Höjdpunkter inom vetenskap

BOKASIN VETENSKAP

VETENSKAP HÖJ D P U N K T E R I N O M

Hitta bortglömda

civilisationer

Amatör-

forska du med!

Följ med på

planetjakt

Det är dags att

HÖJDPUNKTER INOM VETENSKAP

bota cancer

Forskarna

Räkna humlor

BEHÖVER

DIG

och se ändringarna i naturen

Medborgarvetenskapen växer och du kan vara med. Välj bland tusentals projekt!

Naturfilmens

gudfader

Untitled-2 1

Framtidens flytande städer

Naturens

märkligaste

Äta insekter?

01.03.2019 08:22

Höjdpunkter inom vetenskap 2019 © Orage AS

Svensk redaktion Redaktör och ansvarig utgivare: Rebecca Englund Översättning: Emil Fredholm Korrektur: Eva Sahlström Grafiker: Jeanette Hanvik, Bens Aarø

Försäljningsansvarig Øystein Berg +47 909 61 959 berg@orage.no

Orage AS äger alla rättigheter till innehållet i den här boken. Det är inte tillåtet att reproducera eller kopiera innehållet. Det är inte tillåtet att lägga ut hela, eller delar av, boken på internet eller att på annat sätt reproducera innehållet elektroniskt. Tillstånd kan endast ges via redaktionen på Orage AS.

Utgiven av Orage AS Jarlsøveien 50 3124 Tønsberg, Norge +47 47 46 60 00 post@orage.no www.orage.no

Tryck Tryckt i Lettland, Artko AS Alla Orages produkter trycks av Svanenmärkta tryckerier.

Utgiven på licens från Future Plc. This publication is published under licence from Future Publishing Limited. All rights in the licensed material belong to Future Publishing Limited and it may not be reproduced, whether in whole or in part, without the prior written consent of Future Publishing Limited. ©2018 Future Publishing Limited. www.futureplc.com

Originaltitel How It Works © Future Publishing Limited

Untitled-2 2

01.03.2019 08:22

VETENSKAP HÖJDPUNKTER INOM

Är du redo att fylla hjärnan med intressanta fakta om världen omkring dig? Stilla nyfikenheten och få svar på frågor du inte visste att du hade? Här finner du fasci­nerande artiklar om allt möjligt inom vetenskapen.

Bokasinet du håller i händerna har ett spännande innehåll och är lättläst. Här förklarar vi komplicerade fenomen med tydliga illustrationer och ett språk som alla förstår. Du kan utforska världen genom sex spännande och inspirerande ämnen: forskning, teknik, miljö, transport, rymden och historia.

Artiklarna täcker ett brett spektrum av olika teman. Här kan du lära dig om allt från hur du kan bidra till forskningen till historiken kring katedralen i Milano. Du kan läsa om svarta hål och följa NASA:s senaste uppdrag. Kanske undrar du varför vi bör äta insekter, eller hur vi bäst tar hand om vår planet? Du kan dessutom läsa om sir David Attenborough och hur transsibiriska järnvägen byggdes.

Gör dig redo för att nära ditt lärande med spännande bilder, fakta och funderingar.

3

Det bästa 2018 SE 031218.indd 3

11.12.2018 13:00

INNEHÅLL 88

Skulle du kunna tänka dig att äta insekter?

6 Aktuell forskning

FORSKNING 18 Vetenskapen behöver DIG! 26 Människohjärnan 32 Tarmen – din andra hjärna 34 Hur ska vi bota cancer?

TEKNIK

TRANSPORT

50 Vetenskapen bakom

sociala medier

108 Väte- eller eldrift?

56 Flytande städer

118 Uppgraderad Mustang 2018

64 Högteknologisk haptik

MILJÖ

114 Transsibiriska järnvägen 120 Lite av varje om transport

RYMDEN

72 David Attenborough

124 Observera det osynliga

74 Naturens märkligaste

132 Vi återvänder till Merkurius

80 Välkommen till människans tidsålder

138 Jättarna av is

88 Bör vi äta insekter?

94 Arbetande hundar 104 Lite av varje om miljö

142 Lite av varje om rymden

HISTORIA 148 Alkemi 150 Trojansk bluff 152 Historiska rån 158 Katedralen i Milano 160 Lite av varje om historia

4

Det bästa 2018 SE 031218.indd 4

11.12.2018 13:00

50

Vetenskapen bakom sociala medier 152

18

Historiska rån

6

94

Nya rön

Arbetande hundar

132

108

Vetenskapen behöver DIG!

Vi återvänder till Merkurius

Väte- eller eldrift?

5

Det bästa 2018 SE 031218.indd 5

11.12.2018 13:00

STORA HÄNDELSER

AKTUELL FORSKNING

Ett steg närmare flygande taxibilar Airbus Helicopters har genomfört lyckade tester med CityAirbus – en helautomatisk, flygande taxi som ute­slutande går på batterier. Företaget planerar i skrivande stund testflygningar. Officiella uppvisningar sker troligen under 2019 och en officiell lansering planeras till 2023. CityAirbus kommer att konstrueras för att kunna transportera upp till fyra passagerare längs fasta rutter och ska flyga högt över marken med en toppfart på 120 km/h.

NASA:s uppskjutning till solen NASA:s testraket Parker Solar Probe sköts upp den 12 augusti 2018 klockan 03:31 östkusttid och är nu på väg mot solen. Raketen United Launch Alliances Delta-IV Heavy släppte testraketen en knapp timme efter uppskjutning. Om uppdraget lyckas blir det första gången någonsin som en rymdfarkost skickas in i solens atmosfär.

”Om uppdraget lyckas blir det första gången någonsin som en rymdfarkost skickas in i solens atmosfär.”

6

Det bästa 2018 SE 031218.indd 6

11.12.2018 13:00

AKTUELL FORSKNING

Boeing investerar i 3D-skrivare för metall Flera investerare – bland annat Boeings HorizonX Ventures – har gått ihop och satsat 12,9 miljoner dollar på Digital Alloys Inc., ett företag som utvecklar höghastighetsproduktionssystem för metall. Det ska heta Joule Printing™ och ska producera 3D-printade metalldelar till flygindustrin.

Har vi hittat jultomtens lämningar?

Arkeologer hävdar att de har upptäckt gravplatsen tillhörandes S:t Nikolas av Myra, mer känd som Santa Claus eller jultomten. Skanningar av S:t Nikolaskyrkan i turkiska Myra visar en dold grav under golvet, men bara en utgrävning kan avslöja hur det förhåller sig.

NASA slutför sina flygmätningar av isen i Arktis

© GNASA/Maria-Jose Viñas

NASA har under sitt uppdrag Operation IceBridge bevakat förändringar i polar­ isen, och kartlagt den västra delen av Norra ishavet och Grönlands snabbast smältande glaciärer. Enligt satellitdata från NASA och deras sam­a rbetspartners befann sig den arktiska havsisen på sin sjätte lägsta uppmätta nivå den 19 och därefter 23 september 2018.

7

Det bästa 2018 SE 031218.indd 7

11.12.2018 13:00

STORA HÄNDELSER

Zhong Zhong och Hua Hua växer som de ska.

Dubbel glädje Kinesiska forskare har skapat de första klonade primaterna. Står människan på tur?

Zhong Zhong och Hua Hua heter de, världens första klonade apor, skapade av forskare vid kinesiska Academy of Sciences Institute of Neuroscience i Shanghai. Forskarna har vidare­utvecklat den teknik som användes för att klona fåret Dolly 1996.

Två helt genetiskt identiska krabbmakaker skapades och föddes med två veckors mellanrum vid institutet.

Enligt de kinesiska forskarna, som har publicerat sina resultat i den erkända vetenskapstidskriften Cell, klonades de två aporna med hjälp av en teknik som kallas somatisk cellkärnöverföring. Tekniken går ut på att man avlägsnar kärnan från en äggcell, överför kärnan till en specialiserad kroppscell och implan­terar denna hos en surrogatmamma. Cellkärnan innehåller all genetisk information som krävs för att skapa en organism.

Ingen har lyckats klona levnadsdugliga primater med denna teknik tidigare, men de kinesiska forsk­­ar­na har använt sig av icke-genetiska modula­torer för att aktivera och inaktivera de rätta generna så att embryot har kunnat utvecklats korrekt.

Genombrottet får långtgående konsekvenser menar rapportens huvudförfattare Qiang Sun. Han fram­häver att de kan skapa klonade apor med exakt samma gener och att de kan ge någon av dem specifika sjuk­­domar. Det skapar en unik möjlighet att studera neurologiska sjukdomar, cancer, immunologiska och metaboliska sjukdomar, samt att utvärdera effekten av olika behandlingar i skarpt läge.

8

Det bästa 2018 SE 031218.indd 8

11.12.2018 13:00

AKTUELL FORSKNING

”Aporna är två genetiskt identiska makaker.”

Äggcell

Kroppscell

Vad hände med Dolly?

Zhong Zhong och Hua Hua är inte de första däggdjuren som har klonats. År 1996 klonades fåret Dolly vid Roslin Institute i Skottland med samma teknik som användes för att skapa de två makakerna. Dolly klonades egentligen för att utforska medicinproduktion i mjölk. Hon parades med welsh mountain-baggen David och fick sex lamm. Dolly fick dessvärre gikt 2001 och lungcancer 2003, och avlivades.

Efter sin död har hon stoppats upp och kan beskådas på The National Museum of Scotland i Edinburgh.

© Getty; CHINESE ACADEMY OF SCIENCES HANDOUT/EPA-EFE/REX/Shutterstock

Somatisk cellkärnöverföring innebär att man ersätter kärnan i en äggcell med kärnan från en specialiserad kroppscell.

9

Det bästa 2018 SE 031218.indd 9

11.12.2018 13:00

STORA HÄNDELSER

Bloodhound rusade igenom sitt första test Jetdriven bil i farten.

Omkring 3 500 åskådare var samlade på Cornwall Airport Newquay för att bevittna den första testkörningen av bilen som väntades sätta ett nytt hastighets­ rekord på land. Bloodhound SSC påminner mer om ett stridsflygplan än en bil, mer exakt en Euro­fighter Typhoon. En Eurojet EJ200motor ger Bloodhound ett vridmoment på 90 000 Nm. Marken skakade under Blood­ hounds otroliga krafter när den rusade fram över den 2,7 kilometer långa banan mot målhastigheten 227 km/h. Bloodhound inte bara nådde målet, den nådde hela 338 km/h på åtta sekunder.

Testkörningen var en bekant upplevelse för den utvalde föraren Andy Green – han satt nämligen i cockpit på den nuvarande rekord­hållaren (Thrust SSC) för 20 år sedan. Till­sam­mans bröt de officiellt ljud­vallen och uppnådde rekordhastigheten 1 227,985 km/h. Efter denna lyckade testkörning är Bloodhound redo att nå sitt egentliga mål: att uppnå hastigheten 1 609 km/h – ett rekord de har arbetat mot i flera år. Nästa delmål är att nå upp till halva max­hastig­ heten, ett försök som är inplanerat till våren 2019 i Hakskeen Pan i Sydafrika.

Eurojet EJ200-motorn Omkring hälften av Bloodhounds vridmoment skapas av EJ200-motorn som också återfinns i stridsflyget Eurofighter Typhoon.

Motorn har modifierats så att den är kompa­tibel för att användas i en bil istället för i ett plan, men vridmomentet skapas på samma sätt. Luften sugs in i motorn och komprimeras, där­efter blandas den med drivmedel och bland­ningen antänds och expanderar.

Det är expansionen som pressar ut avgaserna ur avgasröret så att vridmomentet skapas.

Tre EJ200-motorer har lånats ut till Bloodhound-projektet från det brittiska försvarsdepartementet.

Motorn är placerad på­­Bloodhounds bakdel och väger ett ton. Den kan suga in lika mycket luft som finns i ett normalstort h ­ us på bara tre sekunder! För att komma upp i 1 609 km/h behöver Bloodhound omkring 400 liter jetbränsle och 800 liter raketbränsle.

Förutom jetmotorn kommer dessutom en Nammo-raketmotor bidra till att skapa Blood­ hounds vridmoment, samtidigt som en super­ laddad Jaguar V8-motor skapar extra kraft för att driva pumpen till raketbränslet.

101010

Det bästa 2018 SE 031218.indd 10

11.12.2018 13:00

AKTUELL FORSKNING En del av teamet bakom Bloodhound-projektet.

Royal Air Force-piloten And y Green som körde bilen und er testet ska även köra den und er rekordförsöket våren 2019.

FRÅGOR & SVAR

Scott pratar med Richard Noble, projektledare för Bloodhound SSC.

Hur går det med projektet?

Det är en helt otrolig tid för oss och projektet har varit krävande. Stämningen i Storbritannien är ganska bra just nu, men det är få som har trott på oss även om vi har föresatt oss att bygga en bil som kan prestera 1 000 miles i timmen (1 609 km/h). När Bloodhound levererar inser folk plötslig att bilen har ett reellt värde.

Vad är det som har inspirerat projektet?

Amerikanerna bestämde sig för att utmana vårt supersoniska hastighetsrekord på land, och Andy Green och jag insåg att vi måste anta utmaningen. Vi gissade att amerikanerna planerade att köra 800 miles i timmen (1 287 km/h), så vi bestämde oss för 1 000 miles (1 609 km/h). Så enkelt var det. Vi var mycket ambitiösa och insåg egentligen inte omfattningen av det vi hade gett oss in i, men nu har vi bilen och de första testerna är avklarade.

11 11

Det bästa 2018 SE 031218.indd 11

11.12.2018 13:00

STORA HÄNDELSER

Forskare har upptäckt unika blåvalar utanför Nya Zeeland Ett stim blåvalar som simmar längs Nya Zeelands kust är genetiskt olika andra medlemmar av samma art.

I

en artikel som publicerades i magasinet Endangered Species Research meddelas att ett blåvalsstim på Nya Zeeland kan vara genetiskt helt olikt alla andra blåvals­­ bestånd. Rapporten kommer efter det kontro­­versiella beslutet från Nya Zeelands myndig­heter att ge tillåtelse till utvin­ning av järnsand från havsbotten, något som potentiellt kan förstöra djur- och växtlivet i området.

Leigh Torres är huvudforskare hos Oregon State Universitys institut för marina däggdjur och medförfattare av artikeln. Hon menar att blåvalen möjligen håller till i South Taranakibukten (STB), havsområdet mellan Nya Zeelands huvudöar. Torres misstänkte att valarna har slagit sig ner där på grund av riklig tillgång på föda, men hennes hypotes gick tvärs emot mot den traditionella upp­fattning­en om att blåvalen är en kring­ vandrande art som inte slår sig till ro i ett särskilt område.

Tillsammans med doktoranden Dawn Barlow satte Torres igång undersökningar för att ta reda på om valarna var stim på vand­ ring från exempelvis Australien eller om de var ett eget valbestånd från Nya Zee­­land.

Teamet använde vävnadsprover för att analysera valarnas gener, jämförde med bilder av valar från andra

regioner och lyssnade på inspelningar från undervattensmikrofoner som hade placerats i området. ”Vi hörde aldrig lockrop från australiska blåvalar – bara från det lokala beståndet vid Nya Zeeland”, förklarade Torres i ett press­ meddelande. ”När vi tog vävnadsprover från några av valarna upptäckte vi dessutom att de skiljer sig genetiskt från andra blåvals­ bestånd.”

Forskningen ledde till att de lyckades identifiera 151 genetiskt särskiljande blåvalar från Nya Zeeland mellan 2004 och 2017, men de uppskattar att det finns minst 718 individer i området.

12

Det bästa 2018 SE 031218.indd 12

11.12.2018 13:00

AKTUELL FORSKNING

”Hennes hypotes gick tvärt emot den traditionella uppfattning­en om att blåvalen är en kringvandrande art.”

Som ett resultat av av klimatförändringar och förstörelse av blåvalens naturliga livsmiljöer är den en utrotningshotad art.

Forskare försöker ständigt lära sig mer om arten så att de ska kunna öka rädd­­nings­­insatserna och skydda dessa mäktiga däggdjur.

Ett sätt att lära mer om blåvalen är att använda sig av undervattens­mikrofoner som registrerar sång och lockrop. På så vis kan man bättre förstå artens beteende. Valens sång är så stark att de kan kommunicera med artfränder som befinner sig 100 kilometer bort.

Tidigare studier av valens läten har visat att lockropen förändras beroende på tid på dagen och årstid. Forskare tror också att kortare lockrop används för att kommunicera med andra artfränder i närheten medan hela valsånger sjungs för att kommunicera över större avstånd.

© Getty

Blåvalens sång

Blåvalen filtrerar krill från vattnet genom ett nät av barder i munnen.

13

Det bästa 2018 SE 031218.indd 13

11.12.2018 13:01

STORA HÄNDELSER

Peggy Whitson utförde Genes in Space-3-undersökningen på ISS med hjälp av miniPCR- och MinIONenheter, som utvecklades till tidigare undersökningar på samma plats.

SEKVENSERING AV MIKROBER PÅ ISS FÖR FÖRSTA GÅNGEN Bakteriegener från jorden identifierades på den internationella rymdstationen.

Astronauter är inte längre beroende av postgången till och från jorden om de vill identifiera mikrober ombord på ISS. Genom projektet Genes in Space-3 har man funnit en lösning på plats.

Trots att en samordnad insats för att sterilisera allt ombord innan uppskjutning går det inte att undvika att människor för med sig bakterier ut i rymden. Tidigare har det inte varit möjligt att ta reda på exakt vilka bakterier astro­nauterna oavsiktligt tar med sig eftersom man inte kunde utföra den sortens experiment på stationen. Nu kan man det.

Hittills har alla mikroorganismer visat sig härstamma från jorden. Det handlar om bakterier, virus och andra encelliga små para­ siter, svamp och alger. Det låter kanske inte så spännande, men med den nya möjligheten att sekvensera gener i rymden kan man diagnos­ tisera astronauter som blir sjuka och studera mikrogravitationens på­verk­an på bakterier. Och kanske mest spännande: identifiera bakterier från utom­jordiska mineralprover.

Det lyckade genomförandet av prov­tagning och

själva sekvensprocessen är revolutio­ne­rande i mikrobiologins och rymd­forskning­ens värld. År 2017 var NASA-astronauten Peggy Whitson den första någonsin som genomförde experimentet.

Whitson samlade olika prover genom att låta petriskålar komma i kontakt med olika ytor på rymdstationen och sedan vänta på bakterie­

tillväxten. Efter att bakterierna hade över­förts till ett provrör samlades de ihop och isolerades.

En teknik som kallas polymeras­kedjereaktion (PCR) användes sedan för att mångfaldiga dna:t i proven innan det utsattes för sekvensering och identifiering. Resultaten visade sig vara desamma som på jorden.

Det första Genes in Space-projektet Genes in Space-1 var det första projektet där PCR användes i rymden för att mångfaldiga dna-sekvenser med hjälp av en mini-PCRThermocycler. Detta banbrytande experiment från 2016 följdes snabbt upp med en annan viktig studie där man använde en så kallad Biomolecule Sequencer som med hjälp av MinION-enheten sekvenserade dna.

Efter att resultaten från Biomolecule Sequencer-undersökningen publicerats i vetenskapliga tidsskrifter blev nästa naturliga steg att slå ihop de två projekten för att utföra ett större experiment – en komplett mikrobisk identifieringsprocess i rymden. Det är projektet Genes in Space 3.

Astronauten Kate Rubins med MinION-enheten under det första testet av Biomolecular Sequencer-undersökningen.

141414

Det bästa 2018 SE 031218.indd 14

11.12.2018 13:01

AKTUELL FORSKNING

Superladdade T-celler bekämpar cancer I augusti godkände USA:s medicinalstyrelse den första cellbehandlingen mot cancer av CAR-T-typ.

Behandlingsformen kan användas vid alla fall av leukemi av typen ALL. Cellterapien CAR-T går ut på att ge patientens immunsystem en genetisk uppgradering som gör att cellerna upptäcker och dödar cancerceller.

151515

Det bästa 2018 SE 031218.indd 15

11.12.2018 13:01

FORSKNING 18

14

Vetenskapen behöver DIG!

Naturen inspirerer til nye ideer

18 Vetenskapen behöver DIG! Människohjärnan 26 32 Tarmen – din andra hjärna 34 Hur ska vi bota cancer?

161616

Det bästa 2018 SE 031218.indd 16

11.12.2018 13:01

32

Tarmen – vår andra hjärna

26

Människohjärnan

34

Hur ska vi bota cancer?

171717

Det bästa 2018 SE 031218.indd 17

11.12.2018 13:01

FORSKNING

N E P A K S N E T VE R E V Ö H E B !

G I D Medborgarforskning Forskare startade en revolution när de öppnade dörren för allmänheten att involvera sig i vetenskapen.

I

nnovationer och forskning har under århundra­den varit beroende av offentligt deltagande i vetenskapen. Det var till exempel en musiker som upptäckte planeten Uranus på 1700-talet när han konstruerade ett teleskop av en spegel, koppar och tenn.

De senaste decennierna har konventionen inom vetenskapen varit att engagemang inom området bara kan utföras genom institutioner som universitet, men medborgarforskning gör det möjligt att skapa ett större offentligt engage­ mang och att demo­krat­isera vetenskapen.

I informationsåldern har stora data­mängder, små grupper och tajta budgetar sinkat den vetenskapeliga processen. Men genom att använda sig av den naturliga nyfikenheten hos allmänheten och involvera icke-forskare direkt i processen är det möjligt att övervinna många av dessa utmaningar.

Alla kan bli medborgarforskare – oavsett ålder, nationalitet eller tidigare erfarenhet. Det krävs inte ens någon formell introduktion, bara ett nyfiket sinne och entusiasm för att delta i ett av tusentals projekt för att få ny kunskap och

medel för att nå ett vetenskapligt resultat.

Forskare har hittat en rad sätt att engagera allmänheten i sin forskning, till exempel att omvandla dataanalyser till ett onlinespel eller samla in prover genom en app i en smart telefon.

De har vänt sig till medborgarforskare för att få hjälp med att räkna och kategorisera cancerceller och att identifiera fjärran galaxer.

Denna form av tillgänglig vetenskap betyder

18

Det bästa 2018 SE 031218.indd 18

11.12.2018 13:01

Vem som helst kan publicera forskningsresultat i en vetenskaplig tidsskrift om forskningen efter utvärdering anses vara seriös.

att stora tänkare är i stånd att delta i skapandet och utvecklingen av projekt med potential att förändra världen. Metoden kan vidga synfältet och inkludera flera ideer och hjärnor, vilket i sin tur gör forskningen snabbare och effektivare.

Tillväxten inom medborgarforskning har uppstått samtidigt som framväxten av gör-detsjälv-biologilaboratorier. Denna grupp männi­ skor är en del av en snabbt växande bioteknisk social rörelse över hela världen som består av medborgar­forskare och professionella forskare som vill föra ut forskningen från institutionerna och involvera alla som har intresse.

Det finns omkring 40 officiella biologiska center över hela världen på platser som Paris, London, Sydney och Tel Aviv. De samlar resurser, samarbetar, tänker utanför boxen och hittar lösningar. De hittar nya sätt att utforska natur­­­­­­vetenskapen på utan de traditionella gränserna och de formella formerna. Kanske det är hög tid att flytta petriskålarna från labora­ torierna och in i garagen?

Medborgarforskare på sociala medier Följ några personer som är involverade i otroliga vetenskapsprojekt.

Josiah Zayner @4LOVofScience

Zayner var en pionjär inom folkfinansiering av DIY CRISPR-set för att skapa lättare tillgång till genteknik. Han utforskar vetenskapliga frågor kreativt och utför sina experiment i garaget.

Lucy Robinson @littlelocket

DIY-biologi Utför vetenskapsexperiment i ett öppet laboratorium!

London Biohackspace biohackspace.org

London Biohackspace är ett ideellt, förenings­styrt molekylär- och mikro­ biologiskt laboratorium som ligger i London Hackspace. De uppmuntrar amatörer och fackfolk med olika bakgrunder att utforska vetenskaps­ området.

Medgrundaren Samantha Thompson gav oss en rundvisning av rummet hon har byggt. Laboratoriet innehåller hyllor med kemikalier och experiment-, steril­­iserings- och säkerhetsutrustning, bland annat apparatur som upptäcker och mäter dna. Vi träffade också en utbytes­student från Indien som har byggt en prototyp av en maskin som ska öka hastigheten på processen att diagnostisera bakteriell infektion.

Det Hackney-baserade laboratoriet tar emot nya medlemmar löpande.

Ett av de pågående projekten hos Biocurious går ut på att studera genomet hos dvärgbläckfisk.

Som programledare för folkforskning vid National History Museum arrangerar Lucy Robinson ett brett spektrum av projekt – från att samla in bakterieprover och dna-analyser till att registrera observationer av blåklockor.

Maria Chavez @bioCURIOUSlab

Maria är biohackare och administrativ chef vid Biocurious, ett biologiskt laboratorium i Kalifornien. Hennes arbete inkluderar ett öppet källkodsprojekt för att tillverka ost från genetisk utvecklad jäst. Hon är dessutom involverad i Open Source Insulin Project.

Shawna Pandya @shawnapandya

Allmänheten finansierar

Alice Sheppard @PenguinGalaxy

Förutom att utnyttja entusiasmen hos allmänheten som källa till arbetskraft har forskare med finansieringsproblem använt sig av crowdfunding. På så vis kan fantastiska idéer förverkligas med ekonomiskt stöd från allmänheten, ideer som annars skulle ha stoppats av bristande finansiering. På webbplatser som experiment.com och crowd.science kan forskare lägga upp information om sina projekt. De delar med sig av bilder, videor och en översikt över kostnaderna för att slutföra forskningen. De stöttas därefter ekonomiskt av privat­personer som vill hjälpa dem med den fortsatta forskningen.

Shawna är en kanadensisk neurokirurg och tae­kwondo-utövare som har valts ut som en av två kandidater att flyga i Citizen Science Astronautprogrammet.

Alice är en entusiastisk medborgarforskare och veten­skaps­förmedlare inom astronomi. Hon är medgrundare av grupperna ”Skeptics in the Pub” i Cardiff och Hackney.

Biocurious

biocurious.org

Biocurious är världens första hackerspace för biologi, byggt i hjärtat av Silicon Valley. Det är banbrytande inom DIY-biologi, leds av frivilliga och är en knutpunkt för alla med intresse för vetenskaplig innovation – från dem utan veten­­­skaplig bakgrund till professionella forskare och till och med konstnärer.

Laboratoriumet är utrustat med apparatur för molekylär genetik, en autoklav, pipetter, fluore­scerande mikroskop, proteinrensnings­ system och glas­instrument. I tidigare projekt har de byggt sitt eget inverterade optiska fluorescerande mikroskop. Nu jobbar de med projekt som att designa växter som lyser i mörkret, utveckla en äkta veganost genom att tillverka jäst som producerar mjölk, och ett sekvenseringsgenomprojekt för bläckfisk-RNA.

© London Biohackspace; Thinkstock; Alamy

Visste du att?

19

Det bästa 2018 SE 031218.indd 19

11.12.2018 13:01

FORSKNING OMRÅDEN:

Humanitär och mänsklig aktivitet

Natur och miljö

Rymden

Biologi och medicin

Etsa en cell

daily.zooniverse.org/category/projects/ etch-a-cell/

Det spännande biomedicinska projektet Etch-a-cell från en forskargrupp vid Francis Crick Institute i London går ut på att använda elektron­mikro­skop­foto­grafier för att studera förstörda celler. Medborgarforskare får bilder av cellskivor och ska rita av formen på membranen som omger cellkärnan. Datan används sedan för att tillverka en 3D-profil av kärnan, vilket ger en bättre förståelse av vilken roll kärnans form har i samband med sjukdomar.

Forskare tror att förändringar på kärnmembranens form kan vara inblandade när det gäller uppkomsten av vanliga sjukdomar som cancer, hiv och diabetes, då de har en så viktig roll i cellernas funktion – de innehåller all den genetiska information som styr cellens aktiviteter.

”Data från studien främjar förståelsen av sjukdomar som cancer, hiv och diabetes.”

Medborgarforskare skissar upp kärnmembranen (i grönt) runt cellskivor på bilder som har tagits med ett elektronmikroskop.

Det finns 40 olika arter i Sverige.

Flera av dem är hotade.

Nätverk på spaning efter jordskalv quakecatcher.net

Quake-Catcher Network erbjuder program­vara som förvandlar bär­bara och stationära datorer till världens största seis­miska nätverk genom att utnyttja datorns inbyggda mikro­­­elektro­ mekaniska system för att upptäcka vibrationer.

Den stora humleupptäckten www.britishscienceassociation.org/the-big-bumblebee-discovery År 2014 räknades över 27 000 humlor i ett projekt som involverade fler än 30 000 personer. Det nationella medborgarforskningsprojektet The Big Bumblebee Discovery leddes av dr Helen Roy, dr Michael Pocock samt brittiska Centre for Ecology and Hydrology.

Ekologerna utforskade mångfalden och överflödet av humlor i förhållande till deras omgivningar. Medborgarforskarna som är

inblandade i forskningen ombads att övervaka humlebesök på en lavendelväxt och laddade upp resultaten till EDF Energys ”The Pod”.

Datan användes för att undersöka samman­ hanget mellan miljö­förändringar och dess påverkan på insekts­populationer. Resultaten har något överraskande visat att det är vanligare att man ser humlor i urbana områden. Man registrerade också fler humlor när det var soligt och blåsigt.

Planktonportalen

planktonportal.org

Samlar in bilder av plankton som är tagna med undervattenskamera för att ge forskare data om havens tillstånd i projektet Plankton Portal.

20

Det bästa 2018 SE 031218.indd 20

11.12.2018 13:01

Visste du att?

SciStarter har en databas med över 1 600 projekt som du kan bidra till. Besök scistarter.com för att ta reda på mer.

Klassificera galaxer Galaxy Zoo har det största antalet vetenskapliga publikationer baserat på data från medborgar­ forskare. De har mottagit över 50 miljoner klassifik­ationer av galaxer från över 150 000 medborgarforskare under sitt första år.

De frivilliga som sysslar med klassificeringen

galaxyzoo.org

av bilderna får en rad frågor om antal spiral­ armar, galaxernas storlek och huruvida man kan identifiera om galaxen är elliptisk, spiral­formad eller i färd med att slå ihop sig med någon annan galax.

Bilderna som används kommer bland annat från United Kingdom Infrared Telescope

(UKIRT) och Hubble. Tusentals projekt använder sig aktivt av datan från Galaxy Zoo, bland annat en studie för att mäta mörk energi och ett projekt som bygger en sofistikerad simulering av universums begynnelse. Galaxy Zoo har slutfört flera projekt och fortsätter med stora planer för framtiden.

Galaxy Zoo är världens mest kända medborgar­ forsknings­projekt online.

Observera djurliv

Du kan bidra till att skydda hotade djurarter i Australien genom att identifiera djur som har fotograferats av dolda kameror. Sedan juli 2017 har nästan fyra miljoner djur identifierats av över 58 000 frivilliga djurlivsobservatörer.

wildlifespotter.net.au

Data från dig kan hjälpa forskare att skydda miljön.

Räkna weddellsälar En sälkoloni fotograferas var tionde minut med hjälp av en automatisk kamera i Antarktis.

Frivilliga medborgarforskare identifierar weddellsälarna på bilderna för att hjälpa forskare att bättre förstå deras aktivitetscykler.

www.zooniverse.org/ projects/slg0808/ weddell-seal-count

Kartlägg snö

Hjälp hydrologer från University of Washington att analysera mönstret från skogssnöfall genom att klassificera bilder.

Bilderna gör att forskare lär sig mer om den totala vatten­ försörjningen under torkperioden.

www.zooniverse.org/ projects/mozerm/ snow-spotter

Spana på schimpanser

Hur uppför sig schimpanser egentligen i naturen? Forskare behöver hjälp för att ta reda på det. Identifiera arter och observera schimpansens beteende genom att studera bilder och se videor från deras naturliga habitat i Afrika.

www.chimpandsee.org

Hitta insekter

Att med exakthet identifiera olika objekt är en svår uppgift för dator­program, men här kan du bidra med att träna en algoritm att känna igen sländor och skräddare på bilder.

www.zooniverse.org/ projects/willkuhn/ zen-of-dragons

© Oliver Dodd; NASA; WIKI; Thinkstock

Var med du också!

21

Det bästa 2018 SE 031218.indd 21

11.12.2018 13:01

FORSKNING OMRÅDEN:

Humanitär och mänsklig aktivitet

Kartlägg månen

Natur och miljö

data.moonzoo.org

Rymden

Biologi och medicin

Området för studien valdes eftersom den är otroligt geomorfiskt mångfaldig och inbegriper kraterfält, högländer och kullar.

Moon Zoo var ett banbrytande medborgarforskningsprojekt som lanserades i maj 2010 och slutfördes i juni 2015. Under de fem åren av datainsamling skulle användarna identifiera, klassificera och mäta avtryck på månens yta med hjälp av högupplösta bilder tagna med Lunar Reconnaissance Orbiter Camera (LROC).

Studien koncentrerades på området runt Apollo 17:s landningsplats med sikte på att registrera antal och placering av kratrar, fördelningen av jättestenar och olika intressanta geomorfologiska ytavtryck. De färdiga resultaten accepterades för publicering i den vetenskapliga tidskriften Icarus.

”Användarna identifierade, klassificerade och mätte former på månens yta under fem års datainsamling.”

22

Det bästa 2018 SE 031218.indd 22

11.12.2018 13:02

Visste du att det finns astronautprogram för medborgarforskare?

Exempel på sådana program är PoSSUM och Phenom.

Dna-pussel

Orkanen Matthew ödelade upp till 90 procent av vissa områden och gjorde att 1,4 miljoner människor var i behov av humanitär hjälp.

phylo.cs.mcgill.ca

Dna-sekvenser skrivs som långa strängar av genetisk kod som vid första ögonkastet ser ut som ett kaos av bokstäver. När forskare försöker jämföra dna från olika arter använder de sig av dator­ algoritmer för att känna igen områden där dna-sekvenserna ser likadana ut. Jérôme Waldispühl förklarar varför denna process är viktig: ”Om samma sekvens återfinns bland flera arter betyder det att den har bevarats av evolutionen. Om så är fallet är det sannolikt för att mönstret används till att koda en funktion i vårt genom.”

Waldispühl och hans team har gjort om Phylo DNA Puzzles till ett slags memory-spel som kan vara mer exakt än dagens datorprogram. Deltagare rör brickorna hori­sontellt för att skapa kolumner med samma färg för att identi­fiera områden av sekvenser som återfinns bland olika arter.

Humanitär kartläggning

Spelet är designat så att medborgarforskare ska kunna hjälpa dem som jobbar med genetik.

hotosm.org Efter att tyfonen Haiyan drabbade Filippinerna 2013 samlades över 1 500 frivilliga vid sina datorer för att utföra över 4,2 miljoner ändringar i den öppet tillgängliga, globala kartan Open­ Street­Map. Medborgarforskarna markerade byggnader som hade skadats eller förstörts för att skapa en karta över de områden på ön som hade drabbats värst.

Frivilliggruppen har sen byggt vidare på sin externa skadeuppskatt­nings­­­ teknik och har uppskattat effekten av orkanen Matthew på Haiti. De har också gått vidare med att utveckla långsiktiga projekt, bland annat en kampanj för att bekämpa malaria. Projektet drivs med Clinton Health Access Initiatives malariaprogram för att kartlägga de mest befolkade regionerna i Sydafrika, Sydöstasien och Centralamerika.

Var med du också!

Jorden nattetid

Ett hav av plast theplastictide.com

Projektet The Plastic Tide går ut på att märka plast­skräp på drönarfotografier av stränder för att lära program­varan att auto­­matiskt identifiera skräpet. Projektet bidrar till att vi ska se mängden plast och bygga ett program som automatiskt upptäcker skräp.

Ta del av utomjordiska forskningsprojekt.

SETI@home

Kartlägg Mars

En kampanj som går ut på att mäta effekten av ljus­förorening.

Folk mäter himlens ljusstyrka där de befinner sig och skickar in observationer till en onlinedatabas. Denna data bidrar vid studier som till exempel hur ljus­föroreningar påverkar fladdermusens matvanor.

I samarbete med University of California används internet till detta projekt för att hjälpa till med sökandet efter utom­jordiskt intelligent liv.

Medborgarforskare kan ladda ner ett gratisprogram som övervakar och analyserar data från radioteleskop.

Du kan bidra till att identifiera de mest sannolika regionerna för att hitta bevis för tidigare eller nuvarande liv på Mars.

Frivilliga identifierar de ”nyaste” formationerna på Mars, som unga sanddyner och nyare vulkanutbrott genom att markera kratrar.

www.globeatnight.org

setiathome.berkeley.edu

cosmoquest.org/x/ science/mars

Planetjakt

Observera jorden

Genom data från ljuskurvor uppfångade av NASA:s Kepler-rymdfarkost identifieras nya planeter som studeras av ett automatiskt igenkännings­ program. Principen är att när en planet passerar framför en stjärna dämpas stjärnans ljus.

Det kan upptäckas av Kepler och analyseras.

Denna app möjliggör observationer av miljön i syfte att hjälpa professionella forskare med deras forskning. Det inkluderar projektet Cloud som samlar in observationer av himlen som jämförs med satellit­bilder.

planethunters.org

observer.globe.gov

© Thinkstock; Getty; NASA; Pixabay

Visste du att?

23

Det bästa 2018 SE 031218.indd 23

11.12.2018 13:02

FORSKNING OMRÅDEN:

Humanitär och mänsklig aktivitet

Natur och miljö

Ta knäcken på bakterierna bashthebug.net

Projektet Bash the Bug lanserades i april 2017 med målet att vi ska för­ändra sättet som tuberkulos diagnostiseras och behandlas på.

I en tid där förekomsten av antibiotikaresistens är ett ökande problem är det livsviktigt att förstå vilka kurer som är effektiva mot

särskilda infektioner för att hitta en effektiv patientbehandling. Medborgarforskare får bilder av en petriskål som har två plattor utan antibiotika och sex plattor som har behandlats med varierande doser av ett antibiotikum.

Deltagare i projektet identifierar vilka plattor som uppvisar tuberkulostillväxt.

Antibiotikaresistens är ett ökande hot mot den globala hälsan.

Rymden

Biologi och medicin

Global utforskning globalxplorer.org

Den nätbaserade plattformen Global Explorer låter dig analysera den enorma mängd satellit­bilder som finns tillgänglig för arkeologer. Projektet lanserades av dr Sarah Parcak och har hittills bidragit till fyndet av 17 potentiella pyramider, 3 100 potentiella bortglömda bosättningar och 1 000 potentiella dolda gravar i Egypten.

Dagböcker från första världskriget operationwardiary.org

Målet med transkriptionsprojektet Operation War Diary är att ge information om namngivna individers upplevelser under första världskriget på Imperial War Museum i London.

Du kan bidra genom att ge historikerna en stor mängd data och på så vis hjälpa dem att få en bättre förståelse av hur kriget utkämpades.

Kartläggning av allergier britainbreathing.org Projektet Britain Breathing är ett samarbete mellan British Society for Immunology, Royal Society of Biology och University of Manchester.

Teamet bakom detta medborgarforsknings­ projekt utvecklade en gratis app som låter vem som helst registrera allergisymptom på bara några få klick för att insamla lands­omfattande data. Forskarna vill undersöka vilka faktorer som påverkar årstidsbaserade allergier och ta reda på varför förekomsten är ökande.

Vi pratade med dr Sheena Cruickshank för att ta reda på mer. ”Allergier blir allt vanligare i Storbritannien och i andra länder, men vi vet egentligen inte varför. Genetik spelar in, men den största faktorn verkar vara miljö.”

Dr Lamiece Hassan, ansvarig för medborgarforskning och ledarstyrd forskning, påpekar att omkring en av fyra personer lider av årstidsberoende allergier.

Mobilappen finns för både Iphone och Android.

24

Det bästa 2018 SE 031218.indd 24

11.12.2018 13:02

Bakterier kan dela antibiotikaresistensgener utan att reproducera sig i processen ”horisontell överföring”.

Hitta cancertumörer cellslider.net

Cell Slider är ett lyckat projekt som har utvecklats av Zooniverse och Cancer Research UK och som har lett till att en artikel har publicerats i tidskriften EBioMedicine.

De som deltog i projektet fick se bilder av tumörer och blev sedan ombedda att identifiera cancer­markörer.

När forskarna jämförde noggrann­ heten i det som utfördes av ickespecialistena med patologerna upptäckte de att icke-specialisternas arbete var korrekt utfört.

Projektet blev mycket lyckat.

Hundratals personer använde webbsidan dagligen och totalt 1 939 984 klassificeringar gjordes av med­borgar­ forskare för vidare analyser.

Det banbrytande projektet har visat att medborgarforskare med stor exakthet kan identifiera östrogen­ receptoruttryck i brösttumörer med minimal träning. Dessutom visade projektresultaten att engagemanget från allmänheten kan reducera flaskhalsproblem i stora studier eftersom mer data kan behandlas när man delar uppgiften med allmänheten.

Medborgarforskare kan hjälpa cancer­ forskningen med nya upptäckter.

”När forskarna jämförde noggrannheten i det som utfördes av icke-specialisterna med patologerna upptäckte de att ickespecialisternas arbete var korrekt utfört.”

© Shutterstock; Thinkstock; WIKI

g

Visste du att?

25

Det bästa 2018 SE 031218.indd 25

11.12.2018 13:02

FORSKNING

Människo-

HJÄRNAN Hjärnan beskrivs som det mest komplicerade som finns i universum – och den är verkligen förbluffande.

H

järnan utgör bara två procent av den totala kroppsvikten, men invändigt är den tätt packad med omkring 86 miljarder nervceller omgivna av 180 000 kilo­meter isolerade fibrer som är ihopkopplade på 100 biljoner olika kontaktplatser. De kallas för synapser. Hjärnan är som en enorm, biologisk superdator.

Hjärnans celler kommunicerar med hjälp av elektriska signaler. När information skickas öppnas tusentals mikroskopiska kanaler, och positivt laddade joner flödar över membranen.

Därpå är det fler än en miljon minipumpar i varje

cell som flyttar tillbaka jonerna och gör dem redo för nästa impuls.

Cellkroppen på nervcellen och deras för­ bindelser ligger i det vi kallar den grå massan och använder 94 procent av det syre som tillförs hjärnan. Olika områden ansvarar för olika funktioner. Det är ett fettrikt nätverk som kallas vit substans som kopplar ihop dem.

När en signal når änden av en nervcell skickas pyttesmå doser med kemiska signalämnen till de omkringliggande nervcellerna. Varje nerv­cell kan ta emot tusentals signalämnen och den koordinerar dem efter tid, plats och kemikalie-

typ för att avgöra vad som sedan ska hända.

Forskare har stimulerat hjärnan både elektriskt och kemiskt för att se hur den reagerar på olika signaler. De registrerar elektrisk aktivitet för att kartlägga tankar, och använder bildbehandling som magnetkamera för att spåra ökningen i blodflödet som avslöjar när nervcellerna aktiveras. Cellerna i hjärnan kan också studeras i laboratorium. Tack vare dylika undersökningar vet vi mer om denna otroliga kroppsdel än någonsin – men vår förståelse är bara i sin linda. Det finns så mycket mer att ta reda på.

26

Det bästa 2018 SE 031218.indd 26

11.12.2018 13:02

Visste du att? I 1830 vil­le en inn­byg­ger i Stor­bri­tan­nia brukt 18 li­ter vann om da­gen – bare så vidt nok til en rask dusj i dag.

Hjärnans utveckling Från en enda cell till ett otroligt komplicerat nätverk på bara nio månader.

Bara veckor efter befruktningen börjar progenitor­­cellerna bildas. Dessa stamceller ska utvecklas till alla celler i det centrala nerv­ systemet. De samlar sig i ett neuralrör när fostret är litet som en pennudd. Därpå inleds arbetet med att organisera strukturen i hjärnan och

Mitthjärna

ryggmärgen. Under den mest aktiva fasen kan den växande hjärnan tillverka 250 000 nya nervceller per minut. Processen fortsätter efter att babyn har förlösts, och innan tvåårsåldern har hjärnan vuxit till cirka 80 procent av fullvuxen storlek.

Framhjärna

Pyramideceller som dessa återfinns hippocampus, cortex och amygdala.

Mitthjärna

Bakhjärna Bakhjärna

Ryggmärg

Framhjärna

Ryggmärg 4 veckor

Utvecklingen av hjärnan inleds bara tre veckor efter befruktning. Den första strukturen är en neuralplatta som blir ett neuralrör. Det delas in i områden som senare blir till framhjärnan, mitthjärnan, bakhjärnan och ryggmärgen.

