Amos Rogberga våren 2023

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | ROGBERGA-ÖGGESTORPS FÖRSAMLING | VÅREN 2023

HELENA LYTH:

”Det är bra att ha tråkigt, då blir du kreativ”

ANDREAS WIJK, ARTIST:

”Jag insåg att ­homofobin har skapats av människor, inte av Gud”

9

TIPS PÅ HUR MAN BLIR SVINNSMART

TEMA

SKIFTEN Sluta jaga lyckan – fyll livet med mening

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

PADRE MELO Jesuitprästen som vägrar skrämmas av dödshot

LEDARE

Kristusljuset får oss att våga ta nästa steg i livets trappa

B

”

ilden av livet som en trappa har en hel del att säga mig. I en trappa är trappstegen förbundna med varandra och efter varje steg kommer ett nytt steg, för även när trappan tar slut så förutsätter den nya steg för att lämna trappan. I livets trappa handlar det många gånger om att våga nästa steg. Det kan vara olika svårt och ibland rent av lätt, beroende på hur min livssituation ser ut.

Framför nästa steg kan det ibland teckna sig en avgrund av okänd mark. Då blir jag lätt stillastående på det trappsteg jag befinner mig, möjligtvis går jag lite av och an på det trappsteget men lyfter inte på benet för att ta klivet upp på nästa avsats.

llt som skildras i Johannes A evangelium bärs av perspektivet att hur svårt livet än kan vara så är ljuset större.

Hur jag förhåller mig till nästa trappsteg finns det lika många orsaker till som det finns människor, och våra liv ser väldigt olika ut så fort vi skrapar lite på ytan. Våra årstider växlar och medan en del av oss gläds åt att ljuset återvänder och våren nalkas så blir andra av oss deprimerade när ljuset bryter fram.

I DEN KRISTNA trons sammanhang så får

Vad säger bilden av en trappa om livet?

Foto: ALEX & ­MARTIN/IKON

2

VÅREN 2023

livstrappan en ytterligare dimension.

Det som är min verklighet förblir min verklighet också i trons värld. Dock fördjupas verkligheten när jag öppnar mig för att livet är större än vad jag med mina ögon och mitt förnuft kan omfatta. Vi får inte svaret på lidandets eller ondskans gåta – däremot kan vi få perspektiv som hjälper oss att förhålla oss till det liv vi har att möta.

Mot resignationen ställs Kristi uppståndelse. Det som hände den där påskmorgonen var bland annat att människorna runt Jesus upptäckte att livet vände åter – att ljuset fortsatte att leda dem också i en tillvaro som var allt annat än enkel.

NÄR VI I ÅR under fastan och påskdagarna läser ur

Johannes evangelium så leds vi på ett särskilt sätt utifrån perspektivet av den seger som Kristi uppståndelse innebar. Allt som skildras i detta evangelium bärs av perspektivet att hur svårt livet än kan vara så är ljuset större. Kristus följer oss på den väg vi har att gå och vill leda oss in i ljusets stora värld.

Det innebär inte att nederlag vänds i framgång – det handlar mer om att i det liv som är mitt kan Kristi uppståndelses ljus rakt igenom allt få bära mig. Det ljus som fortsätter att lysa för oss människor, rakt in i växlingarnas liv. I det ljuset finns ett hem för din och min själ. Kristusljuset kan få mig att våga ta nästa steg i livets trappa och lita på att det finns något som bär också när steget är svårt att ta.

SLÅ GÄRNA UPP din psalmbok och begrunda psalmen 206 där en ångermanländsk präst för knappt 90 år sedan funderar över hur man tar trappstegen i trons värld. Till den psalmen vill jag lägga dikten av KG Hildebrand som jag i likhet med psalmen ovan inte kan sluta att återvända till:

Den mörka floden sprängde sina bräddar.

Den mörka floden bär dig till ditt hem.

Du kände ­ångest för den mörka floden.

Han bor i ljuset och han för dig hem.

Han böjde sig mot allt det sönderbrutna.

Han led på korset och han för dig hem.

Han steg mot morgonen den ljusomflutna.

Han bor i ljuset och han för dig hem.

Christian Sandblom Kyrkoherde

Din församling 4 Fasteaktionen Padre Melo lever under dödshot 6 Påsken dag för dag 7 Judas svek lär oss något om idag 8 Krönika Livet ­består av skiften Tema skiften 10 Jakten på lycka och ­meningen med livet Porträtt 16 Andreas Wijk, artist Jag har aldrig varit på en bättre plats i livet

EN DEL AV

Expeditionen: 036-39 06 80 Telefontider då det är säkrast att nå oss: vardagar måndag, tisdag och torsdag klockan 10–12 samt onsdag klockan 13–15.

Kyrkogårds­föreståndare Dan ­Lundstedt: 036-39 05 92, 070-649 25 63 Kyrkoherde Christian Sandblom: 036-39 06 81, 070-293 66 50 Adress: RogbergaÖggestorps församling, Myrstada­ vägen 19, 561 60 Tenhult

N VA

ENMÄRK

Trycksak 5041 0004

E T

Reportage 20 Påsken En skruvad trestegsraket 26 Katarina Frankel skapade jobb åt sig själv 28 ­Därför mår vi bra av att dekorera

KONTAKTA OSS

S

INNEHÅLL

5

Foto: ALEX ­GIACOMINI/IKON

10

frågor till årets konfirmander Hur kan man leva sitt bästa liv?

– Göra saker som får en att må bra, göra saker som man vill och satsa på att nå den dröm man har.

Att ha en bra inställning och bra vänner.

Kan man vara en god människa utan att Gud finns?

– Ja det kan man, men mycket beror på vilka personer man hänger med och umgås med. Föräldrarna är viktiga för att hjälpa oss. Men en god människa kan också säga taskiga saker och frysa ute någon ändå. En god människa möter mer som är gott, som karma.

finnas någonting som den expanderar till? På samma sätt blir det när man tänker på om Gud finns eller inte.

Hur ser ni på frågan om att tro på Gud och att behöva bevis på att Gud finns?

– Jag tror både på evolutionen och på Big Bang och därmed tror jag på logik. Ibland är det logiskt att tro att en Gud finns. Om det finns en Gud så finns Gud överallt, men för mig skulle jag önska att Gud kunde placeras på ett ställe så jag visste var Gud var.

– Det är lite som att rymden expanderar ut i intet och blir större och större. Samtidigt behöver det

– Frågan skapar två svar inom mig själv. Det är härligt och sjunga lovsånger och be till en högre makt som kan hjälpa mig. Jag ber när jag behöver det men i mitt huvud har jag svårt att förstå och även att tro. Men döden känns inte lika läskig om det finns en Gud. Vi är trots allt bara en klutt i universum.

– Det känns helt enkelt skönt att tro men jag önskar att man kunde få ett fysiskt bevis på att Gud finns.

Jag skulle behöva se ett tecken, kanske svar på en bön. (Efter funderingar i gruppen) Tre gånger helt själv skulle jag behöva ett svar på bönerna utan att jag sagt vad jag bad om till någon. Då skulle jag tro fullt ut. Då skulle det gå från att tro till att veta.

Välkommen på sopplunch

Foto: MAGONE/ GETTY

Men gör en god människa goda saker för att slippa onda saker?

– Måste du ställa så svåra frågor? (Skratt i gruppen) Är det logiskt att tro på en Gud?

»Torsdagar » jämn vecka är du välkommen till Kyrkans hus, en trappa upp, för andakt, sopplunch och gemenskap. Sopplunchen kostar femtio kronor och då ingår soppa, bröd, dryck, efterrätt och kaffe/te.

Vårens meny 9 mars Morotssoppa och våfflor 23 mars Fisksoppa och äppelkaka med vaniljsås 20 april Blomkålssoppa och ­ananaspaj 4 maj Sillunch och pannacotta

REDAKTION Redaktionen: Christian Sandblom, Greger Larsson och Sophie Torrealba.

Webb: svenskakyrkan.se/tenhult E-post: tenhult@svenskakyrkan.se Omslagsbild: Theresia Köhlin

Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Stibo Complete Katrineholm, 2022. Distribution: Postnord

VÅREN 2023

3

FASTEAKTIONEN VEM? Padre Melo, 64, jesuitpräst som l­ ever under dödshot men vägrar ge upp kampen för ett rättvist Honduras:

Det är ofta de som lever i störst ­utsatthet som är de mest generösa Text & foto: ACT Svenska Kyrkan

39 mord »» ... per 100 000 invånare begicks det i Honduras under 2021. Våldet är ofta relaterat till gäng som slåss om kontrollen över territorium där de livnär sig på droghandel och utpressning.

”

»Att » inte ha mat att äta kan leda till döden. Att föra en kamp för männi­skors rätt att äta sig mätta kan på vissa platser leda till sam­ ma öde.

Padre Melo lever under ständigt dödshot men ger inte upp kampen för människors rätt till försörj­ ning, demokrati och mänskliga rättigheter. Han är 64 år, präst, arbetar mot fattigdom och är chef för en banbrytande radiokanal.

– Den tro jag lever med talar om människovärde. Det ser jag som grunden för religiös tro, förklarar Ismael, eller Padre Melo som han kallas i sitt kall som Jesuitpräst.

Fattigdomen i nordvästra Hon­ duras är utbredd och orsakerna är många. Området drabbas ofta av naturkatastrofer som har ödesdig­ ra konsekvenser för de som lever av småskaligt jordbruk. Många har mycket svårt att försörja sig och sätta mat på bordet.

– En av de största utmaningar­

na, särskilt för ungdomar, är att hitta jobb. Därför migrerar många härifrån, säger Padre Melo.

HONDURAS ÄR ETT av världens mest

ojämlika länder. Kring 62 procent av de cirka tio miljoner invånarna lever under fattigdomsgränsen. Årligen försöker tiotusentals honduraner ta sig till USA. Vid sidan om arbetslösheten driver det utbredda våldet på migrationen.

Jesuiterna som Padre Melo till­ hör, hjälper människor i fattigdom på landsbygden och i städernas slumområden att organisera sig för att bygga en bättre framtid till­ sammans. Padre Melo berättar om en liten by där hans stöd och råd har lett till att invånarna tagit sig ur den värsta fattigdomen genom att odla majs och bönor.

– Jag har varit vid deras sida hela tiden. Nu kan jag inte jobba fysiskt med dem på fälten längre, men jag vägleder dem och står

i måste skapa alternativ för ungdomar.

V De måste få fler möjligheter än organiserad brottslighet och migration.

4

VÅREN 2023

dem väldigt nära. Jag pratar även med dem om mänskliga rättighe­ ter, säger han.

Många religiösa ledare i Latin­ amerika har mördats för att de har tagit ställning för de fattiga och förtryckta. Andra, inte minst jesuit­präster, lever under konstan­ ta dödshot. Dit hör Padre Melo.

I 44 år har han kämpat mot orätt­ visor och fört talan för människor som lever i djup fattigdom.

– Jag lever med minnet av mar­ tyrerna. Jag har mött så många människor som har dödats. Jag kan inte fortsätta utan att tala till deras minne, deras kamp och övertygelse, säger han.

