Barkåkrabladet nr 3 2021

Barkåkrabladet

2021

#3

en hälsning från Barkåkra församling

l1 a v o k 202 P r E Ky 19 S

framtid 1

innehåll nr 3, 2021 3

Herde Per har ordet

4

Kyrkovalet - demokrati i kyrkan

6

Röstningen - här röstar du

7

Hallå där...

8

Kyrkans Väl - i Barkåkra församling

10

Barkåkra församling för dig - vad gör kyrkan?

12

Kalendarium

14

Musik i gudstjänsten

15

Höstens verksamheter

16

Krönika: Framtid

18

Jesus förverkligar Guds framtidsvision

21

Kyrkans färger - vad betyder de?

23

Framtidens kyrkogård

©Barkåkra Församling Höst 2021 Ansvarig utgivare: Kyrkoherden Redaktion: Martina Slater, redaktör Per Gyllenör Mats Bengtsson Peter Jonsson Layout: Martina Slater Foto: Martina Slater/Bildbanken IKON/Unsplash/Pixabay/Anders Nilsson Tryck: Tryckaren i Engelholm Den som sänder in material, text och bild, anses medge digital lagring och godkänna ändring av material och publicering.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och korta ner texterna.

Materialet publiceras även på internet.

2

” ”

Att rösta i kyrkovalet är att ta ansvar för sin historia och sin framtid.

Foto: Anders Nilsson

framtid Kyrkogårdar är platser där bygdens historia kommer nära. Där vilar fäder och mödrar som alla på sitt sätt gjort avtryck i historien och format generationerna som kommit efter. Oavsett om många av dem för länge sedan glömts bort så har de alla betytt något, i stort eller smått, och bidragit till vår framtid.

I förra numret av Barkåkrabladet skrev vår kyrkogårdsföreståndare Mats om kastanjeblödarsjukan som drabbat de 150-åriga kastanjerna som omgärdar våra kyrkogårdar. Några har vi tvingats ta ner och om några år är de alla borta.

Men där de stod kommer nya träd att planteras och om några generationer står åter träd på kyrkogården vars bladverk skänker svalkande skugga åt människor som besöker de avlidnas viloplatser. Kyrkan är, mer än någonting annat, en del av vår historia.

Kyrkan är också vår framtid. En pandemi har påverkat vårt land och förändrat mycket av vårt vardagsliv. Det är när

tillvaron känns osäker och allt annat gungar som kyrkan påminner oss om att vad som än händer så står kyrkan för kontinuitet, trygghet och framtid.

Människor kommer fortsätta söka sig till kyrkan för dop, vigsel, konfirmation och begravning. Mässan kommer fortsätta firas och evangeliet om Jesus Kristus kommer fortsätta vara grunden för vår kultur och vårt samhällsliv.

I höst är det kyrkoval. Att rösta i kyrkovalet är att ta ansvar för sin historia och sin framtid. Det är betydligt färre som röstar i kyrkovalet än till kommun och riksdag. Men kyrkovalet har ytterst sett större betydelse för framtiden – den framtid som sträcker sig bortom politiska idéer och samhällsbyggen, nämligen den framtid som vilar på kristna värden och kristen tro. Politiska partier är som kastanjerna på kyrkogården. De har sin tid. Men kyrkan består.

Herde Per

3

K Y R KO VA L 1 9 S E P T E M B E R

Kom ihåg - om hur kyrkan styrs Kyrkovalet Svenska - demokrati i kyrkan Söndagen den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Alla medlemmar som är 16 år och äldre kan rösta om hur de vill att Svenska kyrkan ska styras.

VAD HANDLAR VALET OM? Svenska kyrkan är Sveriges största trossamfund med 5,8 miljoner medlemmar. Den kristna grunden innebär ett engagemang för alla människors värde och värdighet och för ett aktivt miljö- och klimatarbete.

Som medlem bidrar du till gemenskap, glädje, fördjupning och sammanhang för dig själv och andra, till exempel genom dop, bröllop, andra gudstjänster, öppen förskola, barn- och ungdomsverksamhet, körer och konserter.

Du bidrar också till att bevara vårt gemensamma kulturarv, i form av byggnader och traditioner och du är med och stödjer kyrkans sociala arbete för människor i utsatthet, ensamhet och sorg.

RÖSTA I KYRKOVALET Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och genom att rösta i kyrkovalet påverkar du vad kyrkan ska göra. I kyrkovalet görs val till tre olika nivåer:

4

1

VAL TILL KYRKOFULLMÄKTIGE, LOKALT Du väljer till kyrkofullmäktige i den församling eller det pastorat där du bor.

Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig, till exempel vad församlingen ska erbjuda för barn, unga och äldre och hur musiklivet ska se ut.

2

VAL TILL STIFTSFULLMÄKTIGE, REGIONALT Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Stiftens främsta uppgift är att stödja församlingarna i deras verksamhet och förvaltning genom expertis inom flera områden exempelvis kyrkoantikvariska frågor.

Röstkor t i postlå et kommer den 1 s dan senast eptemb er!

SÅ HÄR RÖSTAR DU På valdagen röstar du i den vallokal som står på ditt röstkort.

Du får hemröstkortet i brevlådan några veckor före valet.

