sjunga vad som helst. Rösten, takten och känslan i till exempel en vaggvisa låter likadant i hela världen. Att få veta det en välJuni 2017

dig lättnad för många, menar Katarina Lindblad, som när projektet var slut arbetade fram en webbutbildning om musik i demensvården, tillsammans med Svenskt Demenscentrum, Till den spelade de in 17 tidlösa sånger, som personalen kan använda i sitt arbete om man vill sjunga tillsammans.

En fråga som kan dyka upp är hur personalen ska hinna med att få in musiken i en vardag med underbemanning, och ständiga sysslor som städning och omvårdnad. Men

enligt Katarina Lindblad finns det lösningar.

– Många musikaliska inslag som att sjunga, nynna, tralla eller lyssna på musik, kan göras samtidigt som man arbetar med annat, menar hon.

I projektet kunde man se att när musiken finns med som ett naturligt inslag i verksamheten, så ger det mycket gemenskapen även inom personalen.

– Det blev roligare för personalen och de kände sig mer motiverade. På ett ställe fick 15

Tema: Glädje & Musik

Att tralla, nynna och sjunga kan få de dagliga rutinerna att gå lättare.

de till och med ner korttidssjukskrivningen eftersom personalen trivdes bättre och var tryggare med varandra. De tyckte att de hade fått redskap att komma vidare i besvärliga situationer, berättar Katarina Lindblad.

LIS JACOBSSON arbetar som musikterapeut

inom äldreomsorgen i Sundbybergs kommun. Hennes uppdrag är att använda musik som omvårdande metod på kommunens fem boenden med totalt 400 äldre, och hon är en av få, om inte den enda i landet som arbetar heltid med detta uppdrag inom vård och omsorg.

– I början handlade det i första hand om att höja livskvalitén hos de äldre genom musik och rörelse. Ett förebyggande och friskvårdande arbete där jag även berättade om sångens effekter på hälsan och hur stora

Musiken är underhållning och glädje, men föder också kontakt och kommunikation.

Den talar till hela människan.

hälsoeffekter det finns när man rör sig till musik, berättar hon.

Fokus har sedan dess framför allt legat på att musiken ska bli ett naturligt inslag i den dagliga omvårdnaden. All personal har fått en grundutbildning, för att lära sig om musikens och rörelsens betydelse, med syftet att ge personalen nycklar till hur de ska kunna använda musiken i den dagliga verksamheten.

– Musiken i sig är ju hälsobringande och påverkar alla de mänskliga dimensionerna och jag vill skapa möjligheten att stärka hela människan, säger Lis Jacobsson, som menar att musiken även skapar kontakt mellan de boende och att det är tydligt att detta bidrar till att höja stämningen och livskvaliteten, men även kontakten med personalen.

FYSISKT – Stimulera hjärta och hjärna, puls, andning och – Vårdarna får en fördjupad hormonbalans. Motivera till kroppslig rörelse, och förbättra känsla av anknytning till de motorik och balans. äldre och det bidrar till att PSYKISKT – Fånga uppmärksamheten och ”väcka” en person, höja livskvaliteten för alla, göra henne mer närvarande. Bekräfta en person i hennes livs­ säger hon och berättar historia och känsla av identitet. Motverka symtom som oro och om en konstnärinna som nedstämdhet och öka välbefinnandet. helt tappade sin identitet SOCIALT – Stimulera interaktion, kommunikation och samar­ när hon flyttade in på ett bete. Underlätta kontakt och ett mänskligt möte som motver­ boende, och var på väg in kar känslan av ensamhet och isolering. Påverka stämningen på i en djup depression. avdelningen och skapa en god social miljö.

– Hon var sjuk, men KOGNITIVT – Stimulera minne och tal, väcka minnen. Öppna var helt klar i huvudet och associationsbanor och därmed skapa nya möjligheter till meningsfulla samtal. hade kvar sin kompetens.

ANDLIGT – Erbjuda en väg till andliga upplevelser. Sångtexter När vi fick reda på att klasom tröst, hopp och försoning kan lindra existentiell oro. sisk musik betydde mycket för henne, lät jag en av mina Källa: ”Mötas i musik – musik som omvårdnad i demensvården

MUSIK KAN PÅVERKA

Katarina Lindblad.

Socionom, musikterapeut, kon­sert­ sångerska och presenta­ tör i Sveriges Radio P2/ Berwaldhallen sedan 1991.

Har nu en doktorand­ tjänst i musikvetenskap vid Örebro universitet, där hon forskar om äldre mäns hälsa och musik.

praktiserande musikterapistudenter komma in och jobba med henne.

I NÄSTA steg funderade Lis Jacobsson och personalen över hur musiken och konsten skulle kunna kombineras och ordnade en vernissage där kvinnans tavlor visades och musiken som hon inspirerats av i sitt konstnärskap spelades, vilket fick kvinnan att komma tillbaka igen.

– Det har betytt allt för henne och för hennes välmående. Efter vernissagen sa hon att hon kände att hon fått tillbaka sin identitet, men även livslusten, och hon blev mer tillfreds med att bo på boendet, eftersom hon nu var sedd och bekräftad för den hon var.

ANN-CATHRINE JOHNSSON

Fotnot: Webbutbildningen Mötas i musik – musik som omvårdnad i demensvården finns kostnadsfritt på Demenscentrum.se

” av Katarina Lindblad (Svenskt Demenscentrum)

16

Juni 2017

VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ HELSINGBORGS DATORSERVICE

-CAMPING MED HÖG STANDARD STUGOR OCH VANDRARHEM NÄRA HAVET

Vi är etablerade i Helsingborg sedan 2009 och är idag stadens största Dator/IT Service Center. Hos oss kan ni tryggt lämna in er dator där våra kompetenta och service inriktade tekniker kan ta hand om ert problem. Våra mobila tekniker besöker er hemma eller på företaget där vi reparerar, kommer med förlsag på lösningar eller ger enklare handledning. (För privat personer finns det möjlighet till RUT Avdrag på 50% av fakturan) Välkommen!

PERFEKT FÖR FAMILJER

sandstrand, lekparker, hoppkudde, butik, minigolf, restaurang mm

SOMMARPROGRAM

med midsommarfirande, gospelvecka, Gullbrannafestivalen, sportvecka, barnkördagar, golfdagar mm

Gasverksgatan 33, Helsingborg • Tel. 042-400 44 66 www.hbgdatorservice.se • info@hbgdatorservice.se

Välkommen till Vallentuna Vägkyrka: Vallentuna kyrka är öppen måndag-fredag 10/7-4/8 kl 10-16.

