Amos Rogberga våren 2024

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | ROGBERGA-ÖGGESTORPS FÖRSAMLING | VÅREN 2024

CLARA ­LIDSTRÖM:

”Jag brukar längta till fastan varje år”

CARIN GÖTBLAD, ­POLISCHEF:

”Jag tror inte att jag hade överlevt utan kyrko­ musiken”

TEMA

PASSION Vänd blicken och låt dig drabbas

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

PÅSKEN Stilla veckans alla dagar

5

BÖCKER MED PASSION

LEDARE

Kyrkan har gått all-in med risk att förlora allt V

”

ad skiljer kyrkan från andra organisationer?

Många organisationer vill göra gott, bidra till samhällets stabilitet, skapa menings­full vardag och hjälpa människor till ett bättre liv. I Tenhult med omnejd har vi många riktigt fina organisationer som på olika sätt hjälper Tenhult att vara en bra och trygg plats att leva på: Hembygdsföreningen, Tenhults IF, Ingaryds vänner, scouterna, pensionärsföreningarna för att nämna några. Alla organisationer, föreningar och företag försöker på olika sätt ta ansvar, skapa en livsmiljö som gynnar samhället och människornas välmående.

människor i vårt samhälle, med en risk att därmed ljuga som organisation vilket vore negativt ur ett samhällsperspektiv. Jag vågar gå så långt att säga att om uppståndelsen av Jesus inte hänt bör kyrkan be om förlåtelse och genast påbörja att avveckla all sin verksamhet.

Därför är det intressant att när människor samtalar om varför kyrkan ska finnas, handlar det ofta om att kyrkan gör goda saker, att kyrkan hjälper många via diakonala insatser, att barn och ungdomar får möjlighet till en trygg verksamhet eller att kyrkan står för goda värderingar. Kyrkan gör mycket gott därför att Jesus Kristus uppmanat oss att hjälpa varandra, men det får man på andra platser också i vårt samhälle. Det är till och med så att många verksamheter i samhället kan var minst lika bra, om inte bättre.

et är nämligen så att utan Jesus D uppståndelse från det döda har PAULUS TAR upp kyrkans centrala punkt i kyrkan ingenting att komma med. APOSTELN brevet till Korint och skriver: Om inga döda uppstår

Jesu uppståndelse i Rogberga kyrka.

Foto: SOPHIE TORREALBA

Även kyrkorna försöker skapa goda och trygga livsvillkor. Men en sak urskiljer kyrkan från andra orga­nisationer. Kyrkan har gått all-in på en sak, och det är att en man som hette Jesus och levde för 2000 år sedan först dött och sedan uppstått från döden. Det är den enda skillnaden och det påståendet har kyrkan satsat allt på.

DET ÄR NÄMLIGEN så att utan Jesus uppståndelse från det döda har kyrkan ingenting att komma med. Det är till och med så att utan uppståndelse från det döda är kyrkan en organisation som är osann och vilseleder 2

VÅREN 2024

har inte heller Jesus Kristus uppstått. Men om Jesus Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös, och ni är ännu kvar i era synder. Då är också de som har avlidit i tron på Kristus förlorade. Gäller vårt hopp till Jesus Kristus bara detta livet, då är vi de mest ömkansvärda bland människor.

Jesus räknas i kyrkan som den förste som uppstår från det döda, därför är det helt centralt att det faktiskt har skett. Givetvis kan vi inte åka tillbaka i tiden för att se, men vi kan studera bevisen, vi kan studera texterna som talar om detta och vi kan undersöka de löften som finns kopplat till att Jesus har uppstått.

Kyrkan kan inte och ska aldrig vara en konkurrent till alla samhällets goda krafter utan kyrkans uppgift är att hjälpa människor att undersöka bevisen, löftena och hoppet. Om du funderar på allt detta tycker jag att du ska besöka Rogberga kyrka i påsk. Titta på altartavlan som heter Uppståndelsen, eller läs texten i taket: ”Jag är uppståndelsen och livet”.

Kanske kan du bli den person som antingen bekräftar eller fäller kyrkan i sitt påstående att Jesu uppståndelse har skett. Oavsett utgång kommer du stå som vinnare.

Greger Larsson Kyrkoherde

Hjälp oss bli bättre!

10

INNEHÅLL Din församling 4 Passionsdramat Jesus sista tid ett drama på liv och död 8 Krönika ­Passionstiden

Var med och gör Amos ännu bättre! Vi behöver din hjälp att utveckla den här tidningen till att bli en tidning som människor i Tenhult med omnejd vill läsa.

1

FÖLJ MED!

»» Pilgrimsvandra i trakten av Tenhult lördagarna 6/4, 4/5 samt helgen 1–2/6! »» Titta på vår hemsida eller anslagstavlor för mer information!

Tema passion 10 Vänd blicken och låt dig drabbas

Vilket åldersspann tillhör du? a) Upp till 25 år b) 26–45 år c) 46–65 år d) 66 år och uppåt

2

Deltar du i gudstjänster eller verksamhet i någon kristen församlings regi? a) Ja, flera gånger per månad b) Ja, en gång i månaden c) Ja, någon gång per år d) Nej, aldrig Ev. kommentar:

Porträtt 16 Carin Götblad, ­polischef

Foto: MAGNUS ARONSON/ IKON

För att svara på enkäten, välj ett av följande sätt: »» Svara på hemsidan: www.svenskakyrkan.se/tenhult »» Mejla in dina svar till: tenhult@svenskakyrkan.se »» Fyll i dina svar här nedan eller på ett lösblad och lägg i vår brevlåda ­utanför Kyrkans hus. »» Skicka till Rogberga-Öggestorps församling, ­Myrstadavägen 19, 561 60 Tenhult.

3

Brukar du läsa Amos? a) Ja, jag läser nästan allt eller allt b) Ja, jag läser mer än halva tidningen c) Ja, jag läser någon artikel men mindre än halva tidningen d) Nej, jag läser inte Amos Ev. kommentar:

4

Är det viktigt för dig att få Amos i brevlådan? a) Ja b) Varken eller c) Nej Ev. kommentar:

5

Vilka sidor i detta nummer av Amos med temat ”Passion” har du tyckt varit speciellt intressant?

g) Intervjuer med Tenhultsbor (har du förslag på någon som har en intressant historia att dela med sig av?

Fler förslag:

6

Vilka ämnen skulle du vilja läsa mer om?

(Kryssa för flera och skriv dit egna) a) Historia kring Rogberga kyrka och Öggestorps kyrka b) Föremål i ­kyrkorna och deras historia c) Vad är kristen tro i dag? d) Varför vi firar olika högtider e) Bibelns berättelser – vad kan de säga mig i dag? f) Historia kring olika böcker i Bibeln

7

Tror du att människor blir nyfikna på kristen tro genom att läsa Amos? a) Ja, absolut b) Ja, kanske c) Varken eller d) Nej Ev. kommentar:

Tack så mycket för din medverkan!

NENMÄRKE VA

T

EN DEL AV

S

Spaning 20 Pilgrimsvandring Övrigt 9 Passionsmusik 24 Boktips 30 Hållbarhet Därför gillar Clara ­Tidholm fastan 31 Korsord 32 Symbolen

Foto: GETTY

REDAKTION Trycksak 3041 0934

PEFC/03-31-107 PEFC-certifierad Den här produkten kommer från hållbart skogsbruk och kontrollerade källor www.pefc.se

Redaktionen: Greger Larsson och Sophie Torrealba.

Kontakta oss: Expeditionen: 036 39 06 80.

Kyrkoherde Greger Larsson: 073 037 47 80 eller 036 39 06 82 Kyrkogårdsföreståndare Dan Lundstedt: 070 649 25 63 eller 036 39 05 92 E-post: tenhult@svenskakyrkan.se Adress: Rogberga-Öggestorps ­församling, Myrstadavägen 19, 561 60 Tenhult

Följ oss: Webb: svenskakyrkan. se/tenhult Instagram: svenska_ kyrkan_tenhult Facebook: Svenskakyrkan Tenhult Omslagsbild: Theresia Kölin Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Printagon, Helsingborg, 2024.

Distribution: Postnord VÅREN 2024

3

PÅSK VAD? Påskens olika dagar under Stilla veckan.

PASSIONS-­ DRAMAT Jesus sista tid ett drama på liv och död Text: Greger Larsson Foto: Sophie Torrealba

trästavar i kyrkklockorna. Dessa kallades för dymmlar och användes för att kyrkklockornas klang skulle vara så dämpad som möjligt. Fram till år1823 fanns en föreskrift som sade att musik inte skulle spelas alls från onsdagen till Påskdagen.

Stilla veckan

»Sista » veckan i fastan kallas för Stilla veckan. Under Stilla veckan hålls gudstjänster som berättar om vad som hände under de sista dagarna i Jesus liv. Det är ett drama som brukar kallas passionsdramat och gudstjänsterna kallas därför passionsgudstjänster.

Den judiska påsken och den kristna påsken

»Judarna » firar påsk som ett minne av uttåget ut ur Egypten efter en långvarig fångenskap där. Jesus var också jude och firade därmed också den judiska påsken. Det var under den judiska påskhelgen som Jesus korsfästes och uppstod. Både kristna och judar firar alltså påsk: judarna firar uttåget ur Egypten och kristna firar Jesus uppståndelse.

FÖLJ OSS!

»» Läs mer om vad som ­händer i RogbergaÖggestorps församling på svenskakyrkan. se/tenhult 4

VÅREN 2024

PALMSÖNDAGEN

1

Palmsöndagen inleder Stilla veckan och firas av kristna till minne av när Jesus kom ridande på en åsna in till Jerusalem och hyllades av folket.

På Jesu tid var landet ockuperat av romarna och Israels folk mindes den tid när Israel var ett självständigt land. Påskens högtid

En av klockorna i Rogberga kyrka.

inleddes genom att kungen gick genom staden och hyllades, samtidigt som han sjöng psaltarpsalmen 118 i Bibeln. Nu var landet ockuperat och Israel som nation väntade på en kung som skulle komma, detta var ett löfte som omnämns i Femte Mosebok 18:18. Vidare vittnade profeten Sakarja att Messias skulle komma ridande på en åsna.

Att rida på en åsna visade på ett fredsbudskap medan en kung på häst indikerade strid.

Denna dag var också dagen då varje familj skulle välja ut ett lamm för påsken. Detta finns omtalat om i Andra Moseboken kapitel 12, därav kan man förstå att Jesus både kallas kung men också lamm.