Det är viktigt att du tar med dig din legitimation för att kunna bevisa att du är du.

FÖRTIDSRÖSTA Förtidsröstning innebär att du röstar någon annanstans än i din vallokal. Förtidsröstningen startar den 6 september och pågår fram till och med valdagen.

Du måste ha med dig ditt röstkort och din legitimation.

Information om var du kan förtidsrösta och öppettider finns på: svenskakyrkan.se/kyrkoval

3

VAL TILL KYRKOMÖTET, NATIONELLT Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 ledamöter.

Det beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor, allt från hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan till vilka psalmer som ska finnas i psalmboken.

5

K Y R KO VA L 1 9 S E P T E M B E R

Röstningen - här röstar du!

FÖRSAMLINGSEXPEDITIONEN

SKÄLDERVIKENS FÖRSAMLINGSHEM

VEJBYSTRANDS FÖRSAMLINGSHEM

FÖRSAMLINGSEXPEDITIONEN Barkåkravägen 199 262 91 Ängelholm

SKÄLDERVIKENS FÖRSAMLINGSHEM Källvägen 4 262 61 Ängelholm

VEJBYSTRANDS FÖRSAMLINGSHEM Slottavägen 4 266 52 Vejbystrand

VALDAGEN: Kl. 11.00-20.00

VALDAGEN: Kl. 11.00-20.00

VALDAGEN: Kl. 11.00-20.00

Förtidsrösta OM DU HELLRE VILL FÖRTIDSRÖSTA Besök församlingsexpeditionen under perioden 6-18 september på följande öppettider:

Måndag-fredag kl. 10.00-12.00 och 13.00-15.00 Kvällsöppet tisdagarna 7 och 14 sep. kl. 17.00-20.00 Lördagarna 11 och 18 sep. kl. 11.00-13.00

6

BREV- OCH BUDRÖSTA Om du inte själv kan ta dig till vallokalen på valdagen, eller inte kan eller vill förtidsrösta, kan du brevrösta eller rösta via bud.

All information om hur du går tillväga för att breveller budrösta hittar du här: https://www.svenskakyrkan.se/ kyrkoval/sa-rostar-du/nar På ytterkuvertet ska du skriftligt ha intygat att du själv lagt valsedlarna i kuverten i närvaro av två vittnen. De två vittnena ska också ha intygat detta på kuvertet. Bud och vittnen behöver vara minst 18 år gamla.

Hallå där... ...JONATHAN WINKLER, 18, SOM ÄR KANDIDAT I KYRKOVALET 19 SEPTEMBER.

Hur ser du på kyrkan i framtiden?

–Jag tycker att det ser positivt ut för kyrkan i framtiden. Kyrkan är en stabil punkt som ”alltid finns där”, i alla fall för mig. Man känner igen sig och det är en trygg plats.

Vad vill du själv bidra med i Kyrkofullmäktige?

–Jag tänker ökad tillgänglighet och att finnas tillhands för att utveckla ungdomsverksamheten.

Vi behöver få med delar från hela samhället, inte minst vi unga som en dag ska ta över. Jag har perspektivet, dels mitt eget, men även från de andra i konfirmand- och ungdomsgruppen.

Vad betyder kyrkan för dig?

–Som jag nämnde innan - en stabil punkt i vardagen. Jag känner mig alltid välkommen i kyrkan och blir alltid väl bemött. Efter en stressig dag i skolan är det skört att varva ner på en trygg plats.

JONATHAN WINKLER ÅLDER: 18 GÖR: Studerar på Naturvetenskapliga programmet på Rönneskolan.

BOR: I Vejbystrand AKTIV I FÖRSAMLINGEN: Konfirmandledare, i Ungdomsgruppen och livestreamar gudstjänster.

Aktuell i valet som kandidat.

Hur skulle du beskriva din tro?

–En svår fråga! Det är något jag lutar mig tillbaka mot, en stöttepelare i livet. Den finns där om jag behöver be om hjälp.

Till sist, hur ser din framtid ut?

–Just nu studerar jag. Om ett år ungefär knackar värnplikten på dörren!

7

K Y R KO VA L 1 9 S E P T E M B E R

Kyrkans Väl - i Barkåkra församling VAL TILL KYRKOFULLMÄKTIGE Kyrkans Väl i Barkåkra församling 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

Margaretha Ekelund Svensson, Bitr. skolchef Johan Lundström, Hamnkapten Carin Olsson, Studie- och yrkesvägledare Rutger Nettersand, Försäkringskonsulent Maria Toft Soares, Massageterapeut Åsa Winkler, Civilingenjör Eva Gustafsson, Lärare Kamill Szeker, Jurist Christina Flodén, Leg. barnsjuksköterska Marianne Lannerberth, Socionom Karin Erlandsson, Leg. arbetsterapeut Kerstin Hermansson, Leg. barnmorska Katarina Andersson, Platschef Jonathan Winkler, Studerande Franziska Sandblom, Medicinsk sekreterare Solveig Karlander, Kontorist Ulf Johnfors, Civilingenjör Charlotte Jönsson, Specialpedagog Caroline Viding, Administratör Therese Johansson, Musiker Elisabeth Linstam, Hörselpedagog Britt Frejvall, Distriktssköterska Camilla Thomsen, Barnskötare Bodil Sandgren, Banktjänsteman Elna Birgitta Lithner Frostin, Gymnasielärare Marcell Loureiro Soares, Maskinoperatör Per-Olof Nilsson, Ämneslärare Dick Svensson, Jurist Ulf Hiselius, Fil. mag

I

vår församling finns det en lista med 29 personer som kandiderar till kyrkofullmäktige i Barkåkra. Svenska kyrkan är en demokratisk medlemsorganisation som är öppen för alla och erbjuder gemenskap för de som vill. Genom att rösta i kyrkovalet kan man som medlem vara med och påverka vem som ska styra de närmaste fyra åren i Svenska kyrkan.

