Ordning & reda i hemmet

TREND OCH STIL

ORDNING&iREDA hemmet 0 2en0 kla tips

SMÅ ÄNDRINGAR

stor effekt

ORDNING&REDA i hemmet

Få ordning I ALLA RUM

Mer

tid&

energi till annat

.se

bokasin.se

Skapa harmoni Geralin Thomas

SE_Ordning och reda i hemmet_omslag_190x246.indd 1

15.08.2018 12.37 18.09.2018 09:44

Ordning & reda i hemmet 2018 © Orage Forlag

Svensk redaktion Ansvarig utgivare: Rebecca Englund Redaktör: Sofia Lindén Grafiker: Sindre Grading Översättning: Paula Lindström

2018 © Orage AS äger alla rättigheter till innehållet i denna bok. Det är inte tillåtet att reproducera eller kopiera innehållet. Det är inte tillåtet att lägga ut hela, eller delar av, boken på internet eller att på annat sätt reproducera innehållet elektroniskt. Tillstånd kan endast ges via redaktionen på Orage AS.

Utgiven av Orage AS Jarlsøveien 50 3124 Tønsberg, Norge +47 47 46 60 00 post@orage.no www.orage.no

Tryckeri Tryckt i Lettland av Artko AS Alla Orages produkter trycks av Svanenmärkta tryckerier.

Originaltitel: 200 Tips and Techniques for Decluttering your Home Copyright © 2015 Quarto plc www.quartoknows.com

SE_Ordning och redahjem_2018_BC.indd i hemmet_omslag_190x246.indd 2 SG_Omslag_Ryddig 2

18.09.2018 09:44

ORDNING&iREDA hemmet

FÃ¥_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 1

07.08.2018 14.02

FF_D

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 2

07.08.2018 14.02

Geralin Thomas

ORDNING&iREDA hemmet FF_Decluttering_FM.indd 3

FÃ¥_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 3

2015-06-03 5:43 PM

07.08.2018 14.02

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 4

07.08.2018 14.02

In­ne­håll Väl­ kom­ men 8

Om boken 10

01 Bara skräp, över­allt

12

Varför samlar vi på skräp 14 För­ de­ la­ rna med att städa 18 Per­ son­ lig­ hets­ typer 20 De första stegen 22

02 Ore­da i hemmet

28 Hallen

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 5

26

34

Var­dags­rummet

42 Köket

07.08.2018 14.02

52

88

Bad­rummet

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 6

60

Mat­bordet

Tvätt­stu­gan

92

100

66

Barn­rummet

108

Hem­ma­kon­toret Ga­ra­ge, bod och käl­la­re La­kan, hand­dukar och dukar

07.08.2018 14.02

03 Digital ore­da

120

E-post og do­ku­ment 122 Di­gi­tala bilder 124 Digital städ­ning 126

04 Ore­da i ka­len­dern Prio­ri­tering Lär dig säga nej Skapa ru­tiner Fa­mil­je­mö­ten Fa­milje­ka­len­dern Ad­mi­nist­ra­tions­sta­tionen Sluta för­hala

74

82

Sov­rummet

Gar­de­roben

112

116

Hob­by­rummet

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 7

05 Un­der­håll Håll dig mo­ti­verad Skapa nya vanor Små upp­gifter Hela fa­miljen i ar­be­te Så han­terar du åter­fall Gör check­lis­tor

128 130 132 134 136 138 140 142

144 146 148 150 152 154 156

Res­väs­kan

07.08.2018 14.03

8

”

”

I ka­rak­tär, upp­fö­ran­de och stil är en­kel­het den ul­ti­mata skill­naden Henry Wadsworth Longfellow

Väl­kom­men

I

n­gen­ting gör mig lyck­ligare än om du ber mig att skapa ord­ning bland dina kom­plexa, kao­tiska och oor­ga­ni­se­rade saker – från ka­len­dern och sam­lar­ob­jekt till gar­de­roben och vandrande tankar. Ge­nom mitt hemorganisationsföretag som jag startade 2002 har jag hjälpt kunder runt om i världen att skapa en livs­stil som speglar den de är trots alla saker de har. Vissa be­höver hjälp för att för­vandla ett kao­tiskt hem till en lugn till­flykts­ort. Andra vill gå från trå­kiga till ro­liga städ­me­toder och att hitta saker på un­der en mi­nut. Andra vill bara leva lättare och bli stolta och glada var­je gång de kommer in ge­nom dörren hem­ma. Att få ord­ning och reda hem­ma hjälper män­ni­skor att leva ett häl­so­sammare, lyck­ligare och mer pro­duk­tivt liv.

JAG, AV ALLA, BORDE VETA DET Jag har älskat att städa och or­ga­ni­sera hela mitt liv! När jag var li­ten var min Bar­bie­doc­ka in­gen par­ty­tjej. Hon festade hem­ma­vid ge­nom att or­ga­ni­sera sin egen kom­bi­nerade hus­ vagn och dröm­hus i lugn och ro hem­ma. Jag om­or­ga­ni­serade

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 8

fest­klän­ningarna, hand­väs­korna och hennes lil­la men avundsvärda sko­sam­ling. Spola fram till 1990-talet när jag, som en ny­bli­ven mam­ma till två poj­kar födda med 14 må­naders mel­lan­rum, var tvungen att vara väl­or­ga­ni­se­rad för att över­leva. Vänner och be­kanta sa att mina sys­tem och me­toder för att hålla det städat var stor in­spi­ra­ti­on och hjälp.

De ville lära sig mer om hur de kun­de rensa ga­ra­get, få ord­ ning på papper och av­tal. Un­der åren har jag delat med mig av mina hem­lig­heter ge­nom min blogg, i böcker och på tv.

DAGS FÖR EN RIK­TIG BE­K ÄN­NEL­SE Lik­som mina kunder händer det att jag ock­så skjuter upp saker när jag be­höver koppla av. Mit favorittidsfördriv är so­ci­ala me­di­er som Instagram, Pinterest, Face­book, Twit­ter och LinkedIn. Och jag upp­lever ofta att jag lär mig nå­got när jag slappnar av.

Väl­kom­men in i min värld och kom igång med din städ­ning nu! Be­sök gär­na min hem­si­da: www.metropolitanorganizing.com.

07.08.2018 14.03

9

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 9

07.08.2018 14.03

10

Om den här boken

P

å senare tid har realityprogram på tv om ext­re­ma sam­la­re ökat med­ve­ten­heten om att omge sig med ­för många saker. Där­för är rens­ning och or­ga­ni­se­r­ ing po­pu­lära äm­nen just nu. Du är cool om du köper upp­le­vel­ser istäl­let för ma­te­ri­ella presen­ter.

Rese- och ho­tell­bran­schen upp­lever ökad ef­ter­frå­gan från per­soner som är trötta på att köpa ”skräp” till sina re­dan trånga hem och som har rensat ka­len­dern för att ha tid till fler ro­liga saker. Folk spen­derar fort­fa­ran­de pengar, men

istäl­let för att köpa saker väljer de te­a­ter­bil­jetter, spa­be­ hand­l­ingar och ut­flykter till lek­land. Män­ni­skor vill lära sig att leva bil­ligare, mer mi­ni­ma­lis­tiskt och att stressa mind­re.

Att städa upp och varva ner är det nya po­pu­lära ut­trycket just nu. Städ­ning är som en sport, och alla oav­sett ål­der, in­komst och kön, är väl­kom­na att över­vinna rö­ran.

I den här boken hittar du de all­ra bästa idéerna för städ­ ning och or­ga­ni­se­ring som jag har samlat i många år fram­ för och bak­om ka­me­ran. Mitt mål är att ändra ditt hem

01

BARA SKRÄP, ÖVER­ALLT Sid 12–25

Att börja rensa kan kännas över­väl­di­gan­de.

Det­ta ka­pi­tel lägger grunden för den­na bok: skräpets vad, var, var­för, när och hur.

02

ORE­DA I HEMMET Sid 26–119

Det här ka­pi­tlet guidar dig ge­nom en to­tal rens­ning av hemmet, rum för rum.

In­for­ma­tionen pre­sen­teras i över­kom­liga ka­pi­tel så du be­höver ald­rig känna dig över­väl­digad.

Fina fo­to­gra­fier ana­ly­seras.

Mass­vis med tips och goda råd.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 10

07.08.2018 14.03

Om

från kaotiskt till my­sigt. Livet är bättre när vi lever i ett ordnat hem som passar vår egen livs­stil och per­son­lig­het.

Ett hem som är bra att vara i ger oss sin­nes­ro. Och tänk så skönt att få ovän­tat be­sök utan att be­höva ”få pa­nik” var­je gång det ringer på dörren.

I var­je ka­pi­tel hittar du goda råd för att hjälpa dig att be­stämma vad du kan leva med och vad du kan leva utan.

Ge­nom att bara be­hålla de saker och ak­ti­vi­teter som är vik­ tiga för dig skapar du ett hem som inte bara ser till­ta­lan­de

11

den här boken

ut, men som ock­så känns gäst­vän­ligt och be­k vämt. Pro­ cessen att få det snyggt blir myc­ket trev­ligare när det upp­ fattas som ett till­fäl­le att släppa saker och visa re­spekt för vem du är idag, var du har varit och var du vill vara.

I den­na bok av­slö­jar städ­ex­perterna alla sina pro­fes­sio­ nella hem­lig­heter. Säg adjö till stöket en gång för alla och lär dig att städa som ett proffs du ock­så!

03

DI­GI­TALT KAOS Sid 120–127

Det här ka­pi­tlet handlar om hur vi kan or­ga­ni­sera våra di­gi­tala liv och hantera da­tor­kaos.

Egna il­lust­ra­tioner för­klarar be­greppen

04

KALENDERRÖRA Sid 128–143

Att vara väl­or­ga­ni­se­rad och leva en­kelt handlar inte bara om att ha fär­re saker. Det handlar ock­så om att få mer tid. Det här ka­pi­tlet handlar om re­gel­bun­dna sche­ma­ pro­blem och ger dig stra­te­gier.

05

UN­DER­HÅLL Sid 144–157

Att få ordning är en sak. Att behålla det så är något annat. I det här kapitlet beskrivs hur du underhåller hemmet efter en rensning.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 11

07.08.2018 14.03

EN ENDA RÖRA, ÖVER­ALLT

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 12

07.08.2018 14.03

01

In­nan du kan börja en rens­ning är det lämp­ligt att över­väga var­för du be­höver städa upp. Var­ifrån kommer rö­ran och hur kommer du att på­verkas ge­nom att släppa den? I det här ka­pi­tlet lär du dig att hantera nå­got som kan kännas som en över­väl­di­gan­de upp­gift och vad du bör göra för att över­vinna rö­ran.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 13

07.08.2018 14.03

C l u t ­t e r , C l u t ­t e r E v ­e r y ­w h e r e

14

Varför samlar vi på skräp?

S

aker kommer i många former och färger, och de finns över­allt. Men har du nå­gon­sin stannat upp och tänkt var­för vi har så många saker? De flesta av oss, även de som lever enkla liv, gillar att köpa och äga saker: hus, bilar, sou­ve­nirer, kläder, mö­bler, smyc­ken el­ler sam­lingar av tall­rikar, fri­mär­ken el­ler porslinsdockor.  Nytta Vissa saker gör det möj­ ligt för oss att ut­föra en upp­gift mer ef­fek­tivt, och våra hem är fulla av verk­t yg. Till ex­em­pel hjälper snö­skyf­feln oss att skotta snö från upp­ farten, vil­ket i sin tur ger oss kon­troll över om­giv­ningen. Vi känner att vi har makt över nå­got vi verk­li­gen inte kon­­ troller­ar, näm­li­gen vä­dret. Så det är nyt­tigt att ha en snö­ skyf­fel och det ger oss en käns­la av kon­troll.  Iden­ti­tet Någ­ ra av våra saker hjälper oss att iden­ti­fiera vilka vi är. T-shirts med lo­go­t yper in­di­kerar ome­del­bart vil­ ka mär­ken vi gillar, vilka grupper vi till­hör, el­ler vilka frå­gor vi stöder. Ge­nom att äga vissa saker sig­na­lerar vi nå­got om vår per­son­lig­het och för­må­ga. Om mannen i huset bred­vid har den bästa och den senaste tek­nik­prylen kan jag anta att han har koll på tek­nik och att sakerna på nå­got sätt be­rikar hans liv. Han är för­mod­li­gen en per­son som kan hjälpa mig att åter­ställa mitt lö­sen­ord på min rou­ter. Hans iden­ti­tet blir tyd­ligare för oss efter­som han äger de här sakerna, pre­cis som att när vi be­söker ett hem för första gången och märker att bok­hyl­lorna är fulla av bio­gra­fier om ame­ri­kans­ka pre­si­denter. Då an­tar vi att äga­ren är in­tres­se­rad av ame­ri­kansk hi­sto­ria el­ler po­li­tik. Böckerna

hjälper per­sonen att be­hålla sin iden­ti­tet och sitt eget för­ flu­tna, efter­som han har samlat på des­sa böcker och läst dem i många år.  Trygg­ het och kom­fort Vissa av våra saker ger oss en käns­la av sä­ker­het. Pre­cis som ett barn njuter av en snuttefilt för att lugna sig, fyller vi våra hem med lugnande saker – saker som gör att vi trivs. Vi kan välja en mö­bel framför en an­nan efter­som det är sam­met och när vi sitter ner sjunker vi ner i en my­sig ko­kong. Även det icke-ma­te­ri­ ella, som en spe­ci­ell lukt el­ler smak, har för­må­gan att ta oss till­ba­ka i tiden till ett här­ligt min­ne som får oss att känna oss trygga och lugna.

DINA KÄNS­LOR FÖR SAKER Saker som män­ni­skor köper el­ler för­värvar – pas­sivt el­ler av­sikt­ligt – väcker olika käns­lor be­ro­en­de på per­son­lig­hets­ typ. Krea­tiva män­ni­skor hävdar ofta att nyc­keln till att hålla ener­gin på topp är att ha red­skapen fram­me. Bu­ketter med tyg­blom­mor el­ler ett ka­lej­do­skop med färg­starka möns­ter kan in­spi­rera dem. De fö­re­drar att ha saker stående fram­me för in­spi­ra­tionens skull och när de inte kan se sina saker glömmer de att de är där.

Andra är mest pro­duk­tiva med en tom tav­la. De är ”ny­start”-typer som börjar och slutar sina dagar ge­nom att rensa allt från skriv­bordet el­ler ordna saker i raka lin­jer. De går ef­ter sy­stemet ”var sak har sin plats” och älskar check­ lis­tor. De litar på be­prö­vade me­toder i mot­sats till det stän­ diga be­hovet av för­ny­el­se. Oav­sett vil­ken per­son­lig­het du är har du all­tid ett sys­tem för att hålla ord­ning på saker

FATTA BE­SLUT

In­nan du kan få ord­ning och reda i livet och hem­ ma måste du be­stämma vil­ka saker du inte kan vara utan och vil­ka du kan göra dig av med.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 14

07.08.2018 14.03

15

…… jegjag har ting, har saker, alltså ersåjeg! allt­ är jag!

?

Kommer jag känna mig osä­ker?

och som ger dig en iden­ti­tet och käns­la av trygg­het och kom­fort. Men in­nan du gör det måste du för­stå skill­naden mel­lan des­sa saker och rö­ran.

VAD ÄR SKRÄP? Många tycker att det är svårt att be­skriva skräp. Vi känner igen det när vi ser det och vi kan näs­tan all­tid ge kon­kreta ex­em­pel, men att de­fi­niera det är kom­pli­ce­rat. Jag gillar att be­skriva skräpet med hjälp av de här kategorierna. Saker som in­går i des­sa kategorier kan be­skrivas som skräp:  Oan­vänt Gam­la dis­ketter.  Oöns­kat Den långa Neptunfiguren i ke­ ra­mik som mos­ter Gun­da målade på ke­ra­mik­kursen.  Oäls­kat Dus­ sin­tals pen­nor gömda i lå­dorna, en gam­mal brudtärneklänning, gra­tis shop­ping­väs­ka.  Obeslutat Brev från väl­gö­ren­hets­or­ga­ni­s a­tioner, in­bjud­ ningar.  Ofär­digt Ett startat hob­ by­pro­jekt, en skjor­ta som väntar på att få en knapp isydd.

… mina saker ger mig styrka …

Mina saker gör mig lyck­lig …

När du vär­derar dina saker en­ligt okategorierna börjar du se vad som är bra att ha och vad som är onö­digt.

VAR KOMMER SKRÄPET IFRÅN?

Borde jag göra mig av med allt och få en ny­start?

Skräpet kommer in i våra liv på många sätt och i många former. Det ty­piska är att vi köper det.  Det var en bra af­ fär Fak­tum är att det är lättare än nå­gon­ sin att skaffa saker. Alla städer har an­tin­gen en outlet el­ler en 10-kronorsbutik. Vi köper saker vi inte be­höver efter­som det verkar vara ett fynd. När bu­tikerna inte är öppna kan vi handla on­li­ne 24 tim­mar om dygnet sju dagar i vec­kan. Och vi be­höver inte kon­tan­ter! Att an­vända kre­dit­kort för att köpa saker på nätet tar bort den ne­ga­tiva käns­lan av att ”spen­dera” och för­stärker istäl­let den po­si­tiva käns­lan av att ”ta emot”.

Som en ex­tra mo­ti­va­ti­on er­bjuder många webb­platser gra­tis frakt och gör det myc­ket svårare för oss att kon­trol­lera im­pulserna.  Den var bra att ha en gång När du köpte det där löp­ bandet hade du de­fi­ni­tivt planer på att an­vända det var­je dag.

Nu står det och samlar damm och har högar av kläder och böcker på sig. Du tror för­mod­li­gen – fel­ak­tigt – att du kommer an­vända det igen.  Det var en gåva Vi ärver ofta saker av väl­me­nan­de släk­ tingar som an­tar att vi är glada att ha ett mat­bord som är ”för stort för vårt hus” el­ler en ful vas efter­som den ”måste stanna

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 15

Vem är jag?

07.08.2018 14.03

r o t, r o t o v e r a l t

16

ÄR DET SKRÄP?

AN­VÄNDER DU DET?

JA

NEJ

VILL DU HA DET?

JA

NEJ

TYCKER DU OM DET?

NEJ

JA

VET DU VAD DU SKA HA DET TILL? JA

NEJ

VILL DU GÖRA DEN FÄR­DIG NÅGON GÅNG?

NEJ

JA

DET FINNS HJÄLP ATT FÅ

Tipsen i den här boken kan hjälpa dig att komma över saker som hindrar dig från att rensa.

i fa­miljen”. Vi an­ser att det är ovän­ligt el­ler otå­ligt att tacka nej, så i vårt hem blir det en oöns­kad och ful sak, men den stannar kvar.  Det var gra­ tis Kon­fe­renser och se­mi­na­ri­er är ut­märkta ställen att skaffa sig skräp på. Vem kan mot­stå gra­tis solskyddskräm, en vat­ten­flas­ka el­ler en pen­na? Kasta på någ­ra vi­sit­kort och färg­glada bro­schyrer och du har re­ceptet på ett rö­rigt skriv­bord.

Kos­me­ti­ka fö­re­tag för­ser oss med mas­sor av skräp, sär­ skilt före mors dag och jul. Vissa mär­ken er­bjuder en pre­ sent när du handlar, till ex­em­pel en li­ten necessär med saker som de flesta kvin­nor inte kommer att an­vända.

Dessa saker blir snabbt bad­rums­skräp.

Bara för att nå­got är gra­tis be­t yder det inte att vi kommer att an­vända det. Hur som helst, när du er­bjuds nå­got gra­tis kan det vara svårt att säga nej.  Jag fick det skickat till mig så det kan vara bra att ha Skräp be­höver inte vara fy­siskt. Dagens moderna livs­stil kräver att vi han­terar oframkallade bilder, oänd­liga e-post­slingor, do­ku­ment som du måste skriva ut och en strid ström av text­ med­de­lan­den som på­minner oss om att den ga­lna rean bara är tre kvarter bort och att bil­verk­staden, fri­sören och tand­lä­ ka­ren väntar på oss.

Vi sparar e-post, da­ta­pro­gram som vi an­vänder en gång och ald­rig mer, och mas­sor av filer vi är rädda för att ta bort. Om vi an­vänder kategorierna från förra sidan i vårt di­gi­tala liv ser vi ex­akt hur myc­ket skräp den är på da­torn.

Men vi bär inte hela skulden för den­na typ av kaos, mark­ nads­fö­ra­rna har gjort sina läxor. På upp­drag av olika fö­re­ tag samlar de in­for­ma­ti­on om våra pre­fe­renser så att fö­re­ tag kan skicka med­de­lan­den som fö­re­slår att de hjälper oss att spara pengar el­ler få oss att må bättre. Vad de verk­li­ gen vill ha är att få oss att spen­dera mer pengar på sina pro­dukter.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 16

INTE SKRÄP

JAG KAN INTE GÖRA MIG AV MED DET EFTER­SOM …

Vi har re­dan upp­täckt att saker från olika käl­lor samlas i hemmet. Men när vi inte an­vänder dem, önskar dem el­ler gillar dem – var­för be­håller vi dem?  Jag har skuld­ käns­lor Alla som har slösat bort pengar på nå­got de inte har an­vänt så myc­ket som de trodde att de borde – till ex­em­pel juice­ma­skinen som är för job­big att diska – får dåligt samvete för att ha spen­derat så myc­ket pengar. Skuld­käns­lorna hindrar dig att ge bort saken och då blir den till skräp.  Jag känner mig skyl­ dig Sparar du en pre­sent från en bra vän för att inte göra hen illa? Kan­ske har du ärvt en sak från en fa­mil­je­med­lem och sparat den för att ge den vidare till dina barn, som för­mod­li­gen inte hel­ler vill ha den.  Jag kommer att an­ vända den en dag Om du har ett näs­tan oan­vänt löp­band som samlar damm och tror att du kommer an­vända det så små­ning­om är du kanske överdrivet hopp­full. Om du sparar på små storlekar (kläder du kun­de ha för tio år se­dan) är du för op­ti­mis­tisk om att de kommer att passa igen. Men san­ningen är att om den stor­leken passar igen kommer du nog vilja köpa nya kläder.  Jag får kan­ ske an­vänd­ning för det en dag Att tro att vi nå­gon­sin kommer att be­höva papper för att be­visa nå­gon­ting – kvit­ton, för­säk­rings­papper, skatte­sal­don – gör att vi sparar på alla typer av papper, ”just in case”.

NÄR DU VET ATT DET ÄR SKRÄP Den­na typ av skräp kommer krypande. Från bör­jan tror vi att vi kommer att an­vända de saker vi håller fast vid. Kan­ ske kommer de att för­hindra ut­gifter el­ler bli an­vänd­bara i fram­tiden. Men när du änt­li­gen in­ser att du verk­li­gen inte be­höver dem, inte an­vänder dem, inte tycker om dem el­ler inte vet vad du ska göra med dem, över­väg en rens­ning.

Tro­ligt­vis kommer det att få en po­si­tiv ef­fekt på hela ditt liv.

07.08.2018 14.03

17

s k r ä p e t s p s y ­k o ­l o ­g i

JAG HAR SKULD ­KÄNS­LOR

JA

YES

JA

VAR­FÖR BE­HÅLLA DET?

GE BORT EL­LER KASTA

DEN HÄR BOKEN KAN HJÄLPA DIG

DET ÄR SKRÄP

NEJ

JAG KÄNNER MIG TVUNGEN

NEJ

JAG KOMMER KAN­SKE ATT AN­VÄNDA DET EN DAG

JA

NEJ

JAG KOMMER KAN­SKE BE­HÖVA DET NÅ­GON DAG

NEJ

Ef­fekter av skräp Ett oor­ga­ni­se­rat hem har en ne­ga­tiv in­ver­kan på alla as­pekter av människors väl­be­fin­nan­de, från fy­sisk och psy­kisk hälsa till ekonomin.

FY­SISKA EF­FEKTER AV SKRÄP Oor­ga­ni­se­rade och fyllda rum ökar san­no­lik­heten för att de som bor där ut­veck­lar al­ler­gier mot damm och mö­gel. Rö­riga bo­städer är ock­så ett pa­ra­dis för mik­ rober och bak­te­rier, och risken för brand och ska­dor ökar när saker samlas på hög och staplas i trap­por el­ler i när­heten av eld­staden, ka­minen el­ler andra vär­me­ käl­lor. Att inte kun­na göra sig av med saker skapar ock­ så onö­diga var­dag­liga hin­ der: du är på väg till trä­ ningen, men ”jag kan inte hitta skorna”! Eller på väg till en arbets­in­ter ­vju, men ”var är mina nyc­klar?”

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 17

KÄNS­LO­MÄS­SIGA EF­FEKTER AV SKRÄP Brist på or­ga­ni­sa­tion leder till stress och ner­vo­si­tet.

Hemmet, som egent­li­gen borde vara en lugn och av­kopplande plats, är för trångt och utom kon­troll. De som har myc­ket skräp släpper ofta på el­ler slutar helt med städ­ningen – allt blir för över­väl­di­gan­de och de vet helt en­kelt inte var el­ler hur de ska börja. Ett oor­ga­ni­se­rat hem kan till och med för­ hindra folk från att bjuda in vänner, fa­milj och gran­nar att be­söka, el­ler ännu vär­re, inte låta hant­ver­ka­re gå in efter­som de är för generade.

EKO­NO­MISKA EF­FEKTER AV SKÄP Att ha det rö­rigt kan bli dyrt.

Pap­pers­ar­be­te el­ler brist på så­dant är van­ligt: för­fal­lna räk­ningar, oöpp­nade brev och glömda rest­skatter kan ligga på ett bord i hallen el­ler köket i flera må­nader.

Att missa för­fal­lo­dagar leder till av­gifter och in­kas­so­krav.

Nå­got så van­ligt som ett rö­rigt kyl­skåp kan kosta äga­ ren tu­sen­tals kro­nor om året, efter­som den oätna maten, ut­gång­en mat och ruttna grön­saker måste kastas bort.

Att ha mer saker än ut­r ym­me kan snabbt bli dyrt när du måste hyra lag­rings­ ut­r ym­me – ut­gifterna tickar iväg. Me­del­priset för ett la­ger är 1 000 kr per månad.

Där­för är det vik­tigt att se till att de till­gångar som har en plats i hemmet är värda att be­hålla. Ta reda på hur myc­ ket det skulle kosta att köpa nya saker istäl­let för att spara dem.

Mini­la­ger är un­der­bart som till­fäl­liga lös­ningar – till ex­em­pel om du re­no­verar och måste ha ut allt ur huset un­der två vec­kor el­ler för en stu­dent som be­höver för ­vara mö­blerna un­der en som­mar – men att hyra i många år är inte en bra in­ves­te­ring.

07.08.2018 14.03

18

För­de­la­rna med att rensa och röja

K

änner du dig lugn, trygg och av­slapp­ nad i ditt hem? Skulle du önska att du hade mer tid och pengar? Ore­da och skräp på­verkar både ditt bank­ kon­to, din käns­la av lycka och din hälsa. Men när du gör det till en vana att slänga oöns­kade och onö­diga saker kommer din plån­bok att bli tjockare. Du har ock­så mer tid att njuta av livet och du kommer att älska ditt nya hem.

VISUALISERA ETT VÄLORGANISERAT HEM

Se framför dig att du hittar det du letar efter i skåpet (under), eller du kan duka matbordet utan att först behöva röja plats (motsatta sidan).

att känna li­ka­dant. Istäl­let kommer ett väl­ orga­ni­se­rat hem och en snygg livs­stil att få dig att känna dig nöjd, lugn och kon­trol­lerad.

TA KON­TROLLEN Den största för­delen med att rensa och or­ga­ ni­sera är att det ger dig kon­troll över ditt hem och din var­dag. Låt oss börja med gar­de­ roben. Var­je dag tittar mil­jon­tals män­ni­skor i sina full­prop­pade skåp och tänker: ”Jag har

ORE­DA PÅ­VERKAR KÄNS­LORNA Låt oss börja med hur rö­ran i ditt hem, da­torn el­ler ka­len­dern på­verkar dig per­son­li­gen och de ne­ga­tiva käns­lor du upp­lever som en följd av att du inte håller ord­ning.  Ir­r i­t a­ti­on Är du ofta ir­ ri­terad el­ler arg för att du inte har ett fun­gerande sys­tem så att du kan koppla av och njuta av en mor­gon på sof­fan med en bok?  Skam Har du ”ringklockeångest” och vill gömma dig var­je gång nå­gon ringer på dörren? Skäms du var­je gång du frågar en vän att skicka ett do­ku­ment igen efter­som du inte hittar det på din da­tor? Eller generar det dig att du all­tid är sen till mö­ten el­ler ännu vär­re, inte dyker upp?  Skuld Glömmer du tiderna för matcher, skol­av­slut­ningen och mid­dagar? Blev du led­ sen när du glömde din sons fö­re­ställ­ning el­ler din kom­pis födelsedag?  Frust­ra­tion Är du stän­ digt fru­stre­rad för att du inte kan göra vissa saker efter­som de saker du be­höver har för­s vunnit?  Ut­matt­ning Känns det som att du får mer och mer att hålla reda på för var­je dag som går? Mer tvätt, fler ak ­ti­vi­teter, mer pap­pers­­­ arbe­te och fler sam­tal att ringa, utan någ­ra för­bätt­ringar i sik ­te?

Oav­sett var ore­dan be­finner sig är rens­ning en pro­cess som alla kan klara av. Följer du råden i den här boken kommer du inte läng­re

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 18

15.08.2018 12.56

19

Många för­delar Ta en mi­nut el­ler två och fö­re­ställ dig alla andra för­delar som du kommer få om du har ord­ning och reda.

Stolt­het Bjud in gäster i ditt hem utan att känna oro och njut av att vara värd.

in­get att ha på mig”. Väl­or­ga­ni­se­rade män­ni­ skor har myc­ket att ha på sig. Skulle det inte vara otro­ligt befriande, både käns­lo­mäs­sigt och eko­no­miskt, att ta kon­troll över rö­ran och nå en punkt där allt i din gar­de­rob passar, känns och ser bra ut och visar vem du är?

En rens­ning in­ne­bär att du befriar dig från onö­diga saker, vil­ket i sin tur in­ne­bär att du all­tid hittar vad du be­höver. För­ut­om att dämpa frust­ra­tion sparar du ock­s å tid när du en­kelt hittar saker utan att titta i lå­dan un­der sängen el­ler i skåpet i käl­la­ren.

Du kan ock­s å ta kon­troll över tiden ge­nom att avboka mö­ten i ka­len­dern. Pre­cis som att rensa i hyl­lor, skåp och på skriv­bordet ger ut­r ym­me i ditt hem ger en rens­ning i din ka­len­der dig vär­de­full tid att an­vända som du vill och kon­troll över din egen tid.

EKO­NO­MISKA FÖR­DELAR MED EN TILLVARO UTAN ORE­DA Po­ängen med rens­ningen är att bli av med det du inte be­höver, vill ha el­ler tycker om. På så sätt be­gränsar du dina till­hö­rig­heter till en han­ter­bar mängd och or­ga­ni­serar dem på ett sätt som gör att du lätt hittar det du vill ha.

Den första eko­no­miska för­delen som du kommer att märka när du gör det här är att du inte slösar bort pengar på dubbletter. När du be­höver nå­got i en oor­ga­ni­se­rad mil­jö, men inte kan hitta det (du vet att du har det, men var?) så köper du en till, en till och en till. En dag be­stämmer du dig för att få ord­ ning och plöts­ligt hittar du sex saxar och nio par läs­glas­ögon.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 19

Att ha ord­ning på dina papper är en för­del för ekonomin efter­som det sä­ker­ställer att du inte får be­tal­nings­på­min­nel­ser, tappar bort räk­ningar el­ler glömmer förfallodagar.

Dessutom kan du pla­nera när du får ett bra pris, med tåg el­ler flyg till ex­em­pel. När din ka­len­der är or­ga­ni­se­rad kommer du att upp­ täcka att du sparar pengar – och tid – på van­ liga shop­ping­re­sor. Att handla utan en de­tal­ je­r­ad lista, glömma saker el­ler köpa fel­ak­tiga saker är slö­se­ri med tid och pengar. Ge­nom att or­ga­ni­sera din tid med hjälp av vec­ko­ planer vet du ex­akt vad du ska köpa, när och var, då blir det inga dubbletter el­ler att du får brått­om där­ifrån för att du kommer på att du lovat att göra en fö­del­se­dags­tår­ta till din pappa.

Att hålla rö­ran i schack kan ock­s å in­ne­bära att hushållsekonomin blir bättre. När ditt gam­la jag upp­täckte att de skor du köpte on­li­ne var för små la du kan­ske till ex­em­pel bara sko­lå­dan bland dina andra oav­slu­tade ”pro­jekt”. Högen av ”pro­jekt” ökas på av alla i fa­miljen och skorna glöms bort. Var­je dag de ligger där är en dag utan att få pengarna till­ ba­ka och i värsta fall kan­ske de ald­rig blir re­tur­nerade. Ditt or­ga­ni­se­rade jag har där­ emot inte en mas­s a ”pro­jekt” så dina skor glöms inte bort och du har kon­trol­lerat ka­len­ dern el­ler lagt till det på din att göra-lista och på så sätt vet du när du ska ta dem med dig för att lämna in dem på posten.

Av­slapp­ning Lev en­ligt den­na enkla ek­va­tion: in­gen ore­da = in­gen stress. Ju mer du säger nej till shop­ping, des­to mer tid får du till att göra vad du vill.

Hälsa Att be­stämma sig för att leva ett mind­re kom­pli­ce­rat Iiv leder ofta till att man får mer pengar, mer le­dig tid och att man tar bättre hand om sig själv.

Bli ett fö­re­dö­me Du blir en fö­re­bild för dem om­kring dig, in­klu­si­ve de små barnen som du tror inte för­står. Var en fö­rebild och låt dina barn lära av dig.

Sä­ker­het Rör dig fritt i ditt hem med lättare tillgång till trap­por, kor­ ridorer och dörrar.

07.08.2018 14.03

20

Per­son­lig­hets­typer

A

lla har en unik stil när det gäller han­ter­ing av vissa ägo­delar el­ler skräp. Vissa kämpar med för myc­ket kläder (de gillar att shoppa och tycks all­ tid hitta bra er­bju­dan­den) me­dan andra samlar på sig saker till sina hobbyer: tek­nik­prylar, hant­ verk och böcker. Och så har vi de som inte kan göra sig av med saker som har ett af­fek­tions­vär­de: ärvda fö­re­mål, fa­milje­bilder el­ler alla saker barnen nå­gon­sin gjort.

Sakers af­fek­tions­vär­de har mer att göra med per­son­lig­het, in­tres­sen och hob­byer än vad de flesta tror. De saker vi om­ger oss med åter­speglar våra per­son­liga pre­fe­renser och pri­ori­te­ringar – både bra och då­liga.

Per­son­lig­hets­quiz Den­na quiz hjälper dig att iden­ti­fiera vil­ken typ av saker du samlar på och var­för. Det kommer att visa dig vil­ka om­rå­den i ditt hem som tro­li­gen kommer att be­höva mest upp­märk­ sam­het och hur man ska närma sig dina spe­ci­fika or­ga­ni­sa­ to­riska ut­ma­ningar.

”OUT OF SIGHT, OUT OF MIND”-TYPEN

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 20

1 Vad tycker du bäst om att handla?

A Grab and go-shop­pa­ren: du går bara i af­fären och plockar det du be­höver. Du är ex­pert på ef­fek­tiv shop­ping och är bara inne i bu­tiken i max en kvart.

B Extremläsaren: Din ”att-läsa-hög” är näs­tan lika full som bok­hyl­lorna. Du bara måste gå in i bok­han­deln, köpa en kaffe och skaffa nå­got nytt att läsa.

C Tek­nik­gu­run: Du är först med det senaste och skulle stå i kö långt ut på trot­to­aren för att få tag i den senaste te­lefonen.

D Shoppingmotståndaren: Du gillar inte folk­ mas­sor, av­skyr shop­ping­gal­le­rior och fö­re­drar att handla allt on­li­ne.

E REA-drott­ningen: In­gen kan nosa upp reaer­bju­dan­den som du. La­ger­för­sälj­ning och bil­ lig­a ­bu­tiker är dina fa­vo­riter. Du älskar ra­batt­ kort.

2 Vil­ken typ av saker kan du inte göra dig av med?

A ”Jag kommer få an­vänd­ning av den nå­gon gång” -saker.

B Gam­la böcker, nya böcker, böcker du ald­rig kommer att läsa (älska mig, älska mina böcker).

C Kablar, led­ningar och alla elek­triska prylar (hal­lå, det funkar fort­fa­ran­de).

D Saker med af­fek­tions­vär­de och fa­milje­bilder (till och med de fula).

E Ra­batt­kort, re­klam­bro­schyrer och pap­pers­ högar (jag kan gå ige­nom dem senare).

DEN IHÄR­DIGA SAM­L A­REN

07.08.2018 14.03

P e r ­s o n ­l i g ­h e t s ­t y p e r

3 Vil­ka är de rö­rigaste platserna i ditt hem?

A Hör­nor, lå­dor och skåp.

B Hyl­lor, bok­hyl­lor och natt­duks­ bord.

C Skriv­bords­lå­dor, köks­lå­dor og nattduksbordslådor.

D Väggar, gäst­rum och bodar.

E Köket, kon­toret och ga­ra­get.

4 Vad hindrar dig från att rensa?

A ”Jag har vik­tigare saker att göra.”

B ”Jag har planer på att an­vända det.”

C ”Jag tror att jag kan sälja det.”

D ”Jag kan inte göra mig av med våra fa­milje­min­nen.”

E ”Jag har inte tid.”

5 Vil­ket av följande be­skriver ditt hem bäst?

A Hemmet är mes­ta­dels väl­or­ga­ni­ se­rat, men rö­ran lurar bak­om var­je skåpdörr.

B Du gör högar. Ho­ri­son­tella ytor är en mag­net för skräp.

C Du gör alla lå­dor till ”skräp­lå­dor”.

D Du gör plats till alla bilder och konst­pro­jekt på väggarna.

E Du kommer inte ihåg när du fick plats med bilen i ga­ra­get sist.

TEK­NIK­NÖRDEN

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 21

KOLLA SVAREN! Chansen att du har ringat sam­ma svar mer än en gång är gans­ka stor. Så här ten­derar din per­son­lig­hets­typ att samla på sig skräp: Flest A: ”Out of sight, out of mind”-typen Dina gäster kan inte ana hur myc­ket skräp som döljer sig bak­om skåpdörrarna. Rens­ning är inte nå­got du prio­ri­terar. Istäl­let sparar du saker i skåpen.  Lös­ ningen för dig Rensa någ­ra mi­nuter var­je dag. Om du inte har tid för stora pro­jekt, för­sök att fort­sätta med miniuppgifter.

Flest B: Den ihär­diga sam­la­ren Du älskar att läsa. Tidningar och ma­ga­ sin ligger i högar på soff­borden. Böcker står staplade bred­vid sängen. Du älskar att lära dig men måste stän­digt ta hän­ syn till ”saker” på alla ytor i hemmet.  Lös­ ningen för dig Be­stäm dig för ett an­tal böcker du kommer vilja läsa igen. Köp en läs­plat­ta och få nya böcker på det sättet. Lägg tid­ningarna till åter­vin­ning var­je kväll och kasta de som är mer än tre må­nader gam­la. Ge bort böckerna till andra som läser. Dela dem med en vän el­ler ge dem till bib­lio­ teket.

SPARAR-SARA

21

Flest C: Tek­nik­nörden Din fa­milj och dina vänner ber all­tid dig om hjälp med de­ras da­torer. Dina lå­dor är fulla av gam­mal elektronik, lad­da­re och bat­te­rier.  Lös­ ningen för dig Sätt en dead­li­ne och gå ige­nom din sam­ling. Ge bort, åter­vinn el­ler kas­sera utgångna ob­jekt och saker du inte läng­re an­vänder.

Flest D: Sparar-Sara Du är fa­miljens hi­sto­rie­äls­ka­re. Du sparar alla fo­to­al­bum, barn­teck­ningar och -kläder. Du vär­de­sätter tra­di­tioner och saker med ett af­fek­tions­vär­de.  Lös­ ningen för dig Du kan vär­dera fa­milje­min­nen utan att spara var­je en­skild sak. Be­håll dina fa­vo­rit­saker.

Skapa en digi­tal min­nes­bok som du kan dela med andra.

Flest E: Super­shop­pa­ren Du vet hur man nosar upp er­bju­dan­ den. Dina köks­skåp är fulla av stora kon­serv­burkar och torr­va­ror.

Lös­ningen för dig Ett er­bju­dan­de är bara lön­samt om du ändå skulle köpa sakerna. Be­gränsa rabattkupongssamlandet och tänk två gånger in­nan du handlar nya saker.

SUPER­SHOP­PA­REN

07.08.2018 14.03

22

De första stegen

O

Om du fick välja, skulle du hell­re äga mind­re och spen­dera mind­re tid på att or­ga­ni­sera saker, el­ler äga mer och spen­dera för myc­ket tid på att leta ef­ter dem? Fö­re­drar du det första, att ha mind­re saker och mer le­dig tid, är hem­lig­heten att or­ga­ni­sera.

FRÅ­GOR ATT STÄLLA DIG SJÄLV NÄR DU RENSAR Hur börjar jag en rens­ning? Du har re­dan tagit det första steget ge­nom att skaffa den här boken. Här hittar du mas­sor av råd om stra­te­gier och me­toder som är re­le­vanta för de olika rummen i hemmet, för var­dag­liga ak­ti­vi­teter och för all den röra som blir i da­torn. Det första steget är dock att ta reda på vil­ka fö­re­mål i hemmet som är skräp. För att be­stämma det­ta, ställ dig följande frå­gor:   

   

Tycker jag om det­ta?

An­vänder jag det­ta?

Be­höver jag spara det­ta på grund av ju­ri­diska el­ler eko­no­ miska skäl?

Om det inte fun­gerar är det värt att laga det? Är det värt platsen det upp­tar?

Kun­de jag ha hittat det­ta på in­ter­net?

Kan jag er­sätta det el­ler låna det imorgon?

Kom ihåg att rens­ning och or­ga­ni­se­ring inte är så kom­pli­ce­ rat. Du be­höver inte nå­gon spe­ci­ell ta­lang för att rensa upp.

Rens­ning för­enklar livet och gör din var­dag mindre stressig.

Att ta sig tid att ta reda på vil­ka saker du kan vara utan och vil­ka saker som är vik­tiga att be­hålla har en ex­tra för­del – det ökar med­ve­ten­heten om vad som tas in i hemmet. När du städar, håll fast vid be­slu­tet att för­hindra att skräp kommer in i hemmet. Ett, rens­ning! Två, stoppa skräpet om det för­ söker ta sig in igen.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 22

OR­GA­NI­SE­RING BÖRJAR MED RENS­NING Rens­ningen är inte sam­ma sak som or­ga­ni­se­ringen – det första steget är det första steget i pro­cessen. De per­fekta stäl­lena att börja rensa är i för­råd, på vinden, i ga­ra­ge och käl­la­re. Först och främst är det ett plus att någ­ra av de saker du har på så­dana platser re­dan är packade och redo att ges bort till män­ni­skor som verk­li­gen vill njuta av dem. Så var­för inte börja där? Dess­utom, om lå­dorna har legat där oöppn­ ade i flera år är det en bra in­di­ka­tion på att du inte be­höver sakerna läng­re.

När det gäller hyrda för­råd får du ome­del­bart nytta av de pengar det sparar att säga upp dem. Men om tanken på att gå ige­nom ga­ra­get verkar oöver­stig­lig kan det vara klokt att börja i ett an­nat rum i huset, med ett jobb som är mer han­ ter­bart och mind­re över ­väl­di­gan­de (se Prio­ri­tering, si­dorna 126-127). När du väl har kommit igång och rens­ningen flyter på kommer du börja upp­skatta re­sul­tatet så myc­ket att du bara fort­sätter.

LAPPAR KAN UN­DER­L ÄTTA Oav­sett vil­ket rum du jobbar med, kan­ske du vill an­vända dig av lappar för att hjälpa dig ge­nom pro­cessen. De grund­läg­g­ an­de be­näm­ningarna du be­höver för att komma igång är: be­håll, sälj, kasta, åter­vinn, ge bort, flytta, re­tur­nera och riv sön­der.

Vissa rum kan be­höva andra lappar – de står på de ak­tu­ ella si­dorna. Se till att du har en låda el­ler påse för var­je ka­te­ go­ri. Sor­tera sakerna ef­ter lapparna och följ upp ge­nom att flytta dem till rätt stäl­le i huset el­ler till mil­jö­sta­tionen. Åter­ lämna lånade saker och spara det du be­höver.

07.08.2018 14.03

8

De

f ö r s ta s t e g en

23

snabba lös­ningar på van­liga pro­blem med oreda i hemmet

Här är någ­ra för­slag på hur man kan han­tera någ­ra av de van­ligaste orsakerna till rö­ran. På si­dan 156 hittar du ock­så en lista över saker du kan rensa ut utan att tänka på det.

2

Toalettartiklar i rese­stor­lek Om du inte kan mot­stå att ta med små scham­po­flas­kor ef­ter att du har bott på ho­tell, se till att de kommer till an­vänd­ ning. Lägg till­räck­ligt med tvål, scham­ po och bal­sam för en natts an­vänd­ning i en necessär. Lägg det i res­väs­kan, redo för nästa resa. Pla­cera resten av de små flas­korna i en korg för övernattnings­gäster. Om du fort­fa­ran­ de har kvar, ge det till nå­gon som be­höver det.

3

4

5

6

Kläder, skor och ac­ces­soa­rer Det finns ett ta­le­sätt som säger att du an­vänder 20 pro­cent av dina kläder 80 pro­cent av tiden. Gar­de­robs­ut­r ym­ me är för vär­de­fullt för att slösas bort.

Gör dig av med saker som inte är be­k väma, inte klär dig el­ler som du inte gillar. Om dina kläder är i gott skick, skänk bort dem till be­hö­van­de.

Stål­tråds­gal­gar När du får till­ba­ka kläder från kem­ tvätten får du dem ofta på stål­tråds­-­ gal­gar, men det be­tyder inte att du måste an­vända dem. Häng de ny­­ tvättade klä­derna på dina egna gal­gar och åter­lämna stål­tråds­gal­garna till kem­tvätten.

1

Gam­la ma­ga­sin, tid­ningar och kok­böcker Chansen är att du har en och an­nan tid­ning i var­dags­rummet som är mer än tre må­nader gam­mal och inte läng­re rel­e­vant. Det­sam­ma gäller dags­ tidningar: om du inte har tid att läsa dem idag kommer du inte att läsa dem imorgon. Kom igen, släng dem i käll­ sor­ter­ingen – det finns fina ny­heter på nätet dygnet runt! Kok­böcker med kom­pli­ce­rade re­cept och in­gre­di­enser som är svåra att få tag i är inte värda hyll­ut­r ym­met de upp­tar, så släpp dem.

Fa­vo­rit­re­cepten är de du gör om och om igen. Om du vill ha var­i­a­tion be­höver du bara sätta dig vid da­torn där tu­sen­tals re­cept väntar på dig.

