Barkåkrabladet nr 2 2021

Barkåkrabladet

2021

#2

en hälsning från Barkåkra församling

tillförsikt 1

innehåll nr 2, 2021 3

Herde Per har ordet

5

Tillit

6

Kaptenen som tvingades landa

10

Tillförsikt, förströstan, hopp

12

Kalendarium

14

Musik i gudstjänsten

15

Personalnytt

16

Sommarkyrkan

17

Musik i sommarkväll

19

Vad händer på kyrkogården?

21

Varför gör vi så?

22

Såhär når du oss

24

Korsordet

©Barkåkra Församling Sommar 2021 Ansvarig utgivare: Kyrkoherden Redaktion: Martina Slater, redaktör Per Gyllenör Mats Bengtsson Peter Jonsson Layout: Martina Slater Foto: Martina Slater/Bildbanken IKON/Unsplash/Pixabay/Anders Nilsson Tryck: Tryckaren i Engelholm Den som sänder in material, text och bild, anses medge digital lagring och godkänna ändring av material och publicering.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och korta ner texterna.

Materialet publiceras även på internet.

2

” ”

Att lita på att allt till slut vilar i hans händer får oss att växa Foto: Anders Nilsson

tillförsikt & förtröstan Förtröstan är svårt. Kanske något av det svåraste. För det är ju förknippat med risk. Tänk om det jag förtröstar på och sätter min lit till inte har bärighet? Tänk om läkaren som jag litar på skriver ut skriver fel medicin, eller om fallskärmen som jag litar på inte fungerar? Och Gud - Hur är det möjligt att förtrösta på att det finns en Gud som bär i det svåraste?

För svårt är det ibland. Kan en modern människa verkligen göra det?

Jag kan ha förtröstan i att det finns människor omkring mig som håller mig i handen när det är svårt eftersom jag känner dem och älskar dem. Men en Gud som jag aldrig sett eller som man i vårt sekulariserade land inte riktigt tillåts tro på utan att folk tycker att man är lite konstig. Vågar jag förtrösta?

En som visste vad förtröstan var var Lina Sandell som skrev ”Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barnaskara..” den vanligaste doppsalmen av alla. Och ”Blott en dag, ett ögonblick i sänder, allt ju vilar i min faders händer…” ofta sjungen vid begravningar när vi överlämnar en människa i Guds händer.

Varför är dessa så älskade och spelade?

Kanske för att längtan efter förtröstan går djupt i oss och att vi innerst inne anar att det är sant och att livet är större än det som möter ögat.

Att öva sig i förtröstan på Gud och lita på att allt till slut vilar i hans händer får oss att växa inte bara som troende utan som människor. Förtröstan hör hemma i en modern tid. Det har bärighet och vi behöver det mer än någonsin.

Herde Per

3

4

Tillit Vem i hela världen kan man lita på? Vad är tillit? Ett gammalt begrepp som utmanat filosofer under olika decennier? Tillit är ett begrepp som inte låter sig fastna i någon exakt definition och därför tycker jag att det blir extra intressant.

Vi vill väl alla känna tillit? När vi känner tillit blir oron mindre och våra tankar koncentreras. Vi har väl alla upplevt när tillit upphört eller aldrig funnits. Tänk att man kan känna tillit till en person, innan denna ens har öppnat munnen. Det kan bero på egna erfarenheter, upplevelser och känslor. Det kan också bero på hur man blivit uppfostrad.

Mycket intressant!

Tillit har två sidor kan man säga… förutsägbarhet men också osäkerhet. Desto mer man lär sig eller känner till, desto större trygghet kan man känna inför det okända. Tillit är inte beroende av tid och rum. Huvudsaken är att handlingarna och tankarna är transparenta och öppna!

Det finns t.ex. samhällssystem och människor som vi måste kunna lita på ska fungera.

Det kan gälla sjukvården och dess personal, det kan vara vår energiförsörjning eller andra samhällsviktiga funktioner. Där måste vi kunna känna förtroende och tillit. Det krävs också kvalitetssäkringssystem som

säkerställer att samhällets medlemmar skall kunna känna tillit till samhället. Frågan är hur säker man kan känna sig där. En viktig sak är att man måste tänka efter själv, ta reda på fakta, bilda sig en egen uppfattning och agera därefter.