PADRE MELO SÄGER att den kärlek

och uppskattning han får av samhällets fattigaste är en stark drivkraft i hans arbete.

– Det är ofta de människor som lever i störst utsatthet som är de mest generösa. I morgon ska jag till exempel besöka ett av de fattigaste samhällena i området, men jag vet att jag kommer att bjudas på majs, tortillas, ost och bli överöst med kramar, säger han.

Padre Melo är chef för jesuiter­

Vår research på Eric fokuserar på att ge råd och information till regeringsinstitutioner om hur de kan gå till väga för att ta sig an problemen med utbildning och arbete, säger han.

I radioprogrammen informerar man även om vad för stöd man kan få för att bygga en framtid i Hon­ duras i stället för att migrera.

Padre Melo förklarar att en förutsättning för demokrati är att mänskliga rättigheter respekteras och att det finns tillräckligt med institutioner som skyddar dem.

– Och i en demokrati måste människor ha tillgång till utbild­ ning, hälsovård, arbete, trygghet och inte minst medbestämmande så att folkets röst blir hörd, säger han.

90 procent av alla mord förblir ouppklarade i Honduras. ”Jag lever med minnet av martyrerna”, säger Padre Melo.

nas radiostation radio Progreso och researchcentret Eric, som stöds av Act Svenska kyrkan. Där produceras såväl radioprogram som tryckt material om mänskliga rättigheter och kränkningar av dem. Radio Progresos program belyser både problem och möjliga lösningar.

– Vi måste skapa alternativ för ungdomar. De måste få fler möjlig­ heter än organiserad brottslighet, migration och jobb i den infor­ mella sektorn. Först och främst måste vi skapa trygga miljöer

där människor kan investera i småskalig eller mellanstor affärs­ verksamhet, men de måste även skyddas mot utpressning, säger padre Melo.

ETT STORT PROBLEM är att närings­

idkare och många andra ofta hotas med våld om de inte betalar ”skatt” till gängen, vars tentakler når ända till skolorna, där de säljer droger och försöker rekrytera barn.

– Vi behöver rättssäkerhet för att ungdomar ska kunna arbeta och utbilda sig, säger padre Melo.

DU KAN HJÄLPA!

Faste­aktion 2023 »» Var med och gör skillnad!

Stöd årets faste­aktion Dela lika under samma himmel. »» Swisha ditt bidrag till 900 1223.

TROTS ATT HONDURAS har skrivit under alla internationella konven­ tioner om kvinnors rättigheter, implementeras de inte i praktiken.

Män hindrar ofta kvinnor från att få sina röster hörda. Padre Melo menar att när kvinnors rättigheter stärks, blir hela landet mindre sårbart.

Han är övertygad om att en förändring är möjlig. Precis som Act Svenska kyrkan menar han att det är livs­avgörande för hela mänskligheten, på en jord där vi alla påverkas av varandras livssitu­ ationer, att vi hjälps åt och håller i så att vi inte ger upp och ger efter för splittrande och destruktiva krafter.

Vi lever alla under samma him­ mel, vi har alla rätt till ett värdigt liv.

DELA LIKA UNDER SAMMA HIMMEL I KVÄLL GÅR ÖVER 800 MILJONER MÄNNISKOR OCH LÄGGER SIG HUNGRIGA * 110 kronor räcker t ex till en matkasse för en familj på Filippinerna i en vecka.

Tillsammans gör vi skillnad.

Din gåva gör det möjligt.

Källa wfp.org Betala med Swish

SWISHA TILL

900 1223

VÅREN 2023

5

900-122 3

PÅSK 4

1

Påsken dag för dag

2

3

Text: Greger L ­ arsson Präst Christian Sandblom Kyrkoherde Foto: Magnus Aronson & Kristina Johansson/Ikon

PALMSÖNDAGEN

1

Vi ska nu göra som Jesus. Gå ut och möta honom när han kom­ mer till oss. Vi ser inte Jesus som fysisk person, men han erbjuder oss att gå med honom, i hans kyrka när han kommer till oss i sina heli­ ga handlingar (sakrament), i dopet och nattvarden. Nu börjar den vecka när vi får gå med Kristus på den väg som avslöjar vad som finns i varje människa. Vem du än är: troende som tvivlare som sökare: Låt oss slå följe på vägen upp mot Jerusalem. Låt oss ana tillsammans det ansikte som allt förvandlar.

Bibeln berättar att det var den dagen som Jesu lärjungar lånade en åsna som Jesus red på in mot Jerusalem över ett berg som hette Olivberget och ner mot en dal som hette Kidrondalen på väg in mot Jerusalem. Folket hyllade honom och sjöng Hosianna, Hosianna Davids son och lade både sina mantlar på vägen och stora palm­ kvistar som man skar från träden på vägen. Jesus hyllades som Jerusalems blivande kung.

6

VÅREN 2023

SKÄRTORSDAGEN

2

I skärtorsdagens natt gör sig Kristus till allas vår tjänare, när han gör sig till bröd och vin för oss. Bildligt talat faller Kristus på knä för oss utgiven.

Denna rörelse fortsätter genom tiden när vi tar emot Kristus och blir till bröd och vin för varandra, när vi ödmjukar oss och tjänar varandra såsom Kristus har tjänat oss. Det sker en rörelse i riktning mot Fadern.

Vi erbjuds vara med och delta i denna rörelse. I denna skär­ torsdags natt får vi stanna upp i tillbedjan inför Kristus som föll på knä för oss utgiven.

Bibeln berättar att det var den kvällen som lärjungarna firade påskmåltiden, man firade påskmåltiden till minne av Israels vandring från Egypten till Israel genom öknen. Att Jesus kunde fira påskmåltid en dag före många av israeliterna berodde på att det redan då fanns två almanackor, en som följde månen och en som följde solen.

UR BIBELN I den natt då Herren Jesus Kristus blev förrådd – tog han ett bröd, tackade Gud bröt och gav åt lärjungarna och sa: Detta är min kropp som är utgiven för er, gör detta till min åminnelse Källa: XXX

LÅNGFREDAGEN

3

Jesus Kristus vet vad det är att dö berövad allt, även kläderna på kroppen, dö utblottad på allt.

Kristus vet vad övergivenhet är.

Jag kan få kasta mina fysiska och psykiska lidanden på honom.

På Jesu kors möts världens lidande och himmelens kärlek och på ett mysteriöst sätt förenas allt detta på korset. Bibeln berättar att detta var den 13:de dagen. Denna dag, dagen före den israeliska pås­ ken, avrättades Jesus tillsammans med två brottslingar. Korsfästelsen var en oerhört grym avrättnings­ metod. Normalt pågick korsfäst­ ningen flera dagar. Nämnvärt är att Pontus Pilatus som var romare blev förvånad över att Jesus dog snabbt.

På korset fanns en skylt med texten ”Jesus från Nasaret, Judar­ nas konung” som en påminnelse hur han red in mot Jerusalem på en åsna och hyllades tidigare un­ der veckan. Romarna valde också att ställa ut soldater vid graven för att vakta för att inget skulle hända under påskhelgen.

Judas svek lär oss något om i dag

!

MISSA INTE

... påskens gudstjänster Palmsöndag Gudstjänst Datum: 2 april Tid: 16.00 Plats: Rog­ berga kyrka

PÅSKDAGEN

4

Nu vänds bladet – från död till liv! Nederlaget och smärtan finns där men hoppet och glädjen över undret tar oss med i en ny tillvaro med Kristus. Med en ny fördjupad syn på vad försoning är, vad tjänande av varandra är, vad tillbedjan inför det tomma korset innebär, när vi övar oss i att överlåta våra liv i den gudom­ liga kärlekens hand som alltjämt skapar och älskar världen.

Bibeln berättar att graven var uthuggen ur en klippa med en större rund sten som kunde rullas framför öppningen. Kvinnorna som var i Jesu krets tillsammans med lärjungarna kom på morgo­ nen och upptäckte att soldaterna inte längre var där samt att stenen hade rullats åt sidan. Det är också i denna morgonstund på påsk­ dagen som de får budskapet av änglarna som möter dem om att Jesus Kristus uppstått. Budskapet skapar förvirring hos några, glädje hos några, tvivel hos några och tro hos några.

Skärtorsdag Ekumenisk mässa Datum: 6 april Tid:18.30 Plats: Rog­ berga kyrka Långfredag Ekumenisk gudstjänst Datum: 7 april Tid: 10.00 Plats: Allians­ kyrkan Påskdagen Gudstjänst Datum: 9 april Tid: 16.00 Plats: Rog­ berga kyrka Annandag påsk Gudstjänst Datum: 10 april Tid: 16.00 Plats: Rog­ berga kyrka

E

tt mänskligt drag är ofta att, i en utsatt situation, ta på sig skulden för något som hänt, även om man egentligen inte är skyldig.

Anledningen är ofta att man med sitt ”erkännande” vill skydda någon annan, som man anar kan råka illa ut om sanningen blottas. Ofta är det barnen som får detta omsorgs­ fulla och kärleksfulla skydd av sina föräldrar, av naturliga skäl. Det kan dock ske liknande ”erkännande” av ekonomiska och taktiska skäl med avsikt att dölja händelser i ”den undre världen”, stora penningsum­ mor står på spel och avslöjanden kan vara ödesdigra om de uppdagas.

NÄR DET UTBREDDA fusket i våra skolor sprider sig, ofta med tekniska hjälpmedel ” i elevens bakficka”, blir konsekvensen att alla misstänks vara medeverkan­ de. Stora, kostsamma resurser krävs, personella och tekniska, för att stävja detta och för att fälla de skyldiga och rentvå de oskyldiga.

I en vänkrets, en grupp indivi­ der som under normala former lever väl tillsammans utan kon­ troverser eller avundsjuka, löper livet stillsamt och med ömsesidiga omtankar om varandra. När ett hot uppstår, när gruppen känner sig utmanad av samhället, de styrande, och någon form av offer utkrävs som bot, uppstår en själv­ skyddande personlighetsföränd­ ring; man är sig själv närmast och bevakar noggrant sin intrigitet, sina egna inneboende skyddsme­ kanismer, sin personliga säkerhet.

Att då ”skylla på någon annan”, att ange en oskyldig, kan ses som en undanflykt, hur ansvarslös och egensinnig den än må vara. Den utpekade får då ringa möjlighet att protestera, tillrättalägga eller ur­ skulda, utan blir då ”den skyldige”.

Ambition eller energi att försva­ ra sig, att skjuta skulden på någon annan i gruppen för att fria sig, är

för denna person otänkbart. Kär­ leken till vännerna tillåter inget urskuldande.

Varje dag uppmärksammas i media hur våldshandlingar, kontroverser av skilda slag och uppgörelser i olika kretsar i vårt samhälle, blir föremål för diskus­ sioner och urskuldande argumen­ tation med avsikt att flytta fokus och avdramatisera.