DYMMELONSDAG

2

Dymmelonsdag var en skandinavisk tradition som innebar att man bytte metallstavarna till

SKÄRTORSDAG

3

På Skärtorsdagen firar kristendomen starten och instiftelsen av nattvarden. I nattvarden delas bröd och vin. Skär betyder ”ren” och skärtorsdagen kommer av att Jesus tvättade lärjungarnas fötter före måltiden. Mer om instiftandet av nattvarden kan du läsa om i Matteusevangeliet kapitel 26.

I Svenska kyrkans Högmässa och Mässa firas nattvard.

Nattvardens förebild är påskmåltiden som firas i Israel till minne av att israelerna lämnade Egypten där man bott och arbetat under 400 år. Mot slutet av den perioden hade man blivit slavar.

Innan uttåget ur Egypten fick man uppgiften att slakta ett lamm och stryka blodet från lammet på ytterdörrens dörrkarm, enligt berättelsen var detta orsaken till att dödens ängel visste vilka hushåll som skulle slippa ett besök. Den åttonde hebreiska bokstaven chet

Natten mot fredagen blev ­Jesus förrådd av en av lärjungarna, Judas, och greps av de ­romerska soldaterna. Han dömdes till döden på ett kors.

Krucifixet på bilden finns i Kyrkans hus i Tenhult.

liknar en dörrkarm och betyder liv. Just påskens ursprungliga berättelse är omtalad då man ännu inte hittat avgörande arkeologiska bevis för att det hänt. Däremot han man hittat 3 700 år gamla hebreiska bokstäver i Egypten vilket visar på att relationen mellan Israel och Egypten funnits under perioden för påskens berättelse. Det är bokstäverna Alpha och Bet som man hittat vid en utgrävning och i dag utgör vårt begrepp alfabet.

LÅNGFREDAG

4

De allra flesta judarna firade och åt påskmåltiden på fredagen, men några firade dagen före, detta berodde troligen på att några följde månens kalender och andra följde solens kalender.

Båda sätten finns än idag, även om solens kalender är den dominerande. Denna dag skulle påskmåltiden ätas vid aftonen kring 18.00, därför slaktades lammet cirka tre timmar tidigare vid klockan tre på eftermiddagen.

På natten mot fredagen blev Jesus förrådd av en av lärjungarna, Judas, och greps av de romerska soldaterna. Han dömdes till döden på ett kors och just denna dag, fredagen under den judis-

ka påskhögtiden, var dagen då Jesus korsfästes. Korsfästningen började klockan 9.00 på morgonen och efter sex timmar, det vill säga klockan 15.00, var Jesus död.

Härav brukar man säga att Jesus är offerlammet då Jesus bedömdes död samtidigt som påskalammen började slaktas.

Soldaterna fick i uppgift att säkerställa att de korsfästa skulle dö då man inte fick vara korsfäst när det var påsk, soldaterna slog sönder smalbenen för att personen skulle dö snabbare. När soldaterna kom till Jesus bedömde de att han redan var död och därför stack de ett spjut i sidan på honom, upp i hjärtat. Vatten och blod kom ut, vilket är ett tecken på att Jesus var kliniskt död.

En normal korsfästning pågick i 72 timmar men det finns romerska skrifter som beskriver att det ibland pågick i upp till 100 timmar innan personen dog. Därför blev också den romerske ståthållaren Pontus Pilatus förvånad över att Jesus dog så snabbt. Kanske berodde den snabba döden på den tortyr som skett under natten ­innan, men det kan också vara så att döden skedde av ett större syfte.

Namnet Långfredag kommer av

?

VISSTE DU ATT

»» ... det fram till år 1973 var förbjudet enligt svensk lag att se på bio, teater och dans på Långfredagen.

att dagen är lång och fylld av lidande för Jesus. I svensk tradition har det varit en dag i absolut stillhet, utan vänner, utan konsumtion och utan arbete. Fram till år 1973 var det förbjudet enligt svensk lag att se på bio, teater och dans på Långfredagen.

PÅSKAFTON

5

Enligt berättelsen låg Jesus i en grav under lördagen och lärjungarna hade låst in sig i den sal där man firat nattvarden, i rädsla för att bli avrättade.

Lördagen är den första dagen i det osyrade brödets högtid och dagen som Israel väntade med stor spänning inför den kommande påskdagen, orsaken till denna spänning var att Israel väntade på att deras Messias skulle komma just på påsken. Detta är också anledningen till att det var viktigt för Jesu motståndare att Jesus avrättades före påsken, så att han inte skulle kunna göra anspråk på Messiastiteln med tanke på Palmsöndagens händelser.

PÅSKDAGEN

6

Påskdagen är dagen då enligt kristen tradition Jesus uppstår på. Det är också på söndagen som kvinnorna går till graven och först upptäcker att graven är tom.

Det som kan vara av intresse att veta är att detta är samma morgon som Israels folk enligt Moseböckerna räddas genom att Röda havet delar på sig och de kan gå genom havet över till andra sidan. Man kan säga att på Påskdagen sker en dubbelräddning, både av Israels folk men också räddningen av världens människor enligt den kristna berättelsen.

ANNANDAG PÅSK

7

Annandag påsk är dagen som Jesus som återuppstånden visar sig för lärjungarna. Den som tvivlade fick möjligheten att möta Jesus. Det är därför en dag där stora processioner, skådespel och fester tillämpas i världen, men här i Sverige firas dagen betydligt lugnare. För israelerna är dagen ingen särskild dag utan en fortsättning på det osyrade brödets högtid som är berättelsen om deras ökenvandring.

VÅREN 2024

5

PÅSK

TRIUMFKRUCIFIXEN & KORSET

teologiska temat inom kristendomen – Jesu uppståndelse från de döda. Genom att fokusera på uppståndelsen lyfter triumfkrucifixet fram tron på att döden inte hade det sista ordet och att Jesus segrade över den.

Från avrättningsredskap till kristendomens symbol

»Korset » som avrättningsredskap var höjden av förödmjukelse.

Detta gör det ännu märkligare att Konstantin den store såg ett kors i himlen dagen före slaget vid Milvianbron år 312 e Kr, tillsammans med ett budskap att ”i detta tecken skall du segra”. Han antog då kristendomen som sin beskyddsgud och lät måla kristna symboler på sina soldaters sköldar.

Konstantin vann slaget och denna händelse spelade en avgörande roll i Konstantins steg mot makten. Han blev senare den första ro-

merska kejsaren att konvertera till kristendomen. Han legaliserade kristendomen inom det romerska riket och inledde därmed en ny era där kristendomen gradvis blev den dominerande religionen.

DETTA ÄR BAKGRUNDEN till att

många kyrkor i dag har Triumf­ krucifix:

Uppståndelsen

»Triumfkrucifixet » inkluderar ofta en avbildning av en uppstånden Kristus. Det markerar det centrala

Triumfkrucifixen i våra kyrkor

Betoning av hopp och glädje

”

»Triumfkrucifixet » förmedlar en känsla av hopp och glädje snarare än enbart lidande. Det betonar den glädjefyllda aspekten av den kristna tron.

riumfkrucifixet är en T påminnelse om Kristi seger.

Liturgisk användning

»Triumfkrucifixet » används inom den liturgiska kontexten under

Krucifixet i Öggestorps kyrka

»Detta » krucifix är skapat på 1300-talet, ett århundrande då kyrkan var splittrad och som brukar kallas den mörkaste tiden i kyrkohistorien. Samtidigt är det den tiden då den Heliga Birgitta går till rätta med kyrka i Europa, svält och pest samt ett krig som fick namnet 100-årskriget härjar i Europa.

Det är i denna tid man tillverkar ett nytt krucifix i Öggestorps kyrka, och där har det funnits till slutet på 1870-talet då man rev den gamla kyrkan och byggde en ny kyrka. På 1930-talet hängdes krucifixet åter upp i taket och där har det hängt sedan dess, för att påminna oss om Jesu död och uppståndelse samt berättelsen om att i det mörkaste mörker finns ett ljus om uppståndelsen när vi väljer att tillbe Jesus Kristus.

Krucifixet i Rogberga kyrka

»Detta » krucifix skapades troligen under åren 1500–1525, en tid av både död och förändringar i Sverige. Dels var danskarnas regent Kristian Tyrann (som i Danmark kallades Kristian den gode) i Stockholm och skapade vad som kallas för Stockholms blodbad, 6

VÅREN 2024

samtidigt protesterade Luther, Zwingli och Calvin mot den katolska kyrkan och blev bannlysta.

Gustav Vasa gjorde revolt i Sverige och valde att göra Sverige till ett protestantiskt land. Han tog över Vadstena Klosters ägor i Öggestorp och inkorporerade mycket av den dåvarande katolska kyrkans ägor. Även Rogberga var katolskt och när krucifixet började byggas år

Till vänster: Krucifixet i Öggestorps kyrka.

Till höger: Krucifixet i Rogberga kyrka.

1500 hade kyrkan en roll och när det avslutades år1525 kan det haft en annan, oavsett kan vi konstatera att krucifixet överlevde denna intensiva period som förändrade Sverige i grunden. Det överlevde även danskarnas skövlingar av Jönköpingstrakten och när man brände ner Rogberga kyrka på 1600-talet. Krucifixet överlevde också rivningen av den gamla kyr-

gudstjänster och ceremonier som en påminnelse om Kristi seger, en symbol som ger församlingen hopp och glädje.

I botten av dopfunten i Öggestorps kyrka flyger en duva.

Förankring i biblisk tradition

»Bibelns » berättelser om Jesu uppståndelse är grundläggande för den kristna tron. Genom att inkludera uppståndelsemotivet i triumfkrucifixet förstärker konsten den bibliska berättelsen och dess teologiska betydelse.

Visuell fokus på livet, inte döden

»Triumfkrucifixet » hjälper till att skifta fokus från den plågsamma döden på korset till den överväldigande seger som symboliseras genom uppståndelsen. Det är en visuell påminnelse om hopp och glädje i tron.

DOPET & PÅSKDAGEN Därför hörde de ihop – och så försvann traditionen

Foto: KRISTIN ­LIDELL/ IKON

BOKA DOP! »» Vill du döpa

kan och bygget av den nya kyrkan.

Idag hänger krucifixet på den södra väggen med en historia som är svindlande och som fortfarande vittnar om korsets berättelse om döden och uppståndelsen samt kraften och makten i Jesus Kristus som död och uppstånden. Det är lätt att bara gå förbi, men när man stannar upp inför det förstår vi djupet i berättelsen.

dig eller ditt barn?

Kontakta oss!