Inom psykologins kärna för tillit, är tingen och människorna pålitliga. Människan blir stabil i sin person och omvärlden blir hanterbar och förutsägbar. Då uppstår tillit! Tillit är inte bara ett psykologiskt fenomen utan också ett samhällsfenomen.

Förr i tiden hade vi ofta bara förtroende för familjen och kanske närmsta grannar i närmiljön.

Risker i samhället fanns, men var inte så stora som de är idag.

Hur är det med individen ur ett hälsoperspektiv? Mår vi bättre om vi känner starkt förtroende och tillit och har öppnare sinne för våra medmänniskor? Ökar tryggheten om vi är mer tillitsfulla?

Det har forskats alldeles för lite om det, skriver forskaren Philip Pärnamets, som har undersökt hur tillit utvecklas i relationer mellan människor. Han menar att tillit i ett sammanhang kan vara att man tror att någon vill en väl, men i ett annat sammanhang kan det handla om att lita på någon. Man vill kunna lita på den som har specialistkunskap så den kan utöva sitt yrke

som t.ex. busschaufför, läkare eller kärnkraftsingenjör.

Forskaren och professorn Mikael Rostila, Stockholms universitet, menar att på samhällsnivå har tillitens nivå stor betydelse för den goda folkhälsan.

Alltså! Kort sammanfattat bra tips av en kvinna som heter Marie Bengtsson: ”Tillit kommer inte av sig själv.

Den behöver byggas upp och förvaltas!”

1. Var närvarande.

2. Håll dina löften.

3. Om du måste svika ett löfte, tala om det snarast.

4. Säg förlåt, och mena det, när du gjort fel.

5. Var ärlig men inte brutalt uppriktig.

6. Var lojal.

7. Ta tjuren vid hornen.

8. Var dig själv.

9. Var konsekvent.

10. Lita på andra.

Tillit är en så kallad palindrom.

Den kan läsas från båda håll utan att den förändras. Om du vill ha tillit måste du själv ge tillit! Lita på andra och dig själv! Lita på att det kommer att ordna sig! Att lita på är inte samma som att veta! Att lita på innebär att Du tror, trots att du inte vet…

Det handlar bara om tillit!

LYCKA TILLIT! ; D Mats Diakon

5

Kaptenen

som tvingades landa 6

I pandemins spår finner vi drabbade i alla yrkeskategorier. Johan Lundström som är flygkapten, tillika kyrkofullmäktiges ordförande i Barkåkra, hamnade på marken – bokstavligt talat – och har förblivit positiv under året som gått.

Hur lyckas han med det?

TEXT: MARTINA SLATER FOTO: PRIVAT

7

G

lad röst, ett positivt tonfall. Jag kan nog inte minnas att jag hört något annat när jag pratat med Johan. Jag har inte känt honom så länge, och när jag träffade honom första gången hade han just blivit varslad från sitt jobb som flygkapten. Jag får veta att Johan flugit sedan han var femton år och undrar hur han kunnat ta detta med sådant jämnmod.

– Det gick utför, och det gick snabbt, minns Johan.

I samma veva gick min far bort och det var svårt att hålla modet uppe med all ovisshet som rådde.

Klart jag gick och oroade mig här hemma, men samtidigt – vad kunde jag göra? Efter några månader hemma kom så beskedet att jag blivit varslad, och min sista dag som flygkapten skulle bli den 1 december.

Det började som ung kille med segelflyg som sedermera blev ett motorflygarcertifikat.

– Jag ”emigrerade” till USA på 80-talet. Där tog jag mina professionella pilotcertifikat, berättar Johan.

Det skulle visa sig att hans livskamrat fanns just där. Hustrun Deborah och Johan gifte sig redan efter ett år i USA och levde där under ett decennium. Under den här tiden flyttade de runt i landet, där jobbet fanns begav de sig med sitt pick och pack. En stor del av den här tiden spenderade de i Florida och innan de bestämde sig för att flytta till Sverige bodde de i Chicago.

– Vi hade fått vår dotter Hannah och det kändes som rätt beslut att flytta hem till Sverige. Vi ville inte att hon skulle växa upp i en storstad som Chicago. Johan fortsätter: – Vi flyttade till Vejbystrand och det var enklare än jag trott för min fru att acklimatisera sig till landet. Vi hade flyttat så mycket under tiden i USA, så steget till Europa blev inte så stort.

