Barkåkrabladet vinter 2021-22

Vinter 2021-22

Barkåkrabladet en hälsning från Barkåkra församling

Ett Herrans år!

1

Innehåll vinter 2021-22 3

Herde Per har ordet

4

Caféverksamheten

5

Vuxenverksamheten

6

Diakonin

8

Jultraditioner

10 Kyrkovalet 11

Kyrkorådets ordförande slutar

12

Kalendarium

14

Musiken

17

ACT Barkåkra

TACK FÖR ALLT, LISBETH!

sida 11 VARFÖR FIRAR VI JULOTTA?

18 Betraktelsen 21

Varför gör vi så?

22

Personalnytt

23

Kyrkogårdsförvaltningen

sida 21 VÄLKOMMEN DIAKON ERICA!

©Barkåkra Församling Vinter 2021-22 Ansvarig utgivare: Per Gyllenör Redaktion: Martina Slater, redaktör och formgivare Per Gyllenör, ansvarig utgivare Mats Bengtsson, idé och innehåll Peter Jonsson, korrektur Layout: Martina Slater Foto: Martina Slater/Bildbanken IKON*/Unsplash/Anders Nilsson/ Ingmar Skogar/David Berkowitz Tryck: Tryckaren i Engelholm Den som sänder in material, text och bild, anses medge digital lagring och godkänna ändring av material och publicering.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och korta ner texterna. Materialet publiceras även på internet. *Torsten Bundsen, Kristin Lidell, Magnus Aronsson

2

sida 22

HERDE PER HAR ORDET

” ”

Jag tror på framtiden för kyrkan och för vår församling.

Foto: Anders Nilsson

Ett Herrans år och ett Herrens...

Anno Domini betyder Herrens år och skrivs ibland framför årtal. Anno Domini 2022 syftar på att det är det 2022:a året i den kristna tideräkningen.

Snart går A.D. 2022 in och vi hoppas och ber att ett Herrans år med pandemi och oroligheter kommer att bytas mot ett Herrens år då Herren sår framtidstro och glädje och Herrens sår och uppståndelse får vara grunden för kyrkans liv och budskap ännu ett år.

Att skriva A.D. framför ett årtal har alltid varit ett sätt att visa att man vill att Gud ska hålla sin hand över året som kommer, och det vill vi verkligen. Att ha Guds välsignelse med på resan är tryggt, det är ett bra komplement till kompass och karta.

När detta skrivs ser jag Barkåkra kyrka utanför fönstret, himlen är blå och det är krispigt kallt ute. Löven på kastanjerna lyser i gult och brunt och solen är på väg ner. Det är gudomligt vackert. Men trots att växtligheten dör och jorden går till vila vet jag också att det kommer en ny vår med sol och värme.

Jag tror på framtiden för kyrkan och för vår församling. Vi har ett nytt år framför oss och jag tror det kommer att bli gott och att det kommer att bära rik välsignelse med sig. Jag ser fram emot ett A.D. 2022 tillsammans med er i vår fina församling.

Herde Per

3

CAFÉVERKSAMHETEN

CAFÉ TISDAG 1 FEBRUARI

Naturfotograf Ingmar Skogar gästar Café Tisdag i Skäldervikens församlingshem och håller föredrag med bildspel om regnskogen - jordens lunga. Välkomna 1 februari kl. 14.00-16.00.

REGNSKOG JORDENS LUNGA

Högt uppe i trädet hänger sengångaren med sin unge tryckt till bröstet. Soldataran har landat på en gren för att äta frukt. Över dalgången sveper molnen som avger regn. Kolibrin hänger i luften och suger nektar från närmaste blomma. Pilgiftsgrodor ser man sittande bland undervegetationen. I utkanten av regnskogen når solstrålarna ner till marken.

Här bland blommorna samlas färgglada fjärilar.

FOTO: INGMAR SKOGAR

CAFÉ TORSDAG 10 FEBRUARI

Dags för en god lunch med musik och trevligt sällskap. Välkomna 10 februari kl. 12.00.

VEJBYLUNCH

Café Torsdag bjuder in till Vejbylunch i Vejbystrands församlingshem. Njut av god mat och trevligt sällskap till musik och sång framförd av Maria Herrlin.

Anmälan görs på lista i Vejbystrands församlingshem alternativt till expeditionen. Ring 0431-44 54 70 vardagar kl. 09-12 och 13-14.

Priset är 50 kronor.

Det går också utmärkt att skicka e-post till: barkakra.forsamling@ svenskakyrkan.se. Anmäl dig senast 7 februari. Välkomna!

4

VUXENVERKSAMHETEN

Kippa, slöja, kors -

EN UTFLYKT BLAND LIVSÅSKÅDNINGAR

STUDIECIRKEL

I vår startar en studiecirkel om olika tro och religion.

Vi kommer att läsa om och diskutera judendom, islam, kristendom och mycket mer. Planen är att ses varannan tisdag i Barkåkra församlingshem med start den 18 januari kl. 18.00.

Ledare: Gunilla Hallberg Borg och Per Gyllenör Anmälan görs till per.gyllenor@svenskakyrkan.se.

OBS! Begränsat antal platser.

Studiecirkelns mål är att få ökad insikt och förståelse för olika livsåskådningar. Detta gäller både oss själva och medmänniskor som kommer från andra länder och kulturer.

Vi använder boken Religion och andra livsåskådningar av Börje Ring som stöd för upplägget av diskussioner.

5

I VÄNTAN PÅ...VADÅ?

Väntan är en stor del av vårt liv.

Väntan kan vara lång eller kort.