Telefon: 036-390680 E-post: ­tenhult@ svenskakyrkan. se

”

»Påsken » och dopet hörde ihop under kyrkans ­första århundranden. Jesus liknade sin död vid ett dop (Lukas­evangeliet 12) och sa att lärjungarna skulle döpas med samma dop (Markus­evangeliet 10). Paulus skrev att vi i dopet har dött med Kristus och blivit begravda med honom och återvänt till livet efter döden (Romarbrevet 6).

I texter från Antiokia, Jerusalem, Konstantinopel, Alexandria, Rom, Milano, Spanien samt Nordafrika vet vi hur dopen på påsknatten från mitten av 100-talet och framåt, gick till.

DOPET SKEDDE EFTER en lång förberedelsetid på tre år i katekumenatets vandring. På påsknatten samlades dopkandidaterna tillsammans med församlingen i väntan på att påskens ljus skulle tändas. Man läste texterna från

Gamla testamentet och dopkandidaten avsvor sig det onda inom sig, för att sedan vända sig till öster och förklara sin lojalitet med Kristus. Frågan om tron på Fadern, Sonen och den helige Anden ställdes och dopkandidaterna svarade: ”Jag tror” och vände sig till öster för att visa sin lojalitet med Kristus.

Dopkandidaterna steg därpå ner i vattnet, och när de sedan steg upp ur vattnet fick de ta på sig en vit dräkt och genom handpåläggning bad man om helig Ande för den nydöpte. Därefter fick de dela nattvarden.

I OCH MED seden att alla barn skulle döpas på åttonde dagen försvann dopet på Påskdagen och man övergick till året runt-dop.

I dag används Påskdagen som en möjlig dag för att påminna sig om sitt dop genom så kallad dopförnyelse.

Men vem vet: kanske årets Påskdag även innehåller dop i Rogberga kyrka?

opkandidaterna svarade: ”Jag tror” och D vände sig till öster för att visa sin lojalitet med Kristus.

VÅREN 2024

7

KRÖNIKA

PSALMEN Jag hör Hans röst och känner den och går dit Han vill kalla.

De sina känner Han igen, Han räknat har dem alla.

Han söker den som vilse far, den svage i sin famn Han tar, upprättar dem som falla.

Psalm 157, v.2

ar och en av oss har en egen preferens när det gäller val av önskemusik. Utbudet varierar och vår personliga ”favorit” kan återfinnas i en outtömlig skatt av toner, nyanser och arrangemang. En passionerad lyssnare kan finna underhållning, tröst och sinnesro i just den musik som tilltalar. Så är det också när en innehållsrik, målande text deklameras med känsla. ”Matteuspassionen”, av J S Bach, är ett verk, ett oratorium, av stor omfattning i musik och sång. År 1727 skedde uruppförandet i Leipzig. Stilla veckan och Kristi lidandes historia gav kompositören inspiration och passion för det dramatiska som blev bärande tema i ett av världens mest spelade musikverk.

PASSION, PERSONLIG, NÄSTAN häftig i begär, kan för

många, i en högst annorlunda sakral mening, betyda det vi förknippar med Kristi lidande och död på korset. Söndagsskolans berättelser och bilder fängslade oss med allvaret, den dåtida verkligheten som beskrivs och den dramatik som vi barn rördes av som unga, naiva lyssnare.

Kristi lidandes historia blev för oss svår att förstå och acceptera; godheten, personifierad i Jesu gestalt, sveket, hånet, lidandet och döden på korset, allt det som Passionstiden innebar, blev, långt senare i livet, sanningen ur Bibelns berättelser.

PASSIONSTIDEN GER OSS mänsklig koppling till vad som beskrivits i berättelserna, i texterna under Stilla veckan, från Palmsöndagen till Påskdagen. Tysta veckan är, vad vi lärde redan som unga, en tid då stor återhållsamhet och lugn skulle prägla livet, även om

”

assionstiden ger oss P mänsklig koppling till vad som beskrivits i berättelserna.

man hade många aktiviteter av högst varierande slag.

Påsken blev en högtid av största respekt, stillhet och lugn tillsammans med föräldrar, goda vänner och släkt. Läsningen ur Ps. 22, ”min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag ropar förtvivlat, men du är långt borta” blev genom åren ett bibelcitat som etsade sig fast.

Att få följa med till Passionsgudstjänsterna, att senare själv få delta i de rörande, känslosamma och allvarliga delarna av dessa andakter har skapat beståIngemar Ström ende värdefulla minnen.

Församlingsbo

VÄLKOMMEN ATT FIRA PÅSK I SVENSKA KYRKAN I TENHULT!

8

VÅREN 2024

Söndag 24 mars

Torsdag 28 mars

Söndag 31 mars

Palmsöndag Rogberga kyrka 16.00 Gudstjänst

Skärtorsdag Rogberga kyrka 18.30 Ekumenisk mässa

Onsdag 27 mars

Fredag 29 mars

Påskdagen Rogberga kyrka 16.00 Påskdagsgudstjänst Vi firar i glädjens tecken.

Dymmelonsdag Kyrkans hus i Tenhult 18.30 Kvällsandakt

Långfredag Rogberga kyrka 15.00 Långfredagsgudstjänst Gudstjänsten firas vid samma klockslag som Jesus dog på korset.

Foto: OLAF ­SIMON/ GETTY

Måndag 1 april Annandag påsk Rogberga kyrka 16.00 Gudstjänst

Foto: JOHANNES FRANDSEN/IKON

Passionstiden skapar värdefulla minnen V

JUST NU KORT OM

Fredrik S ­ ixten komponerade den första svenska passions­musiken, byggd på Markusevan­geliet.

Fredrik Sixten Ålder: 61 år.

Gör: Tonsättare på heltid.

Motto i livet: ”Det finns en oväntad glänta i skogen som bara hittas av den som gått vilse” (Tomas Tranströmer).

»» Scanna och lyssna på låtarna på Spotify.

NYFIKEN PÅ

PASSIONSMUSIK Fredrik Sixten: Den har allt som finns i ett mänskligt liv

»– » Det är en väldigt dramatisk och plågsam berättelse om Jesus lidande, men det finns också något väldigt vackert. Det är kärleken manifesterad, menar Fredrik som för snart tjugo år sedan kompone­ rade den första svenska passions­ musiken, byggd på Markusevan­ geliet.

Nu är den framförd nästan 60 gånger, vilket saknar motsvarighet när det gäller nyskrivna oratorier.

berättelsen som gör att du kan återta vissa musikaliska moment.

Du förhåller dig till en viss ram, det hjälper lyssnaren att känna igen sig.

Handlingen i passionsberättel­ sen tror Fredrik också ger mycket igenkänning, många kan identi­ fiera sig, och man måste inte vara troende.

– Det finns det bitterljuva och det melankoliska, det skrämman­ de och det brutala, lojaliteter som brister, att bli hånad och förlöjli­ gad. Svek, drömmar och förvänt­ ningar. Du har egentligen allt som finns i ett mänskligt liv. Det är en fantastisk berättelse som alltid kommer vara aktuell.

ATT BEHÅLLA EN tydlig melodi

SJÄLV VAR HAN sex år när han följ­

Jämfört med mysiga julkonser­ ter kan den klassiska påsk­ musiken kännas lite tung och svår. Men det behöver inte vara så, menar tonsättare Fredrik Sixten.

och låta passionsmusiken vara lättillgänglig är viktigt i Fredriks komponerande. Utöver det finns det utrymme att förena tillsynes oförenliga element och skapa nya spännande kombinationer.

– Det gäller att hitta former inom

de med sin pappa till Sankta Hele­ nas kyrka i Skövde för att lyssna på Matteuspassionen av Bach.

– Dirigenten såg ut som en ping­ vin och hans son satt vid dirigent­ podiet. Jag minns att jag tänkte att jag också ville sitta där någon gång,

berättar Fredrik som då inte hade någon aning om att han senare i livet skulle stå där och dirigera sina egna passioner. Eller att han skulle studera vid Kungliga musikhög­ skolan och arbeta som domkyrko­ organist innan han blev tonsättare.

Men det var där det började.

– Det var något magiskt, alla var så allvarliga men samtidigt var det så oerhört vackert.

Hur kommer musiken till dig?

– Det börjar med en musikalisk idé, sedan är det både tekniska och känslomässiga översättningar av berättelsen, säger Fredrik.

Han berättar att det är svårt att förklara processen. Han blundar och tänker efter.

– Men visst sjunger musiken inom mig, det gör den ju hela tiden. Det är det som gör att jag måste få det ur mig.

Vad önskar du att människor tar med sig när de lyssnar på din ­passionsmusik?

– Att budskapet kommer fram, alla de olika nyanserna i berättel­ sen. Att min musik sätter fingret på det viktiga, och ger människor möjligheter till reflektion.

LYSSNA! Fredriks ­nybörjartips O Huvud ­blodigt sårad Körkoral av J S Back ur Matteus­ passionen Erbarme dich, mein Gott Soloaria av J S Bach ur Matteus­ passionen Stabat Mater Av G B Pergolesi O Jesu kär vad har väl du ­förbrutit Körkoral av Fredrik Sixten ur Johannes­ passionen Han var ­föraktad Inledningskör ur En svensk Mar­ kuspassion av Fredrik Sixten

Sophie Ekman VÅREN 2024

9

Är passion viktigt i en relation?

Vad är ens passion?

Och hur vårdar och bevarar vi den? Emma Audas, präst och äktenskapsforskare, samt Torbjörn Bildtgård, relationsforskare, delar med sig.

Text: Maria Widar Illustration: ­Sophie Ekman

10

VÅREN 2024

PASS TEMA

SSION Vänd blicken och låt dig drabbas

VÅREN 2024

11

v TEMA PASSION

”

i kanske skulle kunna ta och fördjupa innebörden av ordet passion, menar Emma Audas. Passion kan vara något helt annat än det första elektrifierande pirret i magen, sinnet som tappar balansen, hjärtat som springer ruscher, syret som nästan tar slut när världen upplevs pågå någon annanstans, långt bort. Passion kan vara något betydligt djupare, menar hon. Åter till det snart.

Emma Audas är präst och äktenskapsforskare. Rätt tidigt in i teologistudierna fastnade hon för ämnet äktenskap och relationer.

– Frågorna kring relationer och sexualitet är utmanande, intressanta och spännande. Det är ett laddat ämne som engagerar, som ligger nära oss människor, säger hon.

den tidiga förälskelsen i en relation eller med den sexuella lusten och åtrån. Det betyder något annat, passion är så mycket större än så. Passion, för mig, är att drabbas av en annan människa. Det är en glädje och ett firande av en annan människas existens.