Det är nu vi kommer till svaret på frågan, hur tar man sig igenom det här utan att tappa fotfästet?

Jo, med tillförsikt. Johan beskriver sig själv, föga förvånande, som en positiv person som sällan låter sig nedslås av motgångar.

– Jag fick lita på min tro, till mig själv och till Gud. Jag kunde bara hoppas att det skulle ordna sig.

Hoppet är ju det finaste vi har, menar Johan. Jag vägrade bli bitter och se det som ett nederlag. Om jag inte kunde tycka om mig själv, hur skulle jag då kunna tycka om mina medmänniskor?

Karriären inom flyget löpte på under många år.

Inte bara som flygkapten, utan även med träning av såväl piloter som kabinpersonal inom områdena stresshantering, beslutsfattande och ledarskap.

2019 innebar ett glädjebesked med omplacering till Köpenhamnsbas. Flygning av en ny flygplanstyp hägrade, vilket Johan gladde sig mycket över.

Så kom coronapandemin. En blomstrande bransch fullkomligt ödelades på kort tid.

8

I Psaltaren 23 finns flera tänkvärda rader som Johan gärna återkommer till i tanken, speciellt den inledande delen: ”Herren är min herde, ingenting skall fattas mig.”

– Jag tänker och tror att jag kommer att ledas på rätt väg och att det finns positiva saker med att det blivit såhär också. Jag som farit och flugit över hela jorden har nu sovit ett helt år i min egen säng! säger Johan och skrattar. Självklart saknar jag att flyga, men det är en tuff bransch där många får ses i det närmsta som livegna. Det är tuffa förhållanden och kort varsel med liten möjlighet att påverka.

Att det blivit som det blivit har Johan alltså förlikat sig med.

– Jag omfamnar den frihet jag plötsligt har nu. Och gör det bästa av den. Om jag inte flyger i framtiden, så finns det andra planer för mig och då tar jag mig an dem med förväntan och nyfikenhet.

Johan med dottern Hannah, som också valt en yrkesbana inom flyget. Här som kabinchef med pappa i kaptensrollen.

En vis man kommer med gåvor till våra dopbarn Pga den rådande coronapandemin kommer vi inte att kunna fira Dopets dag som planerat så vi kommer att skicka en vis man med gåvor till de allra viktigaste vi har - barnen.

9

Tillförsikt Förtröstan Hopp I den tid vi levt i, mer än ett år nu, är det lätt att tappa modet.

Restriktioner har begränsat oss.

Missmod kan ta över oss. Hoppet rinna ifrån oss. Men det finns många berättelser som kan hjälpa oss att känna tillförsikt och hopp.

En sådan berättelse från Gamla Testamentet finner vi i Ruts bok. Även om berättelsen är ca 3200 år gammal så kan den ge oss inspiration om tillförsikt och hopp idag.

Det är det som är så fantastiskt med Bibelns olika berättelser. Även om de är gamla, så är budskapet dagsaktuellt. Nutidsmänniskan skulle må mycket bättre av att läsa de gamla bibelberättelserna än att följa skvallerpressens smaskiga löp.

10

En berättelse om Noomi, Rut, Boas, Jesus och oss.

TEXT: HANS ERIKSSON

Orpa. Men olyckan fortsatte att drabba Noomi. Bägge hennes söner dog även de i Moab. Nu var hon ensam tillsammans med sina båda svärdöttrar i ett främmande land. Jag kan inte annat än att associera till berättelsen om den förlorade sonen i Lukasevangeliet kap. 15. Även han blev ensam och utlämnad i främmande land, men välsignad när han återvände.

”Tvinga mig inte att överge dig och vända tillbaka.

Dit du går, går också jag, och där du stannar, stannar jag.

Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud. Där du dör, vill jag dö, och där vill jag bli begraven.

Herren må göra mig vad som helst endast döden skall skilja oss åt.”

Rut 1.16-17 Saken var avgjord: Rut följde med Noomi, men inte bara med Noomi, hon visade även tydligt att hon konverterat till Noomis Gud. Här vänder hela berättelsen från olycka och hopplöshet till tillförsikt, hopp och tilltro.

oomi och hennes man Elimelek, i Efrata, Betlehem, vilket betyder ”brödhuset”, lämnade sitt land och folk på grund av hungersnöd tillsammans med sina två söner, Machlon och Kiljon. De begav sig till grannlandet Moab, för att på så sätt komma undan hungersnöden. Tanken var ju att de alla en dag skulle återvända till Betlehem.