Mitthjärna

Framhjärna

6 veckor

Mönstret för hjärnan och ryggmärgen är nu fastlagt och blir gradvis allt mer finjusterat och kontrollerat av allt fler signalmolekyler som tilldelar olika områden olika uppgifter.

Bakhjärna

Framhjärna

Bakhjärna

Ryggmärg 11 veckor

Efter hand som fostret blir större växer sig hjärnan större, och nervcellerna flyttar på sig och organiserar sig. Hjärnans utsida börjar gradvis att vecka sig.

Vid den här tidpunkten är fostret bara fem centimeter långt.

© Thinkstock; Illustrations by Jo Smolaga

Ryggmärg

Mitthjärna Födseln

Innan barnet föds saknas omkring hälften av hjärnans nervceller och kopplingarna beskärs. Det är bara det mest användbara som blir kvar. Denna process fortsätter efter födseln.

27

Det bästa 2018 SE 031218.indd 27

11.12.2018 13:03

FORSKNING

Varför är hjärnan skrynklig?

Mus

Makak

Hjärnan är veckad för att mer ”processorkraft” ska få plats.

Vecken och fickorna i vår hjärna är en biologisk ovanlighet som vi bara delar med några få andra arter, som delfiner, vissa primater och elefanter.

Det är en smart utvecklings­anpassning som gör att intelligenta arter kan klämma in stora mängder kortikal vävnad på ett litet område. Det ger oss en enorm hjärnkapacitet i förhållande till våra relativt små skallar.

Veckningen påbörjas i andra trimestern under gravi­diteten då det bildas cerebrala vindlingar (gyri) och fåror (sulci), men biologin bakom de karakteristiska rynkorna är mer ovanlig än vad man kan tro. Organisationen av hjärnan bestäms av kaskader av kemiska signaler, men den slutliga formen är troligen ett resultat av enkel fysik. Den grå sub­stansen ligger på utsidan av hjärnan, och under utvecklingen växer den fortare än den vita substansen som ligger undertill. Det gör att strukturen utsätts för press, och utsidan tvingas vrida och vecka sig.

Katt

Elefant

Schimpans Delfin

Många veck på hjärnan associeras med högre intelligens. (Hjärnorna på bilden visas inte i rätt skala.)

Människa

20 watt

Hjärnan är otroligt effektiv och gör av med mindre energi än en standardglödlampa.

Så skapas minnen Hjärnan kan lagra omkring 1 miljon gigabyte data.

Ett forskarlag vid Salk Institute i Kalifornien har räknat ut att hjärnan kan lagra cirka 1 petabyte (miljon gigabyte) information i förbindelserna mellan nerv­cellerna. Det motsvarar omkring 2 000 år med MP3-musik eller 223 000 dvd:er.

Och otroligt nog går det att se hur minnen skapas.

Weizmann-institutet i Israel och UCLA i USA har fångat minnestillblivelse under arbete.

Patienterna fick se på videoklipp och ombads

sedan åter­berätta det de såg. Nervcellerna som lyste upp när de såg klippen lyste upp på nytt när de återupplevde upplevelsen i huvudet – nästan som ett eko.

Ny forskning från USA och Japan antyder att dessa ekon faktiskt lagras två gånger, i hippo­ campus och i cortex. Hippocampus tar sig an korttidslagringen och glömmer gradvis, men samtidigt förstärker den minnet i cortex, vilket gör det möjligt att hämta långtidsminnen.

Hjärnan förnyar sig Forskning har visat att vissa delar av den vuxna hjärnan kan fortsätta att producera nya nervceller, en process som kallas neurogenes.

28

Det bästa 2018 SE 031218.indd 28

11.12.2018 13:03

Visste du att?

Visste du att?

I vila gör hjärnan av med omkring 20 procent av kroppens totala energibehov.

Tankeläsning Tankar är elektricitet – det innebär att de kan spåras och tolkas.

Om man fäster elektroder på skallen kan man lyssna efter signaler som skapas av de surrande nervcellerna inne i hjärnan.

Forskare utvecklar olika metoder att tolka dessa meddelanden på. Det fungerar endast till­sammans med en dator som kan avtolka de mönster som hjärnan skapar när en person koncentrerar sig på en enda tanke, som en rörelse eller ett ord.

Signalerna kan användas till att styra en protes eller att ge kommandon till en dator.

De kan till och med skickas till en annan persons hjärna med hjälp av magneter som fästs över hela huvudet.

Det låter kanske som som science fiction, men det här området utvecklas så snabbt att även stora företag som Facebook vill ta del av det. År 2017 med­­delade Mark Zuckerberg att företaget ”jobbar med ett system som låter dig skriva direkt från hjärnan cirka fem gånger snabbare än du kan skriva på telefonen”.

De jobbar också på en hudsensor som kan översätta beröring till tankar på samma sätt som örat översätter ljud.

Magnetkameraundersökning avslöjar den inre hjärnans liv.

Elektroder kan fånga upp elektriska signaler som produceras av hjärnan.

Hjärngympa Hjärnan behöver också träning för att hålla sig i form.

Det är inte bara kroppen som behöver träning för att hålla sig i form. Även hjärnan kan tränas till att minnas bättre, arbeta snabbare och mer effektivt. Nyckeln är att träna hjärnan regelbundet. Nervcellerna kan faktisk bli över 100 år gamla.

Vi översvämmas av reklam för spel som ska ge oss hjärngymnastik och hålla de små grå i form – men hjälper de? Även om man blir bättre på just de uppgifter man utför i spelet innebär det inte nödvändigtvis att man får högre IQ. Neurologer menar att det är bättre att lära sig ett nytt språk, lösa korsord, ägna sig åt på sudoku – eller att spela en om­gång World of Warcraft. Datorspel har visat sig förbättra förmågan till problem­ lösning.

Det har också visat sig att mindfulness och meditation kan förändra de fysiska struktur­ erna i hjärnan så att den växer i de områden som styr våra tankar om oss själva och vårt beteende. För drygt tio år sedan skannade neuroforskaren Richard Davidson vid University of Wisconsin hjärnorna hos en grupp buddistiska munkar som praktiserar mindfulness.

Aktivitetsmönstret i deras hjärnor var betydligt annorlunda jämfört med student­ ernas i kontrollgruppen. Även om meditation kan påverka hjärnans struktur och funktion vet vi egentligen inte om de neurologiska effekterna har några fördelar i vardagen.

29

Det bästa 2018 SE 031218.indd 29

11.12.2018 13:03

FORSKNING

Hjärnans tvättmaskin Har vi ett inbyggt system som avlägsnar farligt avfall mellan hjärncellerna under natten?

Sömn är ett av hjärnans stora mysterier. Forskning på möss har bidragit till att Maiken Nedergaard och hennes team vid University of Rochester i USA har fått upp spåret på vad de kallar ”tvättmaskins­ hypotesen”. De menar att det finns ett fascinerande rengörings­system som speciella celler jobbar med under natten. Dessa celler kallas stjärnceller eller astrocyter.

Astrocyterna är också viktiga för att skydda hjärnans nervceller mot skadliga ämnen. De omger nervcellerna och kontrollerar vad som släpps in och ut. Dessa celler spelar en avgörande roll när det handlar om att hålla hjärnan ren.

De har små vattenkanaler som nattetid låter astrocyterna transportera ut avfall från hjärnans nervceller i en klar vätska som heter cerebrospinal­ vätska (CSF). Denna vätska drivs på av blodkärlens rörelser och strömmar mellan hjärncellerna.

Vätskan för med sig avfall och rester och för partiklarna med sig tillbaka till blodsflödet så att de kan lämna hjärnan. Huruvida det är artärer, vener eller bägge två som fraktar bort avfallet från hjärnan vet inte forskarna ännu.

Nedergaards teori är emellertid omdiskuterad. Andra hjärn­ forskare anser att utrymmet mellan hjärncellerna är för trångt för att CSF ska kunna strömma förbi. Avfallet måste därför transporteras med diffusion till närmaste blodkärl.

”Andra hjärn­forskare anser att utrymmet mellan hjärncellerna är för trångt för att CSF ska kunna strömma förbi.”

Rengöringsprocessen CSF är en vätska som ligger runt hela hjärnan. Enligt ”tvättmaskins­ hypotesen” tvättar den bort dagens smuts medan vi sover.

Cerebrospinalvätska (CSF) Hjärnan omges av en klar vätska (CSF) som ger skydd mot slag och reglerar trycket i kraniet.

Flöde

När man sover utvidgas utrymmet mellan hjärncellerna.

Då kan CSF strömma igenom hjärnan.

Astrocyter

Stjärnformade stödceller omger blodkärlen och nervcellerna i hjärnan.

Fötter i hjärnan

Astrocyterna har långa utväxter, så kallade fötter, som tillsammans bildar kanaler runt blodkärlen.

Vattenkanalerna är små porer i fötternas cell­ membran. De är de vita porerna i illustrationen.

Avfall

Hjärncellerna producerar hela tiden avfall. Det kan vara skadligt om det samlas på hög.

Avlägsnande av avfall

När cerebrospinalvätskan (CSF) strömmar genom hjärnan fraktas avfallet mot blodkärlen där de försvinner med blodsflödet.

30

Det bästa 2018 SE 031218.indd 30

11.12.2018 13:04

Visste du att?

Visste du att?

En delfinhjärna väger 300 gram mer än en människohjärna.

Delfiner tros vara lika intelligenta som apor.

Placebo Det är ren hjärnkraft som skapar läkningen vid placeboeffekt.

Placeboprodukter är viktiga när man testar nya behandlingsmetoder. Innan nya mediciner eller metoder får användas på sjukhus eller blir tillgängliga på apoteken testas de jämte ett piller, ett plåster eller en injektion som inte innehåller några aktiva ingredienser. Varken forskaren/ läkaren eller patienten vet vad som är äkta eller vad som är placebo. Metoden säkrar bra forskningsresultat och att försöks­ person­erna inte påverkar resultatet genom andra faktorer. Men hjärnan är kraftfull – bara genom att tro att du får behandling

Placeboeffekten fungerar även om du vet att det är placebo.

kan den göra dig friskare. Enbart tron på vissa biverkningar kan ge dig just dessa biverk­n ingar.

En av de mest berömda studierna inom placebo leddes av Jon Levine 1978. Här försökte forskarlaget ta reda på vad som händer när folk inbillar sig att de är friska eller sjuka. Livline och hans team gav ”smärtstillande” placebo till patienter som hade tagit bort visdomständer. Studierna avslöjade att den smärtlindring som patienterna upplevde, baserades på frigörandet av kroppens eget, naturliga

Det sitter i huvudet Tankekraften kan uträtta otroliga saker.

Gröna och blå piller kopplas ihop med en lugnande effekt.

smärtstillande medel: endorfiner.

Denna märkliga effekt kan inte bota cancer eller få någon att bli kvitt astma, men med lite hjälp från sockerpiller och saltvatteninjektioner kan hjärnan ändra på hur du mår och känner dig.

”Bara genom att tro att du får behandling kan du bli friskare.”

En placeboprodukt kan lindra smärta genom att stimulera fri­ görandet av endorfiner.

10 %

Placeboinjektioner är effektivare än placebopiller.

© Thinkstok; Pixabay; Illustration by Art Agency/Nick Sellers

av oss tror att orange piller smakar surt.

Placebopiller har visat sig hjälpa mot sömnstörningar.

31

Det bästa 2018 SE 031218.indd 31

11.12.2018 13:04

FORSKNING

Tarmen – din andra hjärna Så beter sig tarmbakterierna som ”din andra hjärna”.

V

i vet att humör och beteende styrs av hjärnan, men missar vi en annan viktig neurobiologisk aspekt?

Det finns i allt högre grad bevis för att bakterie­ aktiviteten i tarmen kan ha stor inverkan på hjärnan. Denna koppling kallas tarm-hjärnaaxeln, och även om vi inte helt har kommit på de exakta mekanismerna och deras betydelse tror man att mikroberna som koloniserar matsmält­ nings­kanalen ansvarar för inter­aktionen mellan mat­smältningen och nerv­systemet, immun­systemet och hormon­systemet.

Tarmarna är fulla av bakterier. När du tänker på bakterier tänker du kanske på dem som gör oss sjuka, men vi har dessa små mikro­organ­ ismer att tacka för mycket. Vi är beroende av ”goda” bakterier för att bryta ner maten, pro­du­­cera viktiga näringsämnen och skydda oss mot skadliga bakterier. Men det är kanske bara toppen av isberget. Forskare spekulerar i om mikroberna i tarmen har tre sätt att skicka signaler till hjärnan på.

Det första involverar bakterier som frigör neurotransmittorer (kemikalier som bidrar till överföringen av nervimpulser) för att trigga neuronerna i matsmältningskanalen.

Neuronerna skickar signaler till hjärnan genom vagus­­­nerven. Studier har visat att vissa sorters tarmbakterier kan producera serotonin, en viktig signalsubstans som spelar en avgörande roll i regleringen av aptit och humör.

Ett annat sätt som tarmbakterierna skickar signaler till hjärnan på är att de producerar molekyler som kallas meta­­boliter som en biprodukt av matsmältningen. Metaboliterna kan stimulera en ökad produktion av neuro­ transmittorer via celler längs tarmväggens insida. De aktiverar vagusnerven. Nya studier pekar till exempel på att vissa tarmbakterier kan producera fettsyrorna smörsyra och tyra­­min som främjar produktionen av serotonin i särskilda celltyper.

Det tredje sättet som tarmbakterierna kan påverka hjärnan på är genom att trigga immun­ systemet. Tarmbakterier kan stimulera immun­ cellerna att producera små proteiner, så kallade cytokiner, som rör sig genom blodbanan till hjärnan. Man tror att dessa proteiner kan påverka utvecklingen och aktiviteten hos mikroglia (hjärnans immunceller) som ser till att avlägsna förstörda celler från skadade områden.

Forskare menar att mikroglia också spelar en

Bakterieboost Två färska studier visar att patienters tarm­ bakterier kan påverka hur bra de svarar på särskilda typar av cancerbehandling. I bägge studierna, den ena från Frankrike och den andra från USA, samlades data in från patienter som genomgick immun­terapi. Behan­d­­lingen bidrar till att bekämpa cancer genom att förmå kroppens immunceller att känna igen och angripa tumörer.

I den franska studien deltog 249 patienter som fick immunterapi mot cancer i njurar, urinblåsa eller lungor, varav 69 hade fått antibiotika mot rutin­infektioner. Antibiotika förstör mikrobiomet och påverkar både ”bra” och ”dåliga” bakterier. I genom­­­snitt var patienter som hade fått antibiotika under behandlingen mer utsatta för återfall och överlevde inte lika länga som de som inte fick antibiotika. Forskarna jämförde därpå skillnaderna i patienternas mikrobiom och upptäckte att närvaron av arten Akkermansia muciniphila kunde knytas till de förbättrade immunterapiresultaten.

I den amerikanska studien undersöktes de olika tarm­bakterierna hos 112 melanompatienter. De som svarade bra på behandlingen hade med stor sann­o­lik­het mer varierade mikro­biomer och högre antal av särskilt nyttiga arter som Clostridiales och Faecalibacterium. Patienter med flera av dessa ”bra” bakterier visade sig ha flera cancerdödande immun­celler i sina tumörer.

Bägge studiernas resultat är mycket lovande.

Hypotesen går ut på att man genom att upprätthålla en sund mikrobiom kan lyckas bättre med att få immun­terapin att förminska tumörer.

stor roll i regleringen av aptit och ämnes­ omsättning.

Det har hittills har gjorts få försök på människor, men man har genom djurstudier kunnat knyta tarm­bakteriernas aktiviteter till en rad sjukdomar, till exempel Parkinsons sjukdom, fetma, depression, schizofreni samt hjärt- och kärlsjukdomar. Den kan kanske också kan ligga bakom vissa typer av stroke. Även om det krävs mycket mer forskning för att undersöka dessa inledande fynd grundligt kan det, om dessa samband bekräftas, revolutionera behandlingen av vissa neurologiska sjukdomar. Kanske läkarna i framtiden kan skriva ut probiotiska dieter som komplement till medicinsk behandling.

Produktion av signalämnen Vissa bakterier har visat sig stimulera produk­ tionen av serotonin, ett signalämne som bidrar till att reglera humöret via celler i tarmväggen.

Tarmvägg Forskare har bara börjat ana den effekt som mikrobiomet kan ha på hjärnan.

Positiv påverkan Probiotiska tillskott med bra bakterier, samt fiberrik prebiotisk mat som ger näring till de nyttiga bakterierna kan bidra till fram­växt av ett sunt mikrobiom.

Tarmarna rymmer ett enormt nerv­­­­­­nätverk (till vänster i gult), som utgör kommunikations­ banor mellan hjärnan och tarmen.

Nyttiga bakterier

32

Det bästa 2018 SE 031218.indd 32

11.12.2018 13:04

Visste du att?

Du har över 100 biljoner mikrober i tarmen.

Fermenterad mat som surkål och kimchi innehåller prebiotika.

Magkänsla Vagusnerven

Hur påverkar mikroberna din hjärna och vad du tänker?

Vagusnerven utgör en kommunikations­bana mellan tarmarna och hjärnan.

Probiotika och prebiotika

Immunstimulans Bakterier kan påverka immun­ celler att utsöndra små proteiner, så kallade cytokiner, som kan påverka hjärnans immunceller.

Produktion av metaboliter Biprodukter av bakteriernas för­ bränning kan påverka cellaktiviteten i blod-hjärnabarriären.

Immunceller

© Thinkstock; Getty; Illustration by The Art Agency / Nick Sellers

Med tanke på vilken effekt tarmbakterierna kan ha på vår generella hälsa är det gamla ut­trycket ”du är vad du äter” verkligen träffande.

Vi kan öka tillväxten av goda bakterier genom kosthållningen om vi intar probiotika (mat som innehåller levande, nyttiga bakterier) och prebiotika (mat som innehåller nyttiga växtfibrer). Probiotika finns i viss slags yoghurt, ost och i fermenterad mat. Prebiotika är däre­mot mat för de nyttiga bakterierna. Det ger dem tillväxt och hjälper dem att överleva i tarmen. När bakterierna smälter de fibrer vi får från grönsaker, nötter och frukt utskiljs kort­­­kedjiga fettsyror som avfallsprodukter.

Dessa är lämpliga som näring i tarmarna och verkar inflammations­hämmande.

Forskningen antyder att vi behöver en mångfald av bakterier för att ha en frisk tarm, men modern kost med mycket fett och socker har visat sig sänka antalet olika bakteriearter i tarmarna.

Tvåvägsfunktion Tarmhälsa och funktion kan påverka tarm­bakteriernas aktivitet – och omvänt.

Negativ påverkan

Sunda tarmbakterier

Prebiotika

Metaboliter

Förstörande tarmbakterier

En studie på transplantation av tarmbakterier mellan möss visade att individuella beteenden också överfördes. En försiktig mus kunde till exempel bli mer nyfiken efter att ha tagit emot en bakterie­ transplantation från en äventyrslysten mus.

Patogena bakterier och/eller bruk av antibiotika kan förändra balansen på nyttiga bakteriearter i tarmen.

Patogena bakterier

Antibiotika

33

Det bästa 2018 SE 031218.indd 33

11.12.2018 13:04

FORSKNING

Hur ska vi

BOTA CANCER? NÄR VI VÄL HAR LÄRT OSS ATT FÖRSTÅ MÄNSKLIGHETENS ÄLDSTA FIENDE BLIR DET LÄTTARE ATT HITTA ETT BOTEMEDEL. 34

Det bästa 2018 SE 031218.indd 34

11.12.2018 13:06

vil­le en inn­byg­ger i Stor­bri­tan­nia brukt 18 li­ter vann om da­gen – bare så vidt nok til en rask dusj i dag.

Visstedu du att?

Visste att? I 1830 mytisk krabba som liknade tumörer som sprider sig.

Hippokrates kallade cancer för ”karkinos” efter en enorm

C

ancer har funnits längre än människan.

Man har funnit spår av cancer i 70 miljoner år gamla dinosaurieben, i revbenen hos en 120 000 år gammal neander­ talare och i ett människoskelett som dateras till 1200 f.Kr. Och nästan alla djur, till och med hajar och nakenråttor, kan drabbas av sjuk­domen.

Tidigare var cancer omöjlig att behandla.

Den romerska läkaren Celsius skrev: ”Efter excision (bortskärning), även när ett ärr har bildats, kommer sjukdomen tillbaka.” Trots att tumör­erna togs bort kom de tillbaka, men förr förstod vi inte riktigt vad vi kämpade mot.

På 1600-talet använde läkarna en halmgul vätska, den så kallade lymfvätskan, som går genom kroppen i ådror intill blodådrorna. Och omkring mitten av 1800-talet upptäckte man att cancer faktiskt skapas av celler.

När man insåg att cancer spred sig från den ursprungliga tumören började kirurger på 1800-talet, med god hjälp av nya bedövnings­ metoder, att ta bort vävnad och närliggande lymfkörtlar. Tidigt på 1900-talet blev strål­ behandling tillgänglig för cancerformer som inte kunde opereras. Efter första världskriget blev kvävesenaps­gas det första cellgiftet som blev tillgängligt.

Sedan kom ett massivt genombrott. År 1953 lyckades James Watson och Francis Crick tolka dna-strukturen, vilket öppnade dörrarna för en ny epok av genforskning. I dag vet vi att tumörerna bildas av våra egna celler, med gener som är på avvägar. De förändras och utvecklas hela tiden och undviker på så vis behandling, och de gömmer sig och sprider sig i det fördolda. Ju mer vi lär oss, desto mer avslöjar vi deras svagheter.

För hundra år sedan var ett botemedel mot cancer otänkbart, men överlevnadsgraden ökar i takt med att forskningen gör framsteg.

Vi har många fler upptäckter framför oss.

Cancerstatistik ”Watson och Crick avkodade dna-strukturen.”

60 000

17

svenskar drabbades av cancer 2016.

%

av dem hade prostatacancer.

315 000

Sjukdomen växer och orsakar skador i dna:t över tid, därför är cancer vanligare hos äldre personer.

svenskar lever med en cancerdiagnos.

Lungcancer är den vanligaste typen av cancer i hela världen.

70,5

%

av de drabbade är över 75 år.

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i världen.

Nästan hälften av alla cancer­ fall skulle kunna undvikas genom livsstilsförändringar.

Om 20 år beräknas antalet nya cancerfall i Sverige ha stigit till 100 000 per år.

© Getty; Thinkstock © Getty; Thinkstock

Lungcancer är vanligast på global basis, följt av bröstcancer och tjocktarmscancer.

35

Det bästa 2018 SE 031218.indd 35

11.12.2018 13:06

FORSKNING

Vad är cancer?

Det första steget till att hitta ett botemedel är att förstå exakt vad vi kämpar mot.

Din kropp består av cirka 37,2 biljoner celler och i varje cell finns en komplett kopia av ditt dna. Dna:t består av 23 par kromo­somer och 21 000 gener, skrivna i kombina­tioner av fyra kemiska ”bokstäver”: A, C, G och T. En komplett dna-sekvens innehåller runt tre miljarder bokstäver och generna är ordnade i ”ord” på tre bokstäver, så kallade kodoner.

Varje ord korresponderar med en molekylär byggkloss som kallas aminosyra. När generna läses i ordning kommer orden i generna visa receptet på hur ett protein byggs. Proteiner är livsviktiga för allt en cell gör – från att skapa energi och besluta när den ska dela sig, till att kommunicera med sina grannar. I en cancer­ cell är vissa viktiga gener skadade. Då ändras proteinerna och sättet de uppför sig på.

Det krävs många genetiska avvikelser innan en frisk cell blir till en cancercell och dessa avvikelser har en tendens att växa över tid. En del människor ärver genetiska avvikelser från sina föräldrar, men det mesta uppstår i takt med att vi blir äldre. Exempelvis solning, alko­hol, strålning och rökning kan skada den genetiska koden. Även människor med en väldigt sund livsstil kan drabbas av dessa genförändringar.

Cellerna delar på sig för att växa och reparera – de tillverkar kopior av sig själva för att ersätta

gamla celler eller för att läka sår och skador. För att göra det måste cellen först kopiera alla tre miljarder bokstäver i dna:t, och att göra det utan ett enda fel är en nästan omöjlig uppgift.

Den kopierade koden felsöks och avvikelser rättas vanligen innan cellen delar sig. Ibland släpps felaktiga celler igenom och de samlas på hög över tid.

Precis som förändringar av bokstäver i en bok gör orden oläsliga, kommer förändringar av bokstäverna i den genetiska koden göra det svårt för cellen att förstå sina gener. Om bok­stäver ändras, tas bort, läggs till eller flyttas kan det förändra meningen i de genetiska orden fullständigt. Det kommer återigen förändra proteinerna som skapas i cellen.

Inbyggda säkerhetsmekanismer kommer vanligen att be cellen att självförstöras om den har för många genetiska avvikelser. Då kan en ny, frisk cell överta dess plats, men ibland slinker skadade celler igenom säkerhetsnätet.

De reparerar sig inte och ignorerar signalen om att dö.

Cancerceller har ofta fel på de två gentyper som kallas ”onkogener” och ”tumörunder­ tryckande gener”. Onkogenerna har vanligen i uppgift att meddela de friska cellerna att de ska dela sig, hjälpa dem att växa och reparera

skador och sår, men mutationer i cancern kan göra att de är permanent aktiverade. Tumör­ under­tryckande gener säger åt cellerna att sluta dela sig när tillväxt eller reparation är slutförd. Fel i dessa gener kan få dem att stänga av. Resultatet blir då att de skadade cellerna delar och delar och delar sig, och slutligen bildar en tumör.

När säkerhetssystemet är avslaget och ingen ber dem att stanna, fortsätter cancercellerna att skapa kopior av sig själva med fel i den genetiska koden. Det leder till en darwinistisk utveckling i rasande fart. Precis som ett djur som har en fördelaktig, genetisk egenskap som det sannolikt kommer att reproducera, har cancercellen en fördelaktig egenskap som gör det mer sannolikt att den överlever.

Cancerceller glömmer vad de egentligen ska göra och skaffar sig nya färdigheter. De utvecklar egenskaper som gör att de kan gömma sig för immunsystemet, överleva på mindre syre och till och med undvika cell­ gifter. Det farligaste av allt är att de kan röra sig genom kroppen och sprida sig till platser långt ifrån utgångspunkten. Via blodomloppet och lymfsystemet skapar de tumörer på andra ställen i kroppen. Men ju mer vi lär oss om hur cancer fungerar, desto bättre blir vi på att behandla sjukdomen.

36

Det bästa 2018 SE 031218.indd 36

11.12.2018 13:06

Visste du att? I 1830 vil­le en inn­byg­ger i Stor­bri­tan­nia brukt 18 li­ter vann om da­gen – bare så vidt nok til en rask dusj i dag.

”Cancerceller skapar kopior av sig själva med flera avvikelser.”

Cancerceller är odödliga. Celler som de här har växt utan paus i laboratorier sedan 1950-talet.

De fortsätter att växa Celler väntar vanligtvis på signal om att dela sig, men cancerceller skapar sina egna växsignaler.

De slutar inte dela på sig Cancerceller ignorerar signaler som ber dem att sluta dela på sig.

De undviker vita blodceller

De förändrar ämnes­ omsättningen Cancerceller omprogrammerar ämnesomsättningen så att de kan fortsätta att dela sig under förhållanden som normalt skulle ta kål på andra celler.

De lurar döden Friska celler dör av sig själva när de skadas, men cancerceller stänger av denna säkerhetsfunktion.

Cancerceller kan gömma sig för immunsystemet. Det hindrar kroppens naturliga försvar att döda dem.

Cancerns kännetecken

De är odödliga Normala celler slutar att dela sig när de blir gamla, men cancer­celler kopierar sig i det oändliga.

Forskarna Douglas Hanahan och Robert Weinberg har definierat tio karakteristiska egenskaper hos cancerceller.

De leder till inflammationer

De muteras Cancerceller samlar fler och fler mutationer efter hand som de delar sig.

Cancerceller kapar immun­celler och använder inflam­­ma­­tioner, som vanligen skulle bekämpa infektioner, till sin egen fördel.

De bygger försörjningslinjer

De sprider sig

När tumören växer behöver den mer syre och näring, och den uppmuntrar till bildandet av nya blodkärl.

Cancerceller kan sprida sig i hela kroppen och skapa fler tumörer på andra platser.

37

Det bästa 2018 SE 031218.indd 37

11.12.2018 13:06

FORSKNING

Så börjar cancern Cancer börjar med att en enda muterad cell delar och sprider sig.

Cancerceller kan lossna och föras med blod- och lymfomloppen till andra delar av kroppen. De kan då tränga in i andra organ där de bildar nya tumörer.

Bröstcancer kan till exempel sprida sig till lungorna, och då har den nya tumören i lungan bildats av bröstcancer­ celler (inte lungcancerceller). I ett sådant fall kommer sjukdomen i lungan att kallas för bröstcancer med spridning till lungan och inte lungcancer.

Cancerceller kan sprida sig till de flesta organ i kroppen.

De sprider sig ofta först till lymfknutor nära huvud­ tumören, men skelett, lever, lungor och hjärna är också vanliga spridningsmål. Olika cancertyper har en tendens att sprida sig till särskilda organ.

Cancercell

Genetiska avvikelser i cellen ger besked om att den ska tillverka kopior av sig själv.

Tumör

När den onormala cellen fortsätter att dela sig bildas en tumör i vävnaden.

Det kallas för ”carcinoma in situ” och är ett förstadium till cancer.

Normal cell

Vanligtvis inleds cancern med att något går fel med en normal cell i något av kroppens organ.

Blodkärl

För att växa måste tumören ha blodtill­försel, så den stimulerar bildandet av nya blodkärl.

Spridning

Cellerna börjar frigöra sig från huvudtumören, de når in i lymf­systemet och blodkärlen och sprider sig i kroppen.

Lokal spridning

Efter hand börjar tumören tränga in i lokal vävnad och växer in i den underliggande bindvävnaden.

Metastaser

Cancercellerna fäster sig i olika slags vävnad och fortsätter att växa. De skapar flera tumörer som kallas dottertumörer eller metastaser.

38

Det bästa 2018 SE 031218.indd 38

11.12.2018 13:06

vil­le en inn­byg­ger i Stor­bri­tan­nia brukt 18 li­ter vann om da­gen – bare så vidt nok til en rask dusj i dag.

Visstedu du att?

Visste att? I 1830 HPV kan leda till cancer eftersom de skadar dna:t.

Cancer smittar inte, men vissa virus som hepatit B, hiv och

© Thinkstock; Illustrations by The Art Agency

”Cancerceller kan använda sig av lymfsystemet för att sprida sig i kroppen.”

39

Det bästa 2018 SE 031218.indd 39

11.12.2018 13:06

FORSKNING

Behandling mot cancer De tre främsta cancerbehandlingarna är operation, strålbehandling och cellgifter.

Cellgift Det första cellgiftet utvecklades från senapsgas, ett kemiskt vapen som användes under första världs­ kriget. Forskare hade lagt märke till att giftet dödade de celler som delade sig snabbt. De ändrade på produktionen och tog fram kvävesenapsgas, en behandling som kunde döda snabbt reproducerande cancerceller.

Kvävesenapsgas tillhör en grupp läkemedel som kallas för alkyleringsmedel och som verkar genom att man tillsätter kemiska enheter – alkylgrupper – till dna.

Dessa förstör den dubbla spiralstrukturen och gör att den genetiska koden lossnar.

Andra slags cellgifter fungerar på liknande sätt.

Tungmetaller binder dna:t och förhindrar att det blir läst. Topoisomerashämmande ämnen hindrar dna-­spiralen från att sträcka ut sig, och anti­meta­ boliter efterliknar molekylerna som är inblandade i kopieringen av dna, och förhindrar att en ny sekvens skapas. Anti-mikrotubuliska ämnen, eller spindelgift, blockerar celldelningen, och antibiotikumet i cellgiftet klibbar fast vid dna-spiralen och förhindrar att den stäcker ut sig ut, kopplar ihop olika dna-tråder eller bryter upp dna:et i delar.

De här behandlingarna är särskilt skadliga för celler som försöker att kopiera sig själva eftersom de riktar sig mot dna-kopiering och celldelning. Det är bra när man vill ringa in cancerceller som delar sig snabbt, men det är inte perfekt. Det är inte alltid som cancer­ cellerna delar sig, så vissa celler undkommer behandlingen, och vi har många andra friska celler som också delar sig snabbt. Hår, hud och ben­märg (som tillverkar blodceller) tar också skada av cellgift, vilket kan leda till till biverkningar som håravfall, illamående och nedsatt immunsystem.

Tumour Cellgiftet skadar celler som försöker dela sig.

Tumour

Tumour

Tumour Patologene undersøker bilder som disse for å diagnostisere kreft.

Dette lungevevet skulle vært fullt av hull.

40

Det bästa 2018 SE 031218.indd 40

11.12.2018 13:07

Visste du att? I 1830 vil­le en inn­byg­ger i Stor­bri­tan­nia brukt 18 li­ter vann om da­gen – bare så vidt nok til en rask dusj i dag.

”Hår, hud och ben­märg (som tillverkar blodceller) tar också skada av cellgift, vilket kan leda till biverkningar som håravfall, illamående och nedsatt immunsystem.”

41

Det bästa 2018 SE 031218.indd 41

11.12.2018 13:07

FORSKNING

Tumour

Tumour

Strålbehandling Strålbehandlingen utvecklades tidigt på 1900-talet och fungerar genom att man bombarderar cancercellerna med strålar. När vattenmolekylerna inne i cellerna träffas sliter de sig loss i en process som kallas radiolys.

Detta skapar mycket reaktiva fria radikaler som har en oparad elektron som angriper förbind­ elser tillhörande andra molekyler. Det sätter i sin tur igång en kedjereaktion som skadar dna:t.

Strålbehandlingen gör att båda trådarna i dna:t går av precis bredvid varandra, en skada som kallas dubbeltrådsbrott. Det gör dna­ spiralen instabil, och den börjar sträcka ut sig.

Celler kan reparera en del av denna slags skada, men ju mer strålbehandling cellerna får, desto mer sannolikt är det att de dör.

Det vanligaste sättet att ge strålbehandling på är att använda en linjäraccelerator (LINAC). Den använder sig av mikrovågor för att tillverka elektroner som träffar en tungmetall så att det bildas röntgenstrålar. Man gör datortomografi eller magnetkamera­undersökningar för att ta reda på tumörens exakta placering i kroppen, och röntgen­strålarna formas så att de passar tumörens konturer. Det görs genom att delar av strålen blockeras med metallark, en så kallad flerblads­kollimator.

Strålarna går tvärs igenom kroppen och maskinen roterar för att kunna skicka strålar från alla vinklar. På så vis kan man ge maximal dos där strålarna korsar tumören och minimera strålningsmängden på den friska vävnaden.

”Man gör datortomografi eller magnetkamera­undersökningar för att ta reda på tumörens exakta placering i kroppen, och röntgen­strålarna formas så att de passar tumörens konturer.”

Linjäracceleratorn roterar och skickar in kraftiga strålar i tumören från alla vinklar.

42

Det bästa 2018 SE 031218.indd 42

11.12.2018 13:07

Omkring hälften av alla cancerpatienter får strålbehandling.

vil­le en inn­byg­ger i Stor­bri­tan­nia brukt 18 li­ter vann om da­gen – bare så vidt nok til en rask dusj i dag.

Visstedu du att?

Efter operation är det den mest effektiva behandlingen.

Visste att? I 1830

Tumour

Tu

Operation Operation är en av de äldsta och mest effektiva cancerbehandlingarna. Om cancern inte har spridit sig tar kirurgerna ut hela tumören och en del av den omkringliggande vävnaden om det skulle finnas tumörer där som inte märks. De tar ibland även bort närliggande lymfkörtlar eftersom de ofta är det första området som cancercellerna sprider sig till.

Om inte hela tumören kan tas bort kan man operera för att minska storleken på den så mycket som möjligt, så att resten av tumören kan behandlas med cellgift eller strål­behan­d­ ling. En operation kan också vara palliativ, det vill säga att den är lindrande men att den inte botar cancern.

Alla knölar är inte tumörer och alla tumörer är inte cancer, så operation används också ofta för att ställa cancer­diagnoser. Ett litet vävnadsprov (biopsi) skärs ut. Därefter fryses det ner eller placeras i vax så att det kan skäras i tunna skivor. Dessa skivor färgas så att en patolog kan undersöka strukturen i celler och vävnad.

Cancerceller ser annorlunda ut än friska celler i ett mikroskop, och de skapar stökiga strukturer i vävnad som normalt är välordnad.

De har också särskilda molekylära eller genetiska markörer som gör att de särskiljer sig. De kan användas för att ställa en cancer­ diagnos, men också för att avgöra vilken cancertyp det är, hur långt framskriden den är och vilken behandlingstyp som är lämpligast.

Tu

© Thinkstock; Illustrations Alex Phoenix

”Alla knölar är inte tumörer och alla tumörer är inte cancer ...”

Tumour

Datortomografi och magnetkamera används för att ta reda på exakt var tumören sitter innan operation eller strålning.

Tumour

Robotar kan utföra mycket precisa operationer.

43

Tumour Det bästa 2018 SE 031218.indd 43

11.12.2018 13:07

Tumour

FORSKNING Tumour

Tumour

Tumour

Framtidens cancerbehandling Tumour

Tumour

Tumour

Ju mer vi lär oss om cancer, desto effektivare kan vi angripa sjukdomens svagheter.

I Storbritannien är den totala överlevnads­ frekvensen oavsett cancertyp cirka 50 procent, och tio års överlevnad vid testikelcancer är uppe i imponer­ande 98 procent, men vi har långt kvar. Det finns hundratals cancervarianter och även patienter med samma sorts cancer har hårfina skillnader mellan tumörerna som kan påverka hur de svarar på behandlingen. Cancern kan bli resistent mot cellgift och strålbehandling, och många behand­lingar kan dessutom skada friska celler och ge biverkningar som begränsar effekten.

Tills ganska nyligen koncentrerades de flesta cancerbehandlingarna på en sak: celldelning. Både strålbehandling och cellgift angriper celler som delar sig snabbt och skadar deras dna så att de dör när de försöker kopiera sig. Men cancer­cellerna har många andra svagheter som forskare angriper från Tumour alla håll med den nyaste tekniken för att avslöja de genetiska och molekylära skillnaderna.

En taktik är att skära av cancerns försörjnings­ kanaler. När tumören växer och cellerna staplas på varandra sjunker syrenivån. Då uppmuntrar Tumour cancercellerna nya blodådror att bryta ner vävnad och flytta in. Om denna process kan hejdas kan också den växande tumören stoppas.

En annan möjlighet är att låta immunsystemet upptäcka cancerceller och förstöra dem. Sådana tekniker är under utvärdering, bland annat genom att man använder molekyler som blockerar samspel mellan cancerceller och immunceller. På så vis förhindras tumören att slå av immunsystemet och immuncellerna blir genetiskt konstruerade så att de kan söka upp och döda cancerceller.

Immunmolekyler, eller antikroppar, kan också Tumour omvandlas till mycket målinriktade cancer­ behand­ lingar som inte skadar de friska cellerna. De kan programmeras till att klibba fast med en specifik molekyl och på så vis blockera de kemiska signaler tumörerna behöver för att överleva. De kan också fästa sig direkt på cancer­cellerna. De kan till och med kopplas till molekyler vid cellgifts- eller strålbehandling och på så vis dubbla effekten av ett giftämne eller immunangrepp.

Forskare jobbar också med att modifiera virus genetiskt så de ska kunna infektera och döda cancerceller. Medicinen sänds in i cancercellerna med hjälp av nanopartiklar, och små speciali­serade molekyler förstör det viktig molekyl­maskineri som cancercellerna är beroende av för att överleva.

Det är osannolikt att vi en dag kommer att ha ett enda botemedel mot cancer, men ju mer vi lär oss desto mer målinriktade blir behandlingarna. På sikt kan cancercellerna dödas effektivare utan att de friska cellerna skadas.

44

Det bästa 2018 SE 031218.indd 44

Tumour

Till attack mot cancerns svagheter Tumour

Modern teknik riktar in sig på molekylerna och genetiken som gör cancercellerna sårbara.

Växtsignaler

Cancercellerna får signaler som säger åt Molekylära dem att växa. Blockerar markörer Cancercellsmolekyler man dem kan det hejda Blodtillförsel processen. ser inte likadana ut.

Cancerceller måste Går man på dem kan ha blod för att man skicka in cellgift överleva. Om direkt i tumören. bild­andet av nya blod­ådror blockeras kommer försörj­ning­ en att skäras av.

Cancerns genetik

Cancer har karakteristiska avvikelser i den genetiska koden som kan avslöja svagheter.

Tumour

Patologi

Cancercellerna kan testas för att se om de har molekyler som urskiljer dem som defekta.

Tumour

Anpassad behandling

Patienten kan få behandling som är anpassad till, och förhoppningsvis ger effekt på, den unika tumören.

Tumour

Självförstöring

Cancerceller dör inte även om de är defekta. Mål­ inriktad behandling kan slå Tumour på självförstörelse­ systemet.

Hormoner

Vissa cancerceller drivs av hormoner. Om produk­ tionen av hormoner hejdas kan tillväxten begränsas.

Skräddarsydd cancerbehandling År 2003 avslöjade The Human Genome Project människans genetiska kod. Under det enorma sekvenseringuppdraget upptäcktes varenda bokstav i vårt dna och för första gången avslöjades det fullständiga receptet på en människo­kropp. Cancerceller läser ur samma receptbok som friska celler, det är bara några ord som har försvunnit, några sidor som har klibbat ihop eller meningar som har rörts ihop. Nu kan forskare bättre förstå hur receptet är samman­ satt, och de kan lättare ta reda på varför och hur cancerceller fallerar.

Alla människor är olika, och cancercellerna startar med olika instruktioner. Efter hand som sjukdomen utvecklas kommer olika tumörer att anpassa sig på olika sätt. Två kvinnor kan båda ha bröstcancer, men även om det finns likheter

mellan sjukdomarna är genetiken i cancercellerna olika. Därför kommer de att svara olika på behandlingen. I framtiden kommer man att testa patienterna så att de får målinriktad behandling som funkar bäst för varje enskild individ.

Olika cancertyper bär på olika slags avvikelser och svarar olika på behandling.

Tumour

11.12.2018 13:07

vil­nya le en inn­ byg­ger i Stor­bri­tmåste an­nia brukt 18 li­ter vann da­gen bare så vidt nok til innan en rask dusj i dag.licensierade.

Visstedu du att?

Alla behandlingar genomgå treom faser av–kliniska tester de blir Visste att? I 1830

Att upptäcka cancer tidigt

Sensorer

Ju tidigare man upptäcker cancer, desto lättare är den att behandla. I Sverige finns screening­ program för att upptäcka bröst- och livmoder­ hals­cancer. I framtiden kan detta bli betydligt lättare. Forskningen kring biomarkörer går ut på att man letar efter signaler som kan avslöja cancer i blod-, urin- eller andningsprov.

Biomarkörer är molekylära signaturer som är unika för olika slags celler. Cancerceller skiljer sig från normala celler på sätt som vi i dag ser i vävnadsprover av tumören. Forskare hoppas att dessa skillnader också kan upptäckas i kropps­ vätskor så att det bara krävs ett enkelt test.

Biomarkörerna kommer kanske att kunna avslöja detaljer om vilken behandling som är bäst, om tumören håller på att bli resistent mot nuvarande behandling, och om cancern kommer tillbaka.

”I Sverige finns screening­­program för att upptäcka bröst- och livmoder­hals­cancer.”

Ansiktsmask

Sensorer känner av koldioxid och trycket i andningen.

Engångsmasker med filter används när man blåser in luft i apparaten.

Sorbentrör

Andningen delas upp i fragment och lagras i två rör som analyseras i laboratoriet.

LUCID – klinisk test

Flyktiga organiska förbindelser

Apparaten genomgår just nu kliniska tester för att ta reda på om den är effektiv i diagnostiseringen av lungcancer.

Förstärkning av immunförsvaret Cancercell

Uppfinnare hoppas att om man hittar spår av kemikalierna aldehyd och keton så kan man upptäcka lungcancer.

Undvikande

Cancerceller utvecklar olika metoder för att undvika det naturliga försvarssystemet, bland annat genom att täcka sig med molekylen PD-L1. När T-cellerna möter denna molekyl stöts de bort.