Det liknar på många sätt den tidiga förälskelsen, menar Emma, skillnaden är att passionen är djupare och har blicken på den andra, inte på en själv.

– Passionen kräver att du är uppmärksam och verkligen ser den andra, inte den du önskar att han eller hon vore. Förälskelsen handlar många gånger om att tillskriva den andra ideal och egenskaper. Vår självupptagna kultur får oss lätt att bli mest intresserade av oss själva och vad andra kan ge oss; ”Kan någon annan rita ett hjärta på stranden åt mig?” Passion fungerar tvärtom, den kräver uppmärksamhet på en annan människa.

Krävs det passion för att leva lycklig i en relation?

tror att man kan ha en lycklig relation utan et är attraktivt med människor att–bliJagdrabbad D av sin partner, man kan ha det jättebra Emma Audas ändå. Det ska snarare ses som en stor gåva att kunna som vidgar vår värld.

– Dessutom var det många omkring mig som gifte sig och jag hade en lärare i Åbo som skrev mycket om de här frågorna. Det fanns överlag en miljö som uppmuntrade att dyka djupare.

Efter några år i församlingstjänst började hon forska på heltid och skrev sin doktorsavhandling om kyrkans syn på äktenskapet.

Å

12

VÅREN 2024

ter till ordet passion, vad anser hon att det ordet egentligen innebär?

– För mig är inte passion synonymt med

bli drabbad. Att ibland få fråga sig hur är det möjligt att jag får vara med dig?

O

m man studerar de som skilt sig, där passionen inte längre finns – vad säger de? En som är expert på äldre och relationer är Torbjörn Bildtgård, docent i sociologi. Han har ägnat en stor del av sin forskning åt relationer sent i livet.

Tillsammans med sin kollega professor Peter Öberg arbetar han just nu med en studie om att skiljas sent i livet.

– Många jag intervjuar och möter resonerar; ”Den

»

KORT OM

Emma Audas Ålder: 36 år.

Familj: Mannen Patrik Hagman.

Stor familj, viktiga vänner.

Många är äls­ kade!

Bor: Vadstena.

Gör: Teolog och präst.

Jobbar som stiftsadjunkt för Linköpings stift. Har skrivit doktorsav­ handlingen Det heliga äktenskapet, som på ett teologiskt sätt diskuterar frågan vad ett äktenskap är.

Motto i livet: Jag undviker motton. Men ”Var sann!” är väl något jag försöker leva ut.

”Passionen kräver att du är uppmärk­ sam och verk­ ligen ser den andra, inte den du önskar att han eller hon vore”, säger Emma Audas.

Foto: MATILDA ­AUDAS BJÖRKHOLM

VÅREN 2024

13

TEMA PASSION

» återstående livstiden är begränsad så hur

vill jag använda den tiden? Vill jag fortsätta leva med min partner där kärleken och passionen inte längre finns?” berättar han och fortsätter: – I de skilsmässoberättelser jag har tagit del av vittnar många äldre om att man inte längre har gemensamma projekt, man har helt olika mål för resten av livet. Den ena kanske vill resa och träffa människor och den andra trivs med att ta det lugnt hemma och titta på tv. Det här splittrar många par och det kanske heller inte är någonting man varit medveten om tidigare. Det blir tydligt först när barnen flyttat ut och man har gått i pension.

Å

ren efter pensionen innebär ett enormt skifte i livet för många, förklarar han. Man tar klivet från tidigare livsvillkor in i något

”

”Åtrå uppstår i avstånd”, ­säger Emma Audas. ”Om vi lever i en sådan sym­ bios att det inte ­längre finns ett du och ett jag blir det svårt för attraktio­ nen att över­ leva.”

m man ser till att skapa O gemensamma mål har man som par bättre förutsättningar att hålla ihop sent i livet. Torbjörn Bildtgård

14

VÅREN 2024

helt nytt. Men om man vänder på det, menar Torbjörn, är det också bland målen och drömmarna vi kan finna själva nyckeln till den långa, goda relationen.

– Om man har eller ser till att skapa gemensamma mål och drömmar har man som par bättre förutsättningar att hålla ihop sent i livet.

Förutom att hitta nya gemensamma mål och drömmar som Torbjörn påpekar, är det också viktigt att låta varandra vara egna personer, menar Emma Audas.

– Äktenskapet kan ha en konserverande effekt på oss eftersom vi hela tiden är i någon annans blick, nära någon som vet vad vi brukar göra och hur vi brukar bete oss. ”Va? Ska du gå på danskurs?” kan det låta. En viktig nyckel är därför att låta den andra vara en egen person.

Och, förklarar Emma, att för egen del se till att ta den platsen.

– Stå ut med att utsätta den andra för det obehag det kan innebära att visa att du är en egen person.

Försök inte att rädda honom eller henne från det obehaget. Det är attraktivt med människor som vidgar vår värld. Att fortsätta växa är ett sätt att fortsätta göra den andras värld större, säger hon och fortsätter: – Dessutom uppstår åtrå i avstånd. Om vi lever i en

KORT OM

sådan symbios att det inte längre finns ett du och ett jag blir det svårt för attraktionen att överleva. Därför är det bra att få se den andra i nya situationer och miljöer, då ser vi nya sidor lite på håll.

Vad säger Bibeln om passion?

BÄDDA FÖR PASSION Vad kan vi göra i våra relationer för att hålla ­passionen levande? ­Prästen och äktenskaps­ forskaren Emma Audas ger tre tips på hur vi bäddar för passion.

– Den är full av det! Passion är ett tema som förekommer mycket i Bibeln, bland annat i Höga visan och Psaltaren som i den tidiga kyrkan är de mest citerade och kommenterade böckerna. Här kan vi bland annat läsa: ”Jag sträcker mina händer mot dig, öppnar mig som törstig jord” och ”Gud min Gud, dig söker jag, min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, som ett kargt och uttorkat land”. Det är erotiskt laddade texter.

1

ch Bibeln, menar Emma, verkar envist påstå att människans erfarenhet av längtan efter en annan människa är något mer än sexuell lust och åtrå. Än det elektrifierade pirret.

– Det är en djup längtan som säger oss något om hur människan längtar efter Gud, och hur Gud längtar efter oss. Vår mellanmänskliga längtan kan alltså ge oss kunskap om vem Gud är, och hur Gud är.

På samma sätt som den jag älskar är oersättlig är jag också det i Guds ögon.

2

O

Be När vi stillar oss i bön övar vi oss i den uppmärk­ samhet som behövs för att passion ska kunna uppstå.

Denna stund av stillhet lär oss inte bara att lyssna till en annan, vi får också en ärli­ gare blick på oss själva och förstår vår plats i tillvaron.

Så fortsätt öva dig i bön.

Gå på danskurs Ett annat sätt att väcka passion är att prova nya saker. Det kan till exempel vara att delta i olika sam­ hällsinitiativ, kanske hjälpa

till att dela ut matkassar i församlingen. Genom att involvera dig i nya aktivite­ ter, tar du fram nya sidor av dig själv. Det gör i sin turt din värld större. Kanske göra det tillsammans med din partner? Finns det något mer attraktivt än att lite på distans betrakta sin partner i ett nytt sammanhang, med nya människor?

Torbjörn ­Bildtgård Ålder: 53 år.

Familj: Fru och två barn.

Bor: Sollentuna.

Gör: Universi­ tetslektor vid institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet.

Forskar om äldres familje­ relationer, så som att skiljas sent i livet, att träffa ny partner sent i livet, åld­ rande och inti­ mitet, åldrande styvfamiljer samt att åldras utan familj.

Forskar även kring bilder av åldrande.

Foto: RICKARD ­KILSTRÖM

3

Tala sanning Få saker är så bra som ärlighet för att hålla passio­ nen vid liv. Genom att tala sanning skapar vi tydlighet och framträder som egna personer. Om vi döljer san­ ningen, även om det är för att skydda någon, eller om vi bygger upp fasader, kan det skapa misstro och ängsligheter, vilket dödar passionen.

VÅREN 2024

15

PORTRÄTTET

Carin Götblad, polischef:

Jag tar häng på goda människor Polischef Carin Götblad brinner för utsatta människor och försöker hitta vägar för ett bättre samhälle.

Text: Linda Newnham Foto: Theresia Kölin

”

»Polisens » ”grand old lady” Carin Götblad säger att om man jobbar med samhällets baksidor är det bra att ha djur hemma som man kan gosa med. Själv har hon marsvinen Roger och Nala.

– När man jobbar med ondska är det bra att ha en relation med något som är litet, snällt och skört. Djur gör att du inte blir cynisk. De är inte psykopater, de förställer sig inte, de har inte ondska som drivkraft, är inte fördomsfulla, ifrågasätter inte vem du är eller varför du lever som du gör. Jag har väldigt stor respekt för djur.

Carin Götblad kunde ha gått i pension redan för några år sedan, men fortsätter brinna och verka för ett bättre samhälle. Framförallt är hon engagerad i barn, äldre och psykiskt fragila – på olika sätt utsatta människor. I hennes nya roll som polischef på NOA, fokuserar hon på att förhindra nyrekrytering av unga till kriminella gäng, vilket passar henne perfekt.

örebyggande arbete syns ju F inte, det är inget man kan föra statistik över eller får poäng för.

16

VÅREN 2024

Carin sticker inte under stol med att Sverige befinner sig i ett allvarligt läge, där kriminaliteten har slagit rot inom myndigheter, och tonårspojkar är kanonmat i gängkrig. För 14 år sedan varnade hon för detta, och lade fram förslag som liknar det som nu diskuteras och implementeras: lätta på sekretessen

inom socialtjänsten, bygga upp lokala poliskontor, sätta in tidiga insatser för unga i riskzonen och ge stöd till föräldrar.

Om åtgärderna genomförts då, kanske vi inte varit här i dag. Hur känns det att du inte blev lyssnad på?

– Det var inte så att jag inte alls blev lyssnad på, men man förstod inte allvaret och det är synd, för nu har saker gått så långt att det krävs stora insatser för att vända utvecklingen. Men om det är något som är viktigt när man jobbar med förändring, så är det att vara uthållig. Jag lutade mig heller inte tillbaka, utan gjorde allt jag kunde. I Stockholm där jag var läns­ polismästare startade vi bland annat en föräldratele­ fon och öppnade 27 små poliskontor i de mest utsatta områdena.

Hon skapade också ungdomsråd, äldreråd och kontaktpoliser för skolor, men fick efter sin avgång se det mesta nedmonteras.

– Allt handlar om att vara nära och involvera människor. Förebyggande arbete syns ju inte, det är inget man kan föra statistik över eller får poäng för.