N

Att vara utan både man och söner på den tiden betydde att hon inte hade någon försörjning. Seden bjöd dessutom att om en kvinna blev änka i ung ålder skulle hon gifta sig med en bror till sin man för att på så sätt föra hans ätt vidare. Nu hade inte Noomi några fler söner, hon var dessutom för gammal för att få barn. Situationen blev hopplös. Men Noomi hade en lösning. Hon skulle gå tillbaka till Betlehem, varifrån hon kom. Hon hade hört att det återigen fanns bröd där. Men för att inte hennes svärdöttrar skulle behöva lämna sitt folk och sin Gud sa hon åt dem att återvända till sina mödrar och därmed skulle de vara fria att börja om på nytt igen.

Men inte lång tid efter att de kom till Moab dog Noomis make Elimelek. Noomi och hennes båda söner rotade sig i det nya landet. Båda sönerna skaffade sig fruar från Moab. Machlon gifte sig med Rut och Kiljon med

Efter en del övertalning accepterar Orpa sin situation, kysser sin älskade svärmor farväl och återvänder till sin mor och släkt.

Rut däremot vägrar, hon vill inte överge Noomi, hon vill inte överge Noomis Gud. Hon säger:

När Noomi och Rut kom tillbaka till Betlehem var det skördetid.

Skördemännen gick på fälten och band samman kornkärvar till tröskningen. Enligt Mose lag skulle de lämna kvar en del ax så att fattiga, änkor och faderlösa skulle kunna plocka ax för att försörja sig. Därför gick Rut ut på åkern och plockade ax efter skördemännen. Det visade sig att hon plockade på en åker som ägdes av en man som hette Boas. Boas var en nära släkting till Noomis döde make Elimelek. Boas var en förmögen man med stort inflytande i Betlehem. När han fick klart för sig vem Rut var, att hon var av ett främmande folk, sa han till henne att hålla sig på hans åker för att hon på så sätt skulle vara

skyddad från faror. Boas tog Rut under sina vingars beskydd såsom hönan samlar sina kycklingar under sina vingar. Matt 23:37 För att vakta skörden på tröskplatsen sover Boas över där. På Noomis inrådan går Rut och lägger sig under hans täcke vid fotändan. Inte förrän på morgonen upptäcker Boas att någon ligger där. Det får Boas att inse att han måste göra som lagen föreskriver: att föra Elimeleks släkt vidare genom att gifta sig med hans svärdotter Rut. Han skulle göra det som Ruts skyldeman, d.v.s. den närmaste släktingen och se till att marken Noomi äger inte kommer utanför släkten. Noomi äger ju fortfarande marken som Elimelek och hon levde av innan de begav sig till Moab. Men som skyldeman så är Boas inte bara skyldig att inlösa

marken av Noomi. Han är även skyldig att gifta sig med Rut för att föra Elimeleks släkt vidare.

Det fanns det en man som var ännu närmare släkting men han avstod sin rätt att lösa in marken när han fick klart för sig att ett äktenskap med främlingen Rut ingick. Boas däremot tvekade inte att samtidigt som han köpte marken av Noomi gifta sig med Rut. Olyckan för Noomi och Rut hade vänts till glädje och välsignelse för dem. Men det stannar inte där.

Rut blev gravid och fick en son som de gav namnet Oved, Oved blev sedan kung Davids farfar.

Kung David fick löfte om att på hans tron skulle en kung av hans ätt sitta för all framtid. Trettio släktled senare föddes en gosse i Betlehem som fick namnet Jesus.

Han var ättling till kung David men också ättling till Boas och Rut.

Boas gav både Rut och Noomi en framtid och ett hopp. Livet vände från mörker till ljus. Men i och med att han gifte sig med Rut kom en främling in i Jesu släktträd. Det visar oss att Jesus är till för alla folkslag och för alla människor i världen. Rut räddades till ett bra liv med Boas och gav oss därmed grunden för att vi ska kunna räddas till ett bra liv med hennes ättling, Jesus Kristus.

