Magisk jul – Traditioner myter & övertro från vikingatid till idag

PYSSEL & HOBBY SPECIAL

&

Traditioner, myter

รถvertro frรฅn

vikingatid till idag en

julbok fรถr hela

familjen

Line Therkelsen

Untitled-1 1

16.10.2018 11:08

MAGISK JUL 2018 © Orage AS

Svensk redaktion Ansvarig utgivare och redaktör: Rebecca Englund Författare: Line Therkelsen Översättare: Anna Rosenqvist Design: Jeanette Hanvik, Øyvind Therkelsen

Försäljningsansvarig Øystein Berg +47 909 61 959 berg@orage.no

Orage AS äger alla rättigheter till innehållet i den här boken. Det är inte tillåtet att reproducera eller kopiera innehållet. Det är inte tillåtet att lägga ut hela, eller delar av, boken på internet eller att på annat sätt reproducera innehållet elektroniskt. Tillstånd kan endast ges via redaktionen på Orage AS. Utgiven av Orage AS Jarlsøveien 50 3124 Tønsberg, Norge +47 47 46 60 00 post@orage.no www.orage.no

Untitled-1 2

Tryck Tryckt i Lettland, Artko AS Alla Orages produkter trycks av Svanenmärkta tryckerier.

16.10.2018 11:08

Förord

om Tr aditioner, myter och övertro från vikingatid till idag et finns böcker som passar bäst för barn och böcker som passar bäst för vuxna. Och så finns det böcker som passar oss alla. Böcker som tar oss med till en magisk värld där det finns tomtar och troll. En värld som träder fram när du känner doften av nejlika, kanel och granbarr, och jagar bort mörkret med tindrande barnaögon, fladdrande stearinljus och en kyss under misteln.

Det är under de här magiska dagarna, och särskilt nätterna, som det är lättare att få kontakt med tomtar, vättar och andra övernaturliga krafter. Dagar och nätter då det är särskilt viktigt att vara vän med folket från den magiska världen. Det är vid den här tiden solen vänder.

D

Många av sederna som hör julen till blev tradition långt innan vi hörde talas om Vite Krist i Sverige. Mat och dryck har varit viktigt ända sedan de fornnordiska julbloten, och tomten har hållit till på gården sedan boplatsen röjdes upp för hundratals år sedan. Våra svenska traditioner har levt vidare och utvecklats, och de har gett den kristna högtid vi idag kallar jul en folklig prägel.

Vi vet inte riktigt varför vi firar jul på det sätt vi gör.

Källunderlaget är för magert för det. Oavsett om julen först var en solståndsfest, en fest för de döda eller en fruktbarhetsfest där man offrade till gudarna för att säkra nästa års skörd har vi genom historiens gång fått ett sammelsurium av traditioner.

Vi har fått många seder från utlandet, men det är ändå livet på landet i Sverige som har påverkat våra jultraditioner mest.

Det svenska lantlivet, det är därifrån magin kommer.

Magisk Jul SE 050918.indd 3

05.09.2018 15:09

Innehåll

4

Magisk Jul SE 050918.indd 4

Förord ........................................................................................................................................ 3 1 december – Nu är det jul igen ............................................................................................... 6 När föddes egentligen Jesus? .................................................................................................. 7 Varar julen än till påska? ......................................................................................................... 8 2 december – De magiska nätterna ....................................................................................... 10 Historien om trollungen........................................................................................................... 12 3 december – Julrosen ............................................................................................................ 14 Legenden om julrosen ............................................................................................................. 16 4 december – Barbaradagen .................................................................................................. 18 Barbara i tornet – den riktiga Rapunzel ............................................................................... 20 5 december – Jakten på julstämning .................................................................................... 22 6 december – Nilsmässa ....................................................................................................... 26 Nikolaus av Myra ................................................................................................................... 28 7 december – Julbord ............................................................................................................ 30 Historien bakom julmaten ....................................................................................................... 32 Den första lutfisken ............................................................................................................... 34 Håkon den gode på jóleblot ................................................................................................. 36 8 december – Maria väntedag ............................................................................................ 38 Varför bakar vi sju sorter? ................................................................................................... 39 Hildegard von Bingens magiska nervkakor ...................................................................... 40 9 december – Annadagen ................................................................................................... 42 Magiska råd vid ölbryggning ............................................................................................. 44 10 december – Tomtegubben ............................................................................................ 46 Gårdstomten i Arvika .......................................................................................................... 48 11 december – Vi gör tusen juleljus ..................................................................................... 50 Talgljuset ................................................................................................................................ 52 12 december – Lusse långnatt ............................................................................................. 56 Odens jakt på Klockaregården ........................................................................................... 58

05.09.2018 15:09

13 december – Luciadagen .................................................................................................... 62 Varför heter det lussekatter? ................................................................................................. 64 14 december – Julgeten som blev julbock ........................................................................... 66 15 december – Julbrev och julkort......................................................................................... 68 16 december – Julgröt med superkorn ................................................................................. 70 Tomten som inte fick en smörklick i gröten ........................................................................... 72 17 december – Lasarosdagen ................................................................................................. 74 18 december – Julgranen ........................................................................................................ 76 Legenden om varför granen blev en julgran ........................................................................ 78 19 december – Betlehems stjärna ......................................................................................... 80 20 december – Misteln........................................................................................................... 82 Balders död ............................................................................................................................. 84 21 december – Tomas fylletunna.............................................................................................86 22 december – Julblotet ........................................................................................................ 88 23 december – Lilla julafton ................................................................................................... 92 Julstocken ............................................................................................................................... 94 24 december – Julafton.......................................................................................................... 96 Att sova i julhalm .................................................................................................................... 98 Juldagen................................................................................................................................. 100 De dödas julotta i Bromma ................................................................................................. 102 Annandag jul – Staffansdagen.............................................................................................. 104 Den helige Stefanus.............................................................................................................. 106 31 december – Nyårsafton.................................................................................................... 108 Nyårsspådomar ..................................................................................................................... . 110 6 januari – Trettondagen......................................................................................................... 112 Julhäxan La Befana................................................................................................................. 114 13 januari – Änglafarardagen...................................................................................................116 Knut Lavard..............................................................................................................................118 Källor och bildkrediteringar .................................................................................................. 122

Magisk Jul SE 050918.indd 5

5

05.09.2018 15:09

1 december

jul

Nu är det

igen

u är det jul igen, men var kommer egentligen ordet jul ifrån? Hela perioden från slutet av november till mitten av januari kallades ylir på fornnordiska. Anglosaxarna kallade vintermånaderna för giuli och i Finland betyder joulu en festperiod i midvintertid. I England kallades perioden från 13 december till 6 januari för yuletide, ett ord som vissa ännu använder. Du hör själv hur lika de här orden är.

Kan de ha ett gemensamt uråldrigt ursprung?

N 6

Oavsett vad man kallade den här tiden på året hade man minst en fest, ett blot med stark dryck, god mat och offer till makter i den undre världen och i himlen. Att blota betyder att offra, och blotet kallades jól på fornnordiska. Ordet kan vara äldre än vikingarna. Ja, namnet på vårt viktigaste firande är så gammalt att vi inte riktigt vet var det kommer ifrån. Ordet jul är helt enkelt en gåta.

Vikingarna hörde talas om Vite Krist och hans far Gud på sina färder i österled, västerled och söderled. Det kom också missionärer som ville omvända oss i Norden till den nya tron. Många lät sig döpas, och historier från Bibeln blandades med historier om Oden, Tor och Frej. De traditionella riterna från asatron levde ändå vidare i stora delar av svearnas rike Svitjod. Adam av Bremen berättar hur det gick till i Gamla Uppsala i Svitjod: ”Vart nionde år har man niodagarsblot, en gemensam fest där folk från hela Sveariket deltar.

Då offrar man nio stycken av varje varelse av manligt kön, även människor, och kropparna hängs upp i en lund nära templet. Ingen får utebli från dessa blot och alla sänder gåvor till helgedomen, såväl kungarna som folket. De som antagit kristendomen måste köpa sig fria från deltagande, något som är grymmare än varje straff.”

– Adam av Bremen (1050–cirka 1080) Midvinterblotet hölls i mitten av januari, men flyttades med tiden till den 25 december, när resten av Europa firade Kristmässa. Det var nästan tre veckor tidigare och därmed kunde blotet vara ännu längre. Längre söderut i Europa hade folk firat Kristmässa i flera hundra år.

Vi håller fortfarande på det gamla namnet. Kanske för att vi höll så länge på vår gamla religion? Kanske för att vi fortfarande har en viss övertro? Jultiden har alltid varit präglad av starka traditioner, ett firande som genom tiderna har gått från att handla om mystiska, mörka makter till tända ljus, sång och magisk förväntan.

Magisk Jul SE 050918.indd 6

05.09.2018 15:09

När föddes egentligen Jesus?

Vi vet varken när på året eller vilket år Jesus egentligen föddes. På den tiden då de första kristna berättade om Jesus var det inte vanligt att fira födelsedagar.

Det gjorde bara faraoner och kejsare. Det de första kristna firade var först och främst påsken, men även Jesu uppenbarelsedag den 6 januari. Det var den dagen som Jesus som 12-åring satt i templet och kallade det sin faders hus. År 325 bestämde konciliet i Nicaea att firandet av Jesus skulle flyttas till den 25 december, eftersom det var precis nio månader efter att jungfru Maria befruktades. Den 6 januari blev de heliga tre konungarnas dag. När det gäller årtalet kan det ha varit allt ifrån sju år före till fyra år efter vår tideräkning.

7

Visste du föadettlse? på i dag

Det datum vi firar Jesu om år 354. skrevs ned av påve Liberius av R redan firat Då hade de kristna i Romarriket många år, i Jesu födelsedag den 25 december 325. kanske sedan mötet i Nicaea

Magisk Jul SE 050918.indd 7

05.09.2018 15:09

Var arän till

julen påska? ulen varar kanske inte ända till påsk, men jultiden varar

J

faktiskt från lussenatten, 11 dagar före julafton, till 20 dagar efter. På luciadagen börjar julförberedelserna på allvar, och den dagen skulle man starta fastan och slakta julgrisen.

Den medeltida Östgötalagen utlyste nationell julfrid från julafton och 20 dagar framåt. Idag kallar vi det tjugondag Knut. Enligt lagen skulle du

8

inte störa julefriden genom att begå brott och straffsatserna höjdes därför under julfriden. Du ska också låta spinnrock och kvarn stå under julen, och du ska inte jaga, för även djuren ska ha julefrid. Först en lång bit in i januari, när solen börjar titta fram, är människorna trygga för mörkrets makter. Då kan du jaga ut julen och börja arbeta igen.

Idag ser barnen fram emot julen, men så har det inte alltid varit. Det är den farliga lussenatten som inleder hela julfirandet och julen sågs som en mystisk tid då de mörka krafterna var som starkast. Precis som idag räknade barnen förr i tiden ned dagarna fram till jul, men samtidigt berättade de vuxna skrämmande historier om döda som kom på julnatten och om julgeten som tog barn som inte varit snälla.

Det var nog inte bara barnen som var rädda under julen. Även de vuxna fruktade Odens jakt, de underjordiska, vättar och troll. Den här rädslan har gett oss många traditioner som handlar om att skydda oss mot mörkrets makter. Vi måste särskilt passa oss under de magiska nätterna, som du snart ska få läsa mer om.

Magisk Jul SE 050918.indd 8

05.09.2018 15:09

9

Magisk Jul SE 050918.indd 9

05.09.2018 15:09

2 december

magiska nätterna De

10

Önskar du träda över den magiska gränsen till en annan värld? Vill du få kontakt med det övernaturliga? Drömmer du om att ha magiska krafter?

Då är det bäst att pröva under en av de magiska nätterna. De är det flest av under den mörka årstiden, för då kommer levande döda, vättar och andra mörkermakter fram från sina gömställen. Vissa nätter är farligare än andra, nätter då mörkrets makter är mer aktiva än andra. Det är lussenatten, julnatten och nyårsnatten, särskilt om de infaller på en torsdag. Torsdag är guden Tors dag, och den dagen är gränsen mellan oss och de dolda makterna lättast att korsa.

Det sägs att om du gräver en torsdagsnatt kan du hitta dolda skatter. Och när mörkret sänker sig och det blir kväll går vi över mot fredag, och det är Friggs dag. Frigg är Odens hustru och den mäktigaste av alla gudinnorna. Frigg går samman med Tor på torsdagskvällarna och ser till att sländan får ligga. Om du är arbetsam och flitig resten av veckan kan du unna dig att låta sländan och yxan vila till Tors och Friggs ära.

Tor har alltid varit en populär gud som folk ville ha på sin sida och för den gamle gårdstomten är torsdag en helig dag. Då måste tomten få gröt och helst en skvätt öl, för det här är hans vilodag. Arbetet får vänta till fredag. Kanske var de gamla tomtegubbarna Tors undersåtar?

Folk har känt till de magiska nätterna sedan långt innan berättelserna om Vite Krist kom till Sverige och man visste att vissa arbetsuppgifter inte ska utföras på torsdagskvällarna. Då bör du varken spinna, sticka eller hugga ved. Inte vill du väl störa tomten på hans vilodag?

Magisk Jul SE 050918.indd 10

05.09.2018 15:09

2111

Magisk Jul SE 050918.indd 11

05.09.2018 15:09

Histor ien om

trollungen et var en kvinna borta i Finnskogen som fick en sådan liten unge. Nog tyckte hon om honom, men allt verkade inte vara som det skulle med barnet.

Huvudet var stort och kroppen liten, och skrek gjorde han hela tiden. Ofta kände hon att ungen var som en främling och att den inte kunde vara hennes.

D 12

En dag tog hon med sig ungen till en klok gumma i grann­ bygden som kunde lite av varje. Sådana kloka gummor håller man sig helst borta ifrån, men kvinnan från Finnskogen såg ingen annan utväg. Hon berättade hur det stod till och frågade vad hon skulle göra. ”Ja, med den ungen hjälper bara riset”, sade den kloka gumman. ”Du ska bära honom runt huset tre torsdagskvällar i rad och piska honom med björkris, och den tredje kvällen ska du stanna vid det nordöstra hörnet. Då tror jag att hon som har tagit din riktiga unge kommer tillbaka med den.”

Kvinnan tackade för hjälpen och gjorde som hon fått besked om. Tre torsdagskvällar i rad bar hon ungen runt huset och risade honom medan han grät och skrek. Den sista kvällen stannade hon vid det nordöstra hörnet. Då kom en trollkvinna fram med ett litet barn som hon slängde ifrån sig på marken.

Hon hade nog hört de förfärliga skriken. ”Här får du honom tillbaka”, sade hon. ”Men jag har tagit mycket bättre hand om din unge, än du om min.” Kvinnan var själaglad över att få tillbaka sin egen unge. Ungen döptes, men konstig, det var han hela livet.

Magisk Jul SE 050918.indd 12

05.09.2018 15:10

13

Historien om trollungen finns i olika varianter över hela landet.

Du ska passa dig för trollen och de underjordiska, särskilt under mörkertiden och alltid på torsdagar.

Magisk Jul SE 050918.indd 13

05.09.2018 15:10

3 december Julrosen december ligger naturen i vinterdvala. Jorden är täckt av snö och is. Under isen vilar vår- och sommarblommorna, och här finns bland annat en liten tuffing som vill upp till varje pris.

Det är Helleborus niger, julrosen. Den är inte svart, som man kan tro av namnet, utan den har fått sitt namn på grund av de svarta rötterna. Legenden säger dessutom att julrosen var svart ända tills Jesusbarnet föddes. Först då blev julrosen vit.

I 14

Vit julros har använts i folkmedicinen i flera tusen år och är idag ett receptbelagt läkemedel. Den innehåller medel som stimulerar hjärtat och livmodern. Därför har julrosen använts som abortmedel med livet som insats. Den användes också för att döda inälvsparasiter, löss och loppor.

Svart nysrot Om du torkar och mal rotstocken till pulver får du ett kraftigt nyspulver.

Enligt gammal folkmedicin läker en bra nysning både epilepsi, förlamning och mental sjukdom. En ordentlig nysning skulle enligt uppgift rensa hjärnan och lätta på trycket så att man blev frisk.

Tidigare trodde folk att psykisk sjukdom berodde på onda andar som hade intagit människan och därför trodde man att plantan jagade det onda på flykt. Botanikern och läkaren Carl von Linné kallade julrosen ”fuga demonum”, vilket betyder demonens flykt. Den användes för djävulsutdrivning samt mot depression och mani. Men du behöver inte äta den, det räcker att ställa plantan på trappan.

Visste du att?

Det sägs att Alexander den store dog av en julrosöverdos.

Magisk Jul SE 050918.indd 14

05.09.2018 15:10

15

0

ELIXIR FÖR ETT LÅNGT LIV På 1500-talet gav ockultisten, alkemisten, astrologen och medicinaren Paracelsus oss den magiska formeln till ett elixir som gav ett långt liv. Han gjorde ett extrakt av torkade blad från julros. Det här livselixiret var populärt på hans tid. Idag vet vi att julrosens blad innehåller glykosid, ett medel som lätt kristalliserar sig, och det här livselixiret innehöll troligtvis hjärtglykosider.

Det är en slags steroid som används för att behandla hjärtsjukdomar idag.

Magisk Jul SE 050918.indd 15

05.09.2018 15:10

Legenden om

julrosen

et var en kall decembernatt då folk hörde att den nye frälsaren var född.

Alla kom med gåvor och lyckönskningar, och bland dem som ville hylla Jesusbarnet fanns tre vise män. De följde en stjärna som lyste ovanligt klart och gick över markerna då en ung herdinna fick se dem. ”Vart ska ni?” frågade herdinnan, som hette Madelon. ”Vi ska till Betlehem och hylla frälsaren”, sade de. Madelon slog följe med dem, för hon ville också se det lilla barnet.

D

När de kom in i stallet lade de vise männen fram sina gåvor till den nyfödde. Det var dyrbara saker som guld, rökelse och myrra. De andra herdarna hade tagit med gåvor som honung, frukt och duvor, men Madelon blev stående i bakgrunden. Hon kände sig dum och skamsen. Eftersom hon bara var en fattig herdinna hade hon inte med sig någon gåva. Hon såg tyst ned och började gråta vid synen av alla de gåvor folk tagit med till Jesusbarnet. Hon hade försökt hitta blommor ute på fälten, men inget blommade i den hårda vintern.

Alldeles utanför stallet stod en ängel och såg allt. Han visste att hon hade letat efter något att ge den nyfödde. Ängeln såg hur hon hängde med huvudet av sorg så han visade sig för henne. Han bad henne följa med ut ur stallet. Försiktigt sopade han bort snön framför hennes fötter med den ena vingen, så att jorden kom fram. Precis där hennes tårar fallit till marken sprang det fram en vacker liten bukett som trotsade mörkret och kylan. Det var en bukett vaxartade, vita vinterrosor med en svagt rosa skiftning längs ut på kronbladen. Sedan viskade ängeln i herdinnans öra: ”De här vinterrosorna är mycket mer värdefulla än någon myrra, rökelse eller guld, för de är rena och skapade av kärlek.” Madelon snyftade överraskat till och torkade tårarna när hon hörde orden.

Lättad plockade hon blommorna och gav dem till det heliga barnet. Alla såg att det här var en gåva som givits med tårar av kärlek och tacksamhet. Och så gick det till när julrosen blev en symbol för hopp och kärlek i juletid.

Det är tanken som räknas

Legenden om julrosen visar att det är tanken som räknas när det kommer till julklappar.

