Temaserien Vetenskap: Kroppen vol. 4

KROPPEN BOKASIN VETENSKAP

ur ett vetenskapligt perspektiv

Livsviktig kunskap om

KROPP& HÄLSA

Så mästrar du

n Hur väcks slumrande lust?

n Hur ofta? n Vad händer vid orgasm?

20SEX

frågor & svar

STRESS

om

Ät dig frisk med smart mat

Ny forskning i

KAMPEN CANCER mot

Framtidens

Sov gott!

Tips för skönare sömn

MEDICIN

Träna upp din

viljestyrka

Så ska vi bekämpa världens dödligaste sjukdomar

Så funkar kroppen • • • Medicin • • • Anatomi • • • Hjärnan • • • Mat • • • Hälsa • • • Frågor och svar

BOKASIN VETENSKAP: KROPPEN 4 2018 © Orage AS

Svensk redaktion Redaktör och ansvarig utgivare: Rebecca Englund Översättning: Melinda Sutus Korrektur: Eva Sahlström Grafiker: Jeanette Hanvik

Försäljningsansvarig Øystein Berg +47 909 61 959 berg@orage.no

Orage AS äger alla rättigheter till innehållet i den här boken. Det är inte tillåtet att reproducera eller kopiera innehållet. Det är inte tillåtet att lägga ut hela, eller delar av, boken på internet eller att på annat sätt reproducera innehållet elektroniskt. Tillstånd kan endast ges via redaktionen på Orage AS.

Utgiven av Orage AS Jarlsøveien 50 3124 Tønsberg, Norge +47 47 46 60 00 post@orage.no www.orage.no

Tryck Tryckt i Lettland, Artko AS Alla Orages produkter trycks av Svanenmärkta tryckerier.

Utgiven på licens från Future Plc. This publication is published under licence from Future Publishing Limited. All rights in the licensed material belong to Future Publishing Limited and it may not be reproduced, whether in whole or in part, without the prior written consent of Future Publishing Limited. ©2018 Future Publishing Limited. www.futureplc.com

Originaltitel How It Works Book of the Human Body Second Revised Edition © 2014 Future Publishing Limited

KROPPEN ur ett vetenskapligt perspektiv

Människokroppen är ett fascinerande mästerverk, världens mest komplexa system.

Vi människor har försökt förstå vad det är som gör oss så unika i flera hundra år. Är det sättet cellerna är uppbyggda på? Är det samspelet mellan organen som kommunicerar via budbärare i nervsystemet? Är det hjärnan?

I denna bok får du lära känna kroppen ur fyra olika perspektiv: medicin, anatomi, kost och hälsa samt kroppen i arbete. Vi undersöker kroppens imponerande processer och funktioner som ser till att allt fungerar. Vi tittar också på vad som kan gå fel, vad som kan leda till sjukdomar och hur långt dagens medicinska forskning har kommit i att bota dem.

Det viktigaste i livet är god hälsa och här lär du dig även vad du kan göra för att hålla dig frisk och hur du hittar motivationen till att uppnå det. Det finns inga garantier, men vetenskapen har kommit långt. Idag vet vi mycket om hur man förebygger sjukdom, hur mat kan användas som medicin och varför sömn är så viktigt.

Kunskapen förmedlas på ett enkelt sätt med hjälp av unika illustrationer och detaljerade beskrivningar. Förhoppningsvis ser du snart dig själv i ett helt nytt ljus.

Kroppen 4 SE content 241018.indd 3

29.10.2018 11:36

INNEHÅLL 66

MEDICIN

MAT OCH HÄLSA

6 Medicin i framtiden

108 Viktminskning

18 Hur kan vi bota cancer?

116 Mat som medicin

32 Henriette Lacks odödliga celler

122 Kan man återanvända plastflaskor?

34 Smått och gott

123 Vad är elektrolyter?

ANATOMI 42 Människans hjärna 48 Kroppens superkrafter och supersinnen 54 Så fungerar dina händer 56 Hudens sinnen 58 Stamceller 60 Smått och gott

KROPPEN I ARBETE

124 Sover jag bättre om jag äter magnesium?

125 Smått och gott

NYFIKEN?

18

76

Träna upp viljestyrkan

Hur botar vi cancer?

Frågor & svar om sex

130 Optiska illusioner 138 Migrän 142 Änkestöt 143 Vad är handvärmare?

144 Hur rena är dina tänder?

145 Hur fungerar permanent?

66 Träna upp viljestyrkan

146 Kräkreflexen

70 Så sover du bättre

147 Mediciner och mat

72 Din inre klocka

148 Lever virus?

76 Frågor & svar om sex

149 Dykreflexen

80 Immunförsvaret

150 Bakterier och virus

88 Fakta om stress

152 Multiresistent apokalyps

98 Så läker ett sår

156 Varför blir vi bakfulla?

100 Smått och gott

158 Smått och gott

4

Kroppen 4 SE content 241018.indd 4

29.10.2018 11:36

58

Henriette Lacks odödliga celler

80

Immunförsvaret

48

152

Superkrafter och supersinnen

Multiresistens

88

70

Stress 42

Människans hjärna

108

Viktminskning

Så sover du bättre

130

Optiska illusioner

5

Kroppen 4 SE content 241018.indd 5

29.10.2018 11:36

MEDICIN

Medicin i framtiden

MEDICIN I FRAMTIDEN Hur ska vi bekämpa världens dödligaste sjukdomar?

M

edicinsk forskning har gett oss många fantastiska lösningar på utmanande hälsoproblem – från antibiotika som bekämpar bakterie­ infektioner till bildteknik som utan operation kan visa insidan av en patient.

Det är svårt att förutse vad som kommer att ske härnäst, men vi tar en titt på vad som är på gång och vad vi kanske kan förvänta oss i framtiden.

Medicin handlar inte bara om biologi och läkemedel längre. Datateknik, ingenjörs­konst, nanoteknik, kvantfysik och många fler fält har implementerats

inom medicinsk forskning, och det ger nya lösningar på gamla problem.

På framtidens sjukhus kan kirurger undersöka sina patienter med hjälp av förstärkt verklighet. Man kan kontrollera blodsockernivån hos diabetespatienter med speciella kontaktlinser. Människor med amputerade kroppsdelar kan röra på sina proteser med tankekraft, eftersom de är kopplade till nervsystemet. 3D-skrivare kan producera specialanpassad medicin eller till och med fullt fungerande organ på beställning.

Vi lär oss att träna vårt eget immun­

försvar till att stå emot dödliga sjukdomar, och vi utvecklar teknik som gör att vi kan finjustera och ändra våra egna gener.

Forskare idag har tillgång till en enorm mängd data från patienter över hela världen och när vi gräver djupare i sjuk­ domens biokemi hittar vi nya behandlingar.

En dag kan bärbar teknik och hemma­ test upptäcka de första sjukdomstecknen, och vi kan få anpassad behandling utifrån vår unika genetik och våra biokemiska fingeravtryck. Då blir biverkningarna färre och chansen att bli frisk ökar.

6

Kroppen 4 SE content 241018.indd 6

29.10.2018 11:36

Visste du att?

Ordet vaccin skapades av Edward Jenner, från det latinska ordet vacca (som betyder ko).

Så sprids bakterier

Stoppar historiens värsta mördare Vaccin tränar immunförsvaret att stå emot riktiga sjukdomar.

Kroppsvätskor

Hudkontakt

Sjukdomar kan smitta via blod, saliv, sperma och modersmjölk.

Vissa infektioner sprids snabbt via direktkontakt.

Vätskor är ett utmärkt sätt för sjukdoms­ framkallande organismer att spridas på. Sjukhus och laboratorier är alltid försiktiga vid hantering av kroppsvätskor eftersom de kan överföra sjukdomar som påssjuka, hepatit och hiv.

Sexuellt överförbara sjukdomar, vattkoppor, munsår och vårtor kan spridas vid direktkontakt med en infekterad person. Virus, bakterier eller parasiter förflyttar sig enkelt från person till person. En del kan till och med överleva på livlösa ytor en kort stund.

Mat och dryck

Droppar

Infekterad mat och dryck kan ta med sjukdomsframkallande organismer ner i magen.

Sjukdomsframkallande organismer kan överföras på korta avstånd via droppar i luften.

Magsyran skyddar mot infektioner, men den kan inte stoppa allt. Organismerna kommer in i munnen och tar sig ner i tarmarna eller in i kroppen genom tarmväggen.

Små droppar som frigörs genom hosta och nysningar kan sprida sig och landa på dörrhandtag, andra ytor och hud. Det är ofta på detta sätt luftvägsinfektioner som förkylningar och influensa smittar.

Immunförsvaret är vårt naturliga motstånd mot sjukdomar, där cellerna samarbetar och förstör allt som inte hör hemma i kroppen.

Immunförsvaret består av två delar. Det ena är ett ospecifikt och medfött försvar som reagerar snabbt och angriper vid första tecken på problem. Det andra är ett långsamt och mer adaptivt system som angriper starkare och mer precist.

Första gången immunförsvaret utsätts för en ny infektion kan det ta upp till en vecka innan de specifika cellerna angriper.

Under denna tid kan de sjukdoms­ framkallande organismerna (patogenerna) föröka sig så att man blir sjuk. Med ett vaccin utgår detta steg, eftersom vaccinet förbereder immunförsvaret.

Det första vaccinet utvecklades av Edward Jenner år 1796. Han upptäckte att kor inte drabbades av smittkoppor eftersom de utsattes för den snarlika sjukdomen kokoppor. Deras immunförsvar hade redan vant sig vid sjukdomen. Jenner försökte smitta barn med kokoppor och upptäckte att även de utvecklade skydd mot smittkoppor.

Sedan dess har det utvecklats vaccin mot dussintals infektionssjukdomar. Nu görs vaccin som även lär immunsystemet att bekämpa andra sjukdomar.

Träning för immunsystemet

När ett vaccin injiceras vill immunförsvaret ta reda på vad det är. Det undersöker patogenerna och hittar ett sätt att bekämpa dem på, som om det vore ett riktigt anfall. Några av cellerna som bekämpade patogenerna blir kvar i kroppen och patrullerar som ”minnesceller”.

När riktiga patogener tar sig in i kroppen är immunförsvaret redo. Istället för att försöka ta reda på vad som ska göra klonas minnes­ cellerna från vaccinet omedelbart och de producerar en hel armé av celler som utrotar infektionen innan du blir sjuk.

© Thinkstock

Ett vaccin är som ett träningsprogram för immunförsvaret. Det får en smygtitt på fienden det kan möta senare och kan förbereda sig.

Vaccin tillverkas på olika sätt, men innehåller vanligtvis inaktiva bakterier, virus eller molekyler som sjukdomsframkallande organismer (patogener) skapar.

7

Kroppen 4 SE content 241018.indd 7

29.10.2018 11:36

MEDICIN

Medicin i framtiden

37

miljoner

År 2015 levde nästan 37 miljoner människor med hiv.

1,1

miljoner

Fler än hälften av de som lever med hiv har inte tillgång till behandling.

människor dör av AIDS varje år.

Hiv smittar via kroppsvätskor som blod, sperma och moders­­­ mjölk, ej via hudkontakt.

8 av 10 gravida kvinnor med hiv får behand­ling för att minska smittorisken för barnet.

Hiv infekterar immun­systemet och försvagar kroppens försvarsmekanismer.

40 %

av de som lever med hiv vet inte att de är smittade.

Antiretroviral behand­ling stoppar viruset från att spridas.

Kondomer, hiv-test och manlig om­skär­else minskar spridning av hiv.

Hiv ökar risken för andra sjukdomar, som till exempel tuberkulos.

Slutet för hiv Hur jagar man ett virus som gömmer sig i människans eget immunsystem?

H

iv-viruset (Human Immunodeficiency Virus) kapar immunsystemet. Det överför sin genetiska kod till cellens gener och gör att cellen börjar klona sig själv. När detta sker kan inte cellen fungera normalt och viruset tar gradvis över allt fler celler. På så sätt blir immunförsvaret kraftigt försvagat, vilket leder till sjukdomen aids (Acquired Immune Deficiency Syndrome).

Idag kan hiv behandlas med en kombinations­ behandling som stoppar viruset från att klona sig själv.

Då blir mängden virus i blodet ofta så liten att sjukdomen inte kan sprida sig. Vi kan också förhindra att sjukdomen överförs från mor till barn tack vare nya

mediciner. Idag har dock inte alla tillgång till dessa behandlingar.

Framtidens standardbehandling mot hiv kommer förhoppningsvis att vara ett vaccin som kan lära immunförsvaret att neutralisera viruset med anti­ kroppar. I teorin kan detta vaccin inte bara förhindra smitta, utan även stoppa sjukdomen från att bryta ut hos människor som har viruset latent i kroppen.

Det är en stor utmaning. Viruset förändras för att undvika upptäckt och immunförsvaret kan inte alltid reagera. Nya vacciner testas hela tiden, och allt eftersom vår kunskap om hiv och immunförsvaret blir bättre kommer vi närmare en lösning.

Hur svårt är det att bota hiv?

Hiv överför sin egen arvsmassa till en viss typ av immunceller (vita blodkroppar, CD4) så att generna kopplas ihop. Anti­ retroviral behandling kan stoppa viruset från att klona sig själv, men kan inte lösa problemet att själva immuncellerna dödas.

Första gången detta gjordes var 2007, när en cancerpatient i Berlin behövde en benmärgstransplantation. Hans eget immunförsvar, som bar på hiv-viruset, förstördes och ersattes med donatorceller. Givarcellerna hade en genetisk mutation som gjorde det svårt för hiv-viruset att infektera dem och patienten blev frisk från viruset.

Det är riskabelt att utföra en benmärgstransplantation och det finns inte tillräckligt med donatorer. Därför kan inte detta bli en universell metod för att bota hiv.

8

Kroppen 4 SE content 241018.indd 8

29.10.2018 11:36

Aids • Står för Acquired Immune Deficiency Syndrome.

• Sjukdom som orsakas och utvecklas av hiv.

• Utnyttjar att immunsystemet är försvagat och inte kan kämpa emot.

• De drabbade dör ofta av en infektion eller cancer till följd av ett försvagat immunsystem.

Hiv • Står för Human Immunodeficiency Virus.

• Viruset som leder till aids.

• Infekterar immunsystemet.

• Infektionen bryter ner cellerna i immun­

Hiv CD4-immuna celler

systemet.

”Viruset tar gradvis över fler och fler celler, och immunsystemet försvagas kraftig.”

1983

Tidslinje

1987

Forskarna upptäcker att hiv-viruset orsakar aids.

1981

Män i Kalifornien insjuknar av ovanliga infektioner på grund av att deras immunsystem är försvagat.

Framtiden

Den första medicinen mot hiv, azidot­hymi­din, godkänns.

1985

Man uppfinner ett blodprov för hiv och undersök­ ningarna kan börja.

Ett vaccin utvecklas som ska träna immunsystemet att angripa hiv.

1996

En trippelkur lanseras och hiv-infektionen klassas som en kronisk sjukdom.

2007

En patient i Berlin botas genom en banbrytande benmärgstrans­plantation.

Framtiden

En medicin utvecklas som ska upptäcka hiv som gömmer sig bland inaktiva celler.

9

Kroppen 4 SE content 241018.indd 9

29.10.2018 11:36

Medicin i framtiden

14 9

miljoner

MEDICIN

människor per år får en cancerdiagnos.

miljoner

människor dör av cancer varje år.

Lungcancer är den dödligaste cancer­formen för båda könen.

Kan man bota cancer?

Enorma framsteg har gjorts under de senaste hundra åren, men vad händer nu?

C

ancer är en gammal sjukdom. Man har funnit tumörer på egyptiska mumier och till och med på fossil från dinosaurier. Cancer uppstår när generna som kontrollerar tillväxt och reparation inte fungerar som de ska. De angripna cellerna klonar sig själva och dessa nya celler kan så småningom börja vandra runt i kroppen och göra nya kopior av sig själv på andra ställen.

Om en tumör upptäcks tidigt och avlägsnas kan också cancern avlägsnas. Om cancern har spridit sig blir det svårare att bota sjukdomen. Ju mer cancern sprider sig, desto mindre blir chansen att överleva.

Den bästa lösningen är att stoppa cancer innan den faktiskt bryter ut. En möjlighet är vaccin som tränar

immunförsvaret att upptäcka cancerceller. Ett annat alternativ är att utveckla regelbundna blodprover eller andningstest för att fånga upp de första tecknen på sjukdomen. Risken att få cancer ökar med åldern och eftersom vi lever längre ökar också risken för cancer.

För dem som drabbas av cancer har man redan utvecklat spännande framtida behandlingsmetoder. I framtiden kan kanske människor träna och stärka immunförsvaret eller injiceras med ett genetiskt anpassat virus som infekterar och dödar tumören. Vi kan kanske till och med kunna stänga av och slå på gener inuti cancercellerna för att hindra dem från att växa. Läs mer om om detta på sidan 18.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor.

Ju äldre du blir desto större är risken att drabbas av cancer.

Cancer smittar inte, men kan vara ärftligt.

Ju tidigare cancer upp­täcks desto lättare är den att behandla.

En förändrad livsstil kan förebygga en tredjedel av cancerformerna.

© Getty Images

Virusinfektioner kan leda till vissa former av cancer.

Vad är botemedlet mot cancer?

Cancerforskningen får mycket finansiering och tusentals forskare arbetar med att hitta ett botemedel – men vad? Om tumören avlägsnas innan den sprids kan patienten bli frisk, men om celler har börjat vandra runt i kroppen måste man även hitta dessa. Strålbehandling kan bekämpa kringströvarna, men det fungerar inte alltid och

vissa cancerceller kan utveckla sätt att undvika upptäckt på. Den stora utmaningen är att alla människor är olika, liksom deras cancer.

Tumörerna är inte bara olika från person till person, de förändras också med tiden. Utmaningen är att ta reda på hur de förändras och hur de olika svagheterna kan utnyttjas på ett konkret sätt.

10

Kroppen 4 SE content 241018.indd 10

29.10.2018 11:36

Visste du att?

Den äldsta cancern som hittats hos en människa är en bentumör på en 1,7 miljoner år gammal fossil.

Cancermedicinens framtid Att hitta rätt behandling kan vara ett sätt att få kontroll över cancern.

Patientgrupp

Anpassad behandling

Gentest

Även om alla dessa personer har hjärncancer har de inte samma typ av cancer.

Patienterna får anpassad behandling som specifikt angriper svagheterna i deras typ av cancer.

Patienterna testas för att se exakt hur tumören är uppbyggd, både genetiskt och kemiskt.

”En möjlighet är att använda vaccin för att träna immunsystemet till att känna igen cancerceller.”

Tidslinje

1880-talet

1950-talet

En bröstkörtel avlägsnas för första gången (mastektomi) och en ny behandlingsform för bröstcancer etableras.

Man bevisar att rökning är en orsak till lungcancer och miljontals människor slutar röka.

1846

Bedövning uppfinns och man kan därmed operera bort tumörer.

1903

Radium används för att behandla hud­­cancer. Det är första exemplet på strålbehandling.

1949

Den första cellgift­ medicinen godkänns: kvävesenaps­gasen, ett kemiskt krigsmedel från andra världskriget.

Framtiden

Specialanpassad medicin blir verklighet och patienter får behandling anpassad till deras gener.

1990-talet

Cancerdödligheten sjunker i i-länder till följd av bättre diagnostisering och behandling.

Framtiden

Ett enkelt blodprov utvecklas för att hitta de första tecknen på cancer.

11

Kroppen 4 SE content 241018.indd 11

29.10.2018 11:36

MEDICIN

Medicin i framtiden

10–18 dagar tar det för malaria­parasiter att reproducera sig i en mygga.

Malaria beskrevs för första gången i Kina 2 700 år f.Kr.

3,2

miljarder människor lever i regioner utsatta för malaria.

människor dör av malaria varje år.

70 % av de som dör i malaria är barn under fem år.

Malaria beror på parasiter som infekterar män­ni­skor och mygg.

2017 anmälde

Insektsmedel är ett bra skydd mot smittan.

95

länder fall av ma­l­aria.

212 miljoner malariafall rapporterades år 2015.

© Getty Images

400 000

Bekämpa malaria Hela världen försöker utrota denna dödliga sjukdom som sprids via myggor.

I

vissa delar av världen kan ett myggbett vara dödligt.

Malaria beror på en encellig organism som finns i tre till fyra olika former. Varje form lever på ett visst ställe i kroppen.

Den form som infekterar myggan heter gametocyt. När myggan suger blod som innehåller gametocyter överförs dessa till myggans mage. Han- och hongametocyter förenas och bildar sporozoiter. Denna andra form tar sig till myggans spottkörtlar. Nästa gång myggan suger blod sprids det infekterade spottet till människans blodomlopp. Sporozoiterna följer med blodet till levern, där de delar sig och blir merozoiter – för att sedan skickas tillbaka till blodet. Här tas de upp av blodkropparna och

några utvecklas till en annan form av liv – schizonter.

Schizonterna växer tills blodcellerna går sönder, vilket frigör merozoiterna. Dessa gör ännu mer skada på kroppen.

Malariaparasiten kan bara sprida sig med hjälp av både mygga och människa, något vi kan utnyttja för att utrota den. Ett förslag är att släppa ut genmodifierade myggkolonier som kan föröka sig med vilda myggor. På detta sätt kan vi plantera nedbrytande genetiska egenskaper i myggpopulationen som antingen dödar parasiterna eller själva myggorna. Vi kan också utveckla insektsmedel som håller insektspopulationen nere, samtidigt som vi utvecklar vaccin som stoppar smittan.

Global utrotning är svår Världshälsoorganisationen (WHO) gjorde sitt första försök att utrota malaria 1955. De försökte spreja hus för att bli av med myggorna och sedan använda antimalariamedel för att döda parasiterna. De lyckades i områden med flera årstider, där myggorna bara trivdes under vissa säsonger. Programmet var inte lika lyckat på ställen med ett mer jämnt klimat.

Myggorna utvecklade immunitet mot

bekämpningsmedlet och parasiterna blev resistenta mot behandlingen. Detta i kombination med krig, politiska oroligheter och ojämn tillgång till resurser resulterade i att ett effektivt globalt angrepp på malaria blev ett omöjligt mål.

2015 återupptog WHO utmaningen, men idag är både parasiten och de smittbärande myggorna ännu starkare. Vi behöver nya metoder för att utrota dem.

12

Kroppen 4 SE content 241018.indd 12

29.10.2018 11:36

Infektion

Gametocyter förenas och bildar sporozoiter, som tar sig till myggans spottkörtel.

Gametocyter

Infekterar myggan och blir till gametocyt­ celler i myggans magsäck.

Bett

Parasiten tar sig in i människans blod via ett myggbett.

Malarians infektionscykel

Infektion

Parasiterna blir till merozoiter i människans lever.

Spridning

Myggorna får i sig parasiten när de suger blod från en smittad människa.

Smitta

Merozoiterna tar sig in i människans röda blodkroppar.

Tidslinje

Parasiten som orsakar malaria upptäcks i blodprov från malariapatienter.

1600-talet

Malaria behandlas med bark från peruanska träd, vilket leder till att läke­ medlet kinin utvecklas.

Framtiden

1939

Malariamyggor utrotas av genmodifierade insekter.

Man uppfinner mygg­sprejen DDT och man kan nu kontrollera malaria­myggan.

1897

Man upptäcker att myggorna kan överföra malaria från person till person.

1951

Malaria utrotas i USA efter att myndig­ heterna startar ett program där man sprejar miljontals hem.

2015

WHO godkänner en ny strategi för att utrota malaria en gång för alla.

Framtiden

Världen blir fri från malaria tack vare utrotnings­ kampanjen.

© Thinkstock

1880

13

Kroppen 4 SE content 241018.indd 13

29.10.2018 11:37

MEDICIN

Medicin i framtiden

7 700 svenskar dör varje år av hjärtinfarkt. Det är 21 personer per dag.

Symptomen är smärtor i bröst, arm och käke, samt svettningar och kräkningar.

2s

Varannan sekund drabbas någon i världen av stroke.

250 000 svenskar lever med hjärt- och kärlsjukdomar.

Män dör oftare av hjärt- och kärlsjukdomar än kvinnor.

Att stoppa hjärtinfarkt och stroke Hjärt- och kärlsjukdomar dödligast i världen.

N

är artärerna täpps igen med fett börjar det med en beläggning som gör blodkärlen smalare. När blodet sedan försöker tränga igenom alla vrår och krökar orsakar det ännu större skador.

Dödsfall inträffar när delar av blockeringen lossnar. Koagulationsmolekylerna i blodet tolkar oenigheterna som en glugg som måste tätas och börjar bygga en propp.

Proppen växer och fastnar så småningom i blodkärlen, vilket gör att blodflödet stoppas.

Idag kan dessa skador inte alltid repareras, men den senaste forskningen kan ändra på det i framtiden. Stamceller är celler som ännu inte har bestämt vilken

del av kroppen de ska tillhöra. Med några knep i laboratoriet kan de förvandlas till nya blodceller, nya hudceller eller till och med en ny hjärtmuskel. Forskare vid Harvard har redan gjort ett dunkande hjärta i verklig storlek genom att odla stamceller på ett stativ och övertyga dem om att bli en hjärtmuskel. I framtiden kan nya, konstgjorda organ skapas efter behov.

Genterapi kan vara en annan möjlighet, något som redan har testats vid hjärtsvikt.

Generna sammanförs med cellerna och instruerar dem att producera olika molekyler – och på så sätt kan man i princip omprogram­mera kroppen inifrån.

Omkring åtta av tio män och sex av tio kvinnor i Norden har för högt kolesterol.

De största risk­faktorerna är rökning, dålig kost, för lite motion och högt alkohol­intag.

© Getty Images

Plötslig svaghet på ena sidan av kroppen. förvirring och sluddrigt tal är symptom på stroke.

Varför har vi inte botat det än?

300 000 svenskar lider av hjärtflimmer.

Källa: Hjärt- och lungfonden

Det är svårt att behandla hjärt- och kärlsjukdomar när det värsta väl har hänt.

Stroke och hjärtinfarkt hindrar syre från att nå livsviktiga organ och vävnaderna i dessa organ dör snabbt. Om du får en hjärtinfarkt utanför ett sjukhus har du bara tio procent chans att överleva. En

fjärdedel av de som drabbas av stroke dör inom ett år.

För att förbättra behandlingen av hjärtoch kärlsjukdomar måste vi kunna reparera eller ersätta den trasiga vävnaden – eller förhindra sjukdomarna helt, vilket inte är så lätt.

14

Kroppen 4 SE content 241018.indd 14

29.10.2018 11:37

Visste du att?

Östeuropa och Centralasien har högst dödlighet i hjärtsjukdomar.

Så börjar hjärtsjukdomar Långvarig fettlagring kan leda till dödliga blodproppar.

1

2

3

4

2 Störningar

1 Normalt

Friska blodkärl har släta inre lager så att blodet lätt kan cirkulera i kroppen.

Blodet samlar sig snabbt när en blockering uppstår.

1930

Tidslinje

Läkemedelsbolaget Bayer i Tyskland börjar producera ett nytt läkemedel som kallas aspirin.

1958

Den första pace­makern sätts in och nu kan hjärtrytmen styras.

Fettansamlingar i kärlväggarna gör att de sväller och blodkärlen blir smalare.

4 Propp

En propp bildas på den ojämna ytan och blodkärlen täpps till.

Framtiden

1967

Man uppfinner defibrillatorn och kan med elektricitet starta hjärtan som stannat.

1899

3 Beläggningar

Den första hjärt­trans­ plantationen utförs på en människa och ett förstört organ ersätts.

1960

Den första bypassoperationen utförs för att dirigera blodet förbi förstörda blodkärl.

1987

Det första läkemedlet som sänker kolesterolet lanseras.

Det förebygger hjärtinfarkt.

Specialodlade hjärtan framställs med hjälp av människans stamceller.

Framtiden

Genterapi används för att reparera skador orsakade av hjärtinfarkt.

15

Kroppen 4 SE content 241018.indd 15

29.10.2018 11:37

MEDICIN

Medicin i framtiden

Så kan hjärtinfarkt förebyggas Det finns flera olika riskfaktorer för hjärt- och kärl­­sjuk­domar, och din livsstil spelar stor roll. Du kan minska riskerna genom att ändra din livsstil: rör på dig mer, ät nyttigare, drick mindre alkohol och rök inte.

FYSISK AKTIVITET

Fysisk aktivitet är något av det viktigaste för att förhindra hjärt- och kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet minskar riskfaktorer som högt blodtryck, högt kolesterol, stress och övervikt. Om du håller dig måttligt aktiv är risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar 50 procent lägre. För vuxna räcker en halvtimmes motion om dagen, medan barn och ungdomar bör röra på sig i minst en timme. Tre gånger i veckan bör aktiviteten vara högintensiv för att träna skelettet och öka muskelstyrkan. Detta kan vara lek, fotboll, handboll, basket, cykling, raska promenader eller hopprep.

KOLL PÅ KOSTEN

En hälsosam kost handlar inte om att bli smal. Att äta rätt har positiv inverkan på kroppen och gör den sundare. Att det är också blir enklare att gå ner några kilo är en trevlig bonus.

Du är på god väg om du äter en varierad kost med olika grönsaker till varje måltid samt fisk två gånger i veckan. Tallriksmodellen är en bra riktlinje. En tredjedel av tallriken ska bestå av grönsaker, frukt eller bär, en tredjedel av grova spannmålsprodukter som potatis, fullkornsris eller fullkornspasta och en tredjedel av kött, fisk eller ägg. Tallriksmodellen kan appliceras på alla måltider – frukost, lunch och middag.

Det är viktigt att undvika diabetes typ 2, som är en betydande riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar.

3–5 gånger fler diabetiker dör av hjärt- och kärl­ sjukdomar än personer utan diabetes. Risken är särskilt hög för kvinnor med diabetes. Både fetma och brist på fysisk aktivitet kan vara orsaker till diabetes typ 2.

ÄT MINDRE SALT

De flesta människor äter mer salt än de behöver. Vissa äter faktiskt dubbelt så mycket salt än det rekommender­ ade dagliga intaget på fem gram. De flesta skulle må bra av att äta mindre salt, men det är särskilt viktigt för personer med högt blodtryck.

Färdigmat och snabbmat innehåller mycket dolt salt.

Köttfärs, korv, pålägg, färdiglagade fiskrätter, bröd, ost, konserver och färdiga soppor hör till de största bovarna.

Flera livsmedelsproducenter försöker minska salthalten i sina livsmedel, men de flesta av oss borde använda mindre salt i maten. Det är hälsosammare att smaksätta maten med andra kryddor och örter.

16

Kroppen 4 SE content 241018.indd 16

29.10.2018 11:37

SYMPTOM PÅ HJÄRTINFARKT

Hjärnan får besked om att delar av hjärtmuskeln förlorat blodtillförseln.

Hjärnan sänder meddelandet vidare i form av bröstsmärta.

Typiska symptom på hjärtinfarkt • Smärta, vanligtvis i mitten av bröstet.

Smärtan kan stråla ut i armar, rygg, mage och käke. Många upplever smärtan som en hård och varaktig kram eller sveda. Den försvinner inte när du tar ett djupt andetag eller tar läkemedel som nitroglycerin.

• Plötslig andnöd.

• Illamående och kräkningar.

• Kallsvettningar, fuktig och blek hud.

• Ångest.

Kvinnor kan ha andra symptom än män, till exempel smärta i rygg, nacke, käke, armar eller övre buk. Andra möjliga symptom kan vara trötthet, andfåddhet och matsmältningsbesvär.

© Getty Images

Var extra uppmärksam på dessa symptom om du röker eller har släktingar som fått hjärtinfarkt i ung ålder.

Källa: Nasjonalforeningen for folkehelse, Norge

17

Kroppen 4 SE content 241018.indd 17

29.10.2018 11:37

MEDICIN

Hur kan vi bota cancer?

Hur kan vi

BOTA CANCER? DET BLIR LÄTTARE ATT HITTA ETT BOTEMEDEL NÄR VI VET MER OM MÄNSKLIGHETENS ÄLDSTA FIENDE. 18

Kroppen 4 SE content 241018.indd 18

29.10.2018 11:38

Visste du att?

C

Hippokrates döpte cancer till ”karkinos” efter en enorm mytisk krabba som liknande tumörer som sprider sig.

ancer har funnits längre än människan. Arkeologer har hittat spår av cancer i 70 miljoner år gamla dinosauriefossil, i revben från en 120 000 år gammal neander­talare och i ett människoskelett från 1 200 f.Kr. Nästan alla djur kan få sjukdomen, även hajar och nakenråttor.

En gång i tiden var cancer obotligt. Den romerska läkaren Kelsos skrev: ”Efter excision (bortskärning), till och med efter att ett ärr har bildats, kommer sjukdomen ändå tillbaka.”

Trots att tumörerna avlägsnades kom de

tillbaka, men förr i tiden visste vi inte vad vi kämpade mot.

På 1700-talet trodde läkare att cancer orsakades av lymfvätska som finns i ådror bredvid blodkärlen. I mitten på 1800-talet fastslog man att cancer faktiskt bildades av celler. Man insåg att cancer sprids från den ursprungliga tumören och på 1800-talet började kirurger avlägsna mer vävnad och närliggande lymfkörtlar med hjälp av nya bedövnings­metoder.

Under tidigt 1900-tal blev strålbehandling ett alternativ mot cancer som inte kunde opereras. Efter andra världskriget kom det

”Watson och Crick upptäckte dnamolekylen.”

första cellgiftet: kvävesenapsgas.

Ett stort genombrott kom 1953 när James Watson och Francis Crick upptäckte dnamolekylens struktur och öppnade dörrarna till en ny era av genforskning. Nu vet vi att tumörer bildas av våra celler. Cancercellerna förändras hela tiden för att klara sig undan behandlingar, de gömmer sig och sprids i det tysta. Ju mer vi lär oss om dem desto bättre kan vi rikta in oss på deras svagheter.

För hundra år sedan var ett botemedel mot cancer otänkbart. Idag går forskningen framåt, fler överlever cancer och många fler upptäckter väntar.

Cancerstatistik

65 000

svenskar insjuknade i cancer under 2015.

17

%

av fallen var prostatacancer.

478 000

Cancerceller kan bildas och skada dna under en längre tid. Därför är cancer vanligre hos äldre.

svenskar lever med erfarenheten av att ha eller ha haft cancer (2015).

Lungcancer är världens vanligaste cancerform.

% 75

var över 60 år.

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i världen.

Nästan hälften av fallen kan undvikas genom en förändrad livsstil.

Källa: Cancerfonden

© Getty; Thinkstock

Lungcancer är vanligast i världen, följt av bröstcancer och tjocktarmscancer.

19

Kroppen 4 SE content 241018.indd 19

29.10.2018 11:38

MEDICIN

Hur kan vi bota cancer?

Vad är cancer?

Människokroppen består av cirka 37,2 biljoner celler och varje cell innehåller en komplett kopia av ditt dna. Människans dna består av 23 par kromosomer och 21 000 gener, gener som består av kombinationer av fyra kemiska bokstäver: A, C, G och T. En komplett dna-sekvens innehåller cirka tre miljarder bokstäver och generna är indelade i ”ord” på tre bokstäver som kallas kodoner. Varje ord översätts till ett molekylärt block som kallas aminosyra. När generna läses i turordning visar orden i genen hur ett protein ska byggas. Proteiner är livsnödvändiga för cellens funktioner – de behövs exempelvis för att producera energi, bestämma när cellen ska dela sig och att kommunicera med andra celler. I en cancercell skadas viktiga gener, vilket medför att proteiner och dess funktioner förändras.

Det krävs många genetiska avvikelser för att en frisk cell ska bli en cancercell. Dessa abnormiteter brukar byggas upp med tiden.

Vissa människor ärver genetiska avvikelser från sina föräldrar, men oftast uppstår de av att vi blir äldre. Solning, alkohol, strålning och rökning kan till exempel skada vår genetiska kod, men en hälsosam livsstil är ingen garanti mot genetiska avvikelser.

Cellerna delar sig för att kunna växa och

repareras, de kopierar sig själva för att ersätta gamla celler eller för att läka sår och skador. För att göra detta måste en cell först kopiera alla tre miljarder bokstäver i dna:t, och att göra det utan ett enda misstag är nästintill omöjligt. Den kopierade koden kontrolleras och avvikelser korrigeras vanligtvis innan cellen delar sig. Ibland slinker celler med avvikelser igenom och de börjar växa över tid.

Precis som felskrivningar i en bok gör orden oläsliga, gör en förändring i den genetiska kodens bokstavskombination det svårt för cellen att förstå sina gener. Om bokstäver ändras, raderas, läggs till eller flyttas kan det leda till att de genetiska ordens betydelse ändras helt. Det kommer i sin tur att ändra proteinerna som tillverkas i cellen.

Inbyggda säkerhetsmekanismer brukar se till att en cell förstör sig själv om den har för många genetiska defekter. Då kan en ny och frisk cell ta över. Ibland slinker skadade celler igenom säkerhetsnätet, de reparerar inte sig själva och ignorerar signalen om att dö.

Cancerceller har ofta fel i de två gener som kallas onkogener och tumörsuppressorgener.

Onkogener har i uppgift att signalera till friska celler att dela sig, att hjälpa dem att växa och att reparera skador och sår, men

mutationer orsakade av cancer kan göra att de är aktiva konstant.

Tumörsuppressorgener signalerar åt cellerna att sluta dela sig när tillväxten eller reparationen är färdig. Fel i dessa gener kan göra att signalerna stängs av och leder till att de skadade cellerna fortsätter att dela sig och till slut blir till en tumör.

När säkerhetssystemet är avstängt och cellerna inte får någon signal om att sluta dela sig fortsätter cancercellerna att göra kopior av sig själva med fel i den genetiska koden. Det leder till en snabb darwinistisk utveckling.

Precis som vilda djur har genetiska egenskaper som gör att de vill reproducera, har cancercellen en liknande egenskap som gör att de har större chans att överleva.

Cancercellerna glömmer sin egentliga uppgift och utvecklar nya färdigheter. De utvecklar egenskaper som gör att de kan gömma sig från immunsystemet, överleva på mindre syre och till och med undvika cellgiftsbehandlingar. Det farligaste är om de lyckas förflytta sig i kroppen och sprida sig till andra ställen. De kan utveckla nya tumörer på andra ställen i kroppen via blodomloppet och lymfsystemet. Men ju mer vi lär oss om hur cancer fungerar, desto bättre blir vi på att behandla sjukdomen.

© Getty Images

Det första steget till ett botemedel är att förstå exakt vad det är vi kämpar mot.

20

Kroppen 4 SE content 241018.indd 20

29.10.2018 11:38

”Cancerceller gör muterade kopior av sig själva.”