MEN SKAM DEN som ger sig (vilket inte verkar ligga för

den här kvinnan). Hon säger glatt att i dag, vid 68, blir hon lyssnad på.

– Nu blir jag inbjuden lite överallt, sitter som expert i många regeringsuppdrag, och får vara med i intervjuer och debatter där jag försöker sprida kun­ skap och ett strategiskt tänk.

Hon förstår också att uppskatta sitsen, för Carin Götblad vet vad det innebär att inte ha denna starka

»

”Mina föräldrar sa alltid ’Du är så klok, Carin’.

Om man får höra det som barn, så tror man på det. Det är bra oavsett om det är sant eller inte, man får automatiskt mer ansvars­känsla”, ­säger Carin Götblad.

ÅRSTID 20XX

17

PORTRÄTTET » position och röst. Vid 19 års ålder var hon ensamstå­

ende mamma med två barn. Hon bodde i ett miljon­ programområde, och hade vare sig utbildning, pengar eller nätverk. Hon fick uppleva hur fördomar känns, verkligen känns, och det är en erfarenhet hon bär med sig.

– Bara för att en människa har ett problem, så innebär det inte att hon har alla andra också. Att man är en ung ensamstående mamma, innebär exempelvis inte att man har en beroendeproblematik. Det är lätt att döma människor utifrån generaliseringar. Det gör inte jag.

CARIN GÖTBLAD VET också att det går att förändra sin

situation – och brinner för att sprida det budskapet.

– När man är med om svåra saker, där livet ställs på sin spets, måste man till slut ta ställning till vad som ska få dominera ens liv. Antingen dras du ner i förtvivlan, och då är det de krafterna som styr – som ganska lätt kan förgöra dig. Eller så famlar du efter strån av hopp, och när du gör det blir du starkare.

Jag är en stark och uthållig person, och det kommer sig nog av att jag har varit i en situation där jag var tvungen att hitta lösningar. Så sedan dess har jag haft det perspektivet: jag försöker hitta vägar framåt, tar häng på goda människor och tar fasta på det ljusa som finns, säger hon och lägger till: – Jag har jobbat mycket med ondska, särskilt kring utsatta barn, som hedersvåld eller nätbaserade övergrepp på barn. Det är sådant som berör en, men där är det viktigt att vara en kraft framåt, se att man kan påverka saker till det bättre, och förmedla det till människor.

”

!

FEM TIPS ... för ett medmänskligare samhälle:

1

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Tillsammans blir vi en betydelsefull kraft.

Lär känna människorna i ditt närområde, prata med grannar och bjud in familjen som verkar ensam.

2

yrkomusiken var livsviktig för K mig när min son gick bort. Jag tror inte jag hade överlevt utan den.

En annan nyckel för att förändra sitt liv är mod.

Hon menar att hon inte är rädd av sig, att ta risker och agera är nödvändigt för att komma vidare.

– Ibland kan jag med facit i hand konstatera att det där borde jag kanske inte ha gjort på just det här sättet, men då lär jag mig något och blir bättre på att göra saker.

SJÄLV UTBILDADE HON sig till förskollärare, för att sedan gå vidare och bli jurist. Polisen hade hon ingen särskilt positiv bild av. Som aktiv inom alternativ­ rörelsen på 70-talet tyckte hon snarast att polisen hade dålig attityd mot folk.

– Jag erkänner att jag hade fördomar, skrattar hon.

Jag såg poliser som ganska brutala människor. Lite var det sant, för då var poliser inte alls lika välutbilda­ de som i dag.

Så när hennes studiekompis föreslog att de skulle söka in till polischefsutbildningen, som erbjöds juris­ ter på den tiden, var första reaktionen ”skämtar du?”

– Men det var en fin utbildning, och man fick betalt

18

VÅREN 2024

3

Var tolerant och bry dig mer, men lägg dig också i lite mer vid behov.

Ha förväntningar på människor.

Bli kontaktperson för en ungdom på gild.

Ge möjlighet till jobb eller sommarjobb inte enbart till vänners barn, utan till någon som verkligen

4 5

när man studerade. Och när jag funderade på saken ett varv till tänkte jag att polisen behöver sådana som mig. Sedan kom mina fördomar såklart också på skam, jag hade aldrig tidigare varit på en arbetsplats med så många engagerade människor som ville väl.

YRKESVALET VISADE SIG vara rätt. Polisen behövde

Carin Götblad, och var smarta nog att ta vara på hennes kraft och kreativitet. Som 47-åring blev hon vald till länspolismästare i Stockholm. Hon var den första kvinnan på posten, med 27 män före sig sedan 1700-talet. Hon blev chef för cirka 7 000 medarbe­ tare, men fick ingen mjukstart. Fyra månader efter tillträdet ledde hon jakten på Anna Lindhs mördare.

Sedan dess har Götblad varit känd för sin frispråkig­ het och sina okonventionella metoder. Populär, men också ifrågasatt. Hon var ju inte ens vanlig polis i botten, utan förskollärare och jurist. Själv kommen­ terar hon det med ord som ofta återkommer under intervjun: ”man måste ha förståelse.”

– När man kommer in i en organisation och är annorlunda kan man ha en uppförsbacke i början, det får man ha förståelse för, men inte låta sig styras av.

– Jag brukar säga att jag är bra på en sak, och det är att rekrytera duktiga människor. När jag var chef i Stockholm såg jag bland annat alltid till att ha en 60-plussare som min biträdande. Då kunde han (det var bara män då) hålla koll på allt som måste hållas koll på, och så kunde jag ägna mina unga, djärva ögon åt utveckling. Så hade jag inte kunnat jobba om jag inte hade haft de kloka, erfarna personerna bredvid mig. Jag har också alltid känt ett starkt stöd från medarbetarna. Jag är en lagarbetare, det är så man får igenom progressiva förändringar.

SOM KVINNA I en mansdominerad värld är Carins tips att använda de effektiva vapnen vänlighet och hjälp­ samhet – och att aldrig be om ursäkt för sig själv.

– När människor försöker få dig att känna att de inte alls är glada över att du har fått den här positio­ nen, så låtsas du att du inte förstår. Se bara glad ut.

Och om någon säger något lite halvcyniskt, så ler du och låtsas som att du tror att du får beröm. Så gör jag när jag pratar till nya grupper som inte känner mig.

Efter ett tag när man har bemött saker på det här sät­ tet tror folk att man är galen. Det gör inget det heller, för fördomarna lägger sig så småningom, när de har lärt känna dig. Så ta det inte personligt, hur oschysst det än är, det handlar helt enkelt om att de inte är vana vid en sådan som du.

Carin skrattar ofta, så även när hon berättar det här – någon kränkt, vit kvinna verkar hon inte ha lust att bli, man får liksom välja sina strider. Men sett i backspegeln kan hon konstatera att polisen var en passande väg för henne att gå – hon har älskat att jobba inom kåren.

– Ingen annanstans har jag träffat så många människor som inte bara snackar utan gör. Vi kanske inte gör allting rätt, men vi försöker i alla fall. Om du ringer oss och säger att ”nu slänger jag mig framför tåget” svarar vi inte att du får en tid om 14 dagar, utan

”Det stämmer att jag inte äter lunch.

Tidigare brukade jag säga att ”jag blir för snäll då”, men jag har läst någon forskningsstudie om att kvinnor som inte äter lunch verkar få en viss skärpa.

Till middag blir det ofta min mans köttfärssås – minst två jätte­portioner!

vi rycker ut direkt. Det är underbart att jobba på en sådan arbetsplats. Och yrkesgrupper som jobbar med livets realiteter, som kommer in i olika svåra saker, får speciella kvaliteter. Det är samma sak med människor som jobbar inom kyrkan, socialtjänsten och sjukvården.

CARINS EGET FÖRHÅLLANDE till kyrkan är dubbelt.

– Jag är uppfostrad till att tro på Gud, men på ett sätt som gjorde att mitt liv höll på att sluta med katastrof. Jag var lärd att Gud har en mening med allt, så jag lät saker hända för jag trodde att Gud hade bestämt det, vilket innebar att jag hamnade i utsatta situationer. Men en dag hände det något som gjorde att jag kände nej, det finns ingen Gud. Men hon talar om kyrkan med stor värme. En av hennes söner gick bort vid 21 års ålder, och då sökte hon sig till kyrkomusiken och kyrkorummet.

– Dels upplevde jag att kyrkan var den enda som kunde hantera döden på ett respektfullt sätt – och då handlar det ju också om livet – att kyrkan var den enda som kunde bottna i det. I dag är kyrkan nog också det enda rum, förutom naturen, som finns för eftertanke och kontemplation.

På Gotland, där Carin bor när hon är ledig, finns det

KORT OM

Carin ­Götblad Ålder: 68 år.

Familj: Sambon Erling (forskare), son och tre barnbarn.

Bor: Stockholm och Visby.

Gör: Polischef vid polisens nationella operativa avdelning, NOA, med särskild inriktning på arbete mot nyrekrytering av unga till gängkriminalitet.

många medeltida kyrkor, och hon känner en vördnad och respekt när hon sitter i dem.

– Kyrkomusiken var livsviktig för mig när min son gick bort. Jag tror inte jag hade överlevt utan den. Så mycket vacker kyrkomusik som jag har hört. Jag äls­ kar orgeln, och mina allra bästa vänner är organister, så jag är ofta i kyrkan och lyssnar.

OCH SVERIGE DÅ. Hur ska vi få den här demokratin

och det här samhället att må bättre igen? Carin är optimistisk. Framförallt sedan hon offentligt började uppmana till en folkrörelse mot brott och för inklu­ dering.

– Jag känner mig hoppfull, för det är så många människor som kontaktar mig varje dag och vill hjäl­ pa till, alltifrån organisationer till enskilda.

Med viss skärpa i rösten lägger hon till att vi inte kan förlita oss på att myndigheter, skolan och kyrkan ska fixa detta. Det är allas vårt samhälle. Allas vårt ansvar.

– Man måste ha lite högre krav på sig själv och bidra.

Om alla tar sig i kragen, så kommer vi att kunna vända detta. För om alla gör något, så blir det sammantaget betydelsefullt. Och Sverige är ett land där man kan påverka sin situation och förändra sitt liv, det måste vi också tala om för människor mycket mer, säger hon.

VÅREN 2024

19

SPANING Sofia Olsson till vänster och Elisabet ­Holmén till höger.

PILGRIMSVANDRING Som en sex veckor lång terapi

Att vandra den tusenåriga pilgrimsleden till Santiago är ett drömäventyr för många, en chans till både rörelse och eftertanke. Men periodvis även en lidelse.