Gam­malt smink och ut­gång­en me­di­cin Ta en titt i me­di­cin­skåpet och bad­rums­ skåpet. Kas­sera lä­ke­me­del som har gått ut och be­håll en­dast det nöd­vän­diga. Ta se­dan en nog­grann titt på ditt smink.

Kasta gam­malt läpp­stift, foun­da­tion och mas­cara.

Köks­skåps­skräp Mat­lå­dor, gam­la is­lå­dor, plast­be­stick och udda kaf­fe­koppar tar upp vär­de­fullt ut­r ym­me i köks­skåp. Ge bort el­ler kasta bort allt som inte hör hem­ma där. Åter­ vin­ning. Köp en upp­sätt­ning mat­lå­dor – kvad­ra­tiska, för att kun­na stapla dem på varandra – och en ser­vis.

7

Fynd, rea­va­ror och ta två be­tala för en Va­ror på er­bju­dan­de triggar köp nu-re­ flexen. Men ett bra er­bju­dan­de be­tyder inte all­tid att det är ett bra val. Det är bättre att be­tala fullt pris för det du fak­tiskt vill ha än att be­tala halva priset för nå­got du ald­rig kommer att an­vända. Även om nå­got är gra­tis – fun­dera över det in­nan du tar emot det.

8

Re­klam­pro­dukter När du är på en kon­fe­rens el­ler mässa blir du över­öst med pen­nor och t-shirts med lo­go­typer på. Ett bra råd när du kan: tacka nej till er­bju­dan­det el­ler lämna pro­ dukterna i ett kon­fe­rens­rum. De an­vänds säl­lan och blir snabbt över­flö­diga.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 23

07.08.2018 14.03

Be ­h åll

Kasta

Flyt ta

Ge bort

Sälj

Åter­vinn

24

DISCIPLIN, INTE STRAFF

SAKER ATT KOMMA IHÅG

Ja, rens­ning kräver själv­di­sci­plin, men det handlar inte om att lida el­ler leva utan gläd­je. Utmana dig själv att bara be­hålla det som är nöd­vän­digt för att leva ett be­k vämt, lyck­ligt och häl­so­samt liv. När du börjar fun­dera över hur myc­ket ener­gi, tid och pengar du brukade spen­dera på kläder, tvätt­me­del, ört­te el­ler vad du än har samlat på kan du känna många olika käns­lor. (Se sid 14 – Varför samlar vi på skräp?)

Släpp de ne­ga­tiva käns­lorna och sätt gränser. Till ex­em­pel kan du utmana dig själv i att minska på allt, stort som smått, som an­talet te­på­sar i köks­skåpet, an­talet t-shirts i gar­de­ roben el­ler hur myc­ket verk­tyg du har i ga­ra­get. Tro­ligt­vis be­håller du dina fa­vo­riter och upp­täcker att livet fort­sätter utan allt an­nat. Att sätta gränser för oss själva hjälper oss att utöva själv­kon­troll. Ex­per­i­mentera ge­nom att be­gränsa an­talet gal­gar i gar­de­roben, shop­ping­påsar i bilens ba­ga­ge el­ler vad du nu har för myc­ket av. Var krea­tiv och träna dina rens­nings- och be­sluts­fat­tan­de mus­kler.

Rens­ning är inte sam­ma sak som att småplocka Tvärt­emot vad de flesta tror be­tyder inte nöd­vän­digt­vis ett rö­rigt skriv­bord, hem el­ler bil att den som an­vänder den är oor­ga­ni­se­rad. Det finns mas­sor av in­tel­li­genta, krea­tiva män­ ni­skor som inte störs av att vara om­givna av dus­sin­tals saker.

Det vik­tiga är att det som om­ger dem är an­vänd­bart och önskat och att de vet var allt är, även om det inte ser ut så.

Grund­läg­gan­de organiseringsprinciper När rens­ningen är klar kan du kon­cen­trera dig på att or­ga­ni­sera de an­vänd­bara, om­tyckta och nöd­vän­ diga sakerna du be­hållit så att du all­tid vet var du hittar dem. Du hittar mas­sor av or­ga­ni­sa­to­riska tips i hela den här boken, men om du vill bli en or­ga­ni­sa­ to­risk guru finns det någ­ra grund­läg­gan­de prin­ciper som kan vara smarta att lära sig.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 24



Rens­ning är inte sam­ma sak som att städa Ja, ett hem utan ore­da är myc­ket lättare att städa men det finns många som trots tu­sen­tals e-post­med­de­lan­den (dig­i­tal ore­da) och låd­vis med oav­slu­tat pap­pers­ar­be­te (fy­sisk ore­da) och mer än 200 mag­neter på kyl­skåpet (vi­su­ell ore­da) ändå klarar av att skrubba duschen, toa­letten och disk­bänken, diska var­je kväll och damm­suga golv.



LIKA HÖR IHOP Den första or­gan­i­sa­tions­­ principen är att lika hör ihop.

Om du or­ga­ni­serar glas är det klokt att ha alla i sam­ma skåp. I glas­skåpet kan du till ex­em­pel ställa vinglas för sig, öl­glas för sig och li­kör­glas för sig.

VAR SAK HAR SIN PLATS Den andra prin­cipen är att allt i ditt hem ska ha en spe­ci­fik plats. Saker kan inte bara ställas var som helst el­ler flyttas från plats till plats. De måste ha en plats, an­tin­gen fint upp­ställd på en hylla, hängande på en krok eller fram­me på ett bord. Nyc­keln är att alla i huset vet sakens plats och ställer till­ba­ka den ef­ter an­vänd­ning.

07.08.2018 14.03

4

d e f ö r s ta s t e g en

25

enkla re­gler för att komma igång

Des­sa enkla tips hjälper dig att komma igång, men är ock­så värda att komma ihåg i alla var­dag­liga si­tua­tioner. Då blir det en myc­ket lättare och mind­re över­väl­di­gan­de upp­gift att hålla rö­ran bor­ta.

1

Kom ihåg Det är inte me­ningen att du spara på saker som inte är me­nings­fulla för dig, in­klu­si­ve saker med mon­o­gram, gå­vor från dina nära och kära (du älskar den du fått det av, men inte pre­senten), bröl­lops­gå­vor och ar­ve­gods som inte är din stil. Om du fö­re­drar att gå på fest i stället för att ordna den finns det in­gen an­led­ning att ha gott om tall­rikar ”just in case” el­ler för att du fick dem av goda vänner.

2

Håll ho­ri­son­tella ytor rena (in­klusi­ve golvet) Oav­sett om det är köks- el­ler mat­bordet, disk­bänken el­ler tvättstället i bad­rummet, trap­pan el­ler köket – ställ all­tid till­ba­ka sakerna där de hör hem­ma när du har an­vänt dem, istäl­let för att låta dem samlas på hög.

4

Lek med siff­ror Att be­stämma hur många upp­sätt­ ningar du be­höver av var­je sak kan vara en bra stra­te­gi att följa när du börjar rensa. Om siff­ran är tre, till ex­em­pel, be­håller du bara tre bad­dräkter, tre läpp­stift, tre par sol­glas­ögon, tre par­ fym­flas­kor, tre natt­klän­ningar och tre par van­tar.

3

Ha en loppislåda stående När andan faller på finns lådan där och vad som helst kan läggas där i.

ks L op­pi s­bo

FÄRG­KOD­NING Färger kan an­vändas för att ange ka­te­go­rier. Till ex­em­pel kan du spara jul­de­ko­ra­tioner i en låda med rött lock och påsk­de­ko­ra­tioner i en låda med gult. Al­ter­na­tivt kan de olika färgerna kopplas till en viss fa­mil­je­med­lem. Den lil­la korgen kan till ex­em­pel an­vändas till din dot­ters

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 25

Gi bort

go­se­djur el­ler för nå­got an­nat som har vandrat runt i huset och som ska till­ba­ka till hennes rum. Du kan ock­ så köpa rygg­säckar och bad­ la­kan i sam­ma färg, så alla vet vem som äger vad.

07.08.2018 14.03

ORE­DA I HEMMET

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 26

07.08.2018 14.03

02 Du får inte ett väl­or­ga­ni­se­rat hem bara för att du har köpt någ­ra snygga lå­dor el­ler be­gränsat mängden skräp i skräp­lå­dan. Först och främst be­höver du göra en över­gri­pan­de rensning. I det här ka­pi­tlet lär du dig hur man gör pro­jekten överkom­liga, hur man gör zoner i rummen, hur man be­stämmer vad man be­höver och inte be­höver och hur man för­varar det som blir kvar.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 27

07.08.2018 14.03

28

Hallen

O

av­sett om det är en for­mell en­tré el­ler en li­ten hall är in­gången till hemmet myc­ket mer än nå­got man bara pas­serar. Det är en plats där vänner och fa­milj kommer och går och där be­kanta får sin första in­blick i din värld.

Att komma hem ef­ter en lång dag och lägga om­världen bak­om dig ska kännas un­der­bart.

Där­för är hallen ett ut­märkt stäl­le att börja or­ga­ni­se­ringen. Ett or­ga­ni­se­rat rum där vi fy­siskt och emo­tio­nellt går från ytt­re till inre, från det of­fent­liga till det pri­vata, ger lugn, gläd­je och väl­be­fin­nan­de.

INNE OCH UTE En­trén el­ler hallen är of­tast ett av de svåraste rummen i huset att hålla ord­ning i, oav­sett stor­ lek och stil. Den kan vara lång och smal, kort och bred, modern el­ler tra­di­tio­nell. Oav­sett om den är ge­nom­tänkt el­ler kao­tisk blir den ett hem för rygg­säckar, stövlar, hund­saker, nyc­klar och jac­kor. Men med lite pla­ne­ring kan det bli en väl­or­ga­ni­se­rad, prak­tisk plats där vi upp­lever en bra start och ett lyck­ligt slut var­je dag. När du börjar hall­rens­ningen, ställ dig själv des­sa

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 28

enkla frå­gor:  Vad be­ höver vara här? Och då menar jag be­höver vara här – saker som an­vänds minst en gång i vec­kan, var­je vecka.  Vad är min/min part­ ners /mina barns va­nor när de går ige­nom hallen?  Vill jag ha saker syn­liga el­ler bak­om stängda dörrar?

PÅ GE­NOM­RE­SA

En trappa el­ler hall är kan­ ske inte ett rum som an­vänds för av- och på­kläd­ ning, så du be­höver inte nöd­vän­digt­vis krokar el­ler sko­hyl­lor här. Ändå är det svårt att hålla ord­ning så an­vänd prak­tiska lös­ningar för allt du be­höver ha där.

Be­höver jag det här, just här, just nu?

Se dig om­kring i hallen. Vad ser du? Tunga ull­ kap­por och stövlar? Jac­kor och pa­ra­plyer? Vind­ jac­kor, golf­skor och en sol­hatt?

In­ne­hållet ändras med sä­songen, så med varje sä­song finns det en ny möj­lig­het att om­pröva vad som ska för­varas och an­vändas där. Där­för bör du stanna upp ett par gånger om året och fråga dig om det finns ut­r ym­me för för­bätt­ringar. Se över rö­ran och titta på allt i rummet sam­ti­digt som du fun­derar över hur an­vänd­bart det är. Har barnen växt ur skor el­ler yt­ter­klä­der? Kommer klä­derna att an­vändas?

Finns det en gar­de­rob el­ler en byrå i kor­ri­doren där kläder som inte passar sä­songen kan för­ varas tills de be­hövs igen?

07.08.2018 14.03

29

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 29

07.08.2018 14.03

30

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 30

07.08.2018 14.03

hallen

Ar­beta med dina va­nor Hur vi använ säger myc­ket om vil­ken typ av or­gan­i­sa­tions­va­nor och -stil vi har. Vissa sparkar av sina skor så fort de går in, andra fö­re­drar att ha en plats att ställa dem på när de tagit av dem. Det finns in­gen an­led­ning att hindra det som faller sig na­tur­ligt! Hitta istäl­let lös­ningar som ar­be­tar med dina in­di­vi­du­ella va­nor och din livs­stil. Till ex­em­pel, om du gillar att sitta ner när du tar av dina skor, ha en stol nära dörren.

Om du har hund kan det vara me­nings­fullt att ha en hand­duk redo för smut­siga tassar.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 31

Inne el­ler ute?

Om du har en li­ten hall, el­ler pre­cis tvärt­emot, en stor hall där jac­kor och skor kommer att se helt mal­pla­ce­rade ut, kan du gömma yt­ter­klä­ derna bak­om en gar­de­robs­dörr el­ler i en byrå.

Andra tycker om när allt är syn­ligt så det är lätt att hitta, men att det fort­fa­ran­de ser snyggt och städat ut. Det finns lös­ningar för alla, från att åter­an­vända lådor till spe­ci­al­byggda skåp. Se bara till att du an­vända det du väljer.

31

LÖS­NINGAR SOM PASSAR DIG

En my­sig bänk (på andra si­dan) kan du sitta be­k vämt på sam­ti­digt som du tar på skorna. En kom­bi­na­tion av öppna och stängda skåp ger ex ­tra lag­rings­ut­r ym­me uppe och nere. Ett färg­starkt, väl­ or­ga­ni­se­rat liv börjar så fort barnen kommer in ge­nom dörren (ovan till väns­ter).

Jackor, skor, rygg­säckar och vat­ten­flas­kor – alla har en plats som är lätt att se.

Konsoler med hyl­lor ger plats till myc­ket och du kan lägga till yt­ter­li­ga­re hyll­plan när bud­geten tillåter (ovan hö­ger). Korg­hyl­lor och lå­dor ger bra ven­ti­la­ti­on.

07.08.2018 14.03

13

tips för en stress­fri av­färd

Det finns många sätt att få koll på de van­ligaste or­sakerna till rö­ran i hallen.

Att ställa saker på sin plats så fort du kommer in gör inte bara hallen trev­lig och till­gäng­lig. Det kommer ock­så att göra din av­färd från huset till en snabbare och trev­ligare upp­le­vel­se.

1

Skor Om skorna van­ligt­vis sparkas av, är troligt­vis inte ett kom­pli­ce­rat sko­skåp el­ler lå­dor med lock lös­ningen för dig. Ar­beta istäl­let med va­norna och prova en öp­pen hylla el­ler stor korg el­ler låda per per­son.

2

Stö­vel­tork Ett pinn­sys­tem är ett trev­ligt sätt att för­vara stövlar upp och ner, så de får luft och torkas snabbare. Dess­utom håller du smutsen un­der kontroll.

3

Bra nog Barn går in och ut flera gånger om dagen. I en per­fekt värld hade skorna ställts i korgar och hyl­lor. Men om målet är att alla ska ta av skorna när de går in är ”till­räck­ligt bra” en at­ti­tyd som hjälper myc­ket när saker inte är per­fekta.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 32

4

Kap­por Inga hög­skåp? Oroa dig inte. Krokar på olika höjder för­dubblar vägg­ka­pa­ci­teten i smala ut­r ym­men med be­gränsat golv­ut­r ym­ me.

07.08.2018 14.03

5

Väs­kor och rygg­säckar Barnens röra börjar i för­sko­le­ål­dern och fort­sätter i 12 år. Istället för att ha ett överbelamrat golv mon­terar du två krokar per barn: en låg till rygg­säcken och en högre, men som ändå går att nå, för jackor.

6

Livets små nödvändigheter Mynt, läpp­bal­sam, sol­glas­ögon och hör­lurar är lätta att hitta och redo att an­vända om de ligger i ett ge­nom­ skin­ligt för­var­ings­sys­tem som hänger på dörren.

7

Vän­liga på­min­nel­ser Be­höver du på­minna en fa­mil­je­ med­lem om att lämna till­ba­ka en bok el­ler att ta med en insektsspray på väg ut? Häng en li­ten dusch­hylla på dörr­ hand­taget. Det är ett trev­ligt stäl­le för fa­miljens ”kom ihåg”-saker.

11

Pa­ra­plyer An­vänd en hög, stående kasse el­ler korg som klarar av våta pa­ra­plyer. Det finns ett brett ut­bud av stilar som passar alla in­teriörer. Du kan även an­vända en stor vas.

8

Nyc­keln till gläd­je Gör det till en vana att hänga upp nyc­klarna på en krok el­ler lägg dem i en skål el­ler ett fat så fort du kommer in ge­nom dörren. Att veta var dina nyc­klar är ga­ran­terar en stress­fri av­färd. Det är svårare att komma ut ge­nom dörren i tid om dina nyc­klar gömmer sig un­der soff­ kud­darna.

9

Handlekasse Kas­sar med hand­tag kan hållas ihop med en kläd­ny­pa el­ler kar­bin­ha­ke, så att de är lätta att ta med sig.

12

Som­mar- och vin­ter­till­be­hör Be­hovet av sol­glas­ögon, sim­glas­ ögon och vin­ter­klä­der som hands­kar och hals­dukar byts ut i takt med års­ tiderna. En för­var­ings­mö­bel som döljer sakerna kan vara en lös­ning. Du kan ock­så ställa in en korg för var­je per­son el­ler typ av till­be­hör.

13

Cyklar Cyklar för­varas ofta i hallen i lä­gen­heter.

Ett bra sätt att spara ut­r ym­me och hålla hel­len snygg är att hänga cy­keln på väggen. En fin cy­kel­ hylla är väl hel­ler inte fel?

10

Djur­ut­rust­ning Hals­band, selar och bajs­på­sar är bara någ­ra av sakerna som våra fyr­benta vänner har. Mon­tera en ”hund­krok”. Fina zink­bal­jor är ock­så en trev­lig lös­ning för hund­till­be­hör.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 33

07.08.2018 14.03

34

Var­dags­rummet

V

ar­dags­rummet (och då menar vi även det even­tu­ella all­rummet i hemmet) är van­ligt­vis ett rum som har flera funk­tioner och an­vänds för många ak­ti­vi­teter. Var­dags­ rummet be­rät­tar en hi­sto­ria om de som an­vänder rummet.

RUMMETS ROLL Van­liga ak­ti­vi­teter i var­dags­rummet brukar vara läs­ning, titta på tv och lyssna på mu­sik. Dess­ utom spen­derar ibland gäster natten på sof­fan i var­dags­rummet. Det kan ock­så fun­gera som lek­rum för barn (med lek­saker), mu­sik­rum (med för­stär­ka­re, inst­ru­ment och musikställ) och/el­ler som ett spel­rum (med kon­soler, kort­lekar, bräd­ spel och pus­sel). Det kan vara ett rum för både konst, hant­verk, läxa el­ler trä­ning. Kort sagt: var­dags­rummet är det rum där livet händer.

Där­för måste rummet vara lika multifunktionellt som de som an­vänder det.

Ju mer man an­vänder rummet, el­ler ju fler ak­ti­vi­teter som sker där, des­to större är risken för att det blir rö­rigt. Var­je ak­ti­vi­tet el­ler hob­by in­ne­bär ock­så mas­sa grejer som lätt kan bli liggande fram­me. Sam­ti­digt vill vi ock­så att var­ dags­rummet är en lugn och väl­kom­nan­de plats för av­kopp­ling och um­gänge.

FUNK ­TION OCH KOM­FORT Om en fa­mil­je­med­lem ägnar sig åt hand­ar­be­te el­ler forsk­ning kommer du snart se hur alla saker som an­vänds till ak­ti­vi­teterna börjar samlas där och kan göra rummet mind­re trev­ ligt för andra. För att var­dags­rummet ska kun­na an­vändas av alla är lös­ningar som inte går ut över funk­tion, stil och kom­fort där­för av­gö­ran­ de när man or­ga­ni­serar det­ta rum.

Ta bort all­ting från alla ho­ri­son­tella ytor (golv, föns­ter­brä­dor, pia­no och bords­y ­tor) in­nan du börjar or­ga­ni­sera. Samla ihop allt som inte hör hem­ma i rummet (som mynt, mo­biler, koppar och tall­rikar) och lägg till­ba­ka det på de­ras platser (ar­ti­klarna om de andra rummen i den här boken kan vara till hjälp).

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 34

Där­ef­ter vänder du upp­märk­sam­heten mot det som egent­li­gen hör till det­ta rum. Tänk först på vad som brukar an­vändas re­gel­bun­det.

Saker som hör­lurar, fjärr­kon­troller, hob­by­saker, tek­nik­prylar el­ler barn­lek­saker kan alla an­vändas i var­dags­rummet. Finns det till­räck­ligt med för­ var­ing om du inte vill ha det syn­ligt? Över­väg att skaffa en me­die­mö­bel, en plats­byggd bok­ hyl­la el­ler köp fär­diga hyl­lor. Even­tu­ellt kan du satsa på någ­ra mo­bila lös­ningar, så­som de­ko­ra­ tiva korgar, gam­la res­väs­kor el­ler lå­dor på hjul.

Se till att var­dags­rummet åter­speglar dina nu­va­ran­de livs­stils- och or­gan­i­sa­tions­be­hov.

Finns det en tav­la du inte gillar på väggen?

Håller du fast vid oöns­kade presen­ter som ald­rig kommer att an­vändas? Njut av me­nings­fulla saker ge­nom att bli av med sakerna du inte tycker om. Istället för att skämmas el­ler känna dig som att du slösar, var tack­sam för att du har saker som du kan dela med dig av via olika väl­gö­ren­hets­fö­re­tag el­ler lop­pisar.

ZONER När du pla­nerar rummet och mö­blerna som ska vara där ska du tänka in alla ak­ti­vi­teter som brukar ta plats i rummet. Gör en lista över de nöd­vän­diga sakerna för var­je ak­ti­vi­tet och för­ sök att skapa en zon som gör att just den ak­ti­ vi­teten fun­gerar där. Ett om­rå­de el­ler en zon är där flera saker samlas för en viss ak­ti­vi­tet el­ler syf­te. Ak­ti­vi­tets­zoner i var­dags­rummet kan in­ne­hålla:  Läsområde Kräver nå­ gon sitt­plats, ljus och en våg­rät yta: en sof­fa el­ler stol, en läs­lam­pa och ett li­tet si­do­bord till­räck­ligt stort för att rymma ett glas el­ler en kopp och kan­ske en skål med god­is.  Sällskapsområde Oavsett om du har gäster till mor­gon­kaf­fet el­ler en tre­rät­ters mid­dag, kan du be­höva ett si­do­bord, spel­bord och spel.  Elektroområde En plats för tv- och spel­ ut­ rust­ning så­som spel­kon­soler, fjärr­kon­troller, hör­ lurar, plat­tor och da­torer. Kan­ske be­hövs en se­pa­rat me­die­mö­bel med hyl­lor för ka­bel- och

ETT VAC­K ERT SIN­NE

Alla hem för­tjänar ett zenliknande om­rå­de för läs­ning och av­kopp­ling. Här passar det att ha ett li­tet si­do­bord för att hålla det städat.

07.08.2018 14.03

35

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 35

07.08.2018 14.03

36

BÄNKA SIG

Få var­je cen­ti­me­ter för att räknas med lå­dor av va­rierande djup för att lagra hör­lurar, yo­ga­mat­tor el­ler filtar för film­k väll. Skapa flera kon­ver­sa­tions­zoner ge­nom att pla­cera mjuka mö­bler där det finns plats.

Und­vik så långt som möj­ligt att ställa mö­bler längs väggarna.

en­heter och en låda för ap­pa­rater. Du kan even­ tu­ellt lägga dem i lå­dor el­ler på en hylla i en mö­bel som du re­dan har till da­tor­till­be­hör.  Musikområde Ett om­rå­de för inst­ru­ment, noter, not­ställ och för­stär­ka­re kan ock­så rymma din älskade skiv­sam­ling.  Barn­om­rå­de Det sis­ ta du vill är att barnens lek­saker och spel ska ta över hela var­dags­ rummet, men du kan skapa en snygg zon i rummet med ett för­var­ings­sys­tem som barnen kommer att an­vända (se Toy Sto­r y ne­dan).

Små­barns­lek­saker och trans­pa­renta lå­dor är en per­fekt kom­bi­na­tion. An­vänd boxar som inte är för djupa så du upp­muntrar an­vänd­ningen av ett spel åt gången istäl­let för att spel­lå­dan töms för att hitta en be­gravd skatt. Hand­hål­lna spel­ kon­soler passar fint i korgar med hand­tag. De glider lika lätt ur hyl­lorna som lå­dor. Sätt etiketter på var­je korg för att hålla koll på in­nehållet.

TOY STO­RY Att ha en bok­hyl­la el­ler en hyll­sek­tion i rummet ga­ran­terar inte att fa­miljens saker blir bättre or­ga­ni­se­rade och att det blir mind­re rö­rigt. Där­ för är det vik­tigt att hitta ett sys­tem som funkar för alla. Låga, öppna hyl­lor låter barnen själva hitta sina lek­saker. Byt spel re­gel­bun­det och be­gränsa an­talet. Då är det lätt att rensa och lek­sakerna hålls till ett min­i­mum.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 36

07.08.2018 14.04

12

för­var­ings­lös­ningar för var­dags­rummet

Det finns flera för­var­ings­lös­ningar för var och en av zonerna i var­dags­rummet och det finns nå­got för var­je smak och var­je in­red­ning. Des­sa hjälp­me­del ga­ran­terar att allt hålls or­ga­ni­se­rat och samlat. Vissa kan­ske till och med tjänar mer än ett syf­te. Här är någ­ra tips som kan hjälpa dig att välja.

1

Soff­bord Ett soff­bord med lå­dor el­ler hyl­lor ge yt­ter­li­ga­re lag­ring och tillåter dig att hålla re­le­vanta böcker lättill­gäng­liga och i ord­ ning. Sats­bord är en an­nan idé: du kan duka upp kaffe för många gäster, men borden tar inte mer plats än ett si­do­bord när de inte an­vänds.

4

Skåp Smala mö­bler kan skjutas in i hörnen av var­dags­rummet som ex­tra lag­rings­ut­r ym­me. Gam­la gar­de­rober och ar­kiv­skåp kan se snygga ut.

5

Pie­de­staler An­vänd dem för att göra saker som står längst bak i hyl­lan syn­liga.

Boxar och lå­dor Boxar (med lock), kis­tor, kof­fertar och fyr­kan­tiga lå­dor är per­fekta för att ha filtar el­ler säng­klä­der för övernattnings­ gäster i. De kan ock­så an­vändas som små bord.

3

Påsar Ku­lor, små spel, pus­sel och kort­lekar – att sor­tera och för­stå vil­ka som hör ihop är ofta för­virrande för för­äl­drarna. Påsar finns i en oänd­lig mängd olika stor­lekar och former, plast­på­sar med blixt­lås, sko­ påsar med snö­ren och klädkassar är någ­ra ex­em­pel. På­sarna är mjuka, enkla att vika och kan vara väl­digt ro­busta.

Rullvagn En rullvagn är ett bra sätt att spara ut­r ym­me på och sär­skilt an­vänd­bart i var­ dags­rum som an­vänds för många saker.

Stapla saker i hyl­lorna när de inte an­vänds. Rullvagnar är inte bara me­tall­ grå, de finns i många färger och ma­te­ri­al för att passa just din in­red­nings­stil.

De­korera din egen el­ler köp en rullvagn i bu­tik.

6

9

7

10

Hyl­lor Du kan välja mel­lan vägg­monter­ ade hyl­lor el­ler köpa en av de många fri­stå­en­de hyllösningarna som finns.

Tänk på att van­liga hyl­lor van­ligt­vis är 25–30 cm djupa. När du ska ha för­var­ ings­lå­dor i hyl­lorna, mät och se till att du bara köper så­dana som passar i hyllan.

2

8

Håll ord­ning i hyl­lorna Korgar, lå­dor och boxar låter dig ut­nyttja hyll­platsen till fullo, du kan an­vända dem till att för­vara en mas­sa saker som man inte brukar ha i hyl­lor.

Det finns många bra att välja mel­lan.

Tid­skrifts­­samla­re Oav­sett om de står på en hylla, ett bord el­ler på golvet bred­ vid en stol, kan tid­ skrifts­sam­la­re se till att an­teck­nings­ block, lösa blad och tunna böcker står or­dent­ligt.

Pärmar Pärmar med plast­fic­kor gör tid­ ningar och tid­skrifter lättill­gäng­liga och de sparar dess­utom ut­r ym­me. An­vänd mönstrade pärmar om du vill ha en färg­ klick i hyl­lan. Välj fic­kor med me­tall­ringar, så att de kan bytas ut snabbt. Skriv på pärmryggen vad den in­ne­håller.

11

Bestickställ An­vänd bestickställ på ett nytt sätt, till ex­em­pel att för­vara läs­glas­ögon, fjärr­ kon­troller, brev­pap­per och mo­biler i.

Stället är lätt att ta med till sof­fan el­ler få­töljen och att ställa till­ba­ka i hyl­lan ef­ter­ åt. Finns i många ma­te­ri­al och färger.

12

Bok­stöd Bok­stöd är både prak­tiska och de­ko­ra­tiva. An­vänd dem för att hålla isär saker i hyl­lorna.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 37

07.08.2018 14.04

38 ETT SOLIDT VAL

Ett ru­stikt soff­bord ger gott om plats för både vinglas, kaf­fe och färgläggningsböcker. Gör det till vana att kasta gam­la tid­ningar och ma­ga­sin re­gel­bun­det, och kom ihåg att förnya din läshög tre till fyra gånger om året.

HÅLL YTORNA FRIA FRÅN ORE­DA När du väl har städat upp och or­ga­ni­se­rat var­dags­rummet till ett triv­samt rum är det vik­tigt att du följer en upp­följ­nings­plan. Det är lättare att be­hålla din nya ord­ning om du inte låter saker smyga sig till­ba­ka till bords­ ski­vor, pia­non, hyl­lor el­ler andra ho­ri­son­tella ytor. Här är någ­ra stra­te­gier du kan använda för att und­vika de van­ligaste fäl­lorna:

1 Kvit­ton Be­håll bara de nöd­vän­diga och kasta de andra. Både sylt­burkar, plast­fic­kor, mappar el­ler ett stort ku­vert funkar för att för­vara de du be­höver. Al­ter­na­tivt en skolåda el­ler en ar­kiv­mapp.

2 Magasinsystem Be­gränsa an­talet pre­nu­me­ra­tioner på veckotidningar och ma­ga­sin, och upp­rätta ett sys­tem för att göra dig av med de gam­la i takt med att du får nya. För­vara de senaste num­ren på ett hyll­plan el­ler i tid­nings­hål­la­re på golvet. Eviga sam­la­re kan skicka tid­ ningarna till en bok­bin­da­re där de får om­slag och en bok­r ygg till­ba­ka så att de kan stå på en hylla.

4 Ra­batt­ku­ponger Lägg dem i din plån­bok el­ler på ad­mi­nist­ra­ tions­platsen (se si­dan 136).

5 Dags­tid­ningar Ha en korg för pappersåtervinning redo att dumpa tid­ningarna i när du har läst dem.

6 Pre­sent­kort Skriv in slut­da­tumet i ka­len­dern och sätt en på­min­nel­se på din mo­bil en månad före det da­tumet. För­vara pre­sent­kort i ad­mi­nist­ra­ tions­ut­r ym­met.

7 Mynt Lägg mynt i en stor burk, en ci­garr­lå­da, en skål, en de­ko­ra­tiv mugg el­ler ett öl­glas. Ta med dem till banken när be­hål­la­ren är tre fjär­de­delar full. De flesta banker har räk­ne­ ma­skiner som kunderna kan an­vända gra­tis.

8 Smut­siga tall­rikar Gör det till en vana att alla i slutet av dagen alltid tar hand om smut­siga tall­rikar över­allt i huset. Det be­tyder inte bara att bära ut dem i köket, de ska diskas, torkas och sättas in i skåpen el­ler ställas i disk­ma­skinen.

3 Post

9 Leksaker

Re­klam? Åter­vin­ning. Van­lig post? Lägg det i en viss låda el­ler korg.

Se till att barnen vet att de är an­sva­riga för att plocka upp sina egna lek­saker på kvällen.

MEDIEORGANISERING Film-, bok-, mu­sik- och spel­världen har för­ändrats enormt un­der det senaste de­cen­ni­et. Det finns många för­delar med den di­gi­tala tiden, men alla är inte 100 pro­cent di­gi­tala än. Or­ga­ni­sera sam­lingarna ge­nom att dela upp var­je medi­um i un­der­ka­te­go­rier.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 38

Här har jag lagt fram någ­ra för­slag på hur man kan or­ga­ ni­sera. An­vänd det som funkar för dig och kom ihåg att testa om ditt ar­kiv­sys­tem fun­gerar, om du hittar vad du be­höver när du be­höver det.

BÖCKER Bok­hyl­lan kan or­ga­ni­seras en­ligt de ka­te­go­rier du fö­re­ drar, till ex­em­pel:  Gen­re – Vil­ken typ av bok är det, till ex­em­pel själv­hjälp, no­veller, hum­or, ro­man­tik.  Tema – vem el­ler vad boken handlar om, så­som tids­re­sor, hem­in­red­ning el­ler Mick Jagger.  För­fat­ta­re  Färg  Stor­lek

07.08.2018 14.04

Ja och nej för sam­la­re

39

Sam­lingar är lika va­rierande och in­tres­santa som dess äga­re. De kan vara myc­ket el­ler lite ekonomiskt värda, men det är inte nöd­vän­digt­vis där det riktiga vär­det ligger. Sam­lingen kan ha byggts upp un­der en livs­tid el­ler inom någ­ra mi­nuter på en auk­tion. Men om allt skulle klassas som fa­vo­riter skulle in­gen­ting vara unikt.

Be­håll bara de saker som är värda sitt pris el­ler ansträng­n­ ingen att skaffa dem ge­nom att visa upp dem och ta hand dem or­dent­ligt. Ha des­sa tips i åtanke när du städar och un­derhåller dina skatter: Nej. Klamra dig inte fast vid saker i hopp om att de kommer att bli vär­de­fulla en dag. n Nej. Spara inte saker bara för att du fått dem i pre­sent. n Nej. Tänk inte att du måste ha alla delar av en större upp­sätt­ning. n Ja.

Behåll sam­lingar som har en person­lig hi­sto­ria och som gör dig lyck­lig. n Ja.

Skapa ett sam­man­hang mel­lan bilder på väggen ge­nom att ha sam­ma färg på ramarna. n Ja.

Måla gal­le­ri­väggar i en ne­u­tral färg. n Ja.

Be­tona tex­tur och be­lys­ning där du ställer ut nå­got. n

MU­SIK Att or­ga­ni­sera i al­fa­be­tisk ord­ ning ef­ter art­ist är ett bra sys­ tem. Even­tu­ellt kan du dela in yt­ter­li­ga­re med mu­si­ka­lisk gen­re:  Coun­try  Hip­hop  Jul  Jazz  Rock

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 39

DVDER Gen­re-ka­te­go­rier kan följas av al­fa­be­tisk ord­ning ef­ter ti­tel:  Ac­tion  Barn  Drama  Fa­milj  Hi­sto­ria  Ko­me­di  Mu­si­kal  Ro­man­tik  Sci-fi  Väs­tern

SPEL Gen­re-ka­te­go­rier kan följas av al­fa­be­tisk ord­ning ef­ter ti­tel:  Ac­tion  Även­tyr  Andra: mu­sik, pus­sel, frå­ge­sport  Sport

07.08.2018 14.04

40

FA­VO­RIT­SAKER

Att hålla ore­dan från var­dags­ rummet gör det lättare att njuta av de många sätt som rummet kan an­vändas på. Det be­t yder dock inte att du måste göra dig av med älskade saker el­ler fa­vorit­af­fischer, bilder el­ler konst­verk. Bilder, de­ko­ra­tioner och fö­re­mål kommer mer till sin rätt i ett städat rum.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 40

07.08.2018 14.04

41

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 41

07.08.2018 14.04

42

EN BRA START

När du ordnar ditt kök, ställ liknande saker ihop och kom ihåg att det ska vara lätt att använda dem. Använd systemet på bilden som ett idé för ditt eget upplägg.

Köket

F

ör inte så länge se­dan an­vändes köket bara för en sak: mat­lag­ning. Idag spelar dock köket ofta hu­vud­rollen i hemmet och har många fler funk­ tioner.

Köket har blivit det so­ci­ala navet i huset, där vänner och fa­milj samlas före, un­der och ef­ter mål­tiderna. Dess­utom an­vänder många av oss köket som fa­mil­je­rum, där vi pla­nerar och syn­kro­ni­serar trä­ning, ar­be­te, skola och so­ci­ala av­tal. Det är här fa­miljen gör läxor, öppnar posten och be­talar räk­ningarna – allt det­ta mel­lan fö­del­se­dags­fi­ran­den och helg­ dagar och gläd­jen att sätta sig till bords och njuta av en hem­la­gad mid­dag.

HITTA RÄTT RE­CEPT Att hålla köket väl­or­ga­ni­se­rat och städat är en ut­ma­ning i vår tid. För­ut­om att vara ett rum för flera ak­ti­vi­teter är köket en ”drop zone” fullt av saker vi köper och skaffar oss: köks­ar­ti­klar, elek­triska prylar, ra­batt­kort, hus­djurs­till­be­hör – allt möj­ligt! Det finns ett brett ut­bud av or­ga­ni­se­rings­pro­dukter i alla pris­klasser som lovar att hjälpa oss att göra saker snabbare, bättre och mer ef­fek­tivt. Så var­för hittar vi ald­rig rätt lock till en plast­lå­ da när vi be­höver det? Det tar läng­re tid att or­ga­ni­sera köket än andra rum, och det finns flera an­led­ningar till det.

Många olika ak­ti­vi­teter äger rum i köket – inte bara mat­lag­ning.  Det är ett ”of­ fent­ligt” rum i hemmet och an­vänds av alla.  Det finns många ställen att för­ vara saker – bänk­ski­vor, skåp, hyl­lor och lå­dor.

1 Mest an­vända köks­red­skap (stek­ pin­cetter, slevar, stek­spa­dar)



HUSETS HJÄR­TA Köket är det mest of­fent­liga rummet i dagens hem. Det både syns och an­vänds mest. Hus­ä­ga­re som längtar ef­ter ord­ning i sitt kök känner sig lätt över­väl­digade och vet inte rik­tigt var de ska börja. Den goda ny­heten är att det svåraste är just det – att börja. Att or­ga­ni­sera hjär­tat av huset kräver EKG: eva­kue­ring, ka­te­go­ri­se­ring och re­stau­ re­ring (av zoner). Börja med att tänka igenom de vanligaste orsakerna till oreda i köket: Dubbeltrubbel Gör dig av med dubbletter och spara bara de bästa och mest an­vända flas­korna, ka­strullerna, vaserna och alla andra tvil­ling- och tril­ling­sakerna du har.

Ore­da uti­från Ha en plats för för­var­ing för saker som har hamnat i köket, men som egent­li­gen har en an­nan plats, så­som hår­ band, skor, trä­nings­red­skap, skol­ma­te­ri­al och kläder. Spara tid och ener­gi ge­nom att flytta till­ba­ka all des­sa saker till sin plats en gång om dagen.

Skräplådesaker För ­visa bat­te­rier och glöd­ lam­por, mynt, sladdar och kablar till käl­la­ren el­ler lin­ne­skåpet (se si­dorna 60-65).

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 42

2 Kon­server, pas­ta, ris, bröd, örter, mat­lag­nings­vin, bakingredienser, strö­bröd.

När du pla­nerar din köks­för­var­ing är nyc­keln att av­sätta ett visst skåp el­ler viss låda till en viss typ av köks­ut­rust­ning. Köket till hö­ger är väl­ut­rus­tat med skåp: det finns plats för allt och allt är på rätt stäl­le.

FÅ ÖVERSIKT ÖVER RUMMET Att gå från ett kaotiskt till ett mysigt hem handlar inte bara om att lägga saker i märkta lå­dor. In­nan det händer måste du ana­ly­sera rummet och ta reda på vil­ka till­ gäng­liga för­var­ings­lös­ningar som är bäst.

Den verk­liga ut­ma­ningen är att ar­beta med de fak­tiska ar­ki­tek­to­niska för­hål­lan­dena.

10 Besticklåda med ut­drag­bara fack för ex­tra lag­rings­ut­rym­me.

Golv Du kan an­vända golv­y ­tan mel­lan köks­ bänken, kyl­skåp och spis, un­der hyl­lor – kort och gott, över­allt där du inte sätter fötterna – ge­nom att hitta lå­dor, pap­pers­korgar och korgar som passar där.

Vägg: hyl­lor Ex­tra hyl­lor på den minsta väggen men ändå vara an­vänd­bara för för­

07.08.2018 14.04

kök et

6 För grytor, kastruller, ugnssäkra formar och större föremål som används för matlagning, (durkslag, ångkokare, rivjärn) är lådavdelare ett alternativ.

3 Saker som an­vänds säl­lan (mat­be­re­da­re, fon­due­gry­ta).

4 Kaf­fe­koppar.

5 Vin-, drink- och vat­ten­glas.

7 Ha större redskap i en lättillgänglig låda (visp, måttbägare, slevar, grytvantar).

43

8 Ha diskmedel, rengöringsmedel, tvättsvamp, kökshandduk och disktrasor under diskbänken.

9 Diskmaskin.

3

2

2

2

4

5

1

4

1

7

9

8

8

6

6

12

12

10

14 11

11 Mid­dags-/sal­ lads-/dessert­ tallrikar, skålar, var­dags­tall­rikar – lå­dor med fack är en bra lös­ning.

12 Un­der­lägg, ser­vetter, ser­vett­ ringar, glas­un­der­ lägg.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 43

13 Stek­pan­nor, ugns­plåtar, muffin­plåtar – jag re­kom­men­derar verk­li­gen ver­ti­kala av­skil­ja­re i det här skåpet.

13

När du ska ut Smör­gås­pap­per, fo­lie, bak­plåts­pap­per, plast­på­sar.  Skålar, fat, brickor, plastlådor och lock. 

14 Större ma­skiner (ris­ko­ka­re, ång­ko­ ka­re, våf­fel­järn).

07.08.2018 14.04

44

var­ing. För­vara sällan använda små saker högt upp på hyl­lorna och de du an­vänder ofta där du lätt kan nå dem.

Vägg: hängande för­var­ing Skoputs, mag­net­lister, stänger, krokar, krokar för muggar, dusch­dra­pe­rier, själv­häf­tan­de krokar – det finns många al­ter­na­tiv för att hänga upp saker, så du kan ut­nyttja det ut­r ym­me som inte an­vänds.

FÅ ORD­NING PÅ TORR­VA­RORNA Den­na guide kan an­passas till ett kök som har fler mind­re istäl­let för ett stort köks­ skåp.

För att rensa och or­ga­ni­sera ett skaf­fe­ri, börja med att ta ut allt och tvätta och torka hyl­lor och väggar. Kasta allt som har gått ut, och oöpp­nade kon­server och torr­ va­ror som du inte läng­re vill ha.

När du sätter till­ba­ka sakerna, tänk på att fasta platser gör det lättare både att laga mat och att handla. Du ser di­rekt vad du saknar.

Skaf­fe­riet in­ne­håller det du an­vänder mest. På nästa upp­slag får du ett för­slag på hur du kan märka hyl­lorna.

DET KALLA KRIGET: FÅ ORD­NING I KYL­SKÅPET Det ro­liga med att or­ga­ni­sera kyl­skåpet är att frå­gan om vad som ska bli kvar och vad som ska kastas är lättare att svara på än i andra delar av hemmet.

An­tin­gen har bästföredatumet gått ut el­ler så går det fort­fa­ran­de att an­vända, och det är det som av­gör vad du ska be­hålla och inte. Och bäst av allt: till och med det största kyl­skåpet kan rensas och tvättas på någ­ra tim­mar.

Tvätta och röj ur kyl­skåpet på sam­ma sätt som du läser en bok. Börja i övre vänstra hörnet och flytta till hö­ger, upp­ ifrån och ner. Ta ut allt från hyl­lor, lå­dor och dörrar. Kasta allt som har gått ut in­klu­si­ve rester, ”näs­tan saker” och tvivelaktiga pro­dukter. Tvätta in­vän­digt och sätt till­ba­ka saker ef­ter lika-sakerstår-till­sam­mans-sy­stemet som i ex­em­ plet till hö­ger.

Kon­trol­lera att tem­pe­ra­turen är mel­lan 3 och 4 grader, och ha som mål att hålla kylen full. Ett fullt kyl­skåp blir kallare.

Om du har mer ut­r ym­me än du an­vänder kan du fylla vat­ten­flas­kor och lägga in för att hålla det svalt.

För att kyl­skåpet ska fun­gera så ef­fek­ tivt som möj­ligt, tvätta dörr­lis­torna två gånger om året. Om en hund­ra­lapp inte fastnar när du stänger dörren, är det dags att tvätta el­ler byta ut listerna.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 44

Dörr Ket­chup­flas­kor, läsk och flas­kor. Övers­ta hyl­lan (1) Färska livs­me­del, som yog­hurt, ost och me­je­ri­pro­dukter.

1

Mitten (2) Har rester och an­nan uppvär­md mat här.

Och kom ihåg: syn­liga råa grön­saker upp­muntrar till en häl­so­sam kost.

2

Lå­dor (3) Se­pa­rera frukt och grön­saker. Ha inte lök, po­tatis, vit­lök, pumpa el­ler squash i kyl­skåpet.

Ne­derst (4) Kött, fisk, skal­ djur och kyck­ling bör för­varas längst ner för att för­hindra att det droppar på andra livsmedel. Tina va­ror i be­hållare som kan diskas.

3

4

07.08.2018 14.04

10

super­tips för köks­or­ga­ni­se­ring

Ac­cep­tera de fy­siska för­ut­sätt­ningarna för ditt kök. De går inte att ändra i alla fall. Des­sa tips kommer göra att det du har fun­gerar bättre.

1

2

3

4

Ro­liga för­var­ings­boxar In­ve­stera i mo­dul­boxar som passar in­u­ti varandra och som tål mik­ro, disk­­maskin och frys. Det bästa har ett lock som klickar in i locket på de andra lå­dorna och låter sig staplas sta­digt och tar min­i­ mal plats.

Rulla iväg Ett lås­bord med lås­bara hjul gör att du kan hacka och skära utan att vara rädd för att det rullar iväg. När du är klar kan bordet rullas in i ett för­råd el­ler skåp och fri­göra golv­y ­ta.

Konsolbord Om du har ont om bänk­ut­r ym­me kan ett smalt kon­sol­bord fun­gera som ett al­ter­na­tiv till en köksö. Det kan ock­så rymma lådor med torr­va­ror, bric­kor el­ler små köks­ma­skiner. Öppna hyl­lor un­der gör att du kan för­vara vin el­ler grön­saks­korgar inom räck­håll.

Gör zoner För­vara saker i den zon där de ska an­vändas. Om du har kryd­dor som du an­vänder ofta pla­ce­rar du dem nära spisen.

5

Snurra och stapla Ka­ru­seller, vik­hyl­lor och in­byggda vin­hyl­lor ger ut­r ym­me för att för­vara många olika saker sam­ti­digt som de är syn­liga och lätt att ta tag i.

7

Djupa lå­dor Av­sätt en djup låda nära spisen för ex­tra ol­jor, fo­lier och bak­plåts­pap­per.

8

Mag­net­lister En mag­net­list till knivar tar bara upp vägg­plats, hindrar knivarna från att bli slöa och fri­gör vär­de­full plats på köks­ bänken.

