Kyrkstöten MAJ 2016
Humlan –
en mänsklig mötesplats sid 4
Mässa i Dalaton sid 5
Världsorkester till Borlänge Vill du läsa Amos? Vänd på tidningen!
t t
sid 2
SVENSKA KYRKAN BORLÄNGE
MAJ 2016
l
Så blev det sommar i år igen ETT ÅR HAR gått och mycket har hänt längs vägen. Hela värl-
den har kommit närmare oss. Europa, Sverige och Borlänge har, mer än tidigare, fått ta emot människor som flytt sitt hem och lämnat sin trygghet för att söka en ny framtid och ett nytt liv för sig själva och sin familj. Vårt samhälle har blivit rikare och fått en mångfald och en bredd av sällan skådat slag. Det är en rikedom att tacka för och ett ansvar att vara ödmjuk inför. Språkcaféer och mötesplatser av olika slag för människor i olika åldrar och med olika bakgrund har skapats och de fyller en viktig funktion för många. Integration, men även uthållighet och långsiktighet, är begrepp som har blivit viktiga. VI SOM KYRKA måste våga söka nya vägar i vårt arbete att nå ut till människor och Svenska kyrkan i Borlänge har som målsättning att vara ”en kyrka mitt i livet - öppen mot framtiden”. Samhället, som vi alla är en del av, måste orka hålla ut och arbeta för det goda även när motstånd möter och spänningar ligger i luften. Det tar tid att lära känna och förstå varandra. Det blev sommar i år igen. Vi har sett träden grönska, vi känner doften av nyklippt gräs, äppelblommen har förgyllt tillvaron en kort tid och maskrosornas utbredande uthärdas ännu en gång. Sommaren med sina långa dagar och ljusa nätter får många av oss att tillbringa mer tid utomhus på badstranden eller i trädgården, i parken eller strosande längs gågatan. Psaltarens ord kommer till mig: När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna du fäste där, vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom? (Psalt. 8:4-5) Vem av oss har inte lyft blicken och skådat ut i världsaltet, sett Vintergatans mjölkvita stråk över himlavalvet, försökt räkna stjärnorna och samtidigt insett vår egen litenhet? Vi är många som gått på promenad med ett barn eller barnbarn och vet vilka upptäckter som kan göras i varje steg som tas, i varje andetag och ögonblick. Myran som stretar med ett strå, nyckelpigan med sina prickar eller undran om varifrån regnet kommer. Det vardagliga, som vi ofta går förbi, är något storslaget med förmågan att väcka förundran, tacksamhet och lovsång. SOMMAR I ÅR igen. Den återkommande rytmen och årtidsväxlingen. Det trygga och förutsägbara, det oväntade och nyskapande. Växlingen och rörelsen. Levande, livgivande och utmanande.
Så till sist några ord på vägen vidare: Välsignelse från Gud, som skapar och bär, som kämpar och älskar, som förnyar och ger liv. Må Gud omsluta oss i vila och trygghet och utmana oss till frimodighet och skapandekraft. Amen.
ANN-GERD JANSSON Kyrkoherde
2
Världsorkester till Borlänge i juli ”Musik måste vara varje barns rättighet” DE HAR SAMVERKAT med världsartister som Placido Domingo och stöds av kulturpersoner som Paulo Coelho och Mario Vargas Llosa. Varje år söker långt över 1 000 unga musiker via YouTube om en plats i orkestern. 80 kommer med och de flesta är från Central- och Sydamerika. YOA Orchestra of the Americas är en symfoniorkester som förenar musik och socialt engagemang. I slutet av juli kommer dom till Borlänge och Stora Tuna kyrka. YOA Orchestra of the Americas grundades år 2001, inspirerat av Venezuelas El Sistema, en musikutbildning för barn och unga från ekonomiskt fattiga miljöer. Gustavo Dudamel, dirigent som började sin musikaliska karriär som elev vid El Sistema har beskrivit grundtanken med orden ”musiken räddade livet på mig och den har räddat livet på tusentals barn i riskzonen i Venezuela ... liksom mat, hälsovård och utbildning måste musik vara varje barns rättighet.” YOA HAR DELTAGARE från hela
den amerikanska kontinenten; i årets uppsättning är 29 musiker från Nordamerika, 16 från Centralamerika och 32 från länder i Sydamerika. Dessutom tre européer. Under ett år finns man med i orkestern, spelar tillsammans och får en professionell musikutbildning. Ibland spelar hela orkestern tillsammans, ibland sätts mindre konstellationer ihop för olika arrangemang. En gång om året görs en världsturné och i år har turen kommit till Europa, Sverige och Borlänge. Under juli månad turnerar man med start i Estland, via Lettland och Litauen till Sverige, innan man avslutar i Polen och Tyskland. Det är inte bara en orkester, projektet innehåller också ett ledarskaps- och entreprenörsprogram.
