Amos Brunflo nr 2 2017

! t e v i l a Hel DIN

LO AN BRUNF K R Y K A K S ÅN SVEN TIDNING FR

17 SOMMAR 20

Sång och musik ger livsglädje Porträttet: Boris René: ”Jag vill visa att allt är möjligt”

SOMMARENS MUSIK sid 4-5

I trädgården finns tidlösheten

Drop in-vigsel i Marieby kyrkoruin

Ledare&innehåll

Bruka och vårda NÄR JAG skriver detta tvekar våren fortfa-

rande med minusgrader nattetid och igår snöade det för fullt. Men snart är våren här i all prakt och sen står sommaren på tur.

Under helgen ska vi plantera årets penséer.

Underbart!

Just nu finns ändå mina tankar ännu längre fram i tiden. Under september månad står det klart vilka som finns med i kyrkofullmäktige för åren 2018–2021. I skrivande stund har jag inga namn på de som ställer upp för val, men inom en snar framtid vet jag det.

Det är spännande!

det uppdrag Gud gav människan i bibelns skapelseberättelse, nämligen att bruka och vårda.)

VI SOM finns med som styrande verkar

m.a.o. både i det lokala och i något mycket större! Vi står inför både Gud och människor och ska visa hänsyn till hela Guds skapelse.

Ett fantastiskt uppdrag! Jag ser fram emot att den tid jag har kvar som kyrkoherde i pastoratet samarbeta med er som väljs som förtroendevalda.

PASTORATETS FÖRTROENDEVALDA styr

verksamhet, personal, ekonomi, egendomar mm. I vårt regelverk Kyrkoordningen slås det fast att förtroendevalda, förstås tillsammans med anställda, ”svarar för sin förvaltning inför både Gud och människor.

Förvaltarskapet måste utövas med hänsyn till hela Guds skapelse. En förvaltare måste vara pålitlig och klok och kunna svara för sin förvaltning när den granskas.” (Ordet förvaltare kan kanske kännas som ett väldigt byråkratiskt ord men jag tolkar det utifrån

Nåd och frid!

LEIF JARLBJÖRN KYRKOHERDE

2

4 Musik i sommartid Café och utställning 6

i Näs kyrkstallar 8 Korsord”

20 Greiders tankar om trädgård 22 Svenska kyrkan i London 25 Fira sommaren

med bär 30 Rätt klädd för kärleksfest 32 Möt diakon hunden Mio

30

NU FINNS VI PÅ FACEBOOK OCKSÅ.

Vi heter Brunflo, Lockne, Marieby och Näs pastorat. Och som tidigare på svenskakyrkan.se/brunflo

Hela livet!

Kansli och växel Telefon: 063-140 300, fax 063-140 380 Öppet: Vardagar 9:00–12:00, 13:30–15:00 Post- och besöksadress: Kyrkvägen 31, 834 98 Brunflo

Innehåll Tema: Glädje & Musik 10 Boris René ser bitarna falla på plats Sång och musik ger livsglädje

”Vi står inför både Gud och människor och ska visa hänsyn till hela Guds skapelse. Ett fantastiskt uppdrag!”

Ges ut av Brunflo, Lockne, Marieby och Näs församlingar

10

Redaktör och ansvarig utgivare: Sara Grant, sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Soltions 2017 E-post: brunflo.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/brunflo Framsida: Getty Images

En del av AMOS

Sommar 2017

Alla vigselpar får en över­raskning i gåva …

Drop in-vigsel lör 29 juli i Marieby kyrkoruin Går ni i giftastankar eller vill ni förnya era vigsellöften?

NU FINNS möjligheten att komma till kyrkan och på ett enkelt sätt gifta sig. Bröllop kan innebära mycket arbete och förberedelser och bli kostsamma. En vigsel i Marieby kyrkoruin i samband med Storsjöyran är både enkel och kostnadsfri. Men är inte mindre stämningsfylld och personlig för det.

HUR GÅR DET HELA TILL?

Det är bara att komma till Marieby kyrkoruin mellan 11:00 och 16:00 lördag 29 juli. Ni träffar prästen som ska viga er för ett kort vigselsamtal och bestämmer musik och psalmer innan det är dags för själva akten, som sker i den gamla kyrkoruinen under öppen himmel, men med ett regn/solskydd för säkerhets skull.

Klädsel bestämmer man själv och självklart får man ha släkt och vänner med sig. Om ni räknar med att vara fler än 10 är det bra om ni anmäler er i förväg på 063-140 300 eftersom vi bjuder alla på kaffe och tårta efteråt på Hembygdsgården intill kyrkoruinen. Annars är det bara att komma.

Sommar 2017

FÖR ATT kunna gifta sig måste man ha med sig en hindersprövning som man enkelt beställer hos Skatteverkets hemsida (www. skatteverket,se). Denna gäller 4 månader från beslutsdatum. Beställ gärna i god tid. Ni måste också ha med legitimation. Minst en av er måste tillhöra Svenska kyrkan.

Kan man förnya sina äktenskapslöften eller få en kyrklig välsignelse över sitt äktenskap/ partnerskap utan förberedelser?

– Ja, tänk bara på att skaffa ett intyg på giltig borgerlig vigsel/partnerskap och ta med legitimation.

Självklart välkomnar vi samkönade relationer.

VIGSELPRÄSTER ÄR Leif Jarlbjörn och

Christin Nygren Sundvisson. Kantor är Agnes Olsson.

Nu består tro, hopp och kärlek… och störst av dem är kärleken. 1 Kor. 13:13

I samarbete med

Grilltips från Brunnen

42:-

50:-

Swahili Citronpeppar

Många varianter att välja mellan FAIRTRADE. Med inbyggd kvarn.

Svartpeppar, havssalt, vitlök, citronskal, apelsinskal, gräslök, citronolja och apelsinolja. Utmärkt till ångkokta bönor med smör, kyckling, anka, vildfågel, fläsk mm. 60 gr. 42:-

Mangovinäger

North & South Fair Trade. Perfekt till grillsalladen men även för att marinera kött och även morötter. 250 ml. 50:-

Välkommen till Brunnen

Centrumvägen 17c, i samma byggnad som centralkonditoriet, Brunflo. Öppet onsdag–fredag 12:00–16:00 Lördagar 11:00–14:00 Tfn: 063-140 325 eller Lena 140 328

Saknar du kontanter till kollekten i kyrkan?

Inga problem, nu har vi swish i alla kyrkor.

Ett nummer för varje kyrka.

Se anslag i kyrkan och på insidan av psalmbokens omslag.

3

Sommarens musikkvällar och musik­gudstjänster är

Musik i sommartid JAZZ & MED­MÄNSKLIGHET Söndag 18 juni 18:00 Ängsmokyrkan Sofie Norling – Sång/Piano. Christine Carlsson – Trombon/Piano. Inbjudande musik med mycket hjärta och närvaro. Psalmer, Evergreens, älskade klassiker och egna kompositioner på temat kärlek och medmänsklighet.

Andakt: Christin Nygren Sundvisson & Lena Severin.

MÅNGA SPEL BLIR DET …

Lördag 10 juni 18:00 Marieby kyrka Tage och Eva Lundqvist, från Brunflo, spelar på sina durspel, både äldre och yngre durspel.

Vi får även se och höra världens minsta flöjt samt Sveriges äldsta instrument; en Säljflöjt.

Med sig har de också; Börje Bengtsson på elbas och Kurt-Göran Lindgren på gitarr.

Andakt: Leif Jarlbjörn & Anna Tirén.

MARIEBYKÖREN Söndag 25 juni 18.00 Marieby kyrkoruin Mariebykören sjunger somriga sånger i Marieby kyrkoruin. Lena Severin leder Mariebykören.

Andakt: Maria Olofsson & Astrid Domino.

ter i Norden, de keltiska länderna, Östeuropa mm. Gruppen sjunger och spelar på akustiska instrument. I år leds gruppen för första gången av Rebecka Kämpedal från Oviken, vinnare av Karl och Ulla Eklunds musikstipendium 2013.

Andakt: Maria Olofsson & Astrid Domino.

DU ÄR ALDRIG ENSAM Söndag 11 juni 18:00 Heliga Ljusets kyrka En kväll i musikens tecken med Locknekören och dess solister. Körledare: Astrid Domino.

Bas: Per-Olov Olsson.

Andakt: Tom Liveskär.

MUSIK FRÅN NÄR OCH LITE LÄNGRE BORT Söndag 25 juni 18:00 Heliga Ljusets kyrka Suzanne Kronlund – Sång. Anders Kronlund Gitarr & Sång. Suzanne och Anders bjuder på stämningsfull konsert med musik från hemländer, grannländer och andra länder.

Andakt: Tom Liveskär & Anna Tirén.

SOMMARSPELMANSLAGET EN SÅNGBUKETT MED TRE SYSTRAR Lördag 17 juni 18:00 Marieby kyrka Tre systrar från Brunflo sjunger och spelar finstämda sånger. Agnes Olsson, Sigrid Lindqvist och Astrid Domino Andakt: Maria Olofsson & Astrid Domino.

4

Lördag 1 juli 18:00 Marieby kyrka Varje sommar anställer Östersunds Kommun en grupp unga musikanter vars jobb är att sprida sin spelglädje över hela länet. Sommaren 2017 är de ute på turné de två första veckorna i juli. Detta efter att ha ägnat en vecka på Kulturskolan åt att öva in ett program av egenhändigt arrangerad folkmusik med röt-

GÅNGLÅTAR OCH FORNTIDA HJÄRTSLAG Lördag 1 juli 18:00 Musik vid Helgsmål i Näs kyrka Sofia Sahlin - flöjt, sång och piano/orgel - har sedan 2012 framfört pilgrimskonserter, både om den inre resan och om S:t Olavs liv, i kyrkor längs S:t Olavsleden. Olle Linder spelar trummor, bas, gitarr, mandola och olika typer av percussion.

Andakt: Tom Liveskär & Agnes Olsson.

SARA & AFRAM Söndag 2 juli 18:00 Ängsmokyrkan Sara Holmlund – Sång/ piano. Afram Kanounji – Qanon (arabisk sitra). Sånger och texter som berör. Att vara människa och samtidigt del av något större.

Andakt: Tom Liveskär & Agnes Olsson.

Sommar 2017

gratis och öppna för alla. Välkommen!

WILHELM PETERSSONBERGER 150 ÅRS JUBILEUM Lördag 12 augusti 18:00 Lockne kyrka Näskören sjunger sånger av Wilhelm Petersson-Berger (150:e år efter hans födelse).

Körledare; Lena Severin. Vid flygeln; Stefan Vidmark från Estrad Norr Andakt: Leif Jarlbjörn & Lena Severin.

VISST BEHÖVER VI VISOR?

Lördag 8 juli 18:00 Musik vid Helgsmål i Näs kyrka Anders Hedén, Hackås, sjunger egna och andras visor. Närmare presentation tror jag inte behövs av denne evigt frilansande trubadur med egna och andras visor, ibland i ledarrollen för någon av sina ”allakansjungakörer”, tillsammans med sin dotter – som ni senare kan lyssna till i Brunflo kyrka i sommar eller i någon annan intressant konstellation.