Kanske är den här legenden påhittad för att lära oss att en äkta gåva måste komma från hjärtat, även om det bara är en blomma du har hittat på marken.

Magisk Jul SE 050918.indd 16

05.09.2018 15:10

Det är en ros utsprungen Av Davids rot och stam, Av fädren ren besjungen, en ros i Juda land, en blomma skär och blid, mitt i den kalla vintern i midnatts mörka tid.

Om denna ros allena ljöd för Jesajas ord, att född av jungfrun rena han frälsa skall vår jord.

Av Herrens nåd och makt oss detta under skedde, som oss profeten sagt.

Den späda rosen fina, som doftar salighet, i mörkret skall den skina, besegra dunkelhet Sann Gud och männska sann oss arma mänskor frälsa från synd och död han kan.

Julpsalmen "Det är en ros utsprungen" är ursprungligen tysk och heter "Es ist ein Ros entsprungen". Den är från cirka 1587 och melodin är en tysk folkvisa från före 1400-talet.

Magisk Jul SE 050918.indd 17

17

O, Jesus, dem som klaga i denna jämmerns dal nu med din hjälp ledsaga till himlens högtidssal Ja, i din Faders hus låt oss dig evigt lova i salighet och ljus dag.

05.09.2018 15:10

4 december

Barbaradagen en 4 december kan man se ett torn, ett svärd eller ett bål på primstaven.

Primstaven är som en gammal almanacka från tiden innan folk kunde läsa och på den finns inristade symboler för årets viktigaste dagar. Barbromäss hölls förr till minne av den heliga Barbara från Nikomedia, men hon är nog inte lika känd idag som sagofiguren hon inspirerat till: Rapunzel.

D

Tänk att det fanns en verklig Rapunzel på 300-talet! En flicka som stängdes in i ett torn av sin far i flera år, för att skydda henne mot både kristen tro och friarna som stod på kö.

Friare fanns det många av, för Barbara var lika vacker på insidan som på utsidan. Den unga flickan fängslades och torterades på grund av sin tro och enligt legenden tog hon med sig en kvist från ett körsbärsträd på väg till fängelset. Hon satte grenen i vatten och den dag hon dog blommade grenen. Det här var den 4 december år 306, och idag är Barbara en av de 14 nödhjälparna – en grupp helgon som tillbeds när folk är i nöd. Barbara är helgon för fyrverkeri, kanonskyttar och artilleriregementen. Hon är även skyddshelgon för arkitekter och stenhuggare. Sägnen om henne kan du läsa på de följande sidorna.

18

Det är en fin gammal tradition att ta in kvistar som kan blomma till jul. Kvistar från körsbärsträd, äppelträd, forsythia och magnolia kan drivas fram i stugvärmen. Om det inte har varit frost kan du lägga kvistarna i frysen ett par dagar. Sådana blommande kvistar kallar vi för Barbaragrenar eller Barbarakvistar.

Det sägs att det är nu man ska börja spinna garn till julens stickade små­plagg, vinterkläder som mössor, vantar och sockor. Det är också dags att plocka fram kläder som behöver lagas och repareras, och se till att alla har finkläder till jul.

På primstaven: symbolen för Barbromäss.

Visste du att?

Staden Santa Barbara i Kalifornien har fått sitt namn efter att en spansk upptäcktsresande, Juan Cabrillo, upptäckte den vackra platsen på den kaliforniska kusten den 4 december.

Primstaven är en kalender där viktiga dagar är utmärkta. Genom hela boken visar vi symbolerna för juletiden.

Magisk Jul SE 050918.indd 18

05.09.2018 15:10

19

"Barbaradagen gĂĽr solen bort, Lussenatten kommer den tillbaka."

I folkmun

Magisk Jul SE 050918.indd 19

05.09.2018 15:11

Barbara i tornet

– den verkliga Rapunzel

staden Nikomedia levde en ung jungfru som hette Barbara. Den unga Barbara var så vacker och hade ett så skarpt förstånd att det ryktades om henne långt utanför landets gränser. Hon hade många friare, både rika och vackra, men hon avvisade alla för hon var inte intresserad av det liv de hade att erbjuda. Hon ville göra något viktigare i livet, hon ville betyda något. Allt oftare träffade hon en grupp kristna för att lära sig mer om den nya tron. Det här var runt år 300, i en tid då det var farligt, till och med förbjudet, att vara kristen. Hennes far Dioskuros tyckte inte om att hon umgicks med de fattiga kristna och hjälpte de sjuka, så för att skydda henne mot både friare och dålig kristen påverkan stängde han in henne i ett högt torn. Där satt Barbara i flera år. Hon fick mat och rena kläder i en korg som hissades upp med ett rep som hon släppte ut ur det ena fönstret. Där satt hon och tittade ut ur tornets två fönster och förundrades över allt som växte: träden, djuren och människorna. Hon förstod att det var en del av Guds mästerverk. En dag blev Barbara sjuk och hennes far skickade efter en helare. När han kom kände Barbara igen honom. Han var egentligen en kristen präst som hette Valentin. Valentin kom ofta på sjukbesök och döpte henne i all hemlighet medan hon bodde i tornet. De hade långa samtal om tro och lära, vilket gjorde henne ännu starkare i sin tro.

I 20

En gång då fadern var på resa fick Barbara murarna att göra ett tredje fönster i tornet. Det var en symbol för treenigheten. Hon målade också ett kors på golvet. När fadern såg detta blev han rasande och krävde att hon skulle avsäga sig den nya traditionen. Han slog henne, stängde henne inne och svalt henne, men hon vägrade att överge sin kristna tro. Fadern såg till slut ingen annan utväg än att ange sin egen dotter till prefekten Martianianus, en fanatisk förföljare av kristna.

Flickan arresterades och torterades på värsta vis för att hon skulle ge upp sin tro. Den första dagen piskades hon. Men på natten visade sig Jesus för henne, tröstade henne och helade hennes sår. Nästa dag piskades hon med blykulor, brändes med facklor och fick sina bröst avskurna. Till slut måste hon springa naken över torget. För att rädda henne från förnedringen kom en ängel som läkte hennes sår och lade en dimma över torget så ingen kunde se.

Då blev Martianianus så provocerad att han dömde henne till döden. Fadern måste själv hugga huvudet av henne. Fadern drog henne i det långa håret och släpade henne upp till ett berg där han lyfte svärdet och högg huvudet av sin vackra dotter. Med detsamma hördes en hög åskknall och folket i staden kunde se att blixten slog ned på toppen av berget. Blixten hade slagit ned rakt i Dioskuros, som dog på plats och förbrändes till aska. Barbara begravdes och vid graven kunde sjuka bli helbrägda och pilgrimer få tröst och stöd.

Magisk Jul SE 050918.indd 20

05.09.2018 15:11

21

Magisk Jul SE 050918.indd 21

05.09.2018 15:11

5 december

Jakten på julstämning et här med julstämning är så märkligt. Du väntar och väntar, förbereder dig för jul och plötsligt är den bara där. Det är magiskt. Det är, du vet, känslan av att komma hem.

Hem till jul! Antingen hemma hos mor och far, eller hemma i dig själv. Den varma, trygga känslan av mormors kök och nybakade pepparkakor. Känslan som väcker en saknad, men också fina minnen om det som varit och drömmen om det som ska komma. Det är faktiskt inte magi, det är något med lukten. Pyttesmå svävande molekyler som letar sig in i hjärnan. Vägen till gamla minnen. Det ringer i stora klockor som väcker minnen du trodde sov en evig sömn. Kanske skickar du en tanke till någon som varit eller en tid som flytt?

D 22

Det är varken åsynen av ett julpyntat hus eller ljudet av Jul, jul, strålande jul som försätter oss i rätt stämning. Det är lukten av granbarr, eld i spisen och julens många magiska kryddor som påverkar oss mest. Dofterna väcker minnen från tidigare jular och skickar in små molekyler till kontrollrummet i hjärnan där de trycker på små lyckoknappar. Då blir du lite gladare och orkar lite mer. Ja, du kan till och med känna dig lite förälskad. Flera av kryddorna vi använder vid jul har extra många sådana molekyler som hittar vägen till kontrollrummet. Vi har dem i kakorna, på julpyntet, i glöggen och i maten. Vikingarna hade dem till och med i ölen. I deras julmjöd var det inte bara alkoholen som sörjde för den rätta stämningen, de kryddade mjödet med bland annat humle, nejlika och ingefära. Nu ska vi titta närmare på de viktigaste julkryddorna.

Kanel

På italienska heter kanel canella, som betyder litet rör, och det är just ett litet rör det ser ut som. När du känner doften av kanel lockar det fram minnen som mormors kalvdans, mammas kanelbullar och risgrynsgröt. De flesta förknippar doften av kanel mest med jul.

De aktiva molekylerna i kanel heter kanelaldehyd. Om du får i dig mycket av det har det en lugnande effekt och om du får i dig lite verkar det stimulerande. Medlet liknar dopamin, en signalsubstans vi redan har i hjärnan och som ger oss ett lyckorus. Därför gör kanel dig glad och ger en magisk lyckokänsla. Vi har använt kanel som afrodisiakum i århundraden, en verkan som finns dokumenterad i senare forskning. Allra bäst är äkta ceylonkanel.

KANELMAG I FÖR KÖKSHÄXO R

Rökelse med kanel ska göra dig klarsynt och mer andlig .

Magisk Jul SE 050918.indd 22

05.09.2018 15:11

Kryddnejlika

Kryddnejlika, blomsterknopparna som ser ut som små spikar, är som ett helt medicinskåp. De små spikarna har använts som bakteriedödare och smärtstillande inom folkmedicinen i tusentals år, men det är inte därför vi använder nejlika under julen. Du känner säkert till julpyntet med en apelsin med rött band och kryddnejlikor? Det här är egentligen inte en svensk sed, utan en engelsk tradition som härstammar från Elisabet I:s tid. Redan på 1500-talet visste de att nejlika var nyttigt om man ville bli kvitt loppor och mal, dessutom gav det en god, ren doft i huset. Du kan till exempel ha några kryddnejlikor i dammsugarpåsen eller skurhinken, så slår du flera flugor i en smäll.

Nejlika innehåller en molekyl som heter eugenol, ett ämne som ser till att lyckomedlet dopamin varar lite längre i hjärnan. Därför blir du gladare, mer avslappnad och lugnare när du känner denna lukt som vi så starkt förknippar med jul.

Muskotnöt Muskotnöt är frökärnan i blommorna på muskotträdet, som kommer från Moluckerna, precis som nejlikan. Hildegard von Bingen, en av medeltidens första mystiker, skrev mycket om muskotens medicinska verkan. I en av sina medicinska böcker rekommenderar hon att man ska baka småkakor av muskot, kanel, nejlika, mjöl och vatten. Muskot ska enligt uppgift öppna upp hjärtat, ge bättre beslutsförmåga samt dämpa bitterhet och agg. Du har kanske också hört att det hjälper mot ischias? Du kan prova att tejpa fast en halv nöt där du har ont och gå med det i två dagar. Om du har problem med gikt ska du enligt tradition gnida onda muskler och leder med mald muskot två gånger om dagen. Och om du går med en muskotnöt i alla fickor blir du aldrig sjuk. Men var försiktig, för muskotnöten kan vara farlig. Den mest aktiva molekylen i muskotnötter är myristicin. Det ökar också dopaminnivån i hjärnan, men höga doser av myristicin är giftigt

23

och kan ge hallucinationer och ångestanfall.

AGI M T O MUSK SHÄXOR KÖK R Ö F ka vara

ller kär s å här: å h u d n e s För att d ogen ska du göra stora tr a dig evigt skotnöt i fyra lik ed i u n Dela en m ena ska du gräva n delar. De

Magisk Jul SE 050918.indd 23

ska du kasta jorden, den andra , den tredje rång utför ett klipputsp fjärde ska den ska du bränna och här vattnet Det du koka i vatten. biten ska du ska du dricka och m natten kan .O alltid bära med dig vudkudden hu du lägga den under r. mma för att få sanndrö

05.09.2018 15:11

Ingefärsmagi för kökshäxor

icin av ingefära: Så här gör du din egen med ingefärsrot ivor Skär upp 15–20 tunna sk Lägg det här n. och pressa saften ur en citro tten och låt va i en glasflaska med 1 liter tten. Dagen na flaskan stå i kylskåpet över färsdryck. ge efter kan du njuta av din in självtillit, sa av Snart kommer du att stud

energi och viljestyrka. Ingefärsdrickan är dessutom bra mot giktsmärtor, låg ämnesomsättning och andra autoimmuna sjukdomar, men då måste du dessutom riva i ett par teskedar färsk ingefära.

Ingefära Plantan med de mest hälsobringande rötterna vi känner till har dyrkats i flera tusen år och ingefära var en av de första exotiska kryddorna som tog sig till Europa. Här blev ingefäran känd under vikingatiden och vikingarna smaksatte sin mjöd med den. Kanske fick de först ingefära mot sjösjuka och upptäckte sedan att roten var både inflammationsdämpande och smärtstillande?

24

Vi vet att det finns över 200 ämnen som har medicinsk effekt i ingefära. Det här är små molekyler som hittar fram överallt i kroppen. De tar sig fram genom tarmarna och ut i blodcellerna, där de passar på att rena blodet. Andra hittar fram till nervcellerna och stoppar smärtimpulser som är på väg till hjärnan. Och som de andra magiska julkryddorna ger även ingefära ökad dopaminnivå i hjärnan.

Kardemumma Kardemummafröna är släkt med ingefära och nästan lika hälsobringande. I Indien har kardemumma använts som bantningsmedel i minst 3 000 år. Det var kanske Alexander den store som tog med sig kardemumman till Europa. De torkade gröna frökapslarna har små molekyler som letar sig fram till gallblåsan. Där hjälper de kroppen att producera mer galla och galla är vad som bryter ned fett i kroppen. På sina resor till Konstantinopel lärde vikingarna sig att kardemumma får fart på livsglädjen och viriliteten. Det var inte bara något de inbillade sig, för i kardemumma finns det andra verksamma molekyler som stimulerar dopaminnivån i hjärnan och ger ökad sexlust. Idag vet vi dessutom att kardemumma sänker kolesterolet och är vattendrivande, men det bästa av allt är det gamla käringrådet: om du behöver charma någon ska du tugga på ett par kardemummafrön, för då blir du helt oemotståndlig.

Visste du att?

Du får mycket mer kardemummas mak om du köper hela frökapslar och m al kardemummafröna själv i en mortel .

Magisk Jul SE 050918.indd 24

05.09.2018 15:12

25

Magisk Jul SE 050918.indd 25

05.09.2018 15:12

6 december

Nilsmässa örr kallades den 6 december för Nilsmässa. Det är den helige Nikolaus dag. Han var biskop från Myra i Mindre Asien. På många primstavar kan du därför se en biskopsstav på den här dagen. Den helige Nikolaus var ett av de första helgonen som inte dog som martyr, utan som kanoniserades för sina goda gärningar. Det finns många legender om biskopens gärningar. Han var mycket givmild och gav i all hemlighet pengar och gåvor till de fattiga i staden, som du kan läsa mer om på de följande sidorna. Nils är en försvenskning av Nikolaus och de som heter Nils kallas ibland Nisse, men förväxla inte den här Nikolaus med tomtenissarna.

F

Under medeltiden blev den helige Nikolaus ett populärt helgon och firandet den 6 december blev vanligt i delar av Västeuropa, särskilt i Nederländerna. Nederländarna var sjöfarare och det sades att inget skepp skulle lämna hamnen efter det här datumet. Till minne av den helige Nikolaus lade folk pengar i de fattiga barnens skor. Ingen glömde att sätta ut sina skor och stövlar på trappan natten mot den 6 december. Det fanns också andra sätt att ge gåvor till de fattiga på, men det var viktigt att ingen visste var de kom ifrån. En del av poängen var att man inte skulle veta vem som gav, för det var så den heliga Nikolaus gjort. Barnen trodde att gåvorna kom från självaste Nikolaus.

26

På 1600- och 1700-talet utvandrade många nederländare till Amerika och tog Nikolaustraditionerna med sig. Namnet ändrades gradvis från Sankt Nikolaus och Sinter Klas till Santa Claus, och gåvorna gavs till jul och inte den 6 december. Den helige Nikolaus bytte inte bara namn i Amerika, han bytte också utseende. Idag har han varken biskopsmössa eller biskopsstav, utan röd dräkt, tomteluva och långt, vitt skägg. Men de svenska gårdstomtarna med röd luva som bor i ladugården och tar hand om djuren, det är en helt annan historia.

På primstaven: en biskopsstav.

Förr var det tradition att laga skorna den här dagen, dessutom ska du passa dig extra mycket för otur, för nu är det bara en vecka kvar till Lusse långnatt – den längsta natten på året, då mörkrets makter flyger över himlen. Vill du vara säker? Följ de här skyddsföreskrifterna:

ag, för då åkallar Du får inte vissla id du djävulen. h möter en Om du ska på jakt oc vända om. Du du kvinna på vägen ska jaktlycka idag. n go kommer inte få nå längre resa bör du Om du ska ut på en mmer du bara ag ko vänta till imorgon. Id villa bort dig. dig ut idag, så Men om du måste ge in. Då hittar du och ta på dig mössan ut nog fram.

Magisk Jul SE 050918.indd 26

Ingen får lämna hamnen från och med idag och fram till dess att julen är över.

Om du möter en vacker kvinna ska du spotta tvärs över vägen och gå rakt fram utan att vända dig om. Om du vänder dig om efter henne kommer du se de underjordiska.

Idag ska du hålla dig hemma och göra så lite som möjligt, för använder du kniv kommer du att skära dig, använder du nål kommer du att sticka dig och använder du sax kommer du att klippa dig.

05.09.2018 15:12

Den jultomte som kommer med en säck klappar på julafton och frågar efter snälla barn skapades av Thomas Nast 1860. Han publicerade teckningen i Harper’s Weekly.

27

Magisk Jul SE 050918.indd 27

05.09.2018 15:12

Nikolaus av Myr a unt år 280 föddes ett speciellt barn i staden Patara i Lykien. På den tiden var det här en del av Grekland. Föräldrarna, Eufemus och Anna, var kristna och välsignade med mycket gods och guld, men några barn fick de inte. De hade väntat så länge att det var som ett under då Anna äntligen blev med barn. När barnet visade sig vara en pojke blev glädjen dubbel och de kallade honom Nikolaus efter Annas bror som var biskop i Myra. Barnet var så underligt fromt. När den nyfödde Nikolaus skulle få sitt första bad öppnade han ögonen mot himlen och de små händerna fann varandra som om han knäppte dem. Han ville bara bli ammad på kvällen varje onsdag och fredag, lika asketisk som en Guds tjänare. Ja, Nikolaus var det snällaste barn någon kunde önska sig.

R 28

Familjens lycka fick ett abrupt slut. Båda föräldrarna dog av pest när Nikolaus bara var en ung pojke. Han tog med sig hela förmögenheten och flyttade till sin morbror, biskopen i Myra, för att bli präst. Nikolaus var en givmild ung man och i all hemlighet brukade han ge gåvor till folk i staden. I nattens dunkla mörker gav han sig ut och lade gåvor på fattiga familjers trappa. Ingen visste vem gåvorna var ifrån. När morbrodern dog reste Nikolaus på pilgrimsresa till Egypten och det heliga landet. Efter en resa med heliga upplevelser valdes han till biskop av folket i Myra. Som biskop och ledare i staden ägnade han sig särskilt åt de fattiga och sjuka. Han fortsatte att ge gåvor till fattiga barn i hemlighet så länge han levde.