En händelse, hämtad ur evangelierna i Bibeln, berättar om hur Jesus, när han befinner sig i Getsemane tillsammans med sina apostlar, blir förrådd av en av sina närmaste, Judas, som kysser Jesus som ett tecken, ett avslöjande. Den kyssen har, genom alla tider, blivit symbolen för förrädaren, svikaren, angivaren. ”Men Skrifterna skulle uppfyllas”, säger texten i evange­ liet.

Vi lär oss av detta som barn i Söndagsskolan, i Ungdomsgrup­ pen och som allt ställs på sin spets i en situation vi inte kan undvika.

Frestelsen att ljuga sig ur den prekära situationen blir för svår; ”jag är mig själv närmast och jag struntar i konsekvenserna!”

JESUS I GETSEMANE trädgård är en berättelse om en förrådd som sviks av sina närmaste. Det är inte många ställen i Bibeln som ger oss en verklighet, en sanning, som har så mycket att lära oss människor i en tid av ideliga förtal, svek och falska angivelser. Vi har så mycket att lära av denna berättelse!

Den stunden i Getsemane inför mitt sinne står.

Där utstod Jesus för vår skull en kamp så tung och svår.

Jag glömmer ej Getsemane där Jesu kamp jag sett.

I nattens bön hans vilja blev med Faderns vilja ett.

Psalm nr 139, Svenska Psalmboken

Ingemar Ström VÅREN 2023

7

PÅSK Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

Livet ­består av skiften V i är alla med om skiften. Under året, genom livet. Ibland i vårt land, ibland i världen.

Som den 24 februari i fjol när vi vaknade upp till beskedet att Ryssland anfallit Ukraina med förödande följder. Snart skulle Sverige ansöka om Natomedlemskap (och börja krypa för en turkisk despot).

Andra gånger förstår vi inte skiftet direkt. Som när de första rapporterna om ett nytt virus nådde oss från staden Wuhan i Kina för tre år sedan. Sommaren före hade jag på högskolan mött en grupp studenter från just denna jättestad. Likt de flesta andra hade jag aldrig hört talas om Wuhan. Hur gick det för de kinesiska studenterna och deras lärare? Det har jag flera gånger undrat.

NÄR DETTA SKRIVS har det nyss varit årsskifte. När du läser närmar sig ännu ett skifte – markerat av vårdagjämningen. Men våren innebär, likt Wuhanrapporterna, inget tvärt skifte. Liksom hösten smyger den sig fram. I morse – det var årets första riktiga arbetsdag, oxveckornas början – flöjtade koltrasten i morgonmörkret från grannhusets taknock. Ett vårtecken. Å andra sidan kan det falla snö och vara frostnätter i maj strax innan sommaren bryter in.

Skiftet till sommar är ju mer tydligt än det mellan vinter och vår.

Kyrkoåret har också sina tydliga skiften. Det mest dramatiska under påsken då vi enligt den kristna berättelsen går från mörker till ljus, genom död till liv.

Livets skiften kan vara dramatiska de också.

Födelse och död. Sjukdomsbesked. Uppbrott från relationer, men också nya sådana. Skolstart, studentexamen, antagningsbesked till utbildning. Nya jobb. Arbetslöshet. Pension. Jämna födelsedagar. Att komma ut som homosexuell.

Inte sällan markerar vi skiften med ceremonier av skilda slag. Det finns ett fint ord för det: passageriter. Övergångsriter säger man också. På sådana är kyrkan bra. Vi kan vila i hennes erfarenhet, i texter och 8

VÅREN 2023

”

nder påsken går vi från mörker U till ljus, genom död till liv. psalmer. Dop, konfirmation, vigsel, begravning. För några handlar det om att manifestera tro – för andra mer om kultur och tradition. Det ena skälet inte mer giltigt än de andra.

FÖR JUST 20 år sedan var nyåret en stor sak för mig per-

FÖLJ OSS!

»» Se vad

som händer i RogbergaÖggestorps församling på Instagram och Facebook, sök Svenska ­kyrkan Tenhult Webben: svenska­ kyrkan.se/ tenhult Instagram: svenska_­ kyrkan_­ tenhult Facebook: Svenska­ kyrkan Tenhult

sonligen. Efter mer än ett par årtionden sade jag farväl till Sveriges Radio. Sista sändningen var ett Människor och tro i P1 i december 2002 från Trondheim. Stadens borgmästare blev litet förvånad när jag avrundade intervjun med att tacka lyssnarna för tiden som varit.

Fick förklara att jag nu skulle gå över till hennes sida – fast i Jönköpings kommun. Som bibliotekschef.

Det hela hade börjat med ett synnerligen oväntat samtal från kulturnämnden i maj detta år: skulle jag kunna tänka mig att … ? Bad att få fundera över sommaren. I augusti tackade jag ja och började i januari 2003 en spännande färd i en ny värld. Den pågick nästan sju år. Det blev många trevliga möten med kunniga och engagerade personer, bland annat i Tenhult där den alltid lika glada Gun-Britt Sturesson tog emot på det lokala biblioteket.

Skiften. Ibland svåra och smärtsamma. Ibland – och förhoppningsvis oftare – glädjefyllda och utmanande.

Erik Lindfelt

Journalist och författare

JUST NU KORT OM

Malin Tegn­ hammar badar ­varje vecka, ­gärna vind­ stilla dagar.

Malin ­Tegnhammar Ålder: 33 år.

Familj: Sambo och hund.

Bor: Kvissle­ by, söder om Sundsvall.

Gör: Coach, författare, kursledare och kallbadare.

Motto i livet: ”Vad är det bäs­ ta som skulle kunna hända?”

Instagram: Onespoon­ happiness

Foto: PRIVAT

NYFIKEN PÅ

KALLBAD Malin Tegnhammar: Jag blir glad och modigare!

Många talar sig varma om kallbad. För coachen Malin Tegnhammar är de bästa effekterna de mentala.

»Än » är det några veckor kvar på bästa badsäsongen, enligt landets kallbadentusiaster.

– För att det ska bli härligt badar jag helst en vindstilla dag, säger Malin Tegnhammar, regelbunden kallbadare sedan fem år tillbaka.

Liksom många andra lockades hon av alla hälsofördelar.

– Jag är väldigt frusen av mig och hade egentligen aldrig trott detta kunde vara något för mig, berättar Malin. Men första doppet överraskade.

– Det gav mig världens kick. Att jag klarade att ta mig i och faktiskt stanna kvar i några sekunder gjorde mig imponerad av mig själv, berättar Malin.

Och i stället för att frysa kände hon sig varm efteråt.

Som experiment fortsatte hon att kallbada en gång per vecka och

”Försök räkna till tio”, säger Malin.

insåg att hennes humör generellt blev bättre.

– Kallbad gör mig glad, men också modigare.

MALIN BADAR GÄRNA tillsammans

med andra. Det är en säkerhets­ aspekt, men det finns också något unikt i den positiva gemenskapen.

– De flesta är så nervösa inför sitt första bad att de inte lyckas dölja det på det där vuxna sättet som vi annars så ofta gör. Samti­ digt blir många också så positivt överraskade av sig själva att de

inte kan låta bli att visa det, lite som stolta barn gör. Det tycker jag är så fint att se, säger Malin.

ATT KALLBADA HANDLAR många

gånger om att övervinna hinder och gå utanför vår bekvämlighets­ zon. Det mod vi visar oss själva då är enligt Malin överförbart till andra situationer i livet.

– Om jag klarar att bada i en isvak, ja då klarar jag mycket annat också.

Kallbad är dessutom en konkret och mätbar prestation, till skillnad från så mycket annat i livet.

– Ett kallbad går inte att ifråga­ sätta eller prata bort efteråt. Gjor­ de du det, så gjorde du det.

EN ANNAN FÖRDEL är att du övar upp din smärttålighet. Genom att aktivt stanna kvar i det kalla vattnet lär du dig hantera obehag och vet att jobbiga känslor till slut lägger sig.

– Kanske att du mer under­ medvetet vet att du klarar svåra situationer, säger Malin.

Varför har kallbad blivit så populärt tror du?

– Vi lever så skyddat, vi är aldrig hungriga, aldrig kalla. Att kall­bada är en rå, mänsklig upplevelse, som dessutom ger dig en ”hög på livet-känsla” tack vare alla hormo­ ner som aktiveras. Du känner dig väldigt levande, säger Malin.

Sophie Ekman

5

tips för säkert kallbad

1

Alla kan kallbada, men om du har problem med hjärtat eller högt blodtryck, prata med din läkare först.

2

Bada helst en vinds­ tilla dag för att inte bli nedkyld efteråt.

3

Bada inte ensam och gå i vattnet från strand eller via badstege.

4

Håll huvud, fötter och händer varma genom mössa, badskor/ull­ strumpor och vantar.

5

Doppa hela ­kroppen förutom ­huvudet.

VÅREN 2023

9

TEMA

SKIFTEN

Sluta jaga lyckan – fyll ditt liv med mening

10

ÅRSTID 20XX

Att sträva efter lycka är ett självklart mål för många. Men lycka är bara en kortvarig känsla, påminner filosofen Frank Martela. Skifta ditt fokus och hitta bestående mening genom kontakt med dig själv och andra.

Text: Linda Newhamn Illustration: Kajsa Nordlund Foto: Theresia Köhlin

ÅRSTID 20XX

11

l TEMA SKIFTEN

”

ivets meningslöshet slår till ibland. Som när du mikrar ännu en lunchlåda för hastigt intag mellan möten. Eller när något tragiskt händer, som att någon drabbas av en allvarlig sjukdom. Då är det lätt att inse hur snabbt livet kan vända, och undra varför du ägnar dig åt så många betydelselösa saker i stället för att vara med dina älskade eller göra det du verkligen vill.

– Som människor vill vi att våra liv ska ha betydelse, vi är hårdkodade att söka mening. Den religiösa traditionen kan vara en orsak till att vi fortfarande, trots att vår kultur i hög grad sekulariserats, suktar efter en större ovan­ ifrån given mening, säger filosofen Frank Martela, som forskat på ämnet mening och även skrivit boken A wonderful life – insights on finding a meaningful existence.

Som filosof får Frank Martela ofta frågan ”Vad är meningen med livet?” Men han tycker att frågan är svår. Många filosofer före honom

i bör alltså inte fråga oss vad V som är meningen med livet, utan Frank Martela meningen i livet.

12

VÅREN 2023

har konstaterat att det inte finns någon egentlig mening med livet. Forskare har sedan länge bevisat att människans liv ur ett större kosmiskt perspektiv är både flyktigt och obetydligt.

– Vi bör alltså inte fråga oss vad som är meningen med livet, utan meningen i livet. Vad får ditt liv att kännas meningsfullt och värt att leva?

I

dagens västerländska kultur är vi många som hamnar på villovägar när vi i stället börjar söka efter lyckan genom resor, självförverkligande och köksrenoveringar. Och det är inte så konstigt, för det kommuniceras ofta att vi borde söka lycka. Ja, lyckan har snarast blivit vår heliga ko, ett självklart mål i livet.