Denna kväll öser Anders själv ur sitt musik­ aliska förråd.

Andakt: Maria Olofsson & Astrid Domino.

MITTLÅT

Lördag 22 juli 18:00 Musik vid Helgsmål i Näs kyrka Vi är en grupp som främst spelar folkmusik från Jämtland, Härjedalen, Medelpad och Hälsingland. Vi spelar till dans och till bröllop.

Ibland tar vi oss för att spela något klassiskt stycke också. Våra instrument är fioler, viola, durspel, mandola och spelpipa. Ikväll bjuder vi på ett blandat program med brudmarscher, valser, polskor och menuetter.

Andakt: Maria Olofsson & Astrid Domino.

FÖRÄLDRAR MED BARN Söndag 23 juli 18:00 Brunflo kyrka Astrid Domino, Isabelle Domino och Sven-Erik Olsson.

Andakt: Leif Jarlbjörn och Agnes Olsson.

ALLSÅNG MED SVENINGVARSLÅTAR MFL …

EMMELI & SIMON MUSICERAR Lördag 15 juli 18:00 Musik vid Helgsmål i Näs kyrka Simon Jonsson är född och uppvuxen i Skellefteå men numera bosatt i Östersund.

Han började spela piano vid 10 års ålder och har sedan dess spelat en rad olika genrer och instrument.

Emmeli Jonsson (fd Nilsson) är uppvuxen i byn Namn utanför Östersund.

Simon och Emmeli träffades under utbildningen i Piteå och har genom den fått en mångårig erfarenhet av att spela tillsammans. Under tre tidigare somrar har de genomfört mindre turnéer i länet med omnejd där vackra melodier och en och annan visa legat i fokus.

Andakt: Maria Olofsson & Astrid Domino.

FÖRÄLDRAR MED BARN ”LIVET ÄR EN MUSIKAL” Söndag 16 juli 18:00 Brunflo kyrka Christina Mäkelä, Maria Noreborg och Tyler Mäkelä m.fl.

Andakt: Leif Jarlbjörn och Agnes Olsson.

Sommar 2017

Lördag 29 juli 18:00 Helgsmålsbön i Näs kyrka och Allsång på Kristinas café En helt vanlig torsdag i april sjöng vi SvenIngvarslåtar efter vardagsgudstjänsten så taket lyftes, nästan! Då enades vi om att göra om det. Vi varvar med glada Läsarsånger, Astrid Lindgrenlåtar och gofika, förstås!

Andakt: Leif Jarlbjörn & Lena Severin.

PIANOAFTON MED JULIA SJÖSTEDT Lördag 19 augusti 18:00 Lockne kyrka Julia (född 1995) är en klassisk pianist från Härnösand med rötter från Bodal, Brunflo.

Hon har under sin studietid i Stockholm haft många uppskattade solokonserter och ensemblespelningar i olika konserthus där samt på kurser och festivaler m.m. i Europa.

Nu är Julia i Lockne och spelar på vår fina flygel, vi får lyssna till stycken från bl.a. Brahms, Rachmaninov, Ravel.

Andakt: Leif Jarlbjörn & Lena Severin.

FÖRÄLDRAR MED BARN Söndag 30 juli 18:00 Brunflo kyrka Anders och Maja Hedén.

Andakt: Christin Nygren Sundvisson & Agnes Olsson.

SCHLAGER SOM SLAGIT FOLKMUSIK OCH VISOR PÅ ÖMSE SÄTT Lördag 5 augusti 18:00 Lockne kyrka Balsam. Vi har kallat oss Ömse förut men måste byta namn pga att det finns fler som använder det. Vi som spelar är: Jan Hemmingsson, Mariann Nilsson, Sandra Olsson, Kent Nilsson. Vi spelar folkmusik och visor på ömse sätt.

Andakt: Leif Jarlbjörn & Lena Severin.

Lördag 26 augusti 18:00 Lockne kyrka Astrid Åslin Kardin, Anna Brandt och Henric Hallberg. Nu är vi laddad med bo-or och glitter, för i sommar vi önskar att nära ni sitter, bänkad för att lyssna på schlager som slog, Vad programmet innehåller anar ni nog; gammalt och nytt i en härlig balans där många av bidragen får en andra chans!

Andakt: Maria Olofsson & Astrid Domino.

5

Det här händer i sommar

Café och utställning i Näs kyrkstallar sommaren 2017 Öppettider: 14:00-20:00 onsdag-söndag v 26-30 + midsommardagen Tid Cafévärd

Utställare

Utställning

24/6 + 28/6-2/7 Tina Goldmann

Jennie Larsson, Marianne Persson & Leila Dujmusic

Smycken, tavlor, skinn m m

v 27 5-9/7 Inga Qvarfordt & Carina Vallgren Inga Qvarfordt & Carina Vallgren

Skinn och trähantverk, tovade saker och blomskott av krukväxter

v 28 12-16/7

Anna-Karin Renström & Marie Fredriksson

Anna-Karin Renström & Marie Fredriksson

Luffarslöjd och metalltrådslöjd

v 29 19-23/7

Sylvi Nilsson & Maj-Lis Karlstrand

Sylvi Nilsson & Maj-Lis Karlstrand

Keramik och Textil: lapp teknik och applikationer

v 30 26-30/7 Eva Zetterström Blixth, Eva Zetterström Blixth,

Gun From & Kristina Hansson Gun From & Kristina Hansson

6

Textil och Memory Lane: nydesignade kuddar av stramaljbroderi

Sommar 2017

HÄR FIRAS MIDSOMMAR Söndagsgudstjänst i Singsjön Midsommardagen 11:00 Gemensam gudstjänst med Sundsjö församling. Tom Liveskär och kantor från Sundsjö.

Midsommargudstjänst i Lövsåsen Midsommardagen 11:00 Maria Olofsson och Astrid Domino.

I samarbete med Lockne hembygdsförening. Kaffeservering.

Musikgudstjänst i Näs Kyrka Midsommardagen 18:00 Maria Olofsson och Lena Severin.

Näs spelmän och Mariann Nilsson.

Musikgudstjänst i Sommarkväll i Heliga Ljusets kyrka Söndag 25 juni 18:00 Tom Liveskär och Anna Tirén.

Suzanne och Anders Lagroix Kronlund.

Musikgudstjänst i sommarkväll i Marieby kyrkoruin Söndag 25 juni 18:00 Maria Olofsson och Astrid Domino.

Mariebykören under ledning av Lena Severin.

Sommarcafé i Ängsmokyrkan Tre tisdagar i sommar kommer vi att ha Sommarcaféet i Ängsmokyrkan öppet.

Sommarcafé för alla åldrar tisdagar 27 juni, 4:e och 11:e juli.

Tid 9:30-13:00

Pyssel, fika, lättlunch, sångstund, samtal, uteaktiviteter och hästridning för barn de två sista tisdagarna.

Fika kommer att vara korv med bröd, mackor och fikabröd för 30kr/ vuxen och barn gratis.

Välkommen säger Berit Einarsson 063-140 354, Ingegärd Olsson 063-140 352 och Annelie Rosendahl 063-140 364.

Våffelcafé i Lillstugan vid Lockne kyrka Hembygdsföreningen öppnar caféet måndag efter midsommar. 11:00-17:00 fram till början av augusti.

Glöm inte kyrkovalet i september!

Välkommen att delta i Kyrkoval 2017 och rösta på något av nedanstående platser och tider inom Brunflo pastorat.

För förtids- och kvällsröstning kan Du rösta på vardagar samt lördag 9 och 16 september, från den 4 till 15 september på särskilt inrättad vallokal vid Svenska kyrkans kansli, Kyrkvägen 31. Öppettider för röstmottagning: Må – Fr 13:00 – 16:00 Lö 9 & 16 sept 11:00 – 14:00 Kvällsöppet: onsdag 6 och 13 sept 17:00 – 20:00 Här kan du också hämta BREVRÖSTPAKET för brev- och budröstning.

Sommar 2017

Under valdagen, 17 september, är Du välkommen att rösta i följande vallokaler och särskilt röstmottagningsställe.

Församlingsgården Brunflo

9:00 – 11:00, 12:00 – 20:00

Svenska kyrkans kansli, Brunflo

14:00 – 18:00

Heliga ljusets kyrka, Torvalla

9:00 – 11:00, 12:00 – 20:00

Ängsmokyrkan, Ängsmon

14:00 – 18:00

Sockenstugan vid Lockne kyrka

9:00 – 11:00, 12:00 – 20.00

Mariagården vid Marieby kyrka

9:00 – 14:00, 15:00 – 20:00

Församlingshemmet vid Näs kyrka

9:00 – 11:00, 12:00 – 20:00

7

Sommarkrysset

Fem snabba

EFTERFÖLJARE TILL IGNATIUS AV TÄTT LOYOLA

ÄR DE FLESTA ELEVER

UNDERJORDENS HÄRSKARE

PÅ BIL FRÅN WIEN RARITET

Om 3,5 månader är det kyrkoval. Hela livet! frågade fem personer:

Vet du vart du ska rösta i kyrkovalet?

MED LAT EN VÄRLD FÖR SIG

Är du osäker själv, se sidan 7.

COOK SOM LEDER APPLE

BÖR BIFF VARA

BLOSSA RYMMA MÄRKT L DÖPY TE I D JORF DAN U R KAN S MAN T VARA E UTE PÅ N

GOSEDJURET

GÅ PÅ APELSINSTADEN

FINNS AV RUTERTYP

FARSTUN

SOM EN MAN

MONARKI

ERFAR

Kjell Lindholm, Brunflo:

– Näee, jag har nog aldrig röstat i kyrkovalet.

M A R X GAGNAR INTE SKALLIG SPETÄLSKA

RÖSTLÄGE SOM ÄR HÖGRE ÄN DET NORMALA HA MODET

SES SILLAR I

TA AV DESS UTBROTT FÅR FÖLJDER

RÖR DET SIG KRING VET VÄL TÅGORDNINGEN

TALAR VISS KVARN I

TOMT

STJÄRNORNAS KRIG

DEN KALLAS HÄNRYCKNINGENS TID

OMRÅDET

KONST PÅ LATIN

Maggan Gärdin, Brunflo:

FÖRTÖJA

– Japp, det är på församlingsgården här i Brunflo.

PLANT REDSKAP MITT I HEXAEDER

BABIJ . . . ÄR EN ÖKÄND RAVIN

VAKTADE DEN FÖRLORADE SONEN

PSALMEN ”Må din väg gå dig tillmötes och må vinden vara din vän och må solen aaaaa aaa aaaa .”

SÄNDER I ITALIEN MER ÄN TUFF

STÅR TOMT NU

Emma Backman och Tindra Backman, Nälden:

INSTABIL

– Näee.

VITTRA HAR BEDA BLAND SINA VÄNNER

BOK F62

Tobias Kardell, Brunflo.

Namn: …………………………………………………….......................................................................................................................................................

– Ingen aning.