Guds omsorg om oss människor genom Jesus Kristus är så stor att han vill lyfta oss ur våra svårigheter och ge oss en framtid och ett hopp. Vi får liksom Rut sätta vår tillit och förtröstan till Gud och veta att då kommer också välsignelsen.

Har du blivit sugen på att läsa om Noomi och Rut? Berättelsen finns i Ruts bok i Bibeln. Det är den 8:e boken i Bibeln och tar ca 15 minuter att läsa.

11

KALENDARIUM JUNI

6 10.00 1:A SÖN. E. TREFALDIGHET

Hans Eriksson/Titti Ertsborn/ Mats Bengtsson

HÖGMÄSSA

13 10.00 2:A SÖN. E. TREFALDIGHET

Per Gyllenör/Maria Herrlin

Fanny Hellerstedt, trumpet.

GUDSTJÄNST

20 10.00 3:E SÖN. E. TREFALDIGHET

Hans Eriksson/Maria Herrlin Mats Bengtsson

HÖGMÄSSA

26 10.00 MIDSOMMARDAGEN

Per Gyllenör/Titti Ertsborn

MÄSSA

27 10.00 DEN H. JOHANNES DÖPARENS DAG MUSIKGUDSTJÄNST

Per Gyllenör/Titti Ertsborn

Annika Fransson, solist.

JULI

4 10.00 APOSTLADAGEN HÖGMÄSSA

Bo Håkansson/Maria Herrlin

11 10.00 6:E SÖN. E. TREFALDIGHET GUDSTJÄNST Hans Eriksson/Titti Ertsborn 18 10.00 KRISTI FÖRKLARINGS DAG FRILUFTS-

Hans Eriksson. Christer Ekstedt GUDSTJÄNST

och Joacim Andersson, trumpet.

LUNTERTUN

25 10.00 8:E SÖN. E. TREFALDIGHET HÖGMÄSSA Leonard Hagberg/Maria Herrlin

ÄNDRADE ÖPPETTIDER I SOMMAR, VECKA 28-31 PÅ EXPEDITIONEN Vi har öppet måndag till torsdag kl. 09-12 under vecka 28-31.

Fredagar stängt.

12

GLÖM INTE ATT DU KAN TA KYRKTAXI Har du svårt att ta dig till kyrkan eller våra andra verksamheter?

Ring Vejbystrands Taxi och beställ kyrktaxi.

0431-45 60 00 Uppge kundr: 1422

SOMMAR 2021 AUGUSTI

1 10.00 9:E SÖN. E. TREFALDIGHET HÖGMÄSSA Leonard Hagberg/Maria Herrlin 8 10.00 10:E SÖN. E. TREFALDIGHET HÖGMÄSSA

Per Gyllenör/Lars Hellberg

15 10.00 11:E SÖN. E. TREFALDIGHET HÖGMÄSSA

Per Gyllenör/Lars Hellberg 22 10.00 12:E SÖN. E. TREFALDIGHET HÖGMÄSSA

Per Gyllenör/ Mia Gyllenör

29 10.00 13:E SÖN. E. TREFALDIGHET GUDSTJÄNST Per Gyllenör/Titti Ertsborn

Eventuell föranmälan Vi vet i skrivande stund inte hur restriktionerna kommer att se ut i sommar. Det kan bli fortsatta regler där enbart små sällskap får samlas och då behöver vi tillämpa föranmälan. Såhär går det till: Du ringer till expeditionen 0431-44 54 70 och bokar din biljett alternativt kommer direkt hit när expeditionen är bemannad. Här finns personal 09.00 – 12.00 och 13.00 – 14.00 på vardagar. Det går också utmärkt att mejla oss: barkakra.forsamling@svenskakyrkan.se Vi tar för närvarande inte emot besök på expeditionen, så för att hämta biljetter ringer du på klockan eller knackar på, så överlämnar vi biljetterna på trappan utanför.

Biljetter till gudstjänsterna hämtas senast på fredagen före gudstjänsten. Eventuella överblivna biljetter kommer att finnas för utdelning i kyrkan under gudstjänsterna.

Maxantal biljetter att hämta ut per person är 2 st.

Håll utkik på vår hemsida och facebooksida där vi uppdaterar kontinuerligt om vad som gäller i församlingen!