Cancerceller är odödliga. Celler har kontinuerligt vuxit i laboratorier sedan 1950-talet.

De fortsätter att växa Cellerna väntar vanligtvis på en signal om att dela sig. Cancerceller ger ifrån sig egna signaler om att växa.

De slutar inte när de får signaler Cancerceller ignorerar signaler som ber dem att sluta dela sig.

De undviker vita blodkroppar

De ändrar ämnes­ omsättningen Cancerceller om­programm­erar sin ämnesomsättning så att de ska kunna fortsätta dela sig under förhållanden som normalt skulle döda andra celler.

De lurar döden Friska celler självdör när de skadas, men cancer­celler avaktiverar denna säkerhets­ funktion.

Cancerceller kan gömma sig från immunförsvaret, vilket hindrar kroppens natur­liga försvar från att döda dem.

Cancerns känne­ tecken

De är odödliga Normala celler slutar dela sig när de blir gamla. Cancerceller kopierar sig själva i oändlighet.

Forskarna Douglas Hanahan och Robert Weinberg har definierat tio karakteristiska egenskaper hos cancerceller.

De leder till inflammation

De muterar Cancerceller samlar på sig fler och fler mutationer allt­ eftersom de delar sig.

Cancerceller kapar immun­celler och utnyttjar inflamma­tioner som normalt skulle bekämpa en infektion till sin egen fördel.

De bygger försörjnings­linjer Tumören behöver mer syre och näring när den växer och uppmuntrar till bildandet av nya blodkärl.

De sprider sig Cancerceller kan sprida sig i hela kroppen och utveckla flera tumörer på andra ställen.

21

Kroppen 4 SE content 241018.indd 21

29.10.2018 11:38

MEDICIN

Hur kan vi bota cancer?

Så börjar cancer

Cancer börjar med en enda muterad cell som delar och sprider sig.

Cancercell

© Getty Images

En cancercell kan lösgöra sig och följa med blodet och lymfsystemet till andra delar av kroppen. Cancerceller kan sedan tränga in i andra organ där de kan bilda nya tumörer. Bröstcancer kan till exempel sprida sig till lungorna, och då bildas den nya tumören i lungan av bröstcancerceller (inte lungcancerceller). När detta sker kallas sjukdomen i lungorna inte för lungcancer, utan det är bröstcancer som spridit sig till lungorna.

Cancerceller kan sprida sig till de flesta organen i kroppen. De sprider sig ofta först till lymfkörtlar nära huvudtumören, men skelett, lever, lungor och hjärna är också vanliga mål. Särskilda typer av cancer tenderar att sprida sig till särskilda organ.

Tumör

Genetiska avvikelser i cellen signalerar att den ska kopiera sig själv.

Den avvikande cellen fort­sätter att dela sig och bildar en tumör i vävnaden. Detta kallas ”carcinoma in situ” och är ett förstadium till cancer.

Normal cell

Ofta börjar cancer med att det sker en avvikelse i en normal cell i ett av kroppens organ.

Blodkärl

Tumören behöver blodtillförsel för att växa och ser därför till att nya blodkärl bildas.

Spridning

Cellerna börjar frigöra sig från den ursprungliga tumören. De tar sig in i lymfsystemet och blodkärlen, och sprider sig i kroppen.

Lokal spridning

Allt eftersom börjar tumören tränga in i lokala vävnader och växer in i bindväven under.

Sekundär tumör

Cancercellerna fäster sig i olika vävnader och fortsätter växa. De bildar flera tumörer som kallas dottertumörer eller metastaser.

22

Kroppen 4 SE content 241018.indd 22

29.10.2018 11:39

Visste du att?

Cancer smittar inte, men vissa virus som hepatit B, hiv och HPV kan leda till cancer eftersom de skadar kroppens dna.

© Thinkstock; Illustrations by The Art Agency

”En cancercell kan lösgöra sig och följa med blodet och lymfsystemet till andra delar av kroppen.”

23

Kroppen 4 SE content 241018.indd 23

29.10.2018 11:39

MEDICIN

Hur kan vi bota cancer?

Cancerbehandlingar Operation, strålbehandling och cellgifter är de viktigaste cancerbehandlingarna.

Cellgifter Den första cellförgiften utvecklades från kväve­ senaps­gas, ett kemiskt vapen som användes under andra världskriget. Forskare märkte att giftet dödade celler som delade sig snabbt. De ändrade sammansättningen och fick en behandling som kunde döda cancerceller som reproducerade snabbt.

Kvävesenapsgas tillhör en grupp läkemedel som kallas alkylerande medel. De verkar genom att man tillsätter kemiska enheter som kallas alkylgrupper i människans dna. Dessa stör dubbelspiralstrukturen och gör att den genetiska koden lösgör sig. Andra cellgifter fungerar på liknande sätt. Tungmetaller korslänkar dna och hindrar det från att avläsas.

Topoisomeras-hämmare hindrar dna-spiralen från att rätas ut och antimetaboliter efterliknar molekyler som behövs för att dna ska kopieras och hindrar därmed att en ny sekvens skapas. Mikrotubuli­ hämmare, eller spindelgifter, hindrar celldelningen.

Antibiotikan i cellgiften fastnar på dna-spiralen och hindrar den från att räta ut sig. Den förbinder också olika dna-strängar eller bryter upp dna i flera delar.

Dessa behandlingar är särskilt skadliga för celler som försöker kopiera sig själva, eftersom de riktar in sig på kopiering av dna och celldelning. Det är en bra metod när man vill bekämpa cancerceller som delar snabbt, men det är inte perfekt.

Cancer­cellerna delas inte alltid, och några celler kommer därför undan behandlingen. Dessutom har vi många friska celler som också delar sig snabbt.

Hår, hud och benmärg (som producerar blodkroppar) kan också skadas av cellgifter.

Det orsakar biverkningar som håravfall, illamående och försvagat immunförsvar.

Tumour Cellgift skadar celler som försöker dela sig.

Tumour

Tumour

Tumour

Patologene undersöker bilder som disse for å diagnostisere kreft. Dette lungevevet skulle vært fullt av hull.

24

Kroppen 4 SE content 241018.indd 24

29.10.2018 11:39

© Getty Images

”Hår, hud och benmärg (som producerar blodkroppar) kan skadas av cellgifter.

Det orsakar biverkningar som håravfall, illamående och försvagat immunförsvar”

25

Kroppen 4 SE content 241018.indd 25

29.10.2018 11:39

MEDICIN

Hur kan vi bota cancer?

Tumour

Tumour

Strålbehandling Strålbehandling utvecklades i början av 1900-talet. Det går ut på att man angriper cancerceller med strålning. När strålningen når vattenmolekylerna i cellerna löses de upp i en process som kallas radiolys. Detta skapar mycket reaktiva fria radikaler, som har en oparad elektron som attackerar föreningar som tillhör andra molekyler. Det initierar en kedjereaktion som skadar dna:t.

Strålbehandlingen gör att båda strängarna i dna:t spricker nära varandra, en skada som kallas dubbelsträngsbrott. Detta gör dnaspiralen instabil och den börjar räta ut sig.

Cellerna kan reparera en del av skadan, men ju mer strålning cellerna får desto mer sannolikt är det att de dör.

Den vanligaste metoden för strålbehandling är med en linjäraccelerator (LINAC). Med hjälp av mikrovågor skapar maskinen elektroner, som träffar en tungmetall och bildar röntgen­ strålar. CT- eller MR-undersökningar visar exakt var i kroppen tumören sitter och röntgen­strålarna anpassas till tumörens form.

Detta görs genom att delar av strålningen blockeras med metallplåtar som kallas flerbladskollimator.

Strålarna går rakt genom kroppen och maskinen roterar för att skicka strålar från alla vinklar. På så sätt kan man ge maximal dos där strålarna passerar genom tumören och minimera strålningen på frisk vävnad.

”CT- eller MR-undersökningar visar exakt var i kroppen tumören sitter och röntgenstrålarna anpassas till tumörens form.”

Linjäracceleratorn roterar och skickar kraftig strålning mot tumören från alla håll.

26

Kroppen 4 SE content 241018.indd 26

29.10.2018 11:39

Visste du att?

Cirka hälften av alla cancerpatienter får strålbehandling.

Efter operation är det den mest effektiva cancerbehandlingen.

Tumour

Tu

Operation Operation är en av de äldsta och mest effektiva cancerbehandlingarna som finns. Om cancern inte har spridits tar kirurgerna ut hela tumören. De tar också bort lite av vävnaden runt tumören för säkerhets skull, om det skulle finnas cancerceller som inte syns. De kan också avlägsna närliggande lymfkörtlar eftersom det ofta är dit cancercellerna sprider sig först.

Om man inte kan ta bort hela tumören kan man operera för att minska storleken så att resten av tumören kan behandlas med cellgifter eller strålbehandling. En operation kan också vara palliativ, det vill säga att den lindrar cancern utan att kunna bota den.

Alla knölar är inte tumörer och alla tumörer är inte cancer. Kirurgi används ofta för att ställa cancerdiagnoser genom ett litet vävnadstest som kallas biopsi. Vävnaden fryses ner eller stöps i vax för att sedan skäras i tunna skivor och färgas. De undersöks sedan av en en patolog som tittar på strukturen hos cellerna och vävnaden.

Under ett mikroskop ser cancerceller annorlunda ut än friska celler. De bildar krokiga strukturer i vävnad som vanligtvis är slät. De har också specifika molekylära eller genetiska egenskaper som gör att de skiljer sig från resten. Dessa används inte bara för att ställa en cancerdiagnos, de kan också användas för att se vilken typ av cancer det gäller, hur långt gången den är och vilken behandlingstyp som passar bäst.

Tu

© Thinkstock; Illustrations Alex Phoenix

”Alla knölar är inte tumörer och alla tumörer är inte cancer.”

Tumour

Med hjälp av datortomograi och magnetkamera­ undersökning tar man reda på exakt var tumören sitter för att kunna förbereda operation eller strålning.

Tumour

Robotar kan utföra precisa operationer.

27

Kroppen 4 SE content 241018.indd 27

Tumour

29.10.2018 11:39

Tumour

MEDICIN

Hur kan vi bota cancer?

Tumour

Tumour

Tumour

Framtidens cancerbehandling Tumour

Tumour

Tumour

Ju mer vi lär oss om cancer, desto bättre kan vi angripa sjukdomens svagheter.

Den totala överlevnads­graden för cancer, inräknat alla cancertyper, ligger på cirka 50 procent, och den relativa tioårsöverlevnaden är omkring 70 procent – men för till exempel testikelcancer är det imponerande 98 procent. Det finns hundratals olika typer av cancer, och till och med patienter med samma cancertyp kan ha minimala skillnader i sina tumörer som gör att de reagerar olika på samma behandling. Cancern kan bli resistent mot cellgifter och strålbehandling.

Många behandlingar kan skada friska celler samt orsaka biverkningar som begränsar effekten.

Fram till nyligen fokuserade de flesta cancer­ behandlingar på en sak: celldelning. Både strålbehandling och cellgifter angriper celler som delar sig snabbt och behandlingarna skadar kroppens dna så att cellerna dör när de försöker Tumour kopiera sig. Men cancerceller har många andra svagheter och forskare angriper dem från alla håll med den senaste tekniken för att avslöja de genetiska och molekylära skillnaderna.

En taktik är att kapa cancerns försörjnings­ Tumour linjer. Syrgasnivån sjunker när tumören växer och cellerna staplas ovanpå varandra. Då uppmuntrar cancercellerna nya blodkärl att bryta ner vävnader och flytta in. Om denna process kan stoppas kan också den växande tumören stoppas.

En annan möjlighet är att använda immun­ försvaret för att hjälpa våra egna celler att upptäcka cancerceller och förstöra dem. Denna teknik testas just nu, bland annat genom molekyler som hindrar cancerceller och immun­ celler från att interagera med varandra. Detta hindrar tumören från att stänga av immun­ Tumour försvaret. Immuncellerna blir genetiskt konstruerade så att de kan hitta och förstöra cancerceller.

Immunmolekyler som kallas antikroppar kan också göras till väldigt precisa cancerbehand­lingar som inte skadar friska celler. De kan programmeras att fästa vid en viss molekyl, vilket blockerar kemiska signaler som tumörerna behöver för att överleva. De kan också fästa direkt på cancer­ cellerna. De kan även kopplas till cellgifter eller strålningsmolekyler, vilket fördubblar effekten av ett gift eller immun­försvaret.

Forskare arbetar också med att genetiskt modifiera virus som ska kunna smitta och döda cancerceller. Medicinen skickas till cancer­cellerna med nanopartiklar och små specialiser­ade molekyler stör det viktiga molekylära maskineriet som cancercellerna behöver för att överleva.

Ett enda botemedel mot cancer är osannolikt, men ju mer vi lär oss desto mer precisa kommer behandlingarna att bli.

28

Kroppen 4 SE content 241018.indd 28

Tumour

Cancerns svagheter angrips Tumour

Modern teknik riktar in sig på molekyler och genetik som gör cancercellerna sårbara.

Tillväxtsignaler

Molekylära markörer

Cancercellmolekyler ser olika ut. Om man känner till hur de ser ut kan man skicka in cellgift direkt i tumören.

Cancercellerna får signaler om att växa.

Om man blockerar dessa kan tillväxten stoppas.

Blodtillförsel

Cancercellerna måste ha blod för att överleva. Om bildandet av nya blodkärl blockeras kapas blod­ tillförseln.

Cancerns genetik

Cancer har speciella avvikelser i den genetiska koden och de kan avslöja svagheter.

Tumour

Patologi

Cancerceller kan testas för att se om de har molekyler som särskiljer dem som defekta.

Tumour

Anpassad behandling

Individer kan få en anpassad behandling som sannolikt fungerar på deras unika tumörer.

Tumour

Självförstörelse

Cancerceller dör inte ens om de har defekter.

Specificerad behandling kan Tumour aktivera självförstörelse­ systemen.

Hormoner

Vissa cancerceller drivs av hormoner. Tillväxten kan begränsas om hormon­ produktionen stoppas.

Skräddarsydd cancerbehandling The Human Genome Project avslöjade människans genetiska kod år 2003. Det omfattande sekvenserings­projektet fann varenda bokstav i vårt dna och visade för första gången hur receptet på människokroppen är skrivet.

Cancerceller finns i samma receptbok som friska celler, men några ord är dolda, vissa sidor är hopklibbade och meningar är omkastade. Nu kan forskare bättre förstå hur receptet är skrivet och kan lättare ta reda på varför och hur cancerceller har missförstått det.

Alla människor är olika och cancerceller börjar utvecklas på grund av felaktiga instruktioner.

När sjukdomen fortskrider kommer olika tumörer att anpassa sig på olika sätt. Två kvinnor med bröstcancer kan ha samma typ av

sjukdom, men genetiken i cancercellerna skiljer sig. Därför svarar de olika på behandlingen. I framtiden ska man kunna testa patienterna så att de kan få en individanpassad behandling.

Olika cancertyper bär på olika avvikelser och svarar olika på behandling.

Tumour

29.10.2018 11:39

Visste du att?

Alla nya behandlingar måste genomgå tre faser av kliniska tester innan de kan licenseras som behandlingsmetod.

Tidig upptäckt

Ansiktsmask

Sensorer

Ju tidigare cancer upptäcks, desto lättare är den att behandla. I Sverige finns det screening­ program för att upptäcka bröstcancer och livmoderhalscancer. I framtiden kan screeningen bli mycket lättare. Forskning kring ”biomarkörer” söker efter signaler som kan avslöja cancer genom ett enda blod-, urin- eller andningsprov.

Biomarkörer är molekylära signaturer som är unika för olika typer av celler. Cancerceller skiljer sig från normala celler och idag kan vi se detta i vävnadsprover från tumören. Forskarna hoppas att dessa skillnader också kan upptäckas i kroppsvätskor, så att de kan ses med hjälp av ett enda test. Biomarkörerna kanske kommer att kunna avslöja vilken behandling som är bäst, om tumören håller på att bli resistent mot aktuell behandling och om cancern har kommit tillbaka.

”I Sverige finns det screeningprogram för att upptäcka bröstcancer och livmoderhalscancer.”

En filterförsedd engångsmask används för att blåsa in luft i apparaten.

Sensorerna känner av koldioxid och tryck i andningen.

Sorbent-rör

Andningsprovet delas in i fragment och lagras i rör som kan analyseras i laboratoriet.

LuCID kliniskt test

Flyktiga organiska föreningar

Maskinen genomgår just nu kliniska tester för att avgöra om den effektivt kan ställa en lungcancerdiagnos.

Att stärka immunförsvaret Cancerceller

Man hoppas kunna förutspå lungcancer om man hittar spår av kemikalier som kallas aldehyder och ketoner.

Undviker upptäckt

Cancerceller utvecklar olika metoder för att undvika kroppens naturliga försvar. De gömmer sig bland annat bakom en molekyl som kallas PD-L1. T-cellerna motas bort när de möter denna molekyl.

T-lymfocyter PD-1 receptorer

Förebygger cancer

Vissa nya immunterapibehandlingar ska slå på immunförsvaret igen genom att blockera PD-L1-molekylerna på cancercellerna eller PD-1-molekylerna på T-cellerna.

PD-L1molekyler

Cancern dödas

Immunförsvaret kommer sedan att känna igen cancercellerna och skicka signaler om att de ska självförstöras på ett säkert sätt.

© Thinkstock; Illustrations by Adrian Mann / Nicholas Forder / Alex Phoenix

Kroppen är utrustad med en armé av T-celler, vita blodkroppar som patrullerar genom kroppen och letar efter fel. Om en cell börjar utveckla avvikelser dödar T-cellerna den.

Immunterapihämmare Blockerar signaler

29

Kroppen 4 SE content 241018.indd 29

29.10.2018 11:39

MEDICIN

Hur kan vi bota cancer?

Experterna svarar Vi pratar med en immunolog och en forsknings­ sjuksköterska om framtidens cancerbehandling.

Från kronisk till tillfällig sjukdom Dr Edd James är förste amanuens i cancerimmunologi vid universitetet i Southampton, ett av Storbritanniens ledande center för immunterapiforskning.

Kan du berätta lite om din forskning?

Vad försöker du lista ut?

Immunförsvaret, särskilt ”soldaterna” som kallas T-celler, kan hitta cancerceller genom att undersöka små proteindelar. Dessa finns på stora proteinceller som kallas MHC och sitter på cellens yta. Nästan alla celler har dessa MHC-molekyler och de uppfattar vad som pågår i cellen. Trots dessa molekyler lyckas cancerceller ”gömma sig”

från T-cellerna. Vi undersöker hur de lyckas med det och hur vi kan återkalla denna process, eller omskola T-cellerna för att ”se” cancercellerna genom att ändra vad MHC-molekylerna visar dem.

Varför kan inte immunsystemet bara döda cancercellerna på egen hand?

I många fall dödar immunsystemet cancerceller i ett tidigt utvecklingsskede utan att vi vet om det.

Cancerceller utvecklas dock på ett sätt som gör att de kan hindra immunförsvaret från att hitta och angripa dem. Dessutom kan cancerceller störa immunförsvaret och göra att det inte fungerar som det ska.

Hur fungerar immunterapi?

Immunterapi fungerar på flera sätt, men det finns två huvudmetoder. Den första är att angripa molekyler på cancercellernas yta med proteiner som kallas antikroppar. Antikroppar är till för specifika molekyler och när de fäst sig vid målet kommer molekylerna att avslöja cancercellerna för immunsystemet. Då kan cancercellerna identifieras, angripas och dödas.

Den andra metoden är att attackera själva T-cellerna. Cancercellerna kan bromsa T-cellerna och hindra dem från att fungera korrekt. Det beror på att cancerceller avger en negativ, hämmande signal till T-cellerna. Dessa signaler produceras av flera olika molekyler, som kan blockeras med hjälp av antikroppar. Om vi kan hindra denna påverkan kan vi stoppa de negativa signalerna. Därefter kan T-cellerna fungera normalt och döda cancercellerna.

Edd försöker hjälpa T-cellerna att upptäcka cancerceller.

Vad behöver man göra för att immunterapi ska bli ännu bättre?

Dagens behandlingar är relativt begränsade och de är inte effektiva för alla. Vi måste lära oss mer om varför cancern blockerar immunsystemet. Då kan vi bättre förstå processerna som gör att cancer­ cellerna kan undvika immunsystemet, och då kan vi också identifiera nya molekyler som kan angripas.

Många forskare undersöker möjligheten att kombinera dagens immunterapimetoder för att göra dem mer effektiva. Enligt testerna fungerar det mycket bättre. Det finns emellertid en stor nackdel med många av dessa kombinations­ behandlingar: biverkningarna ökar, och det måste vi göra något åt.

Tror du att vi kommer att kunna bota cancer?

Det kommer sannolikt att finnas effektiva bote­ medel mot fler cancertyper i framtiden. Det faktum att vi förstår mer av cancerns molekylära egenskaper och att vi lär oss att underlätta för immunförsvaret att döda cancern ökar möjligheten för nya effektiva behandlingar. Vi kommer att få en mer personligt anpassad behandling baserat på cancerns molekylära egenskaper.

Sådana framsteg innebär att många typer av cancer kan bli tillfälliga sjukdomar istället för kroniska. Patienten kan få behandling direkt. Det kommer att öka överlevnadschanserna och ge fler möjlighet att leva ett normalt liv.

”Många typer av cancer kan bli relativt kortvariga sjukdomar istället för kroniska.”

Edd James

Cellerna visar immunförsvaret vad som pågår på insidan, med hjälp av MHC-molekyler.

30

Kroppen 4 SE content 241018.indd 30

29.10.2018 11:40

Visste du att?

Fas 3-tester jämför nya läkemedel med dagens för att se om de är mer effektiva eller har färre biverkningar.

Fler överlever

Jac Samuel är forsknings­sjuksköterska.

Hon leder en grupp forsknings­ sjuksköterskor som genomför kliniska tester av nya cancer­mediciner.

Kan du förklara vad en forsknings­ sjuksköterska gör?

Det är en spännande karriär som de flesta sjuksköterskor inte ens tänker på när de är färdigutbildade. De flesta planerar att jobba på en sjukhus­avdelning och de utbildar sig till sjuksköterska eftersom de vill ta hand om och hjälpa människor. Arbetet som forsknings­ sjuksköterska är spännande eftersom man arbetar med nya behandlingar som ännu inte är godkända.

Jobbet går ut på att samla in data, som sedan analyseras för att se om den nya behandlingen är bättre än den vi redan har. Det kan vara att den fungerar bättre, sämre eller lika bra – men har färre biverkningar. Eller att man kan ge behandlingen i form av en tablett istället för via blodet.

Som forskningssjuksköterska ger man dessa behandlingar till patienterna. Vi vet inte hur bra de fungerar, målet är att samla in kvalitetsdata som kan analyseras för att vi ska kunna visa hur bra något fungerar.

Varför måste behandlingar genomgå tester?

Vi kan inte bara leverera något från ett labora­ torium och inte veta hur det fungerar. Även om behandlingen har fungerat vid djurförsök vet vi inte hur den kommer att påverka en människa. Allt måste testas så att vi kan vara säkra på att metoden är säker. Utan tester skulle läkemedels­ företag säga ”Hej, vi tycker att detta botemedel verkligen fungerar och vill att du ska betala en halv miljon kronor för det, men vi har inga bevis för dess verkan”, och det skulle ju vara konstigt.

Hela poängen är att behandlingen är baserad på bevis. Laboratoriet utvecklar en behandling som de testar i en cellinje och på ett djur, men den kan fungera helt annorlunda på en människa.

Vilka förändringar har du sett gällande cancerbehandling?

Jag har varit sjuksköterska länge, men under de senaste fem åren har det skett stora förändringar.

Forskarna förstår så mycket mer om hur komplicer­ ade cellerna är. Förr fanns det en samlings­beteck­ ning för flera olika typer av cancer, nu är det mycket mer nyanserat. Jag tror att det bara är toppen av isberget.

Det har också kommit nya läkemedel som verkligen har förändrat patienternas liv. För fem till tio år sedan visste man att prognosen för dem som fått en diagnos inte var bra, nu ser man patienter som klarar sig bra efter avslutad behandling.

Tror du att vi kommer att kunna bota cancer?

Vi kommer nog inte att hitta ett enda botemedel mot cancer. Cancer är ju ett paraplybegrepp. Det finns många typer av celler i kroppen och cancer kan påverka olika celler på olika sätt.

Vi har sett stora förändringar i överlevnads­ graden under de senaste tio till femton åren, och vi förväntar oss stora genombrott kommande tio till femton år. Det kommer att leda till stora förändringar. Vi har fortfarande inget botemedel mot cancer, men fler överlever och deras livs­ kvalitet är högre tack vare bättre behandlingar. Det tror jag att vi kommer se mer av.

Information och stöd

Jacs forsknings­sjuk­sköterskor administrerar experimentella mediciner i kliniska tester.

© Shutterstock; Thinkstock

Du hittar mer information om cancer och cancerbehandling på Cancer­fondens hemsida www.cancerfonden.se Behöver du någon att prata med? Du kan kontakta Cancerfondens stödlinje på 020–59 59 59 (måndagar 09–16, tisdagar 10–16 och onsdagar–fredagar 09–16).

31

Kroppen 4 SE content 241018.indd 31

29.10.2018 11:40

MEDICIN

Henrietta Lacks odödliga celler

Henrietta Lacks odödliga celler En anmärkningsvärd historia om kvinnan som räddat miljoner liv efter sin död.

Å

Den afro­ amerikanska tobaksbonden Henrietta Lacks bodde i Baltimore och dog av cancer, bara 31 år gammal.

Över 60 000 forskningsartiklar har publicerats baserade på forskning med HeLa-celler.

r 1951 mottog cellbiologen George Otto Gey ett nytt prov av cancerceller från livmoder­ halsen på en avliden patient vid Baltimore John Hopkins Hospital. Han var redan förberedd på att misslyckas. Under flera årtionden hade han fått många liknande cellprover, men i stället för att föröka sig som han hoppades hade cellerna alltid dött inom några dagar. Men den här gången var något annorlunda. Cellerna överlevde inte bara testet, de fördubblades också varje dag. Gey hade nu ett oändligt lager av celler som han kunde studera på laboratoriet – och ingen förstod varför.

Gey gav den nya cellinjen namnet HeLa, kodnamnet för Henrietta Lacks, kvinnan som cellerna här­stammade från (men ingen fick veta hennes namn förrän 20 år senare). Istället för att sälja cellerna med god vinst bestämde Gey sig för att dela ut dem gratis i vetenskapligt syfte. Snart skickades cellprover till laboratorier i hela världen.

Forskare kunde för första gången se hur virus som mässling, påssjuka och polio drabbade människans celler. Det gav dem värdefull insikt och möjlighet att utveckla vacciner som räddade liv.

När USA:s regering förstod hur viktig HeLa faktiskt var öppnade de en cellodlingsanläggning.

Som mest producerades 6 miljarder celler där varje vecka. HeLa-cellerna var mycket aggressiva och började gradvis dominera alla andra cellinjer som de kom i kontakt med. Forskarna behövde mer information för att kunna avgöra om en cell härstammade från HeLa-linjen och i början av 1970-talet avslöjades äntligen cellernas ursprung.

På 1950-talet behövde läkare inte be patienter eller deras släktingar om samtycke innan de tog cellprover. Henriettas familj visste därför inget om hennes otroliga bidrag till vetenskapen förrän de också ombads att lämna blodprov 1973. Familjen hade levt i extrem fattigdom och utan sjuk­ försäkring och snart förstod de att Henrietta hade bidragit enormt mycket till forskningsarbetet utan att få någon form av erkännande – och att andra hade tjänat bra på hennes celler, som nu hade kommersialiserats. År 2013 publicerades Henriettas arvsmassa online utan familjens tillåtelse.

Personlig information om familjens risk att utveckla vissa sjukdomar blev därmed offentlig för hela världen.

32

Kroppen 4 SE content 241018.indd 32

29.10.2018 11:40

Visste du att?

HeLa-celler kan flyta på dammpartiklar, och kan därmed enkelt kontaminera andre cellinjer.

1 Poliovaccin När HeLa-cellerna först upptäcktes stod världen inför en omfattande polioepidemi. Jonas Salk var en av många forskare som desperat försökte utveckla ett vaccin. När han lyckades få tag på ett prov av HeLa-celler kunde han äntligen odla det smittsamma polioviruset i stor skala. Därmed kunde han testa det vaccin som nu har utplånat polio från nästan hela västra halvklotet.

2 Provrörs­ befruktning (IVF) Läkaren som undersökte Henrietta Lacks på John Hopkins Hospital hette Howard Jones. Han ansvarade senare ansvarade för ett forsknings­ projekt med HeLa-celler som resulterade i den första framgångsrika provrörsbefruktningen av en äggcell från en människa. USA:s första provrörsbarn föddes 1981.

3 Cancerforskning

1

2

3

I början av 1980 upptäckte den tyska virologen Harald zur Hausen att HeLa-celler innehåller kopior av en dna-sträng från humant papillomvirus (HPV).

Det var detta virus som ledde till Henriettas livmoderhalscancer. Med denna kunskap kunde forskarna utveckla HPV-vaccinet, ett vaccin som har minskat antalet HPV-infektioner hos tonårsflickor med nästan två tredjedelar. Hausen fick Nobelpriset för sin banbrytande upptäckt 2008.

4 Människor i rymden HeLa-celler skickades upp i rymden 1957. De var med på den andra ryska satelliten som cirkulerade runt jorden. På så sätt kunde forskare observera hur en rymdfärd påverkade människoceller innan människan själv skulle ut i rymden. De första människorna i rymden hade också med sig HeLa-celler och man kom fram till att cellerna delade sig snabbare när de var tyngdlösa.

5 Vår arvsmassa År 1965 kombinerade forskarna Henry Harris och John Watkins HeLa-celler med celler från möss.

Resultatet blev de första hybridcellerna från människor och djur. Nu kunde forskare studera vilka kromosomer som var sammanlänkade med vilka proteiner eller genfunktioner. Därmed blev det möjligt att göra en fullständig kartläggning av människans arvsmassa genom det internationella samarbetsprojektet Human Genome Project.

4

5

© National Institutes of Health (NIH); Alamy; Getty

En HeLa-genomkommitté utsågs till slut för att familjen Lacks skulle få viss kontroll över vilka som fick tillgång till Henriettas dna. Slutligen fick Henrietta även det erkännande hon förtjänade. Hon tilldelades ett hedersdoktorat och flera stipendier och skolor uppkallades efter henne. Idag bidrar hennes fantastiska celler fortfarande till ökad kunskap om människans biologi och bidrar därmed till att rädda miljontals liv över hela världen.

33

Kroppen 4 SE content 241018.indd 33

29.10.2018 11:40

MEDICIN

Smått och gott om dagens medicin

EMPATIGENEN ÄR IDENTIFIERAD Vårt dna kan avgöra hur bra vi är på att läsa av andras känslor genom ansiktsuttryck.

Empati gör att vi kan se och förstå hur andra känner.

Den största studien av sitt slag ska försöka hitta sambandet mellan resultaten av ett kognitivt empatitest och genetik. Resultatet indikerar att vårt dna åtminstone delvis påverkar vår förmåga att förstå andras tankar och känslor genom att titta på uttrycket i deras ögon.

En grupp forskare som arbetar för genetik­ företaget 23andMe har identifierat en genetisk variant av kromosom 3 som är associerad med förmågan att ”läsa av” ögonen. 89 000 människor runt om i världen deltog i studien som använde sig av ett slags ögontest för att fastslå individens kognitiva empatiska förmåga.

Denna lilla del av kromosom 3 innefattar genen LRRN1 (Leucin Rich Neuronal 1). Genen spelar en viktig roll i nervcentrumet striatum, ett område av hjärnan som visat sig vara viktigt för empati.

Den nya studien tycks visa att samma genetiska variation som förknippas med höga poäng i ögontestet ökar också aktiviteten i striatum.

Detta är ett viktigt steg framåt för neuro­ vetenskapen och tillför ytterligare en pusselbit till forskningen om vad som styr människors olika empatiska förmågor. Denna forskning stöder teorin om att empati bestäms av genetik i kombination med erfarenheter från barndomen.

Forskarna fortsätter att analysera ämnet och planerar att undersöka hur dessa genetiska olikheter fungerar och hur de orsakar olikheterna i människans kognitiva empatiska förmåga.

Vad gör striatum?

Funktionell MRI och neuropsykologiska studier tyder på att striatum påverkar sociala handlingar och sociala belöningar. Denna del av hjärnan är därför viktig för lyckade sociala interaktioner, till exempel att lära sig vad en annan person gillar och inte gillar. Striatum är också den del av hjärnan som är aktiv när man kontrollerar impulser och uppmärksamhet. Funktions­ nedsättningar i detta område av hjärnan har förknippats med beroende, depression och tvångssyndrom (OCD).

Striatum är en central del i storhjärnan.

34

Kroppen 4 SE content 241018.indd 34

29.10.2018 11:40

Forskare har hittat 40 nya intelligensgener En studie visar hur dna kan påverka intelligensen.

Resultat från en nederländsk studie tyder på att det finns en koppling mellan vissa gener och intelligens.

I studien deltog nästan 80 000 personer vars genprofiler och resultat från IQ-tester analyserades. Forskarna fann bevis som tyder på att 52 gener – varav 40 nyupptäckta – är kopplade till de biologiska mekanismerna för intelligens. Generna är inblandade i cell­ utveckling, synapsbildning, axonkontroll och celldifferentiering, något som huvudsakligen sker från cellerna som finns i hjärnvävnaden.

Studier av detta slag kan dock vara kontroversiella eftersom de IQ-tester som studiens data baseras på inte mäter andra intellektuella förmågor, som kreativitet eller social intelligens.

Människans hud kan 3D-printas

Kliniska tester med nanopartiklar har visat att guld är effektivt som cancerbehandling. Nanopartiklar från guld är fulla med antikroppar som gör att de kan känna igen cancerceller. Cellerna kan sedan behandlas med laserstötar som värmer upp grupperna av nanopartiklar som samlats bland cancercellerna.

Grupperna som träffas av den intensiva värmen förstörs och cancercellerna försvinner medan de fria cellerna i närheten inte påverkas.

© Getty Images

Friformsframställning, 3D-printning, har revolutionerat regenerativ medicin. Friformsframställd, plasmabaserad mänsklig hud som tillverkats med biobläck har visat sig vara banbrytande. I processen skapas en yttre skyddande hud innan man printar ett nytt lager av tjockare underhud. Sedan sätter man ihop lagren för att återskapa hudens naturliga struktur. Tekniken kan revolutionera behandlingen av patienter med brännskador och kirurgiska skador.

Nanopartiklar av guld lovande för cancerbehandling

35

Kroppen 4 SE content 241018.indd 35

29.10.2018 11:40

MEDICIN

Smått och gott om dagens medicin

Nytt experiment försöker ändra virus som finns i kroppen CRISPR-teknik gör det möjligt att snabbare och effektivare tillföra, modifiera eller ta bort gener från en arvsmassa.

Forskare i Kina ska testa tekniken på människor och ta det ett steg vidare genom att försöka justera celler som redan finns i kroppen. Testerna går ut på att applicera en gel med dna-kod i CRISPR-maskineriet, på deltagarnas hals. Förhoppningen är att de maligna generna i viruset förstörs.

Celler bekämpar cancer I augusti godkände läkemedelsverket i USA den första cellbehandlingen med CAR-T mot cancer. Detta innebär att behandlingen kan tillämpas på alla typer av akut lymfatisk leukemi. Cellterapi med CAR-T innebär att man slår ut patientens eget immunförsvar och gör en genetisk uppgradering som gör att cellerna kan upptäcka och döda cancerceller.

En typ av antibiotika som kan behandla resistenta bakterier Antibiotikan pseudouridimycin dödar en rad resistenta bakterier i laboratorietester.

Under flera år har forskare fokuserat på syntetiska antibiotika. De har trott att all naturlig antibiotika redan har uppfunnits.

Nyligen publicerades dock en artikel i den vetenskapliga tidskriften Cell där forskarna uppger att de har upptäckt en ny slags antibiotika som visar sig vara effektiv i laboratorietest. Antibiotikan hittades i ett jordprov i Italien och kallas pseudouridimycin (PUM). Den produceras av en mikrob. Forskarna har hittills lyckats behandla bakterie­ infektioner hos möss med den. Upptäckten kan hjälpa oss i kampen mot det skrämmande uppsvinget av antibiotikaresistens.

36

Kroppen 4 SE content 241018.indd 36

29.10.2018 11:40

Forskare kan utlösa gäspningar med el Forskare som undersöker vilka mekanismer som styr att gäspningar smittar av sig har studerat människors hjärn­ aktivitet för att hitta vilken del av hjärnan som ligger bakom funktionen. Genom att stimulera området med el lyckades de öka chansen att försöks­personen började gäspa. Forskarna hoppas kunna använda kunskapen för att förstå mer om besvär som Tourettes syndrom, epilepsi och demens.

Stamceller från embryon kan utvecklas till kroppens alla celltyper.

Världens första kliniska tester på fosterstamceller från en människa Två medicinska forskargrupper i Zhengzhou i Kina ska utföra världens första experiment med fosterstamceller från en människa. En grupp forskare kommer att injicera cirka fyra miljoner foster­nerv­celler i hjärnan på patienter med Parkinsons sjuk­dom. Den andra gruppen forskare

ska påbörja försök med celler i hopp om att kunna ersätta näthinnans celler hos patienter som är blinda på grund av makuladegeneration.

Stamceller fungerar som tomma blad utan någon specifik funktion, men de kan differentieras till alla celltyper som finns i kroppen. Man hoppas att

stamceller ska kunna reparera skador från Parkinsons sjukdom genom att ersätta hjärnans förlorade nervceller. Experimenten med makuladegeneration är beroende av att stamcellerna differentieras till epitelceller på baksidan av ögat, näthinnans yta som upptar ljus.

© Thinkstock; Pixabay

Försök på människor för behandling mot Parkinsons sjukdom och åldersrelaterad blindhet ska startas.

37

Kroppen 4 SE content 241018.indd 37

29.10.2018 11:40

”Malariaparasiten behöver både mygg och människor för att kunna reproducera sig.”

38

Kroppen 4 SE content 241018.indd 38

29.10.2018 11:40

Š Getty Images

39

Kroppen 4 SE content 241018.indd 39

29.10.2018 11:40

ANATOMI 42 Människans hjärna

42 Människans hjärna

Vårt mest komplicerade organ

är verkligen häpnadsväckande.