Församlingens verksamheter för Barkåkraborna, förutom gudstjänster, dop, vigslar och begravningar, är många: Lillkyrkis för de allra minsta församlingsborna, ungdomsverksamhet, körer, diakonal verksamhet för äldre och särskilt utsatta, internationellt biståndsarbete, sorgegrupper, samtal med präst eller diakon när du brottas med livet, olika mötesplatser…

Kyrkan är också en naturlig mötesplats och efter en utmanande tid med pågående pandemi känns det viktigare än någonsin att kunna samlas. Under pandemin har vi försökt vara tillgängliga på andra sätt exempelvis genom att sända våra gudstjänster digitalt. I kyrkan, som har varit öppen trots pandemin, har våra församlingsbor hela tiden varit välkomna för att be, att tända ett ljus eller bara prata en stund.

I Barkåkra finns det en nomineringsgrupp som ställer upp i kyrkovalet den 19 september. Det finns 19 platser i Barkåkra församlings kyrkofullmäktige. Valet sker på tre olika nivåer, kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet.

Vid förra valet 2017 var deltagandet i Barkåkra 18,14% mot 14,05% 2013. Den slutgiltiga röstsammanräkningen för hela landet 2017 visade på ett valdeltagande på 19,08%, vilket är det högsta valdeltagandet i kyrkovalet sedan 1934.

Välkommen att lämna din röst för Svenska kyrkan!

Mer information hittar du: svenskakyrkan.se/kyrkoval Bilderna: Några av de valbara kandidaterna.

8

9

K Y R KO VA L 1 9 S E P T E M B E R

Barkåkra församling för dig - vad gör kyrkan?

I

Barkåkra församling finns det möjlighet till dop, konfirmation, vigsel och begravning. Vi finns nära dig.

Du är alltid välkommen att besöka eller ringa din församling.

Vår grundläggande uppgift är att: • • • •

Fira gudstjänst Bedriva undervisning Utöva diakoni Utöva mission

När vi firar gudstjänst tillsammans i församlingen blir det ett tillfälle att möta Gud tillsammans.

Vi får hämta kraft i bön, nattvard och sång. Alla får komma med sin tro och sina tvivel.

Undervisning ger en djupare förståelse om varandra. Jesus berättade liknelser och samtalade med människor som han mötte för att han ville visa på Guds kärlek. När vi tänker på kristen undervisning idag tänker vi kanske främst på

10

konfirmander. Men i alla möten med människor lär vi oss något nytt om varandra och oss själva!

Diakoni är kyrkans sociala arbete.

Vi kan alla behöva extra stöd ibland. Kyrkan vill möta människor i utsatta livssituationer.

Genom mission hjälper vi i Sverige och utomlands. Vi berättar om vår tro och visar på vår tro i möten med människor både hemma och utomlands. I Sverige pratar vi mycket om tro och livsfrågor.

Utomlands bidrar vi med ekonomiska gåvor och genom att sända medarbetare, till exempel lärare, läkare, ekonomer och präster dit de behövs.

Vill du dela gemenskapen i en församling? Fira gudstjänst tillsammans, kanske sjunga i en kör eller låta barnen delta i en verksamhet?

Vi har tid för dig!

Har du tid för oss?

11

KALENDARIUM SEPTEMBER 1 08.30 Per Gyllenör/Titti Ertsborn MORGONMÄSSA

5 10.00 14:E SÖN. E. TREFALDIGHET HÖGMÄSSA

Hans Eriksson/Maria Herrlin

12 10.00 15:E SÖN. E. TREFALDIGHET HÖGMÄSSA

Hans Eriksson/Titti Ertsborn Katarina Ahl 19 10.00 16:E SÖN. E. TREFALDIGHET HÖGMÄSSA

Per Gyllenör/Maria Herrlin 26 10.00 17:E SÖN. E. TREFALDIGHET

Per Gyllenör/Tj.görande musiker

GUDSTJÄNST

OKTOBER 3 10.00 DEN HELIGE MIKAELS DAG HÖGMÄSSA

Hans Eriksson/Maria Herrlin

6 08.30 Hans Eriksson/Maria Herrlin MORGONMÄSSA 10 10.00 TACKSÄGELSEDAGEN SKÖRDEMÄSSA

Per Gyllenör/Titti Ertsborn Vejbykören 17 10.00 20:E SÖN. E. TREFALDIGHET HÖGMÄSSA Hans Eriksson/Titti Ertsborn 24 10.00 21:E SÖN. E. TREFALDIGHET

Per Gyllenör/Titti Ertsborn

Jenny Winstedt/Carpe Nova

MUSIKGUDSTJÄNST "En stund på jorden"

31 10.00 22:E SÖN. E. TREFALDIGHET

Hans Eriksson/Maria Herrlin

HÖGMÄSSA

GLÖM INTE ATT DU KAN TA KYRKTAXI Har du svårt att ta dig till kyrkan eller våra andra verksamheter? Ring Vejbystrands Taxi och beställ kyrktaxi.