T-lymfocyter PD-1 receptorer

Cancerförebyggande

PD-L1molekyler

Cancern dödas

Immunsystemet kommer att känna igen cancercellerna, och kan skicka signaler till dem och be dem att självförstöras på ett säkert sätt.

© Thinkstock; Illustrations by Adrian Mann / Nicholas Forder / Alex Phoenix

Kroppen är utrustad med en armé av ”förstörande” T-celler (vita blodceller som patrullerar genom kroppen på utkik efter faror). Om något börjar gå fel med en cell går T-cellerna till attack och dödar den.

Immunterapihämmare Blockering av signaler Vissa av de nya immunterapibehandlingarna har som mål att sätta igång immunsystemet igen genom att blockera PD-L1-molekylerna på cancercellerna, eller PD-1-molekylerna på T-cellerna.

45

Det bästa 2018 SE 031218.indd 45

11.12.2018 13:07

FORSKNING

Enligt experterna Vi har pratat med en immunolog och en sjuksköterska om framtidens cancerbehandling.

Från kronisk till kortsiktig sjukdom Edd James är docent i cancer­ immunologi vid universitetet i Southampton, ett av Storbritanniens ledande center för immunterapi­­­forskning.

Kan du berätta lite om din forskning?

Vad försöker du ta reda på?

Immunsystemet, i synnerhet ”soldaterna” som kallas för förstörande T-celler, kan hitta cancer­celler genom att undersöka pyttesmå proteinbitar som finns på större proteinceller som kallas för MHC. De sitter på cellernas yta. Nästan alla celler har dessa MHC-molekyler och kan uppfatta vad som händer i en specifik cell vid ett givet ögonblick. Trots dessa molekyler lyckas cancercellerna hålla sig utom synhåll för de förstörande T-cellerna. Vi undersöker hur de gör det och hur vi ska kunna vända på processen, eller omskola T-cellerna så att de ser

cancercellerna genom att ändra på vad MHCmolekylerna visar dem.

Varför kan inte immunsystemet döda cancerceller på egen hand?

Immunsystemet dödar ofta cancerceller på ett tidigt stadium i utvecklingen utan att vi vet om det.

Cancer­cellerna utvecklas däremot så att de kan förhindra att immunsystemet hittar och angriper dem. Dessutom kan cancercellerna skapa en miljö som undertrycker immunreaktionen och därför kommer inte immunsystemet att fungera som det ska.

Hur fungerar immunterapi?

Immunterapi fungerar på flera sätt, men det är två huvudmetoder som råder. Den första är att angripa molekyler på cancercellens yta med proteiner som kallas för antikroppar. De är avsedda för specifika molekyler och när de har fäst sig vid målet kommer molekylerna framhäva de aktuella cancercellerna för immunsystemet. Då kan de identifieras, angripas och oskadliggöras.

Den andra metoden är att angripa själva T-celle­rna.

Cancercellerna kan sätta på bromsarna på de förstörda T-cellerna och förhindra att de fungerar som de ska. Detta på grund av att cancer­­cellerna avger en negativ, hämmande signal till T-cellerna genom ömsesidig påverkan. Dessa signaler produceras genom flera olika molekyler som kan blockeras med hjälp av antikroppar. Om vi kan blockera denna påverkan kommer de negativa signalerna att stoppas. Då kan de förstörda T-cellerna fungera normalt och ta kål på cancer­cellerna.

Edd James försöker hjälpa de förstörande T-cellerna att upptäcka cancerceller.

Vad krävs för att göra immunterapin ännu bättre?

De behandlingar som erbjuds i dag är relativt begränsade och de är inte effektiva för så många.

Vi måste ta reda på mer om varför cancern blockerar immunsystemet. Då kan vi bättre förstå processerna som gör det möjligt för cancer­ cellerna att undvika immunsystemet, och då kan vi också identifiera nya molekyler som kan angripas.

Det är många som undersöker möjligheten att kombinera de nuvarande immunterapimetoderna för att göra dem effektivare. I tester fungerar det mycket bättre. Det finns emellertid en stor nackdel med många av dessa kombinationsbehandlingar: det ger en ökning av biverkningar. Det problemet måste vi komma till rätta med.

Tror du att vi någonsin kommer att kunna bota cancer?

Det kommer sannolikt att finnas effektiva kurer för flera cancertyper i framtiden. Att vi förstår mer av de molekylära egenskaperna hos cancer, och att vi lär oss att underlätta för immunsystemet att lättare kunna stoppa cancern, ökar möjligheten till nya, effektiva behandlingar. Då får vi en betydligt mer personlig behandling baserad på den specifika cancerns molekylära kännetecken.

Sådana framsteg innebär att många cancer­ typer ändras från att vara en kronisk till en kortsiktig sjuk­dom där patienten behandlas när cancern uppstår. Det kommer att öka den cancerfria överlevnaden och kommer att göra det möjligt för många flera att leva ett normal­ långt liv.

”Många cancertyper ändras från att vara en kronisk till en kortsiktig sjukdom.”

Edd James

Cellerna visar immunsystemet vad som händer på insidan med hjälp av MHC-molekyler.

46

Det bästa 2018 SE 031218.indd 46

11.12.2018 13:08

vil­le en inn­byg­ger i Stor­bri­tan­nia brukt 18 li­ter vann om da­gen – bare så vidt nok til en rask dusj i dag.

Visstedu du att? se om de är mer effektiva eller har färre biverkningar.

Visste att? I 1830

Vid fas 3-tester jämförs nya läkemedel med dagens för att

Allt fler överlever

Jac Samuel är forskarsjuksköterska. Hon leder en grupp forskarsjuksköterskor som genomför kliniska tester av nya cancermediciner.

Vad gör en forskarsjuksköterska?

Det är ett väldigt spännande karriärsval som de flesta sjuksköterskor inte tänker på när de är färdigutbildade. De flesta tänker att de ska arbeta på en sjukhusavdelning, och de utbildar sig själv­­klart inom sjukvården för att de vill hjälpa andra människor. Att vara forskarsjuksköterska är spännande eftersom man arbetar med nya behandlingar som ännu inte är godkända.

Det är en process med insamling av data som analyseras för att avgöra om den nya behandlingen är bättre än den rådande. Det kan hända att den fungerar bättre, eller att den inte fungerar bättre men har färre biverkningar. Eller så kan det handla om en behandling som istället för att ges genom blodet tas i form av en tablett.

Som forskarsjuksköterska ska du ge patienterna dessa behandlingar. Vi vet inte hur bra de verkar, så vi bedriver nästan efterforskning. Målet är att samla in kvalitetsdata som kan analyseras så att vi kan visa hur olika behandlingar verkar.

Varför måste behandlingar testas?

Vi kan inte bara leverera något från ett labora­ torium utan att veta hur det fungerar. Även om det har fungerat vid djurförsök vet vi inte hur det påverkar en människa. Allt måste testsas så att vi kan vara säkra på att det är säkert. Annars skulle ett läkemedelsföretag kunna säga: ”Hej, vi lovar att den här kuren verkligen fungerar och vi vill att du betalar 500 000 för den, men vi har inga bevis.”

Hela poängen med forskningen är att den är bevisbaserad. Laboratoriet utvecklar en behandling som de testar i en cellinje och i en djurmodell, men

den kan fungera helt annorlunda på en människa.

Vilka förändringar har du sett när det gäller cancerbehandling?

Jeg har varit forskarsjuksköterska länge, men de senaste fem åren har det faktiskt skett stora förändringar. Forskarna förstår så mycket mer om hur invecklade cellerna är. Förut var det mer en sam­lings­beteckning för flera olika cancertyper. Nu är det så mycket mer nyanserat och jag tror att detta bara är toppen på isberget.

Det har kommit nya läkemedel som verkligen har förändrat livet för patienterna. För 5–10 år sedan visste man att prognosen inte var särskilt bra med deras diagnos. Nu ser vi patienter med samma typ av cancer som klarar sig bra när de är färdiga med behandlingen.

Tror du att vi någonsin kommer att hitta ett botemedel mot cancer?

Det är väldigt vanskligt att säga att vi kommer att hitta en enkel kur mot cancer. Problemet är att cancer är ett samlingsnamn. Man har så många olika slags celler i kroppen, och cancer kan påverka olika celler på olika sätt.

Eftersom vi har sett så stora förändringar i överlevnadsgraden de senaste 10–15 åren kommer vi också de kommande 10–15 åren att se stora genombrott som kommer medföra stora för­ändringar. Vi har för tillfället ingen bot mot cancer, men det är allt fler som överlever cancer, och deras livskvalitet är bättre med bättre behandling.

Det tror jag att vi kommer få se mer av.

Information och stöd

Jacs grupp forskarsjuksköterskor administrerar experimentella mediciner vid kliniska tester.

© Shutterstock; Thinkstock

Om du vill ha mer information om cancer och cancerbehandling kan du besöka Cancerfonden på nätet (www.cancerfonden.se).

Vill du prata med någon? Du kan ta kontakt med Cancerfondens hjälplinje på 020-59 59 59, måndag 09–16, tisdag 10–16 och onsdag–fredag 09–16.

47

Det bästa 2018 SE 031218.indd 47

11.12.2018 13:08

TEKNIK

50

Vetenskapen bakom sociala medier

50 Vetenskapen bakom

sociala medier 56 Flytande städer 64 HÜgteknologisk haptik

48

Det baĚˆsta 2018 SE 031218.indd 48

11.12.2018 13:08

56

Flytande städer

50

Kjæledyrteknologi

64

Högteknologisk haptik

”Det är mycket svårare att skapa haptiska upplevelser som försöker efterlikna beröring.”

49 49

Det bästa 2018 SE 031218.indd 49

11.12.2018 13:08

SPACE TEKNIK VAD ÄR RIKTAD REKLAM?

HUR SÄKER ÄR DIN DATA?

M O K A B N E P A K S N E T VE

TEKNIKEN BAKOM OCH VAD DEN GÖR MED DIN HJÄRNA -talets 0 0 0 2 v a n e r ä r ie d e m la ia c So änder h d a v n e m – r e ik n k te ta s främ ? a rn e s lis u k m o k a b n e ig tl n ege HUR TJÄNAR FACEBOOK PENGAR?

PÅVERKAR SOCIALA MEDIER HÄLSAN?

50

Det bästa 2018 SE 031218.indd 50

11.12.2018 13:08

Facebook är det mest populära sociala nätverket i världen med över 1,9 miljarder användare. På andra plats kommer Whatsapp med 1,2 miljarder användare.

Det verkar inte som att vi får fler vänner genom att lägga tid på sociala medier.

Hur tjänar Facebook pengar?

Får vi fler vänner av att vara i sociala medier?

F

olk har i genomsnitt fem sociala medier­-­­konton och ägnar i snitt 1,5 timme varje dag åt att kolla dem. Det anses vara ett sätt att skapa starka nätverk med andra människor, men fördelarna som uppnås under den tid vi lägger på sociala medier tar tid och upp­märk­samhet från de förhållanden vi har i den verkliga världen.

Enligt evolutionsantropologen Robin Dunbar kan vi bara upprätthålla upp till 150 vänskapsförhållanden åt gången. Det är känt som Dunbar-talet och baseras på de sociala grupper som vi har utvecklats till att leva i,

som till exempel storleken på de flesta byar på landet förr i tiden. Utöver det antalet kan vi inte upprätthålla meningsfulla relationer eftersom vi inte har tillräckligt med hjärn­ kraft eller tid för att underhålla vänskaps­ förbindelserna.

Dunbar granskade sociala medier 2016 och upptäckte att även om det känns som om vi har många vänner på nätet bidrar inte nät­­platserna till att vi blir mer samman­ kopplade. Folk hade ungefär samma antal nära vänrelationer på nätet som offline.

Hur funkar filtren i Snapchat?

Selfie-filtren är baserade på Viola Jones-algoritmen som hittar ansikten genom att skanna bilder efter områden med ljus och skugga. Snapchats Active Shape Model kan se ännu finare detaljer.

Utvecklarna skapade en karta över de genom­snittliga placeringarna av fram­­ trädande ansikts­drag, som kanterna på ögon och läppar, genom att markera dessa positioner manuellt på dussintals foto­ grafier av äkta män­niskor. Punkterna samlades därefter ihop för att skapa en 3D-modell av ett huvud.

I Snapchat-appen läggs den genom­ snittliga kartan över ansiktet och jämförs med pixel­datan så att punkterna kan anpassas perfekt till just din bild. När den anpassade modellen är färdig kan ditt ansikte struktureras och förvrängas.

WWW.NYVITENSKAP.NO WWW.HOWITWORKSDAILY.COM

Det bästa 2018 SE 031218.indd 51

År 2016 rapporterade Facebook att över en miljard människor loggade in på webbplatsen dagligen. Det är en sjundedel av världens alla människor. Tjänsten är gratis, men alla som skannar av flödet utgör målgrupp för riktad reklam. Det är här Facebook tjänar sina pengar: de har en plattform där annonsörer visar upp produkter, och vi klickar och köper.

I genomsnitt genererar varje Facebookanvändare cirka 30 kronor var tredje månad. I Europa är det 35 kronor, och i USA och Kanada stiger siffran till över 100 kronor. Vi förser Face­­­book med mängder av personupplysningar som kan användas för att förutsäga vad vill köpa. Annonsörerna är beredda att betala för den värdefulla informationen.

Andra sociala tjänster på nätet tjänar också pengar på det här viset. Instagram och Snapchat använder sig av sina fotovänliga format för att visa märkesvaror, och Twitter erbjuder sponsrade tweets och konton för företag som vill betala för att synas.

”I genomsnitt genererar varje Facebookanvändare omkring 30 kronor var tredje månad.”

Ansiktsdrag En genomsnittskarta över ansiktsdrag anpassas till ditt ansikte.

Pålägg Med masken kan bilder läggas över ansiktet och de följer exakt formen på dina ansiktsdrag.

Rotation

Mask

Förvrängning

Den färdiga modellen är i 3D och roterar med ansiktet när du rör dig.

Dina ansiktsdrag kopplas ihop med trekanter för att skapa en mask.

Ansiktet kan förvrängas genom att trekanternas positioner flyttas.

© Thinkstock

Visste du att?

51

11.12.2018 13:08

TEKNIK

Påverkar sociala medier hälsan?

Sociala medier kan verka ofarliga, men de har en mörkare sida. År 2016 hade Childline 12 000 rådgivningstillfällen som var relaterade till problem online och nätmobbning. En studie på över 1 700 unga vuxna vid University of Pittsburgh visade att ju mer tid folk lägger på sociala medier, desto större sannolikhet att de var deprimerade.

Vid en brittisk undersökning av nästan 1 500 ungdomar och unga vuxna upptäckte forskare

Det svagaste ledet i moln­ säkerheten är oftast ditt lösenord.

Hur säkert är ”molnet”?

att bildfokuserade nättjänster som Instagram och Snapchat gjorde mest skada när det gällde ångest och mentalt välbefinnande.

Det innebär inte nödvändigtvis att sociala medier orsakar psykiska hälsoproblem. Det kan snarare tyda på att folk lägger mer tid på nätet när de känner sig nere. Å andra sidan kan sociala plattformar också användas till att öka medvetenheten om mental hälsa och att hjälpa folk att hitta någon att prata med.

De flesta tror att vår data förvaras säkert på en plats uppe i luften, långt ifrån nyfikna ögon, men ”molnet” är faktiskt en omskrivning av jättelika serverhallar som lagrar dokument och bilder på sina fysiska hård­diskar. När du laddar upp filer till molnet lagras de på dessa servrar, och datan är redo att tankas ner igen vid behov.

Den första delen av säkerheten ligger hos leverantörerna. De måste se till att infra­strukturen är säker både digitalt och fysisk. För att uppnå det krypterar de viktig data, anställer säkerhets­ personal för att skydda servrarna och utvecklar digitala säkerhetssystem som avskräcker, upp­­­täcker och motverkar alla otillåtna försök att komma åt privata filer.

Den andra och mer sårbara delen av säkerheten är upp till dig. Om folk vill komma åt din data försöker de göra det på det enklaste sättet, och det är nog inte att ge sig på teknikjätten. Det är betydligt lättare att få tillgång till dina lösenord.

Det lättaste sättet att säkra datan på är att skapa starka lösenord, ändra dem ofta och skydda sig mot nätfiske. Det skadar aldrig att dessutom göra en säkerhetskopia av filerna.

Det är inte bara frid och fröjd – bruk av sociala medier kan knytas till depression och ångest.

”Folk lägger över 1,5 timme på sociala medier varje dag.”

Sociala medier i siffror

60

miljarder

meddelanden hanteras av Facebook Messenger och Whatsapp dagligen.

31 %

120 kr 91 %

Det genomsnittliga årliga värdet hos varje användare av Facebook.

av alla varumärken använder minst två sociala medier-kanaler.

av jordens befolkning har aktiva sociala medier-konton.

28 500 m² är storleken på Facebooks gigantiska serverhall i Oregon, USA.

176 miljoner nya sociala medier-användare har skapat konton det senaste året.

317

miljarder kronor Facebooks intäkter 2017.

76

minuter Genomsnittlig tid som vuxna amerikaner dagligen lägger på att se rörlig film på digitala enheter.

52

Det bästa 2018 SE 031218.indd 52

11.12.2018 13:09

Visste du att?

Den första tweeten skickades av Twitters grundare Jack Dorsey 2006.

Den löd: ”sätter bara upp min twttr”.

Hur fungerar riktad reklam?

När du besöker en plats på nätet lagras en liten textfil, en så kallad cookie eller kaka (informa­ tions­­kapsel), i din webbläsare. När du besöker en annan webbsida med annonsplatser kikar sidan igenom dina informations­kapslar (kallas även för klick­ström) och ger dig en relevant annons. Denna teknik är dock bara toppen av isberget.

Sociala medier har dessutom tillgång till personliga data som du och dina vänner har gett dem. Annonsörer kan välja att visa dig sina annonser baserat på ålder, kön, hemort, civilstånd, utbildning, jobbtitel, val av digital enhet, sociala medier-vanor, vilka du följer, det du söker efter, var du är och till och med vilka andra appar du har installerat på din telefon.

DEN MEST ANVÄNDA EMOJIEN Hur uttrycker vi oss på olika plattformar?

Besök på webbplats Du går till din favoritnätbutik för att kika på en produkt du funderar på att köpa.

#1

Informationskapsel

#2

En liten textfil, en så kallad kaka, sparas av din webbläsare och registrerar besöket.

#3 Social nätsida När du besöker ett socialt nätverk läser sidan av dina kakor och levererar en annons baserad på webbläsar­ historiken.

ANNONSPLA TS TILLGÄNGLIG

#4 #5 Social annonsplats Sociala medier tjänar pengar på att erbjuda plats för betalannonser.

Hur avgör Facebook vad som ska visas i ditt nyhetsflöde?

Facebooks nyhetsalgoritm tar hänsyn till innehållet du involverar dig i mest (det vill säga bilder eller videor), förhållandet till dina vänner och hur många likes eller kommentarer inlägget redan har, och väljer därpå vad den ska visa dig. Den är upplärd och instruerad av programmerare att välja de lämpligaste inläggen.

EMOJIFANS En global studie från 2016 visar vilka länder som är flitigast på att använda emojier i text-­­ meddelanden:

Frankrike 19,8 % Ryssland 10,9 % USA 9,2 %

Turkiet 5,8 %

© Thinkstock

Mexiko 7,9 %

53

Det bästa 2018 SE 031218.indd 53

11.12.2018 13:09

TEKNIK

Är sociala medier beroendeframkallande?

För vissa är sociala medier mer än bara ett sätt att ha kontakt med vänner på. Att kolla sina flöden blir en tvångs­handling och vissa tappar kontrollen över hur mycket tid de ägnar åt internet.

Internetberoende, även kallat problematiskt inter­net­ användande eller tvångsmässigt bruk av internet, är unikt för 2000-talet, men det handlar om biologiska impulser som vi har haft i årtusenden.

Vår hjärna är konstruerad så att den söker belöning – det

är det som uppmanade våra förfäder att söka efter sockeroch fetthaltig mat med högt kalori­innehåll, samt att skapa varaktiga relationer med andra. Och det ligger också bakom missbruk. Belöningen kommer i form av signalämnet dopamin som frigörs i en del av hjärnan som kallas accumbenskärnan. Dopamin får oss att må bra och driver oss till att upprepa vissa beteenden. Vissa människor kan emellertid utveckla en tolerans för dopamin och behöver allt mer för att producera samma effekt.

Sociala medier kan aktivera hjärnans belöningssystem.

Hur kan ett mem bli viralt?

Ordet mem (meme på engelska) uppfanns 1976 av forskaren Richard Dawkins för att förklara hur ideer sprider sig från person till person genom att kopieras och muteras som gener. Det är ingen formel för fram­gång, men forskare vid University of Memphis upp­täckte att kortare mem, mem med svärord och mem som kunde reproduceras snabbt med en mall hade högst potential för stor spridning.

Hur nära varandra är vi på Facebook? År 2016 borrade sig Facebook ner i sin statistik för att ta reda på hur sammankopplade deras aktiva användare egentligen är. Om du är aktiv i detta sociala nätverk, det

vill säga att du har loggat in de senaste 28 dagarna, är du bara 3,5 personer (eller grader) från var och en av de övriga 1,9 miljarder användarna.

Du är i genomsnitt bara 3,5 personer från vem som helst på Facebook.

”Ordet mem uppfanns 1976 av forskaren Richard Dawkins.”

54

Det bästa 2018 SE 031218.indd 54

11.12.2018 13:09

Visste du att?

Varje sekund läggs över 7 600 tweets ut på Twitter och nästan 800 bilder läggs upp på Instagram.

Hur fungerar krypteringen i Whatsapp?

Seden 2016 har varje meddelande som har skickats via Whatsapp varit krypterat från början till slut. Det betyder att det bara kan läsas av sändare och mottagare. Tekniken är baserad på något som kallas The Signal Protocol.

När man startar en chat öppnas en krypterad session. Under denna session beräknas något som kallas en ”huvudhemlighet” med hjälp av nycklar som är unika för sändaren och den

Sändarens telefon

Mottagarens telefon När meddelandet når mottagarens telefon används den privata nyckeln för att dekryptera det.

person som meddelandet skickas till. Huvud­ hemligheten används för att skapa en rotnyckel och en kedjenyckel som används för att ta fram unika meddelandenycklar för varje med­delande som skickas. När man klickar på ”skicka” krypteras och låses meddelandet med nyckeln.

När det når mottagarens telefon använder hen sina egna privata nycklar och nycklarna från meddelandehuvudet för att låsa upp dem.

Användare A

När man startar ett samtal får man mot­tagarens offentliga nyckel från servern.

Privat nyckel dekrypterar meddelandet Offentlig nyckel krypterar meddelandet

Användare B

Offentlig nyckel från server

Krypterat meddelande Den offentliga nyckeln används till att kryptera meddelandet så att det inte kan läsas.

WhatsApps server

Server Meddelandet går genom Whatsapp-servrarna, men de saknar nyckeln för att låsa upp det.

Vem är vad?

Flera framgångsrika sociala medier-nätverk hör till jättelika teknikföretag.

Twitter

Instagram

Facebook

Hangouts

Google

Skype

Microsoft

Whatsapp Messenger

Youtube

Linkedin

Snapchat

Snap Inc. © Thinkstock

Periscope

55

Det bästa 2018 SE 031218.indd 55

11.12.2018 13:09

TEKNIK

FLYTANDE – urban framtid När städerna översvämmas av människor och föroreningar, måste vi då söka oss ut i havet?

Text: Charlie Evans

Ren luft LilyPad täcks av titandioxid som reagerar på solens UV-strålning så att föroreningar i atmosfären absorberas genom en fotokatalytisk reaktion.

N

är våra städer blir allt trängre, mer tät­befolkade och mer förorenade tvingas ingenjörer och arkitekter att bli kreativa.

I en tidsålder med en starkt växande befolkning har vi byggt imponerande sky­skrapor och djupa, underjordiska transport­nätverk. Men hur går i vidare? Vissa har börjat kika på möjlig­­heten att korsa den sista gränsen – att kolonisera havet.

Det skulle kunna vara hämtat från en science fiction-film, men idén om att bygga permanent bebyggelse på havet har tagit formen av en verklig­het som kommer allt närmare. Somliga utvecklare funderar på att utveckla kryssnings­ fartyg till gigantiska stadsskepp, andra vill

bygga enskilda bostäder som länkas ihop i havet. För samtliga har jakten på miljövänliga och självförsörjande alternativ till landbaserade städer inletts.

Konceptet kan verka ganska långsökt, men kunskapen vi behöver för att flytta ut i havet finns redan. Nu handlar det bara om samarbete kring experimenterandet och tester för att övervinna utmaningarna som ett liv på vågorna erbjuder. Motivationen till att göra precis detta växer sig allt starkare.

Vår planet står inför ett akut hot i form av stigande havsnivåer. Sedan början på 1900-talet har havsnivån stigit med omkring 20 centi­ meter, och man uppskattar att havet kommer

Trygg hamn Med denna självförsörjande amfibiestad tar man sikte på att härbärgera 50 000 klimat­flyktingar. Man hoppas att konceptet ska bli verklighet innan år 2100.

56

Det bästa 2018 SE 031218.indd 56

11.12.2018 13:09

Visste du att?

Man uppskattar att 66 procent av världens befolkning kommer att bo i urbana områden innan år 2050.

STÄDER Estetiska omgivningar Landskapet på LilyPad kommer att bestå av en konstgjord lagun och tre bergaktiga ryggar. Det skapar en varierad miljö för invånarna. Dessutom ger det näring till en rik flora och fauna.

Energi Konceptet kommer att dra nytta av flera förnybara energi­resurser, bland annat solenergi, termisk energi, vindkraft, vattenkraft och tidvattenkraft. Det skapar mer energi än vad som förbrukas.

Biomimetik LilyPads utformning har inspirerats av vatten­ liljor. Victoria-vatten­liljan har stora, räfflade blad som flyter på vattenytan.

I drift

© Rex Features

LilyPad ska glida över havs­ytan med ström­marna, till exempel Golf­strömmen och Labradorströmmen.

Aquakultur En trädgård under vattenytan används till odling av mat som också kan användas som biomassa till energiproduktion.

”Jakten på miljövänliga och självförsörjande alternativ till land­ baserade städer har påbörjats.”

Det finns många illustrationer av LilyPad, men för tillfället är projektet mer dröm än verklighet på grund av de extrema startkostnaderna.

How It Works | 57

Det bästa 2018 SE 031218.indd 57

11.12.2018 13:10

TEKNIK att stiga med omkring 65 centimeter innan år 2100. Enligt forskare bor omkring 275 miljoner människor i områden som kommer att över­ svämmas om den globala temperaturen stiger med tre grader. Om den globala upp­värm­ningen fortsätter kommer Rio de Janeiros berömda stränder snart att ligga under vatten. Shanghai, där det bor över 24 miljoner människor, kommer att utplånas fullständigt. I Miami kommer vattnet nå till knähöjd. Om vi står vi utan lösningar kommer detta att leda till omfattande ödeläg­gelse och förluster av liv då miljontals män­niskor mister sitt levebröd och sina bostäder. Det här har fått flera företag att skissa på planer för byggandet av städer på havet som en räddning undan översvämningarna.

Projektet är utmanande eftersom många faktorer måste tas i beaktande. Hur kommer en flytande stad att reagera på naturkatastrofer som orkaner? Hur ska ett sådant samhälle

kunna odla mat och ha tillgång till färskvatten?

Den första stora utmaningen för de ingenjörer som arbetar med bosättningsprojekt till havs är att hitta balansen mellan en struktur som är stark nog för att vara stabil och flexibel nog för att röra sig med vågorna. Många har fokuserat på att utveckla små men robusta plattformar som kan kopplas ihop så att det skapas ett flexibelt membran som kan flyta på vattenytan.

Många av koncepten är – som många andra stora ingenjörsbragder – inspirerade av naturen som redan har utvecklat ett perfekt koncept för flytande öar i form av grästuvor av särskilt slag.

Dessa växtklungor växer på en täppa av flytande rötter (som innehåller syrebubblor vilka bidrar till att hålla växterna flytande) och rör sig med vinden över vattnet. Andra ingenjörer har utgått från kryssningsfartyg, men jobbar på att få upp dem i skala så att de kan inhysa flera hundra tusen passagerare.

Detta tillvägagångssätt för med sig en rad andra problem. Hur kommer det sig att kan man sitta bekvämt på ett kryssningsfartyg och sippa på en drink när man får kämpa för att sitta i en kanot utan att trilla i vattnet?

Nyckeln är att skapa en låg tyngdpunkt och fördela vikten över en stor yta. Stora skepp har enorma skott som sticker ut långt under havet och balanserar vikten, på så vis kan vikten fördelas jämnt. På ett mindre fartyg ligger tyngd­­punkten högre eftersom det är annorlunda konstruerat, och det krävs mindre rörelser för att få det att gunga.

Det finns 500 meter långa tankskeppp som kryssar över haven i dag, men det finns också en gräns för hur stora skepp man kan bygga. För att bygga en permanent stad på ett skepp måste skotten ligga omkring 80–90 meter under ytan, vilket är extremt kostsamt. Dessutom gör styv­heten hos en så stor mängd stål skeppet sårbart.

Freedom Ship Välkommen ombord på framtidens flytande stad.

Landningsbana

© Freedom Ship International

Skeppets översta däck kan användas som en liten flygplats för privat och kommersiell flygning. På så vis kan turister besöka skeppet och dess invånare kan ta sig till fastlandet.

En flytande stad På Freedom Ship finns bostäder, bibliotek, skolor, sjukhus, restauranger, kasinon och enklare industrier.

58

Det bästa 2018 SE 031218.indd 58

11.12.2018 13:10

Visste du att?

Om all landis smälte skulle den globala havsnivån stiga med omkring 66 meter.

”Shanghai i Kina, med sin befolkning på över 24 miljoner människor, kommer att utplånas fullständigt.”

LIVLIGT FARVATTEN ELLER STORMIGT HAV? För- och nackdelar med flytande städer.

En lösning på stigande vattennivåer Med stigande hav och en växande befolkning blir det mindre landytor till människan. Utan plats för nya bosättningar kommer vi de kommande decennierna att få ett ökande antal klimat­ flyktingar. Flytande städer skulle kunna ge dem nya hem.

Frihet och mobilitet

FÖRDELAR

Flytande städer på öppet hav blir fria geografiskt och politiskt sett. De kan förflytta sig bort från orkaner, transportera fisk och andra förnödenheter, resa dit det är bättre väder och ta sig till andra geografiska omgivningar.

Hållbar framtid De flytande städerna utvecklas för att vara renare och grönare än de landbaserade städer vi har i dag. Flera av dem är tänkta att använda havet som en oändlig energikälla som inte skadar miljön på något sätt.

Livskvalitet Att leva på havet i en miljövänlig mikronation ger en betydligt ökande livskvalitet, och det kommer dessutom att skapa tätare sociala band och en kraftig minskning av föroreningar och trängsel.

En promenad vid havet Med specialutvecklade gång­­vägar kommer de boende och besökande att kunna vandra omkring på skeppet och njuta av den spektakulära utsikten.

Lätt att bygga nytt Dagens städer är fulla av restriktioner knutna till den existerande infrastrukturen, men genom att flytta ut på havet får vi också möjlighet att tänka nytt. Elektriska ledningar, rörsystem och gamla, ineffektiva byggnader kan ges ny form.

Superstort skepp Freedom Ship kan bli över 1 370 meter långt, nästan fyra gånger större än världens största kryssningsskepp, MS Harmony of the Seas.

Påverkan på haven Vi vet inte vilken påverkan stora flytande städer kommer att ha på haven, men vi vet att även mindre konstruktioner i havet kan förstöra marint liv, så risken är stor att flytande industriella strukturer också kan skada livet i havet.

Förnödenheter Det kommer att bli en utmaning att leverera förnödenheter till en ö som flyter omkring ute på havet, och det kräver grundligt förarbete och forskning för att säkerställa att människorna ombord inte saknar mat och dricksvatten.

I skeppets hamnar kan man lägga till med mindre fartyg och transportera människor och förnödenheter.

NACKDELAR

Hamnstad

Priset Att konstruera en hypermodern flytande stad kommer att bli väldigt dyrt. Startkostnaderna är exceptionella och kan förhindra ett genomförande eftersom investerare ofta undviker projekt med en så hög finansiell tröskel.

Struktur och stabilitet Det är mycket att tänka på när man ska bygga flexibla strukturer, och det kräver betydande innovationer för att konstruera solida strukturer som inte kommer att brytas sönder av havets rörelser.

Lag och ordning Att bygga på det här sättet får konsekvenser. Ute på öppet hav kommer dessa samhällen att vara oreglerade, och upprätthållande och stiftning av nya lagar måste etableras för att säkerställa tryggheten i städerna.

POLIS

59

Det bästa 2018 SE 031218.indd 59

11.12.2018 13:10

TEKNIK

Yacht-ön Utopia Den ser kanske ut som en Bond-skurks huvudkvarter, men fristående sjöfarande enheter som Utopia kan vara en utgångspunkt för etableringen av större städer till havs.

Drift Nederst på varje ben sitter en azimut (en sorts propeller som kan roteras i alla vinklar). Det gör Utopia lätt att manövrera.

© Shutterstock

Konstruktionen skulle kunna komma slås sönder när vågor träffar den från olika håll.

När byggandet är avklarat kommer nästa stora utmaning att vara att göra den flytande staden helt självförsörjande ute på öppet hav.

Om konstruktionen håller sig nära land blir det enklare att skaffa förnödenheter, men om man rör sig ute på öppet hav måste alla resurser hämtas ur havet. Man kan eventuellt importera varor och tjänster från andra länder.

På den mest grundläggande nivån behöver människan mat, vatten och tak över huvudet för att överleva. En genomsnittsperson behöver dagligen omkring tre liter vatten, och även om de flytande städerna kommer att vara omgivna av vatten är havsvattnet för salt för att vi ska kunna dricka det – det kan till och med vara dödligt. Ett flytande samhälle måste ha en avsaltningsanläggning ombord, alltså en anläggning som avlägsnar saltet med hjälp av elektrodialys, destillation eller metoder för omvänd osmos. Även om vi kanske inte kan utnyttja havs­vattnet direkt kommer vi med hjälp av gen­teknik att kunna utveckla växter som tål saltvatten. Vi kan också utnyttja de stora havs­områdena till att anlägga fisk- och räk­odlingar på öppet hav, eller så kan vi odla enorma åkrar med ätliga alger.

Nästa stora utmaning som måste över­vinnas är att generera elektricitet till den flytande stadens bostäder och verksamheter. Eftersom energiresurserna på land kopplas bort måste andra energikällor till. Ocean Thermal Energy Conversion är numera den dominerande idén när det gäller energiförsörjning av framtida flytande samhällen. Processen går ut på att utnyttja de naturliga temperaturskillnaderna i havet för att generera energi, och på så vis säkra en varaktig energiresurs.

I täten för den banbrytande resan mot koloniser­ing av haven finns den ideella organisa­tionen The Seasteading Institute.

Organisa­tionen siktar på att färdigställa ett komplett flytande samhälle 2020. Planerna bygger på en rad ihåliga, flytande plattformar, förstärkta med betong. De byggs i kvadrater på 50 x 50 meter, och dessutom konstrueras femkanter som kopplas ihop och bildar ett nätverk av för­greningar. Med den utformningen kan den flytande staden snabbt evakueras genom att de olika elementena kopplas isär. Då kan befolkningen flytta sig ur kurs från orkaner eller undvika farliga väderförhållanden. Det ger dessutom invånarna ett större självstyre över det egna grannskapet. Missnöjda invånare kan flytta sin enhet till ett annat havssamhälle om de tror att det ger dem en förbättrad livskvalitet.

60

Det bästa 2018 SE 031218.indd 60

11.12.2018 13:10

Visste du att?

En anläggning för omvandling av havets termiska energi kan generera elektricitet dygnet runt.

Observationsdäck Passagerarna kan njuta av en 360 graders utsikt över omgivningarna från 65 meter över havsytan.

Bostadsenhet Konceptet Utopia har plats för en ”mikronation” med områden för bostäder, underhållning och tjänster fördelat på elva däck.

Helikopterdäck Utopia är designad för ett välbeställt klientel och har flera helikopterdäck som kan användas av både boende och besökare.

Förtöjningsportar Besökare kan anlända med båt antingen till våtdockan i konstruk­tionens mitt, eller till en av stränderna vid enhetens ben.

Stabilitet Utopias fyrbenta utformning gör den stabil även på oroligt hav.

Yacht Island Designs Project Utopia är en 100 meter bred bostadskonstruktion. Dess elva däck innehar samma volym som ett kryssningsfartyg.

WWW.HOWITWORKSDAILY.COM

Det bästa 2018 SE 031218.indd 61

61

11.12.2018 13:10

TEKNIK

”De flytande öarna” Ett ambitiöst projekt i Franska Polynesien med stöd av Paypals grundare Peter Thiel.

Skydd mot vädret Stora plattformar byggs för att skydda de mindre plattformarna från de kraftigaste vindarna.

Flexibel moduldesign

© Blue Frontiers

Tanken med flexibla, ihoplänkbara plattformar gör att samhället kan följa vågrörelserna i vattnet.

Med denna ambitiösa idé är planen att bygga en hel stad av de ihopkopplingsbara modul­ plattform­arna. Det kommer att finnas hälso­ vård, rekreationsområden, skolor, hotell och butiker. Projektet stöds av Paypal-grundaren och miljardären Peter Thiel, en man som är fast besluten att göra verklighet av sin dröm.

Istället för att sätta kurs mot öppet hav är det första målet att hålla sig förankrad till ett värd­land så att man kan dra nytta av etablerade resurser. Stora steg har redan tagits i den riktningen.

I fjol undertecknades ett avtal mellan Franska Polynesiens regering och Seasteading Institute som förpliktade parterna att enas om ett sam­­arbete där de ska skapa en ”havszon”. Thiel har beskrivit projektet som en chansning, men en chansning han anser att det är värt att satsa på.

I en artikel skrev han bland annat att ”mellan cyberrymden och världsrymden finns möjlig­ heten att kolonisera haven”.

Institutets första mål är att slutföra det första konceptet. Det ska bestå av elva moduler, var och en av dem med trevåningsbyggnader som ska rymma bostäder, underhållning och kontor­slokaler för 250–300 fasta invånare samt även 50 hotellsängar. Den flytande staden

kommer att fungera som ett jätte­laboratorium där man forskar på bärkraft och utvärderar kollaborations­teknik.

Nyskapande företag som ivrar efter att skapa lyxbostäder som en lösning för klimat­flyktingar är också nytänkande inom fältet ”seasteading”.

Freedom Ship är tänkt att bli världens största skepp och kommer att utrustas med azimutpropellrar för manövrering av den havsgående jätten. Det ska till och med ha en landnings­ bana för privatplan. Invånarna kan resa världen runt med regelbundna stopp i olika hamnar så att de kan utforska nya platser.

I motsatt ände av spektrumet finns mindre projekt som poppar upp över hela världen. I dessa projekten försöker man göra flytande bostäder tillgängliga för alla. Ett av dem är Water­studio, ett holländskt företag som redan håller till under vatten. I Holland har ett ökande antal människor bosatt sig på vattnet, i hus­­båtar, där de är säkra mot översvämningar, men i så små farkoster att även den minsta turbulens märks. En vanlig husbåt är chanslös ute på öppet hav, men det holländska företaget har fört in husbåten i 2000-talet. Grundaren Koen Olthuis har designat flytande tvåvånings­ bostäder.

Enheten har en våning under vatten vilket löser problemen med balans och vikt­ fördelning, eftersom tyngdpunkten har flyttats ner. Dessutom behöver man inte sticka ner pelare djupt i de holländska våtmarkerna – det gör att det är billigare att bygga en husbåt än att uppföra en bostad på land.

Olthuis utvecklar sin första stad i närheten av Haag på västkusten, där man utvecklar både flytande öar och hyres­­hus. Pionjären tror att en bärkraftig framtid väntar strax utanför kusten. Kommer vi i framtiden att få se för­fabricerade bostäder på standard­ plattformar som fraktas ut till stadigt växande, flytande städer?

Vi kan inte förutsäga exakt hur människan kommer att bygga på haven, men de utman­ ing­ar som förknippas med befolk­nings­­­ tillväxten och den stigande havsnivån kommer att pressa vår uppfinningsrikedom och ingenjörskonst till det yttersta. Drömmen om att bo i ett flytande, utopiskt paradis kan finnas runt hörnet – så luta dig tillbaka och njut av resan när mänsklig­heten seglar vidare och utvecklar nya, flytande städer.

62

Det bästa 2018 SE 031218.indd 62

11.12.2018 13:10

Visste du att?

Den stigande havsnivån kan leda till upp emot en miljard klimatflyktingar före år 2100.

Förnybar energi En kombination av hydro­termal energi, vindkraftverk och solenergi förser samhället med kraft.

FRÅGOR SVAR

&

Joe Quirk Vi pratade med medgrundaren och vd:n för Blue Frontiers, ett företag som sam­­arbetar med Seasteading Institute på deras Floating Island-projekt.

Tack vare modulplattformarna kan invånarna koppla loss sig och bilda nya grupper flera mil bort.

Kan du berätta lite om den tekniska mångfald som ska användas till de flytande städerna?

Havsstäder kommer att använda sig av tekniker där man satsar på att återskapa havets miljöer. Flytande strukturer skapar platser för liv i havet och utvidgar därmed dess ekosystem. Algodlingar absorberar koldioxid och bidrar till att minska surhets­ nivåerna i havet. Flytande solcellspaneler är 20 procent effektivare än paneler på land. Det nystartade företaget Blue Frontiers satsar på att bygga de första havsstäderna och planerar för under­vattens­­däck med akvarieväggar så att studenter med egna ögon kan se hur de flytande bosättning­ arna kan återskapa havsmiljön. Genom att integrera bland annat dessa tekniker siktar våra nederländska ingenjörer i Blue21 på ett fullständigt paradigm­skifte, något de kallar cyklisk meta­­bolism.

Deras prototyp är den bastanta flyta­nde paviljong­ en i Rotterdam.

The Seasteading Institute har räknat med solcellspaneler som en viktig energi­resurs.

Hur ser havsstädernas framtid ut enligt dig? Kommer det att byggas hundratals städer, och var ska de i sådana fall placeras?

När de första havsstäderna står som utmärkta exempel på hur en värld på havet kan se ut väntar vi oss att tusentals nanonationer kommer att dyka upp på vattnet, vilket för oss in i de flytande städernas tidsålder.

Varför är projektet så viktigt? Varför ska vi flytta till flytande städer istället för att stanna på land?

Två av världens största problem är stigande havsnivåer och bristande grundläggande innovation inom området. Havsstäderna löser bägge problemen. Flytande öar ger kust­ samhällena möjlighet att justera sig organiskt till den stigande havsnivån. Nyetablerade samhällen på öppet hav ger människor möjlighet att testa nya sätt att styra sin tillvaro på. Så länge man kan lämna havs­ städer man inte gillar, och välja dem man föredrar kommer det att skapas en marknads­ process där man upptäcker bättre sätt att bo tillsammans på.

Var befinner sig projektet nu? Hur långt är det kvar till målet 2020?

Företaget Blue Frontiers som ska konstruera de första flytande städerna har slutfört både den ekonomiska och den miljömässiga konsekvens­analysen. De har kommit på SeaZone – en juridisk innovation där man har tagit med det bästa från erfarenheter man har gjort i 4 000 särskilda ekonomiska zoner världen runt. Vi hoppas att Franska Polynesien kan bli världsledande med detta och att de kan erbjuda havstäder till jordens önationer. Önationerna har inte orsakat den stigande havsnivån, men de kan erbjuda en omedelbar lösning på problemet.

63

Det bästa 2018 SE 031218.indd 63

11.12.2018 13:10

TEKNIK

HÖGTEKNOLOGISK

HAPTIK Lär dig om hur haptisk teknik går längre än syn och hörsel för att ge oss direktkontakt med den virtuella verkligheten.

T

änk om du kunde utforska fjärran länder och röra vid djur och växter omkring dig med fingertopparna? Eller känna vibration­­erna ombord på en rymdfarkost på väg genom asteroidbältet? Hur skulle det vara att sätta vinnarmålet i århundradets fotbollsmatch och verkligen känna hur det är när publiken jublar? Välkommen til haptikteknikens värld.

Haptik kommer från det grekiska ordet haptesthai som betyder ”att beröra”, och det används för att beskriva allt som relaterar till känselsinnet, på samma sätt som ordet optik är kopplat till synsinnet. Haptiktekniken handlar om att skapa upplevelser och gränssnitt där du kan delta i ett samspel med hjälp av beröring.