Orkestern YOA kommer till Borlänge.
Efter ett år som musiker kan deltagare söka ett ”Global Leaders Program”. Här söker man deltagare som inte bara är duktiga musiker utan som också kan förmedla sina musikaliska kunskaper vidare till andra. Man blir, förutom musiker, en entreprenör som kan återvända hem och där starta upp musikaliska och sociala projekt. – MUSIKEN FUNGERAR som ett
redskap för social utveckling, säger Raul Gomez som är en av ledarna för Europaturnén. YOA kommer att ge fyra konserter i Sverige, varav en den 27 juli i Stora Tuna kyrka. Det är en unik möjlighet att se och lyssna till en ung symfoniorkester som spelat på många av de stora världsscenerna, som drillats av flera av de största musikerna, som skolat unga musiker från fattigdom till plats i orkestrar som London Symphony, S:t Petersburgs Mariinsky Orchestra eller Houston Symphony. En orkester som skapat socialt engagemang som dessutom förnyas årligen. I Borlänge leds YOA av gästdirigenten Benjamin Zander och konserten bjuder på musik av bland andra Mozart och Brahms. PELLE SÖDERBÄCK Pressekreterare i Västerås stift
SVENSKA KYRKAN BORLÄNGE
MAJ 2016
l
Aktuellt från begravningsverksamheten INOM STORA TUNA och Torsångs pastorat
finns flera olika gravskick, som du kan läsa om nedan. För ytterligare information, kontakta gärna kyrkogårdsexpeditionen, tel 0243-77201. Du kan även boka in ett besök och se hur de olika kyrkogårdarna ser ut. KIST- OCH URNGRAVPLATS
Gravsättning av kista eller urna får endast ske om förutsättningarna så tillåter. Gravrätten upplåts för en tid av 25 år och kan förnyas. Gravrättsinnehavaren svarar för skötseln av gravplatsen. MINNESLUND
Minneslunden är avsedd för ett kostnadsfritt gravskick utan gravrätt med kollektiv och anonym karaktär där aska gravsätts inom ett gemensamt område. Vid Smälla griftegård strös aska ut ovan jord. Enskilda gravanordningar och planteringar får inte förekomma. Gravsättning av aska utförs av begravningsverksamheten under värdiga former utan närvaro av anhöriga. Begravningsverksamheten svarar för skötseln av minneslunden och för all plantering inom denna. Besökare får medverka till utsmyckning med snittblommor och gravljus på anvisad plats.
Dags för trädgårdscafé Trädgårdscafé i Hagakyrkans park, kl 14-16 Vid regn eller starkt solsken i kyrkan. Torsdag 14 juli Katarina Hult och Henry Wedberg. Torsdag 28 juli Torsdag 11 augusti Ta gärna med något att sitta på, då det endast finns ett fåtal sittplatser. Vi bjuder på kaffe. Samarrangemang med Sensus.
Askgravlund, Norra griftegården. ASKGRAVPLATS
Askgravplatser är ett för gravrättsinnehavaren skötselfritt alternativ för nedsättning av askor. Begravningsverksamheten ansvarar för gemensam plantering och skötsel av grav området. Gravrätten upplåts för en tid av 25 år och kan förnyas. Platsen för gravsättning är känd. Gravrättsinnehavaren har rätt att närvara vid nedsättningen. Namnskylt med den gravsattes namn och årtal tillhandahålls mot en kostnad och monteras av begravningsverksamheten om gravrättsinnehavaren så önskar. Askgravplatsen får i den gemensamma rabatten smyckas med gravvas, gravljuslykta eller gravljus. ASKGRAVLUND
Med askgravlund avses ett kostnadsfritt gravskick utan gravrätt med kollektiv och anonym karaktär där aska gravsätts inom ett gemensamt område. Inom området för
askgravlunden finns gemensam plats för uppsättning av namnskylt med den gravsattes namn och årtal som kostnadsfritt införskaffas och monteras av begravningsverksamheten. Gravsättning av aska utförs av begravningsverksamheten under värdiga former utan närvaro av anhöriga. Askans läge markeras ej. Begravningsverksamheten svarar för skötseln av askgravlunden och för all plantering inom denna. Besökare får medverka till utsmyckning med snittblommor och gravljus på anvisad plats. SÄRSKILDA GRAVPLATSER
Begravningsverksamheten samråder och informerar dem inom pastoratet som inte tillhör något kristet trossamfund i frågor som rör förvaltandet av de särskilda grav platserna.