Med r es eventu er vation för ell pga de a ändringar n påg pande ående min.

Välkom na

!

13

Musik

I G U D S TJ Ä N S T E N SÖNDAG 13 JUNI 10.00 Gudstjänst Fanny Hellerstedt, trumpet Per Gyllenör/Maria Herrlin SÖNDAG 19 JULI 10.00 Friluftsgudstjänst i Luntertun Christer Ekstedt och Joacim Andersson, trumpet Hans Eriksson

”Musik i midsommartid” SÖNDAG 27 JUNI 18.00 Musikgudstjänst Annika Fransson, sång Per Gyllenör/Titti Ertsborn

14

PERSONALNYTT

Välkommen, Maria Herrlin!

NY KYRKOMUSIKER I FÖRSAMLINGEN

Vi hälsar Maria varmt välkommen till oss i Barkåkra församling!

Maria är utbildad kyrkomusiker,sångerska, sångpedagog och körledare. Hon har studerat vid musikhögskolan i Malmö och Oskarshamns folkhögskola. Hon har även musik- och sångstudier i utlandet i bagaget.

Under årens lopp har hon gjort mängder av sångframträdanden i olika sammanhang samt lett många körer. Maria har även varit föreläsare vid Röstcoachdagar. Maria kommer senast från Sjöbo församling, där hon arbetat som kyrkomusiker.

Enligt egen utsago är hon naturälskare, kakmonster, hästtokig samt Italienvän.

15

Sommar kyrkan V

i hoppas på en härlig sommar i år då annat än corona uppehåller våra tankar. Gudstjänsterna firas utomhus så långt väder och restriktioner tillåter.

Dessa liksom konserterna i juli hoppas vi kunna ha öppna för så många som möjligt. På sidan 12-13 kan du läsa mer om restriktioner och hur du anmäler dig till våra evenemang. Förutom gudstjänster och konserter ordnar vi: GRILLKVÄLLAR Skäldervikens församlingshem den 14 juli klockan18-20 under ledning av Eva Olsson och Hans Eriksson.

Vejbystrands församlingshem den 21 juli klockan 18-20 under ledning av Jessica Wehlin och Hans Eriksson.

QIGONG Leds av Jeanette Willes Nihlén i Lapidariet utanför kyrkan tisdagar och torsdagar klockan 08:30.

Välkommen till din kyrka i sommar!

Herde Per

16

Musik i sommarkväll Torsdag 15 juli 20.00 Svalkande sommarlåtar Katarina Jakobsson, sång, Tomas Trulsson, saxofon och Andreas Lindgren, piano, bjuder på visor, jazz, lite pop allt med en touch av sommar.

Torsdag 22 juli 20.00 De blomster som i marken bor En konsert med Maria Herrlin, sopran, och Vladimir Masko, piano, som framför verk av klassiska mästare.

Maria Herrlin är utbildad i Sverige, England och Kalifornien.

Vladimir Masko är pianist och organist, utbildad i Vitryssland, Minsk och Sverige.

17

Qigong Tisdagar och torsdagar kl. 08.30 i lapidariet framför kyrkan med start den 1 juli.

Välkomna!

Qigong är en träningsform som bygger på att vi utför långsamma rörelser samtidigt som vi kontrollerar andningen, stillar vårt sinne och lyssnar inåt. Detta utvecklar oss som människor, stärker vår hälsa, förbättrar rörligheten i vår kropp och ökar kroppens interna energiflöde, vilket vi kallar qi. Instruktör är Jeanette Willes Nihlén (bilden).

18

P

å kyrkogården händer allt möjligt och det som är särskilt aktuellt just nu är kastanjeblödarsjukan som drabbat de cirka 150 år gamla kastanjerna som växer i trädkransen runt kyrkogården. Förvaltningen har redan tvingats avlägsna några träd och fler kommer det dessvärre att bli.

Inom en tioårsperiod finns risken att alla träd är borta. Blödarsjukan som drabbar hästkastanjer är orsakad av en bakterie som sprider sig under barken i trädet och ringbarkar det.

Effekten kan beskrivas som att barken släpper inifrån och dödar trädet. I Helsingborg har redan hälften av alla kastanjer avlägsnats på grund av sjukdomen så prognosen är inte så ljus. De åtgärder som är nödvändiga sker med tillstånd från länsstyrelsen som har det övergripande ansvaret för de kulturhistoriska värdena.