När du rör vid, bankar på eller håller i föremål ger gränssnitten dig en fysisk upplevelse i retur.

Det kallas ofta haptisk återkoppling. Denna haptiska återkoppling kan kännas som allt från en vibration när du döljer något i ett virtual realityspel, till att förbereda en spruta och känna en persons hud om du utbildar dig till läkare. Haptiktekniken handlar i grund och botten om att få något som inte är verkligt att kännas verkligt.

Hittills har du kunnat känna tryck när du spelar dataspel eller deltar i en virtuell verklig­ het i en nöjespark eller spelhall, till exempel i en flygsimulator. Men du har helt säkert upplevt tryckåterkoppling även i mindre skala.

64

Det bästa 2018 SE 031218.indd 64

11.12.2018 13:10

Visste du att?

Huden är kroppens största och snabbast växande organ.

Den innehåller cirka 4 miljoner känselreceptorer.

Olika slags beröring Många skulle beskriva beröring som ett enda sinne, men forskare menar att beröringen är multisensorisk. Detta på grund av de två delar som utgör beröringssinnet: kutan och kinestetisk perception. Kutansystemet handlar om det som huden känner tack vare mekanoreceptorer (känselceller) i huden som registrerar tryck, temperatur och smärta.

Det kinestetiska systemet handlar om hur kroppen är position­ erad och vad som försiggår på insidan. Det känner vi genom mekanoreceptorer i muskler, senor och leder som känner av positioner Det finns mer i beröring och rörelser. än vad ögat ser.

Det haptiska systemet är en kombination av indata från både det kinestetiska systemet och kutansystemet. Det anses också vara en aktiv och inte passiv form av beröring. Definitionerna varierar, men de flesta forskare är eniga om att aktiv beröring är när någon använder motoriska kommandon till att styra musklerna och svara på beröring istället för att passivt ta emot beröring från någon.

Lökformade ändar Känner av värme, stramande hud och hur lederna rör sig.

Flera lager Huden består av två huvud­­lager: epidermis (överhuden) och dermis (underhuden).

Till hjärnan

Huden

Merkels nervändar

Huden är kroppens största organ. Hos en genomsnittsvuxen kan den täcka en yta på två kvadratmeter.

Känner av lätt beröring.

Signaler från receptorer

Känselnerver I huden finns mekano­ receptorer – känselnerver som registrar beröring och rörelse.

Lamellära kroppar Känner kraftigt tryck och högfrekventa vibrationer.

v ga rin ö f er Öv

r lse pu im

Kedjereaktion Signaler från mekano­ receptorerna översätts till elektriska impulser som går till hjärnan via känselnerverna.

Beröring

Meissners känselkroppar

Kroppen berör, känner och reagerar på omvärlden.

Svarar på svag beröring och tryck, samt låg­ frekventa vibrationer.

Igångsättning Hjärnan skickar tillbaka information till musklerna eller lederna nära berörings­ området och skapar en reaktion.

Nervbanor Sensoriska signaler går från kroppen till hjärnan via känsel­­nerverna (röda). Hjärnan kan sätta igång rörelser som svar via motoriska nerver (gula).

Reflexiva reaktioner Om kroppen registrerar smärta skickas signaler till ryggmärgen som sätter igång automatiska rörelser så att kroppen kan reagera snabbt för att undvika skador.

© Thinkstock; Pixabay; Illustration by The Art Agency/Barry Croucher

”Det är mycket svårare att skapa haptiska upplevelser som försöker efterlikna beröring.”

Bearbetning i hjärnan Känselinformationen går in i thalamus som skickar den vidare till hjärnbarken där den bearbetas och tolkas.

65

Det bästa 2018 SE 031218.indd 65

11.12.2018 13:10

TEKNIK Hemknappen på vissa mobilmodeller vibrerar när du trycker in den med fingret. Tekniken finns i många fjärrkontroller till spel, och även den lilla vibrationen som träningsklockan avger när du har nått ditt stegmål är exempel på haptikteknik i dagligt bruk.

De skapar ett tryck när du antingen når ett mål eller interagerar med dina teknikprylar på något sätt.

Tack vare tekniska framsteg kommer den här sortens tryckåterkoppling att bli mer än bara små vibrationer i byxfickan. Den har visat sig vara väldigt användbar, för den fungerar intuitivt och den påverkar alla delar av livet – från under­hållning i hemmet till undervisning på sjukhusen.

De upplevelser vi har från teknik får vi oftast genom syn och hörsel, som när vi till exempel ser en film, använder en app eller upplever en virtuell verklighet genom ett par hörlurar. Det är mycket svårare att skapa haptiska upplevelser som siktar på att återskapa känslan av beröring genom tryck, vibration eller temperatur.

Det första vi bör tänka på är att haptiska system är ett tvåvägssystem. Det innebär att man inte bara känner det som händer, utan att man också påverkar det när man rör vid det. När man bara ser eller hör något kan man inte påverka det. Därför är det enklare och billigare att tillverka den sortens skärmar.

Allt fler teknikproducenter har upptäckt hur viktigt det är att inkorporera haptisk åter­ koppling på allt från träningssimulatorer till spel. Vi ser och hör mycket som inte har med vår verklighet att göra, till exempel filmer om dinosaurier eller musik som låter som vågor. Vi stänger snabbt av vår skepticism och föreställer oss att vi faktiskt vandrar med dinosaurier eller sitter vid havet. Men det är svårare att lura känselsinnet och fördjupa sig i en virtuell värld genom beröring. Därför är det svårt för teknikproducenterna att tillverka realistiska, haptiska upp­levelser utan avancerad och kostsam teknik. Det är också därför som haptiska upplevelser kan öppna oanade möjligheter. Om det lyckas är det vårt mest övertygande sinne.

Vissa forskare menar att kroppen läser av beröringsinformation 20 gånger snabbare än information från synsinnet. Om man sköter maskiner via en skärm och bara ser det som händer så kan man missa både ett och annat.

Om man dessutom känner det kan man reagera mycket snabbare. Detsamma gäller spel, inlärning och all slags problemlösning.

Man tror dessutom att beröring är en av de mest effektiva kanalerna för social

Upplärning av medicinsk personal Operationer, isättning av sprutor och komplicerade procedurer kan läras ut i virtuella miljöer. Det ger en mer realistisk inlärning än någonsin.

Hur kan haptisk teknik vara till nytta?

Så kan upplevelsen av beröring rädda liv och förbättra tekniken.

Mer inlevelse i spelen Spelföretagen har jobbat länge med haptiska handskar och kroppsdräkter för att göra inlevelsen i spelen mer realistisk. Du kommer att uppleva strider, fall och flygning bättre än någonsin.

Säkrare för soldater Försvaret har experimenterat med haptisk teknik i många år. De använder exempelvis vibrationer när soldater ska navigera genom okänd terräng där det är för riskabelt att bara förlita sig på syn och hörsel.

Styrning av robotar och maskiner Telerobotik innebär att man fjärrstyr robotar eller programvaror. Det fungerar utan haptisk teknik, men beröring gör manövreringen av maskiner i rymden, under vatten och i medicinska procedurer säkrare och effektivare.

Virtuella världar Med rörelsesensorer och heltäckande exoskelett kan haptisk teknik öka känslan av fördjupning och närvaro i virtuella upplevelser, från underhållning och interaktion till terapi och smärtlindring.

kommunikation. Om företagen är ivriga att utveckla verktyg för sociala medier med VR-teknik, som till exempel Facebook, kommer beröringstekniken att göra dem betydligt effektivare.

Det finns många olika sätt att tillverka haptik­­skärmar på, men de flesta har två grund­­­bultar: sensorer och kontrollmekanismer.

Sensorerna är tekniken som kan känna av den haptiska information en person använder. Ett exempel är när du öppnar en dörr i ett VR-spel med handen i en specialtillverkad haptisk handske. Sensorerna läser av informationen och skickar den vidare till den haptiska modulen.

66

Det bästa 2018 SE 031218.indd 66

11.12.2018 13:10

Visste du att?

Beröring sänker stressnivåerna genom att ge signal om frigörelse av oxytocin, ett hormon som också kallas för kärlekshormonet.

Möt den bioniska fingertoppen Se hur forskare använder ett konstgjort finger för att göra det möjligt för personer med amputerade armar att känna igen.

”Haptiska upplevelser öppnar många möjligheter. Om man lyckas är det vårt mest övertygande sinne.”

96 %

Sensorimplantat Fullproppad med sensorer Fingertoppen rör sig över en yta med struktur och sensorerna genererar olika elektriska signaler beorende på hur jämn eller ojämn ytan är.

Signalerna översätts Dessa signaler omvandlas till elektriska impulser som nervsystemet kan läsa innan det skickar information till nerverna.

Sensorn i den artificiella fingertoppen kopplas till nerverna i patientens över­arm. Hos personer som inte är amputerade överförs signalerna till nerverna via nålar.

Amputerade kan känna igen Amputerade patienter som använder finger­ toppen upptäcker om ytan är jämn eller ojämnn i 96 procent av fallen.

77 %

Test på ickeamputerade

Hjärnan luras Med hjälp av ett EEG-test visar forskarna att hjärnan inte märker skillnad på en äkta fingertopp och den konstgjorda.

Proteser som ger känsel Dagens proteser både ser ut och fungerar mer som äkta kropps­delar än tidigare. Det är viktig att återskapa en känsla av beröring för amputerade eftersom de då kan interagera fullt ut med omgivningen. Dessutom visar studier att återkoppling via beröring är viktig för att patienterna ska se på protesen som en kroppsdel och inte bara ett hjälpmedel.

Forskare har hittat olika sätt att skapa känsel i konstgjorda händer. Ett sätt är genom en haptisk återkopplingsapparat som skapar tryck i olika styrka på överarmen när de griper tag i föremål med handen.

En annan metod är att placera sensorer i en hand som förmedlar information om strukturer, tryck och friktion till elektroder som är inopererade runt nervknippen i överarmen.

Därifrån överförs de till hjärnan som tolkar dem som känseln i en normal hand.

© USAF, Sarah Webb; Getty; Pixabay; WIKI; Ultrahaptics; Illustration by Ed Crooks

Signalerna överförs till nerven via en nål.

Bosch har tillverkat en berörings­ skärm med haptisk återkoppling som de kallar neoSense.

Icke-amputerade som testade den bioniska fingertoppen kunde i 77 procent av fallen avgöra om ytan var jämn eller ojämn.

Genom att arbeta in en känsla av beröring i proteser kan personer med amputerade lemmar utföra fler aktiviteter.

67

Det bästa 2018 SE 031218.indd 67

11.12.2018 13:10

TEKNIK Kontrollmekanismen läser därefter av den haptiska datan och omvandlar den till en form som vi kan uppfatta, antingen som ett tryck eller en vibration. Precis som när du känner motstånd i handsken eftersom dörren i spelet är tung och svår att öppna. Oavsett vilken form den har kan den levereras på ett flertal sätt. Några av de van­lig­­a­ste sätten är som vibrationer genom skärmar och knappar. I spel kan man också känna kraften genom en joystick eller handske.

Eftersom vi kan känna beröring över hela kroppen finns det oanade möjligheter för teknik­ producenter som vill skapa mer innova­tiva sätt att förmedla detta på.

Ett exempel är den haptiska kroppsdräkten. I flera decennier har företag jobbat på att skapa en komplett återkopplingsupplevelse som gör att VR och spel känns verkligare. Föreställ dig känslan i rygg och axlar när du surfar på vågorna istället för enbart en vibration i handen, eller att du känner en smäll på benet när du använder ett VR-set för kampsport och mot­stånd­­aren ger dig en rejäl spark.

Många kommersiella företag har tillverkat dräkter under åren, till exempel Teslasuit som kan ge tryckåterkoppling på 46 haptiska punkter över hela kroppen. AxonVR är ett annat teknik­ företag som har kombinerat en liknande dräkt med en robotarm i HaptX Skeleton.

”När vi kombinerar VR och haptisk teknik kan vi lära oss nya saker i trygga omgivningar.”

Tekniken blir allt mer avancerad och mindre i storlek, dessutom blir VR-headset allt vanligare. Dessa dräkter och exoskelett är nu på en nivå där de kan införskaffas av vanliga konsumenter. I framtiden tros den här sortens upplevelser bli vanliga. Dräkter för hela kroppen blir effektivare och mer avancerade till ett förhoppningsvis över­komligt pris.

Längre in i framtiden kommer du kanske inte att behöva en fysisk styrenhet eller dräkt för att få förnimmelsen av beröring.

Disney har utforskat metoder för att återskapa beröring på som inte kräver programvara och som kan kännas med

En haptisk VR-operation med VirTeaSy Surgery i Frankrike.

bara händerna. Före­­tagets AIREAL-apparat genererar luft­v irvlar som skapar former och föremål som du kan känna i luften. Det kommer att vara användbart både i VRvärlden och för attraktion­er i nöjesparker och i underhållningsindustrin.

Företaget Ultrahaptics använder sig av ultraljudsteknik för att projicera förnimmelser direkt på handen. Även om tekniken ännu är helt ny är det lockande för både tekniknördar och stora företag att kunna skala bort behovet av extra maskinvara. Utmaningen nu blir att komma så långt med tekniken att vi faktiskt kan använda den utanför forskningslabbet.

I en VR-miljö kan haptisk teknik få det att kännas som om du faktisk håller i virtuella föremål.

En deltagare på VR World Congress testar ett träningsinstrument för tandläkare med haptisk teknik från Generic Robotics.

En sensorisk, virtuell energi­ omvandlingsapparat från Ultrahaptics.

68

Det bästa 2018 SE 031218.indd 68

11.12.2018 13:10

Visste du att?

Haptisk teknik kan användas till shopping på internet där kunden kan få känna på varornas struktur.

Haptisk teknik visar sig vara användbar när det gäller träning, inlärning och interaktion på avstånd, så det är knappast överraskande att NASA har utforskat vilken roll den kan spela vid framtidiga rymdexpeditioner.

Haptics-2 är ett haptiskt teknikexperiment som gjordes ombord på internationella rymd­­stationen (ISS) för att testa hur berörings­ återkoppling fungerar när den styrs från rymden och läses av på jorden, och vice versa. Astronauter testade tekniken på ISS för att känna på hur problemfritt och användbart det kan vara även på så långt avstånd.

NASA menar att haptisk teknik kan komma till användning vid framtida uppdrag.

Astro­­nauter kan till exempel lättare styra robotar på Mars, på fjärran asteroider eller andra platser de vill utforska, från rymd­ stationer i bana runt jorden. Eller så kan de samla in prover från platser där vi ännu inte kan landa.

En läkarstudent använder en 3D-display och haptisk apparatur för att träna på en ögonoperation.

Redan i dag är det många elektriska apparater som vibrerar, men dessa små signaler kan användas flitigare – till exempel när du flyttar en mapp till ett nytt ställe på skrivbordet. I fram­­tiden kommer du kanske att kunna program­mera olika tryck, strukturer och tempera­t urer beroende på vilken slags påminnelse du vill få.

Efter hand som den haptiska tekniken utvecklas kommer den inte längre att begränsas till laboratorier eller nöjes­parker.

Den kommer att ge upplevelser som går bortom syn och hörsel både hemma och hos företag i hela världen. Spelen blir allt mer realistiska och robotarna blir bättre på att utföra sina uppgifter. Tekniken befinner sig ännu bara i sin linda, så vi garanterar att det ligger mycket spännande framför oss och väntar.

Astronaut Thomas Pesquet jobbar med styrningen av Haptics-2-experimentet ombord på ISS.

E.A. Johnson uppfinner den första fingerstyrda pekskärmen. Den kommer att kallas kapasitiv pekskärm.

1829 Louis Braille publicerar sitt taktila skriftsystem som revolutioner hur blinda och synskadade skriver och läser.

1965

Nintendo lanserar Rumble Pak, extrautrustning till Nintendo 64-kontrollen som använder vibrationer som tryckåterkoppling när man spelar.

IBM och BellSouth går ihop om Simon Personal Communicator – en av de första telefonerna med pekskärmteknik.

1989

1993

Brittiska Advanced Robotics Research Centre presenterar Teletact-handsken som återskapar känslan av beröring genom pyttesmå luftkuddar.

Haptikens historia Historik över den berörings­baserade tekniken

1994

1997

Aura Systems lanserar Interactor Vest, en speldräkt som omvandlar ljudvågor till vibrationer som representerar händelser, till exempel ett slag eller en explosion.

2013

© Ultrahaptics; Getty; Thinkstock; Pexels; WIKI; NASA

Haptisk teknik i rymden

Det är lätt att se hur haptisk återkoppling kan användas för att tillverka VR-headset för alla, och få spelupplevelsen att bli ännu mer engagerande och realistisk. Det finns också många andra sätt man kan använda haptisk teknik på för att göra skillnad.

När läkare, tandläkare och annan medicinsk personal ska läras upp måste de utföra procedurer för allt från att sätta i en spruta till komplicerade opera­tion­er.

Om man kombinerar visuella skärmar eller VR-headset med haptisk återkoppling kan man läras upp i en trygg miljö där det finns utrymme att göra misstag och att lära av dem.

Brittiska Generic Robotics har utvecklat SimuTeach. Det är en kombination av VR, robotik och haptisk teknik som tillsammans blir en intraoral injektionssimulator. Med den kan tandläkar­ studenter öva på att sätta sprutor under säkra omständigheter.

Och det här är bara början. Även om haptisk återkoppling är frestande med alla möjligheter som kommer med virtuella världar kan det också göra oss bättre på att interagera i den fysiska världen. Ett lysande exempel på det är hur viktig tryckåterkoppling är för tele­ robotiken. Den här sortens återkoppling är särskilt användbar när någon styr en robot eller maskin över långt avstånd. Med hjälp av haptisk teknik är det inte bara lättare att sköta en fjärrstyrd robot, det blir också betydligt effektivare. Eftersom den här typen av robotar ofta används i riskabla situationer, exempelvis i atomkraftsanlägg­ning­­ar, kommer allt som kan förbättra tele­robotiken bidra till att revolution­ era en mängd industrier.

På ett mer personligt plan kan haptisk teknik införas i många av våra favoritprylar.

Apple lanserar sitt haptiska användar­ gränssnitt The Taptic Engine för iPhone, MacBook och Apple Watch.

2015

Disney presenterar AIREAL som använder sig av luftvirvlar för att simulera beröring utan handskar eller andra fysiska hjälpmedel.

69

Det bästa 2018 SE 031218.indd 69

11.12.2018 13:10

MILJÖ

80

Välkommen till människans tidsålder

72 David Attenborough 74 Naturens märkligaste 80 Välkommen till människans tidsålder 88 Bör vi äta insekter?

94 Arbetande hundar

94

Arbetande hundar

104 Lite av varje om miljö 707070

Det bästa 2018 SE 031218.indd 70

11.12.2018 13:11

88

Bör vi äta insekter?

72

David Attenborough

74

Naturens märkligaste

717171

Det bästa 2018 SE 031218.indd 71

11.12.2018 13:11

MILJÖ

Sir David Attenborough Naturprogrammens gudfader har gjort en fantastisk insats under sin karriär. I över sju decennier har han förmedlat världens natur rakt in i våra vardagsrum.

D

etär inte riktigt samma sak när en natur­ dokumentär inte ackompanjeras av hans trygga stämma, eller hur? Sir David Attenborough är utan tvekan en pionjär utan dess like när det gäller hans arbete med att filmatisera vår natur.

Sir David Attenborough föddes i London samma år som drottning Elizabeth och växte upp i Leicester. Han studerade naturvetenskap på Clare College vid University of Cambridge och tog sin examen år 1947.

Efter universitetet anslöt Attenborough till flottan en period och började därpå att jobba som producentpraktikant för BBC. Året var 1952.

Sir Davids första djurprogram var Zoo Quest som lanserades år 1954. Han skrev, presenterade och producerade den banbrytande tv-serien som sändes fram till år 1963. Sedan blev han ansvarig för den nya kanalen BBC2 år 1965 där han hade uppsikt över införandet av Europas första tv-nätverk helt i färg. År 1969 blev han BBC:s kanalchef. Rollen inbegrep införandet av alla slags nya innehåll och han kan ta åt sig äran för att uppskattade program som Match Of The Day, direktsänd biljard och Monty Python hittade ut till tv-tittarna.

Dokumentärformatet skulle emellertid bli Attenboroughs stora passion och år 1973 sade han upp sig från sin tjänst för att helhjärtat kunna koncentrera sig på att producera naturprogram. Sir David har aldrig betraktat sig

Ett livsverk Sir David Attenborough har haft en strålande karriär.

1947 Tar naturvetenskaplig examen vid Clare College, Cambridge University.

1955 Det första avsnittet av Zoo Quest sänds.

Det blir en tittarsuccé.

1926

1952

1973

Född den 8 maj i Isleworth, London. Växer upp vid University College, Leicester, där hans far Frederick är rektor.

Börjar som praktikant på BBC. Hans första jobb blir dokumentären Coelacanth.

Säger upp sig från tjänsten som programchef och fokuserar helt på naturdokumentärerna.

72

Det bästa 2018 SE 031218.indd 72

11.12.2018 13:11

Sir David är den enda filmmakare som har mottagit utmärkelser från BAFTA (British Academy Film Awards) för tevesändingar i svartvitt, färg, HD och 3D.

5

FAKTA OM …

SIR DAVID ATTENBOROUGH 1

År 2005 adlades Attenborough av drottning Elizabeth för sina exceptionella insatser inom konst, lärande, litteratur och vetenskap.

Närkontakt med gorillor Ett av Sir Davids mest kända ögonblick är hans nära kontakt med bergsgorillor under filmandet av Liv på jorden år 1978 då smågorillor klättrade på honom.

2

Under sin makalösa karriär har Sir David alltid varit i framkant när det gäller naturfilmens tekniska utveckling. Han har ständigt höjt ribban – från att ha intro­duce­rat Europas första färgtv-kanal i juli 1967 till att använda timelapsefilmning under arbetet av Private Life Of Plants (1995) för att på ett helt nytt sätt kunna skildra hur växter växer.

Bland andra landmärken märks BBC:s första natur­dokumentärer i både HD (Planet Earth) och 4K (Life Story), samt Storbritanniens första 3D-dokumentär, Flying Monsters 3D, som sändes på Sky 3D 2010. År 2015 lanserade han attenboroughsreef. com som är en interaktiv plattform som dokumenterar det fantastiska djurlivet och den svåra ekologiska situationen vid Stora barriärrevet. Under detta arbete slog han dessutom rekord med ett dyk på 305 meter i undervattensfarkost vid revet.

själv som en djurälskare, han är bara väldigt fascinerad av dem. Han har tidigare medgivit att de enda djur han inte tycker om är råttor!

Hans första teveäventyr hette Eastwards With Attenborough. Produktionen inleddes 1973 och var startskottet för en tradition av högklassig skildring av världens natur. Med en rad ban­brytande dokumentärer bakom sig, exempelvis Liv på jorden (vid tiden ett av BBC:s mest ambitiösa filmprojekt) och Den levande planeten, blev Sir David år 1985 adlad av drottning Elizabeth för sina insatser inom dokumentär­genren.

Under 1990- och 2000-talen har Sir David utvecklat en lång rad program som har avhandlat ämnen som

djurs beteenden och miljöfrågor samtidigt som han har strävat efter att använda sig av den allra senaste filmtekniken för att skildra det fantastiska djurriket.

Serier som Planet Earth, Life In The Freezer, Den blå planeten och Life In Cold Blood (bara för att nämna några) har bidragit till att inspirera miljontals tittare världen över att lära sig mer om naturen.

Med 32 hedersutmärkelser – fler än någon annan person har tilldelats – jämte medlemskap i Royal Society och många andra akademiska institutioner har Sir David Attenboroughs livsverk till dags dato underhållit och utbildat utan motstycke. Hans entusiasm och upp­skatt­ning av naturen avslöjas i varje mening han bjuder sin trollbundna publik på.

1985

2016

Drottningen adlar Sir David Attenborough för hans insatser inom dokumentärgenren.

Sir David firar sin 90-årsdag. En av många hyllningar är att NERC:s senaste polarforskningsskepp döps till RRS Sir David Attenborough.

1990–2015 Producerar en lång rad högklassiga natur- och miljödokumentärer, bland andra The Truth About Climate Change som behandlar ämnet global uppvärmning.

3

Upptäcktsresande Under inspelningen av Life Of Birds färdades Attenborough över 411 900 kilometer! Han besökte Nordpolen 2010 vid 83 års ålder vid filmandet av Frozen Planet.

4

Känt namn Sir David har hyllats otaliga gånger genom att olika arter har döpts efter honom – bland annat fossiler, skalbaggar, malar och det långnäbbade myrpiggsvinet Zaglossus attenboroughi.

5

Oväntad potential År 1952 då Sir David började på BBC hade han bara sett ett tv-program! Inledningsvis ansågs han vara olämplig som programledare i rutan på grund av sina tänder. © Alamy; Getty; WIKI; Thinkstock

Filmteknik

Begåvad familj Sir Davids äldre bror var den Oscarsvinnande skådespelaren och regissören Lord Richard Attenborough (1923–2014) som bland annat spelade i filmen Jurassic Park.

Filmteamet bakom Zoo Quest som år 1955 planerar nästa resa till Brittiska Guyana.

73

Det bästa 2018 SE 031218.indd 73

11.12.2018 13:11

MILJÖ

NATURENS MÄRKLIGASTE Naturen är full av vilda djur. Vissa är strålande vackra, andra är desto märkligare varelser som tack vare evolutionen har klarat sig mot alla odds. Följ med på en resa i naturen och lär känna några av naturens mest otroliga livsformer.

74

Det bästa 2018 SE 031218.indd 74

11.12.2018 13:11

Visste du att?

Varje osedaxmask man ser är av honkön. De mikroskopiska hanarna lever inuti honorna.

Osedaxmasken

Dessa havsmaskar har det märkliga smek­ namnet zombiemaskar tack vare sin för­kärlek för att äta ben. Och namnet ”osedax” betyder dessutom ”benätare” på latin. Trots det ruskiga namnet är de små maskarna en viktig del av havets ekosystem. Efter ett ”valfall”, då en död val sjunker till botten och för med sig viktiga näringsämnen, drar sig maskarna mot kadavret. De gnager sig in till benet, och med sina fjäderlika gälar ser de ut som blomsterknoppar. Osedaxmasken är besläktad med rörmasken som befinner sig på hydro­­termiska rör djupt nere i havet och är fulla med symbiotiska bakterier. Som gengäld för en trygg tillvaro inne i masken bryter bakterien ner valbensmassan så att masken kan smälta den.

Päls Tänder

Möt lemurens egendomliga kusin.

Osedaxmasken har varken mun eller mage utan måste absorbera näringen.

I

nvånarna på Madagaskar säger att man inte ska se ett fingerdjur i ögonen. Det anses vara ett varsel om död om finger­ djuret pekar på dig med sitt förlängda långfinger. Sant eller inte – denna lilla halvapa (som faktiskt är världens största nattaktiva halvapa) är otroligt märklig. Den sorteras in i en helt egen familj, men klassas som ett slags lemurdjur. Den har stora ögon och öron, sylvassa tänder som aldrig slutar att växa, samt djurrikets konstigaste fingrar och tår.

Fingerdjurets fingrar är långa, krokiga och utrustade med långa, vassa klor. Lång­ fingrarna är särskilt långa och knotiga, de sticker fram en bra bit längre än de övriga fingrarna. De har kulleder så att de kan rotera som våra axelleder, och denna märkliga kropps­del har en väldigt specifik uppgift.

I skydd av mörkret förflyttar sig finger­djuret längs döda grenar och knackar med långfingret på barken.

Den lyssnar efter klangen från håligheter utgrävda under barken av sin favoriträtt: en träborrande insektslarv.

Långfingrarna med sina vassa fingernaglar sticks därpå in i små hål för att fiska ut bytet.

Detta sätt att skaffa mat på placerar finger­ djuret i samma fack som hackspetten.

Bröstvårtor Fingerdjuret är den enda primaten som har bröstvårtorna placerade nederst på magen stället för på bröstet.

Fingrar och tår

Armar och ben

Det här är fingerdjurets främsta jaktredskap.

Alla utom stortårna, som är försedda med platta naglar, har vassa och spetsiga klor.

Alla är lika långa, vilket gör det lätt att röra sig på alla fyra. De är också starka och smidiga och anpassade till livet i skogen.

” Fingerdjurets fingrar är långa, krokiga och utrustade med långa, vassa klor.”

© Alamy; Thinkstock

Fingerdjur

Fingerdjuret använder sina konstant växande, sylvassa tänder till att gnaga på grenar för att få tag på mat inuti dem.

Den är täckt av tjock, svart, ullaktig päls med vita detaljer. Det är ovanligt i ett så pass varmt klimat.

75

Det bästa 2018 SE 031218.indd 75

11.12.2018 13:12

MILJÖ

Stromaväxt Svampens huvudstam är försedd med stroma (vegetativ vävnad) och skjuter upp från myrans skalle. Den runda utväxten som producerar sporer är fruktkroppen.

Zombiesvampen

En mardrömslik svamp som kan styra myrans tankar.

En mänsklig zombieapokalyps är lyckligtvis ett fiktivt hot. Men i djurriket är det en grym rea­­litet. Djupt inne i Thailands tropiska regn­­­skog finns en tankestyrande svamp som manipulerar sitt värddjur att anpassa sig efter sin livscykel.

Svampen Ophiocordyceps unilateralis offer är arbetsmyrorna hos arten stockmyra. Svampen känner väl till sin värd och koncentrerar sig på att angripa just denna art för att uppnå bäst resultat. När en intet ont ­­anande myra tar med sig svampsporer från marken börjar svampen

växa i den olycksaliga insekten. Den utlöser en cocktail av kemikalier som tvingar myran att röra sig till en lämplig plats för svampens vidare tillväxt och dödar den sedan. När värden är död fortsätter svampen att använda myrans kropp för att föröka sig.

Men nya rön visar att det finns en annan svamp som hämmar utbredningen av denna ”zombie­myrsvamp”, och därmed klarar bara 6,5 procent av zombie­myrsvamp att producera nya sporer. Det innebär att många stockmyror dör förgäves.

Tankestyrning Myran ”styrs” av svampen och tvingas till en lämplig plats. Insektens kropp förser svampen med ett sätt att producera sporer på så att den kan föröka sig.

Så skapas en zombiemyra

© Alamy; Alex Phoenix; Alamy; Thinkstock

Svampen förvandlar stockmyror till undersåtar för att främja sin egen utbredning.

Infektion

Dödens grepp

Svampen växer

Sporzon

Stockmyrans arbetsmyra rör sig på marken och får med sig sporer som har släppts från en mogen svamp. Myrans öde är nu beseglat, döden är oundviklig.

Stockmyror har starka käftar och svampen förflyttar myran till en lämplig miljö för svampar. Där tvingar den myran att bita sig fast på undersidan av ett blad med ett ”dödsbett”.

När myran har bitit sig fast dör den.

Svampen förtär myrkroppen inifrån och använder exoskelettet till skydd mot omgivningarna. Skyddet gör att svampen kan växa.

Den mogna svampen släpper ifrån sig sporer som regnar ner över marken från bladets fördelaktiga läge. Dessa infekterar nya värdar så att den dödliga cykeln kan återupprepas.

76

Det bästa 2018 SE 031218.indd 76

11.12.2018 13:12

Visste du att?

Olmen är Slovakiens nationaldjur. De små amfibierna kallas ibland för babydrakar.

Chiasmodon niger

I monstrets mage Med sin skrämmande och uttänjbara mage är Chiasmodon niger en av havsdjupets lömskaste invånare.

Den här lilla fisken är en mardrömslik varelse.

Den är obehaglig, slemmig och lever i det kolsvarta djupet i den batypelagiska zonen. Det händer att den bokstavligt talat exploderar. Det handlar om Chiasmodon niger vars främsta egenskap är den tänjbara magen. Magen hänger under den 25 centimeter långa fisken som en ballong och kan sträckas ut tills den blir genom­­skinlig för att ge plats åt stora måltider.

Fisken frossar i fiskar som är upp till dubbelt så långa och som väger tio gånger mer än den själv. Den använder en teknik som påminner om ormens för att få i sig maten. Den öppnar munnen på vid gavel och använder sina sylvassa tänder för att bit för bit föra in bytet i munnen.

Den evolutions­mässiga fördelen med detta är att få maten att vara längre. I djupet finns det inte mycket föda, så att äta en stor måltid är ett effektivt sätt att bevara energi på.

Men om Chiasmodon niger föräter sig får den allvarliga problem. Den stora, uttänjda magen kan faktiskt spricka. Och om en måltid är för stor kan den inte smältas tillräckligt fort utan börjar ruttna i magen. Gaserna som utvecklas kan blåsa upp fisken så att den spricker och den döda fisken flyter upp till ytan.

Jättetänder Flera stora, böjda framtänder hjälper fisken att tvinga ner stora byten i svalget.

Stor mun Väldiga, gapande käftar ger plats för stora bytesdjur.

Gom med piggar De vassa tänderna på fiskens käkar och gom kan pressas bak för att trycka in bytet och för­­hindra att det kommer undan.

Specialiserad mage År 2007 hittades en fisk med en 86 centimeter lång ormmakrill i magen – mer än fyra gånger så lång som fisken själv.

Den här egendomliga fisken finns i tropiska och subtropiska Atlanten.

Vattenrådjur

Dessa söta ”vampyrrådjur” är sårbara i sin naturliga livsmiljö längs Chang Jiang-flodens stränder i Kina, men de är trots det överraskande utbredda på den engelska landsbygden där de introducerades av hertigen av Bedford 1896. De ser gulliga och mjuka ut, men det här handlar om en riktigt primitiv rådjurs­­art. Istället för horn har hanarna stora betar i överkäken. Betarna har en viss rörlighet, så de dras tillbaka när djuret betar. Längden på de rovdjurslika tänderna indikerar djurets ålder, och hos de flesta djuren når de full längd vid två års ålder. De skräm­­ma­nde huggtänderna används oftast i strid mellan hanar.

” Chiasmodon niger är en fisk som bokstavligt talat kan explodera.”

Evighetsmanet Den här maneten anses vara mer eller mindre odödlig.

Den vänder tillbaka till barndomsstadiet och växer på nytt därifrån – om och om igen.

Långhalsad gasell Giraffgasellen, eller gerenuken, använder sin långa hals för att nå upp till bladen.

Största vildhunden Rådjur hade tidigare både horn och betar.

De små arterna behöll betarna medan de stora bara har hornen kvar.

Det här långbenta hund­djuret är manvargen. Den lever på slätter och i buskmark i Sydamerika.

77

Det bästa 2018 SE 031218.indd 77

11.12.2018 13:13

MILJÖ

Likblomman

Den här växten från Sumatra ser fin ut, men det finns ett skäl till att den kallas för likblomman …

Växten med det ohyggliga namnet har världens största blomställning (klunga med blommor).

Titan arum har fått sitt smeknamn för att den under blomstringen avger en förfärlig stank som bara kan beskrivas som ruttnande kött. Den skarpa, svavelaktiga doften drar till sig pollinatörer som normalt livnär sig på djur­ kadaver, till exempel dyngbaggar, köttflugor och andra köttätande insekter som vanligtvis föredrar kadaver.

Bortsett från den våldsamma stanken är blomman minst sagt enorm och kan nå en höjd på respektabla 1,8 meter. Det krävs mycket energi för att bli så stor, och därför blomstrar dessa kolossala växter bara omkring vart sjätte

år på Sumatra där de har sin hemvist. Intressant nog var 2016 ett utmärkande år för likblomman då många av dem blomstrade samtidigt. Det är okänt vad som utlöste det, men med tanke på att bara 157 blomstringar har registrerats mellan 1889 och 2008 är det en betydande botanisk händelse, särskilt med tanke på att blomst­ ringen bara varar i några få dagar.

”Likblommans skarpa, svavelaktiga doft drar till sig pollinatörer.”

Jättens liv

För att lura insekter att tro att den är ett levande (eller nyligen dött) djur har blomman en temperatur på 36,7 grader Celsius.

Det tar sju till tio år för en likblomma att samla tillräckligt med energi för att blomstra.

Reproduktivt stadium Det första tecknet på detta stadium är en liten pigg som sticker upp från knoppen.

Det är en spadix som blir fullt utvecklad på två veckor.

Vegetativt stadium Spirande

Fröplantor Fröna spirar och tar tre till tio år på sig att utvecklas till en mogen växt.

Den enorma knoppen vilar i omkring sex månader innan den spirar och går in i ett antingen vegetativt eller reproduktivt stadium.

I detta stadium produceras inga blommor, men Titan arum växer och blir till en bladprydd, trädliknande växt.

Vissnar Efter 12 till 18 månader vissnar det vegetativa stadiet och jätten blir återigen bara en knopp.

Andra växter lockar insekter med doft, inte för pollineringens skull, utan för att äta dem. Den här blomman innehåller mat­smältnings­­­vätska så att den kan äta insekter levande.

Blomning

Fruktkropp

De ser ut som kronblad och är bara öppna i upp till 48 timmar. Den faktiska blomstringen sker vid spadix rot.

Insekter dras till den skarpa doften och pollinerar de separata han- och honblommorna.

Efter 6 till 12 månader mognar frukten som innehåller fröer.

Fåglar som äter dem spelar en viktig roll i växtens spridning.

78 | How It Works 78

Det bästa 2018 SE 031218.indd 78

11.12.2018 13:14

Visste du att?

Den enorma träskonäbbens latinska namn är Balaeniceps rex som kan översättas till ”kung valhuvud”.

Träskonäbb

Nyctimene robinsoni

Namnet passar bra med tanke på träskonäbbfågelns enorma näbb. Den här märkliga fågeln lever i det tropiska Östafrikas sankmarker. Den stora fågeln lever vanligtvis själv och blir omkring en och en halv meter hög. Den använder sin stora näbb till bakhållsangrepp.

Träskonäbben äter allt möjligt, som lungfisk, orm, ål och till och med småkrokodiler. Toppen av näbben består av en skräckinjagande, nagelliknande krok som tillsammans med näbbens kraft kan rå på i stort sett vilket bytesdjur som helst.

Trots sin tyngd ser man ofta träskonäbben stå på flytande vegetation. Den jagar helst i syrefattigt vatten där bytesdjuren ofta måste upp för att hämta luft. På så vis får den många bytesdjur att välja mellan.

Med ett rart leende och märkliga, rörformade näsborrar som sticker ut ur ansiktet är den här flyg­hunden charmerande på ett lite eget sätt. De medelstora flyg­hundarna är en grupp med flera arter som lever i de bördiga regnskogarna i Indonesien, Papua Nya Guinea och Australien.

Som de flesta andra flyghundar lever de på frukt, som till exempel fikon, och insekter. Spridningen av fröer genom deras avföring är en viktig del av skogens ekosystem.

Däggdjuren lever ofta själva eller tillsammans i små grupper. De utstöter ofta distinkta, hög­f­rek­­venta rop till varandra under parnings­tiden. Som alla fladdermöss navigerar den rörnosade vari­­anten med hjälp av eko­lokalisering. De skapar säregna ljud genom att dra ihop struphuvudet, och sen lyssnar de för att analysera ekona så att de kan kartlägga omgivningarna.

Den bisarra fågeln har fått sitt namn efter den skoformade näbben.

Olm

Flyghunden påminner om Yoda från Star Wars.

Äggläggande däggdjur Det här taggiga djuret är det långnäbbade myrpiggsvinet. Det är världens äldsta däggdjursart.

© Alamy; Thinkstock; Art Agecny/Peter Scott

Olmen kallas för människofisk på grund av den långa kroppen och den bleka huden. Det är en underlig salamander och Europas enda ryggradsdjur som har anpassats till ett liv i grottor. Olmen lever bara under vatten och kan bli otroligt gammal, upp emot 100 år! De säll­­synta varelserna är blinda och kan bli 30 centimeter långa.

Den är det mest högtstående rovdjuret i sin miljö där hanarna etablerar revir. Det enda som kan äta en olm är en annan olm. De är anpassade till ett liv i totalt mörker och har utvecklat andra starka sinnen som hjälper dem att hitta sina byten. De är i regel helt blinda, som till exempel grottlevande kräftdjur.

Ut ur skalet

Olmen är neoten och ändrar därför inte form som vuxen. Den har utvändiga gälar.

Mjukskalssköldpaddan saknar, som namnet antyder, sina släktingars karakteristiska och hårda skyddsskal.

79

Det bästa 2018 SE 031218.indd 79

11.12.2018 13:14

MILJÖ

L L I T N E M M O K VÄL

S N A K S I N MÄN R E D L Å S D I T na vi r a g n i r d n ä r Har fö tt till e l r ö f n e t e n utsätter pla gisk epok? en ny geolo

80

Det bästa 2018 SE 031218.indd 80

11.12.2018 13:14

Visste du att?

Utrotningshastigheten av däggdjur är 55 gånger högre nu jämfört med tiden innan människan existerade.

V

år hemplanet har existerat i 4,6 miljarder år och mycket har förändrats under den tiden. Kontinenter har drivit isär, klimatet har förändrats, arter har kommit och gått och människan har utvecklats. Alla dessa mil­­­stolpar är väldokumenterade genom fossiler och kemiska signaler som finns bevara­de i jordens lager av bergarter. På så vis är det möjligt för geologer att dela in planetens tidslinje i flera olika epoker.

Du känner säkert till perioderna trias, jura och krita, då dinosaurerna levde. I dag lever vi i det som officiellt kallas för holocen, ett namn som kommer från det gammelgrekiska ordet för ”helt nyligen”. Denna epok inleddes för 11 700 år sedan efter den sista stora istiden och har för det mesta haft ett relativt stabilt klimat. Det har gjort det möjligt för oss att planera framåt och förbättra vår livsstil drastiskt genom till exempel lantbruk, nya energi­former och byggandet av städer.

Men somliga forskare menar att den enorma påverkan som mänskliga aktiviteter har haft på planeten har lett oss in i en helt ny geologisk epok: antropocen. Begreppet, som översatt från grekiska, betyder ungefär ”människans tids­ålder”, etablerades år 2000 av Nobel­ prisvinnaren i kemi, Paul Crutzen. Han minns ögonblicket då han kom på namnet: ”Jag var på en konferens där någon sa något om holocen. Jag tyckte plötsligt att det inte stämde. Världen har för­ändra­ts för mycket. Nej, vi är i antropocen. Jag kom på ordet i det ögonblicket. Alla blev chock­­ade – men det verkar ha fått fäste.”

Begreppet har faktiskt vuxit i popularitet bland forskare sedan dess. Det har dykt upp i nästan 200 facktidskrifter och till och med inspirerat till namnvalet av en helt ny publikation: Anthropocene. Trots det är begreppet ännu inte erkänt som en officiell epok. För att så ska bli fallet måste International Union of Geological Sciences (IUGS), den organisation som ansvarar för att definiera jordens tidsskala, fastställa det. År 2016 ansökte Working Group on the Anthropocene (WGA) om att den nya epoken skulle erkännas och presenterade saken vid den internationella geologiska kongressen, men något slutgiltigt beslut i frågan har ännu inte tagits.

Tidigare har liknande beslut tagit flera decennier. För att identifiera gränsen mellan olika epoker måste det finnas tillräckligt med bevis för att det globalt finns en kemisk signal mellan stenlagren. Slutet av kritatiden

identifierades exempelvis genom en ”gyllene topp” i förekomsten av metallen iridium som spriddes i sediment runt om i världen av asteroid­­en som satte punkt för dinosauriernas levnad på jorden. Även om förhoppningen är att antropocen kommer att erkännas som en geologisk period under de kommande åren är den viktigaste uppgiften för geologerna att ta reda på exakt när perioden inleddes. Somliga hävdar att det skedde för tusentals år sedan med en av de största förändringarna som människan står bakom: lantbrukets etablering.

Men våra förfäders odlingar hade inte så stor inverkan på jordens stenlager och utvecklingen av nya jordbruksmetoder skedde relativt gradvis.

Därför finns det ett annat mer populärt argument som bestämmer tidpunkten till omkring 1750 då den industriella revolutionen inleddes. Från den tidpunkten ledde bruket av fossila bränslen till en betydande ökning av mängden koldioxid i atmos­fären, och gruvdrift för kol, olja och gas förändrade landskapet drastiskt.

Det finns också argument för att 1950-talet utgjorde den största vändpunkten i vår inverkan på jorden. Mot slutet av andra världskriget började de gamla ekonomiska institutionerna att brytas ner och världen blev allt mer samman­ kopplad. Människan började bre ut sig med en otrolig hastighet, en händelse som forskare vanligtvis refererar till som den stora accelera­ tionen, och atomåldern inleddes. Somliga tror att det kommer att vara de radioaktiva signatur­ erna från de första atom­bombs­testerna som

© Shutterstock; © NASA/Goddard Space Flight Center

”Somliga hävdar att 1950-talet utgjorde vändpunkten i vår inverkan på jorden.”