Mirakeloljan Den 6 december dog Nikolaus av Myra. Året 345 nämns i flera källor. Han begravdes i Konstantinopel, som var huvudstad i Romarriket på den här tiden. Här upptäckte prästerna att en vätska, en unik relik kallad ”manna", rann ut ur skrinet med Nikolaus lämningar. Vätskan var en slags parfymerad olja som sades ha helande krafter.

Helgonkult Redan på 400-talet byggdes det en basilika över Nikolaus grav i Myra. Då hade han dyrkats som helgon i många år. Det byggdes också ett kloster för att ge rum åt alla pilgrimer som kom för att be vid hans grav och säkra sig en flaska av mirakeloljan.

Kulten spred sig och mirakelhistorierna blev många. Med tiden blev Nikolaus det populäraste helgonet efter jungfru Maria.

Magisk Jul SE 050918.indd 28

05.09.2018 15:12

29

Sjöfolkets beskyddare

Det finns många historier som berättar om Nikolaus förhållande till sjömän. När han var en ung man sökte han efter heliga upplevelser och for på pilgrimsresa till det heliga landet. Han besökte de städer och platser där Jesus varit, och sökte djupare insikt och kontakt med Jesus. När han skulle hem igen tog han sjövägen. En natt höll skeppet på att förlisa under en mäktig storm, men Nikolaus satt helt lugnt och bad till Gud. De skräckslagna sjömännen förundrades då vinden och vågorna plötsligt blev lugna och alla räddades. Det här är en av historierna som gör Sankt Nikolaus till helgon och beskyddare för sjöfarare och andra resande.

Magisk Jul SE 050918.indd 29

05.09.2018 15:13

7 december

Julbord Att hålla julbord med sina bundsförvanter var en sed som uppstod på vikingatiden, om inte tidigare. Vikingarna kallade det jóleblot, och för dem var blotet en offerfest där gudarna Frej, Tor och Oden ärades med god mat och mycket dryck. Sådana fester kan ha rötter ända tillbaka till romartidens saturnaliefirande. Mot slutet av december hade romarna ett veckolångt solfirande med lössläppt festande, mycket alkohol och rejäla matorgier.

30

Vi dukar faktiskt bordet med detsamma idag som för tusen år sedan, med några viktiga undantag. Vikingarna ville samla så många som möjligt på sitt jóleblot och gästerna hade med sig kött, dricka och gärna något slaktdjur när de kom till festen.

Som idag åt de gröt, lutfisk och drack mörkt julöl, med det godaste av allt var grisen som slaktades till jul. Mitt på julbordet låg grisen med ett äpple i munnen. Blodmat var en delikatess på vikingatiden och de hade kar med färskt blod som de smorde på väggarna och skvätte på gästerna och sig själva. Hästar och andra husdjur offrades till fruktbarhetsguden Frej, och både i Danmark och i Sverige har man gjort fynd som visar att de också kan ha offrat människor.

När svenskarna senare blev kristna förändrade jóleblotet sig och det vilda festandet antog mildare former. Som en del av förberedelserna för högtiden blev det vanligt att fasta. När julen äntligen kom lät man sig gärna smaka av maten som stod framme, för om folk kom in i huset måste de få smaka på allt det goda. Det var särskilt viktigt att maten stod framme hela natten efter julafton, för då kom de levande döda på besök.

Det var ofta gamla släktingar och de skulle känna sig välkomna, få lite mat och en säng.

Efter första världskriget började hotell och restauranger servera julbord ett par söndagar före jul och folk började gå ut och äta. Det här är en av de få seder som har spridit sig från städerna till landsbygden. Traditionen med att ha julbord med jobbet är inte så gammal och blev vanlig först efter andra världskriget. Under efterkrigstiden var det nog all den goda julmaten som frestade mest.

Visste du att?

I Sverige dricker vi ungefär 60 miljoner liter julmust per år. Den står för nästan hälften av all läskförsäljning under december månad.

Magisk Jul SE 050918.indd 30

05.09.2018 15:13

31

Vikingarna och deras efterkommande behövde fet mat och trevlig samvaro i de kalla, mörka vinterkvällarna.

Grisen Gyllenborste var Frejs heliga galt och skinkstek har stått på bordet sedan tidig vikingatid.

Magisk Jul SE 050918.indd 31

05.09.2018 15:13

32

Historien bakom julmaten När kristendomen började prägla julfirandet blev det vanligt att fasta i december.

Man skulle leva sparsamt för att förbereda sig andligen inför firandet. Då skulle man glädja sig mer över julen. Även efter att Sverige blev protestantiskt och fastande blev mindre vanligt fortsatte människor att äta mindre i december.

Man åt inte kött i fastan, som varade ända från luciadagen till juldagen, och därför blev det vanligt att äta fisk på julafton. Några fastade faktiskt hela december. Färsk fisk var svår att få tag på och saltet var dyrt, så därmed blev lutfisk julaftonens middag. Lutfisk är den enda rätt som varit festmat i Sverige i över 500 år.

Magisk Jul SE 050918.indd 32

05.09.2018 15:13

33

Vikingarna åt bara saltad mat under hösten, så att äta färskt griskött till jul var en viktig del i firandet. Det tog ändå flera hundra år innan julskinkan kom på julbordet. Man tror att traditionen med julskinka härstammar från 1600-talet, men köttbullarna och prinskorven hamnade inte på svenska julbord förrän under andra hälften av 1900-talet.

Dopp i grytan är något av det mest traditionsrika vi har. När vi räknar ned till julafton säger vi dan före dan före dopparedan. Att doppa brödet, som var mycket hårdare förr i tiden, i köttspadet från förberedelserna inför julafton, var ett sätt att smyga till sig lite köttsmak under fastan. Idag är det många som har vörtbröd, knäckebröd eller jullimpa till.

Magisk Jul SE 050918.indd 33

05.09.2018 15:13

den första

lutfisken et finns många historier om hur den första lutfisken kom till, men det som är säkert är att det var i norra Norge det hände.

En historia går så här: I en liten fjord precis vid Lofoten fanns det en familj som hade levt på fiske och jordbruk ända sedan isen drog sig tillbaka. Det var ett hårt liv, men torsken bet trofast hela vintern och när frosten släppt sitt grepp om våren plöjde de mark och sådde korn. Fisken hängdes för att torka och kalla, klara vinternätter gav de bästa torkförhållandena i landet. När nätterna blev långa och ljusa var fisken torr och de tog in den i huset. Fisken fick ligga i båthuset fram till hösten. Visthuskällaren reste sig stolt på de släta, snötäckta hällarna. Den var familjens skattkammare, för de behövde inte pengar i skrinet när de hade sin torkade fisk att betala med.

D 34

Så kom en höst då det förfärliga hände. Det hade varit många vidunderliga sommardagar med lite regn, så åkern gav inte mycket. Men som tur var hade familjen sin torkade fisk, som livnärde dem genom den mörka årstiden som så många tidigare år. En dag kom ett hotfullt höstväder drivande in mot land och varslade om storm, blixt och åska. Mitt i natten slog blixten ned i båthuset och på några sekunder lyste det upp som en majbrasa i havet. Det tog inte lång tid innan båthuset var helt nedbränt och fisken låg begravd i aska.

Då kom regnet.

Stormen rasade i flera dagar och de kunde bara sitta inne och vänta. Det tog tre dagar och tre nätter innan de kunde se hur mycket värdefull fisk de hade förlorat. Askan och vattnet hade förvandlats till lut, men de försökte att tvätta fisken så att de kunde äta den själva, för då skulle de i alla fall slippa svälta.

Fisken lades i stora kar med vatten och när de kontrollerade om den gick att äta fick alla sig en stor överraskning. Den var både bättre och större än någonsin tidigare.

Från den här dagen lade de en del av fisken i lut varje höst, och så kom det sig att lutfisken fick hedersplatsen på julbordet i stora delar av vår fjällhöga nord.

Magisk Jul SE 050918.indd 34

05.09.2018 15:13

35

Idag använder vi kristallsoda och kalk för att luta fisken, men förr i tiden använde man kokvattnet med aska från björk.

Magisk Jul SE 050918.indd 35

05.09.2018 15:13

Håkon den gode på

Jóleblot N

är Håkon Adalsteinsfostre kom tillbaka till Norge efter några år i lära hos kung Adalstein i England pågick många strider i landet. Håkon for till Sigurd jarl i Trondheim, för Sigurd var känd som den klokaste mannen i riket. Det var som att se hans far, Harald Hårfagre, när Håkon talade vid tinget, så lika var de. Håkon var bara 15 år, men talade så väl, så klokt och så rättfärdigt att han fick som han ville, och bönderna över hela riket ville se honom som kung.

Håkons halvbror, Erik Blodyxa, var kung i Norge på den tiden, men inga bönder ville följa honom.

Sedan Håkon blivit kristen ville han göra Norge till ett kristet land, men han följde rådet att föra in kristendomen försiktigt i landet. Ändå höll han söndagen helig och fastade på fredagar. Landet var hedniskt, och det förekom många blot, men hos kung Adalstein hade Håkon lärt sig statsledning och diplomati, så bönderna fick friheten att tro som de ville. För att blidka hövdingarna i Tröndelag tackade han ja till att följa med på ett jóleblot på Märe. Det gjorde han förmodligen klokt i, för i Sverige avsattes kung Inge den äldre cirka år 1084 för att han vägrat blota. Det ska vi återkomma till längre fram i december.

36

I Norge hade hövdingarna en plan. De skulle pressa kungen till att blota till Tor och Oden. Kung Håkon försökte att vara måttfull, men vikingarna pressade honom att delta i blotet. Snorre berättar i Håkon den godes saga att ”kungen åt några bitar hästlever och drack alla de skålar bönderna skänkte honom”. Han kunde inte ens göra korstecknet och be för mat och dryck. När blotet var över for kung Håkon tillsammans med Sigurd jarl till Lade. Här lyckades jarlen lugna kungen och övertalade honom att inte starta krig som hämnd mot trönder­hövdingarna. Kungen förstod att han inte kunde avskaffa vikingarnas jóleblot, men krävde att det skulle flyttas från januari till den 25 december. Ritualerna med att smörja in sig själv och väggarna med blod måste också upphöra, men annars fick de äta och dricka så mycket de ville.

Håkon den gode på julblot på Märe. Målad av Peter Nicolai Arbo (1860).

Magisk Jul SE 050918.indd 36

05.09.2018 15:13

37

Magisk Jul SE 050918.indd 37

05.09.2018 15:13

8 december

Maria väntedag Den 8 december är det precis nio månader innan jungfru Maria föddes och samtidigt den dag Maria trodde hon skulle föda sitt första barn. Dagen kallades Maria väntedag. Väntedagarna är den tid den gravida väntar från dagen de tror de ska föda, det som idag är att gå över tiden. Det sägs att Maria måste ha tagit fel på vilken dag det var, annars skulle hon ha begett sig mot Betlehem, och hon fick en lång väntan, hela 16 dagar. Idag kan du som är gravid be Maria om ett tecken på vilken dag du kommer att föda. På primstaven kan du se ett huvud med krona som symbol för Maria, eller en öltunna, för det är idag du ska börja brygga öl till jul.

Vi bakar julkakor

38

Även om inte julen varar ända till påska, så gör ofta julkakorna det. De kakor som bakas i järn, som munkar, rullrån, gorån och tunnbröd, är de äldsta julkakor vi har. De är över 1 000 år gamla. Men seden att baka sju sorter är nyare.

Det du förknippar med julkakor är ofta småkakor bakade på smör, socker, ägg och mjöl. Sådana småkakor kom till Sverige på 1800-talet och var bara för rika, fina fruar i städerna. Socker och vitt mjöl stod sällan i skafferiet hos vanligt folk och dessutom måste man ha en bakugn för att baka sådana kakor. Det fanns bara på stora gårdar och i bagerier. Småkakor bakades inte bara till jul utan till alla fester. Den verkliga julkakan är vörtkaka, som man bakade på landet till jul. Ingredienserna fick man efter ölbryggningen, och så lade man till rågmjöl och sirap.

På 1800-talet blev det äntligen bakugn i var mans hus och nu kunde alla baka småkakor som pepparkakor, sirapssnittar och sandkakor.

Magisk Jul SE 050918.indd 38

05.09.2018 15:14

Varför

bakar vi sju sorter?

nligt traditionen ska du baka sju sorters kakor till kafferep och jul för sju är ett magiskt tal, men det finns inget facit för vilka sju sorters kakor man ska baka.

Talet sju hittar du i både ordstäv och i sagorna. Du kan få sju års olycka, det finns sju underverk och det är sju dagar i veckan. Vi har också sju dödssynder (högmod, girighet, lust, avund, frosseri, vrede och lättja) och sju dygder (kyskhet, måttfullhet, medmänsklighet, flit, tålamod, generositet och ödmjukhet). Vi har (trodde vi förr) sju planeter och världen skapades på sju dagar. Och om vi ska tillbaka till den gamla asatron, så har Asgård sju salar och kunskapens träd sju rötter.

E

n: K u n g H a n s

av N

org

e, S

39 v

er i

P

epp

ark

edici m s k a

ge och

Danm

ela sinn

get.

arks sigill i slutet av 1 40

n tu

Ha

ga

0t a let .

nf

öre

vs pe skre

p p ar k a k or f ö r a t t l ä

t

ta p å

det Magisk Jul SE 050918.indd 39

Visste du att? fulla, I dag är kvinnor extra kärleks . så det är en bra dag att fria på

05.09.2018 15:14

Om du är stressad, orolig eller nedstämd ska du äta:

Hildegard Von bingens

magiska nervkakor 40

Hildegard von Bingen var nunna och är en av medeltidens stora mystiker. Hon levde i Tyskland från 1098 till 1179. Förutom nervkakor har Hildegard tagit fram mixturer som ökar potensen, medel mot sömnbesvär och kvinnovin mot menstruationssmärtor.

Magisk Jul SE 050918.indd 40

05.09.2018 15:14

Ingredienser 1 tsk hela kryddnejlikor 2 tsk mald kanel 2 tsk muskotnöt (nästan en hel nöt) 150 g honung 150 g brunt socker 2 hela ägg 2 äggulor 200 g smör 1 kopp mandlar (malda eller grovhackade) 1/2 tsk salt 4 tsk bakpulver 600 g dinkelmjöl Hildegard von Bingen var också kompositör. Sätt på hennes musik för att komma i rätt magisk stämning när du bakar!

41

Rör ihop mjukt smör och socker. Mal krydd­ nejlikorna i en mortel och riv muskotnöten på ett rivjärn. Blanda med de andra kryddorna, Tillsätt honung och ägg.

Blanda in alla torra produkter och knåda tills degen är smidig och blank som en pepparkaks­ deg. Låt den vila i kylskåpet i en timme innan utbakning. Rulla degen till en tjock korv och skär den i tunna skivor. Grädda kakorna på en bakplåt i 10–12 minuter i 180 grader.

Magisk Jul SE 050918.indd 41

05.09.2018 15:14

9 december

Annadagen Annadagen är minnesdagen över jungfru Marias mor. Anna var född i Bethlehem och bad i 20 år innan hon blev gravid med Maria. Det är den här dagen man ska tvätta kläderna så att de blir vita till jul. På primstaven kan du den här dagen se ett kors eller ett halvkors, en gren, en kanna eller ett kvinnohuvud.

Det kommer ofta några dagar med blött och milt väder de här dagarna. Förr trodde man att det här blidvädret kom sig av all eld, eftersom alla bakade kakor. Det stämmer, Annadagen är den stora kakbakardagen. Men det finns mer att göra, både i köket och ute i skogen den här dagen. Idag ska du brygga öl och lägga den torkade fisken i blöt, om den ska vara klar som lutfisk till jul. Och om det inte vore nog så måste du ta dig ut i skogen, för från idag och fram till den 21 december ska du hugga timmer till jul. De här dagarna kallas timmerbytet, för det timmer du hugger nu blir extra bra ved.

42

Vi brygger julöl

Vikingarna måste enligt lag brygga öl varje gång ”solen vände” som de sade. Då menade de vintersolståndet, sommarsolståndet, höstdagjämningen och vårdagjämningen. Gulatingslagen fanns redan innan år 1000, och i den står att man inte bara måste brygga öl till gudarna, man kunde få böter om man inte möttes till dryckeslag för att hedra gudarna. Du kunde mista allt du ägde om du inte bryggde öl på tre år i rad. Men om du tror att medeltidens svenskar bara slängde ihop malt och humle i ett kokkärl och lät bryggningen ha sin gång får du tänka om.

Det här var ett viktigt, magiskt arbete.

Från 1400-talet och framåt fanns det en lagstadgad plikt för både självägande och arrendebönder att odla humle. I Kristofer av Bayerns landslag står: Huilken bonde eller landbo [som] ey hauir humbla gaardh meth XL [40] humbla stangom som humble wæxer widher, böter III öra swensca hwart aar …

(Schlyter 1869).

Böterna skulle betalas i humle. En liknande bestämmelse var införd i den så kallade Växjö stadga. I Kalmar recess (fördrag) 1483 höjdes kravet till 200 stänger per bonde.

Magisk Jul SE 050918.indd 42

05.09.2018 15:14

43

Pepparkakor Pepparkakorna har hört julen till i flera hundra år och den 9 december kallas peppar­ kakans dag i Sverige. Det var många nunnor som bakade pepparkakor och sålde dem som medicin mot bland annat dåligt humör. För att du blir glad och lycklig av att äta pepparkakor, det har vi alltid vetat.

De äldsta källorna vi känner till visar att det bakades pepparkakor på Bohus fästning 1335. Då bakades det pepparkakor till bröllopet mellan drottning Blanka av Namur och kung Magnus VII. Den gången innehöll pepparkakorna både peppar och typiska julkryddor som ingefära, nejlika och kanel.

Magisk Jul SE 050918.indd 43

05.09.2018 15:14

Magiska råd vid ölbryggning

I alla tider har folk förklarat vad de inte riktigt förstår med att det är något magiskt. De menade att det var gudar eller andra goda makter som hjälpte till när det gick bra. Att ölet blev starkt var sådan magi. Från före vikingatiden till ända långt inpå 1800-talet var mycket övertro och magiska ritualer knutna till ölbryggningen. Folk var omgivna av mörkare makter som kunde skada ölet och dem måste man passa sig för. Om man respekterade och offrade till de mystiska makterna fick man hjälp av dem, och ölet blev starkt och gott. De såg det som god lycka och inte personlig skicklighet i ölbryggning.

Att brygga öl är något av de viktigaste du gör till jul och ska bryggningen gå bra måste det göras i rätt tid, alltså idag på Annadagen. Det viktigaste är att man inte brygger ölet på själva solståndsdagen, för då blir ölet surt. Ölet ska bryggas vid tilltagande måne för då får du mer öl, men är det nordanvind måste du vänta tills den mojnar. För att få ett friskare och starkare öl ska du ropa ett högt hurra när du sätter igång!

Passa elden noga

44

Elden och smedjan ska du ha respekt för. Elden är en hetsig typ som kan ta hämnd om du förnärmar honom. Hör du inte hur han fräser och gnistrar? Han är alltid så arg.

Elden tycker inte om att bli släckt med smutsigt vatten, och avskyr spott och spe. Se till att vedträna får ligga i fred när de brinner och stick inte elden med kniv eller andra skarpa föremål.

Om du kokar öl vid härden när elden är arg går ilskan över i ölet och folk som dricker ditt öl blir hetsiga. Då blir det slagsmål i gillet.