Språkcafé Gylle värdshus BAKPULVERSKRATT. Vi sitter och pratar
svenska med människor från olika länder. Vi sitter vid små bord och dricker kaffe. Hjärtliga skratt hörs från ett bord. Där samtalas det om bakpulver och missförstånden och glädjen ger anledning till många hjärtliga skratt. Vid ett annat bord sitter några böjda över en bok och samtalar om svensk grammatik. De ser djupt koncentrerade ut. Vid ytterligare ett bord samtalas det om svenska traditioner. Folkmusikens polskor, prinsesstårtor, påskmust och lovikkavantar diskuteras under glada och förundrade tillrop.
OM CAFÉET. Svenska kyrkan driver ett språk-
café på Gylle värdshus som nu är en flyktingförläggning. Ett samarbete mellan Mottagningsenheten och Svenska kyrkan. Caféet är på lördagar mellan 10 och 12. Det är ett öppet café som alla är välkomna till.
Man tar bara med sig sin egen mugg. En härlig grupp av kyrkans volontärer driver caféet. EN VOLONTÄRRÖST
Jag ber en av volontärerna Nina Remdahl beskriva caféet. ”Vi samlas över en enkel kopp kaffe, pratar och umgås. I gemenskap bygger vi broar till varandra genom det svenska språket”. Nina tycker att det blir så intressanta samtal, där hon lär sig mycket om sin egen kultur och de boendes kultur. Samtal om livet i Ghana. Om livet i Syrien. Om vad de har varit tvungna att lämna bakom sig. Nina slutar vårt samtal med att säga att hon förundras över att trots att de boende har så mycket svårt bakom sig, är det är en så glad samvaro på caféet. ELISABETH HOLM Diakon
3
SVENSKA KYRKAN BORLÄNGE
MAJ 2016
l
Projektet ”Barn och ungas behov” FÖR NÅGRA ÅR sedan, när jag arbetade på Svenska kyrkans fritidsgård Humlan, satt det en dag en liten skrynklig lapp på vår anslagstavla. På den lilla lappen hade en flicka skrivit ett innerligt tack till oss som arbetade i Svenska kyrkan i Borlänge. Jag tänker ibland på den där lilla lappen som ett av de starkaste bevisen på att kristen tro kan göra skillnad i människors liv. I det som kallas kyrkans diakoni finns möjligheterna till att göra skillnad – men inte bara för den jag är satt att hjälpa, utan även för mig. Om vi som kyrka vill förändra utsatthet och kränkning, så tror jag att jag också måste förändras. Projektet ”Barn och ungas behov” är ett försök att åstadkomma både och: l Ett försök att förändra utsatta barn och ungas livsvillkor. l Ett försök att förändra Svenska kyrkans sätt att arbeta med utsatta barn och unga. 2013 beslutade kyrkostyrelsen att avsätta pengar till stiften för att försöka möta dessa utmaningar. Vårt stift ansökte och fick ekonomiska projektmedel för tiden 2015–2017. Nio församlingar har i sin tur beslutat att medverka i projektet som nu kallas ”Barn och ungas behov”. Stora Tuna och Torsångs församlingar är två av dem. De övriga är: Idre-Särna, Mora, Rättvik, Leksand, Gagnef, Falun, Västerås och Hällefors.
Mattias Öberg och Åsa Lindgren, Team Ungdom, Humlan.