Bilderna visar omfattningen av skogsavverkningen i Amazonas regnskog under bara åtta år.

2000

50 km

2008

81

Det bästa 2018 SE 031218.indd 81

11.12.2018 13:15

MILJÖ kommer att hjälpa framtida geologer att definiera antropocen. Andra antyder att det kan handla om plastföroreningar, sot från kraftverk eller betong som används till infrastrukturen. Även kycklingen kan bli den avgörande mark­ ören – tack vare vår efterfrågan på kött och ägg har den blivit den vanligaste fågeln i världen.

Medan många anser att denna senare tid­punkt har störst värde hävdar somliga geologer att det fortfarande inte finns tillräckligt med klara bevis för att definiera slutet av holocen. Oavsett om det handlar om att hitta en fysisk gräns eller inte så kan vi inte förneka att människan har haft en varaktig inverkan på miljön. Vi har bara existerat på jorden i mindre än 0,01 procent av planetens historia, men på den tiden har vi oåterkalleligt förändrat planeten mycket snabbare än vad naturliga geologiska processer skulle ha gjort. Det har faktiskt skett större förändringar det senaste seklet än under de tidigare 250 000 åren av människans historia. Och det syns inga tecken på att vi bromsar in.

Men det är inte alla förändringar som har varit negativa. Den enorma explosionen av upp­fin­ ning­ar och upptäckter de senaste åren innebär att de flesta av oss nu upplever en betydligt högre

levnads­standard än vad våra förfäder gjorde.

Produktionsjobb har lyft miljontals människor ur fattigdom och frigör dem från cykler av svält och hungersnöd som kan bli resultatet av att vara beroende av intäkter från lant­bruk. Modern teknik kan också förse fler med mat och kläder än någonsin tidigare, då maskiner och auto­matise­ ring både ökar hastigheten och minskar kostnad­ erna vid industriell produktion.

Framstegen inom medicin, som utvecklingen av vaccin och genteknik för att utveckla läke­ medel och genterapi, har också minskat dödlig­­heten betydligt, medan ekonomisk utveckling bidrar till att minska behovet av större familjer och leder till en långsammare befolknings­tillväxt. Vi vet också mer om jorden och universum än någonsin tidigare. Vi kan lära oss av planetens historia, förstå dess nutid och planera för dess framtid.

”Växter och djur som vi inte har nytta av utrotas med en alarmerende hastighet.”

Men vår strävan efter ett bättre liv har inte gett alla lika stora fördelar. Den generella levnads­ standarden blir allt högre, men rikedoms­ klyftorna blir allt större eftersom fler människor i utvecklingsländerna blir tvungna att ta lågt betalda jobb, som att producera varor till i-länder. Med våra nuvarande produktions­ metoder kan vi bara försörja en befolkning på två–tre miljarder människor med samma levnadsstandard som folk har i USA, men den globala befolkningen har stigit från en miljard till över sju miljarder sedan 1800-talet.

Det förvärrar dessutom vår inverkan på miljön.

Utrymmet som krävs för att rymma och livnära den växande befolkningen har fått oss att förändra över 50 procent av jordens yta genom att avverka skog, bygga städer och fördämma floder.

Det finns nu hälften så många träd som innan människans existens, och allt detta resulterar i en massiv minskning av biologisk mångfald över hela världen. Växter och djur som vi inte har nytta av utrotas med alarmerande hastighet, omkring 100–1000 gånger snabbare än om vi inte hade haft någon påverkan. Och hastigheten kommer bara

Uppskattningsvis 60 procent av jordens befolkning kommer att bo i städer före 2030.

© Getty; Thinkstock; Berlyn Brixner, Los Alamos National Laboratory

Somliga geologer anser att antropocen började den 16 juli 1945 – dagen för den första atombombsdetonationen.

Det tar tusentals år för plast att brytas ner. Det skulle kunna vara en signatur för antropocen.

82

Det bästa 2018 SE 031218.indd 82

11.12.2018 13:15

Visste du att?

Om dagens trend fortsätter kommer 75 procent av världens djurarter att utrotas under de kommande århundradena.

Den växande urbana befolkningen Hur kommer världens största megastäder att förändras de kommande decennierna?

Tokyo, Japan

Delhi, Indien

2016

2016

38,14 miljoner

2030

2030

37,19 miljoner

36,06 miljoner

 2,5 %

 36 %

Shanghai, Kina

Mumbai, Indien

2016

2016

24,48 miljoner

21,36 miljoner

2030

2030

30,75 miljoner

27,80 miljoner

 26 %

 30 %

São Paulo, Brasilien

Beijing, Kina

2016

2016

21,30 miljoner

21,24 miljoner

2030

2030

23,44 miljoner

27,71 miljoner

 10 %

 31 %

Befolkningstäthet jämfört med London och New York 40 35 30 25 20 15

Beijing

Mumbai

São Paulo

Delhi

New York

Tokyo

STAD

London

10 Shanghai

att öka ytterligare de kommande åren. Många forskare hävdar att det är det starkaste argumentet för att erkänna en ny geologisk period eftersom framtida geologer som studerar fossil­­­­registrena från den här perioden kommer att se en massutrotning i linje med de fem mest förödande utrotningarna i jordens historia, inklusive den som utrotade dinosaurierna.

En annan stor miljöpåverkan är klimat­­ förändring­arna. Sedan 1750 har det skett en kraftig ökning av mängden klimatgaser som släpps ut i atmosfären, till exempel koldioxid från för­bränning av fossila bränslen, kväveoxid från gödselbruk och metan från boskap och deponier.

Det har lett till att ozonlaget, det skyddande lagret i atmosfären som filtrerar skadlig ultraviolett strålning från solen, har blivit tunnare. Det gör att klimatet förändras i högre tempo än vad man någonsin har registrerat tidigare. Den dramatiska ­temperaturökningen får issmältningen på Grönland och i Västantarktis att accelerera, vilket i sin tur troligen kommer att höja havsnivån med fem meter under de kommande århundradena.

Det leder till att låglänta kustområden över­ svämmas, vilket minskar tillgänglig markyta för den växande befolkningen att odla och leva på.

Kustområdena påverkas också negativt av det ökade i bruket av konstgjort kvävebaserat gödsel som är nödvändigt för industriellt jordbruk. I takt med att bönderna oundvikligen använder mer av dessa kemikalier än de faktiskt behöver, kommer överskottet att föras med grundvattnet och mot kusten. Det leder till algblomning som kan kväva fisk och skaldjur, och skapa stora döda zoner där liv inte är möjligt.

Genom att studera alla dessa förändringar har forskare samlat överväldigande bevis på att de har orsakats av mänsklig aktivitet. De flesta grafer som följer exempelvis som växthus­gas­koncen­tra­ tioner, utrotnings­hastighet och avverkning av skog visar en plötsligt brant stigning efter året 1950 då den stora accelerationen inleddes. Men som historien har visat är denna typ av

Tokyos befolkning tros minska på grund av sjunkande födelsetal.

Miljoner människor per km²

År 2015 skrev delegater från nästan 200 länder under Paris­avtalet och lovade att sätta in fler åtgärder för att bekämpa människans inverkan på klimatet.

26,45 miljoner

83

Det bästa 2018 SE 031218.indd 83

11.12.2018 13:15

MILJÖ Människans påverkan Vilka bevis kan framtida geologer använda för att definiera antropocen?

Atmosfären Städer Städer upptar mindre än två procent av jordens yta, men utgör hem för hälften av mänsklig­heten.

Koncentrationen av klimat­gaser i atmosfären har ökat med en alarmerande hastig­­het. Det medför att förändringar i temperaturen sker ungefär dubbelt så snabbt.

Den koldioxid som släpptes ut under den industriella revolutionens första år värmer upp planeten än i dag.

Invaderande arter Global handel och resor har under­lättat spridningen av icke-­ursprungliga arter.

Förändringar i ekosystemen kommer att synas i fossilarkiven.

Överfiskning Överfiskning av särskilda fiskpopulationer har skadat livsbetingelserna och påverkat andra arter.

Kustnära boplatser Kväve och fosfor från jordbruksavfall leder till algblomning som kväver livet nära kusten.

”Fler ändringar har skett under det senaste århundradet än under de tidigare 250 000 åren av människans historia.”

Biologisk mångfald 900 arter har utrotats de senaste 500 åren. Utrotnings­ graden förväntas accelerera.

84

Det bästa 2018 SE 031218.indd 84

11.12.2018 13:15

Visste du att?

Den sammanlagda biomassan hos människan, vår boskap och våra husdjur är betydligt större än biomassan hos vilda däggdjur.

För bara några decennier sedan bestod Dubai i huvudsak av öken. I dag är det en av världens snabbast växande städer.

Dammar

Gruvdrift

Uppdämning av floder har drastiskt förändrat avlagringen av sediment och vattendragen som befinner sig nerströms.

Människan har omformat jorden på jakt efter fossila bränslen och byggmaterialer, vilket orsakar erosion och förorenade vatten.

Skogar Mänsklig aktivitet har lett till att hälften av världens träd har avverkats, förstört boendemiljöer och gjort det svårare för djur att anpassa sig till den globala uppvärmningen.

1976

2000

Jordbruk Naturliga ekosystem har förändrats för att föda befolkningen. Det påverkar den biologiska mångfalden och atmosfären.

2011 Nedan: Ett lager på sju meter av industriella sedimentära ­avsättningar i Bizkaia, Spanien, kan utgöra ett bevis på antropocen.

© Thinkstock; Alamy; Illustration by HHMI BioInteractive

2005

Holocen Tidsepoken började för 11 700 år sedan och är präglad av ”moderna” landskap och fossiler av senare djurarter.

Pleistocen Tidsepok som omfattar istiden som påverkade bägge hemisfärerna och präglas av fossiler efter sabeltandade tigrar och ullhåriga mammutar.

85

Det bästa 2018 SE 031218.indd 85

11.12.2018 13:15

MILJÖ 1984 2009

1984. Sprängämnen används i bergsmassiven för att komma åt kolreserverna som finns under.

Omkring 470 bergstoppar har försvunnit från Appalacherna sedan 1980-talet.

”Under nästa århundrade kommer den globala befolkningen att växa med 10–12 miljarder människor.”

förändringar inte unika. Klimatet, biologisk mångfald och jordens geologi har alla ändrats drastiskt tidigare och skapat förhållanden som är betydligt varmare och kallare än dagens globala genomsnitt. Så vad är det som gör förändringarna som förknippas med antropocen annorlunda?

För första gången i jordens historia orsakar en art alla dessa förändringar på planeten helt själv.

Och inte nog med det – vi vet att vi gör det. Det är ett av skälen till att många geologer är så engagerade i att antropocen ska bli officiellt erkänt. Att namnge en period är vanligen en ren formalitet, men den här gången är för­hoppning­ en att namngivningen kan bidra till att förändra folks syn på förhållandet mellan människor och jorden.

Genom att aktivt erkänna att vi har så stor inverkan på miljön har vi makt att bestämma hur framtiden ska se ut. För tillfället finns det flera möjliga scenarier som kan utspela sig, och det är upp till oss att bestämma vilket vi ska välja. Självklart kan vi fortsätta som vi gör, men det kommer att öka sannolik­heten för kom­ mande katastrofala scenarier. Under nästa sekel kommer världens befolkning att växa till mellan 10 och 12 miljarder människor, sedan kommer siffrorna förhoppningsvis jämnas ut på grund av lägre födelsetal. Vi kämpar redan med att ge sju

miljarder människor en anständig levnads­ standard. Med tanke på vår nuvarande förbrukningsnivå kommer det att bli en stor utmaning att klara av ännu fler. Över­ befolkning kan leda till globala konflikter och en ökad instabilitet som kommer att förvärras av effekterna från global uppvärmning.

Klimatet förändras redan i en oroväckande hastighet, men med 10–12 miljarder människor på planeten skulle dessa förändringar öka ännu mer om vi fortsätter att förbruka kol, olja och gas.

Den globala genom­snitts­temperaturen har redan ökat med en grad sedan slutet av 1800-talet, och bara en grad mer ger nog så drastiska resultat. Miljökatastrofer som över­­­svämningar, torka och orkaner kommer att bli vanligare, tempera­turerna kommer att stiga till obeboeliga nivåer, och stigande havsnivåer

Fossiler efter höns kan vara det som definierar antropocen eftersom vi har gjort dem till den vanligaste fågeln.

kommer att lägga allt mer land under vatten.

Framtidens geologer, om de fortfarande existerar, kommer att kunna studera lämning­ arna från våra städer i minsta detalj eftersom de kommer att begravas i lera på grund av den stigande havsnivån. Dessutom kommer vi inte bara kämpa för att anpassa oss till en varmare och blötare värld, de flesta djur- och växtarter kommer inte att kunna utvecklas snabbt nog för att överleva i sina nya livsmiljöer.

Ett annat möjligt scenario är att försöka föra människosamället tillbaka till den enkla livs­­stilen på 1800-talet. Det skulle innebära att

86

Det bästa 2018 SE 031218.indd 86

11.12.2018 13:15

Visste du att?

Nivån av koldioxid i atmosfären har sin snabbaste ökning på 66 miljoner år.

Effekten av människor i siffror

Utvecklingen och intensifieringen av lantbruket har lett till stora förändringar i landskapen.

208

nya mineraler har skapats uteslutande eller huvudsakligen på grund av mänsklig aktivitet.

Jordens befolkning tros nå

9,8 miljarder

Mänsklig aktivitet och klimatförändringar förstör ömtåliga ekosystem som de som finns i korallreven.

32 % jämfört med dagens antal.

Vissa studier tyder på att människans aktiviteter leder till att arter utrotas

1 000

gånger snabbare än om det skulle ha skett under naturliga omständigheter.

Den globala befolkningen översteg

1 miljard

Kvaggan, en underart till zebran, är ett av de många djur som människan har utrotat.

den risken finns det bara en lösning: att lämna den här planeten i jakt på en annan. Rymd­farts­ byråer och privata företag har börjat utforska möjligheten att etablera människo­kolonier på Mars, och den första bemannade färden till den röda planeten planeras till 2030-talet.

Men vi är fortfarande långt ifrån att kunna göra andra världar beboeliga, och det förnuftig­ aste är att göra allt vi kan för att rädda världen vi lever i. Även om gaserna vi redan har pumpat ut i atmosfären kommer att finnas kvar i tiotusentals år är det inte för sent att ingripa.

Med hjälp av vår kollektiva intelligens kan vi jobba tillsammans för att komma fram till hållbara lösningar för att stoppa klimatgasutsläppen, avlägsna exister­ande gaser från atmosfären och reparera skador­na vi har orsakat viktiga livsmiljöer.

Om vi faktiskt lever i antropocen är det upp till oss att göra det till den tid då människan förändrade planeten till det bättre istället för att förvärra situationen.

för första gången tidigt på 1800-talet.

Mer än hälften av betongen som har använts genom tiderna har producerats de senaste

20 åren Jordbruksytor täcker omkring

© NASA; Frederick York; Thinkstock

varje familj bygger sitt eget hem, tillverkar sina kläder och odlar sin egen mat. Det skulle också innebära att vi får energi från förnybara källor som sol och vind, och lämnar den moderna tekniken – bilar och internet inräknade. Även om det skulle minska vår påverkan på miljön är det förmodligen både orealistiskt och impopu­ lärt hos den nuvarande befolkningen. Till att börja med finns det sju gånger så många män­ni­skor som på 1800-talet som måste kunna livnära sig. Många av oss har redan blivit starkt bundna till lyxen som ett modernt liv för med sig.

Därför är utvecklingen av ny teknik och implementeringen av nya processer för att lösa världens problem den mest sannolika lösningen när det gäller att forma framtiden. Att vi blir allt bättre utbildade och mer sammankopplade kan bara bidra med det, och det finns redan tecken på att förändringar börjar anas. Uppfinningar inom ren energi och utvecklingen av elektriska bilar bidrar till att minska vårt beroende av icke förnybara fossila bränslen, och 2015 förband sig nästan 200 länder att hjälpa till med att tackla klimat­förändringarna när de skrev under klimat­avtalet i Paris.

Parisavtalet siktar på att begränsa ökningen av den globala genomsnitts­temperaturen till gott och väl under två grader, vilket ligger på förindustriella nivåer och ger incitament att minska på mängden klimatgaser som släpps ut från mänskliga aktiviteter. Under tiden försöker naturvänner över hela världen ta hand om den minskande biologiska mångfalden. De arbetar för att återskapa utsatta habitat och skydda arter på gränsen till utrotning. Även om flera förändringar redan är på gång att sjösättas kvarstår mycket arbete om vi vill reparera de skador vi utsatt vår planet för och säkra en stabil framtid. Om vi inte kan minska

innan 2050 – en ökning på över

37,5 % av globala landområden.

200+ vetenskapliga artiklar om antropocen publicerades enbart under 2016.

87

Det bästa 2018 SE 031218.indd 87

11.12.2018 13:16

MILJÖ

Krispiga gräs­hoppor?!

or Gröna bön

MÖT EXPERTEN Marcus Leach är en matglad extremsportare som vill skapa en hållbar framtid.

Han började experimentera med ätliga insekter som en alternativ proteinkälla, och nu inkluderar han dem regelbundet i sin kost. Han utvecklar smakfulla recept för att inspirera andra att göra detsamma.

88 | Ny Vitenskap 88

Det bästa 2018 SE 031218.indd 88

Broccoli

Sockerärter

WWW.NYVITENSKAP.NO

11.12.2018 13:16

Visste du att?

Ordet ”entomofagi” kommer från det grekiska ”éntomon” (insekt) och ”phagein” (att äta).

BÖR VI ÄTA INSEKTER? Med världsbefolkningen i snabb tillväxt ökar också behovet av mat. Kan insekter vara lösningen?

WWW.NYVITENSKAP.NO

Det bästa 2018 SE 031218.indd 89

som ett resultat av lantbruksindustrin och land­­områden som avsätts för djurhållning.

Regnskogen i Amazonas är ett exempel. Betesmark utgör 70 procent av det tidigare skogstäckta landområdet, och matproduktion täcker mycket av resterande ytor. Och sist men inte minst måste man också tänka på djurens välmående.

För tillfället äter två miljarder människor världen över omkring 1 900 olika insektsarter.

© Alamy; Marcus Leach

V

i lever i en spännande tid, en löftesrik värld full av uppfinningar och möjligheter. Men vi lever också i en värld i betydande förändring som bland annat präglas av en be­folkning i snabb tillväxt. Om ökningen fortsätter i samma takt som nu kommer det att bo närmare tio miljarder människor på jorden år 2050.

Att möta en växande och allt mer krävande befolkning kommer att kräva en dramatisk ökning av matvaruproduktionen. Det uppskattas att produktionen måste ökas med 70 procent, och då blir den stora frågan hur? Kan vi inte bara göra det vi redan gör, men i större omfattning? Det enkla svaret på det är nej.

Resurser som landarealer, hav, vatten och energi är redan begränsade. Bara de land­områden som används till att upprätthålla boskapsnäringen sätter en enorm press på miljön – för att inte nämna konsekvens­erna det för med sig när det gäller föroreningar. Den här näringsgrenen släpper faktiskt ut mer växthusgaser än alla flygplan, tåg och bilar tillsammans.

Till det kommer minskningen av naturresurser

Ny Vitenskap | 89 89

11.12.2018 13:16

MILJÖ En snabb internetsökning på ”feedlot” räcker för att belysa de långt ifrån tillfredsställande förhållanden som många djur lever under för massproduktionens skull.

Men vad är lösningen? Hur kan vi möta den stadigt ökande efterfrågan på protein? Hur kan vi ge föda till nästan tio miljarder människor?

Ett möjligt svar på den frågan kan vara entomofagi – att äta insekter. Bara tanken verkar mot­bjudande för många, men våra ganska utbredda fördomar mot entomofagi kan inte motiveras från en närings­­- eller miljömässig ståndpunkt. Insekter är nyttiga och näringsrika alternativ till vanliga matkällor som kyckling, gris och nöt­­­­kött. De är proteinrika, innehåller mycket nyttigt fett och dessutom en rad mikro­­­närings­ämnen som är viktiga för människo­kroppen. Även om det kan verka främmande för många i västvärlden är det omkring två miljarder människor i världen som har insekter som en naturlig beståndsdel av sin kost. I de flesta västliga länder förknippas entomofagi med obehag och att äta insekter betraktas som primitivt. Sådana negativa känslor hjälper inte till att minska det utbredda missförstånd om att de som äter insekter i utvecklings­länderna gör det på grund av hungersnöd. Många av dem som äter insekter gör det inte i brist på annat, utan för

”Gräshoppsprotein tas upp dubbelt så effektivt som protein från kyckling och minst fyra gånger så effektivt som gris.”

att de gillar smaken och för att det under lång tid har varit en del av den lokala mat­kulturen. Vissa insekter anses till och med vara delikatesser.

Delikatesser eller inte – ätliga insekter är mitt i prick sett ur ett miljöperspektiv. Forskning har visat att gräshoppsprotein tas upp dubbelt så effektivt som protein från kyckling, minst fyra gånger så effektivt som gris och 12 gånger mer effektivt än nötkött. Dessutom kräver de betydligt mindre mat och betydligt mindre mängder vatten än nötkreatur. Men det kommer med en liten varning. Tack vare näringsinnehållet och de begränsade resurser som krävs för att föda upp dem låter insekter som en förnuftig lösning på hur man kan producera mer hållbara protein­källor. Men det är svårt att säga vilken effekt mass­produktion av insekter kan ha på miljön, eller om det kommer att vara en hållbar lösning över tid.

Många av de två miljarder personer som redan har insekter i sin kosthållning hämtar dem direkt från naturen istället för att köpa dem från insektsfarmer som driver storskalig ­produktion, vilket skulle behövas för att producera de mängder som krävs för att täcka behovet för en större befolkning. Det betyder inte att det utgör ett hinder, bara att vi just nu inte kan se konsekvenserna av en sådan produktion.

Snabbmat med en ny twist: pasta med skalbaggslarver.

Prova ett smakrikt insektsrecept För dem som är tveksamma till att äta insekter kan det vara en bra idé att dölja dem, som i dessa choklad- och körsbärs­ brownies med gräshoppor.

INGREDIENSER 125 g cashewnötter 250 g medjool-dadlar 75 g körsbär 30 g kakaopulver 50 g gräshoppsmjöl 1 matsked lönnsirap GÖR SÅ HÄR: Lägg cashewnötterna i en matberedare och kör dem i 15 sekunder så att de hackas i småbitar.

Tillsätt dadlar, körsbär och kakaopulver och kör maskinen i 20 sekunder. Därpå tillsätter du gräshoppsmjölet och lönnsirapen innan du bakar ihop alla ingredienser till en boll. Det kan ta några minuter, men du kommer att upp­­täcka en plötslig förändring i blandningens textur och konsistens.

Rulla bollen på ett bakpapper och forma till en prydlig rektangel. Lägg i frysen i 20 minuter så att den stelnar. Därpå tar du ut den och skär den i kvadrater. Förvara bitarna i kylskåpet i en tätförslutande låda.

© Marcus Leach; Getty; Thinkstock

Testa att omvända gräshopps­ skeptiker med denna förrädiskt näringsrika godbit.

I många länder är insekter en vanlig del av kosten.

90

Det bästa 2018 SE 031218.indd 90

11.12.2018 13:16

Visste du att?

26 procent av jordens isfria landområden brukas som betesmark och 33 procent av all odlad mark är till för produktion av djurfoder.

OTROLIGA INSEKTSFAKTA

Det finns

1 900 olika kända ätliga ­insektsarter.

36 afrikanska länder har insekter på menyn, 23 i Amerika, 29 i Asien och faktiskt 11 i Europa.

Gräshoppor 250 g

Larver 280 g

Termiter 350 g

Kyckling 310 g

Ägg 130 g

av alla växter behöver insekter til pollineringen.

PROTEIN PER 1 KG Gris 250 g

80 %

1 kg

Nötkött 320 g

Insekter är kallblodiga och behöver inte föda för att upprätthålla kroppstemperaturen.

1 kg gräshoppor producerar bara 2 g CO2 medan nöt­ kreatur producerar 2 850 g CO2 per kilo kött.

Kon behöver 8 kg foder för att producera 1 kg kött, men bara 40 % av kon kan ätas.

Gräshoppor kräver bara 1,7 kg foder för att producera 1 kg kött, och 80 % av dem betraktas som ätliga.

99 %

av insekterna är inte skadedjur

ANDEL ÄTLIGA INSEKTER 6 % sländor och termiter 10 % cikador, dvärgcikador, plant­ hoppare, sköldlöss och träskadeinsekter

2 % flugor

6 % övriga 31 % skalbaggar

13 % gräshoppor 14 % bin, getingar och myror

18 % larver

100 g eldmyror ger dig 14 g protein (mer än ägg), nästan 48 g kalcium, rejält med järn och andra näringsämnen. Med allt detta följer färre än 100 kalorier.

91

Det bästa 2018 SE 031218.indd 91

11.12.2018 13:16

MILJÖ Att inspirera fler människor att inkludera insekter i kosten kan bidra till att minska belastningen på jordbruksområdena.

”Före 2050 kommer vi att vara närmare tio miljarder människor i världen.”

Sockerfria skorpionklubbor finns faktiskt i vissa nätbutiker.

Om vi i västvärlden kan komma över vår aversion mot insekter ger det oss möjligheten att få protein från betydligt hållbarare källor.

92 | Ny Vitenskap 92

Det bästa 2018 SE 031218.indd 92

WWW.NYVITENSKAP.NO

11.12.2018 13:16

Visste du att?

Omkring 350 olika skalbaggsarter äts runtom i världen.

Men trots att insekter är en utbredd närings­ källa i många områden i världen har man i västvärlden en stark aversion mot att äta dem, helt enkelt för att de är insekter. Vi har alltid betraktat insekter som skadedjur och äckliga kryp, ja som avskyvärda varelser – och aldrig som en matkälla. Som den amerikanske journalisten Joseph Charles Bequaert sa: ”Vad vi äter handlar trots allt mer om vanor och kultur än något annat. Det handlar bara om fördomar att civiliserade människor av i dag visar så tydlig aversion mot att inkludera sexbenta varelser i kosten.”

Fördomarna blir inte mindre av att c-kändisar tvingas äta insekter i realityshower – något som bara tjänar till att öka folks motvilja mot små­­kryp. Vi måste aktivt informera folk om fördelarna med ätliga insekter. Det kanske inte blir lätt, men det är absolut inte omöjligt. Att äta hummer och räkor betraktades en gång som tecken på fattigdom, i dag räknas det som lyx.

Dessutom tillhör de samma familj av leddjur som insekter. Och då är det naturligt att ställa frågan: Om vi kan ändra tankegångarna kring hummer, varför inte om insekter? Även om upplysningsarbetet kring insekt­ ernas närings- och miljömässiga fördelar spelar en stor roll måste det riktas uppmärk­samhet mot frestande maträtter som folk faktiskt vill äta.

Om vi ska bryta ner mentala spärrar och ändra folks inställning måste vi inte bara laga mat som smakar bra – insekter erbjuder en bred variation av smaker – utan som också är visuellt lockande.

Med ökande problem kring ett hållbart jordbruk blir insektsbaserade matvaror ett allt rimligare alternativ.

För den som är osäker på om hen vill äta gräshoppor är det inte så frestande att se på något som stirrar tillbaka från tallriken. Som med alla förändringar tar detta tid, och verksamheten kring ätliga insekter är ännu i sin linda – även om den är på snabb fram­ marsch nu när allt fler har fått upp ögonen för fördelarna både för miljön och för dem själva.

Världens befolkning fortsätter att öka, och samtidigt växer behovet att minska trycket på lantbruket dramatiskt. Det innebär att vi väldigt snart måste sträva efter mer etiska och hållbara matkällor. Entomofagi är inte den enda vägen, men det kan vara en del av lösningen. Då kan insekter spela en viktig roll i vår framtid och för kommande generationer.

Och för varje år som går kommer den rollen att bli allt viktigare.

Friterad gräshoppa, någon …?

Så ger du maten mer näring Har du lust att prova insekter, men är osäker på var du ska börja? Det enklaste sättet att införliva insekter i kosten är att använda gräshoppsmjöl (finns exempelvis hos acheta. no) som är otroligt allsidigt och kan användas i en mängd recept, särskilt till bakning och till ekologiska energibars. För den som vill uppleva hela insekter kan rostade gräshoppor kanske vara frestande.

”Vi måste aktivt lära folk fördelarna med ätliga insekter.”

© Marcus Leach; Alamy

Småhungrig?

Vad sägs om att snaska på en knaprig skalbagge?

Insektsspett är en populär godsak på många platser i Asien, bland annat i Kina och Japan.

93

Det bästa 2018 SE 031218.indd 93

11.12.2018 13:16

MILJÖ

E D N A T ARBE

R A D HUN ER M N A K R A D N SMARTA HU ARPA K S A N I S D E .M D U ÄN ATT LEK A V U H A R A L ITT K SINNEN OCH S OFESSIONELLT. PR A B B O J E D N KA

D

et är inte för intet som hunden kallas för människans bästa vän. Vår pälstäckta bästis följer oss genom vått och torrt, och har många gånger visat att den gör vad som helst för att hjälpa oss när det verkligen gäller. På de följande sidorna kan du läsa om arbetshundar. Det är fantastiska djur som använder sina imponerande färdigheter för att hjälpa oss – och allt de vill ha i gengäld är lite lek och kli bakom öronen.

Hund och människa skapar ofta ett band mellan sig som gör det lätt att samarbeta.

Hunden har varit människans följeslagare sedan urminnes tider, och kan därför tolka våra

känslor och svara på dem. Nästan alla hundar har ett inneboende behov av att behaga sin ägare, och det gör det lätt för oss att lita på dem och samarbeta med dem.

Alla hundar, från grand danois till chihua­ hua, tillhör samma art. Den imponer­ande art­­­vari­a­tion­en innebär att det finns en hundras för varje arbetsuppgift. Från små skadedjurs­ bekämpare hos olika företag, till stora, pulk­dragande fjällhundar – historien är full av exempel som visar vilken nytta vi har och har haft av hundarna.

I dag är hundens arbetsuppgifter ofta mer

tekniska och kräver mer träning, men vi spelar fortfarande på hundens instinktiva beteende­ mönster. Vi utnyttjar också deras supersinnen för att undvika faror, sätta dit brottslingar och för­­hindra katastrofer.

Det låter kanske som en plott från en B-film, men hunden kan faktisk utföra alla dessa saker.

Försvars­departementet använder till exempel bombhundar för att upptäcka sprängmedel som har placerats på platser där det kan skada människor. Och det är bara ett exempel på hur människan är beroende av sin bästa vän för att undvika farliga situationer.

94

Det bästa 2018 SE 031218.indd 94

11.12.2018 13:16

Visste du att?

Englands første politihunder var to blodhunder som ble brukt i jakten på Jack the Ripper i 1888.

Fyrbenta betjänter

En polishund har många olika uppgifter – från patrullering till spårningsarbete.

Trots att de är söta har polishundarna ett av världens tuffaste yrken.

Hundar har varit en viktig del av kampen mot kriminalitet i flera hundra år. Sveriges hund­ patruller utför en rad viktiga arbets­upp­gifter, både inom allmänt polisarbete och mer specialiserade uppgifter.

Det vi kallar patrullhundar är ofta hundar av raser som exempelvis schäfer, malinois, border­­terrier, dobermann, cockerspaniel och rottweiler. Det är starka, duktiga och intelligenta djur som kan uppträda ganska hotfullt om det krävs. Hundar med mer specialiserade upp­gifter är till exempel spårhundar, likhundar, bombhundar och narkotikahundar. Till spårnings­ arbete användes ofta basset, engelsk springer spaniel och labrador retriever eftersom dessa raser har ett mycket väl utvecklat luktsinne.

Som med alla andra arbetshundar är det helt avgörande att hunden är knuten till sin förare och att de har ett bra samarbete. Polisarbetet kan vara mycket riskfyllt och föraren måste kunna lita fullständigt på hunden. Det krävs därför många timmar av intensiv lydighets- och agilityträning för att utbilda en polishund. För att en hund ska bli godkänd måste den dess­ utom kunna jobba effektivt i alla slags miljöer och situationer. Det krävs ett nytt godkännande vartannat år.

Polishundar ägs av sin hundförare och hunden bor därför i regel hos hundföraren på heltid. Många pensionerade polishundar förblir en högt älskad familjemedlem efter att deras yrkeskarriär är över.

Håll fast den misstänkte! Under träning används skyddsdräkter för att undvika skador på föraren och för att lära hunden att bita ordentligt.

Polishundar används ofta i arbetet med att spåra narkotika och farliga föremål under olika evenemang.

Grundläggande träning

Även de duktigaste hundarna har en gång varit nybörjare. Nedan ser du olika träningsmetoder som gör hundar till hjältar.

Good boy!

Good Good Duktig boy! hund! boy!

Good boy!

Click!

Click!

Click!

Click!

Klick!

Click!

Vägledning

Luring

Klickerträning

Visa hunden fysiskt vad du vill att den ska göra. Om du till exempel vill att hunden ska sitta placerar du handen på hundens bakdel och trycker den lätt mot golvet samtidigt som du säger ”sitt”. Belöna hunden när den gör rätt.

Du kan också locka hunden med något gott. Få hunden att göra det du önskar med godis. Visa din fyrbenta vän vad du menar samtidigt som du frestar med något gott. Låt hunden följa efter godbiten och belöna den när den gör rätt.

Vänta tills hunden gör som du önskar. Om den till exempel sätter sig på eget initiativ skyndar du dig att säga ”sitt” och belönar den med en godbit och ett klick från en klicker.

© Alamy; Getty; Illustration by Jo Smolaga

Good boy!

95

Det bästa 2018 SE 031218.indd 95

11.12.2018 13:16

ENVIRONMENT MILJÖ

LEDARHUNDAR

Möt experten!

Samantha Gibbs är hundtränare för den frivilliga organisationen Guide Dogs, en engelsk organisation som tränar upp ledarhundar åt människor med nedsatt syn.

Dessa omhändertagande hundar är en ovärderlig hjälp för människor med nedsatt syn. ”De gör ett helt fenomenalt jobb”, strålar Samantha Gibbs, hundtränare vid den nationella hundskolan för ledarhundar i England. ”Jag älskar mitt jobb”, fortsätter hon. ”Det är fantastiskt att se en valp växa upp och utvecklas till en mogen och självständig ledar­hund som är kapabel att ta komplicerade beslut.”

Samanthas hundar kommer till henne när de är omkring 14 månader gamla. Sam jobbar särskilt mycket med lydighet, sele och guidning.

Ledarhundar lärs upp till att stanna vid trottoarkanter, trappor och övergångsställen.

Men en hund kan inte se skillnad på rött och grönt ljus, så det är brukaren som måste ge

hunden kommando när denne vill korsa gatan.

Vilka kvaliteter är det som gör en hund till en bra ledarhund? ”Alla hundar är olika, det är just det som gör mitt jobb så roligt”, säger Samantha. ”Alla hundar hittar sitt unika sätt att lösa upp­gift­­erna på. Jag kan inte påstå att det finns någon speciell typ av hund som är mer perfekt än någon annan, för folk är så olika. Någon önskar sig en energisk hund medan andra vill ha en med lugnare temperament.” Det finns emellertid en särskild egenskap som en ledarhund måste ha. ”De måste kunna uppvisa en hög grad av självbehärskning. De måste kunna strunta i

andra hundar, människor och dofter – till och med mat som någon har kastat ifrån sig”, säger hon.

En ledarhund måste dessutom ha ett bra självförtroende och den måste kunna finna sig till rätta oavsett vilken omgivning den hamnar i. ”Man hör talas om hundar som hanterar mycket utmanande situationer. En av våra brukare var på väg hem under ett terrorangrepp i London. Plötsligt var gatorna avstängda och ingenting var som det brukar. Trots det lyckades ledarhunden tänka sig fram till en alternativ rutt så att både hund och förare kom hem tryggt. Det kallar jag en duktig vovve!”

En ledarhunds liv

Det tar omkring två år innan en ledarhund är färdigutbildad. Här kan du läsa om hundens väg från nyfödd valp till professionell guide.

1

Ledarhundens historia startar redan innan den är född. Ledarhunds­ verksamheten inom Synskadades Riksförbund väljer ut individer som lämpar sig särskilt bra för uppgiften. De första åtta veckorna bor valpen tillsammans med sin mamma och syskon, precis som andra valpar.

Vill du veta mer?

Gå till http://www.srf.nu/ det-har-gor-vi/ ledarhundar/allt-omledarhundar/

2

Fosterhemmet tar över När valpen är åtta veckor gammal flyttas den till en fosterhem. Här ska den bo i cirka 1,5 halvt år.

Hundar som ska bli förarhundar får inte lov att springa efter pinnar eller bollar, och de får inte heller ligga i sängar. Det är dessutom viktigt att valpen får goda sociala förmågor. Ledarhundskolan arrangerar dressyrkurser för dessa hundar.

”Varje hund utvecklas till en helt unik ledarhund.”

4 3

Den stora provet När hunden är omkring 14 månader gammal är det dags att ta reda på om den lämpar sig som ledarhund. Det görs med hjälp av ett test där det ställs höga fysiska och psykiska krav på hunden. Bara omkring hälften av hundarna klarar testet.

Ledarhundselen En ledarhund lär sig att tro att den är två meter hög och en meter bred när ledarhundselen är på.

Skälet är att den automatiskt ska styra undan från hinder som kan vara farliga för den som har nedsatt syn.

96

Det bästa 2018 SE 031218.indd 96

11.12.2018 13:16

Visste du att?

Ledarhunden har tillträde till offentliga platser som matbutiker restauranger, apotek, läkarmottagningar och transportmedel.

Hörselhundar

Olika grenar Hunden tränas i flera olika grenar. Stadsträning, landsvägsträning, skog, skogsstig och lydnad.

7

6

En ledarhund måste lära sig att tänka själv ”En brukare kan ibland ge hunden fel signaler eller be den göra något som inte är säkert. Under träning ber vi därför hunden göra saker som kan vara farliga i en verklig situation och belönar den när den förbiser förarens signaler.”

Intensiv träning Hunden tränas i sex till åtta månader. Det ställs höga krav både på psyke och fysik. Innan träningen inleds genomgår hunden en grundlig veterinärundersökning. Nu ska hunden lära sig att manövrera sig förbi cyklar, skyltar och andra hinder.

9

8

Examen När träningsperioden är över måste hunden klara ett en slutprov. För att bli godkänd måste hunden göra bra vägval, undvika hinder och stanna vid trottoarkanter.

Den får inte heller låta sig påverkas av störande element i omgivningarna.

Matchning av hund och brukare Ledarhunden är i regel färdigutbildad när den är två år. Då börjar jobbet med att matcha hund och brukare. Den som vill ha en ledarhund måste gå en kurs så att ledar­­hundskolan kan bilda sig en uppfattning om vilken hund som passar personen.

10

En hörselhund meddelar sin ägare när brandlarmet går, dörrklockan ringer eller när babyn gråter.

Ny arbetsplats När en brukare har tilldelats en hund måste personen genomgå en gemensam utbildning med ett avslutande prov för att säkerställa att samarbetet fungerar som det ska.

© Guide Dogs for the Blind; Alamy

5

Ledarhundar har de flesta hört talas om, men hörselhundar är något relativt nytt. Det kan vara ganska ensamt att vara döv eller ha nedsatt hörsel, men hörsel­ hundar kan ge människor med hörsel­ned­sättning större frihet.

Precis som ledarhundar följer hörselhunden med sin ägare överallt för att vara behjälplig med sina öron. Hunden meddelar när mikrovågsugnen piper eller när telefonen ringer.

Hundens träning börjar redan på valpstadiet och inbegriper mycket lydighetsträning och träning på att känna igen olika ljud.

Hunden lärs upp till att först söka mot ljudkällan och därefter påkalla ägarens uppmärksamhet.

Sedan leder den ägaren till ljud­­källan (dörrklockan, brandlarmet). Olika hundar använder olika signaler för att påkalla ägarens uppmärksamhet. Små hundar använder gärna tassarna medan större hundar buffar på sin ägare med nosen.

97

Det bästa 2018 SE 031218.indd 97

11.12.2018 13:17

ENVIRONMENT MILJÖ

Räddningshundar Människan vänder sig till hunden när hon är i nöd – främst på grund av djurets otroliga sinnen.

Räddningshundar är mycket duktiga simmare och kan släppas i vatten från helikoptrar för att rädda folk i land.

När en människa är i livsfara kan en räddnings­ hund vara skillnaden på liv och död. I svår terräng, små utrymmen och stora, öde områden är fyra ben nästan alltid bättre än två.

Räddningshundar utför många olika uppdrag.

Det finns spårhundar, lavinhundar, ruinhundar, livräddningshundar, likhundar och katastrof­ hundar. Var och en av dem har särskilda färdigheter som kräver mycket träning.

Hundens uppgift är dock alltid den­samma: söka, lokalisera och ge signal.

Hundar kan använda sig av doft i kläder för att hitta saknade personer genom att följa spåret av de små partiklar som alla människor efter­ lämnar sig oavsett var vi går. När hunden hittar levande människor kommer den antingen att ge signal till sin förare om var den saknade personen befinner sig och vänta på platsen, eller springa fram och tillbaka mellan föraren och den saknade personen för att försäkra denna om att hjälp är på väg.

Träningen av räddningshundar som ska söka efter saknade handlar i stor grad om att leka kurragömma. Det är roligt för hunden, för den gillar utmaningar. Till den här sortens arbete används ofta bordercollie, schäfer och labrador, men även andra raser kan passa bra. Det enda som krävs är en vältränad hund som lätt tar sig fram i all slags terräng. Den måste tycka om att leka, samtidigt som den måste vara snabb i tanken.

En lavinhund kan söka igenom ett 100 kvadratmeter stort område på cirka 30 minuter.

20 människor skulle behöva 4 timmar på sig för att genomsöka samma område.

Bra luktsinne Alla hundar har bra luktsinne, men de här raserna befinner sig en klass över sina artfränder.

Blodhund

Beagle

Hundar är mycket anpassningsbara varelser som kan lära sig att tackla de mest otroliga situationer, som till exempel att firas ner tillsammans med sin förare.

Coonhound

Springer spaniel

98

Det bästa 2018 SE 031218.indd 98

11.12.2018 13:17

Visste du att?

Hundens nos är våt eftersom slemmet är viktigt för att hunden ska kunna upptäcka lukt. Normalt producerar hundar en halvliter slem om dagen!

Vem har bäst luktsinne?

Hjärnkapacitet

VIND

Den del av hjärnan som analyserar doft är proportionellt omkring 40 gånger större hos hunden än hos människan.

Hundens luktsinne är 100 000 gånger bättre än vårt. Lär dig mer om hur hundens nos fungerar.

Så följer de dofter Hundar följer dofter för att hitta källan. De går i regel motvinds för att ta reda på var doften kommer ifrån.

Doftsensorer Hundar har 300 miljoner doftsensorer.

Som jämförelse har människan bara 6 miljoner sensorer!

Hundens nos När en hund vädrar vibrerar näsborrarna och båda näsborrarna drar in luft från olika områden. Därpå släpper hunden ut luften genom spalterna på sidan av nosen.

Inhalation När en hund andas in hamnar en del av luften direkt i lungorna medan omkring 12 procent analyseras i luktorganet.

Sökhundar

Precis som räddningshundar har sökhundar som uppgifta att söka, lokalisera och ge signal.

Men istället för att söka efter doften från människor är dessa hundar tränade till att hitta smuggelgods som narkotika och sprängmedel.

Sökhundar används av olika säkerhets­ organisationer som polis och försvar, och de hundar som används är ofta raserna med bäst luktsinne, sökinstinkt och hämtinstinkt.

Hundarna tränas genom belöning – ofta får de

Pointer

Sökhundar kan skilja en doft från miljoner andra dofter i närheten.

något de gillar särskilt mycket, lite mys eller lek när de har hittat rätt föremål och gett signal till sin förare på rätt sätt. När hunden har förstått sin uppgift blir den testad i många olika omgivning­ar för att se om den har tillräckligt starkt psyke för jobbet.

En relativt ny form av sökhund är hundar som kan upptäcka sjukdomar eller hjälpa människor som redan har fått en diagnos.