Den kan vara långtråkig, olidlig eller härligt förväntansfull. Ibland kan väntan till och med vara outhärdlig… När det lilla barnet väntar på sin överraskning, tonåringen som väntar på sitt moppekort eller den vuxne som väntar på sitt paket ifrån e-handelsföretaget.

Hela livet består av väntan och ibland blir det bättre med att förvänta sig något. Vänta nu!

Dagligen använder vi uttalande som ”Inget är som väntans tider”, ”Var god dröj!”, ”Stand by!”,” Den som väntar på något gott… får ALLTID vänta för länge”.

Det finns vänthallar av alla de slag, där du förväntas inta en plats för vidare uppgift. Håller den väntande i kölappen, påminns den om att hon eller han har en plats i en kö och blir strax omhändertagen eller får hjälp. Väntan där ger en förberedelsetid för dess ärende eller en tid för auskultation av nuet och dess skeende.

Det pratas om vårdgarantier och att du som patient skall få den vård du behöver, men du måste vänta. Sanningen är att samhället har en vårdskuld som nu måste betalas och att du måste vänta ännu längre. Det är inte lätt med väntan. Alla kan inte vänta. Vissa av oss har svårt att vänta. Andra väntar inte! Dessa har du säkert mött många gånger.

Jag kommer ihåg väntan när man gjorde sin militärtjänst. Man gjorde sig redo för att göra sin beordrade uppgift. När man var klar, var det bara att vänta på att få verkställa ordern. Ibland kunde man få vänta i timmar på att få 6

agera. Plötsligt var väntan slut!

Asketen eller livsnjutaren skulle man kunna säga har i stort sett samma syn på sin väntan. Det är intressant om man går på djupet av deras syn på väntan. ”Är det ett mellanrum som är fyllt av betydelse?” skrev någon på nätet. ”I väntan på Godot” handlar om dialog om livet och att i det obestämda ligger det hoppfullhet.

Ligger då det bestämda i motsvarigheten? Är väntan ett sätt att vila på? Är väntan ett tillstånd mellan ditt känsloliv, händelser i ditt liv eller ett slöseri med tid? Är det ett sätt att möta nuet mer förberett?

Runt om i världen väntas det i både smått och stort. Kan man både leva i nuet och i väntan?

Tiden spelar stor roll i väntan.

Den ramar in just väntan. Väntan kan vara obestämbar eller bestämbar. Tiden blir ett begrepp som speglar innehållet i väntan.

Vad gör jag under tiden i min väntan?

Väntan har utmanat oss i vår vardag, väntan går inte att strukturera, den bara är eller kanske rättare sagt, bara blir. Andra yttre omständigheter påverkar väntans intensitet, längd och innehåll.

Vissa människor använder väntan för egen vinnings skull. Några är ständigt dåliga på att hålla tiden eller har dålig framförhållning och planering medan andra drabbas av väntan just därför. Yttre påverkan som t ex olyckor eller andra oförutsedda händelser kan stoppa just tiden här och nu.

Tittar vi på vad tid är ser vi skillnader. Tidsaspekterna kan betyda så olika i olika kulturer.

Jag kan ibland tänka på mannen

som ligger på sin dödsbädd och ser tillbaka och ångrar att han lagt sin dyrbara tid på fel saker. Han trodde det var det rätta men nu ångrar sig bittert och beskriver vad han egentligen skulle lagts in tid på! Eller kvinnan som anses lite ”galen” och samhällsfrånvänd som levt sitt tidlösa leverne. ”No stress!” kunde man läsa på väggarna i Cap Verde och de som bodde där levde verkligen efter detta motto... sker det inte idag, så sker det imorgon eller kanske en annan vacker dag… tror jag… eller? Människans dualistiska tankar bryter igenom livspusslet. Å ena sidan vill vi bli klara med vad vi gör eller försöker hinna med. Allt på en och samma gång för att få lite tid över, för att få vila. Å andra sidan känner vi oss stressade och kan inte njuta av all den tid vi får över, när vi varit effektiva.

Tänk vad vi har väntat mycket i våra dagar, under pandemin har man både väntat och längtat. Vänta, det får vi göra resten av livet… ”Jag väntar vid min mila, medan timmarna ila…” Dan Anderssons text skulle kanske tydas som om att det handla om både lugnet där jag är och stressen där jag inte är.

Ibland har man inget val – väntan är nödvändig! Vissa saker går inte att påskynda, de måste ha sin tid!

Att leva har sin tid, att dö har sin tid. Tiden där emellan har sin tid.

Maten skall bli klar, bullbaket, färgen skall torka, vattnet skall koka upp, limmet och betongen skall härda. Den livsviktiga sömnen. Den vakna tiden, där väntan genast ersätts med andra uppgifter.

Smeden kan inte skynda på sin väntan, järnet måste bli varmt för att kunna arbetas med! Kocken måste vänta på detsamma. Man kan vänta smått – de blivande föräldrarnas oro, glädje, rädsla och overklighets känsla är väntan.

Krukmakaren måste vänta på att godset skall torka för att kunna fortsätta. Läkaren väntar på att behandlingen skall verka eller motverka. En domstol väntar för att domslutet skall bli perfekt enligt de lagar och regler som gäller.

Spelaren väntar på storvinsten…

Väntan kan också handla om avvaktan. Ibland kan väntan förändra hela tillvaron. Hade inte väntan varit, hade det kanske inte blivit så bra som det blev.

Förgäves väntan är svår! Det som förväntats som aldrig sker skapar en tomhet och en sorg. Problemet väntan är svår om man fastnar i en tankeslinga som kan vara svår att bära. Hur är det med din förmåga att vänta?