Sommarcafé: måndag-fredag 26/6-4/8 kl 09.30-11.30.

En mil söder om Halmstad

WWW.GULLBRANNAGARDEN.SE WWW.GULLBRANNAFESTIVALEN.COM ÅRETS CAMPINGFÖRETAGARE 2013 (SCR)

Sommarkvällsmusik: alla söndagar 2/7-27/8 kl 19.00.

Kyrksafari: torsdagarna 6/7 och 17/8. www.vallentunaforsamling.se 08-511 862 00. Vi finns även på Facebook.

NÅDEN BLOMMAR I NÖDENS KAOS Genom sina intensiva, gripande dikter och självutlämnande prosastycken berättar Katta Carlsson om sin slingriga livsväg, från missbruk och misär till en trygg tro och ett starkt engagemang för andra. ”Boken är djupt berörande men samtidigt väldigt nära och utlämnande.”

Extrapris juni månad:

120:-

En stödförening för dig som utsatts för sexuella övergrepp/är anhörig till utsatta barn eller vill lära dig mer om ämnet.

Vi erbjuder: Föreläsningar, filmvisning, stödsamtal enskild eller i grupp.

OBS! Vi är stödpersoner, inte terapeuter.

Bli stödmedlem för 100 kr/år Bg 359-5709 eller Swish 1234991840 Lämna din e-postadress, så får du nyhetsbrev om våra aktiviteter.

Vi finns på Viktoriagatan 6 i Helsingborg även i sommar.

www.gaudete.se 042-37 48 10

Se: www.atsuskane.se

Tema: Glädje & Musik

”Både Gud och kyrkan tål skämt”

Camilla Lif är präst i Svenska kyrkan, författare och medverkar ofta i radio. Du kan ställa dina frågor om kyrkan, tron och livet i stort till Camilla på fragaprasten@verbum.se

Varför är det så allvarsamt i kyrkan? Får man spela vilka låtar man vill och hur mycket får man skoja om religion? Camilla Lif svarar på frågor om glädje och musik.

1

Fråga prästen

Får man välja vilken musik man vill i kyrkan, till bröllop, dop eller begravning?

– Ja, det får man, i samråd med den som ska spela, och med prästen. Eftersom kyrkans musiker är experter på sina instrument, de akustiska förutsättningarna och hur olika gudstjänster speglar olika teman, brukar man komma fram till alldeles utmärkta lösningar. I en del kyrkor kan man spela upp musik från Spotify eller en skiva. Det beror lite på var man är och hur traditionerna och tekniken ser ut just där. Om man till exempel har en begravning för en ung människa vill man ju ofta spela den musik som den människan tyckte om. Jag såg i tidningen att någon församling skulle ordna en Princegudstjänst. Det gladde mig mycket, eftersom Prince var min stora idol.

2

Det känns väldigt allvarligt och högtidligt i kyrkan.

Borde man inte skratta och vara glad lite mer?

– Ordet evangelium (evangelierna kallas de böcker i Bibeln som handlar om Jesus) betyder ”Det glada budskapet” så man får absolut vara glad i kyrkan. Gudstjänsterna firas för att vi ska komma ihåg just detta – trots att livet kan kännas slitsamt och vi många gånger är förtvivlade finns det ett löfte om glädje och ljus och skratt och frid. Men precis som vi människor är olika, och har olika livssituationer, finns det också olika typer av gudstjänster.

En del är stramare och bär på ett större allvar, andra är uppsluppna och fulla av barn, skämt och glad musik.

Det kan också bero på vilken tid på kyrkoåret det är.

Under fastan och stilla veckan (veckan innan påsken) är det allvarligt i kyrkan, för att bibeltexterna handlar lidande, svek och död. Men på påskdagen, som är kyrkans största festdag, är det väldigt festligt – då handlar allt om nytt liv, nytt hopp och ljus!

”Självdistans är det roligaste som finns! Både Gud och präster och musiker och begravnings­entreprenörer tål skämt. De flesta i alla fall.”

3

Varför

är psalmer så krångliga och gammaldags?

– Jag håller med om att många psalmer är svårsjungna och gammaldags, men det finns nyskrivna psalmer också. En del finns i psalmboken och andra finns i ”Tillägg till psalmboken” – en orange liten bok som finns i många

20

Hela poängen med kristet liv är frihet, säger Camilla Lif.

kyrkor. Det finns också artister som tolkat gamla psalmer i nya inspelningar och på det sättet gett dem nytt liv. Många tycker om Taizé-sånger – en del av dem finns i psalmboken.

Det är enkla, meditativa sånger som ofta sjungs många gånger. De är varken svåra eller gammaldags.

4

Vad tycker Gud och kyrkan om att man skämtar och kanske driver med religion?

–Det tål kyrkan, och Gud också, tror jag. Särskilt roligt är det när kyrkans folk skämtar om sig själva, tycker jag. Självdistans är det roligaste som finns! Både Gud och präster och musiker och begravningsentreprenörer tål skämt. De flesta i alla fall.

5

Får kristna lyssna på vilken musik som helst?

–Ja, vi får lyssna till vilken musik vi vill, äta vilken mat vi vill, ha på oss vad vi vill, vi får läsa vad vi vill och se vilka filmer vi vill. Hela poängen med kristen tro är frihet – frihet att leva bra och kärleksfulla och meningsfulla liv. Gud har gett oss den fria viljan, och det betyder att vi väljer själva och har ansvar själva. Det skulle i och för sig kännas fel att spela låtar med massor av svordomar i. Då skulle nog många som kommer till kyrkan bli ledsna.

# Juni 20175

Din folkhögskola i Helsingborg

Teaterpedagogutbildning 1-årig kurs som rustar dig för att jobba som teaterpedagog och projektledare inom kultur och social utveckling.

Barn- & ungdomsledare

Ansök nu!

En kurs som utvecklar och kompetenshöjer dig som arbetar som barn- och ungdomsledare inom Svenska kyrkan.

Deltid 25% under 1 år, halvdistans.

Bibelskola på distans Kursen ger dig kunskap och redskap för att bättre kunna förstå Bibelns texter och därmed kunna fördjupa livsförståelse och tro.

Deltid 25% under 1 år på distans.

Konferens med sundsutsikt

Sundsgården är även en prisvänlig och miljömärkt konferensanläggning med enastående havsutsikt över Öresund.

Välkommen att kontakta oss!

sommar i city?