– Har vi verkligen gjort det här eller har vi drömt? säger Sofia Olsson och Elisabet Holmér som gått de 80 milen tillsammans.

Text: Sophie Ekman Foto: Privat

KORT OM

Sofia Olsson Ålder: 53 år.

Familj: Make, två vuxna barn och ett bonusbarn.

Bor: Stockholm.

Gör: Pluggar till diakon.

Motto: Allt är som det ska.

Elisabet ­Holmén Ålder: 56 år.

Familj: Två ­vuxna barn.

Bor: Stockholm.

Gör: Tjänstledig och studerar.

Motto: What you feel you can heal.

20

VÅREN 2024

»Det » var i början av juni. Sofia och Elisabet hade anlänt till sitt första boende längs den 80 mil långa vandringsleden till ­Santiago de Compostela. Men det visade sig vara fel härbärge. Det de hade bokat låg ytterligare någ­ ra kilometer bort. Det var bara att slänga på sig de stora ryggsäckar­ na igen.

När de äntligen nådde rätt ställe möttes de av en sträng ägare med strikta regler kring packning, duschtider och middagen. Vid läggdags fick de dela en liten soffa i vardagsrummet som användes som sovsal.

– På toaletten fanns det ingen tvål och knappt något papper. Det var proppat med folk och otroligt spartanskt. Är det så här det ska vara tänkte jag, säger Elisabet.

– Jag hade ju sovit på sådana här

ställen innan, även om detta var lite extremt, säger Sofia.

De skrattar åt det när vi ses några månader efter hemkomst.

För även om de hade planerat sin sex veckor långa pilgrimsvandring noga, blev detta ett av flera exem­ pel på hur lite man kan planera ett sådant här äventyr – egentligen.

MEN VI BÖRJAR denna berättelse

redan i maj, då Sofia och Elisabet med skräckblandad förtjusning var i gång med alla förberedelser.

– Resan börjar när man börjar tänka på den, sa Elisabet.

De provpackade, kollade vad ryggsäcken vägde, tog bort saker.

Målet var att inte bära mer än tio procent av kroppsvikten. Sofia besökte fotvårdare och naprapat.

Elisabet investerade i nya vand­ ringsskor som skulle klara 2,5 mil

per dag. Båda hade länge drömt om att göra en lång vandring.

De hade lärt känna varandra genom en utbildning. När Elisabet hörde om Sofias planer, frågade hon om hon kunde få följa med.

Sofia hade tänkt gå själv, men ville redan då förhålla sig till livet som en sann pilgrim.

– Det är att vara öppen för det man möter. Och nu hade jag stött på en som ville följa med.

ATT DELA UPPLEVELSEN med Eli­

sabet kändes otippat härligt, att förbereda sig ihop var roligt och de skulle ju kunna hjälpa varandra om något hände. Dessutom delade de samma utmaning kring kosten, då båda äter vegansk och glutenfri mat. Förhoppningsvis skulle de hålla sams.

Sofia hade precis avslutat sin

I Sofias dagbok den 11 juni

6 Bildtext vit Foto: 5 FOTOBYLINE

Gick vid klockan 06.00 för att hinna gå en del på morgonen.

Väldigt trött i kroppen efter lunchen vid 11-tiden så tog en liten siesta. Många skrattade när de såg oss i vägkanten. Så vackra vyer hela dagen. Åter igen väldigt trött i ben, fötter och höfter idag.

Lärt mig att jag har svårt att acceptera det jag beslutat mig för. Ifrågasätter och väger för eller emot även om beslutet är fattat. ”Borde jag gjort si, borde jag gjort så?” Försöker nu istället vara glad åt det som är, att jag har en vandringsvän som vill lite annat än mig exempelvis.

Att nerförsbackar är okej om jag svänger mer på höfterna (gör mindre ont i knäna då).

Det sägs att ingen kan utföra vandringen till Santiago utan att förändras.

Sofia och Elisabet har bland annat fått med sig en bättre kontakt med sin kropp och mer tillit.

tjänst hos Stockholm pilgrimcen­ trum på Tyresö efter 19 år. För henne skulle pilgrimsvandringen bli en övergångsrit till nästa plan; att läsa till diakon. Hon längtade efter att få tid för sig själv.

– Vi lever mycket på ytan, och ofta handlar det om andra männi­ skors behov. Men vad längtar jag efter?

Hemma hos Elisabet gick tork­ ugnen varm och hon fyllde påsar med egengjord vegansk buljong.

– Jag ser fram emot att gå och rensa huvudet. Vara i kroppen och vara närvarande.

Efter en hektisk period i livet ville Elisabet ta hand om sig själv.

Inte bara skynda på. Hon tog tjänstledigt, hade gått lite kurser och sökte efter en större livskva­ litet. En pilgrimsvandring kändes helt rätt.

– Jag har aldrig haft en så lång obruten tid, där jag inte ska rusa iväg och prestera. Och jag har svårt att sitta still och meditera just nu, därför passar nog detta mig bättre.

EN MÅNAD SENARE stod Elisabet

i solen på en sandfärgad grusväg i Spanien, omgiven av vackra vallmofält och iklädd sina nya vandringsskor. De var ett klokt köp – hon fick inte ont någonstans.

Däremot fick Sofia ganska omgå­ ende besvär med knän och höfter.

Elisabet tyckte att de skulle skicka sina ryggsäckar till nästa anhalt, en tjänst många härbärgen er­ bjuder mot en peng. Men Sofia var envis, tills hon skrev i sin dagbok om prestige.

– Jag hade tänkt att jag är en prestigelös person. Men så insåg jag att jag ville vandra den här

pilgrimsvandringen på ett perfekt sätt. Det skulle vara morgonbön, middagsbön och kvällsbön. Jag skulle bära min ryggsäck hela tiden. Jag skulle inte ha ont nå­ gonstans, säger Sofia som till slut förstod att det var omöjligt.

– Vi hade flugit ner till Biarritz, så jag gjorde ett klimatavtryck också. Det tänkte jag mycket på.

Och ”här kommer jag i min lyx­ tillvaro, med massa saker som jag inte orkar bära. Men då skickar jag det, för jag har pengar”. Det blev en inre moralisk konflikt, förklarar Sofia.

Men hon insåg till slut att det var en större fråga, att vandringen handlade om att få ihop varje dag.

– Och du hjälpte mig mycket i detta, säger hon till Elisabet.

– Jag försökte påminna om ditt ansvar för dig själv. Om du gjorde

» VÅREN 2024

21

SPANING

”

är jag slutade försöka definiera pilgrims­vandringen förändrades N allt. Det blev i stället som ett långt samtal med Gud, genom tystnad, andra människor och Elisabet.

» dig illa skulle du kanske få åka hem, säger Elisabet.

SOFIA BÖRJADE LYSSNA på krop­

pen och gick med på att skicka ryggsäcken. Just kontakten med kroppen är något de båda lyfter som en stor behållning av pil­ grimsvandringen.

– Innan skulle min kropp betjä­ na mig, nu är det mer ett integrerat vi. Huvud och kropp har gått ihop.

Och vårt undermedvetna tar sig ofta uttryck i kroppen, det är infor­ mation och klokskap vi inte kan få från hjärnan, säger Sofia.

– När man vandrar kommer det man bär inom sig ut lite med varje steg man tar. För mig var det en sex veckor lång terapi, säger Elisabet.

22

VÅREN 2024

De menar att det kan vara en svag känsla som dyker upp när man går.

– Då kan man ta emot den som en gåva, och man har ju tid att reflektera över den. ”Oj, här kommer en liten känsla, vad vill den?” Så får man gå med den som sällskap ett tag, kanske gråta lite, för det gjorde jag i perioder. Det var jättehärligt, säger Elisabet och skrattar.

Hon berättar att de stöttade varandra genom att ställa frågor.

– Ibland behöver man höra sin röst för att komma framåt. Och man behöver inte lösa så mycket i livet, bara vara med det och känna det till fullo. Då liksom upplöses det.

De är båda överens om att det

VISSTE DU ATT

»» ... den mest kända av alla gamla pilgrimslederna genom Spanien till Santiago de Compostela är Camino Francés, eller Den franska vägen som den också kallas.

Den börjar på den franska sidan av Pyreneérna och går genom norra Spanien.

Totalt cirka 80 mil vandringsled att utforska.

var givande att vandra ihop med någon. Kanske hade känslorna följt med längre annars, eftersom deras interaktion gjorde proces­ sen mer effektiv.

– Det är inte självklart att man gör en inre resa. Men jag tror att många känner att det kommer upp saker, det är nästan oundvikligt, säger Sofia.

LÄNGS MED FÄRDEN stötte de på människor från hela världen. Den franska kvinnan som varit nunna på ett kloster i tjugo år och nu tviv­ lade på sitt kall. Ett amerikanskt ungt par som längtade efter barn.

En kvinna från Sydafrika som hade blivit ensam då flera i hennes familj gått bort. En katolsk präst som saknade en livskamrat och därför var osäker på sitt yrke. Alla gjorde de olika avtryck.

– Det är fint att få ta del av andra människors livsöden, dilemman och inre. Alla är ju inte som öppna böcker, men vill man ha kontakt så kan man få det. Och man hittar alltid någon likasinnad, säger Elisabet.

Sofia minns en ung kille som hon vandrade med under en dag när hon och Elisabet delat på sig.

Det hände några gånger att de

!

MISSA INTE

... Sofias och Elisabets bästa ­packtips:

»» Kläder för

Äntligen framme vid katedralen i Santiago de Compostela efter 80 mils vandring.

gjorde det, för att få lite egentid.

Då sågs de på härbärget på efter­ middagen.

Killen berättade om sin relation till sin mamma, och Sofia tänkte inte så mycket mer på det just då.

– Men när vi hade skiljts åt hän­ de det något. Då insåg jag att hans berättelse speglade mitt förhål­ lande med min dotter. Jag kunde förstå saker och se dem på ett nytt sätt, det var häftigt.

EN KVÄLL NÄR de checkat in på ett

härbärge upptäckte de att en viktig matkasse glömts på en restau­ rang. Mycket skulle nämligen vara stängt nästa dag, då det var helgdag.

På morgonen fyllde de ändå vattenflaskorna och traskade iväg.

Det dröjde inte länge förrän ett gigantiskt körsbärsträd stod fram­ för dem. De plockade varsin påse som räckte hela förmiddagen.

Vid lunch kom de till en by där det fanns en öppen restaurang, som dessutom serverade gluten­ fritt bröd, vilket inte hörde till vanligheterna. På kvällen nådde de ett härbärge och kunde njuta av fantastisk veganmat, också det sällsynt.