Adress: …………………….………………………………………………………….………………................................................................................................…

Postnummer: ………………….….............. Postadress: …………………………………..………………. Tfn: …………………………………...................

Skicka lösningen till Svenska kyrkan Brunflo, Kyrkvägen 31, 834 98 Brunflo eller faxa till 063–140 380 senast den 11 augusti. Bland de rätta svaren lottar vi fram tre vinnare som får presentkort på Brunnen i Brunflo. Rätt svar hittar du på www.svenskakyrkan.se/brunflo och i din kyrka eller församlingsgård fr.o.m. söndag 3 sept.

8

Gunnar Berg, Brunflo:

– Naee, det vet jag inte.

Juni 2017

Tema: Glädje & Musik

FRÅN EN PASSION ... till en annan. Boris Renée bytte fotbollen mot musiken.

Nu vill han ge tillbaka till de som hjälpte honom en gång, och visa på en väg framåt för de ungdomar som tror att allt är kört.

BORIS

ser bitarna falla på plats

Han dök upp på scen i Melodifestivalen som ett okänt kort, ett energiknippe som gick hem även i år. Men bakom den sprudlande ytan finns ett allvar, och en djup övertygelse om att bara göra det som känns äkta.

10

# X 2016

11

Tema: Glädje & Musik DET VAR EFTERHÄNGSNA skador som till slut fick honom att

annat sätt. Det är mest de yngre som kommer fram, och särskilt kidsen tar verkligen till sig. De kommer fram och kan hela låten, de är fantastiska. Det är härligt att ha den positionen, jag vill inspirera den yngre generationen.

Här lyser det plötsligt igenom vad det är han verkligen vill med musiken. Fotbollen var kul, men genom musiken ser Boris möjligheter att verkligen inspirera och påverka.

– Det finns så många människor som har banat vägen för mig, nu känner jag att jag vill ge tillbaka.

våga testa musiken, men under Melodifestivalen 2016 försökte Boris Renée fortfarande kombinera elitfotboll och schlager.

– Min klubb då, Degerfors, de var fantastiska. De lät mig flänga fram och tillbaka. Men det är svårt att ställa om mentalt, gigga en dag och träna en dag. Jag hade spelat sedan jag var elva, och haft proffskontrakt sedan jag var 18, så det var hela mitt liv.

Så när det gick vägen ända fram till final, såg han det som ett tecken på att det verkligen var dags för ett nytt spår. Och i årets festival tog han sig också till final, och lämnade inte någon oberörd med sin sprudlande glädje på scenen.

Boris medger att han fått möjligheten att gå från en passion till en annan i livet – och lyckats riktigt bra med det.

– Det är en välsignelse, att jag först har fått hålla på så mycket med fotbollen, och nu har kunnat gå över till musiken.

Det är två grejer som jag alltid har älskat, men jag trodde aldrig jag skulle få hålla på med musiken professionellt.

SÄRSKILT VIKTIGT är det för honom att ge något tillbaka,

att ta sig tid att möta alla de unga fans som kommer fram till honom, speciellt när han är hemma i Örebro.

– Det är så skönt att stå där och visa att allt är möjligt. Det är fantastiskt att kunna visa den yngre generationen att jag kunde ta mig ända hit, trots att jag växte upp i samma stökiga område som de bor i nu.

Visst kan man bli en förebild även som fotbollsspelare, men Hur har livet förändrats? inte på samma sätt, menar Boris.

– Det är mycket mer hektiskt. Jag är ute och träffar folk, går – Inom fotbollen flockas kidsen kring dig så länge du är bra, på olika events. Men jag utvecklas en massa. Förr var det mer så länge det går bra för laget och så länge du sticker ut. Det är träna, äta, sova, nu får jag möta människor och det är någonmycket lättare att försvinna inom fotbollen, så fort du inte är ting jag alltid kan få ut något av. Det finns alltid något att lära någon längre. Står du på scen kan du alltid inspirera, oavsett sig när man möter andra människor. hur det går i Melodifestivaler och annat.

Varje människa har sin egen energi som är unik. På det Han kom till Sverige som 2-åring och växte upp med mamviset tror jag att jag kan ge till dem jag möter också. ma och tre äldre bröder i området Vivalla i Örebro. Ett områÄr det roligare att stå som soloartist på scen än att vara en av de som, om du googlar på det, beskrivs som en stadsdel med elva i ett lag? stort utanförskap och hög arbetslöshet.

– Jag får ofta den där frågan och jag kan faktiskt – Jag var aldrig strulig själv, jag hade en bra uppinte alls hålla med om att det är så. Det är inte växt, men jag hade kriminaliteten runt omkring bara jag, det är producenter, stylister, skivbomig hela tiden. Det är ett område med dåligt lag – ett helt lagarbete. Jag må vara ansiktet rykte, och det hade kunnat gå hur som helst. utåt och den som står på scen, men det är Jag hade aldrig varit där jag är i dag om det var inte alls Boris grej före fortfarande ett helt lag som jobbar. inte hade varit för Gud. Melodifestivalen 2016.

Att folk numera känner igen honom på Boris pratar mycket om välsignelser.

– Det blev väl att man dansade gatan har hittills bara varit positivt.

Tron är en naturlig del av hans tillvaro, till Michael Jackson när man var – Ja, jag har ju blivit offentlig på ett och ännu mer så sedan han tog språnget ut liten, men inte mer än så.

DANS

Att sätta ihop sång och steg blev en utmaning, men nu är dansen hans nya träning.

FOTO: JESSICA GOW/TT

Boris René sjunger bidraget Her Kiss i Melodifestivalens final 2017.

12

2012 spelade Boris Lumbana, som Boris René hette då, för Örebro SK i allsvenskan.

Juni 2017

”Det finns så många människor som har banat vägen för mig, nu känner jag att jag vill ge tillbaka.”

i det okända och gav sig in i musiken. Han kommer dock inte från någon religiös familj.

– Det har funnits där. Mamma har alltid sagt, som för att påminna mig: ”Glöm inte Gud”. Men jag kan bara minnas kanske en enda gång när vi gick vid kyrkan, och det måste ha varit vid någon jul. När växer upp sen, och möter motgångar i livet, ja, då börjar man ju fråga sig vem den här Gud egentligen är.

Och då börjar man tänka. Så min riktiga tro fick jag på äldre dar.

Att han fick en vuxen tro påverkade definitivt beslutet att sadla om.

– Absolut! Jag hade aldrig vågat annars. Jag hade tänkt på det, fast var inte riktigt säker. Men så sa Gud: ”Nu Boris, nu tar vi nästa steg!” Då följer man. Det blir så när man vandrar med Gud, han slänger in en i olika saker.

Boris så engagerad att han vänder på rollerna. Han börjar nyfiket fråga ut både mig och fotografen om våra livsresor, om inte vi varit med om liknande saker.

– Det är så häftigt när allting faller på plats och man blir knuffad åt ett håll tills det inte går att hålla emot. Då måste man följa, även om det känns läskigt.

SÅ BORIS svarade: ”Jag litar på dig, vi kör!” Och resten är his-

FÖR ÄVEN OM HAN känner att beslutet var helt rätt, är han

toria, åtminstone början på en historia.

– Det är en upptäcktsfärd. Ibland frågar jag rakt ut: ”Vad är det du hittar på nu, Gud?”, men jag måste lita på att han guidar mig rätt.

Här får vår intervju en oväntad vändning. När det börjar handla om den personliga resan, alla sammanträffanden som ledde fram till beslutet att släppa fotbollen för musiken, blir

Boris René.

Namn: Boris Lumbana (artistnamnet René är taget efter pappa Jean René Lumbana som bor kvar i Kongo).

Född: 19 juni 1991 Kinshasa, Kongo. Kom till Sverige som tvååring och flyttade runt mycket.

Bor: Örebro.

Längd: 1,86.

Pratar: Franska, lingala, svenska och engelska.

Familj: Mamma och tre bröder.

Idrottsmerit: Började som senior i Örebro SK. År 2011 lånades han ut till isländska KA Akureyri, och 2014 skrev han på för Degerfors IF. Avslutade karriären sommaren 2016.

FOTO: CONNY SILLÉN/TT

medveten om att detta är en resa som bara har börjat.

– Nu måste jag lära mig förstå vad det innebär att vara artist. Ända sen hela den här Mellogrejen startade har jag tänkt att det är en enda lång intensivkurs. Om jag går vidare eller inte, allt sådant är bara bonus.

Vi går ut genom skivbolagets kontor för att ta bilder, och det tar sin lilla tid, för Boris ska titta in och hälsa på någon i varje rum vi passerar. Hela han utstrålar glädje och energi, något som också lyser igenom på scenen.

Boris känns helt enkelt äkta, och kanske är det mycket därför han bara fått respekt från kollegorna i musikbranschen, trots att hans djupa tro får rejält med utrymme att märkas i vardagen – bland annat är han helnykterist.

– Jag tror det hänger på hur du själv bemöter andra människor. Jag är inte bättre än någon annan för att jag tror.

Jag kan inte respektera någon annan mindre för at t de tror på något annat eller inte tror alls. Vi möter varandra med respekt, då fungerar det.

Boris är däremot hård mot sig själv, och rannsakar ständigt sina val när det gäller karriären.

– Du måste hela tiden våga fråga dig: varför gör jag det här?

Det är inte alltid du har rätt anledningar, och då får du backa. Även låtarna han framför måste kännas helt rätt. En del material skriver han själv, annat får teamet runt om honom ta fram.

– Men de känner mig så väl att det flyter på. Vi har jobbat så nära varandra att de vet vad jag kan sjunga och inte. Allt jag gör måste kännas ärligt och träffa mig där jag kan stå för det.

ANSIKTET LYSER av entusiasm när han pratar om vilken chans det är han har fått.

– Jag har fått den här plattformen, och jag vill verkligen göra vad jag kan av chansen. När jag frågar mig varför jag vill fortsätta med musiken, då måste svaret alltid vara att jag gör det för att jag vill inspirera.

Bara när vi börjar prata om framtidsdrömmar blir Boris lite förtegen.

– Det är upp till Gud, säger han och skrattar, men han menar faktiskt allvar.

– Jag vill inte så gärna prata om framtiden. Det är en skör grej att dela med sig av, något jag bara anförtror min närmaste familj. Så fort du öppnar upp och vågar prata om dina drömmar, ser folk det som att de har någon slags rätt att gå in och ifrågasätta din dröm. Jag vill hellre jobba i det tysta. Resultat är trevligare, de får tala för sig själva. Men jag är mycket tacksam för var jag är nu.

SARA GRANT

Juni 2017

13

Tema: Glädje & Musik

Sång och musik ger livsglädje Musik får äldre att må bra — både fysiskt och mentalt. Men den kan även skapa livsglädje och ge ökad gemenskap. I Sundbyberg genomsyrar musiken hela äldreomsorgens verksamhet.

INOM DEMENSVÅRDEN används musik och

sång för att lugna, väcka minnen och öka livskvalitet, men även för att skapa ökad kommunikation. Dessutom stimuleras hjärnan och kroppens rörelseförmåga av musik. Även för äldre utan någon demenssjukdom alls, kan musik och sång ha stor inverkan på både livskvalitet och hälsa.