Mysiga Djurgårdskyrkan är platsen för dig som är kvar i stan i sommar! Här erbjuds konserter, föredrag, konstutställning, mässor och andakter. Det trevliga caféet i kyrkans trädgård serverar kaffe, smörgåsar, bullar och kakor. Varmt välkommen! öppet 2–30 juli tis-lör 12:15–16:30, sön 12:15–14:30 djurgårdsvägen 74

Sundsgårdens folkhögskola · Helsingborg · 042-19 38 00 info@sundsgarden.se · www.sundsgarden.se

DAG HAMMARSKJÖLDSLEDEN en pilgrimsled mellan Abisko och Nikkaluokta Beställ vägen du ska följa den, en handbok för pilgrimsvandrare efter Dag Hammarskjöldsleden.

Boken har engelsk sammanfattning.

Pris 100 kr + porto.

luleå stift

lulea.stift@svenskakyrkan.se Tel 0920-26 47 00

Den perfekta platsen för läger,för konferens semester. eller sem Den perfekta platsen läger,eller konferens Barnvänlig badstrand och härlig miljö.Vandrarhem eller Barnvänlig badstrand ochhelpension härlig miljö.

Vandrarhem bed & breakfast, självhushåll eller – du väljer själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbäddsrum. bed & breakfast, självhushåll eller helpension – du Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är därför fri själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbädd från alkohol och andra droger.

Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är dä från alkohol och andraVarbergsvägen droger. 1894, 439 55 Åsa Tel: 0340-65 12 85 E-mail: kuggavik@tele2.se Varbergsvägen www.kuggavik.se 439 55 Åsa

189

Tel: 0340-65 12 85 E-mail: kuggavik@t www.kuggavik.se

FOTO:JOHANNA NORIN

Vinjett xxxxxx

Någonstans befinner vi oss i exil från vårt artväsen, tror Göran Greider, för när människor träder in i en trädgård så förändras de.

I trädgården finns

TIDLÖSH

20

# X 2016

VI BÄR alla med oss en trädgård. Många en

risig och rätt misskött villaträdgård där det ändå finns något som någon tyckt om en gång.

En taggig påminnelse; en berberisbuske, rabarber, ett igenvuxet potatisland, ett gullregn.

Eller en trädgård med djupa avtryck från Eden, urplatsen som vi alla härstammar från.

Stället dit vi återvänder för den allra sista anhalten dagen då vi lämnar in: Jord skall du åter varda.

Där trampar vi upp stigar i gräset och drar in den friska luften, full av löften om ett liv och harmoni med årstiderna. Samt den starka driften att lämna någonting efter oss, ett eller flera egna avtryck. För den som planterat ett träd har inte levt förgäves, som ett kinesiskt ordspråk säger.

Poeten, journalisten och debattören Göran Greider har just skrivit en skönt tidlös bok: en blandning av handbok och tänkebok, som heter I trädgården hörs andra ekon, (Ordfront). Och det är just otidsenligheten som gör den så spännande och aktuell.

ATT HAN är en lärd karl, Göran Greider. Men hans kunskaper om och kärlek till trädgården har kanske inte varit allom bekanta, även om han tassat fram i genren tidigare i böcker som Hagen, betraktelser från en by.

Förr var det inte ovanligt med skrifter som stod med bägge fötterna i myllan samtidigt som de blickade ut över världen och drog slutsatser om vad som iakttogs. Urfadern för denna art var Henry David Thoreau i klassikern Walden. Sedan anslöt sig sådana som Björn Berglund med Hallonmänniskan och Rolf Edberg med Vid trädets fot. Och nu har alltså Göran Greider blåst liv i genren igen.

VI MÖTS en sån där dag som antingen kan

kallas vinterns sista eller vårens första, över en kopp svart kaffe på biblioteket vid Årsta torg. Under bordet snusar Stina, hans engelska springerspaniel som har vinterpälsen kvar vilket hon kan behöva, för uppe på gården i Dala-Floda i Västerdalarna härskar kölden fortfarande.

Vi pratar om arvet, om trädgården vi bär inom oss och som vi försöker anlägga om igen. Och igen och igen.

– Farfar Henning hade en stor trädgård på Repslagarvägen i Vingåker, minns Göran.

Han var skräddare men hade nog egentligen

sitt hjärta i trädgården som innehöll mängder av nyttoväxter. Den var också anlagd med gångar som löpte i olika nivåer och med stora höjdskillnader vilket jag har i min också. Fast jag har inte lika mycket nyttoväxter som han hade vilket han nog skulle skakat på huvudet åt. Men farfars trädgård sitter i mitt sinne och när jag arbetar med min är det nog hans som jag är ute efter. Och min fars, som han i sin tur kopierade efter farfars.

Någonstans befinner vi oss i exil från vårt artväsen, tror Göran Greider, för när människor träder in i en trädgård så förändras de. Någonting händer och de blir lite mer fredliga.

– Jag tror att vi alla har en bild av en paradisisk trädgård i sig. Får vi minsta chans att återskapa den gör vi det; tillbaka till Eden. Vårt grundtillstånd är att återvända till platser där läckra frukter växte vilt, inte till det slitsamma jordbrukslivet.

ODLARE SÄTTER sina avtryck och Göran tycker att buskar och fruktträd, stenar och ängar bör prioriteras före gräs och rabatter.

– Gräset är ju ett sextiotalspåfund. Det skulle vara enkelt med trädgården och man behövde inte längre bärbuskar och fruktträd.

Allt gick ju att köpa i affären. Och så fick vi de perfekta och sterila ytorna i stället, ett slags parkeringsplatser med utrullad gräsmatta.

Det blir en paradox eftersom vi ändå har chansen att med enkla medel skapa vårt Eden på hemmaplan. Det räcker med att sätta några buskar och träd och placera ut lite stenar så har man snart en riktig trädgård i stället för överambitiösa rabatter som ingen orkar med. ÄR DÅ någon årstid bättre än en annan? Njae,

det går knappast att välja. Våren med fåglarna skapar en sån rymd över allting och sommaren är sommar förstås. Fast han propagerar för vintern i boken. Det är en mycket vacker tid.

– Vintern anses ju allmänt som en tid då inte trädgården lever. Men titta på den efter ett snöfall. Då bolltistlarna fått pälsmössor av vit snö och trädgårdsmöbeln har vita överdrag av fluff.

Vintervilan känns viktigare för vart år som går, tycker han: – Jag är ingen fanatisk trädgårdsodlare

ETEN Juni 2017

”Vårt grundtillstånd är att återvända till platser där läckra frukter växte vilt, inte till det slitsamma jordbrukslivet.” längre. Det var jag nog för fem, sex år sen. Jag minns hur jag flög ut när det började regna häftigt med ett stort paraply i handen för att hålla över en kungslilja som var extra känslig. Sånt har jag slutat med och nu tycker jag att jag uppnått ett slags balans i mitt intresse.