Låna jäst När du tar saker från andra kan du skaffa dig deras tur. Därför måste du lura till dig det du behöver utan att de vet om det. Du kan klippa lite ull från ett av grannens får, för att få hans tur med får, du kan ta lite hö från grannens lada, så får du hans tur med fodret och du kan ta en stickling från svärmors plantor så blir du välsignad med lika gröna fingrar.

Om du önskar dig grannens lycka med ölet ska du använda hans jäst, men det är inte lika lätt att lura till sig det utan att han märker det. Då ska du be att få låna lite jäst, men kom ihåg att du inte får tacka för lånet. Att inte tacka för något är ungefär detsamma som att stjäla. Se till att gå raka vägen hem utan att stanna, inte ens för att gå på toa. Annars kommer inte ölet jäsa.

Magisk Jul SE 050918.indd 44

05.09.2018 15:14

Djur och vättar måste få sitt Om du vill säkra växt och framgång under året som kommer är det viktigt att djuren får sin del av julölet. Runt om i Sveriges land har korna alltid fått malt på julafton eller juldagen. Det hjälper mot all motgång om du blandar salt och malt och ger till djuren. När korna fick malt eller öl innan de släpptes ut på bete skyddade det dem mot huldran, för växtkraften i malten är magiskt.

Du måste också komma ihåg att vattna de goda vättarna, för med sådan magi kan du skapa ett fruktbart år. Då ska du slå ölet under bordet, i hörn eller i ladugården, för det är på sådana platser de gömmer sig. Några slår till och med i brännvin i halmen de sover i på julafton.

Beskydda öltunnan med stål och kors För att vättarna och julbocken ska hålla sig borta från öltunnan måste du rita ett kors på den med tjära eller krita.

Du skyddar den också om du hänger något vasst ovanför dörren, till exempel en kniv eller en yxa. Det är i karen själva förvandlingen till öl sker och det är det som är magiskt. Därför måste det alltid finnas folk i köket eller i brygghuset under bryggningen.

Du är extra trygg om du hänger lien över dörrkarmen till brygghuset medan du brygger, i annat fall kommer trolldomsmakter och stannar upp hela processen.

Magisk Jul SE 050918.indd 45

45

05.09.2018 15:14

Hej, tomtegubbar, slå i glasen och låt oss lustiga vara!

Hej, tomtegubbar, slå i glasen och låt oss lustiga vara!

46

När vikingarna bytte tro och svenskarna blev kristna följde tomten med i flyttlasset. Även om det ett tag var förbjudet att ge tomten gröt fortsatte vi att göra det, för tomten har krav på både öl och gröt under julen.

Magisk Jul SE 050918.indd 46

05.09.2018 15:15

10 december

Tomtegubben lla gårdar har en beskyddare, en slags skyddsängel.

Det är en kortvuxen liten karl med skägg, gråbruna kläder och röd luva. Kanske kallar du honom för tomten? Förr i tiden hade han många namn. Han kallades tomtegubben, gårdstomten eller tomtrået, och han ser efter gården.

A

Den gamle tomtegubben är släkt med de underjordiska och har varit på gården sedan den röjdes upp för första gången för hundratals år sedan. Han har god kontakt med djuren på gården och tycker kanske särskilt mycket om hästen.

47

Tomtegubben älskar gröt och öl, och det måste han få varje torsdag hela året, annars blir det ett himla liv. Då kan han vända upp och ned på ladugård och uthus, ja, till och med skada djuren.

Idag har ordet tomte tagit över de gamla namnen. Tomten kan vara ilsken och du måste se upp, för han kan hämnas på många sätt om du inte visar respekt för honom.

Vanligtvis är han osynlig, men du kan märka att han finns här och om du tittar efter lite extra noga kan det hända att du får syn på hans luva.

Magisk Jul SE 050918.indd 47

05.09.2018 15:15

Gårdstomten

F

i Arvika

örr i tiden visste alla att större gårdar har sin egen gårdstomte. Så var det också på en stor gård i Arvika. Ingen fick äran att se honom, men ändå visste alla att han fanns där. Det var han som hade sörjt för välstånd och trivsel på gården, och det var han som skyddade dem mot olycka och dyrtider. Därför måste också gårdstomten få ha det bra.

På loftet stod det alltid en fint iordninggjord säng åt honom och den skulle inga andra ligga i om natten. Om någon vågade sig på det kom de aldrig därifrån utan att drabbas av vanära och skam. Varje torsdag höll manfolket sig borta från allt arbete, för då skulle det vara lugn och högtid – annars fanns det risk för att gårdstomten rymde och det skulle vara en stor förlust för hela hushållet.

48

På den tiden då gårdstomten höll till på gården fick de en gång besök av en gammal bekant som inte trodde på att gårdstomten fanns. Han hade aldrig trott på sådana dumheter. Mannen kom för att övernatta på gården. När kvällen kom visade en flicka honom till loftet där han skulle ligga om natten. Det fanns flera sängar där och hon berättade för honom vilken som var gårdstomtens. Hon sade till honom att förutom den sängen kunde han lägga sig var han ville. Men mannen var inte alls rädd för att lägga sig i gårdstomtens säng, för han fanns bara i huvudet på dumma människor.

Mannen skulle nog visa alla och envar att han sov precis lika gott i den som i någon annan säng. Det klargjorde han för flickan innan han skickade iväg henne och lade sig i den säng som sedan urminnes tider stått bäddad för gårdstomten.

"Mannen hade knappt hunnit somna förrän sängens rättmätige ägare stod där."

Mannen hade knappt hunnit somna förrän sängens rättmätige ägare stod där.

Försiktigt, så som en mor lyfter sitt sovande barn och lägger det i vaggan, lyfte gårdstomten mannen ur sängen och lade honom på en bänk. Mannen som inte var särskilt lättskrämd lade sig i sängen igen, men han hade inte legat länge förrän han bars tillbaka till samma plats, nu på ett lite mer hårdhänt sätt. Ännu en gång vågade han sig upp ur sängen, men med detsamma tog gårdstomten tag i honom och slängde bort honom på bänken med en sådan kraft och styrka att mannen prisade sig lycklig för att han över huvud taget lyckades släpa sig bort till en annan säng. Där fick han sedan sova ifred.

Magisk Jul SE 050918.indd 48

05.09.2018 15:15

Efter den här händelsen förnekade inte gästen att gårdstomten fanns längre. Men nu har gårdstomten dessvärre lämnat Arvika för länge sedan, precis som så många andra platser. Det sägs att det var en skomakare som såg till att han rymde därifrån. Den här mannen var också en som inte trodde på gårdstomten eller något annat övernaturligt.

Då torsdagskvällen kom lade de andra männen ifrån sig arbetet, men skomakaren fortsatte jobba trots att han blev ombedd att sluta. Han påmindes också om vad som kunde ske om han inte vilade på torsdagskvällen.

Det dröjde inte länge innan det hördes en lätt bankning på väggen utanför, men den självsäkre skomakaren trodde att det bara var någon som ville skrämma honom och fortsatte jobba. Så hörde han en lite hårdare bankning mot väggen, men skomakaren trodde fortfarande att det var folk som väsnades. Han tog sin hammare och slog i stugväggen så det ekade. ”Hör på”, ropade han, ”mig skrämmer ni inte så lätt.” Men då kan du tro att det lät utanför. Väggar och tak skalv, och det var nära att huset föll ihop. Ändå fortsatte skomakaren att jobba, men nu fick han arbeta ifred.

49

Bilden "En mogen ålder" visar typiska mansdräkter i Skandinavien på 1800-talet. Sådana här mössor var ett vanligt huvudplagg på landet och det behöll sin popularitet även då män på andra platser i Europa började använda hatt och keps.

Magisk Jul SE 050918.indd 49

05.09.2018 15:15

11 december Vi gör tusen juleljus ikingarna lärde sig mycket spännande på sina långa resor och från länderna runt Medelhavet lärde de sig att göra talgljus. När de hade slaktat djuren smälte de djurtalgen. De gjorde vekar genom att tvinna lin eller hampa som de doppade i talgen. Sådana tvinnade vekar brann lite ojämnt och delade sig, så man måste klippa till dem med en ljussax. Om du höll ljusen tätt intill näsan kunde du känna den svaga doften av kokt kött.

V

Så gjorde man ljus ända fram till slutet av 1700-talet, då ljusstöpningen uppfanns. På 1800-talet började man göra stearinljus. De gav lite mer ljus än tändved och talgljus.

50

Innan elektricitet var en självklarhet var man inte bortskämd med mycket ljus i stugan, i alla fall inte under den mörka årstiden. Att tända stearinljus var förbehållet rikt folk och den enda kvällen du kunde se mycket ljus i en fattigstuga var på julafton. Då skulle ljuset i gengäld brinna hela natten igenom. Den gången tände man inte ljus för att det var mysigt, utan för att det var farligt att låta bli. Om inte kunde julens onda makter komma och du såg att de lurade i skuggorna, men i ljuset kunde de inte komma fram.

Som så mycket annat under julen finns det mycket övertro knuten till ljustillverkningen.

Du får inte vara varken hungrig eller mätt under ljusstöpningen. Dessutom får du inte ha luft i magen för då kommer talgljusen att spraka. De första ljusen man gjorde sparades till julafton, för det var de finaste och de hade magiska egenskaper. Du kan se fram emot julafton för då får du veta vilka.

LJUSENS MAGI Levande ljus skyddar mot mörkrets makter och har använts i religiösa ritualer i alla tider och i alla kulturer.

Det är en symbolisk markering av de krafter som är större än oss själva. Vi tänder ljus när vi minns våra döda, när vi ber och i adventstid. Levande ljus är en symbol för de goda krafterna som kämpar mot ondskan. Du har säkert använt en form av ljusmagi själv, till exempel när du blåser ut ljusen på en födelsedagstårta. Då använder du tre magiska principer: koncentration, viljestyrka och visualisering. Du koncentrerar dig på ljusen på tårtan, sluter ögonen, visualiserar något du önskar dig och blåser ut alla ljus. Sedan hoppas du att du får din önskan uppfylld och visar viljestyrka genom att inte berätta om din önskning för någon.

Magisk Jul SE 050918.indd 50

05.09.2018 15:15

51

Önskeritual för kökshäxor

Magisk Jul SE 050918.indd 51

Tänk på något du önskar dig eller något du vi ll ska hända.

Skriv ned din ön skan på en bit papper och före ställ dig att det inträffar medan du sakta viker ihop pappersbit en. Håll den ena änden av papper sbiten vid ljuset och bränn papp ret. Sedan ska du låta ljuset br inna ned helt.

Vi gör det mysigt med levande ljus. En stämningsfull aktivitet innan jul kan vara att göra talgljus eller stearinljus medan snön yr utanför fönstren. Gör det till en tradition att bjuda in vänner och familj för att stöpa ljus.

Be dem ta med ljusstumpar och mycket tålamod. Det blir som en liten meditationsstund där du kan öva på att finna ro.

05.09.2018 15:16

Talgljuset et kokade och sjöd medan elden flammade under grytan, som var talgljusets vagga. Ur den här trygga vaggan gled ljuset, formfulländat, helstöpt, skinande vitt och smalt. Sättet det var skapat på gav löfte om en ljus och strålande framtid, det kunde alla se. Och löftena som alla såg, det ville talgljuset uppfylla.

D

Lammet, ett ljuvligt litet lamm, var ljusets mor och den svarta smältgrytan var dess far. Från sin mor hade ljuset ärvt en bländande vit kropp och en aning om vad livet kunde vara. Från sin far hade det fått sin förkärlek för den flammande elden, en förkärlek som senare skulle gå genom dess märg och ben och ”lysa” för det i livet.

52

"Varför skulle det leva på jorden när det bara förstörde för sig själv och andra?"

Ja, så var talgljuset skapat och utvecklat, och med de bästa, ljusaste förhoppningarna kastade det sig ut i livets dans. Talgljuset träffade så många underliga skapelser som möjligt, för det ville lära känna livet. På så sätt kunde det kanske finna sin rätta plats i livet? Men talgljuset trodde världen om alltför mycket gott, medan världen bara tänkte på sig själv. Nej, ingen i världen kunde förstå vilken nytta talgljuset hade och därför försökte alla att använda ljuset till fördel för sig själva. De höll det så att svarta fingrar gjorde större och större fläckar på det rena, vita ljuset. Oskuldsfärgen försvann, täckt av smuts och orenhet från en värld som tagit för mycket på det. Mycket mer än ljuset tyckte om, för det hade inte sett skillnad på rent och orent, men ändå var ljuset fortfarande oskyldigt och ofördärvat i sitt innersta.

Då de falska vännerna förstod att de inte kunde nå ljusets inre blev de arga och kastade bort det som ett onyttigt ting. Men ett sådant yttre håller också de goda borta. De var rädda för att bli smittade av den svarta färgen, rädda för att få fläckar på sig och höll sig därför långt borta.

Så stod det stackars talgljuset där, så ensamt och övergivet, det visste varken ut eller in. Det kände sig bortvalt av de goda och upptäckte först nu att det bara hade varit ett redskap för att främja det onda. Då blev talgljuset så oändligt

Magisk Jul SE 050918.indd 52

05.09.2018 15:16

53

"Så stod det stackars talgljuset där, så ensamt och övergivet, det visste varken ut eller in." olyckligt, för det hade levt sitt liv till ingen nytta. Ja, det kan hända att det till och med hade svärtat ned det goda i sin omgivning och talgljuset kunde inte förstå varför eller hur det egentligen var skapt. Varför skulle det leva här på jorden när det bara förstörde för sig själv och andra?

Mer och mer, djupare och djupare, grubblade ljuset men ju mer det tänkte, desto större blev missmodet. För ljuset kunde inte finna något gott, något verkligt innehåll för sitt eget liv. Det kunde varken se mål eller mening med det liv det hade fått då det föddes. Det var som om ljusets svarta yttre också hade fördunklat dess sinne och ögon.

Magisk Jul SE 050918.indd 53

05.09.2018 15:16

Omgiven av sådana svarta tankar träffade talgljuset en liten flamma. Det var ett elddon som kände ljuset bättre än det kände sig själv. Elddonet såg förstås rakt igenom talgljusets yttre skal och där, innanför allt det svarta, kunde elddonet se att det hade så mycket gott i sig. Därför närmade sig elddonet och ljusa förhoppningar väcktes i talgljuset. Det tändes och hjärtat smälte.

Lågan strålade som kärlekens glädjefackla. Allt blev ljust och klart runt det, och det lyste upp vägen för sin omgivning och för sina sanna vänner. Med lite tur sökte också de sanningen under ljusets skugga.

Men även kroppen var kraftig nog för att nära och bära den flammande elden. Droppe efter droppe, som små spiror till nytt liv, trillade runda och trinda droppar ned längs stammen och täckte över den tidigare smutsen och orenheten. De var inte bara kärlekens kropp, utan också dess andliga motsvarighet. Och talgljuset hade funnit sin rätta plats i livet och visste att det var ett äkta ljus som strålade länge till glädje för sig själv och sina medskapelser.

Fritt efter H.C. Andersen

54

Magisk Jul SE 050918.indd 54

05.09.2018 15:16

"Men talgljuset trodde världen om alltför mycket gott, medan världen bara tänkte på sig själv."

55

Magisk Jul SE 050918.indd 55

05.09.2018 15:16

12 december

Lusse långnatt Den 12 december är den farligaste natten på året – och den längsta. Då vi följde den julianska kalendern från 1200-talet inföll vintersolståndet den 13 december, och så var det ända tills vi gick över till den gregorianska kalendern år 1753. Den här natten är så lång att djuren måste bita tre gånger i bandet, heter det i folkmun.

Den här ohyggliga natten är full av övertro. Bakverken måste vara klara, huset städat och garnet färdigkardat och spunnet. Om man slarvar med sådant kommer den kvinnliga vätten Lussi körande eller ridande och straffar dem som inte respekterar mörkrets krafter. Ingen vågar brygga öl eller baka den här natten.

56

Folk på gårdarna fruktar Lussi som om hon vore en ond demon, och skrämmer ungarna med att Lussi kommer och tar dem om de inte är snälla. Hon är sträng och ser till att folk följer hennes regler. Men om Lussi tycker det är rent i huset vankas det godsaker i sockan som finns upphängd vid spisen.

Lusse långnatt markerar en ny tid. Mörkertiden. Från den här natten är allt trollpack och andra fredlösa skumraskfigurer ute i mörkret. Det kan vara folk som har dött för tidigt eller för hastigt. Folk som är för onda för att komma till himlen men för goda för att hamna i helvetet. Det här lusseföljet kallar folk ofta "den vilda jakten", och många trodde det var Jolnar som red först i följet. Jolnar är Odens julnamn.

Oavsett är det farligt att vara ute under natten, för allt slags trolltyg kan ta dig, och om du vill att Lussi ska låta din häst vara i fred bör du sätta grepen eller en sopkvast framför stalldörren, så att hon kan rida på den.

"Den längsta Natten, då den kalla och olustiga Wintern tar sin början" Almanacka från 1702

Magisk Jul SE 050918.indd 56

05.09.2018 15:16

57

För att skydda sig mot dödingar och andra skumma typer målade folk tjärkors på dörrarna till hus, stal l och ladugård – om inte kunde folk i huset mista själen och dras med i lusseföljets vilda färd.

Magisk Jul SE 050918.indd 57

05.09.2018 15:16

Odens jakt

på Klockaregården

Odens jakt kan fara över himlen både dag och natt, men oftast om kvällen och allra helst i juletid. Det är ett stort följe av män och kvinnor, fyllbultar, svikare och bedragare. Folk som aldrig får vila, för de är inte tillräckligt goda för att komma till himlen och inte tillräckligt onda för att komma till helvetet. De rider på stora hästar med skramlande betsel och tunga rustningar över land och hav, ja, till och med i luften. Du hör dem på långt håll, långt innan du möter dem. När du ser dem framifrån är de stora och starka, men bakifrån är de ihåliga som ett tråg eller ett ihåligt aspträd.

58

"I mörkertiden får du aldrig låta saker och ting ligga och drälla på gården, annars vet du inte var du hittar dem nästa gång."

Allra först rider Jolnar på sin åttafotade häst Sleipner. Han jagar skogsrået som ett villebråd. Hon är skogens härskarinna och styr över de vilda djuren.

De svarta hästarnas ögon lyser i mörkret och när de kommer farande måste du kasta dig ned och forma kroppen till ett kors, om inte tar de dig med sig till dödsriket. När de äntligen har farit förbi måste du spotta efter dem.

Dessutom måste du sätta kors på alla hus och över alla dörrar. I mörkertiden får du aldrig låta saker och ting ligga och drälla på gården, annars vet du inte var du hittar dem nästa gång. Om du nu lyssnar ska jag berätta en gammal historia om hur Odens jakt kan ta med sig folk som står i vägen för dem.

På Klockaregården i Småland bodde en rik, gammal man som hade två söner och båda skulle de ärva honom. Men en kväll togs den yngste av Odens jakt. Han var och förblev borta, och ingen såg eller hörde något av varken honom eller det vilda följet förrän det gått åtta dagar. Då kom Odens jakt tillbaka och for över tunet och längst bak i följet såg de klockarpojken rida på en brun häst. Han lyckades få ut sin häst lite vid sidan av följet så han kunde tala med sin bror som stod på dörrhällen och såg på spektaklet. Klockarpojken fick sagt att de skulle komma tre torsdagskvällar i rad, nu och fram till jul, och att brodern måste passa på när de kom nästa gång. Storebrodern skulle kasta stål över honom och

Magisk Jul SE 050918.indd 58

05.09.2018 15:17

hästen när han red förbi, då skulle pojken räddas. Klockarepojken hann precis prata färdigt innan han drogs iväg igen i en flygande fläng.