Barn och unga är alltid viktiga i Svenska kyrkans verksamhet. Men barn och ungas sociala utsatthet i vår tid, i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle, ställer kyrkan inför nya utmaningar. Det innebär, för Svenska kyrkans del, att de diakonala behoven också behöver förändras. Strategier och arbetssätt behöver utvecklas. Med utgångspunkt från behoven hos de deltagande församlingarna och det arbete som skett inom ramen för Aktör för välfärd har följande målgrupper valts ut: l Barn och unga som söker asyl. (Mora, Västerås)
Humlan – en mänsklig mötesplats HUMLAN, UNGDOMSGÅRDEN OCH
mötesplatsen i Borlänge centrum. En plats dit många kommer från alla delar av Borlänge. På Humlan sker en öppen verksamhet dit alla i åldrarna tretton till tjugofyra är välkomna. Humlan är en mänsklig mötesplats och ett andra hem för våra besökare, det är en trygg plats och de som vistas här visar respekt för varandra. Vi vill förmedla känslan – Hit kommer man och hit vill man återvända. Under senaste året har över sexhundra ungdomar besökt Humlan, en del av dem kommer in varje dag och en del kikar in ibland. Vi har besökare från många olika kulturer och med olika etniciteter. Sedan i höstas har vi flera besökare som är på flykt, både
4
ensamkommande barn och de som flytt tillsammans med sin familj. Detta blandat med våra Borlängeungdomar har skapat en unik atmosfär, tillsammans har vi gjort detta till många ungdomars trygga punkt och för många en meningsfull fritid. Det är något vi är stolta över. Några ord från våra ungdomar om Humlans betydelse för dem:
l Barn med särskilda behov (Rättvik, Leksand, Gagnef ) l Ungdomar i utsatthet (Idre-Särna, Stora Tuna och Torsång, Falun, Hällefors) Under 2015 har projektet arbetat med att ”hitta rätt” kring verksamhetsutvecklingen. Det är lätt att starta nya aktiviteter, men hur ser vi till att de: l Möter reella behov l Blir långsiktiga l Utförs med kvalité l Blir hållbara l Sker i samverkan l Når så många som möjligt? I mars – april i år kommer Stora Tuna och Torsångs församlingar att testköra en samtalsakut för unga. Målgruppen är unga människor i åldrarna 13–23 år som behöver samtalsstöd och/ eller vidare slussning till andra instanser. Tillsammans med de andra församlingarna utvecklas samtidigt en digital plattform för unga människor, ett sätt att via internet komma i kontakt med utbildade vuxna som kan och vill lyssna.
HAR DU FRÅGOR kring projektet? Kontakta gärna Åsa Lindgren, Svenska kyrkan i Borlänge eller Petter Karlsson, Svenska kyrkan Västerås stift, projektledare.
PETTER KARLSSON projektledare
”Mitt andra hem. Trevligt folk och att det finns folk som bryr sig om varandra. ” ”Humlan betyder i själva verket frihet. Att kunna komma hit och varva ned efter en skoldag. Ett tryggt ställe, det är ju det. Att det finns ett ställe att kunna öppna upp sig och prata om saker. Och de som jobbar här är underbara. Peronalen ser och hälsar på alla och får de som är bråkiga att lugna ned sig. Ni älskar allt och alla för dem de är.” ”Alla är sociala och snälla. När man inte har någonstans att vara kan man alltid komma till Humlan. Man kan prata med alla om allting. Det känns som en stor familj :-)” ”Det är roligt. Man får vänner.” TEAM UNGDOM
SVENSKA KYRKAN BORLÄNGE
MAJ 2016
l
Svenska för kvinnor
Agnes och Olle Lindberg.
TRE FÖRMIDDAGAR i veckan träffas en
Dalatonsättare i Stora Tuna kyrka VILKA ÄR OSKAR, Nils och Olle? Får vi veta att efternamnet är Lindberg, klingar nog namnen bekant för många. Oskar Lindberg (1887–1955). Gammal fäbodpsalm har spelats flitigt i kyrkor alltsedan 1935. Lindberg var själv duktig organist, tonsättare, musikpedagog och professor. Brodern Ernst Lindberg var verksam som organist i Stora Tuna kyrka 1918 -1945 och folkskollärare 1918–1942 vid Kyrkskolan. Han var även sånglärare på Fornby folkhögskola. Nils Lindberg ( född 1933) tillhör en musikersläkt från Gagnefs socken i Dalarna, där han själv är bosatt. Han är brorson till Oskar Lindberg och far till Olle Lindberg. Han är utbildad i klassisk komposition (vid nuvarande Kungliga Musikhögskolan av bland andra Lars-Erik Larsson och Karl-Birger Blomdahl). Mycket signifikant för Lindbergs stil är de intryck han tagit av Dalarnas folkmusik. Hans mest kända kompositioner är förmodligen melodierna ”As you are”, textsatt av Red Mitchell, och ”Shall I compare thee”, till text av Shakespeare. OLLE LINDBERG (FÖDD 1967) heter en
ung tonsättare med rötter i Dalarna. Olle Lindberg är son till Nils Lindberg och brorsons son till Oskar Lindberg. Han utbildades vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, först på musiklärarlinjen och vidare på musikteoretisk påbyggnad, då han bland
annat studerade komposition och kontrapunkt för Lars-Erik Rosell. Olle Lindberg var under många år tenor i vokalensemblen Voces Nordicae. Han är idag verksam som musiker, musiklärare på Musikhögskolan i Stockholm, sångare och tonsättare. Olle berättar: ”Mässa i Dalaton” kom till efter att församlingarna i Falun utlyst en tävling om att skriva ett sådant verk hösten 2013. Jag tog fasta på önskemålet att många körer skulle kunna framföra musiken. FÖRSTA SATSEN ÄR byggd runt en kul-låt
från Skeberg. Efter att jag spelat upp datorversionen av satsen för min far Nils letade han i sitt minne efter var han hört melodin förut. Morgonen därpå kom svaret: ”Den finns med i Oskar Lindbergs rapsodi ”Leksandssvit!” Inte alls medvetet från min sida. Jag hittade den i en känd samling med dalalåtar. Det fina med denna melodi är att den bär på stora likheter med Kyriemelodin från 900-talet som finns i vår psalmbok som jag så många gånger har sjungit i Storkyrkan, Stockholm under min tid i Gustaf Sjökvists kammarkör”. ”Mässa i Dalaton” av Olle Lindberg kommer att uppföras i Stora Tuna kyrka under ”Kyrkveckan”, söndag 23 oktober 2016 kl. 18.00. Då medverkar Agnes och Olle Lindberg, fiol och sång, Stora Tuna kammarkör, stråkar och orgel.