Dessutom är det skönt att inte behöva lyfta ett finger i trädgården.

VAD ÄR då det bästa med en trädgård?

– När det kommer till kritan är det nog det stilla rum som uppstår en sommarkväll när jag sätter mig på min gamla stenbänk. Det är en smått religiös känsla och nåt som inträffar när man inte behöver göra nånting, säger han.

– Visst är det kul att skörda morötter men det är mer värt när bruset upphör och allt stannar av. Förmodligen är det vad som brukar kallas trädgårdsterapi. Stillheten som uppstår i världens absoluta medelpunkt. Det är lite som i ett kyrkorum en sommardag när man stiger in och får känna svalkan och stillheten. Precis som i en trädgård.

Göran Greiders bok är späckad med små inpass av information och glada infall, som en spotifylista med lämplig trädgårdsmusik eller science fictionfilmer om trädgård som Triffidernas dag om köttätande växter.

Eller den europeiska trädgårdens historia på en minut och massor av egen poesi. Listor med goda råd att tänka på för varje årstid: Titta nära på dina blommor! Ecce Floria!

Och uppmaningen att ta tillvara alla äpplen. Tusentals ton som bara ligger och ruttnar när man i stället kan ta dem till ett musteri och göra världens näst godaste dryck.

DEN GODASTE, syrénsaft, finns förstås också

recept på: Klipp av 20 fina syrenblomskvistar.

Dra av själva blommorna och lägg dem i en liter vatten som får koka upp. Tillsätt ett kilo socker och 30 gram citronsyra. Sila av och häll på butelj.

– Faktum är att syrénsaft är den godaste saft jag druckit, säger Göran Greider med eftertryck.

GÖRAN TONSTRÖM

21

Svenska kyrkan i London

En oas i storstan Till julmarknaden kommer över 8 000 besökare, och mellokvällar och högmässor drar fulla hus.

Svenska kyrkan i London står på alla sätt mitt i byn, även om byn är en metropol. Och när tillvaron rubbas av terrorattentat, eller Brexit lägger ett dis över framtiden, då är kyrkan en särskilt viktig mötesplats.

UNDER HÖGMÄSSAN i Ulrika Eleonora kyrka

på Harcourt Street i London, bara ett stenkast från svenska ambassaden, predikar kyrko­ herde Anders Alberius om hopp. Det är den tredje söndagen i fastan.

Några dagar senare mejar en bil på West­ minster bridge avsiktligt ned fotgängare på sin väg mot parlamentet. Diakonen Helen Calner har precis passerat attentatsplatsen när sirenerna börjar ljuda. Hon ska besöka en församlingsbo på ett sjukhus i närheten. Där blir hon med alla andra inlåst i flera timmar.

– Jag är tacksam att jag hann komma i säkerhet och jag är inte rädd. Vi befinner oss i en mycket säker storstad där polis och säker­ hetstjänst har bra strategier som fungerar, säger Helen Calner strax efteråt. Samtidigt förbereder hon sig på att sitta i samtal med oroade församlingsbor.

I London finns omkring 50 000 mer eller mindre bofasta svenskar, i hela Storbritannien 100 000. Svenska kyrkan i London ska räcka till för alla. Precis som i Sverige fungerar den som ett kriscenter och attentatet utanför det brittiska parlamentet ökade beredskapen även i kyrkan.

DEN VACKRA gamla kyrkan får närmare 60 000 besök om året, men den är särskilt viktig när tryggheten i församlingsbornas liv är under attack. Orsakerna kan vara många: ett terrordåd, Brexit, ett förlorat jobb eller en närståendes bortgång.

– Vi har en stark funktion som gemenskap.

Det spelar roll att vi är Svenska kyrkan, det ger oss ett stort förtroende- och trygghetskapital. Men även den som inte har en rela­ tion till kyrkan hemma i Sverige kommer hit, säger Helen Calner.

Kyrkoherden instämmer. Att befinna sig utanför Sverige ger särskilda förutsättningar för kyrkligt arbete, menar han. Ung i London, en träffpunkt för au pairer, studenter och

22

andra unga, samlar ofta närmare 80 ungdo­ mar, och när kyrkan ordnar mellokvällar eller idrottspub blir det fullsatt. Vilket det ofta blir även under högmässan.

– Den här församlingen sjuder. Vår unika ”marknadsfördel” är språket, den svenska kulturen, och högtiderna som firas på svenskt sätt. För oss är det viktigt att det är lätt att komma hit. Vi ska vara en levande diakonal kyrka och vi har låga trösklar. Även de soci­ ala evenemangen som mellokvällarna är ett evangelisationsarbete, säger Anders Alberius.

FLERA AV evenemangen ingår i insamlingen till kyrkans verksamhet, julmarknaden med över 8 000 besökare är en riktig kassako. Även Luciafirandet som förra året firades i Westminster Cathedral och Southwark Cathedral drar in pengar. Det blir tolv olika framträdanden, tio i Ulrika Eleonora kyrka, och de 5 000 biljetterna tar snabbt slut.

Församlingsmedlemmarna bidrar också med donationer och till en fasadrenovering samlade församlingen in 122 118 pund.Även kyrkans nya flygel är inköpt för skänkta pengar. Budgeten på 10 miljoner kronor går inte helt ihop och förra året saknades en halv miljon. Svenska kyrkan i London har nu en sär­ skild anställd för att organisera insamlingar. Även den diakonala verksamheten i Lon­ don är omfattande och den underlättas av att det finns många kontaktytor i församlingen.

Att få fatt i volontärer är lätt, många som har haft sina barn i svensk söndagsskola eller träf­ fat vänner på kyrkans café vill ge tillbaka: – Det här är en församling där alla visar stor omsorg om varandra. De berättar för oss om någon behöver stöd. Ofta får äldre eller sjuka besök av någon som bor i deras närhet, berättar Helen Calner.

Seniorluncherna underlättar för äldre

De som en gång haft sina barn i en barngrupp, blir ofta volontärer själva.

svenskar att ha fortsatt kontakt. Av de äldre är främst många svenska änkor i behov av stöd, dels därför att det kan bli ensamt när maken dör och dels därför att många äldre kvinnor i Storbritannien har mycket små pensioner.

Men den grupp Helen Calner träffar mest är unga vuxna som kommer till London för att studera eller arbeta. När allt fungerar annor­ lunda än i Sverige kan behovet av gemenskap plötsligt uppstå – svensk gemenskap.