Torsdagen kom och det gjorde Odens jakt också. Klockarepojken red längst bak på den bruna hästen. Han svängde förbi dörrhällen där brodern stod, men brodern gjorde inte något för att rädda honom. Sedan bar hela följet iväg igen. Den tredje torsdagskvällen kom med rammel och skrammel över tunet. Längst bak kunde man se klockarepojken titta längtansfullt efter brodern. Hade han tagit med fickkniven den här gången? Den yngre brodern kom närmare dörrhällen, men den äldste klockarepojken förhärdade sitt hjärta och såg stint på brodern som hamnat i det vilda följets makt. Men stål i blicken räddar ingen och när den yngste brodern såg det här red han rakt på och kom så nära att hästen nuddade vid hällen.

Sedan uttalade han att även om folket på Klockaregården blev aldrig så rika, skulle de aldrig bli visa. Sedan måste han rida iväg och där rider han väl ännu, för de såg honom aldrig mer efter den här dagen.

Storebrodern tog hela arvet och sedan dess har det alltid funnits rikt folk på Klockaregården, men de har aldrig varit tillräckligt kloka för att kunna sköta sin rikedom. Och på dörrhällen syns ännu hästskon som ett djupt sår i stenen. Ond var pojken och tung var hästen, och såret finns där för evigt.

Fritt efter M.B. Landstad

59

"Der wilde Jäger", målad av Johann Wilhelm Cordes (1869).

Magisk Jul SE 050918.indd 59

05.09.2018 15:17

60

Magisk Jul SE 050918.indd 60

05.09.2018 15:17

61

"Åsgårdsreia" av Peter Nicolay Arbo (1872) tillhör norska Nasjonalmuseets samlingar. De som dog för tidigt eller fick en våldsam död, drog på egen hand eller flockvis runt på gårdarna och skrämde folk och fä.

Magisk Jul SE 050918.indd 61

05.09.2018 15:17

13 december

Luciadagen m du och de dina har tagit er igenom årets farligaste natt är det nu på sin plats med ett firande, en ljusfest helt enkelt. Enligt 1724 års gymnasie- och skolordning var Luciadagen den sista skoldagen på höstterminen, en dag som firades med ljusfest både på skolorna och i kyrkan.

O

När vi följde den julianska kalendern trodde vi att solen vände den 13 december och på en så viktig dag kunde mycket märkligt ske: kornas horn kunde vrida sig och djuren kunde tala med varandra på hebreiska.

"Man kunde äta sju frukostar på Luciadagen, inte dumt för det här var den sista dagen man åt före fastan."

62

Den första lucian med ljus i håret som vi vet om fanns år 1764 i Skövde. Det var de äldsta klasserna i Västsverige som började med Lucia, sedan spred det sig. Lucia besökte gårdarna, gick igenom stallet, ladugården och in i huset där det stod ett frukostbord dukat med god mat. Man kunde äta sju frukostar på Luciadagen, inte dumt för det här var den sista dagen man åt före fastan.

Inspiration till traditionen kom från en ung jungfru som levde i Syrakusa runt år 300. Hon hette Lucia, som betyder ljus. Det var hon som lärde oss att gå med ljus och jaga bort mörkret.

På primstaven: ett bål, en glödande tång, svärd eller en kruka salva.

Magisk Jul SE 050918.indd 62

Lucia var en rik, romersk jungfru som hade en obotligt sjuk mor. När hon blev bönhörd av den heliga Agata och modern blev frisk gav hon bort hela sin förmögenhet till de fattiga och lovade att viga sitt liv åt Jesus. Men Lucia hade en trolovad som hade väntat länge på att få henne och hennes stora förmögenhet och nu blev han rasande. Han angav henne till de romerska myndigheterna som kristen. Det här hände år 304 och på den tiden var det förbjudet att vara kristen. Soldaterna kom för att be Lucia tillbe kejsarens bild, men det ville hon inte. Lucia vägrade följa med dem. Då hämtade soldaterna två oxar som skulle

05.09.2018 15:17

63 Nu vet vi att det här varken är den längsta natten på året eller den farligaste, som man trodde för ett par hundra år sedan. Ändå har vi behållit seden med att klä barnen i vitt, gå med ljus och baka lussekatter.

dra henne med sig, men oxarna kunde inte rubba henne ur fläcken.

Soldaterna gav upp. De kunde inte tvinga henne att tillbe kejsaren, och därför bestämde de sig för att bränna henne. De byggde ett stort bål runt den unga jungfrun, men de kunde inte få eld på det. Då nöp de henne med en glödande tång och stack henne med svärd tills hon dog. Efter det korades Lucia till helgon och på den här dagen är hon en symbol för ljuset under den mörka årstiden.

Magisk Jul SE 050918.indd 63

05.09.2018 15:17

varför Heter det

64

lussekatter?

M innesdagen av den heliga Lucia och

lussenatten infaller samtidigt och därför har de två traditionerna lånat drag av

varandra, även om de kommer från helt

olika världar. Förr i tiden trodde man att

onda makter var ute under lussenatten och att Lussi hade en svart katt i hälarna.

Kanske var det djävulen i förklädnad? Enligt gammal övertro ska du äta det onda och det som du vill bli av med. När vi äter Lussis trollkatt blir vi kanske av med Lussi i samma veva. Men varför är inte lussekatterna svarta? Jo, för att det gula är en symbol för ljuset och solen som jagar bort mörkret.

Magisk Jul SE 050918.indd 64

05.09.2018 15:18

Recept på lussekatter

Ingredienser: 200 g smör 5 dl mjölk 50 g jäst 1⁄4 g saffran ca 1 tsk salt 2 dl socker 2 ägg 18–20 dl vetemjöl 1 ägg till pensling rera med 2 msk russin att deko

65

landningen mjölken. Värm mjölkb tt lsä til h oc et ör sm t gen.

Smäl den ljumma blandnin i n te jäs ut r Rö . °C och ägg. tills den är 37 t. Tillsätt salt, socker lig nt de or r rö h oc an Ha i saffr deg. Täck blanda till en smidig h oc t ge ta i jöl m e lek lit Ha i n jäsa till dubbel stor ge de t lå h oc t as pl ed till degbunken m ratur. Förvärm ugnen pe em st m ru i e) m tim (cirka 1 lla 16 tunna t mjölat bakbord. Ru et på n ge de gg Lä . ssin. °C 225 atter. Dekorera med ru ek ss lu l til m de a rm t jäsa korvar och fo kpappersklädd plåt. Lå ba en på a rn te at ek Lägg luss er. Pensla med terligare 15–20 minut yt i k du nd ha en , tills r de un i ugnen i 8–10 minuter itt m a rn te at ek ss lu ägg. Grädda . Låt svalna på galler. de är ljust gyllenbruna

Magisk Jul SE 050918.indd 65

05.09.2018 15:18

14 december

Julgeten

– som blev en julbock et finns ännu en osynlig varelse som närmar sig gradvis under december.

En läskig typ som smyger runt husknutarna och lägger märke till allt du gör. Det är julgeten. Kanske det till och med är en av Tors getter? Nu för tiden är det allt mer sällsynt att man ser honom, man skulle nästan kunna tro att folk har glömt honom.

D 66

Julgeten var en bock som hade en slag tillsynsroll när det gällde julförberedelserna, precis som Lussi. Julbocken kontrollerade att alla tvättade sig och fick nya kläder till jul. Åtminstone ett nytt plagg, om det så bara var nya julstrumpor. Dessutom kontrollerade han att barnen var snälla mot varandra och att de hjälpte till med allt som skulle göras inför jul. På julkvällen kunde han till och med komma in i stugan.

Några gånger var det en av ungdomarna i huset som svärtat ansiktet och tog på sig gammelmosters särk, sedan drog de en päls eller en lurvig matta över kroppen och klampade in i stugan med ett gethuvud framför ansiktet. Det här skrämde både barn och vuxna. ”God kväll i stugan”, kunde han säga. ”Finns här några snälla barn?” och om han talade ”julbocksmål” var det roligt att gissa vem det kunde vara. Han snusade bakom öronen på både stora och små för att se om de tvättat sig och fanns det några lortgrisar i stugan så fick de sitta på ”julhuggkubben” till spott och spe.

Till slut kontrollerade han om någon burit in vatten och tillräckligt med ved för hela julen. Sju sorters ved skulle det finnas. Julbocken bjöds på gotter och kakor och fick smaka på ölskålen. Om det fanns pengar i huset kunde han få sig några skilling i näven. Han blev extra snäll och glad, och lovade att nästa år skulle bli ett bra kornår om han såg att barnen hade gjort halmbockar av de sista halmstråna från skörden.

Det här har lett till en annan speciell jultradition. Sedan 1966 står det en 13 meter hög julbock placerad på Slottstorget i Gävle till advent.

Det var många barn som var rädda för julbocken. Han såg hemsk ut och många gruvade sig. Men en julafton då det bankade på dörren var det en helt annan karl som kom in. Han var stor och tjock, hade röd rock och långt, vitt skägg. På huvudet hade han en röd tomteluva. Han sade: ”God kväll i stugan”, och så frågade han om det fanns några snälla barn där. Man skulle kunna misstänka att han härmade julbocken. Med sig hade han presenter till barn och vuxna. Ja, den här karlen var mycket trevligare att få besök av på julafton. Men vad skulle julbocken göra nu? Han tänkte nog att det var bäst att komma en annan dag, så då började ungdomarna komma en av de andra dagarna i mellandagarna för att tigga gotter och kakor.

Magisk Jul SE 050918.indd 66

05.09.2018 15:18

Julbocken gick från att vara en julget som kom på besök på julafton till att vara barn som klädde ut sig och sjöng under mellandagarna.

Magisk Jul SE 050918.indd 67

67

05.09.2018 15:19

15 december

Julbrev och julkort raditionen med att önska varandra god jul går långt tillbaka i tiden.

I början gick man runt från hus till hus och bankade på dörrarna för att önska god jul och allt eftersom började några att skriva en hälsning på överlämningskort som levererades vid dörren. Fram till 1800-talet fanns det många som inte kunde läsa, och ännu fler som inte kunde skriva, och fram tills dess var julbrev ganska sällsynt. I England fanns det en företagsam man som hette sir Henry Cole. Förutom att jobba på riksarkivet var Cole författare och förläggare. Han var en upptagen man och hade många att skicka julhälsningar till.

Julen 1843 fick han sin gode vän, John Callcott Horsley, att göra ett kort som han kunde kopiera och skicka till alla. Kortet trycktes i 1 000 exemplar och dem han inte själv behövde sålde han. Därmed hade en ny affärsidé sett dagens ljus.

T 68

Det tog ett tag innan det blev populärt att skicka julkort i Sverige, för portot var alldeles för dyrt för de flesta. År 1877 införde däremot Posten halvt porto för privata brevkort, något som satte fart på julkortstraditionen. Några år senare började en ung kvinna från Kalmar som hette Jenny Nyström att illustrera julkort. Då fick den tomte som vi känner idag sitt utseende. År 1881 skapade Jenny Nyström och Viktor Rydberg historia med dikten Tomten, som han skrev och hon illustrerade. År 1890 startade Axel Eliasson produktionen av vykort på sitt konstförlag, något som skulle få stor betydelse för vår bild av den svenska julen. Efter sju år beställde han julkort av konstnären Jenny Nyström, som precis kommit hem från Paris. Där skapades omkring 600 julkortsmotiv av Nyström, julkort som blev mycket populära.

Magisk Jul SE 050918.indd 68

05.09.2018 15:19

Jenny Nyströ mä och hon har te r känd som "tomtens mam m cknat över 3 0 00 julkortsmot a" iv.

Julkort från 1887.

88.

Julkort från 18

Julkort från 1889.

Magisk Jul SE 050918.indd 69

05.09.2018 15:19

16 december

Julgröt med superkorn röt har varit vardagsmat sedan lantbruket uppstod 10 000 år f.Kr. Det är faktiskt världens äldsta maträtt. Den här urrätten i svensk kultur hörde inte bara till julen utan åts hela året. Ursprungligen fick också tomten gröt hela året, på torsdagar. Men det var nog inte risgrynsgröt han fick de första århundradena, för ris var bara för rikt folk. Vanligt folk åt inte risgrynsgröt förrän på 1800-talet och då var det bara på julafton. Vårt urkorn är bjugg (korn) och den riktigt traditionella kosten i Sverige är gröt på råg-, havre- eller bjuggmjöl. Bjugg var vardagsmat ända fram tills potatisen gjorde sitt intåg på 1800-talet. Bjugg är ett supergryn som smakar gott och som faktiskt är hälsosammare än både ris och potatis.

Med gröten serveras gärna hackade mandlar och kråkbärssaft.

G 70

Korngröt med havregryn Till 4 personer 2 dl korngryn (läggs i kallt vatten kvällen innan) 1 l mjölk (gärna standardmjölk) 1/2 tsk salt 2 dl snabbhavregryn 1 tsk mald kanel 2 msk honung Gör så här: Lägg flingorna i kallt vatten över natten. Dagen efter häller du av vattnet och blandar korngryn, mjölk och salt i en tjockbottnad kastrull. Koka upp under omrörning och låt gröten småkoka i 30 minuter. Tillsätt havregryn och låt dem svälla ett par minuter.

Smaksätt med honung och servera med hackade mandlar, bär och kråkbärssaft.

Rester?

Om det blir gröt kvar kan du göra ris à la Malta på bjugg.

Vispa grädde tills den blir tjock och blanda den med grötresterna. Tillsätt gärna lite honung och vaniljsocker.

Servera med hallonsås och mandlar.

Magisk Jul SE 050918.indd 70

05.09.2018 15:19

Tomtegröt "Jag vet en gård där det fanns en tomte. Varje torsdagskväll sätter husmor ut gröt och mjölk till honom på logen. Ofta får man se tomten gå och bära halm mellan ladan och ladugården, och varje höst är han uppe på vinden och räknar ostarna."

Upptecknat av Werner Karlsson 1930 i Lenhovda socken, Småland (arkivuppteckning: ULMA 2496:1).

71

"Flickor som inte kan koka korngröt, blir aldrig duktiga käringar."

Magisk Jul SE 050918.indd 71

Gammalt talesätt

05.09.2018 15:19

tomten som inte fick en

smörklick i gröten Det var en jul för många herrans år sedan som en tjänsteflicka på gården Ryd i Småland kom på att hon skulle reta tomten på julkvällen och spela honom ett spratt. Därför tog hon och lade smörklicken i botten på grötfatet som skulle sättas ut på skullen, för hon visste så väl att tomten var glupsk när det gällde smörklicken och hittade han den inte skulle han nog bli lång i synen.

72

Men då tomten fick se att det inte fanns något smöröga i julgröten blev han långt argare än flickan hade föreställt sig, för han gick rakaste vägen ned i ladugården och slog ihjäl den bästa kon som stod i båset.

Det skulle vara tacken för att folket i gården inte unnade honom så mycket som en ynka smörklick. Sedan gick han upp på skullen för att ändå äta gröten och då fatet slutligen var tomt hittade han smörögat längst ned i botten. Tomten blev så ledsen för att han tagit livet av kon att han grät högt och bar sig åt.

Men sent på julnatten ville tomten ställa allt till rätta igen, så han gick över till granngården. Där tog han den bästa kon han kunde hitta, ledde den med sig tillbaka och satte den i båset hemma på Ryd, på samma plats som den andra hade stått.

Gammal sägen

Magisk Jul SE 050918.indd 72

05.09.2018 15:19

Glöm inte att ge tomten en sm

örklick i gröten – annars kan

det gå illa!

73

Magisk Jul SE 050918.indd 73

05.09.2018 15:19

17 december

Lasarosdagen artha och Marias bror Lasaros var en av dem som var med till graven den dag Jesus hade återuppstått. Han var de spetälskas skyddshelgon och sågs som dödens besegrare eftersom han dog men väcktes till liv av Jesus. Lasaros minne ska äras genom att man tar extra väl hand om fattiga och sjuka den här dagen, och hos många vankas det något extra gott till middag. På många ställen i Europa är det här en fast besöksdag på sjukhemmen.

M

Lasarosdagen är en dag för eftertanke. Tänk på hur privilegierad du är och vem du kan ge något speciellt. Det kan vara lite extra uppmärksamhet till en person som behöver det, en familj som har det svårt eller en organisation. Små handlingar som gör stor skillnad.

74

Det du ger får du tiofalt tillbaka.

I folkmun

Magisk Jul SE 050918.indd 74

05.09.2018 15:20

Gåvor Det där med att ge varandra gåvor har sitt ursprung från flera håll och har utvecklats gradvis. Många tror att vi ger presenter eftersom de tre vise männen gav gåvor till Jesusbarnet, men seden är äldre än så.

Under den gamla romerska saturnaliefesten gav romarna varandra gåvor, men också tjänarna fick något extra i samband med festen. Den italienska legenden om La Befana har bidragit till traditionen, precis som den helige Nikolaus, den givmilde biskopen från Myra, har inspirerat till jultomten. Samtidigt och oberoende av det har vikingahövdingar och storbönder i Sverige gett varandra gåvor till jul för att skapa allianser och visa vänskap.

Under medeltiden fick tjänarna gärna skor och kläder till jul. Förr i tiden var det inte så att barnen fick så många gåvor, det var något för de vuxna. Det barnen gjorde var att hänga upp strumpor vid spisen och gåvorna de fick var alltid nyttiga saker som vantar, strumpor, halsdukar och redskap.

Att ge något till andra bringar lycka under året som kommer, för det du ger får du tiofalt tillbaka. Många chefer ger fortfarande något extra till sina anställda och många av oss lägger en slant i Frälsningsarméns gryta när det närmar sig jul.

När tröskningen var klar gjorde man gärna halm­bockar och andra figurer av julhalmen.

75

La Befana är italienarnas jultomte – eller en slags god häxa om du så vill. Hon kommer med gåvor till de snälla barnen den 6 januari. Gåvorna kommer i strumpor som hänger någonstans i huset.

Magisk Jul SE 050918.indd 75

05.09.2018 15:20

18 december

Julgranen

rädet som symbol för liv har gamla anor och finns i många kulturer. Vi har Yggdrasil, världsträdet i den fornnordiska mytologin, och druidernas heliga ek från den keltiska mytologin. Det evigt gröna trädet som aldrig dör symboliserar liv när allt annat i naturen sover sin vintersömn.

T

Det hela började med att vi ville ta in gröna växter i huset, oavsett om det var enar, gran eller tall. De vintergröna växterna skyddar mot de döda och andra onda makter, samtidigt som de är ett löfte om att solen kommer tillbaka. Om det här är något vikingarna hämtade från romarnas saturnaliefester vet vi inte, men även de pyntade templen med järnek och andra vintergröna plantor. Vikingarna trodde att det bodde vättar bland grenarna och tog in träden så att de små inte skulle frysa under vintern.

76

Det var vanligt att skära av de nedersta grenarna av två små granar. Grenarna lade man framför dörren och granarna som bara var gröna i toppen satte man på varsin sida av dörren. Det skulle skydda mot häxor, troll och andra övernaturliga väsen. Eftersom trädet ursprungligen var en hednisk sed var det många kyrkor som inte ville ha julträd, och i vissa länder var det förbjudet ända fram till 1640. Att gå runt julgranen kunde jämföras med att dansa runt en guldkalv.