6

Skjut, dra, glid Ut­drag­bara hyl­lor är den ul­ti­mata lös­ ningen, men inte ett rim­ligt val. Rek­tang­u­lära be­hål­la­re, helst transparenta, tjänar sam­ma syf­te. De är lätta att dra ut och gör färska och torra pro­dukter syn­liga och tillgängliga. Om nå­got inte är syn­ligt el­ler lätt att nå är det mind­re tro­ligt att du an­vänder det.

9

Ver­ti­kalt är syn­ligt Gry­tor, pan­nor, köks­hand­dukar och gryt­lappar kan hängas ver­ti­kalt om du har ont om plana ytor. Det finns sta­tiv, stänger och ett stort ur­val krokar att hänga saker på. Det som för­varas ver­ti­kalt är lätt att se och an­vänds of­tare.

10

Kamp om platsen An­vänd flex­i­bla lådavdelare att se­pa­rera och or­ga­ni­sera saker i lå­dorna.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 45

07.08.2018 14.04

4

46

smarta skåp

Att byta ex­i­sterande köks­in­red­ning är en dyr af­fär. Om du be­höver mer ut­r ym­me tänk på hur du kan få ut det bästa av det du re­dan har.

1

Dra ut: oan­vänt hörn­ut­r ym­me Ut­nyttja var­je cen­ti­me­ter av svår­ åtkom­liga hörn­skåp ge­nom att mon­tera be­hål­la­re på ut­drag­bara ske­nor (till exempel käll­sor­te­rings­sy­stem) för både hö­ger och väns­ter hörn.

2

Dörr Luc­kor med toppgångjärn slår ald­rig i varandra och kan vara ett bra val för den som stän­digt upp­lever att dörrarna är i vägen.

För­slag till hyll­ka­te­go­rier: Mjöl.

Dricka.  Bröd, fral­lor och kex.  Frukostsaker: müs­li, hav­re­gryn.  Kex, knäc­ ke­bröd, chips, snacks.  Kon­ server: grön­saker, frukt, kött, fisk, sop­por och fonder.  Torkad frukt, nötter, frön.  Torr­va­ror: bö­nor, korn, ris, pas­ta.  Sylt, mar­me­lad, jord­nöts­smör.  Olja, ät­ti­ka, såser, si­rap, ho­nung.  Kryd­dor.  

Val­fritt  Engångsprodukter: papp­tall­rikar, koppar, sugrör.  Smör­gås­pap­per, fo­lie, plast­på­sar.  Hus­hålls­pap­per, ser­vetter.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 46

GLASKLART

Förvara basingredienser som pasta, korn, nötter och frön i glasskålar så att de är lätta att hitta. En snabb titt räcker för att se när det är dags att fylla på.

UTNYTTJA SKÅPEN

Gör om garderoben till ett köksskåp (se motsatt sida).

Specialanpassa djupa lådor till burkar med socker, mjöl, flingor och pasta. Lägg tunga tallrikar i bottenlådan och ställ fina skålar längst upp. Smala hyllor på dörrarna innehåller såser, kryddor och olja.

3

Brett ut­r ym­me Bänk­skåpen har of­tast inte nå­gon verti­kal för­var­ings­plats för piz­za­fat, muffins­formar, skär­brä­dor, plåtar eller stekpannor. Det­ta kan du lösa enkelt ge­nom att sätta in av­skil­ja­re i skåpen.

Se­dan kan sakerna stå upp och det är lätt att få ut en åt gången.

4

På golvet Om du har för lite skåpsutrymme kan du göra om soc­keln till en grund låda.

Ut­r ym­met är per­fekt för ka­strullock, formar, fat, grill­red­skap, bric­kor och dukar.

07.08.2018 14.04

47

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 47

07.08.2018 14.04

13

48

ge­ni­ala tips för ett väl­or­ga­ni­se­rat skaf­fe­ri

Ett smart pla­nerat skaf­fe­ri gör det en­klare och mind­re stres­sigt att pla­nera och laga mat. Prova des­sa tips!

1

Bara mat och mat­re­la­te­rade pro­dukter Und­vik att ställa andra saker i skaf­fe­riet, till ex­em­pel pre­sent­pap­per, sou­ve­nirer och elektronik.

2

Skippa kok­böckerna Om du inte an­vänt den där kok­ boken om thai­mat på 11 år, släng den.

Kom ihåg att det är okej, även om det var en pre­sent el­ler un­der­teck­nad av för­fat­ta­ren.

3

Syn­lig­het är grejen Trans­pa­renta be­hål­la­re som kan staplas och som har ett tätt lock är super för torra pro­dukter. När du an­vänder trans­pa­renta be­hål­la­re be­höver du inga eti­ketter.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 48

07.08.2018 14.04

kök et

4

49

11

Bok­stöd An­vänd bok­stöd el­ler hyllavdelare för att få kok­böcker att stå rakt.

Märk hyl­lorna Eti­ketter på hyl­lorna hjälper dig att hålla ord­ning. Målet är att alla i fa­miljen ska ställa till­ba­ka saker där de hör hem­ma.

5

Eti­ketter för dub­bel­gång­a­re Till ex­em­pel till liknande typer av mjöl: ve­te­mjöl, piz­za­mjöl, durummjöl.

12

Fin­mas­kigt nät Nät­korgar kan tvättas och torkas snabbare än alla plast­lå­dor. Det­ta gör dem till ett bra val.

6

Välj rätt för­var­ing Om ut­r ym­me är det vik­tigaste, tänk på att runda be­hål­la­re tar mer plats. Om det är trångt, an­vänd kvad­ra­tiska el­ler rek­tang­u­lära be­hål­la­re.

7

Snacks Ställ en korg el­ler låda på ett stäl­le barnen kan nå med snacks som de kan för­se sig själva med, müslibars, torkad frukt, kex och nötter.

9

Snart tomt?

Häll in­ne­hållet från ori­gi­nal­för­pack­ ningen i ge­nom­skin­liga be­hål­la­re så att det blir lättare att se hur myc­ket som är kvar. Det­ta minskar risken för dubbla in­köp och an­talet müsliförpackningar i skaf­fe­riet.

10

Över dörren Ut­nyttja platsen på bak­si­dan av dörren ge­nom att hänga upp en hylla.

13 8

Burk-sta­tiv Om du stor­handlar läsk­burkar, kommer ett sta­tiv att göra dem till­gäng­ liga och spara ut­r ym­me an­tin­gen i köks­ skåp el­ler i kyl­skåp.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 49

Välj mig Stål­sta­tiv ger ex­tra plats på höjden vil­ket gör det en­kelt att nå saker och ting.

07.08.2018 14.04

50

PLATS I LÅ­DAN: LESS IS MORE Köp mer, an­vänd mind­re. Det är vad som händer när de köper köks­prylar, säger mina klienter. Re­sul­tatet är att köks­lå­dorna blir full­ pac­kade och kao­tiska. Det är lätt dras med när man köper köks­ma­skiner, för all den fina ex­tra­ ut­rust­ningen lovar ju fak­tiskt att vi ska få en ännu bättre ku­li­na­risk upp­le­vel­se. Shopping kan vara svårt. Det slutar ofta med att vi köper mer saker i trä, plast och si­li­kon. Och of­tast får vi en fa­vo­rit som vi all­tid an­vänder me­dan de andra bara ligger där.

För att rensa ur lå­dorna måste du be­stämma dig för vil­ken köks­ut­rust­ning du fak­tiskt be­höv­ er. Kom ihåg att inga såna lis­tor är li­ka­dana efter­som alla kockar och alla kök är unika. Här är någ­ra idéer som hjälper dig att be­stämma vad som är vik­tigt nog att be­hålla el­ler skaffa och vad som inte an­vänds och ska tas bort.  Start­ pa­ket för köket Det­ta är mitt för­slag till ab­so­lut grund­läg­gan­de verktyg: kon­serv­­ öppna­re, flask­öpp­na­re, visp, slev, stek­spa­de, sil, po­ta­tis­ska­la­re, gryt­lappar.  Ock­ så bra att ha Slic­ke­pott, riv­järn, mixer, vattenkokare, potatismosare.  Ter­mo­me­ter När det gäller kött kan någ­ ra få grader i frysen el­ler kyl­skåpet göra skill­naden mel­lan tryggt och otryggt. Det enda sättet att

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 50

RED­SKAP DU AN­VÄNDER

Att veta vad ett red­skap bäst an­vänds till är det enda sättet att be­stämma om du be­höver det el­ler inte.

Om du lagar myc­ket spagetti, ha en spagettislev i lå­dan.

vara sä­ker på är att veta den ex­akta tem­pe­ra­ turen. Stek­ter­mo­me­tern är ock­så ett klokt val.

Om du bakar myc­ket kan det vara an­vänd­bart med en sockertermometer, till ex­em­pel för att tem­pe­rera cho­klad el­ler när du gör ka­ra­mell.  Knivar Istäl­ let för att köpa en upp­sätt­ ning av knivar bör du hell­re välja knivar du kommer att an­vända re­gel­bun­det. Kock­ kniv, skalkniv, bröd­kniv och filetkniv räcker för de flesta. För­skä­ra­re och köks­sax är ock­så an­vänd­bart.  Mått­satser Se­riösa ba­ga­re och kockar väger in­gre­di­enserna, men för de flesta av oss är räcker det att mäta. Du be­höver en upp­sätt­ning mått och en upp­sätt­ning bä­ga­re. Vil­ket ma­te­ri­al du väljer och om de har långa el­ler korta hand­ tag och pip är en smak­sak.  Sil Det finns tre typer av silar att över­ väga: en för släta såser och för att sikta mjöl, en med stora hål (även känd som durk­slag) för pas­ta och grön­saker, och en med hål som är till­räck­ ligt små för att skölja ris el­ler bul­gur. .  Bun­kar Målet är att und­vika bun­kar som kan slå sig, spricka, rosta el­ler dra åt sig lukt och de som är för tunga el­ler har för höga el­ler låga kanter. En bra pip, halk­fri un­der­si­da och till­ höran­de lock kan ock­så vara smart.  Ska­la­re Två typer av ska­ la­re är van­liga i köks­ lå­dan: y-formade och raka ska­la­re. Tänk på om

07.08.2018 14.04

kök et

STEK­SPA­DAR ATT HÅLLA UT­K IK EF­TER Stek­spa­den är det näst mest an­vända verk­tyget i mitt kök (knivar kommer först). Efter­som det finns många typer att välja mel­lan är det vik­tigt att be­kanta sig med de olika an­vänd­nings­­om­rå­dena, till ex­em­pel att vika, vända, vrida och lyfta.  Stek­ spa­de med hål i Det­ta är verk­li­gen mitt fa­vo­rit­red­skap! Det kan användas för att lyfta käns­liga, spröda ka­kor av en varm bak­plåt, för att lyfta upp stekta ägg, sila av po­cherade ägg vända de spröda fisk­fi­léerna utan att de går sön­der. De bästa har spänst, en jämn, rundad kant som böjs upp­åt och är av me­tall – så de kan inte an­vändas i tef­lon­pan­nor.  Hel si­li­kon­spa­de Efter­ som de inte har hand­ tag i trä el­ler plast finns inga skryms­len och vrår där bak­te­rier kan leva. Dess­utom är det in­gen risk att hand­taget kommer att falla av. Och de tål disk­ma­skin.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 51

 Metallsstekspade Perfekt för att vända stora ham­bur­ga­re, dela kom­pakta brownies el­ler vända pann­ka­kor.  Stekslev Det­ta an­vänd­bara verk­t yg liknar en näs­tan platt sked. Det är bra när man ska röra runt i tunga rätter som bö­nor el­ler stuv­ningar och till att dela kött­färs el­ler korv me­dan du steker dem.  Spa­tel Även kallad pa­ lett­kniv – det här me­tall­verk­tyget är per­fekt för bre smör­ kräm på tår­tor, för att bre ma­jon­näs el­ler se­nap och för att lyfta myc­ket små bitar el­ler myc­ket heta ka­kor utan att bränna fin­grarna.

”

Köket an­vänds för mycket mer än att laga mat. Börja or­ga­ni­sera ditt kök ge­nom att skapa en spe­ci­fik ’zon’ för alla ak­tiviteter och ha de verk­tyg och va­ror du be­höver i när­heten.

”

du fö­re­drar att skala mot dig el­ler bort från din kropp, och dess­utom på vad du skalar. Stora, runda saker som po­ta­tis och äpp­len är lättare med en Y-ska­la­re. Smala och långa grön­saker som mo­rötter och gur­kor är en­klare med en rak.

51

07.08.2018 14.04

52

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 52

07.08.2018 14.04

m a t ­p l a t s e n

53

Mat­platsen

N

är kunder kon­taktar mig och vill ha hjälp med att or­ga­ni­sera hela hemmet och jag hör minsta an­ty­ dan till frust­ra­tion el­ler räds­la i de­ras röst frågar jag dem var­för?

Of­tast känner de sig över­väl­digade och vet inte vart de ska börja. Om de har en mat­sal el­ler mat­plats re­kom­men­derar jag att de börjar där.

För det första är det både snabbare och en­klare att or­ga­ni­sera ett rum som an­vänds säl­lan än ett som hela fa­miljen an­vänder dygnet runt. För det andra är sakerna i det­ta rum, med någ­ra un­dan­tag, mind­re emo­tio­ nellt pro­vo­cerande än saker i andra delar av hemmet.

DIN STIL

HELT VITT ÄR HELT OK

Fa­mil­je­vän­liga ytor som är lätta att tvätta, ser hy­gie­niska ut och gör hus­hålls­ar­be­te en­klare. En vac­ker vas på bordet upp­muntrar alla att hålla det fritt från grejer.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 53

Kom ihåg att livs­stilen ut­trycks ge­nom små de­taljer i hela hemmet. Mat­platsen är den plats där jag re­kom­men­derar att du passar på att skryta lite, även när det bara är fa­miljen som äter till­sam­mans. Tänk på mat­salen som den plats där själen ut­trycks ge­nom väl­or­ga­ni­se­rade de­taljer. De saker som finns här är pricken över i:et och du bör ge upp­märk­sam­het till var­je de­talj, sär­ skilt om du vill ha en for­mell mat­sal.

Börja med att tänka ige­nom om du gillar över­flöd el­ler att ha det av­ska­lat. Or­ga­ni­se­ ring handlar inte om att kasta saker utan an­led­ning. Syf­tet med att rensa är att ta reda på vad man vill ha, vad som är nöd­ vän­digt, an­vänd­bart och upp­skattat. De saker fort­sätter be­rätta om en hi­sto­ria om oss, och de bästa be­rät­tel­serna har både hjäl­tar och skurkar. När du or­ga­ni­serar och rensar upp är målet att be­hålla hjäl­tarna och bli av med så många skurkar som möjligt.

TILL ATT BÖRJA MED På sam­ma sätt som mål­tider inte bara ska mätta ma­gen, handlar mid­dagar inte hel­ler bara om mat – det handlar om att skapa at­mo­sfär. Mat­platsen bör vara en fest för sin­nena. Det ska se ut, lukta och kännas så bra som mål­tiden smakar och det ska vara smak­fullt för ögonen. Men det ger dig inte fri lejd att be­hålla en mas­sa pynt.

Mat­platsen blir ofta en plats för saker som är på väg nå­gon an­nan­stans. Sakerna har in­get här att göra, men har flyttats på me­dan nåt an­nat, mer använt rum har rensats. Al­ter­na­tivt har det hamnat där för att du inte vet var du ska göra av det. Till ex­em­pel: ”Här är ett par byxor jag be­ställde on­li­ne. De passar inte och ska skickas till­ba­ ka. Jag ska posta dem senare, men för till­ fäl­let kan de ligga här.” Ty­värr händer ald­rig ”senare”. Du måste få ut ore­dan och för­ hindra att det kommer till­ba­ka.

Börja städa allt på och runt mat­bordet och stolarna. När det tagits bort, kan du för­hindra skräp från att samlas på bordet ge­nom att ställa nå­got an­nat där. Kan­ske någ­ra tall­rikar, glas och be­stick, el­ler lägg på en duk och ställ dit en frukt­skål el­ler en vas med blom­mor. Det finns in­gen an­led­ning att göra ett över­dri­vet pyntat bord. Kom istäl­let ihåg att i det enkla ligger det vac­kra.

DET KOMMER TILL AN­VÄND­NING Ett av livets största nö­jen är att omge dig med saker du älskar. Men det kan bli för myc­ket av det goda och mat­platsen bör vara en bland­ning av skön­het och funk­tio­na­li­tet.

Nö­jet att äta i ett väl­or­ga­ni­se­rat rum är odis­ ku­ta­belt.

Blir du glad av att äta i din mat­sal? Om inte, bör du för­söka skapa ett rum som är

07.08.2018 14.04

FRÅGA DIG SJÄLV 54 När vi sor­terar och or­ga­ni­serar upp­skattar alla lite mo­ti­va­ti­on och in­spi­ra­ti­on. För att ta reda på vil­ka mid­dags­saker du be­höver el­ler kan klara dig utan – ställ dig själv des­sa frå­gor:

Re­pre­sen­terar det här fö­re­målet din nu­va­ran­ de smak?

När an­vände du ett bordsplaceringskort el­ler fondue­­gry­tan senast? Det är här ut­trycket ”an­vänd el­ler kasta” ska vara ditt rens­nings­man­tra.

DRA UT OCH ÄR INNE

Om du har lite ut­r ym­me kan du över­väga att utöka dina mat­platser med en in­byggd, ut­drag­ bar lös­ning. Ett rum som an­vänds som kon­tor på dagen kan fun­gera som ett my­sigt bord för två ef­ter ar­bets­tid.

Är du eu­fo­riskt glad att du an­vänder el­ler äga det­ta?

Om ljus­sta­ken du fått i bröl­lops­gå­van är ful och dess­utom droppar stea­rin på duken – var­för behåller du den? En pre­sent be­höver inte vara en gåva för livet. Ge dig själv gå­van att släppa saker som inte hjälper dig få ett vac­kert hem.

Be­håller du den här saken i hopp om att kunna ge den vidare till ett av dina barn?

Om så är fallet, har barnet ut­tryckt in­tres­se för det el­ler ”tvingar du fram” ett arv? De sköra tall­rikarna som en gång var din mor­mors passar nöd­vän­digt­vis inte in i din dot­ters ur­bana livs­stil och moderna lä­gen­het.

Två är för myc­ket! Har du en till el­ler en nästan li­ka­dan?

Om så är fallet, hur många be­höver du verk­li­gen?

Det är bara bloms­ter­bu­tiker som be­höver ha dus­sin­ tals vaser. Be­håll ett par unika vaser – el­ler vad nu kan vara – och gör dig av med resten.

Skulle du köpa sam­ma sak idag om den du har var bor­ta?

Den jät­te­lika tul­pan­vasen du köpte på en tul­pan­resa till Ne­der­län­der­na har stått utan blom­mor på skänken i flera år. Det kostade kan­ske en för­mö­gen­ het, men du får inte till­ba­ka pengarna ge­nom att be­hålla den. Det är helt okej att er­känna ett fel­köp.

Lär­dom: gå vidare och släpp taget.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 54

07.08.2018 14.04

m a t ­p l a t s e n

my­sigt, be­k vämt och lätt att un­der­hålla.

Om du har en kis­ta el­ler skänk i rummet, ta ut alla saker ur den. Sor­tera saker i ka­te­go­rier, och in­spek­tera och ana­ly­sera allt som en ku­rator på ett mu­se­um. Gör en re­gel om att an­vända allt du äger. Spara inte saker för spe­ci­ella till­ fällen. Om du hittar gam­la glömda skatter när du rensar, som stora vinglas – an­vänd dem till varm cho­klad med gräd­de. Att bryta en tradi­ tion kan ge dina saker nytt liv och ener­gi efter­ som du fak­tiskt an­vänder dem. Er­sätt för­vir­ring med stolt­het och låt sättet du an­vänder saker åter­spegla din in­di­vi­du­ella per­son­lig­het och livs­ stil.

Kasta glas med spric­kor och gör dig av med saker som kräver myc­ket un­der­håll, till ex­em­pel sil­ver som måste putsas och dukar som måste strykas.

55

FLYGANDE TALL­RIKAR Har du tall­rikar som ald­rig an­vänds, men som du har kvar av olika an­led­ningar? Här är någ­ra an­led­ningar till att du inte an­vänder dem:      

De är inte till för mat.

De tål inte mik­ro.

De kan inte diskas i disk­ma­skin.

De är för högtidliga för var­dags­mid­dagar.

De står på ett stäl­le som är svårt att nå.

De går sön­der lätt.

Om nå­got av des­sa skäl gäller för dig bör du över­väga att ge bort både fin- och var­dags­­­tallrikarna och er­sätta dem med en upp­sätt­ning av tall­rikar i en ne­u­tral färg som kan an­vändas både till var­dag och fest.

IMAGE: ECOSTRUCTURE

ÖPPNA HYL­LOR

När saker står syn­ligt framme är du tvungen att hålla ord­ning.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 55

07.08.2018 14.04

5 56

tips på hur du för­varar det mest nöd­vän­diga

Du har be­stämt dig för vad du be­höver och inte be­höver. Här är någ­ra tips för att or­ga­ni­sera och för­vara mid­dags- och festtillbehör.

1

Sta­tiv i skåpet

Öka för­var­ings­y tan ge­nom att sätta in en stål­ tråds­hylla i flera vå­ningar på den ned­re hyl­lan. Här kan du för­vara saker på höjden utan att skada dem.

Lådavdelare

An­vänd lådavadelare för att sor­tera saker, så hittar du snabbt och en­kelt små­saker som vär­me­ ljus, ser ­vett­ringar och vinglashängen.

Stanna tiden

Silver ox­i­derar na­tur­ligt med tiden. För att minska ox­i­da­tionen bör du packa sil­vret både i en påse och i fo­lie el­ler plast. Om du lägger någ­ra bitar van­lig krita till­sam­mans med silvret kan det ab­sor­bera fukt och för­hindra ox­i­da­tion.

5

Mö­bler som är för stora för ett rum kan göra att det verkar trångt och obe­k vämt. Om du har rensat upp i mat­salen, men fort­fa­ran­de har en käns­la av att nå­got är fel, kan­ske mö­blerna ska flyttas, tas bort el­ler er­sättas med nå­got i en lämp­ligare stor­lek.

Bord Bordet är hu­vud­mö­beln i rummet. Ana­ ly­sera formen och stor­leken för att se till att det passar. Det bör vara 1 me­ter mel­lan väggen och matbordsstolarna när stolen är ut­dra­gen. Mind­ re än det är en in­di­ka­tion på att ett mind­re mat­bord passar bättre.  Matta En matta un­ der bordet bör sticka ut 40 cm bak­om stols­benen när de står un­der bordet. Du kan na­tur­ligt­vis ha en större matta, men du bör åt­min­sto­ne ha cirka 15 cm fritt golv runt den. Kom ihåg att en matta un­der bordet drar åt sig mat och dryck, så ha det i åtan­ke när du väljer.  Armbågsutrymme Tänk på att alla runt bordet be­höver cir­ka 60 cm bords­ski­va för att und­vika att sitta trångt när man äter.  Skänk En buf­ fé el­ler skänk bör vara till­räck­ligt djup för att rymma dina största fat. Om du tror att du be­höver en djupare när du tittar ige­nom de saker du vill för­vara där, kom ihåg att du be­höver cir­ka 1 me­ter mel­lan stolen och skänken när stolen är ut­dra­gen.  Tak­lam­pa Om du har en ljus­ kro­na el­ler tak­ lam­pa ovan­för bordet ska den hänga minst 1 me­ter över bords­ski­van för att inte vara i vägen.  Bords­de­ko­ra­tioner Ha gär­na bords­de­ko­ra­ tioner som är runt 30 cm långa och inte högre än 40 cm. Då kan gästerna se varandra i ögonen ovan­för bordet. 

2

3

MÖ­BLERA OM

4

Trygg i sin bubbla

Om du har be­stämt dig för att hålla mer än en ser­vis, för­vara fin­pors­linet i askar med bub­bel­ plast. Märk med eti­ketter.

Ser­vis på hylla

För att minska risken för sprickor på kanterna när pors­linet ska staplas på en hylla kan du lägga papplattor, kaf­fe­fil­ter el­ler filt mellan tall­rikarna. Und­vik ock­så att stapla koppar. Vänd upp och ner på locket till soc­ker­skålar, grädd­snipor, te­kan­nor och sopp­skålar i pors­lin, och lägg en filt mel­lan locket och ob­jektets kant.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 56

07.08.2018 14.05

m a t ­p l a t s e n

1 Om du sätter upp konst på väggen ovan­för skänken, ser det mest lugnande ut om bilden är cen­trerad över mö­beln.

57

1

2

2 När stolen är ut­dra­gen be­höver du 1 me­ter golv­y­ta mel­lan den och väggen el­ler nästa mö­bel.

3 Var­je gäst kommer att be­höva cir­ka 60 cm bords­ ut­rym­me för att und­vika att arm­bå­garna slår i varandra un­der mål­tiden.

3 4

4 Se till att mat­tan är till­räck­ ligt stor för att stolarna ska kun­na dras ut på den.

2

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 57

ALLT ÄR HÄR

Det som en gång var en stel mat­sal är nu en färg­ stark, fa­mil­je­vän­lig plats för trev­liga mål­tider. Bok­ hyl­lorna in­ne­håller kok­ böcker och på skänken står glas och ser ­ve­rings­till­ be­hör som an­vänds re­gel­ bun­det.

15.08.2018 12.56

58

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 58

07.08.2018 14.05

m a t ­p l a t s e n

TÄNK, EN BÄNK

Sitt­plats på en bänk i hörnet ger mer golv­y ­ta och ex­tra ut­r ym­me för gästerna. Du får ex ­tra för ­var­ings­ut­r ym­me un­der bänken. Se till att det finns till­räck­ligt med ljus­ källor för att få rummet att kännas luf­tigt och stort.

LJUS GER UT­RYM­ME Ljuset är sär­skilt vik­tigt i mat­salen och kan göra att rummet känns större. Olika ljus­käl­lor skapar en varm glöd som ger en bra at­mo­sfär. Ljus och ljus­sta­kar, vägg­lam­por med speglar bak­om, lam­por, bords­lam­por och ljus­kro­nor bi­drar till att lysa upp. Ju fler ljus­käl­lor du har, des­to fler val­möj­lig­heter har du när det gäller att skapa rätt at­mo­sfär.

SKAF­FE­RI Om du har turen att bo i ett äld­re hus med ett skaf­fe­ri måste det röjas pre­cis som resten av huset. Skaf­fe­rier kan variera från det myc­ket stora, med vin­skåp, disk­ma­skin, is­ma­skin och diver­se skåp och lå­dor, till de enkla som bara be­står av en bänk, någ­ra lå­dor och kan­ske ett skåp. Oav­sett stor­lek gäller sam­ma re­gler för or­ga­ni­sa­tion och städ­ning.

AN­VÄND­BARA NYA YTOR

59

fa­miljens ak­ti­vi­teter äger rum. Om du märker att mat­salen står oan­vänd större delen av året kan det vara en bra idé att göra det till en an­nan typ av rum som an­vänds of­tare – kan­ske ett lek­rum, gym el­ler hem­ma­kon­tor el­ler ett be­k vämt fa­mil­je­rum där dina barn kan göra läxor och pro­jekt och de vuxna kan njuta av sina hob­byer.

Mat­sals­mö­blerna kan du be­hålla så du har dem när du be­höver dem för en stor jul­mid­dag el­ler fö­del­se­dag med din fa­milj, men ge dem nya funk­tioner. Ex­em­pel­vis be­höver vi­trin­skåpet el­ler skänken inte in­ne­hålla pors­lin. Det är per­ fekt för för­var­ing av kon­tors­ut­rust­ning, hand­­arbe­ten el­ler pys­sel­grejer. Tänk på att det är ok att an­vända alla rum på ett sätt som passar dig och dina be­hov. En li­ten oan­vänd mat­sal har in­gen ener­gi, me­dan ett rum som man lever ger gläd­je åt hela fa­miljen, oav­sett vad det ur­sprung­liga syf­tet med rummet var.

Inte alla som har sin egen mat­sal an­vänder den.

Van­liga fa­miljer har myc­ket mind­re mid­dagar än ti­digare och spen­derar allt mer tid på att äta ute. Dess­utom har öppna köks­lös­ningar blivit allt van­ligare. Här smälter var­dags­rum, mat­sal och kök ihop till ett rum där de flesta av

HAP­PY-HOUR-TIPS: STÄLL UPP EN BAR! Den här check­lis­tan kan vara an­vänd­bar när du ska fixa din egen bar – oav­sett om det är på en ele­gant bar­disk el­ler ovan­på mid­dags­bordet. Du be­höver inte allt som står här, men tänk på vil­ken typ av drycker du vill ser­vera och välj ut det du be­höver från lis­tan.

Red­skap Kork­skruv, flask­öpp­na­re, shak­er, mått, grön­saks­kniv, cit­rus­press, ska­la­re, muddlare, tand­pe­ta­re, tand­pe­ta­re, is­hink.

Läsk och vat­ten Ton­ic, club soda, mi­ne­ral­ vat­ten, juice, läsk.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 59

Gar­ne­ring Sel­le­ri, cit­ron, lime, oliver, salt, soc­ker.

Dryck Vodka, gin, rom, te­qui­la, whis­k y. Öl, vin, likörer, port­vin.

Vad som blir mest po­pu­lärt be­ror på flera fak­torer så­som ål­der och bud­get.

Små tall­rikar till fin­ger­mat Van­ligt­vis 15 cm el­ler mind­re.

Glas Kun­skapen om vil­ka drycker som hör till vil­ka glas är bar­ ten­ders stolta över. Men efter­som de flesta av oss inte har bar­ten­derns kun­skaper el­ler ut­r ym­me för alla typer av glas i kons­tiga former och

stor­lekar, kan du sä­kert an­vända det du har. Du kan even­tu­ellt över­väga att hyra glas för spe­ci­ella till­fäl­ len.

07.08.2018 14.05

60

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 60

07.08.2018 14.05

t v ä t t ­s t u ­g a n

61

EN STOR­LEK PASSAR INTE ALLA

Korgar, djupa be­hål­la­re och skåp ger gott om ex ­tra för ­var­ings­ut­r ym­me runt tvätt­ma­skin och tork­tum­la­re. Allt har sin plats, in­klu­si­ve mynt och fick ­skräp.

Tvätt­stu­gan

T

vättstugan är de­fi­ni­tivt hemmets hårdast ar­betande rum, även om det kan­ske inte ens är ett se­pa­rat rum!

Många tvätt­ma­skiner och tork­tum­la­re finns i en gar­de­rob, i badrummet el­ler i källa­ren istäl­let för i ett se­pa­rat rum som är av­sett för att tvätta kläder.

Som tur är be­höver du bara de en­klaste nöd­ vän­dig­heterna för att tvätta kläder – el, vat­ten, tvätt­ma­skin och tork­tum­la­re el­ler tvätt­li­na och bra ven­ti­la­ti­on. Många av oss äger många fler plagg, la­kan och hand­dukar än våra mor­för­äl­ drar gjorde, och även om vi an­vänder våra kläder mind­re tvättar vi dem oftare. Historiskt sätt har tvätt­red­skap och tvätt­me­del va­rierat på grund av flera saker som plats, vä­der och tyger.

Många mål­ningar fö­re­ställer stenar och stockar som an­vänds för att tvätta bo­mulls­tyg i Öst­­-euro­pa och Asi­en, me­dan mer för­sik­tiga me­toder som tvätt­brä­dor an­vändes på de käns­ liga tygerna i väst­eu­ro­pe­iska kläder. Klädnypor upp­fanns inte förr­än på 1700-talet, så klä­derna torkades på gräs, stenar el­ler i buskar och träd. I större hus byggde man trä­ramar med rep som an­vändes för att torka kläder in­om­hus vid då­ligt vä­der. Kan­ske inte kons­tigt att man tvättade kläder mer säl­lan än nu. Även om det idag inte kräver nå­gon större an­sträng­ning att tvätta kläder är det fort­fa­ran­ de inte en upp­gift som vi ser fram emot. Som tur är har vi moderna hjälp­me­del och pris­värda pro­dukter som gör det mesta av det tunga ar­be­tet.

Det är dock fort­fa­ran­de vik­tigt att skapa håll­ bara tvätt­ru­tiner och en väl­or­ga­ni­se­rad tvätt­­ stuga för att göra upp­giften så en­kel som möjligt.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 61

Tänk ige­nom och ta hän­syn till följande punkter när du or­ga­ni­serar tvätt­stu­gan: Vem  Vem tvättar? Gör var och en sitt? Eller är det en som har an­svaret?  Vem stryker?  Vem lägger in rena kläder i skåpen?

Vad Vad an­vänds tvätt­stu­gan mer till? Är det ett red­skaps­rum ock­så, kan­ske? Bod?  Vad ska mer för­ varas där? Stryk­järn och stryk­ brä­da? Tvätt­me­del?  Vad saknar ett hem? Mynt? Lösa knappar?

Sko­kräm?  Vad för typ av hjälp­ me­del kan man ha i tvätt­ stu­gan? Ett sy­skrin el­ler en kläd­bors­te, kan­ske? 

När  När tvättar ni? På en viss dag? När tvätt­ korgen är full? Eller om det be­hövs, till ex­em­pel, en uni­form som an­vänds var­je dag?  När är det bäst att tvätta, torka, vika och lägga saker på plats? Kasta in en tvätt i ma­skinen me­dan du äter mid­dag och vänta tills nästa mor­gon att vika klä­derna och lägga på sin plats om det fun­gerar bäst för dig.  När ren­gjordes ludd­fil­tret i tork­tum­la­ren sist?

Var  Var lägger du smut­ siga säng­klä­der?  Var lägger ni fläc­ kiga kläder i blöt el­ler be­hand­lar dem?  Var tvättas och torkas fin­ tvätt?  Var viker ni den torra tvätten?  Var stryker du klä­ derna?

07.08.2018 14.05

5 1

62

1 Flexibla metallhyllor från golv till tak ger maximal användning av vägg­ utrymmen, inklusive hörn.

3

2 Öppna hyllor gör det enkelt att nå saker som används ofta.

4

6

3 Djupa flätade korgar i olika storlekar gör att du slipper klädhögar som välter.

4 Hyllor högt upp håller farliga tvättmedel på tryggt avstånd från barn.

5 Extralager med tvättmedel kan förvaras bakom stängda dörrar.

6 En stång med robusta galgar gör att fuktiga kläder kan torka helt.

7 Stora tvättkorgar göra det enkelt för alla i familjen att lägga i smutsiga lakan, handdukar och kläder som ska tvättas.

2

7

SORTE­RING: EN TVÄTT ÅT GÅNGEN

Ett städat tvätt­rum gör uppgiften ro­ligare. Und­vik att slösa bort vär­de­fullt ut­r ym­me ge­nom att be­gränsa an­talet tvätt­ medels­för­pack­ningar.

Ge­nom att svara på des­sa frå­gor är du på god väg att för­stå hur tvätt­stu­gan bör or­ga­ni­seras på bästa sätt.

STOPPA ORE­DAN IN­NAN DEN KOMMER IN I DITT HEM Tvätt­stu­gan blir lätt husets skräp­rum där saker och ting och allt som inte hör hem­ma där samlas på hög och ligger orörda i åra­tal.

Ge­nom att vara för­ut­se­en­de kan du för­hindra att så­dana högar hamnar där.  Måste ha det Saker som folk hävdar att de inte kan kasta el­ler ge bort. Till ex­em­pel kan en kund ha köpt ett dyrt ång­stryk­järn utan att nå­gon­sin ha an­vänt det. De kommer ihåg att de be­hövde det när de inte hade det, och nu vill de

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 62

inte göra sig av med det för att de är rädda att de kommer få an­vänd­ning för det. Kom ihåg re­geln rens­ningens ”oregler”. Det är ok att ge bort nå­got som inte an­vänds.  För­ lo­rad i strid Saker som har gömts i en stund av ”dörrklockspanik”. Har du nå­gon­sin i pa­nik fyllt en smutstvättskorg med grejer från bordet in­nan du öppnade dörren för att släppa in ovän­tade gäster? Senare, när gästerna har gått och du be­höver sakerna, är de inte på sin plats. Smart för­var­ing in­ne­bär att ge alla saker en plats, så att det kräver minsta möj­liga an­sträng­ning för att hitta el­ler plocka un­dan det. An­vänd det du lär dig i den här boken för att ef­fek­ti­vi­sera dina ägo­delar och ge dem en plats. Och säg hej­då till ”dörrklockspaniken”.  Okänd adress Saker som inte har en egen

07.08.2018 14.05

8

skinande idéer för att or­ga­ni­sera tvätt­stu­ga och städ­saker 63

De här prak­tiska tipsen kommer un­der­lätta för dig att hålla ord­ning i tvätt­stu­gan och se till att det blir ett rum som både är tryggt för barn och trev­ligare för alla.

1

4

2

5

Fuk­tig­het Kom ihåg fak­torer som fukt och smuts när du or­ga­ni­serar dina ren­gör­ings­ar­ti­klar.

Hänger du en våt mopp i ett skåp utan ven­ti­la­ti­on kommer du få en il­la­luk­tan­de mopp. För­vara hink, mopp, tra­sor och våta svampar på vat­ten­täta ytor när de torkar.

Inom räck­håll Or­dent­liga lå­dor för hand­dukar och tra­sor måste vara lättill­gäng­liga för yng­re och kortare fa­mil­je­med­lemmar. Då kan de torka upp ef­ter sig och del­ta i städ­ning, lämp­lig för de­ras ål­der.

El Ett el­ut­tag be­hövs för att du ska kun­na ladda till ex­em­pel en bat­te­ri­dri­ ven damm­su­ga­re el­ler fick­lam­pa.

Da­tum­märk­ning Sätt upp en hylla för ex­tra ljus­käl­lor, bat­te­rier och fil­ter. Skriv da­tumet då filtret ska bytas och lägg det in det i ka­len­dern. Jag byter mina var­je kvar­tal.

3

Or­ga­ni­sera ren­gör­ings­me­del Det finns många sätt att or­ga­ni­sera ren­gör­ings­me­del på. Nå­got som sparar myc­ket springande mel­lan ställen är att ha korgar för var­je om­rå­de som ska städas – till ex­em­pel en korg för ren­gör­ing av produkter till köket och en till sov­rummen.

6

Lätt att lyfta Lå­dor el­ler korgar för tvätt­me­del, po­ler­me­del, ol­jor och ren­gör­ings­me­del bör vara lätta att tvätta och lyfta ut från hyl­lorna utan att man råkar välta nå­got an­nat.

7

Åter­an­vänd bat­te­rier En stor, öp­pen glas­burk är per­fekt för att ha gam­la el­ler läckande bat­te­rier i. Du kan lämna dem på din nä­rmaste åter­vin­nings­cen­tral.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 63

8

Häng upp Häng upp sop­bors­te, sop­skyf­fel damm­tor­ka­re, och mopp så att de inte ramlar och blir en snubbelrisk.

07.08.2018 14.05

64

”

Smart för­var­ing in­ne­bär att ge alla saker en plats, så att det kräver minsta möj­liga an­sträng­ning för att hitta el­ler plocka un­dan det.

”

plats när de inte an­vänds. Våra saker borde ha en plats och veta var de bor, pre­cis som vi.

In­nan du köper nå­got, tänk på hur ofta det ska an­vändas och var det är mest lämp­ligt att för­ vara det. Om den snygga klädångaren är skrymmande och inte passar i städ­skåp el­ler tvätt­stu­ga kommer den till slut att stjäla ut­r ym­ me i ett an­nat rum och inte an­vändas.

HÅLL I PENGARNA Jag måste bara säga en sak när det kommer till att or­ga­ni­sera och städa upp tvätt­stu­gan. Jag håller inte med de flesta råd från tra­di­tio­nella ”ex­perter”. Ja, tvätt­stu­gan ser trev­ligare om du häller tvätt­me­dlen i de­ko­ra­tiva burkar och flas­ kor, men om du inte har tid, glöm det. Om du kämpar med att lyfta och hälla tvätt­me­del från tunga ekonomi­flas­kor köper du istäl­let bara mind­re flas­kor i bu­tiken. Varför kasta bort tid och pengar för att köpa ex­tra burkar och hälla över i och fylla upp? Livet handlar inte om ett hyperperfekt hem. Om fo­to­grafer skulle köa för att fo­to­gra­fera tvätt­stu­gan hade de fått ta med egna burkar.

Mitt man­tra är spara tid, spara pengar. Var­för köpa helt nya burkar för att sen lagra för mycket saker som fort­fa­ran­de ska åter­vinnas el­ler kas­seras? Fina burkar är trev­liga att titta på, men van­ligt­vis har den van­liga tvätt­stu­gan ett akut be­hov av en rens­ning. Det finns till­räck­ ligt många burkar! De är bara an­vänd­bara om de tjänar ett prak­tiskt syf­te. Det finns mer än ett sätt att för­vara saker på. Kolla igenom pappers­korgen i köket och tvätta och åter­ använd livs­me­dels­för­pack­ningar, till ex­em­pel stora torrvaruförpackningar, sylt­burkar och flas­ kor med breda öpp­ningar.

8

SOR­TERA SAKERNA

Färg­kodade korgar med hand­tag gör det en­kelt för alla att hitta vad de be­höver och ställa till­ba­ka det när de är fär­diga. Li­ka­dana korgar i olika färger är det hem­liga tricket för suc­cé.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 64

07.08.2018 14.05

8

9

t v ä t t ­s t u ­g a n

65

van­liga tvätt­ut­ma­ningar

Här är någ­ra idéer som hjälper dig att slut­föra upp­gifterna och klara av de van­ligaste ut­ma­ningarna vi står in­för i tvätt­stu­gan.

1

6

2

7

Blöt­lägg­ning och fläck­bort­tag­ning Om det inte finns nå­gon diskho i tvätt­ stu­gan, ha en plast­bal­ja un­der köks­vasken el­ler hand­fatet i bad­rummet för att blöt­ lägga el­ler be­handla fläckar i. An­vänd baljan för att bära våta kläder till tvätt­ stugan utan att söla ner där hem­ma.

Kasta det En li­ten sop­tun­na att slänga, fil­ter, skräp och ludd från tork­tum­la­ren i är smart.

3

Or­ga­ni­sera till­be­hör Gör om­rå­den på hyl­lorna för damm­ su­gar­påsar, glöd­lam­por, luft­fil­ter och batte­rier.

EN­SAMMA STRUM­POR

RSFS – re­pa­rera, sy om, fläckar, stryka Gör eti­ketter och fäst dem på kläd­ häng­a­re med plagg. Här noterar du vad du ska göra. Till ex­em­pel, på häng­ a­ren märkt ”re­pa­rera” hänger en skjorta med en lapp som säger: ”Hö­ger ärm, man­schett, knapp saknas.”

Mind­re stryk­ning Mon­tera en stång med häng­a­re för att hänga jac­kor och skjor­tor på di­rekt från tvätt­ma­skinen. Då håller de sig rynkfria. Om du skakar ut och viker klä­ derna me­dan de är varma från tum­la­ren för­hindrar det ock­så att de blir skrynk­liga.

8

Håll reda på sin­glarna Kläd­ny­por på en tav­la el­ler ett kläd­streck håller singelstrumprna som letar ef­ter sin partner på plats.

9

Oupp­kla­rade mys­te­ri­er Ha en påse för ”hit­te­gods” där fa­mil­je­ med­lemmar kan hämta saker som har för­ svunnit, som saker som de har glömt i sina fickor.

4

Torka en trö­ja Det kan ta lång tid att torka en trö­ja när den måste ligga plant om den inte kan hängtorka. An­vänd en hop­fäll­bar tork­ställ­ ning med plana ytor för att för­korta tork­ tiden och sä­ker­ställa bästa möj­liga luft-­ cirku­la­tion.

5

Rykande färskt Vägg­mon­terade stryk­brä­dor kan hängas bak­om en dörr me­dan en bordmonterad kan lutas mot väggen och läggas ner vid be­hov. Du kan ock­så hänga en tork­ställ­ning på en vägg el­ler dörr­karm när du inte an­vänder den.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 65

07.08.2018 14.05

66

Barn­rummet

B

arn­rummet kräver flex­i­bla för­var­ings­lös­ ningar som kan ändras i sam­ma takt som barnen växer. Som tur är finns det många färg­glada och krea­tiva sätt att or­ga­ni­sera på.

GÖR DIG AV MED OCH BE­STÄM DIG

Den goda ny­heten är att du bara be­höver göra två saker för att or­ga­ni­sera barn­rummet: göra dig av med saker och be­stämma dig. Att göra sig av med nå­got är en­kelt: ge bort el­ler kasta saker som barnen inte an­vänder läng­re. Att be­stämma sig är lite svårare efter­som saker du har be­stämt dig för att be­hålla kräver ett nytt be­slut: var ska de bo?

Efter­som du läser det­ta ka­pi­tel, är det möj­ligt att dina barn har fler lek­saker och kläder än de be­höver. Till och med mer än de vill ha. Mer än vad de nå­gon­sin kommer att an­vända. För mycket av nå­got skapar kaos, för­vir­ring och oreda. En upp­rens­ning å andra si­dan leder till krea­ti­vi­tet och till­freds­stäl­lel­se.

Börja med att ana­ly­sera var­je barns be­hov.

Allteftersom de växer, för­ändras sov­rummen och skåpen, pre­cis som det som ligger där in­u­ti. (se Ål­der och ak­ti­vi­tets­ni­vå, si­dan 72). Små barn be­höver ett lättill­gäng­ligt om­rå­de som gör att un­dan­plock­ning av kläder och lek­saker går snabbt och en­kelt. När de växer kan det finnas ett be­hov av mer ut­r ym­me att leka på. En loft­ säng fri­gör golv­y ­ta och ger ut­r ym­me för ett dock­hus el­ler tåg­ba­na ned­an­för. Ton­år­ingar kan­ske vill ha en bred dag­bädd och en ex­tra­ säng för över­nattande gäster.

Be­stäm dig för om sov­rummen ska vara lugna zoner där barnen bara sover, vilar och läser. I så fall bör lek­saker och spel lämp­ligt­vis ha en an­nan plats i huset. Men i hem där det inte finns möj­lig­het till ett se­pa­rat lek­rum måste det göras plats i sov­rummet.

SKATT­K IS­TOR

Trä­lå­dor på hjul huserar go­se­djur, sov­säckar och bräd­spel. När barnen växer ändras in­ne­hållet i för­var­ ings­lå­dorna, men med lite ny färg kan du ha dem i många år.

TÖM LEK­SAKS­L Å­DAN Det första steget mot att tömma lek­saks­lå­dan är att av­göra vil­ka saker som är värda att

4 Hjälpa till Des­sa fyra idéer in­ne­bär att in­gen, oav­sett ål­der, har en ur­säkt för att inte hjälpa till med hus­hålls­ar­be­tet.

1

Stöd­bräda Gör det en­kelt för små­ barn att bädda sängen ge­nom att hålla det en­kelt: kom­pli­cera inte till det med över­kast el­ler filtar. An­vänd bara täcke och kud­de.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 66

2

Smut­siga säng­klä­der Ställ en tvätt­korg i var­je barns gar­de­rob el­ler sov­rum. Även de små kan lära sig att allt har sin plats.