48 S uperkrafter och supersinnen Kroppen anpassar sig hela tiden och genetiska skillnader ger oss superkrafter.

54 Så fungerar dina händer Våra händer är komplicerade biologiska och tekniska mästerverk.

56 Hudens sinnen Hur fångar huden upp signaler från omvärlden?

58 Vad är stamceller?

De här cellerna bär på många möjligheter och ger bland annat upphov till nya celler.

60 Smått och gott Saker du inte visste om kroppens anatomi.

40

Kroppen 4 SE content 241018.indd 40

29.10.2018 11:40

Superkrafter och supersinnen

58

Stamceller

54 SĂĽ fungerar

handen

56

Hudens sinnen

Š Getty Images

48

41

Kroppen 4 SE content 241018.indd 41

29.10.2018 11:41

ANATOMI

Människans hjärna

Människans

HJÄRNA Den mänskliga hjärnan beskrivs som det mest komplicerade i hela universum – och den är verkligen förbluffande.

H

järnan utgör endast två procent av din totala kroppsvikt. Ändå inne­ håller den cirka 86 miljarder nerv­celler, som är omgivna av 18 000 mil isolerade fibrer, som i sin tur är samman­ kopplade på 100 triljoner (1 triljon = 1 miljon biljoner) olika kontaktställen (synapser).

Hjärnan är en enorm biologisk superdator.

Cellerna i hjärnan kommunicerar med hjälp av elektriska signaler. När ett meddelande skickas öppnas tusentals mikroskopiska kanaler och positivt laddade joner flödar över membranet.

Efteråt flyttar över en miljon små pumpar i

varje cell tillbaka jonerna och förbereder dem för nästa impuls.

Cellkroppen i nervcellerna och deras förbindelser finns i det vi kallar för grå hjärnsubstans, och den använder 94 procent av syret som når hjärnan. Olika områden i hjärnan ansvarar för olika funktioner och kopplas ihop av ett fett­ lager som kallas för vit hjärnsubstans.

När en signal når slutet av en nervcell skickas pyttesmå knippen med kemiska signalämnen till de omkringliggande nervcellerna. Varje nervcell kan ta emot tusentals signalämnen och de koordinerar

dem efter tid, rum och kemisk typ för att bestämma vad som ska hända.

Forskare har stimulerat hjärnan både elektriskt och kemiskt för att se hur den reagerar på olika signaler. Man kartlägger tankar med hjälp av elektrisk aktivitet och använder bildbehandling som MR för att se hur blodflödet ökar när nervcellerna tänds. Hjärncellerna kan även studeras i laboratorier.

Tack vare olika experiment vet vi idag mer om denna otroliga kroppsdel än någonsin förr, men detta är bara början.

Det finns så mycket mer att lära.

42

Kroppen 4 SE content 241018.indd 42

29.10.2018 11:41

Hjärnans utveckling Från en enda cell till ett otroligt komplicerat nätverk på bara nio månader.

Progenitorceller börjar bildas redan några veckor efter befruktningen. Dessa stamceller kommer att utvecklas till alla celler i det centrala nerv­systemet. De samlas i ett neuralrör när fostret är lika litet som udden på en penna.

Sedan börjar arbetet med att organisera

Mitthjärna

hjärnans och ryggmärgens struktur. Som mest kan en växande hjärna producera 250 000 nya nervceller varje minut. Hjärnan är inte färdig­ utvecklad när barnet föds, men innan barnet fyller två år har hjärnan vuxit till ungefär 80 procent av sin vuxna storlek.

Framhjärna

Pyramidceller som dessa finns i hippocampus, cortex och amygdala.

Mitthjärna

Bakhjärna Bakhjärna

Ryggmärg

Ryggmärg 4 veckor

Hjärnan börjar utvecklas redan tre veckor efter befruktningen. Det första som bildas är en neuralplatta. Den blir sedan till ett neuralrör, som senare utvecklas till olika delar (som framhjärnan, mitthjärnan, bakhjärnan och ryggmärgen).

Mitthjärna

Framhjärna

Framhjärna

6 veckor

Hjärnans och ryggmärgens form är nu fastställt och utvecklas gradvis. De kontrolleras av ett ökat antal signalmolekyler som delar ut olika uppgifter till olika områden.

Framhjärna

Bakhjärna

Bakhjärna

Ryggmärg 11 veckor

Allteftersom fostret växer blir hjärnan större, nervcellerna flyttar på sig och organiserar sig. Hjärnan börjar gradvis att vecka sig. Vid denna tidpunkt är fostret bara fem centimeter långt.

© Thinkstock; Illustrations by Jo Smolaga

Ryggmärg

Mitthjärna Födsel

Innan barnet föds hinner omkring hälften av nervcellerna i hjärnan försvinna och förbindelserna beskärs. Bara de mest användbara blir kvar. Denna process fortsätter efter födseln.

43

Kroppen 4 SE content 241018.indd 43

29.10.2018 11:41

ANATOMI

Människans hjärna

Varför är hjärnan skrynklig?

Mus

Makak

Hjärnan veckar sig för att få plats med mer handlingskraft.

Vecken och fickorna i hjärnan är en biologisk egenhet som vi bara delar med några andra arter, som delfiner, vissa primater och elefanter. Det är en smart anpassning som gör att intelligenta arter får plats med stora mängder hjärnbark på ett litet område. Det ger oss stor hjärnkapacitet i förhållande till våra relativt små skallar.

Vecken börjar utvecklas under graviditetens andra trimester när hjärnvindlingar (gyri) och fåror (sulci) bildas, men biologin bakom de karakteristiska rynkorna är konstigare än du kanske tror. Hjärnans uppbyggnad bestäms av en mängd kemiska signaler, men den slutliga formen är förmodligen resultatet av enkel fysik. Grå hjärnsubstans finns på hjärnans utsida och under utvecklingen växer den snabbare än vit hjärnsubstans.

Detta gör att hjärnan utsätts för tryck, och utsidan tvingas vrida och skrynkla sig.

Många rynkor på hjärnan förknippas med högre intelligens (dessa hjärnor är inte en helt korrekt måttstock).

Katt

Elefant

Schimpans Delfin

Människa

20 watt

Din hjärna är otroligt effektiv och använder mindre energi än en glödlampa.

Så skapas minnen Hjärnan kan lagra cirka en miljon gigabyte data.

En grupp på Salk Institute i Kalifornien har beräknat att hjärnan kan lagra omkring 1 petabyte av information bland förbindels­erna mellan nervcellerna. Det är lika mycket som 2 000 år mp3-musik eller 223 000 dvd-skivor.

Och otroligt nog går det att se minnen skapas.

Vid Weizmann Institute of Science i Israel och UCLA i USA har forskare fångat minnen under utveck­ling. Patienter tittade på videoklipp och blev ombedda att återge vad

de såg. Nerv­cellerna som tändes när patienterna såg klippen tändes igen när de återupplevde händelsen i huvudet, nästan som ett eko.

Ny forskning från USA och Japan indikerar att dessa ekon sparas två gånger, först i hippocampus, sedan i hjärnbarken. Hippo­ campus hanterar korttidsminnet och glömmer gradvis. Det bidrar även till att stärka minnet i hjärnbarken, som gör långtidsminnen möjliga.

Hjärnan förnyar sig Forskning visar att vissa delar av en vuxen människas hjärna kan fortsätta producera nya nervceller. Processen kallas neurogenes.

44

Kroppen 4 SE content 241018.indd 44

29.10.2018 11:42

Visste du att?

Hjärnan använder cirka 20 procent av kroppens totala energibehov vid vila.

Tankeläsning Tankar är elektricitet. Det betyder att de kan spåras och tolkas.

Om man ansluter elektroder till huvudet kan man lyssna på signaler från hjärnans arbetande nervceller. Forskarna utvecklar sätt att tolka dessa signaler på.

Det här fungerar bara med en dator som kan lära sig de mönster som hjärnan gör när en person koncentrerar sig på en enda sak, som en rörelse eller ett ord.

Signalerna kan användas för att styra en protes eller en dator. De kan även skickas till en annan människas hjärna genom magneter fästa på hela huvudet.

Det kan låta som science fiction och detta område har utvecklats så snabbt att även stora företag som Facebook vill vara med på det roliga. År 2017 meddelade Mark Zuckerberg att företaget ”arbetar med ett system som gör att man kan skriva direkt från hjärnan, cirka fem gånger snabbare än på telefoner”. De arbetar också med en hudsensor som översätter beröring till tankar, precis som örat översätter ljud.

Skanning med magnet­kamera avslöjar vad som pågår i hjärnan.

Elektroder kan fånga upp elektriska signaler som hjärnan producerar.

Hjärngympa Hjärnan behöver lika mycket träning som kroppen för att hålla sig i form.

© Getty Images

© Thinkstock; Illustrations by Jo Smolaga

Det är inte bara kroppen som behöver träna för att hålla sig i form. Hjärnan kan tränas till att minnas bättre, bli snabbare och arbeta mer effektivt. Hjärnan bör tränas regelbundet, för nervcellerna i den kan bli över 100 år gamla.

Det finns många spel som sägs hålla vår hjärna i form, men fungerar de? Även om du blir bättre på de uppgifter du löser i spelet blir ditt IQ nödvändigtvis inte högre. Neurologer anser att det är bättre att lära sig ett nytt språk, lösa korsord och sudoku – eller spela World of Warcraft. Dataspel har visat sig förbättra förmågan att lösa problem.

Mindfulness och meditation kan också förändra hjärnans fysiska strukturer. Den kan växa på områden som styr våra tankar om oss själva och vårt beteende.

För drygt tio år sedan skannade neuroforskaren Richard Davidson vid University of Wisconsin hjärnan på en grupp buddistiska munkar som praktiserar mindfulness. Aktivitets­ mönstren i deras hjärnor såg helt annorlunda ut än studenternas i kontrollgruppen. Även om meditation kan påverka hjärnans struktur och funktion vet vi inte riktigt om dessa neurologiska effekter har några fördelar i vardagen.

45

Kroppen 4 SE content 241018.indd 45

29.10.2018 11:42

ANATOMI

Människans hjärna

Hjärntvättad i sömnen?

Har vi ett inbyggt system som på natten avlägsnar farligt avfall mellan hjärncellerna?

Sömn är ett av hjärnans stora mysterier, men forskning på möss har lett Maiken Nedergaard och hennes forskarlag vid University of Rochester i USA in på ett spår som de kallar för ”tvättmaskins­hypotesen”. De menar att vissa celler arbetar med ett fascinerande rengöringssystem på natten.

Dessa celler kallas astrocyter, eller stjärnceller. Astrocyterna är också viktiga för att skydda hjärnans nervceller från skadliga ämnen. De omger nervcellerna och kontrollerar vad som är in och ut. Dessa celler spelar en avgörande roll i att hålla hjärnan ren. Cellerna har små vattenkanaler och på natten skickar astrocyterna ut avfallet från hjärnans nervceller i form av en genomskinlig vätska som kallas cerebrospinalvätska (CSV). Denna vätska förflyttas av blodkärlens rörelse och sveper in mellan hjärncellerna.

Vätskan tar med sig avfall och transporterar partiklarna tillbaka till blodet, så att de avlägsnas från hjärnan.

Forskarna vet ännu inte om det är blodkärl, vener eller både och som avlägsnar avfallet från hjärnan.

Nedergaard och hennes teori är emellertid kontroversiella.

Andra hjärnforskare tror att det är för trångt mellan hjärncellerna för att CSV ska kunna ta sig igenom, och att skadliga ämnen måste transporteras till närmaste blodkärl via diffusion.

Rengöringsprocessen CSV är en vätska som finns runt hela hjärnan.

Enligt ”tvättmaskinshypotesen” städar vätskan bort dagens smuts medan vi sover.

Cerebrospinalvätska (CSV) Hjärnan är omgiven av en genomskinlig vätska (CSV) som skyddar mot slag och reglerar trycket i skallen.

Flöde

När du sover blir utrymmet mellan hjärncellerna större och CSV kan svepa genom hjärnan.

Astrocyter

Stjärnformade stödceller omger blodkärlen och nervcellerna i hjärnan.

Fötter

Astrocyterna har långa utväxter som kallas fötter och som bildar kanaler runt blodkärlen. Vattenkanalerna är små porer i fötternas cellmembran. Dessa är de vita porerna på bilden.

Avfall

Hjärncellerna skapar hela tiden avfall som kan vara skadligt om det inte avlägsnas.

Avfall avlägsnas

När cerebrospinalvätskan (CSV) flyter genom hjärnan transport­ eras avfallet till blodkärlen där de avlägsnas via blodflödet.

46

Kroppen 4 SE content 241018.indd 46

29.10.2018 11:42

Visste du att?

En delfinhjärna är 300 gram tyngre än en människas.

Delfiner tros vara lika intelligenta som apor.

Placebo Tankekraft driver läkande i form av placeboeffekten.

Placeboprodukter är viktiga när man testar nya behandlingsmetoder. Innan nya läkemedel eller metoder får användas på sjukhus eller kan säljas på apoteket jämförs de med ett piller, ett plåster eller en injektion som inte innehåller några aktiva substanser. Varken forskaren, läkaren eller patienten vet vad som är äkta och vad som är placebo. Detta garanterar legitima studier och att de inblandade inte påverkar resultatet. Men hjärnan är en kraftfull maskin – bara tron om att du får

Placeboeffekten fungerar även om du vet att det är placebo.

behandling kan göra dig friskare och tron om att du får vissa biverkningar kan ge dig samma biverkningar.

Jon Levine ledde 1978 en av de mest kända studierna inom placebo. Forskar­ gruppen försökte ta reda på vad som händer när friska och sjuka personer inbillar sig vissa saker. Livine och hans grupp gav ”smärtstillande” placebo till patienter som hade fått visdomständerna utdragna. Studien visade att smärt­l in­d­ ringen som patienterna upplevde faktiskt

Det sitter i huvudet Tankekraft kan åstadkomma otroliga saker.

Gröna och blå piller associeras med en lugnande effekt.

kom från att kroppens egen naturliga smärtlindring – endorfiner – frigjordes.

Denna konstiga effekt kan inte bota cancer eller astma, men med hjälp av sockerpiller och saltlösningsinjektioner kan hjärnan påverka hur du mår.

”Bara tron om att du får behandling kan göra dig friskare.”

En placeboprodukt kan lindra smärta genom att sti­mu­ lera fri­görelse av endorfiner.

10 %

Placeboinjektioner är mer effektiva än placebo­ piller.

© Thinkstock; Pixabay; Illustration av Art Agency/Nick Sellers

av oss tror att orangefärgade piller smakar äckligt.

Placebopiller har visat sig hjälpa mot sömnproblem.

47

Kroppen 4 SE content 241018.indd 47

29.10.2018 11:42

ANATOMI

Kroppens supersinnen

Kroppens

SUPERSINNEN & SUPERKRAFTER © Getty Images

Kroppen anpassar sig hela tiden och genetiska skillnader kan ge oss superkrafter.

48

Kroppen 4 SE content 241018.indd 48

29.10.2018 11:42

En mutation i genen myostatin kan leda till ”dubbel muskulatur” genom att stänga av bromsarna för muskelutvecklingen.

N

ästan varje cell i kroppen innehåller tre miljarder tecken med genetisk kod. Bland dessa finns omkring 20 000 gener som har instruktioner om att bilda proteiner. Vissa bildar strukturella byggstenar, som kollagen i huden. Andra är enzymer som styr kroppens kemi. Vissa är budbärare som sänder signaler, och andra transporterar eller lagrar ämnen som ska in och ut ur celler och vävnader.

När cellerna delas för att bilda spermier och ägg måste alla tre miljarder tecken kopieras för att kunna överföras till nästa generation. I denna process kan det bli fel. Förändringar i generna leder till förändringar i proteinet och olika mutationer får olika konsekvenser. Föreställ dig att denna mening är en gen: ”Ingen är mindre värd”. Om du byter ut bokstaven ”ä” mot ”e” i ordet ”är” (något som kallas ”punktmutation” inom genetiken) kan du ändå förstå meningen.

Men om du byter ut bokstaven ”I” mot ”U” så att ”Ingen” blir ”Ungen” blir meningen en helt annan. Detta är en ”missense-mutation”.

Ibland hamnar en abrupt punkt mitt i meningen, som i ”Ingen är.” Detta kallas för ”nonsens­mutation” och det förkortar proteinet.

Andra gånger kan bokstäver tillkomma eller tas bort mitt i koden. Då kan bokstäverna också bytas ut och flyttas så att koden blir helt annorlunda: ”Iwngne är mnidre vrärd”. Detta kallas för en ramskiftesmutation. Delar av gener eller hela gener kan också dupliceras, avlägsnas eller korsas.

Alla dessa fel är inte av godo, men mutationer är evolutionens drivkraft. Många fel korrigeras automatiskt av kroppen, vissa orsakar mindre olägenheter medan andra kan orsaka allvarliga fel. Vissa kan visa sig vara fördelaktiga och några få kan faktiskt ge oväntade superkrafter.

Supermuskler Framgångar i idrott handlar inte bara om träning och livsstil, mycket finns i generna.

Musklernas konstruktion och funktion beror på dussintals olika gener. Särskilt en gen har väckt idrottsforskarnas uppmärksamhet. Den kallas ACTN3 och bär på instruktioner för ett protein som heter alpha-actinin-3, en molekyl som bidrar till sammandragningen av muskelfibrer typ 2.

Typ 2-fibrer kallas även snabba muskelfibrer och används vid explosiva kraftansträngningar. De är starka men tröttnar snabbt, och de är avgörande i sporter som sprint. Typ 1-fibrer, eller långsamma muskelfibrer, är däremot bättre lämpade för långsam sammandragning och uthållighet. De är inte lika starka, men orkar mycket längre.

Musklerna innehåller en blandning av båda fibertyperna, som utnyttjas beroende på vad musklerna huvudsakligen används till.

Muskelfibrerna är olika till antal och effekt mellan individer. Ungefär en femtedel av människor med europeiskt eller asiatiskt ursprung har en nonsensmutation delvis genom ACTN3-genen. Mutationen gör proteinet kortare och leder till brist på alfa-actinin-3.

Detta verkar påverka hur väl musklerna kan överföra kraften och hur typ 2-fibrerna svarar på träning.

Epimysium

Perimysium Muskelfiber

En muskelfiber är en lång cell med många kärnor. De är fulla med samman­ dragande proteiner.

Fascikel

20 till 80 muskel­ fibrer sitter ihop och bildar en fascikel.

Dessa människor kan till följd av detta inte alltid konkurrera på högsta nivå i sprint. Ser man på elitutövare är det många färre som bär på denna mutation.

Liksom med all komplicerad genetik är den här genen inte den enda faktorn. Fler manliga elitsprintare än kvinnliga bär på mutationen, vilket tyder på att testosteron kan kompensera för bristen.

Hela muskeln är täckt av ett robust lager kollagen, som är fäst till benet med en sena.

Så fungerar muskel­ fibrerna Det finns snabba muskelfibrer för plötslig fart och långsamma muskelfibrer för uthållighet.

Proffsatleter har sällan brist på ACTN3.

© Thinkstock; SPL; Shutterstock

Visste du att?

Varje bunt muskel­ fibrer är täckt av en tunn hinna av fibröst kollagen.

Typ 2

Snabba muskelfibrer är tjocka och bleka.

De svarar snabbt men tröttnar också snabbt.

Typ 1

Långsamma muskelfibrer är tunna, röda och fulla av lagrat syre för uthållighet.

49

Kroppen 4 SE content 241018.indd 49

29.10.2018 11:43

ANATOMI

Kroppens supersinnen

Supersinnen

Mindre trötta

En fjärdedel av befolkningen kan känna smaker andra inte märker.

Tungan är full med knölar som felaktigt kallas smaklökar. De är egentligen små upphöjningar bestående av vävnad som heter papiller och de finns i fyra olika former. En sort känner ingen smak alls, men de andra innehåller tusentals smaklökar. Dessa smaklökar gör att vi känner de fem smakerna sött, surt, salt, beskt och umami.

Så kallade supersmakare känner beska molekyler bättre än andra. Det finns också icke-smakare som inte känner smaken alls. De flesta av oss är befinner sig någonstans mittemellan dessa två.

Skillnaderna tros härröra från mutationer i tung­ans nyckelgener. Den första är TAS2R38, som kodar en receptor för besk smak (en

särskild molekyl som fångar upp besk smak och börjar skicka signaler till hjärnan). Den andra är gustin, som kodar ett enzym i munnen. Tack vare generna har supersmakare fler receptorer för vissa beska föreningar, och därmed bättre smaksinne.

Det bästa sättet att ta reda på om du är en supersmakare är genom att smaka på en pappers­remsa täckt med en kemisk förening som kallas n-Propylthiouracil eller PROP. För en super­smakare kommer remsan att smaka oerhört bittert, men för en icke-smakare smakar det ingenting. Ett annat lågteknologiskt sätt att räkna ut detta är att bestryka tungan med karamellfärg och räkna papillerna.

Supersmakare har ofta fler än normalt.

Vi behöver sömn för att fungera och vissa behöver mer än andra, något som kan bero på generna. Sömn och vakenhet styrs av en inre klocka. Den ställer in och upprätthåller den 24-timmarscykel som är vår dygnsrytm.

En gen som kallas DEC2 är viktig för att kontrollera denna cykel.

Personer med en enkel bokstavsändring i genen DEC2 har en anmärkningsvärd förmåga. De sover i genomsnitt två timmar mindre än resten av befolkningen, utan att känna sig trötta. Det är en sällsynt mutation så forskarna använde möss för att studera den. Möss har många gener gemensamt med människor och behöver precis som oss också sova. När forskarna simulerade samma mutation hos mössen fann de att de kunde hålla sig aktiva längre när hela deras sömncykel förkortades. Denna lilla förändring tycks göra stor skillnad i sömnbehoven.

Möss och människor har många gener gemensamt, bland annat en som har med sömn att göra.

Vetenskapen bakom supertungan Supersmakarnas smaksinne beror på extra papiller med flera smakreceptorer.

Papiller

Besk receptor

Tungan är full med förhöjningar. Det finns fyra typer, och tre av dem innehåller smaklökar.

Supersmakare kan ha fler beska receptorer än andra, vilket ökar känsligheten.

A

Gen TAS2R38

Genen bär anvis­ningar för att producera en receptor för bitter smak. Supersmakare och icke-smakare har olika varianter.

B

Karbanhydras 6

Supersmakare producerar flera funktionella varianter av salivenzymet karbanhydras 6.

© Thinkstock; Illustrations by Alex Phoenix / Ed Crooks

Smakceller Smaklök

Dessa smakceller är kopp­lade till nervceller.

Täckta med små smak­­­hår med recep­torer för de fem grundläggande smakerna.

Avvikelse

Supersmakare har en av­vikelse i genen som kodar proteinet CA6.

50

Kroppen 4 SE content 241018.indd 50

29.10.2018 11:43

Visste du att?

Bananflugevarianten av sömncykelgenen DEC2 kallas ”clockwork orange”.

Är du en supersmakare?

1 Mät tungan

2 Gör en cirkel

Måla tungspetsen med blå karamell­ färg med hjälp av en bomullspinne. På så sätt blir det lättare att se förhöjningarna, eller papillerna, på tungan.

Gör hål i en liten pappersbit med ett hålslag. Lägg pappersbiten på tungan så du ser en liten blå cirkel.

4 Räkna upphöjningarna

Om du har färre än 15 är du förmodligen ett icke-smakare. Om du har fler än 35 är du nog en super­ smakare. Om du har mellan 15 och 35 är ditt smaksinne troligen normalt.

3 Studera färgen

Du kommer se att ytan på varje upphöjning fortfarande är rosa. Ta hjälp av en vän, spegel eller kamera så att du kan räkna upphöjningarna i hålet.

Variasjoner i 5-HTT-genet påvirker serotoninsignalene i hjernen.

Motverkar depression Serotonin kallas ibland glädjehormon. Det är en signalsubstans som bildas i hjärnan och används i kommunikationen mellan nervceller. Alla har detta ämne i hjärnan, men små genetiska förändringar tycks ändra hur hormonet påverkar oss. 5-HTT är transport­enheten för serotonin. Dess uppgift är att rensa bort överskott av serotonin från utrymmet mellan nervcellerna efter att signalen har skickats.

5-HTTLPR är en del av 5-HTT-genen och innehåller många upprepade sekvenser med genetisk kod. Människan har ofta en av två varianter. Antingen den korta med 14 repetitioner eller den långa med 16. Människor med den korta varianten verkar ha ökad risk för depression när de utsätts för stress i vissa stadier av livet, medan de med den långa varianten tycks vara resistenta.

51

Kroppen 4 SE content 241018.indd 51

29.10.2018 11:43

ANATOMI

Kroppens supersinnen Vattnet i San Antonio de los Cobres innehåller farliga mängder arsenik.

Giftresistens Arsenik är ett dödligt gift. Det kan orsaka cancer, hjärtsjukdomar och lungproblem. Invånarna i San Antonio de los Cobres i Argentina verkar ha ett hemligt vapen mot giftet. Vattnet från de närliggande åsarna är förorenat och innehåller upp till 20 gånger mer arsenik än den maxnivå WHO rekommenderar. Lyckligtvis kan lokalbefolkningen stå emot de skadliga effekterna tack vare en genetisk mutation.

När arsenik kommer in i kroppen blir det först till en kemisk formel som kallas metylmetakrylat (MMA), och sedan till en som kallas dimetyletanamid (DMA). Detta sker med hjälp av molekyler som kallas metyltransferaser. MMA är giftigast, men det är här människorna i San Antonio de los Cobres har en fördel. De har en förändring i genen som kodar för arsenitmetyltransferaser (AS3MT) som gör att de snabbt bryter ner giftet till DMA och därmed skyddar kroppen från de värsta symptomen.

Vad kan vi lära oss av

SUPERKRAFTERNA? Smärtlindring

Vissa människor har en mutation i genen SCN9A. Den är en del av en molekyl som finns i smärtkänsliga nervceller. Utan denna del kan nervcellerna inte skicka elektriska signaler ordentligt, vilket gör det nästan omöjligt att känna smärta. Genom att studera denna mutation kan man utveckla behandlingsmetoder för kronisk smärta.

Vi kan studera dessa genetiska mutationer och utveckla nya behandlingsformer.

”Hjärnstärkande mutationer har också gynnat våra släktingar neandertalarna.”

HIV

Hivresistens

Hiv måste ta sig in i cellerna för att överleva. Det gör viruset genom att kapa CCR5-molekylen som finns på immun­cellerna. Människor har olika mycket CCR5 på cellerna, och vissa har inga alls. De som är helt utan har ett naturligt skydd mot infektionen.

Skelettreparation Skleroserande bendysplasi är en grupp av störningar som påverkar ansamlingen av mineraler i skelettet. Hos vissa människor kan benvävnaden bli så hård att den förstör kirurgernas redskap under behandling.

Genom att studera dessa tillstånd kan vi lära oss nya saker om hur vi kan behandla patienter med sjuk­domar som osteoporos.

Hjärtskydd

Proteinet PCSK9 bidrar till att kontrollera nivån av LDL-C-kolesterol i blodet. Detta kallas dåligt kolesterol och är förknippat med ateroskleros och hjärtsjukdom. Vissa människor har en mutation i PCSK9-genen som sänker kolesterolnivån.

52

Kroppen 4 SE content 241018.indd 52

29.10.2018 11:43

Oförklarliga superkrafter

Små genetiska skillnader skiljer oss från våra närmaste släktingar.

SNABBA REFLEXER Den japanske Iaido-mäst­ aren Isao Machii kan hugga en luftpistolkula i rörelse med sitt samuraj­­sv ­ ärd.

T K S I F A R G O T FO MINNE

Skapade av mutationer

Stephen Wiltshire memo­ rerade och ritade av ett landskap efter att bara ha sett det i några minuter.

© Thinkstock; WIKI; Shutterstock

Vi ser ut som vi gör på grund av många olika mutationer.

Våra gener är till 98,8 procent lika schimpansens. Även om skillnaden kan verka liten är tre miljarder tecken ändå mycket kod.

Vi delar även förfäder med andra stora apor. För cirka 10–15 miljoner år sedan fanns inga schimpan­ ser, gorillor eller människor. Då levde våra gemen­ samma stamfäder, och de hade en viktig gen som kallas RNF213.

Man är inte helt säker på denna gens funktion, men en mutation hos dagens människor leder till en mindre halspulsåder. Den stora artären försörjer hjärnan med blod och förändringar i denna gen hos våra förfäder tros ha bidragit till en ökad blodtillför­ sel till hjärnan på de stora aporna. Men dessa apor utvecklade trots det inte människans intelligens.

Flera gener har bidragit till utvecklingen av våra kognitiva förmågor över tid.

Ett område i arvsmassan som kallas HAR1 (Human accelerated region 1) utvecklades strax efter att människans och schimpansens förfäder skildes åt för cirka fem till sju miljoner år sedan. Det syns i hjärnbarken (neocortex) som är den senast utveck­ lade delen av hjärnan. Hos schimpansen har molekylen som bildas av Har1-koden en oorganise­ rad struktur. Hos människan ser den ut som ett klöverblad. Denna mer ordnade tendens får en annan påverkan på andra gener och förändrar hur vår hjärna utvecklas.

Våra förfäder hade en dubblett av en gen som kallas SRGAP2. Genen gör det möjligt för hjärnbarken att bilda starkare förbindelser. Förändringarna utvecklades sedan till en gen som kallas FOXP2.

Denna gen bidrar till vår språkförmåga genom att omvandla vårt deklarativa minne (minnet av fakta

och händelser) till procedurellt eller vanligt minne (det omedvetna långtidsminnet som gör det möjligt för oss att utföra uppgifter).

Dessa tre hjärnstärkande mutationer har också gynnat våra nära släktingar neandertalarna. Men efter att våra förfäder skildes åt för 500 000–600 000 år sedan gav flera genetiska förändringar Homo sapiens, det vill säga oss, övertaget. En förändring var en ändring i en gen som kallas AHR, som gör att vi kan skydda oss från giftig eldrök. En annan var dupliceringen av en gen som kallas AMY1 som kodar åt amylas, ett enzym som hjälper till att bryta ner kolhydrater i maten vi äter.

Med tiden har alla dessa små genetiska förändringar säkerställt att vi anpassar oss bra till förändrade levnadsförhållanden, vilket gjort oss till jordens dominanta art.

Genetiska förändringar resulterade i större hjärnor hos människor och neandertalare.

SUPERSYN Veronica Seider hävdar att hon kan känna igen en människa på mer än 1,6 kilometers avstånd.

SIFFER­­ MÄSTARE Daniel Tammet kan memorera långa sifferkombinationer och läste en gång upp pi med 22 514 decimaler.

ANNAN SYN Daniel Kish miste synen som barn, men han kan ”se” med hjälp av klickljud och eko­ lokalisering.

53

Kroppen 4 SE content 241018.indd 53

29.10.2018 11:43

ANATOMI

Kroppens supersinnen

Så fungerar händerna Våra händer är komplicerade biologiska och tekniska mästerverk.

H

andflatan består av fem mellanhands­ ben. Mellan dessa sitter interosseus­ muskler. På varje sida om handflatan sitter utbuktande muskelgrupper som kallas hypotenar (nära lillfingret) och tenar (nära tummen). Det är dessa vi använder för att forma handen till en skål och när vi rör på tummen för att gripa tag i något. Benen som hör till pek- och långfingret rör sig inte

mycket, men de som är kopplade till ringoch lillfingret är mer rörliga.

Fingrarna består av ben som heter falanger, eller fingerben. Det sitter två i tummen och tre i övriga fingrar. Benen sitter ihop med muskler i underarmen via senor som går genom handleden.

Böjmuskelsenorna finns på undersidan av handleden och går genom en kanal som

kallas karpaltunneln. Det är dessa muskler som böjer fingrarna. Sträckmusklerna finns ovanför handleden och rätar ut fingrarna.

Alla dessa rörelser styrs av tre nerver: medianus, radialis och ulnaris. Medianus går till tummen, pekfingret och långfingret, halva ringfingret och handflatan. Ulnaris går till halva ringfingret och lillfingret, och radialis styr tummen och handens ovansida.

”Alla dessa rörelser styrs av tre nerver: medianus, radialis och ulnaris.”

Det är bara några få djur som kan röra sin tumme fritt oberoende av resten av handen.

54

Kroppen 4 SE content 241018.indd 54

29.10.2018 11:43

Handens anatomi Lär dig vilka ben, muskler, senor och nerver som finns i människans hand.

Ben

Varje finger har tre fingerben och en mellanhand som finns i handflatan.

Blodkärl

Blodkärlen i handen bildar slingor i handflatan med förgreningar som sträcker sig ut i fingrarna.

Tenar

En grupp muskler som kontrollerar tummens rörelser över handflatan och gör det möjligt att röra fingrarna med tummen.

Hypotenar

En grupp muskler bredvid lillfingret kan röra handflatan så att den kan forma en kopp.

Senor

Det mesta av rörelserna i fingrarna styrs av muskler i armen som är kopplade till benen med senor.

Nerver

Handen har tre nerver: ulnaris, medianus och radialis.

55

Kroppen 4 SE content 241018.indd 55

29.10.2018 11:43

ANATOMI

Hudens sinnen

Hudens sinnen Hur fångar huden upp signaler från omvärlden?

H

Du har dessa känselreceptorer på hela kroppen. Extra många sitter på fingrar, fötter och läppar. Vissa känselreceptorer reagerar snabbt för att sedan sluta reagera, så att du ska kunna vänja sig vid känslor som inte behöver konstant övervakning, till exempel känslan av kläder mot huden. Andra fortsätter att

skicka signaler så att du hela tiden är medveten om känslan, vilket kan vara bra för att undvika till exempel varma ytor som kan utgöra en fara.

”Du har dessa känselreceptorer på hela kroppen. Extra många sitter på fingrar, fötter och läppar.”

© Getty Images

uden använder sig av olika detektorer (känselreceptorer) som meddelar hjärnan om tryck och smärta, värme och kyla, lätt beröring och hårt tryck. Dessa receptorer är special­ anpassade nervändar och många är omgivna av flera lager vävnad som hjälper dem att arbeta på olika sätt.

56

Kroppen 4 SE content 241018.indd 56

29.10.2018 11:43

Visste du att?

Blod-hjärnbarriären upptäcktes när forskare hittade blå färg i blodet som inte nådde hjärnan.

Under huden Olika receptorer ansvarar för att

upptäcka olika typer av beröring.

Meissners känselkroppar

Dessa sitter i knölarna och sidorna under det översta hudlagret på händerna och fotsulorna. De är känsliga för tryck och vibrationer, något som är användbart när du ska känna form.

Vibration

Pacinis känselkroppar Dessa är hudens största känseldetektorer. De finns djupt under huden och är utformade för att reagera på snabba vibrationer, djupa tryck och kliande.

Lätt beröring

Merkels ändplatta

Det finns många av dessa på fingertoppar och läpparna. De är bra på att känna av lätt beröring. De är särskilt viktiga för att avgöra form och struktur på olika objekt.

Temperatur

Fria nervändar

Många av nervändarna under huden hör inte till specifika strukturer. Dessa ”fria” ändar upptäcker smärta, men vissa fångar också upp känslor som tryck eller temperatur.

© SPL; Thinkstock

Hårt tryck

57

Kroppen 4 SE content 241018.indd 57

29.10.2018 11:43

ANATOMI

Stamceller

Stamceller Cellerna som är fulla av möjligheter och fyller på kroppens specialvävnad.

S

© Getty Images

tamceller är grunden till alla vävnader och organ i kroppen.

I ett embryo finns mängder av stamceller som hela tiden delar sig. Varje gång de delas utvecklar de nya cellerna olika egenskaper så att de kan utföra specialfunktioner, en process som kallas celldifferentiering. Cellerna kommer att bli hud, muskler, ben och alla andra delar av kroppen. Stamceller kan också dela sig så att de blir exakta kopior av sig själva, och på så sätt sinar aldrig kroppens tillgång till stamceller. Denna egenskap kallas självförnyelse.

Differentiering och självförnyelse är stamcellernas viktigaste egenskaper. Även en fullvuxen kropp behöver konstant tillförsel av nya celler för att växa, reparera skador eller fungera normalt.

58

Kroppen 4 SE content 241018.indd 58

29.10.2018 11:43

Visste du att?

Stamcellerna i din benmärg producerar 200 miljarder röda blodkroppar varje dag.

Många typer av celler med specialfunktioner, till exempel röda blodkroppar, nervceller och skelett­muskelfibrer kan inte dela och byta ut sig själva. För dessa har kroppen ett lager av stamceller som är redo att dela sig och utvecklas till den celltyp som kroppen behöver. Stam­ cellernas nyckelfunktioner, differentiering och självförnyelse, gör dem mycket användbara när man studerar och behandlar sjukdomar.

Stamcellsforskning har tidigare varit kontro­vers­ iellt eftersom forskare har använt stamceller från foster, vanligtvis från embryon som blivit över från fertilitetsbehandlingar. På senare tid har forskare dock utvecklat nya metoder för att odla stamceller i laboratorier, något som har lett till nya spännande behandlingsmetoder – från att odla ben till att byta ut skadade nervceller.

Att odla stamceller i laboratorier De enda naturliga pluripotenta stamcellerna finns hos foster. Den japanska forskaren Shinya Yaman­ aka fann 2006 ett sätt att ”omprogram­mera” specifika celler från vuxna människor och omvandla dem till stamceller. Yamanaka började med hudceller och lyckades återkalla celldifferent­ ieringen genom att tillsätta fyra nyckelgener. Dessa celler fick namnet pluripotenta stamceller, eller iPS-celler.

Genom att använda iPS-celler inom forskningen har vår kunskap om genetiska sjukdomar som Parkinson, muskeldystrofi och Downs syndrom ökat.

Trots att det fortfarande finns tekniska hinder att övervinna ger iPS-celler oss möjlighet att behandla många genetiska och degenerativa sjukdomar genom att ersätta sjuka celler med friska.

Vad kan stamceller göra?

Upptäck hur dessa otroliga celler kan revolutionera medicinen.

Hjärnan

Stamceller

Nya friska nervceller från stamceller kan användas för att ersätta nervceller som förlorats på grund av neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.

Skelett

Cellerna i en patients hud kan eventuellt om­programm­eras till ett special­anpassat lager av stamceller.

Skadat skelett eller brosk kan behandlas med stam­celler för att få vävnaden att växa samtidigt som man undviker operation.

Osteocyter

Nervceller

Hjärtceller Enterocyter Osteocyter

Tarmar

Olika sorters stamceller

Lever

Nya leverceller, eller hepatocyter, kan tillverkas för patienter med kronisk leversjukdom. Därmed kan man undvika transplantation.

Totipotenta

Finns i: zygoter Kan utvecklas till en komplett organism, plus embryovävnad.