– Den som är hemma har sitt skyddsnät, men vi lämnar det när vi far till ett annat land. Då är det kyrkans uppgift att hjälpa människor att hitta trygghet i de nya sam­ manhangen, säger Helen Calner.

De yngre bryr sig inte nämnvärt om Brexit, men för den som har barn eller många år bak­ om sig i Storbritannien kom resultatet av folkomröstningen som en chock.

– Vi blev alla mycket förvånade. Vad hände?

Media har förvärrat oron, det har funnits så många spekulationer som helt saknar grund.

Fortfarande blir det diskussioner här så snart något blåsts upp i tidningarna. Vår roll är att påminna om fakta, säger Helen Calner.

DEN SVENSKA ambassaden har varje månad möten med kyrkan och andra svenska organi­ sationer, för att alla ska ha tillgång till korrekt information. Tyngdpunkten under våren har varit Brexit. Det visade sig att många hade frågor och de flesta på en personlig nivå. Det handlade om ekonomisk och social trygghet, och medborgarskap.

– Framför allt tre råd kom fram: Följ utvecklingen. Håll ordning på alla papper, dokumentera in- och utresor. Sök permanent uppehållstillstånd omedelbart, längre fram kommer det att bli långa väntetider, berättar Anders Alberius.

Han tillägger att det finns så många

Elin Staaf-Zavery och maken Yusuf Zavery är inte oroade av Brexit för egen del, men ser risken att Storbritannien förändras.

Juni 2017

150 ÅR skulle det ta att behandla alla ansökningar om permanent uppehållstillstånd för alla de EU-medborgare som är bosatta i Storbritannien i dag – om man arbetade i den normaltakt som råder i dag. Det är dessutom en krävande process som många drar sig för så länge de inte måste.

”Den här församlingen sjuder”, säger Anders Alberius, vikarierande kyrkoherde i Svenska kyrkan i London.

EU-medborgare bosatta i Storbritannien att det kommer att ta 150 år att behandla alla ansökningar, med nuvarande takt.

Ett par månader därpå och Brexit har bli­ vit något alla förhåller sig till efter förmåga.

Vissa med ilska, andra genom att distansera sig från det som en gång kändes som ett bra land att tillbringa resten av sitt liv i. Som Elin Staaf-Zavery, söndagsskoleförälder: – Först blev jag chockad, men nu tänker jag att vi kanske får flytta någon annanstans. Det finns många bra platser att bo på. För egen del är jag inte orolig, vi klarar oss alltid.

JACOB EBORN instämmer. Han är Londonbo

sedan 2009 och numera förälder till fyraåriga Maj som går i söndagsskolan.

– Men jag är inte heller orolig för min egen del. Jag vill inte att vi ska behöva lämna Lon­ don, men om det liberala London vi känner försvinner vill jag inte heller vara kvar. Och jag tycker redan att vi kan se tecken på en annan attityd till invandring, och en mer bakåtsträvande arbetsmarknad.

Såväl han själv som Elin Staaf-Zavery har bekanta som har sökt permanent uppehålls­ tillstånd och fått nej – de befinner sig i en ålder då många får barn. Att vara föräldraledig kan innebära att man missar avgörande månader i arbete och därför får avslag. Mest framgångsrika är de som anlitat advokathjälp inför ansökan.

Juni 2017

– Man måste kunna systemet. Hemma i Sverige litar vi på att våra myndigheter är snälla och arbetar till vår fördel, men här får man inte samma hjälp att fylla i blanketter och annat. Samtidigt funderar jag över hur svårt det får bli, eller hur förnedrande det får bli, innan jag måste överväga om Storbritan­ nien har gjort sig förtjänt av att jag stannar här, säger Jacob Eborn.

OCKSÅ VETERANERNA i kyrkan förbereder sig för en framtid som kanske ser annorlunda ut. Författaren och översättaren Eivor Mar­ tinus, aktuell med boken ”I går sjöng Näkter­ galen” som handlar om makens insjuknande i alzheimers, har sedan 60-talet varit djupt engagerad i svenska kyrkan i London. Hon har brittiska barn och barnbarn, men hon har också ett hus i Blekinge. Det kommer att få hysa henne på heltid om någon kommer på tanken att begära att hon söker permanent uppehållstillstånd.

– Det är 85 sidor som ska fyllas i och det kostar tusentals pund. Jag vill inte krypa för att få bo kvar efter så många år i det här lan­ det. Jag älskar London, särskilt kulturlivet, men Brexit är det mest vansinniga som hänt.

Jag tror många europeer återvänder hem, säger hon.

I caféet ser hon många bekanta ansik­ ten efter denna högmässa. På flera håll tar man Brexit med ro, för egen del. Den som

”Vår unika ’marknadsfördel’ är språket, den svenska kulturen, och högtiderna som firas på svenskt sätt. För oss är det viktigt att det är lätt att komma hit.” är gift med en britt och har arbetat i många år ”lämnar väl in de där pappren” om hen måste. Men oron för vad flera betecknar som hatkampanjer mot personer med utländskt utseende är påtaglig. London förändras. Flera i församlingen har vittnat om främlingsfient­ lighet, men svenskar verkar annars vara för­ skonade jämfört med andra nationaliteter.

Brexit har öppnat för en hårdare attityd, konstaterar Eivor Martinus.

– Men kyrkan är min fristad. Jag umgås med så många människor i församlingen och jag kan komma hit när jag känner mig nere.

Eller när jag känner sorg. För mig är den ett extra hem.

TEXT & FOTO: MARIKA SIVERTSSON Fotnot: Anders Alberius var vikarierande kyrkoherde fram till den 20 april. Den nya kyrkoherden Eric Muhl tillträdde den 1 maj.

23

Kyrkans informationscentral hjälper dig på resan Telefon 031-731 88 80 Besök oss i domkyrkan! må-fr 12.30-16, to-17, lör 10-14 www.svenskakyrkan.se/goteborg/ informationscentralen

Sex skäl att välja Glasögonmagasinet: 1. Pressade priser på kända varumärken.

2. Optiker legitimerade av socialstyrelsen.

3. Fodral/putsduk ingår i glasögonköpet.

4. Fri service/justering och 1 års Allrisk.

5. Alltid det senaste inom glasteknologi.

6. Vi säljer alla kända kontaktlinsmärken.

Välkommen in!

glasogonmagasinet.se

Välkommen till Göteborg och Västsverige!

GRATIS SYNUNDERSÖKNING Här är det gott att vara!

Fyra mil söder om Jönköping hittar ni Stiftsgården Tallnäs. Här kan ni vandra utmed Linnesjön eller slå er ner en stund i vårt kapell.