3

Inte helt ski­tigt Sätt upp krokar el­ler ställ en kläd­häng­a­re nära korgarna för att upp­muntra barn i alla ål­drar att hänga upp hand­ dukar, trö­jor och kläder som kan an­vändas igen in­nan de tvättas.

4

Gör det själv Stärk själv­stän­dig­heten ge­nom att ha en barn­pall till­gäng­lig tills barnet kan nå de övers­ta hyl­lorna utan hjälp.

07.08.2018 14.05

67

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 67

07.08.2018 14.05

68

AN­VÄND RUMMET

I ett delat sov­rum (ovan) kan för ­var­ings­lös­ningarna målas i olika färger för var­je barn, vil­ket ger dem en käns­la av att ha nå­got eget.

TÄNK IGE­NOM

Ett ge­nom­tänkt rum ger an­vänd­bara platser för att ar­beta och slappna av (övan hö­ger). När barnen blir äld­re och de över­nattande gästerna kommer of­tare blir en bädd­sof­fa an­vänd­bar.

An­vänd höga hyl­lor för att ge max­i­malt för­var­ings­ut­ rym­me.

be­hålla och sor­tera. För­äl­drar ten­derar att be­vara saker med af­fek­tions­vär­de även när det är okej för barnen att släppa dem. När ditt barn säger att det är okej att göra sig av med ett go­se­djur, låt dem ge bort det, även om det är ditt fa­vo­rit­djur. För­äl­drar kan lära barn att göra sig av med saker ge­nom att låta dem be­stämma vil­ka saker man kan göra sig av med.

Barnet är i re­gel vil­ligt att släppa saker in­nan för­äl­drarna är det. Små­barn vill helst av allt göra sina för­äl­drar glada, men de blir för­vir­rade när de får dubbla bud­skap. Att säga saker som ”Åh, den kan du inte ksata, den är från mor­mor” gör att det låter som att saker be­tyder mer än re­la­ tioner. Du be­höver inte be­hålla en gåva hela ditt liv: du kan älska gi­va­ren, även om du inte älskar gå­van.

FÖR­VARA LEK­SAKER Som med de flesta tips i den här boken: gör det

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 68

en­kelt, även när det gäller att för­vara lek­saker.

Ett kom­pli­ce­rat sys­tem som delar upp lek­ sakerna i myc­ket spe­ci­fika ka­te­go­rier kommer att över­väl­diga barnet och leder till att de inte plockar un­dan av räds­la för att lägga sakerna på fel stäl­le. På sam­ma sätt skapar ett sys­tem där man för­varar ac­tion­fi­gurer på ett an­nat stäl­le än Bar­bie­doc­kor, och tåg från ett mär­ke på ett an­nat än ett an­nat mär­ke är onö­digt ar­be­te.

Håll ka­te­go­rierna breda – mjuka lek­saker, doc­ kor, lego – och an­vänd lå­dor el­ler korgar så är det lätt att kasta ner lek­sakerna.

AR­VE­GODS För att hålla koll på klä­derna allteftersom barnen växer, bör du kolla på klä­derna var­je gång du tvättar dem. Var­för vänta på en ny års­tid med att göra sig av med för korta byxor el­ler för små skjor­tor? Var­je tvätthög är en ny möj­lig­het för att rensa ut ur­vux­na plagg.

07.08.2018 14.05

69

b a r n ­r u m m e t

”

FÖR­VARA KLÄDER När du väl har be­stämt dig för att be­hålla ett plagg för fram­ti­da bruk, tänk på hur du för­

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 69

varar dem. Des­sa punkter är av­gö­ran­de för att gå från trångt och över­väl­digat till or­ga­ni­se­rat.  Stor­lek Om du har en stor fa­ milj, kan klä­der­ na du be­håller spänna över många stor­lekar. I det här fallet kan det vara en bra idé att ha flera lå­dor med en stor­lek i var­de­ra. Eti­ketter (se sys­tem ne­dan) är kne­piga, men ett an­nat an­vänd­bart vi­su­ellt hjälp­me­del är att an­vända lå­dor i stor­lekar som matchar klädstorleken stor­lek: större stor­lekar i större lå­dor.  För­enkla Kom ihåg att an­ vända det du har.

Ditt klädförvaringssystem ska inte fo­to­gra­feras, så det finns in­gen an­led­ning att skaffa helt nya lå­dor som matchar varandra. Gör det en­kelt.

Ge­nom­skin­liga lå­dor kan vara an­vänd­bara för att hitta saker en­kelt.  System Ha lå­ dorna på ett stäl­le. Skapa eti­ ketter som är okom­pli­ce­rade och till­räck­ligt stora för att läsa (maskeringstejp och tusch­pen­ na är bra). Skapa en lista där allt loggas in och

”

Lägg saker som inte läng­re passar i en korg bred­vid tvätt­ma­skinen, så att de inte tar upp onö­digt ut­r ym­me i lå­dor el­ler skåp i barn­ rummet. Sen kan du ha en rens­nings­dag i bör­jan av var­je sä­song, där klä­derna i lå­dan sor­teras ef­ter ka­te­go­ri­se­ringen ”göra sig av med” el­ler ”be­stäm dig” och an­tin­gen ges bort el­ler läggas till nästa barn i kön.

Barn kan ock­så göra sitt. Ställ i en ”ge-bortutan-för­klar­ing”-låda i hallen el­ler i när­heten av korgarna, där alla kan lägga kläder som inte läng­re passar el­ler inte an­vänds. När du ger din son en t-shirt i den färg han älskar minst, och han säger: ”jag kommer ald­rig att gå med det” har han en plats att lägga den på utan yt­ter­li­ga­re för­klar­ing.

Att ha för myc­ket av nå­got skapar kaos, för­vir­r­ing och ore­da.

07.08.2018 14.05

70

SKAPA EN LÄXPLATS An­vänd hu­vudet för att se till att din stu­dent lyser i sko­lan. Här är någ­ra topp­ran­kade idéer för att skapa en ide­a­lisk ar­bets­plats hem­ma.

Ar­ki­vera det!

En pärm el­ler ett en­kelt ar­kiv or­ga­ ni­se­rat ef­ter tema gör att ni kan hålla ord­ning på pro­jekt, läxor, prov och skol­saker.

Kasta det!

Ett pap­pers­korg och pappersåtervinning bred­vid skriv­ bordet på­minner eleverna om att kasta matte­papper och onö­diga papper för att hålla ar­bets­platsen städad.

Plats Se till att ar­bets­platsen el­ler skriv­ bordet är minst 76 cm bred – stor nog för da­tor, mus och böcker.

bordet. Mjukt säte och bra rygg­ stöd gör att han el­ler hon sitter be­k vämt och ar­be­tar pro­duk­tivt.

Ljus Ge om möj­ligt skriv­bordet na­tur­ ligt ljus och ställ en stark läs­lam­pa för läxarbete som görs på kvällen. kydda sladdarna S An­vänd en UPS för sladdar och kablar för da­torer, lad­da­re och skri­va­re.

Skriv­bords­un­der­lägg Ett skriv­bords­un­der­lägg i plast el­ler plex­i­glas skyddar bords­y ­tan och kan an­passas ge­nom att man sätter klis­ter­mär­ken ovan­på el­ler lägger bilder el­ler vy­kort un­der.

ut, och ha den på en lättill­gäng­lig plats (till ex­em­pel en tav­la pre­cis vid tvätt­ma­skinen).  Spe­ci­fi­cera Be­skriv in­ne­hållet or­dent­ligt och nog­grant när du mar­kerar lå­dorna. Du kan ka­te­go­ri­sera yt­ter­li­ga­re ge­nom att ange sä­song och typ. Till ex­em­pel ”2 år som­mar” och ”2 år vin­ter” el­ler ”2 år lång” för lång­är­made skjor­tor och lång­byx­or och ”2 år kort” för kort­är­made skjor­tor och shorts.

LEKRUMSPARADIS Om du har ett se­pa­rat lek­rum, se till att det inte blir en plats att dumpa allt som inte passar in i sov­rummet. Börja med att be­stämma hur många stora saker som ska vara i lek­rummet.

Saker som trum­set, ping­is­bord el­ler ett dock­hus kan inte städas bort. För mind­re ob­jekt kan du an­vända de prin­ciper jag tar upp i För­vara lek­ saker (si­dan 68).

FÅ KON­TROLL PÅ SKOL­BARNS­ORE­DAN Un­der ett barns skol­gång kommer de ound­vik­li­ gen att komma hem med fler ”saker” än vad de hade med sig hem­ifrån. Det är vet­tigt att ha en stra­te­gi som gör att du inte samlar på dig onö­ diga saker från sko­lan re­dan från bör­jan.

Kom­fort först En jus­ter­bar stol gör det möj­ligt att sitta i rätt höjd fram­för skriv­

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 70

07.08.2018 14.05

71

GENI PÅ JOBBET

Mat­lå­dor, hinkar och gar­de­ rober (ovan­för väns­ter) in­ne­ håller ett brett ut­bud av skol- och hob­by­saker för en krea­tiv plats.

SOVER PÅ PLATT­FORMEN

När in­gen vill ha över­slafen, är platt­forms­ängar och en lådsäng un­der rädd­ningen.

(Ovan). Här kom­bi­neras trä med breda djupa lå­dor vil­ ket in­ne­bär att kläder, la­kan och filtar – saker som nor­ malt skulle för­varas i en tra­ di­tio­nell byrå – inte tar upp nå­got ex ­tra ut­r ym­me. Och in­gen be­höver leta ef­ter mons­ter un­der sängen.

1 Skol­av­slut­ning

6 Minnesaker

Direkt ef­ter att skol­året är slut och be­tygen är utdelade – ta tag i skåp- och skoloredan. Gå ige­nom saker som inte kommer att be­hövas nästa läs­år och gör dig av med det för all­tid.

Me­daljer, tro­féer, priser, cer­ti­fi­kat – alla är till synes vin­na­re. Att hålla fast vid allt gör att in­get blir spe­ci­ellt. Släpp taget om priset som alla i laget fick och spara de verk­ligt speciella priserna.

2 Skol­böcker Det finns väl­digt få skäl till att inte göra sig av med skol­böcker. Sälj el­ler byt ut dem så snart som möj­ligt i en bok­han­del el­ler on­li­ne, el­ler fråga om du kan ge dem till ett fäng­el­se el­ler en skola som be­höver dem.

3 Konst och hant­verk Det finns in­gen an­led­ning att spara på allting som tagits hem. Sor­tera allt som har sparats i slutet av var­je år och välj någ­ra fa­vo­riter.

4 Na­tur og ve­ten­skap Solsystemmodellen som fick be­röm av lä­ra­ren kan fo­to­gra­feras och minnas, men den be­höver inte stå på hyl­lan för all­tid.

7 Handla hem­ma Barns fö­del­se­dagar ge­ne­rerar alla möj­liga onö­ diga saker och det är ound­vik­ligt att barnen får dubbla böcker, spel el­ler presen­ter. Spara alla dubbletter i en låda och när det är dags för nästa fö­del­se­dags­ka­las kan du handla i lugn och ro i ditt eget skåp.

8 Presentpåsar Påsar full av bil­liga, me­nings­lösa saker leder till mer ore­da. Lär barnen att de ar­tigt kan säga ”nej tack” på festen el­ler att bli av med skräp när de kommer hem. När det är din tur att fira, blir du en trend­sät­ta­re: börja en mi­ni­ma­lis­tisk rö­rel­se som för­bjuder pre­sent­påsar.

5 Skolsaker Torkade tusch­pen­nor, streckade skriv­böcker utan om­slag, brutna pen­nor och blyertspennstumpar kan kastas/åter­vinnas.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 71

07.08.2018 14.05

72

Ål­der og ak­ti­vi­tets­ni­vå Späd­barn, små­barn, mind­re barn Ak­ti­vi­teter in­klu­derar: Sova, leka, läsa. n För­

var­ing för: Stora plast- och trä­lek­saker, pek­ böcker, go­se­djur, var­dags­klä­der, dräkter. n

Barn­rummet är ro­ligt att or­ga­ni­sera efter­som allt som borde vara där är li­tet och gul­ligt! Det är van­ ligt­vis nya, rena saker som för­tjänar öm och kär­leks­ full be­hand­ling, pre­cis som en baby.

Det bästa sättet att börja or­ga­ni­sera är att ar­beta runt de största mö­blerna – van­ligt­vis en stor byrå. I många hem fun­gerar by­rån ock­så som ett sköt­bord vil­ket skapar ett be­hov av plats för både rena och smut­siga blö­jor. En vagga, gung­stol el­ler bok­hyl­la kan ock­så få plats. Vissa mö­bler växer med barnet – en vagga som om­vandlas till en barn­säng, till ex­em­ pel. Gung­stolen kan ock­så be­hållas och an­vändas i många år när barnet växer.

UN­DER ­JOR­DISK FÖR­VAR­ING

I ett barn­rum in­ne­ bär för­var­ing av lek­ saker un­der sängen (ned­an­för väns­ter) att tåg, plan och bilar är lättill­gäng­ liga och lätta att skjuta un­dan senare.

SKO DIG

Sko­fack över dörren är inte bara till för skor (ne­derst i mitten). Du kan även för­vara hår­saker, doc­kor, hant­verk och myc­ket mer här.

HÄNG UPP DET

Om väggarna hade för­klä­den el­ler byxor med djupa fic­kor (längst ner till hö­ger), fö­re­ställ dig vil­ka god­sa­ker de kun­de rymma: böcker, ku­lor, tusch­ pen­nor och små fi­gurer!

Större barn och fjor­tisar Ak­ti­vi­teter in­klu­derar: Sova, slappa, göra saker, läx­läs­ning. n För­

var­ing för: Spel, böcker, kläder, uni­former, min­ nen, till­be­hör, sport och mu­sik­ut­rust­ning, toalettartiklar, smink. n

I takt med att ett barn växer upp ten­derar de att samla på sig fler saker. Men att lägga till mer ut­r ym­me och or­ga­ni­sera är inte svaret.

Vid den­na tid­punkt i ett barns liv måste or­gan­i­sa­ tions­­pro­cessen vara lite mer in­tres­sant och så an­passad till barnets livs­stil som möj­ligt. Ton­år­ingar älskar nya saker, men att stän­digt skaffa saker som passar de­ras snabbt för­än­der­liga in­tres­sen kan vara utmanande.

Där­för är det klokt att in­ve­stera i för­var­ings­lös­ningar som kan göras om – till ex­em­pel trä­mö­bler som kan målas el­ler ”pimpas” med lite de­kor­tejp.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 72

07.08.2018 14.05

b a r n ­r u m m e t

73

ENKLA LÖS­NINGAR

Öppna lös­ningar gör det en­kelt att plocka un­dan böcker, mappar och lek­saker. Korgar är lätta att dra ut, och go­se­djur kan kastas ner. En kis­ ta är ett bra för­var­ings­ut­r ym­me för ut­kläd­nings­klä­der – kasta ner dem när dagen är över!

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 73

07.08.2018 14.05

74

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 74

07.08.2018 14.05

s o v ­r u m m e t

75

Sov­rummet

O

re­dan kryper in, även där vi kryper in un­der täc­ket. När det gäller att or­ga­ni­sera ligger ofta sov­rummet långt ner på pri­ori­te­rings­lis­tan.

Så­le­des är de ofta de mest rö­riga rummen i våra hem. Ore­dan samlar sig sakta och blir kvar efter­som sov­rummen inte är ”of­fent­liga”. Gäster kommer inte in här, och ore­dan kan ligga kvar bak­om stängda dörrar.

Det är all­de­les för lätt att man låter sov­rummet bli en li­ten smutsig hem­lig­het – en vi­lo­plats för saker som fort­fa­ran­de inte har en egen plats.

Sov­rummet bör dock vara en fri­stad, ett städat, frid­fullt rum där du kan koppla av och hämta in dig utan en kon­stant på­min­nel­se om ofull­stän­ digt hus­hålls­ar­be­te.

VAR­FÖR REDA UPP? Hu­vud­mö­beln i sov­rummet är na­tur­ligt­vis sängen och det är där­för det per­fekta stället att börja.

Jag tycker att det är vik­tigt att bädda sängen var­je mor­gon, men det finns män­ni­skor som tänker: ”Var­för bryr sig när det ändå ska stökas till igen i natt och in­gen kommer ändå att se det? Var­för slösa tid och an­sträng­ning?”. Jo, för att bädd­ningen ger en po­si­tiv start på dagen och skapar kraft att bocka av andra saker på upp­gifts­lis­tan. Det ger en käns­la av ”mis­sion accomplished” när sängen är bäddad. Att bädda sängen var­je mor­gon är inte ett stort jobb i sig, men bör­jan på en dag utan ore­da.

Hur myc­ket ”piff” som kud­dar och filtar du

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 75

vill an­vända väljer du själv. Men ta hän­syn till den dag­liga upp­giften att bädda sängen och fråga dig själv om alla kud­dar och filtar är värda den ex­tra an­sträng­ningen som be­hövs för att lägga till­ba­ka dem?

KLARA, FÄR­DIGA, GÅ När du börjar röja upp ett sov­rum, börja med den obäd­dade sängen. Ta av säng­klä­der och ma­drasskydd och kasta dem i tvätt­ma­skinen.

Kolla eti­ketten på kud­darna och om de tål det, torka dem i hög tem­pe­ra­tur i tork­tum­la­ren i 30 mi­nuter för att döda bak­te­rier och skaka och lufta dem. Vänd mad­rassen så fot­än­dan hamnar i hu­vud­än­dan. Me­dan ma­drasskyddet tvättas och torkas tar du fram fyra för­var­ings­-­ be­hål­la­re. Det kan vara en tvätt­korg, kan­ske ett par påsar med drag­ked­ja el­ler en sop­på­se.

An­vänd de fyra stora be­hål­la­rna så här:  Kläder Här lägger du kläder som hör till det här rummet.  Ge bort Allt du inte har an­ vänt de senaste sex må­naderna, el­ler ens visste att du hade, kan ges till be­hö­van­de.  Be­håll An­vänd den här be­hål­la­ren för fö­re­mål som inte är kläder, men som ska vara i rummet.  Flytta Lägg till alla saker som inte borde vara här alls, i den här. An­vänd blixt­lås­påsar för små fö­re­mål som kan för­svinna i en av de stora be­hål­la­rna, som nyc­klar, smyc­ken, mynt och fri­ mär­ken. Skräpspåsen är till för allt som ska kas­ seras.

FORM OCH FUNK­TION

Att bädda sängen var­je mor­gon be­tonar att små saker spelar roll. En bäddad säng är: bra för själen, en in­red­ning för resten av rummet och en ut­märkt in­ves­te­ring på 60 se­kunder.

Sätt ihop bok­hyl­lor i en skräd­dar­sydd en­kel för­var­ ings­­lös­ning för böcker och noga ut­valda saker.

07.08.2018 14.05

76

MI­NUS GER PLUS

Fort­sätt att ta bort saker från by­råer och säng­borden i rummet, tills det ser ut som du vill. Ge­nom att ta bort det stö­kiga kommer säng­klä­derna, lam­porna och konsten till sin rätt.

KOM IGÅNG Börja med att röja golvet, börja vid dörren.

Ar­beta dig medsols runt i rummet och plocka upp allt som inte hör hem­ma där. Släng skräp och pla­cera alla andra saker i rätt för­var­ings­­ut­r ym­me. Lämna inte rummet för att bära till­ ba­ka saker till ”sin plats”, det kommer senare.

När golvet är klart kon­cen­trerar du dig på de andra sov­rums­mö­blerna. Ta bort de ob­jekt som finns på dem, men inte hör till dem. Kom ihåg alla saker ovan­på by­rån el­ler säng­bordet och ställ till­ba­ka det nöd­vän­diga. Ho­ri­son­tella ytor at­tra­herar ore­da, pre­cis som trä­nings­ma­skiner, elektronik och djur­bäddar. Fort­sätt att dela upp saker i de fyra lå­dorna.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 76

Sen vågar du dig in un­der sängen. Dra fram lösa saker och lägg dem i lå­dorna. För­var­ings­ boxar el­ler påsar som du har packat och märkt ti­digare – kan­ske när du städar i en gar­de­rob – kan bli kvar.

DEN STORA BILDEN Fun­dera på om där är någ­ra onö­diga mö­bler som kan tas ut ur rummet – en oan­vänd tränings­­cy­kel kan­ske, el­ler en få­tölj som inte an­vänds för an­nat än att lägga kläder på. Fär­re mö­bler be­tyder mind­re att städa och un­der­ hålla, och vik­tigast av allt, fär­re ytor som kan bli fulla av ore­da igen.

07.08.2018 14.05

s o v ­r u m m e t

77

SOLO

Be­höver du mer ut­r ym­me än för en klocka, en vat­ten­flas­ka och en bok? Om du be­stämmer dig för att be­hålla nå­got, ge det en plats i ditt hem. Njut av de saker du äger.

KLÄDER Ta allt ur by­rå­lå­dor och skåp och lägg på sängen. Över­väg var­je ob­jekt, och lägg inte till­ ba­ka nå­gon­ting som inte passar el­ler inte är be­k vämt el­ler i gott skick – även om du tror att det kan passa om du går ner någ­ra ki­lon. När du lägger tillbaka saker i lå­dorna, lägg sam­ma saker till­sam­mans (se Skåp: Or­ga­ni­se­rings­al­ter­ na­tiv, si­dan 82).

MÅL­LIN­JEN Nu när all ore­da från ett helt rum har re­du­ cerats till fyra lå­dor, en sop­kasse och ett par zip-väs­kor, har pro­cessen med att or­ga­ni­sera det som är kvar blivit myc­ket en­klare.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 77

Lägg till sakerna i ”Kläder”, ”Be­håll” och ”Flytta” till­ba­ka till sina platser. Kon­trol­lera de råd du fått för de andra rummen i boken, för att hjälpa dig med sakerna i ”Flytta”.

Lägg ”Ge bort”-lå­dan di­rekt i bilen och skriv upp i ka­len­dern när du ska köra den till återvinningsstationen. Bär ut so­porna.

Sätt till­ba­ka ma­drasskyddet på sängen när det är rent och torrt och bädda med rena säng­klä­der.

Nu kommer ditt stö­kiga rum att göra att du känner dig lugn och av­slapp­nad när du går och lägger dig och fan­tas­tisk när du vaknar!

HANS OCH HENNES

Sätt upp läs­lam­por med egna lampknappar vid sängens hu­vud­än­de för att und­vika lam­por på natt­ duks­­borden. Lå­dorna vid fot­än­dan in­ne­håller ex­tra säng­klä­der. Skåp för honom och henne är byggda un­der bok­hyl­lan och in­ne­håller kläder som an­vänds re­gel­ bun­det.

BLICKA FRAM­ÅT Att välja mö­bler till sov­rummet bör inte vara ett

07.08.2018 14.05

78

FÖR­VAR­ING UN­DER SÄNGEN

För­var­ing un­der sängen är ett bra sätt att max­i­mera ut­r ym­met i hemmet. I den här in­red­ningen fun­gerar lå­dan med hjul ock­så som ett lågt bord, en plats för att ställa en kopp och en säng­lam­pa.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 78

07.08.2018 14.06

79

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 79

07.08.2018 14.06

80

käns­lo­mäs­sigt be­slut, utan ska ta hän­syn till rummets di­men­sioner. Om sov­rums­mö­blerna är för stora känns rummet stramt och stres­sigt.

Färg­val, tyger och struk­turer å andra sidan kan du där­emot välja ef­ter käns­lor och per­son­lig smak.

Ett ty­piskt sov­rum in­ne­håller en säng, ett säng­bord el­ler två, en byrå och en gar­de­rob.

Det­ta är vik­tigt. Ett sov­rum kan ock­så in­ne­hålla en bänk el­ler en dag­bädd, stolar, en TV och bok­hyl­lor. Du måste be­stämma vil­ka av sakerna du fak­tiskt an­vänder och be­höver.

Tänk på följande stor­lekar på ty­piska sov­

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 80

rums­mö­bler i för­hål­lan­de till stor­leken på rummet när du ska in­reda.  Dub­bel­säng och säng­ga­vel De flesta dub­ bel­sängar är 160x200 cm el­ler 180x200 cm.

Säng­ga­vel och fot­pall ad­derar cirka 25–50 cm i längd me­dan en säng­ram ökar bredden med 2,5–25 cm. Du be­höver minst 60 cm fri yta på båda si­dor och vid fot­än­dan för att kun­na röra dig fritt och byta säng­klä­der utan pro­blem.  Gar­ de­rob och byrå Näs­tan alla sov­rum in­ne­håller en byrå och/el­ler en gar­de­rob. När du väljer gar­de­rob och byrå bör du ock­så tänka på

NYTT RUM

En bra rens­ning kan ge oss en ny start i livet. Lev livet med fär­re saker och lev här och nu. Att ha ut­r ym­me att gå runt, träna el­ler att kunna öppna lå­dorna or­dent­ligt är var­dags­lyx som ger dig gläd­je i livet.

07.08.2018 14.06

3

s o v ­r u m m e t

81

råd för att be­hålla lugnet

Nu när du har skapat ett lugnande sov­rum, kan du an­vända check­ lis­tan ne­dan för att be­hålla det så.

1

Varje vecka n Byt

säng­klä­der. n Damm­

torka mö­bler, in­klu­si­ve lam­por, tak, ven­ti­la­ti­on och tv. n Damm­

sug mat­tan.

2 PÅ DITT SÄTT

När du blir av med de saker du inte be­höver kommer du för­stå ex­akt vad du be­höver i rummet. För vissa be­t yder det att ha öppna hyl­lor istället för gar­de­rober. För andra kan en byrå hjälpa till att hålla reda på saker. Det handlar om vad du väljer.

djupet och vara med­ve­ten om att det ska finnas 1 me­ter ut­r ym­me fram­för så att dörrarna och lå­dorna kan öppnas helt.

Om du har myc­ket kläder och saker men inte så mycket ut­r ym­me, tänk på att garderoben näs­tan ger dub­belt så myc­ket lag­rings­plats på höjden me­dan det tar lika stor plats på golvet som en byrå. (Se Gar­de­roben på si­dorna 82-87 för se hur du kan få ut så myc­ket som möj­ligt av ditt för­var­ings­ut­r ym­me i gar­de­roben.)  Ett natt­duks­bord Jo, van­ ligt­vis har man två natt­duks­bord, men det finns in­get som hindrar dig från att bara ha ett. De saker du vill inom räck­håll från sängen – läs­lam­pa, bok, fjärr-­ kontroll, vat­ten­glas – av­gör vil­ken sorts säng­ bord du borde ha. De finns i många former och färger och många har lå­dor el­ler skåp som rymmer lite mer saker.  Medieförvaring Om du har tv i sov­ rummet måste in­red­ningen in­ne­hålla nå­got som tv:n kan stå på utan att den välter. Det ska ock­så vara möj­ligt att gömma ka­blarna. Ett al­ter­na­tiv är att hänga tv:n på väggen. I båda fallen borde tv:n vara un­ge­fär i ögon­höjd för den som ligger i sängen.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 81

Varje månad Gå till­ba­ka till bör­jan av ka­pi­tlet. Titta runt i rummet för att se om någ­ ra gam­la va­nor har smugit sig in. Om de har gjort det, hämta de fyra lå­dorna (se Klara, fär­diga, gå, på si­dan 75) och börja.

3

Varje år n Vänd

mad­rassen på hösten och våren. n Kör

kud­darna i tork­­tum­la­ren. n Byt kud­darna på år som slutar 5 el­ler 0. n Ren­

gör el­ler ma­skin­tvätta gar­diner, säng­klä­der, la­kan och filtar. n Be­ ställ mat­t vätt el­ler hyr en ma­skin. n Tvätta

föns­tren.

07.08.2018 14.06

82

Gar­de­roben

K

a­len­drar och in­korgar är inte de enda sakerna som blir full­prop­pade. Risken är att även dina gar­de­rober är det. Om du är en av dem som har t-shirts i högar och flera par svarta byxor när du öppnar dörren kan du tryggt läsa vidare.

Det be­höver inte vara kom­pli­ce­rat att få ord­ning, det finns flera sätt att göra det på.

Att hänga allt på matchande gal­gar el­ler lägga strum­porna i söta lå­dor är inte lös­ningen för ett oor­ga­ni­se­rat skåp. Kon­cen­trera på dina kläder först så kan du ha kul med krea­tiva för­ var­ings­lös­ningar sen.

”

Bra gar­de­rober är både över­skåd­liga och till­gäng­liga.

”

TILL ATT BÖRJA MED Börja med att ta allt ut ur gar­de­roben, oav­ sett om det hänger el­ler ligger på hyl­lor och i lå­dor. Or­ga­ni­sera dina kläder så som du vill ka­te­go­ri­sera dem (se Organisations­ möjligheter, ne­dan). Det här är det per­fekta till­fäl­let för att rensa ut det du inte läng­re be­höver (se Att släppa taget, si­dan 84), efter­ som det är myc­ket lättare att släppa saker när du ser allt fram­för dig. Du kan­ske inte in­ser att du har tio pashminashalsdukar in­nan du ser alla på sam­ma plats sam­ti­digt.

När du väl har en klar bild av vad som ska till­ba­ka in i till­ba­ka i gar­de­roben är det lättare att se vil­ken typ av skåpinredning du be­höver.

Klädstång, gal­gar, hyl­lor, lå­dor och för ­var­ings­ lös­ningar för skor är saker att tänka på och du hittar fler tips om hur du väljer här.

Damm­sug hela skåpet in­nan du lägger nå­got på plats. Damm­k vals­ter för­stör saker och är fruk ­tans­värt för al­ler­gi­ker.

ORGANISERINGSMÖJLIGHETER Ett plats­byggt skåp, ut­format ef­ter dina egna be­hov är verk­li­gen vac­kert. Om du har råd, ta dig tid att pla­nera det or­dent­ligt och an­vänd tipsen och råden du hittar här för att få till det bra. Men spe­ci­al­byggda skåp kan vara dyra.

En an­nan lös­ning är att lära sig de pro­fes­ sio­nella tek­ni­kerna och se­dan njuta av re­sul­

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 82

07.08.2018 14.06

83

LIGGANDE

Om du fö­re­drar att ha dina kläder liggande, bör du ha så många hyll­p lan det går i din gar­de­rob och se till att de är till­räck­ligt djupa. Har inte mer än 10-12 plagg i var­je sta­p el – an­nars finns det risk att de välter – och det blir till­ räck­ligt med plats ovan­för för att man ska kun­na få ut ett plagg.

OR­GA­NI­SERA EF­TER FÄRG

Att or­ga­ni­sera gar­de­roben ef­ter färg är en po­pu­lär or­ga­ni­se­rings­tek­nik.

tatet av din för­vandlade gar­de­rob.

En bra gar­de­rob är över­skåd­lig och har saker till­gäng­liga. Pre­cis som vår kläd­stil för­ ändras och ut­vecklas bör våra gar­de­rober ock­ så göra det. Där­för är allt­för pla­nerade och per­ma­nenta lös­ningar inte all­tid en bra idé.

När du har gjort den första ut­rens­ningen och gjort dig av med det du inte läng­re an­vänder kan du börja om­or­ga­ni­sera gar­de­roben en­ligt följande:  Färg Många tycker om att or­ ga­ni­sera sina kläder ef­ter färg. An­vänder du den­na me­tod, blir det genast klart vil­ka färger du gillar bäst.

Om du bär kläder i tur­kos, lila och sma­ragd­ grönt men in­get i rött, gul el­ler orange, är det

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 83

up­pen­bart att du fö­re­drar en ky­lig färgpalett – kan vara bra att veta nästa gång du handlar.

Att or­ga­ni­sera ef­ter färg skapar ock­s å ett vi­su­ellt till­freds­stäl­lan­de in­tryck i gar­de­roben.

Vissa ex­perter kommer att fö­re­slå att klä­ derna pla­ceras i sam­ma ord­ning som regn­bå­ gen – röd, orange, gul, grön, blå, in­di­go, vio­ lett – me­dan andra kommer fö­re­slå mörka kläder till väns­ter och ljusare tyger och färger till hö­ger. Det­ta ger klä­derna ett vi­su­ellt ”lyft” som om de flyter iväg.

Andra organiseras sedan efter färg och typ (se nedan). Dubbel organisering!  Typ Att or­ ga­ni­sera ett skåp ef­ter typ be­t yder

07.08.2018 14.06

5

tips för att släppa taget

84

Oav­sett stor­lek är det ett nöje att ha ett väl­or­ ga­ni­se­rat skåp. Men om du ska upp­rätt­hålla ord­ningen gäller det att hålla ef­ter det. Till­ bringa lite tid i gar­de­roben i slutet av var­je sä­song för att av­göra om det finns någ­ra plagg som kan ges bort. Tänk på följande punkter:

1

2

3

1

Vad hör inte hem­ma här?

Målet är att bara be­hålla de saker du an­vänder.

Gör dig av med saker som inte passar, är obe­ kväma el­ler gam­la. Alla kläder du be­håller av sentimentala skäl, till ex­em­pel en bröl­lops­k län­ning el­ler en skol­dräkt, ska tas bort. (För­vara gam­la min­nen tryggt på mot­satt sida.)

2

Part­ner­plagg Se till att de fö­re­mål du håller har minst två plagg som de passar ihop med. Gör dig av med saker som inte kan an­vändas till­sam­mans med nå­got an­nat.

3

Vänd­ning Om du staplar t-shirts el­ler jeans, fun­dera över hur länge plaggen i bot­ten legat oan­vända. Saker som legat där i må­nader kan du göra dig av med.

Plagg som an­vänds ofta håller sig i toppen av högen.

4

Bort­se från priset När du ut­vär­derar vad som finns i gar­de­roben, för­sök att ig­no­rera hur myc­ket pengar du har spen­ derat på en kläd­sel. Vad det än kostat, släpp det om det inte an­vänds läng­re. Det upp­tar myc­ket vär­de­ fullt gar­de­robs­ut­r ym­me.

5

Vad kan du mer göra dig av med?

Du kan utan tve­kan skänka följande saker till välgö­ren­het: n Plagg

i tro­fé­stor­lek som en gång passade, men är för små nu. n Kläder

som säl­lan an­vänds efter­som de kräver för myc­ket stryk­ning el­ler andra typer av un­der­håll. n Skor

som inte är sköna att gå i trap­por med el­ler när man ska stå i ett par tim­mar. n Väs­

kor som är löj­ligt stora, tunga el­ler upp­muntrar att du släpper med dig mer än nöd­vän­digt.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 84

5

SKÅPSPLANERING

Det finns flera sätt att pla­nera ett plats­byggt skåp på. Gör lite re­sear­ch in­nan du be­ställer. Vil­ka bredder och djup finns för hyl­lor och lå­dor? Vill du ha hyl­lor el­ler skåp för skor och hur många par får du plats med i var­je? Kan delarna lätt byggas om?

att grup­pera sam­ma saker till­sam­mans. De flesta av oss gör det na­tur­ligt – vi lägger kläder, un­der­klä­der och klän­ningar för sig.

Vissa gör det ännu mer spe­ci­fikt och lägger ärm­lösa toppar för sig och kort­är­made för sig.

Andra an­vänder färg­koder inom grup­pe­ring­ arna.

En av för­de­la­rna med att or­ga­ni­sera ef­ter typ är att det är lätt att se om du har för mycket el­ler för lite av över el­ler un­der­delar el­ler av kläder för en viss års­tid. En av nack­ delarna är att du inte ome­del­bart ser hur en lyc­kad outfit kan sättas ihop. Det är klokt att lägga lite tid på att sätta ihop kläder för att kolla vad du har och vad du saknar. Det­ta kan

4

1 En ljus färg gör att färgen på klä­derna syns klart och tyd­lig. Ta ald­rig mer fel på svart och blått!

2 Hyl­lor, stra­te­giskt pla­ cerade över en klädstång, ger ännu mer lag­rings­ut­ rym­me. Per­fekt för hattar, port­följer och väs­kor.

3 Dubbla klädstänger ut­nyttjar det ver­ti­kala ut­rym­met op­ti­malt. Se till att den övers­ta stången inte hänger för högt för att vara till­gäng­lig.

4 Pla­cera de mest an­vända sakerna på el­ler nära ögon­ höjd.

5 Glatta sjalar, si­den­un­der­ klä­der och trä­nings­klä­der är svåra att hänga. De ligger bättre i lättill­gäng­liga lå­dor.

07.08.2018 14.06

85

Garderoben

SKO­STOR­LEK

För­var­ing för skor finns i form av hyl­lor, lå­dor, askar och skåp. Se till att det sys­ tem du väljer är till­räck­ligt stort för att rymma den största sko­stor­leken du be­höver för­vara. An­vänd större sys­tem för stövlar.

av­slöja både brister och vad du har för myc­ket av, och det kan hjälpa dig att und­vika att köpa dub­bletter nästa gång du köper kläder. När du har gjort det kan du skapa en ”lookbook” – di­gi­talt el­ler på papper – med de kläder du har satt ihop. Det­ta kommer att vara en an­vänd­bar och snabb re­fe­rens­guide.  Kap­sel Det tredje sättet att or­ ga­ni­sera gar­ de­rob­en på är ef­ter ”kap­sel”-me­toden, där plaggen sätts ihop i de bästa kom­bi­na­ tionerna. Både ex­klu­siva de­sig­ners och mer var­dag­liga skapar nya ”kapslar” var­je sä­song – helt en­kelt en sam­ling kläder som fun­gerar till­sam­mans. Allt är ko­or­di­nerat. Alla över­delar – trö­jor, blusar, tu­ni­kor, jac­kor och ka­vajer – passar med un­der­delarna – kjolar, shorts och byxor. Inom des­sa grupper hänger en­fär­gade plagg för sig och mönstrade plagg för sig.

Var­je sä­song har någ­ra klas­si­ker el­ler grund­ läg­gan­de plagg och någ­ra tren­diga saker, men den mest prak­tiska gar­de­roben bör in­ne­hålla så många kom­bi­nerade saker som möj­ligt.

Kapslar kan an­passas till alla livs­stilar. En kvin­na som ar­be­tar hem­ma kan göra en denimkapsel, me­dan en som ar­be­tar of­fent­ligt kan sätta ihop en tra­di­tio­nell jobb­kap­sel. Du kan ock­så lägga kapslar för yt­ter­klä­der, un­der­ klä­der och till spe­ci­ella till­fäl­len.

För­delen med det­ta sys­tem är att det är ex­akt och ef­fek­tivt. Om du upp­täcker att du har ”en­sta­ka” saker som inte an­vänds, för­sök leta ef­ter kapslar att ar­beta in plagg i el­ler skapa en lista med nya saker som be­hövs för att knyta ihop allt.

BYGG ETT BÄTTRE SKÅP Det finns ota­liga pro­dukter i olika pris­klasser som hjälper oss att or­ga­ni­sera våra saker. In­nan du in­ve­ste­rar bör du kolla vad som finns. Det vik­tigaste är en hel­fi­gurs­spe­gel, bra be­lys­ning, olika häng­a­re (se Häng upp!, Si­dan 87).

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 85

FÖRVARA GAMLA MINNEN TRYGGT När du har sorterat garderoben kan du ha hittat kläder som kan förvaras någon annanstans (till exempel på vinden) som sommarkläder på vintern eller din bröllopsklänning. Följ dessa tips för säker förvaring!

Börja med att tvätta klä­derna du ska spara efter­som deo­do­ranter, kos­me­ti­ka och par­ fymer lockar till sig in­sekter. Se till att de är helt torra för att und­vika mö­gel och lukt.

Kläder be­höver frisk luft, så för­vara dem inte i plast­på­sar. Bom­ulls­påsar med drag­ked­ja är ett bra val el­ler köp ar­kiv­boxar som har be­handlats för att be­vara och skydda ma­te­ri­al från damm, syre, rök och ljus. Det finns även lå­dor spe­ci­ellt gjorda för bröllopsklänningar.

Använd syrafritt papper för att fylla ut och göra veck mjukare – veck kan bryta ned fi­brerna i tyget – och linda hela plagget i mer syrafritt sil­kes­pap­per in­nan du lägger det i lå­dan. Se till att klä­derna inte för­varas på en plats som kan bli våt.

07.08.2018 14.06

86

10

tips för över­skåd­lig­het och till­gäng­lig­het

Följ des­sa tips och se till att in­ne­hållet i din gar­de­rob är lätt att se och lätt att nå.

5

Häng upp utan be­svär Klädstänger bör mon­teras cir­ka 33 cm från väggen bak­om. Det­ta av­stånd tillåter ett li­tet ut­r ym­me kvar inom bakom gal­gen, så att klä­derna inte slår i väggen. Om du an­vänder ex­tra breda häng­a­re, som van­li­gen är 45,5 cm, måste stången ju­steras i en­lig­het med det­ta.

Ju­stera höjden på stången för att lätt kun­na nå.

6 Se till att klä­derna inte når un­der bot­ten av gar­de­ roben

1

2

3

4

Dubbla stänger Du kan för­dubbla för­var­ings­ut­r ym­ met ge­nom att mon­tera en stång cir­ka 1 me­ter över golvet och en till cir­ka 1 me­ter högre. Ju­stera stängerna upp el­ler ner be­ro­en­de på din längd och höjd på skåpet. Du ska kun­na nå dina kläder utan pro­blem, men du vill inte att de ska röra golvet.

Rö­rel­se­fri­het Gnid in klädstängerna med vaxat papper så glider gal­garna lätt längs stången.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 86

Bra ljus är ett måste. Kor­rekt ljus i skåpet gör att du ser skill­nad på svart och blått, det av­slö­jar alla fläckar, lösa trådar och saknade knappar in­nan du tar plaggen på dig. Andra ljus­käl­lor i hemmet kan vara mjukare, men gar­de­ roben är ett om­rå­de där dämpat ljus inte är en bra idé. Prak­tiska överväganden är vet­tiga när det gäller be­lys­ning i gar­de­ roben.

Hyl­lor upp­till På en hylla kan du stapla dina trö­ jor snyggt. Om du pla­nerar att mon­tera hyl­lorna ovan­för den övre stången bör du inte göra dem djupare än 30 cm. Då är klä­derna lätta att se och hämta.

Hyl­lor ner­till Om du pla­nerar att mon­tera hyl­lor un­der ögon­höjd (van­ligare i en gar­de­rob än i van­liga skåp) ska hyl­lorna inte vara mer än 40 cm djupa så att de är lättill­gäng­liga.

07.08.2018 14.06

g a r ­d e ­r o b e n

87

HÄNG UPP 1 Gör dig av med gra­tis­gal­garna från kem­tvätten och unna dina kläder fina gal­gar som får dem att se bra ut.

7

Drop in Utdragbara tvätt­påsar av lä­der är ex­klu­siva, men kan vara ett bra tillägg. An­passa skåpet ef­ter dina egna be­hov.

9

Ändra dörrarna Över­väg på en an­nan typ av dörr om till­gäng­lig­heten är ett pro­blem. Dörrar som öppnas helt är bäst, följt av vik­bara dörrar.

Und­vik skjut­dörrar, så­vida de inte kan skjutas ut helt och tillåta tillgång till hela skåp­bredden.

10

Små tillägg Bukitsaktiga små ak­r yl­fack passar minimalisterna bra och ger bästa syn­lig­het.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 87

8

Valet är klart

Kläd­på­sar, över­drag, askar och lå­dor i ge­nom­skin­lig el­ler näs­tan ge­nom­skin­lig vi­nyl och plast skapar en hel­het och upp­gra­derar en DIY.

Trä- el­ler plasthängare med vad­der­ing eller tyg gör att plagget håller formen bäst. Köp gal­gar med lång hals och som har rundade och nå­got tjockare ändar. Den långa halsen ger stöd åt kragar me­dan de rundade kanterna liknar män­ni­skans axlar och bär vikten av plagget.

Gal­gar med kläm­mor för kjolar och byxor bör ha ett skyddande tyg som filt el­ler skum­gum­mi på kläm­morna för att skydda tyger som sil­ke el­ler sam­met.

Hänga­re med tvärstång bör ock­så vara vad­derade för att und­vika att det blir breda knän i byxorna.

07.08.2018 14.06

88

Bad­rummet

B

ad­rummet är unikt efter­som det är både pri­vat och of­fent­ligt. När vi stänger dörren tar vi för givet att det är ”till­trä­de förbjudet” för andra. Men bad­rummet hem­ma är ock­så of­fentligt i den me­ningen att alla i hemmet, in­klu­si­ve gäster, har till­gång till det.

DAG EF­TER DAG Även om bad­rums­ak­ti­vi­teterna är gans­ka grund­ läg­gan­de är de pro­dukter vi an­vänder i det moderna och väl­ut­veck­lade. Vissa an­vänds ofta (tand-, hår- och na­gel­vård), andra en­dast vid be­hov (första hjälpen, lä­ke­me­del och ren­gör­ ings­­me­del). De ”dag­liga grejerna” måste vara lättill­gäng­liga, me­dan de flesta andra saker kan gömmas i ett skåp el­ler en låda.

Det är livets små ”för ­tju­s an­de nöd­vän­dig­ heter” som ofta skapar ore­da i det här rumet. Låt dig inte luras – de Zen-liknande bad­rum du ser på tv och i tid­ningar ser helt an­nor­lunda ut i slutet av dagen ef­ter att en fa­milj har stormat ge­nom dem.

Sunda städ­va­nor skiljer sig inte från goda hy­gi­en­va­nor. Att använda tandtråd till exempel kräver en själv­di­sci­plin som är in­lärd och som görs dag­li­gen. Det­s am­ma behövs när hela fa­miljen ska komma in i bra städ­­va­nor. Du kan fak­tiskt upp­nå en spa-liknande om­giv­ning i bad­rummet ge­nom att hålla ore­ dan till ett min­i­mum.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 88

FUNK ­TIONEN AV­GÖR

Fin in­red­ning är my­sigt och lyx­iga hjälp­me­del är un­der­ bara, men bad­rummen be­höver enkla för ­var­ings­ut­ rym­men. An­vänd öppna lå­dor och lägg nöd­vän­dig ut­rust­ning i en öp­pen hyll­ sek­tion (till hö­ger), så det är lätt att hitta. Ha första hjälpen-saker i en låda med lock, men håll lä­ke­me­del utom räck­håll för barn.

In­di­vi­du­ella krokar för små och stora hand­dukar (ovan väns­ter) ser till att golvet och dusch­stången hålls fritt.

Sätt upp en hylla över krokarna så att det är lätt att nå saker som an­vänds re­gel­bun­det. En funk­tio­nell och ele­gant hylla för tvål, kropps­lo­tion och en li­ten trasa (ne­dan väns­ter) håller hand­fatet i gäst­rummet städat.

07.08.2018 14.06

89

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 89

07.08.2018 14.06

90

IN­GEN BÄNK RUNT TVÄTTSTÄLLET? INGA PRO­BLEM

Låt din fan­ta­si och krea­ti­vi­ tet flöda. Två strand­väs­kor in­ne­håller pro­dukter för ton­år­ingar, me­dan en tredje in­ne­håller rena hand­dukar (ovan). Krokar till hö­ger om vasken kan an­vändas för att torka våta hand­dukar.

VIN­TA­GE CHIC

Ett gam­malt vi­trin­skåp (ovan hö­ger) fun­gerar bra som ex ­tra för ­var­ings­ut­r ym­me för krämer och an­nan kos­me­ti­ka.