Mer väntan… dröjsmål, förhoppning, förväntan står det i lexikonen. Meningsfull väntan.

Tyst väntan. Frustrerande väntan, i väntan på katastrofen… I väntan på frihet. Inget är som väntans tider! Vi fortsätter vår väntan på olika sätt…

Vi går in väntans tider… undret sker: Gud blir människa som vi!

Ett litet barn kommer till jorden för vår räddnings skull… Allt fullkomnas i en tid, när påskliljornas spröda solgula skörhet strålar och påminner oss om styrkan och kärleken, i livet och i livets Herre som älskar oss mer än vi kan ana eller förstå!

D I A KO N I N

"Jag såg ett program för ett tag sedan som handlade om en man, civilekonomisk välutbildad och med många goda lönsamma verksamhetsår i den ”ekonomiska världen”. Han förändrade sitt speciella liv till ett annat. Han gav bort allt han ägde och blev därefter munk. Han levde detta strikta munkliv i 22 år men var tvungen att lämna det på grund av svår sjukdom. Samtidigt ansåg han att han var färdig med sitt munkliv och på väg till något nytt. Hans syn på nuet och det som sker före och efter var väldigt intressant…

Han levde endast i nuet! Han väntar inte längre. Det som sker, det sker."

Mats Bengtsson Diakon

Vila i din väntan, stilla mötet sker, all din stora längtan Herren hör och ser…vadå vänta?!

7

Traditioner som har vuxit fram under århundradena Varifrån kommer traditionerna med adventsstjärna, tomte och klappar? Många av julens traditioner är kristna, men inte alla. Här får du veta mer. TEXT: svenskakyrkan.se

ADVENTSLJUSSTAKEN

Adventsljusstaken kom till Sverige i slutet av 1800-talet. Ersta diakoni i Stockholm lade grunden till adventsljusstaken så som vi känner till den idag. Där började man tända ljus i en så kallad adventsgran, en gran smyckad med 28 ljus. Sju ljus tändes varje adventssöndag.

Utifrån adventsgranen skapades adventsljusstaken – en ljusstake med sju ljus för varje dag i veckan under advent och en ljusstake med fyra ljus för varje söndag i advent.

8

ADVENTSSTJÄRNAN

Nu för tiden tänder vi adventsstjärnor, som påminner om stjärnan som lyste över Betlehem, där Jesus föddes.

Traditionen att pynta med en adventsstjärna härstammar från herrnhutismen, en religiös kristen rörelse från Tyskland. Vid stora firanden, som första advent, satte man upp en lysande stjärna för att fira.

Efter ett tag blev tillverkningen av stjärnorna en del av det årliga julpysslet. Stjärnan spreds med herrnhutismens missionärer och nådde Sverige under 1910-talet.

J U LT R A D I T I O N E R

JULTOMTEN – EN GIVMILD ÄRKEBISKOP

Jultomten i Sverige är en blandning av den gamla gårdstomten och en ärkebiskop som levde i slutet av 200-talet och som var känd för sin givmildhet. Efter sin död helgonförklarades han och blev känd som Sankt Nikolaus. Hans namnsdag är 6 december.

JULKLAPPEN

Vi talar ofta om de tre vise männen under julen.

De var österländska stjärntydare som hade sett en stjärna, som var ett tecken på att ett kungabarn hade fötts.

Stjärntydarna följde stjärnan, som ledde dem till Betlehem. Först gick de till palatset och träffade Herodes. Han blev upprörd över att en annan kung skulle ha fötts, och beslutade därför att låta döda det nyfödda barnet.

GRANAR SKYDDADE MOT FARLIGHETER

Långt innan det blev vanligt med julgranar inomhus i Sverige ställde många granar vid ytterdörren. Granarna var kvistade och hade bara en granruska kvar i toppen. Granarna var ett tecken på julfrid, men man trodde också att de gav ett skydd mot farliga makter.

Han försökte lura de vise männen att komma till honom efter besöket hos Jesus, för att avslöja var barnet fanns. Stjärntydarna fick dock en uppenbarelse i en dröm och valde en annan väg hem. I en dröm fick också Josef reda på att det fanns ett hot mot Jesus, och familjen tvingades fly.

Stjärntydarna fann Jesusbarnet och gav honom gåvor – guld, rökelse och myrra.

På trettondagen, 13 dagar efter jul, firar vi att stjärntydarna kom till familjen i stallet.

9

K Y R KO VA L E T

KYRKOVALET 2021 - vad händer sen?

E

fter valdagen skickas alla röster från kyrkovalen till respektive stiftsstyrelse som har ansvar för den så kallade slutliga sammanräkningen. Vid den slutliga sammanräkningen kontrolleras och räknas alla röster ytterligare en gång. Även de förtidsröster som inte fanns i vallokalen på valnatten räknas vid detta tillfälle. Nu räknas även personröster.Den slutliga sammanräkningen är precis som den preliminära sammanräkningen offentlig.

I BARKÅKRA FÖRSAMLING I Barkåkra församling fanns det en nomineringsgrupp i valet till Kyrkofullmäktige och det är Kyrkans Väl. Kyrkofullmäktige består av 19 ordinarie ledamöter och 10 ersättare. I skrivande stund har inte Ordförande, 1:e vice ordförande eller 2:e vice ordförande utsetts. Detta görs i Kyrkofullmäktiges möte den 11 november, då detta blad redan gått till tryck.

Det nya kyrkorådet utses av Kyrkofullmäktige.

Kyrkorådet består av 8 ordinarie ledamöter och 4 ersättare. Kyrkoherden är självskriven ledamot med rösträtt.