Julgranen som vi känner den idag har sitt ursprung i Tyskland på 1500–1600-talet, men började dyka upp i svenska adelshem under 1700-talet. Efter ett par år hade flera hört talas om seden och tog efter, men i början var det bara rikt folk som hade gran. Sedan 1800-talet har vi satt ljus i trädet och pynt i toppen, men annars har pyntet varierat från julkakor och äpplen till korgar med gotter. Det hängdes också några små presenter i trädet, men allt eftersom välståndet spred sig blev gåvorna större och hamnade under trädet istället.

Det har inte alltid varit en stjärna i toppen av julgranen. Trädet har varit toppat med både änglar, tomtar och storkar, vilket vi kan läsa om i gamla julberättelser. Det var först när kyrkan godtog trädet som en del av den kristna traditionen som vi började pynta trädet med religiösa symboler.

Visste du att?

Det var förbjudet att ha julträd i Ryssland från 1917 till 1992, men folk löste det genom att kalla julgranen för ”nyårsträd”.

Magisk Jul SE 050918.indd 76

05.09.2018 15:20

77

Magisk Jul SE 050918.indd 77

05.09.2018 15:20

Legenden om

varför granen blev

en julgran

ud ville gärna att människorna skulle ha något i sina stugor som påminde dem om varför vi firar jul och skickade därför ut tre av sina änglar för att hitta ett träd som kunde passa. Trons, hoppets och kärlekens änglar fick det ärofyllda uppdraget.

G 78

De flög iväg över berg och land, över åkrar och ängar. Överallt låg snön och glittrade i stjärnljuset. Medan de flög talade de om vilket träd de skulle välja: ”Det trädet jag ska välja”, sa trons ängel, ”ska bära korsets märke. Det måste vara rakt och peka mot himlen med toppen.” Hoppets ängel sade: ”Jag vill att trädet ska ha hoppets färg. Det måste vara evigt grönt och får aldrig vissna. Det måste vara grönt sommar och vinter.” Men kärlekens ängel, som alltid är så kärleksfull och snäll, sade: ”Det trädet jag tycker om måste vara ett ombonat träd som ger skydd åt alla småfåglar och alla smådjur. Det måste bära frukter som kan ge dem mat när vintern är sträng och kall.”

Till slut hittade de ett träd som har alla de här egenskaperna: granen. Det bär kors på alla sina grenar, det är grönt året om, det ger skydd åt himlens fåglar i sina grenar, har rum för haren vid foten och det bär kottar på grenarna som kan ge mat åt de anspråkslösa.

När de hade funnit det perfekta trädet skulle alla änglarna ge det varsin gåva. Trons ängel gav trädet strålande juleljus, för att det skulle påminna om han som är världens ljus. Hoppets ängel pyntade trädet med änglahår, girlanger och hjärtan. Kärlekens ängel fyllde trädet med gåvor från topp till tå och satte till slut en gyllene stjärna i toppen, till minne av han som var den största gåvan till människorna och som föddes på julkvällen av kärlek till oss alla.

Magisk Jul SE 050918.indd 78

05.09.2018 15:20

79

Magisk Jul SE 050918.indd 79

05.09.2018 15:20

19 december Betlehems stjärna et finns många teorier om vad Bethlehems stjärna var, om den över huvud taget någonsin har funnits. Den kan ha varit en lyckad sammanslagning av två planeter, en komet eller en supernova. Men det kan också hända att det aldrig fanns någon stjärna på himlen den natten då Jesus föddes, utan att det var något som Matteus hittade på för att göra sin historia mer spännande och trovärdig. Nu har astronomerna jagat den berömda stjärnan i snart 2 000 år och fortfarande är den ett stort mysterium – men om de någon gång får reda på vad det här himlafenomenet var får de också svar på när Jesus egentligen föddes.

D 80

På den tiden då Betlehemsstjärnan lyste var det vanligt att kungar och andra stora ledare hade egna stjärnor. Man trodde att stjärnan tändes när en kung föddes och att den slocknade när kungen dog.

Förr var astrologen, astronomen och prästen gärna samma person.

De var både visa män och magiker som kände till olika stjärnor och planeter, det de kallade fixstjärnor och vandringsstjärnor. De visste att några av vandringsstjärnorna gick fram och tillbaka, och att det ser ut som om de står stilla en kort stund innan de vänder.

Astronomer har beräknat och lagt fram teorier om vad för slags fenomen Betlehemsstjärnan kan ha varit. De har funnit att år 7 före vår tidräkning, alltså före det som vår kalender räknar som år 0, stod planeterna Saturnus och Jupiter så nära varandra att de sken som en stor stjärna. Det här skedde faktiskt tre gånger det året. Men det kan också ha varit en komet vi inte känner till. Några menar också att vi aldrig kommer att hitta Betlehemsstjärnan med vetenskapliga instrument eftersom den sattes på himlen av Gud. Det var hans sätt att meddela människor om att Jesus var född.

Magisk Jul SE 050918.indd 80

05.09.2018 15:20

Så kom adventsstjärnan till Det är många som hänger upp en adventsstjärna i fönstret i december som en symbol för Betlehemsstjärnan. Det blev vanligt efter andra världskriget och traditionen kommer från Tyskland.

Adventsstjärnan tändes först år 1773 på en pojkskola i den tyska staden Niesky. Där var det en matematiker som fick pojkarna att teckna pyramidformade spetsar i böckerna och i december gjorde pojkarna en tredimensionell stjärna av de här pyramiderna. År 1894 började Brödraförsamlingen i Herrnhut tillverka stjärnor att sälja och sedan dess har stjärnorna spridits över hela världen.

81

Eftersom Venus är den mest ljusstarka stjärnan på himlen är det många som har tänkt att den är julstjärnan.

Magisk Jul SE 050918.indd 81

05.09.2018 15:20

20 december

Misteln isteln hade ansetts vara lyckosam i flera hundra år innan Jesus föddes. Det var särskilt de keltiska druiderna som tillbad både eken och misteln som växte på den, men även vikingarna hade respekt för den magiska plantan. När fiender möttes under misteln under vikingatiden lade de ifrån sig vapnen i 24 timmar.

M 82

Misteln växer på stammen och mellan grenarna på andra träd. När de keltiska druiderna hittade mistel återvände de till platsen på månens sjätte dag för att skära ned den. Personen med högst rang skar ned misteln från värdträdet med en gyllene kniv och under trädet höll de andra druiderna ett stort, vitt skynke som kvistarna skulle falla ned i. Misteln fick inte röra vid järn eller jord, för det skulle förstöra mistelns magiska egenskaper. Det utfördes viktiga ritualer för att hylla eken och för att visa tacksamhet för mistelns gåvor. Druiderna åt bären som en del av sina schamanistiska ritualer. Det hjälpte dem att komma i trans när de skulle ut på sina magiska själsresor. Druidkulten levde sida vid sida med fornnordisk mytologi under vikingatiden, men båda traditionerna fördrevs nästan helt då kristendomen kom till Storbritannien och senare Sverige. Men några av sederna och traditionerna lever vidare, och en av dem är tron på mistelns magiska egenskaper.

Misteln torkades och spreds över jordarna för att ge en bättre skörd och den användes som medicinalväxt. Både i Storbritannien och i Norden hängde folk kvistar över dörren och i taknocken på stall och ladugårdar. Det här skulle öka fruktbarheten hos folk och djur samt skydda mot sjukdom, häxeri och brand. Det här räknades inte som en del av den kristna jultraditionen och det fanns kyrkor som förbjöd den hedniska misteln. Under 1800-talet

Visste du att?

Kyrkan förbjöd användningen av mistel under flera hundra år på grund av plantans hedniska ursprung.

Magisk Jul SE 050918.indd 82

05.09.2018 15:20

83 I Sverige är misteln fridlyst. Du får därför varken skada värdträdet eller plocka misteln.

blev julen en tid då det var viktigt att visa kärlek och vänlighet, och snart fick också misteln sin plats bland jultraditionerna.

Idag är misteln en självklar del av juldekorationerna, men det är inte alla som känner till dess hedniska ursprung. Vi hänger den i taket i huset och för varje kyss ska man ta ned ett bär. Kyssarna ska stärka kärleken och sammanhållningen. Men kom ihåg att mistelbären också har använts i häxornas magiska elixir.

Det betyder olycka att ta in misteln i huset före julafton och när den kommit in måste den hängas upp på en gång. Efter jul ska du behålla en liten del av misteln ända till nästa julafton. Det ger lycka, god hälsa och skydd mot trolldom. Misteln kan du spara genom att bränna den och sen lägga askan i en liten lyckopåse. Den kan du hänga på sängstolpen, så ska den sörja för magiska drömmar och förhindra mardrömmar. Dessutom hindrar det trollkvinnan från att stjäla din unge.

Magisk Jul SE 050918.indd 83

05.09.2018 15:21

Balders död

den fornnordiska mytologin har Oden och Frigg en son som heter Balder.

Han var den vackraste, snällaste och mest älskade av alla gudarna i Asgård.

När de andra var i närheten av honom kunde de varken säga något ont eller tänka onda tankar eftersom Balder strålade av så mycket godhet att det spred sig till dem. Han var alla gudarnas ljus och lykta.

I

En natt drömde Balder att han skulle dö och alla gudarna blev ledsna, särskilt hans mor Frigg. Hon blev så rädd för sin sons skull att hon reste över hela världen och fick allt och alla att lova att de inte skulle skada Balder. Hon besökte de fyra elementen: eld, luft, jord och vatten, alla metaller, alla stenar, alla blommor, alla djur på jorden och alla sjukdomar. Alla måste lova att inte göra honom något ont.

84

Gudarna var glada för att Balder var trygg och de tyckte det var roligt att testa hans immunitet genom en lek där de kastade stenar och pinnar, sköt pilar och använde andra vapen mot Balder. Men inget i världen gjorde Balder illa. Balder bara log och alla älskade honom ännu mer, för när Balder log blev alla gudarna lyckliga. Det här hatade Loke. Han blev inte glad när Balder log utan blev mörk i sinnet över hans osårbarhet.

Loke ville hitta ett sätt att bli kvitt Balder på. Han fick veta att det fanns en liten planta som varken var eld, luft, jord eller vatten: det var misteln. Den var så liten att Frigg inte hade brytt sig om att begära ett löfte från den. Misteln har inga rötter i jorden utan sitter fast i värdträdet, och den är inte av eld och inte av vatten. Misteln finns mellan alla elementen och det var den här lilla plantan Loke använde då han smidde en ond, slug plan för att bli kvitt Balder.

"När Balder log blev alla gudarna lyckliga."

Höder, Balders bror, var inte med på leken där inget kunde skada Balder. Han var blind och stod i utkanten och lyssnade till de andras lek, för han kunde inte se var Balder stod. Det här såg Loke som gick bort till Höder och frågade om inte han också ville visa Balder den äran att bevisa hans osårbarhet. Sedan tog Loke fram en pil som han gjort av mistel och gav den till Höder, som var en ivrig jägare. Han lurade Höder att skjuta mot Balder, bara för skojs skull, för inget kunde ju skada honom. Loke höll Höders hand och styrde pilen rakt mot Balder. Pilen gick in i Balders hjärta och han föll död ner.

Då blev det stilla i gudsriket. Det här var en större sorg än världen kunde bära. Nanna, Balders älskade hustru, blev så tung i hjärtat att det brast och också hon föll död ner.

Frigg hörde också att Balder var död och hon blev ifrån sig av sorg. Hon grät så mycket att hennes tårar blekte mistelns bär så de blev vita, men Balders liv kunde inte räddas med mindre än att alla döda och levande grät för att få honom tillbaka. Och alla grät, förutom en. Det var trollkvinnan Töck som inte var någon annan än Loke i förklädnad.

Balder måste stanna i dödsriket, men misteln gavs till Frigg. Hon hade kontroll över den så länge den inte rörde marken, för marken var Lokes domän. I gengäld gjorde Frigg misteln till symbol för kärlek, vänskap och god vilja, och hon lovade att ge alla som gick under den en kyss. Och om du åt bären fick du del av Friggs visdom.

Magisk Jul SE 050918.indd 84

05.09.2018 15:21

85

Magisk Jul SE 050918.indd 85

05.09.2018 15:21

21 december

Tomas fylletunna På primstaven den 21 december kan du hitta en öltunna, en hink eller en hand.

Dagen är till minne av Tomas, en av Jesus 12 apostlar, men han har egentligen inget med ölbryggning att göra. Öltunnan eller hinken finns på primstaven eftersom det öl folk satte på Annadagen skulle tappas över till tunnor den här dagen.

Den 21 december ska all ved vara huggen och i hus, annars kommer Tomas och uträttar sina behov på den. I svensk folktradition är det här det sista arbetspasset innan julefriden kan sänka sig över stugan. Bryggdagarna är över, allt grovarbete som vedhuggning, slakt och bakning till jul är äntligen klart, så nu är det lugna dagar fram till trettondag jul.

86

När vi gick över till den gregorianska kalendern 1753 blev 21 december själva solvändardagen. Precis då solen vänder står den stilla en stund och det är en kritisk tid. Vattnet i älvar och bäckar blir till vin, kornas horn kan lossna och djuren talar med varandra på hebreiska. Inget får gå runt, för när solen står stilla måste allt annat som går runt också stå stilla. Om inte klarar inte solen att vända och vi får evig mörkertid. Det här är anledningen till att du inte kan spinna eller mala, eller låta slipstenen gå. Nej, inte ens kärrans hjul får gå runt, så du måste fram med släde och köra slädturer om du inte kan gå på benen.

Dagen kommer alltid med finväder, eftersom julölet ska tappas upp. På kvällen drar folk från gård till gård för att smaka på julölet som alla har fått påbud om att brygga.

På primstaven: Öltunna, hink eller hand med utsträckta fingrar.

Magisk Jul SE 050918.indd 86

För säkerhets skull kan du skvätta lite av ölet i spisen också, då drar den bättre säger folk. Men egentligen är det en gammal offerhandling till gudarna. Bonden har gärna satt en säck vitt mjöl åt sidan som han delar ut på Tomasdagen. Då får han kanske en kvist av misteln i gengäld, och det bringar tur och lycka till hans julehus. Är du nu redo för en liten förjulsfest?

05.09.2018 15:21

"Folk drar från gård till gård för att smaka på julölet."

87

Aposteln Tomas fick tillnamnet tvivlaren eftersom han inte kunde tro att Jesus hade uppstått ur sin grav efter korsfästelsen. Han trodde inte på det förrän han hade rört vid Jesus sår.

Utsnitt av "Den tvivlande Tomas" av Caravaggio (1601–1692).

Magisk Jul SE 050918.indd 87

05.09.2018 15:21

22 december

Julblotet orbjörn Hornklove som var skald på 800–900-talet hos den norske kungen Harald Hårfager berättar hur vikingarna dricker in julen under det stora midvinterblotet som de kallar jóleblotet.

Vikingarna drack sina skålar för Frej, Njord, Tor och Oden. De bad om god skörd, skydd mot mörkrets makter och ett gott år.

I midvintertid slogs Tor mot mörkret på himlen med sina getabockar.

När han vann slaget kunde solen komma tillbaka.

T

Julblotet startade på midvinternatten och firades i tre hela dagar. Enligt Snorre startade det den 12 januari, men det kunde variera. På primstaven kan det finnas en sol som symbol för solvarv, eftersom solen har vänt, men det kan också finnas ett dryckeshorn, den starkaste symbolen för det fornnordiska julblotet. Det ska blotas för fred och god vinter, skriver Snorre, men det ska också blotas för nästa års grödor.

88

En skål med öl bars runt bålet och hövdingen välsignade mat och dryck.

De hade kärl med blod som smordes på gudabilder och väggarna. Blodet skvätte de också gärna ned sina ansikten med. Blodmat, griskött och mycket öl var centralt i en fornnordisk fest. Det här är traditioner från tidig vikingatid som vi har behållit, även om vi har slutat med den rituella gudsdyrkan.

När vikingarna höll jul drack de mycket och blev fulla. Det här var en högtidlig och viktig ritual för att komma närmare Tor och Oden. Till och med barnen drack tills de somnade vid bordet. Blotet, alltså offret, var viktigt för att stärka och hjälpa gudarna i kampen mot den onda vintern och för att gudarna skulle ge dem ett bra år.

På primstaven: en sol.

Magisk Jul SE 050918.indd 88

Vikingarna drack tills de fick bäras i säng och dagen därpå var det dags igen. Kanske kung Harald Hårfager tyckte det här var slitsamt, för om honom har det sagts att han längtade sig bort under julen, långt till havs med sina skepp.

05.09.2018 15:21

I Haraldskvädet berättar hirdskalden Torbjörn Hornklove: Fornnordiska:

Úti vill jól drekka, Ef skal einn ráða, Fylkir enn framlyndi Ok Freys leik heyja; …

89

Modern svenska:

Ute vill han jul dricka om han ensam får råda den högsträvande fursten, och höja Frejs lek Snorre

Magisk Jul SE 050918.indd 89

05.09.2018 15:22

Vikingarna höll julblotet i mitten av januari fram tills att det förbjöds under tidig medeltid.

Inge den äldre

Inge den äldre var kung i Sverige cirka år 1080–1110. Han styrde sitt rike tillsammans med sin bror Halsten. År 1084 avsattes Inge som kung eftersom han inte ville blota vid tinget. Både svearna och götarna höll sig till den gamla tron som de goda vikingar de var. De ville inte byta ut midvinterblotet mot Kristmässa, som man hade gjort i Norge och Danmark, och satte därför in Blot-Sven som kung. Bara tre år senare dödades Blot-Sven av Inge och hela Vikingahovet i Uppsala brändes ned till grunden. Så fick Inge den äldre tillbaka makten över Sverige.

"Inge var länge konung och vänsäll och en god kristen; han avskaffade bloten i Svitjod och påbjöd, att allt folk skulle kristnas", ur Hervararsagan.

90

Julblotet startade på midvinternatten och firades i tre hela dagar.

Magisk Jul SE 050918.indd 90

05.09.2018 15:22

91

Julskålarna Snorre Sturlason berättar om skålritualerna:

Den första skålen är för Oden, asarnas konung.

Det är en skål för seger och makt för kungen.

Den andra skålen är för Njord, så att havsguden ska fylla havet med fisk och göra sjöfarten trygg.

Den tredje skålen är för Frej, för fruktbarhet i marken, välstånd och lycka.

Den fjärde skålen är för Brage, så att festen ska bli minnesvärd.

Sedan är det äntligen på sin plats att hedra sina höglagda vänner.

Djärva vikingar kan lova att utföra en stor bragd.

Magisk Jul SE 050918.indd 91

05.09.2018 15:22

23 december

Lilla julafton Tvättnatten

Vi har alltid tvättat och pyntat till jul. Antingen blev det gjort på svartsöndagen, som är den sista söndagen innan jul, eller på lilla julafton. Eftersom de flesta hus var timrade tvättades väggarna med kokta enskott och grenar. Det här gav god doft i huset samtidigt som det blev rent. Det sägs att om du slarvar med jultvätten kommer julgeten och tar dig. Kopparkärl och silverbestick putsades tills de sken och julveden måste in i stugan, för ingen skulle gå ut efter ved om kvällen. Allt eftersom kom det fram bonader och juldukar med kristna motiv och de finaste ölskålarna sattes fram. Då det bakades sju sorters kakor till jul bakades ofta den sista på lilla julafton och därför var det några som kallade den här kvällen för kakkvällen.

92

Det var inte bara huset som skulle tvättas, utan även folket som bodde i det.

Först badade husbonden, sedan frun och ungarna och till sist tjänstefolket.