Exempel på sådana hundar är cancerhundar

Belgisk malinois

som kan användas av hälsovården för påvisande av cancer i urinprov, och diabetes­ hundar som kan varna patienten om för högt eller för lågt blod­­socker och att det är dags för medicin.

Detta är möjligt eftersom hundar kan känna igen dofter i PPT (från engelskans ”parts per trillion”). Det är som om du skulle kunna känna doften av en tesked upplöst socker i den mängd vatten som ryms i två olympiska simbassänger.

Tysk schäfer

© WIKI; Alamy; Illustration by The Art Agency

Vapen, pengar, narkotika, sprängmedel – det här är hundarna som följer doften av olagliga föremål.

Labrador retriever 99

Det bästa 2018 SE 031218.indd 99

11.12.2018 13:17

ENVIRONMENT MILJÖ Hörselkåpor Piper var tvungen att ha de bästa tänkbara hörselskydden när han var ute på landnings­ banan. Dessa specialdesignade hörselkåpor är genialiska.

Flygplatshunden Piper Alla hundar som jobbar gör en fantastisk insats. Här får du möta den som kanske har haft roligast av alla.

Piper var en nio år gammal bordercollie som bodde i Traverse City i Michigan i USA. Han levde ett ganska normalt liv – sprang mycket på stranden och älskade att mysa med sin husse Brian. Ja, och så övervakade han flygplan och helikoptrar som landade på landningsbanan på flyplatsen där han jobbade.

Piper och Brian jobbade på Cherry Capital Airport och utgjorde en viktig del av flygplatsens viltkontrollgrupp i nästan tre år. Pipers naturliga jakt- och vallningsinstinkter gjorde honom till en värdefull del av gruppen. Dessvärre dog Piper av cancer den 3 januari 2018.

När kontrolltornet kallade på dem satte Brian och Piper kurs mot landningsbanan och Piper sprang iväg för att göra sitt jobb. Hans uppgift var att hålla landningsbanan fri från vilda djur så att flygplan och helikoptrar kunde landa säkert. Vilda djur och flygfarkoster är nämligen ingen bra kombination.

Pipers arbetskläder

Förstahjälpenkit Brian hade med sig allt som Piper kunde ha användning för i arbetsbilen, bland annat ett förstahjälpenkit för hundar.

Piper var tvungen att ha special­ anpassad utrustning för att kunna utföra sitt jobb.

Stövlar Stövlarna designades för att skydda Pipers tassar mot varm asfalt, sten, snö och is. Men Brian och Piper slutade använda dem efter ett tag. ”Vi använde dem en period, men han bröt en tå på grund av dem”, säger Brian.

100

Det bästa 2018 SE 031218.indd 100

11.12.2018 13:17

Visste du att?

Piper har allerede jaget omtrent 5339 fugler i trygghet, og han har ikke tenkt å gi seg ennå!

Rex Specs goggles ”De var helt suveräna”, förklarar Brian. ”Vi använde dem både hemma och på jobbet. De skyddade hans ögon mot solljus och fungerade som skyddsglasögon. Plus att han såg ganska cool ut i dem!”

På jobbet med Piper De vilda djuren kring den här hundens flygplats hade inte en chans!

Brian och Piper var en del av viltkontroll­ gruppen vid Cherry Capital Airport i Michigan, USA. De fick en enorm följar­skara i sociala medier. Medan de var aktiva träffade vi dem och frågade Piper vad han tyckte om sitt jobb och sin nya kändisstatus.

Väst ”Den fick vi av Spike’s K9-fond”, berättar Brian. ”Västen har ett handtag på ryggen, och det var bra när jag snabbt var tvungen att få in honom i bilen på grund av ett uppdrag. Dessutom slapp han hoppa.”

Identifikation ”Pipers väst innehöll viktig identifikation, och dessutom skydd­ade den honom mot grenar och rötter när han sprang genom skogen”, berättar Brian.

LÄS MER Om du vill läsa mer om Brian och Piper kan du söka upp Airport K-9 på sociala medier eller gå in på www.airportk9.org

Hur träffades du och Piper?

Piper tillhörde egentligen en vän, men han skulle flytta och kunde inte ta honom med sig. Jag tog över Piper när han var fyra, fem år. Jag hade aldrig haft en hund förut, men Piper var en härlig jycke, så det var ett lätt beslut.

Vilken bakgrund har du?

Hur kom det sig att du började jobba med viltkontroll?

Jag är anställd på flygplatsen. Mitt jobb handlar snarare om passa­ger­ arnas säkerhet. Viltkontroll är en del av säkerhets­rutin­erna, så jag tog med mig hunden på jobbet för att han skulle hjälpa mig med den biten.

Hur lärde du Piper att jaga vilt?

Träningen bestod av två faser. Först tränade vi lydighet, för Piper jobbade i ganska speciella omgivningar. Sedan tog jag med honom till flyg­­platsen för att låta honom prova på olika delar av jobbet. Vi hade en provperiod på omkring en månad i augusti 2014.

Piper började ganska snabbt jobba i närheten av jetplan och små propellerplan, men helikoptrar var inte hans grej i början!

Hur såg en typisk patrullering ut?

Vi arbetade förebyggande, men ryckte också ut om vi fick rapporter om att det finns vilda djur vid landningsbanorna. Det tog inte lång tid innan Piper förstod att när jag pratade med kontrolltornet via radio betydde det att vi skulle ut i fält och att han skulle få springa.

Och det var bra, för när vi fick ett sådant besked måste vi reagera blixtsnabbt. Vi var tvungna att få på honom utrustningen i bilen på väg ut på landningsbanan, så när jag släppte honom for han iväg som en raket – det var helt fantastiskt att se!

Det förebyggande arbetet bestod i stort sett av regelbunden patrull­ ering. Exakt hur många rundor Piper och jag gjorde under ett pass berodde lite på hur mycket annat jag hade att göra, men jag försökte komma ut dit så ofta som möjligt, för det är ju det som är hela poängen med att vara här. Fågel och räv undviker gärna området om de möts av en bil med blink­ ande ljus och en springande hund.

Gässen landar också hellre på en annan plats om det händer mycket på landningsbanan. Dessutom höll Piper koll på mullvadar, möss och andra skadedjur. Skälet till det är att de är bytesdjur för större djur, som till exempel räv. Piper lycka­des inte jaga bort alla små­­djur, men allt han gjorde bidrog till att hålla de större djuren borta.

Piper måste ha älskat sitt jobb?

Absolut! Jag tror att det här är drömjobbet för en hund. Vi fick vara tillsammans hela dagen, och dessutom fick han jaga andra djur.

Vad tycker du om all uppmärk­ samhet du har fått i sociala medier?

Den delen förbluffar mig verkligen.

Tanken var först och främst att jag ville kunna jobba med min hund varje dag. Det var det som var viktigt för mig, inte allt brus i sociala medier. Dessutom kan du aldrig själv bestämma att något ska bli viralt. Jag älskar flygplan och jag älskade min hund, och jag tror det vi gjorde var ganska speciellt.

Skälet till att jag skrev om det på sociala medier var främst för att jag tänkte att några av mina kollegor skulle tycka att det var roligt. Jag kunde inte föreställa mig att det skulle bli ett sådant ståhej. Vi är väldigt tacksamma för allt stöd vi har fått, och jag har inte ord för hur lyckliga vi har varit.

© Brian Edwards

”Piper började ganska snabbt jobba i närheten av jetplan och små propellerplan, men helikoptrar var inte hans grej i början!”

101

Det bästa 2018 SE 031218.indd 101

11.12.2018 13:17

ENVIRONMENT MILJÖ

Vallhundar

Border collier lever för att valla.

Hundrasen är smart och har hög arbetsmoral.

Dessa arbetshundar har varit oss trofasta i tusentals år.

Sedan tidernas begynnelse har hundar använts till vallning av djur.

Gårdshundar är kanske de mest robusta hundar vi har, de hjälper oss att passa djuren genom att hålla dem samlade och genom att hjälpa oss att föra dem dit vi vill ha dem. Även i vår tid, med otaliga maskiner och hjälp­­medel, är det inte ovanligt att valla får med en flöjt i handen och en hund vid sin sida.

Vallhundar tränas upp från att de är valpar och de introduceras tidigt för får. Kommandona som används under vallning upprepas gång på gång tills hunden förstår vad de betyder. Den mest använda rasen för denna uppgift är bordercollien – den är snabb, pigg och väldigt smart.

Vallhundarna måste nämligen lära sig att förstå korta kommandon och flöjtsignaler över stora avstånd.

Det finns många andra hundraser som också ägnar sig åt att passa boskap. Finsk lapphund avlades fram för att valla renar och den australiska boskapshunden stammar troligen från vilda dingor och avlades fram för att driva boskapen genom den enorma vildmarken.

Vid sidan av gårdsarbetet var hundarna ofta bra att ha med sig på jakt. I dag behöver vi lyckligtvis inte spåra upp vår egen mat, men ändå vill hunden instinktivt jobba tillsammans med människan, och i norr har slädhundar blivit en viktig del av kulturen.

Huskyn avlades ursprungligen fram för att jägaren lättare skulle ta sig fram, och hundens iver efter att få arbeta och spåra har lett till att vi i dag har en levande slädhundsmiljö.

”Hundar accepterar oss precis som vi är, de varken dömer eller diskriminerar.”

Sibirisk husky avlades fram som starka, robusta hundar som kunde dra jägarens släde genom enorma, arktiska jaktområden.

102

Det bästa 2018 SE 031218.indd 102

11.12.2018 13:17

Visste du att?

Dronning Elizabeth II yndlingsrase, corgien, ble opprinnelig avlet fram i Wales for å vokte fjørfe

Terapihundar Ett besök av en pälsklädd vän när du känner dig lite nere kan göra en enorm skillnad.

Till skillnad från de flesta andra arbetshundar behöver inte terapihundar någon särskild träning. Frivilliga och deras hundar besöker sjukhus, sjukhem och skolor för att ge folk möjlighet att tillbringa tid ihop med en päls­klädd kompis.

Det har visat sig att hundar har en lugnande effekt på skolbarn, särskilt i inlärnings­­ situationer som kan vara lite extra stressiga.

Ibland sitter hunden och lyssnar när barnen läser högt. Hunden varken avbryter eller

dömer, vilket kan vara mycket bra för barnets själv­känsla.

På sjukhus och äldreboende ger en viftande svans stora fördelar – både för den mentala och den fysiska hälsan. Hundar kan få vem som helst på bättre humör, även mycket gamla och skröpliga eller svårt sjuka människor.

En hund kan göra det lättare att få igång ett samtal och hjälper folk ur ensamhet och isolering. Hundar accepterar oss precis som vi är, de varken dömer eller diskriminerar.

Folk som lider av depression kan ofta känna sig bättre eftersom hunden får dem att känna sig behövda och omtyckta.

Att fysiskt klappa en hund sänker puls och blodtryck. Dessutom frigör kroppen oxytocin, ett hormon som får oss att känna oss glada och avslappnade. Att klappa en hund kan i vissa fall minska mängden medicin en patient behöver.

Hunden får också folk att röra sig mer – en terapi­hund kan få med sig folk som annars inte hade orkat gå utanför dörren på promenad.

Ett besök av en pälsklädd kompis verkar upplyftande på humöret.

Människans bästa vän Det florerar olika teorier om hur vargen och människan blev vänner. Vargen har kanske närmat sig människan när den har känt doften av mat, men det är också möjligt att människor har tagit till sig några lugna, fridsamma exemplar av arten eftersom de insåg fördelarna med att ha en fyrbent vän.

Somliga menar också att det har skett i flera steg, och flera gånger i historien.

Oavsett hur det har gått till så har människan och vargen någon gång slagit sig ihop och bildat ett starkt team.

Vad skulle vi ta oss till utan hunden?

Hundar har spelat en enorm roll för människans utveckling.

© Alamy

Våra lojala, pälsklädda vänner stammar från gråvargen, Canis lupus. Tamhundens latinska namn är Canis lupus familiaris och 98,8 procent av hundens dna är identiskt med vargens. Trots likheterna är tamhunden mycket olik sin vilda släkting – detta på grund av människans ingripande.

Ett av de äldsta kranierna som har hittats från en tamhund är 33 000 år gammalt.

Forskare tror att arten var nära att dö ut då den tämjdes – men kan det stämma? Hur gick det till?

103

Det bästa 2018 SE 031218.indd 103

11.12.2018 13:17

MILJÖ

Varför spelar djur döda?

Att spela död – ett beteende som kallas thanatos – har observerats hos flera arter i djurriket. I de flesta fall, som för den amerikanska pungråttan, är det ett slags försvar mot rovdjur. Det inte bara bidrar till att undvika upptäckt, det fungerar också som en varning om att de inte bör ätas eftersom de kanske bär på farliga bakterier eftersom de redan är döda.

Alternativt kan thanatos användas till att dra till sig bytesdjur. I det sällsynta fallet med vårdnätsspindeln bidrar det till att öppna upp för parning genom att hanen uppmuntrar honan att dra den med sig till sitt rede.

Vissa arter av grodor och paddor låtsas vara döda för att undvika rovdjur.

Vilket berg är farligast att bestiga?

Himalayatoppen K2, även känd som ”Savage Mountain”, räknas som världens farligaste bergstopp på grund av den brutalt branta stigningen. Av fyra klättrare som försöker sig på toppen mister en livet.

104

Det bästa 2018 SE 031218.indd 104

11.12.2018 13:17

Det finns fortfarande hål i ozonlagret På 1970- och 80-talen upptäckte forskare att det skyddande lagret med ozongas i jordens atmosfär blev allt tunnare.

Det fanns inga direkta hål, men ozonnivån var oro­väck­ ande låg i vissa områden. Ett förbud mot kemikalier som tunnar ut ozonlagret har lett till att ozonlagret på flera platser har återhämtat sig, till exempel i Antarktis.

Ozonlagret blir dock tunnare på andra platser och man förstår ännu inte riktigt varför.

Så dresserar du din katt Katter kan dresseras, men bara genom positiv uppmuntran – inte med straff. Om man belönar en katt med uppmärksamhet eller mat när den gör något bra (till exempel

använder katt­luckan) så kommer den att associera det beteendet med ett positivt utfall. Därmed är det mer sannolikt att den har lust att upprepa det.

”Biologiskt pass” avslöjar valhajens vanor En ny metod som används för att övervaka den utrotningshotade valhajen avslöjar att den inte är så rörlig som vi har trott.

F

orskare vid University of Southampton har använt ett ”biologiskt pass” för att spåra valhajens rörelser genom världs­ haven. Tekniken går ut på att använda små prover av valens hudvävnad för att mäta isotopens kväve- och kolnivå i syfte att ringa in dess beteenden när det gäller matvanor och rörelsemönster.

Genom att utnyttja denna information tillsammans med valens unika hudfläckar kan man skapa ett individuellt, biologiskt pass. Under tio år har forskare upptäckt att bara 2 av 1 240 individ­er hade rört sig de 200 milen mellan Moçambique och Tanzania.

105

Det bästa 2018 SE 031218.indd 105

11.12.2018 13:17

TRANSPORT

118

Uppgraderad Mustang 2018 120

Att färdas med ljusets hastighet

108 Väte- eller eldrift?

114 Transsibiriska järnvägen 118 Uppgraderad Mustang 2018 120 Lite av varje om transport

106 106 106

Det bästa 2018 SE 031218.indd 106

11.12.2018 13:17

108

114

Väte- eller eldrift?

Transsibiriska järnvägen

107 107 107

Det bästa 2018 SE 031218.indd 107

11.12.2018 13:17

TRANSPORT

mer m o k m e t s y s t e Vilk ingen n p lö p p a k a n att vin sin för n e b a t t ä s r e t t om a tid? m a r f r a lb l å h en

R E L L E E T Ä V ?

T F I R D L E 108

Det bästa 2018 SE 031218.indd 108

11.12.2018 13:17

Visste du att?

Vätgasdrift elektricitet JÄMFÖRELSE KONTRA

”Tyskland har beslutat om ett totalförbud mot bensinoch dieselbilar från 2030.”

Räckvidd

Ladd-/tanktid

Toyota Mirai har störst räckvidd bland vätgasbilarna med 502 kilometer, medan en Tesla Model S skyltar med imponerande 397–506 kilometer. Men över lag har vätgasbilarna bättre räckvidd, och Teslans maximala räckvidd är svår att uppnå i praktiken.

Vätgasdrivna bränslecellsbilar kan tankas på några få minuter, men även de allra snabbaste ladd­ stationerna kräver en halv­timme för att ladda en elbil.

SEGRARE

SEGRARE

VÄTG A S B I L

VÄTG A S B I L

Hastighet Den snabbaste elbilen på marknaden, Nio EP9, kommer upp i 312 km/h. Men Ford Fusion Hydrogen 999 kniper guldet med 333 km/h!

Infrastruktur Elbilen har fördelen att kunna kopplas till laddning i princip var som helst. Infrastrukturen finns redan, vi behöver bara sätta upp laddstationer på bensinstationer eller hemma. Vätgas är däremot svårare att lagra och transportera. Det måste lagras i gasform och kondenseras till vätska innan det fylls på i bilen. Det är invecklat, dyrt och energikrävande.

SEGRARE VÄTG A S B I L

SEGRARE EL B I L

Kr

I

arbetet med att värna om och bevara jorden för kommande generationer blir det allt mer brått att ta fram bilar som orsakar mindre föroren­ingar och utsläpp av klimatgaser. Vi har fler bilar på vägarna än någonsin tidigare och upp­skat­tningar visar att utsläppen från bensin- och dieselbilar står för 13 procent av växthusgaserna i atmosfären.

Jorden visar redan tecken på klimat­för­änd­ ringar. Under de senaste 140 åren har tempera­ turen ökat med 0,7 grader, vilket har lett till drastisk issmältning vid polerna, mass­död av de organismer som bygger upp korallreven och långt mer frekventa förekomster av onormala

Kostnader Vätgas är dyrare än bensin och diesel, och vätgasbilar är dyrare att köpa. Man kan få en elbil för drygt 200 000 kronor, men man får punga ut med över en halv miljon för en vätgasbil.

SEGRARE EL B I L

väderförhållanden. Och det är inte bara jord­klotet som lider av detta – det drabbar även våra lungor. Internationella energibyrån uppskattar att 6,5 miljoner människor dör årligen av under­­målig luftkvalitet, så för­oren­ ingar är den största hälsorisken vi har.

Framtiden ser dyster ut om vi inte ändrar vårt sätt att behandla planeten på – men det finns hopp. Det senaste decenniet har ansträng­ ningarna för att minska utsläppen från för­ bränning av fossila drivmedel ökat runt om i världen. Vi måste börja köra våra fordon med förnybar energi, och många bilproducenter har satsat på det efter att framtida förbud mot fossila

Miljöpåverkan Både laddning och vätgasproduktion kräver ström som kan produceras miljövänligt med vatten­ kraft, vindkraft eller solenergi. Men på de flesta platser i världen används fortfarande fossilt bränsle i kraftproduktionen. Varken elbilar eller vätgasbilar är renare än den elkraft som ligger till grund för driften.

SEGRARE OAVG J O R T

drivmedel har tillkännagivits. Tyskland var först ut med det. De har beslutat om ett total­förbud mot bensin- och dieselbilar från 2030, och många andra länder följer i deras fotspår.

Försäljning av alla nya bensin- och diesel­bilar kommer att förbjudas i Storbritannien från 2040.

I Sverige finns förslag på att försäljning av bensindrivna bilar ska förbjudas från 2025, och Indien kommer att genomföra samma påbud från 2030. Över hälften av Indiens befolkning – det vill säga fler än 660 miljoner människor – bor i områden där luftkvaliteten är hälsofarlig, och det uppskattas att folk som bor där får sin livslängd förkortad med upp till tre år.

© Nissan; BMW Group; Honda; Toyota

”Vätgasbilar har Både elbilar och vätgasbilar består av också elmotor, men mycket få rörliga delar. Det innebär att de är lätta att de hämtar strömmen underhålla till skillnad från vanliga bilar med för­­från kontinuerliga brännings­ motorer som har hundratals delar. elektrokemiska SEGRARE OAVG J O R T reaktioner i bränsle­celler istället för cykliska reaktioner i ett laddbart batteri.”

Underhåll

109

Det bästa 2018 SE 031218.indd 109

11.12.2018 13:18

TRANSPORT Indiens järnvägs- och kolminister har sagt: ”Tanken är att inte en enda bensin- eller dieselbil ska säljas i landet från 2030.”

ALTERNATIV TILL FOSSILA DRIVMEDEL Jakten på ett hållbart framtida drivmedel har gett forskare och produktutvecklare många alternativ – från solkraft och komprimerad gas till alkohol tillverkad av biomassa, gärna tång och tjära. Ett alternativ som undersöks är flytande kväve (LN2). Med detta system kan de specialkonstruerade motorerna göra så att det flytande kvävet drar värme ur luften så att den förångas till gas. Detta sker under så pass högt tryck att det driver motorn. Det är i princip en ångmaskin som inte förbränner kol och vattnet är utbytt mot en vätska som kokar vid 196 minusgrader.

Den brittiska stormarknadskedjan Sainsbury’s provar Dearman LN2-motorer för sina tunga transporter. De ska ersätta de dieselmotorer som driver kylaggregatet när bilens huvudmotor inte är igång. Det är en förhållandevis billig och tveklöst grön driv­ medels­lösning, men energiekonomisk är den absolut inte. Det är alltså inte troligt att vi

kommer att använda oss av denna metod i framtiden.

Ett annat försök till att hitta en grön fordons­lösning har varit att konstruera bilar som inte är beroende av drivmedel alls, utan är täckta av solpaneler. Det låter ju lovande, och det finns fordon som används vid solcellstävlingar, men även de mest effektiva av dessa har ganska begränsade krafter eftersom bilens ytareal är så blygsam.

Men vilka lösningar ligger i täten för framtida kraftförsörjning? De flesta experter är eniga om att antingen vätgasbilar eller batterielektriska bilar till slut kommer att visa sig vara svaret.

ELBILAR Många räknar batteridrivna elbilar till bilismens framtid, och dessa tystgående vidunder börjar bli en vanlig syn på vägarna ute i världen. Banbrytande bilproducenter som Tesla leder den elektriska revolutionen, men många andra har hakat på, och nu har brukarna många helelektriska modeller att välja mellan.

f Nissan Leai3 och BMWå av de

Med väggladdare hemma kan Leaf enkelt laddas över natten.

”Varken batteridrift eller vätgas är renare än den ursprungliga strömkällan.”

Bättre köregenskaper Med batteripacket på golvet får bilen lägre tyngdpunkt och bättre stabilitet i kurvorna.

are på tv Vi tittar närm elbilarna. ra lä mest popu

Nissan Leaf

Batterikapacitet

Regenerativ bromsning

Med ett 30 kilowattimmars litiumjon­ batteri kan Leaf gå upp emot 250 kilometer på en laddning.

En del av den energi som annars skulle ha gått förlorad när du bromsar återvinns och lagras i batteriet.

110

Det bästa 2018 SE 031218.indd 110

11.12.2018 13:18

Visste du att?

Den japanska bilproducenten Toyota har arbetat med bränslecellsteknik sedan 1990-talet.

Laddning i farten För att komma tillrätta med två av de vanligaste invändningarna mot elbilar – begränsad räckvidd och laddtid – har många bilproducenter börjat forska i dynamisk trådlös laddning.

Med denna teknik kan bilen laddas medan du kör längs vägar som är utrustade för ändamålet.

Systemet består av spolar som är kopplade till elkablar i marken. Spolarna skapar ett elektro­ magnetiskt fält som bilen kan utvinna ström från när den passerar.

Tekniken demonstrerades längs en 100 meter lång testbana i maj 2017.

Qualcomm Technologies och Vedecom installerade den strömgivande delen av det dynamiska ladd­systemet under körbanan, medan Vedecom och Renault monterade mottagardelen i två Kangoo ZE. Bilarna kunde laddas med upp till 20 kilowatt medan de körde i över 100 km/h.

BMW i3

I motsats till bensin- och diesel­­bilar har elbilar ingen växel och ingen fördröjning i gas­pedalens reaktion. Full kraft kan kopplas in ögonblickligen.

Tystgående

Bättre batteri

Utan kolvmotor går elbilar mycket tystare än bensin- eller dieselbilar.

Den senaste utgåvan av i3 har ett batteri på 33 kWh vilket ger omkring 20 mils räckvidd.

Förra våren användes Renault Kangoo ZE för att demonstrera trådlös laddning under färd.

Reservegenerator BMW i3 kan beställas med ”range extender”, en bensin­ driven generator som ger 10 mils extra räckvidd innan bilen måste laddas eller tankas.

Teslas superladdstationer kan ladda bilen till över 80 procents kapacitet på bara 30 minuter.

© Nissan; BMW Group; Groupe Renault

Omedelbart svar

111

Det bästa 2018 SE 031218.indd 111

11.12.2018 13:18

TRANSPORT De kan laddas hemma eller vid laddstationer, de är fantastiskt billiga i drift och de blåser inte ut giftig gas. I många länder är myndigheterna så ivriga att främja bruket av elbilar att de sub­ven­ tionerar köpsumman.

Populariteten har hämmats av lång laddtid, förhållandevis få laddstationer och kort räck­­­vidd, men det arbetas på lösningar för detta, bland annat sladdfri laddning under körning så att man aldrig behöver koppla upp sig mot någon laddstation.

VÄTGASBILAR Vätgasbilar har också elmotor, men de hämtar strömmen från kontinuerliga elektrokemiska reaktioner i bränsleceller istället för cykliska reaktioner i ett laddbart batteri. Bränslecellerna delar vätemolekyler i protoner och elektroner, och elektronerna leds in i en elektrisk krets.

Generellt har vätgasbilar bättre räckvidd än elbilar, det tar bara några minuter att tanka dem jämfört med de timmar det tar att ladda en elbil med dagens teknik.

Med vätgasdrift pumpas drivmedlet in i bilen på samma sätt som med bensin eller diesel. Den stora nackdelen med vätgasbilar är bristen på infrastruktur. Vätgas är svårt att lagra, så man kan inte köra omkring fritt och tanka var och när man vill. Det görs mycket för att förbättra

och y it r la C a d n o H irbialairna som tar huM Tokayr o på n ve unde gi.

det, och det har varit tal om att ha system som kan producera vätgas hemma, men för tillfället är det en allt för dyr lösning. Dessutom finns det säkerhetsmässiga invändningar mot vätgas eftersom det brinner med osynlig låga. Det kan vara farligt om det uppstår ett läckage.

fortsätter att bränna fossilt drivmedel. Den första utman­ingen är att göra nollutsläpps­ bilarna så billiga och praktiska att de kan bli norm och att bygga en miljövänlig infrastruktur åt dem.

FRAMTIDENS ENERGI För tillfället ser det ut som om elektriska bilar vinner kapplöpningen. I dag finns bara tre vätgasbilar på marknaden – Toyota Mirai, Hyundai ix35 FCEV och Honda Clarity. De är förhållandevis dyra, och för tillfället finns inte den infrastruktur som krävs för att slå igenom på nollutsläppsmarknaden. Men det finns över 50 elektriska bilmodeller att välja mellan, och infrastrukturen är i stort sett på plats – man behöver bara sätta i kontakten!

Det är inspirerande att tänka sig att vägarna snart kommer att domineras av bilar som inte släpper ut avgaser när de körs. Men det är viktigt att komma ihåg att varken batteridrift eller vätgas är renare än den ursprungliga ström­ källan. Utbredningen av nollutsläppsbilar är ett stort steg i rätt riktning, och vi ser en stor skillnad i luftkvalitet och drivhusgaser, men den verkliga revolutionen får vi när kraftförsörj­ ningen i världen ändras till gröna energikällor som sol, vind eller vatten istället för att vi

Honda Clarity är den första vätgasbilen som har byggts som en fyradörrars person­­bil med plats för fem.

Bränsleceller En serie bränsleceller monterade i stapel genererar elektricitet av vätgas. Elen leds vidare till motorn och ett mindre batteri.

Toyota Mirai

er Vi ki r att skapa en klyver väte fö

Energistyrning Den här modulen styr strömmen från bränslecellerna till batteriet och hanterar kraftförsörjningen till motorn.

112

Det bästa 2018 SE 031218.indd 112

11.12.2018 13:18

Visste du att?

Den första fungerande elbilen byggdes i Iowa 1891.

”Med vätgasdrift pumpas drivmedlet in i bilen på samma sätt som med bensin eller diesel.”

Toyota Mirai är världens första massproducerade vätgasdrivna bränslecellsbil.

Honda Clarity

Vätgastankar Tankarna är tillverkade av stark och lätt kolfiber. De är monterade i bilens ram för att inte skadas vid en eventuell kollision.

Körbatteri Batteriet lagrar energi från bränslecellerna och levererar den vidare till motorn när det krävs lite extra, som vid stillastående start och kraftig acceleration.

Så funkar vätgas­drivna bränsleceller Väte är det grundämne som det finns mest av i universum.

Enorma mängder är bundna i vatten, och jordskorpan är full av det. Vi producerar också mycket av det – Storbritannien framställer över nio miljoner ton. Den vanligaste metoden för direktproduktion, ångreformering, går ut på att en naturgas – gärna metan – reagerar med ånga vid hög temperatur. En annan vanlig produktions­ metod är elektrolys där elektrisk ström leds genom vatten och klyver vattenmolekylerna till väte och syre.

En vätgasdriven bränslecell består av två uppsättningar plattor, två elektroder och två plattor av en platinabaserad katalyt med plastmembran emellan. Vätet från en lagrings­­tank och syret från luften leds genom kanaler i plattan, och katalyten delar upp vätemolekylerna i protoner och elektroner. Protonerna kan inte tränga igenom membranen, så de måste istället gå via en extern krets och producerar på så vis ström.

Bränslecell ström

H O och värme

© Toyota; Honda; Tesla; SPL

2

Vätgastankar Mirai har två högtrycks­tankar av kolfiber för att få plats med så mycket vätgas som möjligt.

Väte

Syre

113

Det bästa 2018 SE 031218.indd 113

11.12.2018 13:18

TRANSPORT

TRANSIBIRISKA JÄRNVÄGEN År 1904 lyckades ryssarna med det omöjliga. Efter flera decenniers arbete invigde de världens längsta järnvägslinje.

Text: Laura Mears

114

Det bästa 2018 SE 031218.indd 114

11.12.2018 13:18

T

Tsar Alexander III var med om en tågolycka i oktober 1888.

Tågvagnen han satt i spårade ut och han skadade en njure.

ranssibiriska järnvägen är skapad med handkraft i ett av världens mest ogäst­ vänliga områden och sträcker sig 9 258 kilometer från Moskva till Vladivostok.

Hundratals arbetare dog under rälsläggningen och projektet skickade ut Ryssland i krig mot Japan. Vinsten var att väst äntligen förbands med öst.

Arbetet med linjen utfördes under det ryska tsarväldet. Huvudstaden i tsar Alexanders dåligt sammankopplade imperium låg i väst, åtskilt från östgränsen av öde, snötäckta skogar. Det enda sättet att korsa landet på var med vagn eller längs vattenvägar som frös till is under vintern.

Rysslands östra hamnar frös till när vintern kom och telegrafmeddelanden kom ständigt bort.

Inne i landet talades det om om revolution, samtidigt var Rysslands östfront sårbar för angrepp utifrån. Landet behövde desperat ett väderbeständigt transportnätverk för att förena befolkningen.

Transportministern greve Sergej Witte ville gå i amerikanernas fotspår och anlägga en järnväg.

En transsibirisk järnväg skulle kunna göra detsamma för Sibirien som First Trans­contin­ ental Railroad gjorde för vilda västern, men sträckningen skulle bli nästan tre gånger så lång. Ryssland hade inte USA:s resurser – de saknade pengarna, arbetskraften och kun­ skapen. Dessutom måste linjen läggas genom några av världens mest otillgängliga områden.

Rälsen måste läggas på permafrost med risk för upptining sommartid. Rutten måste gå över floder, ta omvägen runt världens största färsk­ vatten­sjö och skära genom berg.

Ryssland hämtade arbetare från Kina, Turkiet och Persien.

Om de skulle lyckas med detta väntade en stor belöning. Sibirien var glesbefolkat och industrin underutvecklad, men detta otillgängliga land­skap, som låg under ett täcke av snö stora delar av året, inrymde det mesta av Rysslands naturresurser. I Sibiren finns olja, gas, kol och diamanter. I Uralbergen finns magnetit, bauxit, guld, plutonium, asbest, ametist och topas, och mellan alla ädelstenar ligger ett fruktbart slättland. Bättre transport­förbindelser kunde ge landet fick miljon­intäkter. Rysslands fattiga skulle få tillgång till nya arbetsplatser. Nya marknader skulle öppnas mot Japan, Kina och Korea, och man skulle enkelt kunna exportera varor från Asien till Europa. Ryssland skulle kunna bli Europas port till Asien.

Ryssland pytsade in motsvarande 50 miljoner amerikanska dollar i projektet och finansierade den nya järnvägen med lån och skatter.

Finansdepartementet lockade rika europeiska investerare och lovade dem lyxiga resor till Asien. De gjorde avtal med Kina om att förlänga järnvägen in i Manchuriet, och de tryckte upp mer pengar, vilket försvagade imperiets finansiella stabilitet.

Sovjetunionen uppdaterade järnvägen och ersatte järnrälsen med ett dubbelspår av starkt stål.

Tsaren ville slutföra projektet inom tio år, men Sibiriens klimat gjorde vinterarbete omöjligt. För att spara tid planerade de att anlägga spåret samtidigt i sex sektioner. För att skära kostnader byggde de en enkel räls av järn istället för en dubbelt stålräls och broarna konstruerades av trä, inte metall eller sten. Man använde färre sliprar för att hålla ihop rälerna, och allt arbete gjordes för hand – utan maskiner eller dynamit.

Att samla arbetskraft till anläggningen var kräv­ande. Även med löften om inkvartering var folk motvilliga till att flytta till Sibirien från Ryss­lands större städer. Den sibiriska ­befolk­ ningen ogillade idén om en järnväg och vägrade att arbeta. Till slut var det män från Kina, Persien och Turkiet som skulle utgöra en stor del av arbets­­styrkan, ihop med ryska fångar och personer i exil. De straffdömda kortade sin fängelse­tid med arbete. Om nätterna låg de fjättrade vid skottkärror. Till byggandet av komplicer­ade tunnlar och broar hämtades sten­­­arbetare från Italien, över 600 mil bort.

Järnvägen som utlöste ett krig Transsibiriska järnvägen ökade Rysslands räckvidd österut. Ett avtal med Kina tog linjen till Manchuriet, och i gengäld säkrade ryssarna ett hyresavtal med den kinesiska marinbasen i den isfria hamnen Port Arthur. Anläggningsarbetarna hade år 1900 kommit mycket långt och Ryssland började skicka trupper österut, men alla var inte lika begeistrade över deras ankomst. Även Japan hade intres­ sen i Manchuriet och på Koreahalvön. I ett försök att hejda ryssarnas oönskade expansion anföll japanerna Port Arthur 1904.

De sibiriska delarna av järnvägen var ännu inte slutförda och Ryssland fick kämpa för att försöka besvara angreppet.

Trupper låg strandade vid Bajkalsjön utan att kunna ta sig över isen. Efter många nederlag kapitulerade tsar Nikolaj II. Portsmouthtraktatet åter­införde fred i området, Manchuriet hamnade under kinesisk kontroll och järnvägen i södra Manchuriet gavs till Japan.

Japan attackerade på vintern när järnvägen var som mest sårbar.

© Look & Learn; Getty; Alamy

Visste du att?

115

Det bästa 2018 SE 031218.indd 115

11.12.2018 13:18

TRANSPORT Fler än 15 000 personer arbetade med projektet och slet från soluppgång till solnedgång. På de här breddgraderna innebär det många timmar på sommaren. Arbetarna använde träspadar, krattor och hackor, flyttade jord och sten med händerna och använde hästar till de tyngsta uppgifterna. När hästarna blev för svaga åts de upp.

Den dåliga planeringen gjorde att projektet ständigt stannade upp. Ingenjörer som var satta att rekognoscera i området lyckades inte kartlägga alla bäckar, floder och åsar, och de tog inte hänsyn till smältvattnet som översvämmade landskapet på våren. Översvämningarna skapade myrar, mjält­­brand spred sig via djuren och folk blev sjuka av smittor som överfördes via mygg. Arbetarna måste klä sig i nät för att und­komma insekterna.

De kämpade oavbrutet vidare, de korsade floder och myrmarker, av och till med vatten till midjan. De röjde stigar genom otillgängliga skogar och kämpade sig igenom farliga dalar. Arbetet avstannade bara om vintern när vädret blev för hårt.

Den svåraste delen av arbetet var vid Bajkalsjön.

Den är omgiven av berg och täckt av is om vintern och var därför mycket svårtillgänglig. Till en början planerade man att frakta kärrorna med båt.

Bajkal­färjan var tillverkad i England och hade ett förstärkt stålskrov och isbrytande propeller. Den var så enorm att den var tvungen att delas upp i flera delar för att kunna fraktas till Sibirien.

När färjan äntligen kom fram klarade den inte jobbet. Under de varmare månaderna blåstes färjan ur kurs av de kraftiga stormarna och dimma dolde sikten. På vintern var isen nästan tre meter tjock när det var som värst och propellern kunde inte hjälpa färjan att skära igenom isen.

Det blev mycket angeläget att hitta ett sätt att korsa insjön när japanerna angrep Port Arthur 1904, och därför provade man att lägga rälsen rakt över isen. Det första tåget gick igenom. Den enda lösningen var att lägga rälsen runt insjön, vilket innebar man tvingades gräva 38 tunnlar genom granit­klipporna längs stranden.

När projektet började bli klart fick man betala priset för att man hade hållit nere kostnaderna – järnvägen gick sönder redan innan den var färdig­byggd. Den komplicerade sträckningen och den förhastade byggprocessen ledde till fel längs hela linjen. Tågen strävade långsamt fram längs det slingrande spåret, de var ofta för­senade, över­ lastade och saknade förnödenheter. Men trots bristerna blev järnvägen en framgång.

Den byggdes för hand i några av världens mest ogästvänliga områden – en mänsklig uthållig­hets­ bedrift. Den gav Rysslands fattiga nya möjligheter och öppnade en korridor till ett nytt liv. Över fem miljoner immigranter flyttade till Sibirien mellan 1891 och 1914. På 1950-talet uppdaterade Sovjet­ unionen järnvägen och lade till ett nytt spår, stålräls, nya tunnlar och nya broar. Nu är den en av världens mest robusta järnvägssträckningar.

Järnvägen blev officiellt färdigbyg gd 1916 och det uppskattas att kostnader na motsvarade en miljard dollar.

En lång tågresa

Jekaterinburg

Flera historiska städer ligger längs sträckan.

Turister i Jekaterinburg kan besöka platsen där bolsjevikerna dödade tsar Nikolaj och hans familj 1918.

JA R O S L AV L

K I R OV

M O S K VA

Moskva

PERM

I Rysslands huvudstad finner vi Kreml, Röda torget och den världsberömda Bolsjojteatern.

TJ U M E N J E K AT E R I N B U R G

Denna betongdjungel saknar de ryska storstädernas skönhet, men erbjuder en välkommen paus för slitna tågpassagerare.

Det bästa 2018 SE 031218.indd 116

NO

”Arbetarna röjde stigar genom otillgängliga skogar och kämpade sig igenom farliga dalar.”

Allt arbete med transsibiriska järnvägen skedde för hand.

116

OMSK

Omsk

www.howitworksdaily.com

11.12.2018 13:18

En resa från Moskva till Vladivostok utan stopp tar mellan sex och sju dagar.

n Ett försök att korsa Bajkalsjö s sräl väg järn a lägg att om gen f. över isen slutade i katastro

Transsibiriska järnvägen löpe r genom några av världens mest ogästvänlig a områden.

Krasnojarsk Här finns natur­reservatet Stolby. Krasnojarsk är en populär rastplats under resan till Bajkalsjön.

RYSSLAND

Bajkal–Amur-järnvägen Linjen är anlagd på permafrost och utgör en alternativ rutt genom norra Sibirien.

Bajkalsjön Världens största och äldsta sötvattensjö.

T Y N DA

S OV E T S K AYA G AVA N

KO M S O M O L S K- N A-A M U R E

S KOVO R O D I N O C H A B A R OVS K

U S T- K U T S E V E R O B AY K A L S K B E LO G O R S K

K R A S N OJA R S K TAYS H E T

B R AT S K C H I TA

N OVO S I B I R S K

ULAN-UDE ZABAJK ALSK

IRKUTSK

HARBIN

V L A D I VO S TO K

N AU S J K I

Irkutsk Östsibiriens främsta stad. Här går man av om man vill besöka Bajkalsjön.

CHANGCHUN

KINA

U L A N B ATO R

MONGOLIET

Vladivostok

S H E N YA N G

Stilla havs-hamnen är linjens ändstation. Här finns sandstränder och vacker arkitektur.

E R E N H OT

Trans-Manchuriska järnvägen

Transmongoliska järnvägen Denna linje knyter samman Beijing med trans­sibiriska järnvägen genom Gobiöknen.

B EI J I N G

Historisk tågsträcka som korsar de manchuriska slätterna i Kina.

© Getty; Illustration av The Art Agency/Nick Sellers

MSK

Visste du att?

DATO N G

117

Det bästa 2018 SE 031218.indd 117

11.12.2018 13:18

TRANSPORT

Uppgraderad Mustang 2018 En eldigare hingst än någonsin utgör ännu en milstolpe i Ford Mustangs drygt femtioåriga produktionshistoria.

F

ord Mustang är världens kanske mest legend­ariska sportbil. Den helamerikanska klassikerns historia började med den karakteristiska prototypen Ford Mustang I från 1962. Den ursprungliga tvåsitsaren hade få konstruktionsdetaljer gemensamt med efter­ följarna, men den smäckra formgivningen och den mellanstora motorn födde inte bara den första Mustang-generationen – den inledde en helt ny bilklass som i USA kallades för ”pony cars”. Det handlade om särpräglade, sportiga kupémodeller med lång motorhuv och kort bakdel.

När Ford Mustang II lanserades 1964 såldes 22 000 exemplar den första dagen. Över en miljon Mustanger rullade på vägarna efter ett halvårs

produktion. Efter denna rivstart följde fem nya generationer av bilen, varav den sista presenter­ ades i december 2013.

Förra året fick den historiska bilen ännu en ansiktslyftning, som gör den häftigare än någonsin. Den cockpitinspirerade interiören erbjuder suveräna körupplevelser. Den senaste Mustang-modellen har en ny karossprofil och förbättringar i motor och hjulupphängning. Den kan levereras med 2,3-liters EcoBoost-motor eller en kraftig V-åtta. Det finns dessutom två karossvarianter att välja mellan: fastback eller kabriolet, samt fyra valmöjligheter för motor och drivlina. Det är en bil som strålar av sina före­ gångares karakteristiska charm.

Den nya Mustangens grund­pris ligger strax under 400 000 kronor.

Nyheterna

De senaste förändringarna i den legendariska bilens konstruktion, utseende och teknik.

Motor

Standardutgåvan av 2018 års Mustang har en 2,3 liters fyracylindrig EcoBoost-motor på 290 hk. GT-modellen har en uppgraderad 5,0-liters V-åtta på 450 hk – mer än någon tidigare Mustang GT.

Glascockpit

Den heldigitala instrumentpanelens innehåll, layout och färger kan ställas in av föraren – en lösning som kallas för glas­­cockpit i moderna flygplan.

Smäckrare

Den nya fronten är mer ström­ linje­formad och aggressiv, men har behållit Mustang-charmen.

”Förra året fick den historiska bilen ännu en ansiktslyftning, som gör den häftigare än någonsin.”

118

Det bästa 2018 SE 031218.indd 118

11.12.2018 13:18

Visste du att?

Ford Mustang höll på att döpas till Ford Cougar.

FEM FANTASTISKA FAKTA OM FORD MUSTANG

Mustanger på duken Ford Mustangs charm och karaktär ledde den snabbt till bioduken. Mustangen debuterade i Goldfinger, Bond-filmen som accelererade bilen till stjärnstatus på ett ögonblick.

Sedan sitt första uppträdande har den klassiska bilen visats i filmer och tv-program över 3 000 gånger, från Transformers till The Fast and the Furious, och den har körts av stjärnor som Will Smith och Steve McQueen.

Den har haft så stort inflytande på filmbranschen att Ford hyllade den legendariska filmen Bullitt genom att lansera Mustang Bullitt på fyrtioårsdagen av den första Mustangens lansering.