ANITA SUNDMARK Organist
grupp kvinnor i Jakobs kapell. Kvinnorna kommer för att lära sig svenska, men också för att få veta mer om det svenska samhället. Kommer man som besökare till Jakobs kapell vid tiotiden, är det stor chans att få höra olika språk talas. Då har troligtvis kvinnorna precis samlats över en kopp kaffe eller te, för att få en stunds vila från svenskundervisningen. Kvinnorna skrattar och pratar med varandra på sina hemspråk. Arabiska, kurdiska och somaliska, är för närvarande de mest dominerande språken. De yngre kvinnorna använder flitigt sina mobiler, dels i undervisningssyfte, dels som en länk till sitt hemland. Efter en stund är rasten slut, och det är dags att återgå till svenskan. En del av kvinnorna har gått flera år i gruppen, medan andra är helt nya. Men det innebär inte, att de som har bott länge i Sverige alltid har goda kunskaper i svenska. Däremot är de väl insatta i hur samhället fungerar, även om de knappt kan läsa och skriva. Att kvinnorna befinner sig på så väldigt olika kunskapsnivåer, försvårar undervisningen. I gruppen finns både analfabeter, såväl som högskoleutbildade kvinnor med goda kunskaper i engelska. I EN OCH SAMMA grupp, som består av tret-
tio-trettiofem kvinnor, omfattas undervisningen av ungefär tre olika svårighetsgrader. Det sker genom en blandning av skriv- och läsövningar, hörförståelse, berättelser m.m. Att lära känna svenska traditioner och vilka högtidsdagar som firas i Sverige, är givetvis också viktigt. Likaså att genom påhittade telefonsamtal, träna på att själv klara av att kontakta vårdcentral, tandläkare, räddningstjänst och liknande. För några kvinnor fungerar gruppen som en förberedelsetid, i väntan på sfi, (svenska för invandrare.) Men flera kvinnor återvänder till gruppen efter avslutade sfi-studier. Den sociala samvaron med andra kvinnor vill de inte avstå ifrån, eftersom den är en naturlig del av vardagen. Men det finns också en längtan och iver, att lära sig svenska. För att klara sig på arbetsmarknaden och i samhället, är det viktigt att kunna tala och förstå språket i det land som de numera bor i.
DET INNEBÄR ATT språkundervisning borde finnas tillgänglig för alla med annat hemspråk än svenska, som ett led i integrationsprocessen. I dagsläget är det dock lång väntetid till sfi, vilket naturligtvis upplevs som väldigt frustrerande för många. Därför är också tacksamheten stor, att möjlighet ges att få lära sig svenska på annat håll i samhället.
MARIA BURMAN Diakon
5
SVENSKA KYRKAN BORLÄNGE
ANNIKA GAMNIS
MAJ 2016
l
Husmor Annika har många välsmakande recept och idéer i sina lådor. Här kommer husmors sista tips före pensioneringen.
Friska avslutningar på en god middag (Båda är gluten- och laktosfria)
Lyxig paj
125 g laktosfritt smält smör 2 dl socker eller motsvarande sötningsmedel 2 dl havregryn 2,5 dl mandelmjöl 0,5 dl sirap 0,5 dl laktosfri grädde 1 tsk bakpulver Kokas ihop till en smet.
Stekta äppelbitar i stekpanna
Skala och skär ca 2 äpplen per person. Stek i laktosfritt smör tillsammans med kardemumma, kanel, kokos, vanilj och sirap, ca 10 min. Strö över solroskärnor. Servera med vispgrädde.
Kyrkstöten Svenska kyrkan 781 81 BORLÄNGE Glöm inte att uppge din egen adress.