– Men lycka är bara en känsla, som inte kan ge en bestående känsla av mening. Det är heller inget bra sätt att undvika existentiellt obehag.

Frank Martela skriver i sin bok att strävan efter att maximera den egna lyckan till och med kan slå tillbaka.

– Forskning visar att personer med ett exklusivt fokus på den egna lyckan är de som njuter minst av ­livet. Det kan också förstöra ens relation till andra, ”jag ser att du mår dåligt, men tyvärr jag ska yoga i dag”, trots att nära relationer är den sanna källan till lycka. Strävan gör också att vi inte tolererar livets jobbiga stunder lika bra, för vi känner oss misslyck­ ade när vi inte är lyckliga. Men livet går ju upp och ner.

Så hur fyller du livet med mer mening? Det exakta svaret är såklart individuellt, men Frank Martela be­ rättar att forskningen har hittat fyra vägar till ett mer meningsfullt liv. Den första handlar om att investera i dina nära relationer.

– Vi är sociala varelser med ett behov av att till­ höra. Och när man frågar människor om vad som gör livet värt att leva, pratar de flesta om familj eller goda vänner.

Och i nära relationer spelar vi en unik roll för andra bara genom att finnas.

D

en andra vägen är närbesläktad; genom att hjälpa andra hjälper du dig själv. Förut­ om nära relationer är du betydelsefull för människor vars liv du kan ha en positiv inverkan på.

Och när du kan bidra till världen, även på enkla små sätt, ökar känslan av mening i livet.

– Det tycks till och med förbättra både den fysiska och psykiska hälsan. Fler än tio studier visar att regelbundet volontärarbete förlänger livet.

Och nej, du behöver inte göra grandiosa Mandela­insatser, du kan engagera dig i frivilligar­

FRANKS FYRA VÄGAR TILL ETT BETYDELSEFULLT LIV

1

Värdesätt och investera i dina relationer med andra människor.

2

Hjälp andra så hjälper du samtidigt dig själv.

3

Var i kontakt med dig själv, lär känna dig själv och bli den person du egentligen är.

Vad får ditt liv att kännas meningsfullt och värt att leva?

bete, skänka pengar till välgörenhet, hjälpa en vän, engagera dig i grannsamverkan eller sup­ porta en politisk kampanj du känner starkt för.

Den tredje vägen handlar om att vara i kontakt med sig själv, att leva och agera autentiskt.

– Om vi mest jobbar på kontakten till andra men glömmer kontakten inåt, till oss själva, blir vi bara ett tomt skal.

Att sedan ta sina förmågor i bruk och lära sig nya saker, det är den fjärde vägen mot mening. Att göra saker du är bra på.

– Vi upplever en känsla av att göra något menings­ fullt när vi gör saker vi är skickliga på.

Så för att summera: Nästa gång du känner meningslösheten slå till, engagera dig i andra människor, och bidra med något du är bra på.

Nästa uppslag: Hanna och Take bytte bana

4

Ta alla dina förmågor i bruk och lär dig nya saker.

»

A wonderful life – insights on finding a meaningful existence Frank Martela Harper Design International VÅREN 2023

13

TEMA SKIFTEN När tanken på att bli präst väl var väckt, kändes det självklart för Hanna.

Hanna bytte från skådis till präst Hon upptäckte att drömyrket som skådespelare gjorde henne tom och självcentrerad. I dag jobbar Hanna Sundén som präst.

– Det är sällan jag går hem från jobbet utan att känna tacksamhet.

»Vi » möts i Farstastrandkyrkan, som ligger högt uppe på en kulle, mitt bland lägenhetshus strax söder om Stockholm. Vid tillfället förbereder man för onsdagsmässa med efterföljande lunch.

– Det är fint att vi kan skapa mötesplatser för människor och bjuda in. Många i vårt samhälle behöver få höra att ”det vore roligt om du kom.”

inte riktigt överens med verklig­ heten.

– Man förväntas vara mer bufflig än vad jag är som person, man måste själv ha kontakter, vara väldigt framåt och sälja in sig själv. Men det jag framförallt inte gillade var hur jag blev allt mer självcentrerad. Det var mycket tankar kring min egen person, säger Hanna.

”

tt hålla i en guds­tjänst är som att ha en liten A föreställning. Skillnaden är att jag nu är en kanal för Guds kärlek.

Hanna är nöjd med sin valda väg, även om drömmen från bör­ jan var att bli skådespelare. Redan som barn gillade hon att leka olika karaktärer.

– Mamma har berättat hur hon ibland trodde att det var flera barn i ett rum, men när hon gläntade på dörren var det bara jag som satt där och gjorde olika röster.

SOM UNG LOCKADE även röda

mattor och kändisskap. Hon gick teaterlinjen på gymnasiet, några eftergymnasiala utbildningar och jobbade sedan med olika friteater­ grupper.

Men drömmen om yrket stämde 14

VÅREN 2023

KORT OM Hanna Sundén Ålder: 36 år.

Familj: Man och två barn, 1 och 4 år.

Bor: Hägersten.

Gör: Präst i ­Farsta församling, Stockholm.

Hon hamnade i en form av kris, å ena sidan hade hon byggt upp sin identitet kring skådespeleriet, å andra sidan var yrket inte alls lika uppfyllande som hon trott.

– Samtidigt fanns det en rädsla i att släppa drömmen, för då kanske jag aldrig skulle kunna plocka upp bollen igen.

HANNA HADE OCKSÅ vid den här

tiden många tankar kring kärleks­ relationer.

– Hur skulle det kunna uppstå ett möte med någon annan när jag var så fokuserad på mig själv?

Till slut var det en vän som sa till Hanna att hon borde bli präst.

– Och när tanken väl var väckt kändes det självklart. Jag hade tron med mig sedan barnsben, men hade inte tänkt att det kallet skulle komma så tidigt i livet.

2020 vigdes Hanna till präst, och hon säger sig ha stor nytta av sin bakgrund som skådis.

– Att hålla i en gudstjänst är som att ha en liten föreställning; man klär på sig prästkläder, ställer sig inför folk och förmedlar något.

Med den skillnaden är att jag nu är en kanal för Guds kärlek.

HANNA TYCKER ATT prästyrket känns mer meningsfullt.

– Det är en väldig variation, jag möter människor i olika ålders­ grupper och skeenden i livet. När det är begravning får jag möta människor i sorg. Vid ett dop är det ofta tacksamhet, glädje och förväntan. Eller som i dag, då vi har mässa och lunch, där det i hög grad handlar om att skapa en mötesplats för både nya och gamla besökare. Alla behöver få känna sig sedda, säger Hanna.

Att få ge till andra har även visat sig ha ett högt värde för henne själv.

– Nästan dagligen uttrycker folk hur tacksamma de är för något så enkelt som ett vänligt bemötande, alla människor är inte bortskämda med det. Deras tacksamhet värmer.

”Jag mår gott av att se allas engagemang”, säger Take Aanstoot.

Take började köra bilar till Ukraina När nyheterna visade bilder från kriget i Ukraina började Take fundera på om hans lastbil kunde vara till hjälp. I dag driver han hjälporganisationen Blågula bilen.

»Take » Aanstoot hade precis kört av färjan i Gdansk när han förstod att det var något problem med lastbilen han skulle skänka till Ukraina. Röda varningslampor lös. Han tog kontakt med en polsk bekant, som i sin tur ringde några vänner på en verkstad 15 mil bort.

Take förklarade att han skulle an­ lända sent och att de därför kunde ses morgonen därpå.

– När kriget startade hade jag väldigt dålig koll på Ukraina.

Likt de flesta följde Take nyhe­ terna, men såg också kompisar fylla sina bilar med förnödenheter för att åka med dem till Ukraina.

Det kändes ineffektivt. Han bör­ jade fundera på den där gamla last­ bilen han hade, som stått parkerad hos en kompis alldeles för länge.

”

ett i backspegeln hade det varit lättare om S jag hjälpt en befintlig grupp, då hade jag inte suttit här med en hel hjälporganisation i knät.

– Men när jag anlände vid tiotiden stod det tre killar där redo att ta emot mig, de hissade upp lastbilen, fixade det som behövde, släppte ner mig igen och sa ”go get them.” De ville inte ha ett öre för sin insats. Det var väldigt starkt.

JA, ATT KRISER kan ta fram det

goda ur människor, och hur goda gärningar sprider sig, har Take fått erfara ofta det senaste året. Han är initiativtagare till hjälporganisa­ tionen Blågula bilen, som skänker fordon och förnödenheter till det krigshärjade Ukraina. Han är också ägare till en stor restaurang i Linköping, De Klomp, och hade egentligen fullt upp redan tidigare.

– Så jag skickade ut en fråga på Facebook om någon ville hjälpa till att fylla bilen.

KORT OM Take Aanstoot Ålder: 48 år.

Familj: Fru och två barn.

Bor: Linköping.

Gör: Restaurangägare och grundare av organisationen Blågula bilen.

GENSVARET BLEV STORT, Take fick ta emot allt från elverk och power­ banks till strumpor och choklad.

Och snart åkte han ner till Ukraina via Polen för att lämna rubbet till den ukrainska militären.

– På vägen ner twittrade jag att om någon ville lämna soppapengar så gick det bra att swisha en slant.

Väl hemma kollade jag på kontot och insåg att jag fått in 70 000 kronor, så det var bara att köpa en lastbil till och göra om proceduren.

Det var i mars 2022, och så har det rullat på. Take har fått in såväl

pengar som sovsäckar, rullstolar, mediciner och motorsågar – för att inte tala om alla människor som gärna bidrar med sin tid.

– Totalt är vi ett 30-tal personer som hjälps åt, och vi har kört ner 25 välfyllda fordon till Ukraina.

Så jag blev ju tvungen att starta en organisation.

Hela processen har varit såväl rolig som galen.

– Jag mår gott av att se allas engagemang. Det har varit väldigt förvånande, men ger också hopp om framtiden, säger Take.

VID SIDAN AV sitt vanliga jobb lägger Take säkert 40 timmar i veckan på detta.

– Jag vågar inte riktigt räkna, men familjen tycker att jag är hemma alldeles för sällan. Sett i backspegeln hade det varit lättare om jag hjälpt en befintlig grupp, då hade jag inte suttit här med en hel hjälporganisation i knät, säger han och skrattar.

Vad driver dig att fortsätta?

– Ukraina behöver vårt stöd. Men detta har också en indirekt effekt.

När svenskar är villiga att bidra så här mycket blir det tydligt för våra politiker hur viktig frågan är för folket. Då är det lättare för dem att fatta beslut om nya stödpaket.

Därför fortsätter jag.

VÅREN 2023

15

PORTRÄTTET

Andreas Wijk, artist:

När fasaden är borta blir livet vackert Redan som 12-åring förstod Andreas Wijk att han var gay, men kämpade i många år med ångest, skam och motstånd från sin familj och kyrka.

I dag är han äntligen tillfreds med sin homosexualitet och känner sig närmare Gud än någonsin.

Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin

”

»Andreas » Wijk ska just lämna kyrkan efter högmässan, när en äldre herre kommer fram och säger hur mycket han uppskattade Andreas intervju med ­Carina Bergfeldt på SVT, där Andreas berättade att han är gay. Andreas frågar mannen hur han ser på sig själv, han anar att mannen också är gay, varpå mannen svarar att han fortfarande inte riktigt känner sig hemma i någon grupp. Men han är noga med att understryka hur glad han är för den yngre generationen, där man på ett helt annat sätt är fri att älska vem man vill.

– Tänk att ha levt ett helt liv och fortfarande inte få känna acceptans för den man är, säger Andreas Wijk.

Vi möts i Allhelgonakyrkan i Stockholm, känd för sin inkluderande syn på människor. Andreas är mitt uppe i några hektiska veckor, där modelljobb och musik varvas, ”jag har så många spännande projekt

ag intalade mig att det här J inte var värt att komma till helvetet för.

16

V ÅREN 2023

på gång.” Han strålar, babblar och erkänner att: – Jag har nog aldrig varit på en bättre plats i livet.

Att kunna vara helt transparent med vem jag är gör mycket för mitt välmående. Det är som att jag hela mitt liv har haft en fasad, och nu när den är borta, ja… då blir livet vackert.

FÖR DET DÄR med att vara fri att älska vem han vill är

en ganska nyvunnen känsla även för Andreas. Och den har inte kommit utan kval. För trots att sexuella relationer mellan personer av samma kön avkriminaliserades 1944 i Sverige, och homosexualitet avskaffades som sjukdomsdiagnos 1979, har normer levt kvar och hbtqi-personer har fått utstå hat och hån ända in i vår tid. Det var faktiskt först 1996 som homosexuell kärlek visades på svensk tv, i favoritsåpan Rederiet.

En sensation! ”Bögkyssen”, basunerade kvällstidningarna ut.

Andreas växte upp i en frikyrklig miljö, där hans pappa var pastor i Pingstkyrkan och mamman special­pedagog. Familjen bodde de första tolv åren i lilla Nybro, strax utanför Kalmar, varpå flyttlas

»

”Jag har nog ­aldrig varit på en bättre plats i ­livet, säger ­Andreas Wijk, som delar sin tid mellan musik och modelljobb. ÅRSTID 20XX

17

PORTRÄTTET »

set gick till Göteborg. Han beskriver en kärleksfull barndom där kyrkan var en naturlig del av livet, något Andreas längtade till, en plats där han hade sina vänner.

– Mamma, pappa, min syster och jag var ett riktigt dreamteam. Mina föräldrar är de mest k ­ ärleksfulla, omhändertagande människor jag vet, och deras gudstro avspeglar sig hela tiden i att finnas där för människor. Även Andreas har alltid känt sig trygg och älskad.

– Det är en gåva att ha den tryggheten med sig genom livet, det har gjort mig ganska orädd. Jag har med liv och lust kastat mig ut i saker, som kreativitet och musik, och inte varit rädd för att göra misstag.

Sexualiteten är det enda område där jag inte ens vågat ta minsta lilla snedsteg.

MUSIKEN KOM TIDIGT in i livet, han var fyra år när han

första gången spelade i Davidmusikalen. Vid 12 års ålder vann han en talangjakt, och kom med i barnpopgruppen Popcorn.

– Sedan fick pappa skjutsa mig land och rike runt på olika uppträdanden. Vi fick uppträda både på Skansen och i tv-programmet Lattjo lajban.

Andreas upptäcktes även av de stora modemärkena, och var inte mer än 16–17 år när han fick sitt första stora modelljobb. Sedan dess har han fått göra plåtningar för märken som Dolce & Gabbana, Gucci, Tommy Hilfiger och Diesel.

– I det yrket har jag verkligen fått vara med om spännande saker och se världen.

MEN PARALLELLT MED detta finns en mer ångestfylld

historia. Andreas mamma och pappa kommer båda från frireligiösa familjer, och är uppvuxna med budskapet att homosexualitet är fel, en synd, något som ska fördömas.

”

DETTA HAR HÄNT ... kring hbtqifrågor inom Svenska ­kyrkan.

1951 Svens­ ka kyrkans biskopar tar avstånd från krimi­ nalisering av homosexuella handlingar.

1995 Lagen om registrerat partnerskap träder i kraft.

2005 Kyrko­ mötet beslu­ tar att kyrkan aktivt ska motverka dis­ kriminering av personer på grund av sexu­ ell läggning.

2009 Kyrko­ mötet beslutar att äktenska­ pet kan omfat­ ta alla par och arbetar fram en vigselord­ ning för par av samma kön.

ag trodde verkligen att jag kunde J blir fri från homo­sexualiteten.

– Det präglade dem så starkt att de inte ens ifrågasatte saken, förklarar Andreas.

Så när Andreas kring 12 års ålder kände hur det började pirra i kroppen och han insåg att han förmodligen kommer att bli kär i en kille, så blev han livrädd.

– Mina föräldrar hade aldrig sagt det rakt ut, men jag förstod att det var oacceptabelt.

Han var ju bara barnet, men bar nu på en stor hemlighet som han absolut inte vågade yppa för någon.

– Den perioden var den psykiskt tuffaste i mitt liv.

Jag förstod att mina tankar var syndiga, vilket gav mig en stark ångest, och jag kunde gråta mig själv till sömns.

Kanske var det talangjakterna och musiken som distraherade, för han lyckades så småningom lägga problemet åt sidan. Men när han var 15 år bubblade allt upp igen.

– Jag var så rädd för att ångesten skulle greppa tag i mig igen att jag kände att jag måste prata med någon.

18

V ÅREN 2023

2018 Regn­ bågsnyckeln blir Svenska kyrkans hbt­ qi-märkning.

2019 Svenska kyrkans första transhearing genomförs.

2022 Kyrko­ mötet röstade nej till att präster måste acceptera att viga sam­ könade par – så fortsättning följer.

Eftersom han alltid stått nära sina föräldrar vände han sig till dem.

– Kärleksfulla som de är ville de hjälpa mig, så hur absurt det än låter nu började vi be tillsammans för att jag skulle bli fri från dessa känslor, samtidigt som vi höll det hemligt för alla andra. Där är det viktigt att förstå att mina föräldrar gjorde det här utifrån den trosuppfattning de då hade. De trodde att deras son skulle komma till helvetet för att han var gay, och ville självklart göra allt för att det inte skulle ske. Jag förstod även att de klandrade sig själva, ”Är det något vi har gjort?”

Han säger att han i många år avslutade varje bön med orden ”Gud, gör mig fri.”

Kände du hopp? Trodde du att det skulle lyckas?

– Absolut, jag trodde verkligen att jag kunde blir fri från homosexualiteten.

Men hopp går hand i hand med förtvivlan, så när bönerna (såklart) inte fick gehör blandades hopp med hopplöshet.

Tvivlade du på Gud i samband med detta?

– Aldrig, fast nu tänker jag att det kanske hade varit bra, för i stället tvivlade jag på mig själv, funderade vad det var för fel på mig. Ja, min tro har alltid varit så stark att jag hellre har gett upp delar av mig själv än min tro.

Var du ihop med killar i hemlighet?

– Nej, eftersom jag trodde att homosexualitet var en synd, så vågade jag inte det. Det spelade ju ingen roll om jag höll det hemligt för familj och vänner, Gud skulle ändå se mig.

HAN MINNS EN kyss i Köpenhamn, men fick förälskelse till trots panik, och blockade sedan killen överallt.

– Jag intalade mig att det här inte var värt att komma till helvetet för.

När Andreas var 19 år utsågs han till Årets bäst klädda och fick pris på en gala på Café Opera i S ­ tockholm – något han såg fram emot enormt mycket, ända tills konferenciern Josefin Craaford sa något i stil med ”Du är snygg och sjunger – du måste ju vara gay!”

– Hon hade ju ingen aning om vad jag brottades med, men jag kände mig trängd och förnekade bestämt.

Det kom att ta ytterligare tio år, och en pastor som försökte driva ut det sjuka genom att skrika ”Vik hädan!”, innan Andreas till slut vågade öppna upp.

Varför tog det så lång tid? Jag förstår att man i din familjs kyrka såg detta som en synd, men samtidigt verkade du i en modebransch som är känd för sin gaykultur, Prideparaden pågick i Stockholm och vd:ar kom ut som trans.

– Ja, du… vi har väl alla vår process som måste få ta sin tid, men troligen hade det gått fortare om jag valt att prata med någon annan än mina föräldrar.

VÄNDPUNKTEN KOM NÄR han 2019 började läsa teologi på nätet, och kom i kontakt med pastorn Niclas ­Öjebrandt, som aktivt verkar för att kyrkan ska bejaka hbtqi-personer. Han pratade med Andreas om att bibelns kärleksbudskap, att Gud älskar oss som vi är, är överordnat.

”

ag insåg att homofobin inom J kyrkan skapats av människor, inte av Gud.

KORT OM...

Andreas Wijk Ålder: 29 år.

Familj: Mam­ ma, pappa och syster.

Bor: Stock­ holm.

Gör: Artist.

Aktuell med: Låten If I was gay.

Andreas för­ äldrar har haft otroligt dåligt sam­ vete för vad de utsatt honom för. ”Men jag tycker att det är fint att se hur människor kan föränd­ ras”, säger han.

– Han hjälpte mig att omformulera min tro, och då kunde jag sluta se mig själv som sjuk. Jag insåg att homofobin inom kyrkan skapats av människor, inte av Gud. Sedan dess har jag känt mig närmare Gud än någonsin, samtidigt som jag är en homosexuell man.

Hans föräldrar hade egna samtal med denna teolog, vilket fick även dem att ändra syn på homosexualitet, vilket i sin tur ledde till ett öppenhjärtigt förlåt.

– De har haft otroligt dåligt samvete för vad de utsatt mig för, men jag tycker att det är fint att se hur människor kan förändras. I dag jobbar min pappa som fängelsepastor på Hall och ger hopp till klienter.

I OKTOBER FÖRRA året skrev och släppte Andreas låten If I was gay, som handlar om de frågor han själv brottats med. Och i november var han med och berättade sin historia i SVT. Han säger att han fått mycket kärlek sedan dess, framförallt på sina internationella sociala medier-konton. Fast i Sverige har vissa också haft tonen ”det är väl ingen grej att komma ut i ­Sverige i dag.”

– Men det beror på vilket sammanhang du befinner dig i här, och internationellt har fler upplevt liknande saker som jag.

Men han har också fått en del hat.

– Jag har aldrig tidigare sett så mycket av den gröna spy-emojin som nu.

Han berättar också att många av hans kristna vänner valt att ta avstånd ifrån honom.

– Det har varit otroligt smärtsamt, för jag trodde att vi skulle finnas där för varandra no matter what. Det har fått mig att känna mig väldigt ensam, och ett tag hade jag svårt att veta vem jag kunde lita på.

Nu har han skapat sig en ny grupp vänner att dela livet med, och hans allra bästa vän, Mikael, som ­Andreas känt sedan barnsben, finns kvar.