0431-45 60 00 Uppge kundr: 1422 12

HÖSTEN 2021 NOVEMBER 3

08.30 Hans Eriksson/Maria Herrlin MORGONMÄSSA

6 10.00 ALLA HELGONS DAG HÖGMÄSSA Per Gyllenör/Titti Ertsborn 7 16.00 SÖN. E. ALLA HELGONS DAG MINNESGUDSTJÄNST

Per Gyllenör/Hans Eriksson

Titti Ertsborn/Kristina Eriksson-Möller, tvärflöjt

14 10.00 SÖN. FÖRE DOMSSÖNDAGEN HÖGMÄSSA

Per Gyllenör/Maria Herrlin 21 10.00 DOMSSÖNDAGEN GUDSTJÄNST

Hans Eriksson/Maria Herrlin

28 10.00 1:A SÖN. I ADVENT HÖGMÄSSA Per Gyllenör/Titti Ertsborn Carpe Nova

Håll utkik på vår hemsida och facebooksida där vi uppdaterar kontinuerligt om vad som gäller i församlingen!

Med r es eventu er vation för ella än dringa r Välk

omna!

13

Musik

I G U D S TJ Ä N S T E N SÖNDAG 10 OKTOBER Skördemässa kl 10.00 Vejbykören Per Gyllenör/Titti Ertsborn SÖNDAG 24 OKTOBER Musikgudstjänst kl 16.00 ”En stund på jorden” (sånger av Laleh) Per Gyllenör/Titti Ertsborn SÖNDAG 7 NOVEMBER Minnesgudstjänst kl 16.00 Kristina Eriksson-Möller, tvärflöjt Per Gyllenör/Hans Eriksson/Titti Ertsborn

EN STUND PÅ JORDEN MUSIKGUDSTJÄNST KL 16.00 med sånger av Laleh Jenny Winstedt, sång Damkören Carpe Nova Benjamin Sandberg, slagverk Jonas Sandquist, elbas Per Gyllenör, präst Titti Ertsborn, körledare och piano

KOM

OCH SJUNG!

Nu är det dags att sätta igång med körsången i Barkåkra.

Det finns två körer att välja mellan: DAMKÖREN CARPE NOVA En fyrstämmig kör som sjunger allt från Laleh till Purcell.

Carpe Nova övar i Skäldervikens församlingshem tisdagar kl. 18:30 – 21:00.

Medverkar i gudstjänster, musikgudstjänster och konserter.

Start tisdag 7 september.

VEJBYKÖREN En kör för daglediga.

Vejbykören övar i Vejbystrands församlingshem torsdagar kl. 13:30 – 14:30.

Medverkar i gudstjänster, olika sångstunder och konserter.

Start torsdag 9 september.

Körledare för båda körerna är Titti Ertsborn.

Tveka inte! Kom och sjung!

14

HÖSTEN I BARKÅKRA LILLKYRKIS Öppet hus för föräldrar och barn.

Ta chansen att träffa andra föräldrar och barn under föräldraledigheten!

Vi pysslar, sjunger och fikar.

Tisdagar 09-12 i Vejbystrands FH Torsdagar 09-12 i Skäldervikens FH Kontaktperson: Katarina Ahl katarina.ahl@svenskakyrkan.se START VECKA 36

ACT BARKÅKRA (internationellt arbete) Frukostträffar med olika teman kommer att anordnas under hösten.

Håll utkik på hemsida och facebook samt predikotur för datum.

Kontaktperson: Jeanette Willes Nihlén jeanette.nihlen@svenskakyrkan.se

DIAKONI Diakonigruppen värnar om och tar hand om våra medmänniskor i olika situationer, exempelvis i sorg och nöd. Vi finns tillgängliga för samtal och stöd för dig.

Kontaktperson: Mats Bengtsson 070-580 51 14 mats.l.bengtsson@ svenskakyrkan.se

UNGDOMSGRUPP Onsdagar 17.30-21.00 i Vejbystrands eller Skäldervikens församlingshem. Plats kommer att variera, men första träffen blir i Vejbystrands församlingshem.

Kontaktperson: Katarina Ahl katarina.ahl@svenskakyrkan.se START VECKA 36

CAFÉERNA Café Tisdag 14-16 tis. i Skäldervikens församlingshem.

Café Torsdag 13.30-15.30 tor. i Vejbystrands församlingshem.

Kontaktpersoner: SFH: Eva Olsson 070-396 22 93 VFH: Jessica Wehlin 073-326 60 91 Välkomna!

VÅRA KÖRER Damkören Carpe Nova Skäldervikens församlingshem.