En person som har stor kunskap på det här området är musikterapeuten Katarina Lindblad, som forskar om musikens inverkan på äldres hälsa och välbefinnande. År 2012 arbetade hon i ett projekt som gick ut på att forska fram en modell för hur vårdpersonal kan använda musik i sitt arbete med äldre med demens.

– Musik används ganska ofta inom demensvården, genom allsångsstunder och som underhållning, vilket har ett jättestort värde. Men vi som musikterapeuter vet att man kan göra så mycket mer. Man kan använda musiken för att få kontakt och för att hjälpa relationer på traven mellan en person

14

med demenssjukdom och den friska anhöriga eller med personal, berättar hon.

PROJEKTET, SOM fick stöd från dåvarande regeringens satsning ”Kultur för äldre”, genomfördes på tre olika äldreboenden.

Grundtanken var att arbetet skulle ske tillsammans med personalen och de boende, och under arbetets gång utvärderades vad som fungerade och vad som inte gjorde det.

– Till en början möttes jag av en förundran över vad jag gjorde där. Det kan verka så självklart att komma ut på ett boende och säga: ”Nu ska vi sjunga med de äldre så blir allting så bra”. Men det finns en risk att det krockar med den vårdkultur som redan finns, som handlar om mediciner och fysisk vård och man undrar hur musik kan vara en vårdåtgärd. Så det gäller att ha ett öppet förhållningssätt, menar Katarina Lindblad.

Efter 2,5 år i projektet utarbetades en hel modell som består av flera olika pusselbitar, och med hjälp av den kan personalen plocka

”Men det handlar inte om att sjunga vackert utan om kontakt och kommunikation, ungefär som när man sjunger för ett barn.” ut och använda det som passar bäst på just det boende där de jobbar.

En av bitarna handlar om att sjunga i vårdsituationen, med och för den äldre, vid tillfällen som kan vara besvärliga, som till exempel morgontoalett, påklädning och sänggående.

– Sjunger man för de äldre så är det avledande, fokus ligger på något annat, säger Katarina Lindblad. Hon upptäckte dock ett hinder för vissa att testa detta arbetssätt: Juni 2017

Musikterapeuten Lis Jacobsson vill att fler äldre ska få tillgång till musik.

personalen känner att de inte kan sjunga.

– Men det handlar inte om att sjunga vackert, utan om kontakt och kommunikation, ungefär som när man sjunger för ett barn, fortsätter hon.

Nästa fråga är vad man ska sjunga.

– Många som arbetar inom äldreomsorgen kommer från andra kulturer, men svaret är att man kan sjunga vad som helst. Rösten, takten och känslan i till exempel en vaggvisa låter likadant i hela världen. Att få veta det en välJuni 2017

dig lättnad för många, menar Katarina Lindblad, som när projektet var slut arbetade fram en webbutbildning om musik i demensvården, tillsammans med Svenskt Demenscentrum, Till den spelade de in 17 tidlösa sånger, som personalen kan använda i sitt arbete om man vill sjunga tillsammans.

En fråga som kan dyka upp är hur personalen ska hinna med att få in musiken i en vardag med underbemanning, och ständiga sysslor som städning och omvårdnad. Men

enligt Katarina Lindblad finns det lösningar.

– Många musikaliska inslag som att sjunga, nynna, tralla eller lyssna på musik, kan göras samtidigt som man arbetar med annat, menar hon.

I projektet kunde man se att när musiken finns med som ett naturligt inslag i verksamheten, så ger det mycket gemenskapen även inom personalen.

– Det blev roligare för personalen och de kände sig mer motiverade. På ett ställe fick 15

Tema: Glädje & Musik

Att tralla, nynna och sjunga kan få de dagliga rutinerna att gå lättare.

de till och med ner korttidssjukskrivningen eftersom personalen trivdes bättre och var tryggare med varandra. De tyckte att de hade fått redskap att komma vidare i besvärliga situationer, berättar Katarina Lindblad.

LIS JACOBSSON arbetar som musikterapeut

inom äldreomsorgen i Sundbybergs kommun. Hennes uppdrag är att använda musik som omvårdande metod på kommunens fem boenden med totalt 400 äldre, och hon är en av få, om inte den enda i landet som arbetar heltid med detta uppdrag inom vård och omsorg.

– I början handlade det i första hand om att höja livskvalitén hos de äldre genom musik och rörelse. Ett förebyggande och friskvårdande arbete där jag även berättade om sångens effekter på hälsan och hur stora

Musiken är underhållning och glädje, men föder också kontakt och kommunikation.

Den talar till hela människan.

hälsoeffekter det finns när man rör sig till musik, berättar hon.

Fokus har sedan dess framför allt legat på att musiken ska bli ett naturligt inslag i den dagliga omvårdnaden. All personal har fått en grundutbildning, för att lära sig om musikens och rörelsens betydelse, med syftet att ge personalen nycklar till hur de ska kunna använda musiken i den dagliga verksamheten.

– Musiken i sig är ju hälsobringande och påverkar alla de mänskliga dimensionerna och jag vill skapa möjligheten att stärka hela människan, säger Lis Jacobsson, som menar att musiken även skapar kontakt mellan de boende och att det är tydligt att detta bidrar till att höja stämningen och livskvaliteten, men även kontakten med personalen.

FYSISKT – Stimulera hjärta och hjärna, puls, andning och – Vårdarna får en fördjupad hormonbalans. Motivera till kroppslig rörelse, och förbättra känsla av anknytning till de motorik och balans. äldre och det bidrar till att PSYKISKT – Fånga uppmärksamheten och ”väcka” en person, höja livskvaliteten för alla, göra henne mer närvarande. Bekräfta en person i hennes livs­ säger hon och berättar historia och känsla av identitet. Motverka symtom som oro och om en konstnärinna som nedstämdhet och öka välbefinnandet. helt tappade sin identitet SOCIALT – Stimulera interaktion, kommunikation och samar­ när hon flyttade in på ett bete. Underlätta kontakt och ett mänskligt möte som motver­ boende, och var på väg in kar känslan av ensamhet och isolering. Påverka stämningen på i en djup depression. avdelningen och skapa en god social miljö.

– Hon var sjuk, men KOGNITIVT – Stimulera minne och tal, väcka minnen. Öppna var helt klar i huvudet och associationsbanor och därmed skapa nya möjligheter till meningsfulla samtal. hade kvar sin kompetens.

ANDLIGT – Erbjuda en väg till andliga upplevelser. Sångtexter När vi fick reda på att klasom tröst, hopp och försoning kan lindra existentiell oro. sisk musik betydde mycket för henne, lät jag en av mina Källa: ”Mötas i musik – musik som omvårdnad i demensvården

MUSIK KAN PÅVERKA

Katarina Lindblad.

Socionom, musikterapeut, kon­sert­ sångerska och presenta­ tör i Sveriges Radio P2/ Berwaldhallen sedan 1991.

Har nu en doktorand­ tjänst i musikvetenskap vid Örebro universitet, där hon forskar om äldre mäns hälsa och musik.

praktiserande musikterapistudenter komma in och jobba med henne.

I NÄSTA steg funderade Lis Jacobsson och personalen över hur musiken och konsten skulle kunna kombineras och ordnade en vernissage där kvinnans tavlor visades och musiken som hon inspirerats av i sitt konstnärskap spelades, vilket fick kvinnan att komma tillbaka igen.

– Det har betytt allt för henne och för hennes välmående. Efter vernissagen sa hon att hon kände att hon fått tillbaka sin identitet, men även livslusten, och hon blev mer tillfreds med att bo på boendet, eftersom hon nu var sedd och bekräftad för den hon var.

ANN-CATHRINE JOHNSSON

Fotnot: Webbutbildningen Mötas i musik – musik som omvårdnad i demensvården finns kostnadsfritt på Demenscentrum.se

” av Katarina Lindblad (Svenskt Demenscentrum)

16

Juni 2017

VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ HELSINGBORGS DATORSERVICE

-CAMPING MED HÖG STANDARD STUGOR OCH VANDRARHEM NÄRA HAVET

Vi är etablerade i Helsingborg sedan 2009 och är idag stadens största Dator/IT Service Center. Hos oss kan ni tryggt lämna in er dator där våra kompetenta och service inriktade tekniker kan ta hand om ert problem. Våra mobila tekniker besöker er hemma eller på företaget där vi reparerar, kommer med förlsag på lösningar eller ger enklare handledning. (För privat personer finns det möjlighet till RUT Avdrag på 50% av fakturan) Välkommen!

PERFEKT FÖR FAMILJER

sandstrand, lekparker, hoppkudde, butik, minigolf, restaurang mm

SOMMARPROGRAM

med midsommarfirande, gospelvecka, Gullbrannafestivalen, sportvecka, barnkördagar, golfdagar mm

Gasverksgatan 33, Helsingborg • Tel. 042-400 44 66 www.hbgdatorservice.se • info@hbgdatorservice.se

Välkommen till Vallentuna Vägkyrka: Vallentuna kyrka är öppen måndag-fredag 10/7-4/8 kl 10-16.

Sommarcafé: måndag-fredag 26/6-4/8 kl 09.30-11.30.

En mil söder om Halmstad

WWW.GULLBRANNAGARDEN.SE WWW.GULLBRANNAFESTIVALEN.COM ÅRETS CAMPINGFÖRETAGARE 2013 (SCR)

Sommarkvällsmusik: alla söndagar 2/7-27/8 kl 19.00.

Kyrksafari: torsdagarna 6/7 och 17/8. www.vallentunaforsamling.se 08-511 862 00. Vi finns även på Facebook.

NÅDEN BLOMMAR I NÖDENS KAOS Genom sina intensiva, gripande dikter och självutlämnande prosastycken berättar Katta Carlsson om sin slingriga livsväg, från missbruk och misär till en trygg tro och ett starkt engagemang för andra. ”Boken är djupt berörande men samtidigt väldigt nära och utlämnande.”

Extrapris juni månad:

120:-

En stödförening för dig som utsatts för sexuella övergrepp/är anhörig till utsatta barn eller vill lära dig mer om ämnet.

Vi erbjuder: Föreläsningar, filmvisning, stödsamtal enskild eller i grupp.

OBS! Vi är stödpersoner, inte terapeuter.

Bli stödmedlem för 100 kr/år Bg 359-5709 eller Swish 1234991840 Lämna din e-postadress, så får du nyhetsbrev om våra aktiviteter.

Vi finns på Viktoriagatan 6 i Helsingborg även i sommar.

www.gaudete.se 042-37 48 10

Se: www.atsuskane.se

Tema: Glädje & Musik

”Både Gud och kyrkan tål skämt”

Camilla Lif är präst i Svenska kyrkan, författare och medverkar ofta i radio. Du kan ställa dina frågor om kyrkan, tron och livet i stort till Camilla på fragaprasten@verbum.se

Varför är det så allvarsamt i kyrkan? Får man spela vilka låtar man vill och hur mycket får man skoja om religion? Camilla Lif svarar på frågor om glädje och musik.