Kyrkans Väl är partipolitiskt oberoende och verkar för att föra fram det kristna budskapet genom exempelvis: • Ett mångsidigt musikutbud • Konfirmation och utbildning • Omvårdnad av kyrkan • Engagerad diakoni • Internationell hjälp • En vacker och stämningsfull kyrkogård • Barn- och ungdomsverksamhet • Ett rikt och varierat gudstjänstliv 13 februari välkomnas de nya förtroendevalda ledamöterna i högmässan.

I HELA LANDET Den slutgiltiga röstsammanräkningen för kyrkovalet 2021 visar på ett valdeltagande på 18,4 % till kyrkomötet, vilket är det näst högsta sedan 1930-talet. Med 900 753 avgivna röster är det även det näst högsta antalet röstande i ett kyrkoval. I två stift – Visby och Växjö – ökade valdeltagandet jämfört med 2017 års kyrkoval.

KÄLLA:svenskakyrkan.se

FOTO: MAGNUS ARONSSON/IKON

10

K Y R KO R Å D E T S O R D F Ö R A N D E S LU TA R

TACK FÖR ALLT, LISBETH! "Att arbeta som förtroendevald i Barkåkra församling är givande, lättarbetat och oftast ett rent nöje. En person som har sett till att detta arbete har fungerat så väl som det har gjort är Lisbeth Andersson, vårt kyrkoråds ordförande.

Lisbeth har varit en styrka och förebild för oss som har jobbat som församlingens förtroendevalda. Hennes lugna och strukturerade tillvägagångssätt har gjort att vårt arbete alltid har känts harmoniskt och positivt. Utöver hennes fina ledaregenskaper i kyrkorådet har hon dessutom en fantastisk kunskap om hur vår kyrka ska styras och ledas - det hon inte känner till om vår församling är inte värt att veta! Lisbeth kommer att lämna ett stort tomrum efter sig. Hon kommer vara mycket saknad bland oss förtroendevalda.

Vi som fortsätter kommer att göra vårt bästa för att föra andan av Lisbeths arbete vidare. Stort tack Lisbeth för allt du gjort för vår församling och framförallt tack för allt du har givit oss förtroendevalda i form av din vishet, kunskap och erfarenhet."

Johan Lundström Ordförande Kyrkofullmäktige

E

fter tre mandatperioder avslutar Lisbeth Andersson sitt uppdrag som kyrkorådets ordförande i Barkåkra församling. Som kyrkoherde är man i hög utsträckning beroende av att ha en erfaren och kompetent ordförande vid sin sida, som kan vara stöd när det blåser, som kan hjälpa en att tänka nytt när det behövs och inte minst utmanar en att gå utanför sin bekvämlighetszon.

Det har Lisbeth verkligen gjort, hon har lärt mig mycket. Väl förberedd har hon lett kyrkorådets sammanträden med stringens och tydlighet. Hon har inte varit vän av långbänk och utdragna diskussioner. Man har inte behövt vara orolig för att komma hem sent på kvällen efter ett sammanträde

som letts av Lisbeth. När det har blåst har Lisbeth inte varit rädd för att ta i det som varit svårt och behöver göras.

Hon har haft förmågan att se saker från ett fågelperspektiv och att skilja på viktigt och oviktigt.

Hon har varit kunnig i kyrkans regelverk och kunnat skilja på roller och mandat mellan kyrkoherde och ordförande, vilket har gjort att vi kunnat vara parhästar och parallella motorer i arbetet med kyrkolivet i Barkåkra.

Lisbeths engagemang och hjärta för kyrkan är stort och innerligt och hennes insats för församlingen har präglats av tro, hjärtlighet och ödmjukhet. Framför allt delar hon kyrkans tro och har insikt i

kyrkans inre liv och uppdrag.

De drivkrafter som jag förknippar med Lisbeth är kyrklig öppenhet och folklighet. Det är grundläggande för kyrkans överlevnad och framtid. Mycket av en ordförandes arbete utförs i det tysta men har stor betydelse utåt.

Lisbeth har bidragit med mycket som församlingen kommer att ha glädje av i framtiden. Vi är glada och tacksamma för att du stannar kvar hos oss som kyrkvärd, Lisbeth. Du är värdefull!

Ett stort och varmt TACK, Lisbeth, för allt som du genom åren bidragit med till kyrkolivet i Barkåkra församling. Det har varit en förmån att ha fått arbeta tillsammans med dig.

Per Gyllenör, kyrkoherde 11

KALENDARIUM NOVEMBER

28 10.00 1:A SÖNDAGEN I ADVENT HÖGMÄSSA Per Gyllenör/Titti Ertsborn/Carpe Nova/

Johan Odin, trumpet. Vi tar emot diakon Erica Svensson.

DECEMBER

5 10.00 2:A SÖNDAGEN I ADVENT GUDSTJÄNST Obs! I Vejbystrands församlingshem Hans Eriksson/Maria Herrlin/Vejbykören