Tisdagar 18.30-21.00 Vejbykören Vejbystrands församlingshem Torsdagar 13.30-14.30 Kontaktperson: Titti Ertsborn 070-242 35 02 START VECKA 36

SJUNG Ó VÁ GLÁ PÅ VIKTORIAGÅRDEN samt SJUNG Ó LÉ PÅ KVS Anordnas under hösten. Datum kommer.

Med reservation för eventuella ändringar som kan komma att träda i kraft med tanke på smittläget i samhället under hösten!

Välk omn Bar a till oss i kåkr a!

15

KRÖNIKA : FR AMTID

M

öjligheten att välja är ett privilegium. Men jag vet i första hand hur svårt det kan vara att fatta beslut. Vissa val är enklare, ska jag ta trappan eller hissen? Men andra är svårare, ska jag gå på min väns konsert eller min mosters utställning?

Vi alla strävar efter att välja rätt, men att ta reda på vad som är rätt kan ibland vara svårare än att hitta en nål i en höstack. Ofta eftersom vi tänker på det problematiskt. Om det finns ett rätt så måste det väl finnas ett fel?

så som vi själv vill bli behandlade - en gyllene regel som alla förstår och som vi till och med lär oss i skolan som små.

Så länge man har allt detta med sig i åtanke och handlar efter det i godaste mån man kan, kommer Han aldrig att peka finger. Till och med när vi tycker att vi valt fel, så lyssnar han till oss och förlåter oss. För Han vet att om något så får det oss att växa som människor och växa i vår tro. Om vi tar detta med oss inför våra dagliga vägskäl, så minns vi vad det står skrivet i Jesaja 30:21: “

Att tänka såhär i banor om det ena eller det andra, är typiskt mänskligt.

Vi måste komma ihåg att det inte alltid är lika enkelt som man tror. Ofta vill vi att alla ska bli nöjda med vad vi väljer, utan klagomål eller invändningar, eftersom det känns lättare. Men priset för sådana val är dock ofta att vi själva hamnar lite i skymundan. Väljer man istället att prioritera sig själv, det vill säga vad som känns bäst och genomförbart utan att man sliter på sig själv, då riskerar man att bli kallad egoist.

Och vare sig du viker av åt höger eller vänster, så skall dina öron höra detta ord ljuda bakom dig: "Här är vägen, gå på den."

Det är inte konstigt att man blir fylld av vemod inför beslut när det känns som man väljer fel oavsett hur man gör. Men sanningen är kanske den att inget av det är fel. Om något, så kanske båda besluten är lika rätt. Gud har gett oss bud och riktlinjer att leva efter. Han säger oss att behandla andra

Slutligen vill jag knyta an kort till mig själv. Jag har nyligen tagit det stora beslutet att börja studera i höst, efter att ha grubblat på detta i lång tid. Länge har jag funderat över om det är rätt beslut för mig, och skrivandet av den här texten har delvis hjälpt mig komma till ett lugn i frågan. Resten av lugnet har jag tagit till mig från min korta tid här i underbara Barkåkra församling.

Att få ha ingått i ett sådant arbetslag, i en sådan miljö, i en sådan värme, har hjälpt mig växa. Och även om min nuvarande tjänst är slut, så är jag lugn i tanken om att det här inte är slutet.

Som en klok kollega sagt: “Det slutar inte här, det är nu det börjar”.

Albin Bengtsson, diakoniassistent

16

AGERA NU FÖR KLIMATRÄTTVISA! Skriv under namninsamlingen svenskakyrkan.se/act/act4climate

svenskakyrkan.se/act

BOKTIPS - Liv i längtan Vi följer den sanna berättelsen om ett ensamkommande sextonårigt flyktingbarns positiva vardagsupplevelser under sin första tid i Sverige. Trots det medmänskliga stöd han fick av andra, som underlättade hans integration, var det svårt att komma till rätta i en främmande miljö. Utan tillräckliga språkkunskaper och kännesvenskakyrkan.se/act dom om gällande samhällssystem blev det förstås ännu svårare.

att psykiska sjukdomar inte får göras till något tabu i umgänge med andra.

Han gifte sig och blev far alldeles för tidigt, men när hans hustru blev psykisk sjuk några år senare ställdes han inför svåra beslut som skulle få långtgående konsekvenser. I bokens andra del betonar Kamill Szeker vikten av

Kamill Szeker är byggnadsingenjör och jurist. Han har tidigare skrivit en fackbok i byggjuridik och även en barnbok. Den här boken har tillkommit av en speciell anledning, men författaren vill även att hans livsberättelse kom-

Författaren har genom sin egen livserfarenhet funnit hur stor betydelse hans gudstro har för honom. Bokens intäkter doneras till Psykiatrifonden, UNHCR (FN:s flyktingorgan) och Open Doors (en org. som ger stöd åt förföljda och förtryckta kristna).

mer till nytta för andra. Berättelsen utspelar sig i 1960–70-talets Sverige, men berör två dagsaktuella frågor.

Kamill Szeker är aktuell som kandidat för omval i kyrkovalet den 19 september och som gäst på en av våra frukostträffar i höst.