– Så det löste sig fint. Det har va­ rit otroligt givande att gå runt och träna på tillit, att det som sker är det bästa. Ibland var man hungrig och trött, men vi var i alla fall det tillsammans. Jag behöver inte vara så orolig i livet. Jag har tillit att mina steg leder mig framåt, säger Elisabet.

Sedan Sofia kom hem har ännu mer fallit på plats.

– Jag kan fatta beslut på ett helt annat sätt. Med kroppen också.

När jag slutade försöka definiera pilgrimsvandringen förändrades allt. Det blev i stället som ett långt samtal med Gud, genom tystnad, andra människor och Elisabet.

Samtalet blev viktigare än den fasta rutinen. Jag känner att detta inre utrymme, värmen som varje människa bär inom sig, är platser där jag samtalar med Gud. – Vandringen har verkligen be­ rikat mitt liv, jag är så tacksam. Jag ska vandra på Madeira i vår, för jag vill ju bara fortsätta gå, det var min känsla efter sex veckor. Jag längta­ de inte hem, jag ville bara fortsätta gå, säger Elisabet.

väder. Lager på lager. Tunna i ull eller linne.

Hotpants om varmt. »» Hatt, solglasögon, solkräm och myggspray. »» Lång regnponcho. »» Minst ett par stadiga skor, vi gillar mjuka skor för terränglöpning/trekking och sandaler att byta till på härbärgena. »» Yllestrumpor, och fotpuder att hälla i yllestrumporna varje morgon. »» Bekväm, mindre ryggsäck för dagpackningen. »» Skavsårsplåster. »» Silkeslakan. »» Tunn stor yllesjal blir bra filt på natten. »» Ett skrivhäfte eller en andaktsbok och penna. Men går att anteckna i mobilen också. »» Sköna öronproppar och sovmask. »» Tvättvål för ylle. »» Packpåsar, gärna små färgglada för ordning i ryggsäcken.

VÅREN 2024

23

5

BOKTIPSET

BÖCKER MED PASSION

Vacker passionerad kärlek handlar dessa böcker om, men också om att brinna för ett intresse eller ha en stark åsikt. Vad väcker din passion?

Text: Sophie Ekman

En lyckligare tid Claire Lombardo Bazar förlag

!

»När » Marilyn och David träffades på 70-talet blev de passionerat förälskade. Deras starka kärlek har tagit dem genom livets prövningar, men också fått deras fyra döttrar att känna sig utanför ibland. Nu är barnen vuxna och har egna relationer, problem och hemligheter. Kommer de någonsin kunna uppleva samma kärlek deras föräldrar verkar ha? Hur förhåller de sig till drömmen om ett perfekt liv? Ett familjedrama som spänner över 40 år och handlar om kärlek, familjeband och systerskap.

TIPS!

Dit floden för dig Shelley Read Bokförlaget Forum

»Om » du gillade När kräftorna sjunger kommer du även gilla denna gripande berättelse som utspelar sig i 1940-talets Colorado. Victorias mamma har gått bort och hon bor på en persikofarm med sin osympatiska och destruktiva pappa och bror. En dag träffar hon av en slump Wilson. De blir passionerat förälskade i varandra. Men kärleken är inte accepterad, vare sig av familjen eller samhället. En kärlekshistoria som är lika vacker som den är sorglig.

Ett halvt andetag Anna Agrell Historiska media

»Sonja » lever med sin fästman i en småstad i Småland. En dag flyttar finlandssvenska Mirkka in i ett fallfärdigt grannhus. Hon brinner för löpning och drömmer om att sätta rekord och springa ärevarv på Stockholms stadium. Det låter kanske inte konstigt, men året är 1940 och förväntningarna på kvinnor är många. De blir vänner, men normbrytande Mirka ifrågasätter Sonjas livsval. För även Sonja bär på hemliga drömmar. En historisk roman som berör och är svår att lägga ifrån sig.

24

VÅREN 2024

Vad brinner du för? »» Med denna fylla-i-bok lär du känna dig själv bättre, och på så vis kanske du lättare får syn på dina passioner i livet.

En vän till tant Irene Elin Johansson/Ellen Svedjeland Rabén & Sjögren

»Grannen » tant Irene har sovit ensam i sin dubbelsäng sedan hennes man dog för trettio år sedan. Det tycker Naima och Lisen är sorgligt. Hon har ju haft hela livet på sig att hitta någon att bli kär i, men nu är hon i alla fall ensam. Dags att tant Irene börjar dejta! Då kanske hon hittar någon innan sommaren är slut. Bara hon nu ville anstränga sig lite själv också. En charmig historia om kärlek, vänskap och ensamhet. Skriven för barn i åldern 9–12 år men läsvärd även för yngre barn och vuxna.

Dina perfekta sidor Colleen Hoover Lovereads by Forum

»En » berättelse om en kärleksrelation som hänger på en skör tråd. Quinn och Grahams äktenskap är skadat efter år av misstag och hemligheter. De älskar varandra men det finns mycket sorg mellan dem. Är kärleken nog för att relationen ska över­ leva? Orkar de allt jobb som krävs för att de ska hitta tillbaka till den passion de en gång hade? Känslosam bok som är hjärtskärande och hjärtvärmande på samma gång.

ORDET

DOPAMINFASTA »» Begreppet dopaminfasta har florerat under några år och blev i slutet av 2023 ett nyord i Språk­rådets årliga nyordslista.

Det handlar om att hålla sig från sådant som kan ge påslag av signalsubstansen dopamin i hjärnan, så som mobilen, sociala medier, tv-tittande, viss mat med mera.

Du bryter inte bara ett onödigt beroende, du kan också förbättra ditt fokus, din förmåga att tänka nytt och fritt, vara kreativ och kunna uppskatta de små sakerna i livet.

Det forskas fortfarande mycket på detta, men många tycker det är en intressant metod för en sundare relation till belöningssystemet och för att skapa en mer balanserad livsstil.

Foto: ANDREJ FILIPOVIC/GETTY IMAGES

VÅREN 2024

25

LIVSBERÄTTELSEN VEM? Karin Elgström, narkossjuksköterska, som reser världen runt för att jobba ­ideellt för Operation Smile:

Jag känner mig som en liten men ­viktig kugge Text: Sven Rosell

Under två veckor jobbade Karin på uppvaket och mötte många glada föräldrar och barn.

”

»Under » narkossjuksköterskan Karin Elgströms senaste uppdrag för Operation Smile i Mexiko opererades 100 barn med läpp-, käk- och gomspalt.

– Det är så himla roligt att kunna hjälpa så många.

Mammorna är sååå tacksamma när de ser sina barn efter operationen, berättar Karin Elgström.

I september var hon iväg på sitt tredje uppdrag för organisationen Operation Smile. Den här gången gick resan till miljonstaden Puebla i centrala Mexiko. Det internationella sjukvårdsteamet, där alla är volontärer, opererade 20 barn

med läpp-, käk- eller gomspalt (LKG) varje dag. Personalen kom från USA, Canada, Peru, Bolivia och Mexiko. Karin var den enda från Europa. Förutom läkare och sjuksköterskor medverkar nutritio­nister och tandläkare.

De allra flesta som opererades var barn, några få var vuxna.

– Det var fartfyllda och långa dagar med mycket jobb. Nästan bara jobb. Många som skulle opereras hade rest långt med buss och tåg för att komma dit och var uppklädda när de kom. Det var rörande att se.

VI TRÄFFAS HEMMA hos Karin i villan utanför Nybro. Hon serverar kaffe och kanelbullar medan det börjar skymma i skogen utanför.

et är fantastiskt att se glädjen hos barnen D och deras föräldrar efter operationerna.

26

VÅREN 2024

– Jag hade länge känt att jag ville göra något mer än på det vanliga jobbet här hemma. Komma iväg någonstans. Som ung tänkte jag på Afrika, men så blev det inte då, säger hon.

För sex–sju år sedan hörde Karin talas om en kollega som varit iväg på Operation Smiles insatser. Det verkade angeläget och spännande, tyckte hon. Dessutom kändes det realistiskt tidsmässigt. Ett uppdrag för Operation Smile utförs på ungefär två veckor, vilket betyder att Karin behöver ta tjänstledigt utan lön eller ta ut semesterdagar.

Hon blev antagen och första ­resan gick till Luxor i Egypten 2018.

– Det var nervöst. Jag visste inte vad som väntade mig och hur det skulle funka. Med språket. Hur skulle det gå med sköterskor och läkare från olika länder?

»

Ett av de mexikanska barnen som fått hjälp via Operation Smile visar en bild på hur hon såg ut före operationen.

VÅREN 2024

27

LIVSBERÄTTELSEN »

KORT OM

Men språket var inget problem där. Kollegorna från Egypten talade engelska. Året därefter var Karin på uppdrag i Guatemala och där var det nödvändigt med teckenspråk i kombination med enstaka ord på spanska. Ingen av kollegorna talade engelska.

Som sjuksköterska här hemma kan man känna sig utbytbar, förklarar Karin. Om någon på avdelningen är frånvarande så ersätts hon eller han av en kollega.

Det spelar egentligen ingen roll vem som gör jobbet.

– På Operation Smiles uppdrag blir det mer personligt. Jag får så mycket tillbaka. Behovet av operationen är så uppenbar.

Karin ­Elgström Familj: Man och två vuxna söner.

Bor: Nybro.

Arbete: Narkossjuksköterska i Region Kalmar.

Passion: Att ge barn med LKG ett leende.

Intressen: Skogspromenader och besök på loppisar. Väver tillsammans med ett gäng damer i Nybro.

200 000

KARINS ROLL UNDER operationerna är att arbeta under uppvakningen. Jobbet på uppvaket betyder att hon träffar barn och föräldrar direkt efter operationerna. När barnen kommer dit är de nyopererade och sover fortfarande.

Karin och hennes kollegor ska se till att luftvägarna är fria och att andningen är normal. Blodtryck, puls och kroppstemperatur ska kontrolleras liksom att det inte ska förekomma någon blödning.

När barnen vaknar får de dricka lite saft och därefter förs de till en vårdavdelning. Då är barnen tillsammans med sina föräldrar.

Smärtlindringen fortsätter. Såren och stygnen kontrolleras.

– Jag känner mig som en liten men viktig kugge. På uppvaket gör jag min lilla bit. Så här efteråt känner jag mig stolt för det jag gjort.

Det är så tacksamt med en så här botande operation. Det ska läka, men sedan är det bra.