1

Fråga prästen

Får man välja vilken musik man vill i kyrkan, till bröllop, dop eller begravning?

– Ja, det får man, i samråd med den som ska spela, och med prästen. Eftersom kyrkans musiker är experter på sina instrument, de akustiska förutsättningarna och hur olika gudstjänster speglar olika teman, brukar man komma fram till alldeles utmärkta lösningar. I en del kyrkor kan man spela upp musik från Spotify eller en skiva. Det beror lite på var man är och hur traditionerna och tekniken ser ut just där. Om man till exempel har en begravning för en ung människa vill man ju ofta spela den musik som den människan tyckte om. Jag såg i tidningen att någon församling skulle ordna en Princegudstjänst. Det gladde mig mycket, eftersom Prince var min stora idol.

2

Det känns väldigt allvarligt och högtidligt i kyrkan.

Borde man inte skratta och vara glad lite mer?

– Ordet evangelium (evangelierna kallas de böcker i Bibeln som handlar om Jesus) betyder ”Det glada budskapet” så man får absolut vara glad i kyrkan. Gudstjänsterna firas för att vi ska komma ihåg just detta – trots att livet kan kännas slitsamt och vi många gånger är förtvivlade finns det ett löfte om glädje och ljus och skratt och frid. Men precis som vi människor är olika, och har olika livssituationer, finns det också olika typer av gudstjänster.

En del är stramare och bär på ett större allvar, andra är uppsluppna och fulla av barn, skämt och glad musik.

Det kan också bero på vilken tid på kyrkoåret det är.

Under fastan och stilla veckan (veckan innan påsken) är det allvarligt i kyrkan, för att bibeltexterna handlar lidande, svek och död. Men på påskdagen, som är kyrkans största festdag, är det väldigt festligt – då handlar allt om nytt liv, nytt hopp och ljus!

”Självdistans är det roligaste som finns! Både Gud och präster och musiker och begravnings­entreprenörer tål skämt. De flesta i alla fall.”

3

Varför

är psalmer så krångliga och gammaldags?

– Jag håller med om att många psalmer är svårsjungna och gammaldags, men det finns nyskrivna psalmer också. En del finns i psalmboken och andra finns i ”Tillägg till psalmboken” – en orange liten bok som finns i många

20

Hela poängen med kristet liv är frihet, säger Camilla Lif.

kyrkor. Det finns också artister som tolkat gamla psalmer i nya inspelningar och på det sättet gett dem nytt liv. Många tycker om Taizé-sånger – en del av dem finns i psalmboken.

Det är enkla, meditativa sånger som ofta sjungs många gånger. De är varken svåra eller gammaldags.

4

Vad tycker Gud och kyrkan om att man skämtar och kanske driver med religion?

–Det tål kyrkan, och Gud också, tror jag. Särskilt roligt är det när kyrkans folk skämtar om sig själva, tycker jag. Självdistans är det roligaste som finns! Både Gud och präster och musiker och begravningsentreprenörer tål skämt. De flesta i alla fall.

5

Får kristna lyssna på vilken musik som helst?

–Ja, vi får lyssna till vilken musik vi vill, äta vilken mat vi vill, ha på oss vad vi vill, vi får läsa vad vi vill och se vilka filmer vi vill. Hela poängen med kristen tro är frihet – frihet att leva bra och kärleksfulla och meningsfulla liv. Gud har gett oss den fria viljan, och det betyder att vi väljer själva och har ansvar själva. Det skulle i och för sig kännas fel att spela låtar med massor av svordomar i. Då skulle nog många som kommer till kyrkan bli ledsna.

# Juni 20175

Din folkhögskola i Helsingborg

Teaterpedagogutbildning 1-årig kurs som rustar dig för att jobba som teaterpedagog och projektledare inom kultur och social utveckling.

Barn- & ungdomsledare

Ansök nu!

En kurs som utvecklar och kompetenshöjer dig som arbetar som barn- och ungdomsledare inom Svenska kyrkan.

Deltid 25% under 1 år, halvdistans.

Bibelskola på distans Kursen ger dig kunskap och redskap för att bättre kunna förstå Bibelns texter och därmed kunna fördjupa livsförståelse och tro.

Deltid 25% under 1 år på distans.

Konferens med sundsutsikt

Sundsgården är även en prisvänlig och miljömärkt konferensanläggning med enastående havsutsikt över Öresund.

Välkommen att kontakta oss!

sommar i city?

Mysiga Djurgårdskyrkan är platsen för dig som är kvar i stan i sommar! Här erbjuds konserter, föredrag, konstutställning, mässor och andakter. Det trevliga caféet i kyrkans trädgård serverar kaffe, smörgåsar, bullar och kakor. Varmt välkommen! öppet 2–30 juli tis-lör 12:15–16:30, sön 12:15–14:30 djurgårdsvägen 74

Sundsgårdens folkhögskola · Helsingborg · 042-19 38 00 info@sundsgarden.se · www.sundsgarden.se

DAG HAMMARSKJÖLDSLEDEN en pilgrimsled mellan Abisko och Nikkaluokta Beställ vägen du ska följa den, en handbok för pilgrimsvandrare efter Dag Hammarskjöldsleden.

Boken har engelsk sammanfattning.

Pris 100 kr + porto.

luleå stift

lulea.stift@svenskakyrkan.se Tel 0920-26 47 00

Den perfekta platsen för läger,för konferens semester. eller sem Den perfekta platsen läger,eller konferens Barnvänlig badstrand och härlig miljö.Vandrarhem eller Barnvänlig badstrand ochhelpension härlig miljö.

Vandrarhem bed & breakfast, självhushåll eller – du väljer själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbäddsrum. bed & breakfast, självhushåll eller helpension – du Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är därför fri själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbädd från alkohol och andra droger.

Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är dä från alkohol och andraVarbergsvägen droger. 1894, 439 55 Åsa Tel: 0340-65 12 85 E-mail: kuggavik@tele2.se Varbergsvägen www.kuggavik.se 439 55 Åsa

189

Tel: 0340-65 12 85 E-mail: kuggavik@t www.kuggavik.se

FOTO:JOHANNA NORIN

Vinjett xxxxxx

Någonstans befinner vi oss i exil från vårt artväsen, tror Göran Greider, för när människor träder in i en trädgård så förändras de.

I trädgården finns

TIDLÖSH

20

# X 2016

VI BÄR alla med oss en trädgård. Många en

risig och rätt misskött villaträdgård där det ändå finns något som någon tyckt om en gång.

En taggig påminnelse; en berberisbuske, rabarber, ett igenvuxet potatisland, ett gullregn.

Eller en trädgård med djupa avtryck från Eden, urplatsen som vi alla härstammar från.

Stället dit vi återvänder för den allra sista anhalten dagen då vi lämnar in: Jord skall du åter varda.

Där trampar vi upp stigar i gräset och drar in den friska luften, full av löften om ett liv och harmoni med årstiderna. Samt den starka driften att lämna någonting efter oss, ett eller flera egna avtryck. För den som planterat ett träd har inte levt förgäves, som ett kinesiskt ordspråk säger.

Poeten, journalisten och debattören Göran Greider har just skrivit en skönt tidlös bok: en blandning av handbok och tänkebok, som heter I trädgården hörs andra ekon, (Ordfront). Och det är just otidsenligheten som gör den så spännande och aktuell.

ATT HAN är en lärd karl, Göran Greider. Men hans kunskaper om och kärlek till trädgården har kanske inte varit allom bekanta, även om han tassat fram i genren tidigare i böcker som Hagen, betraktelser från en by.

Förr var det inte ovanligt med skrifter som stod med bägge fötterna i myllan samtidigt som de blickade ut över världen och drog slutsatser om vad som iakttogs. Urfadern för denna art var Henry David Thoreau i klassikern Walden. Sedan anslöt sig sådana som Björn Berglund med Hallonmänniskan och Rolf Edberg med Vid trädets fot. Och nu har alltså Göran Greider blåst liv i genren igen.

VI MÖTS en sån där dag som antingen kan

kallas vinterns sista eller vårens första, över en kopp svart kaffe på biblioteket vid Årsta torg. Under bordet snusar Stina, hans engelska springerspaniel som har vinterpälsen kvar vilket hon kan behöva, för uppe på gården i Dala-Floda i Västerdalarna härskar kölden fortfarande.

Vi pratar om arvet, om trädgården vi bär inom oss och som vi försöker anlägga om igen. Och igen och igen.

– Farfar Henning hade en stor trädgård på Repslagarvägen i Vingåker, minns Göran.

Han var skräddare men hade nog egentligen

sitt hjärta i trädgården som innehöll mängder av nyttoväxter. Den var också anlagd med gångar som löpte i olika nivåer och med stora höjdskillnader vilket jag har i min också. Fast jag har inte lika mycket nyttoväxter som han hade vilket han nog skulle skakat på huvudet åt. Men farfars trädgård sitter i mitt sinne och när jag arbetar med min är det nog hans som jag är ute efter. Och min fars, som han i sin tur kopierade efter farfars.

Någonstans befinner vi oss i exil från vårt artväsen, tror Göran Greider, för när människor träder in i en trädgård så förändras de. Någonting händer och de blir lite mer fredliga.

– Jag tror att vi alla har en bild av en paradisisk trädgård i sig. Får vi minsta chans att återskapa den gör vi det; tillbaka till Eden. Vårt grundtillstånd är att återvända till platser där läckra frukter växte vilt, inte till det slitsamma jordbrukslivet.

ODLARE SÄTTER sina avtryck och Göran tycker att buskar och fruktträd, stenar och ängar bör prioriteras före gräs och rabatter.

– Gräset är ju ett sextiotalspåfund. Det skulle vara enkelt med trädgården och man behövde inte längre bärbuskar och fruktträd.

Allt gick ju att köpa i affären. Och så fick vi de perfekta och sterila ytorna i stället, ett slags parkeringsplatser med utrullad gräsmatta.

Det blir en paradox eftersom vi ändå har chansen att med enkla medel skapa vårt Eden på hemmaplan. Det räcker med att sätta några buskar och träd och placera ut lite stenar så har man snart en riktig trädgård i stället för överambitiösa rabatter som ingen orkar med. ÄR DÅ någon årstid bättre än en annan? Njae,

det går knappast att välja. Våren med fåglarna skapar en sån rymd över allting och sommaren är sommar förstås. Fast han propagerar för vintern i boken. Det är en mycket vacker tid.

– Vintern anses ju allmänt som en tid då inte trädgården lever. Men titta på den efter ett snöfall. Då bolltistlarna fått pälsmössor av vit snö och trädgårdsmöbeln har vita överdrag av fluff.

Vintervilan känns viktigare för vart år som går, tycker han: – Jag är ingen fanatisk trädgårdsodlare

ETEN Juni 2017

”Vårt grundtillstånd är att återvända till platser där läckra frukter växte vilt, inte till det slitsamma jordbrukslivet.” längre. Det var jag nog för fem, sex år sen. Jag minns hur jag flög ut när det började regna häftigt med ett stort paraply i handen för att hålla över en kungslilja som var extra känslig. Sånt har jag slutat med och nu tycker jag att jag uppnått ett slags balans i mitt intresse.