Vandrarhem • Kurs & Konferensgård Festmåltider • Catering • Helårsöppet info@tallnas.se • tel 0370-720 50 www.tallnas.se • Välkommen!

VÄRDE 395:-

Synundersökningen avser glasögon och utförs av legitimerad optiker.

T.o.m. 17-06-19. Inget köptvång. Intyg, recept etc. debiteras.

HELSINGBORG Bruksgatan 25, T. 042-18 38 88 LANDSKRONA Borgmästarg.18, T. 0418-41 18 30 UMEÅ Kungsgatan 45, T. 090-343 58 08 LULEÅ Köpmangatan 40, T. 0920-45 07 18

Pilgrimsvandra strax norr om Stockholm Natur, kultur och andlighet är ledord på vägen i ett historiskt landskap med tusenåriga anor.

Du som vandrare väljer ditt eget fokus!

För mer info om leder, karta, öppettider m m, besök vår hemsida: www.vallentunaforsamling.se Vi finns även på Facebook.

Musik i sommarkväll Jönköping 2017

Under sommaren har du möjlighet att åter få uppleva och njuta av ett antal olika konserter i Jönköpings kyrkor. Hela tjugotre konserter i olika genre och på olika platser. Hoppas att du hittar något som kan förgylla din sommarkväll.

www.svenskakyrkanjonkoping.se

Kvalitet & service till rätt pris!

Mänskligt

När påsken kommer samlas vi till en av våra största mathögtider.

Samtidigt avlöser larmen om måltidens förfall varandra. Men varken bilden av flydda tiders allomfattande stormåltider eller dagens torftiga ensamätande stämmer, enligt måltidsforskare.

Måltiden en evig och

envis tradition

HELA GLADA släkten sitter till bords, från

gammelfarmor och alla mostrar till värdparet med stora barnaskaran, kusiner och ett antal ingifta. Familjens överhuvud ber en bordsbön och så bryter det stora tabberaset ut. Tjänstefolket får brått att fylla på när de dignande faten vittjas under stoj och glam, glasen töms och skratten klingar.

Vi har präglats av romaner, sett det på film och i målningar som Kröyers Hipp hipp hurra!. Till vardag och fest samlas vi alla kring bordet. Men inte nu längre, påstås det allt oftare.

Larmen kommer från dem som värnar om kärnfamiljen och talar om moralisk upplösning. De kommer från andra som vill ge en bild av social oro och ett samhälle som knakar i fogarna. De förs fram av ekonomer och sociologer som pekar på växande klyftor och av dem som varnar för billig och massproducerad mat.

”Vårt ätande på restaurang har stigit himmelsvitt i skyn under 2000-talet. ” Sverige är mer moderniserat, sekulariserat, urbaniserat och individualiserat än de flesta andra länder. Ingen annanstans finns fler ensamhushåll. I vår ensamhet tuggar vi i oss hamburgare med flottig pommes vid datorn.

Tillvaron blir torftigare, vi isoleras och blir rädda för andra människor.

Ungefär så låter larmen.

Den bilden stämmer dock bara i liten grad med verkligheten, anser måltidsforskare.

– De studier som gjorts de senaste decen FORTSÄTTNING

Juni 2017

25

Mänskligt

”Trots matens sociala funktion vill många gärna vara ensamma i köket.

Det gör det svårt att föra över kunskaperna till nästa generation.” nierna visar att de som lever tillsammans också äter ihop. Det finns inga tecken på minskat ätande tillsammans. Man blir familj genom ätandet, även om alla inte samlas varje gång för att några är ute på aktiviteter, säger mathistorikern Richard Tellström vid Örebro universitet.

– Vi är så intresserade av sociala relationer att vi inte kan avstå från att äta ihop, även om de som vill framställa samhället som sönderfallande gärna sprider den myten. Men inget tyder på att det faller ihop av den anledningen i alla fall.

NÄR ANDELEN singelhushåll ökat till nästan

hälften av alla hushåll – mellan 38 och 46 procent i olika mätningar – måste väl rimligen allt fler människor äta ensamma? Inte nödvändigtvis, för siffran innebär inte att varannan svensk lever ensam. Det handlar snarare om 20–25 procent, eftersom hushållen där flera lever ihop innehåller betydligt fler människor.

Samtidigt har uteätandet ökat de senaste 20 åren, enligt Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet, CFK. – Ätandet på restaurang har stigit himmelsvitt i skyn under 2000-talet. Vi äter inte alltid frukost ihop, för vi har olika tider när vi sticker iväg. Men luncherna äter vi med skolkompisar och arbetskamrater. Vi träffar våra vänner ute, fikar eller äter med dem, säger sociologen Marianne Pipping Ekström, en av våra mest meriterade måltidsforskare, verksam vid CFK och Institutionen för kost och idrott, IKI.

VI ÄTER OCKSÅ oftare lagad mat än för 20 år

sedan. Vi äter mer kött och mer grönsaker, vi dricker nästan alltid vatten till målen. Vi äter hellre lunch med kollegorna än ensamma vid thaimojen.

Minst har middagen förändrats, den förblir vår viktigaste sociala måltid. Men inte ens bilden av att alla förr samlades till middag stämmer, enligt Marianne Pipping Ekström.

Skillnaderna finns, nu som då, mellan olika sociala skikt.

– Vår romantiska föreställning om att alla åt gemensamt stämmer inte. Den gemensam-

26

ma lyckliga måltiden var en schablon, som den stora middagen i Fanny och Alexander.

Men i en annan scen äter barnen med husorna och pigorna i köket, vilket kanske var vanligare. Fattiga familjer med många barn hade kanske inte ens ett bord som var stort nog att rymma alla.

VAD VI ställer på bordet har förstås föränd-

rats genom åren, men även formerna för måltiden. Det visar en studie gjord i fjol på Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Den följer upp liknande studier från 1970- och 1980-talen.

Till exempel är det viktigt att äta tillsammans när barnen bor hemma, men när de flugit ut spelar det mindre roll vad och hur man äter. En pizza framför teven duger gott och väl.

– Middagen förblir den viktigaste måltiden socialt, men den har flyttats fram, vi äter betydligt senare. De flesta äter middagsmål kring sex-sju på kvällen, förr låg den kring klockan fem, säger etnologen Håkan Jönsson som lett studien.

DET KAN vara svårt att leva upp till ideal­ bilden. Men de ansträngningar vi lägger ned på att ändå få ihop det visar hur viktigt det är, konstaterar han.

Idealet är inte bara att man äter tillsammans utan även att alla äter samma mat. Men det är svårt när alla inte kan eller vill äta samma sak, på grund av dieter eller känslighet för till exempel gluten och laktos. Det kan peka på att individualiseringen alltmer tydligt avspeglas i våra matval, spekulerar Håkan Jönsson.