8 08.30 Per Gyllenör/Titti Ertsborn MORGONMÄSSA

11 16.00 Per Gyllenör/Titti Ertsborn JULKONSERT

Damkören Carpe Nova

Lukas Gustafsson mfl. se sida 15

12 10.00 3:E SÖNDAGEN I ADVENT HÖGMÄSSA

Per Gyllenör/Mia Gyllenör 19 10.00 4:E SÖNDAGEN I ADVENT

Per Gyllenör/Hans Eriksson/ Maria Herrlin

MARIAMÄSSA

24 10.00 JULAFTON SAMLING VID

och Hans Eriksson/Titti Ertsborn/ KRUBBAN

12.00 Mats Bengtsson. Julspel av konfirmanderna.

16.00 Per Gyllenör/Titti Ertsborn JULBÖN

Annika Fransson, sopran 25 07.00 JULDAGEN

Hans Eriksson/Maria Herrlin/

Björn Tengstrand, baryton

JULOTTA

26 16.00 ANNANDAG JUL

Per Gyllenör/Maria Herrlin/ Helsingborgs kammarkör

JULENS SÅNGER

31 16.00 NYÅRSAFTON Hans Eriksson/Maria Herrlin, sopran

Vladimir Masko - piano och orgel

NYÅRSBÖN

JANUARI

1 16.00 NYÅRSDAGEN NYÅRSMÄSSA

Hans Eriksson/Maria Herrlin

2 10.00 SÖNDAGEN E. NYÅR GUDSTJÄNST

Hans Eriksson/Maria Herrlin 6 16.00

12

TRETTONDEDAG JUL Per Gyllenör/Titti Ertsborn Damkören Carpe Nova Annika Fransson, sopran

MUSIKGUDSTJÄNST

VINTER 21-22 9 10.00 1:A SÖN. E. TRETTONDEDAGEN

Per Gyllenör/Titti Ertsborn

HÖGMÄSSA

12 08.30 Per Gyllenör/Titti Ertsborn MORGONMÄSSA

16 10.00 2:A SÖN. E. TRETTONDEDAGEN HÖGMÄSSA

Hans Eriksson/Titti Ertsborn/ Mats Bengtsson 23 10.00 3:E SÖN. E. TRETTONDEDAGEN HÖGMÄSSA Hans Eriksson/Maria Herrlin 30 10.00 4:E SÖN. E. TRETTONDEDAGEN GUDSTJÄNST Per Gyllenör/Titti Ertsborn

FEBRUARI 2

08.30 Hans Eriksson/Maria Herrlin KYNDELSMÄSSA

6 10.00 KYNDELSMÄSSODAGEN FAMILJEMÄSSA

Per Gyllenör/Maria Herrlin DOPETS DAG Körmedverkan. Servering i FH.

13 10.00 SEPTUAGESIMA HÖGMÄSSA

Hans Eriksson/Maria Herrlin

Vi välkomnar de nya förtroendevalda.

20 10.00 SEXAGESIMA HÖGMÄSSA

Hans Eriksson/Titti Ertsborn 27 10.00 FASTLAGSSÖNDAGEN

Per Gyllenör/Titti Ertsborn

Damkören Carpe Nova

GUDSTJÄNST

Håll utkik på vår hemsida och facebooksida där vi uppdaterar kontinuerligt om vad som händer i församlingen!

GLÖM INTE ATT DU KAN TA KYRKTAXI Har du svårt att ta dig till kyrkan eller våra andra verksamheter? Ring Vejbystrands Taxi och beställ kyrktaxi.

-Skäldervikens församlingshem: Källvägen 4, 262 61 Ängelholm -Vejbystrands församlingshem Slottavägen 4, 266 52 Vejbystrand -Barkåkravägen 199, 262 91 Ängelholm (kyrkan) 0431-45 60 00 Uppge kundr: 1422

Med r es eventu er vation för ella än dringa r Välk

omna!

13

MUSIKEN

Musik

I G U D S TJ Ä N S T E N SÖNDAG 28 NOVEMBER Högmässa kl. 10.00 (1:a advent) Damkören Carpe Nova Johan Odin, trumpet Per Gyllenör/Titti Ertsborn SÖNDAG 5 DECEMBER Gudstjänst kl. 10.00 OBS: I Vejbystrands församlingshem Vejbykören Hans Eriksson/Maria Herrlin SÖNDAG 6 FEBRUARI Familjemässa kl. 10.00 "Dopets Dag" Körmedverkan Per Gyllenör/Maria Herrlin SÖNDAG 27 FEBRUARI Gudstjänst kl. 10.00 Damkören Carpe Nova Per Gyllenör/Titti Ertsborn

J U L & N YÅ R JULAFTON 24 DECEMBER Samling vid julkrubban kl. 10.00 + kl. 12.00 Konfirmanderna medverkar Hans Eriksson/Titti Ertsborn Julbön kl. 16.00 Annika Fransson, sopran Per Gyllenör/Titti Ertsborn JULDAGEN 25 DECEMBER Julotta kl. 07.00 Björn Tengstrand, baryton Hans Eriksson/Maria Herrlin ANNANDAG JUL 26 DECEMBER Julens sånger kl. 16.00 Helsingborgs kammarkör Per Gyllenör/Maria Herrlin NYÅRSAFTON 31 DECEMBER Nyårsbön kl. 16.00 Maria Herrlin, sopran Vladimir Masko, piano/orgel Hans Eriksson/Maria Herrlin TRETTONDEDAG JUL 6 JANUARI Musikgudstjänst kl. 16.00 Annika Fransson, sopran Damkören Carpe Nova Per Gyllenör/Titti Ertsborn

14

JULKONSERT

LÖRDAG 11 DECEMBER KL.16.00

LUKAS GUSTAFSSON - SOLIST DAMKÖREN CARPE NOVA CHRISTER EKSTEDT - TRUMPET ANDREAS LINDGREN - PIANO, ORGEL BENJAMIN SANDBERG - SLAGVERK JONAS SANDQUIST - ELBAS PER GYLLENÖR TITTI ERTSBORN

BARKÅKRA KYRKA

VÄLKOMNA! 15

MUSIKEN

Våra körer CARPE NOVA

Damkören Carpe Nova är en kör med pigga tjejer som sjunger fyrstämmigt. Vi har en blandad repertoar med allt från Bach till Laleh.