SLÄPP TAGET

TYP OCH FRE­K VENS

Med dagens stres­siga liv är det vik­tigare än nå­gon­sin att skapa en lugnande och frid­full plats där du kan njuta av någ­ra mi­nuter av privat­liv. Alla i fa­miljen måste komma över­ens om att in­gen­ting an­nat än vad som an­vänds får tas in. Släpp ”en dagsyndromet” – ”En dag ska jag an­vända det här smink­provet” el­ler ”En dag tvättar jag un­der vasken och kastar de halvtomma flas­korna med bal­sam och lo­tion.” Töm rummet på:

Det som åter­står är att grup­pera ef­ter typ – me­di­ci­ner­ing, smink, hår­vård, tand­vård – och hur ofta de an­vänds. Sham­poo och duschgel som an­vänds dag­li­gen måste finnas till­gäng­ ligt i duschen. Hår­bors­tar och styling­ produkter, fukt­kräm, rak­löd­der och smink ska ligga inom räck­vidd från spe­geln, kan­ske i en låda el­ler på hyl­lan un­der tvättstället el­ler på en fri­stå­en­de hylla bred­vid den. Produkter som inte an­vänds var­je dag (första hjälpen-kit, ex ­tra toalettpapper, ren­gör­ings­me­del) bör ligga per­ma­nent in­r ymt i ett skåp, i boxar el­ler lå­dor, el­ler utan­för bad­rummet om det inte finns mer ut­r ym­me kvar.

Ut­gång­en sol­kräm, vi­ta­miner och me­di­cin.

Oan­vända, ros­tiga na­gel­klip­pa­re och hårnålar och extrapennvässare för läppennor och kajaler.  Gratisprover.  Ut­gång­na kropps­lo­tioner, krämer och sal­vor.  

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 90

07.08.2018 14.06

7

B a d ­r u m m e t

91

tips för att ge allt en per­ma­nent plats

Ett bad­rum an­vänds av hela fa­miljen vil­ket gör det till en av de mest be­sökta rummen i huset.

Saker måste vara lätta att nå och kunnas ställas till­ba­ka snabbt och en­kelt.

3

Ut­drag­bara hyl­lor Ut­drag­bara hyl­lor, som man of­tast hittar på köks­av­del­ningen i in­red­nings­­bu­tiker gör det en­kelt att nå saker som för­varas under vasken el­ler i djupa skåp.

4

Lådstativ Här kan du för­vara saker som inte be­höver upp­ta vär­de­fullt ut­r ym­me i större lå­dor så­som sa­ni­tets­ar­ti­klar, sal­vor som an­vänds säl­lan el­ler ex­tra tand­bors­tar till gästerna.

1

Lådsystem Lådsystem i bad­rummet gör att saker kan hållas åt­skilda och lättill­gäng­ liga. I trans­pa­renta akrylådor kan du för­ vara hår­nålar och sä­ker­hets­nålar till­ sammans, men var för sig. Smink och borstar bor sida vid sida.

2

Lådavdelare med fjä­der Det är ock­så ett ut­märkt val som gör att du kan dela upp in­ne­hållet i lå­dan. Du kan an­vända dem fram­ifrån och bak­åt el­ler från sida till sida.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 91

6

Be­bis­bad Bad­tiden för små­barn in­ne­bär mas­ sor av här­li­ga, små lek­saker. En nät­påse på väggen se till att de torkar mel­lan bad och håller bad och dusch fria från skräp.

7

Se upp Tänk ver­ti­kalt när du har be­gränsat med bänk­ut­r ym­me. För att se till att bänken inte blir över­be­lastad med mycket små saker, an­vänd två lå­dor: en för mor­gon­saker och en för saker du an­vänder före du lägger dig.

5

Im­pro­vi­sera Plast är bra för bad­rum utan skåp.

Sta­pel­bara, öppna el­ler ge­nom­skin­liga lå­dor håller saker rena och torra.

07.08.2018 14.06

92

Hem­ma­kon­toret

A

lla som ar­be­tar hem­ifrån vet vär­det i att ha ett se­pa­rat om­rå­de där man kan ringa jobb­sam­tal, skriva av­tal och be­tala fak­tu­ror, även om ”kon­toret” ock­så fun­gerar som gäst­rum el­ler ligger un­der trap­pan.

ÖKA PRO­DUK ­TI­VI­TETEN När man skapar ett hem­ma­kon­tor handlar det om att blanda kon­ven­tio­nella och okon­ven­tio­n­ ella idéer. Det verkar som att alla jonglera kao­ tiska sche­man. Vi kollar röst­brev­lå­dan, e-posten, so­ci­ala me­di­er och ny­heter, men vi kan­ske inte är så an­ge­lä­gna om pro­duk­ti­vi­tet som vi borde vara. Det be­tyder i sin tur att vi inte är så or­ga­ ni­se­rade som vi vill vara.

Multitasking är inte all­tid en bra idé, även när vi ar­be­tar i lugn och ro hem­ma. Det leder ofta till en käns­la av att vara över­väl­digad och oorga­ni­se­rad. En av för­de­la­rna med att ha ett hemma­kon­tor är dock att vi kan prata i te­le­fon sam­ti­digt som klä­derna är i tork­tum­la­ren. Vi kan lyssna av te­le­fon­sva­ra­ren me­dan vi rastar hunden, vi kan ar­ki­vera papper me­dan middagen puttrar i gry­tan.

Det är vik­tigt att po­äng­tera att det att vara pro­duk­tiv är nå­got an­nat än att vara or­ga­ni­se­ rad. Många or­ga­ni­se­rade män­ni­skor är inte pro­ duk­tiva. De hittar de saker de be­höver, men stryker inte myc­ket på sin ar­be­ts­lista.

Pro­duk­ti­vi­tet och or­ga­ni­sa­tion kräver di­sci­plin.

Be­väpnad med in­for­ma­ti­on, kun­skap och mo­ti­ va­ti­on kan du skapa ett hem­ma­kon­tor som du inte bara vill ar­beta i, men ock­så ökar pro­duk­ti­ vi­teten.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 92

LESS IS MORE: KA­TE­GO­RIER FÖR HEM­MA ­AR­K IVET Det finns någ­ra all­männa re­gler som gäller näs­ tan alla or­ga­ni­sa­to­riska upp­gifter, till ex­em­pel att pla­cera sam­ma ob­jekt ihop. Men det finns ock­så tek­ni­ker som löser spe­ci­fika ut­ma­ningar, och ibland är den per­fekta lös­ningen fak­tiskt en kom­bi­na­tion av lös­ningar. Per­son­lig (ickepro­fes­sio­nell) ar­ki­ve­ring är ett ex­em­pel.

Att skapa ett hem­ar­kiv in­ne­bär många be­slut.

Många pappers­sam­la­re för­lamas av per­fek­tio­n­ is­tiska ten­denser. De låter hell­re sakerna ligger än att ar­ki­vera nå­got fel el­ler kasta det fel­ak­tiga kvit­tot. Istäl­let sparar de på alla kvit­ton och pap­pers­lappar och låter dem ligga fram­me – ovan­på kyl­skåpet, på bordet i kor­ri­doren, på köks­disken el­ler på en byrå. Onö­diga kvit­ton lagras över­allt, men när du be­höver ett, kan du inte hitta det.

För att komma igång med alla des­sa papper, börja med att sor­tera dem i de bredaste, mest grund­läg­gan­de ka­te­go­rierna. Breda ka­te­go­rier in­ne­bär fär­re lå­dor och fär­re ställen att leta när du letar ef­ter do­ku­ment.

Nyc­keln till att skapa ett fram­gångs­rikt ar­kiv­ sys­tem är att göra det så en­kelt som möj­ligt.

Jag an­vänder tre gans­ka okon­ven­tio­nella men lo­giska ka­te­go­rier: Få­nigt, Fa­milj och Fak­ta.  Få­nigt I Få­nigt-ar­kivet lägger du in­for­ma­ti­on om se­mes­ter­planer, in­red­nings­tips, sentimentala kort och brev, fram­ti­da fri­tids­ak­ti­vi­teter i när­­mil­jön och så vidare. Jag fö­re­slår att du väljer en färg som sig­na­lerar få­nig­heter och ro­liga saker, som gult (sol­sken) till det här ar­kivet (se Färgkodning, mot­satta si­dan).

”

Nyckeln till ett framgångsrikt ar­kiv­sys­tem är att göra det så en­kelt som möjligt.

”

TÄNK IGE­NOM VALEN

Du kan välja att lagra vik­tiga papper ver­ti­kalt och skriva ut och spara di­gi­tala bilder i ar­kiv. Flätade korgar kan rymma ex­tra sladdar och kablar, och ett sta­tiv med grunda lå­dor som pla­ceras un­der skriv­bordet kan an­vändas som ar­kiv el­ler för kon­tors­ma­te­ri­al.

07.08.2018 14.06

93

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 93

07.08.2018 14.06

94

RÄK­NINGAR

På ett li­tet skriv­bord kan du ha två tid­nings­hål­la­re för räk­ningar: en som du märker medt F-15, för räk­ ningar med för­fal­lo­dagen före den 15e i må­naden och den andra E-15 för räk­ ningar ef­ter de 15e. På­min­ nel­ser fäst med band på en stoppad an­slags­tav­la.

AR­K IV FÖR ALLA

Höga bokhyllor ger gott om plats i hemmakontoret.

Rullgardiner gömmer eller visar färgkodade pärmar som innehåller reklam, ekonomiska och administrativa dokument.

Det finns ingen universell lösning för arkiv. Du kan bland annat använda dig av tidskriftssamlare, plastfickor och olika askar.

 Fa­milj Familjekategorin in­ne­håller in­t yg, allt som har att göra med hemmet el­ler fa­mil­je­ med­lemmarna (till ex­em­pel me­di­cinsk in­for­ma­ti­ on), skol­papper, hus­djur, barn och hem­un­der­ håll. Jag fö­re­slår att du väljer en färg som sig­na­ lerar fa­milj, som röd (kär­lek).  Fak­ta Faktaarkivet in­ne­håller in­for­ma­ti­on som måste sparas som be­vis i hän­del­se av en all­var­lig hän­del­se. Allt som handlar om lag och ekonomi, skatter, för­säk­ringar, fas­tig­hets­­för­sälj­ning och in­köp samt kvit­ton för dyra va­ror finns här. Fö­re­slagen färg är grön (dol­lar) el­ler blå (til­lit).

PRAK ­TISK AR­K I­VE­RING När du väl valt de breda ka­te­go­rierna måste du välja vad du vill ar­ki­vera i.  För­var­ing Be­ stäm först om du vill an­vända mappar, pärmar, el­ler en kom­bi­na­tion av de två.

Det finns na­tur­ligt­vis fler sätt att ar­ki­vera, men för de flesta fun­gerar de här tre me­toderna bäst. Kon­trol­lera till­gäng­ligt för­var­ings­ut­r ym­me.

Om det finns plats i bok­hyl­lorna fun­gerar

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 94

pärmar bäst. Om du an­vänder ett ar­kiv­skåp el­ler fyller askar el­ler lå­dor, är mappar bättre.

Tänk på nöd­vän­diga till­be­hör ock­så. Om du an­vänder pärmar be­höver du för­mod­li­gen också plast­fic­kor, re­gis­ter och en hål­slag.  Fler be­slut Det finns många sorter att välja på, stan­dard­mappar, häng­mappar el­ler häng­ mappar i kom­bi­na­tion med stan­dard­mappar in­u­ti. Välj den stor­lek du vill ha på re­gis­tret. Om du an­vänder fär­diga eti­ketter, se till att de passar på fliken i re­gis­tret in­nan du köper dem.  Märk­ning Gör-det-själv-eti­ketter är bäst efter­som du kan skapa ru­briker för dina egna ka­te­go­rier. An­vänd en tunn pen­na för att skriva dem för hand. Om du vill ha hängmappar kan de med in­byggda skil­ja­re vara prak­tiska. Då har du möj­lig­het till un­der­ka­te­go­rier. Du får en all­ män ka­te­go­ri på häng­mappen och un­der-­ katego­rier med eti­ketter på de en­skilda mapparna in­u­ti.  Färgkodning Färg kan an­ vändas för att göra det lättare att hitta saker. Börja med tre färger om du väljer att an­vända färgade mappar (se

07.08.2018 14.06

95

Less is more: Ka­te­go­rier för hemmarkivet, si­dan 92) och an­vänd inte mer än fem när du bygger sy­stemet.

UPP­GIFTS­AR­K IV En av de van­ligaste or­ga­ni­sa­to­riska ut­maningar­ na i hemmet är att ta hand om dag­liga brev och pap­pers­ar­be­te som kräver åt­gärder som un­der­skrifter och re­tur, svar som ska skickas in­nan ett visst da­tum och så vidare. Vissa papper kräver en ome­del­bar åt­gärd, andra kan läggas till åt si­dan och ta hand om senare. Det kan ock­så vara att vi be­höver en på­min­nel­se senare, till ex­em­pel att skicka ett fö­del­se­dags­ kort el­ler komma ihåg när ett pre­sent­kort löper ut. Det­ta kallas Uppgiftsfiler.

Upp­gifts­filerna in­klu­derar: be­tala, göra, skicka, be­hålla och läsa (notera att alla är verb).

Vissa män­ni­skor väljer en Vänta-fil för till­fäl­lig för­var­ing av re­klam för kon­serter, rese­in­for­ma­ti­ on, mötes­in­for­ma­ti­on, bil­jetter, ring tillbaka­ lappar och på­min­nel­ser.

Det är klokt att ha upp­gifts­filerna till­gäng­liga

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 95

och in­för­liva dem i ett sys­tem som kan kon­trol­ leras dag­li­gen, sär­skilt ef­ter att posten har öppnats el­ler nå­got har skrivits ut från da­torn.

Du kan­ske är van vid att sätta fast in­bjud­ningar un­der en mag­net på kyl­skåpet, fästa en färd­ plan med ett häft­stift på en an­slags­tav­la el­ler lägga till ett fran­kerat ku­vert på köks­bänken.

Allt som kräver åt­gärd utan att ha en egen plats är dock re­ceptet på att glömma. Det är här det där med att ha ett rik­tigt sys­tem skapar mi­ra­kel.

Uppgiftsfilsystemet är ett hem­ar­kiv med 43 mappar (en mapp för var­je månad (12) och en mapp för var­je dag i må­naden (31)). Do­ku­ment

ASKAR OCH PÄRMAR

Bok­hyl­lor kan hållas snygga och städade med korgar och lå­dor för papper och ar­kiv.

Lå­dor och pärmar finns i ett brett ut­bud av färger, så du kan en­kelt färgkoda dina förvaringsystem.

07.08.2018 14.06

96

och no­te­ringar läggs till i mappen för den ak­tuella må­naden och den ak­tu­ella dagen – när de ska han­teras, dis­ku­teras el­ler be­handlas yt­ter­li­ga­re. Ar­kivet kon­trol­leras dag­li­gen och på­minner dig om att du måste agera.

Mapparna måste kon­trol­leras dag­li­gen. Om du är använder din mobil mycket kan du lägga till en dag­lig påminnelse i din mo­bil­ka­len­der för att kon­trol­lera ditt hem­ar­kiv.

Hem­ar­kivet tillåter dig ock­så att ge saker ett till­fäl­ligt hem och låta dig glömma dem tills du får en på­min­nel­se. Det­ta sys­tem ”pushar” dig till att komma ihåg vad du ska göra just nu.

Sy­stemet är mest ef­fek­tivt för till­fäl­lig för­var­ ing av papper som in­vol­verar upp­gifter, men är ock­så ef­fek­tivt för att lagra men­tala ”an­teck­ ningar” som du skriver på papper. Om det finns nå­got du inte vill glömma, skriver du en kom ihåg-lapp till dig själv och lägger den i mappen för det da­tum då du be­höver komma ihåg det.

Hem­ma­ar­kivet är som ga­ten på en flyg­plats.

Alla checkar in och väntar på att få gå om­bord och slut­li­gen lyfta. Hem­ma­ar­kivet är inte slut­ des­ti­na­tionen – det lagrar till­fäl­ligt saker och tankar. Utan ga­ten skulle pas­sa­ge­ra­rna gå runt och hamna gud-vet-var när det är dags för start. Utan ett hem­ma­ar­kiv för­flyttar sig dina an­teck­ningar och do­ku­ment över hela huset.

SKRIFT­LIG SUC­CÉ Om ditt hem­ma­kon­tor i första hand är av­sett att ta hand om dina var­dag­liga upp­gifter är ett skriv­bord för din da­tor och en bra stol an­vänd­ bara. Om du inte har plats kan du an­vända mat­bordet el­ler en hög köks­disk. Al­ter­na­tivt kan ett ar­kiv­sys­tem och ett bord passas in i en del av var­dags­rummet el­ler byggas in un­der trap­pan. Om du ock­så ar­be­tar hem­ifrån kan­ske du vill ge mer upp­märk­sam­het åt kon­toret, be­ro­en­de på vil­ken typ av jobb du har. Håll dig till målet att städa upp och hålla dig väl­ organise­rad och pro­duk­tiv och låt dig inte frestas att köpa onö­dig ut­rust­ning och till­ behör. Du be­höver inte nöd­vän­digt­vis allt som listas här i ditt eget hemkontorsutrymme – välj de saker du fak­tiskt kommer att an­vända.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 96

DI­VIDE AND CON­QUER!

När fa­miljen delar kon­tor, ge alla en egen hylla, låda el­ler gar­de­rob för att hålla ord­ ning på sitt eget sätt. Med des­sa färg­starka ele­ment från Con­tain­er Store kan du ha en färg­kod för var­je fa­mil­je­med­lem.

Be­k väm stol och skriv­bord.

Fot­stöd un­der skriv­bordet.  Arkivskåp och pärmar.  Da­ tor med skärm och tan­gent­bord och/el­ler lap­top.  Ljus – na­ tur­ligt och lam­por.  Mik­ro­fon och ka­me­ra för vid­eo­kon­fe­renser.  Te­le­fon(er).  Skri­va­re, bläck.  Skan­ner/ko­pie­rings­ma­skin (fax, om nödvändigt).  Makuleringsmaskin.  UPS-be­skyd­da­re.  Kon­tors­ma­te­ri­al: papper, pen­nor, häft­ap­pa­rat, pärmar, saxar, hål­slag, med mera.  

07.08.2018 14.06

7

h e m ­m a ­k o n ­t o r e t

97

tips för ett pif­figt och lugnt hem­ma­kon­tor

Ett väl­ut­rus­tat hem är inom räck­håll, med in­tel­li­genta lös­ningar som hjälper dig att hålla koll på papper, böcker, trådar och myc­ket mer.

4

Bär­bart Ar­kiv el­ler mappar som för­varas i en låda är bär­bara. Det be­tyder att du inte be­höver ha ditt ar­kiv i ett hem­ma­ kon­tor utan var som helst där det är till­gäng­ligt var­je dag utan att vara i vägen.

5 1

Krea­tivt ar­kiv Valet av ar­kiv­för­var­ing be­höver inte be­gränsas till re­kom­men­da­tionerna som ges här (se Prak­tisk ar­ki­ve­ring, s. 94). Du kan an­passa tek­ni­kerna för andra förvarings­­sys­tem, till exempel en vägg­ mon­terad skrivplatta, åter­an­vänd­ning av ex­tra stora ku­vert, korgar med eti­ketter el­ler små hyl­lor.

Tänk på ljuset Dags­ljus och riktat ljus måste be­aktas ur både en de­ko­ra­tiv och en funk­tio­nell syn­vin­kel. Sol­ljus är bra för hu­möret så om du kan pla­cera ditt skriv­bord mot ett föns­ter är det bra. Riktat ljus i form av en skriv­bords­lam­pa kan vara an­vändbart. Se till att lam­pan är fram­för dig om du har en vid­eo­ kon­fe­rens.

6

Höga mål An­vänd väggarna när bordutrymmet är be­gränsat. Här ser vi trä­lå­dor med se­pa­rata fack som in­ne­håller kon­tors­ut­rust­ning.

Lå­dorna kan målas, ta­pet­seras el­ler vara obe­hand­lade.

7

Tek­nik­brus An­vänd en ka­bel­­hålla­re, klämma, clips el­ler kard­bor­re­band för att tämja flocken av sladdar och kablar.

2

Fyll upp la­gret För­sök att ha gott om ex­tra kon­tors­ ut­rust­ning, efter­som kriser som ”skri­va­re som saknar bläck” för­stör pro­duk­ti­vi­teten.

Du kan an­vända upp­gifts­filerna (se si­dan 95) för att lägga till van­liga på­min­nel­ser för att be­ställa mer ut­rust­ning.

3

Lätt att hitta Ett sys­tem med vägg­mon­terade stänger med s-krokar är ett trev­ligt sätt att hålla kon­torets fa­vo­rit­saker syn­liga och inom räck­håll.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 97

07.08.2018 14.06

”

När man skapar ett hemma­kon­tor handlar det om att blanda konventionella och okonven­tio­nella idéer.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 98

”

07.08.2018 14.06

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 99

07.08.2018 14.06

100

Ga­ra­ge, bod och käl­la­re

F

ör många är att spara nå­got sy­no­nymt med att ”ställa in det i ga­ra­get och ta hand om det senare”. På det sättet blir ga­ra­get en soptipp för sport­ut­ rust­ning, jul­de­ko­ra­tioner, träd­gårds­ red­skap och till­fäl­liga saker från huset, vinden och käl­la­ren är samtidigt van­ligt­vis lika fulla.

Alla bo­städer be­höver plats för till­fäl­lig för­ var­ing för de saker vi an­vänder ibland. Och det är in­get fel med det. Syf­tet med en rensning är inte att kasta allt utan snarare för att mi­ni­mera vad vi har och göra det lätt att hitta det när vi be­höver det.

På vinden kan du lägga barn­kläderna som ska ärvas av nästa barn (se Barn­rum: För­vara kläder, si­dan 69) och bröl­lops­klän­ningen (se Gar­de­ roben: För­vara gam­la min­nen sä­kert, si­dan 85) som du inte tänker an­vända igen men själv­klart be­tyder så myc­ket för dig att du inte kan ge bort den.

Men sam­ti­digt måste vi noga tänka ige­nom

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 100

vad vi sparar och hur vi or­ga­ni­serar det. På det sättet und­viker vi att des­sa platser blir soptippar för saker som vi egent­li­gen inte be­höver läng­re.

ALLE MAN PÅ DÄCK Ga­ra­get, loftet och käl­la­ren för­tjänar sam­ma be­hand­ling som resten av hemmet när det gäller rens­ning och or­ga­ni­sa­tion. De ska inte fun­gera som tak över hu­vudet för hem­lösa fö­remål utan per­ma­nent uppehållstillstånd.

Många av des­sa platser saknar iso­le­ring och den grova, oav­slu­tade in­te­ri­ören gör dem mindre be­k väma och presenterbara än andra rum. Det in­ne­bär att äga­rna är ännu mind­re sugna på att göra i ord­ning där.

Tanken att gå ige­nom rö­ran i nå­got av des­sa rum kan verka skrämmande, men in­nan du kan börja spara saker måste du få en över­blick över vad du ska spara. På så sätt blir det lättare att be­stämma vil­ken typ av lå­dor el­ler för­var­ings­ sys­tem du be­höver. Du kan spara myc­ket tid

EN FÖR ALLA, ALLA FÖR EN

Ga­ra­get blir ofta en dump­ nings­plats för över­skottet i huset. Du lägger saker där ute och väntar på att fatta be­slut och ser att högen växer. Att or­ga­ni­sera ett ga­ra­ge gör det möj­ligt för hela fa­miljen att ar­beta till­ sam­mans mot ett ge­men­ samt mål. När alla sam­ar­ betar blir det ro­ligt och pro­ duk­tivt.

07.08.2018 14.07

G a ­r a ­g e ,

” VÄGG­S YS­TEM

Tav­lan (ovan) är både mång­ si­dig, trans­par­ent och bil­lig, och är där­för en van­lig syn i ga­ra­ge och bodar. Verk­t yg som för ­varas lätt­åt­kom­ligt an­vänds of­tare (ovan hö­ger).

101

Ga­ra­get ska gå ige­nom sam­ma rens­ nings­pro­cess som resten av huset.

och ener­gi ge­nom att städa upp och sor­tera des­sa rum nu in­nan sakerna blir helt okon­trol­ ler­bara.

Börja med att be­stämma en tid då alla kan vara med. Ar­be­tet går fortare om hela fa­miljen, in­klu­si­ve barnen, gör en in­sats. För­klara att allt måste flyttas ut ur ga­ra­get (och ja det be­tyder alla små­saker!) och delas in i spe­ci­fika ”av­del­ ningar” pre­cis som i en af­fär. Yng­re fa­mil­je­­ medlemmar kan an­vända krita för att skapa zoner som in­di­kerar vart saker ska när de släpas ut från ga­ra­get.

Om­rå­dena kan till ex­em­pel vara:  Kasta  Ge bort  Åter­vinn  Lop­pis  Laga  Gör fär­dig  Be­håll

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 101

b o d oc h k ä l ­l a ­r e

”

SORTE­RING SOM SPORT Om sorte­ring var en täv­ling – skulle du vinna guld, sil­ver el­ler brons? Du kan vinna guldet ge­nom att vara för­be­redd. Var noga med att ha vad du be­höver i när­heten. Till ex­em­pel kan du be­höva ett bord för att till­fäl­ligt lägga saker på, en pre­sen­ning för att pla­cera saker på som inte borde vara på marken, men är för stora för bord och sop­säckar. Och glöm inte kri­tan och en tjock tusch­pen­na för att märka lå­dor.

Gör dig av med så myc­ket som möj­ligt när du tömmer för­var­ings­rummen. När det gäller ga­raget är er livs­stil och hur myc­ket fri­tid ni har av­gö­ran­de för vad som ska be­hållas och vad som ska ut. Ett ex­em­pel: en fa­milj med fyra barn i ål­drarna 8-12 som alla utövar nå­gon id­rott på helgerna kan­ske kommer fram till att tiden för träd­gårds­ar­be­te är be­gränsad och att träd­gårds­bänken gör mer nytta som plats för andra pro­jekt. Alla an­vänder sina ga­ra­ge på olika sätt. Nå­gon be­höver fler zoner (se Ga­ra­ge,

07.08.2018 14.07

102

NÅ­GOT FÖR ALLA

När hela fa­miljen är träd­ gårds­in­tres­se­rad be­hövs fler av sam­ma verk­t yg (ovan).

Här har de skapat ett en­kelt självhjälpsystem för spon­ tana till­fäl­len när alla ska gräva sam­ti­digt.

VAR ÄR DEN?

Se till att verk­t yg och till­be­ hör är syn­liga och lättill­ gäng­liga oav­sett var du för­ varar dem (ovan hö­ger).

si­dan 102), me­dan andra bara vill par­kera bilen och gräs­klip­pa­ren un­der tak.

Kan­ske har du för­varat saker som ska ges vidare till barn el­ler barn­barn. Nu är det dags att fråga dem om de verk­li­gen vill ha dem, och om så är fallet, be dem att ta det med sig. Om de inte vill ha sakerna har du nu fått till­stånd att ge bort el­ler sälja dem.

VAD BE­HÖVER JAG I GA­R A­GET? Det kan vara svårt att veta vad man ska be­hålla och vad man ska göra sig av med efter­som verk­tyg och träd­gårds­red­skap inte an­vänds var­je dag och du kan vara osä­ker på vad du kan be­höva i fram­tiden.

För flera år se­dan bad jag min hant­ver­ka­re om råd om vad jag be­höver i min egen verktygs­­lå­da. Han är en man av få ord och svarade: ”Om nå­got rör sig som inte ska det, an­vänd sil­ver­tejp. Om det inte rör sig och ska det, an­vänd multisprayolja.” Och han har rätt – på en myc­ket grund­läg­gan­de nivå är det allt du be­höver. Men om du tycker de upp­gifter du gör i huset och träd­gården kräver lite mer, över­väg följande ut­rust­ning: En­kel verk­tygs­lå­da För­ut­om sil­ver­tejp och multisprayolja kan följande verk­tyg vara an­vänd­



Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 102

bara i en en­kel verk­tygs­lå­da: ham­ma­re (inte för tung, inte för lätt) med gum­mi­hand­tag, skruv­ mej­slar – van­lig och stjär­na (här är det prak­tiskt med en skruv­mej­sel som man kan byta bit på), en matt­kniv med lås, ett metallmåttband med rak kant och lås­knapp och ett vin­kel­järn i me­tall.  Bat­te­ri­dri­ven borr En 12-voltsmodell räcker gott till de van­ligaste jobben. Se till att hand­ taget är av gum­mi och att du kan hålla den be­k vämt.

Vat­ten­pass Små vat­ten­pass är lätta att för­ vara medan proffs­va­ri­anterna tar lite mer plats.

Bubb­lorna in­u­ti visar när nå­got är rakt, det med tre styc­ken är mest an­vänd­bart. 

Av­bi­tar­tång En van­lig av­bi­tar­tång är an­vänd­bar för att lossa och dra åt skruvar och muttrar utan att repa. En elek­tri­ker­tång hjälper dig att snurra stål­tråd när du ska hänga upp bilder el­ler komma in i trånga ut­r ym­men.



 Skift­nyc­kel En nöd­ vän­dig­het för alla som nå­gon­sin har mon­terat mö­bler el­ler tagit bort ros­tiga skruvar och muttrar. Skift­nyc­keln passar de flesta upp­gifter.

07.08.2018 14.07

103

Hands­kar Vat­ten­täta uni­ver­sella ar­be­ts­hands­ kar är ett måste för att hålla händerna fria från fläckar, olja och stic­kor. 

 Järn­va­ror In­ ne­håller en mängd krokar, hakar, trä- och gips­skruv, stål­tråd och trä- och me­tall­ skruvar.  Maskeringstejp Används på de flesta ytor, släpper lätt och lämnar inga limrester, inte ens vid exponering för värme och sol. Använd den för att maskera väggar eller lister som du inte målar, eller på väggen innan du hänger upp tavlan för att kolla hur det kommer att bli.

Kard­bor­re­band och buntband An­vänd­ bara för att fästa juleljus i räcken, hålla ihop kablar, ”låsa” en väs­ka till­fäl­ligt och många andra upp­gifter. 

 Enkla träd­gårds­red­skap Vat­ten­kan­na, skott­kär­ra, hink, knäkudde, hands­kar (i bom­ull för lätt ar­be­te och i lä­der tuffare ar­be­te som att klippa rosor och såga grenar och syn­te­tiska, tunna, flex­i­bla för att sprida göd­sel och plan­tera frön).



Plan­te­ring En lökplanterare gräver upp jord

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 103

för att plan­tera lök, en plan­te­rings­pin­ne gör hål i marken för att plan­tera frön, en kratta mjukar upp jorden in­nan du luckrar, en kul­ti­va­tor mjukar ock­så upp jorden och gör lin­jer.

PÅ BÄNKEN

Ar­bets­bänken är van­ligt­vis basen för vil­ken ar­bets­plats som helst. Tänk på djup, höjd, ljus och or­ga­ni­se­ring av de mest an­vända verk­t ygen.

 Be­skär­ning En sax för att klippa grenar, ro­sen­bus­kar och stora blom­mor, gräs­saxar för att klippa gräs och pe­renner, sax för att klippa örter, rötter och vissna blom­mor och häck­sax.  Ogräsborttagning En hacka för att luckra jorden mel­lan växter och en ogräsborttagare för att ar­beta mel­lan stenar och spric­kor.

GA­R A­GE­MÖ­BLER När du väl vet vad som ska be­hållas och finnas till­gäng­ligt i ga­ra­get kan du be­stämma vil­ka förvaringsslösningar som bäst passar dina be­hov. Du bör ha en ar­bets­bänk, hyl­lor och lå­dor, vägg­sys­tem och för­var­ing i taket. Men kom ihåg att saker ska vara syn­liga och till­gäng­ liga.  Ar­bets­bänk Bil­vård, träd­gårds­ar­be­te och små re­pa­ra­tioner i hemmet kräver en ar­bets­y ta med plats som kan dras ut, kan­ske följt av ett ver­ti­kalt sys­tem (se si­dan 99) och kan­ske en verk­tygs­tav­la med små verk­tyg inom räck­håll.

07.08.2018 14.07

104  Hyllor och lå­ dor Märkta plast­lå­dor snyggt staplade på hyl­lor är lätta att ta fram vid be­hov.

De är per­fekta för jul­de­ko­ra­tioner, cam­ping­­ut­rust­ning och hus­hålls­ar­ti­klar, så­som glöd­lam­por och ex­tra­bat­te­rier. Lå­dorna va­rierar i stor­lek, från sko­lå­dor till 50-literslådor. Ge­nom­ skin­liga si­dor visar in­ne­hållet och kan färgkodas med eti­ketter el­ler taggar för olika ka­te­go­rier.

Förvaringssystem för vägg Förvaringssystem för vägg i ga­ra­get be­gränsas en­dast av bud­geten. En verk­tygs­tav­la med krokar håller tänger, ham­ma­re och träd­gårds­ red­skap. Du kan an­vända väggpanelsystem med större krokar för att fästa lövblås och skåp för gif­tiga och bränn­bara pro­dukter. 

Takförvaring Nedsänkbara för­var­ings­l­ös­ningar som hänger från taket rymmer tyngre saker som cyklar, skott­kär­ror och ute­mö­bler. På mind­re fasta in­stal­la­tioner kan du för­vara sä­songs­saker som mygg­nät och kyl­väs­kor.



GA­R A­GE­AV­DEL­NINGAR Gör zoner när du lägger saker till­ba­ka i ga­ra­get.

Till ex­em­pel kan ka­te­go­rierna vara:

VAR OCH EN GÖR PÅ SITT SÄTT

In­ne­hållet i ett ga­ra­ge och hur saker bäst görs till­gäng­ liga handlar mer om din fa­miljs in­tres­sen och va­nor än ett sär­skilt sätt att or­gani­sera. Tak­för­var­ing och cy­kel­ställ kan vara rätt för en ung fa­milj, me­dan en iv­rig me­ka­ni­ker el­ler snickare har andra be­hov.

 Sport Sor­ tera ef­ter per­son och säsong. Höst: fot­bolls- och axel­skydd i en del, vår: golf­klub­bor och hopp­rep nå­gon an­nan­stans. Cyklar, hjälmar och ska­te­boards klarar sig året runt i milda kli­mat. Bollar kan leva i nät­påsar som hänger på krokar el­ler i flätade korgar på väggen. Ställ långa saker som rack­etar, hoc­key­klub­bor och golf­pa­ra­plyer, i en sop­tun­na el­ler oan­vänd golf­ bag. För cyklar, ski­dor, sur­fing­brä­dor, slä­dar och käl­kar kan vägg­mon­terade hål­la­re vara lösningen. Hängande väs­kor är bra när det är brått­om att komma iväg som en bad­kasse som kan in­ne­hålla en fris­bee, bad­glas­ögon, sol­ skydds­me­del och bad­bollar.  Se­mes­ter Sor ­tera se­mes­ter­saker ef ­ter sä­song så att du en­kelt kan ta med vad du be­höver när du be­höver det. An­vänd färg­kodad mar­ke­ring på lå­dorna för att göra det en­kelt att se på håll – sär­skilt vik­tigt vid för­var­ing av saker i taket.  Verk­t yg Järn­ af­färer kan det­ta så upp­finn inte hjulet pånytt. Sor­tera först i stora ka­te­go­rier: VVS, el, färg, bygg. Sor­tera se­dan järn­va­ror och de små verk­tygen ef­ter upp­gift: klippa, skruva, spika, limma.



Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 104

Bil­vård Om du är för­tjust i att meka och har

07.08.2018 14.07

8

G a ­r a ­g e ,

b o d oc h k ä l ­l a ­r e

105

tips för en lyc­kad lop­pis

Skräp för nå­gon är skatter för andra och det bästa sättet att be­visa det på är att ställa till med lop­pis. Saker i ”Ge bort-” och ”Åter­vinn”-kas­sarna som du har rensat ut från ga­ra­get kan säljas till gran­nar, vänner och för­bi­pas­se­ran­de, till­sam­mans med allt an­nat du har varit bra på att rensa ut från resten av huset. Följ des­sa tips och se fram emot en stress­fri och fram­gångs­rik lop­pis!

1

Välj rätt dag Att välja rätt dag är av­gö­ran­de. April, maj, juni och sep­tem­ber är bra må­nader för att ha lop­pis, och se­dan är den 25:e i må­naden löne­dag för många och då är det lämp­ligt att ha lop­pisen runt det da­tumet.

Lör­dag och sön­dag är bra val och ti­digt på dagen är bättre än sent.

2

Sprid bud­skapet Börja med att be­rätta för gran­narna om din för­sälj­ ning, både för att de kan ha in­vänd­ningar, men ock­så för att de är po­ten­ti­ella kunder.

Till ex­em­pel, om de inte vill att främ­lingar ska par­kera fram­för de­ras hus kan du skriva ”par­ker­ings­för­bud” där det är lämp­ligt. Du kan pla­cera en an­nons i den lo­kala tid­ningen el­ler hänga af­fischer i grann­skapet, till ex­em­pel i af­fären. Kon­takta lo­kala myn­dig­heter för att höra om re­strik­tioner, till­ stånd, fö­re­skrifter om af­fischer och för­sälj­ning.

4

Pris­sätt­ning Lägg li­ka­dana saker på ett bord och ge dem sam­ma pris istäl­let för att pris­sätta var­je sak. Håll priserna till hela 5-kro­nor – det gör hu­vud­räk­ningen en­klare.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 105

För­be­red För­be­re­del­se är nyc­keln till en stress­fri lop­pis. Se till att sakerna är i gott skick. Ställ li­ka­dana saker till­sam­mans. För­slag till ka­te­go­rier: kläder (män, kvin­nor, barn, späd­barn), lek­saker, böcker, ap­pa­rater, tall­rikar och köks­ar­ti­klar, de­ko­ra­tion, mö­bler och sport­ut­rust­ning. Du be­höver bord och påsar. Det här är ett bra till­fäl­le att åter­an­vända plast- och pap­pers­på­sar el­ler pre­sent­påse. Du kan ock­så över­väga: n Bub­

bel­plast och tid­ningar för öm­tå­liga saker. n Tejp

för att säkra lock el­ler hålla ihop saker. n Tusch­pen­na för att att ändra priser un­der dagen. n M i­ni­räk­na­re för att räkna priser. n För­läng­nings­sladd för att kun­na visa att saker fun­gerar. n Ex­ tra ljus­käl­lor och du säljer lam­por. n Bat­

te­rier för att testa lek­saker och små­elektronik.

5

Pruta och sälj Folk kommer till lop­pisar för att göra en bra af­fär så bli inte för­olämpad om kunderna för­söker pruta.

Tänk på att hu­vud­syf­tet är att rensa – att tjäna pengar är se­kun­därt.

6

3

Rester STÄLL INTE till­ba­ka de saker som inte såldes i huset el­ler ga­ra­get. Istället borde du di­rekt ef­ter för­sälj­ningen an­tin­gen: Köra dem till nä­rmaste bu­tik el­ler väl­gö­ren­het.

Ställ dem vid grinden med en skylt där det står: ”GRA­TIS – bara ta för dig!” Gör dig av med allt som står kvar ef­ter två dagar.

n n

7

Kon­tan­ter Ta helst be­talt i kontanter och se till att du har växel. Gå in med pengarna i huset ibland. Du kan ock­så ta be­talt via Swish.

8

Tyd­lig an­nons Glöm inte det vik­tigaste, och se till att dina an­nonser in­ne­håller da­tum, tid och adress. Du kan­ske vill ha en ”i hän­del­se av regn” -da­tum el­ler en back­up­-plan in­om­hus. Var krea­tiv när du skriver, och lista någ­ra ”super­er­bju­dan­den” för att höja in­tres­set.

07.08.2018 14.07

106

myc­ket bil­vårds­pro­dukter kan du dela upp dem ef­ter funk­tion, till exempel tvätt, un­der­håll och rep­a­ra­tion.  Re­kre­a­tion Dela upp ef­ ter sä­song så det blir lättillgängligt. Som­mar­dagar på stranden el­ler fot­bolls­planen kan kräva till­gång till kyl­skåp, pa­ra­soll och träd­gårds­mö­bler, me­dan vin­tern kan kräva snow­board, ski­dor, skrid­skor och käl­kar.  Ute­plats, gräs­mat­ta el­ler träd­gård Börja med att sor­tera ef­ter upp­gift, in­klu­si­ve plantering, be­vatt­ning, göds­ling, be­skär­ning, kant­klipp­ning och snö­skott­ning. För­vara ben­sin­ dunkar för ma­skiner sä­kert. Yt­ter­li­ga­re för­var­ing ef­ter stor­lek kan ock­så krävas. Långa verk­tyg ut­gör en risk när de står mot väggen, så ha dem i ett sta­tiv med kläm­mor el­ler i rör.

ANDRA FÖR­VAR­INGS­BE­HOV Förpackningar för elektronik eller små apparater förvaras ofta i garaget, på vinden eller i källaren. Eftersom det är nästan omöjligt att lägga tillbaka småelektronik i originalemballaget behöver du bara spara lådan och kasta skyddet.

Du behöver bara spara på askarna till dyra objekt som är värda att reparera, till exempel dator, skrivare eller musikanläggningar. Kasta för­pack­ningarna till saker du för­mod­li­gen köper nya istäl­let för att re­pa­rera el­ler åter­vända. På grund av tem­pe­ra­tur­sväng­ningarna re­kom­men­ deras det inte att för­vara bilder i käl­la­ren el­ler på vinden. Andra min­nen ska vara noga för­ packade, helst i plast­kar­tonger (se Nu ser jag klart, till hö­ger).

FAR­LIGA ÄM­NEN Gif­tiga ren­gör­ings­me­del, frostskyddsmedel och brand­far­liga in­sekts­me­del och förtunnare är far­ liga för barn och hus­djur. Så­dana saker måste för­varas utom räck­håll i en låst el­ler tung plast­ lå­da och tyd­ligt märkt ”Far­ligt” så att alla – in­klu­si­ve brand­män i hän­del­se av brand – vet att det kan vara ex­plo­sivt. För­vara inte brand­far­ liga äm­nen som ben­sin, pro­pan el­ler ol­je­ba­se­ rad färg nära vär­me­käl­lor, in­klu­si­ve ra­dia­torer, vat­ten­tankar och mo­bila ugnar.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 106

FÖR­VAR­ING AV MAT OCH DRYCK I den ”fa­mil­je­vän­liga” delen av käl­la­ren, placerad så långt bort som möj­ligt från far­liga äm­nen, kan du göra ett skaf­fe­ri för ex­tra till­ behör. För­vara mat, dryck och köks­red­skap på kraf­tiga hyl­lor el­ler pallar. Lägg de tunga sakerna på de ned­re hyl­lorna och lättare saker som kar­tonger på de övre hyl­lorna. De nyaste sakerna ska pla­ceras längst bak på hyl­lan så de äldsta sakerna an­vänds först. Se till att vin­ flaskor och burk­drycker inte ligger nära varm­ vatten­rör el­ler varm­lufts­ven­tiler.

NU SER JAG KLART För­var­ings­boxar av tyg, trä, korg och kar­tong ska inte stå inte i käl­la­ren el­ler på vinden efter­ som de löser upp sig med tiden och drar till sig ohy­ra. I ett varmt loft fun­gerar det bättre med glas, me­tall, ke­ra­mik och vissa plast­typer. Allt som in­ne­håller lim och vax, el­ler har po­rösa el­ler bio­lo­giskt ned­bryt­bara kom­po­nenter kan skadas av höga temperaturer. Den bästa lös­ningen är kraf­tiga ge­nom­skin­liga plast­lå­dor med färg­ kodat gång­järns­lock: gul till påsk, röd till jul, svart till Hal­lo­ween, och så vidare. De ge­nom­ skin­liga lå­dorna visar vad och hur mycket som är in­u­ti utan att öppna dem. Dess­utom kan de staplas ovan­på varandra när locket är på och in­u­ti varandra när de inte an­vänds. En an­nan för­del är att lå­dorna med gångjärn kan låsas ge­nom att an­vända stripes el­ler häng­lås fästa i hålen på var­je sida.

Al­ter­na­tivt kan nå­gon låda till­verkad av hård plast an­vändas. Då är en bra idé att sätta två stora eti­ketter på den, en på locket och en på si­dan. Ställ de tyngsta lå­dorna längst ner för att för­hindra att locket spricker. Om du vet att du ska stapla många lå­dor, över­väg att in­ve­stera i en pirra, sär­skilt om hela sta­peln be­höver flyttas ofta.

07.08.2018 14.07

G a ­r a ­g e ,

8

b o d oc h k ä l ­l a ­r e

107

tips för bästa ut­nytt­jan­de av käl­la­re och vind

Rensa och or­ga­ni­sera käl­la­ren och vinden så att de ar­be­tar för dig. An­vänd des­sa tips för att få till en an­vänd­bar och städad för­var­ing.

3

Se bjäl­ken Att ut­nyttja de små ut­r ym­mena mel­lan vinds-­ bjälkarna ger myc­ket ex­tra lag­rings­ut­r ym­me. Skruva upp passande hyl­lor mel­lan stolparna för att und­vika att stapla kas­sar ovan­på varandra. Små hyl­lor gör att kas­sarna kan glida ut som lå­dor.

5

1

Stor­leken har be­ty­del­se Små och me­del­stora lå­dor är en­klare att han­tera än en stor låda. Be­ro­en­de på vikt och vad som för­varas i dem kan stora lå­dor bli tunga och klum­piga att bära upp och ner trap­ por el­ler att flytta på. Dess­utom in­ne­håller stora lå­dor flera saker. Där­med kan det vara en tids­krä­van­de pro­cess att hitta nå­got efter­som du måste tömma in­ne­hållet på golvet och lägga till­ba­ka allt.

2

Lust och triv­sel Ha så starkt ljus du kan. Måla käl­lar­väggarna och föns­ter­ fo­dren vita för att åter­spegla ljuset. Häng upp en spe­gel om du har möj­lig­het – det re­flek­terar ljus in i mörka skryms­len.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 107

4

Källare el­ler vind?

Saker som för­varas i käl­la­ren är of­tast lättare att komma åt så det är ett bra stäl­le att för­vara stora in­köp av burkar och flas­kor.

Källaren kan dock ut­sättas för översvämningar och fukt. Det be­tyder att det inte är ide­a­liskt att för­vara stoppade mö­bler, kläder, böcker el­ler papper här.

Vinden, som of­tast är varmare och torrare, passar bättre för så­dana saker.

Fritt från ohy­ra Köp ak­tivt kol för att av­läg­sna mö­gel­lukt. Und­vik kaf­fe­bö­nor i pap­pers­på­sar – de lockar till sig gna­ga­re och in­sekter. För­vara inte påsar av djur­fo­der i käl­la­ren, de lockar ock­så till sig ska­de­djur.

6

7

8

Varmt och kallt Tänk ige­nom sä­ker­heten på vinden in­nan du gör den till ett för­råd. Även om det är torrt ut­sätts vinden för stora tem­pe­ra­tur ­va­ria­tioner – varmt på som­maren och kallt på vintern. Inte allt kan förvaras så bra på ett sånt stäl­le. Se till att taket, sär­skilt i äld­re hus, har en fläkt el­ler till­räck­ligt med ven­tiler.

Lyft upp An­vänd te­gel­stenar el­ler le­ca­block för att få upp lå­dor el­ler kas­sar från käl­lar­ golvet.