17

JESUS FÖRVERKLIGAR

GUDS FRAMTIDSVISION

N

är man söker i bibeln.se på orden ”Framtid” och ”Framtiden” så får man totalt 94 träffar. Av de 94 träffarna så finner vi 89 i Gamla testamentet och endast 5 i Nya testamentet. Varför talas det så mycket om framtiden i GT och så lite i NT? Finns det mer framtidstro i GT än i NT? Det kan ju tyckas lite märkligt om det är på det viset.

Vid inget av tillfällena är det Jesus som använder orden ”framtid” eller ”framtiden”. Jesus stod ju för många framtidsvisioner. Varför använder han då inte ordet framtid? Jag tror att det finns flera anledningar till det. Jesus talar om framtiden vid flera tillfällen, men använder andra ord för det. Till exempel när Jesus säger: Jag är vägen, sanningen och livet.

Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Johannesevangeliet 14:6 och Jag är med er alla dagar till tidens slut.

Matteusevangeliet 28:20

18

Det här ger oss budskapet, att egentligen är Jesus framtiden, likaväl som han är nutiden. Därför är det rimligt att utifrån ett bibliskt perspektiv tala om framtiden som både nutid och framtid som dessutom är knuten till Jesus.

En del människor kanske tänker att Jesus är dåtid. Förvisso är han även dåtid. Han har varit en historisk person i världen för ca 2000 år sedan. Men huvudfokus på Jesus för oss som kristna bör vara nuet och framtiden. Det är det som är aktuellt för oss idag. Det Jesus gjorde när han vandrade omkring på jorden för omkring 2000 år sedan påverkar oss i nuet och i framtiden. Men han är levande i allra högsta grad eftersom han övervunnit döden och uppstått till liv igen. Därmed också den som kan påverka vår framtid mer än någon annan kan.

När man i GT använder ordet ”framtid”, så pekar ungefär ¾ av alla tillfällen fram emot Jesus.

Ibland är det väldigt tydligt,

ibland pekar texten på framtiden utifrån flera aspekter. Som alltid så har bibelordet ofta flera olika bottnar och budskap, som olika personer i olika situationer upptäcker på olika sätt.

Profeten Jeremia skriver så här när han vid ett tillfälle förmedlar en profetia från Gud. Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: välgång, inte olycka. Jag skall ge er en framtid och ett hopp.

Jeremia 29:11 Den här texten är en profetia med flera bottnar. Dels så skrivs den till Israels folk som deporterats till Babylonien, för att ge folket ett hopp om ett liv efter fångenskapen i Babylonien. Guds avsikter är tydliga: Välgång, inte olycka…, en framtid och ett hopp.

Jeremia 29:11

Israels folk ska veta att Guds avsikt inte är att de ska för evigt vara i deportation utan att de en dag ska komma åter till sitt land.

Men den andra bottnen som finns där gäller oss. För profetian är även en profetia om Jesus Kristus. När Jesus kom till jorden så var det för att göra Guds framtidsvision möjlig. Återställa det som var sargat och trasigt så att det blir helt igen. Syndafallets konsekvens, avskildhet från Gud, är inte framtiden. Det finns ett slut. Ett slut som tog sin början med Jesus Kristus. Guds framtidsvision är ju att återställa den gemenskap mellan Gud och människa som fanns före syndafallet.

När Jesus Kristus dog på Golgata kors så var det den viktigaste delen för att förverkliga Guds framtidsvision. Hebreerbrevets författare skriver om hur viktigt Jesu offer på Golgata kors var för vår framtid.

Jesus frambar ett enda syndoffer för alla tider och har satt sig på Guds högra sida. Ty med ett enda offer har han för all framtid fullkomnat dem som blir helgade.

Hebreerbrevet 10:12,14 Jesu offer på Golgata kors är helt avgörande för människans framtid. När Jesus dog på Golgata kom han med en rening av oss. En rening som började för oss i dopet då vi fick lämna den av syndafallet sargade människa. För att utstå till det nya livet med Gud. Livet där Guds helige Ande leder oss, Guds Ande som vi fick som gåva i dopet. När vi sedan lever i vårt dop växer vi i tro och Guds framtidsvision omsätts till verklighet i våra liv. Det är det som kallas för att bli helgad. Det är något som gäller för all framtid, utan slut.

Det som profeten Jeremia skriver om när han säger: Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: … Jag skall ge er en framtid och ett hopp.

Jeremia 29:11

handlar just om denna sak. Utan Jesus ingen framtid. Eftersom Jesus är ...vägen, sanningen och livet.

Johannesevangeliet 14:6 För att vi ska kunna ha ett liv med en framtid, fylld av mening och mål, som vi är medvetna om i det nu vi lever i, samtidigt som framtiden grundar sig i det som hänt i historien. Så får vi lita på att Jesus är vägen in i framtiden och lita på att Jesus är sanningen som gör oss fria från alla olika världsliga och mänskliga bindningar. Då kan vi lita på att ett liv med Jesus är ett liv som ger livet både en djupdimension här och nu och en framtid som är evig.

Vill du samtala om dessa frågor?

Vi präster i församlingen, Per och Hans, står till förfogande för samtal både enskilt och i grupp.

Våra kontaktuppgifter finns på sidan 22 här i Barkåkrabladet.

TEXT: HANS ERIKSSON

19

20

VA R F Ö R G Ö R V I S Å?