Vi deltar vid vissa mässor, gudstjänster och konserter.

Tisdagar kl. 18.30-21.00 Startdatum: Pågående Plats: Skäldervikens församlingshem Körledare: Titti Ertsborn Kontakt och anmälan: titti.ertsborn@svenskakyrkan.se eller 0702-42 35 02.

NY!

Torsdagar kl. 16.00-17.00 Startdatum: 11 november Plats: Barkåkra församlingshem

Ta med din kompis och kom!

Körledare: Maria Herrlin Kontakt och anmälan: maria.herrlin@svenskakyrkan.se eller 0702-75 29 54.

16

Vejbykören är en kör för seniora damer och herrar som vill förenas i glädjen att sjunga och umgås. Vi deltar vid vissa mässor och gudstjänster.

Torsdagar kl. 13.30-14.30 Startdatum: Pågående Plats: Vejbystrands församlingshem Körledare: Maria Herrlin Kontakt och anmälan: maria.herrlin@svenskakyrkan.se eller 0702-75 29 54.

KAMMARKÖR

BARNKÖR

Vill du vara med i vår luciakör?

Alla barn i åldrarna 6-12 år är varmt välkomna!

VEJBYKÖREN

Start av nya Barkåkra kammarkör med blandade röster och körrepertoar, gärna med tidigare körerfarenhet!

Vi kommer att deltaga vid vissa mässor, gudstjänster och konserter.

NY!

Onsdagar kl: 18.00-19.30 Startdatum: 10 november Plats: Barkåkra församlingshem

Körledare och sångpedagog: Maria Herrlin Kontakt och anmälan: maria.herrlin@svenskakyrkan.se eller 0702-75 29 54.

JULBASARER

AC T BARKÅKR A

ACT Barkåkra (Internationella gruppen) säljer lotter till förmån för julinsamlingen. Julfika finns också att köpa.

SKÄLDERVIKENS FÖRSAMLINGSHEM Lördag den 27 november Öppet hus med servering kl. 12.00-15.00 Tittis tomtar sjunger julsånger kl. 14.00 Pyssel för barnen KÄLLVÄGEN 4 VEJBYSTRANDS FÖRSAMLINGSHEM Söndag den 5 december Öppet hus med servering kl. 14.00-16.00 Vejbykören sjunger julsånger kl. 15.00 under ledning av Maria Herrlin SLOTTAVÄGEN 4 Verksamheten i Barkåkra församling samarbetar med

BRYT EN TRADITION Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och våld mot flickor.

#BRYTENTRADITION :  /

SWISHA DIN GÅVA TILL 900 1223 svenskakyrkan.se/act

17

FRÅN ETT "HERRANS ÅR"...

...TILL ETT "HERRENS ÅR"!

18

BETRAKTELSEN

Det senaste året har varit ett år som många av oss skulle vilja kalla för ”ett herrans år”. Pandemirestriktioner, munskydd, handsprit, avstånd, krambrist, ensamhet och isolering är bara några av de ord som blivit en del av vår vardag. TEXT: HANS ERIKSSON Men intet nytt under solen som Predikaren uttrycker det. Det betyder att det funnits svåra tider även tidigare. För ca 100 år sedan härjade den Spanska sjukan. Människor blev sjuka och dog i stor omfattning, 3-6 procent av världens befolkning. För att inte glömma de perioder under medeltiden som pesten härjade.

På 1300-talet dödade Digerdöden nästan hälften av Europas befolkning. Coronapandemin har hittills tagit livet av ungefär 1,5 promille av Sveriges befolkning.

7 000 får, 3 000 kameler, hade 500 par oxar och 500 åsneston. Han hade dessutom många tjänare. Därtill var han den mäktigaste mannen i hela Östlandet. Job var dessutom en rättfärdig man och gjorde bara det som var gott i Guds ögon.

Hade vi inte haft så god sjukvård som vi har idag hade naturligtvis fler sjuka drabbats ännu hårdare och inte överlevt Coronapandemin.

Hade vi inte haft forskare inom läkemedelsbranschen, som snabbt och säkert tagit fram vaccin, hade vi haft betydligt svårare att hantera pandemins verkningar. Så att det varit ett herrans år sedan i mars 2020 är helt rätt att säga.

Det blev ”ett herrans år” för Job. Vad vi kan lägga märke till i berättelsen är att han aldrig anklagade Gud för sin olycka. Job var övertygad om att Gud är 100 % god och aldrig ger olycka. Därför vägrade han att beskylla Gud för det onda som drabbat honom.

I bibeln berättas om Job. När Job levde råder det delade meningar om. Att döma av beskrivningen av världen i texten är berättelsen om Job förmodligen en av de äldsta som vi har i bibeln. För att sammanfatta historien om Job så är det några saker som karakteriserar honom.

Job var en rik man, han hade sju söner och sju döttrar, han ägde

Men Job sattes på prov, han förlorade all sin egendom, han förlorade sina barn. Job blev svårt sjuk, det enda som skonades var hans liv. Han som hade haft allt stod där naken såsom han kommit hit till jorden.

I slutet av boken kommer upprättelsen. ”Ett herrans år” blir till ”ett Herrens år”. Job blir välsignad dubbelt upp. I slutet av sitt liv ägde han 14 000 får, 6 000 kameler, 1 000 par oxar och 1 000 åsneston. Dessutom fick han ytterligare sju söner och tre döttrar. Hans döttrar var tillika de skönaste kvinnorna i hela landet.

Nu hoppas vi att vi lämnat coronapandemin bakom oss och det ”herrans år” vi haft blir till ett välsignat ”Herrens år”.

19

VA R F Ö R G Ö R V I S Å?