Målar­tips Färg hör hem­ma i ga­ra­ get el­ler käl­la­ren. Doppa på spetsen av en om­rö­ra­re i var­je färg och notera mär­ ket, färg­namnet, koden och ut­r ym­met som den an­vändes i, i andra än­den.

Sätt de färgade om­rö­ra­rna till­sam­mans med målar­ trågen el­ler i ett ar­kiv.

Ex­em­pel: Jotun 8470, Smooth whi­te, sov­rum.

07.08.2018 14.07

108

La­kan, hand­dukar och dukar

D

u kan­ske har sett de hyp­no­tiska filmerna där ka­me­ran zoomar in på ett par händer me­dan de med ex­akt per­fek­tion viker la­kan till ori­ga­mi­ liknande rek­tan­glar? Me­dan de snygga händerna för­sik­tigt viker de strukna la­kanen till rena, muka fyr­kanter, säger du till dig själv att det­ta vill du ock­så lära dig och hä­dan­ef­ter ska du vika varenda duk, hand­duk och la­kan på det här sättet. Men sen kommer verk­lig­heten ikapp dig och du in­ser att det är myc­ket en­klare att dra ut säng­klä­derna ur tork­ tum­la­ren, lägga dem på sängen och lägga ner hela den där zen-liknande vik­se­ansen.

Att or­ga­ni­sera lin­ne­skåpet handlar inte om pre­ci­sions­vik­ning el­ler att stapla per­fekt ordnade säng­klä­der. Det handlar om att ta itu med pro­blemet nu in­nan det blir vär­re. Börja med att dra ut allt och grup­pera saker i högar.

Var­ning: Det kommer att bli rö­rigt. Efter­som ett van­ligt oor­ga­ni­se­rat lin­ne­skåp kan in­ne­hålla en mängd olika saker: säng­klä­der (kud­dar, la­kan, filtar, säng­klä­der), bad­rums­tex­ti­li­er (bad­rums­

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 108

mat­tor, hand­dukar), köks­tex­ti­li­er (dukar, kökshanddukar, ser­vetter) och skön­hets­pro­duk­ ter (vi­ta­miner, body lo­tion, me­di­cin, första hjälpen-kit), hus­hålls­ar­ti­klar (glöd­lam­por, bat­te­ rier, verk­tyg) och ren­gör­ings­red­skap och ma­te­ri­ al (tork­dukar, tvätt­me­del, des­in­fek­tions­me­del, ol­jor, vaxer, po­ler­me­del).

FÄRGER DÄMPAR K ­ AOSET

Färg­kod­ning gör fa­miljens dukar, la­kan och hand­dukar lätta att iden­ti­fiera. Ord­ ningen är ex­tra vik­tig om skåpet har ge­nom­skin­liga dörrar.

HUS­HÅLLS­TRA­SOR Börja med att skilja på köks­hand­dukar och hand­dukar till bad­rummet. An­vänd en textiltuschpenna och märk hand­dukarna i hanken be­ro­en­de på an­vänd­ning. På tra­sor som an­vänds för att tvätta och polera trä­golv skriver du till ex­em­pel: GOLV – TVÄTT och/el­ler GOLV – VAX. Andra ka­te­go­rier kan vara: hus­djur, glas och speglar, bad och hand­fat, toa­letter, bänk­ ski­vor och kyl­skåp och ugn.

Al­ter­na­tivt kan du skriva den pro­dukt­typ som an­vänds på tra­san, så­som golv­vax, glas­ren­gör­ ing el­ler des­in­fek­tion, för att und­vika att blanda me­del. Om du nå­gon­sin har för­sökt att tvätta en spe­gel med en trasa som har an­vänts för att

07.08.2018 14.07

109

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 109

07.08.2018 14.07

110

vaxa mö­bler vet du att det blir klad­digt väl­digt snabbt även ef­ter att tra­san tvättats. Olja och vax är inte vat­ten­lös­liga. Du be­höver inte så många hus­hålls­tra­sor – de håller länge och är lätta att få tag i.

MAN MÅSTE HA TVÅ De flesta av oss har ett över­flöd av säng­klä­der och hand­dukar – mer än vi be­höver, an­vänder el­ler har plats för, minst sagt. Be­håll bara säng­ klä­der och hand­dukar till ditt hem som gör att du klarar dig en vecka (el­ler högst två) utan att be­höva tvätta. Det be­tyder van­ligt­vis två upp­ sätt­ningar säng­klä­der per säng (om du inte har be­hov av fler, till ex­em­pel om du har små barn el­ler ofta har övernattnings­gäster) och två hand­ dukar per per­son (en upp­sätt­ning an­vänds och en väntar i gar­de­roben).

Om du har saker över ef­ter att du sor­te­rat ut kan du till ex­em­pel ge bort en del av det till hund- el­ler katt­hem – de upp­skattar att an­vända säng­klä­der och hand­dukar. Om du köper nya säng­klä­der, finns det två sys­tem att över­väga. Ho­tell­sy­stemet in­ne­bär att alla säng­ klä­der för hela hemmet är i vitt el­ler el­fen­ben, och kan där­för an­vändas över­allt. Fa­milje­sy­ stemet in­ne­bär att var­je fa­mil­je­med­lem har sin egen färg på säng­lin­ne och hand­dukar.

9

tips för att upp­rätt­hålla ord­ningen

Det finns in­get uni­ver­sellt tips när det gäller or­ga­ni­se­ring av sängklä­der och hand­dukar. En kom­bi­na­tion av olika idéer kommer dock att hjälpa dig att fort­sätta med kaoset.

1

Lå­dor Lå­dor som är av­sedda för att lagra kläder un­der sängen fun­gerar ock­så bra för säng­klä­der. De kan pla­ceras un­der hyl­lor och är lätta att dra på hjul.

2

Märka lådor Sätt färg­glada tyg­band runt de säng­klä­der som hör ihop.

MÄRK­NING Sor­tera resten av säng­klä­derna och hand­dukar ef­ter per­son, typ el­ler rum. An­vänd en tex­til­pen­na och mar­kera la­kanen på ett dis­kret sätt ge­nom att pla­cera ett hand­skri­vet mon­o­gram i det ned­re hörnet, om du sor­terar ef­ter per­son el­ler bok­stav som an­ger säng­stor­lek (E för en­kel­säng, D för dub­bel) om du sor­terar ef­ter typ.

Många bo­städer har en li­ten gar­de­rob utan­ för bad­rummet som hela fa­miljen an­vänder. Om så är fallet el­ler om ni har städ­hjälp som viker säng­lin­ne och hand­dukar, är det nöd­vän­digt att märka. När alla vet var sakerna är, läggs sakerna fak­tiskt till­ba­ka och på så sätt und­viker man att det blir rö­rigt igen.

3

Per­fekt pla­cerat Van­liga bok­stöd och hyllavdelare håller rullade och vikta dukar, bad­rums­mat­tor och hand­dukar pryd­ligt staplade.

4

Korgar Vik och stapla rena handdukar el­ler säng­klä­der i fodrade korgar.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 110

07.08.2018 14.07

L a ­k a n ,

h a n d ­d u k a r oc h d u k a r

111

n

5

Per­son­lig prä­gel När du or­ga­ni­serar apo­teks­va­ror kan du grup­pera pro­dukterna ef­ter den som an­vänder dem (familjemedlemsnamn) el­ler ef­ter ka­te­go­ri (det de an­vänds till), som kräm för sol­skydds­ kräm, fukt­kräm och aknekrämer, lä­ke­me­del för smärta, hosta, för­k yl­ningar och al­ler­gi­pro­dukter och första hjälpen för sal­vor, ter­mo­me­trar och plås­ter.

6

Hög och smal Lär dig att vika saker så att de ligger så platt som möj­ligt på hyl­lan. Att vika i tred­je­delar är en bra me­tod. Vik på sam­ma sätt och stapla snyggt.

7

Luktar gott Par­f y­merade tvålar gör att det doftar gott i skåpen. Välj din fa­vo­rit­doft och lägg tvålen i skåpet bak­om hand­dukarna och la­kanen, som se­dan får en lätt doft av din egen favorit.

8

Fint och rent Ge de in­di­vi­du­ella hyl­lorna till var­je fa­mil­je­ med­lem en per­son­lig touch ge­nom att sätta en rem­sa färgad de­kor­tejp på kanten. Det är en­kelt, lämnar inga rester och kan bytas ut ofta.

9

Högt och lågt Öppna korgar visar vad som ligger in­u­ti, me­dan lock med lock ger mer ut­r ym­me. Lägg saker som an­vänds of­tast mel­lan höft och ögon­ höjd, och saker som an­vänds mer säl­lan un­der och över.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 111

07.08.2018 14.07

112

Hob­by­rummet

E

n rens­ning är all­tid bra ut­nytt­jan­de av tiden, spe­ci­ellt när man or­ga­ni­serar hob­by- och ar­bets­rum. Oav­sett om du ar­be­tar från en sko­låda el­ler egen verk­ stad är målet med en om­or­ga­ni­sa­tion att hålla verk­tyg och ma­te­ri­al syn­liga och till­ gäng­liga så att du verk­li­gen kan njuta av din hob­by.

ALLT HANDLAR OM DIG Pro­fes­sio­nella or­ga­ni­sa­törer bör vara ob­jek­tiva, men jag måste er­känna att jag är svag för kunder som ar­be­tar med nå­got slags hand­ arbete. De är krea­tiva och öppensinnade och för dem är or­ga­ni­se­ring en or­ga­nisk pro­cess. Men det börjar inte all­tid av sig själv. Och det all­ra bästa är att de saker de vill ha är ord­ning på är rik­tigt ögon­god­is – saxar formade som få­gel­ näbbar, tjocka nål­dy­nor som liknar frukter och grön­saker, glittrande pär­lor klirrar när de rullar runt i sina askar, bitar av handgjort struk­tur­ papper, målar­tuber – du för­står vad jag menar.

Var­je kli­ents krea­tiva ut­r ym­me in­ne­håller la­ger på la­ger av mys­tiska god­sa­ker, och var och en har ett unikt sätt att an­vända dem i sin konst.

Det finns både Pinterest, Flickr, webb­platser, tid­ningar och bloggar som handlar om att or­gani­sera stu­dios, work­shops och se­mi­na­ri­er för fri­märks­sam­la­re, släkt­fors­ka­re, ak­va­rell­ konstnärer, modelljärnvägsentusiaster och många andra. Vissa bor i ett hem där de har möj­lig­het att ha sitt eget rum för sin hob­by, me­dan andra måste hitta ut­r ym­me i ett an­nat rum.

Den goda ny­heten är att det är möj­ligt att få ord­ning även när du ar­be­tar från en plats.

Ge­nom att an­vända någ­ra or­ga­ni­serande principer kan du ha din hobby, även om du måste göra det på ­bordet mel­lan mat och läxor.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 112

1 Börja med en episk ut­rens­ning Det finns in­gen an­led­ning att slösa tid och pengar för att sor­tera och för­vara ma­te­ri­al som du ald­rig kommer att an­vända. Var för­be­redd på att minska på grejerna. Kasta gam­la och oan­vända ma­te­ri­al. Sluta spara på allt, ”just in case”. Det­ta är dagen för an­vänd el­ler kasta.

Kolla ige­nom hela huset och samla allt som har med din hob­by att göra. Bygg upp verk­tygs­ lådan när allt är ut­spritt fram­för dig och be­håll bara de saker du an­vänder.

2 Din egen sorte­ring När du binder flu­gor, knyter du en se­rie och sor­terar dem sen ef­ter typ? Och när du gör ett ALLA SKA MED

Tänk utan­för boxen när du or­ga­ni­serar (väns­ter och hö­ger). Vägg­mon­terade hyllor, pap­pers­korgar, verktygs­lå­dor, lå­dor, provrör, barn­mats­burkar och koppar kan vara bra för­var­ing. An­passa förvaringen med eti­ketter, färg och stil. Det fär­diga sy­stemet (hö­ger) är från The Con­tain­er Store.

07.08.2018 14.07

113

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 113

07.08.2018 14.07

114

hals­band, väljer du pendlar och pär­lor ef­ter pris, färg el­ler stor­lek? Or­ga­ni­sera dina ma­te­ri­al ef­ter hur du tror att du kommer an­vända dem. Alla be­höver inte färg­kodade glas­burkar. Garn­nys­tan ser fluf­figa och här­li­ga ut när de ligger färg­ kodade på hyl­lorna, men det är inte sär­skilt an­vänd­bart om det är na­tur­ligt att leta garn ef­ter typ. Istäl­let blir det en fru­strerande bland­ ning ge­nom var­je ny­ans av blått, grönt, gult och lila för att bara hitta bland­ningen och tjock­leken du letar ef­ter.

3 Lättill­gäng­lig­het Var gär­na upp­fin­nings­rik när du skapar förvarings­sys­tem, men för­sök sam­ti­digt se till att tanken inte är för spe­ci­ell för att vara praktisk. Stora, kraft­fulla, färg­starka tygväskor som hänger på krokar på väggarna kan se ut som en fin lös­ning för att ha tyger i (de är ur vägen) men de är inte sär­skilt lättill­gäng­liga.

In­gen kommer leta ige­nom stora väs­kor för att hitta en viss färg för sitt lapp­täc­ke.

människor be­tyder det att ex­pe­ri­men­tera med nya ar­bets­red­skap. Spara lite ut­r ym­me för framti­da skapande och in­köp. Om du flyttar runt i huset och jobbar på flera ställen be­höver du för­var­ings­väs­kor som är bär­bara och passar in på de platser där du gillar att ar­beta.

ETT BLANKT PAPPER

5 Tänk på ett tal

KLAR FOR HAND­LING

Låt dock inte din sam­ling växa utom kon­troll.

Alla lå­dor har en be­gränsad mängd ut­r ym­me, och ett rum är som en låda in­u­ti ett hem. Det måste finnas en punkt där det är nog, och det är ab­so­lut nöd­vän­digt att sätta stopp för shopping! Be­stäm i för­väg hur myc­ket ut­r ym­me din hobby ska få. Har du en li­ten gar­de­rob med 16 sko­lå­dor fulla med kenzaner och nål­hål­la­re?

Eller är det bara en hylla med plats för fyra lå­dor? Håll dig inom gränserna för rummet och und­vik att köpa för myc­ket.

En rens­ning i hob­by­rummet gör genast att ”ateljén” (ovan väns­ter) ser bättre ut.

En li­ten ateljé saknar skåp, men an­vänder vägg­ utrymmet med hyl­lor och krokar.

För­var­ings­sy­stemen för hand­ar­be­te och hob­by är lika unika som de män­ni­skor som an­vänder dem. Alla typer av be­hål­la­re kan fungera som för hob­by­ material (ovan). Spe­ci­al­ gjorda lådor för band, lå­dor för korgflätnings­verktyg, glas­burkar, till och med blom­kru­kor kan an­vändas.

RUNT, RUNT

Hängande korgar kan an­vändas för att för­vara borstar i och en pap­pers­ korg rymmer pap­pers­rul­lar.

4 Som du växer, flicka!

Ge din sam­ling ut­r ym­me att blom­stra och växa.

Krea­tiva män­ni­skor in­spi­reras att öka på samlingen av verk­tyg och ma­te­ri­al. Det ligger män­ni­skans na­tur att tänka att gräset är grönare på andra si­dan, och för krea­tiva

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 114

07.08.2018 14.07

115

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 115

07.08.2018 14.07

116

Res­väs­kan Packa någ­ra tomma plast­ på­sar för tvätt.

Ta med dig en ex­tra bagagetagg i res­väs­kan.

Packa dina kläder i två res­väs­kor om du reser med nå­gon ifall en av res­väs­korna för­svinner på re­san.

Packa toalettartiklarna i zippåsar för att förhindra spill på kläderna.

Packa inte för myc­ket.

Du måste kun­na bära väs­kan upp­för en trappa.

Packa strum­porna in­u­ti. skorna.

Lägg tunga fö­re­mål som skor på res­väs­kans bot­ten, mot hjulen.

Täck sko­su­lorna med dusch­mös­sor.

Packa kläder som skrynklas i tvätt­påsar in­nan du packar dem, så blir de mind­re skrynk­liga.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 116

Kläder som inte skrynklas kan rullas istäl­let för vikas. På det sättet får du mer ut­rym­me.

Stoppa in un­der­klä­der i väs­kans tomma hörn.

07.08.2018 14.07

8

r e s ­v ä s ­k a n

117

tips för att packa lätt

Här är någ­ra tips som un­der­lättar packstressen och ser till att du bara packar vad du be­höver och an­vänder.

A

tt packa in­för se­mes­tern kan kännas både kom­pli­ce­rat och stres­sigt. Du vill helst inte packa för myc­ket och be­höva bära runt på en mas­sa onödiga saker. Sam­ti­digt är du rädd för att glömma nå­got du kommer be­höva. Om du har ord­ning i skåp, sov­rum och bad­rum blir pack­ningen ock­så myc­ket en­klare. Du kan faktiskt an­vända de rens­nings­tek­ni­ker du nu har lärt dig för att ef­fek­ti­vi­sera in­ne­hållet i dina resväs­kor.

Nyc­keln till bra pack­ning är för­be­re­del­se, så jag re­kom­men­derar all­tid att du inte väntar till sis­ta mi­nuten. Ge dig själv tid att för­be­reda och gå till af­fären om det är nå­got du be­höver.

SKRIV LIS­TOR Inte helt över­ras­kan­de re­kom­men­derar jag också att du an­vänder lis­tor för att hjälpa dig packa ef­fek­tivt. Ka­te­go­ri­sera lis­torna och gör dem re­le­vanta för re­sans och des­ti­na­tionens syf­te. Sam­ma lis­tor kan an­vändas var­je år för alla re­sor och se­mes­trar, och an­passas ef­ter des­ti­na­tionen om det be­hövs.

1

2

3

4

Börja i tid Börja pack­nings­pro­cessen upp till en vecka in­nan du reser, så du har tid att samla ihop allt du be­höver, tänk på valen och ef­fektivi­sera res­väs­kan och handba­ga­get.

Nyc­keln är för­be­re­del­se Om du ska åka ski­dor el­ler till en ka­ri­bisk ö vet du vad slags vä­der du kan vänta dig. Men för en stads­tripp el­ler en jobb­re­sa bör du kolla vä­der­pro­gnosen för den tid du ska vara bor­ta så att du kan göra smarta kläd­val. Du bör ock­så veta vad du ska göra – äta ute, spela ten­nis, träffa kunder. Lägg upp dina fa­vo­rit saker för des­sa sce­na­rier. Om du har lagt upp nå­got som inte ska an­vändas för nå­got spe­ci­ellt, packa inte det.

KREA­TIV MI­NI­MA­LISM Det finns någ­ra krea­tiva sätt att stretcha en garde­rob, vil­ket gör det möj­ligt att hålla an­talet plagg till ett min­i­mum. Håll dig om du kan till en färg och välj kläder som kan mixas och matchas till nya outfits. Välj, om möj­ligt, kläder i ma­te­ri­al som är lätta att rengöra och som inte skrynklas så lätt. Se till att du bara packar be­k väma, in­gångna skor och av sä­ker­hets­skäl är det en bra idé att lämna de dyra smyc­kena hem­ma. Kom ock­så ihåg att du inte be­höver ta med dig allt möj­ligt om det lätt kan köpas på re­san.

KOLLA VÄS­K AN Kon­trol­lera res­väs­kan el­ler bagen som en del av pack­nings­pro­cessen. Ob­ser­vera att du bör kolla att res­väs­kan passar för din resa och fort­ farande är i gott skick, åt­min­sto­ne någ­ra vec­kor in­nan du åker. När du lägger ställer väs­korna på sin plats kan du låta saker som an­vänds när du reser – adap­trar, mygg­me­del, toalettartiklar – ligga kvar i väs­kan till nästa resa.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 117

Färg Ett an­nat bra sätt att se till att klä­derna du packar passar fint ihop är att hålla sig till en pa­lett med bara två el­ler tre färger.

Till­be­hör Det be­hövs inte mer än ett par väl valda till­be­hör för att få en outfit att fun­gera dub­belt. Ett halsband, ett snyggt bäl­te el­ler en fin hals­duk kan upp­gra­dera vardags­dressen till en kvällsoutfit.

5

Söndra och erövra När allt ligger ut­spritt fram­för dig kan du ta bort en tred­je­del el­ler till och med hälften.

Bagageövervikt kan göra det väldigt dyrt att flyga, så var hänsyns­lös. Hur många gånger har du inte packat fyra klän­ningar och bara an­vänt två?

6

Var na­tur­lig Ta bort toalettartiklar på sam­ ma sätt som kläder. Det är lättare att vara na­tur­lig på se­mes­tern så du be­höver inte allt var­dags­smink.

7

Kap­sel Se till att allt du packar an­vänds, ge­nom att för­be­reda en se­mes­ter­kap­sel (se Gar­de­rob, si­dorna 82-87). Tänk i hela outfits och se till att var­je klä­des­plagg passar till de andra sakerna i res­ väs­kan. Packa inte den mönstrade blusen om den inte kan an­vändas med minst två andra plagg.

8

Tunga lyft Kan du ha på dig dina tyngsta el­ler största kläder un­der re­san?

Sätt på dig dun­jac­kan istäl­let för att packa den.

07.08.2018 14.07

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 118

07.08.2018 14.07

”

Om du har ord­ning i skåp, sov­rum och bad­rum blir pack­ningen ock­så myc­ket en­klare.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 119

”

07.08.2018 14.07

DIGITAL ORE­DA

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 120

07.08.2018 14.07

03 Att rensa i vårt di­gi­tala liv kan vara lika krävande som att städa upp fy­siskt hem­ma.

Dock kommer den sin­nes­ro du får av att göra det ha sam­ma po­si­tiva re­sul­tat: du hittar det du be­höver när du be­höver det.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 121

07.08.2018 14.07

122

E-post och do­ku­ment

I

bland verkar det som om du har en mil­jon e-post och filer att hålla reda på. E-post är för­mod­li­gen det mest an­vända programmet på din dator eller appen på din mobil, men det som skulle vara tids­be­spa­rande kan gans­ka lätt bli en tids­tjuv.

TA TILL­BA­K A KON­TROLLEN För att ta till­ba­ka kon­trollen över din e-post ska du be­handla den som van­lig post. Bro­schyrer och re­klam kastas, post som kräver hand­ling, så­som en fak­tu­ra, läggs i upp­gifts­ar­kivet och brev och pa­ket öppnas, läses och för­varas ef­ter be­hov.

Du kan göra sam­ma sak med din e-post.

Be­stäm dig först för vissa tider då du ska läsa e-post, kanske två gånger om dagen. Radera skräp­post i din in­korg utan att öppna dem. Om du senare i vec­kan in­ser att du be­höver nå­got av det du har tagit bort kan du hämta det från pap­pers­korgen igen. Töm pap­pers­korgen en gång el­ler två gånger i må­naden, på ett visst da­tum. Så snart du har minskat in­ne­hållet i in­korgen och bara har re­le­vanta e-post­ med­de­lan­den kvar kan du börja läsa.

BE­AR­BETA Att be­ar­beta e-post in­ne­bär att svara el­ler or­ga­ni­sera med­ de­lan­den för fram­ti­da be­hand­ling. Om du kan svara på ett med­de­lan­de på två mi­nuter el­ler mind­re, gör det di­rekt. Sen ar­ki­verar du det. För att be­ar­beta e-post­med­de­lan­den som tar läng­re tid måste du tänka ige­nom saker som hur vik­tigt det är, hur snabbt det kommer gå och vad du be­höver göra för att kun­na prio­ri­tera.

De sis­ta e-post­med­de­lan­dena är de som kräver ar­be­te från andra el­ler som inte kan be­svaras in­nan en an­nan upp­gift är klar. För att rensa bort dem ur in­korgen, lägg dem i en mapp döpt till ”Av­vakta”. Du kan ock­så se­pa­rera dem ge­nom att an­vända mappar döpta till ”Kräver åt­gärd” och ”Väntar på svar”. Kon­trol­lera des­sa mappar som en ru­tin­mäs­sig del av e-post­be­ar­bet­ningen för att se om de kan be­handlas nu.

AR­K I­VE­RING E-post­med­de­lan­den i in­korgen kan göra dig trött och distra­herad, så an­vänd ett mappsystem för att han­tera dem. Håll ka­te­go­rierna breda, pre­cis som hem­ma­ar­kivet (se si­dorna 92-94), och ge var­je mapp ett namn som be­rät­tar vad den in­ne­håller. Mapparna kan ka­te­go­ri­seras en­ligt följande:  Kräver åt­ gärd Svar, Följ upp, Kolla – kom ihåg att kon­trol­ lera des­sa mappar re­gel­bun­det efter­som de kräver åt­gärder.  Projektstadie Av­vakta, För­faller, Klar, Fram­tid – åter­i­gen, kolla des­sa mappar re­gel­bun­det efter­som de kan kräva

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 122

åt­gärder.

Tema Kvit­ton, An­mäl­ningar, Resor.  Kontaktnamn (Ef­ ter­namn först med bin­de­streck till för­ namnet) Churchill-Wins­ton.  Projekttyp Or­ga­ni­se­ring, un­der­ka­te­go­rier: Org_skåp, och Sam­lar­ob­jekt. 

BE­GRÄNSA ORD­AN­VÄND­NINGEN För många e-post­med­de­lan­den sliter ut alla, så an­vänd det bara när det be­hövs. Om du var tvungen att ko­piera och stämpla allt du skulle skicka, skulle du göra det då? Skämtoch tackmeddelandena är onö­diga. Skicka inte dem och svara inte på dem.

An­vänd så få ord som möj­ligt Skriv i te­le­gram­stil när du kom­mu­ni­cerar in­for­mellt med ”de van­liga”. Till ex­em­pel: ”Fick med­de­lan­det, svarar senare.” Eller: ”Barnen är sjuka. Går inte ikväll, ses om en månad.” Det finns gi­vet­vis till­fäl­len då det­ta inte passar men an­vänd det när du kan.  I ett nöt­ skal För­sök att göra e-post­med­de­lan­det möj­ligt att ”förhandsgranska” så att mot­ta­ga­ren inte be­höver öppna el­ler svara på det. Tänk på äm­nes­fältet som en ru­brik, om du kan. Då be­höver mot­ta­ga­ren inte öppna det. Till ex­em­pel: ”Muf­finsen lyckade, vi fick $ 4000!” Om du be­höver säga nå­got mer, in­trodu­cera en noll-scroll-re­gel, allt på en skärm. Skicka läng­re texter som bi­la­gor som mot­ta­ga­rna kan åter­vända till senare.  Det första först Börja ditt med­de­lan­de med det du vill att lä­sa­ren att veta; ”Tiden att an­mäla sig till bok­mäs­san är idag, finns fort­fa­ran­de plats på tis­dag och tors­dag.”  Åter­an­vänd text du skickar re­gel­bun­det Inte alla e-post­ med­de­lan­den måste skapas från grunden. Det är ok att åter­ använda in­ne­hållet i iden­tiska med­de­lan­den som skickas till olika mot­ta­ga­re. En per­son som skickar e-post­med­de­lan­det ”Välkommen till nya med­lemmar” var­je vecka be­höver bara lägga till ett ele­ment för att per­so­ni­fiera var­je med­de­lan­de. 

HAN­TERA DO­KU­MENT På den gam­la goda tiden, in­nan e-post fanns, hade man bara pappers­do­ku­ment. Nu är vi un­der kon­stant tryck för att bli ”pap­pers­lösa”. Där­för be­höver vi hitta ett sä­kert, väl­ organi­se­rat och till­gäng­ligt sätt att lagra och han­tera vik­tig in­for­ma­ti­on. An­vänd des­sa tips för att or­ga­ni­sera och hantera dina per­son­liga do­ku­ment och mappar.  Sor­ tera ef­ter ÅÅÅÅMMDD Om du är för­äl­dra­re­pre­sen­ tant på sko­lan för din tredje klassare och du måste skicka med­de­lan­den till för­äl­drarna kan du en mapp till med­de­ landena och ar­ki­vera dem i da­tum­ord­ning, till ex­em­pel: ”Med­de­lan­de till för­äl­drar den 7 feb­ru­a­ri”, ”Med­de­lan­de till

07.08.2018 14.07

E - P O ST O C H D O ­KU­MENT

Töm pap­ pers­korgen var­je månad

123

Läs e-post

Prio­ri­tera e-post

Kan läsas på ett par mi­nuter

Prio­ri­tera ef­ter vik­tig­het

Prio­ri­tera ef­ter hur brådskande det är

Ta bort skräp­post Sätt av tid till att läsa e-post.

Be­höver läng­re tid till att be­svaras

Prio­ri­tera ef­ter hand­ling

Av­vakta Snabb­läs äm­nes­ raden

Kräver hand­ling Kolla all tre mappar

Kräver ytterligare hand­ling Av­vakta svar

för­äl­drarna 14 feb­ru­a­ri” och så vidare. Gör det till en vana att ge året fyra siff­ror, må­naden två och da­tumet två, som ”Med­de­lan­de till för­äl­drar 2018-07-02.” När du in­klu­derar da­tumet sparar da­torn do­ku­ment med sam­ma namn i krono­lo­gisk ord­ning. Då gör den gör jobbet åt dig. An­vänd inte entalssiffrorna utan 0:an före utan skriv 01, 02 och så vidare. Om inte, sparar ma­skinen do­ku­menten i ord­ningen 1, 10, 11, 2, 20, 3 etc. i stället för 01, 02, 03, 10, 11, 20.  In­klu­dera versionsnummer i do­ku­ment­namnet In­kludera versionsnummer när du skriver ut­kast. Om meddelan­det till för­äl­drarna kräver fler god­kän­nan­den in­nan det skickas måste det finnas ett sys­tem för att hålla reda på den senaste ver­sionen så att inte fel ver­si­on skickas. Om lä­raren tittar över med­de­lan­det och gör änd­ringar ska den nya ver­sionen byta namn ge­nom att man lägger till ”v02” i do­ku­ment­namnet. Om det läses av nå­gon an­nan som måste god­känna, gör änd­ringarna och byt namn till ”v03”. Den­na me­tod visar di­rekt vil­ket do­ku­ment som är det sis­ta.  Ar­ ki­vera dina mappar Do­ku­ment mar­ke­rade tyd­ligt med hjälp av tipsen ovan lagras i mappar, un­ge­fär som om du hade dem i ett van­ligt re­gis­ter. Du kan börja med en bred ka­te­go­ri och kalla mappen ”Or­ga­ni­sa­tion”. Men inom kort kommer mappen vara fylld med ett brett ut­bud av in­for­ma­ tion som bara är vagt för­knippade med äm­net. Där­för bör du i mappen ”Or­ga­ni­se­ring” göra mappar som gör det en­kelt att hitta vad du be­höver: ORGANISERING_Checklistor, ORGANISERING_Gör-det-själv-idéer, ORGANISERING_ Expertråd. Inom des­sa mappar kan du in­klu­dera fler un­der­ ka­te­go­rier för att hjälpa dig att hitta dina do­ku­ment snabbt och en­kelt.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 123

NAMN­GE FILER OCH MAPPAR An­vänd des­sa namn­idéer för att hitta do­ku­ment och mappar utan stress.  Per­son­namn är lättare att hitta om du skriver ef­ter­namnet först, följt av för­namnet el­ler ini­ti­al.  När det gäller att an­vända stora bok­stäver på ord el­ler fraser finns det flera möj­lig­heter. Men för att göra det så en­kelt

som möj­ligt, an­vänd stor bok­stav i bör­jan av var­je ord – CamelCapsDoc.xxx.  Gå från all­ män till specifik, en­ligt följande: ”Trädgård_Blommor_ Helskugga_Vit_ Liljekonvalj” snarare än ”Vita_Blommor_Trädgård”

07.08.2018 14.07

124

Di­gi­tala bilder

N

u när näs­tan alla har mo­bil­ka­me­ror sparas det och sprids tu­sen­tals bilder och på fler aenheter och i olika lagrings­sys­tem. An­talet di­gi­tala bilder vi sparar är ga­let. För den van­ liga an­vän­da­ren kan det vara svårt att hitta, visa, re­di­gera, dela och spara des­sa bilder. Det finns in­gen ex­em­pla­risk lös­ning som passar alla, men det finns tips som kan hjälpa van­liga an­vän­da­re att or­ga­ni­sera och spara di­gi­tala bilder på ett sä­kert sätt med minst en on­li­neoch en offline-lös­ning.

VAD BÖR DU GÖRA Börja med att samla ihop alla ka­me­ror, mo­biler och min­nes­kort. För dem som inte har hängt med är det värt att nämna att när bilder kommer från olika en­heter kan de ha olika fil­ namn: DSC (Ni­kon), IMG (Ca­non), SAM (Sam­ sung). En an­nan överraskning är att det inte är ovan­ligt att upp­täcka att du har sparat hund­ra­ tals bilder.  Titta Titta på alla fo­ ton med två par glas­ ögon: ”kri­tiska ku­ra­tor”-glas­ögonen och ”hobby­psy­ko­log”-glas­ögonen. Tänk på vad du sparar, var­för sparar du dem och hur många som är värda att be­hålla. Det är bättre att ha sex bra bilder som är en­klare att se över, istäl­let för sex­tio du inte orkar titta på, re­di­gera, märka el­ler or­ga­ni­sera och inte kan hitta när du be­höver dem.  Namn­ge Namn­ ge el­ler tagga bilderna med hjälp av tipsen på si­dorna 122-123. Lägg bilderna i mappar och namn­ge ka­te­go­rierna en­kelt och kon­se­k vent. All­männa namn som se­mes­ter, fa­milj, na­tur, mat och fö­del­se­dagar fun­gerar bra. Både Mac och Win­dows be­gränsar an­talet bok­stäver, in­klu­si­ve fil­typ (JPG el­ler RAW) till 260 bok­stäver, så var nog­grann när du lägger till namn och taggar. An­vänd un­der­streck el­ler bin­de­streck, men inte andra tec­ken för att namn­ge filerna.  Geo­tagg­ning Geo­ tagg­ning hjälper dig att sor­tera bilderna och för­hindrar att de blandas med andra al­bum. Men kom ihåg att geo­tagg­ ning loggar platsen där bilden togs. Om bilden

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 124

pub­li­ceras på in­ter­net kan den ex­akta platsen läsas. För­äl­drar som lägger upp bilder av sina barn kan­ske inte vill att platsen ska av­slöjas.

Geo­tagg­ning är stan­dard på de flesta mo­biler och bildorganisationsappar. Du kan välja att stänga av den här tjänsten.

KO­PIOR Du bör spara dina bilder på mer än ett stäl­le.

Lägg dem till ex­em­pel på en ex­tern disk och i en moln­lös­ning.

Moln­tjänsterna ligger på nätet och det be­tyder själv­klart att du är be­ro­en­de av in­ter­net för att an­vända dem. Det­ta gäller inte om du an­vänder en ex­tern hård­disk där spe­ci­ella pro­ gram sä­ker­hets­ko­pierar ge­nom ett klick el­ler helt au­to­ma­tiskt. Allt du be­höver göra är att an­sluta disken till din da­tor och hitta alla dina vik­tiga filer och ko­piera dem. Den är snabb och har en enorm lag­rings­ka­pa­ci­tet. Di­gi­tala hamstrar gläds åt att de kan ladda ner och spara bilder, mu­sik, filmer och tv-se­rier utan att få slut på lag­rings­ut­r ym­me och hård­diskar med stor lag­rings­ka­pa­ci­tet är billiga. Vissa ex­terna hård­diskar är som ”pri­vata moln” och ger an­vän­da­rna till­gång till de­ras filer över­allt, även när de inte är hem­ma.

Moln­lös­ningar skyddar data från lo­kala hot, som brand, översvämning och ström­av­brott, så det kan vara ett an­vänd­bart tillägg till hård­ disken och den ex­terna en­heten. Med moln­ tjänster har du till­gång till alla backup-­ dokument och me­die­filer från vil­ken da­tor, surf­ platt­form el­ler smart­phone som helst med in­ter­net­åt­komst, över hela världen. Du kan också an­vända den för att dela dina fo­ton. Istäl­let för att skicka stora bild- el­ler vid­eo­filer som tar evig­heter att ladda upp med e-post, skicka en länk som låter mot­ta­ga­ren hämta dem. Det är snabbt och en­kelt och håller in­korgen städad.

TÄNK DIG FÖR

Lägg lite tid på att välja vil­ka bilder som är värda att spara och var inte rädd för att radera de andra.

07.08.2018 14.07

D i ­g i ­t a l a

bilder

125

Ladda upp bilder från alla typer av di­gi­tala en­heter

Be­stäm dig för vil­ka bilder du vill spara

Namn­ge el­ler geotagga var­je bild

Lägg bilderna i mappar ba­serat på te­man

Lag­ring när du har kollat upp de till­gäng­liga lag­rings­lös­ningarna

Hård­disk

SOR­TERA DI­GI­TALA BILDER

När bilderna är re­di­gerade och sor­te­rade är det myc­ket mer san­no­likt att du kan hitta de bilder du letar ef­ter.

Moln­lös­ning

BACK­UP­TJÄNSTER Lär känna möj­lig­heterna att spara bilder och do­ku­ment på mer än ett stäl­le. Många sä­ker­ hets­tjänster kan ställas in och glömmas bort. De ar­be­tar tyst och du be­höver inte göra nå­gonting. Back­up-tjänster är an­vänd­bara om da­torn kraschar el­ler blir stulen. Välj den säkerhetskopieringsnivå som passar dig.

Backblaze, till ex­em­pel, sä­ker­hets­ko­pierar hela din ma­skin, me­dan Flickr helt en­kelt tar hand om dina fo­ton och an­s­es vara en andra gradens-back­up.

BILDLAGRINGSTJÄNSTER Om du vill re­di­gera, or­ga­ni­sera och dela fo­ton laddar du dem till en bildlagringsplats. Vissa kräver att du laddar upp filerna ma­nu­ellt, andra er­bjuder au­to­ma­tisk upp­ladd­ning från din mo­bil. Vissa kräver mer avan­ce­rade da­tor­­kunskaper. Tänk på des­sa punkter när du väljer

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 125

Back­up­tjänster

Spe­cia­li­serade bildlagringstjänster

bildlagringsservice:  Vem kon­trol­lerar in­te­gri­teten för bilderna?  Kör tjänsten med datamining el­ ler in­ne­håller re­klam?  Är in­for­ma­tionen sä­ker­hets­ko­pierad och/el­ler kryp­terad?  Vem äger bilderna?  Hur myc­ ket kostar det? Kommer det att au­toma­tiskt förnyas?  Har tjänsten or­ga­ni­se­rings- och re­di­ge­rings­ funk­tioner?  Vil­ka möj­lig­heter finns det för bild­del­ning?  Finns det någ­ra be­gräns­ningar på fil­stor­leken?

(Vik­tigt för skannade ob­jekt, filmer och di­gi­ta­li­ serad data från mo­bil och ka­me­ror).  Kan bilder be­ varas i full upp­lös­ning, utan kom­pri­me­ring?  Är det möjligt att skapa produkter (böcker, kalendrar och tryck?)  Vil­ka möj­lig­heter finns att or­ga­ni­sera al­bum?

07.08.2018 14.07

126

Digital städ­ning DAG­LI­GEN

VEC­KO­V IS

Back­up

Rensa skriv­bordet

An­vänd ett au­to­ma­tiskt säkerhetskopieringsprogram. En ex ­tra ex ­tern sä­ker­hets­ko­pie­ring till­kommer.

Av­sluta alla ar­bets­vec­kor ge­nom att rensa skriv­bordet och ladda upp do­ku­ment, fo­ton och ned­ ladd­ningar där de hör hem­ma (pap­pers­korgen el­ler mappar). Om ob­jekt på skriv­bordet väntar på be­kräf­tel­se följer du upp med de svar du be­höver. Om det finns nå­got du be­höver göra med saker på skriv­bordet, gör det nu el­ler notera en tid i ka­len­dern.

Upp­da­tera kon­takter Ändra ome­del­bart te­le­fon­num­ mer, e-post­adresser el­ler fy­siska adresser när du får upp­da­ter­ingar.

Bearbeta e-post Se si­dan 122.

Töm ned­ladd­nings­mappen Spara ned­ladd­ningar på ett mer passande stäl­le än i hämt­nings­ mappen.

Virusskanning Se till att vi­rus­pro­grammen är ak­tu­ella, spe­ci­ellt för pc. Kör en full­stän­dig ge­nom­sök­ning.

Ope­ra­tiv­sy­stem, pro­gram­ vara och appuppdateringar Gör en snabb­sök­ning för att hitta alla upp­da­ter­ingar som inte sker au­to­ma­tiskt. Be­stäm om du vill upp­da­tera, och ta dig då tid att in­stal­lera dem or­dent­ligt och helt.

Or­dent­liga pro­jekt och upp­gifter Till ex­em­pel projekthanterings­ verktyg och upp­gifts­lis­tor.

Ta bort sök­his­to­rik och snabb­min­net Sök­his­to­riken på din da­tor är en logg över alla webb­si­dor du be­söker, och snabb­min­net lagrar en ko­pia av si­dorna så att du snabbt kan åter­vända till dem.

Radera på alla da­torer och mo­bila en­heter.

Rensa ma­skinen Ren­gör skärmar och des­in­fi­cera tan­gent­bord och mo­bila en­heter för att hålla dem rena och fräscha.

An­vänd en damm­su­ga­re för att ren­göra mel­lan knapparna.

Stäng av cookies Det är upp till den en­skilde. Vissa män­ni­skor gillar cookies (dig­i­tal kaka som be­rät­tar vil­ka si­dor du har be­sökt, så att an­non­sörer kan skapa en bild av dig) me­dan andra inte vill ha riktade an­nonser. Stäng av cookies el­ler ak­ti­vera ”pri­vat surf­ning” in­nan du handlar el­ler söker ef­ter per­son­liga pro­dukter.

Om inte, kan en sida du har be­sökt visas i en an­nons i en sidofält när du minst för­väntar dig det.

Radera mo­bil­his­to­rik Din mo­bil är en guld­gru­va full av data om dig. Ta bort gam­la medde­lan­den.

Pap­pers­korg Pre­cis som din sop­tun­na töms varje vecka, ska du tömma pappers­korgen på din da­tor en gång i vec­kan.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 126

07.08.2018 14.07

D i g i ta l

o r e ­d a

127

Digital ren­gör­ing be­höver inte göras på en dag. Pre­cis som andra hus­hålls­upp­gifter finns det någ­ra som ska göras dag­li­gen, me­dan andra kan göras vec­ko­vis el­ler kvar­tals­vis.

KVAR­TALS- EL­LER HALV­Å RS­V IS: In­for­ma­tions­han­ter­ing

Rensa i so­ci­ala medier

Webb­sök­ning och surf­ning ge­nererar enorma mängder sök­ resul­tat, ar­ti­klar, blogg­in­lägg och nyhets­brev. Re­di­gera in­for­ma­ tionen flera gånger om året och spara bara på det du är in­tresserad av.

När du har fått nog av be­kanta som skryter, klagar och skriver för ofta är det dags att ta bort vänner och li­kes, sluta följa och pre­num­ er­­era. Ta bort med­de­lan­den från si­dor som postar saker för ofta.

Om det är en sida du vill följa kan du dock se till att få ett med­de­ lande var­je gång den gör en uppda­ter­ing.

Bilder, fo­to­gra­fier, mu­sik, filmer Bilder (lo­go­typen el­ler fo­tot på din fas­tig­hets­mäk­la­re, som du inte vill spara med som ändå hamnar på din hård­disk), fo­ton (bilderna du tar och kan­ske vill spara) och mu­sik och filmer be­höver inte leva på din da­tor för all­tid. Radera el­ler spara (se si­dorna 124-125).

STÄLL IN OCH GLÖM Sätt des­sa upp­gifter på au­to­pi­lot Brand­väggar Disk­rens­ning (In­byggt på pc, Disk Doc­tor för Mac).

Snabb vi­rus­sök­ning var­je vecka, full­stän­dig virusskanning var­je månad.

Diskdefragmentalisering för pc, be­hövs inte för Mac.

Radera pro­gram som inte an­vänds.

In­stal­lera upp­da­ter­ingar. Många är au­to­ma­tiska, men vissa bör du kon­trol­lera ma­nu­ellt var­je vecka.

Radera mo­bil­appar Ta bort gam­la appar och de du inte an­vänder läng­re.

Radera do­ku­ment­filer Sök ef­ter och ta bort gam­la filer.

Do­ku­ment­del­ning Om du inte läng­re ar­be­tar i ett pro­jekt kan du ta bort delade mappar som är as­so­cierade med pro­jektet. Se till att andra har till­ gång först. Om du be­höver be­hålla mappen, spara den som mall för andra pro­jekt (se si­dorna 124-125).

Håll ord­ning på dina SMS Ta bort me­nings­lösa el­ler gam­la text­med­de­lan­den som skickats, tagits emot el­ler ut­kast.

Upp­da­tera lö­sen­ord Lö­sen­orden ska upp­da­teras flera gånger om året. Ändra dem minst år­li­gen.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 127

07.08.2018 14.07

ORE­DA I KA­LEN­DERN

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 128

07.08.2018 14.07

04 Om din ka­len­der är kao­tisk och spräng­full och saknar luckor för att njuta av livet – då är du över­ar­betad och alltför stressad och en­ga­ge­rad. I det här ka­pi­tlet tittar vi nä­rmre på hur du och din fa­milj lätt kan få ord­ning i ka­lendern och göra livet mer pro­duk­tivt, ro­ligt och trivsamt.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 129

07.08.2018 14.07

130

o r e ­d a i k a ­l e n ­d e r n

Prio­ri­tering

E

tt or­ga­ni­se­rat liv handlar om mer än att leva med fär­re saker, skaffa fär­re saker och att sor ­tera och or­ga­ni­sera saker. Verk­ligt or­ga­ni­se­rade män­ni­skor pla­nerar med­ve­tet hur de spen­derar pengar, ener­gi och tid. Det in­ne­bär att inte au­to­ma­tiskt ac­ceptera in­bjud­ningar, upp­gifter el­ler ar­bets­upp­gifter.

För att hålla ord­ning i ka­len­dern måste vi fatta med­ve­tna be­slut som gör att vi kan styra hur vi spen­derar vår tid i ett för­sök att leva ett mind­re stressat liv. För att göra det­ta måste vi ha kon­troll över våra skyl­dig­heter, ak­ti­vi­teter och upp­gifter. Det vi verk­ ligen menar här är att be­stämma vad som är vik ­tigast. Hem­lig­heten bak­om en städad ka­len­der är prio­ri­tering.

PRIO­RI­TERING AV TID Att styra sin tid handlar om att kon­ trol­lera vad vi gör med den. Vi känner till andra sätt, som till ex­empel att gå ner i vikt. Vi vet att vi kommer att för­ändras fy­siskt om vi kon­trol­lerar stor­leken på våra

portioner. Det­s am­ma gäller om vi kon­trol­lerar an­talet åtaganden vi gör, som att boka mö­ten, ac­cep­tera in­bjud­ningar, delta i mö­ten och an­mäla barn till ak ­ti­vi­teter och so­ci­ala evenemang. Vi be­höver få ner portionerna i ka­len­dern till han­ter­bar stor­lek – då blir ka­len­dern smalare.