Pluripotenta

Finns i: embryon Kan utvecklas till alla celltyper som finns i en vuxen kropp.

Multipotenta

Finnes i: vävnader, organ, benmärg Producerar celltyper som finns i en viss typ av organ eller vävnad.

Hjärta

Friska hjärtmuskler kan odlas i laboratorier och transplanteras till patienter med kroniska hjärtsjukdomar. © Alamy; Thinkstock, Getty

Transplanterade stamceller kan hjälpa till att reparera skadad vävnad i tarmarna och behandla inflammatoriska tarmsjukdomar.

59

Kroppen 4 SE content 241018.indd 59

29.10.2018 11:43

ANATOMI

Smått och gott om anatomi

Vaccin

Så får vi kroppen att förbereda antikroppar som ska bekämpa sjukdomar.

När främmande bakterier, virus eller andra sjukdomsframkallande organismer kommer in i kroppen reagerar immun­försvaret genom att producera molekyler som kallas

antikroppar. Dessa känner igen och fäster sig på de främmande cellerna. Ett vaccin innehåller en försvagad, död eller inaktiv del av en patogen som får immunsystemet att producera

antikroppar utan att bli sjuk. De ofarliga inkräktarna utrotas, men vissa av kroppens anti­k roppar blir kvar. Om den verkliga sjukdomen kommer in i kroppen är antikropparna redo att besegra den.

Vilande

En inaktiv del av viruset injiceras.

Tränar

Immunsystemet producerar antikroppar som kan känna igen och besegra patogenen.

Förberedd

Om den verkliga sjukdomen uppstår kan kroppen snabbt producera mer av dessa antikroppar.

Dna

Dna är en komplex molekyl som består av kedjor med fyra olika byggstenar som kallas nukleotider. Sekvensen av nukleotider fungerar som en kod och instruerar cellen att framställa specifika proteiner vid specifika tillfällen. Detta driver kroppens biologiska process. De flesta celler innehåller dna som förs vidare från förälder till barn. Skillnader i sekvensen leder till olika egenskaper som ögonfärg eller blodtyp, men det kan också leda till genetiska avvikelser som cystisk fibros. Om vi lär oss mer om dna kan genetiska avvikelser i framtiden behandlas med personlig medicin anpassad för just ditt dna.

© WIKI/ Aurelien Guichard; Thinkstock; Illustration av Alex Phoenix

I våra celler finns en otrolig instruktionsbok.

60

Kroppen 4 SE content 241018.indd 60

29.10.2018 11:43

Visste du att?

Att du är glad beror på att hypotalamus och hypofysen släpper ut endorfiner.

Hur har skelettbenen fått sina namn?

De flesta benen i kroppen har latinska eller grekiska namn. Många av namnen beskriver hur benen ser ut, var de sitter eller vad de gör. Benen i innerörat kallas malleus, incus och stapes, vilket betyder ”hammare”, ”städ” och ”stig­ bygel”. Ordet patella (knäskål) betyder ”platt tallrik”, pelvis (bäcken) betyder ”bassäng”. Femur betyder ”lår”, vertebra (ryggkota) kommer från det latinska verbet ”att vrida” och mandibel (käkben) betyder ”att tugga” på latin.

En vuxen människa har 206 ben i kroppen. De flesta har latinska eller grekiska namn.

Vad händer när mat hamnar i fel strupe?

© Thinkstock; WIKI; Pixabay

Mat kan antingen ta rätt väg ner genom matstrupen och in i magen eller fel väg och blockera luftstrupen. Om det senare inträffar utlöses en kraftfull hostreflex – lungorna trycker snabbt ut luft för att tvinga tillbaka maten. Att slå någon på ryggen mellan skulderbladen kan också hjälpa till att lossa mat som har fastnat. Om detta misslyckas kan man lägga armarna runt den nödställda personens mage och trycka inåt och uppåt under revbenen. Detta kallas Heimlich­ manövern. Den ökar trycket över bröstet och tvingar upp maten igen.

61

Kroppen 4 SE content 241018.indd 61

29.10.2018 11:43

Många hjärnceller överlever under hela ditt liv Dina hjärnceller är med dig i vått och torrt!

Hudceller dör efter två till tre veckor och tarmceller dör var fjärde dag, men vissa av dina hjärnceller klarar sig hela livet.

6262

Kroppen 4 SE content 241018.indd 62

29.10.2018 11:43

Š Getty Images

63

Kroppen 4 SE content 241018.indd 63

63

29.10.2018 11:43

KROPPEN I ARBETE

70

66 Träna upp viljestyrkan

Så tar du vara på viljestyrkan för

att nå dina mål.

rågor & svar om sex 76 F Sexologen Margrete Aasland svarar på frågor du kanske inte vill ställa till din husläkare.

å sover du bättre 70 S Här får du några nya tips och goda vanor som kan hjälpa dig sova bättre.

80 Immunförsvaret Vet du hur kroppen fungerar när den är under attack?

72 Din inre klocka Biokemiska processer synkroniserar kroppen.

88 Stress Så hanterar du att kroppen utsätts för stress.

Så sover du bättre

98 Så läker ett sår

Det krävs en hel hord av celler

för att reparera skador i huden.

100 Smått och gott Spännande fakta om hur kroppen fungerar.

64

Kroppen 4 SE content 241018.indd 64

29.10.2018 11:43

76

20 frågor om sex

Har enäggs­ tvillingar likadana fingeravtryck?

98

Så läker ett sår

Träna upp viljestyrkan

88

Stress

© Getty Images

100

66

65

Kroppen 4 SE content 241018.indd 65

29.10.2018 11:43

KROPPEN I ARBETE Träna upp viljestyrkan

Träna upp

VILJESTYRKAN

Har du en dröm som är svår att nå? Planer som alltid skjuts fram? Mål som återkommer år för år? Det är vid dessa tillfällen som viljestyrkan sätts på prov – och det är en förmåga du faktisk kan träna upp.

Text: Line Therkelsen

66

Kroppen 4 SE content 241018.indd 66

29.10.2018 11:43

Och precis som muskler blir den trött om du överanstränger den.

När du kommer hem efter en lång och stressig dag på jobbet har du kanske inte tålamod med din partners irriterande ovanor. Du orkar inte vara en leende förälder som tålmodigt hjälper barnen med läxor och är snäll och omtänksam mot svärmor som tittar förbi spontant. Det kan hända att du blir irriterad, svarar sarkastiskt

Vad är viljestyrka?

Viljestyrka är kraften bakom självkontroll. Det är förmågan att sätta upp mål, göra upp en plan och följa den utan att låta sig distraheras av något när man vill göra något annat. Allt som är tråkigt kräver viljestyrka. Allt som är svårt kräver viljestyrka. Allt som tar lång tid kräver viljestyrka. Alla befinner sig i olika stadier av livet. För vissa krävs viljestyrka för att stiga upp ur sängen, klä på sig och få iväg barnen till skolan. För andra är det en automatisk vana som de inte behöver tänka på. Vissa kan använda sin viljestyrka för att nå ett viktigt mål, som att bygga en stuga eller gå ner tjugo kilo.

Enligt Walter Mischel och andra som fortsatte forskningen får människor med mycket vilje­styrka, ofta i kombination med intelligens, bättre betyg i skolan, bättre betalda jobb, bättre hälsa och lyckligare äktenskap.

Mischel, och många andra, tror att viljestyrka och självkontroll är väsentligt för ett framgångsrikt liv. Detta upptäckte Mischel när han följde barnen från marshmallow-testet och såg hur de gick för dem när de växte upp. Han upprepade studien med 1 000 barn och följde dem tills de var 32 år gamla.

I denna studie bekräftade de hypoteserna: hög grad av själv­kontroll som barn leder till bättre mental hälsa, mindre missbruk och bättre ekonomi som vuxen. Resultaten var oberoende av faktorer som intelligens och social klass. När man jämförde syskon fann man att syskonet med minst självkontroll fick det svårare som vuxen, oavsett familjebakgrund.

Det som är bra är att självkontroll och viljestyrka inte är en medfödd förmåga eller talang du inte kan kontrollera. Det är något du kan träna upp.

Viljestyrkan – din viktigaste muskel Mischels lika erkända kollega, författaren bakom bästsäljaren Willpower från 2011, heter Roy Baumeister och är psykologiprofessor. Han har studerat viljestyrka i 30 år. Baumeister beskriver viljestyrka som en muskel man måste träna. Det hjälper inte att lura den med smart tänkande, du måste bygga upp den steg för steg.

”Självkontroll och viljestyrka är inte en medfödd förmåga du inte kan styra. Det är något du kan träna upp.” och ibland kan du till och med vara lite otrevlig.

De flesta känner igen mönstret. Viljestyrkan förbrukas på jobbet. Partner, barn och hushålls­ arbete får resterna. Men det går inte bara ut över din familj.

Om du har förbrukat din viljestyrka under dagen är det lätt att falla för frestelser som soffan istället för gymmet. Det är då du bör veta vad du kan göra för att träna upp denna begränsade resurs.

Du ska inte bara lära dig att distribuera den viljestyrka du har, du ska lära dig hur du får mer av den. Det är detta Baumeisters forskning lär oss.

Vad är marshmallowtesten?

Marsmallow-testen är en rad kända experi­ ment som leddes av psykologiprofessorn Walter Mischel på Stanforduniversitetet på 1960- och 70-talet. Cirka 600 barn mellan fyra och sex år placerades ensamma i ett rum där de hade två val. De kunde få en marshmallow direkt eller vänta tills Mischel återvände för att få två godisar istället. Om de inte orkade vänta längre kunde de ringa i en klocka för att han skulle komma tillbaka – men då fick de bara en marshmallow.

Barnen följdes till vuxen ålder. Forskarna upptäckte att det fanns ett samband mellan hur länge barnen kunde motstå sötsakens frestelse och hur det gick för dem senare i livet. De som hade bäst självkontroll och kunde motstå frestelsen hade bättre studie­resultat, var friskare som vuxna och färre av dem skilde sig.

Dessa resultat ledde till Mischels slutsats: Förmågan att skjuta upp en belöning beskyddar och stärker dig i utmanande situationer senare i livet. Marshmallowtestet blev ikonisk inom socialpsykologi och upprepades med små modifikationer flera gånger.

Tänk inte på en isbjörn En av Baumeisters experiment gick ut på att kontrollera tankar och känslor för att se hur det på­verkar viljestyrkan. Alla har negativa tankar ibland. Alla har en djävul på axeln som säger åt

dem vad de inte klarar av. Även de duktigaste människorna vi känner, de som klarar och orkar allt. Poängen är att de gör vad de måste, det som förväntas av dem, oavsett vad.

Konsten är att lyda rösten som säger åt dig att göra något, förtränga negativa tankar och använda mycket viljestyrka. Detta fenomen beskrevs redan 1863 i Fjodor Dostojevskijs bok ”Vinteranteckningar om sommarintryck”.

Försök själv: Ta fram ett tidtagarur, ställ in det på en minut. Tänk inte på en isbjörn i en minut.

Lycka till!

Förmodligen tänkte du mer på isbjörnar än någonsin tidigare. Så, hur kan vi kontrollera våra tankar?

Enligt Baumeister ska vi inte försöka förtränga tankar som kommer, vi ska ersätta dem med något annat. Varje gång du tänker på isbjörnen ska du föreställa dig att den är brun. Varje gång du suktar efter en läcker chokladkaka ska du ersätta den med en god sallad. Varje gång du tror att du inte orkar springa mer ska du se dig korsa mållinjen. När en negativ tanke uppstår ska du ersätta

© Getty Images

N

är Walter Mischel utförde det så kallade marshmallow-testet 1972 (se textruta) visade det sig att det finns två typer av människor: de som har viljestyrka och de som inte har det. Som tur är följdes experimentet upp snabbt och andra forskare bidrog till att nyansera kunskapen om vår mer eller mindre starka viljestyrka.

67

Kroppen 4 SE content 241018.indd 67

29.10.2018 11:43

KROPPEN I ARBETE Träna upp viljestyrkan

Nytt marsh­mallowtest Forskare vid University of Rochester inspirerades av Mischel och upprepade experimentet med en liten ändring. Barnen fick en rituppgift innan de utsattes för själva marshmallow-testet. De fick först några begagnade färgkritor med löfte om att de skulle få nya och fina om de väntade lite.

Därefter delades de in i två grupper. En grupp fick nya kritor efter en stund, den andra gruppen fick det nedslående beskedet att det inte fanns fler kritor. Detta påverkade barnens tillit och förväntningar.

I det första marshmallow-testet lyckades barnen vänta på två marsh­mallows i genomsnitt i 6 minuter, men de besvikna barnen i denna studie väntade i genomsnitt bara i 3 minuter. De som blev lovade nya kritor och som fick det lyckades faktiskt vänta på två marshmallows i genomsnitt i 12 minuter innan de gav upp. Detta är mycket intres­ sant och visar att självkontroll och viljestyrka påverkas av dina erfarenheter.

den med något positivt. Du kan träna på detta och planera i förväg. Du vet säkert vilka negativa tankar som brukar dyka upp i ditt medvetande.

På detta sätt sätter du dig i förarsätet och styr tankarna dit du vill. Du är inte längre en passagerare, utan en förare med kontroll över vart bilen ska köra.

I Baumeisters experiment fick deltagarna också instruktioner om att ”inte tänka på en isbjörn”. Att styra tankarna på detta sätt kräver mycket självkontroll. Efter denna uppgift fick deltagarna instruktioner om att begränsa sitt öldrickande i ett öltest eftersom de skulle köra bil i nästa del av experimentet. Baumeister upptäckte att de som använde självkontrollen i ”isbjörnsuppgiften” drack mer öl än de som började med öltestet.

I en liknande studie ombads några av deltagarna att hålla tillbaka sina känslor medan de tittade på ett tragiskt naturprogram. Detta gjorde dem mindre uthålliga i ett efterföljande fystest medan de som fick låta känslorna härja fritt hade mycket mer uthållighet och viljestyrka.

I en tredje studie såg en grupp kvinnor på ett naturprogram med en godisskål antingen bredvid sig eller på andra sidan rummet. De skulle inte äta av godiset. Strax därefter skulle de lägga ett pussel som var omöjligt att lösa. De som hade suttit närmast godisskålen gav upp tidigare än de som satt längre bort. De hade kanske använt så mycket viljestyrka på att motstå godiset att de hade mindre viljestyrka att lägga på det krävande pusslet.

Sitter det bara i huvudet? ”Kom igen! Det sitter bara i huvudet”, säger personliga tränare. Baumeister håller inte riktigt med.

Han hänvisar till långvariga studier som visar att viljestyrkan förbrukar blodsockret, hjärnans favoritmat. Här är forskarna lite oense.

Stanfordprofessorn Carol

Dweck hävdar att vår förmåga att visa vilje­ styrka beror på vad vi tror på. Om du tror att du får mycket energi av att motstå frestelser eller klara av svåra utmaningar, så kommer tankarna hindra dig från att bli trött. När människor verkligen tror att krävande uppgifter gör dem starkare klarar de uppgifterna ännu bättre. Samtidigt vet vi att det är svårt att behålla viljestyrka när vi blir stressade. Det är lätt att falla tillbaka i gamla vanor och ovanor när du har mycket att göra, tänka på eller har stora bekymmer. Det beror på att du har lärt din kropp ett sätt att hantera stress. Det sitter i blodkärlen, inte bara i huvudet.

”Vi har länge fokuserat på självförtroende och uppfostrat våra barn att tänka positivt och tro på sig själva.”

I svåra perioder, när du utsätts för press och stress, producerar kroppen mycket stress­ hormon som adrenalin och kortisol. Du kan få oanade krafter, men du kan också få ett oemotståndligt sug efter kolhydrater. Kol­ hydrater hjälper kroppen att sänka kortisol­ nivån, så det hjälper faktiskt att ta en bulle eller en chokladbit. Alkohol har också en dämpande effekt kortisolnivåer, men vi vet alla att alkohol är ett sämre alternativ än choklad. Varje gång du ger efter dessa sug för att dämpa stressen lär du kroppen vad du ”måste” ha nästa gång det kokar runt dig.

Lyckligtvis är kunskap makt och du kan lära din kropp något nytt. Det finns flera sätt att mildra kroppens stressreaktioner på – hälso­ samma metoder. Det trevligaste sättet är att öka oxytocinnivån. Oxytocin kallas ofta kärleks­ hormonet och det ökar när du får fysisk och psykisk närhet och omtanke. Det kan vara en massage, en djup konversation, kroppskontakt eller sex. Det kan också hjälpa att klappa och krama en hund. Allt som dämpar kroppens flykt- och kampresons kan vara till hjälp. Testa meditation, yoga, trädgårdsarbete, en löprunda eller helt enkelt ett gott skratt.

Nästa gång du stressar över ett viktigt projekt på jobbet, oroar dig över något eller har problem med din partner ska du lära din kropp ett nytt sätt att hantera stressen på. Så småningom kommer kroppen att automatiskt att skrika efter en löprunda istället för godisskålen.

Självförtroende eller självkontroll?

Efter att ha forskat om detta i tre årtionden anser Baumeister att vi bör fokusera mindre på vår självbild och mer på självkontroll och

68

Kroppen 4 SE content 241018.indd 68

29.10.2018 11:43

När dina batterierna håller på att ladda ur är det lätt att tappa självkontrollen. Här är några exempel på energitjuvar: • • • • • •

Sömnbrist Stress Oro Beslut Lågt blodsocker Smärta och sjukdom

själv­disciplin. Du når inte dina mål genom att bara tänka positivt om dig själv. Du måste också ha förmågan att stå fast vid vad du lovade, även när det är tufft. Då får du ett bra liv, du når dina mål och får ett gott självförtroende på köpet.

Vi har länge koncentrerat oss på själv­ förtroende och uppfostrat våra barn att tänka positivt och tro på sig själva. Det har varit som ett mantra. Dåligt självförtroende har ofta fått skulden för människors personliga och sociala problem. I början av 80-talet upptäckte Baumeister att det fanns andra personlighets­ drag som var lika viktiga som ett bra självförtroende. Han anser inte att ett gott självförtroende leder dig någonstans, du sitter bara där och vet att du är värdefull. Och? Under 20 år har lärare, föräldrar och terapeuter arbetat med att stärka barns och vuxnas själv­förtroende, men till vilken nytta?

Baumeister tror att vi ska se ett gott själv­ förtroende som ett resultat och en belöning för positiva handlingar – när du har gjort något bra eller varit snäll mot andra. Sedan måste du utveckla förmågan att skjuta upp belöningar, hålla ut och göra något bra idag som gör att du kan skörda frukterna om många år. Du måste vänta på belöningen länge, i alla fall om det gäller något du verkligen vill ha. Det är det som är viljestyrka.

Källa: Roy F. Baumeister och John Tierney: Willpower: Rediscovering the Greatest Human Strength.

Walter Mischel: The Marshmallow Test: Mastering Self-Control.

”Det hjälper faktiskt att ta en bulle.”

Så hittar du viljestyrka att nå dina mål Du tränar på viljestyrka som du tränar musklerna i kroppen. Om du vill nå ett visst mål måste du göra upp en plan för att träna upp viljestyrkan du behöver för att klara målet.

1. Förbruka inte all viljestyrka

Styrketräning är en självklarhet när du vill ha större muskler, men kroppen måste även vila mellan träningspassen. Detsamma gäller för viljestyrkan. Du kan bygga upp självkontroll och få mer viljestyrka när du tränar på det, men du måste ta pauser ibland.

Inom idrott skiljer man på komfortzonen och utvecklingszonen. Om du känner dig bekväm med att springa fem kilometer på en halvtimme eller tacka nej till en extra portion till middag trots att du skulle orka äta lite mer, så är detta din komfortzon. För att kunna utvecklas måste du springa sex kilometer på halvtimme eller bara äta en halv portion till middag. Men det är inte bra att tvinga sig till att vara i utvecklings­ zonen hela tiden. Då riskerar du skador, presterar sämre eller faller för chokladsuget på kvällen.

2. Ät hälsosamt och sov gott

Forskning visar att självkontroll och viljestyrka sjunker med blodsockret eftersom det är ett bränsle som hjärnan behöver för att fungera ordentligt. Se därför till att ditt blodsocker är stabilt och vila tillräckligt.

3. Tänk på annat

Du kan kontrollera dina tankar och bestämma vad du vill tänka på. Negativa tankar drabbar alla och den första instinkten är att acceptera dem. Se objektivt på dig själv och notera den negativa tanken, men ersätt den snabbt med något annat.

Varje gång du tänker att du aldrig klarar något eller inte orkar mer ska du ersätta den negativa tanken med något annat. Det kan du träna på när du inte är så trött. Om ditt mål är att springa en mil och du vet av erfarenhet att soffan lockar mer när den första entusiasmen har lagt sig ska du försöka motstå just detta. Du kan använda dig av isbjörnstricket – tänk inte på hur skönt det är att ligga i soffan! Bilden av dig i soffan kommer automatiskt upp, men du ska ersätta den med dig ute på en löprunda i träningskläder.

4. Skaffa dig goda vanor, de behövs när du är stressad Stress förbrukar din viljestyrka. När du är stressad på grund av att du har mycket att göra eller mycket att tänka på faller du in i gamla vanor, oavsett om de är bra eller dåliga. Vi har alla upplevt detta, det kan vara en tenta, ett viktigt projekt på jobbet eller relationsproblem.

Vissa sträcker sig efter godisskålen eller drycken, några tjafsar för det minsta och någon ger sig ut på en löprunda.

Du bör lära kroppen vad den behöver när den är stressad. Så småningom vill kroppen ha just det. Detta måste du göra när det är lugnt runt dig, inte när allt är kaos. Kanske blir du lugn av skön musik, stickning eller drömmen om en paradisö? Kanske hjälper det med en promenad

i skogen eller att låna en hund att gosa med.

Hitta vad som fungerar för dig. Alla är olika. För vissa hjälper komedifilmer och ett gott skratt, andra föredrar sex.

5. Ett steg i taget

Det är vanligt att ge upp eftersom målet verkar helt ouppnåeligt. Du saknar egentligen inte viljestyrka, men blir bara överväldigad av allt som krävs av dig. Om du har ett mål som är svårt eller väldigt stort – oavsett om du drömmer om att skriva en bok, bli veterinär eller gå ner 40 kilo – måste du dela upp målet i små uppnåeliga steg. Vad måste du göra först? Vad är nästa steg? Stegen ska vara så små att du vet att du klarar dem. Det är precis som att springa ett maraton, man tar en kilometer i taget.

Det som är så bra med små steg är att du är på väg mot målet utan att förbruka viljestyrkan som du behöver till andra delar av livet. För varje mål du uppnår kommer du att känna glädje, tillfredsställelse och stolthet. Detta gör det lättare att fortsätta mot nästa mål. När du äntligen har uppnått ditt mål kommer du känna dig stark och fri, inte utmattad och vilja sova en vecka.

6. Välj dina egna mål

Det är krävande att undertrycka vanor och tankar man är van vid. Hjärnan är en vane­ mekanism som helst vill välja samma väg varje gång. Att göra något nytt tär på viljestyrkan.

Enligt psykologen Mark Muraven kommer personer som utövar självkontroll för att behaga andra blir mer utslitna än människor som följer sina egna mål och sin egen vilja.

Därför är det viktigt att fråga sig själv vad det är man verkligen vill.

För de flesta räcker ett mål åt gången. Vad vill du uppnå först? Var noga med att göra det för din egen skull, inte för att någon annan vill ha det. När du vet vad du verkligen vill satsa på i några månader framöver är det lättare att hålla fast vid det och inte ge upp.

7. Undvik frestande situationer

Baumeister påpekar att människor med lite viljestyrka använder den för att ta sig igenom kritiska situationer. Människor med mycket viljestyrka använder den för att undvika kritiska situationer – något som är mycket lättare och då sparar man mycket viljestyrka.

Undgå platser och situationer som utmanar dig för mycket. Gå inte runt i butiker om du vill spara pengar. Ha inte skafferiet fullt med choklad och chips om du vill gå ner i vikt.

Undvik rökare om du vill sluta röka.

Om du inte kan undvika frestelser ska du se punkt tre och göra en plan så att du vet vad du måste göra för att hålla dig på banan. Kanske dräneras du på viljestyrka i kakavdelningen i butiken, så att du inte kan motstå chokladen som finns vid kassan. Nästa gång ska du undvika kakavdelningen och gå till grönsakerna direkt.

Källa: Dr Denise Cummins; Good Thinking: Seven powerful Ideas That influence the way We Think.

© Getty Images

Detta stjäl viljestyrka och självkontroll

69

Kroppen 4 SE content 241018.indd 69

29.10.2018 11:43

KROPPEN I ARBETE SOV GOTT! Så sover du bättre

Sov gott!

10 tips:

Så sover du bättre Trött på att räkna får? Här får du några nya tips och goda vanor som kan hjälpa dig att sova skönare.

70

Kroppen 4 SE content 241018.indd 70

29.10.2018 11:43

1. GE DIG SJÄLV AKUPRESSUR

6. SOV MED SOCKOR PÅ

Att hjälpa sömnen på traven kan vara så lätt som att massera handleden. En italiensk studie visar att sömnkvaliteten blir 60 procent bättre om man mass­erar en akupunkturpunkt som kallas HT7.

Punkten kopplas till ångest och sömnlöshet, och finns i gropen där handleden möter handen, under lillfingret. Tryck bara tummen mot punkten i två minuter. Detta kommer att avlägsna spänningar i kroppen så att du kan sova bättre.

Håll fötterna varma. Varma fötter gör att blodkärlen utvidgar sig och signalerar för hjärnan att det är dags att sova. När blodkärlen utvidgas i extremiteterna, det vill säga i händer och fötter, programmeras du till att bli trött.

2. SOV SMART Om du ofta ligger vaken i sängen börjar du snart associera sömn med en känsla av hopplöshet.

Räkna ut hur länge du faktiskt sover och anpassa dig till det. Om du aldrig somnar före klockan två ska du inte lägga dig före klockan två. Allt eftersom du känner dig mer avslappnad kan du börja lägga dig tidigare.

3. SKRIV TACKSAMHETSBOK

7. LYSSNA PÅ KLASSISK MUSIK

Forskare har kommit fram till att människor som skriver ner allt de är tacksamma för varje kväll sover bättre. Ja, det är faktiskt sant. En sådan dagbok gör dig mer optimistisk och därmed sover du bättre. Skaffa dig en fin anteckningsbok och räkna upp allt som hände under dagen som du är tacksam för. Det kan vara ett leende från buss­ chauffören, att barnen är friska eller en god lunch med en kompis.

Enligt studier kan klassisk musik i 45 minuter vid läggdags göra det lättare att somna om du kämpar med sömnsvårigheter. Denna typ av musik får både hjärna och muskler att slappna av, och är lugnande för både kropp och själ. Sätt på klassisk musik i bakgrunden när du gör dig redo för att gå och lägga dig.

8. BYT TÄCKE

4. ANDAS DJUPT

Dr Andrew Weil är holistisk terapeut och har utvecklat andningstekniken 4–7–8 som lugnar kroppen och gör det lättare att somna. Tekniken fyller kroppen med syre, något som har en lugnande påverkan. Gör så här: Vila tungspetsen lätt mot baksidan av tänderna i överkäken. Andas ut genom munnen samtidigt som du gör ett sj-ljud. Stäng munnen och andas genom näsan medan du räknar till fyra. Håll andan och räkna till sju. Andas ut genom munnen och räkna till åtta.

Upprepa tre gånger eller tills du somnar.

5. ÖRNGOTT I FRYSEN På sommaren kan det vara svårt att få sovrummet tillräckligt svalt för att sova gott. Detta är också en av anledningarna till att du ofta sover sämre när du är på semester. Prova det här enkla tipset från sömnexperten dr Nerina Ramlakhan: lägg örngottet i frysen en timme före läggdags när det är varmt. På så sätt kyler du ner huvudet och sänker kroppstemperaturen.

Om du och din partner föredrar olika tjocka täcken bör ni byta ut dubbeltäcket mot två enkeltäcken.

Då sänks din kropps­temperatur tillräckligt på natten, något som annars kan vara särskilt svårt att få till på sommaren.

9. TESTA SPIKMATTA Många upplever att spikmatta hjälper mot både stress och sömnlöshet. Det vanligaste är att använda en matta stor som en medelstor handduk, med många små piggar av plats. Dessa spikar påverkar nervsystemet och aktiverar kroppens produktion av endorfiner, något som leder till avkoppling. Tankarna koncentreras på känslan av plastspikarna, vilket gör det lättare att glömma bekymmer och negativa tankar.

Ginseng förknippas mer med energi än sömn, men en studie från KwanDong University i Sydkorea drar slutsatsen att denna ört faktiskt hjälper dig att sova längre och bättre. Ta örten i form av kapslar eller blanda kapslarnas innehåll med hett vatten och honung, och njut av en kopp lugnande te före läggdags.

© Getty Images

10. TA ENERGITILLSKOTT

71

Kroppen 4 SE content 241018.indd 71

29.10.2018 11:44

KROPPEN I ARBETE SOV GOTT! Din inre klocka

Blått ljus från mobil- och dator­skärmar kan förvirra kroppen på kvällen.

Din inre klocka Biokemiska processer håller dig i synk.

Kroppen styrs av en inbyggd 24-timmars­ klocka i hjärnan som kallas suprakiasmatiska kärnan (SCN). 20 000 nervceller finns mitt i hjärnan, i något som kallas hypotalamus.

Detta är kroppens huvudsakliga klocka och den bestämmer rytmen för sömn, rörelse, mat och hormoner.

Cellerna i SCN passar till och med tiden i ett provrör. De är fulla med molekyler som kallas transkriptionsfaktorer. Dessa ändrar produktions­nivån för andra molekyler i en 24-timmarscykel.

Huvudregulatorerna kallas BMAL och CLOCK. Tillsammans aktiverar dessa två molekyler produktionen av molekyler som

kallas perioder och kryptokromer. När nivåerna av perioder och kryptokrom stiger, återvänder de till BMAL och CLOCK, som stänger av produktionen. Detta gör att mängden av dessa molekyler går upp och ner i cykler. De utgör grunden för en exakt timer.

Liksom andra klockor kan SCN gå för fort eller för långsamt, och därför återställs tiden varje dag i gryningen. Detta görs av ljuskänsliga celler bakom ögat som kallas IpRGC-celler. När de upptäcker ljus skickar de signaler till SCN via nervvävnader som kallas retinohypo­talamiska banan. Då synkroni­ seras huvud­klockan, vilket i sin tur meddelar resten av kroppen vilken tid på dygnet det är.

Den kemiska strukturen för melatonin, ett sömnhormon som produceras i tallkottkörteln.

72

Kroppen 4 SE content 241018.indd 72

29.10.2018 11:44

Visste du att?

Enligt vissa forskare behöver kvinnor i genomsnitt en timme mer sömn än män. Sömnbrist kan göra kvinnor mer utsatta för depression.

Kroppens faser under dygnet Din inre klocka styr hur kroppen fungerar under dagen.

21:00 Melatoninproduktionen börjar Kroppen börjar släppa ut sömnhormonet när det blir mörkt och fortsätter under natten fram till soluppgången.

00:00 Midnatt 06:45 Blodtrycket stiger Morgonljuset når ögat och skickar signaler till SCN för att återställa klockan.

Kropps­temperatur och blodtryck börjar snart stiga.

19:00 Högst kropps­ temperatur Förändringar i kropps­ temperaturen styrs av SCN som håller resten av klockan synkroniserad.

Kropps­temperatur är högst på kvällen.

18:00

06:00

07:30 Melatoninproduktionen slutar

18:30 Högst blodtryck

12:00 Mitt på dagen 14:30 Mest koordinerad Du kan bli sömnig tidigt på eftermiddagen strax efter lunch, men detta är också den bästa tiden för träning och fysisk aktivitet.

10:00 Mest vaken Kroppstemperaturen fortsätter att stiga efter att du vaknar.

Många koncentrerar sig bäst på förmiddagen.

08:30 Tarmrörelser Under natten töms tarmarna långsammare, men när du vaknar börjar tarmrörelserna igen.

© Thinkstock; Illustration av Jo Smolaga

SCN skickar signaler till tallkottkörteln om att sluta producera sömnhormonet melatonin.

Blodtrycket följer ett mönster, det stiger under dagen och sjunker igen på kvällen.

73

Kroppen 4 SE content 241018.indd 73

29.10.2018 11:44

KROPPEN I ARBETE SOV GOTT! Hjälper kosttillskott?

74

Kroppen 4 SE content 241018.indd 74

29.10.2018 11:44

Hjälper kosttillskott?

Vissa naturliga tillskott kan faktiskt bidra till bättre sömn.

Bara att försöka få en översikt över alla kosttillskott som påstås hjälpa mot sömnproblem kan göra vem som helst sömnlös, men om du väljer rätt produkt kan du faktiskt få en god natts sömn som belöning.

De flesta receptbelagda sömnmedicin­ er har ofta ett antal biverkningar, men visste du att receptfri sömnmedicin också

kan ge biverkningar? Anledningen är att de ofta innehåller en slags antihista­miner som gör dig trött på morgonen, vilket gör det farligt att köra bil eller hantera maski­ ner om du äter dessa mediciner. Örter och kosttillskott kan hjälpa dig att sova gott – och de orsakar inte dessa biverkningar. Kanske är de naturliga variant­erna ett bättre alternativ för dig?

Valeriana Valeriana är en ört som är känd för att hjälpa mot sömnproblem, men visste du att örten också kan dämpa lätta ångestsymptom? Än så länge har man inte kunnat identifiera en specifik ingrediens, men forskarna tror att växten kan öka mängden GABA (gamma-aminosmörsyra) i hjärnan, en komponent som aktiverar lugnande signalsubstanser och som därför gör dig mer avslappnad. Enligt en studie från 2007 verkar valeriana vara särskilt effektivt i kombi­ nation med humle.

Teanin Teanin är ett aminosyraderivat som finns i grönt te. Det har länge varit känt att denna förening ökar koncentrationen av GABA i hjärnan. Även om GABA-tillskott är lätta att få tag på är det svårt för kroppen att ta upp artificiell GABA. Experter på området rekommenderar därför att man tar teanin istället eftersom kroppen lätt kan absorbera det.

Var noga med att aldrig överskrida 600 mg/dygn.

5HTP 5HTP är en aminosyra som ökar serotonin­ nivån och produceras naturligt i kroppen. Enkelt uttryckt är 5HTP ett stadium mellan tryptofan och serotonin, signalsubstansen som omvandlas till melatonin på kvällen. Hormonet melatonin reglerar vår dygnsrytm och meddelar oss när det är läggdags. Tryptofan är alltså den aminosyra som kroppen omvandlar till 5HTP. Vi kallar tryptofan för en essentiell aminosyra eftersom kroppen inte kan producera den själv. Trots att proteinrika livsmedel innehåller mycket tryptofan är det lätt att förstöra denna aminosyra när maten tillagas. Tryptofanbrist är därför ganska vanligt.

Magnesium Förutom att bidra till en god natts sömn kan denna mineral även hjälpa till att upprätthålla normal muskel- och nervfunktion, normal hjärtrytm, ett starkt immunförsvar och starkt skelett. Magne­ sium kan reglera både blodsocker och blodtryck.

Magnesiumbrist gör att dina nervceller inte fungerar optimalt och du kan bli lite irriterad, vilket i sin tur kan orsaka stress och sömnproblem.

Det finns studier som visar att tillräckligt med magnes­ium gör att du sover bättre och vaknar mer sällan under natten.

Hormonet melatonin reglerar vår dygnsrytm, alltså när vi blir trötta på kvällen och när vi vaknar på morgonen. Melatonin produceras i tallkottkörteln när det blir mörkt på kvällen för att vi ska blir trötta och vilja lägga oss. När vi utsätts för ljus nästa morgon minskar nivån av melatonin i hjärnan så att vi vaknar.

Melatonin är receptbelagt i Sverige, men används av människor över hela världen för att motverka jetlag.

De flesta forskare är överens om att melatonin är ofarligt om man tar det under korta perioder. De tror dock att ett för högt intag av syntetiskt melatonin över tid kan leda till sömnproblem. Anledningen till det är att kroppen kommer att sänka den naturliga melatoninproduktionen om den får melatonin på annat sätt. Detta kommer att påverka din dygnsrytm.

Om du har kortvariga sömnproblem, till exempel efter en lång resa, kan du tryggt använda melatonin för att hjälpa kroppen på rätt spår igen.

© Getty Images

Melatonin

75

Kroppen 4 SE content 241018.indd 75

29.10.2018 11:44

KROPPEN I ARBETE 20 frågor & svar om sex

20 frågor & svar om

SEX

76

Kroppen 4 SE content 241018.indd 76

29.10.2018 11:44

Kan man väcka sexlusten igen?

Får man ökad sexlust av att träna? Måste man ha sex?

Sexologen Margrete Wiede Aasland är expert på samlevnadsrådgivning.

Här svarar hon på allt du kanske inte vill fråga din husläkare om.

Hur ofta är det vanligt att ha sex i en etablerad relation?

Undersökningar visar att sex en till två gånger i veckan är vanligt och något oftare i början av förhållanden. Men stressa inte över det. Du ska ha sex när du vill. Det är bättre att bara mysa om lusten inte finns där.

Stämmer det att män har högre sexdrift än kvinnor?

Det viktigaste är att visa varandra uppmärk­ samhet och komma i synk – det är bra att lägga sig tidigt en gång i veckan, lägga bort mobilen, prata med varandra och fråga hur den andre mår. Det är viktigt att se varandra, att krama varandra med hela kroppen i flera sekunder, både på morgonen och när man träffas igen på eftermiddagen. Känn värmen från varandra. Kyss varandra mer i vardagen, det väcker lust och glädje. Bry er om, lyssna på varandra och ge varandra komplimanger.

Alla dessa små saker bidrar till att väcka lust.

Har du hört talas om kärlekens fem språk?

Det är fysisk kontakt, bekräftelse, tjänster, gåvor och konversation. Vad blir du mest glad av? Får du blommor fast du egentligen blir mer glad av att tvätten viks? Blir du glad av förtroliga samtal? Fysisk kontakt? Prata om vad ni gillar och försök att ge varandra

det. Ta er tid att lägga er tidigt och samtidigt.

Det behöver inte betyda fantastiskt sex, uppmärksamheten är nyckeln.

Kan man träna på att få orgasm?

Alla kan få orgasm. Och man ska inte fejka det, då lurar man inte bara sin partner, utan även sig själv. Man kan öva på sig själv för att få orgasm. Tillfredsställ sig själv och ta reda på vad som gör att du får orgasm, då är det lättare att vägleda din partner. En del kan tycka att det är pinsamt att prata om det, tro att en partner kan bli sur av att bli guidad, men det måste man bara komma förbi.