VARFÖR FIRAR VI JULOTTA? Varför stiger vi upp så tidigt på juldagens morgon för att fira julotta? Är det för att prästen är okristligt morgonpigg och tycker om tidiga morgnar? Alls inte! Julottan har medeltida rötter och vi har förmodligen firat den i Barkåkra så länge kyrkan har stått i vår bygd. På medeltiden firades tre mässor under juldygnet: Änglarnas mässa (Julnattsmässan), Herdarnas mässa (som blev vår Julotta) och Högmässan på juldagens förmiddag. Julnatten kallas för Den heliga natten som vi högtidlighåller som natten då Jesus föddes i Betlehem.

Kyrkan tror i och för sig inte att det var just vid denna tidpunkt på året som Jesus faktiskt föddes men man valde i den unga kyrkan att fira Jesu födelse då natten var som längst på året, bl a på grund av att det fanns hednisk kult vid den tiden som ville betvinga mörkret genom djuroffer. Kyrkan ville berätta om en Gud som inte behöver några blodsoffer från djur utan istället någ kommer med ljus till världen i form av ett kom litet barn. Rädslan för mörker ersattes av kärleken till ljuset i Kristus. Julen blev en högtid som växte i betydelse. Till jul tänds ljus i slott och koja, ljusslingor pryder buskar och träd och Lucia, ljusets budbärarinna, skrider genom natten.

Orkar du stiga upp på juldagens morgon så är du välkommen till kyrkan för att fira Julotta, traditionellt och stämningsfullt med läsning av julevangeliet och predikan om julnattens heliga tilldragelse. Och om snön ligger djup och du äger en släde så spänn för hästen, tänd facklorna och låt bjällrorna ljuda på vägen till din kyrka i Barkåkra!

Herde Per 20

”Jag minns att vi skulle upp i otta alla som var så stora att de kunde komma till kyrkan. De minsta lämnades hemma å en äldre fick stanna hemma å se efter dem. Jag minns ännu vad grant det var att se, när ottefararna kom. De hade bloss med sig. När de kom inemot kyrkan så kastade de blossen i en hög. När de for hem så hade de inga bloss, för då var det ljus dag.

På hemvägen blev det kappkörning. Den ene ville vara värre än den andre. Det hände att skälmen var ute, medan gudstjänsten höll på, å trasslade till seldon å fimmelstänger för gubbarna. Alla hade brått ut ur kyrkan för att de skulle komma fort hem. Den som kom först hem i byn fick berga in sin gröda först torr å fin.

På middagen fick vi revbensspjäll, potatis och kål. Hela juldagen skulle en vara hemma.

En hade inte stort annat att göra än att sova den dagen å se till att folk och djur fick det de skulle ha. Var inte brukligt att en gick till någon stuga förrän på annandagen.”

Berättat av: Man född 1862, Värmland

PERSONALNYTT Erica tas emot i församlingen på högmässan, 1:a söndagen i advent, 28/11 kl. 10.00.

Välkomna!

VÄLKOMMEN DIAKON ERICA!

D

et är nu lite mer än sju år sedan jag började läsa till diakon i Lund och bara någon månad innan flyttade jag och min familj till Barkåkra församling. Vi flyttade dit jag är född men inte uppväxt, dit min man är uppväxt men inte född - Vejbystrand. Vår familj består av tre barn som alla går i grundskolan, deras far- och morföräldrar bor även de i Barkåkra församling.

Nu har jag varit diakon i lite mer än sex år och efter att hela tiden ha sagt att jag inte ska arbeta i den församlingen som jag själv bor i, är jag här nu, för att arbeta i den församlingen jag själv bor i. Visst är det märkligt vilka vändningar livet kan ta, från att vara fast besluten om en sak till att känna det lika självklart att det är här jag ska vara. Jag tänker att det är precis så livet kan vara, att det händer saker som får oss att helt omvärdera våra liv.

Många gånger kallar vi det för livskriser men det behöver inte vara en kris för att livet ska ta en annan vändning, det har jag sett hos andra många gånger och givetvis själv varit med om. Oftast är det i de skedena jag kommer in i en persons liv, när livet tar en annan vändning, då får jag vara med och stötta en period.

Vi diakoner har alltid en utbildning i grunden innan vi blir diakoner och min är att jag är beteendevetare med en magisterexamen i psykologi, vilket kanske skvallrar om att jag tycker om att samtala. Jag brinner för allas vår psykiska hälsa, oavsett ålder, och har haft många själavårdande samtal kring ångestproblematik, utmattningssyndrom samt existentiella frågor.

Det är en anledning till att jag tycker om att arbeta med ungdomar, där får jag vara med och förhoppningsvis bygga upp ett psykologiskt skydd att ha med sig när livet tar en annan vändning så att ungdomen i framtiden vet vart den kan vända sig för att få den där extra hjälpen vi ibland kan behöva.

Jag gillar att bygga relationer och är övertygad om att jag har hamnat i helt rätt församling för det. Här kan jag få vara med och stötta när livet tar en annan vändning, gå före för att hjälpa tills personen kan komma upp bredvid mig så att vi går tillsammans en bit på vägen och personen till sist kan gå förbi, klara sig själv och veta att jag finns där bakom om det skulle behövas. Jag hoppas att vi ses i en massa olika sammanhang framöver!

Erica Svensson Diakon

21

K Y R KO G Å R D S F Ö R VA LT N I N G E N

EN REN HIMMEL

E

tt herrans år blev 2021 med allt vad pandemin ställde till med för mänskligheten. Men för djuren, insekterna, naturen och allt annat levande på vår jord pågick livet precis som vanligt.