Alla badade i samma vatten och sedan fick vattnet stå i baljan så att de som hade levt tidigare kunde få sig ett bad under natten. Det lades fram rena kläder och hade du tur fick du även något nytt. Alla visste att dagen efter, på själva julafton, skulle julgeten komma och lukta på dig och kontrollera om du hade tvättat dig ordentligt.

Julveden

Du ska inte tro att det dög med vanlig ved på julafton, för då skulle inte en vrå av huset vara kall och mörk. Julveden var speciell och bestod av sju sorter. Förutom torr björk och furu skulle du skaffa några klabbar eller kvistar från sju magiska trädarter. Det fanns många att välja bland: hägg, ek, pil, en, getapel och tibast. När julvedens magiska träsorter brann skulle trädens energi frigöras och ge av sin kraft till alla i stugan. Veden skulle huggas vid tilltagande måne och löven skulle helst sitta på, för då brann det bättre.

Det har sagts att när det sprakade i spisen skrämdes trollkäringarna bort från skorstenspipan.

På några platser började huggningen i ottan, natten till julafton. Karlarna möttes vid två–tretiden med yxor och lyktor. De tände små bål eller facklor

Magisk Jul SE 050918.indd 92

05.09.2018 15:22

"Intet år är så långt att det inte till julafton blir för trångt."

I folkmun

93

och klockan tre kunde man höra de första yxhuggen från gård till gård. På morgonkvisten måste arbetet vara klart och den som hade störst vedhög var duktigast i bygden. Brännvin hörde till och de tog en sup varje gång vedhögen rasade. När högen var stor frampå morgonen kunde det bli tätt mellan suparna.

Det var viktigt att bli färdig med julveden, annars kom dödingarna och högg vidare på julnatten. Det fick inte ligga ohuggen ved på tunet, för då kunde julgeten gömma sig i den. Och när vedskjulet var fullt myste tomten, men först och främst var det viktigt att ha rikligt med ved hela julen. Om man måste spara på veden skulle man behöva spara på allt annat det kommande året. Till slut sattes yxan i väggen ovanför ladugårdsdörren och två vedpinnar lades i kors på huggkubben. Så skulle de ligga hela julen för att skydda mot onda makter.

Magisk Jul SE 050918.indd 93

05.09.2018 15:22

Julstocken

Till självaste julkvällen ska du skaffa en tjock vedklabbe som vi kallar julstocken. Ju större stocken är desto bättre. Den får gärna vara så stor att ni måste vara två man för att bära in den. Som med alla magiska redskap är det viktigt att julstocken inte är köpt, utan att den har givits som gåva eller införskaffats på egen hand.

Att tända julstocken är en ålderdomlig ritual där man gnider en pinne mot hårt trä så att det slår gnistor. Sedan ska stocken brinna hela natten – och helst hela julen om det är möjligt. Så länge julstocken brinner låter vi arbetet vila. Det som är kvar av stocken efter jul måste vi kasta ut för i den kan det finnas allsköns skrymt.

94

Magisk Jul SE 050918.indd 94

05.09.2018 15:22

Julvedens

magiska egenskaper

Magisk Jul SE 050918.indd 95

Misteln

Ger dig visioner och en tillbakablick till tidigare liv.

Hägg

Skyddar mot trollkäringar och magi.

Pilträ

Stärker din kreativitet, intuition och klarsynthet.

Asp

Ger universell medkänsla och förståelse.

Furu

Ger överflöd och tillväxt.

Ene

Skyddar mot onda makter och pest.

Björk

Ger dig goda idéer till nya projekt och skyddar dig mot negativa tankar och känslor.

Ek

Ger visdom, styrka och läkning från sjukdom.

Ask

Ger mod och trygghet.

Rönn

Hindrar de döda från att skapa ofred, och skyddar generellt mot trolldom, negativitet och fiender. Ger också handlingskraft.

Getapel

Skyddar mot de underjordiska, troll­ käringar och andra väsen i Odens jakt.

Tibast

Skyddar mot trolldom och magi.

95

05.09.2018 15:22

24 december

Julafton örkermakter, julsvennar, vättar och trollkäringar.

Förr i tiden var det varken nötter, Askungen eller Jesusbarnet folk tänkte mest på när det blev julafton.

Ingen natt på året har så många myter och så mycket mystik knuten till sig som julnatten. För att hålla skumma väsen borta var det tradition att skjuta in julen.

I stället för ljudet av kyrkklockor ljöd tre skott från varje gård genom dalar och berg. På vissa platser finns seden kvar, precis som många andra traditioner. Vi äter fortfarande dopp i grytan och gröt, vi håller oss hemma och det hålls fest med familj och vänner. Några av våra äldsta jultraditioner har överlevt i tusen år, om inte ännu längre.

M 96

Sedan gammalt gällde seden att när julveden var inburen skulle spisen göras ren. Det här var husbondens uppgift och när han var färdig fick han gärna en snaps av sin fru. Vid middagstid klockan tolv skulle julkärven sättas upp. Den hängdes högt på en lång stång, så att Tors bockar skulle få äta av den och för att Odens häst med hela sitt följe inte skulle stanna på gården. När kärven var upphängd kunde man äntligen få doppa i grytan.

Därefter skulle det vara stilla, annars blev tomtegubben arg. Han skulle självklart få både julgröt och julöl lite senare på dagen.

Det sista husbonden gjorde innan familjen lade sig på julkvällen var att korsa alla dörrar på tunet med tjära, kol eller blod. Även djuren märktes med kors. Yxan stod redan i väggen över ladugårdsdörren och för säkerhets skull kunde de dessutom hänga geväret över stugdörren. Det skulle ge skydd mot alla mörkrets makter.

Magisk Jul SE 050918.indd 96

05.09.2018 15:22

Juleskikk, mĂĽlad av Adolph Tidemand (1886).

97

Magisk Jul SE 050918.indd 97

05.09.2018 15:22

Att sova i julhalm Om du skulle ha kommit in i ett hus en julnatt för 200 år sedan hade du mötts av en märklig syn. I stugan skulle du ha hittat husbondsparet med ungar och tjänare – om de hade det – liggande i julhalm på stuggolvet. Maten skulle fortfarande stå på bordet, det skulle vara dukat till fest och ljusen skulle brinna. Det var för att önska avdöda släktingar välkomna till julbord. Sängarna stod tomma så att besökarna skulle ha någonstans att sova. De osynliga gästerna skulle sörja för att familjen fick mat i framtiden och skydd mot olyckor under det kommande året.

Några satt vakna och passade ljusen hela natten, för på julafton fick de aldrig brinna ner. De magiska juleljusen var stora och tjocka som altarljus, och ingen fick röra eller tända andra ljus med dem. Om flamman brann ren och klar skulle det bli ett bra år för hela familjen och om veken böjde sig fanns det ynkryggar i huset.

98

I JULMAG

Julrörelse halm och v a a n o r k g Gör en hän ga i en tråd från låt den hängan. När någon taket i stu kan du se hur den kommer in den står stilla har rör sig. Om t något fel och har gästen gjor ete. dåligt samv

Magisk Jul SE 050918.indd 98

Att sitta julstuga På julnatten kan de unga männen i huset sätta sig runt ett bord i ett mörkt rum. På bordet ska det stå tre skålar: en med öl, en med mjölk och en med vatten.

Efter några magiska rörelser kommer de se sin käresta komma in i rummet och dricka ur en av skålarna. Tar hon ölskålen blir det ett bra äktenskap, tar hon mjölken blir livet ihop godtagbart och tar hon vattenskålen blir det fattigdom.

05.09.2018 15:23

99

Kornvätten Förr i tiden trodde folk att det bodde en naturvätte i åkern. Den drog sig tillbaka allt eftersom kornet på åkern skördades och gömde sig i det sista hörnet av åkern. De här sista kornaxen kallades skurbonden och sparades till jul. Kornet användes för att baka såddkaka som stod på julbordet och det sista otröskade kornet användes till julkärve och halmbockar, och så kom kornvätten tillbaka till naturen. Kyrkans män var kritiska till den hedniska ritualen och försökte stoppa sådan övertro, något som det är tydligt än i dag att de inte lyckades med. Julkärven är fortfarande en självklar del av vår jultradition, även om vi har glömt varför vi egentligen gör den.

att? till julottan ska u d e t s s i V innan man far r julnatten,

orgonen ått på bordet unde ästen och m s g a d l u j På ljuset som st mför h får man a r f t e d a t a l l n ma et och stäch genom selen. Då . d d e m t u gå ästen o hända under året h r e v ö k a b titta e vad som ska s

Magisk Jul SE 050918.indd 99

05.09.2018 15:23

25 december

Juldagen å vissa primstavar hittar du Jesusbarnet eller en sol, på andra ett dryckes­horn. På juldagen blev de som sov i halm trakterade med kakor och snaps av husbonden, för han vaknar först på juldagen. De tar sig en rejäl funderare när de vaknar, för den här nattens drömmar går i uppfyllelse.

Därefter letar familjen efter sädeskorn under bordet för att förutspå hur det kommande året ska bli. Om de hittar stora korn med mycket mat i blir det ett bra år. Halmen de legat i ger de till djuren, för den skyddar dem mot olycka.

P

Annars ska man hålla sig i stillhet i hemmet och göra så lite som möjligt.

Det enda undantaget är att kvinnorna kan få sy lite, för på den här dagen sydde jungfru Maria lindorna till Jesusbarnet. Du får inte bryta julefriden genom att gå på besök till andra, men släng gärna en skvätt öl till vårdträdet för att blidka de underjordiska. Det uppskattar de.

100

JULDAGSMAGI FÖR OGIFTA

På primstaven: ett dryckeshorn.

Magisk Jul SE 050918.indd 100

Ta med dig en spegel, ett glas vin och ett glas vatten in i ett lugnt, mö rkt rum. Precis klockan tolv ska du få se en genomskinlig varelse, en an de, som ljudlöst glider igenom rummet.

Om anden tar vinglaset får du my cket pengar under året som komme r, men tar anden vattenglaset få r du dåliga råd. Lyft upp spegeln och titta in i den. Den du ska gifta dig me d kommer att visa sig nu.

05.09.2018 15:23

101

0

TOG DE KRISTNA JULEN IFRÅN OSS? Vi vet inte säkert om Jesus föddes den här dagen, men år 350 bestämdes det att den 25 december var hans födelsedag. De första kristna menade, precis som romarna och grekerna före dem, att stora kungar levde i hela år, räknat från befruktningen, och om Jesus dog den 25 mars skulle han också ha blivit till den dagen. Det här är nio månader innan den 25 december och det är därför minnet av Jesu födelsedag förlades till just den här dagen.

Man kan inte hävda att de kristna ”tog julen” och gjorde den kristen. Vi drack ursprungligen jól i mitten av januari, men vår jól flyttades till det kristna firandet som redan hade pågått i flera hundra år som kristmäss, vigda natten och födelsenatt söderut i Europa. Även om vi idag vet att Jesus kanske inte föddes på juldagen, och kanske inte år noll, kan vi inte förändra vår tideräkning för den sakens skull. Dessutom är inte datumet och året för Jesu födelse kristendomens viktigaste budskap.

Magisk Jul SE 050918.indd 101

05.09.2018 15:23

De

dödasi Bromma julotta å juldagsmorgonen samlas bygdens alla döda själar i kyrkan innan den ordinarie gudstjänsten börjar. Nu ska du få höra om hur det gick för en kvinna från Ystad den gången hon hamnade på de dödas julotta. Det här var förr i tiden, då det var julotta i Bromma norr om Ystad. Kvinnan från Ystad var på väg till kyrkan tidigt på juldagsmorgonen. När hon kom till Hedeskoga såg hon att ljuset var tänt i kyrkan. Hon skyndade sig, för hon var rädd att hon skulle komma försent.

Hon kom fram till kyrkan och gick in genom porten.

P 102

När hon kikade ned längs mittgången såg hon att det var fullt i kyrkan och hon letade med blicken efter den bänk där folk från Ystad brukade sitta.

Som tur var fanns det en ledig plats. Till slut satte hon sig ned vid sidan av de andra. Där satt hon en liten stund, såg sig omkring och kikade på folket som satt där. Några av dem kände hon igen, andra inte. Men alla dem hon kände igen, de var ju döda. Då vände sig kvinnan som satt bredvid emot henne. Hon hade satt sig så att de såg varandra rätt in i ögonen. Det var hennes gamla mormor, såg hon, men hennes mormor hade dött för en tid sedan. Innan kvinnan hann tänka en enda tanke till började den döda att tala med henne: ”Hade det inte varit du så hade det gått dig illa. Nu ber jag dig, du måste skynda dig ut ur kyrkan, annars går det dig inte väl.”

"Nu ber jag dig, du måste skynda dig ut ur kyrkan, annars går det dig inte väl."

Kvinnan tog sig snabbt ur kyrkbänken och sprang längs mittgången, men i samma stund började alla de döda resa sig från bänkarna och gå efter henne.

När hon var på väg ut ur porten fick en av dem tag i hennes kappa. Det var en sådan kappa som inte har ärmar. Nu kan du tro att hon var snabb med att lossa på spännet som höll ihop kappan och ta sig ut ur kyrkan.

Gammal sägen

Magisk Jul SE 050918.indd 102

05.09.2018 15:23

103

De dรถdas julotta, illustrerad av Richard Svensson.

Magisk Jul SE 050918.indd 103

05.09.2018 15:23

26 december

Staffansdagen örr i tiden kallades annandag jul för Staffansdagen och på primstaven hittar du ofta en häst. Det här är till minne av martyren Stefanus som stenades av judarna i Jerusalem. Stefanus var den första kristna som dödades för sin tro. Men i mer folklig tradition är det nu julnöjet börjar och av den anledningen brukade folk roa sig med staffansritter.

Tidigt på morgonen red de unga karlarna i bygden i kapp till öppna brunnar för att vattna sina hästar. Den som kom först fick vattnet omvandlat till vin. Den här ritten slutade ofta som en stor fest.

F 104

Idag är en bra dag för att gå på besök till grannar och vänner, och alla som kommer måste få något att äta eller dricka, annars bär de ut julen. Ungarna kan gå julbock och ungdomen möts gärna till fest.

På primstaven: en häst.

Magisk Jul SE 050918.indd 104

05.09.2018 15:23

105

Magisk Jul SE 050918.indd 105

05.09.2018 15:24

Den helige

Stefanus

en helige Stefanus räknas som kyrkans första martyr. Han levde samtidigt med Jesus och stenades för sin tro omkring år 35. I Apostla­ gärningarna kan vi läsa att Paulus blev ögonvittne till det hela.

D 106

Enligt en gammal medeltida legend var Stefanus en av kung Herodes stalldrängar. Det var han som såg Betlehems­­stjärnan först av Herodes män och han sa att nu hade det fötts en konung som var viktigare än någon annan för honom. Herodes svarade att det var lika omöjligt som att den stekta tupp han hade framför sig på bordet skulle börja flaxa och gala. Han hann knappt säga det förrän tuppen blev levande framför dem. Den flaxade och gol: ”Kristus är född!”

Senare blev Stefanus diakon i Jerusalem och han talade högt om Jesus. Judarna i synagogan ville bli av med honom och drev honom utanför stadsmuren där han stenades till döds. Så började förföljelsen av Jesu anhängare.

"St. Stefanus' martyrium". Målning av den italienske barockmålaren Bernardo Cavallino (1616–1656).

Magisk Jul SE 050918.indd 106

05.09.2018 15:24

107

Magisk Jul SE 050918.indd 107

05.09.2018 15:24

31 december

Nyårsafton å nyårsafton känner sig de flesta färdiga med tomtar med röda kläder och pipa i munnen, gamla russin och apelsiner. Vi är less på sylta, skinka och annan fet mat, och önskar oss enklare, lättare rätter. Nu vill vi ha guld och silver, glitter och glamour, för så som vi avslutar året, så går vi in i det nya. Det sägs också att så som början av året är, så blir också resten av året och därför vill många inleda det nya året med en kyss – då kommer det bli många kyssar och mycket kärlek under det följande året. För många är det här dagen eller kvällen då man lovar sig själv en förändring till det bättre. Är det nymåne på årets sista dag kan du berätta för månen om dina önskningar för året.

P 108

Förr i tiden räknades årets sista dag som en av årets farligaste dagar och det mesta av det man gjorde skulle misslyckas. Man utförde gamla magiska riter, halvt på skoj, men i bakhuvudet hade man en liten misstanke om att det kunde bringa otur om man lät bli.

Från asatron vet vi att Tor kämpar sin ständiga kamp mot jättarna uppe i Asgård och precis som på julafton var det tradition att hjälpa Tor med oväsen och spektakel på nyårsafton. Även länge efter att Sverige blivit ett kristet land var det tradition att skjuta in det nya året, precis som på julafton. Det kunde låta som Tors hammare och på så sätt höll man onda makter på avstånd. Om man inte hade en bössa med lösa skott fick man satsa på att det kom några ungdomar till gården och förde oväsen. Som tack för hjälpen fick de gärna en sup, så nyårsafton har nog varit ungdomarnas festdag i alla tider.

Om en av dina nyårsönskningar är att lära dig trolldom och magi ska du sätta dig i en korsning där alla vägarna leder till en kyrka. Här ska du sitta hela nyårsnatten utan att säga ett ord. På så sätt får du insikt i alla magiska och mystiska hemligheter.

"Nyårsdag klar ger ett bra år."

I folkmun

Magisk Jul SE 050918.indd 108

05.09.2018 15:24

109

Magisk Jul SE 050918.indd 109

05.09.2018 15:24

Nyårsspådomar Det finns många säregna och fantasifulla nyårsritualer. En magisk ritual för de ressugna var att ställa sig med ryggen mot en öppen dörr, vippa fram skon till tårna och sparka den baklänges över huvudet och genom dörren. Den som fick skospetsen att peka mot dörren skulle snart ut och resa. Men om skon landade med hälen mot dörren skulle du vara hemma i ett helt år.

Den första mannen som kom in i en stuga där en kvinna satt och spann på en spinnrock måste få en spinnrocksgåva, men han måste i gengäld sköta om hennes spinnrock under hela det kommande året.

110

På nyårsafton skulle du inte kika in i fönstren hos folk du inte kände, för då kunde du få en förskräcklig syn. Om någon i sällskapet skulle dö under det kommande året skulle du se dem vandra runt utan huvud. Du skulle över huvud taget hålla dig borta från fönster, för om du kikade ut kunde du se spökerier och allsköns underjordiska väsen.

Om året inleds med kalla, klara dagar får vi en fin sommar heter det. Och på nyårsdagen bör det helst komma en mörk man på besök – det betyder tur och lycka för resten av året.

NYÅRSMAGI FÖR GIFTASSUGNA UNGA FLICKOR 0

de ska Unga flickor som vill veta vem er att gifta sig med och när det komm ritual. ske kan prova följande magiska

Magisk Jul SE 050918.indd 110

Ta en ring från fingret och trä ett hårstrå genom ringen. Sänk ned ringen i ett tomt glas. Så många gånger som ringen slår i varje sida av glaset är lika med antalet år tills det står en friare ute på gårdsplanen.

05.09.2018 15:24

111

Vissteenydåur faört4t?000 år sedan

slöfte firad Babyloniernayårslöften. Ett vanligt nyårr och och gav då n tillbaka utrustning, spada . var att ge man lånat av grannen saker som

Magisk Jul SE 050918.indd 111

05.09.2018 15:24

6 januari

Trettondagen en 6 januari kallas trettondagen eftersom det är tretton dagar efter julafton. På den här dagen är julen slut i många länder, men i Norden är det inte riktigt vanlig vardag förrän efter tjugondag Knut. På primstaven ser vi ofta tre kronor eller tre män som ska föreställa de tre vise männen. Enligt berättelsen om Jesusbarnet var det den här dagen de tre vise männen, Kaspar, Melchior och Balthasar, kom till Betlehem. Idag är det här de heliga tre konungarnas dag och en allmän helgdag.