Det är viktigt att kommunicera, att berätta för din partner vad du gillar. Nästa gång kanske du vill att din partner ska göra något annat än förra gången, då måste du säga det! Kom också ihåg att inte jaga orgasmen.

Njutningen och närheten är viktigast.

© Getty Images

Jag har arbetat med sex och samlevnad i många år och jag har inte det intrycket. Många män är kanske mer direkta, mer ”på”, medan kvinnor vill vara förberedda – de vill duscha först, se till att diskmaskinen är urplockad och så vidare. Men när vi blir äldre kan det ta lite tid för honom också. Det är inte ovanligt att hon är den som vill ha mest. Mitt intryck är att det är ganska jämnt.

Hur väcker man lust som har avtagit?

77

Kroppen 4 SE content 241018.indd 77

29.10.2018 11:44

KROPPEN I ARBETE 20 frågor & svar om sex

Måste man ha sex när man är i ett förhållande?

Du kan leva i ett förhållande utan sex, men då måste ni båda vara överens om det. I grund och botten är det just sex som gör en partner till mer än en vän. Om man inte har lust att ha sex bör man försöka hitta en lösning och kanske uppsöka en terapeut. Att vara i ett förhållande där en har lust och den andra inte tror jag blir svårt i längden.

Ska man ”tvinga” sig själv att ha sex om man inte har lust?

orbitala cortex, stängs av. Detta område kontrollerar självvärdering, förnuft och självkontroll. (Källa: Forskning.no).

Finns det Viagra för kvinnor?

Om du inte har hjärtproblem kan ni ta en halv tablett var och se vad som händer, men det måste vara i en sensuell miljö. Du kan inte sitta och läsa en rapport, ta en halv Viagra och bli sugen på sex. Men Viagra kan vara ett hjälpmedel även för kvinnor, i rätt miljö och stämning.

Hur kan man undvika ljud från vaginan under samlag?

Höga pruttljud kan kännas pinsamt i sängen, särskilt i ett nytt förhållande. Men det går inte att undvika. Knipövningar hjälper inte.

Att luft som trycks in kommer ut igen är helt naturligt. Man får testa en annan ställning nästa gång.

Kan maten påverka hur man luktar och smakar där nere?

Ja! Surströmming och liknande mat kanske inte är så bra. Tänk på vad som ger dåligt

Nej, det tycker jag inte. Varför ska man det?

Det är inte särskilt trevligt att ligga med någon som inte har lust heller. Då kan man hellre lägga tid på det vi kallar för sensuell träning – att smeka och vara nära varandra.

Eller så kan du använda lite humor och säga: ”Du får tio minuter på dig att göra mig kåt, annars får du ta hand om dig själv.” Sex är det mest intima vi gör och då måste vi prata om det. Ställ frågor till varandra: ”Vad är det som gör att du tänder på mig? Vad kan jag göra för att du ska ha lust?” Man ska aldrig ha sex för sin partners skull. Det kan finnas perioder när man inte kan orkar och då måste man prata om det. Det måste vara okej att inte ha lust ibland. Och i dessa perioder är det extra viktigt att säga att man tycker om varandra.

Kan tänka på sex som fysisk träning?

Ja, det kan man. Men om sexet bara varar i 20 sekunder förbränner man inte särskilt många kalorier.

Kan sexlusten försvinna och komma tillbaka?

Ja. Det kan finnas perioder i livet när man inte känner någon lust, som när man precis fått barn eller i perioder av arbetslöshet, sjukdom eller andra påfrestningar. Vissa mediciner kan minska sexlusten och olika händelser i livet kan göra att sex inte blir lika viktigt.

Vad händer i kroppen när man får orgasm?

Strax innan och efter en orgasm sker några uppenbara förändringar i hela kroppen.

Andningen blir snabbare, pulsen stiger och det centrala nervsystemet jobbar för fullt. Det skickar njutningssignaler till belönings­centret i hjärnan. Både hos kvinnor och män består själva orgasmen av snabba muskelsammandragningar i bäckenmusklerna och musklerna kring könsorganen. Orgasmen utlöser dopamin som gör att vi känner oss lyckliga och upprymda. Hjärnskanningar visar också att den främre delen av hjärnan, som kallas

”Orgasmen utlöser dopamin som gör att vi känner oss lyckliga och upprymda.”

Kan preventivmedel som innehåller hormoner minska sexlusten?

Studier har visat att p-piller kan göra att sexlusten minskar, men det är fortfarande osäkert exakt vad det är i p-piller som minskar lusten. Samtidigt finns det många andra faktorer i livet som kan påverka sexlusten. Det kan vara svårt att urskilja vad som eventuellt beror på p-piller och vad som kan bero på att förhållande börjar tappa gnistan. Ofta är det en kombination av flera olika faktorer.

andedräkt. Det sägs att jordgubbar är bra.

Andra frukter och grönsaker, som ananas och selleri, kan göra kroppsvätskor mildare.

Har man rent fysiologiskt mer lust som ung än gammal?

Könshormonerna är fler när man är ung eftersom det är då kroppen är mest inställd på att göra barn. Med det sagt har människor olika mycket sexlust, oavsett ålder. Men i allmänhet har unga människor mer sexlust.

Kan det vara tvärtom, att man har mer lust när man blir äldre?

Många människor upplever en ny blomst­ ring när de blir äldre, medan andra upplever att sexlusten falnar. Jag har sett många exempel på att sexlusten var död tills en ny partner kom in i bilden – och det gäller även för dem av oss med flest levnadsår.

78

Kroppen 4 SE content 241018.indd 78

29.10.2018 11:44

Får man mer sexlust av att träna?

Absolut. Om man är i bra form får man mer energi, men det betyder inte att du måste svettas på gymmet i flera timmar. Vandring bidrar också till god hälsa och god hälsa är bra för allt.

Män som inte har lust – är det ett vanlig tabu?

När barnen är små är man trött och när de blir äldre är de med hela tiden – när ska vi kunna ha sex egentligen?

Ja, då måste man hitta lösningar. En snabbis i badrummet. ”Lunch” hemma eller på hotellrum. Se till att alla barn sover borta samma natt. Lås på sovrumsdörren. Det sista är kanske det viktigaste, då slipper du oroa dig för att någon kommer in. Och även om du har tonåringar kan man ha sex, fast tyst.

Nu är det inte så vanligt med en tupplur på eftermiddagen, men det kan man väl börja med igen? Mamma och pappa ska sova en halvtimme på eftermiddagen. När barnen blir större vill de ändå inte vara med sina föräldrar hela tiden. Utnyttja det!

Är det viktigt att onanera?

Ja, men inte för alla. Män gör det oftare än kvinnor, de kommer i kontakt med sina könsorgan oftare än kvinnor gör. Om du vill onanera ska du hitta tid för det. Och du ska inte onanera tillsammans med din partner om en av er inte tycker att det är okej. Din partner måste inte heller veta om du onanerar. Du behöver inte dela med dig av allt.

Hur vanligt är det att fejka orgasm?

Vissa gör det, både kvinnor och män. Men det är inte bra. Man bör hellre arbeta med sig själv och försöka lista ut vad man behöver för att få orgasm. Sex ska inte vara en jakt på orgasmen. Det är härligt om det slutar i det, men sex kan vara trevligt även utan.

Källa: Sexologen Margrete Wiede Aasland

© Getty Images

Det är kanske inte så tabu längre, men mycket skam är förknippat med män som inte har lust. Det kan upplevas att mycket av sexet hänger på att mannen får stånd och när de inte får upp den kan de känna sig odugliga.

Det går ändå att göra mycket utan stånd.

Dessutom finns det många som tittar på porr och glömmer att det inte är verkligt.

Det är inte vanligt att ha stånd i flera timmar, detta ger en enorm prestationsångest. Det måste samtidigt vara lika okej för män som för kvinnor att säga att man inte har lust.

”Många människor upplever en ny blomstring när de blir äldre ...”

79

Kroppen 4 SE content 241018.indd 79

29.10.2018 11:44

KROPPEN I ARBETE Immunförsvaret

IMMUNFÖRSVARET Vet du hur din kropp fungerar när den är under attack? Såhär skyddar immunförsvaret dig mot virus och bakterier.

MÖT EXPERTEN Dr Catherine Carver är akademiker och var tidigare läkarassistent.

Idag arbetar hon som skribent och för­fatt­ are. Hon har en magister­examen från Harvard och var nominerad till The Guardians Science Writing Prize 2012. Hennes första bok, Immune, tar med läsaren på en spännande resa genom immun­systemet.

80

Kroppen 4 SE content 241018.indd 80

29.10.2018 11:44

Människohud har använts för att tillverka plånböcker och bokomslag. Hudens yta är 2 kvadratmeter.

D

u angrips av bakterier varje dag. Oavsett om du åker buss, diskar eller har sex finns det små smittsamma organismer runt dig hela tiden, men ändå är du mestadels frisk. Det beror på att kroppen fungerar som en väl­ bevakad fästning. Den skyddas av miljarder små soldater som aldrig sover. Följ med på en resa i immun­försvarets fascinerande värld och lär dig mer om det fantastiska arbetet som utförs här.

VÅRT MAGISKA, MEDFÖDDA IMMUNFÖRSVAR Låt oss börja med ett tankeexperiment. Föreställ dig 100 personer i ett klassrum. Du ger dem varsitt stort papper och färgpennor, och ber dem rita ett försvarssystem. Vad tror du att de ritar?

Förmod­ligen gissar du på fort med ogenom­ trängliga murar omgivna av vallgravar (kanske med hajar i vattnet om konstnären har bra fantasi). En person som inte är så intresserad av historia ritar kanske laservapen, raketer och maskingevär. Anledningen till att experimentet är relativt förutsägbart är att vi har ett begränsat antal valmöjligheter. Detsamma gäller för ditt medfödda immunförsvar. Försvarsmekanism­ erna du föds med är i princip de mekanis­mer du måste välja mellan under hela livet.

Ditt medfödda immunförsvar är kroppens första försvarslinje och det skyddar dig mot infektioner redan från födseln. För att virus och bakterier ska kunna infektera oss måste de tränga in i kroppen på något sätt. Det spelar ingen roll om det är ett litet virus, en stor bakterie eller en massiv mask – om kroppen lyckas stänga ute inkräktaren kan den inte göra någon skada. En av immunförsvarets viktigaste uppgifter är därför att säkerställa att inget ovälkommet smyger sig in genom kroppens öppningar.

Kan du gissa vilket organ som är kroppens

viktigaste, medfödda immunförsvar? Det är faktiskt din hud. Huden är människans största organ. Om du kunde ta av dig den skulle du tappa hela 12 kilo i vikt! Hudlagret under fotsulorna är cirka 12 gånger tjockare än huden på ögonlocken, men varje millimeter hud bildar en effektiv barriär som håller oönskade inkräktare ute.

Ormar byter hela sin hud på en gång, men vi människor gör oss ständigt av med gamla hudceller. Vi tappar faktiskt cirka 50 000 celler per minut! Ungefär en miljard ton damm i luften på jorden består av döda hudceller (det är nästan lite obehagligt att tänka på). Det positiva är att kroppens barriär mot omvärlden ständigt förnyas, så att huden håller sig hälsosam och frisk.

Men tyvärr är vi inte 100 procent ogenom­ trängliga. Vi måste äta, dricka och andas.

Dessutom måste vi göra oss av med avfall.

Kroppen är därför full med små hål, vilket är ganska besvärligt ur ett säkerhetsperspektiv.

Men kroppen har löst problemen på smarta sätt.

Din mun är ett exempel. Varje gång du andas följer cirka 10 000 bakterier med ner i lungorna.

Som tur är innehåller våra luftvägar ett antal fällor fulla med ”cellätare”. Detta är vita blod­ kroppar som kallas makrofager och granulo­ cyter. Cellätare utsöndrar en fin vätska som bakterier och smuts fastnar i. Det smutsiga slemmet transporteras sedan ut ur kroppen med hjälp av mikroskopiska hår som kallas cilier.

Cilierna rör sig 1 000–1 500 gånger i minuten och tvingar ut slem ur lungorna med en hastighet av cirka två till tre centimeter per minut Medan lungorna lugnt leder ut inkräktarna ur kroppen använder tarmarna en mer gammal­ dags metod, nämligen syra. Det är syran som gör att en normal magsäck har ett lågt pH-värde på 2.

Det innebär att många mikroorganismer som

”Vårt medfödda immunförsvar är kroppens första försvarslinje.”

© Thinkstock; Getty

Visste du att?

81

Kroppen 4 SE content 241018.indd 81

29.10.2018 11:44

KROPPEN I ARBETE Immunförsvaret

Immunologi, sex och död

Magsyra har ett pH-värde på 2 och är en viktig del av vårt medfödda immun­försvar.

Stackars pungspetsekorren. När parnings­ tiden närmar sig för hanen i den australiska arten slutar han producera spermier och hans testiklar bryts ner. Spermielagren i kroppen ger honom ändå en oemotståndlig lust att para sig, något han kan göra i upp till 14 timmar om dygnet. Men allt har sitt pris och den våldsamma ansträngningen leder till en markant ökning av kortisolnivåerna i blodet. Kortisol är ett stresshormon som försvagar immunförsvaret. Resultatet är att vår potenta väns pungspetsekorren dör när den intensiva parningstiden är över.

Den bruna pungspetsekorrehanens parnings­ frenesi leder till döden.

hamnar i magsäcken dör och löses upp direkt.

Historien om hur syran i magsäcken upptäcktes är faktiskt ganska obehaglig. Allt började i juni 1822, på ön Michilimackinac i Michigans vildmark. På den tiden var den frodiga ön, som ottawa- och chippewa­ stammen kallade ”jättesköldpaddan”, den viktigaste handelsplatsen för pälsföretaget American Fur Company (grundat av USA:s första mång­miljonär, John Jacob Astor).

Den 20-årige pälsjägaren Alexis St. Martin blev skjuten av misstag när han stod i kö i Fur Companys butik. Synen som öns enda läkare mötte var som tagen ur en skräckfilm: ”En bit av lungorna, stor som ett kalkonägg, stack ut från kulhålet.” Dessutom hade St. Martin fått ett hål i magen och genom det rann hans frukost ut på tröjan. Läkaren, som hette Beaumont och tidigare hade arbetat som militärläkare, var säker på att St. Martin skulle dö. Ändå gjorde Beaumont allt i sin makt för att rädda hans liv. Han lyckades lappa ihop St. Martin och göra honom frisk, nästan i alla fall. Hålet i magsäcken läkte aldrig helt och St. Martin tackade nej till Beamonts erbjudande om att sy igen det.

Med tiden förändrade inte bara denna fysiska skavank deras förhållande, det påverkade också forskningen.

Under de kommande åren utförde Beaumont 238 experiment där han tog ut

magsyra och gav St. Martins olika slags livsmedel och medicin genom det öppna hålet. Senare skrev Beaumont ett verk som hade stort inflytande på medicinsk veten­ skap. Här drar han bland annat slutsatsen att saltsyra (HCl) är magsäckens viktigaste syra.

ANPASSNINGSBARA SOLDATER Låt oss göra ett nytt tankeexperiment. Vi ber 100 personer att rita ett försvarssystem mot ett specifikt hot. Resultatet kommer att se annorlunda ut jämfört med den första upp­giften. Om vi ber våra försökspersoner rita ett försvar mot Dracula kommer troligen många rita vitlök och heligt vatten, men om fienden är Darth Vader är dessa lösningar värdelösa. Denna typ av vapen, som bara kan användas för att angripa en viss fiende, är en viktig del av det vi kallar för vårt specifika immunförsvar. Det angriper fiender som lyckas tränga in i det medfödda (eller ospecifika) immunförsvaret. Det specifika immunförsvaret kan upptäcka och besegra smittoämnen som har angripit oss tidigare.

Det specifika immunförsvaret består till stor del av antikroppar – Y-formade proteiner som kan fästa vid bakterier, parasiter och virus och upptäcka dem så att vita blod­ kroppar känner igen och förstör dem.

Vår förmåga att bilda ett brett spektrum av antikroppar är helt fantastiskt. Faktum är att vi kan producera över en miljard olika anti­k roppar. Det är fler antikroppar än vad det är stjärnor i vår galax. Det innebär att om kroppen bara får tillräckligt med tid på sig kan den utveckla antikroppar mot allt från förkylning till dödlig pest.

Ibland blir vi dock anfallna av en bakterie eller ett virus som är så effektivt att vi avlider innan immunförsvaret lyckas producera tillräckligt med specifika antikroppar.

Alla typer av bakterier och virus kan ändra sig så snabbt att immunförsvaret inte hänger med. Hiv är ett välkänt exempel på ett virus som ändrar sin struktur så snabbt att kroppen inte kan bekämpa det.

82

Kroppen 4 SE content 241018.indd 82

29.10.2018 11:44

Visste du att?

Natten innan David Vetters mamma födde måste hon sova på sterila lakan och äta steril mat.

”Det närmaste han kom att leka i trädgården var de sex gånger han hann använda sin specialanpassade dräkt från NASA.”

TRANSPLANTATIONER Immunförsvaret har fler uppgifter än att försvara oss från farorna i vår omgivning.

Det har också en viktig roll i ett antal livshändelser, som graviditet och organ­ transplantationer. Forskning tyder på att immunförsvaret spelar en viktig roll när ett befruktat ägg ska fästa vid livmodern. Det kan därför vara immunförsvaret som bär ansvaret för missfall.

Om du behöver en organtransplantation kan ditt immunsystem uppleva det nya organet som främmande och skada det så allvarligt att det inte längre fungerar. Vi säger att kroppen avvisar den främmande kroppen. Detta problem kan undvikas om det är möjligt att transplantera celler från en plats till en annan i patientens egen kropp (autolog transplantation). I dessa fall kommer patientens immunförsvar inte att angripa de transplanterade cellerna.

Människor som till exempel förlorar sin tumme har förståeligt nog svårt att använda handen normalt. Därför väljer vissa att transplantera sin stortå till handen och använda den som tumme. Det låter kanske konstigt, men en sådan transplantation ger mycket bättre rörlighet och påverkar inte foten särskilt mycket.

Läkare från Mexiko och USA använde år 2014 patienters egna celler på ett ännu mer imponerande och intimt sätt. De behandlade fyra unga kvinnor som led av Mayer-Rokitansky-Küster-Hauser syndrom (MRKHS), ett syndrom där kvinnor föds helt eller delvis utan vagina. Läkarna tog celler från patienterna och odlade vaginor av biologisk nedbrytbart material. Efter i genomsnitt 6,75 år hade varje patient genomgått en lyckad transplantation, så att de kunde fungera sexuellt.

FÖDD HELT FÖRSVARSLÖS I vissa fall, som vid transplantationer, kan det tyckas att immunsystemet motarbetar oss mer än vad det hjälper oss. Men historien om David Vetter, en pojke född utan immunförsvar, påminner oss om hur beroende vi är av detta försvarssystem.

Redan 20 sekunder efter att David föddes placerades han i en steril bubbla. Här var han tvungen att tillbringa resten av sitt liv, annars hade mikroberna runt honom förmodligen dödat honom inom några dagar. David dog bara tolv år gammal på grund av en infektion han fick efter en misslyckad benmärgstransplantation.

En av hans högsta önskningar, som tyvärr aldrig uppfylldes, var att dricka cocacola.

Det närmaste han kom att leka i trädgården var de sex gånger han hann använda sin special­­anpassade dräkt från NASA (som kostade cirka 500 000 kronor) innan han växte ur den.

Davids historia är en sorglig påminnelse om att vi är helt beroende av vårt immun­ försvar för att hålla oss vid liv. Det är bara tack vare våra försvarsmekanismer som vi inte bara överlever, utan växer och frodas på den här smutsiga, vackra, mikrobfyllda planeten.

David Vetter föddes utan immunförsvar och var tvungen att leva i en steril bubbla.

83

Kroppen 4 SE content 241018.indd 83

29.10.2018 11:44

KROPPEN I ARBETE Immunförsvaret

Allergiepidemi Är du allergisk mot något? Då är du inte ensam. Engelsk forskning visar att fler än 150 miljoner européer lider av kronisk allergi. Om denna utveckling fortsätter kommer hälften av EU:s befolkning ha någon typ av allergi år 2025.

I Sverige finns ingen landsomfattande statistik över antalet personer med astma och allergi. Baserat på olika uppskattningar lider ungefär 30 procent av befolkningen av allergiska sjukdomar och antalet fall tycks ha ökat under de senaste 20–30 åren. Så många som 1 av 4 barn i skolåldern har hösnuva, 30 procent av unga i puberteten och 23 procent av alla vuxna.

Det visar sig att många av dem som har astma och allergi ofta lider av båda. I en norsk studie hade hela 87 procent av tioåriga barn med hösnuva även astma, atopisk dermatit eller konjunktivit (kliande/rinnande ögon), medan 12 procent av barnen hade alla dessa sjukdomar.

Då mycket fokus ligger på matallergi idag kan man förvänta sig att många lider av matrelaterade sjukdomar. Europeiska och amerikanska studier visar dock att endast 6–8 procent av barn och 3–4 procent av vuxna har symptom på matallergi.

90 procent av all matallergi utlöses av följande ämnen: mjölk, ägg, nötter, fisk, skaldjur, soja och vete. Allergi beror på att immunförsvaret reagerar på ett ofarligt ämne och sätter igång en immunreaktion som ger symptom av olika svårighetsgrad – från kliande utslag till livshotande svullnad av luftvägarna.

Vi vet inte varför vårt immunsystem reagerar så här. Det vi vet är att vissa människor löper större risk att bli allergiska på grund av sin genetik, eftersom plågorna ofta drabbar flera i samma familj.

”Det har visat sig att många som har astma och allergier ofta har båda två.”

Källa: Folkhälsoinstitutet i Norge

Nysningar är ett vanligt symptom när man har pollenallergi eller hösnuva.

84

Kroppen 4 SE content 241018.indd 84

29.10.2018 11:44

Autoimmuna sjukdomar Ibland attackerar immunförsvaret kroppen istället för att försvara det. Vi vet för närvarande inte varför detta händer, men ibland känner inte de vita blodkropparna igen kroppens egna celler. Ett klassiskt exempel på en sådan sjukdom är diabetes typ 1 där immunsystemet angriper bukspottskörteln.

De vita blodkropparna förstör betacellerna i bukspottskörteln och hindrar kroppen från att producera insulin, ett hormon som är nödvändigt för att reglera blodsockernivåerna. En diabetiker måste regelbundet ta blodprov och syntetiskt insulin för att hålla blodsockret på normal nivå. Om sjukdomen inte behandlas kan den få allvarliga följder, som synförlust eller amputation av armar eller ben. Eftersom sjukdomen är både vanlig och mycket allvarlig arbetar många forskare med att hitta en bra behandling. I USA försöker man till exempel utveckla en artificiell bukspottskörtel.

En diabetiker måste regelbundet ta blodprov och syntetiskt insulin för att hålla blodsockret på rätt nivå.

Ny insats mot autoimmuna sjukdomar Hösten 2017 öppnades K.G. Jebsen Center för autoimmuna sjukdomar vid universitetet i Bergen. Här kommer man att forska om sjukdomar som påverkar allt fler, särskilt kvinnor.

Eystein Huseby är verksamhets­ledare för K.B. Jebsen-centret.

Foto: Ingvild Festervoll Melien

K.B. Jebsen Center bedriver forskning om flera ärftliga autoimmuna sjukdomar.

Gemensamt för dessa sjukdomar är att immunförsvaret attackerar kroppens egna celler och organ. Detta kan leda till sjuk­domar som låg metabolism, diabetes typ 1 och att klimakteriet inträffar tidigt hos kvinnor. 1 av 20 personer drabbas av autoimmuna sjukdomar. Vi vet ännu inte varför, men en hypotes är att vår kropp är för ren och att immunsystemet har för lite att göra. Andra hypoteser pekar ut tarm­ bakterier och stress.

Det är just detta forskare på det nya centret ska undersöka. Om de finner orsakerna till autoimmuna sjukdomar är det lättare att hitta en fungerande behand­ ling med minsta möjliga biverkningar.

Centret öppnade på Klinisk institutt 2, i samarbete med Medisinsk avdelning vid Haukeland universitetssjukhus, Karolinska institutet och Weizmann Institute of Science.

Källa: Det medisinske fakultet vid UiB.

85

Kroppen 4 SE content 241018.indd 85

29.10.2018 11:44

Kroppen 4 SE content 241018.indd 86

Immunförsvaret har en viktig roll vid organtransplantationer. Om immuncellerna avvisar det nya organet misslyckas transplantationen.

Lymfkörtlarna innehåller stora mängder speciali­ serade vita blodkroppar.

Dessa celler dödar bakterier och virus i blodet. Vid infektioner, till exempel förkylningar, kan lymfkört­ larna ibland svullna upp.

Lymfkörtlar

Lär dig mer om de olika organen och komponenterna som tillsammans utgör kroppens försvar.

Ditt immun­ försvar

Denna körtel är störst under puberteten och krymper sedan. Här mognar T-cellerna (en typ av vita blod­ kroppar).

Brässen

Mjälten avlägsnar gamla röda blodkroppar från blodet. I mjälten finns en stor mängd vita blodkroppar som kallas för neutrofila granulocyter, eller neutrofiler. Dessa kan ”äta” oönskade celler, bakterierester och andra oönskade partiklar.

Mjälten

Öronvax är en del av vårt medfödda immunförsvar och transporterar oönskade partiklar ut ur örat. Öronen innehåller också antimikrobiella kemikalier.

Öronvax

Våra tårar innehåller antimikrobiella kemikalier, inklusive lysozym, laktoferrin och lipokalin, som skyddar ögonen mot mikroorganismer i vår miljö.

Tårar

KROPPEN I ARBETE Immunförsvaret

KROPPEN I ARBEID

86

29.10.2018 11:45

87

Kroppen 4 SE content 241018.indd 87

29.10.2018 11:45

”Kroppen producerar fler antikroppar än antalet stjärnor som finns i vår galax.”

Huden hindrar potentiellt farliga mikrober från att tränga in i kroppen.

Huden

Innehåller Peyers plack – samlingar av små lymfocyter i tunntarmens tarmvägg. Dessa celler är en viktig del av immun­försvaret och ser till att antikroppar produceras här.

Tarmen

Huden är en viktig del av immunsystemet.

Det stänger ute många mikrober.

Detta enkelriktade transportsystem säkerställer att vita blodkroppar kan röra sig runt kroppen.

Lymfkärl

KROPPEN I ARBETE Stress

STRESS Vad händer i kroppen när den utsätts för stress?

88

Kroppen 4 SE content 241018.indd 88

29.10.2018 11:45

”Vissa kan bli exalterade och känna ett slags lyckorus när de är extra stressade.” matsmältning och tillväxt helt. När stress­ responsen i kroppen aktiveras är framtiden inte så viktig längre, nu handlar det om överlevnad.

Det är hjärnan som startar stressresponsen.

Amygdala, en liten struktur i hjärnan, påverkar känslorna och upptäcker möjlig fara. Den sänder information till hypotalamus, en annan del av hjärnan, som utlöser en kedja av elektriska och kemiska meddelanden som förbereder kroppen på att agera. Det första steget är att sätta nerv­systemet i flykt- eller kampläge. Kroppen gör det genom att instruera binjurarna att de ska öka adrenalinproduk­tionen.

Denna kemiska budbärare strömmar ut blod­omloppet och utlöser en våg av energi som tömmer kroppens fett- och glykogenlager.

Blodsockret ökar och fettsyror frigörs för att ge kroppen bränsle. Dessa molekyler transport­ eras sedan genom blodet till musklerna och hjärnan. Blodkärlen blir smalare (på områden där de inte är livsnödvändiga), pulsen ökar och andningen blir snabbare. På detta sätt flyttar kroppen alla sina resurser till ställen där de behövs som mest. Sinnena stärks, hjärnan skärps och musklerna är redo. Denna respons uppstår omedelbart, ibland innan det medvetna sinnet lyckas upptäcka faran.

Det exakta mönstret för dessa kemiska vågor varierar beroende på situation och person. Om varken flykt eller kamp är möjlig kan en annan form av respons ersätta flykt- eller kampläget.

Vi kan kalla det motvillig vaksamhet eller ”frysning”. Under dessa omständigheter stannar alla kroppens rörelser. Blodet leds bort från huden, armarna och benen till kroppens centrala organ. Du fryser till is och blir helt handlingsförlamad. Kroppen gör sig inte redo för fysisk aktivitet, den förbereder sig för att minska blödningen vid en eventuell skada.

De flesta stressformer vi utsätts för idag leder inte till risk för fysisk skada, men vi har haft nytta av denna mekanism tidigare i männi­ skans utveckling.

© Getty Images

H

ans Selye, mannen som först definierade stress, sägs ha sagt: ”Alla vet vad stress är, men ingen vet vad det egentligen är.” Inom psykologi beskrivs stress som känslan av en överdriven känslomässig press. Det kan leda till nervositet, sömn­ problem, ändrade mat­vanor, destruktivt beteende, huvudvärk och muskelsmärta. Det här är den form av stress vi alla känner igen.

Det är en del av livet. Ur ett bredare biologiskt perspektiv är stress kroppens reak­tion på någon form av störning, vare sig det är ett psykologiskt trauma, extrema tempera­t urer, brist på mat, sömn eller en konfrontation med ett rovdjur.

Det finns ingen helt klar medicinsk definition av stress, men i biologin beskrivs det som allt som hotar kroppens naturliga balans. För att skydda dig från hotet, oavsett om det är verkligt eller inbillat, tar kroppen kommando. Blodet bombarderas med kemiska signalsubstanser som leder till vakenhet, ökad hjärtfrekvens och snabbare andning. Det kan också lindra smärta och i vissa fall framkalla eufori. Vissa kan bli exalterade och känna en slags lyckorus när de är extra stressade. Samtidigt bromsas icke-livsnödvändiga funktioner som

89

Kroppen 4 SE content 241018.indd 89

29.10.2018 11:45

KROPPEN I ARBETE Stress

Stressresponsen

Kroppen har ett välutvecklat system för att hantera de första tecknen på stress.

1. Hypotalamus

5. Adrenokortikotropiskt hormon

Den del av hjärnan som utlöser stressreaktionen och ansvarar för att bibehålla balansen i kroppen.

På väg genom blodet transporterar detta hormon kemiska budskap till njurarna.

6. Kortisol

2. Hypofysen

Dessa naturliga steroider utlöser förändringar i hela kroppen och hjälper till att hantera stress.

Detta organ är lika stort som en ärta och producerar en mängd olika hormoner, inklusive stressens budbärare: adrenokortikotropiskt hormon.

7. Aktivering

Ett antal områden i hjärnan matar hypotalamus och aktiverar stressresponsen.

3. Binjurarna

Dessa körtlar sitter ovanför njurarna och svarar på stress genom att producera steroider.

8. Undertryck?

Höga nivåer av glukokortikoider i blodet strömmar tillbaka till hjärnan och avbryter stressresponsen.

4. CHR-utsöndring

Denna kemiska budbärare transporterar stressignaler från hypotalamus till hypofysen.

1

HYPOTALAMUS

7

Utlösande faktor

4

2

8

HYPOFYSEN

ACTH (via blodet)

5

BINJUREBARKEN

Kortisol

6

6 3 5

90

Kroppen 4 SE content 241018.indd 90

29.10.2018 11:45

Visste du att?

År 2016 drabbades 74 000 svenskar av stressrelaterad psykisk ohälsa.

Det är inte bara människor som stressar

Bakterier

Växter

Dessa mikrober hanterar förändringar i sin miljö genom att ändra sättet de använder sina gener på. Molekyler som kallas sigmafaktorer ändrar vilka gener som slås på och vilka som är avstängda.

Stress på grund av vattenbrist kan vara ett allvarligt problem för växter.

Lösningen blir att lagra fukt. Detta innefattar produktion av blixtsnabba kemiska signaler som stänger växternas porer.

Fåglar

Liksom människor bildar fåglar kortikosteroider som en reaktion på stress. Fåglar som lever och äter högt över havet har fler, vilket hjälper dem att klara av farorna som är förknippade med att häcka på hög höjd.

Möss

Gnagare används ofta som modeller för människans biologi, men ny forskning visar att de blir stressade av manliga forskare.

Denna reaktion verkar vara kopplad till luktsinnet och kan påverka testresultaten.

© Thinkstock; Illustration av Jo Smolaga; WIKI

Fiskar

Fiskar reagerar på stress på samma sätt som andra ryggradsdjur. Kemiska signaler som börjar i hjärnan förbereder kroppen på att frigöra energi och avsluta onödig aktivitet.

91

Kroppen 4 SE content 241018.indd 91

29.10.2018 11:45

KROPPEN I ARBEID

Stress

Så fungerar stress

1 Hypotalamus förbinder hjernen med det endokrine systemet som producerar stresshormoner.

För mycket stress kan ha negativa effekter på olika delar av kroppen.

Nerver Andning Snabbare andning kan leda till panikattacker och hyperventilering.

2

Stress i utvecklingsfasen kan påverka strukturen hos den växande hjärnan.

Muskler Spända muskler i huvud, axlar och nacke kan orsaka huvudvärk.

3

Puls Hög puls och högt blodtryck kan skada hjärt- och kärlsystemet.

4

Hormoner Stresshormoner som kortisol påverkar celler i hela kroppen.

De kan bromsa immunresponsen.

5 Matsmältning Stresshormoner kan även försämra matsmältningen.

Hypofysen är full av endokrina celler som producerar hormoner.

6 Reproduktion Kronisk stress kan påverka fertilitet och sexlust hos både män och kvinnor.

7

92

Kroppen 4 SE content 241018.indd 92

29.10.2018 11:45

Visste du att?

En studie vid Stanforduniversitetet slog fast att killars och tjejers hjärnor reagerar olika på stress i tonåren.

Vilken respons kroppen väljer beror på situationen, men vi verkar också föredra det ena eller det andra beroende på vår personlighet.

Forskare tror att sådana personliga mönster bestäms tidigt i livet.

Samtidigt aktiveras en långsammare och mer stabil form av stressrespons. Hypotalamus pumpar ut en peptid som kallas för ett kortiko­ tropin­frisättande hormon (CRH). Detta utlöser den biologiska reaktionen som ställer in kroppen på överlevnad. CRH gör ett litet hopp genom blodet från hypotalamus till hypofysen, där det utlöser en annan, mer omfattande, kemisk signal. Ett hormon som kallas

adrenokortikotropiskt hormon (ACTH) tar sig runt kroppen genom blodet. När hormonet når njurarna utlöses nästa steg i kroppens stressrespons.

Ovanför njurarna har vi en hormonfabrik som vi kallar för binjurarna och inuti dessa finns binjure­barken. Cellerna här producerar gluko­ korti­koider, kroppens naturliga steroider. Den viktigaste av dem kallas kortisol. Dessa steroider hjälper kroppen att hantera stress. Kortisol blandar sig med insulin och bidrar till att hålla blodsockret stabilt. Det balanserar också kroppens pH-värde, dämpar immunresponsen och påverkar även bildandet av minnen.

Eustress eller distress?

Positiv stress?

En viss nivå av stress kan ha positiv inverkan på prestationen.

Optimal prestation Brytpunkt

Under press

Efter en viss tid får för hög press en negativ inverkan på prestationen.

Prestation

Ökad stress, förutsatt att den är kontrollerad, kan öka produktiviteten.

Lugn

Distress

Eustress= positiv stress

Kroppen kan motverka kortvarig stress snabbt.

För att cykeln inte ska fortsätta i oändlighet fungerar kortisol också som en avstängnings­ knapp. Det skickar signaler tillbaka till hjärnan om att stressresponsen är aktiverad och hjälper till att stoppa produktionen av CRH och ACTH. Men ibland kan stress utvecklas till ett långvarigt och kroniskt problem.

I djurriket är människan (så vitt vi vet) ensam om att tänka abstrakt om världen och sig själv.

Vår stora hjärna är en gåva, men den kan också leda till långvarig stress eftersom vi oroar oss för problem som andra djur inte har – barn, vänner, status, jobb och pengar.

Endokrinologen Hans Selye skrev ett brev till den vetenskapliga tidskriften Nature 1936. I det beskrev han en ”generell varningsreaktion från organismen”. Han var en av de första som identifierade och undersökte biologisk stress.

Selye fortsatte sina studier och efter nästan 40 års forskning drog han slutsatsen att stress inte bara är negativt.

Det var sedan länge känt att det finns en koppling mellan stress och produktivitet. År 1908 visade två forskare vid namn Yerkes och Dodson att det finns en gyllene medelväg där stress kan öka produktiviteten utan att det blir för mycket att hantera för individen.

Selye fokuserade på att stressupplevelsen egentligen inte handlar om vad som händer i kroppen, utan mer om hur varje individ reagerar på förändring. På 1970-talet introducerade han två nya ord för att beskriva sin upptäckt: eustress och distress. Eustress är positiv stress och distress är negativ stress.

Stressnivå Dina egenskaper

Stressrelaterade skador

Telomer Cell

Telomer

Cellens livslängd Telomererna blir kortare när celler blir äldre men stress kan påskynda processen.

Allvarligt trauma eller stress i ung ålder kan leda till en kortare telomerer som varar livet ut.

Telomer

© Thinkstock; Illustration av Art Agency/ Nick Sellers

Långvarig eller kronisk stress kan vara hälso­ farlig, men det är svårt att sätta fingret på exakt varför det är så. Beror det på att man gör dåliga livsval när man är stressad eller sker det något i kroppen som ett resultat av en förlängd stressrespons?

2004 publicerade en amerikansk forskargrupp en studie i tidningen PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences). Studien undersökte vad som händer med våra celler när vi är stressade. De tittade på den genetiska koden och särskilt på de skyddande ”kåporna” som finns i änden av varje kromosom. Dessa strukturer kallas telomerer och blir kortare när cellerna åldras. Ett enzym som kallas telomers kan fylla på telomererna men stress gör att vi får mindre av det regenerativa enzymet.

Forskarna undersökte en grupp på 58 kvinnor och fann att ju längre kvinnor hade varit stressade och ju mer de kände sig stressade, desto mer sannolikt var det att de hade kortare telomerer – ett tecken på att deras kropp påverkades av stressen. Varför detta sker vet vi inte än.

Kromosomer innehåller våra gener. Telomererna hindrar dem från att slitas ut.

93

Kroppen 4 SE content 241018.indd 93

29.10.2018 11:45

KROPPEN I ARBETE Stress

Spänningsresponsen har förändrats i takt med evolutionen. Det har ökat chanserna att överleva korta perioder av stress, men det kan skada oss på lång sikt. Stress som inte kontrolleras kan leda till olika sjukdomar.