Så var det också i Barkåkra på kyrkogården, inte en enda restriktion.

Fåglarna flög och kvittrade som de alltid har gjort och lärkan slog i skyn sin drill. Myrorna i marken höll inga avstånd.

Humlor och bin jobbade oförtrutet på med pollineringen av blommande träd, buskar och örter: inget tvingande hemarbete där. Inte heller gräset, häckarna och ogräset lät sig påverkas av covid-19, tillväxten var fin som alla andra år.

Så för personalen på kyrkogården blev det 'business as usual' - vi hade inget att frukta i vår arbetsmiljö och att

22

hålla avstånd på en kyrkogård är inte så svårt.

En stor skillnad kunde vi notera, nämligen att vackra dagar sken solen från en klarblå himmel - en hänförande syn, obefläckad av kondensstrimmor kors och tvärs från flygplan högt upp i det blå.

Flygtrafiken låg ju nere som en följd av pandemin och på startbanorna intill Barkåkra stod de parkerade flygplanen på rad.

En annan synlig effekt av mänsklighetens dilemma fanns på nätet att skåda. Det fanns bilder på stora städer i Asien som vanligtvis var inbäddade i dis och dimma p g a luftföroreningar.

Dessa städer blev nu klart synliga i den rena luften. Det blev också en effekt av pandemin!

Kyrkogårdsförvaltningen

God Jul och Gott Nytt År!

Såhär når du oss FÖRSAMLINGSVERKSAMHET Kyrkoherde Per Gyllenör

44 54 71 070-575 61 83

Komminister 44 54 72 Hans Eriksson 070-202 58 53

Kyrkomusiker Titti Ertsborn 070-242 35 02 Maria Herrlin 0702-75 29 54

Diakon 44 54 74 Mats Bengtsson 070-580 51 14

Församlingspedagog 44 54 76 Katarina Ahl 0703-96 22 94

Församlingsvärdinna Eva Olsson 070-396 22 93 Församlingsvärdinna Jessica Wehlin 073-326 60 91

FÖRTROENDEVALDA (t o m 1/1) Kyrkorådets ordförande Lisbeth Andersson 070-575 34 47

Kyrkofullmäktiges ordförande Johan Lundström 825 64

BEGRAVNINGSÄRENDEN M.M. Kyrkogårdsförvaltning 44 54 81

Kyrkogårdsföreståndare Mats Hultmark 070-597 99 58

Kommunikatör Martina Slater 076-870 59 00

EXPEDITION & BESÖKSADRESS

Barkåkra Prästgård Barkåkravägen 199 262 91 Ängelholm Telefon: 0431 - 44 54 70

Kyrk- och Kyrkogårdsvaktmästare Johan Engström 44 54 82

Kyrk- och Kyrkogårdsvaktmästare Cecilia Svensson 44 54 83

070-396 22 32

Gravskötselavtal m.m.

Peter Jonsson 44 54 70

POSTADRESS

FÖRSAMLINGSEXPEDITION

ÖPPETTIDER

Kanslister 44 54 70 Peter Jonsson 070-828 37 82 Jeanette Willes Nihlén 073-520 21 06

Måndag-fredag kl. 9 - 12 och 13 - 14.

Helgdagar stängt.

Vid bokning av förrättning eller lokaler, kontakta expeditionen.

Kamrer Helén Paulsson

44 54 80 0730-850 585

Barkåkra Församling Barkåkravägen 199 262 91 Ängelholm barkakra.forsamling@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/barkakra

23

korsordet Bokpriser till de tre först inskickade rätta lösningarna!

Skicka till: Barkåkra församling Barkåkravägen 199 262 91 Ängelholm Märk brevet: ”Korsordet” Eller fotografera av och mejla till: barkakra.forsamling@svenskakyrkan.se  EN ROSA ELLER STELLA BROSCH

KRETSGÅNG

VIA MUN

EPILEPSI KAMINEN NYCKELPLATSEN

FROMHETENS GUDINNA

GÅR SÄLLAN TILL MÄSSAN

T. JANSSONS SAGOFIGUR

EN PRÄST OFTEDAL

ATT EXCELLERA

ROCKAR I ÅKET ÖSTZEDONG

TVEKSAMT

ELDAS MED VED FÖR GOD SMAK

HAN TAR HAND OM BILVRAKET

DÄR NACKE MÖTER SKALLE KAN OFRED LEDA TILL

KAN VARA HUNDLJUD FÄSTA

KROSSA KORT F. FAKTABAND STYCKE

KÄRLKIRURGI PALLADIUM

HÄNGER EFTER

FORMAT SOM SKÅL

BÖR CIGARR INNAN BLOSS

BLÅSOR I PÅSE MED SNÖRE

KAN DEN SJUKE BLI

FÖLJER PÅ ETT FÅTT FÖNSTER

EN DOUGLAS PÅ FILM AZERBAJDZJANBO ÄR GIFT

ÖKEN ÄR DEN PÅLÄSTE

LÄNGDMÅTT KORT & GOTT FÖR NIKLAS

FÖR HOLLAND PLACERADE

STUDIE AV KROPP

BRITTISK TV-SERIE OM UNGA

URBAN HANSON STOR PÅ HJUL

BOENDE FÖR DJUR SKRAPAD

RÖJA EFTER MÅLTID

LAPPEN

GRÖN RÖRA

MÅTT PÅ YTA

ÄNDA SMSSORRY

I GLAS GÅR PÅ MÄTS YTA I

UTRÖNT

KAN VÄL TÄCKJACKA KALLAS

24

TÄTAT

SOM APELSIN PÅ EN PALETT BUSKE SOM GER BÄR TILL MUST