– Det känns mäktigt. Vi har pratat mycket om hur synd det är att vi inte kunnat vara mer transparenta inför varandra, och hur sorgligt det är med tystnadskulturen som finns i vissa kyrkor, där man går runt och låtsas vara en ”perfekt” människa. Det är ju så mycket skönare när vi kan prata med varandra om våra problem. Att kämpa med saker är ju att vara människa.

Vad drömmer du om?

– Åh, på många sätt lever jag redan min dröm. För bara några år sedan trodde jag inte att jag skulle få uppleva romantisk kärlek, nu drömmer jag om att en dag träffa någon att älska och bilda familj tillsammans med. Jag drömmer också om att frikyrkan, likt Svenska kyrkan, ska se på mitt framtida äktenskap på samma sätt som en heterorelation, säger han.

Du sa tidigare att du brukade avsluta dina böner med ”Gud, gör mig fri.” Vad avslutar du dem med i dag?

– Amen, säger Andreas och skrattar.

VÅREN 2023

19

SPANING

PÅSKEN – en skruvad trestegsraket

Påsken är inte bara kyrkans största högtid och en mathelg av rang. U ­ pplägget med tre helgers stegrad dramatik inför Jesus död och ­återuppståndelse har med tiden lett till ett crescendo av rätt så e ­ gendomliga traditioner.

Hur har det blivit så?

Text: Mats Karlsson

”

»Firandet » av kyrkoårets stora helger har under århundradenas lopp formats i en yster dans, där kyrkoårets ritualer mött bond­ årets praktiska anpassningar till årstiderna. I mixen finns också förkristna föreställningar och allt fler kommersiella inslag. Därför ägnar vi oss glatt åt märkligt bete­ ende utan att begripa varför.

Ståuppkomikern Johan Glans har sammanfattat det genom att låta en tänkt företrädare för kyrkan be en reklambyrå komma på sätt att hålla påskens minne av frälsarens död och återuppstån­

delse levande. Han får svaret: ”Kycklingar! Vi ska ha massor av kycklingar, och hönsfjädrar som vi sätter i kvistar. Och ägg, det ska handla till 90 procent om ägg! Bar­ nen kan måla dem i kulörta färger.

Och så ska vi ha en hare! Det är en lurig jävel. Han gömmer äggen – så får barnen leta. Och så kan du klä ut barnen till kärringar, så kan de gå ut på stan och be om godis.”

Hur i allsin dar har det blivit så här?

Påsken är ursprungligen en judisk högtid, firad till minnet av uttåget ur Egypten då folket

an tänkte att Jesus försvagades på M korset. Det gav mer plats åt djävulen och hans anhang, som häxor, troll och andra Tommy Kuusela, doktor i religionshistoria naturväsen.

20

VÅREN 2023

Långfredags­ gudstjänst i Uppsala domkyrka.

Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

?

HAR DU KOLL PÅ ... påskens dagar?

Skär­ torsdagen »» Jesus äter en sista måltid med sina vänner. Ofta firas en skärtorsdagsmässa i en kyrka nära dig.

Lång­ fredagen »» Jesus dör på korset.

Långfredagsgudstjänst firas oftast utan orgel eller piano eftersom det är kyrkoåret sorgligaste dag.

Påskafton

»» Jesus vänner är ledsna och rädda.

Påsknatten

»» Jesus

uppstår. Påsknattsmässa firas ofta i kyrkan, och/eller högmässa på påskdagen.

Påsk­kärringar (häxor) och godis­ tiggande har snart flyttats helt och hål­ let till hallo­ ween.

Foto: BARBRO WICKSTRÖM/ MOSTPHOTOS

­ efrias från slaveri. Den firade b också Jesus med sina lärjungar, men med egna tillägg som skapade den kristna påsken.

– När han säger ”Denna kalk är det nya förbundet” inbegriper han alla i världen, inte bara judar­ na. Han erbjuder människorna befrielse från ett inre slaveri, säger ­Jonas Eek, präst och teologie ­doktor i religionspsykologi.

– Även om påsken förändrats finns grunden kvar i nattvarden.

Varje söndag är en påskdag, varje mässa en påminnelse.

PÅSKEN KAN SÄGAS börja med Palmsöndagen, till minne av Jesus ankomst till Jerusalem. Men lika gärna kan man säga att den startar med Fastlagssöndagen, som inleder fastan 40 dagar före påsk.

Efter denna långa lågaffektiva upptakt ökas intensiteten med Stilla veckan från Palmsöndagen för att kulminera i Påskdagens klimax.

– De tre söndagarna definierar påsken, med stigande spänning.

En trestegsraket som lyfter i de dramatiska påskdagarna, med torsdagens måltid och Judaskyss, fredagens död på korset, sön­ dagens återuppståndelse och måndagen då Jesus återser sina vänner, säger Jonas Eek, Denna historia väckte säkert anklang hos bönder i forna tider, men var ändå svår att översätta till deras liv. Ganska snart började Bibelns budskap kompletteras med andra berättelser, förklarar Tommy Kuusela, som är doktor i religionshistoria och arkivarie på Institutet för språk och folkmin­ nen, Isof, i Uppsala.

– Bondesamhället byggde på muntlig tradition, där man hörde vad de gamla berättade.

Det kyrkliga finns med i grunden, men budska­ pen har vävts ihop med andra tankar. Man tänkte att Jesus försvaga­ des på korset och VÅREN 2023

21

SPANING Jesus åter­ uppstod på påskdagen, som infaller söndagen ­efter lång­ fredag.

Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

”

u är Stilla veckan inte alls stilla längre.

N Man gör allt det vanliga på långfredagen.

Men vad händer när alla dagar är lika?

» hans makt i världen minskade. Det

gav mer plats åt djävulen och hans anhang, som häxor, troll och andra naturväsen.

De onda makterna ansågs vara extra farliga i tider av sorg, särskilt på skärtorsdagen. Man riskerade att falla offer för häxors trolldom.

De kunde till exempel bygga en bjära, som tjuvmjölkade korna, genom att blanda blod och vissa föremål medan häxan rabblade magiska formler.

Men man kunde skydda sig med järn, som en kniv på tröskeln, eller måla tjärkors på ladugården.

Kodynga på dörrar och väggar fun­ kade också. Man kunde även ställa sig på tröskeln i ottan och ropa högt, så minskade risken att man skulle hemsökas av väsen. Även eld skyddade, och därför tändes påskeldar.

I boken Påskhögtiden från 1920 av Louise Hagberg beskrivs: ”Trollkärringarna brukade också, trodde man, om påsken sätta sig

22

VÅREN 2023

på skorstenskransen, och för att mota bort dem gjorde man då upp eld; man tog en gammal skosula av näver, svavel, tjära och svinhår och tände på, så att det rökte ordent­ ligt innan spjället sköts upp.”

ATT PÅSKEN FÖRKNIPPAS med ägg

beror på att hönorna började vär­ pa igen efter vintern. Däremot är haren ett senare tillskott.

– Den kom in i början av 1900-talet från Tyskland, där det fanns en tradition av olika djur som värper ägg. En tupp var vanligt. Det uppkom lekar i högrestånds­miljöer, där man göm­ de ägg i herrgårdarna. Det kom till Sverige som motiv på påskkort, men då ersattes tuppen av en hare, säger Tommy Kuusela.

En av kyrkans framgångsfakto­ rer har varit att kristliga högtider tagit fasta på äldre traditioner och format om dem. I det fornnordiska samhället firade man kvartalsvis, vid övergångarna mellan årstider.

9 april

»» ... är påskdagen år 2023. Det var då Jesus uppstod, och även om alla dagar från skärtorsdagen till annandag påsk i folkmun kallas för påsken, så är det egentligen påskdagen som inleder påskveckan.

Påskharen, enda haren som vär­ per ägg.

Foto: GETTY

Påsken knöts till det gamla vårblo­ tet, men man bytte ut innehållet.

Helgerna fortsätter att föränd­ ras, i pyttesmå steg. Globalisering och invandring har lett till att vi sätter nya saker på påskbordet, att sillen får ny kryddning och liknande. Men den stora föränd­ ringen är att godis­tiggandet snart har flyttats helt och hållet till hal­ loween, som för de unga ersätter allhegonafirandet.

JONAS EEK VÄLKOMNAR nya inslag, men är samtidigt rädd att något går förlorat: – Nu är Stilla veckan inte alls stil­ la längre. Man gör allt det vanliga på långfredagen, går och handlar, checkar in på nätbanken, går på gym. Men vad händer när alla dagar är lika? Livet blir riktnings­ löst. Jag tror det är en del av förklaringen till att folk blir utmattade, säger han.

– Det är toppen att det inte längre är sorgemusik i radio på långfredagen. Men samtidigt var helgerna längre förr, då hade man tredjedag påsk och jul. Det var ett välkommet avbrott som vi saknar nu.

T OCH KLIPP U ASSA R P SPA RA – YLSKÅ P! K FINT PÅ

HÅLLBARHET

4

5

Fixa en ät-snart-låda Samla ihop det som börjar vissna i en särskild ät-snart-låda, och fundera på vad du kan slänga ihop för gott. Kanske en paj?

Märk upp och frys in Frys in även små mängder fisk, fågel eller kött. Perfekt som bas i en wok ihop med grönsaker. Frys in frukt och bär, gott till smulpaj. Chark som närmar sig sista förbrukningsdag och även mjölk går bra att frysa in. Glöm inte att märka upp.

6

Ha tilltro till dina sinnen Matens bäst före-datum betyder inte att varan är oätbar. Lukta och ­smaka. Verkar det som det ska, är det bra mat som går utmärkt att äta.

7

35 kilo mat »» ... slänger varje svensk per år.

Så blir du ...

Text: Sophie Ekman Foto: Mikael M ­Johansson

SVINNSMART En tredjedel av all mat som produceras slängs. Och det slängs mest i våra hushåll. Ta hand om ditt matavfall och vår planet genom att bli svinnsmart. Här är 9 smarta tips.

1

Mindre portioner Ta för vana att inte lägga upp för mycket mat på tallriken. Ta hellre om.

Detta är särskilt bra att försöka lära barn som kanske har svårt att bedöma eller varierande aptit dag för dag.

2

Skjut upp handlingen Dags att handla? Vänta två dagar.

Det finns med all säkerhet matvaror hemma så att du, med lite fantasi, kan svänga ihop några måltider till.

3

Planera innan du handlar Gör en veckomeny och låt en dag vara en restdag. Köp hem basvaror som kan användas till många rätter. Ägg är en räddare som skapar allt från pannkakor och omelett till äggröra och paj. Bönor, linser, fryst broccoli och kokosmjölk är basvaror som du kan addera med andra lite mer känsliga råvaror och trolla fram en god gryta, soppa eller pastarätt.

Restfest en dag i veckan Se det som en rolig utmaning att ta tillvara på matrester. Kanske göra en omelett, en salladsbowl, steka ris eller ugnsrosta grönsaker. Ostkanter kan rivas och användas för att göra en varm smörgås i ugnen. Rester av pasta blir en bra bas i en gratäng tillsammans med en god tomatsås.