KYRKANS FÄRGER - vad betyder de?

Gudstjänst består av mer än ord! Det vet alla som bevistat en kyrka efter klockringningen en söndagsförmiddag. Gudstjänsten är en upplevelse av musik, sång, blommor, symboler, färger, bön och måltid - byggstenar i hävdvunnen rit sedan hundratals år. Allt har sin betydelse och bidrar på olika sätt till den berättelse om Jesus Kristus och det möte med honom som en högmässa gestaltar.

De olika färgerna har var en och sin särskilda betydelse och plats under kyrkoåret. VITT är högtidsfärgen. Den används vid de stora högtiderna jul och påsk samt vid de särskilda Kristusfesterna – Tacksägelsedagen och Mikaelidagen.

Jungfru Marias färg är också vit, ibland med inslag av blått eller guld. Marias dagar är Kyndelsmässodagen, även kallad Jungfru Marie kyrkogångsdag och Jungfru Marie Bebådelsedag. Bruket att använda ljusblått som liturgisk grundfärg när Maria firas förekommer men har ingen historisk bärighet. Vitt används också vid dop, vigsel och konfirmation. Vid dessa handlingar är det dock inte sällsynt att man i stället använder RÖTT. Då är det inte festen man lyfter fram utan Anden.

Vid dop, vigsel och konfirmation ber man särskilt att Guds Ande ska komma med liv, kraft och glädje. Rött är Andens färg och används

vid Andens stora högtid – pingsten. Rött för också tanken till blod. Det är alltså martyrerna och helgonens färg. Rött hör därför hemma på Apostladagen och vid tillfällen då vi särskilt minns ett specifikt helgon som till exempel den helige Johannes Döparen eller heliga Lucia.

LILA är fastans, botens och förberedelsens färg. Den används under julfastan (advent) och under fastetiden innan påsk samt vid bikt.

BLÅTT användes under medeltiden i sammanhang där man inte kunde framställa lila och används i dag som en bifärg till lila. GRÖNT är växtens färg, den handlar om hur vi växer och mognar som människor och troende. Den används under trefaldighetstiden, dvs under större delen av sommaren och hösten. SVART är sorgens färg och används vid begravning och på långfredagen.

Till de ovanligare färgerna hör ROSA som markerar mitten av fastan d v s Midfastosöndagen och Tredje söndagen i advent. GRÅTT kan användas på askonsdagen. GULD är en färg som förtjänar en renässans. Det är färgen som speglar evigheten och det heliga – helgonens och änglarnas glorior och gatorna av guld i det himmelska Jerusalem. Den kan ersätta andra färger på tex helgondagar, Mikaelidagen, Alla själars dag, julnatten, julottan, påsknatten eller när vi vill skapa extra fest.

Herde Per

21

HÖSTENS KONFIRMATION DRAR IGÅNG!

I

vår populära grupp Konfa 10X har vi undervisning heldagar, cirka 1 gång per månad. Vi börjar med den gemensamma gudstjänsten i Barkåkra kyrka.

Sedan fortsätter vi hela dagen med upplevelser av olika slag.

Naturligtvis ordnar vi med lunch och frukt vid dessa tillfällen.

Utöver detta kommer det att vara extra träff med genrep under den sista veckan innan konfirmationen.

START: 12 september -21 LÄGER: 24-26 september -21 LÄGERRESA: 27 april-1 maj -22 KONFIRMATIONER: en helg i maj

Konfirmation blir en helg i maj 2022. Vi kommer att åka på läger i september och april.

OBS! Du kan behöva ta ledigt från skolan.

SEN ANMÄLAN? Kontakta hans.eriksson@svenskakyrkan.se 070-202 58 53 katarina.ahl@svenskakyrkan.se 070-396 22 94

Såhär når du oss FÖRSAMLINGSVERKSAMHET

FÖRTROENDEVALDA

Kyrkoherde Per Gyllenör

Kyrkorådets ordförande Lisbeth Andersson 070-575 34 47

44 54 71 070-575 61 83

Komminister 44 54 72 Hans Eriksson 070-202 58 53

Kyrkomusiker Titti Ertsborn 070-242 35 02 Maria Herrlin 0702-75 29 54

Diakon 44 54 74 Mats Bengtsson 070-580 51 14

Diakoniassistent 44 54 75 Albin Bengtsson 0733-16 91 21

Församlingspedagog 44 54 76 Katarina Ahl 0703-96 22 94 Diakoniassistent/kanslist Jeanette Willes Nihlén 073-520 21 06

Församlingsvärdinna Eva Olsson 070-396 22 93 Församlingsvärdinna Jessica Wehlin 073-326 60 91

22

Kyrkofullmäktiges ordförande Johan Lundström 825 64

BEGRAVNINGSÄRENDEN M.M. Kyrkogårdsförvaltning 44 54 81

Kyrkogårdsföreståndare Mats Hultmark 070-597 99 58 Kyrk- och Kyrkogårdsvaktmästare Johan Engström 44 54 82

Kyrk- och Kyrkogårdsvaktmästare Cecilia Svensson 44 54 83

070-396 22 32

Gravskötselavtal m.m.