1 Dyrast

Den dyraste Mustangen som har sålts på auktion var en 1967 Shelby GT500 Super Snake. Den gick för 1,3 miljoner dollar.

2 50 år i produktion

Mustangen har producerats i över ett halvt sekel, inte ett modellår saknas.

Skådespelaren Tom Cruise körde Mustang i filmen Vanilla Sky från 2001.

Förarhjälp

2018 års modell är den första Mustangen med autonoma funktioner som nödbroms och filbytesassistans. Potentiella faror registreras och undviks tack vare radar och kameror.

som byggsats 3 Mustangen

I oktober 1965 delades en Mustang av 1966 års modell i fyra, transport­er­ ades upp till 86:e våningen i Empire State Building med hiss och montera­­­des ihop igen för att ställas ut. Imponerande nog gjordes det på bara sex timmar!

4 Byggd för fart

Dan Gurney körde prototypen av Mustang I runt Grand Prix-banan i New York 1962 och hamnade bara några få sekunder efter den tidens rekordbrytande F1-bilar.

5 Enorm fanskara

Ford Mustang är den mest populära bilen på Facebook, med 8,5 miljoner gillningar och 8,3 miljoner följare hittills.

Ljuddämpning vid behov Med den nya start­ funktionen kan föraren dämpa motorbullret vid förinställda tider, till exempel tidig morgon och sen kväll för att inte störa grannarna.

Köregenskaper

Förbättrat underrede ger högre komfort och bättre köregen­ skaper. Bland annat ger nya dämpare bättre kontroll.

Överlägsen fjädring

Tillvalet MagneRide® är försett med sensorer som justerar hjulupphängningen efter en rad faktorer som fart, styrvinkel, bromstryck och acceleration.

© 2017 The Ford Motor Company

Föraren avgör hur instrumenten visas på LCD-panelen.

119

Det bästa 2018 SE 031218.indd 119

11.12.2018 13:19

TRANSPORT Varför är inte tanklocket alltid på samma sida av bilen?

Placeringen av tanklocket är bara en fråga om vad som är praktiskt för bilformgivarna.

Eftersom det inte finns några lagar som anger vilken sida av bilen tanklocket ska vara på kan tillverkarna sätta det på vilken sida de vill. De fattar vanligtvis detta beslut baserat på designen, placeringen och undersidan av drivmedels­ tanken och väljer den sida av bilen som utgör det enklaste placerings­alternativet. Det kan variera mellan bildesigner – två modeller från samma tillverkare kan alltså ha tanklocket på olika sidor.

Att locket befinner sig på olika sidor av bilen har den fördelen att det minskar över­belastning på bensinstationer eftersom alla inte måste köa för samma pumpar.

120

Det bästa 2018 SE 031218.indd 120

11.12.2018 13:19

Visste du att?

Hur fort kan en vanlig elbil laddas?

Hur fort en elbil kan laddas beror på flera faktorer, bland annat batteriets storlek och hur man laddar det. Bilar kan kopplas till en laddare hemma, men med den svagare hushålls­ strömmen kan det ta sex till åtta timmar att ladda batteriet helt. Kraftigare ladd­stationer längs vägarna kan ladda många bilar på bara tre till fyra timmar. De allra snabbaste kan ladda 80 procent på bara en halvtimme.

Bilens vibrationer gör dig sömnig

© NASA James Lovell, John Swigert, Fred Haise; European Southern Observatory (ESO)

En simulator som vibrerade på låg frekvens och efterliknade bilens naturliga vibrationer visade att försökspersonerna blev trötta efter bara 15 minuter. Forskarna vid RMIT University i Melbourne i Australien hoppas att bil­­ producent­erna använder de nya rönen till att konstruera säten som dämpar vibrationerna.

Så vitt vi vet är det helt enkelt omöjligt att resa i ljusets hastighet.

Kommer vi att kunna resa i ljusets hastighet?

Enligt Einsteins speciella relativitetsteori är det omöjligt för något objekt med massa att nå ljusets hastighet. En rymdfarkosts acceleration kräver energi, och ju fortare farkosten rör sig desto mer energi har den, och desto större är

dess massa. Därmed ökar också det nöd­ vändiga energibehovet för att öka farten ytterligare. Att få upp en rymdfarkost i ljusets hastighet skulle kräva en oändlig energi­ mängd – därför är det omöjligt.

121

Det bästa 2018 SE 031218.indd 121

11.12.2018 13:19

RYMDEN 142

Är jorden skyddad mot kosmisk strålning?

124 Observera det osynliga 132 Vi reser till Merkurius 138 Jättarna av is 142 Lite av varje om rymden

122 122 122

Det bästa 2018 SE 031218.indd 122

11.12.2018 13:19

124

Observera det osynliga

132

Vi reser till Merkurius 138

Isjättarna

123 123 123

Det baĚˆsta 2018 SE 031218.indd 123

11.12.2018 13:19

SPACE RYMDEN

OBSERVERA OSYNLIGA DET

Upptäck de svarta hålens mystiska värld och projekten som går ut på att observera dem.

S

varta hål är några av de mest imponerande, komplexa och märkliga astronomiska fenomen som finns. Det var Albert Einstein som föreställde sig att det fanns svarta hål redan 1916 tack vare sin generella relativitetsteori. Det var emellertid inte förrän 1967 som astronomen John Wheeler kom på namnet ”svarta hål”, som är ett ganska talande namn med tanke på att inte ens ljuset undslipper de svarta hålens gravitationsfält.

124

Det bästa 2018 SE 031218.indd 124

11.12.2018 13:19

Visste du att?

Stephen Hawking antydde att svarta hĂĽl kan vara portaler till parallella universum.

A

WWW.NYVITENSKAP.NO

Det baĚˆsta 2018 SE 031218.indd 125

125

11.12.2018 13:19

SPACE RYMDEN GALAKTISKA JÄTTAR Stellära svarta hål, den minsta sortens svarta hål, bildas när massiva stjärnor dör genom att stjärnans massa kollapsar. Stjärnan konverterar väte till helium genom fusion i sitt centrum.

Strålningen som skapas av denna reaktion pressas utåt medan stjärnans gravitationskraft trycker inåt. Så länge det är balans mellan strålning och gravitationskraft förblir stjärnan som den är, men i takt med att strålningen för­­svagas över tid försvagas också kampen mot gravitations­kraften. Till slut tvingar gravitations­ kraften stjärnans massa att kollapsa i sig själv och bilda ett svart hål. Den resultera­nde singular­iteten är omkring 30 eller flera gånger solens massa (solen är inte massiv nog för att kunna bli ett svart hål). Även om stellära svarta hål är ganska stora finns det andra, större svarta hål som får dem att se små ut.

I hjärtat av galaxen finns ett supermassivt svart hål. Med en massa på över en miljon gånger solens massa är dessa svarta hål verkligen galaktiska jättar. Deras ursprung är

Jakten på en bild oklart, men det finns antydningar om att de är av ett svart hål resultatet av massiva moln av gas som har kollapsat under galaxens tillblivelse.

Det som är särskilt intressant med super­ massiva svarta hål, och som forskare är ivriga att studera, är händelsehorisonten. Det är punkten eller gränsen där ingenting kan undslippa det svarta hålets gravitations­kraft. Denna gräns kastar en ”skugga” över det svarta hålet. Om du till exempel använder en penna för att rita en cirkel på ett papper så är det bläcket som visar cirkeln, och på samma sätt avslöjar händelse­­ horisonten ett svart hål. Vid händelse­horisonten blir själva tiden påverkad av det svarta hålets Genom att kombinera sina krafter utgör EHT och gravitationskraft. Svarta hål fungerar emellertid ALMA ett radioteleskop i samma storlek som jorden. inte som en dammsugare som suger upp stjärnstoft, utan snarare som en djup brunn som närliggande Här syns en blå dimma som visar objekt kan falla ner i. strålning medan det rosa visar var För nuvarande är vår det inte finns strålning. Det är kunskap om de svarta hålens beviset på ett svart hål. existens främst teoretisk.

EN SPION PÅ HIMLEN Projektet Event Horizon är inte det första försöket att skapa en slags bild av ett svart hål. Teleskopet NuStar sköts upp 2012 och blev det första rymdteleskopet med möjlighet att fokusera på högenergiska röntgen­strålar. Det gjorde det möjligt för forskarna att hitta svarta hål, men inte att ta bilder av dem. Genom att upptäcka röntgenstrålar med hög energi kan NuStar skapa en bild av positionen hos ett svart hål och mäta nivån av strålning som kommer från det.

Teleskopet har hjälpt oss att förstå galaktiska sammanslagningar, strukturen hos svarta hål och resultatet av deras destruktiva kraft. Data som har samlats in har bidragit till att skapa en bild av viktiga tidpunkter i ett svart håls tillvaro – från födelsen av en döende stjärna till det svarta hålets förtäring av materia som skapar en energisk kvasar. Flera år senare spionerar teleskopet fortfarande på universum och producerar extraordinära bilder.

NuStar sträcker sig till en fokuslängd på tio meter och kan upptäcka strålning med högre energier än tidigare rymdteleskop som Chandra och XMM-Newton.

126

Det bästa 2018 SE 031218.indd 126

11.12.2018 13:19

Visste du att?

Astronomer uppskattar att det finns mellan 10 miljoner och 1 miljard svarta hål i Vintergatan.

Ett svart håls anatomi

”Albert Einstein föreställde sig redan 1916 att det fanns svarta hål med hjälp av sin generella relativitetsteori.”

Deras påverkan kan upptäckas över hela universum, men hur ser de ut?

Ackretionsskiva En ring av gas och damm runt det svarta hålet avger stora mängder elektrostatisk strålning. Dammet kan korsa händelsehorisonten eller bilda en jetstråle.

Relativistiska jetstrålar (inte visade) Gas och damm som ackumu­leras när det svarta hålet slukar en stjärna kan stråla ut från dess poler.

Singularitet Det svarta hålets centrum, där materia har kollapsat under den oändliga tätheten och gravitationskraften.

Händelsehorisont

REKORDBRYTARE NÄRMST V616 Monocerotis

Detta stellära svarta hål befinner sig 3 000 ljusår bort, och det har en massa på mellan 9 och 13 gånger solens massa.

Innersta stabila omloppsbanan Den sista trygga platsen som materia kan befinna sig på utan att träffa händelse­horisonten och förloras för alltid i singulariteten.

Fotonsfären Skapar en ljus ring som kretsar runt det svarta hålets händelse­­horisont. Fotoner (ljus) kröker sig under kraften från det svarta hålets enorma gravitationsfält.

© NASA/JPL-Caltech/SAO/NOAO; NRAO/AUI/NSE

Radien hos singulariteten kallas för händelsehorisont och markerar den punk där det inte finns någon väg tillbaka för materia eller energi som inte längre kan undslippa det svarta hålets gravitationskraft.

127

Det bästa 2018 SE 031218.indd 127

11.12.2018 13:19

SPACE RYMDEN

DUBBELT SÅ INTENSIVT Den intensiva kraften hos ett enskilt supermassivt svart hål är svår nog att förstå, men vad händer om två super­­­ massiva svarta hål befinner sig i samma galax? Astronomer har för andra gången upptäckt en galax med två super­massiva svarta hål, nämligen NGC 7674 där de två svarta hålen befinner sig endast ett ljusår från varandra. Galaxen ligger 400 miljoner ljusår från jorden.

Så kallade binära svarta hål före­ kommer när två galaxer kolliderar med varandra och är i färd att smälta ihop, men dessa svarta hål har ännu inte slukat varandra. Deras kombinerade massa är omkring 40 miljoner gånger solens massa. Paret kommer att fort­sätta dansa runt varandra tills de slår sig samman och kombinerar sina massor.

Omloppsbanan hos dessa giganter uppskattas till 100 000 år, så det kan dröja innan de till slut får mötas.

Jättekollision Så småningom kommer de två galaktiska jättarna att kollidera. Då kommer gravitations­vågor som färdas med ljusets hastighet att skapas.

Lagbrytare Enligt Albert Einstein är svarta hål avgrunder som slutar i en massa med oändlig täthet – en värld där till och med fysikens lagar kollapsar.

I galaxen NGC 7674 finns de tätaste binära svarta hål som någonsin har upptäckts.

”Tre projekt har kombinerats för att skapa världens största nätverk av radioteleskop.”

128

Det bästa 2018 SE 031218.indd 128

11.12.2018 13:19

Visste du att?

Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) har en upplösning som är 5 000 gånger högre än människoögats.

Vi vet att dessa objekt existerar på grund av sättet som stjärnor och ljus beter sig när de är i när­­­het­en av dem. Genom att övervaka stjärnors positioner i universum kan forskare registrera hur de går i omloppsbanor runt ett potentiellt svart hål. Observationer av röntgenstrålning från svarta hål gör också att man kan lokalisera hålen. Men hur kan man göra för att få en direkt glimt av ett svart hål?

ATT SKÅDA IN I DET OKÄNDA Tre projekt har kombinerats för att skapa världens största nätverk av radio­­teleskop som förhoppningsvis kan producera den nöd­ vändiga bild­upp­ lösningen. Event Horizon Telescope (EHT), syster­ projektet Global mm-VLBI Array (GMVA) och The Atacama Large Millimeter/sub­ millimeter Array (ALMA) bildar till­sammans ett teleskop i samma storlek som jorden. De kommer att koncentrera sin uppmärksamhet mot den kompakta radiokällan Sagittarius A* i Vintergatans centrum. Det tros vara positionen hos ett supermassivt svart hål med en massa på omkring fyra miljoner solmassor.

Teleskop­nätverket är med hjälp av tekniken ”långbas­inter­fero­metri” (VLBI) ihopkopplat för

För att resa förbi händelsehorisonten måste objekt färdas snabbare än ljusets hastighet.

REKORDBRYTARE LÄNGST BORT GB 1428

Strålningen från ett svart håls relativistiska jetstråle observerades på hela 12,4 miljarder ljussårs avstånd.

© NRAO/AUI/NSF; NASA/JPL-Caltech; ESO/ESA /Hubble/ M. Kornmesser

Energiska partiklar producerar röntgenutbrott som kastas ut från det svarta hålet.

att hitta radiokällor i rymden. Objekt i rymden, svarta hål inräknade, skickar ut radiovågor och strålning. Strålningen kan bidra till att skapa en bild. Inte av det svarta hålet – det är omöjligt – utan av händelsehorisonten och ackretions­ skivan som omger den.

När en stjärna, planet eller annan form av materia korsar ett svart håls omloppsbana kommer styrkan i hålets gravitationsfält att slita objektet i stycken och förtära det. Måltiden kommer bara att efterlämna små spår av damm, gas och plasma. Detta omger de svarta hålen i den så kallade ackretions­ skivan. Det kan bildas vertikala relativist­ iska jetstrålar där produktionen av elektromagnetisk strålning och ljus genereras och skjuts ut ur det svarta hålet. När det svarta hålet förtär en stjärna och producerar en stor mängd energi och ljus kallas det för en kvasar.

Denna energirika händelse gör det möjligt att med radioteleskop upptäcka strålningen, finna händelse­ horisonten och skapa en bild av det svarta hålets skugga.

Teleskopnätverket påbörjade insamlandet av data i april 2017 och vi får förhoppningsvis snart se den första bilden av ett svart håls horisont.

129

Det bästa 2018 SE 031218.indd 129

11.12.2018 13:19

SPACE RYMDEN EN BILD SÄGER MER ÄN TUSEN ORD Att ta en bild av ett svart hål kommer att göra mer än att bara visa hur ett svart hål ser ut – den kan dessutom styrka teorierna som finns kring fenomenet.

Einsteins generella relativitets­­teori beskriver inte gravitations­kraften XTE J1650-500 som en kraft, utan som en J1650 är 24 kilometer i diameter krökning av rumtiden. Med och uppskattas ha en massa på hjälp av sina teorier räknade omkring 5–10 gånger solens massa.

Einstein ut att ett svart hål är format som en rund kula. Andra menar att formen bör vara ihop­klämd. Det kan verka udda att bry sig om formen på svarta hål, men formen står i direkt korrelation med hur det svarta hålet fungerar och hur vi ser på rumtiden runt det.

Föreställ dig en hårt utsträckt studsmatta med en tung boll liggandes i mitten. Så föreställer vi oss ett svart hål och rumtiden i den generella relativitets­teorin. Ju tätare packad massan i det Det uppstår så kallade tidvattenstörningar när en stjärna faller svarta hålet (bollen) är, desto mer påverkar det in i ett svart håls gravitationsfält och röntgenstrålar slipper ut. studsmattan (som representerar rumtiden) genom att kröka den. När vi känner till formen och massan hos ett svart hål kan vi bättre förstå rumtiden som omger det.

Stephen Hawking, den kände avlidne professorn i teoretisk fysik, har lagt fram teorin om att svarta hål skickar ut strålning och på så vis tappar massa över tid, ända tills det svarta hålet till slut förångas helt. Vid avbildningen av Sagittarius A* kan EHT avgöra formen, storleken och avtagande faktorer hos ett svart hål. Det kan bekräfta, eller leda till justeringar av, våra teorier och ge oss en bättre förståelse av det universum vi lever i.

Förutom stjärnrester finns det en rad obesvarade frågor som omger de svarta hålen.

Genom att få en glimt av dem kan forskarna förhoppningsvis få svar på vissa av frågorna.

Materia snurrar allt snabbare i en spiralform när den faller in mot ett svart hål till följd av den kraftiga gravitationskraften.

REKORDBRYTARE MINST

Den höga nivån av röntgen­strålning ger en stark glöd av lila ljus.

DEN ENSAMMA RESENÄREN

Vanligen finns supermassiva svarta hål i galaxens centrum, men det finns exempel på att hålen rör på sig. Detta fenomen uppstår när en mindre galax faller in i en större galax och kallas för vandrande svart hål.

Det senaste som har upptäckts har döpts till XJ1417+52, befinner sig 4,5 miljarder ljusår från jorden och har en uppskattad massa på 100 000 solmassor. Det svarta hålet upptäcktes med hjälp av rymdteleskopen Chandra och XXM-Newton.

Astronomer har sett denna massa som en ”hyperstrålande röntgenkälla” på grund av de extremt ljusa röntgenstrålar som den avger.

Strålarna härrör från den stora mängd damm och gaser som uppstod vid kollisionen mellan de två galaxerna och fortäringen av många stjärnor.

130

Det bästa 2018 SE 031218.indd 130

11.12.2018 13:19

Det största supermassiva svarta hålet upptar 14 procent av sin galax, jämfört med 0,1 procent som är det vanliga.

” Strålningen kan bidra till att skapa en bild. Inte av det svarta hålet – det är omöjligt – utan av händelsehorisonten och ackretions­skivan som omger den”

När galaxer slår sig ihop blir deras svarta hål inneslutna i damm och gas.

REKORDBRYTARE STÖRST Namnlös

I galaxen NGC 1277, som ligger 250 miljoner ljusår bort, finns detta supermassiva svarta hål med 17 miljarder gånger solens massa.

© NASA/CXC/UNH/D.Lin et al; Optisk: NASA/STScI; ESO/M Kornmesser; CXC-M Weiss-NASA-UNH-D Lin et al-CFHT; NASA/CXC/ M Weiss/National Astronomical Observatory of Japan

Visste du att?

131

Det bästa 2018 SE 031218.indd 131

11.12.2018 13:19

SPACE RYMDEN

L L I T R E D N Ä V R VI ÅTE

S U I R U K R ME a k ö s e b t t a r ö ka f a b l l i t n e g i l t et. n a l p Vi reser än a t s r e n in solsystemets

V

id ett första ögonkast ser Merkurius inte så spännande ut. Planeten är grå och livlös som månen och saknar märkbar atmosfär. Men om man tittar lite närmare upptäcker man snart en spännande värld. I oktober 2018 sköts den europeisk-japanska rymd­sonden BepiColombo upp för att besöka och undersöka solens närmaste granne.

Vi har tidigare bara skickat två expeditioner till Merkurius vilket gör den till den minst utforskade stenplaneten i vårt solsystem. Det första besöket gjordes av NASA:s sond Mariner 10 som flög förbi planeten två gånger 1974 och en gång 1975. Nästa expedition till Merkurius en generation senare blev NASA:s

MESSENGER som 2011 var först med att gå i omloppsbana runt Merkurius.

Innan Mariner 10 kom fram till Merkurius visste vi mycket lite om planeten. Vi visste till exempel inte hur planetytan såg ut, hur den interagerade med solen, om den hade någon atmosfär – de och många fler centrala frågor var obesvarade. Mariner 10 lyckades kartlägga nästan hälften av planetens yta och tog över 2 800 bilder. Bilderna avslöjade en planet full av kratrar som påminde om månen.

Men Mariner 10 fann även ännu mer intressant information. Den upptäckte att Merkurius har en extremt tunn atmosfär bestående av helium, och att planeten har ett

magnetfält omkring 100 gånger svagare än jordens. Nu reser vi tillbaka dit igen – fortfarande med många obesvarade frågor.

Vi vet till exempel inte om planeten har bildats så nära sin stjärna eller om den har hamnat där vid en senare tidpunkt. Vi kommer också ta reda på mer om Merkurius inre och utforska vad det är som genererar magnetfältet.

Ett annat område som forskare är ivriga att utforska är de permanent skuggiga kratrar där det kan finnas is som skyddas från solens ljus och värme.

Merkurius blir ofta förbisedd, men nu är planeten i färd att hamna i strålkastarljuset än en gång.

132

Det bästa 2018 SE 031218.indd 132

11.12.2018 13:20

Visste du att?

Stjärnstoff För omkring 4,6 miljarder år sedan började vårt sol­­system ta form från en skiva av damm och gas.

Merkurius går i bana runt solen på ett avstånd av nästan 58 miljoner kilometer. Ett år på planeten är bara 88 dagar långt.

Så blev Merkurius till

Vi tror att planeten skapades samtidigt med det övriga solsystemet.

Gasjättar Gasjättarna i vårt sol­system började bildas först, bara tio miljoner år efter solen. De skapade hål i dammskivan.

Stenplaneter Några få miljoner år senare trycktes stenklumpar ihop av tyngdkrafterna och bildade stenplaneterna i det inre solsystemet.

Protostjärna

Solsystemet

Damm och gas i mitten av stoftmolnet kollapsade under tyngdkrafterna och bildade vår sol.

© NASA/JHU APL/Carnegie Institution of Washington; ESA, AOES Medialab; SSV, MIPL, Magellan Team

Efter hand, och delvis tack vare Jupiters gravitations­ kraft, blir planeterna i solsystemet – inklusive Merkurius – stabila.

Mariner 10 gav oss vår första riktiga titt på Merkurius då den flög förbi 1974 och 1975.

Kallare än Venus

Merkurius är nästan hälften så långt från solen som Venus, så det är lätt att tro att den är varmare. Men det är fel. Venus har en genom­snittlig yttemperatur på 460 grader, medan temperaturen på Merkurius varierar mellan – 170 och +430 grader.

Det beror på Venus tjocka atmosfär och Merkurius brist på atmosfär. På grund av en intensiv växthuseffekt där kol och vatten förångades i Venus atmosfär genomgick planeten en period med snabb uppvärmning. I dag är Venus en brännande het värld med så hög temperatur att bly skulle smälta på planetens yta.

Merkurius har däremot en väldigt tunn atmosfär. Det gör att det blir stora temperaturskillnader mellan planetens dag- och nattsida, men temperaturerna når inte riktigt samma brännheta värme som på Venus.

WWW.NYVITENSKAP.NO

Det bästa 2018 SE 031218.indd 133

Venus yta är dold för oss, bortsett från på artificiellt färglagda bilder som denna.

133

11.12.2018 13:20

SPACE RYMDEN

MESSENGER

Rymdfarkosten var tvungen att ta flera omvägar innan den nådde Merkurius.

Eftersom Merkurius omloppsbana går så nära solen är det extremt svårt att ta sig dit. Mariner 10 var tvungen att flyga förbi Venus och använda planetens tyngdkraft för att ändra riktning och få den korrekta banan för att flyga förbi Merkurius.

Att gå in i bana runt Merkurius är en helt annan utmaning.

Många trodde att det var omöjligt att gå in i bana runt Merkurius utan en stor mängd driv­medel, men tack vare en ny manöver lyckades sonden MESSENGER. Den sköts upp 2004, flög runt jorden, flög två gånger runt Venus och tre gånger runt Merkurius. Den kom till slut in i omloppsbana år 2011 efter sju års färd. Som jämförelse tog det New Horizon relativt snabba nio år att nå Pluto i utkanten av solsystemet.

MESSENGER visade sig göra en mycket lyckad rymdfärd. Det viktigaste var att vi fick vår första

Merkurs Caloris Basin är ett av de största nedslags­områdena vi känner till med en storlek på 1 550 kilometer tvärs över.

globala översikt över Merkurius. Det inbegrep utsikt över polerna, där man tror att is och eventuell organisk materia kan gömma sig. Vissa uppskattningar tyder på att det kan finnas mellan 100 miljarder (100 000 miljoner) och 1 biljon (1 miljon miljoner) ton vatten i form av is som är uppemot 20 meter tjock på sina håll.

Farkosten MESSENGER gav oss också ny och fascinerande information om Merkurius planetkärna. Forskare upptäckte att järn­kärnan utgjorde 85 procent av planetens radie. Som jämförelse utgör jordens kärna bara omkring hälften av jordens radie.

Den 30 april 2015 skickades MESSENGER medvetet ner mot Merkurius yta – där rymd­ uppdraget fick ett tvärt slut. Det enda som finns kvar av sonden nu är en liten krater på Merkurius norra halvklot.

”Med hjälp av en ny manöver lyckades MESSENGER gå in i bana runt Merkurius.”

Instrument och fynd

Det här upptäckte MESSENGER på Merkurius och så gick det till.

Vattenis Vissa av kratrarna på Merkurius poler ligger i konstant skugga.

MESSENGER visade att det kan finnas fruset vatten där.

GRNS Gamma-Ray and Neutron Spectrometer (GRNS) upptäckte is på Merkurius poler genom att mäta utsläpp från planetytan.

Global karta MESSENGER gav oss vår första globala översikt av Merkurius, inklusive det enorma nedslags­området Caloris Basin.

Vulkaner MESSENGER fann överväldigande bevis på tidigare vulkanisk aktivitet på Merkurius i form av gamla lavaoch vulkanventiler.

MAG Magnetometer (MAG) användes till att kartlägga Merkurius magnetfält och söka efter magnetiserade bergarter i skorpan.

MDIS Mercury Dual Imaging System (MDIS) användes för att kartlägga Merkurius och returnera bilderna till jorden.

Radio Scienceinstrument Genom att studsa radiovågor mot Merkurius mätte Radio Scienceinstrumentet (RS) tjockleken på planetens skorpa.

Magnetfält Somliga trodde att Merkurius magnetfält var en lämning från förr, men MESSENGER visade att det drevs aktivt av kärnan.

Solskärm Svans Merkurius tunna atmosfär, eller exosfär, formas till en svans av solvinden.

Den har MESSENGER studerat.

En solskärm tillverkad av keramisk duk användes för att skydda MESSENGER mot solens intensiva värme.

134

Det bästa 2018 SE 031218.indd 134

11.12.2018 13:20

Visste du att?

Varje gång Merkurius snurrar två varv runt solen roterar planeten tre gånger runt sin egen axel. Det är unikt i solsystemet.

Merkurius lager

Inre kärna I Merkurius centrum finns en kärna som möjligen består av solitt järn och andra metaller. Hela kärnan, inre och yttre, mäter förbluffande 360 mil i diameter. Det är enormt i förhållande till planetens diameter på 488 mil.

Vad finns inuti denna ovanliga planet?

Yttre kärna Tack vare MESSENGER vet vi att Merkurius yttre kärna är flytande och inte fast. Genom att studsa radiovågor mot Merkurius kunde forskare härleda variationer i planetens rotation till att den har en flytande yttre kärna.

Mantel Precis som jorden har Merkurius en mantel som består av silikater. Manteln på vårt klot utgör dock det mesta av planeten – på Merkurius står den för så lite som 50 mil av planetens radie.

Skorpa Jorden har en aktiv plattektonik, vilket innebär att vår planet konstant skiftar utseende. Så är inte fallet på Merkurius, där den i huvudsak statiska 100–300 kilometer tjocka skorpan bevarar ärren från tidigare nedslag.

Planetyta Merkurius yta är en värld som består av kratrar, åsar och berg. Den uråldriga nedslagshistorien finns bevarad, och några av solsystemets tidigaste material kan återfinnas här.

© NASA/JHU APL/Carnegie Institution of Washington

MESSENGER kraschades på Merkurius yta nära nedslags­området Shakespeare (nederst till vänster på bilden).

En krympande värld Forskarna trodde att Merkurius var en död värld utan någon aktivitet. MESSENGER ändrade på den synen när rymdsonden upptäckte att Merkurius krymper. Det gör Merkurius i viss grad till en tektoniskt aktiv värld som jorden, men utan rörliga plattor som på vårt klot.

Bevis för detta kommer från en rad källor varav en är en stor dal på Merkurius. Dalen är 40 mil bred och 3 kilometer djup. Forskare tror att den delvis skapades av planetens globala

sammandragning. Merkurius krymper eftersom kärnan svalnar. I och med att att Merkurius kallnar skjuter vissa bergarter upp i manteln. Dessa klippformade formationer kan ses i dalen.

Det ska nämnas att krympningen är väldigt liten. Det uppskattas att Merkurius har krympt omkring 14 kilometer sedan planeten skapades.

Men det är ändå ett spännande faktum för en värld som en gång verkade statisk.

Merkurius kärna ser ut att svalna och krympa, vilket pressar upp sten.

How It Works | 135 135

Det bästa 2018 SE 031218.indd 135

11.12.2018 13:20

SPACE RYMDEN

BepiColombo Ett uppdrag som kommer att väcka intresset för Merkurius.

Hur skapades Merkurius?

Det är fortfarande oklart hur planeten skapades. En hypotes är att en sten har vuxit sig allt större efter hand som den samlar på sig materia. En annan är att småstenar har slagit sig samman över tid. Bepi­ Colombo kan ge svar.

De planerade banorna för den europeiska (blå) och japanska (röda) rymdsonden.

Är Merkurius tektoniskt aktiv?

Vi har sett lovande bevis på att Merkurius krymper, vilket tyder på att planeten till viss del är tektoniskt aktiv. BepiColombo kommer att söka efter fler bevis på det, som den stora dalen MESSENGER upptäckte.

Mystiska Merkurius Vad kan BepiColombo hjälpa oss att upptäcka om planeten som är solens närmaste granne?

Har den vattenis?

Merkurius poler kan dölja stora mängder vattenis. Bepi­Colombo kommer att söka efter tecken på det, svavel och kanske till och med organiska ämnen.

Det kan vara rester från det tidiga sol­systemet.

Varför har den ett magnetfält?

Kan den bevisa att Einstein hade rätt?

Merkurius magnetfält är något av ett mysterium. Varken Venus eller Mars har lyckats behålla sina, men på något vis har Merkurius fält överlevt. Att ta reda på varför kan berätta mycket för oss om planetarisk utveckling.

En av Merkurius underligheter är att dess bana runt solen förskjuts med tiden. Det kan förklaras av Einsteins generella relativitetsteori, som menar att rumtiden är krökt.

BepiColombo kommer att testa den teorin ännu grundligare.

De två sonderna kommer att skiljas åt när de når Merkurius 2025.

”Uppdraget har plan­erats sedan millennie­skiftet.”

© ESA; ESA–C. Carreau; ESA/ATG medielab; NASA/JHU APL/Carnegie Institution of Washington; AOES Medialab

Rymdexpeditionen BepiColombo sköts upp med en Ariane 5-raket den 20 oktober 2018, mer än tre år efter att MESSENGER avslutade sitt uppdrag på Merkurius. Det kära återseendet med Merkurius kommer att vara väl värt väntan.

Uppdraget är döpt efter den italienska forskaren Giuseppe ”Bepi” Colombo som var involverad i Mariner 10. Uppdraget har plan­erats sedan millennie­skiftet och är ett samarbete mellan Europa och Japan som har byggt en rymdsond vardera: Mercury Planet Orbiter (MPO) och Mercury Magnetospheric Orbiter (MMO). Bägge farkosterna har skjutits upp med ett moderskepp för att ta sig till planeten. Moder­skeppet är den europeiska Mercury Transfer Module (MTM).

Precis som med MESSENGER kommer det inte att bli lätt att ta sig dit. Resan innebär att flyga förbi jorden en gång, Venus två gånger och Merkurius sex gånger innan de två sonderna kommer in i omlopps­ bana i december 2025 – över ett decen­nium efter att vi sist besökte Merkurius. När de är framme kommer bägge farkosterna att ha ett primäruppdrag som varar i omkring ett jordår, vilket motsvaras av fyra år på Merkurius. Om finansieringen tillåter kan uppdraget förlängas. Även under denna relativt korta tid är en hel del forskning inplanerad. De två rymdfarkosterna kommer att ligga i olika banor runt Merkurius och de kommer att använda sina instrument för att studera Merkurius atmosfär, magnetfält och mycket annat.

Mariner 10 gav oss en smakbit av Merkurius, MESSENGER gav oss en stadigare måltid. Bepi­ Colombo utlovar en brakmiddag och svar på många av de frågor vi har om planeten.

136

Det bästa 2018 SE 031218.indd 136

11.12.2018 13:21

Visste du att?

Det är okänt när Merkurius upptäcktes, men sumererna omnämnde planeten redan år 3000 f.Kr.

Jakten på svar Så ska BepiColombo avslöja Merkurius hemligheter.

Moderskeppet BELA MPO:s BepiColombo Laser Altimeter (BELA) ska mäta planetytans topografi.

Mercury Transfer Module (MTM) transporterar de två sonderna till Merkurius.

SIMBIO-SYS Detta instrument på MPO ska skicka högupplösta bilder av Merkurius till jorden.

MPPE Mercury Plasma Particle Experiment (MPPE) ombord på MMO ska studera partiklar från planeten och solvinden.

MGF MMO:s Magnetic Field Investigation (MGF) ska studera Merkurius magnetfält.

BepiColombo genomgick ett test för att säkerställa att farkosten skulle hålla för påfrestningarna vid uppskjutningen.

BepiColombo utsattes för intensiva tester inför uppdraget.

Fakta om Merkurius 1 AV 5 PLANETER SOM KAN SES ETT ÅR PÅ EN DAG PÅ MED BLOTTA DET ÄR DEN NÄST MERKURIUS VARAR I MERKURIUS VARAR I ÖGAT. TÄTASTE PLANETEN Merkurius har EFTER JORDEN. 38 procent av Merkurius och Venus är jordens tyngdkraft. de enda planeterna

57 milj. km MERKURIUS AVSTÅND TILL SOLEN – EN TREDJEDEL AV AVSTÅNDET TILL JORDEN.

88 58 4 880 km JORDDAGAR.

MERKURIUS BREDD, PLANETEN ÄR MINST I SOLSYSTEMET.

som saknar månar.

DEN HAR FLER KRATRAR PÅ YTAN ÄN NÅGON ANNAN PLANET. JORDDAGAR.

137

Det bästa 2018 SE 031218.indd 137

11.12.2018 13:21

SPACE RYMDEN ROMFART

JÄTTARNA AV IS Forskare vill gärna skicka tillbaka en rymd­­sond till Uranus eller Neptunus. Varför?

I

solsystemets utkanter hittar vi något av en överraskning. Nästan allra längst ut finns två så kallade isjättar. Det är världar som är större än sten­planeterna och mindre än gasjättarna.

Deras för­­enklade beteckning, isjättar, berättar inte hela sanningen om dessa komplexa världar som vi först nu börjar förstå. Välkommen till Uranus och Neptunus.

Bara en rymdfarkost har besökt de två planeterna: Voyager 2-sonden. Det skedde 1986 och 1989. Voyager 2 utnyttjade en ovanlig planet­formation som bara inträffar en gång vart 176:e år. Sonden flög förbi gasjättarna Jupiter och Saturnus innan den kom till Uranus och Neptunus. Även om dessa två planeter har status som två av de stora planeterna i solsystemet är vår kunskap om dem begränsad. Kun­skaperna kommer huvudsakligem från den korta förbi­­­­­flygningen för 30 år sedan, samt mark- och tele­skop­observationer.

Avstånden till Uranus och Neptunus från jorden – 2,7 miljarder och 4,3 miljarder kilometer i snitt – har gjort de två världarna svåra att utforska. Just nu planerar forskare vid NASA att resa tillbaka till en eller bägge planeterna. Båda är intressanta, men bara en av dem kommer

förmodligen att bli utsedd för närmare studier.

Uppskjutningen uppskattas till omkring 2030–2031. Det är av särskilt intresse att skicka in en sond i atmosfären hos någon av planeterna, som vi gjorde med Galileosonden som besökte Jupiter 1995.

Både Uranus och Neptunus – som har över 14,5 och 17 gånger jordens massa – har fortfarande många dolda hemligheter. Till exempel utstrålar Uranus nästan lika mycket värme som den absorberar från solen.

Det betyder att den i motsats till de andra yttre planeterna saknar en stark intern värmekälla. Vi vet inte varför.

I Neptunus fall är månen Triton otroligt spännande.

Triton är möjligen en dvärgplanet som har knyckts från Kuiperbältet längre ut i solsystemet. Genom att studera månen på nära håll kan vi avslöja dess ursprung och kanske utforska ett Kuiperbälte-objekt (KBO).

138

Det bästa 2018 SE 031218.indd 138

11.12.2018 13:21

Visste du att?

Uranus är den enda planeten i solsystemet som ser ut att rotera sidledes, möjligen på grund av en kollision.

Namnet ”isjättar” är lite missvisande, för det finns relativt lite fast is i dem. Planeterna inne­­håller höga nivåer av tyngre grundämnen som syre, kol och kväve, som troligen är de näst vanligast grundämnena i solen. När planeterna bildades var grundämnena förmodligen samlade i frusen form eller blandade i vattenis.

Gasjättar, som Jupiter och Saturnus, har fått sina namn på grund av de stora mängderna väte- och heliumgas i sina skikt, förmodligen med ursprung i den damm- och gaskiva som omgav den unga solen.

Inuti de två isjättarna tror vi att det finns en stenkärna av järn och nickel som är från en halv till flera gånger jordens massa. Runt deras kärnor tror man vidare att det finns ishav av metan, vatten och ammoniak. Det är först nu som vi börjar förstå vad som händer i dessa områden.

I dag är det svårt att hävda att Uranus och Neptunus är isiga i traditionell mening.

Tempera­turerna i dessa planeter kan nå tusentals grader, men trycket är omkring 100 000 gånger jordens tryck. Därför trycks vatten och andra föreningar ihop till en superjonisk fas, ett tillstånd där de varken är fasta eller flytande. Vissa atomer, som syre, är i huvudsak frusna medan andra, exempelvis väte, rör sig med höga hastigheter. Det skapar märkliga miljöer.

Forskare menar att tryck och temperatur är så intensiva att det kan regna diamanter på dessa planeter. De har återskapat processen på jorden och har producerat diamanter på några få nanometer. Men på Uranus och Neptunus kan processen pågå i miljontals år och producera större diamanter.

Det mesta av planeternas massa består av en varm, tät ”isvätska”, medan Jupiter och Saturnus i huvudsak är gigantiska bollar av väte- och heliumgas. Det ser ut som om isjättarna har bildats under ganska knappa omständig­heter efter att gasjättarna har sugit till sig annat material. Och även då har isjätt­arna lyckats växa sig stora nog för att omge sina stenkärnor med gas. Trots detta är isjättar överraskande nog en av de vanligaste sorternas exoplaneter.

Vidare studier av Uranus och Neptunus är inte bara viktiga för att förstå vårt eget solsystem. Samtidigt som vi är intresserade av att ta reda på vad som gör dessa världar så annorlunda, vill vi också veta varför så många andra planet­system har isjättar. Det finns också planeter som är lite mindre (omkring tio gånger jordens massa), så kallade miniNeptuner. En rymdfärd till en av isjättarna skulle ge oss en ström av kunskap. Det är många som hoppas att ett sådant uppdrag snart blir verklighet.

Att resa till isjättarna Vilka sonder kan vi skicka iväg för att studera dessa mystiska världar?

Rymdsond och farkost i bana runt Neptunus

Uppskattat startdatum: 2030 Uppdragslängd: 15 år Det här uppdraget är ett av NASA:s isjätteförslag. Det går ut på att skicka en farkost som ligger i bana och en atmosfärisk sond till Neptunus.

Farkosten kommer att användas till att studera Neptunus 14 kända månar, med störst fokus på Triton som kan vara ett objekt från Kuiperbältet.

Sonden sänds sam­tid­igt in i Neptunus atmosfär. Den kommer att mäta förekomsten av väte, helium och andra grundämnen.

Farkost i bana runt Uranus

Uppskattat startdatum: 2031 Uppdragslängd: 15 år De övriga rymdfarkosterna kommer bara att föra med sig tre instrument och en sond, men den här kommer att kunna ta med hela 15 instru­ ment. Däribland en vid­vinkel­­kamera som kan ta bilder av Uranus och dess 27 kända månar. Den medför också en termisk kamera.

Förbiflygning av Uranus med rymdsond

Uppskattat startdatum: 2030 Uppdragslängd: 10 år Det här rymduppdraget kommer att bli det billigaste av de som nämns här. Sonden kommer att flyga förbi planeten och vidare i den djupa rymden, precis som Voyager 2 gjorde 1986. En sond kommer att sändas in i Uranus atmosfär, men uppdraget som helhet kommer att ha begränsad tid för observation av Uranus, planetens ring­­system och månarna. Men det kommer att vara tillräckligt för att avslöja vad planeten är tillverkad av.

Farkost i bana runt Uranus med rymdsond

Uppskattat startdatum: 2031 Uppdragslängd: 15 år Uppdrag som kombinerar det bästa från de två andra Uranus-uppdragen genom att placera en farkost i bana i tre år och samtidigt skicka in en sond i atmosfären.

Den kommer att ha tre instrument: en kamera, en dopplerkamera och en magnetometer. Instrumenten samlar in information om planetens samman­ sättning, och sonden får data från planetens insida. Uppdraget kommer att ge oss ovärderlig data om isjättens månar och ringsystem.

139

Det bästa 2018 SE 031218.indd 139

11.12.2018 13:21

SPACE RYMDEN ROMFART

INUTI EN ISJÄTTE

Kärnan

Manteln

Forskare tror att en stenkärna bestående av järn och nickel med minst 0,5 gånger jordens massa döljer sig i Uranus centrum.

Uranus mantel tros innehålla ammoniak, vatten och metanis, vilket är upphovet till smek­ namnet isjätte.

Vad tror du gömmer sig under atmosfären hos dessa två fascinerande planeter?

Sammansättning Uranus yttre atmosfär tros vara sammansatt av 82,5 procent väte, 15,2 procent helium och 2,3 procent metan.

mets Isjättarna bildades i solsyste yttre delar.

”Endast en rymdfarkost har någonsin besökt de här två världarna.”

NASA överväger att skicka ett nytt uppdrag till Uranus eller Neptunus.

140 | How It Works 140

Det bästa 2018 SE 031218.indd 140

WWW.HOWITWORKSDAILY.COM

11.12.2018 13:21

Visste du att?

Uranus upptäcktes av William Herschel 1781.

Neptunus upptäcktes först 1846 av Urbain Le Verrier.

Sammansättning

Manteln

Man tror att Neptunus yttre atmosfär består av 80 procent väte, 19 procent helium och 1 procent metan.

I likhet med Uranus består sannolikt Neptunus mantel av ammoniak, vatten, metan och andra sorters is.

”Forskarna tror att det kan regna diamanter på de här planeterna.”

Kärnan I motsats till Uranus har Neptunus en stenkärna som är minst lika massiv som hela jorden. I likhet med Uranus tros kärnan bestå av järn och nickel.

Hubble-teleskopet har hjälpt oss att studera Uranus på långt håll.

WWW.HOWITWORKSDAILY.COM

Det bästa 2018 SE 031218.indd 141

141

11.12.2018 13:22

SPACE RYMDEN

Varför har kometer svansar?

Solen producerar en ström av partiklar som kallas för solvind. Denna vind blåser bort materia från kometen och skapar två svansar. Den ena svansen består av små dammpartiklar och den andra består av elektriskt laddade partiklar. Ibland finns en tredje svans av natrium.

Vad hände med rovern Spirit?