Du kan också maila till stora–tuna.pastorat@svenskakyrkan.se och uppge ”Bildfrågan” i ämnesraden. Senast 13 juni 2016 måste vi ha ditt svar. Vi lottar ut tre exemplar av ”Prinsessan Estelles bönbok” bland de rätta svaren. Rätt svar förra gången var Kvarnsvedens kyrka.
Sommardagarna 2016
6
Det finns många vackra kyrkor och kapell i Stora Tuna och Torsångs församlingar. Varifrån kommer denna bild? Skriv namnet på ett vykort och skicka till:
Lägg bär eller frukt (äpplen, rabarber med strimlade torkade aprikoser, hallon, blåbär), i stort sett allt du gillar av nyttigheter i en pajform. Täck med smeten och grädda i 225 gr varm ugn tills pajen är gyllenbrun, cirka 15 min. Smakar bra med grädde, glass eller vaniljsås.
TISDAG 14 JUNI kl 10, mässa i Stora Tuna kyrka. I prostgården kl 11-15. ONSDAG 15 JUNI kl 10–15 i Stora Tuna prostgård. Dagarna innehåller sång, musik, föredrag och andakt. Kostnad 60 kr/dag. TORSDAG 16 JUNI kl 10 – ca 16, hemlig utfärd. Kostnad 200 kr. I priserna ingår för- och eftermiddagskaffe samt lunch. Meddela om du behöver specialkost.
Bildfrågan
Anmälan senast 7 juni till Pastorsexpeditionen, tel 0243771 01. Välkommen hälsar diakonerna i Svenska kyrkan, Borlänge
Sommarvärdar i Stora Tuna kyrka även i år SEDAN SLUTET AV 1990-talet har
det funnits sommarvärdar i Stora Tuna kyrka. De tar emot och berättar om kyrkan. Besökarna bjuds också på kaffe. – Det är en grupp på ett 20-tal personer, som ställer upp år från år berättar Lars Lyrvall, som organiserar visningarna. Alla är rekryterade från en studiecirkel om Stora Tuna kyrka, som startade för mer än 20 år sedan. Varje sommar brukar det bli
drygt 1 000 besökare, som är intresserade av att lära mer om kyrkan. Årets visningar börjar direkt efter midsommar, den 27 juni, och håller på till 19 augusti. Under den tiden finns sommarvärdarna på plats måndag-fredag mellan kl. 10 och 16. Kyrkvisningar kan också ordnas för grupper vid andra tider.
SVENSKA KYRKAN BORLÄNGE
MAJ 2016
l
Kalendarium – sommar i Svenska kyrkan i Borlänge Kvarnsvedens kyrka
FRILUFTSGUDSTJÄNSTER Sön 26/6 11.00 Gammelgården. Julia Bengtson, fiol. 14.00 Gimsbärke bygdegård. 14.00 Frostbo missionshus. Familjen Liss, musik.
Sön 3/7, 18.00 Familjen Liss Musikerfamiljen bjuder på ett varierat program! Christina, violin/sång. Angelica, cello/ sång. Charlotte, cello/sång. Camilla, tvärflöjt/ sång. Bo, trumpet/elbas.
Sön 3/7 11.00 Gammelgården. Johanna Eriksson, nyckelharpa. 14.00 Sångens fäbod. Aina Klintman, dragspel.
Sön 17/7 18.00 Daniel Litborn, cello. Sön 31/7, 18.00 Klassiska pärlor. Maria Bergman, sång och Tobias Livheim, piano. Sön 14/8, 18.00 Mässa. Johanna Lunnergård och Eva Unosson, fiol och piano.
Sön 10/7 11.00 Gammelgården. Jan Lekare, medeltida musik.
Sön 28/8, 18.00 Mats Englund, sång och piano. Linda Danielsson Hannus, sång och piano.
Sön 17/7 11.00 Gammelgården. Ebba Swahn, flöjt. 14.00 Spånsans fäbod. Cathrin Tinnerholm Byberg, sång.
Torsångs kyrka Fre 24/6, 18.00 Midsommaraftonskonsert med Tuna-Torsångskören. Helene Larsson, dirigent.
Sön 24/7 11.00 Gammelgården. Clara Karlsson, blockflöjt. Sön 31/7 11.00 Gammelgården. Oskar Pettersson, trumpet. 14.00 Frostbo missionshus. Marianne Isaksson, flöjt. Elin Lutecki, sopran. 14.00 Koppslahyttans bystuga. Maria Karlin, sång och gitarr. Servering. Sön 7/8 11.00 Gammelgården. Alina Kjellstrand-Olsson. 18.00 Torsångs hembygdsgård. Samarr. med Torsångs hembygdsförening. Servering. Sön 14/8 14.00 Finnsåsens fäbodkyrka, med mässa. Stora Tuna spelmanslag. Sön 21/8 14.00 Rösåsens utsiktstorn, Milsbo. Sön 28/8 14.00 Romme Alpin (Solklinten), Toppstugan. Lotta Grane, flöjt. (Vid regn i Väster Tuna kapell).
