Bamsebladet nr 2 2012

KRÖNIKA

Timmerhusets termiska egenskaper

I

Krönika av Robert Grundström

denna krönika vill jag belysa en ofta omdiskuterad fråga nämligen timmerhusets totala värmeekonomi. På den ena sidan står förespråkarna för den traditionella byggtekniken med ångspärr och fiberisolering och på den andra sidan förespråkarna för den massiva timmerväggens termiska förmåga att ta upp och avge såväl fukt som värme.

F

öreningen Svenska Timmerhus (FST) med säte i Dalarna har genomfört en studie i ämnet. Studien är upplagd så att 11 olika timmerhus belägna från en tänkt linje från Vänerns nordspets upp till Sundsvall ingår. Alla husen är avsedda för permanentboende (två av husen klassade som sommarhus men nyttjas året runt) och geografiskt spridda från fjällnära till kust. I dessa hus har man uppmätt den faktiska energiåtgången under 12 månander. Fastighetsägarna har för att få delta i studien ”tvingats” delta i följande aktiviteter: 1. Mätning av den verkliga energiförbrukningen under minst ett år. 2. Lufttäthetsprovning och termografering (fotografering med värmekamera) av timmerstommen. 3. Intervjuer kring inomhusklimat och vad de värderar med en stomme i massivtimmer. I detta sammanhang skall nämnas den massiva timmerväggens förmåga att ta upp och avge fukt, att ta upp och avge värme,- en förmåga som är ytterst viktig i sammanhanget men aldrig tagits någon hänsyn till i moderna beräkningsmodeller. Användningen av värmekamera visade med önskvärd tydlighet var värmeläckage förekommer. Luftläckage mellan stockarna förekom nästintill aldrig. Tvärtom visade undersökningarna att anliggningsytan mellan stockana - ”draget” - hade bättre isolering än de enskilda stockarna! Här spelar givetvis kvalitén på det utförda timmermansjobbet in med stor kraft. De största luftläckagen visade sig vara mellan stomme och fönster/dörrar samt mellan stomme och tak och mellan stomme och grund. Endast två av de undersökta husen låg över det riktvärde som Boverket önskar. Nämnas bör också att samtliga hus saknade tilläggsisolering annat än några i badrum och kök (föranlett av byggnadsnämndens krav).

Ö

verlag lyfts timmerhusets inneklimat upp som något mycket positivt av de boende i huset. Timmerhus med synliga timmerväggar både ute och inne saknar mekanisk ventilation. Den sköter de massiva timmerväggarna. En mekanisk ventilation drar hela tiden energi och kräver underhåll och förnyelse. Inte så sällan finns ett entonigt surrande i bakgrunden kombinerat med att den oftast ”suger ut” uppvärmd luft i onödan. Trots att ventilationen oftast verkar vara långt under uppställda normer tycker timmerhusägarna att den goda luftkvaliten är en av anledningarna till att man valt att bo i timmerhus.

S

lutresultatet i undersökningen visade att 7 av de 11 husen klarade de krav som ställts vid starten. De hus som förbrukade lika mycket eller mer energi än beräknat var alla utrustade med bergvärmepumpar. I sammanhanget finns det sannolika skäl att anta att bergvärmepumpar förbrukar mer energi än vad tillverkarna uppger.

A

tt bo i ett timmerhus är inte bara en fråga om energiåtgång. Det handlar i lika stor utsträckning om faktorer som timmerstommens charm, frisk luft, hållbart material och ett miljövänligt boende. Till detta kan adderas estetiska och/eller livsstilsskäl samt även det förhållandet att timmerhuset är ett klimatsmart alternativ på såväl kort som lång sikt. Långsiktigt genom att binda kol på olika sätt och därigenom minska koldioxidutsläppen. Kortsiktigt genom timrets förmåga att genom sin värmeabsorberande förmåga parera årstidens klimatvariationer.

P

ersonligen har jag på ”gräsrotsnivå” konstaterat samma sak som FST:s utredning. På vårt sommarställe i Banforsen har vi två stugor. Den ena fanns på plats vid köpet och är spantrad och förmodligen byggd diffusionstät. Den andra stugan är en oisolerad timmerstuga i 13,5 cm timmer. Båda stugorna ligger i söderläge i samma sluttning och har grovt bedömt samma fönsteryta mot söder. Avståndet mellan stugorna är ca. 30 m. Under varma sommardagar stiger innetemperaturen i den spantrade stugan till ca. 32-34 grader. Helt olidligt!

Vi brukar då ta vår tillflykt till timmerstugan som då ofta uppvisar 7-8 grader lägre temperatur och upplevs som underbart! Av den anledningen förstår säkert läsarna av denna krönika att jag svalde FST:s resultat med glädje och övertygelse om att jag för en gångs skull hade rätt...

Ytterligare en anledning att timra det egna huset/sommarstugan är att få uppleva skaparglädjen och bidra till att minska koldioxidutsläppen.

Robert Grundström

Lindrev • Tjärdrev • Linsnöre • Textilier www.lindrev.com

Alvastra Gula villan | 599 93 Ödeshög Tel: 0722-41 10 80 | info@lindrev.com