Det är här som en rik­tig rens­ning kommer in. Pre­cis som ditt hem blir bättre or­ga­ni­se­rat ge­nom att rensa, kan din ka­len­der ock­s å bli det.

Det finns flera sätt att han­tera och prio­ri­tera din tid: att göra dag­liga ru­tiner och vec­ko­planer (se si­dorna 130-131), dis­ku­tera dem med de andra i fa­miljen (se si­dorna 132-133) och lära dig att säga nej till oväsent­ liga ak ­ti­vi­teter (se si­dorna 128-129).

På det sättet kan du göra allt som be­höver göras på ett lugnt sätt, plus du får tid till att njuta av livet.

tiden bättre. Nyc­keln till upp­gifts-­ han­ter­ing är det ak ­ti­va be­slu­tet om vad vi ska spen­dera tid på.

Det finns van­li­gen två lä­ger i det­ta tema. Tungstein-lä­gret an­ser att de mest krävande upp­gifterna måste åt­gärdas först, me­dan det småjobbs­ lägret an­ser att det är bäst att börja med upp­gifter som tar fem mi­nuter el­ler mind­re att göra.

Om du fö­re­drar att ”komma igång och av­sluta det” är det ett bra val att börja med de större upp­gifterna. På så sätt kan du ”be­löna” dig med de mind­re, en­k lare och oöns­kade upp­ gifterna så snart du är klar med den stora.

Al­ter­na­tivt kan det att bocka av saker på lis­tan vara det som in­spi­rerar dig till att få upp trycket. Och först när du väl är igång blir det lättare att fort­s ätta. Du kommer att upp­täcka att det är mo­ti­verande att bocka av upp­gifterna på lis­tan och när det är dags för större upp­gifter har du ”smakat” på de mind­re sakerna och är redo för hu­vud­rätten. Det tredje lä­gret, låt oss kalla det för kombi­

PRIO­RI­TERING AV UPP­GIFTER Ge­nom att skapa och tyd­lig­göra mål och hålla kon­cen­tra­tionen och prio­ri­ tera och han­tera upp­gifter, rensar vi ka­len­dern på ore­dan och an­vänder

TUNGSTEIN-LÄ­GRET

SMÅJOBBSLÄGRET

SA TV ÄT TA

O RG A

RE

NISER A DIGITA L A BIL DER

A

V

AT T

NS

ILT

ÄR

RE

FR

UK

T

T

LYS

O

CH

UN

SN

DE

N

VS AA

R VA

AR

GÖ

GR

A

ER

RN

BÄ

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 130

A

AK

MO

SK

NS

OM

H

AH

EN

RA

M

L AT

ÅD

O

R

Ö

BL

NING

BA D

D

DF

A IK T IN V EN G A SK Å P L Ä G D ER I KL Ä

NA

LU

OC

MÅK

DD

A SÄ

A TA NK

N G EN

07.08.2018 14.07

4 ”

”

LOGGA AV

Tek­no­lo­giska fram­steg som e-post, röst­med­de­lan­den och sms är be­k vämt, men för många är de en tids­tjuv. Vi är till­gäng­liga var som helst, när som helst och andra an­tar att vi all­tid är on­li­ne, när ­va­ran­de och redo att svara.

Att ta till­ba­ka kon­trollen över din tid måste du veta när du ska logga ut. När du har prio­ri­te­rat och be­stämt dig för en upp­gift är det vik­tigt att ge den din fulla upp­märk­s am­het så att du är sä­ker på att den ge­nom­förs på ett pro­duk­tivt och ro­ligt sätt.

Att ha be­stämda tider för e-post och te­le­fon som en del av den dagliga ru­ti­nen hjälper dig inte bara att ge­nom­föra de ak ­ti­vi­teter du priori­te­rat – det gör det ock­s å lättare att styra an­dras för­vänt­ningar på dig.

När de in­ser att du läser och han­terar e-post el­ler text­med­de­lan­den vid be­stämda tider för­väntar de dig inte läng­re att du släpper allt när de skickar ett med­de­lan­de el­ler ringer dig.

FLEXIBILITET Det som känns rätt un­der som­maren kan­ske inte passar lika bra på vin­tern.

Efter­som världen utan­för och livets för­än­der­lig­het med­för dis­trak ­tioner, möj­lig­heter och krav kan även de bästa pla­ne­ra­rna ge ef ­ter för oför­ut­ sedda hän­del­ser: ett barn som skriker kan­ske el­ler ett pro­blem med häl­s an som kräver andra prioriteringar. Vid så­dana till­fäl­len är det lugnande att veta när man ska skjuta upp el­ler de­le­gera upp­gifter.

KOMBILÄGRET

DE

BA

2

Vik­tig­het Vil­ka upp­gifter el­ler ak­ti­vi­teter är viktigast och var­för? Det här handlar om per­son­lig pre­fe­rens. För att be­stämma graden av be­ty­del­se måste du över­väga kon­se­k venserna av att inte slut­föra en uppgift el­ler ut­föra en ak­ti­vi­tet. Hur skulle det på­verka den som bjudit in dig till nå­got om du tackade ja, res­pek­ti­ve nej? Kommer din bästa vän att bli led­sen el­ler kommer din sons kom­pis mam­ma inte ens märka att du inte är där?

3

In­sats/kon­cen­tra­tion krävs Tänk på hur myc­ket ener­gi och koncentra­tion var­je upp­gift el­ler ak­ti­vi­tet kräver. Om du vet att du inte har ener­gi att upp­skatta en yoga­klass som börjar strax ef­ter jobbet, an­mäl dig inte. Om du vet att din ener­gi­nivå är som högst strax ef­ter frukost kan det vara en bra tid­punkt för att börja städa ditt ga­ra­ge.

T

AR YS

TE M

RÄ PP

OS

T

RE

VS

SK

ST A

KI

ER A

RN

AN

DE

O

M

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 131

Det värsta först Med hjälp av vär­der­ingarna ovan kan du nu rang­ordna upp­gifter och pri­ori­ter­ ingar som du vill. Du måste be­stämma om du vill bli av med det jobb du gillar minst först el­ler om du be­höver komma igång ge­nom att göra någ­ra en­klare jobb först.

EN

CK

B IL

BL OR

R AD

S

Tid Hur lång tid tar ak­ti­vi­teten el­ler upp­ giften? Har jag tid? Finns det en dead­li­ne?

När du skriver ner allt får du en myc­ket bättre bild av vad som kan göras när. Om dina ar­bets­klä­der måste tvättas i mor­gon, prio­ri­tera det innan du städar köks­skåpen.

Om du vet att du bara har tio mi­nuter över kan du köra en snabb upp­gift och spara mer tids­krä­van­de upp­gifter till senare. En var­ning här: var rea­lis­tisk om hur myc­ket tid du be­höver.

4

YS

VE

RA

NA

M

FR

RA

ISE

S

R

STE

A ST

NE

AN

TT VA

DA

ME

RO PL A

O RG

KA

BÄ D

SE

LS

ÖR

KY

NF

ÅN

ET

R

I

F AV

FR

ER

P KÅ

GÖ

KA

ET

PA C

A F Ö N S T ER T VÄT T

T

1

N

DA

H

UN

131

Des­sa fyra tips fun­gerar till­sam­mans och kan hjälpa dig att få ord­ning på dina pri­ori­te­ringar. Skriv ner alla uppdrag och ut­vär­dera vart och ett av dem en­ligt des­sa ka­te­go­rier.

Kombinera se­dan svaren för att ta reda på vad som ska göras och när.

Prio­ri­tering är nyckeln till en organiserad ka­len­der.

lägret, an­vänder en bland­ning av båda sy­stemen, be­ro­en­de på vad du ska göra, hur myc­ket tid du har och hur du känner dig. In­ne­håller upp­ gifts­lis­tan små saker som att flytta e-post till pap­pers­korgen el­ler ändra ett lö­sen­ord? Eller har du större upp­ gifter som kräver mer tid i pla­ner­ ingen? Han­ter­ing av tid handlar om att fatta kloka be­slut ba­serat på tids­ ramar, ener­gi och kon­cen­tra­tions­­ varia­tioner, om­stän­dig­heter i livet och års­tid (se 4 tips för bra prio­ri­tering, till hö­ger).

tips för ef­fek­tiv prio­ri­tering

M

ID

DA

GA

BÄ

R

RU

TS

OP

OR

OC

HK

ÄLL

SOR

T ER I N

G

NA

07.08.2018 14.07

132

Just nu är jag upptagen med andra projekt.

Jag har ett an­nat möte.

Lär dig säga

L Jag kan inte den dagen.

äc­kra, dyra bu­tiker har en ”luf­tig” at­mo­ sfär. Det finns ofta myc­ket le­dig plats – inte slösat ut­r ym­me, men le­digt ut­r ym­ me. Det är långt mel­lan klädställningarna, det hänger få kläder på dem och högarna med vikta kläder är små. Er­fa­rna bouti­que­­äga­re hand­plockar de bästa sakerna till sina bort­skämda kunder och pre­sen­terar bara någ­ra kläder åt gången. Deras hemsidor har en organiserad och luf­tig lay­out. Det ger kunden en käns­la av ex­klu­si­vi­tet, skapad med­ve­tet ge­nom att låta det vara myc­ket ”whi­te space” runt de ut­ställda ob­jekten.

Den­na ”less is more”-upp­fatt­ning är ett myc­ket ef­fek­tivt sätt att fånga upp­ märk­sam­het. Det tvingar oss att se allt som visas upp. Det är lugnande och känns lyx­igt. Det­sam­ma gäller för våra ka­len­drar. När vi gör mer, njuter vi mind­re.

När vi lämnar ”whi­te space” i våra ka­len­drar tillåter vi oss att njuta av as­pekter av livet som vi an­nars skulle ha missat. ”White space” gör det ock­så möj­ligt för oss att för­stå upp­giften och ak­ti­vi­teterna pro­duk­tivt och ef­fek­tivt. Och nyc­keln till att skapa det i ka­len­dern är för­må­gan att säga nej.

UR FUNK ­TION När det inte finns nå­got ut­r ym­me i din ka­len­der känner du dig fast i ek­orr­hjulet, var­je dag är så full av ”saker du måste göra” att in­gen dag är spe­ci­ell el­ler unik. Du har inte tid att ”stanna och dofta på rosorna” el­ler njuta av me­nings­ fulla sam­tal.

För­äl­drar har ofta en öns­kan att göra enkla,

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 132

NEJ

van­liga, spon­tana saker med sina barn. Men möj­lig­heterna drunknar i ett hav av pla­nerade ak­ti­vi­teter. Det­ta gör att du ned­pri­o­ri­terar de per­soner du bryr dig om el­ler att ta hand om dig själv. För att börja ge dig själv tid att njuta av livet måste du eta­blera drifts­tim­mar. Se till att du ger dig le­dig tid, då du inte ”driftar” tjänster för andra. Kom ihåg att logga ut elektro­niskt när du har le­digt, och logga in på vänner, fa­milj och dig själv istäl­let.

VAD STANNAR OCH VAD KAN TAS BORT? Gör en lista över pri­ori­te­ringar och mål och be­stämd dig för vil­ka ak­ti­vi­teter som är värda din tid och upp­märk­sam­het och lär dig att säga nej till an­nat. Finns det någ­ra ovä­sent­liga saker som kan tas ur sche­mat? Om så är fallet, ta bort det ome­del­bart. Hitta sätt att säga nej när du blir om­bedd att del­ta i val­fria saker. Säg nej till jul­fi­ran­den du inte gillar. Säg nej till att ställa upp fri­vil­ligt för or­ga­ni­sa­tioner som du inte brinner för. Säg ja till tom­rum i ka­len­dern med vet­skapen om att det inte är bort­kas­tad tid.

SÄG NEJ UTAN ATT SÄGA NEJ Om du inte tycker om att säga nej måste du jobba på att hitta ett sätt att säga nej utan att egent­li­gen säga det. Till ex­em­pel: n ”Jag har inte möj­lig­het att baka 100 muf­fins men jag kan bi­dra med 100 kro­nor för att köpa någ­ra om det hjälper?” n ”Jag skulle fö­re­dra om du frågade nå­gon an­nan om att göra en in­sats. Jag har gjort det­ta i två sä­songer. ”

07.08.2018 14.07

l är dig säga nej

133

Jag har inte möj­lig­het att baka muf­fins. Men jag bi­drar gär­na med pengar istäl­let.

Det vore fint om du bad nå­gon an­nan om att göra en in­sats.

n ”Jag

har ett an­nat möte. ” Jag är mitt i flera andra pro­jekt med dead­ lines som närmar sig.” n ”Jag är inte till­gäng­lig den kvällen/dagen/ helgen).”

Du kan ock­så an­vända ka­len­dern för att köpa dig tid för att hitta ett lämp­ligt svar. Säg till den som frågar att du måste kolla i ka­len­dern in­nan du ger ett svar. Då ger du dig själv chansen att for­mu­lera ett mer ge­nom­tänkt svar. n

EXIT-STRA­TE­GI Vänner, fa­milj och kol­le­gor skickar ibland in­bjud­ningar man inte kan tacka nej till. Vid des­sa till­fäl­len är det vik­tigt att be­stämma en start- och slut­tid. Det finns in­gen an­led­ning att vara den första som kommer el­ler den sis­ta att gå.

Att komma på ett sätta att dra sig till­ba­ka med stil är svårt i so­ci­ala si­tua­tioner. För­be­red vad du ska säga in­nan du kommer och säg det till värden re­dan när du kommer. ”Jag är så glad att jag fick komma men ty­värr måste jag gå ti­digt” el­ler ”Jag börjar mingla di­rekt efter­som jag inte har så myc­ket tid” el­ler ”Tack så myc­ket för att du ordnat det­ta. Jag kan bara stanna någ­ra mi­nuter, men jag ringer dig i vec­kan.”

Jag har inte tid.

3

sätt att han­tera dis­trak­tioner på

Om du upp­täcker att ut­r ym­mena du gett dig själv försvinner måste du hitta sätt att säga NEJ till des­sa distrak­tioner. Den bästa me­toden är att styra an­dras förvänt­ningar på din tid.

1

Ar­ran­gera om

När nå­gon ringer el­ler kommer in för att prata, fråga om de kan vänta på (da­tum, tid som passar dig) efter­som du är upp­ta­gen med nå­got an­nat just nu. Så små­ning­om fattar de ga­loppen och kommer att re­spek­tera din tid.

2

På dina pre­misser

Ha be­stämda tider för att lyssna av te­le­fon­sva­ra­ren och håll dig till dem – an­vänd inte det fria ut­rym­met i ka­len­dern. Låt alla veta när de kan vänta sig ett svar ge­nom att in­klu­dera en led­tråd i med­de­lan­det på sva­ra­ren, till ex­em­pel: ”Lämna ett med­de­lan­de. Jag brukar svara på med­de­lan­den ef­ter kl. 15.”

3

Kom till po­ängen

För att und­vika att fastna i långa onö­diga sam­tal, prio­ri­tera sam­ talen ge­nom att börja med det vik­tigaste äm­net. ”Lisa, jag har bara någ­ra mi­nuter, men jag kan be­kräfta att jag hämtar Aman­da från skolan på fre­dag ef­ter­mid­dag. Jag skickar ett sms till henne när jag är på par­ker­ings­platsen.”

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 133

07.08.2018 14.07

134

HU­VUD­K VAR­TER

MAT

EKONOMI

EGEN­DOM

UN­DER­HÅLL

SPE­CI­ELLA AN­LED­NINGAR

VÄL­BE­FIN­NAN­DE

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 134

Skapa ru­tiner

D

e flesta tänker inte på att de sköter sitt hem på sam­ma sätt som ett fö­re­tag, men det är fak­tiskt det de gör. Tänk på hemmet som hu­vud­kon­tor och det att styra det och alla i det som en kar­ri­är.

Ar­bets­be­skriv­ningen om­fattar an­svar för flera av­del­ningar: mat (meny­pla­ne­ring, handla mat, mat­lag­ning), ekonomi (för­säk­ring, in­ves­te­ringar, skatt, bank), egen­dom (hem, bil, cyklar), un­der­håll (hus­ar­be­te), spe­ci­ella till­fäl­len (helg­dagar, fö­del­se­dagar) och väl­be­fin­nan­de (emo­tio­nellt, and­ligt, käns­lo­mäs­sigt). Att få alla des­sa av­del­ningar att fungera smi­digt kräver tå­la­mod, krea­ti­vi­tet, di­sci­plin, spontani­tet, käns­lig­het, struk­tur och ru­tiner.

DAG­LIGA RU­TINER Ru­tiner hjälper fa­miljer att för­vandla hek­tiskt till har­mo­niskt ge­nom att lura vissa typer av be­te­en­de till be­k väma va­nor.

Till ex­em­pel: att borsta tänderna och ställa tand­bors­ten på sam­ma plats nära handfatet där den an­vänds var­je dag är en vana som är så in­ar­betad att vi gör det automatiskt.

Alla som är des­pe­rata ef­ter ett mer or­ga­ni­se­rat liv bör skapa någ­ra enkla ru­tiner. Att ha ru­tiner på plats gör dag­liga över­gångar mind­re stres­siga. Mor­gonen är ett bra ex­em­pel.

Att komma ut ur huset för att ta sig till jobb och skola kan vara stressande. Alla i fa­miljen måste tvätta sig, klä på sig, äta fru­kost och ha med sig väs­kor som in­ne­håller vad de be­höver för dagen. Att ut­föra det­ta konst­styc­ke utan en ru­tin som alla i huset kan och följer kan göra mor­gonen till en ma­nisk, stres­sig och kin­kig af­fär som leder till att dagen får en då­lig start. Tänk ige­nom vad alla måste göra in­nan de lämnar huset och skapa en mor­gon­ru­tin. Kan­ske ska alla vara klädda in­nan fru­kost och borsta tänderna di­rekt ef­ter­åt.

Denna ru­tin kommer snart bli en vana – det händer utan att nå­gon tänker på det.

En ström­lin­je­formad mor­gon­ru­tin kan vara lättare att få till i kom­bi­na­tion med vissa kvälls­ru­tiner. Kan­ske bör skol­ väskorna vara packade med böckerna som be­hövs nästa dag före kvälls­badet? Och kan­ske är det en bra idé att laga mat­ lå­dan ef­ter mid­dagen in­nan du slappnar av på kvällen? Des­sa kan vara små men vik­tiga steg på vägen till att göra morgonen trev­ligare och mind­re stressande.

07.08.2018 14.07

s k a p a r u ­t i n e r

135

STRUK ­TUR GER TRYGG­HET

Struk­turen i dag­liga ru­tiner hjälper oss att be­härska små upp­gifter så att vi kan ta kon­troll över större, oför­ut­säg­ bara saker med till­för­sikt. Många för­ äl­drar har en kvälls­ru­tin för sina barn, som ett varmt bad, en saga och en god­natt­puss. En för­ut­säg­bar ru­tin vid säng­gå­en­det sig­na­lerar till barnen att de är trygga och älskade, och re­sul­ tatet är att de somnar och sover gott.

GÖR EN VEC­KO­PLAN Pla­ne­ring är nyc­keln till ett mind­re stres­sigt liv hem­ma, för med en plan på plats vet alla vad som för­väntas av dem. Du har re­dan en vec­ko­ru­tin som handlar om ar­bets­tid, skola och re­gel­bun­den verk­sam­het, till ex­em­pel en kvälls­kurs el­ler barnens trä­ning. Var­je vecka ad­deras ex­tra ak­ti­vi­teter till ru­ti­nen, till ex­em­pel tand­lä­kar­be­sök el­ler fö­del­se­dags­fester, och upp­gifter som måste göras, till ex­em­pel att köpa ett kort och en pre­sent. En över­sikt över vad de ex­tra sakerna är var­je vecka ser till att alla vet vad de be­höver göra och när.

5

Pla­ne­ringen kan göras, och vec­kan blir smi­digare för alla. Ett fa­mil­je­mö­te (se si­dorna 136-137) är det per­fekta fo­rumet för att skapa en så­dan vec­ko­plan. Ta reda på vem som har ex­tra ak­ti­vi­teter ut­ö­ver den van­liga ru­ti­nen och be­stäm vem det på­verkar och hur. Sen pla­nerar du det som behövs. Skriv in ak­ti­vi­teterna i ka­len­dern (se si­dorna 134-135) och se till att alla vet vad det in­ne­bär. Notera spe­ci­ella de­taljer om det be­hövs.

or

tips för god fram­för­håll­ning

or

or

or or

Att veta vad som väntar i vec­kan som kommer håller dig or­ga­ni­se­rad, men kan ock­så spara tid, pengar och stress. or

or

or or

1

Mål­tids­plan Att pla­nera mål­ tiderna för vec­kan sparar tid, pengar och ger mind­re rester. Pla­nera dina mål­tider en­ligt vad som händer den vec­ kan och köp bara det du be­höver för dina mål­tider. Om du vet att alla kommer hem sentpå tis­dag, välj en snabb mid­dag den kvällen, till ex­em­pel en frusen piz­za, som inte kräver nå­gon an­sträng­ning av en trött fa­milj. or

2

Plan för hus­hålls­ar­be­tet Vissa upp­gifter måste göras var­je dag, till ex­em­pel att göra mat­ lå­dor el­ler gå ut med hunden. Om du har en plan för hus­hålls­ar­be­ tet kan du ge upp­gifter till fa­miljen och dig själv ba­serat på de olika ak­ti­vi­teterna de har i vec­kan.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 135

3

Multitaskingplan Kolla på vec­ko­plan och mar­kera tider när du är är i lim­bo – till ex­em­pel reser med tåg, väntar på ett plan el­ler sitter i bilen me­dan ditt barn är på fot­bolls­trä­ning. Ta reda på vil­ka ak­ti­vi­teter som kan göras un­der des­sa tider, kan­ske kan du svara på e-post på din mo­bil, el­ler till och med unna dig att läsa en ro­man.

4

Vec­ko­check­lis­ta Det­ta är en mer öp­pen plan för saker som kan göras un­der vec­kan om detfinns tids för det. Skriv en lista över de upp­gifter du hoppas på att hinna, men bli inte en slav un­der den. Välj en upp­gift när du har chansen och bocka av den när du är klar.

5

Slå ihop upp­gifter Fun­dera över att kom­bi­nera alla de små upp­gifterna som brukar spridas ut un­der hela vec­kan.

Det­ta är ett ef­fek­tivt och till­freds­stäl­lan­de sätt att spara tid och hjälper dig att be­hålla kon­cen­tra­ tionen på vad du har fram­för dig.

07.08.2018 14.07

136

Fa­mil­je­mö­ten

F

amiljemöten håller inte bara ka­len­der­ kaoset till ett min­i­mum – de minskar stress, gör fa­miljen till ett lag, lär barn att lösa pro­blem, för­bättrar fa­milje­kul­turen och ger alla i fa­miljen chansen att bli hörda och upp­skattade. Familjemöten är an­vänd­bara för alla som be­höver ha kon­troll på tiden, oav­sett om det är ett par med upp­ta­gna ar­be­ts- och so­ci­ala liv som inte har tid till att shoppa, tvätta kläder el­ler städa huset, en en­sam­stå­en­de för­äl­der som jonglerar trans­port till ak­ti­vi­teter ef­ter skola och sam­va­ro med den andra för­äl­dern el­ler en fa­milj med två för­äl­drar som bor un­der sam­ma tak, men som på ett el­ler an­nat sätt ald­rig lyckas få barnen dit de ska i tid el­ler att hitta tid att tvätta och gå ut med hunden.

FÅ MÖ­TENA ATT FUN­GERA Stress­fria fa­miljer an­vänder fa­mil­je­mö­ten för att mi­ni­mera stress och max­i­mera kom­mu­ni­ka­ tionen. Pla­nerade fa­mil­je­mö­ten med en fast tid­

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 136

punkt i ka­len­dern är platsen där or­gan­i­sa­tions­ frön plan­teras, men ha tå­la­mod – det tar år in­nan ett frö får rötter. Det kommer att finnas mö­ten där solen skiner och möter där det regnar och pratet flyter iväg. Men en sak är sä­ker: re­gel­bun­dna fa­mil­je­mö­ten har sina för­ delar. För­ut­om att få en över­sikt över ka­len­ drarna för alla i fa­miljen och pla­nera för den kommande vec­kan får du chansen att dis­ku­tera upp­gifter som kan ska göras för att hålla ord­ ning i hemmet. Och som pricken över i:et lär fa­mil­je­mö­tena barnen vikten av att höra till och bi­dra till fa­miljen och sam­häl­let. Alla för­äl­drar vill att barnen ska bli re­spekt­fulla, glada och väl­ skötta män­ni­skor som gillar an­dras säll­skap och lever triv­samma och glada liv. Familjemöten kan plan­tera des­sa värden från en ti­dig ål­der. Re­gel­ bun­dna mö­ten kan vara en sä­ker fri­stad för för­ virrande och ibland mot­stri­diga ton­år­ingar. Inga skällande or­der el­ler kri­tik – här måste det vara ord­ning och lugn, och alla måste lyssnas på.

MÖTES­PUNKT

Att samla fa­miljen sam­ma tid var­je vecka ger alla möj­ lig­het att gå ige­nom sina ak­ti­vi­teter och pla­nera vec­ kan som kommer.

07.08.2018 14.07

11

F a ­m i l ­j e ­m ö ­t e n

137

tips för pro­duk­tiva fa­mil­je­mö­ten

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

Här är någ­ra bra tips för att hålla stress­ni­vån låg och få ut det bästa av dina fa­mil­je­mö­ten.

Del­ta­gan­de in­ne­bär att del­ ta På­minn alla om att både men­talt och fy­siskt del­ta­gan­de krävs. Mö­tet är mo­bil­fri zon.

Ta kom­man­dot Be­stäm vem som ska leda mö­tet, en­sam el­ler till­sam­mans med nå­gon. I fa­miljer med en­dast en för­äl­der är det­ta inte ett pro­blem – den vuxna leder mö­tet – men i fa­miljer med två för­äl­drar un­der sam­ma tak kan nå­gon av dem leda mö­tet, el­ler kan man tu­ras om el­ler göra det till­sam­mans.

Gå ige­nom an­svar En fort­sätt­ning av tips num­mer 8: att skriva upp upp­gifterna be­tyder inte nöd­ vän­digt­vis att nå­got blir gjort. Ibland är det svårt för män­ni­skor att se saker i tur­ ord­ning. För att ta bort even­tu­ella tvek­ sam­heter är det vik­tigt att be­tona vad som pla­neras, vad som för­väntas, vem som är an­sva­rig och var tids­gränsen går.

Till ex­em­pel: ”Jul­ie, du har en bor­ta­match på ons­dag ef­ter­mid­dag. Då måste du göra en mat­lå­da och vara sä­ker på att uni­formen tvättas och är klar kvällen in­nan. Ma­rie, det be­tyder att du måste mata hunden och ta ut so­porna på ons­ dag, efter­som Jul­ie inte kommer hem förr­än ef­ter 9. Hon kommer att göra dig en gen­tjänst nästa vecka. ”

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 137

Gör det re­gel­bun­det Målet är att ha ett möte i vec­ kan, helst sam­ma tid var­je vecka så in­gen kan säga att de inte visste om det.

Var tyd­lig För att ange tonen på mö­tet och vara ett bra fö­re­dö­me är det vik­tigt att den som leder mö­tet är tyd­lig.

De­le­gera Dis­ku­tera när var­dagens trå­kiga upp­ gifter prak­tiskt och rea­lis­tiskt sett kan bli gjorda, i hän­syn till ka­len­der­åtagandena i den kommande vec­kan. Be­stäm vem som ska an­svara och de­le­gera an­svar och upp­ gifter till alla i huset.

Hitta en tid Pla­nera in mö­tet på en tid­punkt som passar alla, när in­gen är trött och ir­ri­terad el­ler tittar på kloc­kan efter­som de borde ha varit nå­gon an­nan­stans.

Hitta en dag och en tid när hela fa­miljen kan ge mö­tet full upp­märk­sam­het.

Be­tona vikten av att skriva upp alla de­taljer i ka­len­drarna. Var flex­i­bel, in­klu­ derande och re­spekt­full för allt på al­las dag­ord­ning – men för­stärk sam­ti­digt för­ stå­el­sen av att det­ta inte är en slump­mäs­ sig hän­del­se utan ett en­ga­ge­mang.

Del­ta När du väl har hittat en tid pre­sen­ terar du den för fa­miljen till­sam­mans med för­vänt­ningen att alla kommer att komma. Allt an­nat måste pla­neras runt fa­mil­je­mö­tet.

Gå ige­nom mö­ten i ka­len­dern Ett bra sätt att starta mö­tet är att dis­ku­tera al­las mö­ten un­der den kommande vec­kan. Se till att mö­tena listas i fa­milje­ka­len­dern (se si­dorna 138139).

Med­de­lan­den och dag­ord­ning Vissa fa­miljer gillar att skriva upp dis­ kus­sions­äm­nen på en tav­la, göra en dag­ ord­ning i da­torn el­ler på papper. När ni börjar ha re­gel­bun­dna mö­ten kommer du att stöta på saker som du och andra kommer att dis­ku­tera un­der vec­kan. Lägg till des­sa äm­nen på agen­dan när ni kommer dit. Håll er till punkterna på lis­ tan och re­spek­tera al­las tid och upp­märk­ sam­het.

Ge­nom­för Hand­lingar säger mer än ord. Det är ni som är fö­re­bilder för vad som dis­ku­ teras un­der mö­tet. Om ett av målen till ex­em­pel är att ha mind­re kao­tiska mor­ gnar måste för­äl­drarna leva som de lär och ge­nom­föra kvälls­ru­tinerna själv (se sid 134).

N JA

R UA

I

07.08.2018 14.08

138

Familjeka­len­dern

F

ör att sche­ma­lägga och or­ga­ni­sera tid en­ligt de me­toder som hit­tills dis­ku­terats be­höver du en ka­len­der. Om alla av­tal och åtaganden är mi­nu­ti­öst och de­tal­je­ rat ned­skri­vna på ett stäl­le där alla kan se dem kan du snabbt kon­trol­lera om du har tid att skriva dit nå­got nytt el­ler om du ska säga nej och ge dig själv lite tid. Kalendern är nöd­ vän­dig för vec­ko­pla­ne­ringen och en på­min­nel­se till alla i huset om var de ska bo el­ler vad de ska göra.

KA­LEN­DER­FORMAT Du kan vara smart att fun­dera över vil­ken typ av ka­len­der som passar bäst för er livs­stil. Var­je fa­milj har sina be­hov. För för­äl­drar med delad vård är det en för­del om båda för­äl­drarna har till­gång till in­for­ma­ti­on om sport­e­ve­ne­mang och skol­lov, men de be­höver inte ha till­gång till varandras per­son­liga ka­len­drar.

Det första du bör tänka på är om du fö­re­drar en vägg­ka­len­der, ett skriv­bords­sys­tem el­ler en elek­tro­nisk ka­len­der. Vägg­ka­len­drar in­klu­derar papper, whiteboard el­ler tav­el­va­ri­anter. Tav­lor och whiteboards är bra för vec­ko­pla­ne­ring, men du be­höver ock­så ett an­nat sys­tem för att lägga in in­for­ma­ti­on för läng­re fram. Om du be­höver ett bär­bart format är en fi­lo­fax el­ler en elek­tro­

Vec­ko­lay­out

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 138

nisk ka­len­der som syn­kro­ni­seras med din smart­ phone är ett bra val. Elek­tro­niska ka­len­drar är bra på så sätt att du kan lägga in åter­kom­man­ de hän­del­ser, till ex­em­pel fö­del­se­dagar el­ler vec­ko­visa upp­gifter samt på­min­nel­ser.

LAY­OUT­MÖJ­LIG­HETER För­ut­om for­matet måste du ock­så över­väga vil­ ken lay­out som passar dina be­hov. Ka­len­drar kan or­ga­ni­seras må­nads­vis, vec­ko­vis el­ler per dag. De kan vara daterade el­ler oda­te­rade (an­vän­da­ren an­ger da­tum), in­ne­hålla ko­lumner el­ler block till av­talen el­ler ha lin­jer. De kan ha tryckta tids­in­ter­valler el­ler vara tomma så att du kan fylla i själv. De kan börja an­tin­gen på mån­ dag el­ler sön­dag. Vissa fi­lo­faxer och ka­len­drar har ock­så ex­tra an­teck­nings­ut­r ym­me för till ex­em­pel köp­lis­tor och kan ock­så ha fic­kor där du kan lägga in­for­ma­ti­on som är rel­e­vant för må­naden. Med pappers­sys­tem, an­tin­gen på väggen el­ler på skriv­bordet, måste du kolla hur myc­ket plats du har att skriva på och ta höjd för till­kom­man­de an­teck­ningar. Be­höver du olika delar för olika fa­mil­je­med­lemmar? I elek­tro­niska ka­len­drar kan du ändra lay­outen ef­ter be­hov.

Må­nat­lig lay­out

VÄLJ EN KA­LEN­DER­L AY­ OUT

Det finns många lay­out­möj­ lig­heter för en fa­milje­ka­len­ der. Två av de vik­tigaste fak­ torerna är hur långt i för­väg du be­höver kun­na över­ blicka och hur myc­ket ut­r ym­me du be­höver för att skriva på.

År­lig lay­out

07.08.2018 14.08

5

139

tips för att hålla ka­len­dern funk­tio­nell

Det är frestande att ge ka­len­dern skulden för en åter­kom­man­de brist på punkt­lig­het el­ler ett missat möte, men ka­len­drar är bara ett verk­tyg, och det är du som styr den! För att sä­ker­ställa att den är funk­tio­nell och upp­da­terad måste du an­vända ka­len­dern kor­rekt och se till att alla andra i ditt hem ock­så följer ka­len­der­re­glerna.

1

2

4

5

Da­tum och tid Syf­tet med att ha en ka­len­der är att han­tera tids­be­stämda mö­ten ef­fek­tivt.

Om mö­tet inte är tids­be­ro­en­de, notera det i en an­teck­ning i ka­len­dern, men inte i själva ka­len­dern. Det­ta gör det möj­ligt för dig att flytta runt det allteftersom andra prioriteringar görs.

Skriv ner det med­det­sam­ma Lägg till mö­ten i ka­len­dern så snart du bokar dem och kolla all­tid i ka­len­dern när du pla­nerar nya mö­ten för att und­ vika kol­li­sioner.

Tis­dag

Mån­dag 1

Ställ in på­min­nel­ser Om du an­vänder en elek­tro­nisk ka­len­der kan du ställa in på­min­nel­ser för en kommande hän­del­se. Se till att du får på­min­nel­sen i god tid, till ex­em­pel om det tar 30 mi­nuter att köra dit el­ler en vecka in­nan du ska köpa en fö­del­se­dags­ pre­sent och ett kort.

Lägg till­ba­ka pen­nan Ha all­tid en pen­na vid ka­len­dern el­ler vec­ko­planen och se till att alla vet att den inte får tas där­ifrån.

2

3

Titta i ka­len­dern Det finns in­gen vits med att lägga in mö­ten i ka­len­dern om in­gen kollar i den.

Kolla i ka­len­dern var­je dag och gör planer för nästa dag om det be­hövs.

AN­VÄND DEN VÄL

En ka­len­der fun­gerar bara så länge alla an­vänder den på rätt sätt – obe­ ro­en­de format el­ler var den finns.

Med all in­for­ma­ti­on i ka­len­dern upp­ da­teras alla i huset om vad som händer i hemmet.

Fre­dag

Tors­dag

Ons­dag

3

4

Sön­dag

Lör­dag 5

Ja­nu­a­ri

6

Feb­ru­a­ri Mars 7

8

9

10

11

10:00 Tand­lä­ka­ren

14

15

12

17

18

MATCH

MATCH

MATCH 16

13

19

April Maj

20

Lars 40 år 19:00

Juni Juli Au­gus­ti

21

22

23

24

25

26

18:00 Klara skol­kon­sert

28

29

30

31

27

Sep­tem­ber Ok­to­ber

• Plan­ta­gen Su­san • Max ve­te­ri­nären

No­vem­ber De­cem­ber

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 139

07.08.2018 14.08

140

Ad­mi­nist­ra­tionssta­tionen

E

En tids­be­spa­ran­de ad­mi­nist­ra­tions­sta­ti­ on är som en för­läng­ning av fa­milje­ka­ len­dern. Den in­ne­håller an­vänd­bar in­for­ma­ti­on som kan kon­trol­leras snab­ bt vid be­hov. Det sä­ker­ställer att alla i huset in­for­meras och för­bättrar kom­mu­ni­ka­ tionen i fa­miljen. Ett par med ar­bets­r ytmer som kol­li­derar och som inte ses så ofta som de vill, el­ler en upp­ta­gen, ak­tiv fa­milj kan tjäna på att skapa en ad­mi­nist­ra­tions­sta­ti­on el­ler ”kom­man­ do­cen­tral” där de vet att de kan hitta den in­for­ ma­ti­on de be­höver.

EN, OCH BARA EN Du bör ha en, och bara en, ad­mi­nist­ra­tions­sta­ti­ on, på en plats där alla i fa­miljen en­kelt kan gå till den. Det kan vara på sam­ma plats som fa­milje­ka­len­dern finns. Den kan vara i form av en enda påse med plast­fic­kor, en låda som in­ne­håller en ka­len­der, adress­bok och en an­teck­nings­bok, el­ler vägg­mon­terade påsar el­ler ge­nom­skin­liga fic­kor.

DET SOM BE­HÖVS Det är upp till dig vad du vill ha i ad­mi­nist­ra­ tions­sta­tionen, be­ro­en­de på vil­ken in­for­ma­ti­on som är mest an­vänd­bar och ef­ter­traktad av fa­ miljen och fre­k venta be­sö­ka­re, som barn­vakter.

Allt som hela fa­miljen be­höver, till ex­em­pel an­vänd­bara te­le­fon­num­mer och take-away-me­ nyer, ska vara lätt att hitta i sta­tionen. Ha de vec­ko­visa mål­tids- och upp­gifts­planerna här (se

Nöd ­si­t u ­a­t ioner

Fö­re­n ingar och or­ga­n i­sa­ tioner

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 140

si­dorna 134-135) där de är lättill­gäng­liga för dem som vill hjälpa till och agen­dan för nästa fa­mil­je­mö­te (se si­dorna 136-137), kan­ske med en pen­na nära så du kan skruíva in fler saker. En adress­bok el­ler plast­fic­kor med vi­sit­kort el­ler hand­skri­ven kon­takt­in­for­ma­tion kan vara an­vänd­bar, som en lö­sen­ords­bok med tips på lö­sen­orden för kon­ton som an­vänds av hela fa­ miljen. An­vänd inte sam­ma lö­sen­ord för olika kon­ton, och an­vänd en kom­bi­na­tion av stora och små bok­stäver och siff­ror. An­vänd en ge­men­sam adress­bok, el­ler nå­got an­nat oskyl­ diga som inte skriker ”Lö­sen­ord” på ut­si­dan.

Var­je skol­år skickas sam­ma papper till för­äl­ drarna som fylls i. Fyll i in­for­ma­tionen en gång, ta en ko­pia och spara den i ad­mi­nist­ra­tions­sta­ tionen. Det sparar både ir­ri­ta­ti­on och tid!

Nå­got av följande kan ock­så ingå:

KOM­MU­NI­K A­TIONS CEN­TER

Ad­mi­nist­ra­tions­sta­tionen kan vara i vil­ket rum som helst i huset – bara se till att alla vet var den är. Ha an­vänd­bar in­for­ma­ti­on snyggt ilagt i en låda el­ler pärm. Ha di­gi­tala lö­sen­ord i din egen an­teck­nings­bok.

En tav­el­vägg är en ro­lig idé för på­min­nel­ser, och en plats där in­for­ma­ti­on kan skrivas snabbt så att alla ser det.

Te­le­fon­num­mer för nöd­si­tu­at­ ioner Fö­re­ningar och or­ga­ni­sa­tioner – kon­takt­in­for­ma­tion  Kulturklasser – da­ tum, tid, adresser  Sport och klubbkalendar  Barn- och hundvaktsinformation  Hantverkarlistor  Födelsedagskalener  Packlistor  Inventarielista (för even­tu­ella för­säk­rings­frå­gor)  Pre­sent­kort (film, tea­ter, mu­se­um)  Me­nyer (piz­za, takeaway)  

Kul­t ur­k lasser

Sport och klubbkalendar

Barn- och hund­vakt

Hant­ver­k a ­re

15.08.2018 12.56

Hant­ver­k a ­re

141

Fö­d el­se­d ags­k a­l en­d er

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 141

Packlistor

Försäkring

Pre­sent­k ort

Me­nyer

07.08.2018 14.08

142

Sluta för­hala

F

ör­hal­ning är ef­fek­ti­vi­tetens och pro­duk­ti­vi­tetens värsta fi­en­de. Målet med att rensa ka­len­dern är att ge oss mer tid, men för­halande in­ne­bär att vi slösar bort den.

Vi skjuter upp alla möj­liga saker i våra liv av många olika or­saker, men alla upp­skjut­ningar är inte för­hal­ ning. Vi väntar på att köpa ett hus tills vi har råd med det och vi väntar och samlar ären­den istäl­let för att gå två gån­ ger. Men sam­ti­digt som det kan vara nöd­vän­digt att skjuta upp nå­got, är för­hal­ning var­ken den ena el­ler den andra.

Förhalning kostar oss mer än bara ett slö­se­ri med tid. Vi be­talar både ett käns­lo­mäs­sigt pris när det gäller stress, skuld, ån­gest och skam, och ett eko­no­miskt till ex­em­pel ge­nom att på­föra kre­dit­korts­av­gifter och på­följder hos kre­ dit­korts­fö­re­taget. För­hal­ning är ohäl­so­samt och gör de män­ ni­skor vi älskar be­svi­kna och minskar de­ras för­tro­en­de för oss.

UND­VI­K AN­DE De som för­halar får säl­lan nå­got gjort. De fort­sätter att göra mind­re an­vänd­bara saker, så­som rens­ning och or­ga­ni­se­ring.

Det är ju bra, men det borde inte för­växlas med att vara pro­ duk­tiv. En som för­halar saker gör ofta många små upp­gifter (käll­sor­ter­ing, disk, or­ga­ni­serar pen­nor och bok­hyl­lor) istäl­let för att ar­beta på ett pro­jekt som ska le­ve­reras. Det för­ väntade obe­haget i bör­jan av upp­giften för­hindrar den för­ väntade käns­lan av ”be­lö­ning”. Tänk på de­kla­ra­tionen till ex­em­pel. Det är lätt att dis­tra­heras att göra andra saker istäl­ let för att hitta de nöd­vän­diga pap­pren. När käns­lan kommer måste du låta bli att lyssna på be­hovet av att göra feel­goodupp­gifter och mo­bi­li­sera vil­jan att ta på dig det jobb som väntar.

ATT KÄNNA SIG ÖVER­VÄL­DIGAD Folk för­halar när en upp­gift känns an­tin­gen över­väl­di­gan­de

BRYT VA­NAN

Bryta ner stora upp­gifter i mind­re och mer han­ter­bara delar för att över­vinna uppstartsprocessen.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 142

15.08.2018 12.56

4 ”

När vi blir över­väl­digade är en upp­ gift för stor, för kom­pli­ce­rad el­ler för svår att för­stå, och vi vet helt en­kelt inte var el­ler hur man ska börja.

”

el­ler un­der­hål­lan­de. När vi blir över­väl­digade är en upp­gift van­ligt­vis för stor, för kom­pli­ce­rad el­ler för svår att för­stå, och vi vet helt en­kelt inte var el­ler hur man ska börja. Så vi gör oss upp­ta­gna ge­nom att hitta nå­got an­nat att göra istäl­let, vil­ket är mind­re för­virrande. I det här fallet bör du snarare än att börja med en bred be­skriv­ning ”Jag skulle vilja vara or­ga­ni­se­rad”, var så spe­ci­fik som möj­ligt. ”Jag ska or­ga­ ni­sera min in­komst, in­ves­te­ringar och ut­gifter i mappar för de­kla­ra­tionen.”

En an­nan an­led­ning som gör att män­ni­skor känner sig över­ väl­digade är att de har ore­a­lis­tiska för­vänt­ningar på sig själva, andra el­ler si­tua­tioner. Om alla tid­ningar vi tittar på in­ne­ håller vac­kert or­ga­ni­se­rade, färg­ko­or­di­nerade lin­ne­skåp, är det lätt att tänka: ”Hej, mitt lin­ne­skåp borde se ut så här!”

Vi jäm­för och be­dömer oss när vi inte når upp. Vi glömmer att det tog en hel per­so­nal­styr­ka för att få gar­de­roben att se ut så här. Det är inte ovan­ligt att män­ni­skor blir ”för­ lamade av per­fek­tio­nism”. För vissa är det bättre att göra in­gen­ting än göra en upp­gift allt an­nat än helt per­fekt. I det fallet är det vik­tigt att träna tå­la­mod med dig själv och bygga rea­lis­tiska för­vänt­ningar. Som med stra­te­gin att vara spe­ci­fik och börja i li­ten skala, ta hand om upp­gifterna på ett per­son­ligt plan när du vet vad du vill upp­nå. Till ex­em­ pel: Mitt lin­ne­skåp be­höver inte vara per­fekt färg­ko­or­di­nerat men jag be­höver att la­kanen och hand­dukarna ligger var för sig, el­ler flytta barnens säng­klä­der till en lägre hylla och mina till en högre. Det är upp­nåe­ligt.

S l u ta

f ö r ­h a l a

143

strategier för att sluta för­hala

En el­ler alla följande stra­te­gier kan hjälpa dig att börja jobbet du und­viker.

1

Ge dig själv en dead­li­ne Utan en dead­li­ne fro­das för­hal­ning. Alla som nå­gon­sin har bjudit in till fest vet hur mo­ti­verande det är att få gäster.

Un­der flera dagar i för­väg bockas upp­gifter av på lis­tor som för­bi­setts un­der må­nader. Ge dig själv en an­led­ning att slut­ föra den upp­gift du und­viker, före ett visst da­tum. Till ex­em­ pel, om ditt gäst­rum be­höver re­no­veras, se till att du har in­ci­ ta­ment att av­sluta en viss dag ge­nom att bjuda in en vän på be­sök.

2

Ge dig själv en be­lö­ning Be­löna dig själv ge­nom att göra ”det värsta först”. Till ex­em­pel, i stället för att läsa tid­ningen och dricka mor­gon­ kaf­fe un­der ett stort svart moln som skriker ”töm disk­ma­ skinen”, töm ma­skinen först och njut se­dan av mor­gon­tid­ ningen och kaf­fe.

3

2 för 1 Om du vet att den upp­gift du und­viker kommer upp­ta din tid på ett opro­duk­tivt sätt, som till ex­em­pel att vänta i en te­le­fon­kö – och inte har nå­got märk­bart mål – du har förnyat din för­säk­ring, men det känns inte som att du har upp­nått nå­got – så hitta sätt att multitaska. Till ex­em­pel: istäl­let för att göra in­gen­ting me­dan du väntar i te­le­fon, ta dig tid att gå på ett löp­band, göra ut­fall, ren­gör DVD-ski­ vorna, rensa ut skräp­post el­ler tvätta fjärr­kon­trollen – allt me­dan du lyssnar på mu­siken i din te­le­fon.