D

Fram till 1753 använde vi den julianska kalendern och då inföll julafton på det som idag är 6 januari. Gammal övertro som hörde julafton till blev hängande kvar på den här dagen. Det var en slags gammaljulafton.

112

Bordet var dukat med julmat och pyntat med en ljusstake med ett trearmat ljus som man gjort dagen innan. Man skålade för att det nya året skulle bli bra för alla. I dörren kunde det stå stjärngossar som sjöng om de tre vise männen, och då fick de gärna kakor eller pengar, ungefär som julbocksseden. På kvällen höll man sig helst inomhus, för man ville ju inte möta alla trollkäringar och dödingar som färdades ute den här kvällen. Vissa tyckte att det var dags för gästerna att åka hem den här dagen, så dagen kallas även avresedagen. Hos andra varade gästfriheten till tjugondag Knut.

Den här dagen önskar vi oss fint väder, för så som vädret är idag kommer det att vara i tretton veckor framöver. Och när du lägger dig på kvällen ska du lägga en liten anteckningsbok och en penna på nattduksbordet, för det du drömmer i natt kommer att ske i verkligheten.

På primstaven: Tre kors, tre kronor eller tre män.

Magisk Jul SE 050918.indd 112

05.09.2018 15:25

113

Balthasar, Melchior och Kaspar. De tre vise männen var troligtvis magiker från Persien. De kallades ofta de heliga tre konungarna, även om de mest sannolikt var präster. Här ser vi dem på en mosaik från 500-talet.

Magisk Jul SE 050918.indd 113

05.09.2018 15:25

Julhäxan

Befana

La

egenden om Befana är över tusen år gammal och har gett italienska barn en helt särskild jultradition. Hon är jultomtens urmoder, men historien har en helt annan bakgrund. Det är historien om de tre magikerna som lämnade sitt hemland med speciella gåvor av guld, rökelse och myrra som de skulle ge till en nyfödd kung. Magikerna leddes genom många länder av en stjärna och i varje by de passerade sprang folk för att möta dem och följa med på resan. Men det var en gammal kvinna som inte kom för att följa magikerna. Hon hade fullt upp med hushållsarbetet, men lovade att följa efter dem när hon fick tid. Nästa dag förstod hon att hon skulle ha låtit hushållssysslorna ligga och sprang efter magikerna med egna gåvor till barnet. Men det var för sent, de hade hunnit för långt i förväg.

L 114

Ända sedan den dagen har den gamla kvinnan varit känd som Befana. På kvällen den 6 januari flyger hon från hus till hus på sin gamla kvast med alla de gåvor hon inte kunde ge till den nyfödde kungen. Hon är svart av all sot från skorstenarna och ser ut som en häxa. Barnen väntar på henne med en blandning av glädje och ångest. De hänger stickade strumpor vid spisen och skriver långa önskelistor till henne. Om barnen inte har varit snälla fylls strumporna med lök, vitlök och kol.

Magisk Jul SE 050918.indd 114

05.09.2018 15:25

115

Legenden om La Befana har levt sida vid sida med jultomten i flera hundra ĂĽr.

Magisk Jul SE 050918.indd 115

05.09.2018 15:25

13 januari

Änglafarardagen De som är riktigt gamla vet att den 13 januari är änglafarardagen. Det är den dagen de som dog för länge sedan kan komma tillbaka till ”den andra sidan” och låta gårdsfolket vara i fred. Idag är dagen mer bekant för julgransplundring och tjugondag Knut. Nu är julen definitivt över. Idag kan du se en klocka, en sopkvast eller ett uppochnedvänt dryckeshorn på primstaven, för nu ska resten av julölet drickas upp. Fram till 1700-talet räknades det här som nyårsafton, precis som trettondagen räknades som julafton.

116

Den här dagen ska vi städa undan julen och spinnrock, kvarn och annat arbete som fått vila kan sättas fram i stugan igen. Förr i tiden, ända sedan seden med julgran kom, var det vanligt att plundra julgranen den här kvällen. Då kunde man gärna samla familjen eller bjuda in andra gäster. Särskilt barnen tyckte om att plundra julgranen, för förr i tiden låg det mycket gott i korgarna.

Dagen kallades också Sankte Knut och folk sade att ”på tjugondag Knut körs julen ut”. Men vem var Knut? Knut Lavard var hertig i Danmark på 1000-talet och blev senare helgonförklarad. Han dödades av sin kusin den dagen då julfreden var över, den 7 januari 1131.

Dagens varning: du bör inte spinna eller kärna smör idag, för då kommer djuren i ladugården att gå runt runt tills de faller döda ner. Och om det snöar idag kan vi vänta oss tjugo snödagar innan sommarhalvåret, som räknades från den 14 april.

"Tjugondag Knut körs julen ut."

KNUTGUBBEN

På primstaven: ett dryckeshorn som vänts upp och ned.

Magisk Jul SE 050918.indd 116

I folkminne

Om du är redo att gifta dig och vill fria till din hjärtanskär kan du göra följande: Gör en stor halmgubbe och häng på den en gammal stövel, några gamla kläder, ett betsel och en sprucken träslev. Snurra runt ett rep med många knutar. Skriv sedan ett brev där du berättar hur högt du älskar din utvalda och vad du kan erbjuda vid ett giftermål. Det här kallas en knutgubbe och den ska du sätta på trappan hos din utvalda ikväll. Nu kan du vänta spänt på svaret tills imorgon.

05.09.2018 15:25

117

Magisk Jul SE 050918.indd 117

05.09.2018 15:25

Knut Lavard är Knut Lavard föddes som kungason runt år 1096 i Roskilde på Själland hade hans föräldrar, Erik Ejegod och Bodil, precis blivit kung och drottning i Danmark. Som av ödesdiger framsynthet uppkallade de sin son efter faderns bror, kung Knut IV den helige, som dödats tio år tidigare. När Knut var sex år gammal for Erik och drottning Bodil på pilgrimsresa till det heliga landet. De tog inte med sig lille Knut utan lämnade honom hos den mäktige jarlen Skjalm Hvide. Kungen och drottningen kom aldrig tillbaka från sin heliga resa och den lille, nu föräldralöse, kungasonen växte upp hos släkten Hvide. Hans farbror Nils och svenska Margareta Fredkulla blev nu kung och drottning i Danmark.

N 118

När Knut var 16 år skickades han till Tyskland för att få politisk och militär utbildning. Han bodde hos hertig Lothar (senare kejsar Lothar III av Tyskland).

Här fick Knut uppleva en helt annan kultur och ett helt annat sätt att leva än det vikingarna i hemlandet levde.

Runt 1114 kom Knut hem till Danmark igen, till ett land i kaos. Danmark var härjat av vikingar på plundringståg och ingen var trygg. Kung Nils hade problem med att styra landet och tog glatt emot hjälp från sin brorson. Den unge Knut övertog det lediga jarldömet Sör på Jylland och fick allt eftersom situationen under kontroll.

Uppgiften som gränsvakt var krävande, men Knut var en skicklig och rättvis ledare som inte gjorde skillnad på rik och fattig. Det berättas att en rik man av hög börd dömdes till döden för sina rövartåg. Han vände sig till Knut och bad om nåd, eftersom han var av så hög börd. Knut svarade genom att låta honom hänga i en högre galge än de andra rövarna. Som ledare utvecklade han landets försvarsverk och byggde vallgravar och fästningstorn som ingen i Danmark sett maken till.

Knut sågs som landets räddare och han fick det anglosaxiska heders­omnämnandet Lavard, som är en dansk form av det vi idag kallar lord. Det betyder ursprungligen husbonde eller brödherre. Han hade ärvt stora rikedomar av sina föräldrar och blev ännu rikare när han gifte sig med Ingeborg, dotter till en rysk storfurste och drottning Margaretas systerdotter.

Magisk Jul SE 050918.indd 118

05.09.2018 15:26

Knut IV den helige var Knut Lavards berömde farbror. Även han utropades till helgon.

119 Mordet på Knut Lavard är ett av den danska historiens mest omtalade mord.

Knut Lavard kom väl överens med den danske kungens tidigare fiender, venderna, och styrde landsdelen från staden Slesvig. När den vendiske kungen Henrik dog år 1127 köpte sig Knut herradömet över det västliga venderriket av sin tidigare fosterfar, Lothar, som nu blivit kejsare i Tyskland. Därmed blev det fred och ordning bland Danmarks grannländer söderut. Kejsar Lothar III erkände sen Knut Lavard som kung över de västliga venderna.

Knut Lavard var känd för att vara högrest och vacker, och han förde sig ståtligt och ridderligt vart han än for. Han delade med sig av sitt överflöd när det blev hungersnöd i riket. En gång gav han sin kappa till en frusen tiggare. Med sina goda ledar­ egenskaper, sin vältalighet och skicklighet ut vecklats r a h d r a v a L t stod Knut Lavard högt över alla sina n om Knu och kan inte ses som ie r to is H landsmän och väckte beundran bland radena d n u h r betraktas å e r m a r o a n e n s g a k s fattiga och rika. kta. rekt. Den

oria t s i h n n a s n e Baserat på

historiskt kornd baserad på historiska fa som en lege

Magisk Jul SE 050918.indd 119

05.09.2018 15:26

Han blev så aktad att hans farbror kung Nils blev rasande av avundsjuka och började se Knut som en rival till tronen i Danmark. Kung Nils och hans son Magnus den starke planerade att göra upp med Knut Lavard. Julen 1130 bjöd kungen in alla rikets stormän till julgille i Roskilde. Knut var självfallet en av dem som kom till gillet, full av tillit till sina kungliga släktingar. Hans hustru Ingeborg anade däremot oråd och bad honom att stanna hemma i Slesvig med henne. Hon var höggravid och väntade barn till nyår. Knut reste ändå, och hans kusin Magnus tog tillfället i akt för att göra sig av med sin rival.

120

Knut sov hos några släktingar i Haraldsted när han väcktes av en budbärare som ville ha honom med till ett hemligt möte i skogen. Han kunde ta med sig två hirdmän. Budbäraren försökte varna Knut Lavard genom att nynna sången om Grimhilds frändesvek, men Knut avfärdade alla onda aningar. I skogen väntade Magnus, till synes helt ensam, och Knut följde med honom in på en mörk stig utan sina hirdmän. Snabbt vände sig Magnus mot sin kusin och frågade: ”Vem tillhör Danmark?” Knut blev förvånad och vek misstänksamt undan, men han hann inte svara förrän Magnus drog fram ett svärd och hans män sprang fram ur snårskogen. Magnus drog av honom kapphättan och klöv kusinens huvud medan de andra sprang fram och körde in sina spjut i hans bröst. Den här ogärningen är än i dag ett av Danmarks mest omtalade mord.

Det här var den 7 januari 1131, dagen efter trettondagen. Julen var slut och julfreden hade upphört. Ingeborg var nu änka och födde Knut Lavards son Valdemar en vecka efter mordet. Det sades att där Knut stupade sprang det fram en liten källa. Det byggdes ett kapell i skogen där mordet skedde och på den här platsen hände det märkliga mirakel. Oavsett hur sträng vintern var så var gräset runt kapellet grönt som på en sommardag. Knuts lik fördes först till kyrkan i Haraldsted och begravdes där, men kistan flyttades senare till kyrkan vid benediktinerklostret i Ringsted där han begravdes. Även vid den graven skedde mirakel och folk som vallfärdade till graven blev helade från sjukdom.

Mordet på Knut Lavard var inte bara slutet på julfriden, utan också freden i Danmark. Nu startade ett 25 år lång blodigt inbördeskrig om tronen, ett inbördeskrig som slutade med att Knuts son Valdemar blev kung i Danmark.

Det var han som fick sin far helgonförklarad. I flera hundra år hölls det knutsgillen till Knut Lavards ära. Gillena skulle säkra Valdemar den stores och hans efterkommandes kungamakt. De första knutsgillena hölls vid Knut Lavards

Magisk Jul SE 050918.indd 120

05.09.2018 15:26

121

Sankte Knut Lavard hade sin minnesdag den 7 januari och Knut IV den helige hade sin minnesdag den 13 januari.

Vilken Knut det är som avslutar julen är ovisst. Här ser vi mordet på Knut den helige i Sankt Albani Kyrka.

Den målades av Christian Albrecht von Benzon 1843.

grav i Ringsted, men på 1300-talet byttes han ut mot sin farbror, Knut den helige, och knutsgillena fick ett nytt skyddshelgon. Det är alltså inte bara en Knut, utan två, som ligger bakom firandet.

Knut Lavards minnesdag är den 7 januari, men han blandas emellanåt ihop med sin helige farbror som han var uppkallad efter. Farbroderns minnesdag var ursprungligen den 13 januari och båda dagarna finns märkta på primstaven med en yxa, en klocka, en tunna eller ett uppochnedvänt dryckeshorn. Dagen markerar slutet på julfirandet.

Magisk Jul SE 050918.indd 121

05.09.2018 15:26

Källor

Bö, O. (1987). Trollmakter och godvette – overnaturlige vesen i norsk folketru. Det Norske Samlaget.

Carol, R.J. (2004) Hildegard of Bingen: Woman of Vision, Paper Crane Press.

Grambo, R. (1979) Norske trollformler och magiske ritualer. Universitetsforlaget.

Helleberg, M. (2011) Knud Lavard. Peoples press.

Hodne, Ö. (1996) Jul i Norge, J.W. Cappelens forlag.

Holck, P. (1993) Merkedager och gamle skikker. J.W. Cappelens forlag.

Hugås, K.G. (2000) Bygdebok for Bratsberg annex-sogn.

Landstad, M.B. (1995) Mytiske sagn fra Telemarken. Norsk Folkeminnelag Molland, V. (1979): Årets rytme (2. utg.) Gyldendal Norsk Forlag.

Norges forskningsinstitut för matforskning Norges Postmuseums hemsida Norsk Folkeminnesamlings hemsida Sagn fra Östfold, Norsk Folkeminnelag nr. 59, insamlade av K. Weel Engebretsen och Erling Johansen Sivertsen, B. (2011). Julens myter: om overtro och traditioner, Aschehoug forlag.

Sivertsen, B. (2004) Norsk jul. N.W. Damm & Søn AS. Steinsland, G. (2005). Norrön religion. Myter, riter, samfunn, Pax forlag.

Swahn, Jan-Öyvind (2005) Stora Julboken, Ordalaget Bokförlag. www.hogtider.wordpress.com www.katolsk.no www.kulturarv.dk www.rolf.no www.sprakochfolkminnen.se www.sverdet.com www.arild-hauge.com

Bildkreditering 122

1 december: Getty Images/iStock 2 december: Vinternatt, Getty Images/Tussungen, Theodor Kittelsen (1895–1925)/Norsk Teknisk Museum 3 december: Legend of a Christmas rose, Tiziano Vecellio (1488–1576) 4 december: St. Barbara, Jan van Eyck (1437), teckning på ekskiva på Royal Museum of Fine Arts i Belgien 5 december: Julkryddor, Getty Images 6 december: Santa Claus, Thomas Nast (1881)/Nikolas av Myra, Getty Images 7 december: Helstekt gris, Getty Images/Torkad fisk, Getty Images/Haakon den gode, Peter Nicolai Arbo (1860), Nasjonalmuseets samling/iStock 8 december: Fragment av frostatingslagen, Arkivverket/Getty Images 9 december: Gamla småkaksformer, Digitalt museum/Goro, Matprat.no, Mari Svenningsen/Hanna Winsnes, Wikipedia/Nervkakor, Öyvind Therkelsen 10 december: Digitalt museum/En moden alder, Fotograf: okänt, Nasjonalbibliotekets bildsamling 11 december: Getty Images 12 december: Tjärkors på gården Ourom i Gudbrandsdalen, Fotograf: Ola Håkon Ourom/Der wilde Jäger, Johann Wilhelm Cordes (1869)/Åsgårdsreien, Peter Nicolai Arbo, Nasjonalmuseets bildsamling 13 december: Sankta Lucia, Getty Images/Recept från matprat.no 14 december: Julbockar, Digitalt museum 15 december: "God Jul" Jenny Nyström, via Wikimedia Commons/De andra är från Norges Postmuseum och Digitalt museum 16 december: Öyvind Therkelsen/Getty Images/Digitalt museum 17 december: Getty Images/James Lewicki, från The Golden Book of Christmas Tales 18 december: Getty Images/Julkort, privat 19 december: De tre vise männen, Getty Images 20 december: Balders död, Johannes Ewald (1743–1781) 21 december: Dryckeshorn, Åge Hojem, NTNU Vitenskapsmuseet/Thomas tvivlaren, Caravaggio (1601–1692) 22 december: Vikingagille: Getty Images/Ölskål, Norsk Folkemuseum 23 december. Privat/Getty Images/Vykort från 1900 24 december: Juleskikk, Adoph Tidemand (1886), Nasjonalbiblioteket/Getty Images 25 december: Adorazione del Bambino, BeatoAngelico, San Marco-museet i Florens 26 december: Julkort från 1880, Nasjonalbiblioteket/St. Stefanus martyrium. Målning av den italienske barockmålaren Bernardo Cavallino (1616–1656)/De dödas mässa, Richard Svensson 31 december: Godt Nytaar, gammalt julkort, tecknat av A. Bloch (1860–1917)/Vinterstämning, Getty Images 6 januari: De heliga tre konungarna, Foto: Nina Aldin Thune. Detalj från Maria och barnet, mosaik från 526 i basilikan Sant Apollinare Nuovo i Ravenna i Italien/La Befana, Isabella Centofanti Alexander 13 januari: Knut Lavard, Wikipedia/Knut den heliges död i St. Albani kyrka, 1086. Målad av Christian Albrecht von Benzon (1843)/Getty Images.

Omslagsfoto: John Bauer (1882–1982) Använt med tillstånd från Jönköping läns museum Primstavsillustrationen är återgiven med tillstånd av Sigmund Haugland, www.sunnmiddelalder.net

Magisk Jul SE 050918.indd 122

05.09.2018 15:26

MISSA INTE! Finns i en tidningshylla nära dig just nu

Upptäck vårt digitala innehåll på bokasin.se.

Läs artiklar och temaböcker från bland annat BBC, TopGear, Lonely Planet och Men’s Health.

Allt på ett ställe

Registrera dig nu och få första månaden gratis!

www.bokasin.se

Untitled-1 3

16.10.2018 11:10

isste du att många av våra jultraditioner har utvecklat sig från gamla, hedniska riter?

Riter som var vanliga långt innan Kristus blev känd i Sverige, långt innan julen blev en kristen högtid.

Riter från tiden då man offrade både djur och människor.

Många av de gamla svenska jultraditionerna har levt vidare och blivit en del av vårt kristna firande. Det handlar om dryck, tomten, julbocken och mycket, mycket mer. Med märkliga, mystiska och magiska historier kommer du att få lära känna vår kulturhistoria förr och nu. Berättelserna handlar om traditioner, myter och övertro som präglat december ända sedan tidig vikingatid. Bilderna väcker minnen och kommer få dig att dra på smilbanden. Kanske känner du saknad eller förundring, och kanske får det dig att tänka på en tid eller person som inte finns med oss längre? För det är precis vad historier kan göra.

V

2018-09 / 99:-

TIDSAM 4920-09

09

7 388492 009903 Returvecka 1

Untitled-1 4

16.10.2018 11:10