Att bli utsatt för stress under barndomen, oavsett om det är i form av krig, mobbning, brist på omsorg eller skilsmässa, ökar risken för psykiska problem i vuxen ålder.

Barns hjärnor utvecklas fortfarande och kronisk stress kan skapa strukturella föränd­ ringar som påverkar hur hjärnan fungerar. I vuxen ålder leder kronisk stress till slitage på både hjärtat och blodkärl, och det kan sedan leda till hjärt- och kärlsjukdomar som hjärt­ infarkt och stroke samt skador på immun­ försvaret.

Under en akut stressrespons mobiliserar immuncellerna sig för att avvärja en infektion, men stress-steroiden kortisol har negativ påverkan på immuncellerna på lång sikt.

Läkemedel som innehåller kortisol används faktiskt för att dämpa immunförsvaret hos patienter som måste lugna immunresponsen.

Långvarig stress är ett allvarligt problem.

Stressresponsen i sig är en belastning för

kroppen, men mycket av det vi gör för att hantera stress, som att röka eller dricka alkohol, skadar också kroppens organ. Våra stressproblem handlar dock om mer än bara det fysiska.

Stress är ett laddat ord. Ny forskning har studerat hur vår uppfattning om vår egen stress påverkar vilken inverkan den verkliga stressen har på kroppen. Det har visat sig att stress har en mer negativ påverkan om vi tror att den är skadlig.

Amerikanska studier visar att människor som stressar har en ökad risk för att dö i förtid.

Men – och detta är helt avgörande – det gällde bara de som tror att stress är skadligt för dem.

Faktum är att andra som också stressades, men inte trodde att stressen var skadlig, hade lägre risk för att dö än de som nästan inte stressade alls.

Otroligt nog verkar det som att man kan förändra vilken påverkan stress har på kroppen genom att ändra hur man ser på stress. Att se svettiga handflator, högre puls och snabbare andning som tecken på att kroppen försöker hjälpa dig ändrar kroppens reaktion. Pulsen går upp oavsett, men blodkärlen förblir

”Stress upplevs som obe­hag­ligt, men vi är skapade så för att kunna stå emot livets utmaningar.”

avslappnade, något som är mycket bättre för cirkulationssystemet. Stressresponsen innefattar ytterligare en del, men den delen förbises ofta: oxytocin.

Oxytocin kallas för kärlekshormonet och skapar anknytning både mellan par och mellan mödrar med nyfödda barn. Hjärnan frigör hormonet när någon rör vid oss, smeker oss eller ger oss en kram. Men oxytocin produceras faktiskt också när vi stressar, vilket hjälper oss att söka stöd från andra. Dessutom hjälper oxytocin till att utvidga blodkärlen, sänka blodtrycket och att reparera hjärtat.

Stress upplevs som obehagligt av de flesta, men vi är skapade så för att kunna står emot livets utmaningar. Genom att lita på din egen kropp och dess förmåga att hantera stress, och att du ber om hjälp när det blir för mycket, kan du kontrollera stress och dess skadliga effekter.

Detta är ett hormon som frigör kortikotropin. Det fäster vid CRF1 och utlöser stressrespons.

Kan man blockera stressmolekyler?

Hypotalamus är den delen av hjärnan som utlöser stressresponsen genom att producera kortikotropinfrisättande hormoner (CRH). Detta hormon förflyttar sig till hypofysen som signalerar att cellerna ska pumpa ut adrenokorti­ko­ tropiskt hormon (ACTH). ACTH skickar sedan signaler njurarna att de ska producera stress-steroiden kortisol. En viktig molekyl i denna process kallas CRF1 (kortikotropinfrisättande hormon 1) och den upptäcker CRH. 2013 lyckades forskarna ta reda på molekylens form.

CRF1 sitter på ovansidan av cellerna i hypofysen samt på andra strukturer i kroppen och väntar på att CRH ska dyka upp. När detta sker fäster de sig till receptorn och utlöser molekyler som bidrar till stressresponsen. Genom att förstå molekylens form kan läkemedelsindustrin tillverka medicin som avbryter denna interaktion. Då hindras hormonet från att ta sig in cellerna och stressen minskar.

Sjukdom

Ökad pro­duk­tion av CRH förknippas med alzheimers.

Struktur

CRH består av 41 aminosyror.

94

Kroppen 4 SE content 241018.indd 94

29.10.2018 11:45

Visste du att?

Enligt undersökningen ”Stress in America” är jobb och pengar de vanligaste orsakerna till stress.

Hantera stressen

Det finns många strategier för att bekämpa stress.

Träna

Flykt- och kampresponsen förbereder kroppen för aktivitet. Träning hjälper dig att förbruka nervös energi och frigör naturliga endorfiner som gör dig på bättre humör.

Prata om det

Människor är sociala varelser och det hjälper att prata om stress. Det är inte bara tomma ord. Att prata med en vän eller söka samtalsstöd kan bidra till att minska stressen.

Lita på din kropp

Vissa studier visar att stress är mer skadligt om du tror att det är skadligt. Du kan minimera skadorna genom att lita på att kroppen förbereder dig för att klara av stress.

Hjälp andra

Det kan låta kontraproduktivt att anstränga sig för att hjälpa andra när man stressad, men det kan ge större mening och sätta saker i perspektiv.

Ta hand om dig själv

Vissa söker tröst i destruktiva mösnter när de är stressade. Nikotin, alkohol, för mycket eller lite mat och beroendeframkallande läkemedel löser inte det underliggande problemet.

Gör upp en plan

Lev i nuet

Att stanna upp och koncentrera sig på här och nu med hjälp av lek, meditation eller annan mental träning kan hjälpa dig att tänka i nya mönster och må bättre.

Skriv stressdagbok

Att skriva ner saker som utlöser stress kan hjälpa dig att vara beredd på stress i framtiden.

© Thinkstock; Pixabay; WIKI

Vissa saker kan du inte ändra på men det är lättare att ta sig igenom perioder med stress om du skriver ner de saker du kan ändra och gör upp en realistisk plan för hur du ska hantera dem.

95

Kroppen 4 SE content 241018.indd 95

29.10.2018 11:45

KROPPEN I ARBETE Fakta om stress

96

Kroppen 4 SE content 241018.indd 96

29.10.2018 11:46

Kom över dysterheten Stoppa stundande depression genom att slå bort negativa tankar .

Att klandra sig för negativa händelser påverkar immunsystemet och kan vara skadligt för hälsan.

Det beror på att kroppen svarar på och agerar enligt hjärnans anvisningar och efter vad som händer i verkligheten. Detta hävdar Margaret Kemeny vid University of California. Att tänka positivt och att vara optimistisk är avgörande för din psykiska hälsa – något som är lättare sagt än gjort.

Ett tips enligt socialpsykologen James W. Penne­baker är att skriva ner allt som är svårt och frustrerande. Pennebaker är mannen bakom den

banbrytande boken Writing To Heal. Hans studier visar att det hjälper att skriva lite varje dag. Det är viktigt att skriva om negativa erfarenheter och att reflektera över orsaken, konsekvenserna och vad du känner. Använd ord som ”därför att” och ”eftersom” för att skapa en sammanhängande historia om stressande minnen. Det är också viktigt att tänka positiva och frågande tankar som: ”Vad kan jag lära av detta? Varför reagerar jag så här?” För mindre problem kan det räcka att skriva 20 minuter varje kväll. Ingen ska läsa vad du skriver.

”Att tänka positivt är avgörande för din psykiska hälsa.”

Att övervaka stress Kan tekniken visa om du har en tuff period?

© Getty Images

Otaliga manicker hävdar att de kan kontrollera stressnivåer genom att mäta puls, andning, syremängden i blodet och hudens förmåga att urskilja skadliga ämnen.

Tanken är att det ska hjälpa dig att identifiera, och på så sätt undvika, faktorer som utlöser stress. Även om en del av vetenskapen bakom dessa mätningar är begriplig är det inte alltid lätt att tyda resultaten. Ett exempel är att tiden mellan varje hjärtslag är mer jämn när du är stressad, men också när du är exalterad. En apparat som upptäcker dessa förändringar kan inte avgöra vilket humör du är på om den inte vet vad som händer runt dig – och då vet du ju redan själv om du är stressad eller exalterad.

Tidsintervallen mellan hjärtslagen är ojämna när du är avslappnad och blir mer regelbundna när du är stressad.

97

Kroppen 4 SE content 241018.indd 97

29.10.2018 11:46

© Getty Images

KROPPEN I ARBETE Så läker ett sår

Så läker ett sår

Det krävs en hel armé av celler för att läka ett sår.

S

årläkning har fyra faser: hemostas, inflammation, nybildning och mognad. Hemostas betyder ”att stoppa blod” på grekiska och det är den första viktiga fasen i sårläkningen.

Kroppens första reaktion är att dra ihop blodkärlen runt det berörda området för att minska blod­förlusten. Blodplättarna börjar fästa sig på den exponerade vävnaden, vilket aktiverar fler blod­plättar. Fler och fler samlas och täpper till öppningen.

När blodet har stelnat bildas fibrin runt det. De fångar upp blodceller och bildar en robust klump som stänger till såret tills det

kan repareras. Denna process tar bara några minuter och så snart blödningen har stoppats utvidgar sig blodkärlen igen. Nu kan immun­cellerna nå området och starta reparationen. Detta steg kallas inflammation.

Vita blodkroppar som kallas mikro­fager rensar bort döda celler och avlägsnar skadad vävnad. De letar efter patogener (sjukdomsframkallande organismer) som kan ha kommit in i såret och avlägsnar dem genom att äta upp dem. De vita blodkropparna förbereder även området för repara­t ions­fasen (kallas även

nybildning).

Immunförsvaret uppmuntrar avlånga celler som kallas fibroblaster att börja bygga upp kollagen, som håller ihop den friska vävnaden. Ovanpå såret börjar epitelcellerna att delas och förflytta sig för att täcka såröppningen. Nya blodkärl börjar bildas och när vävnaden läker drar myofibroblaster ihop sårkanterna för att stänga hålet.

Efter det börjar mognadsfasen.

Kollagenet som byggts upp av fibro­ blasterna flyttas och alla onödiga celler som bildats i nybildnings­fasen avlägsnas då på ett säkert sätt.

98

Kroppen 4 SE content 241018.indd 98

29.10.2018 11:46

Visste du att?

Blödningar upphör snabbt. Det tar normalt mellan 10 och 14 minuter för blodet att stelna efter en mindre skada.

Så stoppas en infektion Immunförsvaret rycker in och stoppar patogener från att tränga in i ett öppet sår.

2

1

1. SKADA

Blodkärlen drar ihop sig direkt. Det minskar blodförlust och begränsar risken för att främmande partiklar kommer in i blodomloppet.

2. KOAGULERING

Blodplättar bildar en propp. Blodet koagulerar och bildar ett starkt nätverk av fibrer och blodkroppar som stänger såret.

3. IMMUNRESPONS

Immunceller strömmar till området, dödar alla bakterier och rensar bort döda celler och skadad vävnad.

4. REPARATION

Immuncellerna uppmuntrar andra celler att börja reparera. Vävnaden under huden förnyas och nya celler växer under såret.

3

4 5. MAKROFAGER

Makrofager betyder ”storätare”. Dessa celler ansvarar för att avlägsna patogener och avfall.

6. EXTRAVASATION

Immunceller tränger ut ur blodkärl och in i vävnader i en process som kallas extravasation.

7. GRANULATION

Ny vävnad bildas vid skadan och det är lite rörigt kring såret.

8. BAKTERIER

Ett öppet sår kan göra att patogener (sjukdoms­ framkallande organismer) kommer in i kroppen.

9. KEMISKA SIGNALER

Immuncellerna dras till såret genom en rad kemiska signaler.

10. ÄRRBILDNING

7

Om läderhuden (mellan över- och underhuden) är skadad kommer nya kollagenfibrer att reparera den och bilda ett ärr.

8

5 10 6

”Kroppens första reaktion är att dra ihop blodkärlen runt det berörda området för att minska blodförlusten.”

© SPL; Illustration av Ed Crooks

9

99

Kroppen 4 SE content 241018.indd 99

29.10.2018 11:46

KROPPEN I ARBETE Smått och gott om om kroppen

Tarmbakterier påverkar hjärnan Bakterier i tarmarna kan påverka hur vi tänker. Ny forskning utförd på möss visar att små strängar av genetisk kod som kallas micro-RNA kan förändra molekylnivån i hjärncellerna. Både möss som växte upp i sterila miljöer och råttor som fick antibiotika för att döda tarmbakterierna hade avvikande nivåer av mikro-RNA i det området i hjärnan som hanterar rädsla.

Hjärnan stannar upp av att vi gör fel Vi lär oss av våra misstag, men det tar längre tid än vi tror. I ett experiment nyligen fick deltagarna ett antal frågor. Varje gång de svarade fel minskade sannolikheten att svara rätt på nästa fråga med så mycket som 10 procent. Detta är känt som blindhet som utlöses av fel och visar att den mänskliga hjärnans kognitiva funktioner tillfälligt kan distraheras av att man gör fel.

100

Kroppen 4 SE content 241018.indd 100

29.10.2018 11:46

Kan man nysa under vatten?

Det kan man, men det är osannolikt att det händer. Nysningar utlöses normalt av partiklar som irriterar näsan eller av solljus.

Under vatten är kroppen programmerad att inte andas.

Varför har identiska tvillingar olika fingeravtryck?

Identiska tvillingar har inte identiska fingeravtryck, det beror på sättet som fingeravtryck bildas på.

Virvlarna och bulorna bildas när huden pressas ihop medan fostret ligger i magen, precis som landmassor blir till åsar när de pressas ihop. Två foster i livmodern ser inte exakt likadana ut, trots att

deras dna är nästan likadant.

Hur fostren ligger, navel­ strängens längd, rörelser och hur de utsätts för slumpmässiga hormoner skiljer sig. Alla dessa faktorer påverkar hur tvilling­ arnas fingeravtryck bildas, så trots att barnen har många likheter kommer de också att vara lite olika.

© Getty Images

Man kan alltid skilja på enäggstvillingar med hjälp av deras fingeravtryck.

101

Kroppen 4 SE content 241018.indd 101

29.10.2018 11:46

KROPPEN I ARBETE Smått och gott om om kroppen

Du kan lida av naturunderskott Stadslivet och inomhuslivet gör att många av oss inte kommer i kontakt med naturen i vår vardag.

2005 myntade en författare termen ”natur­ underskott” och på senare tid har det blivit en populär term för de negativa effekterna avsaknaden av natur har på vår mentala hälsa. Royal Horticultural Society rekommenderar all form av kontakt med naturen för bättre hälsa – från krukväxter och parkhäng till söndagspromenader i skogen.

Varför får vi dålig andedräkt av vitlök?

Lukten av vitlök kommer från föreningar som innehåller svavel och selen. Man tror att dessa härrör från lungorna och inte från munnen.

Varför tåras ögonen när det blåser?

Stark och kall vind i ansiktet kan göra så att ögonen torkar ut. Då börjar tårkörtlarna i ögonlocken producera tårar för att hålla ögonen fuktiga.

102

Kroppen 4 SE content 241018.indd 102

29.10.2018 11:46

Finns det ”manliga” och ”kvinnliga” hjärnor? År 2015 ledde Daphna Joel vid universitetet i Tel Aviv i Israel ett experiment där man undersökte MRIbilder på över 1 400 olika hjärnor från både kvinnor och män. Forskarna tittade på olika anatomiska egenskaper som storlek, vikt och vävnadstjocklek i hjärnans olika delar. De hittade 29 områden som vanligtvis har olika storlek hos kvinnor och män.

Genom att undersöka varje enskild hjärna upptäckte de dock att färre än 8 procent av alla hjärnor hade alla funktioner som typiskt tillhör ett visst kön.

Majoriteten hade en blandning av typiskt ”manliga” och ”kvinnliga” egenskaper.

En ny studie avvisar teorin om att kvinnor och män har olika hjärnor.

Vad gör blindtarmen?

I medicinska kretsar diskuterar man fortfarande blindtarmens funktion, det lilla bihanget som sitter vid tjocktarmen. Vissa hävdar att det är ett rudimentärt organ som en gång hjälpte oss att smälta hårda blad och bark, men som vi inte längre behöver eftersom vi äter en mer lättsmält kost. Denna teori stöds eftersom vi vet att det går att leva utan blindtarmen. Andra menar dock att organet är viktigt för immunförsvaret och att det fungerar som en reservoar för goda tarmbakterier och hjälper oss att snabbare återhämta oss från sjukdomar.

Vissa studier antyder att man återhämtar sig snabbare från sjuk­ domar om man har blindtarmen kvar.

© Thinkstock

”Andra menar att organet är viktigt för immunförsvaret.”

103

Kroppen 4 SE content 241018.indd 103

29.10.2018 11:46

”Det finns ett japanskt ordspråk som lyder: Om du inte kan sova om natten beror det på att du är vaken i någon annans dröm.”

104

Kroppen 4 SE content 241018.indd 104

29.10.2018 11:46

Š Getty Images

105

Kroppen 4 SE content 241018.indd 105

29.10.2018 11:46

MAT OCH HÄLSA 124

Sover man bättre av magnesium?

108 Viktminskning

Glöm dieter, satsa på en sund

och frisk kropp istället. Då

försvinner även några extrakilon.

116 Mat som medicin En naturlig, varierad och sund kost är bäst för kroppen, och bidrar till god psykisk och fysisk hälsa hela livet.

124 Sover man bättre av magnesium? Är det sant att man sover bättre om man äter magnesiumtillskott?

125 Smått och gott Det finns mycket att lära om hur maten påverkar kroppen.

108

Viktminskning

122 Bör vi återanvända plastflaskor? Är det farligt skölja ur plastflaskor och återanvända dem?

123 Vad är elektrolyter?

De små jonerna är livsnödvändiga för nerver och muskler.

106

Kroppen 4 SE content 241018.indd 106

29.10.2018 11:46

Bör vi åter­an­vända plast­flaskor?

123

Vad är elektrolyter?

125

Smått och gott om mat och hälsa

116

Mat som medicin

© Getty Images, Thinkstock

122

107

Kroppen 4 SE content 241018.indd 107

29.10.2018 11:46

MAT OCH HÄLSA

Viktminskning

Ner i vikt?

SLÄNG VÅGEN!

Glöm dieter – satsa på att äta för att få en sund och frisk kropp.

Du kommer garanterat att bli både gladare och mer nöjd. Som bonus kommer förmodligen ett par kilon försvinna också.

Text: Heidi Pettersen

108

Kroppen 4 SE content 241018.indd 108

29.10.2018 11:46

Š Getty Images

109

Kroppen 4 SE content 241018.indd 109

29.10.2018 11:46

MAT OCH HÄLSA

Viktminskning

110

Kroppen 4 SE content 241018.indd 110

29.10.2018 11:46

”J

ag har alltid trott att jag blir lycklig om jag bara blir smalare. Sedan blev jag väldigt smal, men jag bantade bort min personlighet. Så jag bestämde mig för att bli tjock igen (...) Nu väger jag 83 kilo och har aldrig mått bättre.” Så skrev den norska komikern Christine Koht i ett inlägg på Facebook 2015. Inlägget fick stor uppmärksamhet, det gillades och delades hundratals gånger och lyftes fram i flera medier.

Många delar kanske hennes tankegång.

Borde jag gå ner några kilo? Provar diet efter diet – Fedon, lågkalori, 5:2, LCHF, ketogen och paleo. Sätter upp regler för när, var och vad vi ska äta, eller ännu viktigare – vad vi inte ska äta. Hur påverkar det välbefinnandet? Matglädjen? Livsglädjen?

Hälsan? Är det egentligen bättre att låta bli? Många forskare tror det.

Myndigheternas hälsoråd Det ligger i myndigheternas intresse att så många som möjligt av landets invånare är friska och i bra form. Myndigheternas kostråd innehåller varken ananaskurer eller pulverdieter. De arbetar efter två välbeprövade metoder – fysisk aktivitet och hälsosam mat.

Fysisk aktivitet är ett viktigt och väl­ dokumenterat instrument för förebyggande av över 30 olika diagnoser och försämrade hälsotillstånd. Träning gör dig också på bättre humör och håller hjärnan aktiv.

Du bör också äta hälsosamt och varierat.

Det ger dig en bra grund för god hälsa och hjälper dig att få i dig de näringsämnen du behöver. En varierad och hälsosam kost kombinerad med fysisk aktivitet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, högt blodtryck, flera typer av cancer, osteoporos, tandförfall, karies, övervikt och fetma.

Försök inte gå ner i vikt

Ändrad livsstil bättre än viktnedgång Forskarna Linda Bacon och Lucy Aphramor går ännu längre. De menar att deras forskning stöder HAES-konceptet – Health at every size, och att inte ens personer med fetma ska försöka banta. Man bör istället fokusera på bättre hälsa. Forskarna tror att blodtryck, blodsocker och kolesterol kan förbättras genom livsstilsförändringar,

”En vanlig fördom är att tjocka kan bli smala, de måste bara skärpa sig lite.” oberoende av viktminskning.

Enligt Bacon och Aphramor är nämligen smalhetsen i sig en hälsorisk. Du vill gå ner i vikt och är motiverad, men misslyckas.

Du testar en ny diet – och misslyckas igen.

De menar att jojobantning är hälsofarligt och ofta inte medför annat än stress och missnöje. Man kan tro att detta missnöje skulle motivera människor till att anamma

© Getty Images

Jøran Hjelmesæth är professor i medicin vid universitetet i Oslo och chef vid Centrum för kraftig övervikt på sjukhuset i Vestfold i Norge. Enligt honom bör man inte försöka gå ner i vikt om man är överviktig, men har ett BMI under 30. Då bör man hellre försöka hålla vikten. ”Det finns ingen forskning som tyder på att man får hälsofördelar av att gå ner i vikt om man är något överviktig. Det kan löna sig, men det finns inget som bevisar det idag.”

Enligt medicinprofessorn är detta något läkare är överens om. Anledningen till det är att det blir svårare att hålla vikten ju mer man går ner i vikt. Kroppen ställer in sig på sparläge och försöker behålla vikten som finns. När du försöker göra dig av med kilon sätter kroppen in åtgärder som sötsug och lägre förbränning.

Hjelmesæth betonar att rekommenda­ tionen gäller människor med liten övervikt, inte människor med fetma.

111

Kroppen 4 SE content 241018.indd 111

29.10.2018 11:46

MAT OCH HÄLSA

Viktminskning

en hälsosammare livsstil, men det verkar som att folk istället gör nya, dåliga livs­ stilsval. ”Jag kan lika gärna äta choklad, det spelar ingen roll, jag blir ändå inte smalare av att låta bli …”

I tillägg till detta finns alla fördomar om överviktiga. En vanlig fördom är att tjocka kan bli smala, de måste bara skärpa sig lite.

Professor Jøran Hjelmesæth är också en förespråkare av livsstilsförändring och en friskare kropp snarare än smal kropp. ”Om jag var överviktig och ville ha bättre hälsa skulle jag satsa på att motionera mer och äta nyttigare, utan att tänka på att gå ner i vikt”, säger han. Det bästa är att vara normalviktig och i bra form. Överviktiga kan vinna mycket på att äta nyttigt och röra på sig. Det är minst lika viktigt att vara i god form som att vara smal. Bättre hälsa och stabil vikt bör vara målet, inte viktminskning.”

Allt sitter i huvudet ”Allt sitter i huvudet”, säger psykologen Hans-Petter Karstad på dinpsykolog.no. Han

Sund kost • Ät en varierad kost med mycket grönsaker, frukt och bär, fullkornsprodukter och fisk.

Begränsa ditt intag av bearbetat kött, rött kött, salt och socker.

• Hitta en bra balans mellan hur mycket energi (kalorier) du får i dig genom mat och dryck och hur mycket du gör av med.

• Ät minst fem portioner grönsaker, frukter och bär varje dag.

• Ät fullkornsprodukter varje dag.

• Ät fisk två till tre gånger i veckan. Ha gärna fisk som pålägg.

• Välj magert kött. Begränsa mängden bearbetat kött och rött kött.

• Inför magra mejeriprodukter som en del av din dagliga kost.

• Välj matoljor, flytande margarin och mjukt margarin i stället för hårt margarin och smör.

• Välj mat med lite salt och använd mindre salt vid matlagning.

• Undvik mat och dryck som innehåller mycket socker.

• Drick vatten för att släcka törsten.

• Var fysiskt aktiv i minst 30 minuter varje dag.

Källa: Helsedirektoratet.no

Knäckebröddieten

”Snart märker du kanske att du inte vill ha choklad, utan att du kanske faktiskt är hungrig och behöver mat.” använder terapi som behandlingsmetod för att hjälpa människor som vill gå ner i vikt.

Karstad tror att målet att gå ner i vikt leder till stress, vilket i sin tur innebär att vi antingen håller vikten eller går upp i vikt.

Karstad betonar att vissa är överviktiga på grund av psykiska problem, och de behöver specifika behandlingsmetoder.

För friska människor som vill gå ner i vikt rekommenderar Karstad att kontrollera tankarna. Om du blir sugen på något ohälsosamt bör du notera tanken och vänta tills suget går över. Detta kan tränas upp. Snart märker du kanske att du inte vill ha choklad, utan att du kanske faktiskt är hungrig och behöver mat. Han rekommenderar också att skjuta upp tankar på sötsaker och aktivera dig istället. ”Bestäm dig för att skjuta upp att tänka på choklad till senare på dagen. Bestäm dig för en tid och när tiden kommer har du förmodligen glömt chokladen. Om du minns den kan du tänka på chokladen i några minuter och sedan skjuta bort tanken igen. På så sätt blir du mindre fokuserad på ohälsosamma saker och du märker att du också fattar sunda beslut – du väljer att äta hälsosamt och röra på dig”, säger Karstad.

Han betonar igen att dessa råd kan hjälpa människor vars övervikt inte beror på psykiska problem.

Om du fortfarande vill påbörja en diet har professor Jøran Hjelmesæth ett förslag. Han kallar det för knäckebröddieten.

Receptet lyder: Ät knäckebröd med olika pålägg till frukost, lunch och middag. Till middag ska du äta mycket magert kött, kyckling eller fisk. Kuren ska följas varje dag men inte i mer än tre månader. ”Den här metoden är lika effektiv som dyra pulverdieter eller andra dieter”, säger Hjelmesæth.

Kalkylen ser ut så här: Om en person väger 100 kilo och äter cirka 3 000 kalorier om dagen kommer denna kur att minska kaloriintaget till cirka 1000 kalorier om dagen. På en vecka innebär det 14 000 färre kalorier, vilket motsvarar nästan två kilo fett. ”Den första veckan kan viktminskningen bli 3–4 kg eftersom 1–2 kg vatten försvinner ur kroppen”, säger Hjelmesæth och menar att man kan gå ner totalt 10 kilo på 4–6 veckor.

Sedan gäller det bara att hålla vikten. Kom ihåg att det sitter i huvudet!

florerar. Alla är dock överens om en sak – en sund livsstil och en stark och hälsosam kropp är bra. Det får man inte glömma. Om du dessutom är nöjd med din friska och hälsosamma kropp i stället för nedstämnd över att inte väga några kilo mindre, ja då har du hittat en bra balans. Det leder till positiva tankar, och vem vet – kanske ett par färre kilon i bara farten.

Källa: L. Bacon & L. Aphramor: Weight Science: Evaluating the Evidence for a Paradigm Shift, Nutrition Journal, vol. 10, 2011.

En bra balans När det gäller viktminskning är åsikterna och råden oändligt många och diskussionerna

112

Kroppen 4 SE content 241018.indd 112

29.10.2018 11:46

© Getty Images

”Alla är dock överens om en sak – en sund livsstil och en stark och hälsosam kropp är bra.”

113

Kroppen 4 SE content 241018.indd 113

29.10.2018 11:46

MAT OCH HÄLSA

Viktminskning

Kolhydrater

Våra biologiska byggstenar är en livsviktig livs­medels­grupp för oss.

K

olhydrater består av socker, stärkelse och fibrer. Ordet kolhydrat ger oss en liten hint om hur de är komponerade. Första ledet är ”kol” och ”hydrat” avser vatten, i form av hydroxi­ grupper (OH-). De har formeln Cx (H2O) y.

Kolhydrater är uppdelade i fyra huvudkategorier baserade på storlek. De första är monosackarider, enkla sockerarter. Dessa enkla byggstenar består av ett litet antal kolatomer som sitter ihop med väte- och syreatomer. Här hittar vi bland annat glukos, fruktos och galaktos. Sedan har vi disackariderna, sammansatta sockerarter som sukros och laktos. Dessa består av två enkla sockerarter som sitter ihop i varsin ände.

Slutligen har vi oligosackarider och polysackarider, som betyder få respektive många sockerarter. Oligosackarider är kedjor bestående av tre till sex sockerarter. Polysackarider är ännu längre, med kedjor av enkla sockerarter som kan kombineras i tusental.

Fibrer

Vissa långa kolhydrater kan inte brytas ner av matsmältningssystemet. Samlings­ beteckningen på dessa är fiber. De passerar genom matsmältningssystemet och ser till att musklerna i tarmarna rör på sig.

Cellulosa

Denna typ av kolhydrat är också en lång kedja glukos från växter, men den kan inte smältas.

Galaktos

Denna enkla sockerart är för det mesta bunden till glukos och bildar laktos. Den finns också i nötter och ärter, då utan glukos.

Laktos

Laktos är ”mjölksocker” och består av glukos och galaktos.

Sukros

Vanligt socker. Det som finns i skafferiet och i godis. Består av fruktos och glukos.

114

Kroppen 4 SE content 241018.indd 114

29.10.2018 11:46

Visste du att?

Laktosintolerans innebär att kroppen inte kan bryta ner mjölksocker i mindre komponenter.

Här hittar du dem Kolhydrater finns i många former

”Vår kropp är gjord för att drivas av socker.”

och mängder i olika livsmedel.

Monosackarider

Enkla sockerarter. De bildar strukturer av minst tre kolatomer som är uppbyggda på olika sätt och det påverkar hur kroppen bryter ner dem.

Glukos

Disackarider

Ren glukos finns sällan i livsmedel, men den är en viktig byggsten i kolhydrater.

Sammansatta sockerarter. De består av två enkla sockerarter som är sammankopplade i var sin ände. De finns i olika sorter beroende på vilka sorters enkla sockerarter de innehåller. Kroppen delar upp dem i enkla sockerarter innan nedbrytning.

Polysackarider

Många sockerarter. Består av långa kedjor av enkla sockerarter. De sitter ihop antingen ände mot ände i kedjor eller sida vid sida i stora förgreningar.

De kallas ibland för långsamma kolhydrater.

Maltos

Denna sammansatta sockerart består av två glukosmolekyler. Kallas ibland för maltsocker och finns i spannmål.

Stärkelse

Potatis, vete och majs innehåller mycket av dessa långsamma kolhydrater. Består av långa kedjor av glukos som produceras av växter.

Hur använder kroppen kolhydraterna?

Vår kropp är gjord för att drivas av socker. Alla celler är fulla med ett molekylärt maskineri som bryter ner enkla sockerarter (glukos) och frigör dem i form av energi som cellerna kan använda.

De andra kolhydraterna måste bearbetas lite innan cellerna kan använda bränslet. Enzymer som kallas karbohydraser klipper sönder de långa kedjorna av polysacka­ riderna och de enkla sockerarter som frigörs omvandlas sedan till glukos.

För att säkerställa att kroppen aldrig får slut på bränsle sammansätts en del av överskottet. Då bildas långa förgreningar som kallas glykogen.

Dessa kan klippas sönder igen och användas vid behov.

Raffinos

Fruktos

Kallas också fruktsocker och är en enkel sockerart som förekommer naturligt i frukt och honung.

© Thinkstock

En oligosackarid som består av tre enkla sockerarter som sitter ihop i en kedja.

Finns i bönor, kål, groddar och andra grönsaker.

Glukos är en viktig energikälla för alla levande organismer.

115

Kroppen 4 SE content 241018.indd 115

29.10.2018 11:47

MAT OCH HÄLSA

Mat som medicin

Hälsosamma tuggor

Med mat som medicin Vår kropp är oerhört komplex. Den använder vitaminer och näringsämnen på ett synkroniserat och noggrant sätt. Olika vitaminer och mineraler behöver varandra för att fungera och det är tarmen som absorberar dessa näringsämnen. Tarmarna är bäst på att smälta mat, inte piller, och därför är det bäst för kroppen att äta. Med en naturlig, varierad och hälsosam kost ger du kroppens optimala förutsättningar för god mental och fysisk hälsa livet ut.

Text: Line Therkelsen

116

Kroppen 4 SE content 241018.indd 116

29.10.2018 11:47

V

i lär oss ständigt allt mer om hur genetik, miljöfaktorer och livsstil, leda till gener och miljö påverkar vår hälsa biokemiska obalanser i hjärnan. Symptom och vad vi själva kan påverka. Vi ser på detta är problem med minnet, dålig att många av de sjukdomar och plågor koncentration eller hyperaktivitet, som drabbar oss i västvärlden nedstämdhet och ångest. beror på vår livsstil – livsstils­ Hjärnan består huvudsakli­ Ja tack: sjukdomar blir vanligare. Till gen av fett, proteiner och proteiner dessa hör koronar hjärtsjuk­ vatten.

Det är dessa byggstenar B-vitaminer dom (hjärtinfarkt och kärl­ som hjärnan behöver. Du får omega-3 och kramp), stroke, högt blod­t ryck, protein från kött, ägg, fisk och omega-6. vissa typer av cancer, ben­ bönor. Det är särskilt viktigt att skörhet, depression och auto­ få i sig fettsyror som kroppen inte immuna sjukdomar (som diabetes typ kan producera själv, som omega-3 och 2), artrit och låg ämnes­omsättning. I omega-6. Det får du från fet fisk, tranbär, fattigare länder utan rinnande vatten, nötter, frön, ägg och kött. toalett och tvättmaskiner får människor inte För att fungera optimalt behöver hjärnan dessa sjukdomar. De viktigaste faktorerna i stabilt tillförsel av blodsocker, inte kraftiga vår livsstil är kost, fysisk aktivitet, stress och svängningar som orsakas av tomma sömn. kolhydrater och socker.

Mat för hjärnan

Mat mot depression och stress

Kroppen drivs av maten vi äter och om Många som är deprimerade har låga nivåer kroppen ska fungera bra måste hjärnan ha av serotonin i hjärnan. Detta påverkar det bra. Hjärnan är kroppens mest humör, aggressivitet och koncentration. Du avancerade och mest sårbara organ. ökar utsöndringen av serotonin när Därför är det särskilt viktigt att du äter kolhydrater, men för att Ja tack: hjärnan får de byggstenar och också producera mer serotonin nötter, frön, kött, det bränsle som den behöver. måste du äta protein­rika Nyare forskning visar dess­ livsmedel, helst fet fisk med fisk, fågel, ägg, utom att det finns ett samband omega-3 och mineralet selen. vatten och mellan kost, hjärn­kapacitet När du är stressad kan grönsaksjuice. och mental hälsa. Du kan alltså immunsystemet behöva få bättre minne och koncentra­ förstärkas, och då är C-vitamin bra tion, bli på bättre humör och känna för kroppen. Kroppen förbrukar också dig mindre stressad. mycket magnesium när du stressar, och Många forskare påpekar hur viktig bra därför är det bra att äta mandlar eller kosthållning är för att förebygga psykiska pumpafrön innan du lägger dig. sjukdomar. Kosten kan, tillsammans med

Autoimmuna sjukdomar Många livsstilssjukdomar är autoimmuna.

Det är sjukdomar där immunsystemet får en knäpp och börjar attackera kroppen. Din kropp bekämpar alltid något – en infektion, ett gift, ett allergen eller en stressrespons – och kan omdirigera de fientliga attackerna mot dina leder, din hjärna, sköldkörteln, tarmen, huden eller ibland hela kroppen.

Du måste då kontrollera immunförsvaret, oavsett om det är sköldkörteln (ämnesomsättningen), bukspottskörteln (diabetes) eller Nej tack: någon annan del processat kött, av kroppen som mjölksocker/ är under attack.

Enbart kosten mjölk­produkter är inte en (använd skirat smör), mirakel­kur, men korn, socker. du kan förbättra din hälsa genom att vara mer medveten om vad du äter. Dessutom bör du fokusera på din mag- och tarmhälsa.

Stressa mindre och sov mer.

Flera studier visar att låga halter av D-vitamin är förknippade med låg ämnes­ omsättning, insulinresistens och stress. Det är också viktigt att få i sig mycket antioxi­danter, som vitamin C, A och E. Selen kan dessutom minska antikroppar. Det man vill uppnå är en optimal kost som ger bättre tarm­funktion och mindre inflammation i kroppen.

Källa: Fedon Lindberg www.funksjonellmedisin.no www.dagensmedisin.no

Vitaminer och mineraler viktiga molekyler som enzymer och hormoner. Dessa molekyler gör att kroppen kan bibehålla vätske­balansen och skicka ut signaler i kroppen. Kroppen behöver också vitaminer och mineraler för att stärka och reparera vävnader.

Vitaminer är organiska och produceras av andra levande organismer. Mineraler är icke-organiska, och de flesta är metaller och finns i marken. Människokroppen kan inte producera mineraler, så vi måste få i oss dem via kosten.

Det finns två typer av vitaminer, och de kategoriseras efter hur de löses upp.

Fettlösliga vitaminer finns i livsmedel som olja, mejeriprodukter, ägg, lever och fisk.

Dessa lagras i kroppsfettet och förhindrar bristsjukdomar, men det innebär också att det finns risk för överdosering om du äter för mycket av dem.

Vattenlösliga vitaminer kan däremot inte lagras i kroppen och vi är beroende av ett kontinuerligt intag för att upprätthålla god hälsa. De finns i frukt, grönsaker, spannmål och mejeriprodukter.

Eventuellt överskott sköljs ut med urinen.

Detta gör överdosering svårare, men vitaminbrist lättare. Som tur är räcker en hälsosam och balanserad kost för att du ska få i dig rätt mängd vitaminer och mineraler så att kroppen kan fungera normalt.

© Getty Images

Vitaminer och mineraler är livsviktiga näringsämnen. Kroppen måste ha dem för att fungera. Kroppen behöver utöver det även näringsämnen som proteiner, kolhydrater och fett.

Kroppen består av celler och varje cell är en liten molekylär fabrik. Cellerna är omgivna av ett tjockt membran, de använder kolhydrater som bränsle och de flesta molekyler de producerar är någon form av protein. Kroppen behöver därför större mängder fett, kolhydrater och proteiner för att överleva, men den behöver också små mängder mikronäringsämnen. Vitaminer och mineraler används till att producera

117

Kroppen 4 SE content 241018.indd 117

29.10.2018 11:47

MAT OCH HÄLSA

Mat som medicin

D-vitamin

Vitamin B2 (riboflavin)

Viktig för att kroppen ska kunna ta upp kalcium och fosfat som ger stark benstomme och god tandhälsa. Den är också viktig för immunförsvaret.