ATT KÄNNA SIG ”UNDERVÄLDIGAD” Det mot­satta av att känna sig över­väl­digad är att vara un­der­sti­mu­le­rad. När en upp­gift verkar trå­kig, tra­dig el­ler trist ten­derar vi att skjuta upp den. Om bristen på en­tu­si­asm hindrar dig från att slut­föra ett pro­jekt el­ler en upp­gift, tänk först på de obe­hag­liga kon­se­k venserna av att inte göra det.

Det­ta kan in­spi­rera dig att börja. Tänk på att många förhalare över­skattar hur obe­hag­lig en upp­gift är och när du väl kommer igång kan­ske du märker att det inte var så illa.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 143

4

Små del­mål Bryt ner­pro­jektet i han­ter­bara bitar och gör lite i taget.

Ge­nom att slut­föra snabba, små upp­gifter känner du att du har upp­nått nå­got och de större upp­gifterna blir mind­re över­väl­di­gan­de.

07.08.2018 14.08

UN­DER­HÅLL

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 144

07.08.2018 14.08

05 När saker och ting är på plats och upp­gifterna iden­ ti­fierats och av­slutats är det dags att tänka på hur du kan fort­sätta ha det så. Det­ta ka­pi­tel ger råd och tips om goda va­nor och me­toder som hindrar dig från att hamna till­ba­ka i gam­la hjul­spår.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 145

07.08.2018 14.08

146

Håll dig mo­ti­verad

Ä

ven de mest mo­ti­verade av oss har ibland pro­ blem att hålla sig mo­ti­verad – det är hårt ar­be­te.

Be­lö­ningen är väl värt an­sträng­ningen, men för att be­hålla mo­ti­va­tionen måste man und­vika vissa saker.

Rens­ning och or­ga­ni­se­ring är på­gå­en­de pro­cesser så det gäller att hänga med. Det kan vara utmanande att hitta tid för städ­ning och or­ga­ni­sa­tion i ett tajt sche­ma – de flesta dagar lyckas vi bara hålla våra hu­vuden över vat­tnet. Un­der ytan rusar vi så fort som möj­ligt för att ta hand om tvätt, mål­tider, hus­djur, barn, äld­re för­äl­drar, jobb, disk, bil­kör­ning, te­le­fon­sam­tal, e-post – lis­tan är lång.

Det kan stärka mo­ralen att in­föra ett sys­tem med ru­tin­ mäs­siga ak­ti­vi­teter och va­nor (se si­dorna 134-135), skapa lis­ tor med små upp­gifter (se si­dorna 136-137) och få med resten av fa­miljen (se si­dorna 138-139), men här kommer någ­ra fler tips och tek­ni­ker du kan an­vända om en­tu­si­asmen dalar.

SPARA PÅ GOD­BITARNA För­sök att be­stämma dig för att klara dig utan nå­got: ”de kommande tre dagarna ska jag inte titta på tv. Istället ska jag be­löna mig med ett av mina favoritprogram ef­ter att jag har nått mitt mål med att or­ga­ni­sera käl­la­ren.”

HÅLL DITT ORD Om du har pro­blem med att mo­ti­vera dig själv att komma igång, oav­sett om det handlar om en un­der­hålls­plan el­ler en ny rens­nings­upp­gift, för­sök att sätta en of­fent­lig dead­li­ne och dela den med fa­milj el­ler vänner. Till ex­em­pel: ”un­der de kommande tre vec­korna har jag som mål att stiga upp en tim­me ti­digare, och in­nan jag gör nå­gon­ting an­nat ska jag or­ga­ni­sera en ka­te­go­ri papper i mitt ar­kiv­sys­tem. ”Att vara bunden till en of­fent­lig överenskommelse kan vara den mo­ti­va­tionsfaktor du be­höver.

MÅLET ÄR ”BRA NOG”, INTE ”PER­FEKT”

stö­kiga hem som inte lyc­kats börja or­ga­ni­sera efter­som de är för­lamade av idén om per­fek­tion. För dem var det inte värt att göra nå­gon­ting om de inte kun­de göra det per­fekt.

Dina vänner är inte per­fekta, men du gillar dem ändå, el­ler hur? Tja, du och ditt hus är inte hel­ler per­fekta! Rik­tiga hem ser inte ut som de stylade bilderna du ser i tid­ningar.

Det kommer all­tid att finnas mö­bler att damm­torka, diskar att diska och tvätt som be­ höver vikas.

Per­fek­tion är fram­stegens fi­en­de. Låt inte hur du tycker att det ska göras för­hindra dig från att fak­tiskt göra det. Ett inte-helt-per­fekt jobb är bättre än nå­got som inte blir gjort.

Satsa på ”till­räck­ligt bra” istäl­let för ”per­ fekt”. Fram­steg är ku­mu­la­tiv och or­ga­ni­sa­ tionen är en pro­cess. Var­je li­ten upp­gift är ett steg mot ditt städ­mål.

STÄLL ALARMET Vissa dagar känner du bara för att inte göra en in­sats.

Or­ga­ni­sa­tion och upp­rens­ning känns som över­väl­di­ gan­de upp­gifter och det är myc­ket lättare att vara upp­ta­gen med nå­got an­nat. Du tränar! På så­dana dagar är det en bra idé att be­gränsa den tid du spen­derar på att or­ga­ni­sera. Du be­höver inte köra ett rensmarathon var­je dag. Bara någ­ra mi­nuter är bättre än att inte göra nå­gon­ting alls. Som jag re­dan har sagt: fram­steg är ku­mu­la­tivt.

Be­stäm hur länge du ska ägna dig åt att städa och sätt ett alarm. Sen ar­be­tar du bara tills larmet går. Un­der des­sa korta stunder kan du rensa i en låda, tömma tvätt­ ma­skinen, släng rester ur kyl­skåpet el­ler plocka bort vissna blad på en växt. Kon­cen­trera dig helt på upp­giften och und­vik distraheringar un­der den tid du har be­stämt. Gör en rik­tig in­sats och slut­för så myc­ket som möj­ligt inom tids­fristen.

Jag har träffat många män­ni­skor med ex­tremt

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 146

07.08.2018 14.08

Håll

d i g m o ­t i ­v e r a d

HJÄLP EN VÄN

SPELA MU­SIK

Ibland kan lite fan­ta­si vara till­räck­ligt för att hålla mo­ti­va­ tionen uppe. Om du inte kan hitta vil­jan att städa upp och or­ga­ni­sera för dig själv så gör det för en vän. Chansen är att du skulle ha gått långt för en bra vän som har bett om hjälp i huset. Tja, gör själv vad du skulle göra för andra och ge dig en hjälpande hand! Öva på att be­handla dig själv så som du skulle be­handla din bästa vän.

När jag be­höver mo­ti­va­ti­on lyssnar jag på mu­sik – glad mu­sik som jag inte kan sitta still till. Skapa en spel­lis­ta med dina fa­vo­rit­låtar el­ler leta upp en on­li­ ne. När du be­höver lite ex­tra pepp, tryck på play, ta dig upp, kom igång och kör. Du kan dansa runt i huset me­dan du städar bordet och bänk­y torna.

Mu­sik är mo­ti­verande, och att röra sig ener­ giskt räknas som trä­ning.

GÖR DET TILL EN LEK Du känner till ut­trycket ”tiden går fort när man har ro­ligt” Ta fram en kort­lek. Dra ett kort. Gå in i vil­ket rum som helst och gör sam­ma an­tal små upp­gifter som vär­det på kortet du drog (bild­kort räknas som tio.) Du kan ge var­je rum en färg, kan­ske spa­der till bad­rummet, hjär­ter till sov­rummen, ru­ter till köket och klö­ver till var­dags­rummet. Om du till ex­em­pel drar spa­der tre går du till bad­rummet och utf­ör tre små ren­ gör­ings­upp­gifter:  Plocka upp lösa fö­ re­mål på bänken och ställ till­ba­ka dem på sin plats.  Tvätta bänken, vasken och blan­ da­ren.  Töm sop­tun­nan.

Lägg till­ba­ka kortet i leken, dra ett nytt och upp­repa spelet i det rum som det hör till.

VI­SU­A­LI­SERA Id­rot­ta­re an­vänder vi­sua­li­se­ring när de för­ be­reder sig för täv­lingar. De vi­su­a­li­serar ge­nom­fö­ran­det och ser sig vinna. An­vänd sam­ma tek­nik för att hålla dig mo­ti­verad att städa upp. Stäng dina ögon och se själv hur ditt hem skulle kun­na se ut. Fö­re­ställ dig att du öppnar dörren och går in i ditt hem. Hur ser hallen ut? Hur luktar huset? Är det väl­kom­nan­de och väl upp­lyst?

Gå ige­nom hela huset i ditt hu­vud. Se fram­för dig hur du vill att det ska se ut, in i minsta de­talj. Dröm­huset är inom räck­håll. Det är möj­ligt. An­vänd den bilden för att hålla dig mo­ti­verad. När du känner dig frestad att ge upp, gå till­ba­ka till vi­sua­li­se­ringen och fort­sätt att ta hand om upp­gifter.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 147

147

EN SJÄLV­K LAR BÖR­JAN Börja med köket och fort­sätt huset runt. Ser du disken i disk­ hon? ställ ner den i ma­skinen. Ser du en hög med smut­siga kläder på golvet? Bär dem i tvätt­korgen. Gam­la tid­ningar på soff­bordet? Kasta dem i käll­sor­ter­ingen – ja själv­klart skulle du köra bort och ge dem till äld­re­bo­en­det, men du satsar på bra, inte per­fekt, kommer du ihåg? När du börjar med den mest up­pen­bara ore­dan kommer ditt hem kännas fint på noll­tid. Det tar bara någ­ra mi­nuter att mo­ti­vera dig till att fort­sätta. När du kommer igång går det av sig själv.

BE OM HJÄLP Vid ett el­ler an­nat till­fäl­le be­höver du lite upp­munt­ran.

Tankar om att du inte orkar, ne­ga­tiv själv­käns­la el­ler han­ter­ ing av saker som är käns­lo­mäs­sigt svåra på grund av av­st­ ånd, skils­mäs­sa el­ler död gör det svårt att fatta be­slut el­ler ut­föra upp­gifter. När tvi­vel el­ler iso­le­ring börjar smygasig in, ta kon­takt med nå­gon du litar på och be­rätta för dem hur du känner dig (iso­le­rad, över­väl­digad, skäms över att ha spen­derat så myc­ket pengar på saker du gör dig av med etc.). Be om upp­munt­ran och en hjäl­ pande hand, an­tin­gen emo­tio­nellt el­ler fy­siskt.

15.08.2018 12.56

148

Skapa nya va­nor

V

åra va­nor är som trapp­steg: var­je per­son­lig vana leder oss an­tin­gen upp­åt el­ler ned­åt och bort från den plats där vi vill vara. Ibland upp­ täcker vi att vi står stilla på ett trapp­steg utan att ta oss var­ken upp el­ler ner.

När man sätter upp mål för dig själv är det klokt att gå ige­nom de små saker som måste göras in­nan man når målet. Ett ex­em­pel: låt oss säga att du har be­stämt dig för att sluta ha ett rö­rigt hem. Dela upp målet i spe­ci­fika steg. Det första lil­la men spe­ci­fika steget är att sluta ta med dig plast­på­sar från af­fären. Se­dan, ef­ter att ha rensat ut dus­sin­tals plast­på­sar som gömt sig un­der disk­bänken el­ler fastnat mel­lan kyl­ skåp och disk­bänk, fun­derar du ut en lös­ning för dig att trans­por­tera va­rorna från af­fären till bilen och in i huset: du be­stämmer dig för en tyg­på­se. Det vik­tigaste är att komma ihåg på­sen när du åker och handlar! In­nan det blir en vana, är det tro­ligt att fler plast­på­sar kommer att samla sig och skapa ore­da i köket.

BE­GRAV­NINGS­PLATS FÖR PLAST­PÅ­SAR

An­vända en hål­la­re för plast­på­sar kan verka som en bra id, men en tyg­på­se är bättre.

VA­NOR I HEMMET Goda va­nor kan vara av­gö­ran­de för att hålla ett väl­or­ga­ni­se­rat hem fritt från röra. Pre­cis som skryms­len och vrår proppas fulla med ex­tra plast­på­sar, växer ock­så våra då­liga va­nor – de på­minner oss om hur vi agerar. Sum­man av våra va­nor blir an­tin­gen för­klar­ingen av fram­ gång el­ler en ur­säkt för då­liga re­sul­tat. Till ex­em­pel när stu­denter får ex­cep­tio­nella be­t yg

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 148

be­ror det på att de har ut­vecklat och övat in goda stu­die­va­nor. När äld­re per­soner är i god form upp i pen­sions­ål­dern är det inte en slump: det är ett re­sul­tat av häl­so­sam kost och goda trä­nings­va­nor.

Ett av de bästa sätten att skapa va­nor är att for­mu­lera flera små del­mål. Ta plast­på­sarna som ex­em­pel, istäl­let för att säga, ”Jag ska städa huset” för­sök med: ”Om jag ska shoppa i helgen an­vänder jag en tyg­på­se”. Det­ta ger dig mer flexibilitet än ett uttalande som: ”Jag kommer att åter­an­vända plast­på­sarna var­je gång jag handlar. ” När jag ar­be­tar med lättdistraherade, tids­ pressade kunder fö­re­slår jag att de gör det till en vana att låta te­le­fonen ringa och låta den gå till sva­ra­ren. Skapa en ”om”-re­gel. ”Om jag har te­le­fon­mö­te kommer jag att kolla te­le­fonen vid tiden för det.” Be­rätta för dina vänner, fa­milj och kol­le­gor att om de måste prata med dig måste de an­tin­gen skicka el­ler skicka ett mail och be om ett sam­tal el­ler ordna det i för­väg.

För vissa är det här rådet inte rel­e­vant (jour­na­ lister och fas­tig­hets­mäk­la­re till ex­em­pel), men för de flesta av oss finns det säl­lan nå­gon an­led­ning att ta te­le­fonen. De som vill komma i kon­takt med dig kan lämna ett med­de­lan­de och se­dan, på en tid som passar dig, kan du göra en lista över alla du be­höver ringa till­ba­ka till och göra det när det passar dig.

07.08.2018 14.08

Sk a pa

n y a v a ­n o r

149

LIST ­VA­NOR En av mina fa­vo­rit­va­nor när det gäller att or­ga­ni­sera är att skapa lis­tor och check­lis­tor.

Oav­sett om du packar in­för en flytt el­ler en resa el­ler pla­nerar ett pro­jekt, så kommer lis­ tor och check­lis­tor att hjälpa dig upp­nå målet.

Check­lis­tor och lis­tor tjänar olika syf­ten.

En check­lis­ta in­ne­håller de nöd­vän­diga steg som krävs för att nå ett mål och för att und­ vika miss­för­stånd (en check­lis­ta för styr­ke­trä­ ning sä­ker­ställer till ex­em­pel att alla mus­kel­ grupper tränas) me­dan en lista jäm­för för­ delar och nack­delar (ska jag el­ler ska jag inte skaffa mig en ny hund, klippa mitt hår, köpa en ny te­le­fon) el­ler håller koll på saker (alla böcker du har läst un­der de senaste sex må­naderna, el­ler re­gi­onerna, del­re­gi­oner och va­ria­tioner av vin du har druckit).

Lis­tor och check­lis­tor hjälper både till att minska stress och ån­gest, och för att öka pro­duk­ti­vi­teten. Till ex­em­pel är det lättare att packa en res­väs­ka när du ar­be­tar ef­ter en check­lis­ta. Män­ni­skor som an­vänder lis­tor, känner att de har mer kon­troll och är bättre för­be­redda i kris­si­tu­a­tioner el­ler far­liga mil­ jöer.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 149

07.08.2018 14.08

150

Små upp­gifter

H

us­hålls­ar­be­te är det jobb som be­höver göras för att hemmet ska hållas i ord­ning och hy­gie­niskt men det be­tyder inte att vi all­tid vill göra det. Det handlar om små, re­gel­bun­dna upp­gifter, men ordet i sig låter som ett trå­kigt, otrev­ligt el­ler svårt jobb. Om vi vill bo i ett be­k vämt, häl­so­samt och väl­or­ga­ni­se­ rat hem (och det är ab­so­lut möj­ligt!), måste vi ha sys­tem som ser till att alla små jobb som att fylla disk­ma­skinen el­ler gå ut med so­porna, ”monsterunderhållsarbete” (måla om huset till ex­em­pel) och alla me­del­stora upp­gifter mel­lan dem ut­förs re­gel­bun­det el­ler vid be­hov. Men i verk­lig­heten är det här lättare sagt än gjort, så mitt råd är att fun­dera lite.

VAR SPE­CI­FIK De flesta av oss gör hus­hålls­ar­be­te som en del av helgens ru­tin. Vi skapar upp­gifts­lis­tor om allt som be­höver plockas un­dan, tvättas och or­ga­ni­seras på lör­dag el­ler sön­dag.

Många lis­tor ser un­ge­fär så här:  Städa köket  Or­ga­ni­sera hallen  Städa upp i var­ dags­rummet Ser det ut be­kant? Alla des­sa upp­gifter är stora jobb. Plöts­ ligt in­ser vi att det fak­tiskt är en stor lista som ut­ger sig för att vara en li­ten lista. Det känns över­väl­di­gan­de och till­sam­ mans med helgens alla andra ak­ti­vi­teter (barnfotbollsmatcher, ett fa­mil­je­mid­dag, vo­lon­tär­ar­be­te)

känns det plöts­ligt som att det är ett över­väl­di­gan­de ar­be­te vi har fram­för oss och att vi inte kommer att hinna allt på en helg. Det är nu för­hal­nings­fäl­lan up­pen­barar sig och väntar på att vi ska kliva rätt in i den. Det är så myc­ket lättare att göra an­nat än att gå lös på den stora lis­tan med städ­pro­jekt.

Det är frestande att börja tänka ”kan­ske nästa helg …”

De flesta upp­gifts­lis­tor är för all­männa och vaga. Spe­ci­fika lis­tor fun­gerar bättre och det är lättare att han­tera stora upp­gifter om du delar in dem i små.

Låt oss ta köket som ett ex­em­pel. ”Städa köket” är en tids­krä­ van­de upp­gift som låter för stor. Börja där­för med att dela upp­ giften i flera små. Börja i ett hörn av köket och gå ige­nom rummet. An­vänd en an­teck­nings­bok (el­ler dik­tera i te­le­fonen) och notera var­je steg som be­hövs för att städa ett visst om­rå­de.

Här är någ­ra ex­em­pel: Köks­bänken

Gå ige­nom pappers­rö­ran.

Kasta re­klam, gam­la tid­ningar och ma­ga­sin.  Öppna brev från banken och do­ ku­ment som in­ne­håller per­son­lig in­for­ma­ti­on.  Flytta öv­ riga papper till rätt plats (hem­ma­kon­toret kan­ske) för ar­ki­ve­ring.  Plocka un­dan tall­rikarna  Fyll disk­ ma­skinen och starta den.  Diska och torka av disk­ bänken.  

3 1 4

1 Plocka un­dan tall­rikar.

2 Fyll disk­ma­skinen och starta den.

3 Diska och torka av disk­bänken.

4 Skrubba vasken och rensa av­loppet.

2

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 150

07.08.2018 14.08

Små

u p p ­g i f t e r

151

 Skrubba vasken och rensa av­ loppet.

Re­dan nu har den stora upp­giften re­du­cerats till flera små han­ter­bara upp­gifter och du är igång. Så nu fort­sätter vi.

Kyl­skåp  Torka av kyl­ skåpet på ut­si­dan och si­dorna och ta bort alla me­nyer, ku­ponger, in­bjud­ningar och liknande. Släng allt som har gått ut och flytta de som är gil­tiga (se Hem­ma­kon­toret: Upp­gifts­filer, si­dan 95 och Administrationsstationen, si­dan 140).  In­u­ti kyl­skåpet: Kolla ut­gångs­da­tum och kastagammal mat.  Flytta ut matem som ska an­ vändas först längst ut på hyl­ lan. Det­ta för­hindrar mat­svinn.  Skriv ned det som må fylles opp neste gang du er på butiken, på en lapp.  Torka av hyl­ lorna.  Des­in­fi­cera hand­tagen på kylen och frysen.

Upp­gifterna verkar myc­ket mind­re över­väl­di­gan­de när det finns en de­tal­je­rad lista där alla upp­gifter be­skrivs. (se Sluta för­hala: små del­mål, si­dan 143) Det kan vara smart att spara lis­tan till en dag när ”an­dan faller på” och du inte är sä­ker på vad du ska göra. Du kan välja att an­vända des­sa lis­tor med alarm­me­toden när du be­höver mo­ti­va­ti­on (se Håll dig mo­ti­verad: ställ alarmet, s.

146). Dess­utom bygger du mo­men­tum när du ar­be­tar dig ge­nom upp­gifts­lis­tan. In­nan du vet ordet av har du gjort fram­steg och har myc­ket tid kvar att göra vad du vill.

Kolla ut­gångs­da­tum och släng gam­mal mat.

Ta bort me­nyer, ku­ponger och in­bjud­ ningar.

Ställ rester längst ut på hyl­lan så att de an­vänds först.

Skriv upp vad som be­höver köpas nästa gång du går till af­fären.

Torka av hyl­lorna.

Des­in­fi­cera hand­tagen på kylen och frysen.

HAN­TER­BARA DELAR

Dela in städ­ningen av kyl­ skåpet i små han­ter­bara upp­ gifter.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 151

07.08.2018 14.08

152 ARBETSFÖDELNING

Involvera hela familjen i hushållsarbetet, inklusive barnen. Var noga med att belöna barnen när de bidrar.

Hela fa­miljen i ar­be­te

H

us­hålls­ar­be­te är en av de van­ligaste or­sakerna till fa­mil­je­gräl. Det är lika bra att er­känna: i ett hem med barn finns det mer att städa. Det är mer skräp som kommer hem från sko­lan, fö­del­se­dags­ fester, sport och andra ak­ti­vi­teter, mer kläder att tvätta, mer mat att pla­nera, mer tvätt och mer att handla. Även i fa­miljer där båda för­äl­drarna ar­be­tar, spen­derar kvin­ nor näs­tan dub­belt så myc­ket tid på att or­ga­ni­sera som de­ras män gör. När myc­ket vilar på en part­ner blir hus­hålls­ ar­be­tet en bör­da och kan leda till fa­milje­bråk. För att få en lyck­ligare fa­milj och ett häl­so­sammare äk­ten­skap måste hela fa­miljen vara in­blan­dad i hus­hålls­ar­be­te och un­dan­plock­ ning.

BE­LÖ­NINGS­TAV­L A För flera år se­dan när mina barn var små be­stämde min man och jag oss för att byta namn på ”Hushållsarbetestavlan” till ”Belöningstavlan”. Vi tror att en­tu­si­asm är smitt­samt. Istället för att titta på ar­be­tet som måste göras be­to­nade vi be­lö­ningen för hårt ar­be­te. Vårt mot­to var: ”Ju hårdare du jobbar des­to gladare blir du.”

När barn lär sig enkla upp­gifter ti­digt kan de ut­föra des­sa upp­gifter på egen hand och ta an­svar för att städa upp si

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 152

egen ore­da. Barn lär sig grund­läg­gan­de livs­kun­skaper, bland an­nat att ta hand om hemmet, ge­nom att vara in­vol­verade. Hus­hålls­ar­be­te hjälper dina barn att känna sig mer själv­stän­diga och ge dem makt att bi­dra i fa­miljen på ett me­nings­fullt sätt.

Glöm inte att in­klu­dera de vuxnas upp­gifter på tav­lan – så att barnen ser att alla ska bi­dra. Det är en bra idé att hålla lis­tan gans­ka kort så det verkar inte över­väl­di­gan­de, sär­skilt för barn un­der tio. Äld­re barn kan klara av mer in­for­ma­ti­on.

RIK ­TIG BE­LÖ­NING An­passa be­lö­ningen ef­ter barnens in­tres­sen. För­sko­le­barn gillar ofta klis­ter­mär­ken. Prova ett tema: till ex­em­pel kan de tjäna in klis­ter­mär­ken med månen och alla pla­neter i sol­sy­stemet. När barnen är lite äld­re och går i sko­lan kan du skapa ett prick­sys­tem. Ef­ter att ha fått ett för­ut­be­stämt an­tal prickar kan var­je barn välja en familjaktivitet. Det kan vara att titta på en film, spela ett spel el­ler läsa en hi­sto­ria till­sam­mans.

När barnet är runt åtta el­ler nio kan det vara okej att låta honom el­ler henne vara uppe lite läng­re på fre­dags­ kvällen. Om de hell­re vill kan de be­lönas med en li­ten pre­ sent som till ex­em­pel en bok.

07.08.2018 14.08

153

ÅL­DERS­AN­PAS­SADE UPP­GIFTER Ut­ö­ver tvätt-, städ­nings- och or­ga­ni­se­rings­upp­gifter kan du an­vända belöningstavlann för att ta upp olämp­ligt be­te­en­de, om det har dykt upp ny­li­gen, el­ler att upp­muntra lite ex­tra skol­ar­be­te.

3 till 5 år  Sor­tera tvätt ef­ter färg  Lägg en ser­vett på var­je tall­rik till mid­ dagen  Tala ar­tigt  Plocka upp smuts­t vätt i huset  Bära ut tid­ningar/gam­la skol­papper/ re­klam­blad till åter­vin­ningen  Puffa soff- och stols­dy­nor

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 153

5 till 8 år Bädda sängen  Mata hus­djur  Välja ett häl­so­samt mel­lan­mål  Hjälpa till att vika tvätt ge­nom att hitta strump­par.  Duka mid­dags­bordet.  Läsa högt för hunden el­ler katten i fem mi­nuter  Rita en teck­ning och skicka den till en släk­ting  Hämta in ved till spisen  Vika ihop påsar och lägga dem på sin plats 

8 tlil 11 år Dra från och för gar­diner och rull­gar­ diner  Duka av bordet ef­ter mål­tiderna  Stoppa ner i disk­ma­skinen  Sätta in tall­rikarna i skåpen  Gå ut med so­porna  Vattna blom­mor och hjälpa till i träd­ gården  Packa upp mat­va­ror  Fylla och sätta igång disk­ma­skinen  Skriva ett tack­brev till en släk­ting  Kolla ige­nom vad som be­hövs och handla van­liga va­ror 

07.08.2018 14.08

154

F

ör­hopp­nings­vis den­na bok visade dig för­de­la­rna med ett mer ordnat och bättre or­ga­ni­se­rat liv. Du kan­ske pre­cis har läst klart den, el­ler så var det flera må­nader se­dan. Kan­ske hade du lagt un­dan den men läser den igen efter­som du ny­li­gen har börjat falla till­ba­ka till dina gam­la, oor­ga­ni­se­rade va­nor.

Oav­sett hur länge se­dan det var så hoppas jag att du har känt gläd­je av att vara bättre or­ga­ni­se­rad och mind­re stressad. Men kom ihåg att vik­tiga livs­hän­del­ser ibland kan störa fram­steg. Det finns många saker som kan för­störa för dig, till ex­em­pel brist på kon­cen­tra­tion, käns­lo­mäs­sig an­knyt­ning el­ler för­hal­ning. Oav­sett an­led­ning – om du märker att du håller på att falla till­ba­ka, låt dig själv vara din bästa vän. Du vet, den som är med­kän­nan­de och op­ti­mis­tisk, den som talar muntrar upp dig om du upp­lever be­svi­kel­ser och vill värna dig själv emo­tio­nellt.

MÖJ­LIGA AN­LED­NINGAR Toppen av is­berget kan­ske började med en oskyl­dig shop­ ping­tur en lör­dag. Du stannade vid en ga­ra­ge­för­sälj­ning (el­ ler två) och köpte någ­ra små fö­re­mål. Nästa helg kommer du att sticka iväg och köpa någ­ra saker till dröm­huset – som du ska köpa dig en dag. Senare den vec­kan köper du mam­ma­ klä­der på nätet, som du inte be­höver förr­än om någ­ra må­nader. Sam­ma helg kommer din granne över med sina gam­la mam­ma­klä­der som du kan låna, men det du har köpte on­li­ ne har re­dan skickats. Du jobbar över myc­ket och hittar inte tid att re­tur­nera dina kläder så de ligger i bilen i någ­ra vec­ kor. Dina tvil­lingar som går i första klass kommer hem med papper i rygg­säckarna. Det är re­dan dags att an­mäla dem till som­mar­lä­ger och om du gör det inom 3 vec­kor sparar du 10 %. Men in­nan du kan skicka iväg pap­pren måste du ringa barnens lä­ka­re och få honom att skriva en blan­kett som be­vi-

sar att de är vac­ci­ne­rade. Un­der tiden har det blivit för sent att skicka till­ba­ka onö­diga mam­ma­klä­derna du köpte on­li­ne.

Var­je kväll du är trött ef­ter mid­dagen, disk och bad, så allt ut­ö­ver det som kräver upp­märk­sam­het blir liggande. Och se­dan finns det tvätt, hand­ling, lunch­lå­dor, gym­kläder, fö­del­ se­dags­fester – och du är trött, väl­digt trött.

För vissa börjar åter­fallet i li­ten skala. Det kan bero hor­mo­ nella för­änd­ringar, en oupp­löst kon­flikt, en ny och spännande be­kant­skap, so­ci­alt tryck el­ler nå­got som gör att vi kan mo­ti­vera dras­tiskt be­te­en­de. För andra kan det finnas nå­got mer kon­kret som gör att man tappar greppet, till ex­em­pel att spela mer tv-spel än man tänkt sig, el­ler titta på tv el­ler so­ci­ala me­di­er.

DU KAN KOMMA TILL­BA­K A PÅ RÄTT SPÅR En av de vik­tigaste sakerna du kan göra är att känna igen åter­fallet när det kommer. Inse att gam­la va­nor ten­derar att komma till­ba­ka när det blir en paus i ru­tinerna – som jul, se­mes­ter el­ler övernattnings­gäster. Känn ef­ter vad som händer, snarare än att för­bi­se, för­neka el­ler ra­tio­na­li­sera det. För­ sök börja om och be­stäm dig för att både att städa upp och få till­ba­ka ord­ningen. För­sök ta bort så många fres­tel­ser el­ler

u d r a r e t ­ n a h å S triggers som möj­ligt, efter­som ju läng­re du ut­sätts för dem des­to större är san­no­lik­heten att du faller till­ba­ka. Och till sist: ta ett steg till­ba­ka och in­ser att ett åter­fall är in­get an­nat än ett fel­steg. Du har kon­troll och be­höver bara kolla kar­tan.

Gå till­ba­ka till rätt spår och fort­sätt kursen.

GÅ TILLBAKA OCH OM­VÄR­DERA Nyc­keln till att han­tera åter­fall är att vara med­ve­ten om vad som händer, så att du kan dia­gnos­ti­sera och ”be­handla” det ge­nom att granska råden i den här boken igen.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 154

07.08.2018 14.08

Så

h a n ­t e r a r d u å t e r ­f a l l

155

l l a f ­ r e t å För­halar du? Kolla Sluta för­hala (si­dorna 142–143) för att be­stämma vad du för­halar och var­för, och se­dan ju­stera din in­ställ­ning så att du kommer ige­nom det. Du kan ock­så prova någ­ra mo­ti­va­tions­tek­ni­ker Håll dig mo­ti­ verad (si­dorna 146-147). Är dina skåp och lå­dor fulla? Gå till­ba­ka till si­dorna om sov­rum och gar­de­rober för att hitta spe­ci­fika råd som passar din sit­u­a­tion (si­dorna 74-87 och 82-87). För upp­ta­gen för nå­got av det­ta? Läs ka­len­der­ka­pi­tlet (sidorna 128-143) och ta en dag för att tacka nej till saker som du ty­värr har åtagit dig. Och sist men inte minst: ge dig själv be­röm för att ha be­stämt dig för att läsa den här boken och ut­forska de många sätten som rens­ning och or­ga­ni­se­ring kan be­rika ditt liv och göra ditt hem varmt och my­sigt.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 155

07.08.2018 14.08

156

U n ­d e r ­h å l l

Av­frost a frysen

Bok a tand­lä­k ar­t id

Fre ­d a g

Hämt a k em ­tvätt en

Sön­d ag • Sor­t era ga r­d e­ roben • Ren­göra hamste rbu ren

Gör check­lis­tor

S

om vi re­dan har sett är ru­tin­mäs­sigt hus­hålls­ar­be­te en nöd­vän­dig del av att upp­rätt­hålla ett väl­ord­nat hem. Någ­ra upp­drag var­je dag stoppar be­hovet av maratonstädningar till helgen. Ge­nom att in­föra ett ur­val av check­lis­tor över upp­gifter som be­höver göras dag­li­gen, vec­ko­vis el­ler kvar­tals­vis kan du an­vända lör­ dagar och sön­dagar för att leka och vila istäl­let för att skrubba, putsa och spraya.

Jag har delat upp min ar­be­ts­lista i tre av­snitt: upp­gifter som måste göras var­je dag, var­je vecka och när sä­songen ändras. Skapa egna lis­tor ba­serat på din hem­sit­u­a­tion!

Dag­liga upp­gifter är de som kräver ett min­i­mum av ak­ti­vi­ tet för att hålla ditt hem fun­gerande och hy­gie­niskt, så­som tvätt­ning, hämt­ning av kläder, torka ytor och bädd­ning.

Vec­kans upp­gifter sä­ker­ställer att ditt hem är rent och or­ga­ni­se­rat fram till nästa vecka: tvätta, byt säng­klä­der och örn­gott, tvätta kläder och damm­suga. Om alla vec­kans pro­ jekt är för myc­ket för en dag, dela upp dem på hela vec­kan.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 156

Kvar­tals­upp­gifter ut­förs säl­lan och kräver där­för lite mer tid. Ibland kräver de pro­fes­sio­nell hjälp, så­som sot­ning. Jag gillar att av­sätta fyra helger per år till kvar­tals­visa ”gör-detsjälv”-upp­gifter.

GÖR EN LISTA OCH FÅ DET GJORT En av för­de­la­rna med att ha de­tal­je­rade check­lis­tor är att in­get glöms bort – nå­gon­sin. Check­lis­tor ser till att vi håller oss på rätt spår och de upp­gifter som ska göras har större chans att bli gjorda, oav­sett vad mer som på­går i våra liv.

Dess­utom bi­drar de till att göra saker till ru­tiner och det är en vik­tig del av pro­cessen med goda va­nor. Check­lis­tor är av­gö­ran­de för att hålla hemmet rent, städat och väl­or­ga­ni­ se­rat hela tiden – inte bara i städ­ma­nin man får in­nan gästerna kommer.

07.08.2018 14.08

Gör

Vå r­u pp­gift er • Klippa gräs­mat­ tan • M åla st a­k et et • Rensa ogräs

4

Amelias tur att damm­suga den här helgen

Lör­d ag Byta och tvätta säng­klä­d erna

c h e c k ­l i s ­t o r

157

Tors­d a g Tvätta bad­k a ret

sätt att få lis­torna att fun­gera för dig på

Här är någ­ra idéer för hur an­vänd­ningen av check­lis­ tor blir en­klare och ef­fek­tivare.

1

Sätt av tid Livet kan helt ovän­tat bli hek­tiskt. Om du plötsligt måste jobba över­tid på jobbet el­ler del­ta i flera fa­mil­je­för­plik­tel­ser är hus­hålls­ar­be­te det första som stryker på foten. Det hjälper på kort sikt, men det är ett miss­tag att skjuta upp. Tro mig, ett rent hem kommer att göra dig till en lyck­ligare och mer pro­ duk­tiv per­son – och det tar bara någ­ra mi­nuter var­je dag.

Håll fast vid dina pri­ori­te­ringar ge­nom att av­sätta tid i ka­len­ dern (se Prio­ri­tering, si­dorna 130-131 och Lär dig säga nej, si­dorna 132-133). Tänk inte att du ska trycka in det mel­lan mid­dag och säng­dags. Sätt av tid. Låt fa­miljen veta det så att de inte stör dig. Eller ännu bättre: ge dem upp­gifter och få alla att del­ta (se Hela fa­miljen i ar­be­te, si­dorna 152-153).

2

Ha städ­ut­rust­ning i när­heten Det finns två sätt att göra det­ta på. Du kan ha dina städ­grejer tvätt i en hink och bära den från rum till rum, el­ler så kan du ha saker på olika ställen runt om i huset – städ­skåp, tvätt­stu­ga och un­der disk­bänken fun­gerar of­tast bäst. Om den ut­rust­ ning du be­höver är i när­heten kan du snabbt torka av disk­ bänken el­ler spe­geln och bocka av en upp­gift på check­lis­tan på någ­ra se­kunder. Om det är för myc­ket ar­be­te att dra runt en damm­su­ga­re i huset, över­väg att ha en hand­hål­len damm­ su­ga­re till­sam­mans med städ­grejerna på vissa ställen.

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 157

3

Sätt upp lis­torna där de syns La­mi­nera en printad lista och häng den i en gar­de­rob el­ler in­u­ti me­di­cin­skåpet. Det kommer fun­gera som en dag­ lig på­min­nel­se om att följa upp. Ha en whiteboardpenna i när­heten så att du kan checka av saker du gör.

4

Bra är gott nog Upp­gifts­lis­torna är av­sedda för snabb städ­ning.

Oroa dig inte för om du är till­räck­ligt nog­grann.

Be­gränsa istäl­let tiden till 10-15 mi­nuter. Kom ihåg, per­fek­tion är fram­stegets fi­en­de. Det­ta gäller sär­skilt när det gäller dag­liga och vec­ko­visa upp­gifter. Om du glömmer nå­got kommer du att göra det nästa gång.

07.08.2018 14.08

”

En av för­de­la­rna med att ha de­tal­je­ rade check­lis­tor är att in­get glöms bort – nå­gon­sin.

”

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 158

07.08.2018 14.08

FĂĽ_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 159

07.08.2018 14.08

160

foto

FOTO OCH ILLUSTRATIONER Quar­to vill tacka följande bi­drags­gi­va­re för av foto, il­lust­ ra­ti­on, in­red­ning och ut­rust­ ning: Africa Stu­dio, Shutterstock. com, s. 25c, 63bl, 82b, 149,  Alexander Van Berge, living4media, s. 9  Alexander Kazantsev, Shutterstock.com, s. 102tbr  Aman­da Turner, GAP Interiors, s. 112  An­dre­as von Einsiedel, StockFood, s. 4, 64  Angel Simon, Shutterstock. com, s. 45cl  An­net­te & Christian, living4media, s. 29, 65  Ariadna de Raadt, Shutterstock.com, s. 68l  Beut, beut.co.uk, De­sign­ er: Adol­fo Abejon, s. 77t  Bo­wer Architectu­re, bowerarchitecture.com.au, Bellarine Beach House, Pont Lons­dale, Aus­tra­lia; Foto: Nikole Ramsay, nikoleramsay. com; Sty­ling: Emma O’Mea­ra; Interiör och möbler: Bo­wer Architectu­re; Snickare: Will Gordon, Jar­di­ne Ho­mes, s. 2, 35  Carlos Yudica, Shutterstock. com, s. 42b  Char­lot­te Murphy, living4media, s. 94l  Cla­re Gaskin Interiors, claregaskin.com; Foto: Nick Smith, nsphotography.com, pp.

6tl, 52  Cla­re Mor­ton, Interior De­sign­ er, Stu­dio Mor­ton LTD, studiomorton.com, Foto: Emma Lewis emmalewisphotography. co.uk, s. 39, 76, 80, 81tr  Ef­ter tillåtelse från Coast­al Liv­ ing, en del av Time Inc. Lifestyle Group, Foto: Tria Giovan. Coast­ al Liv­ing är ett registrerat varumärke i Time Inc. Lifestyle Group och är använt efter avtal, burnhamdesign.com, s. 7tl, 74  Ef­ter tillåtelse från Elec­tro­lux Major Appliances, NA, electroluxappliances.com, s.

6tc, 60  Ef­ter tillåtelse från LAKELAND. Lakeland.co.uk, s. 7tr, 49l, 85, 91b, 110t  The Con­tain­er Store, containerstore.com, s. 7bl, 96t, 

Få_ordning_och_reda_hemma_290618.indd 160

107, 113  De­jan Ristovski, Shutterstock. com, s. 135  Donatas1205, Shutterstock. com, s. 99, bcr  Ecostruct LLC; Eier: Jonathan Ek­lund, LEED BD + C, Pas­si­ve House Tradesperson, NY, ecostruct.com, jeklund@ ecostruct.com; De­sign­er: Emaan Farhoud Ar­chi­tect; emaan.nyc, Foto: Regan Wood; reganwood. com, p. 55  Eddy Galeotti, Shutterstock. com, s. 45bl  Ele­na Elisseeva, Shutterstock. com, s. 18  ETSA, living4media, s. 6tr, 70l  Fio­na Andrews Interiors, fionaandrewsinteriors.co.uk; Foto: Emma Lewis, emmalewisphotography.co.uk, s. 57  Fotografiche, Shutterstock. com, s. 46  Gallo Images Pty Ltd., living4media, s. 139  Get­t y Images, s. 42c, 63r, 65b, 73t, 84, 102tr, 109, 114tr/ tbl, 148, 153  Gordon Ball LRPS, Shutterstock.com, s. 37t  Great Little Trading Company, gltc.co.uk, s. 32bl, 33tl, 73bl  Great Stock!, living4media, s.

69r, 95l/r, 97tl  Great Stock!, StockFood, p.

90r  HomeStudio, Shutterstock. com, s. 137  Iakov Filimonov, Shutterstock. com, p. 152  iStock Pho­to, pp. 85t, 86b, 87tl/tr, 100  Jalag-Syn­di­ca­tion, Lorenzen, An­ge­li­ka, living4media, s. 114, 141  John√©r, living4media, s.

6bcl, 93, 32tr  Jos√©-Luis Hausmann, living4media, s. 72tl  Jul­ia Hoersch, living4media, pp. 94r, 97tl 2. från høyre, 97tr/b  Jul­ia Hoersch, StockFood, s.

6bl, 90l  Julien Fernandez, GAP Interiors, s. 83t  KannCept Design, Inc., Pho­ tog­ra­phy: Nels Akerlund Pho­ tog­ra­phy + Vid­eo, p. 31l

Kitch Bain, Shutterstock.com, s. 23b  Knife & Saw, theknifeandsaw. com, s. 33b  Land of Nod, landofnod.com, s.73bc/br, 91tr, 97c  Lars Ranek, living4media, s.

41, 79  Lindsay O. Crea­ti­ve, lindsayocreative.com, Suzannelizabeth Pho­tog­ra­phy, suzannelizabeth photography.com, s. 77b  Living4media, s. 113  Logan Irvine-MacDougall, GAP Interiors, s. 47  Lzf, Shutterstock.com, s. 7, 115b  Maramicado, Shutterstock. com, s. 23c  Ma­ri­na Boiarkina, Shutterstock.com, s. 65t  Mi­sha Vetter, living4media, s.

40  Mon­key Business Images, Shutterstock.com, s. 132  Mowlem & Co, mowlemandco.co.uk, Foto: Jake Fitzjones, s. 30  Nik Merkulov, Shutterstock. com, s. 103b  Or­gan­ized Liv­ing, OrganizedLiving.com, s. 6br, 31r, 45br, 48, 49cb/cr, 62, 87tc/ bc, 111  Phil Danze, Shutterstock.com, s. 23t  R. Mackay Pho­tog­ra­phy, LLC, Shutterstock.com, s. 157  Ri­kard Osterlund, StockFood, s. 81tl  Rossington Architectu­re, rossingtonarchitecture.com, s.

36  Sand­ra van der Steen, Shutterstock.com, s. 25b  Scandinavian Design Center, scandinaviandesigncenter.com, s. 23b  Sheltered Images, living4media, s. 99tl  Shots Stu­dio, Shutterstock. com s. 42t  Shutterstock.com, s.160-161  Siloto, Shutterstock.com, s.

14b  Spaces Images, living4media, s. 103  Stedila Design, stediladesign. com, Pho­tog­ra­phy: Richard Mandelkorn, s. 71 

Stockphoto-graf, Shutterstock.com, s. 44  Svet­la­na Lukienko, Shutterstock.com, s. 25t  Syda Productions, Shutterstock.com, s. 117t  The Holding Company, theholdingcompany.co.uk, s.

32tl, 33c/tr, 37tr/b, 91tl/c, 110b  Trans­form, transformhome. com, transformgallery.com, s.

72  Ute Guenther BDIA, LEED AP, innenarchitektur+design, uteguenther.com; Foto: Christian Burmester, Burmester Pho­tog­ra­phy, christianburmester.com, s. 54  Vereshchagin Dmitry, Shutterstock.com, s.104tl/bl  Vic­tor Zastolskiy, Shutterstock.com, s. 43c  View Pic­tu­res, living4media, s.

19  Violetkaipa, Shutterstock. com, s. 124  Woodmeister Master Builders, woodmeister.com, Interiør: Sel­ dom Sce­ne Interiors, seldomsceneinteriors.com, Foto: Greg Premru Pho­tog­ra­phy, gregpremru.com, s. 58  Zurbagan, Shutterstock.com, s. 49t 

Alla andra bilder: co­py­right Quar­to Publishing plc.

Baksidesbild: Gettyimages Nyckel: t: överst, c: mitten, b: ne­derst, l: vänster, r: höger

07.08.2018 14.08

SE_Ordning och reda i hemmet_omslag_190x246.indd 3

18.09.2018 09:44

Gillade du vad du läste?

Skaffa full tillgång på www.bokasin.se På bokasin.se hittar du många spännande tematidningar (bokasin). På hemsidan kan du läsa utvalda artiklar ur bokasinen. För 49:- per månad får du tillgång till alla bokasinen digitalt, samt tre valfri tryckta utgåvor per år. Du kan testa tjänsten gratis i en månad.

Läs mer om tjänsten och erbjudandet på bokasin.se.

På www.bokasin.se hittar du bokasin från bland annat BBC, TopGear, Lonely Planet, Men’s Health, Animal Planet, National Geographic och många fler – på svenska.

Några av våra populära serier:

Vetenskap och historia:

Militärhistoria och krim:

TESTA IN.SE S .BOKA D WWW EN MÅNA I IS GRAT !

HÄR A K C I KL

Läs mera på www.bokasin.se

bokasin_egenannonse_SE 190x246.indd 2

18.09.2018 09:39

Sport och träning:

Underhållning, hobby och guider:

Barn och unga:

Olika ämnen:

Läs mera på www.bokasin.se

bokasin_egenannonse_SE 190x246.indd 3

18.09.2018 09:39

LÄR DIG ATT STÄDA

SOM ETT PROFFS! Alla drömmer om ett välorganiserat och städat hem.

Men var ska man börja?

ORDNING&REDA i hemmet

I Ordning & reda i hemmet får du över 200 roliga, kreativa och enkla tips om hur du får det där städade hemmet du alltid önskat dig. Här finns enkla steg-för-steginstruktioner som guidar dig genom städningen, genom husets alla rum, och ger dig enkla strategier som faktiskt fungerar.

Säg hejdå till oredan en gång för alla och kom igång redan idag!

2018-11 / 129:-

.se

Spännande temaböcker. Prova gratis i en månad.

11

7 388486 012902

Returvecka 45

SG_Omslag_Ryddig hjem_2018_BC.indd 1 SE_Ordning och reda i hemmet_omslag_190x246.indd 4

18.09.2018 09:44

.se

TIDSAM 4860-11