8

Var inte rädd för att äta tråkigt All mat behöver inte vara Instavänlig. Det är okej att äta potatis både till lunch och middag två dagar i rad.

9

Var tacksam för maten Prata om arbetet från sådd till skörd, hur och varifrån mat transporteras, arbetet med mat i butikerna. Ta reda på hur det är att odla ris, bananer, majs, nötter och meloner. Kanske odla något själva! Slutligen, prata med varandra om att mat är en gåva som inte är självklar för alla människor. Så många har för lite.

FASTEAKTIONEN 2023 »» Mat är en mänsklig rättighet, ändå går miljoner människor på jorden hungriga. Det behöver inte vara så. Genom Dela lika-dagen den 20 mars, uppmärksammar Act Svenska kyrkan världens orättvisa fördelning av makt och resurser, samt behovet av att dela med sig.

Vill du stötta kampanjen?

»» Swisha ­valfri gåva till 900 1223.

Läs mer på: svenskakyrkan.se/act/ fasteaktionen VÅREN 2023

23

5

BOKTIPSET

BÖCKER SOM STÖTTAR GENOM SKIFTEN

Livet består av förändring.

Dessa fem böcker kan hålla din hand – mellan kärlekar, genom ­årstider, dag och natt, liv och död.

Text: Sophie Ekman

Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

VISSTE DU ATT…

En del av livet Sandra Signarsdotter Verbum Liv/död. Aldrig doftar väl häggen så starkt som när vi är i sorg. Det skriver Sandra Signars­ dotter, kaplan i Gustav Vasa församling i Stockholm, i den tröstande och hoppingivande boken En del av livet. Hon påminner om hur vi blir mer närvarande i våra sinnen när vi förlorat någon närstående och lyss­ nar inåt. För livet är skört, det inser vi särskilt då.

Tillsammans med Sandra möter du som läsare nära anhörigas tankar och känslor. Genom an­ dras erfaren­heter kan du som själv bär på sorg få stöd, ­eller inhämta kunskap om hur du bemöter människor som förlorat en anhörig. Boken andas hopp från första till sista sidan och lämnar en känsla av att inte vara ensam och att det går att gå vidare.

»» ... Sandra Skilsmässan Moa Herngren Nordstedts Gift/skild. Bea och Niklas lever ett till synes problemfritt familjeliv med sina två tonårs­ tjejer på Östermalm i Stockholm. Men efter trettio­två års äktenskap rasar allt samman en het dag i juni.

Niklas lämnar hemmet och kommer inte tillbaka. Det visar sig att han träffat en annan och vill skiljas. Bea försöker förstå, vad gick fel? När blev det som byggde deras förhållande menings­löst?

Moa Herngren skildrar mästerligt den övergivna Beas oförståelse, och byter sedan perspektiv och beskriver vad som fick Niklas att vilja bryta upp. En spännande och tänkvärd skildring om smärtan så många känner igen när en relation brister.

Godnattsagor för vuxna Kathryn Nicolai Albert Bonnier förlag Dag/natt. Författaren Kathryn Nicolai är känd för sin Podcast med namnet Nothing much happens. Där delar hon sina små berättelser på sam­ ma sätt som i denna bok. Oavsett om du har svårt att somna, vaknar mitt i natten och inte kan somna om, eller känner dig orolig och rastlös på dagen, lugnar bokens små historier ditt sinne.

Du placeras i olika scener, som även fungerar som mindfullness och peppar din självmedkänsla. Du besöker bokhandeln, beundrar naturen eller klappar en katt. Berättelserna är rika på sinnesbeskrivning­ ar, som doften av nybakat bröd, syren eller känslan på hösten av solen mot ryggen och den svala luften i ansiktet. Perfekt att läsa då och då, för komma till ro.

24

VÅREN 2023

Signarsdotter, biträdande kyrkoherde i Gustaf Vasa församling som skrivit boken En del av livet, är aktiv debattör och har bland annat public­ erats i Dagens Nyheter och Kyrkans Tidning. Hon skriver regel­ bundet pre­ dikotexter för Svensk Kyrko­ tidning och anlitas som föreläsare.

Den lilla Spenatgumman Martin Widmark, Emma Karinsdotter, ­Emilia Dziubak Bonnier Carlsen Ensamhet/gemenskap. En vacker bilderbok för både stora och små, om den lilla och rätt så ilskna spenatgumman som bor djupt inne i en besjälad sagoskog. Varje år gör hon sitt bästa för att stoppa våren – som hon ogillar. Men en dag när hon som vanligt patrullerar fram för att hindra knoppar från att slå ut och djur från att vakna, möter hon en arg människopojke. Han plockar upp den fräsande gumman och tar med henne hem. Det visar sig att de bär på varsin sorg. Kan de kanske läka tillsammans?

En saga att minnas om saknad, förlust och ensam­ het, men också om ilska som kan drabba en person som förlorat någon nära. Här finns också vänskap och det fina budskapet om naturen läkande kraft.

Trädgårdar Ulf Nordfjell Nordstedts Årstidsväxlingar/klimatförändringar.

Ulf Nordfjell är välkänd landskapsarkitekt som skapat många hyllade trädgårdar och parker runt om i världen. I sin nya bok Trädgårdar får du följa med in i tio nya skapelser, från norra Sverige till Medel­havet.

Du får en eftertraktad inblick i arkitekturen och designen bakom vackra slottsparker och villaträdgår­ dar, men också insikt om årstidernas växlingar och hur de påverkar allt. Och vad händer i trädgården på kort och lång sikt när klimatförändringar sker? Vikti­ ga trädgårdstankar inför den gröna säsongen. Snart, när jorden rett sig, kan vi äntligen ta fram spaden igen. Denna bok inspirerar mycket.

ORDET

DAGSMEJA »» Mot slutet av vintern står solens strålar så pass högt på himlen att de orkar smälta snö och is, trots att temperaturen kan vara under noll grader. Detta vårvinterfenomen kallas för något som vackert som dagsmeja.

Vid tö eller så kallat blidväder smälter också snön, men då på grund av plusgrader och vädret behöver inte heller vara soligt och klart, som vid dagsmeja.

Ordet meja hittar vi i fornsvenskans mäghin, som betyder kraft eller styrka.

Foto: ANJU/MOSTPHOTOS

VÅREN 2023

25

LIVSBERÄTTELSEN VEM? Katarina ­Frankel, 57, om att skapa jobb och ­aktiviteter åt sig själv:

Alla männi­skor behövs, alla kan något Text: Sven Rosell Foto: Stefan Lindblom

Länge kämpade Katarina ­Frankel för ett fast jobb. Så ­började hon skriva och kallar sig numera för författare.

– Det är tufft på arbetsmarknaden för den som är annorlunda, säger hon och påminner oss om att mångfald är positivt.

Alla behövs Katarina ­Frankel Omniprint Förlag

26

VÅREN 2023

»– » Jag har skapat den här själv, säger Katarina Frankel och lägger handen på sin nyutkomna tredje bok, Alla behövs.

Vi träffas i Katarinas lägenhet i Lund, där hon bor med sin man Johan och collien Lovisa.

Att skapa jobb och aktiviteter åt sig själv är Katarina fenomenal på. I åratal har hon stångats med arbetsgivare och Arbetsförmedlingen för att ta sig in på arbets-

marknaden. Under perioderna av arbetslöshet mellan löne­bidragsjobben har hon skrivit tre böcker.

Samtidigt har hon skaffat sig en gedigen meritlista. Hon lär ut svenska i språkkafé, nattvandrar, föreläser för skolelever, sjunger i kör, har startat enskild firma, framträtt med egna dikter och marknadsfört sina böcker.

– Boken är viktig. Alla männi­ skor behövs, alla kan något. Boken väcker tankar om hur samhället skulle kunna bli mer tolerant mot människor med funktionsvariation.

Jag ser den som en försoningsbok efter att ha stångats så mycket med regelverket och arbetsmarknaden, säger Katarina eftertänksamt.

Med försoningsbok menar Kata-

rina att hon försonats med att hon inte lyckats få ett fast jobb. I stället har hon lyckats med sitt skrivande och blivit en etablerad författare.

SKRIVANDE HAR LÄNGE varit en

viktig del av hennes liv. Hon skrev dagbok i de tidiga tonåren. Stavningen hade hon svårt med.

– Men jag hade bra svenska­ lärare, bra speciallärare och blev peppad hemma, berättar hon.

Så småningom började hon skriva insändare, ofta om politikers bristande engagemang för frågor om funktionsvariation. Mångfald är något att kämpa för, understryker hon.

Katarina har en lättare halvsidig cp-skada sedan födseln. Rörelse-

KORT OM

”Arbetsmarknaden är hård.

Det borde ­finnas fler enkla jobb”, anser Katarina, som skrivit flera böcker om sina egna erfarenheter.

”

Katarina ­Frankel Ålder: 57 år.

Familj: Maken Johan och collien Lovisa.

Bor: Lägenhet i Lund.

Gör: Författare och föreläsare.

Aktuell: Med boken Alla behövs (2022).

Tidigare böcker: Nästan ikapp – trots handikapp (2002) och Johannas modiga idé (2007)

ag ser den som en försoningsbok efter att J ha stångats så mycket med regelverket och Katarina om sin senaste bok Alla behövs arbetsmarknaden.

förmågan är nedsatt i den högra kroppshalvan. Skadan medför att hon är långsammare och har svårare att planera än andra människor.

Hon har utbildning som vård­ biträde och diakoniassistent.

Efter praktikperioder och lönebidragstjänster inom kyrkan och äldreomsorgen har hon inte fått förlängt, trots att hon varit uppskattad av arbetskamrater och de äldre på boendena. Otryggheten har gjort att hon inte känt en tillhörighet på arbets­platsen.

”Duger jag nu, får jag stanna”, är energislukande tankar som ständigt snurrar runt i huvudet under sådana omständigheter.

– Arbetsmarknaden är hård, inte bara för människor med funktionsvariation. Det borde finnas fler enkla jobb.

Ibland ångrar Katarina att hon stångats så hårt med Arbets­ förmedlingen och Försäkringskassan. Det har tagit hårt på krafterna och tärt på tilliten till människor. Men hennes längtan

efter ett fast jobb har varit stark.

– Jag pratar, tänker och reflekterar snabbt. Samtidigt lär jag mig och rör mig långsamt. Och jag är väldigt dålig på att göra flera saker samtidigt. Men jag är uthållig och då klarar man det som tar tid ändå.

Många blir irriterade när de får vänta på mig. Att folk är superstressade gynnar ingen. Alla skulle vinna på att arbetsmarknaden prioriterade folks mående högre.

Hon tror på sex timmars arbetsdag även om det skulle innebära sänkt levnadsstandard.

Med kortare arbetstid skulle föräldrar få mer tid för sina barn och människor med funktionsvariation kan lättare ta en plats i arbetslivet, argumenterar hon.