VAD HÄNDER

på kyrkogården?

Träd betyder mycket för oss människor och dessa stora vackra träd som vakat över kyrkan i mer än ett sekel skänker en känsla av trygghet och kontinuitet. Därför blir det en kännbar förlust och väldigt tomt den dagen de är borta.

Men träd är liksom människor levande organismer som lever, åldras och dör. Nya träd kommer så småningom att planteras som ersättning för de som tagits bort. Växter som en gång i framtiden kan bli stora mäktiga träd.

Det innebär att vi kan ge kommande generationer ett fint arv efter oss.

Stora vackra träd som ger karaktär åt landskapet och bostäder för fåglar och insekter, samt förhoppningsvis en känsla av trygghet och kontinuitet för de som har sin framtid då.

Mats Hultmark, kyrkogårdsföreståndare

19

20

VA R F Ö R G Ö R V I S Å?

DOPDRÄKTEN - ett tecken på tro och förtröstan Varför har prästen klänning? Nej, det är ingen klänning utan en dopdräkt. Och vit och lång ska den vara - ända ner till golvet. Konfirmanderna bär också dopdräkt fast man säger ofta konfirmandkåpa.

När vi döper säger vi gärna dopklänning – även när vi döper gossebarn. ”Det var första och sista gången lille Stig bar klänning”, sa mamman (Nå, helt säker ska hon kanske inte vara).

När vi sveper våra döda inför kistläggningen är det en rest av det gamla bruket att begrava de döda i sin dopdräkt.

Första gången vi kläds i dopets vita dräkt är i dopet, sedan följer oss dopet genom livet. Att vara döpt är att tillhöra Kristus och kyrkan.

Det är att ha Gud som sin far och kyrkan som sin mor. Under livet växer vi i vår relation till världen och oss själva och vår tro.

Därför är dopdräkten lång - för att vi ska kunna växa i den under hela livet. Dopet är ett tecken på att vi vilar i Guds omsorg. Han är med oss alla dagar i livet. Att alla dopdräkter i ser likadana ut (vita och fotsida) visar att vi är lika i värde och tillhörighet.

I kyrkan och hos Gud finns en plats för alla vilka vi än är. Vad vi än klär oss på morgonen får vi bära dopet inom oss. Glömmer vi bort vårt dop så glömmer i alla fall inte Gud bort oss. En gång döpt – alltid döpt. Alltid sedd, aldrig glömd, alltid älskad.

Det är dopdräktens fina symbolik och grunden för allt arbete kyrkan utför. Dopdräkten är det finaste plagg som finns. Bär den med stolthet och förtröstan i ditt hjärta.

Herde Per

21

SK20191

BRA ATT VETA INFÖR…

Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och genom att rösta i kyrkovalet påverkar du vad kyrkan ska göra.

Som medlem bidrar du till gemenskap, glädje, fördjupning och sammanhang för dig själv och andra, till exempel genom dop, bröllop, andra gudstjänster, öppen förskola, barn- och ungdomsverksamhet, körer och konserter.

Du bidrar också till att bevara vårt gemensamma kulturarv, i form av byggnader och traditioner och du är med och stödjer kyrkans sociala arbete för människor i utsatthet, ensamhet och sorg.

MER INFORMATION svenskakyrkan.se/kyrkoval

Såhär når du oss FÖRSAMLINGSVERKSAMHET

FÖRTROENDEVALDA

Kyrkoherde Per Gyllenör

Kyrkorådets ordförande Lisbeth Andersson 070-575 34 47

44 54 71 070-575 61 83

Komminister 44 54 72 Hans Eriksson 070-202 58 53

Kyrkomusiker Titti Ertsborn 070-242 35 02 Maria Herrlin 0702-75 29 54

Diakon 44 54 74 Mats Bengtsson 070-580 51 14

Diakoniassistent 44 54 75 Albin Bengtsson 0733-16 91 21

Församlingspedagog 44 54 76 Katarina Ahl 0703-96 22 94 Diakoniassistent/kanslist Jeanette Willes Nihlén 073-520 21 06

Församlingsvärdinna Eva Olsson 070-396 22 93 Församlingsvärdinna Jessica Wehlin 073-326 60 91

22

Kyrkofullmäktiges ordförande Johan Lundström 825 64

BEGRAVNINGSÄRENDEN M.M. Kyrkogårdsförvaltning 44 54 81

Kyrkogårdsföreståndare Mats Hultmark 070-597 99 58 Kyrk- och Kyrkogårdsvaktmästare Johan Engström 44 54 82

Kyrk- och Kyrkogårdsvaktmästare Cecilia Svensson 44 54 83

070-396 22 32

Gravskötselavtal m.m.