Sön 26/6, 18.00 ”Jag och min far” med systrarna Hellberg/Viklund/Sörensdotter.
MIDSOMMAR I TORSÅNG Lör 30/7, 19.00 Sång & flöjt. Marianne Isaksson, flöjt. Elin Lutecki, sång Lör 6/8, 19.00 Eskil Lindbäck, sång. Daniel Larsson, orgel/flygel. Musik av Stanford och Vierne m.fl. Sånger ur Jussis repertoar. Lör 13/8, 19.00 Stig-Allans Swing Quartet ”Moonglow”. Swingmusik 30–50-talet. Stig-Allan Johansson, trummor, Staffan Sjöberg, piano och sång, Lars Tallberg, bas och Ulf Wedlund, klarinett. Lör 20/8, 19.00 Johanna Lunnergård, violin och Eva Unosson, violin.
MUSIK I SOMMARKVÄLL
Lör 27/8, 19.00 Sång, vår sång! Danderyds vokalensemble, Rikard Karlsson, dirigent. Körsånger av Alice Tegnér, Gustaf Nordqvist och moderna svenska tonsättare.
Lör 11/6, 19.00 Kören Pärlorna sjunger.
Amsbergs kapell
Lör 18/6, 19.00 Ragnhild Pettersson, orgel.
Sön 10/7, 18.00 Musik i sommarkväll med mässa, Nils Klöfver, gitarr.
Stora Tuna kyrka
Fre 24/6, 23.00 Midsommarnattskonsert. Helena Janzén, sång. Mikael Nellborn, flygel. Lör 2/7, 19.00 Bengt Granstam, orgel. Lör 9/7, 19.00 ”Psalm i Jazzton” Sofie Norling, sång och flygel. Henrik Hallberg, gitarr. Lör 16/7, 19.00 Orgelkonsert med Christof Pülsch. Lör 23/7, 19.00 Dalakoraler och fäbodpsalmer med Bengt Granstam, orgel. Ons 27/7, 19.00 Konsert med YOA Orchestra of the Americas. 80 ungdomar från 25 länder spelar i en symfoniorkester.
Sön 24/7, 18.00 Sön 7/8, 18.00 Dalalåtar från Bellmans tid, Dalabarock. Sön 21/8, 18.00 Clarinette à la carte.
Sön 3/7, 18.00 Alexander Lind, trumpet. Eva Poulsen, piano. Sön 17/7, 18.00 Odd Maad, flöjt. Per Östlund, piano. Sön 31/7, 18.00 Nils Klöfver, gitarr. Sön 28/8, 18.00 Ali Djeridi, trummor/diktläsning. Andreas Hellkvist, hammondorgel/diktläsning.
Jakobs kapell Ons 29/6, 19.00 Tobias Nilsson, baryton. Eva Lövgren, piano. Från kl 17, tipspromenad och grillafton på altanen. Ons 10/8, 19.00 ”Ute blåser sommarvind” Camilla Waltin, sång. Björn Eriksson, piano. En finstämd sommarkonsert med musik av Alice Tegnér, Gunnar de Frumerie, Evert Taube, Benny Andersson m.fl. Från kl 17, tipspromenad och grillafton på altanen.