Dessutom är det skönt att inte behöva lyfta ett finger i trädgården.

VAD ÄR då det bästa med en trädgård?

– När det kommer till kritan är det nog det stilla rum som uppstår en sommarkväll när jag sätter mig på min gamla stenbänk. Det är en smått religiös känsla och nåt som inträffar när man inte behöver göra nånting, säger han.

– Visst är det kul att skörda morötter men det är mer värt när bruset upphör och allt stannar av. Förmodligen är det vad som brukar kallas trädgårdsterapi. Stillheten som uppstår i världens absoluta medelpunkt. Det är lite som i ett kyrkorum en sommardag när man stiger in och får känna svalkan och stillheten. Precis som i en trädgård.

Göran Greiders bok är späckad med små inpass av information och glada infall, som en spotifylista med lämplig trädgårdsmusik eller science fictionfilmer om trädgård som Triffidernas dag om köttätande växter.

Eller den europeiska trädgårdens historia på en minut och massor av egen poesi. Listor med goda råd att tänka på för varje årstid: Titta nära på dina blommor! Ecce Floria!

Och uppmaningen att ta tillvara alla äpplen. Tusentals ton som bara ligger och ruttnar när man i stället kan ta dem till ett musteri och göra världens näst godaste dryck.

DEN GODASTE, syrénsaft, finns förstås också

recept på: Klipp av 20 fina syrenblomskvistar.

Dra av själva blommorna och lägg dem i en liter vatten som får koka upp. Tillsätt ett kilo socker och 30 gram citronsyra. Sila av och häll på butelj.

– Faktum är att syrénsaft är den godaste saft jag druckit, säger Göran Greider med eftertryck.

GÖRAN TONSTRÖM

21

Svenska kyrkan i London

En oas i storstan Till julmarknaden kommer över 8 000 besökare, och mellokvällar och högmässor drar fulla hus.

Svenska kyrkan i London står på alla sätt mitt i byn, även om byn är en metropol. Och när tillvaron rubbas av terrorattentat, eller Brexit lägger ett dis över framtiden, då är kyrkan en särskilt viktig mötesplats.

UNDER HÖGMÄSSAN i Ulrika Eleonora kyrka

på Harcourt Street i London, bara ett stenkast från svenska ambassaden, predikar kyrko­ herde Anders Alberius om hopp. Det är den tredje söndagen i fastan.

Några dagar senare mejar en bil på West­ minster bridge avsiktligt ned fotgängare på sin väg mot parlamentet. Diakonen Helen Calner har precis passerat attentatsplatsen när sirenerna börjar ljuda. Hon ska besöka en församlingsbo på ett sjukhus i närheten. Där blir hon med alla andra inlåst i flera timmar.

– Jag är tacksam att jag hann komma i säkerhet och jag är inte rädd. Vi befinner oss i en mycket säker storstad där polis och säker­ hetstjänst har bra strategier som fungerar, säger Helen Calner strax efteråt. Samtidigt förbereder hon sig på att sitta i samtal med oroade församlingsbor.

I London finns omkring 50 000 mer eller mindre bofasta svenskar, i hela Storbritannien 100 000. Svenska kyrkan i London ska räcka till för alla. Precis som i Sverige fungerar den som ett kriscenter och attentatet utanför det brittiska parlamentet ökade beredskapen även i kyrkan.

DEN VACKRA gamla kyrkan får närmare 60 000 besök om året, men den är särskilt viktig när tryggheten i församlingsbornas liv är under attack. Orsakerna kan vara många: ett terrordåd, Brexit, ett förlorat jobb eller en närståendes bortgång.

– Vi har en stark funktion som gemenskap.

Det spelar roll att vi är Svenska kyrkan, det ger oss ett stort förtroende- och trygghetskapital. Men även den som inte har en rela­ tion till kyrkan hemma i Sverige kommer hit, säger Helen Calner.

Kyrkoherden instämmer. Att befinna sig utanför Sverige ger särskilda förutsättningar för kyrkligt arbete, menar han. Ung i London, en träffpunkt för au pairer, studenter och

22

andra unga, samlar ofta närmare 80 ungdo­ mar, och när kyrkan ordnar mellokvällar eller idrottspub blir det fullsatt. Vilket det ofta blir även under högmässan.

– Den här församlingen sjuder. Vår unika ”marknadsfördel” är språket, den svenska kulturen, och högtiderna som firas på svenskt sätt. För oss är det viktigt att det är lätt att komma hit. Vi ska vara en levande diakonal kyrka och vi har låga trösklar. Även de soci­ ala evenemangen som mellokvällarna är ett evangelisationsarbete, säger Anders Alberius.

FLERA AV evenemangen ingår i insamlingen till kyrkans verksamhet, julmarknaden med över 8 000 besökare är en riktig kassako. Även Luciafirandet som förra året firades i Westminster Cathedral och Southwark Cathedral drar in pengar. Det blir tolv olika framträdanden, tio i Ulrika Eleonora kyrka, och de 5 000 biljetterna tar snabbt slut.

Församlingsmedlemmarna bidrar också med donationer och till en fasadrenovering samlade församlingen in 122 118 pund.Även kyrkans nya flygel är inköpt för skänkta pengar. Budgeten på 10 miljoner kronor går inte helt ihop och förra året saknades en halv miljon. Svenska kyrkan i London har nu en sär­ skild anställd för att organisera insamlingar. Även den diakonala verksamheten i Lon­ don är omfattande och den underlättas av att det finns många kontaktytor i församlingen.

Att få fatt i volontärer är lätt, många som har haft sina barn i svensk söndagsskola eller träf­ fat vänner på kyrkans café vill ge tillbaka: – Det här är en församling där alla visar stor omsorg om varandra. De berättar för oss om någon behöver stöd. Ofta får äldre eller sjuka besök av någon som bor i deras närhet, berättar Helen Calner.

Seniorluncherna underlättar för äldre

De som en gång haft sina barn i en barngrupp, blir ofta volontärer själva.

svenskar att ha fortsatt kontakt. Av de äldre är främst många svenska änkor i behov av stöd, dels därför att det kan bli ensamt när maken dör och dels därför att många äldre kvinnor i Storbritannien har mycket små pensioner.

Men den grupp Helen Calner träffar mest är unga vuxna som kommer till London för att studera eller arbeta. När allt fungerar annor­ lunda än i Sverige kan behovet av gemenskap plötsligt uppstå – svensk gemenskap.

– Den som är hemma har sitt skyddsnät, men vi lämnar det när vi far till ett annat land. Då är det kyrkans uppgift att hjälpa människor att hitta trygghet i de nya sam­ manhangen, säger Helen Calner.

De yngre bryr sig inte nämnvärt om Brexit, men för den som har barn eller många år bak­ om sig i Storbritannien kom resultatet av folkomröstningen som en chock.

– Vi blev alla mycket förvånade. Vad hände?

Media har förvärrat oron, det har funnits så många spekulationer som helt saknar grund.

Fortfarande blir det diskussioner här så snart något blåsts upp i tidningarna. Vår roll är att påminna om fakta, säger Helen Calner.

DEN SVENSKA ambassaden har varje månad möten med kyrkan och andra svenska organi­ sationer, för att alla ska ha tillgång till korrekt information. Tyngdpunkten under våren har varit Brexit. Det visade sig att många hade frågor och de flesta på en personlig nivå. Det handlade om ekonomisk och social trygghet, och medborgarskap.

– Framför allt tre råd kom fram: Följ utvecklingen. Håll ordning på alla papper, dokumentera in- och utresor. Sök permanent uppehållstillstånd omedelbart, längre fram kommer det att bli långa väntetider, berättar Anders Alberius.

Han tillägger att det finns så många

Elin Staaf-Zavery och maken Yusuf Zavery är inte oroade av Brexit för egen del, men ser risken att Storbritannien förändras.

Juni 2017

150 ÅR skulle det ta att behandla alla ansökningar om permanent uppehållstillstånd för alla de EU-medborgare som är bosatta i Storbritannien i dag – om man arbetade i den normaltakt som råder i dag. Det är dessutom en krävande process som många drar sig för så länge de inte måste.

”Den här församlingen sjuder”, säger Anders Alberius, vikarierande kyrkoherde i Svenska kyrkan i London.

EU-medborgare bosatta i Storbritannien att det kommer att ta 150 år att behandla alla ansökningar, med nuvarande takt.

Ett par månader därpå och Brexit har bli­ vit något alla förhåller sig till efter förmåga.

Vissa med ilska, andra genom att distansera sig från det som en gång kändes som ett bra land att tillbringa resten av sitt liv i. Som Elin Staaf-Zavery, söndagsskoleförälder: – Först blev jag chockad, men nu tänker jag att vi kanske får flytta någon annanstans. Det finns många bra platser att bo på. För egen del är jag inte orolig, vi klarar oss alltid.

JACOB EBORN instämmer. Han är Londonbo

sedan 2009 och numera förälder till fyraåriga Maj som går i söndagsskolan.

– Men jag är inte heller orolig för min egen del. Jag vill inte att vi ska behöva lämna Lon­ don, men om det liberala London vi känner försvinner vill jag inte heller vara kvar. Och jag tycker redan att vi kan se tecken på en annan attityd till invandring, och en mer bakåtsträvande arbetsmarknad.

Såväl han själv som Elin Staaf-Zavery har bekanta som har sökt permanent uppehålls­ tillstånd och fått nej – de befinner sig i en ålder då många får barn. Att vara föräldraledig kan innebära att man missar avgörande månader i arbete och därför får avslag. Mest framgångsrika är de som anlitat advokathjälp inför ansökan.

Juni 2017

– Man måste kunna systemet. Hemma i Sverige litar vi på att våra myndigheter är snälla och arbetar till vår fördel, men här får man inte samma hjälp att fylla i blanketter och annat. Samtidigt funderar jag över hur svårt det får bli, eller hur förnedrande det får bli, innan jag måste överväga om Storbritan­ nien har gjort sig förtjänt av att jag stannar här, säger Jacob Eborn.

OCKSÅ VETERANERNA i kyrkan förbereder sig för en framtid som kanske ser annorlunda ut. Författaren och översättaren Eivor Mar­ tinus, aktuell med boken ”I går sjöng Näkter­ galen” som handlar om makens insjuknande i alzheimers, har sedan 60-talet varit djupt engagerad i svenska kyrkan i London. Hon har brittiska barn och barnbarn, men hon har också ett hus i Blekinge. Det kommer att få hysa henne på heltid om någon kommer på tanken att begära att hon söker permanent uppehållstillstånd.

– Det är 85 sidor som ska fyllas i och det kostar tusentals pund. Jag vill inte krypa för att få bo kvar efter så många år i det här lan­ det. Jag älskar London, särskilt kulturlivet, men Brexit är det mest vansinniga som hänt.

Jag tror många europeer återvänder hem, säger hon.