Fler män än någonsin lagar också mat, vilket kan irritera dem som vill bevara de traditionella könsrollerna och ha en person som är tilldelad rollen matlagare, resonerar Håkan Jönsson.

– Trots matens sociala funktion vill många gärna vara ensamma i köket. Det gör det svårt att föra över kunskaperna till nästa generation. Men det finns tendenser att det är på väg att luckras upp, att det blir vanligare att laga mat tillsammans.

Att dela på brödet är en urgammal gest

av gemenskap, stadfäst i alla religioner. Nattvarden lever inte bara kvar i kyrkan, utan även sekulariserat i det svenska fikat. Att börja dricka kaffe är något av en initiationsrit till den vuxna världen. Det tar ett tag att lära sig, men öppnar portar till de flesta sociala sammanhang. Våra matval avspeglar våra värderingar, de uttrycker den identitet vi vill ha.

Juni 2017

ILLUSTRATION: PIA KOSKELA

– Det är centralt att samlas till en gemensam måltid. Att inte bli inbjuden till fika uppfattas av de flesta som ganska förolämpande.

Samtidigt är det en stark markering att avstå.

Det är ett sätt att inkludera eller utesluta människor, säger Richard Tellström.

– I nattvarden delar man en måltid för att man delar värderingar. Världsreligionerna använder maten för att uttrycka den religiösa Juni 2017

uppfattningen; i judendom och islam är man fokuserad på vilka råvaror som är okej, i kristendomen är måltiden central. Även bordsbönen kan sägas leva kvar i sekulär dräkt. Familjen Melkerssons utrop ”Grr… BOM!” i filmerna om Saltkråkan är kanske ett udda exempel, men de flesta tackar i dag den som lagat maten snarare än Skaparen som skänkt oss nåden.

Maten är inte längre ett gudslån – utom när vi tappar en brödbit på golvet.

– Då blåser folk ofta på den för att den ska bli ätbar, fast man inte kan blåsa bort bakterier. Men det är spår av en urgammal ritual att blåsa liv i brödet igen, att göra det orena rent, säger Richard Tellström.

MATS KARLSSON

27

Tradition

Trender, krig och kändisar – brudens val av klänning påverkas av mycket runt omkring oss.

Rätt klädd för kärleksfest Hallå, Anneli!

Anneli Zamlynska, på Zäta Sömnad.

Varför brudklänningar av återanvänt material?

– Jag har alltid sytt, och jag det här med hållbarhet har följt mig genom alla år. Jag är textillärare och har undervisat i materiallära, och då inser man ännu mer hur mycket kemikalier som är inblandade i textilindustrin.

Var hittar du materialet?

– Second hand-butiker, på nätet, om någon gammal butik säljer ut… Jag letar ständigt efter sådant jag kan återanvända. Och många har varit hjälpsamma, som kollegor som har skänkt gamla brudklänningar. Är det inte läskigt att sy om en släktklenod?

– Tvärtom tänker jag att det är fint att återvinna något som har en historia, även om det 28

kan kännas stort när man först sätter i sprätten. Det finns så mycket historia i min ateljé, handvirkade spetsar och detaljer…

Vad blir nästa steg?

– Jag kommer fortsätta sy, och har funderat på att utöka med uthyrning av brudklänningar.

Det blir ytterligare ett steg i hållbarhet.

Har du själv gift dig i återvunnet material?

– Det roliga är att jag aldrig har drömt om ett stort bröllop med vit klänning. Om jag ska gifta mig någon gång blir det nog i en byxdress. Av återvunnet material, förstås.

Bröllopsminnen i en liten låda På Livrustkammaren i Stockholm finns boxen Bröllopsminnen, en ”resande mini­ utställning” som är tänkt för bl a äldre­ boenden. Här finns något för alla sinnen – fotoalbum, tyg från klänningar och slöjor, hand­ skar, halsband, låtsasblommor och ringar från elva olika Bernadottebröllop. Tanken är att väcka minnen kring egna och kungliga bröllop.

Lådan kan lånas gratis. livrustkammaren.se/sv/utstallningar/ brollopsminnen

Juni 2017

20-talet

Kvinnorna slog sig fria, korsetterna försvann och klänningarnas midjor föll ner på höften. Coco Chanel skapade de första kortare brud­ klänningarna, och tidens art decostil slog igenom med pärlbroderier och sömmar i geometriska mönster.

50-talet

Grace Kelly gifte sig med furst Rainier år 1956 och satte stilen: getingsmal midja, stor kjol och ett hav av spetsar. Sagobröllop var tidens melodi, och klänningen fick gärna vara rikt dekorerad och ha hjärtformat liv. Bara axlar var tiden dock inte mogen för.

30-talet

Lekfullhet och framtidstro präglade modet, och brudklänningen kunde lika gärna vara damig och proper som futuristisk eller en flickaktig babydoll-modell. Färgade klänningar blev också vanligare och dova pas­ teller var en favorit för bröllopsdagen.

Extra allt! Volym, extravagans och puffärmar gällde för bru­ darna, och klänningarna med sina stora kjolar var ofta fulla av volanger, rosetter och pärlor. Nu fick det synas att man hade lagt ner pengar på sitt bröllop.

Under kriget gällde sparsamhet, och även om man hade råd blev det inga extravaganta klänningar. Brudklän­ ningarna var nedtonade, praktiska och snäva i modellen för att spara på tyg. Eller omsydda 30-talsklän­ ningar. Rita Hayworth gifte sig med Fred Astaire på vita duken 1941 och blev en stilikon.

Modet blev mer figurnära, och brudklänningarna skulle nu andas glamour på Hollywoodvis, med draperingar, broderier och gärna en päls. För den som hade råd, vill säga.

I depressionens spår fick många nöja sig med sina bästa söndagskläder.

60-talet

80-talet

Juni 2017

40-talet

70-talet

Nu kom influenser från precis hela världen. Folklore, broderier, indiska smycken och etniska inslag gick som en röd tråd genom brudmodet, som dock kunde vara både uppklätt och hippieavslappnat.

90-talet

Nu kom den figurnära tubtopp­ sklänningen, som fortfarande är en svensk favorit. Stilrent, minimalistiskt och sparsmakat var temat, och inte minst Nicole Kidman och Tom Cruise påverka­ de stilen.

00-talet

Personlig stil blev ledordet i det nya millenniet. Trenderna för­ ändras snabbt, men det handlar mer om brudens egna preferen­ ser än någon särskild stil.