Peter Jonsson 44 54 70

FÖRSAMLINGSEXPEDITION Kanslister 44 54 70 Peter Jonsson 070-828 37 82 Jeanette Willes Nihlén 073-520 21 06

Kamrer Helén Paulsson

44 54 80 0730-850 585

Kommunikatör Martina Slater 076-870 59 00

EXPEDITION & BESÖKSADRESS

Barkåkra Prästgård Barkåkravägen 199 262 91 Ängelholm Telefon: 0431 - 44 54 70

POSTADRESS Barkåkra Församling Barkåkravägen 199 262 91 Ängelholm barkakra.forsamling@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/barkakra

ÖPPETTIDER Måndag-fredag kl. 9 - 12 och 13 - 14.

Helgdagar stängt.

Vid bokning av förrättning eller lokaler, kontakta expeditionen.

Framtidens kyrkogård

K

yrkogården kommer att behövas i framtiden, det är alldeles säkert. Men i vilken form vet vi inte. Hur kommer kyrkogården att se ut? Hur kommer vi att vilja begrava och minnas våra nära och kära i framtiden?

Ja, det snurrar lätt olika frågor när jag tänker kring framtiden på kyrkogården. Att behålla anknytningen till historien, trots att man går framåt tror jag är viktigt. Vi i begravningsverksamheten vårdar främst historia, men visst behöver även vi tänka på framtiden ibland.

Idag måste det till exempel finnas underhållsplan både för kyrka och kyrkogård. Till och med våra träd ingår i en trädvårdsplan. För det som vi tycker är självklart och ”alltid har funnits” är kanske inte så långt i ett historiskt perspektiv.

Träd blir inte hur gamla som helst, utan de dör och nya får planteras.

Karaktären som vi har här i Barkåkra, med mycket häckar och singel, känns väl förankrad i historien, men faktiskt så betade här får på gravarna förr. Då kändes nog den kyrkogård som vi ser idag som en otänkbar framtid. Lika okänd kan-

ske framtiden är för oss idag.

Nu känns vår stil självklar, men för några år sedan när buxbomssjukan började spridas så var dess framtid hotad. Sjukdomen spreds väldigt lätt och framtiden kändes inte bra.

Skulle även vår kyrkogård komma att domineras av gräsgravar?

Idag vet vi att smittan har lugnat ner sig och vi vet mer om hur vi ska motverka den. Nu tror vi att vi kan få behålla häckarna och med det kyrkogårdens karaktär en tid till. Men det kan bli förändringar i framtiden ändå, när normer för hur en kyrkogård bör se ut förändras. Även våra redskap och maskiner utvecklas, bensin byts mot batteri, främst bland våra småmaskiner. Att en liten robot sköter gräsmattan är inte ovanligt idag och det lär bli allt vanligare framåt även hos oss. Utvecklingen lär fortsätta, både med mer batteri och med mer teknik inbyggd i maskinerna.

Hur framtiden ser ut får den som lever se. De som inte finns kvar hos oss övervakar från ovan.

Johan Engström Kyrk-och kyrkogårdsvaktmästare 23

korsordet Bokpriser till de tre först inskickade rätta lösningarna!

Skicka till: Barkåkra församling Barkåkravägen 199 262 91 Ängelholm Märk brevet: ”Korsordet” Eller fotografera av och mejla till: barkakra.forsamling@svenskakyrkan.se KAN MAN ÄGNA SIG ÅT VID LEDIGHET

TRÅNG PASSAGE FÖR DRYCK

KAN ORSAKA SÖMNBESVÄR

VERKAR

INBÖRDES BEUNDRAN

SPETS CURLATS

UTAN DET BLIR DET MÖRKT

AVVIKANDE SEXUALITET

GAMBLERN

SJÖNG OM GOLIAT

ORPHEI DRÄNGAR

BILLIGT OCH FÖR JETFLYGPLAN

ALLDELES UTMÄRKT, SICKAN DETTA GAVS ÅT MÅNGA ÄLDRE

STÄDADE ÄR EN DEL JUDAR EN GEORG EXISTERAR

NERKYLD

ISRAEL TIDIGT I BIBELN

DÄR BLIR MATTAN GJORD

ETT YNKLIGT LJUD

BESTRIDEN

EXPLODERAR VALUTA I ISRAEL

HÅRT TRÄSLAG PLATS FÖR TEST HOVDJUR I SYDAMERIKA SKIFTAR PÅ ÅRET

ELEKTROD FÖR INGÅENDE STRÖM

PÅ BIL I NIGER ÄR KASTLÖSA

BEVITTNAR GREKISK GUDINNA

KORT FÖR LITER

SÄLJER BILLIGT

KORT F. EDWARD INDISKT BRÖD KINESTRÄDSVÄXTER

KRÄVA

KRAFTKARL

KRÄVDES FÖR ATT FÅ IGÅNG EN MAC FÖR UPPLÄGG

DRA RUNT IDROTTARE

FOKUS UKSPRING

SOM FÅGLAR

KELTER

INTE VILLIGT INSTÄLLD

GER MJÖL M. MYCKET GLUTEN

BYTER TAND MOT SLANT

24

PRAKTIK

10/3 LÅTER RÅMANDE SÅ?

KAN VÄL VARA SYNONYM FÖR RÅMAR

TAOKORS