I caféet ser hon många bekanta ansik­ ten efter denna högmässa. På flera håll tar man Brexit med ro, för egen del. Den som

”Vår unika ’marknadsfördel’ är språket, den svenska kulturen, och högtiderna som firas på svenskt sätt. För oss är det viktigt att det är lätt att komma hit.” är gift med en britt och har arbetat i många år ”lämnar väl in de där pappren” om hen måste. Men oron för vad flera betecknar som hatkampanjer mot personer med utländskt utseende är påtaglig. London förändras. Flera i församlingen har vittnat om främlingsfient­ lighet, men svenskar verkar annars vara för­ skonade jämfört med andra nationaliteter.

Brexit har öppnat för en hårdare attityd, konstaterar Eivor Martinus.

– Men kyrkan är min fristad. Jag umgås med så många människor i församlingen och jag kan komma hit när jag känner mig nere.

Eller när jag känner sorg. För mig är den ett extra hem.

TEXT & FOTO: MARIKA SIVERTSSON Fotnot: Anders Alberius var vikarierande kyrkoherde fram till den 20 april. Den nya kyrkoherden Eric Muhl tillträdde den 1 maj.

23

Kyrkans informationscentral hjälper dig på resan Telefon 031-731 88 80 Besök oss i domkyrkan! må-fr 12.30-16, to-17, lör 10-14 www.svenskakyrkan.se/goteborg/ informationscentralen

Sex skäl att välja Glasögonmagasinet: 1. Pressade priser på kända varumärken.

2. Optiker legitimerade av socialstyrelsen.

3. Fodral/putsduk ingår i glasögonköpet.

4. Fri service/justering och 1 års Allrisk.

5. Alltid det senaste inom glasteknologi.

6. Vi säljer alla kända kontaktlinsmärken.

Välkommen in!

glasogonmagasinet.se

Välkommen till Göteborg och Västsverige!

GRATIS SYNUNDERSÖKNING Här är det gott att vara!

Fyra mil söder om Jönköping hittar ni Stiftsgården Tallnäs. Här kan ni vandra utmed Linnesjön eller slå er ner en stund i vårt kapell.

Vandrarhem • Kurs & Konferensgård Festmåltider • Catering • Helårsöppet info@tallnas.se • tel 0370-720 50 www.tallnas.se • Välkommen!

VÄRDE 395:-

Synundersökningen avser glasögon och utförs av legitimerad optiker.

T.o.m. 17-06-19. Inget köptvång. Intyg, recept etc. debiteras.

HELSINGBORG Bruksgatan 25, T. 042-18 38 88 LANDSKRONA Borgmästarg.18, T. 0418-41 18 30 UMEÅ Kungsgatan 45, T. 090-343 58 08 LULEÅ Köpmangatan 40, T. 0920-45 07 18

Pilgrimsvandra strax norr om Stockholm Natur, kultur och andlighet är ledord på vägen i ett historiskt landskap med tusenåriga anor.

Du som vandrare väljer ditt eget fokus!

För mer info om leder, karta, öppettider m m, besök vår hemsida: www.vallentunaforsamling.se Vi finns även på Facebook.

Musik i sommarkväll Jönköping 2017

Under sommaren har du möjlighet att åter få uppleva och njuta av ett antal olika konserter i Jönköpings kyrkor. Hela tjugotre konserter i olika genre och på olika platser. Hoppas att du hittar något som kan förgylla din sommarkväll.

www.svenskakyrkanjonkoping.se

Kvalitet & service till rätt pris!

Sommarfika I en berså, på stranden, på en filt i gräset – eller på verandan medan regnet vräker ner.

Sommaren är tid för fika, och naturligtvis drar du nytta av fruk och bär i säsong.

Fira sommaren med bär Diakonens enkla bärtårta

När svenska kyrkan bad om klimatsmarta recept under Fastekampanjen för några år sedan, skickade Katarina Redegard, som då var diakon i Tranemo församling, in ett av sina mest flitigt använda. ”Det är ganska enkelt att hitta ekologiska, närproducerade, rättvist producerade ingredienser till den här kakan”, skrev hon.

FIKA I EN SOMMARKYRKA

Alla fina gamla – och nya – kyrkor runt om i landet berättar om kristen tro, men också om landets och den lokala platsens historia. Under sommaren håller många kyrkor extra öppet för den som vill upptäcka kulturarvet, gå på gudstjänst eller andakt, konsert, utställning eller något annat arrangemang.

På flera håll ordnas också café i anslutning till kyrkan.

Duka med naturen ETT KAFFEBORD MED BERSÅSTÄMNING skapar du

utomhus eller inomhus med många små vaser, kanske glas du hittar på loppis, på brickor i olika stil.

- Generellt kan man säga att ängsblommor och trädgårdsblommor har kortare hållbarhet än snittblommor, men å andra sidan är de ju gratis, säger floristen Thomas Malm.

Han tycker om att blanda plockade och köpta blommor, eller ibland bara ta in en tuva gräs. Att sommarblommor kan ta med sig insekter in är inget att oroa sig över.

- Det är samma sak med mossa vid jul. Det går inte att undvika djuren. Vi får räkna med dem.

Enstaka tapetrullar kan du hitta väldigt billigt på rea, och de blir roliga löpare som kan variera dukningen på oväntade sätt.

Thomas Malm har ännu ett oväntat sommardukningstips: - En vattenmelon är en superbra vas! De tär som om den har inbyggd oasis att sticka blommorna i.

Juni 2017

Ugn 175 grader, ca 20 min 125 gr smör 5 dl havregryn ½ msk bakpulver 2 ½ dl vetemjöl ½ dl sirap 2-2 ½ dl råsocker 2 ägg Valfri mängd färsk eller konserverad frukt, färska bär eller sylt Vispgrädde eller glass En rund kaka (dubbel sats blir lagom till en långpanna) Gör så här: Smält smöret i en gryta, låt det svala lite och rör sedan ner de övriga ingredienserna (bakpulvret blandat med mjölet).

Smörj en form med löstagbar botten. Spänn gärna fast bakplåtspapper i botten.

Tryck ut degen i formen. Grädda kakan mitt i ugnen i ungefär 20 minuter, eller tills den är gyllengul. Inte för länge, för då blir den torr!

Låt kakan svalna.

Lägg på färska bär eller frukt (eller sylt!), och servera kakan med vispad grädde eller glass.

Fler goda kakor: Baka med årstiderna, Verbum

25

Tradition Nattvardens uråldriga rit lockar allt fler. Men vad är det egentligen som sker i sakramentet?

Svenska kyrkan rymmer en mångfald av nattvards­uppfattningar.

Frågan är vad Luther skulle ha tyckt.

Nattvarden i praktiken ALLT FÄRRE tar del av de vanligaste kyrkliga

handlingarna. Men nattvardens sakrament är ett undantag. I dag firas 63 procent av alla huvudgudstjänster med nattvard, 1990 var siffran 34. I början av förra seklet kunde nattvard firas så sällan som en gång om året.

Denna uråldriga rit, med en ordning som går att spåra tillbaka till fornkyrkan, verkar tala till nutidsmänniskan. Men vad innebär egentligen denna heliga handling? Och hur ska vi förstå den i en evangelisk-luthersk kyrka?

– Egentligen räcker det med att peka på katekesen: ”Altarets sakrament är vår Herres, Jesu Kristi, sanna lekamen och blod under bröd och vin”. Alltså realpresensen, Kristus är verkligen närvarande. Vidare är nattvarden ett sakrament, ett nådemedel, som ska brukas, säger Christer Pahlmblad, docent i kyrkovetenskap.

Han disputerade med avhandlingen Mässa

26

Juni 2017

”Inom Svenska kyrkan är nattvardsbruken olika. Det finns en variation i hur vi förhåller oss till nattvarden.”

Juni 2017

27

Tradition

på svenska och kom 2014 ut med boken Mässa för enhetens skull. Enligt luthersk lära är Kristi sanna kropp och blod närvarande i mässan från och med att prästen läser instiftelseorden, de ord som Jesus yttrade när han instiftade nattvarden kvällen före sitt lidande.

MEN HUR ser bruket ut i praktiken inom Svenska kyrkan? Cristina Grenholm är chef för sekretariatet för teologi och ekumenik på kyrkokansliet i Uppsala.

– Inom Svenska kyrkan är nattvardsbruken olika. Det finns en variation i hur vi förhåller oss till nattvarden. Det är något som vi bejakar. Svenska kyrkan rymmer både högkyrkligt och lågkyrkligt och allt däremellan, säger hon.

– Men vi har ett tydligt centrum: Det är Kristi närvaro i, med och under brödet och vinets gestalt. Bibelordet och sakramentet är nära sammanknutet. Sedan är det typiskt för oss att vi vid utdelandet säger ”för dig”.

Nyckelbegreppet här är ”i, med och under”.

Dessa ord kommer från Martin Luther och brukar i lutherska sammanhang användas för att beskriva hur Kristus är närvarande i nattvarden.

BEGREPPET HÖR samman med den så kal�lade ”konsubstantiationsläran”. Begreppet brukar användas för att kontrastera den katolska ”transsubstantiationsläran”, som, något förenklat, betyder att brödet och vinet förvandlas till Kristi kropp och blod.

Detta är dock ingen stridsfråga i dag, menar Christer Pahlmblad.

– När det kommer till den grundläggande synen på vad altarets sakrament är finns det ingen egentlig skillnad mellan luthersk och romersk-katolsk uppfattning. Realpresensen hävdas av båda traditionerna: det är Kristi kropp och blod som räckes i nattvarden med brödet och kalken.

Hur påverkar det då vårt sätt att förhålla oss till det bröd och vin som använts i mäs�san?

– Den lutherska synen är att när instiftelseorden läses och när nattvarden delas ut så är Kristus närvarande efter sitt löfte. Efter det kan man inte göra vad som helst med nattvardsbrödet, det är viktigt att vara vördnadsfull när man hanterar det. Därför bevaras det överblivna brödet ibland avskilt, säger Cristina Grenholm.

Samtidigt menar hon att man riskerar att skapa en rädsla för nattvardselementen om man fokuserar för mycket på bruken kring nattvarden.

– En koncentration kring vad som är rätt eller fel riskerar att hamna i vägen för nattvardens budskap: du hör samman med Gud,

28

”En koncentration kring vad som är rätt eller fel riskerar att hamna i vägen för nattvardens budskap.” han bevarar dig till evigt liv.

– Finns det en piscina i kyrkan så använder man självklart den. Men om du av någon anledning inte har tillgång till en sådan är det så klart inte fel att hälla ut vinet någon annanstans. Den lutherska synen är att det är vanligt vin, även om vi, precis som med brödet, ska behandla det med vördnad.

JUST FRÅGAN hur de överblivna elementen ska hanteras har varit en viktig fråga både inom Svenska kyrkan och i de ekumeniska samtalen mellan lutheraner och katoliker.

För katoliker är svaret givet: innehållet i kalken konsumeras av prästen och hostian, brödet som är Kristi kropp, placeras i sakramentsskåpet. För en katolik förblir sakramentet Kristi kropp och blod även efter att det brukas. Därför är det otänkbart för en katolik att slå ut innehållet i kalken i vasken.