29

Tradition

Konfirmation — så funkar det Segling, dramakurs, utlandsresa — eller ökenvandring.

Att ”gå och läsa” kan se ut på alla möjliga sätt numera.

Det som en gång handlade om övergången från barn till vuxen, är i dag kanske mest en resa mot att hitta sig själv.

Jag är nog för gammal …

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

– Det finns ingen övre åldersgräns för konfirmationen. Många församlingar har grupper som pratar om kristen tro, där den som vill kan bli konfirmerad som avslutning. Ett annat alternativ är att gå enskilt och prata med en präst.

30

15 år

Men om jag inte kan svara på prästens frågor då?

– En viktig del av konfirmationen är redo­ visningen av vad man har lärt sig. Förr höll prästen ett regelrätt förhör, men i dag kan den se ut på olika sätt, precis som under­ visningen. Konfirmanderna kan redovisa genom tal, sång eller drama. Det viktiga är att visa att man lärt sig något på vägen.

måste du i de allra flesta fall fylla det år du konfirmeras.

(Men du kan förstås börja läsa när du är 14.)

Juni 2017

BILD: LENA NIELSEN GEVING

Att tälta i öknen är en del i konfaundervisningen i Dubai.

Hallå där!

Malin Pihlgren Nylander, Svenska kyrkan i Dubai: Vilka är det som konfirmeras hos er?

– Det är svenska, danska, norska och ibland finska ungdomar, mellan 20 och 40 stycken varje år. Vi samarbetar med Norska sjömanskyrkan, så därför är gruppen blandad.

Är det bara utlandssvenskar som konfirmeras i Dubai?

– Ja, hittills har vi aldrig fått förfrågan från någon som inte bor i området. Men våra läger är ju korta, och träffarna under terminen minst lika viktiga. Många utlandsboende ungdomar åker tvärtom hem på sommarläger när de ska konfirmeras i stället. Konfirmationsläger är en stark svensk tradition.

Hur går det till när ni har ökenläger?

Fast jag är ju inte döpt!

– Då kan du bli det under din konfirmationstid. Ofta är det flera stycken i gruppen som inte är döpta, och man kan då ordna en gudstjänst där alla döps samtidigt, som en del av konfirmationsresan.

Ungefär 30 000 ungdomar konfirmeras i Svenska kyrkan varje år.

Juni 2017

Vad ska jag ha på mig?

– Vad du vill! Idag får konfirmanderna låna kåpa av sin församling. Ingen ska känna sig besvärad för att kläderna inte är ”fina” nog.

Förr var dock konfirmationen det tillfälle då pojkarna fick sin första mörka kostym och flickorna sin första svarta finklänning, som sedan bars till både begravningar och bröllop så länge plaggen höll ihop. Mot slutet av 1800-talet började borgerliga familjer i städerna tycka att vitt var en lämpligare färg för flickor, och sakta spred sig bruket med vit klänning genom landet.

Helt självklart var skiftet från svart till vitt inte. Ibland bar man vitt under förhöret, men svart under mässan dagen därpå.

Det kunde förstås vara en klassfråga också. Det berättas om en präst i en för­ samling i Bohuslän som krävde svarta klänningar på socknens flickor ända in på 1950-talet, men privata konfirmander från sommargästernas familjer kunde få ”gå fram” i vitt.

– Vi träffas ungefär var tredje vecka under läsåret, och så har vi ett läger på hösten och ett på våren. Det är under våren vi tillbringar en natt i tält i öknen. På kvällen firar vi kvällsmässa kring lägerelden och nästa dag när föräldrarna kommer har vi gudstjänst. Och så en massa aktiviteter där emellan.

Har ni även själva konfirmationen i öknen?

– Nej, det har vi inte. Det är oftast alldeles för varmt i öknen under våren för det. Men vi har ökengudstjänster regelbundet under resten av året.

Hur kan man använda sig av just öknen i konfa-undervisningen?

– Det finns ju så många sätt, men vi har bland annat haft aktivitetsvandringar på kvällen. När det blir mörkt får ungdomarna ljus att lysa sig med, och så har de gått mellan olika stationer. Ett år var temat Fastan, ett annat Bergspredikan. Men för de flesta är det ett stort äventyr bara att sova i tält i öknen och sitta kring lägerelden under stjärnhimlen.

SARA GRANT

Läs mer: svenskakyrkan. se/konfirmation

31

Hallå där: Diakonhunden Mio FOTO: MKAEL M JOHANSSON

Diakonhunden Mio, och husse Håkan Calmroth möter många olika smänniskor i behov. Och ibland behöver man en puss!

”Mio gör inte skillnad på människor” Diakonhunden Mio, och husse Håkan Calmroth, diakon i Älta kyrka i Stockholm, jobbar som ett team. De nattvandrar, hälsar på äldre, finns där för själavårdande samtal och hälsar människor välkomna till kyrkan.

Hur uppstod idén om en diakonhund?

– Allt började med jag såg ett inslag på tv om ett barnsjukhus där smärtkliniken använde sig av hundar i arbetet. Jag fick idén att jag kunde arbeta på samma sätt i mitt jobb som diakon. Och nästan alla har en relation till en golden retriever, den ser snäll ut och är nyfi-

32

ken, även om det mer handlar om individen än om rasen.

Hur hjälper Mio? – Det finns mycket Mio kan erbjuda som inte jag kan. Den glädje och det mys han skänker, det kan trösta på ett sätt som inte jag kan.

När någon har varit ledsen har han ibland gått fram och lagt sig vid personens fötter. Det kan vara befriande med ordlösa handlingar. Men det kan även vara skönt att komma ut, om jag haft en serie samtal med någon person. Då har man ett syfte tillsammans, promenaden med Mio blir något man gör.

Kan Mio följa med överallt?

– Mio är med mig på hembesök, hos privatpersoner, på sjukhus, äldreboenden – men jag tar inte alltid med honom, jag kollar läget

först. Ibland har folk hört om honom och efterfrågar honom. Alla gillar inte hundar, men Mio har varit med och botat hundrädsla.

Vad kan Mio lära oss?

– Han gör inte skillnad på någon människa. Han har inget filter och det känner ju människor. Mio kan gå fram till någon som luktar illa på en parkbänk, och vara glad över att träffa personen. För honom spelar det ingen roll. En hund kan inte kritisera.

Vad händer nu?

– I höst ska Mio gå utbildning hos Svenska terapihundskolan. Han klarade lämplighetstestet i våras, och i augusti börjar utbildningen till tjänstehundsteam för både husse och hund.

SARAFROM/ KYRKANSTIDNING

Juni 2017