
2 minute read
Snigel på glid/S. Sandström
Snigel på glid
Susanne Sandström
Advertisement
Att vara på glid kan ju konnotera att man är på väg utför. Inte i bemärkelsen fysiskt falla nedåt, utan att socialt och psykiskt falla ned - hamna snett och så småningom nå botten så att säga. Och om vi har med oss den väl bekanta upprepande, uppmanande visan Lilla snigel akta dig (annars tar jag dig – fler verser ges inte) kan anslaget i Hanna Albrektsons Snigel på glid för den vuxna läsaren, med anlag för otämjda associationer, kännas som att faran akut och drama är att vänta. När en vuxen associerar vill säga. I barnens värld utspelar sig ett annat slags drama som ur ett barns perspektiv kan upplevas som lika akut och drabbande – att hamna på avvägar, komma bort från föräldrar, hemmet, tryggheten. In media res släpper snigelmamma den sagobetonade varningen ”att stanna hemma” jag ska bara ut i världen och uträtta lite grejer. Lilla snigel, nyvaken finurligt plirande ser sin chans, vill UT i världen och UPPTÄCKA! Vägen ut i världen är full av möten och hinder: ofarliga djur, intressanta djur och otäcka som
Ur: Snigel på vift, H. Albrektson. Lilla Piratförlaget 2022 MÖRDARsniglarna (deras blanka, svarta, halkiga muskelkroppar framhävs med lackig taktil yta). Hamna långt från hemmet i vad som ser ut som och känns som öken (trögt att glida på grus är en härlig allitteration), men strax få uppleva svalkande regn och då blir det både fart och, oj, snart hinder igen. Men med vänners hjälp kan snigel återvända hem. Den välkända dramaturgiska kurvan funkar alltid och handlingsförloppet följer den bekanta gången hem – lämna hem – äventyr – hem igen vilket känns betryggande för alla läsare.
Snigel på glid Hanna Albrektson Lilla Piratförlaget, 2022
Lilla snigel (men egentligen en snäcka väl?) är en underbart tecknad, högst taktil akrylfärgskorv/ snäcka som med stor tillförsikt och utforskaranda beger sig ut i (för liten) stora världen, återvänder lite klokare och med nya erfarenheter och insikter. Vänner är viktiga att ha och hemma är något som skapas tillsammans. Frågan om vad som är ett hem ställs på sin spets. En snigel bär det alltid med sig. Kanske är det så med oss människor också? Att den trygga platsen finns inom oss var vi än hamnar och även om vi skulle råka hamna lite på glid? Att ha tilltro till det.
Hanna albrektssons bilder är tydliga, avskalade och färgkonkreta och det är vacker så. Högst estetiskt är kombinationerna av färger och former: mjuka former, partier i olika nyanser av grönt mot rosa och brun/beige kontrasteras med färgstarka vinröd. Albrektson arbetar subtilt med karaktärernas känslor i ögonens placering, blickar. Ävenså perspektiven på vissa av uppslagen görs intressanta. Jag gillar närbilder, jag gillar ett underifrånperspektiv. Hej du kommer nära! Jag ser dig. Hur ser världen ut därifrån på din nivå? Småbarnsbilderböcker är så bra för de gör så att vi får syn på saker och ting, detaljer från djur- och människoliv, vi inte vanligtvis kanske lägger märke till. Att göra det lilla synligt och märkligt, att uppmärksamma det inte ofta betraktade Hanna Albrektson är en av de bästa bilderboksmakarna och illustratörerna tänker jag. Ps. När det regnar, eller efter regn. Rädda en snigel (snäcka om vi ska benämna rätt)!


Ur: Snigel på vift, H. Albrektson. Lilla Piratförlaget 2022