REGELVERKET ÄR FYRKANTIGT, anser

Katarina. Arbetsförmedlingen godtar inte författande som arbete i aktivitetsrapporterna. Hon måste ändå söka jobb, även om hon inte kan ta de jobb som finns. Responsen på hennes böcker har stärkt självkänslan, men att bokskrivandet inte betraktas som ett arbete av myndigheterna upplever hon som frustrerande.

Men att tredje boken är klar betyder mycket. Äntligen tycker Katarina att hon har ett svar på frågan vad hon jobbar med. “Jag är författare”, svarar hon i dag. Det är hennes yrkesidentitet.

Blir det fler böcker?

– Nästa bok ska nog handla om årsrika människor. Tror jag, men vi får se. Det är inte klokt vilka synonymer som anges till gammal.

Kraftlös och orkeslös, till exempel.

Det borde stå ”en erfaren person”, säger Katarina med hetta i rösten.

Hon uppmanar unga med funktionsvariation att stå på sig när de möter arbetslivet. Att kämpa men samtidigt vara ärliga och göra saker de mår bra av.

– Det är tufft på arbetsmarknaden för den som är annorlunda.

Smällar är oundvikliga, men de ska man inte ta personligt.

Katarina har accepterat att funktionsvariationer medför begränsningar som hon måste leva med. Begränsningarna behöver samtidigt utmanas vilket leder till ett rikare och mer spännande liv.

VÅREN 2022

27

LIVSKUNSKAP VAD?

Varför det är viktigt att ­d­ekorera, enligt bloggaren och influencern Helena Lyth:

Högtider är motorn som gör att vi tar sikte på nästa grej Pysseldrottningen Helena Lyth firar gärna högtider och ­skiftande årstider genom att dekorera sitt hem.

– Det ger mig en tydlig signal om var jag är på året.

Text: Sophie Ekman Foto: Ulrika Pousette, Helena Lyth

”

»– » Jag är så glad över att bo i ett land med årstidsväxlingar, säger inredningsbloggaren och kreatören Helena Lyth.

I hennes varsamt renoverade funkisvilla i Södra Ängby är våren på intågande. En loppisfyndad soppskål i porslin är fylld med vårlökar och det doftar påskliljor och björkris.

– Nu vänder vi blad och färgerna är gult, rosa och ljusgrönt, primörfärger som gör att vi tar ett steg mot den ljusa årstiden, säger Helena.

Hon beskriver en tid då vi går lättare klädda, låter yllekoftan

hänga kvar och knyter upp halsduken något. Tjocka plädar och dukar plockas undan.

– I stället för värmen vi vill känna under vintern är det snarare lättsamhet nu.

För att hitta rätt stämning i en viss säsong eller högtid tipsar Helena om att låta alla sinnen vara involverade.

– Kanske brukar du äta en viss sill när det är påsk, och bara en tugga av den sätter igång något inom dig.

NÄR HELENA PRATAR om påsken glittrar det i hennes blå ögon.

anske brukar du äta en viss sill när det är K påsk, och bara en tugga av den sätter igång något inom dig.

28

VÅREN 2023

Men som bloggare och influencer känner hon också ett ansvar att berätta om varför vi firar.

– Våra högtider är till största delen kristna och förankrade i vår tro och ett arv. Jag kan bli lite upprörd när det kommer påskkärringar på påskafton. Det är skärtorsdag, så kom inte och flyg fel dag, säger Helena och skrattar.

För henne är vardagar det som får året att snurra, men högtider är motorn som hela tiden gör att vi tar sikte på nästa grej och längtar dit.

– Efter sportlovet kommer påsken, så mentalt blir det nästa steg.

Och i stället för att traditioner och högtider dör, blir det snarare att de fylls med mer. Ta Halloween som exempel. Vi behöver något efter sommarlovet, annars blir det så långt till jul, säger Helena.

»

”Nu vänder vi blad”, säger ­Helena Lyth och plockar fram primör­ färgerna gult, rosa och ljus­ grönt.

VÅREN 2023

29

LIVSKUNSKAP

Gamla bok­ sidor kan bli en vacker krans.

Hjärtgirlang tillverkad av papper med mönster på.

»

Dekorationer i hemmet hjälper oss sedan att veta var vi är på året menar Helena.

– Sedan har människan i alla tider mått bra av att boa, det är naturligt i oss. Att dekorera ditt hem, oavsett om du söker de senaste trenderna eller vill omge dig med gamla ting, handlar om att välja det som betyder något för dig och som du mår bra av, säger Helena.

Kan alla bli pyssliga?

– Ja absolut. Det är bara att sätta sig med lite papper, sax, penna, tejp och limstift. Gör påskkort och skicka till vännerna. Eller fina saker att hänga upp i påskriset. Det behöver inte vara avancerat. Och dekorera för din skull, säger Helena.

30

VÅREN 2023

”

ar jag dukat fint vet du som gäst att jag H sett fram emot att du kommer. Att jag har lagt tid på att göra fint för att just du är här.

Det var så det började för Helena själv. I huset där hon växte upp, bara ett stenkast från där hon bor nu, var köksbordet alltid en pysselverkstad. Hennes mamma gjorde måltiderna roligare genom att lägga maten i snäckskal eller duka med pinnar när det var korvstroganoff. Kreativitet var något som uppmuntrades, och något Helena hittade tillbaka till när hon som småbarnsmamma kände att

hon tappat bort sig själv. Till slut fann hon sin passion, sin ”grej”.

– Jag hade samlat på mig böcker och tidningsutklipp om julen och fick för mig att göra en julbok, berättar Helena.

MEN FÖR ATT komma igång fortare

startade hon i stället en julblogg, och det var det roligaste hon gjort. Redan efter ett år blev den Sveriges största julblogg, och så

KORT OM...

Helena Lyth Ålder: 48 år.

Familj: Mårten, barnen Ruben, 13 år, Hedvig, 12 år, och Harry, 9 år.

Bor: Funkisvilla i Södra Ängby, Stockholm.

Gör: Bloggare/ influencer på helenalyth.se Aktuell: Med boken Vardags­ vackert & festfyrverkeri.

Kreativitet och smaker för hela året.

Körsbärsblommor gjorda av kaffefilter.

Att dekorera och fira högtider och årstider är en del av detta.

Ibland blir hon dock nervös för tempot i sociala medier, där någon alltid ska vara först med lussebullar eller påskpyssel.

– Låt mig får vara i det som är.

Du kan pynta tidigt men påsken kommer inte fortare för det. Vi kan inte snabbspola, vi behöver längta och vi behöver ha tråkigt, säger hon.

Faktum är att tråkigt är det bästa som finns, enligt Helena.

– Då blir du kreativ. Jag har inget att göra är den värsta meningen jag vet, för det är alltid osant, säger Helena.

ATT UTSÄTTA SIG för kreativitet och testa sig fram, sätter igång något enligt Helena.

– Plötsligt ser du material på annat sätt, du har en påslagen kreativ sträng och är mottaglig för nya dimensioner. En röd påse kan bli en tomteluva och en pocketbok kan bli en krans.

Och det handlar inte bara om själva produkten.

– Det är skönt för hjärnan att skapa, du släpper alla måsten, oro och tidsplaner. Så fort händerna är i rörelse är ditt fokus på det. Och det händer något när man skapar tillsammans, som vid den gamla hederliga syjuntan. När vi tittar ner på det vi gör är det väldigt lätt att prata, säger Helena.

Kan det bli fel?

småningom handlade den även om andra högtider och blev Helenas heltidsjobb. Men boken då? Jo, det blev en julbok till slut. Och nu är Helena dessutom aktuell med en bok som inspirerar i alla årets högtider och årstider, Vardagsvackert och festfyrkverkeri.

ATT BESÖKA HELENAS hem är

också inspirerande. Runt det stora fönsterpartiet klättrar en enorm porslinsblomma. Blicken vandrar vidare till vintagefynd och pappersgirlanger, rönnbärskransar och väggar fulla med konstverk. Katten Bernhard ligger och spinner på en mjuk filt, de gröna väggarna verkar lugnande

och stolarna med rottingsits kring matsalsbordet är sittvänliga. Här är alla sinnen tillfredsställda. Och vänner bjuds ofta in på middag och spelkväll.

– Då vill jag att gästerna ska känna sig välkomna, bekväma och få en upplevelse. Och att de vill sitta kvar och känner sig uppskattade.

Har jag dukat fint vet du som gäst att jag sett fram emot att du kommer. Att jag har lagt tid på att göra fint för att just du är här, säger Helena och tillägger: – Jag har kommit upp i den åldern när man vet att varje stund kan bli ett minne. Då vill jag gärna att det ska vara inramat av trevligheter.

– Har du någonsin varit på en fest där du gick därifrån och tyckte det varit för mycket dekoration?

Allt som är hemmagjort är per auto­matik uppskattat. Det kan inte bli fel. Eller jo, kanske om du skulle göra julen svart och dekorera med fladdermöss, säger Helena och ler.

Kan det vara en stress att dekorera och göra fint i sitt hem?

Vardags­ vackert & festfyrverkeri.

Kreativitet och smaker för hela året Helena Lyth Bonnier Fakta

– Du skrollar i ditt flöde och ser fantastiska växthus, vältränade kroppar och underbara dukningar.

Det är lätt hänt att vi komprimerar ihop det till en och samma person, men ingen gör allt. Jag kanske borde träna mer, men då hinner jag inte göra det jag älskar mest.

Alla har vi ”vår grej” och det är väl det man behöver komma på.

VÅREN 2023

31

SYMBOLEN Ägg målade och färgade av: Sophie Ekman Foto: Mikael M ­Johansson

KAFFE

AVOKADOKÄRNA RÖDKÅL

GURKMEJA Färga ägg ­naturligt! Koka upp olika råvaror med vatten i några minuter.

Låt svalna och tillsätt 1 tsk vitvinsvinäger och.

Lägg i kokta ägg och låt stå några timmar.

BLÅBÄR

Vad har ägg med påsk att göra – egentligen? »Redan » under forntiden var ägg speciella och förknippades med den spirande våren och det efterlängtade ljuset. Allt vaknade till liv, till och med hönorna som äntligen började värpa igen efter vintermörkret.

Som en symbol för nytt liv 32

VÅREN 2022

passade ägg därför bra vid firandet av Jesus uppståndelse. Äggets skal får representera graven, där Jesus nya liv sedan bryter fram.

Eftersom det förr var många som inte åt ägg under fastetiden före påsk fanns det väldigt gott om ägg när fastan tog slut. För att

markera äggens stora betydelse dekorerades de, och ibland även välsignades i kyrkorna. Vackra ägg gavs bort som present till nära och kära.

Det gör vi än i dag, men äggen är större, ofta gjorda i papp, och fyllda med god­saker.

Att vi symboliserar färgen gult med påsken är troligen också kopplat till äggen, eller snarare kycklingarna som kommer från dem.

VISSTE DU ATT...

»» ... svenskar äter 70 miljoner ägg under påskveckan, ungefär dubbelt så mycket som en vanlig vecka.

Väljer du Kravmärkt vet du att hänsyn tagits till djur och klimat.