Peter Jonsson 44 54 70

FÖRSAMLINGSEXPEDITION Kanslister 44 54 70 Peter Jonsson 070-828 37 82 Jeanette Willes Nihlén 073-520 21 06

Kamrer Helén Paulsson

44 54 80 0730-850 585

Kommunikatör Martina Slater 076-870 59 00

EXPEDITION & BESÖKSADRESS

Barkåkra Prästgård Barkåkravägen 199 262 91 Ängelholm Telefon: 0431 - 44 54 70

POSTADRESS Barkåkra Församling Barkåkravägen 199 262 91 Ängelholm barkakra.forsamling@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/barkakra

ÖPPETTIDER Måndag-fredag kl. 9 - 12 och 13 - 14.

Helgdagar stängt.

Vid bokning av förrättning eller lokaler, kontakta expeditionen.

Foto: Kat Palasi /Ikon

UNDER UNDER SAMMA SAMMA HIMMEL HIMMEL

Coronapandemin Coronapandeminhar hartvingat tvingatmiljoner miljonermänniskor människor till tillett ettliv livi iextrem extremfattigdom fattigdomoch ochhunger. hunger.

Tillsammans Tillsammansmed medsysterkyrkor systerkyrkoroch ochsamarbetsorganisationer samarbetsorganisationeröver överhela helavärlden, världen, stödjer Act Svenska kyrkan människor att resa sig starkare. stödjer Act Svenska kyrkan människor att resa sig starkare.

SWISHA SWISHATILL TILL

900 9001223 1223 svenskakyrkan.se/act svenskakyrkan.se/act

Tillsammans Tillsammanskan kanvivigöra göraskillnad. skillnad.

Din gåva gör det möjligt.

Din gåva gör det möjligt.

23

korsordet Bokpriser till de tre först inskickade rätta lösningarna!

Skicka till: Barkåkra församling Barkåkravägen 199 262 91 Ängelholm Märk brevet: ”Korsordet” Eller fotografera av och mejla till: barkakra.forsamling@svenskakyrkan.se TOG EN SVÄNGOM

KAN MAN BLI RÖD SOM EN

ÄMNE

NEPERS ELLER EULERS TAL

TA FÖREGÅR HOPP & KÄRLEK

GENOMFÖRT

PLATS FÖR DROGHANDEL

HADE KANSKE DEN ODÖMDE

IDROTTARE

GREKISK KUNG AV SPARTA

INFRARÖTT

HASARDERADES KAN FRISERAS

IRRITERAT

OFTA KLYFTA PÅ EN CORONA LÄGER FÖR BARN MED LOV

RETAS HYSER ANTAGONIST RIKSKANSLER NYSKAPARE

HETTE SKÅNEÄGG AB FÖRR

DÄREFTER DISNEYTJEJ

DELTA

KYRKA I HBG

SENT

STARTADES GJORTS IGEN

MYS ÄR DEN SOM HÅLLER MED

SKOGMAN

UPPGIFTER HÅRIG MATTA

VACCIN

SKYFFEL I SANDLÅDA

SÄLJER PLAGG

KAROLINSKA INSTIT.

FÄSTE

DEN PRYDER BISKOP ALFA

DELTA HALVA DIAMETERN DEN PIGGE RISKEN

KLÄR EN INDIER NIX HERDE I ALLERUM LÄKARE EN MARIE

DET FÖREGÅR VIGSELN

EN MYRDAL SPANSK AGNES

DUNST OCH ÅNGA BETA DRAG NIKLAS OCH KVÄVE

DOPP OCH BÖNADE GRÄS

EFTER STORHELG

BRASILSTAD HEDNAGUD

PRONOM.

BESTRAFFADES OMEGA NÄR TIDEN ÄR UTE

24

TEX. PRÄST OCH GREVÉ