Genom dokumentet Nattvarden – Herrens måltid förbinder sig lutheranerna å andra sidan att ”behandla de överblivna nattvardselementen med respekt.” Även i luthersk tradition har man gjort en tydlig åtskillnad mellan vanligt bröd och vin och sådant som använts i mässan. I den gamla svenska kyrkolagen hette det att de överblivna oblaterna skulle förvaras i ”sitt bekvämliga rum” för att sedan delas ut vid nästa nattvardstillfälle.

Och vinet?

– Det lutherska bruket var att prästen kommunicerade sist och då försökte konsumera allt innehåll i kalken, säger Christer Pahlmblad.

DENNA TYDLIGA åtskillnad mellan det bröd och vin som konsekrerats i mässan, och vanligt bröd och vin har inom den svenska högkyrkligheten tolkats som att Kristi närvaro i sakramentet inte upphör efter mässan. Därför finns sakramentsskåp även representerat inom Svenska kyrkan.

– Om man hävdar att det som konsekrerats förblir ett sakrament efter mässans slut hamnar man i konflikt med en bred tradition inom lutherdomen. Däremot är det inte säkert att det blir en konflikt med vad Martin Luther själv tänkte. För att undvika sådana diskussioner ville han att allt överblivet skulle konsumeras under eller omedelbart efter mässan, säger Christer Pahlmblad.

Martin Luther uppmanade den lutherske pastorn Simon Wolferinus att inte blanda konsekrerade oblater medokonsekrerade, utan ”göra som vi gör här [i Wittenberg], alltså äta och dricka det som finns kvar av Sakramentet med kommunikanterna, så att inte de anstötliga och farliga frågorna onödigtvis uppstår om när Sakramentets verkan upphör.”

PONTUS HÅKANSSON /KYRKANS TIDNING FOTNOT: Piscina är en uttömningskanal, ofta placerad i sakristian, som leder ner till marken under kyrkan. Detta för att det som töms ut i den ska hamna i vigd jord.

Juni 2017

Bönor

Svenska forskare slår sina kloka huvuden ihop för att få oss att äta mer bönor och linser. Nya klimatsmarta livsmedel med baljväxter som bas ska göra oss friskare och miljön gladare.

Sköna bönor räddar klimatet OM VI i hela världen börjar äta mer

Erikas grundsoppa med linser Den här linssoppan är en hel måltid som den är – och den som gärna vill komplettera med lite kött kan lägga i bitar av kycklingfilé eller små frikadeller efter mixningen. En färsk timjankvist eller klippt persilja ovanpå blir också fint och gott. För den som vill undvika mjölkprodukter går det bra med havre- eller sojagrädde.

baljväxter – bönor, linser och ärter – minskar påverkan på klimatet utan att vi behöver göra avkall på proteinhalten i maten. Det är tanken bakom ett projekt som svenska forskare tänker syssla med i fyra år.

Forskarna kommer bland annat från Sveriges Lantbruksuniversitet, och där har man även följt en gård i Närke.

Gården gick från att

8 portioner 4 morötter 200 g rotselleri eller annan rotfrukt 4 gula lökar lite olja 2 liter vatten 4 buljongtärningar 2 dl röda linser 4-8 dl matlagningsgrädde eller crème fraiche 4 tsk timjan salt och peppar Gör så här: Skala morötter, rotselleri och lökar och skär dem smått. Fräs hacket i lite olja i en soppgryta. Späd med vattnet, tillsätt buljong­ tärningarna och linerna och koka allt i ungefär tio minuter. Kör soppan slät med mixerstav, rör ner grädden, värm och smaka av med timjan, salt och peppar.

Fler sopprecept: Sopplunch – klimatsmart och för många, Verbum.

Juni 2017

kunna försörja 60 personer genom i huvudsak fårskötsel, till att kunna mätta upp emot 200 människor genom att öka odlandet av bland annat gråärtor, kidneybönor och stora borlottibönor.

GÖR DIN del för klimatet

redan i dag, och testa det här grundreceptet på linssoppa som kan varieras precis som du vill.

RESTER?

Orkade ni inte äta upp? Byt ut degvätskan i ett vanligt brödrecept mot fem deciliter av soppan (förutsatt att du inte hade kött eller fisk i!) och baka som vanligt. Späd med vatten om du inte hade mindre soppa än så kvar.

BÖNANS DAG

Jodå, den finns! Den 18 januari varje år – sedan två år tillbaka – firas internationella baljväxtdagen, eller Global Pulse Day som den heter på engelska, världen över.

Allt du behöver göra för att vara med och fira är att laga en måltid med bönor, ärter eller linser.

29

Tradition

Trender, krig och kändisar – brudens val av klänning påverkas av mycket runt omkring oss.

Rätt klädd för kärleksfest Hallå, Anneli!

Anneli Zamlynska, på Zäta Sömnad.

Varför brudklänningar av återanvänt material?

– Jag har alltid sytt, och jag det här med hållbarhet har följt mig genom alla år. Jag är textillärare och har undervisat i materiallära, och då inser man ännu mer hur mycket kemikalier som är inblandade i textilindustrin.

Var hittar du materialet?

– Second hand-butiker, på nätet, om någon gammal butik säljer ut… Jag letar ständigt efter sådant jag kan återanvända. Och många har varit hjälpsamma, som kollegor som har skänkt gamla brudklänningar. Är det inte läskigt att sy om en släktklenod?

– Tvärtom tänker jag att det är fint att återvinna något som har en historia, även om det 30

kan kännas stort när man först sätter i sprätten. Det finns så mycket historia i min ateljé, handvirkade spetsar och detaljer…

Vad blir nästa steg?

– Jag kommer fortsätta sy, och har funderat på att utöka med uthyrning av brudklänningar.

Det blir ytterligare ett steg i hållbarhet.

Har du själv gift dig i återvunnet material?

– Det roliga är att jag aldrig har drömt om ett stort bröllop med vit klänning. Om jag ska gifta mig någon gång blir det nog i en byxdress. Av återvunnet material, förstås.

Bröllopsminnen i en liten låda På Livrustkammaren i Stockholm finns boxen Bröllopsminnen, en ”resande mini­ utställning” som är tänkt för bl a äldre­ boenden. Här finns något för alla sinnen – fotoalbum, tyg från klänningar och slöjor, hand­ skar, halsband, låtsasblommor och ringar från elva olika Bernadottebröllop. Tanken är att väcka minnen kring egna och kungliga bröllop.

Lådan kan lånas gratis. livrustkammaren.se/sv/utstallningar/ brollopsminnen

Juni 2017

20-talet

Kvinnorna slog sig fria, korsetterna försvann och klänningarnas midjor föll ner på höften. Coco Chanel skapade de första kortare brud­ klänningarna, och tidens art decostil slog igenom med pärlbroderier och sömmar i geometriska mönster.

50-talet

Grace Kelly gifte sig med furst Rainier år 1956 och satte stilen: getingsmal midja, stor kjol och ett hav av spetsar. Sagobröllop var tidens melodi, och klänningen fick gärna vara rikt dekorerad och ha hjärtformat liv. Bara axlar var tiden dock inte mogen för.

30-talet

Lekfullhet och framtidstro präglade modet, och brudklänningen kunde lika gärna vara damig och proper som futuristisk eller en flickaktig babydoll-modell. Färgade klänningar blev också vanligare och dova pas­ teller var en favorit för bröllopsdagen.

Extra allt! Volym, extravagans och puffärmar gällde för bru­ darna, och klänningarna med sina stora kjolar var ofta fulla av volanger, rosetter och pärlor. Nu fick det synas att man hade lagt ner pengar på sitt bröllop.

Under kriget gällde sparsamhet, och även om man hade råd blev det inga extravaganta klänningar. Brudklän­ ningarna var nedtonade, praktiska och snäva i modellen för att spara på tyg. Eller omsydda 30-talsklän­ ningar. Rita Hayworth gifte sig med Fred Astaire på vita duken 1941 och blev en stilikon.

Modet blev mer figurnära, och brudklänningarna skulle nu andas glamour på Hollywoodvis, med draperingar, broderier och gärna en päls. För den som hade råd, vill säga.

I depressionens spår fick många nöja sig med sina bästa söndagskläder.

60-talet

80-talet

Juni 2017

40-talet

70-talet

Nu kom influenser från precis hela världen. Folklore, broderier, indiska smycken och etniska inslag gick som en röd tråd genom brudmodet, som dock kunde vara både uppklätt och hippieavslappnat.

90-talet

Nu kom den figurnära tubtopp­ sklänningen, som fortfarande är en svensk favorit. Stilrent, minimalistiskt och sparsmakat var temat, och inte minst Nicole Kidman och Tom Cruise påverka­ de stilen.

00-talet

Personlig stil blev ledordet i det nya millenniet. Trenderna för­ ändras snabbt, men det handlar mer om brudens egna preferen­ ser än någon särskild stil.

31

Hallå där: Diakonhunden Mio FOTO: MKAEL M JOHANSSON

Diakonhunden Mio, och husse Håkan Calmroth möter många olika smänniskor i behov. Och ibland behöver man en puss!

”Mio gör inte skillnad på människor” Diakonhunden Mio, och husse Håkan Calmroth, diakon i Älta kyrka i Stockholm, jobbar som ett team. De nattvandrar, hälsar på äldre, finns där för själavårdande samtal och hälsar människor välkomna till kyrkan.

Hur uppstod idén om en diakonhund?

– Allt började med jag såg ett inslag på tv om ett barnsjukhus där smärtkliniken använde sig av hundar i arbetet. Jag fick idén att jag kunde arbeta på samma sätt i mitt jobb som diakon. Och nästan alla har en relation till en golden retriever, den ser snäll ut och är nyfi-

32

ken, även om det mer handlar om individen än om rasen.

Hur hjälper Mio? – Det finns mycket Mio kan erbjuda som inte jag kan. Den glädje och det mys han skänker, det kan trösta på ett sätt som inte jag kan.

När någon har varit ledsen har han ibland gått fram och lagt sig vid personens fötter. Det kan vara befriande med ordlösa handlingar. Men det kan även vara skönt att komma ut, om jag haft en serie samtal med någon person. Då har man ett syfte tillsammans, promenaden med Mio blir något man gör.

Kan Mio följa med överallt?

– Mio är med mig på hembesök, hos privatpersoner, på sjukhus, äldreboenden – men jag tar inte alltid med honom, jag kollar läget

först. Ibland har folk hört om honom och efterfrågar honom. Alla gillar inte hundar, men Mio har varit med och botat hundrädsla.

Vad kan Mio lära oss?

– Han gör inte skillnad på någon människa. Han har inget filter och det känner ju människor. Mio kan gå fram till någon som luktar illa på en parkbänk, och vara glad över att träffa personen. För honom spelar det ingen roll. En hund kan inte kritisera.

Vad händer nu?

– I höst ska Mio gå utbildning hos Svenska terapihundskolan. Han klarade lämplighetstestet i våras, och i augusti börjar utbildningen till tjänstehundsteam för både husse och hund.

SARAFROM/ KYRKANSTIDNING

Juni 2017