En läppoperation kostar vanligen runt 2 400 kronor och tar ofta mindre än en timme.

ATT MISSBILDNINGEN FÖRSVINNER

blir en stor sak för hela familjen.

Hon möter en översvallande tacksamhet från föräldrarna. Många har stått i kö för att få sina barn opererade och att få den utförd är inte en självklarhet överallt. I Sverige, liksom i en rad andra länder, opereras alla barn med LKG i tidig ålder.

– Läppspalt syns ju så tydligt utifrån. Gomspalt och läppspalt är förfärliga handikapp. Det är fantastiskt och så kul att se föräld28

VÅREN 2024

rarnas glädje efter operationen.

Barnen i Mexiko fick se sig själva genom att vi vände kameran i mobilen.

barn per år »» ... föds med någon form av läpp-, käkeller gomspalt (LKG). Läpp­ spalt påverkar främst utseendet, medan gomspalt gör det svårt att prata och äta.

Många barn dör.

EFTER OPERATIONEN OCH någon veckas läkning på en vårdavdelning kan barnet skratta och stoja som alla andra barn. Utseendet rättas till samtidigt som barnet får lättare att prata och äta. Svårigheten att äta medför att en del barn med LKG är undernärda.

På sina håll i världen förekommer det att föräldrar gömmer sina barn om de har LKG. Barnen går inte i skolan och blir isolerade.

Att de trakasseras och mobbas är vanligt.

Att få sin läpp-, käk- eller gomspalt åtgärdad betyder därför oerhört mycket för barnet och familjen.

– Jag vill gärna åka igen. Absolut. Det gör jag så gärna. Helst till Afrika, säger Karin och ler stort.

OPERATION SMILE »» Operation

»» Operation

Smile grundades i USA 1982 av makarna Bill och Kathy Magee, plastikkirurg respektive barnsjuksköterska. »» I Sverige startades organisationen 2010.

Smile har 6 000 volontärer knutna till sig. De utför medicinska uppdrag utan ersättning. Hälften av volontärerna finns i organisationens programländer. I Sverige

finns cirka 200.

»» Volontärerna

är plastikkirurger, narkosläkare, barnläkare, sjuksköterskor, logopeder, tandläkare och fotografer. »» Parallellt med de medicinska

uppdragen utbildar organisationen lokal vårdpersonal. »» Operation Smile driver permanenta sjukvårdskliniker i 20 länder där allomfattande vård ges.

RECEPTET T ISK FÖRFÖR GOD! Rulltårta med passionskräm Servera en festlig rulltårta i påsk eller till vårens kalas. En krämig och frisk fyllning med passionsfrukt går hem hos de flesta!

Recept och styling: Sophie Ekman Foto: Eva Hildén 10–12 bitar Ingredienser: 4 ägg 2 dl strösocker 1 msk rosa hushållsfärg 1 tsk vaniljsocker 2 dl vetemjöl 1 dl potatismjöl 2 tsk bakpulver Fyllning: 100 g rumsvarmt smör 2½ dl florsocker 3 msk passionsfruktjuice (4 frukter) 1 äggula

Gör så här:

»» Sätt ugnen på 225 grader.

»» Gör fyllningen: Vispa smör och 2 dl florsocker poröst. »» Sila och pressa fram passionsfruktsaft. Blanda ihop med resterande florsocker och äggula.

Vispa ihop med smörblandningen. »» Gör rulltårtan: Vispa ägg och socker till en vit smet.

Blanda i hushållsfärg. »» Blanda vaniljsocker,

vetemjöl och potatismjöl i en separat skål. Sikta över äggsmeten, blanda ihop försiktigt. Häll smeten på plåt med bakplåtspapper och grädda mitt i ugnen i ca 5 minuter. »» Ta ut och vänd rulltårtan på nytt bakplåtspapper. Dra försiktigt bort det gamla pappret. Vänd en gång till på nytt papper.

Låt svalna något. Bred på smörkrämen och rulla ihop. Förvara i bakplåtspapper i kylen.

Vid servering, garnera med vispad grädde, påskägg och mynta!

VÅREN 2024

29

HÅLLBARHET

Därför längtar Clara Tidholm efter

FASTA KORT OM

”Jag ­använder faste­tiden som en ­period att skala av ­intryck och stimulans”, säger Clara Lidström.

Clara ­Lidström Ålder: 37 år.

Familj: Man, tre barn och hund.

Bor: I en liten by på västerbottniska landsbygden som heter Tvärålund.

Gör: Entreprenör, författare och bloggare.

Motto i livet: Du skulle inte bry dig så mycket om vad folk tänker om dig, om du visste hur sällan de tänker på dig”. Det hjälper mig att våga göra det jag vill – när jag hålls tillbaka av tankar som ”vad ska alla andra säga?”.

HALLÅ DÄR! ... Clara Lidström, bloggare och entreprenör, som upplever att tomrummet som uppstår under fastan ger plats för något nytt att växa.

Ska du fasta i år?

– Ja, det tänkte jag göra. Jag använder fastetiden som en period att skala av intryck och stimulans.

Vad betyder fastan för dig?

– Jag brukar faktiskt längta till fastan varje år. Det är så skönt att i en värld av överflöd bestämma sig för att avstå ifrån något. Men det får mig också att förstå hur mycket mer utmanande det måste varit för de som fastade förr. Som inte fastade från överflöd utan från en redan ganska torftig vardag.

Vad kan man fasta från?

– Jag tror att man ska fasta från det som man märker stjäl ens tid, energi och fokus. Vare sig det är sociala medier, skvaller, socker eller kött.

Kan man fasta även om man inte är troende?

– Absolut! I vårt sekulariserade samhälle är ju fasta för många mer något av en hälsokur och inget som har religiösa konnotationer.

Alldeles oavsett tror jag att många mår bra av att i perioder skala av och minska ner på sånt som drar ens fokus.

Om man är nyfiken på att fasta men aldrig gjort det förut, några tips?

– Jag tycker att man ska fundera på om det finns något i ens liv som man känner tar mycket fokus och som man skulle vilja begränsa, för att göra rum för andra viktigare saker. Fasta handlar inte bara om att plocka bort utan också om att lägga till. Vad tänker du lägga till när du plockar bort något? Vad ska du fylla ditt liv med? I mitt fall lägger jag till bibelläsning och bön.

Men det kanske också kan handla om helt andra saker.

Sophie Ekman

SÅ KAN DU ANVÄNDA FASTETIDEN »» Det finns flera fastedagar under kyrkoåret. Advent är en fastetid, men den största fastetiden är före 30

VÅREN 2024

påsk. Julen vara inte till påska, utan däremellan kommer fasta. Denna fasta pågår i 40 dagar. Den börjar

på askonsdagen, i år den 22 februari, och avslutas på påskafton. På söndagar får den brytas.

»» Att fasta behöver inte betyda att du avstår från att äta. Det kan lika gärna vara att avstå från skärm,

godis, alkohol, kött, kaffe eller annat. Det kan också handla om att avstå från något som kostar

pengar, för att i stället ge pengar till behövande. »» Fastan ger tid för eftertanke.

Många använder

fastetiden för att tänka igenom sitt liv, komma bort från ytlighet och kanske få in mer andligt perspektiv.

KORSORD

ANTECK- NYSKANAR PANDE

KASTA ETT ÖGA KLAGAN

UTAN KRUSIDULLER

TRÄDGÅRD I BIBELN

SKRIKER I HÖGAN SKY

RÖR SIG SNABBT TRÅCKLA SES MED HALS OCH NÄS GE EN FINGERVISNING

GULLIG

AVSNITT

SVÅR PÅFRESTNING BADPLATS GULDPENG

LEVER PÅ SAVANNEN

GÖMSLE FÅNGAD LUSTIGAV EN? KURRE

VÄNFAST HAL TYP

STOR SE EN ÄR ALLA TAPPADES KILLING SKYMT GODA I SAGAN VISAR AV TING? NYFIKEN

GER HÄNGIVEN

PÅSTÖTNING YNKLIG

SKYNDAR I VÄG FUNKTION GÅR EMOT STRÖMMEN

GÖRS PÅ EGEN HAND

HÄRMAPAN I DET FRIA SLUTET I ENGLAND RED JESUS PÅ

HAR DROTTNING PLAN

LIGGER I TIDEN ETT ELEMENT

RANSON STUPAR NEDÅT

LIGGER I VATTEN HIBERNATION

GÖR PEELING HUDEN

I STARTGROPARNA

GOSLING

ÄR ÄLDRE TILL MITT I PARK

PACINO

KAUPPI HUNDFAVORITEN

INNERLIG STORT ORGAN

VIRVELVIND

REAKTION MORGONTIDNING

KAN DET KATT SE POSITIV UT

FINT BETYG KRYSS MED I KAN BRÖD ANVÄNDAS SOM

VÅREN 2024

31

SYMBOLEN I det här riset finns även ranunkel och anemoner, samt urblåsta och färgade ägg.

Påsk­ kärringar »» Små påskkärringar görs av överbliven tapet.

Forma en kon till kropp och ett huckle av en ­triangel. Fäst med lim.

Foto och styling: MARIA WIIG

Vippor

»» Dekorera påskriset med ”vippor” av silkespapper. Klipp ut en fyrkant, snörp åt i mitten och vira en tråd. Går även bra med servetter eller kaffefilter.

Varför pyntar vi med påskris? »Det » finns flera teorier bakom traditionen med påskris, eller fastlagsris som det också kallas.

För länge sedan, under 1600-talet, ­risade man varandra med påskriset på långfredagen, som en symbol för Jesus lidande på korset. Sedan även på fastlagen, före 32

VÅREN 2024

påskfastan, men då hörde risandet ihop med tillväxt och vårens återkomst.

Det kan låta obehagligt att bli ­risad, men tradition var lättsam och lekfull. Från 1700-talet var det fritt fram för barn att risa sina föräldrar, eller familjens sömntuta.

Påskriset är också en symbol för de palmkvistar som ströddes framför Jesus när han red in i Jeru­salem. Vissa menar att det även finns ett ursprung i förkristna traditioner där man risade varandra på våren för att bringa lycka och fruktsamhet.

I dag är påskriset ett välkommet vårtecken för många. Vintern är snart över och vi ser fram emot att naturen återfår sin livskraft.

Påskriset är en viktig dekoration som står för något glatt och hoppfullt.

Sophie Ekman

VISSTE DU ATT

»» ... påskris pyntat med färgglada band och visdomsord dyker upp under sent 1700-tal.

Fjädrarna kom på 1800-talet men först 1930 får påskriset sitt genomslag i Sverige, med kycklingar och ägg som pynt.