Rovern Spirit landade på Mars 2004 för att undersöka stenar och jordmånen. NASA uppskattade att Spirits uppdrag skulle vara i omkring 90 dagar, men otroligt nog fortsatte rovern ända fram till 2009. Då körde den fast och lyckades inte flytta sig till en plats där solcells­ panelerna kunde samla in mer solljus. Spirit satt

fast hela den marsvintern. Låg strömnivå och låga temperaturer tvingade troligen Spirit att gå in i viloläge eller så blev den skadad. Vi har inte hört något från rovern sedan 2010. Även om Spirit har slocknat är dess tvilling, rovern Opportunity, fortfarande aktiv på Mars hela 13 år efter förväntat slutdatum.

Gäst mellan stjärnorna med oväntad fartökning Oumuamua accelererar oväntat på väg ut ur vårt solsystem.

J

u mer vi lär oss om Oumuamua – det mystiska objekt mellan stjärnorna som nyss färdades genom vårt kosmiska grannskap – desto underligare framstår den. Den var på väg ut ur vårt solsystem efter att ha farit förbi solen i september 2017, men den har sedan dess frångått sin förväntade bana. Den har färdats omkring 4 000 mil längre än den skulle ha gjort om den enbart påverkades av gravitationskrafter.

Inledningsvis trodde man att Oumuamua var en komet, sedan klassificerades den som asteroid. Den senaste fartökningen har lett till att den återigen klassificeras som en komet. Man tror att fartökningen är ett resultat av utgasning (utskjutning av gas och damm när den värms upp av solen), ett fenomen man har sett hos andra kometer.

142

Det bästa 2018 SE 031218.indd 142

11.12.2018 13:22

Månen rör sig bort från jorden Simuleringar har visat att månen var mycket närmre oss förut, och jordens tidvattenaktivitet fortsätter att skjuta den bort från oss med 3,78 centimeter per år.

Är jorden skyddad mot kosmisk strålning?

Jordens atmosfär och magnetfält skyddar planeten mot kosmisk strålning.

Kosmisk strålning är energimättade partiklar som färdas genom rymden. Långt innan de träffar jorden stöts vissa av de laddade partiklarna bort av jordens magnetfält. När strålningen kommer in i atmosfären kolliderar de kvarvarande partiklarna med kväve- och syreatomer, och skapar skurar som består av mindre energimättade sekundär­ partiklar som regnar ner över jorden. Dessa är så gott som harm­ lösa. Mycket få primär­partiklar når jordytan.

Astronauter utanför jordens atmosfär kan utsättas för farliga doser kosmisk strålning.

143

Det bästa 2018 SE 031218.indd 143

11.12.2018 13:22

SPACE RYMDEN

Spacewalk i rutan NASA direktsände när ryska kosmonauter genomförde en rymdpromenad.

Kosmonauterna Sergey Prokopyev (blårandig dräkt) och Oleg Artemyev (rödrandig dräkt) drar kablar inför Ikaros-experimentet.

G

enom direktsändningar från NASA Television och strömning på nätet kunde tittarna följa flygingenjörerna i Expedition 56, Oleg Artemyev och Sergey Prokovyev från det ryska rymdföretaget Roscosmos när de lämnade luftslussen på den internationella rymdstationen (ISS) och begav sig ut i rymden.

Deras uppdrag var att utföra underhålls- och forskningsuppgifter.

Förutom att skicka ut fyra småsatelliter skulle de samla in materialprover från skrovet på servicemodulen Zvezda. Modulen var det första helryska bidraget till ISS och var en av de första bostadsmodulerna. Resten av tiden användes till att installera experimentet Ikaros på den ryska delen av ISS. Ikaros ska studera migrationsmönstren hos små djur på jorden och är en del av ett samarbete mellan det tyska rymdfartscentret DLR och Roscosmos.

Installationen bestod av att montera en antenn och gpsmaskinvara för spårning av märkta djur. Ikaros ska övervaka hur och vart djuren förflyttar sig, hur bestånden förändras och spridningen av sjukdomar. Uppdraget i rymden tog 7 timmar och 46 minuter att slutföra.

”Förutom att skicka ut fyra småsatelliter skulle de samla in materialprover från skrovet på servicemodulen Zvezda.”

Hur får astronomer översikt över närajorden-objekt?

De använder sig av en så kallad CCD-enhet som tar pixelbaserade bilder av samma del av himlen med några minuters mellanrum. Därefter jämförs bilderna för att kartlägga objekt som har flyttat på sig.

144

Det bästa 2018 SE 031218.indd 144

11.12.2018 13:22

Vad ska European Extremely Large Telescope söka efter?

European Extremely Large Telescope byggs på toppen av berget Cerro Armazones i Chile.

Extremely Large Telescope (ELT) kommer att vara klart 2024. Det kommer bli världens största optiska och närinfraröda teleskop. Ett viktigt användningsområde kommer att vara att speja efter fjärran planeter. Stjärnor med planeter i omloppsbana ”vinglar”, och genom att mäta dessa svängningar hos avlägsna stjärnor kan ELT upptäcka nya planeter runt dem. På så vis kan astronomerna bilda sig en klarare bild av hur planeter bildas. ELT kommer också bidra till att ge forskarna en djupare förståelse av galaxernas utveckling, utforska svarta hål, granska den otillgängliga mörka materian och den mörka energin, samt mäta universums pågående expansion.

Vem tog den första rymdpromenaden?

Den sovjetiska kosmonauten Aleksej Leonov utförde den första promenaden i rymden. Den varade i 12 minuter under färden med Voshkod 2 1965. Det slutade nästan i katastrof. I rymdens vakuum blåstes hans dräkt upp som en ballong, vilket gjorde att han inte kunde ta sig in i luftslussen och rymdkapseln. Med risk för att drabbas av dykarsjuka släppte Leonov ut lite luft ur dräkten, vilket krympte den tillräckligt för att han kunde ta sig in i slussen med livet i behåll.

Två svarta hål i Vintergatan?

Vi vet att det finns ett enormt svart hål i centrum av vår galax, men forskare i Japan menar att det har en partner. Det andra hålet är medelstort och kan hjälpa oss att förstå hur enorma svarta hål som Sagittarius A* har uppstått. Man tror att de största svarta hålen bildas genom att mindre svarta hål sugs in i varandra, men de flesta som hittills har upptäckts är antingen väldigt små eller enorma.

© NASA; Thinkstock

Kosmonauten Aleksej Leonov tog den första rymdpromenaden 1965.

Det var nära att den slutade i förskräckelse.

145

Det bästa 2018 SE 031218.indd 145

11.12.2018 13:22

HISTORIA

148 Alkemi 150 En trojansk bluff 152 Historiska rĂĽn 158 Katedralen i Milano 160 Lite av varje om historia

146 146 146

Det baĚˆsta 2018 SE 031218.indd 146

11.12.2018 13:22

150

En trojansk bluff

158

Katedralen i Milano

148

Alkemi

160

Varför firas de dödas dag?

147 147 147

Det bästa 2018 SE 031218.indd 147

11.12.2018 13:22

HISTORIA HISTORIA

Alkemi Den urgamla metoden att göra guld av bly var en protovetenskap som la grunden till modern kemi.

Den tyske alkemisten Hennig Brand kokade urin och upptäckte fosfor. Han kallade den glödande vätskan för fosfor eftersom det är det grekiska ordet för ljusbärare, phos. Upptäckten hölls hemlig, vilket var vanligt på 1600-talet.

148

Det bästa 2018 SE 031218.indd 148

11.12.2018 13:22

Visste du att?

A

lkemins ursprung hittar man dels i Kina och dels i det forna Egypten, där de gamla grekernas och arabernas kulturer smälte ihop. De första alkemisterna tillverkade glas, mediciner och metaller, men deras huvud­sakliga syssla var att göra guld av oädla metaller som bly och järn. Alkemisterna ansåg att guld var fulländat och att det hade läkande egenskaper, kunde förlänga livet och göra människor odödliga. De ville gärna förstå mysterierna i världen runt omkring sig och sökte efter vad de kallade prima materia, ett grundämne som skulle vara ursprunget till alla andra grund­ ämnen. Svavel, kvicksilver och salt betraktades som de tre ”himmelska substans­erna”.

När araberna erövrade Spanien på 700-talet kom alkemin till Europa. En av de tidiga alkemisterna var araben Jãbir ibn Hayyãn (721–815). Han kallas ofta för kemins far. Jabirs namn blev Geber på latin. Geber uppfann kungsvatten som han kallade för aqua regia. Det är en blandning av saltsyra och salpetersyra, och är ett av få ämnen som faktiskt kan lösa upp guld. Det används än i dag när man ska återvinna och rengöra guld. De kommande två, tre hundra åren översattes alkemistiska skrifter till latin, samtidigt som de blev allt mer mystiska, hemliga och beskrevs med symboliska bilder.

Opus alchymicum De alkemistiska skrifterna var symboliska och svåra att tolka. Hemliga, magiska formler ned­tecknades i svarta böcker, och alkemisterna höll sina ritualer och ceremonier för sig själva. De avlade tysthetslöften, och ingen fick berätta om deras magiska ritualer, ceremonier och symboler.

guld med hjälp av ”de vises sten” – ett koncept som kallades för chrysopoeia.

De vises sten Föreställningarna och historierna om denna sten är många och gåtfulla. Jämte livselixiret var jakten på ”de vises sten” som en slags helig graal i västvärldens magiska kemi. Den som hade en sådan sten skulle bli upplyst och den som kunde framställa ett sådant ämne skulle enligt den andliga alkemin kunna fullända mästerverket.

Det handlade egentligen inte om en sten, utan snarare ett elixir eller ett pulver som man kunde strö över bly och andra oädla metaller som då förvandlades till silver eller guld. Idén om att det fanns ett sådant ämne kan härstamma från kinesisk alkemi och kom förmodligen till Europa med arab­­erna. Detta elixir kallades också för diamantsjälen.

Grunden till modern kemi Bakom alkemins myter och magi låg det faktiskt lite reell vetenskap. Geber lärde sig att framställa starka syror genom att destillera ättika och avlägsna överflödigt vatten. Den schweizisk-tyska

alkemisten Paracelsus (född Theophrastus von Hohenheim) uppfann den smärtstillande opiaten laudanum, och 1669 kokade den tyske alkemisten Hennig Brand (se bilden till vänster) urin och upptäckte ett vitt ämne som glöder i mörker: fosfor.

Alkemister i Kina och Indien hade också experimenterat och uppfunnit svartkrut. De smidde stål och upptäckte att eldsflammorna ändrade färg beroende på vilken metall som hettades upp. Det var först 1661 som alkemin började förändras.

Den skeptiske kemisten Den irländske alkemisten Robert Boyle gav ut boken Den skeptiske kemisten, där han efterlyste ett mer vetenskapligt förhållningssätt till sitt skrås arbete, och efter flera decennier av studier började kemin äntligen att framträda i sin moderna form. På 1800-talet lanserade den franske kemisten Antoine Lavoisier teorin om konservering av ämnen, och förklarade att grundämnen varken kan skapas eller förstöras.

Med det satte han punkt för alkemins myter en gång för alla.

Det finns hundratals sidor med texter av Newton som bara väntar på att bli utforskade.

”Svavel, kvicksilver och salt betraktades som de tre ’himmelska substanserna’.”

Fysiker eller alkemist?

Sir Isaac Newton är mest känd som den genialiska fysikern och matematikern bakom gravitations­ lagen, rörelselagen, matematisk analys och spegelteleskopet. Men denna stora vetenskapsman var även alkemist. Han skrev faktiskt mer om alkemi än om något annat ämne. På 1700-talet, då han levde, var alkemi tabu och hans forskning i ämnet begravdes tillsammans med honom. År 2016 avslöjade en granskning av hans texter att han arbetade med den mytomspunna ”vise stenen”. Alkemisterna trodde att den kunde omvandla billiga metaller till guld och att den kunde ge evigt liv. I Newtons manuskript finns ett recept på en av huvudingredienserna, ”filosofiskt kvicksilver”, och historiker menar att han förmodligen försökte tillverka det i sina experiment.

© WIKII; Alamy

Detta utvecklades till en hemlig lära: Opus alchymicum. Det var ett hierarkiskt system med invigningsriter och tysthetslöften i flera nivåer, varav den högsta var mästare i filosofernas tempel. Det beskrevs som en spiralformad uppstigning: opus curculatorium, det cirkelformade arbetet, eller rota philosophica, det filosofiska hjulet. För varje varv föddes alkemisten på nytt – ännu renare, klokare och en nivå närmare gud.

Under den tidiga medeltiden spreds alkemin över hela Europa. Man hävdade att alla metaller bestod av kvicksilver och svavel, och att koppar, bly, järn, silver och tenn kunde omvandlas till

149

Det bästa 2018 SE 031218.indd 149

11.12.2018 13:22

HISTORIA

En trojansk bluff Vann verkligen grekerna kriget med en trähäst?

E

fter en tio år lång belägring intog grekiska soldater staden Troja genom att gömma sig i en ihålig trähäst som påstods vara en försoningsgåva. Trojanerna drog segervisst in hästen innanför stads­murarna och beseglade därmed sitt öde. Så lyder åtminstone myten.

Det första kända omnämnandet av den trojanska hästen finns i Homeros Odysséen, ett epos som nedtecknades runt 750 f.Kr. – flera hundra år efter det påstådda kriget. Historien

bedöms i princip vara alltigenom uppdiktad, men de flesta forskare är eniga om att Troja var en verklig stad. Man tror att den låg i dagens Hisarlik i södra Turkiet, och det finns till och med arkeologiska fynd som tyder på att den brändes ner.

Hästen är dock en ren fantasiskapelse.

Moderna historiker tror att den kan ha inspirerats av dåtidens anfallsmaskiner – murbräckor i trä som användes för att göra hål i

stadsmurar. Angriparna täckte dem med fuktiga hästhudar för att hindra fienden från att tända eld på dem. En annan teori går ut på att hästen var en metafor för ett jordskalv, eftersom Poseidon – en gud som förknippas med hästar – också var havets och jordskalvens gud.

Vi får förmodligen aldrig veta sanningen bakom myten, men vi kan vara säkra på att Homeros rörde sig i fiktionens värld när han beskrev det unika trävapnet.

150

Det bästa 2018 SE 031218.indd 150

11.12.2018 13:22

Visste Visste du duatt? att?

Panoplia var namnet på ett set av rustning och vapen som bars av hopliterna, de grekiska fotsoldaterna.

”Vi får förmodligen aldrig veta sanningen bakom myten …”

151

Det bästa 2018 SE 031218.indd 151

11.12.2018 13:22

HISTORIA

SPEKTAKULÄRA

RÅN

Briljanta bedragare och våghalsiga banditer i de största kupperna genom tiderna.

M

ed handen på hjärtat är vi nog många som drömmer om att få vara med om det perfekta rånet. I fantasin ingår vi, precis som i Hollywoodfilmerna, i ett målmed­ vetet team med kompetenta personer, alla med någon hemlig talang som hjälper oss att tränga in i ett inbrottssäkert valv. Och efter den lyck­ade kuppen flyr vi med vår nya förmögenhet och spänningen i färskt minne.

Men för de flesta av oss stannar Ocean's Elevenleken vid en spännande tanke. Genom historien har det dock funnits många som kastat försiktigheten över bord och försökt göra sig rika

på de mest osannolika sätt – såväl genialiska som idiotiska. Det är inte alla gånger det har lyckats. Men oavsett utfall har rånen gett inspiration till berättelser.

Från den dumdristiga Thomas Blood, som försökte stjäla de brittiska kronjuvelerna beväpnad med en klubba, till det noggrant planerade och genomförda diamantrånet i Antwerpen har bedragare försökt sig på alla möjliga slags vågade kupper. Här möter vi rånare som trott att de kunde ersätta stulna pengar med lotterivinster, beräknande bedragare som grävde legendariska tunnlar in i

källarvalv och pensionärer som klarade att genomföra rån som de flesta yngre inte ens skulle ha övervägt.

När vi hör om den (mestadels) otroliga begåvning och kreativitet med vilken rånarna försökt övervinna hindren är det lätt att ryckas med av spänningen och de höga oddsen. Läs vidare om deras största snilleblixtar och dummaste tabbar. Nästa gång du fantiserar om ett rån vet du sedan om du ska fly i speedboat eller helikopter, om du ska spränga valvet eller borra dig genom väggen och om det är en bra idé att spela brädspel direkt efter ett rån.

152

Det bästa 2018 SE 031218.indd 152

11.12.2018 13:22

Visste Visste du duatt? att?

Tågrånaren Ronnie Biggs avtjänade bara 15 månader av sitt fängelsestraff innan han rymde i en möbelbil.

Det stora tågrånet 1963 Ett djärvt och skickligt utfört rån som förstördes av ett brädspel.

E

fter att Bruce Reynolds släppts från fängelset 1962 började han och några nära medhjälpare smida en djärv plan.

De skulle råna ett tåg fullt med värdepost, som nästan alltid innehöll kontanter.

Upplägget blev än mer lockande genom att man beslutade att slå till dagen efter en långhelg.

Reynolds och hans gäng från nordöstra London slog sig samman med ett gäng från sydost, och tillsammans började de planera det mest legendariska rånet genom tiderna.

Tack vare en man på insidan, ”nordirländaren”, visste rånarna exakt vilket tåg de skulle

hejda och när. Planen att stoppa tåget med en stoppsignal gick i lås, men när rånet var i full gång dök det upp ett oförutsett hinder.

En av rånarna, ”Peter”, hade ägnat flera månader åt att lära sig köra tåg med hjälp av järnvägsanställda, under förevändning att han var en hängiven tågentusiast. Han hade varit säker på att han skulle kunna köra tåget, men självsäkerheten gick upp i rök när han såg det enorma diesellokomotivet. Det var något helt annat än de små tåg han hade övat på. Rånarna fann ingen annan råd än att tvinga lokföraren att köra tåget åt dem.

När pengarna flyttats till flyktbilarna drog

sig rånarna undan till ett gömställe. De hade stulit 2,6 miljoner pund (runt 300 miljoner kronor i dagens penningvärde) på bara några minuter, utan vare sig vapen eller våld. Men den geniala planen gick raskt i stöpet.

Den första tabben var att en av gängmedlemmarna sa åt tågpersonalen att vänta en halvtimme med att ringa polisen. På så sätt avslöjade de att gömstället inte låg långt därifrån. Dessutom hade männen spelat Monopol på gömstället, och där hittade polisen deras fingeravtryck. Det bidrog till att besegla rånarnas öde. Polisen kunde snabbt gripa de flesta av dem.

Vid vägs ände Läs om hur ett gäng dristiga tjuvar lyckades genomföra ett nästan perfekt rån.

Bruce Reynolds var en av huvudpersonerna bakom det stora tågrånet.

Gänget skulle stoppa ett posttåg på väg från Glasgow till London. Målet var vagn nummer två som var full med värdepost. De måste få tag i tågets tidtabell för att vara redo att slå till när det anlände till den valda platsen.

3 Alle man ombord

Rånarna äntrade tåget, kopplade bort de vagnar som inte var intressanta och tvingade lokföraren att köra 1,6 km till Bridego Bridge, där resten av rånarna väntade. Teamet bildade en mänsklig kedja och langade över 120 säckar till flyktbilarna på 15 minuter.

2 Stoppsignal

Runt tretiden på natten närmade sig tåget. Några av männen kopplade in en stoppsignal som tvingade det att stanna. De lyckades blockera den gröna klarsignalen med något så enkelt som ett par läderhandskar och använde ett 6-voltsbatteri för att aktivera den röda stoppsignalen.

4Ligger lågt

Rånarna körde till gömstället, en gård de hade hyrt och fyllt med proviant, sovsäckar och sängar. De spelade Monopol för att få tiden att gå och lämnade därmed gott om fingeravtryck efter sig. De lämnade gården strax därpå, men polisen fann snabbt de fällande bevisen.

Jesse James: en ovanlig tågrånare Få skurkar är så beryktade som Jesse James och hans gäng. De började med att råna banker men vände så småningom uppmärk­sam­heten mot tåg. Som så ofta är fallet var inlärningskurvan dock brant i början, med många försök och misslyckanden.

Under det första rånet märkte de att det var mycket enklare att stoppa tåget än att rida efter på hästryggen. De tog bort en bit av rälsen för att tvinga tåget att stanna, men dessvärre ledde det till att den främre delen tippade över på sidan. Senare använde de en taktik snarlik den som användes vid det stora tågrånet nästan 100 år senare: de stod på spåret och stoppade tåget med en varningslampa.

© Getty; WIKI; Thinkstock

1Planering

153

Det bästa 2018 SE 031218.indd 153

11.12.2018 13:22

HISTORIA

Stora bankrån Rätt verktyg

Inget är mer frustrerande än att komma in i ett bankvalv och upptäcka att du inte har rätt borr. Se till att få med dig allt du behöver.

Förklädnad

I dagens övervakningssamhälle gäller det att dölja ansiktet under ett rån. En förklädnad kan vara ett sätt att förvirra vittnen och polis.

Noggrann planering Alla lyckade rån är välplan­erade.

Om du ska gräva en tunnel in till en bank gäller det att du kommer in i valvet och inte till väktarkontoret.

Falskt namn

Håll din verkliga identitet hemlig för potentiella vittnen, precis som rånarna med falsk irländsk accent som kallade sig Paddy ett, två och tre.

Experthjälp

Många rån spårar ur för att man inte tar hjälp av experter. Låt en skicklig ingenjör styra tunnelgrävningen och en erfaren chaufför sätta dig i säkerhet snabbt.

Varken förlag, ansvarig utgivare eller andra som jobbat med innehållet uppmuntrar till eller stödjer lagbrott på något sätt.

Så blir du en framgångsrik rånare*

Rånarna som överlistade världens mest avancerade säkerhetsutrustning.

Centralbanken i Fortaleza

Rånarna grävde en ava ncerad tunnel för att ta sig in i bankvalvet .

Det största bankrånet någonsin gjordes 2005 när ett gäng rånare tog sig in på centralbanken i staden Fortaleza i nordöstra Brasilien. De utgav sig för att vara trädgårdsarkitekter som hyrde en byggnad intill banken. Därifrån grävde de en 80 meter lång tunnel in i valvet i bankens källare. För att göra det enklare att stjäla pengarna förstärkte de tunnelväggarna med träpanel, drog in elektrisk belysning och installerade till och med en ventilations­anläggning. Och för att inte de kringboende skulle fatta misstanke delade de ut reklamartiklar och broschyrer för sin falska trädgårdsfirma.

När de nådde fram till valvets väggar borrade de sig genom mer än en meter armerad betong

för att komma in till pengarna. Inne i valvet väntade kontanter i form av sedlar som tagits ur omlopp och nya sedlar som skulle ges ut. Gänget lät de nya sedlarna ligga och tog med sig närmare en halv miljard kronor i gamla sedlar, eftersom banken inte hade koll på serienumren.

Valvet i Knightsbridge

Bankfacken i valvet i Knightsbridge innehöll värdesaker för flera hundra miljoner kronor.

Valerio Viccei gillade att leva farligt. Han ägnade sig åt alla möjliga skumraskaktiviteter, så det var ingen överraskning att han försökte stjäla från Londons rikaste efter att ha flyttat till Storbritannien 1986. I hemlandet Italien var han efterlyst för 50 väpnade rån.

Tillsammans med en kompanjon siktade Viccei in sig på valvet i Knightsbridge i London, som innehöll ett stort antal bankfack. Han besökte banken och påstod sig vara ute efter att hyra ett. Väl inne i valvet övermannade han bankchefen och väktarna. För att undvika upptäckt hängde han upp en skylt där det stod att valvet var stängt. Han kom undan med värdesaker för över en halv miljard kronor och flydde från landet, men greps senare när han kom tillbaka för att hämta sin Ferrari.

De brittiska kronjuvelerna

Thomas Blood är den enda som någonsin har försökt stjäla de brittiska kronjuvelerna.

154

Det bästa 2018 SE 031218.indd 154

Irländaren Thomas Blood kläckte 1671 en idé om hur han skulle stjäla det engelska kungahusets kronjuveler, en bedrift som säkrade honom en plats i kriminalhistorien.

Han tog sig in i Tower of London utklädd till präst och lyckades bli vän med mannen som vaktade kronjuvelerna, Talbot Edwards. Efter flera besök kom han tillbaka med en grupp män och Edwards gick med på att visa dem skatterna. När han öppnat dörren till rummet

där de förvarades slogs han medvetslös.

Blood la vantarna på det kungliga riksäpplet och stoppade det i byxorna. För att vara säker på att kronan skulle rymmas i väskan bankade han den platt med en klubba. Männen greps när de försökte lämna Towern, men när Blood fördes till kungen lyckades han imponera på honom med sin fräcka självsäkerhet. Han säkrade sig inte bara full benådning utan belönades också med mark på Irland.

WWW.HOWITWORKSDAILY.COM

11.12.2018 13:22

Visste Visste du duatt? att?

Rosa Panter-ligan flydde med smycken värda tiotals miljoner kronor.

Litade till turen Om det någonsin funnits ett rån som var beroende av ren tur så var det detta. Två kinesiska bank­ anställda hade tröttnat på sina dåligt betalda jobb.

De bestämde sig för att stjäla från arbetsgivaren och ersätta bytet med lotterivinster.

Otroligt nog fungerade deras första försök och lotterna de köpte för sina stulna pengar gav vinst.

De ersatte de stulna pengarna och behöll mellan­ skillnaden själva.

Dessvärre skulle girigheten till sist bli deras fall.

Efter att ha stulit betydligt mer till nästa projekt – runt 60 miljoner kronor – tvingades männen konstatera att turen hade övergett dem: de lyckades inte hitta någon vinnarlott. Det som hade sett ut som en idiotsäker plan slog snabbt slint.

Banken upptäckte snart att pengarna saknades. De båda olyckliga banktjänstemännen greps och dömdes till döden.

Hatton Garden

Tjuvarna som gjorde påsken 2015 till en minnesvärd högtid.

Hålet som borrades in i valvet hos Hatton Garden var precis så stort att tjuvarna kunde ta sig in genom det.

I april 2015 fick Hatton Garden Safe Deposit Companys värdedepå påhälsning av objudna gäster. Precis innan byggnaden skulle stänga för påsken smugglade en man på insidan in sina kumpaner och när vakterna hade gått hem skred de till verket.

Medierna blev väldigt överraskade när det visade sig att männen bakom brottet var gamla pensionärer. Äldst i gänget var Brian Reader, 76, och yngst var Carl Wood, 59.

De firade sig ner genom hisschaktet, avaktiverade larmsystemet och borrade sig igenom stål och betong, och de fick stor nytta av sin långa erfarenhet. De var nära att avslöja sig när de utlöste ett larm, men efter det hade de hela helgen på sig. De lämnade inte ett enda fingeravtryck efter sig, men röjdes av sina spårbara mobiltelefoner och att en av dem hade en intressant sökhistorik på nätet som avslöjade planeringen.

Ålder är bara en siffra Pensionärerna klättrade in och borrade sig fram till en förmögenhet.

Lurar säkerhetssystemet Gänget skär sig igenom metalldörren och borrar ett hål genom väggen för att inte behöva öppna dörren.

Nedfärd De tar sig ner i källaren genom att fira sig ner i ett hisschakt.

En man på insidan En okänd man går in i byggnaden genom huvud­ingången. Han släpper in de andra genom nödutgången.

Små marginaler De skär ett hål i väggen som är precis stort nog att åla sig igenom in i valvet.

Nära ögat Skatten Gänget ägnar påskhelgen åt att länsa bankfack på guld, smycken och kontanter till ett värde av närmare 300 miljoner kronor.

© Getty; WIKI

De flesta larmen är urkopplade, men en metalldörr som öppnas larmar.

Vakterna kommer till platsen men utgår från att det är falskt alarm.

155

Det bästa 2018 SE 031218.indd 155

11.12.2018 13:22

HISTORIA

Århundradets brott

Ingen annan stöld kan mäta sig med diamantkuppen i Antwerpen.

Att diamantkuppen i Antwerpen är ett av de mest berömda brotten genom tiderna har många skäl. Stöldgodsets värde, de komplicerade hinder som måste övervinnas och tjuvarnas spännande täcknamn är bara några av de fängslande ingredienserna.

Gänget som lyckades genomföra kuppen som var som hämtad ur en Hollywoodfilm leddes av Leonardo Notarbartolo, en charmig italienare med starka band till den sicilianska maffian.

Han var redan en erfaren diamanttjuv och hade hyrt ett kontor i Antwerpen – diamant­­ handelns huvudstad – för att handla med stöldgods. Erfarenheterna hade han nytta av när han började kartlägga Antwerp World Diamond Centre, och som kund kunde han ta sig förbi vakterna och granska valvet.

Den insiderkunskapen blev värdefull i

planeringen senare. Diamantcentrets valv skulle vara en ogenomtränglig fästning och många av stadens rikaste hyrde bankfack där för att kunna förvara sina värdesaker säkert.

Där inne fanns kontanter, guldtackor och givetvis stora mängder diamanter. Leonardo var på det klara med att det skulle bli en tuff utmaning att ta sig in där och insåg att han måste ha ett starkt team för att klara det.

Således tog han in de experter han gav smeknamnen Geniet, Monstret och Nycklarnas konung. Tillsammans övade de tre på den fantastiskt ambitiösa planen inuti en kopia av valvet, medan Leonardo fortsatte att samla viktig information och plantera videokameror inne i byggnaden.

I februari 2003 gjorde de en räd mot det tungt bevakade valvet utan att utlösa ett enda larm.

De tre experterna tog sig in i byggnaden genom ett fönster, medan ”Speedy” – en av Notarbartolos trofasta medhjälpare – väntade utanför i flyktbilen med en polisradio. Mer än 100 bankfack bröts upp och männen tog med sig innehåll till ett värde av över en miljard kronor i säckar. Medan solen steg över staden delade gänget på bytet och styrde sedan kosan mot Milano.

På väg mot Milano svängde Leonardo och Speedy av från motorvägen för att göra sig av med bevismaterial, som kvitton och kontaktinformation till de andra medlemmarna. De kastade alltihop i skogen i tron att ingen skulle hitta det. Men bevisen hittades inom kort av markägaren, och alla utom Nycklarnas konung kunde snabbt identifieras och dömas.

Konsten att ta sig in i ett ogenomträngligt valv Så kunde specialistteamet ta sig igenom tio lager av högteknologisk säkerhet.

Externa säkerhetskameror Kamerorna täcktes för med vanlig svart plast så att inga inspelningar kunde göras.

Magnetsensor

Seismisk sensor

En bit aluminium fäst med dubbelhäftande tejp hindrade magnetfältet från att brytas när dörren till valvet öppnades.

Ett larm går om sensorn känner av vibrationer innanför valvdörren. Det ska hindra tjuvar från att använda borr.

Ljussensor Innan lamporna tändes tog sig en av rånarna in i rummet och täckte sensorn med svart tejp.

Värme-/rörelsesensor Nyckellås Kombinationslås Tjuvarna lyckades sätta upp dolda kameror och kunde på så sätt se den rätta låskombinationen.

Teamet hade en kopia av nyckeln till valvet, men filminspelningarna visade att originalet förvarades i ett teknikrum i närheten.

Notarbartolo blockerade sensorn med hårspray dagen innan rånet. Det gav teamet tillräckligt med tid för att täcka över den när de var inne.

Ståldörr En av rånarna var mästare på att dyrka upp lås. Han kunde snabbt öppna låset utan att använda nyckel.

156

Det bästa 2018 SE 031218.indd 156

11.12.2018 13:22

Visste du att?

Osannolikt uppdrag År 2000 hölls en diamantutställning på Millennium Dome i London. Ett gäng kriminella från London, Kent och East Sussex hade siktat in sig på dyrgriparna, vars sammanlagda värde uppgick till i runda slängar fyra miljarder kronor. Juvelen i samlingen var diamanten Millennium Star, som ansågs vara en av

Anläggningsmaskiner, förklädnader och motorbåtar var nyckelorden för rånet i Millenniumdomen. världens mest perfekta ädelstenar.

Istället för att försöka genomföra stölden i det fördolda, så som många framgångsrika rånare hade gjort före dem, bestämde sig gänget för att gå rakt in med bulldozer, rökbomber, släggor och en motorbåt.

Avsaknaden av försiktighet gjorde att polisen

fick upp ögonen för dem redan på planeringsstadiet och förstod att ett snabbt och brutalt tillslag skulle göras och vilka som var inblandade.

Kuppförsöket var dömt att misslyckas. Polisen hade bytt ut diamanterna mot kopior och satt och väntade på att ta tjuvarna på bar gärning.

Gick fram med bulldozer Misslyckad strategi för att lägga vantarna på mängder av falska diamanter.

Jämnade vägen Istället för att nästla sig in använde tjuvarna en bulldozer för att meja ner stängslet.

Tömde området Tjuvarna hade på sig gasmasker och släppte rökbomber för att jaga bort allmänhet och vakter.

LEARNING ZONE

RESTAURANTS

Roffade åt sig godset Gänget försökte få ut diamanterna med slägga och spikpistol.

Escape Boat

Police

River Thames MONEY ZONE

LONDON Armed Police

Polisen väntade

Millennium dome

Polisen var beredd på rånet och var på plats för att stoppa och gripa rånarna.

Isle of Dogs Riv er Tha me

Annonsknep

En man som rånade en bepansrad bil i USA 2009 drabbades en använde en ovanlig värdedepå i Stockholm av metod för att skaka av ett ovanligt dristigt rån. sig förföljare. Han bar Innan rånarna tog reflexväst, blåställ och pengarna blockerade de ansiktsmask och flydde dörrarna och la ut spik­in i en grupp arbetare mattor på vägarna. Den med samma klädsel. Han planerade flyktrutten? En hade lurat dit dubbel­ stulen helikopter som gångare med en falsk kretsade ovanför taket på nätannons om under­ byggnaden. Otroligt nog hållsarbete på just den fungerade det. platsen.

s

Misslyckad flykt Rånarna hade en motorbåt redo för flykt, men polisen stoppade dem från att försvinna i hög fart längs Themsen.

Några av mest originella rånmetoderna genom tiderna.

Fallskärm

D. B. Cooper var först med idén, men den har kopierats av många. Han kapade ett flygplan redan på startbanan och höll besättningen som gisslan. Efter att ha tillförskansat sig pengar och fallskärm gav han piloten order att lyfta. På lagom höjd hoppade han från flygplanet.

Falska poliser

Uniformens makt ska aldrig underskattas. Det kunde väktarna på Isabella Stewart Gardner Museum konstatera 1990. Två tjuvar utklädda till poliser övertygade dem om att de hade ryckt ut på ett larm.

Sedan satte tjuvarna handfängsel på väktarna och flydde med konst­verk värda fem miljarder kronor.

Rökridåer

I Japan stoppades 1968 en penningtransport med 300 miljoner yen av en man i uniform. Han sa till männen i bilen att den var föremål för ett bombhot och när han tittade under den vällde det fram rök. Värdetransportörerna flydde och mannen stal bilen, men lämnade rökbomben kvar på marken.

Anonym pensionär

De flesta tar det lugnt på ålderns höst, men en pensionär i USA gjorde ny karriär som bank­ rånare. Från 2009 rånade han minst 16 banker i södra Kalifornien genom att gå fram till luckan med pistol och en lapp med kravet att få ut kontanter. Men kanske var det bara en skicklig förklädnad?

© Alamy

Kreativa tjuvknep

Flykt i helikopter

Diamond Raid Escape Boat

157

Det bästa 2018 SE 031218.indd 157

11.12.2018 13:22

HISTORIA

Katedralen i Milano Italiens spektakulära gotiska mästerverk tog nästan 600 år att färdigställa.

I

Ständig restaurering Renoveringsarbeten har pågått ända sedan katedralen blev färdig. Först blev huvudspiran instabil och måste förstärk­as med stål och monteras på en betongsockel. Under de senaste 20 åren har ytterligare 25 spiror reparer­ats på samma sätt. Flera av pelarna inne i kyrkan har reparerats för att marken sjunker, och 1972 påbörjades en restaurering av fasaden eftersom den förstörts av föroreningar och duvspillning. Så snart marmorn hade rengjorts lade man på en vatten­avvisande beläggning och installerade elektriska duvskrämmor. Ändå krävdes en ny restaureringsomgång 2003.

Man använde laserskanning för att hitta de försvagade områdena, och ett femårigt projekt för att ersätta marmorblock och utsmyckningar inledes.

De 135 spirorna och tinnarna är typiska för gotisk arki­­tek­­tu ­ r och symboliserar att man sträcker sig mot himlen.

Madonnan Den förgyllda kopparstatyn av jungfru Maria är gjord av Giuseppe Bini och utgör katedralens högsta punkt.

Madonnastatyn är 4,16 meter hög och förgylld med 6 750 ark bladguld.

Takterrasser Härifrån kan man se spirorna på nära håll och njuta av en svindlande utsikt över Milano och mot Alperna.

© Alamy; Thinkstock

hjärtat av Milano står den femte största kristna kyrkan i världen. Dess italienska namn är Duomo di Milano och den beställdes av ärkebiskop Antonio da Saluzzo 1386 för att ersätta den tidigare kyrkobyggnaden Basilica di Santa Maria Maggiore.

Den nya katedralen skulle egentligen byggas i terrakotta, men Milanos dåvarande härskare, Gian Galeazzo Visconti, ansåg att vit och rosa candogliamarmor skulle göra ett mer storslaget intryck.

Arkitekter, skulptörer och arbetare kom resande från hela Europa för att arbeta med projektet och ett nätverk av kanaler grävdes för att frakta marmor från brotten i Candoglia till byggplatsen. År 1560 var långskeppet till största delen färdigt och den första spiran hade fått sin form. Men med en ny ärkebiskop kom planerna att ändras. Carlo Borromeo var influerad av den katolska reformationen, och han och arkitekten Pellegrino Pellegrini valde att dämpa det gotiska uttrycket. De strävade istället efter ett renässansutseende när de fortsatte att utveckla interiören och utforma en ny fasad. När Carlo Buzzi fick ansvaret på 1600-talet gick han tillbaka till den gotiska stilen och satte upp den karakteristiska huvudspiran och Madonnastatyn.

Byggnaden var nu 108,5 meter hög, men fasaden var fortfarande den ursprungliga basilikans.

Politik och brist på pengar hade gjort att projektet lagts på is, men 1805 begärde Napoleon Bonaparte i egenskap av Italiens härskare att den nya fasaden skulle färdigställas. De allierades bombningar under andra världskriget ledde till ytterligare förseningar, men 1965 fullföljdes arbetet till sist. Då hade 78 olika arkitekter arbetat med katedralen under 600 år.

Spiror

158158

Det bästa 2018 SE 031218.indd 158

11.12.2018 13:22

Visste du att?

Statyer Katedralens marmortak är utsmyckat med 3 400 statyer och mer än 700 figurer. Det är mer än någon annan byggnad i världen.

Orgeln i katedralen Den storslagna orgeln i Milano­ katedralen är en av världens största. Den byggdes 1938 av två av 1900-talets mest framstående orgelbyggarfamiljer: Mascioni från Cuvio (Varese) och Tamburini från Crema. Den har hela 15 800 orgelpipor – näst flest i Europa på allt från nio meter till bara några centimeter. När orgeln installerades bestod den av sju separata orglar som var utspridda runt katedralen. I mitten av 1960-talet demonterades den dock medan katedralen restaurerades och 1986 avtäcktes den på sin nya plats ovanför sakristian.

Fasad Napoleon Bonaparte gav order om att fasaden skulle färdig­ställas kvällen innan han skulle krönas till kung av Italien 1805.

Portar De fem portarna tillverkades mellan 1840 och 1965 och är utsmyckade med intrikata utskärningar och bronsreliefer.

159159

Det bästa 2018 SE 031218.indd 159

11.12.2018 13:23

HISTORIA

Varför heter så många pubar The King’s Head eller The King’s Arms?

Den ryska tsarinnan regerade över 30 år.

År 1393 gav kung Rikard II order om att alla pubar i England var tvungna att hänga upp en skylt utanför sina lokaler så att det blev lättare för folk att känna igen dem. Men på den tiden var det få som kunde läsa, därför var de flesta skyltarna försedda med bilder. Dessa bilder gav så småningom pubarna deras namn. För att visa kungen sin lojalitet avbildade många pubar den kungliga symbolen, eller vapen­­skölden – ”arms” – på skylten, och började därför att kallas The King’s Arms. Andra hade ett porträtt av kungen och kallades därför för The King’s Head.

Vem var Katarina den stora?

Katarina II är Rysslands längst regerande kvinnliga ledare, men hon var egentligen preussare och döptes till Sofie som nyfödd.

Under hennes regeringstid (1762–1796) erövrade Ryssland nya territorier och utvidgade sina gränser långt in i Central­ europa. Hennes intresse för utbildning och

kultur ledde till grundandet av en flickskola, och hon initierade dessutom språkakademin som publicerade Rysslands första ordbok.

Hennes konstsamling är idag utställd i Eremitaget i S:t Petersburg. Hon fick titeln ”den stora” tack vare allt hon lyckades uppnå under sin regeringstid.

Vad låg bakom förbudstiden i USA?

”Man antog dessutom att drickandet kan ha försämrat USA:s insats i första världskriget.”

I USA blev den populära nykterhetsrörelsen som motsatte sig alkohol inflytelserik under 1900-­talets början. Vissa religiösa grupper betraktade berusning som syndigt, andra bekymrade sig för kriminalitet, sociala problem och hälso­problem som alkohol låg bakom. Man antog dessutom att drickandet kan ha försämrat USA:s insats i första världskriget.

Därför förbjöds alkohol 1919. Men istället för minskad kriminalitet ledde förbudet till att gangstrar handlade med sprit olagligt och tjänade stora pengar. Förbudstiden avbröts 1933 och betraktas som ett misslyckat experiment.

160

Det bästa 2018 SE 031218.indd 160

11.12.2018 13:23

Visste du att?

Varför firar man de dödas dag i Mexiko?

De dödas dag, eller Día de los muertos på spanska, är en högtid som firas årligen i Mexiko den 2 november. Det går tillbaka till tiden för aztekerna, då folk trodde att de kunde uppmuntra sina avlidna att komma tillbaka genom att erbjuda dem gåvor. När spanjorerna kom till

Mexiko flyttades firandet så att det sammanföll med den romersk-katolska alla helgons dag. I dag är det en dag då man hedrar sina döda genom familjesammankomster, mat och dryck.

Många sätter upp ett altare i sitt hem för att uppmuntra till andliga besök från de avlidna.

Altaret dekoreras med de brandgula blommor som av tradition används för att hedra de döda, kranier av socker, bröd, pappersdekorationer, ljus, bilder och min­nes­­saker som påminner om den avlidne. År 2008 uppfördes traditionen på Unesco:s immateriella kulturarvslista.

Julius Caesar invaderade Britannia från en bas i Kent Nya fynd styrker teorierna om Julius Caesars invasion av Britannia år 54 f.Kr. Arkeologer vid University of Leicester hittade ett skyddsvärn när de gjorde förberedande utgrävningar där man hade planerat att anlägga en väg vid byn Ebbs­­fleet i Kent. Radiokarbondatering av fynden tyder på att det handlar om en romersk bas från det första århundradet f.Kr. – samma tidsperiod som då Caesar invaderade Britannia.

161

Det bästa 2018 SE 031218.indd 161

11.12.2018 13:23

MISSA INTE! I BUTIK

22/1

KOMMER SNART I BUTIK

5/3

Det bästa 2018 SE 031218.indd 162

11.12.2018 13:23

• Köpråd och guider med de bästa produkterna på marknaden just nu.

• De senaste nyheterna, ryktena och lanseringarna inom teknologi.

• Första tester och djupgående recensioner av alla populära märken.

techradar.com

Untitled-2 3 230x297.indd 1 TR annonse SE

01.03.2019 02.10.2018 08:23 12:38

VETENSKAP HÖJDPU N K T E R IN OM

Vill du fylla hjärnan med intressanta fakta om världen omkring dig? Stilla nyfikenheten och få svar på frågor du kanske inte visste att du hade?

Bokasinet du håller i händerna är spännande och lättläst.

Här förklarar vi komplicerade fenomen med tydliga illustrationer och ett språk som alla förstår. Du kan utforska världen genom sex spännande och inspirerande ämnen: forskning, teknik, miljö, transport, rymden och historia.

Här kan du lära dig om allt från hur du kan bidra till forskningen till historiken kring katedralen i Milano. Du kan läsa om svarta hål och följa NASA:s senaste uppdrag. Kanske undrar du varför vi bör äta insekter, eller hur vi bäst tar hand om vår planet? Du kan dessutom läsa om sir David Attenborough och hur transsibiriska järnvägen byggdes.

Gör dig redo för att nära ditt lärande med spännande bilder, fakta och funderingar.

2019-10 / 129:-

TIDSAM 4924-10 SPECIALRETUR V. 12 10

7 388492 412901

Untitled-2 4

01.03.2019 08:23