Brist på D-vitamin kan leda till depression, ämnesomsättningssjukdomar, reumatism och artros. Flera studier visar också ett samband mellan cancer och D-vitaminbrist. D-vitamin är fettlösligt och behöver därför fett för att kunna tas upp av kroppen.

B2 bidrar till att frigöra energi och är en antioxidant som hjälper till att avlägsna fria radikaler.

Bildas av solljus, finns i fet fisk, rött kött, fiskleverolja, ägg

Mjöl, ägg, spannmål

Vitamin B12

Kött, fisk, mjölk, ägg B12 bidrar till friska nervceller och röda blodkroppar, och hjälper kroppen att bryta ner folsyra. Tillsammans med B6 och B9 är B12 särskilt viktigt för att hjärnan ska fungera optimalt. Brist på B12 leder också till sämre immunförsvar.

Vitamin B5 (pantotensyra) Kyckling, nötkött, potatis

B5 bidrar till bildandet av koenzym A, som bryter ner fett och kolhydrater.

Fosfor

Rött kött, fågel, havre Detta mineral finns i varje cell i kroppen och är viktigt för att stärka skelettet.

Zink

Kött, inälvor, skaldjur, vetegroddar Zink är viktigt för bildandet av nya celler, enzymer och kroppens funktion. Det är bland annat nödvändigt för immunförsvaret, för att sår ska läka, för att blod ska levra sig och för att sköldkörteln ska fungera. Zink kan ensamt eller i kombination med koppar, mangan och kalcium bromsa förlust av benvävnad. Det är också bevisat att zink hjälper mot förkylning, ADHD och depression.

A-vitamin

Morot, gröna grönsaker, ägg, ost, fet fisk, fiskleverolja

Vitamin B6 (pyridoxin)

A-vitamin är viktigt för alla celler i kroppen, särskilt för ögonen, huden och håret. Vitaminen hjälper oss i kampen mot virus och bakterier och ger oss frisk hud med mindre finnar.

Fullkorn, vin, kyckling, fisk, ägg

B6 bidrar till att lagra energi och bildandet av röda blodkroppar. B6 är beroende av niacin (B3), riboflavin (B2) och zink för att kunna tas upp av kroppen.

C-vitamin (askorbinsyra) Frukt, bär, grönsaker

Den mest effektiva antioxidanten och den bidrar till att kollagen bildas som stärker huden och andra typer av vävnader. Den hjälper också immunsystemet att hantera stress.

E-vitamin Vitamin B3 (niacin)

Kyckling, jordnötter, fläsk, fisk, vete, solrosfrön B3 bidrar till att kolhydrater bryts ner till. B3 är viktigt för att huden ska hålla sig frisk. Brist på niacin kan orsaka symptom som ångest, depression, sömnlöshet, desorientering och hallucinationer.

118

Kroppen 4 SE content 241018.indd 118

Fiskleverolja, vegetabiliska oljor, mandlar, hassel­nötter, frön E-vitamin är en samlingsbeteckning på åtta olika ämnen som finns naturligt i vår mat. E-vitamin är en antioxidant som bidrar till neutraliseringen av fria radikaler och upptas bäst av kroppen genom naturlig kost. Vitaminen är viktig för huden, ögonen och immunförsvaret. Vissa undersökningar visar att E-vitamin kan förebygga demens, Alzheimers sjukdom, reumatism och infertilitet.

29.10.2018 11:47

Vitamin B9 (folsyra)

Kalium

Gröna bladgrönsaker, groddar, lever

Bananer, broccoli, baljväxter Kalium samarbetar med natrium för att skicka signaler genom nervbanan och bidra till hjärtfunktionen.

Folsyra bidrar till utvecklingen av nerv­ systemet och är viktigt under graviditet. Folsyra är särskilt viktig för hjärnan.

Molybden

Nötter, spannmålsblandningar, ärtor, bönor Molybden hjälper enzymer som bidrar till att bilda och reparera gener.

Vitamin B1 (tiamin) Fullkornsris, fläsk, inälvor

Den första av åtta B-vitaminer som bidrar till att bryta ner fett och kolhydrater för att frigöra energi. Viktigt för hela nervsystemet, särskilt hjärnan.

Krom

Kött, korn, broccoli Krom bidrar till insulinsignalering och upprätthåller blodsockernivån.

Koppar

Nötter, skaldjur, inälvor

Vitamin B7 (biotin)

Denna mineral bidrar till att bilda blodkroppar.

Ägg, nötter, korn

Denna vitamin är viktig för att bryta ner fett.

Selen

Paranötter, fullkorn, linser, fisk, kött Selen finns i enzymer som förhindrar skador på cellerna.

K-vitamin

Gröna bladgrönsaker, fullkorn, ost, smör, ägg, natto (fermenterad soja) K-vitamin är nödvändigt för blodkoaguler­ ingen. Det forskas också på hur vitaminen påverkar insulinresistens, benskörhet och hjärt- och kärlsjukdomar.

Mangan

Te, korn, ärter Mangan bidrar till koagulering och är viktigt för bindväv och skelett.

Kalcium

Mejeriprodukter, gröna bladgrön­ saker, sojabönor Den viktigaste mineralen i kroppen. Används för att bygga starkt skelett och bidrar till signalerna som styr muskelsammandragning.

Jod

Skaldjur, bordssalt med jod Jod är viktigt vid bildandet av sköldkörtelhormoner, som reglerar ämnesomsättningen.

Magnesium

Bladgrönsaker, brunt ris, fullkorn, mandlar, pumpa­frön Bordssalt Salt innehåller natrium och klorid, båda är viktiga för vätskebalansen. Natrium är också viktigt för nervsignaler. Vi bör dock minska salthalten i kosten.

Denna mineral hjälper bisköld­ körtlarna att producera hormoner som ger friskt skelett.

Magnesium sänker mängden slaggprodukter i hjärnan och är viktigt i stressiga situationer.

Järn

Kött, bönor, mörkgröna bladgrönsaker Järn är en nyckelkomponent i hemo­globin, det röda pigmentet som fraktar runt syre i blodet.

Källa: www.nifab.no www.friskogfunksjonell.no www.dagensmedisin.no

© Thinkstock

Natrium

119

Kroppen 4 SE content 241018.indd 119

29.10.2018 11:47

MAT OCH HÄLSA

Mat som medicin

Svårt att somna?

Ät dig trött Har du svårt att somna på kvällen?

Vaknar du för tidigt? Eller vaknar du flera gånger under natten?

D

u är inte ensam. En tredjedel av alla svenskar lider av sömnsvårigheter. Mellan 2000 och 2016 ökade försäljningen av receptbelagd sömnmedicin med 40 procent.

Här kan du läsa om alternativ helt fria från biverkningar – mat som kan agera som sömnmedel. Dessa livsmedel är rika på vitaminer och mineraler som gör dig sömnig.

1. Livsmedel rika på tryptofan – kalkon, ägg, fisk, mejeriprodukter Kalkonkött innehåller mycket tryptofan, en aminosyra som omvandlas till serotonin och melatonin i kroppen.

Det är därför dessa livsmedel är sömnframkallande.

Dessutom är kalkon rikt på zink och vitamin B6, en mineral och en vitamin som hjälper kroppen att omvandla tryptofan till melatonin. Melatonin är ett hormon som reglerar dygnsrytmen och hjälper dig att somna på kvällen. Du bör äta kalkon till lunch, så att kroppen hinner omvandla näringsämnena. Tryptofan upptas bäst av kroppen när du äter det med naturliga kolhydrater som finns i frukt, grönsaker och fullkorns­ produkter.

2. Långsamma kolhydrater – havregryn, fullkorn, brunt ris, rågbröd

© Getty Images

Hjärnan och kroppen arbetar även när du vilar och du behöver därför energi även när du sover. Helst ska energin räcka hela natten. Om du har för lite energi börjar din kropp avsöndra adrenalin och kortisol som gör att du vaknar. Om du måste gå upp och äta mitt i natten kan det vara svårt att somna om. Det är bra att äta lite långsamma kolhydrater på kvällen. Det kan vara havregryn, müsli, nötter eller andra livsmedel som håller blodsockernivån stabil. Då räcker din energi längre. Kom ihåg att godis och vitt mjöl har motsatt effekt. De snabba kolhydraterna försvinner ur blodomloppet strax efter att du har ätit och blodsockernivån sjunker. Pendlande blodsocker kan hålla dig vaken.

120

Kroppen 4 SE content 241018.indd 120

29.10.2018 11:47

Visste du att?

Du är 40 procent mindre uppmärksam om du har sovit dåligt.

3. Pumpafrön

4. Kokosvatten

Pumpafrön innehåller mycket magnesium.

Detta mineral hjälper kroppens muskelfibrer att slappna av. Magnesium är också viktigt för att tallkottkörteln ska kunna producera tillräckligt med melatonin. Försök äta 1–2 matskedar pumpafrön om dagen. Du kan exempelvis ha fröna i yoghurt eller över salladen. Malda passar de bra även i gröten. Alla råa nötter, frön och bladgrönsaker är rika på magnesium.

Byt gärna ut varm choklad mot kokosvatten på kvällen för bättre sömn. Kokosvatten är rikt på elektrolyter som kalium, kalcium, magnesium, fosfor och natrium. Dessa mineraler är viktiga för normal muskel- och nervfunktion samt för vätskebalansen. Brist på dessa mineraler kan orsaka kramper och rastlösa ben på natten, något som förstås påverkar sömnen. Drick naturellt kokosvatten utan tillsatt socker så att du inte får i dig mycket kolhydrater. Det stör blodsockernivån och kan hålla dig vaken.

5. Melatoninrik mat – körsbär, valnötter, tomater, olivolja Körsbär innehåller små mängder melatonin.

Alla körsbär kan innehålla melatonin, men studier visar att Montmorency-körsbär är speciellt sömnframkallande. Försöka äta några syrliga bär före läggdags eller drick ett glas körsbärsjuice. Amerikanska forskare har sett att personer som dricker körsbärsjuice på kvällen i genomsnitt sover 90 minuter längre.

© Getty Images

Källor: Sveriges Radio Ekot, Folkehelseinstituttet, Reseptregisteret, helsenorge.no

121

Kroppen 4 SE content 241018.indd 121

29.10.2018 11:47

MAT OCH HÄLSA

Att återanvända plastflaskor

Att återanvända plastflaskor är inte så smart som du kanske tror.

Återanvända plastflaskor

B

akterier kan växa på plast, därför är det viktigt att tvätta plastflaskor och andra dryckesflaskor innan du återanvänder dem. Diska med en flaskborste och varmt tvålvatten, då kommer du lättare åt alla vrår och kanter. Kom ihåg att plastflaskor ofta är gjorda av tunt polyetentereftalat (PET), en plastsort som till slut får en massa små sprickor. Dessa sprickor blir små gömställen där bakterier kan föröka sig.

Du har kanske hört rykten om att kompo­ nenter från plast eventuellt läcker in i flaskans innehåll. I Sverige reglerar Livs­ medels­verket och EU- kommissionen förpackningar som kommer i kontakt med mat och dryck. De bestämmer vilka typer av plats som får användas och hur mycket plast som får hamna på maten utan att det blir hälsofarligt.

Bisfenol A (BPA) är ett kemiskt ämne som

oftast nämns i detta sammanhang. För närvarande finns inga bevis för att denna plast är farlig för människor i den mängd vi får i oss. Dessutom används BPA uteslutande till produktion av hårda poly­karbonatflaskor och finns därför inte i de mjuka engångs­ flaskorna. Om du är orolig kan du köpa en flaska av glas eller alu­minium. De kan användas många gånger och innehåller inga skadliga ämnen.

© Getty

Är det farligt att skölja plastflaskor och återanvända dem?

122

Kroppen 4 SE content 241018.indd 122

29.10.2018 11:47

Vad är elektrolyter?

Vad är elektrolyter?

Dessa små joner är ett måste för vår nerv- och muskelfunktion.

K

roppen är som ett stort biokemiskt batteri. För att nerver och muskler ska fungera optimalt måste kroppen bibehålla den rätta balansen mellan speciella joner som vi kallar för elektrolyter. Våra viktigaste elektrolyter är natrium (Na+), kalium (K+), kalcium (Ca2+), klorid (Cl-) och bikar­bonat (HCO3-).

Natrium och kalium är viktiga komponenter i ett särskilt pumpsystem. Det är detta pump­

Mat som förbättrar nervoch muskelfunktionen De flesta får i sig alla viktiga ämnen genom att äta en hälsosam och varierad kost, men om du vill vara på den säkra sidan hittar du här en översikt över särskilt kalium- och kalciumrika livsmedel här.

system som upprätthåller cellväggens elektriska potentialskillnader i kroppens nerv- och muskelceller. När nervcellerna stimuleras öppnas portar i cellväggen och jonerna strömmar ut. Det är så elektriska impulser bildas.

Negativt laddade joner styr balansen mellan natrium och kalium. Kalcium är viktigt för att musklerna ska kunna dra ihop sig och för kommunikationen mellan nervcellerna.

Bikarbonat fungerar som ett buffertsystem och säkerställer att miljön i kroppen inte blir för sur.

När du svettas förlorar du inte bara vatten, du förlorar också dessa viktiga elektrolyter. Du kan inte ersätta dem om du bara dricker rent vatten efter träning, men du kan få i dig en viss mängd elektrolyter via maten. Elitidrottare dricker ofta särskilda sportdrycker för att kroppen ska återhämta sig snabbare.

”Kalcium är viktigt för att musklerna ska kunna dra ihop sig och för kommunikationen mellan nervcellerna.”

Kalium Fikon, russin, soltorkade tomater, torkade aprikoser, sparris, avokado, bananer och broccoli är livsmedel som innehåller mycket kalium.

Kalcium Livsmedel som ger kroppen mycket kalcium är mjölk, kale, quinoa, broccoli och ägg.

Natrium/natriumklorid De flesta får i sig tillräckligt med natrium och klorid. Kom ihåg att natrium kan öka blodtrycket medan kalium sänker det. Du bör därför vara försiktig med ditt natriumintag.

Källa: bramat.no, Store medisinske leksikon

© Getty Images

Sportdryck kan hjälpa elitidrottare att ersätta elektrolyterna de mister under träning.

123

Kroppen 4 SE content 241018.indd 123

29.10.2018 11:47

MAT OCH HÄLSA

Sover jag bättre om jag tar magnesium?

Sover jag bättre om jag tar magnesium?

Magnesium har vissa antiångest- och muskelavslappnande egenskaper som kan hjälpa människor att somna. Magnesium medverkar faktiskt i hundratals processer i kroppen – i allt från benhälsa till nerv­ funktioner – men att du sover bättre av att ta magnesium stöds ännu inte av någon forskning. Ett fåtal tester har utförts och

dessa har bara visat små fördelar med att ta magnesium mot sömnlöshet.

Det är viktigt att du har tillräckligt med magnesium i kroppen och de flesta får i sig sitt dagsbehov via kosten. Därför är det inte alltid nödvändigt att ta kosttillskott. Ät gröna bladgrönsaker, nötter och frön, som alla är rika på magnesium.

”Ett fåtal tester har utförts och dessa har bara visat små fördelar med att ta magnesium mot sömnlöshet.”

124

Kroppen 4 SE content 241018.indd 124

29.10.2018 11:47

Salt mat gör dig inte törstig, utan hungrigare Man har länge trott att salt mat gör oss törstiga, men en ny studie visar något annat. Man trodde tidigare att natriumoch kloridjoner i saltet band vatten och transporterade ut molekylerna med urinen. Nu är hypotesen i stället att kroppens urinämne, urea, hindrar vattnet från att binda salt.

Ureaproduktion är en energibesparingsprocess, vilket förklarar varför salt kost kan göra dig hungrig.

Te kan förebygga alzheimers En ny studie visar att en kopp te om dagen kan bidra till att skydda hjärnan mot neurodegeneration.

Resultaten visar att regelbunden tekonsumtion minskar risken för kognitiv försämring hos personer över 55 år med 50 procent. Svarta, gröna och oolong-blad innehåller bioaktiva ämnen med antioxidanter och antiinflammatoriska egenskaper.

Dessa kan hjälpa till att förebygga demens orsakad av sjukdomar som Alzheimers.

125

Kroppen 4 SE content 241018.indd 125

29.10.2018 11:47

”Man kan inte tänka bra, älska bra eller sova bra om man inte ätit bra.”

Virginia Woolf

126

Kroppen 4 SE content 241018.indd 126

29.10.2018 11:47

Š Getty Images

127

Kroppen 4 SE content 241018.indd 127

29.10.2018 11:47

NYFIKEN? 142

130 Optiska illusioner

Du ska inte alltid tro på det

du ser eller känner. Illusioner

kan lura hjärnan.

138 Migrän 15 procent av oss har migrän­ anfall som kan pågå i flera dagar.

Som tur är finns det hjälp att få.

142 Änkestöt Varför gör det så ont att slå i armbågen?

143 Vad är handvärmare?

Kemiska reaktioner håller dina händer varma i kylan.

144 Hur rena är dina tänder?

Färgtabletter avslöjar dolda beläggningar på dina tänder.

145 Hur fungerar permanent?

Kemihemligheten bakom de perfekta lockarna.

146 Kräkreflexen En urgammal reflex som skyddar oss mot förgiftning.

147 Medicin och mat Varför tar vi vissa mediciner med mat och andra utan?

Vad är en änkestöt?

148 Lever virus? Är dessa biologiska snyltare levande?

149 Dykreflexen Kroppen försöker automatiskt hindra dig från att drunkna.

150 Bakterier och virus Vad är skillnaden – och har det någon betydelse?

152 Multiresistent apokalyps Går vi mot en framtid där infektioner är immuna mot behandling?

156 Dagen efter Varför blir vi bakfulla?

158 Smått och gott Smått och gott om saker du inte ens visste att du ville veta.

128

Kroppen 4 SE content 241018.indd 128

29.10.2018 11:47

156

145

Hur fungerar permanent?

130

Optiska illusioner lurar hjärnan

150

Bakterier och virus

149

Dykreflexen

VarfĂśr blir vi bakfulla?

152

Multiresistent apokalyps

129

Kroppen 4 SE content 241018.indd 129

29.10.2018 11:47

NYFIKEN?

Optiska illusioner

Så lurar vi hjärnan med

© Thinkstock; Getty; WIKI; Illustration av Art Agency

OPTISKA ILLUSIONER 130

Kroppen 4 SE content 241018.indd 130

29.10.2018 11:47

Dessa otroliga illusioner bevisar att du inte alltid kan tro på vad du ser och känner.

D

att vissa nervceller i hjärnan tröttas ut när de uppfattar rörelse. När du flyttar blicken till stenarna överkompenserar de konkurrerande nervcellerna för de som är trötta. Då uppstår en illusion av rörelse.

Det har blivit mycket lättare att studera hur hjärnan reagerar på illusioner sedan Aristoteles tid. Med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) kan forskare analysera processer som sker inne i vårt huvud medan vi upplever vissa situationer eller bilder. De kan också analysera hur hjärnan svarar i realtid. Det finns fortfarande mycket mer att utforska, och vår reaktion på vissa illusioner är fortfarande ett mysterium.

”Vi har lyckats lura hjärnan i tusentals år.” © Getty Images

in hjärna tolkar världen omkring dig genom dina sinnen. Det konstanta informationsflödet till hjärnan är enormt.

Ibland tar hjärnan genvägar för att förenkla det du ser eller känner och väljer den mest sannolika lösningar. Det hjälper hjärnan att fokusera på vad som är viktigt istället för att fokusera på allt samtidigt. Hjärnan är också bra på att förutsäga framtiden. Då kan den kompensera för fördröj­ ningen mellan det du ser, känner eller tänker, och ta emot och behandla signaler från ögonen eller kroppsdelarna. Det är dessa genvägar som gör det möjligt att lura hjärnan.

Man har lyckats lura hjärnan i tusentals år.

Man har bland annat hittat exempel på optisk illusion i grottmålningar från stenåldern. Den grekiske filosofen Aristoteles konstaterade att ”vi kan lita på våra sinnen, men det är lätt att lura dem”. Aristoteles studerade ett vattenfall genom att flytta blicken från det rinnande vattnet till stenar bredvid och upptäckte att det såg ut som att stenarna förflyttar sig från vattnet. Idag kallar vi det MAE (motion aftereffect). MAE uppstår av

131

Kroppen 4 SE content 241018.indd 131

29.10.2018 11:47

Optiska illusioner

Så ser vi Dina ögon är ditt fönster mot världen. De gör det möjligt för hjärnan att skapa färgstarka, tredimensionella och otroligt detaljerade bilder av din omgivning i rörelse. Ögonen fungerar ungefär som en kamera som släpper in ljus genom en lins, som sedan fokuserar ljuset mot en sorts sensor som kallas näthinna (retina). Ögonen kan till och med zooma som en kamera. Musklerna kan

göra linsen plattare för att se avlägsna objekt eller tjockare för att se saker som finns nära.

Ljuskänsliga celler som kallas stavar och tappar upptäcker ljuset när det träffar näthinnan. Stavarna hjälper oss att se i mörkret och gör att vi kan se en färg.

Tapparna gör att vi ser färg och detaljer när det är ljust. När ljuset når stavarna och

tapparna ändras deras kemikalier och de producerar elektriska signaler som sänds till hjärnan.

Här sammanställs och jämförs information från båda ögonen så att en bild av omgivningen kan återskapas korrekt med rätt djup och kontrast. Hela denna process tar en hundradels sekund, så du ser världen omkring dig nästan i realtid.

© Getty Images

NYFIKEN?

Ögat Hur görs ljuset om till bilder av omgivningen?

Upp-och-ner

Ljussignalena som når näthinnan är upp-och-ner.

Hjärnhjälp Krökt ljus

Den bågformade linsen i ögat kröker ljuset som når ögat.

Hjärnan översätter de elektriska signalerna till en bild och vänder den åt rätt håll.

132

Kroppen 4 SE content 241018.indd 132

29.10.2018 11:48

Visste du att?

Tävlingen The Best Illusion of the Year har funnits sedan 2005 och den hjälper forskare hitta nya illusioner.

NYSGJERRIG? OPTISKE ILUSJONER

Ljuset når ögat

Linsen registrerar ljus som reflek­teras av ett föremål och hamnar på näthinnan.

Nerverna möts

När de två synnerverna möts kopplas signalerna från båda ögonen ihop.

Till hjärnan

Elektriska signaler rör sig mot hjärnan längs synnerven.

Skickar signaler Ljuskänsliga celler i näthinnan omvandlar ljussignaler till elektriska signaler.

Signaler

Signaler från ögonens vänstra sidor rör sig mot hjärnans vänstra sida och tvärtom.

133

Kroppen 4 SE content 241018.indd 133

29.10.2018 11:48

NYFIKEN?

Optiska illusioner

Storlek Omgivningarna kan dölja sakers egentliga storlek.

När du tittar på två objekt bredvid varandra är du förmodligen ganska säker på om de är lika stora eller om den ena är större än den andra.

Det finns dock vissa optiska illusioner som kan bevisa att du inte ser rätt. Detta beror på att hjärnan ofta avgör storlek baserat på närliggande objekt och kan därför lätt luras av omgivningen.

Ta till exempel Ebbinghaus illusion uppe till höger på denna sida. Många skulle säga att den orangea pricken till höger är större än den till vänster – men de är faktiskt lika stora. Hjärnan bedömer hur stora de orangea prickarna är genom att titta på de blå prickarna. Eftersom de blå prickarna till vänster är större ser den orangea pricken till vänster mindre ut än den högra.

Omgivningen kan också påverka hur hjärnan uppfattar djup. Ett objekt kan verka närmare eller längre bort än det faktiskt är. Detta i sin tur kan påverka hur vi uppfattar storlek, som i Ponzos illusion till höger. Det är detta som gör att månen ser större ut när den är nära horisonten.

Ponzos illusion Vilken gul linje

Ebbinghaus illusion visar hur omgivningen påverkar hur vi uppfattar storlek.

är längst?

Hjärnan blir lurad

Beräknar storlek

Hjärnan överkompenserar och får den översta linjen att se längre ut.

Hjärnan förutsätter att linjen längst bort måste vara längre för att kunna se lika långt ut som det närliggande objektet.

På avstånd Linjerna lurar hjärnan att tro att den översta linjen är längre bort.

I verkligheten

De två gula linjerna är faktiskt exakt lika långa.

Kontrastillusion Förutom att påverka hur vi uppfattar storleken på ett föremål kan omgivningen också påverka hur vi uppfattar färg. I bilden nedan har alla gröna rutor exakt samma färg, men de till vänster ser mörkare ut än de till höger. Det beror på att de vänstra rutorna har en ljusare bakgrund och kontrasten blir därmed större – rutorna ser mörkare ut i förhållande till omgivningen.

Detta tros bero på hur näthinnans ljus­känsliga celler producerar två olika färger bredvid varandra. När ljuset från en ljusare bakgrund träffar en av dessa celler, hindras de närliggande cellerna från att sända ut signaler. Detta gör att ljuset som reflekteras från de gröna rutorna till vänster avger en starkare signal och därmed ser rutorna mörkare ut.

På denna bild har ruta A och B faktisk samma gråa färg.

”Ljuset som reflekteras från de gröna rutorna till vänster avger en starkare signal.”

De gröna rutorna på gula rader ser mörkare ut än de på blåa rader.

134

Kroppen 4 SE content 241018.indd 134

29.10.2018 11:48

Visste du att?

En fyrkant bestående av lodräta linjer ser kortare och bredare ut än en fyrkant med vågräta linjer.

”Hjärnan kan lätt luras av omgivningarna.”

Rörelseillusion Hur kan hjärnan tro att stillbilder rör på sig?

Om du fokuserar på en liten del av bilden kommer du förmodligen bara se ett stilla­ stående mönster, men om du tittar på hela bilden kommer den att pulsera och bli levande. Denna illusion är resultatet av sättet vi uppfattar ljus och mörker på, i kombination med ögats snabba rörelser.

Hjärnan blir överväldigad av kombinationen av bildens ljusa och mörka fält. Hjärnans rörelsekänsliga delar blir lurade att reagera som de skulle göra på verklig rörelse.

Eftersom hjärnan uppfattar ljusa färger snabbare än mörka ser mönstret ut att röra sig mot de ljusare nyanserna i mitten.

Denna effekt blir ännu tydligare av snabba ögonrörelser som kallas sackader. Varje gång ögat gör en liten rörelse förnyas bilden som sänds till näthinnan, som blir överväldigad om och om igen. Om du stoppar sackaderna får hjärnan tid att anpassa sig och illusionen blir svagare.

135

Kroppen 4 SE content 241018.indd 135

29.10.2018 11:48

NYFIKEN?

Optiska illusioner

Mönster på kläder kan påverka hur kroppsformen uppfattas.

Du kan lura kroppen

Spegelterapi Möjligheten att lura hjärnan till att tro att den har en låtsaskroppsdel har visat sig vara användbar för patienter med fantomsmärtor – känslan av smärta i en amputerad eller förlamad kroppsdel. Genom att placera den låtsaskroppsdelen framför en spegel kan hjärnan tro att spegelbilden är en riktig kroppsdel. Då kan patienten flytta låtsaskroppsdelen mentalt och kanske lossa den från en smärtsam position och därmed lindra smärtan. Illusionen fungerar eftersom hjärnan prioriterar visuella intryck framför beröring. Genom att se rörelse stimulerar man processen i hjärnan som kontrollerar verklig rörelse.

Genom att lura hjärnan kan du minska fysisk smärta. Du kan till och med skapa smärta som inte finns.

Gummihanden Lura hjärnan till att tro att den falska handen är din egen.

Tro dina egna ögon Hjärnan prioriterar visuella intryck framför beröring, därför tror du att den hand du ser är din egen.

1

Göm handen

Placera din hand under en öppen bok på ett bord, så att du inte kan se handen. Lägg gummihanden framför dig så att den ligger i linje med din axel. Om du täcker över både din egen hand och låtsashanden blir illusionen ännu mer verklig.

2

Speilterapi lurar hjärnan att tro att spegel­bilden av en låtsaskroppsdel är en riktig kroppsdel.

Rör vid handen

Be en vän röra med sitt långfinger på din hand och gummihanden samtidigt. Efter en till två minuter börjar du känna att gummihanden är din egen och att din riktiga hand inte längre finns.

Smärtlindring Hjärnans tendens att prioritera visuellt intryck framför beröring gör det möjligt att manipulera hur man upplever smärta.

I en studie vid Oxforduniversitetet fick deltagare med kronisk smärta i höger arm instruktioner om att röra på armen genom att titta på den i en kikare. Sedan skulle de göra samma sak men titta genom kikarens andra ände den här gången. När de såg armen förstorad rapporterade alla deltagare att smärtan ökade. När armen såg mindre ut och var längre bort kändes både smärtan och svullnaden mindre.

Man vet inte exakt vad det beror på. En teori är att känslan av beröring ökar när armen blir större. En annan teori menar att hjärnans känsla av ägande minskar när armen blir mindre och då blir armen mindre känslig för smärta.

Förnekelse

Elektriska impulser i hjärnan som styr rörelserna i handen blir svagare och det känns som att det inte finns längre.

3 Smärta

Be din vän att slå på gummihanden med en hammare. Du kommer att känna ett uns smärta medan hjärnan kombinerar visuell och fysisk information och skapar en känsla av att gummihanden tillhör dig.

Att lura kroppen kan minska fantomsmärtor hos personer som har amputerat en kroppsdel.

Det är bevisat att man kan minska fysisk smärta med hjälp av kikare.

136

Kroppen 4 SE content 241018.indd 136

29.10.2018 11:48

Illusionen med gummihanden hjälper läkare att studera sjukdomar med förvrängd kroppsbild som symptom, till exempel anorexia.

Pinocchio-illusionen Här känns det som att du har en extremt lång nästa. Du måste testa!

3 Rör vid näsorna Placera en hand på din egen näsa och den andra handen på din väns näsa.

5 Vilken näsa?

Efter en minut känns det som att båda händ­erna rör vid samma näsa.

1 Ta på en ögonbindel Sitt på en stol och ta på dig en ögonbindel.

2 Få hjälp

Be en vän eller släkting att sitta på en stol framför dig.

4 Stryk näsan Stryk med handen på båda näsorna samtidigt med samma rörelse.

Illusionen med gummihanden kan lura hjärnan till att ”adoptera” en extra arm och tro att den är dess egen.

Lyckades du?

Denna illusion fungerar för hälften av alla som provar, så du kanske inte märker något.

Hjärnan luras

Utan visuella intryck avgör hjärnan näsans placering baserat på beröringen.

Lång näsa

Eftersom armen är ut­sträckt tror hjärnan att din näsa är jättelång.

Müller-Lyer-illusionen består av tre lika långa pilar men en ser längre ut än de andra.

© WIKI; Thinkstock; Getty; Illustrations by Art Agency

Visste du att?

”Hjärnan prioriterar visuella intryck framför beröring.”

137

Kroppen 4 SE content 241018.indd 137

29.10.2018 11:48

NYFIKEN?

Migrän

Migrän

Kraftig huvudvärk. Illamående. Synrubbningar. Ljus- och ljudkänslighet.

Hela 15 procent av oss lider av migränanfall som kan pågå i flera dagar.

Som tur är finns det hjälp att få.

138

Kroppen 4 SE content 241018.indd 138

29.10.2018 11:48

Vad kan trigga migrän?

Enligt Världshälso­organisa­ tionen är huvudvärk världens tredje vanligaste funktions­ nedsättning.

Känslor:

• • • • •

Stress Ångest Ilska Chock Entusiasm

Fysiska utlösare:

• • • • • • •

Utmattning Sömnbrist Oregelbunden/dålig sömn Tuff träning Stela axlar och nacke Trötta ögon på grund av mycket skärmtid Tand- och käkproblem (till exempel tandgnissel)

Kosthållning: • • • • • •

Lågt blodsocker/brist på mat Oregelbundna måltider Uttorkning Alkohol Koffein Viss mat, till exempel choklad, ost och citrusfrukter • Vissa typer av tillsatser, till exempel natriumglutamat (MSG), aspartam, tyramin och nitrater.

Vad är migrän?

Ett migränanfall är inte samma sak som en riktig hemsk huvudvärk som dunkar. Den intensiva huvudvärken vid migrän kommer med andra symptom och sjukdomar som illamående, kräkningar, synrubbningar och känslighet mot ljus eller ljud.

”Vissa får tal­svårigheter och sluddrar.”

Anfallen kan pågå i allt från några timmar till flera dagar. Om du verkligen har otur kan migränanfall vara i mer än tre dagar, men det är väldigt ovanligt.

Vissa kan lida av flera migränanfall i veckan, medan andra bara får migrän vart tredje år.

Trots att migrän varken är en livshotande sjukdom eller förkortar livslängden kan

sjukdomen försämra livskvaliteten för den drabbade personen och närstående. Kronisk migrän påverkar även både det sociala livet och arbetslivet. Enligt Världshälsoorganisa­ tionen är huvudvärk världens tredje vanligaste funktionsnedsättning.

Migrän delas in i två huvudgrupper: migrän utan aura (vanlig migrän) och migrän med aura (klassisk migrän).

Migrän med aura Ungefär en tredjedel av de som lider av migrän får symptom på aura inför ett migränanfall.

Migränaura förekommer oftast innan ett migränanfall, men kan också ske både under och efter själva anfallet.

Den vanligaste auran är synrubbningar och stickningar eller domningar i fingrar, ansikte, läppar, tunga eller fötter. Vissa får talsvårigheter och sluddrar. Andra former av aura är yrsel, stel nacke och mer sällsynt – avsvimning.

Symptom på migrän De vanligaste symptomen på migrän är en intensiv, tryckande och dunkande huvudvärk.

Den känns oftast i pannan, tinningar eller ena sidan av huvudet och följs ofta av illamående, kräkningar och ökad känslighet för lukt och ljud. Ofta blir den tryckande huvudvärken värre om man rör på sig.

Andra vanliga symptom är koncentra­ tionssvårigheter, svettningar eller frossa

Miljöpåverkan: • • • • •

Starkt ljus Hög ljudnivå Stark lukt Rök och föroreningar Kyla/värme

Obs! Överdosering av smärtstillande eller sömnpiller kan också utlösa migrän och huvudvärk. Detta kallas läkemedelsinducerad huvudvärk.

och tätare toalettbesök. Alla dessa symptom kan förekomma innan, under och efter ett migränanfall. Vissa får ont i magen eller lös mage i samband med anfallen. Det är vanligt att man känner sig trött i två till tre dagar efter ett migränanfall.

Orsaker till migrän Man vet inte exakt vad som orsakar migrän, men mycket tyder på att gener spelar en viktig roll. Migrän verkar ofta drabba flera i samma familj. Det pågår mycket forskning för att ta reda på vilka gener, och särskilt kombina­ tionen av dessa, som utlöser migrän.

Kvinnor har betydligt större risk för att drabbas av migrän än män. Migrän är hela tre gånger vanligare bland kvinnor och det beror förmodligen på hormonella orsaker. Ofta får

© Getty Images

A

lla som har en familjemedlem som lider av migrän vet hur besvärlig sjukdomen kan vara – och inte bara för den som är sjuk. Anfallen påverkar vardagen och kan pågå i flera dagar.

Omkring 15 procent av Sveriges befolkning lider av migrän. Det betyder att cirka 1,5 miljoner svenskar drabbas av smärta som gör att de inte kan gå till jobbet eller utföra vardags­sysslor.

Flera studier antyder att symptomen på ett stundande migränanfall kan vara sug efter vissa livsmedel som choklad eller något annat på listan ovan. Därför är det inte säkert att det är dessa livsmedel eller tillsatser som faktiskt utlöser ett anfall.

139

Kroppen 4 SE content 241018.indd 139

29.10.2018 11:48

NYFIKEN?

Migrän

kvinnor mer migrän dagarna före, under och efter mens. Dessutom kan vissa kvinnor få migränanfall efter att de byter p-piller från en sort till en annan.

För en huvudvärksbok som du fyller i varje vecka. Då kan du och din läkare lättare identi­ fiera vad som utlöser migränanfallen och vad som kan hjälpa att minska dem.

Hur kan man förebygga migrän?

Det bästa sättet att förebygga anfall är att undvika faktorer som utlöser migränanfall (se faktaruta). Se också till att du sover bra. Minska stress med hjälp av avslappningsövningar och ta inte på dig för många uppgifter. Ät regel­ bundna måltider med hälsosam och varierad mat och drick tillräckligt så att du inte blir uttorkad. Rör på dig regelbundet, det bidrar också till att hålla blodsockret jämnt – men se upp för att träna för hårt eftersom det också kan utlösa anfall.

Behandling De flesta som lider av migrän brukar lägga sig i ett mörkt och svalt rum under ett anfall. Sömn kan också minska anfallets intensitet. Om du mår väldigt illa kan det kännas som att huvud­ värken lugnar sig lite efter att du kräkts.

Det finns olika receptfria smärtstillande läke­ medel som kan hjälpa samt migrän­mediciner och receptbelagda läkemedel. Om du vill börja eller sluta äta migränmedicin är det viktigt att du gör det i samråd med din läkare, neurolog eller migränspecialist.

Expert: kiropraktor Kim Orderud, vid Ullevål Kiropraktorklinikk i Oslo, Norge.

Källa: Global Burden of Disease Survey 2010, International Headache society, Aleksander Chaibi v/ Akershus Universitetssykehus, NICE: National Institute for health and care excellence, Cochrane.

Olika sorters huvudvärk Vad är skillnaden på migrän, spänningshuvudvärk och klusterhuvudvärk?

Det finns många olika typer av huvudvärk. Det som kallas spänningshuvudvärk är vanligast.

Den påverkar hela huvudet med en svag, stram smärta i samband med stress, uttorkning och muskelspänningar.

Migrän är en mer intensiv och ovanlig smärta som påverkar en sida av huvudet i taget och orsakar en intensiv pulsering. Man tror att migrän orsakas av förändringar i hjärnans nervaktivitet och blodflöde.

Hormonförändringar kan också leda till huvudvärk. Allergier och infektioner kan orsaka huvudvärk på grund av täppta bihålor.

Det finns också en allvarligare och mer sällsynt form av huvudvärk. Om smärtan kommer plötsligt och är intensiv eller följs av feber, utslag eller förändring i tal, minne eller rörlighet är det viktigt att kontakta läkare.

Denna typ av huvudvärk kan vara ett tecken på stroke eller hjärntumör.

Vissa upplever synrubbningar som kallas ”aura” innan ett migränanfall.