KYRKORNAS ÖPPETTIDER
Amsbergs kapell 16/5-31/8 Alla dagar kl 09-18
Stora Tuna kyrka
16/5-31/7 mån-fre kl 08-20 (lör-sön kl 09-20) 1/8-31/8 mån-fre kl 08-19 (lör kl 09-20, sön kl 09-19)
Torsångs kyrka
16/5-31/7 mån-fre kl 08-20 (lör kl 09-20, sön kl 09-19) 1/8-31/8 mån-fre kl 08-19 (lör kl 09-19, sön kl 09-19
7
SVENSKA KYRKAN BORLÄNGE
MAJ 2016
l
GÖRAN BERGLUND, ARKITEKT SAR KRÖNIKA
Det hållbara framtidsbygget ur en arkitekts perspektiv HUR HAR VI byggt? Den egna villan från mit-
ten av förra seklet: Bostadsfrågorna har alltid varit i fokus, såväl på 50–60-talet som idag ca ett halvt sekel senare. Då var egnahemstanken stark och staten stimulerade byggandet av den egna bostaden med statliga lån och subventioner. Det var vanligt att den unga familjen planerade att bygga sitt eget hus. Man tog tjänstledigt en tid och byggde själv, ofta med hjälp av föräldrar, släktingar och vänner för att klara av ekonomin. Fortfarande hade man kontakt med den tidigare generationen och kunde få praktiska råd och erfarenheter. Bondesamhället låg ju inte långt borta. Tidskrifter som ”Hem i Sverige”, handböcker om den egna villan m.m. Från Danmark kom starka influenser om villabygget med goda lösningar. Ofta byggde man i grupper för att samordna arkitekturen för att skapa en harmoni i miljön och för att sänka priset. Fortfarande erinrar jag mig Lena Larssons skrift om den ”Goda bostaden” med studier av bostadens yttre och inre miljö, som behandlade funktioner för att skapa goda, praktiska och ekonomiska miljöer. Under 1990-talet anordnades flera bomässor runt om i landet för att visa goda exempel på god arkitektur. HUR SER DET ut idag? Alltför ofta bygger man områden på små tomter med styckehus från villakatalogerna där man i det nyproducerade området ser bara till sitt eget hus utan samordning och hänsyn taget till omgivningen. Stora herrgårdsimitationer trängs med funkishus, absurda variationer i volymer där garagen ges dominerande former. Så får man en typkatalog över vad marknaden erbjuder med en förvirrande helhetsbild trots vad man kostat på. Om helhetsbilden saknas går något viktigt förlorat som blir svårt att rätta till. Det kostar lika mycket att bygga fult som att bygga vackert men insikten att vi skall bygga med kvalitet, med underhålls möjliga material, det vill säga materiel som
kan underhållas talar man inte om. Nå, hur skall man styra upp ett hållbart framtidsbygge? I dag ser vi att alla dras till storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och vi kan nu skönja konsekvenserna. Bostadsbristen är enorm, ungdomar har ingenstans att bo, priserna är enorma. Till detta skall läggas den stora invandringen från krigsområden som ytterligare späder på bristen. SAMTIDIGT SER VI hur våra järnvägars underhåll är undermåliga, som exempel tvingas man att sänka tågens hastighet på järnvägen söder om Hedemora mot Uppsala för att spåren inte håller. Vägunderhållet är dåligt, kollektivtrafiken har brister och linjer dras in, inte minst i vårt län. Det är därför motiverat att man ställer sig frågan varför det planeras att bygga höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö till en svindlande kostnad av 300 miljarder (beräknade kostnader som erfarenhetsmässigt aldrig brukar hålla)! Ur de behov som finns verkar dessa planer inte vara genomtänkta! Vilka skall resa med dessa snabbtåg? För att förhindra att områdena utanför de stora regionerna utarmas måste det skapas möjligheter för unga att stanna kvar och leva i sin bygd. Det innebär att det måste byggas enormt mycket mera, med hänsyn taget till kvalitet och mångfald parad med viljan att skapa vackra och stimulerande områden. Lösningar måste till av det egna hemmet som kan stimulera till eget bygge, möjlighet att redan från ritningsstadiet planera för utbyggnad och komplettering av bostaden samt att bygga ekologiskt, energisnålt. Vi har inte råd
att bygga med billiga material som inte går att underhålla. Hur skall man klara av allt detta? Hur skall en ung familj kunna betala 3 miljoner för den första bostaden med nya krav på amortering? Utan en stark medverkan från statliga myndigheter och ekonomiska stimulanser är det inte möjligt. Till detta måste utbildning av ungdomar i naturvetenskapliga områden uppmuntras. DET SAKNAS JU ingenjörer av olika slag
samt arkitekter och snart går många av de nu verksamma i pension. Det krävs att unga människor stimuleras att utbilda sig i tekniska områden för att möta de kommande kraven. Tillika måste regionerna utanför storstäderna stimuleras så att hela Sverige skall kunna kan leva. Det som saknas är en nationell ansträngning för att klara av denna stora utmaning. Om vi inte förstår vidden av detta ligger vi illa till! n
”Om helhetsbilden saknas går något viktigt förlorat som blir svårt att rätta till.”
Kyrkstöten ges ut av Stora Tuna och Torsångs pastorat
Omslagsfoto: Lars Sparrman Ansvarig utgivare: Ewa Wirén Redaktion: Gunilla Örtlund, Lars Sparrman, Ann-Gerd Jansson E-post: stora-tuna.pastorat@svenskakyrkan.se Pastorsexpedition: Telefon: 0243-771 01 Besöksadress: Hagakyrkan, Röda vägen 52 Postadress: Svenska kyrkan, 781 81 Borlänge