De vanligaste sorterna av huvudvärk

Sinushuvudvärk (bihålehuvudvärk) Uppstår oftast i samband med en infektion när slem blockerar bihålorna och skapar ökat tryck på båda sidor av näsan och över ögonen.

Spänningshuvudvärk

Migrän

Spänningshuvudvärk drabbar båda sidor av huvudet och känns stramt.

Man tror att det uppstår i samband med stress, muskelspänningar och uttorkning.

Kännetecknas av en intensiv pulserande smärta på ena sidan av huvudet. Migrän kan påverka synen och orsaka illamående eller känslighet för ljud och ljus.

Hortons huvudvärk (klusterhuvudvärk) Påverkar ett öga och kännetecknas av svår smärta, täppt näsa och ökad tårproduktion. Hortons huvudvärk har en tendens att återkomma.

140

Kroppen 4 SE content 241018.indd 140

29.10.2018 11:48

Vad händer i hjärnan under ett migränanfall?

Både blodtillförsel och serotoninnivåer kan ligga bakom anfallen.

Forskare vet inte exakt vad som orsakar migrän. Man vet dock att det sker ett antal förändringar i hjärnan under ett migrän­ anfall. Avancerade undersökningar av hjärnan visar att både den elektriska aktiviteten i hjärncellerna och blodtillförseln i hjärnan förändras under ett anfall. Idag tror man att det är den förändrade aktiviteten i hjärn­cellerna som ligger bakom migrän och att störningarna i blodtillförseln är ett resultat av detta.

Tidigare trodde man att anfallen började med svåra sammandragningar i blodkärlen som sedan utvidgades på ett smärtsamt sätt.

Detta kunde då orsaka förändringar i nerv­ signalerna. Nyare forskning tyder på att

anfallet börjar med vågor av försvagade elektriska nervsignaler som sakta rör sig framåt från baksidan av huvudet. Detta sker i hjärnbarken. De förändrade nervsignalerna gör att blodflödet först minskar och senare ökar. Förmodligen orsakas aurafasen av det minskade blodflödet.

Vissa studier tyder på att migränpatienter har mindre mängder av signalsubstansen serotonin i delar av hjärnan, åtminstone under anfallen. Brist på serotonin kan göra att blodkärlen utvidgar sig extra mycket.

Triptaner, serotoninliknande läkemedel, är effektiva mot migrän.

Förebyggande migränbehandling Kiropraktorbehandling

Kiropraktorbehandling med korrigering av rygg och nacke har visat sig kunna förebygga migrän­attacker. Migrän och huvudvärk kan ofta utlösas av stela leder och muskler i nacken, och därför kan behandlingen av nacken vara effektiv.

Betablockerare

Dessa läkemedel har traditionellt använts för att behandla kärlkramp och högt blodtryck.

Man har upptäckt att dessa läkemedel i vissa fall kan förebygga migränanfall.

Topiramat

Detta läkemedel används för att behandla epilepsi, men har också visat sig minska migränanfall. Topiramat är inte lämpligt för alla. Speciellt gravida kvinnor eller kvinnor som planerar att bli gravida bör informeras om biverkningarna.

Amitriptylin Källa: Norsk helseinformatikk (NHI)

Ett antidepressivt medel som också har visat sig förebygga migrän. Detta läkemedel är inte lämpligt för personer med vissa sjukdomar.

Akupunktur

Cirka tio akupunkturbehandlingar under fem till åtta veckor kan bidra till att minska migränanfall och dess intensitet. De som känner att akupunktur hjälper bör gå på regelbunden behandling.

Botoxinjektion

Nervgiftet botulinum kan injiceras på specifika ställen i huvud och nacke, och det förlamar musklerna under en period. Denna typ av injektion ska endast utföras av specialister.

Vitaminer och kosttillskott Flera vitaminer och mineraler har visat sig förebygga migrän. Magnesium, koenzym-Q10 och riboflavin har alla visat sig minska migränanfall.

Andra behandlingsformer som kan hjälpa Transkraniell magnetstimulering (TMS)

Detta är en relativt ny migränbehandling. Den kan både minska intensiteten och antal migränanfall. Metoden går ut på att magnetiska signaler skickas genom huden på pannan. Det är inte klargjort hur denna behandling fungerar och därför ska endast huvudvärkspecialister utföra den. Metoden är helt smärtfri.

Transkutan elektrisk nervstimulering

© Getty Images

Enligt vissa studier har personer som lider av migrän mindre mängder av signalsubstansen serotonin.

Det finns bevis för att TENS-behandling minskar både migränanfall och smärta.

Behandlings­formen är säker och lätt att genomgå.

141

Kroppen 4 SE content 241018.indd 141

29.10.2018 11:48

NYFIKEN?

Vad är en änkestöt?

Vad är en änkestöt?

Varför det gör så ont att slå i armbågen.

D

en skarpa smärtan du upplever när du slår i nerven vid armbågen kallas änkestöt. Smärtan är intensiv, men kortvarig tack och lov.

Smärtan kommer från armbågsnerven (nervus ulnaris) som går från nacken till händerna. Flera lager ben och muskler

skyddar nerven, men i just armbågen är den ganska oskyddad under huden. Om du gör dig illa kan nerven klämmas mellan huden och ett ledutskott som kallas medial epikondyl. Det kan orsaka en skarp smärta i underarmen och fingrarna.

Humerus

Armbågens anatomi

Det långa benet i över­armen som skyddar armbågsnerven mellan axeln och armbågen.

Vad är det som utlöser den kraftiga smärtan?

Överarmsmuskel Går mellan axel och armbåge.

Dess huvuduppgift är att böja underarmen vid armbågen.

Om du slår i armbågen kan du känna en kraftig smärta i underarmen.

”Smärtan kommer från armbågsnerven som går från nacken till händerna.”

En utväxt på överarmsbenet som armbågs­ nerven ibland kläms mot och utlöser smärta.

Kubitaltunnel

Armbågsben (ulna) Benet i underarmen som går parallellt med strålbenet och skyddar armbågen.

Olekranon Armbågsnerv

Känsliga nervfibrer som skickar signaler till och från musklerna i armar och händer.

En godartad knöl där strålbenet och armbågsbenet möter överarmsbenet.

Armbågsnerven går genom denna smala, 4 millimeter långa passagen vid armbågen.

© Illustration av Art Agency / Barry Croucher; Thinkstock; SPL

Medial epikondyl

142

Kroppen 4 SE content 241018.indd 142

29.10.2018 11:48

Handvärmare

Handvärmaren uppfanns 1923 av den japanska uppfinnaren Niichi Matoba.

Handvärmare Lär dig om de kemiska reaktionerna som håller händerna varma i kylan.

D

et finns två handvärmare att välja mellan när du vill skydda händerna från kylan.

Engångsvärmare bygger på en reaktion som kallas oxidation, samma process som framkallar rost. När du öppnar förpackningen tar sig syre från luften in genom små hål i påsen.

Järnpulvret oxiderar i påsen och producerar värme. Påsen innehåller salt som påskyndar reaktionen och kol hjälper till att fördela värmen jämnt. Mineralen vermikulit hindrar värmen från att avta för snabbt.

Återanvändbara handvärmare bygger på en helt annan och reversibel kemisk reaktion. Påsen innehåller en liten metallplatta, övermättad natriumacetat­lösning och vatten. När påsen värms upp löses natriumacetatet upp i vattnet och kan behålla värmen. När metallplattan böjs släpper den ut värmen till händerna. För att återanvända handvärmaren måste den kokas i vatten. Detta reverserar den kemiska reaktionen och natriumacetatkristallerna återgår till flytande form.

”Engångsvärmare bygger på en reaktion som kallas oxidation, samma process som framkallar rost.”

143

Kroppen 4 SE content 241018.indd 143

29.10.2018 11:48

NYFIKEN?

Hur rena är dina tänder?

Hur rena är dina tänder?

D

ina tänder kan se skinande rena ut efter att du har borstat dem – men plack är svårupptäckt. Plack är ett klibbigt lager av bakterier och socker som bildas på emaljen och i tandköttet. Om plack inte avlägsnas kan det bilda tandsten, som kan vara svårt att bli av med. Färgtabletter avslöjar beläggningar som du kan ha missat när du har borstat tänderna.

Tuggtabletterna innehåller växtfärg som klibbar fast på beläggningarna och lyser i en skarp färg.

Bakterier som finns i plack bor i ett nätverk av molekyler som kallas matrix. Färgen fastnar i detta nätverk och avslöjar områden som måste borstas bättre. Du kan köpa färgtabletter på apotek och använda hemma för att ta reda på var du behöver borsta bättre.

Forskning visar att våra tänder faktiskt blir renare efter att vi använder färgtabletter, eftersom de visar hur mycket plack vi har på tänderna även efter tandborstning. Då vet vi att tandborstningen måste förbättras.

Färgtabletter avslöjar beläggningar som inte gick bort av tandborstning.

© Thinkstock; SPL

Helt rena tror du kanske? Färgtabletter kan avslöja dolda beläggningar på dina tänder.

144

Kroppen 4 SE content 241018.indd 144

29.10.2018 11:48

Hur fungerar permanent?

Hur fungerar permanent?

Den kemiska hemligheten bakom de perfekta lockarna.

P

ermanent är en behandling av hår som nyttjar hårets kemiska egenskaper för att skapa en särskild frisyr. Hår består av platta, överlappande celler som omger en kärna av fibrer. Dessa fibrer är gjorda av ett protein som kallas keratin.

Keratin består av små enheter som sitter ihop i spiraler bestående av två om två hårstrån. Fyra och fyra spiraler sitter ihop i varsin ände och bildar strukturer som kallas profilamenter. Åtta profilamenter bildar mikrofilamenter, som sätts ihop av fetthinnor i spindelformade celler. Det är dessa strukturer som är hemligheten bakom lockarna.

Keratinmolekyler innehåller en komponent som kallas cystein. Cystein är en aminosyra, en av byggstenarna i protein, och det innehåller svavel. Svavel från cystein kan binda svavel från en annan cystein och koppla ihop keratin­ molekyler med varandra. Håret kan bli rakt eller lockigt beroende på var dessa föreningar görs.

När man gör en permanent använder man en kemikalie som heter ammoniumtioglykolat.

Kemikalien bryter denna förening och håren kan formas på nytt sätt. Sedan tillsätts väte­ peroxid så att nya föreningar kan bildas och håret blir lockigt.

Hårrullar används för att locka håret

145

Kroppen 4 SE content 241018.indd 145

29.10.2018 11:48

NYFIKEN?

Varför kräks vi?

Kräk­reflexen Kräkningar styrs av en jätteliten del av hjärn­stammen.

Kräkcentrum

Area postrema i hjärnan får signaler från hela kroppen.

Psykologiska utlösare

Rörelser eller känslor som till exempel rädsla kan utlösa kräkreflexen.

Kemisk obalans

Kräkcentrum kan triggas av molekyler i blodet och av vissa mediciner.

Muskelsammandragning

Mellangärdet och magmusklerna drar ihop sig och hjälper maginnehållet upp genom matstrupen.

Öppningar

Magens slutmuskel slappnar av så att innehållet i magen kan komma in.

Tarmsignaler

Kräkcentrum bevakar signaler från matsmältnings­ systemet för att kontrollera att allt är normalt.

Varför kräks vi?

K

räkreflexen styrs av hjärnstammen, en av hjärnans mest primitiva delar, från ett område som kallas area postrema, eller kräkcentrum. Området tar emot information från hela matsmält­n ings­­ systemet, från delar av hjärnan som

hanterar syn, lukt, balans och känslor, och från kemoreceptorer i triggerzonen som upptäcker gift i blodet.

Om något inte stämmer kan area postrema starta en reflex. Munnen fylls med saliv för att skydda tänderna mot magsyra. Kroppen tar ett djupt andetag

innan lungorna blockeras. Bakre delen av gommen höjs för att täcka näsborrarna.

Magsäcken drar sig neråt och trycket i bröstet sjunker. Tunntarmen kläms ihop och magmusklerna drar sig bakåt.

Maginnehållet skjuts upp i matstrupen och ut genom munnen.

© Thinkstock; SPL

Få gillar att kräkas, men det är en urgammal reflex som skyddar oss mot förgiftning.

146

Kroppen 4 SE content 241018.indd 146

29.10.2018 11:48

Medicin med eller utan mat

Kemikalier i tabletter påverkar matsmältningen på olika sätt.

Varför ska vissa mediciner tas med vatten och andra med mat?

N

är du sväljer en tablett måste medicinens aktiva substanser ta sig in i blodet. Du har bara tabletten i munnen en kort stund och magens slemhinnor är tjocka, så de flesta läkemedel kan tas upp av kroppen först när de når tunntarmen. Detta innebär att tabletterna måste överleva

resan genom matsmältningssystemets första del utan skador. Om du äter i samband med att du tar tabletten ökar mängden magsyra och utsöndringen av matsmältningsenzymer. Detta kan bryta ner vissa mediciner. Livsmedel som grapefrukt, bananer och gröna grönsaker kan påverka de aktiva

ingredienserna i medicinen och försvaga effekten.

Vissa mediciner absorberas bättre med mat. Det kan också förebygga illa­må­ ende eller skador på magsäcken.

Riktlinjerna för olika läkemedel beror på innehållet i dem. Lyssna alltid på läkarens råd och läs bipacksedeln noga.

147

Kroppen 4 SE content 241018.indd 147

29.10.2018 11:48

NYFIKEN?

Är virus levande?

Är virus levande?

Lever dessa biologiska snyltare?

D

et första viruset, tobaksmosaik­ viruset, upptäcktes 1892 och diskuss­ionen om huruvida det ska klassas som levande eller icke levande har pågått sedan dess.

Debatten handlar om att virus inte kan överleva utan en värdkropp. De kan inte genomföra ens de enklaste biologiska processerna på egen hand. Detta beror på att ett virus är en isolerad, fritt vandrande dna-sträng utan egna celler eller

metaboliska processer. Virus har inga celler eller enzymer som behövs till de kemiska reaktionerna för att producera energi.

Nukleinsyrasträngen är normalt mellan 3 och 400 gener lång. För att kunna överleva måste den ha en värdkropp som kan producera och genomföra de kemiska reaktionerna som behövs för att överleva.

När ett virus når en cell kan den ta sig in och snålåka på cellens dna. Sedan fäster

sig viruset på cellens dna för att hålla sig vid liv. Här kan viruset reproducera sig med cellens kod och göra nya kopior. När viruset är fullt av kopierade virus lossnar det från cellen.

De flesta forskare stödjer teorin om att virus inte kan kallas levande. De är överens om att om virus skulle klassas som en form av liv skulle det vara den enklaste livsformen vi hittills har upptäckt.

Virus kan inte producera energi, reproducera sig eller utvecklas på egen hand.

148

Kroppen 4 SE content 241018.indd 148

29.10.2018 11:48

Dykreflexsen

Däggdjurens dykreflex Kroppen reagerar instinktivt under vatten för att du inte ska drunkna.

Kallt vatten Dykreflexen utlöses när ansiktet täcks av kallt vatten, särskilt runt ögonen och pannan.

Dykreflexer hjälper till att spara syre och gör att du inte behöver andas lika ofta.

Hjärtslagen saktar in Pulsen sjunker till 10–25 procent för att minska kroppens syrebehov.

Blodet ändrar bana Blodet dirigeras om eftersom blodkärl i armar och ben drar ihop sig. Blodet skickas till huvudet och överkroppen, så att de vitala organen får tillräckligt med syre.

Dyk­­reflexen Kroppens reaktion som ska hindra drunkning.

D

ykreflexen utvecklades när vi levde under vatten och hindrar däggdjur från att drunkna. Reflexen är starkast hos däggdjur som lever i vatten, men den finns hos människor också. Dykreflexen skyddar luftvägarna så att ett djur kan överleva under vattnet under en kortare tid.

När ett däggdjur håller andan och får kallt vatten i ansiktet förmedlar känsliga receptorer i näsborrarna denna information

till hjärnan via trillingnerven.

Detta gör att pulsen blir längre och de mindre blodkärlen drar ihop sig för att istället skicka blodet till kroppens viktigaste organ, nämligen hjärnan och hjärtat.

Precis som alla andra reflexer är dykreflexen ofrivillig och automatisk. Bebisar kan inte hålla andan avsiktligt, men dykreflexen gör att de håller andan automatiskt.

© Getty; Illustration av The Art Agency

Håll andan

149

Kroppen 4 SE content 241018.indd 149

29.10.2018 11:48

NYFIKEN?

Bakterier och virus

Influensavirus täckt av molekyler som hjälper viruset att ta sig in i cellerna.

Bakterier och virus Vad är vad, och vad har skillnaden för betydelse?

N

är manhar ont i halsen känns inte alltid orsaken till smärtan så viktigt.

Några mikroskopiska banditer har gett sig på immunförsvaret gör det ont och man vill helst bara bli frisk – men om det är virus eller bakterier som är på krigsstigen har faktiskt stor betydelse.

Bakterier är några av planetens minsta levande varelser och varje bakterie består av en enda primitiv cell. Mellan insidan och utsidan finns en fetthinna och en flexibel rustning som kallas cellväggen. Bakteriernas genetiska information finns på dna-strängar och dessa har små fabriker som kallas ribosomer. De använder den genetiska koden till att producera molekyler som bakterierna behöver för att växa, dela sig och överleva.

Virus är däremot inte tekniskt sett levande.

”För att viruset ska kunna reproducera sig måste det ta sig in i en levande cell, kapa den och göra den till en virusfabrik.”

De bär på genetisk information med instruk­ tioner om att bygga fler viruspartiklar, men de kan inte producera molekyler själva. För att reproducera sig måste viruset ta sig in i en

levande cell, kapa den och göra den till en virusfabrik.

Både bakterier och virus kan orsaka sjukdom, men det är viktigt att veta vad som ligger bakom sjukdomen för att kunna behandla den. Antibiotika kan skada bakterier, men har ingen effekt på virus.

Immun­försvaret bekämpar dessutom virus och bakterier på olika sätt.

Immunförsvaret frigör antikroppar mot bakterierna. Det är ett projektilvapen som samlar ihop mikroberna, minskar deras hastighet och signalerar att de ska förstöras.

När det gäller virus måste immunförsvaret leta efter infekterade celler innan det sätter igång ett förlopp som rensar ut allt. Vissa virus kan dock stå emot kroppens försvar och blir kvar i kroppen på obestämd tid.

150

Kroppen 4 SE content 241018.indd 150

29.10.2018 11:48

Vad är vad?

Båda är mikroskopiska, men om du tar en närmare titt ser du tydliga skillnader.

Inte levande

Virus kan inte producera egna molekyler och saknar de gener som behövs för att leva.

Cellmembran Kromosom

Nukleinsyra

Virus bär på genetisk information i form av dna och RNA.

Bakterier har sin genetiska kod i en kromosom gjord av dna.

Membranet kontrollerar vad som går in och ut ur bakterien.

Plasmider

Dessa små dna-strängar kan överföras mellan bakteriecellerna.

Cellvägg

Bakterier har en beskyddande cellvägg som håller dem intakta.

Proteinhinna

Virusets genetiska information lagras innanför en skyddande hinna av molekyler, de är proteiner.

Hölje

Vissa virus har också ett ytterhölje, ofta av fett och protein.

Ribosomer

Dessa strukturer gör det möjligt för bakterierna att producera molekyl­erna de behöver för att leva.

”Inte nog med att antibiotika inte hjälper mot virus, de bakterier som gömmer sig i kroppen får också en chans att utveckla motstånd mot antibiotikan.”

Antibiotikaresistens

© Thinkstock; Shutterstock

Antibiotika angriper bakterier och stör sättet cellerna delar sig, växer och reparerar sig på.

Om en infektion orsakas av virus har antibiotika dock ingen effekt. Virus fungerar inte på samma sätt som bakterier, så antibiotika kan inte försvara kroppen mot virus. Varje gång du tar antibiotika har bakterier möjlighet att lära sig stå emot medicinen. Inte nog med att antibiotika inte hjälper mot virus, de bakterier som gömmer sig i kroppen får också en chans att utveckla motstånd mot antibiotikan.

151

Kroppen 4 SE content 241018.indd 151

29.10.2018 11:49

NYFIKEN?

Multiresistent apokalyps

Multiresistent

APOKALYPS

© Getty Images

Går vi mot en framtid där infektioner är immuna mot behandling?

152

Kroppen 4 SE content 241018.indd 152

29.10.2018 11:49

Visste du att?

Den första antibiotikan, penicillin, upptäcktes av en slump när ett experiment möglade.

MRSA, en variant av Staphylococcus aureus, är motståndskraftigt mot många sorters antibiotika.

Det kallas multiresistens.

V

i har ett allvarligt problem. Männi­ skan har kämpat mot mikroorga­ nismer sedan tidernas begynnelse och just som vi trodde att vi var på väg att vinna börjar de slå tillbaka.

Bakterier orsakar några av de värsta sjukdomarna som kan drabba människan – från tyfus till tuberkulos – och fram tills 1920-talet var vi försvarslösa. När Alexander Fleming upptäckte penicillinet fick vi plötsligt ett kraftfullt vapen och antibio­ tikans tidsålder började.

Antibiotika fungerar genom att hindra bakterier från att dela sig, eller genom att döda dem direkt. Tack vare antibiotika kan vi behandla infektioner som en gång var

dödliga, utföra avancerade operationer och massproducera livsmedel på ett sätt som tidigare var otänkbart. Men vi har använt oss av dessa medel länge och bakterierna börjar lära sig att stå emot dem. Det får farliga konsekvenser.

Dessa små organismer kan föröka sig på några timmar och varje gång de gör det sker små förändringar i den genetiska koden.

Alla förändringar får inte konsekvenser, men ibland sker en förändring som gör att en bakterie kan motstå antibiotika lite bättre än andra.

När antibiotikabehandlingen är klar och alla sårbara bakterier är döda kan en motståndskraftig kopia fortsätta föröka sig

och bilda en ny koloni som tål läkemedel lite bättre. Om det händer om och om igen har vi snart fött upp en supermikrob.

Det värsta är att bakterier kan dela med sig av sina gener med andra – och inte bara med bakterier av samma art. De för vidare användbara delar av den genetiska koden i små dna-ringar som kallas plasmider. Dessa kan de byta med varandra och på så sätt dela med sig av sin motståndskraft till andra bakterier.

Med denna taktik har flera bakterie­ stammar blivit resistenta mot nästan all slags antibiotika i vår arsenal. Vi är mitt i en mikroskopisk kapprustning och medicin­ ens framtid är oviss.

Antibiotika används överallt, i allt från sjukhus till lantbruk.

Det är en enorm uppgift att säkerställa att effektiva antibiotika finns tillgängliga för kommande generationer. Vi får inte avslöja för bakterierna vilka behandlingar vi har i vår arsenal.

Veterinärer och läkare uppmanas att endast använda antibiotika i nödfall och att ta prover på patienter för att vara säkra på att behandlingen dödar infektionen.

Patienter får veta att de alltid måste fullfölja kuren, oavsett om de mår bättre eller inte, så att inga bakterier får chans att leva vidare. Jordbrukare uppmanas att hålla boskapen rena och vaccinera dem istället för att bota sjukdomar med antibiotika.

Myndigheter och organisationer är under press. De ska reglera och övervaka användningen av antibiotika och se till att människor har tillgång till rätt antibiotika.

Forskare arbetar febrilt för att hitta nya medel att bekämpa resistenta stammar med. Vi kan inte längre ta till antibiotika vid varje infektion – vi måste tänka igenom vilka slag vi vill utkämpa.

© Thinkstock

Hur löser vi det?

153

Kroppen 4 SE content 241018.indd 153

29.10.2018 11:49

NYFIKEN?

Multiresistent apokalyps

Antibiotika stoppar cellfabriker

Bakterier har molekylfabriker som producerar molekyler de behöver för att leva. Vissa antibiotika stoppar produktionen.

Antibiotika hindrar celldelning

Antibiotika

Vissa antibiotika tar sig in i bakteriernas genet­iska kod och hindrar celldelning.

Kriget mot bakterier Antibiotika verkar genom att angripa bakterier, men bakterierna slår tillbaka.

Antibiotika spränger bakterier

Vissa antibiotika hindrar bakterier från att bygga ut den skyddande cellväggen. Då ökar trycket och bakterierna spricker.

Bakterier ändrar sina molekyler

Antibiotika verkar genom att fästa på bakteriemolekyler. Bakterier kan ibland överleva om de ändrar molekylernas form.

Bakterier neutraliserar antibiotika

Vissa bakterier produ­ cerar molekyler som fäster på anti­bio­tika så att det inte kan verka.

Bakterier pumpar ut antibiotika När antibiotika tar sig in i bakterier kan vissa pumpa ut det igen.

Bakterier stänger antibiotika ute

Vissa bakterier har utvecklat sätt att hindra antibiotika från att ta sig genom cellväggen.

Supermikrober

MRSA

Meticillinresistenta stafylokocker (MRSA) är den mest ökända av alla supermikrober. Dessa stafylokocker är en utbredd bakterietyp som vanligtvis lever på huden utan att göra någon skada. Men bakterien började stå emot antibiotika redan på 1950-talet och utvecklades till MRSA 1962.

VRE

Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) är immuna mot ett av våra starkaste antibiotika. Vankomycin används normalt bara vid riktigt allvarliga infektioner, bland annat meningit och MRSA. Dessa supermikrober dök upp på 1980-talet och har varit bra på att utveckla resistens mot all ny antibiotika som sätts in mot dem.

154

Kroppen 4 SE content 241018.indd 154

29.10.2018 11:49

MDR-TB

Multiresistenta Mycobacterium tuberculosis (MDR-TB) tål marknadens två starkaste tuberkulosmediciner, nämligen rifampicin och isoniazid.

Tuberkulosbehandling består av en kombination av olika antibiotika i sex månader, och om något av medicinerna ges utan de andra eller om kuren avbryts i förtid kan resistens uppstå.

© Thinkstock, Getty Images

”Bakterier orsakar några av de värsta sjukdomarna som kan drabba människan.”

KPC

Klebsiella pneumoniae carbapenemas (KPC) är ett relativt nytt problem som först visade sig i USA i början av 2000-talet. De är bra på att stå emot behandling och producerar ett enzym som bryter ner karbapenem, en kraftfull antibiotika som är en av våra senaste uppfinningar.

155

Kroppen 4 SE content 241018.indd 155

29.10.2018 11:49

NYFIKEN?

Varfรถr blir vi bakfulla?

Varfรถr blir vi bakfulla?

156

Kroppen 4 SE content 241018.indd 156

29.10.2018 11:49

Visste du att?

Brandy förvärrar bakfyllan eftersom det innehåller ämnen som ingår i destilleringsprocessen.

HJÄRNAN Uttorkning minskar mängden blod i kroppen och blodtillförseln till hjärnan blir sämre. Detta medför mindre syretillförsel, vilket kan orsaka huvudvärk. Huvudvärk kan även orsakas av cytokiner, som också kan göra oss trötta och illamående.

Cytokiner är hormonliknande signal­ molekyler som normalt arbetar med immunförsvaret. Studier visar att alkohol gör att immunförsvaret producerar fler cytokiner.

FESTKLAR Vi har ett stort utbud av alkoholhaltiga drycker att välja mellan. Öl, vin och sprit har olika alkoholhalt, men hög alkoholhalt i en liten flaska är inte det enda som gör oss extra trötta dagen efter. Vissa drycker, som mörka spritdrycker, innehåller mer kongener. Dessa ämnen bildas under fermenteringsprocessen och har visat sig förvärra symptomen.

LEVERN Alkohol i blodet bryts ner i levern genom att omvandlas till acetaldehyd – en giftig förening som förknippas med illamående och kräkningar.

Acetaldehyd bryts så småningom ner till ättiksyra. Hur länge den giftiga föreningen blir kvart i vårt system varierar från person till person. Vissa har svårare att omvandla acetal­dehyd till ättiksyra och dessa personer blir extremt illamående dagen efter.

MAGSÄCKEN

Resterande 80 procent av den konsumerade alkoholen absorberas via tunntarmen. Den kommer in i blodomloppet och transporteras till kroppens organ. En del av alkoholen bryts ner i tarmen av enzymet alkoholdehydrogenas.

Män har större mängder av detta enzym än kvinnor. Enzymet omvandlar alkoholen till en giftig förening som kallas acetaldehyd.

Detta görs också i levern.

UTTORKNING Vi utsöndrar inte bara mer vatten än normalt när vi har etanol i blodet, vi mister också stora mängder elektrolyter som kalium och natrium.

Dessa viktiga salter och mineraler utsöndras genom svett och urin. Brist på dessa ämnen resulterar i illamående, huvudvärk och trötthet.

© Thinkstock

TUNNTARMEN

Cirka 20 procent av den konsumerade alkoholen kommer in i blodomloppet genom magsäcken. Hur fort det sker beror på vad vi dricker och om vi har mat i magen. Brännvin går in i blodet snabbare, om du äter tar det längre tid.

BLÅSAN Alkohol är vätskedrivande och gör att vi kissar mer. Den konsumerade alkoholen påverkar hypofysen och minskar utsöndringen av det antidiuretiska hormonet ADH. Detta hormon gör att vi kissar regelbundet. Mindre ADH gör att vi behöver kissa oftare och vi riskerar att bli uttorkade.

157

Kroppen 4 SE content 241018.indd 157

29.10.2018 11:49

NYFIKEN?

Smått och gott om kroppen

Kan man få utslag av stress?

Nässelutslag är ett slags hudutslag som också kallas urticaria. Huden blir röd, sväller upp och kliar. Utslaget utlöses vanligtvis av kemiska budbärare som histaminer. Signalerna frigörs i huden som en reaktion på allergener och arbetar för att öka blodtillförseln i området. Detta gör att blodkärlen läcker så att immunförsvaret kan börja motverka det som orsakar irritationen. Inte alla typer av nässelutslag har en konkret orsak.

Känslomässig stress kan ibland utlösa utslagen. Alkohol, koffein och höga temperaturer kan också göra att huden reagerar på detta sätt.

Nässelutslag är ofta en reaktion på allergener.

Finns det en kur mot hicka?

Hicka uppstår i en muskel under lungorna som kallas diafragma (mellangärde). Den gör att luft rör sig in och ut ur lungorna. Om diafragman plötsligt drar ihop sig strömmar luft förbi stämbanden och de stängs igen. Då uppstår hicka. Man tror att dessa ofrivilliga sammandragningar kommer från mellangärdesnerven, som hör till mellangärdet och vagusnerven, som styr hjärtat, lungorna och matsmältningen. För att bota hicka ska man försöka störa dessa signaler och få mellangärdet under kontroll. Försök till exempel att hålla andan, dricka en liter vatten eller andas i en papperspåse.

Varför är inte våra ögonlock helt genomskinliga?

De flesta celler är genomskinliga och ögonlocken har kroppens tunnaste hud. Därför kan ljuset ta sig genom. Ljuset blir lite rödaktigt eftersom det går igenom blodkärlen.

158

Kroppen 4 SE content 241018.indd 158

29.10.2018 11:49

Känsliga tänder

Varm eller kall mat kan ge kraftiga smärtor om du har känsliga tänder.

Varför ilar det i tänderna när vi äter och dricker något kallt? Vad kan man göra åt det?

O

m du har känt hur det ilat till i tänderna när du druckit kalla drycker har du förmodligen upplevt tandkänslighet. Detta är ganska vanligt och beror på att det mjuka inre lagret i tänderna, som kallas dentin, exponeras så att kalla eller heta ämnen kommer i kontakt med nerverna inuti.

Som tur är kan problemet ofta lösas genom att välja rätt tandkräm. Vissa tandkrämer motverkar ilningar i

tänderna genom att ingredienserna blockerar dentinkanalerna så att ingenting kommer in. Om ilningarna går över är det förmodligen ingen fara, men om problemet kvarstår är det bäst att gå till tandläkaren och undersöka tänderna. Tandläkaren kan behandla en eventuell inflammation i nerverna, laga eventuella hål eller applicera ett skyddande lack på tänderna.

”Som tur är kan problemet ofta lösas genom att välja rätt tandkräm.”

Därför blir tänderna känsliga Dentin Mjuk substans i tänd­erna med tusentals mikro­skopiska, vätskefyllda kanaler.

Kanaler Tandköttet Bindväven, som tänderna växer i, kan dra sig tillbaka och exponera dentinet under.

Värme och kyla rör sig genom dentinkanalerna mot pulpan i tandkärnan.

Vad kan vi göra?

• Be tandläkaren om tandkräm med mycket fluor. Det stärker emaljen.

• Borsta tänderna 30 minuter efter varje måltid, men borsta inte för länge.

• Gå till tandläkaren och kontrollera om du har hål eller om ilningarna kan bero på en tandköttssjukdom.

• Undvik godis och dryck som ökar syrorna i munnen.

Källa: Colgate.no

Det hårda vita skalet som täcker tanden kan slitas ut så att dentinet exponeras.

Pulpa Nerver i pulpan stimuleras av yttre faktorer, vilket ger en känsla av smärta.

©Thiknstock; WIKI

• Använd en tandborste med mjukt borsthuvud och tandkräm för känsliga tänder (innehåller mindre slipmedel).

Emalj

159

Kroppen 4 SE content 241018.indd 159

29.10.2018 11:49

NYFIKEN?

Smått och gott om kroppen

Fluor

Fluor finns i tandkräm och bekämpar karies.

Mineralet som skyddar dina tänder.

Fluor är en mineral som finns naturligt i vatten och i jord samt i små mängder i te och fisk. De flesta förknippar nog fluor med skydd mot karies.

För ungefär 70 år sedan upptäckte forskare att människor som drack vatten med hög fluorhalt hade färre hål i tänderna. Efter denna upptäckt började myndigheter i flera länder tillsätta fluor i dricksvatten med låg fluorhalt.

Idag är fluor en vanlig tillsats i tand­ kräm. Mineralen stärker tändernas emalj och gör den mer motståndskraftig mot syraattacker. Fluor hämmar bakteriernas förmåga att producera syra, och just syra är den vanligaste orsaken till karies.

Man kan dock få för mycket av det goda, även av fluor. I USA har man nyligen upptäckt att dricksvatten med för mycket fluor orsakar bruna eller vita fläckar på barns tänder, något som kallas dental fluoros. Myndigheterna har därför beslutat att sänka fluorhalten i dricks­ vattnet. Så länge du följer den rekom­men­ der­ade dosen är fluor mycket bra för din tandhälsa.

Varför producerar vi slem?

Slem är en seg vätska som består av proteiner omgivna av socker­ molekyler. Det fungerar lite som en svamp som drar till sig mycket vatten och blir till en slags gelé.

Slem produceras av olika kroppsdelar och har olika funktioner i olika delar av kroppen. I luftvägarna fångar slemmet upp partiklar i luften innan de når de små säckarna i lungorna. I matsmältnings­ systemet fungerar det som en smörjning för maten som ska ner genom halsen och tarmarna.

Slemmet skyddar också magen från den frätande magsyran.

Slem finns på insidan av näsan och luftvägarna. Det fångar upp smuts och sjukdomsframkallande organismer.

160

Kroppen 4 SE content 241018.indd 160

29.10.2018 11:49

Är hår självrengörande?

Ja och nej. Sc­hampo rengör håret med tvål utvecklad för att ta bort olja, svett, döda hudceller och smuts från hår och hårbotten. Kroppen kan inte göra det på naturlig väg, men har sina egna rengöringsmetoder. Hårbotten producerar ett fettämne som kallas talg. Det skyddar huden och förhindrar att mikroorganismer växer i håret. Om du slutar tvätta håret kommer det att bli fett ,men efter ett tag uppstår en balans. Håret känns inte lika ”rent” som när du tvättar det med schampo, men det blir inte heller mer fett.

Schampo avlägsnar hårets naturliga oljor.

Gulsot

Gulsot, eller ikterus, är en term som beskriver att huden och ögonvitorna gulnar. Detta beror på att bilirubin ansamlas i blodet. Bilirubin är ett gulaktigt avfall som bildas när gamla röda blodkroppar bryts ner. Normalt rensar levern ut bilirubin, men personer med leversjukdomar kan få ett överskott av ämnet som kan läcka ut vävnaderna.

Vuxna och ungdomar kan få gulsot, men sjukdomen är vanligast hos nyfödda. Barnets lever utvecklas fortfarande och därför

avlägsnar den bilirubin långsammare än normalt. Symtomen försvinner vanligtvis efter några veckor utan att tillståndet behöver behandlas.

Om sjukdomen blir svårare kan den behandlas med fototerapi – blått ljus som bryter ner bilirubinet i blodet. Alternativt kan barnet få en blodtransfusion för att flera röda blodkroppar ska kunna bryta ner bilirubinet.

Fototerapi kan hjälpa till att bryta ner överskottet av bilirubin som nyfödda kan ha.

Behandling av gulsot hos vuxna och ungdomar går ut på att behandla den bakomliggande orsaken.

© WIKI/ Vtbijoy; SPL; Thinkstock; Illustration av Nicholas Forder

Varför blir huden gul?

161

Kroppen 4 SE content 241018.indd 161

29.10.2018 11:49

• Köpråd och guider med de bästa produkterna på marknaden just nu.

• De senaste nyheterna, ryktena och lanseringarna inom teknologi.

• Första tester och djupgående recensioner av alla populära märken.

techradar.com

Kroppen 4 SE content 241018.indd 162

29.10.2018 11:49

Allt på ett ställe www.bokasin.se

Upptäck vårt digitala innehåll på bokasin.se.

Läs artiklar och temaböcker från bland annat BBC, TopGear, Lonely Planet och Men’s Health.

Registrera dig nu och få första månaden gratis!

KROPPEN ur ett vetenskapligt perspektiv

Det viktigaste i livet är god hälsa. I den här boken får du veta vad du kan göra för att hålla dig frisk och hur du hittar viljestyrkan för att genomföra det. Det finns aldrig några garantier för ett långt och friskt liv, men vetenskapen har kommit långt. Idag vet vi mycket om hur man kan förebygga sjukdom, hur mat kan användas som medicin och varför sömn är så viktigt.

Här kommer du att få lära känna din kropp bättre utifrån fyra olika perspektiv: medicinsk forskning, anatomi, kost och hur kroppen fungerar. Vi utforskar bland annat de olika sinnena, immunförsvaret och hjärnan. När du känner till hur finstämt kroppens system är kommer du att bli imponerad över hur fantastisk din kropp är. Därför vill vi hjälpa dig att ta hand om den – och älska den.

Med hjälp av unika illustrationer och detaljerade fotografier kommer du snart att se dig själv i ett helt nytt ljus.

”Det viktigaste i livet är god hälsa.”

2018-09 / 129:-

TIDSAM 4924-09 09

7 388492 412901

Returvecka 04