Issuu

SPECIAL

SWEDAVIAS UTVECKLING FÖR VÄRLDEN NÄRMARE

ÄVEN SVERIGES RIKTIGA

CITYFLYGPLATS BROMMA UTVECKLAS VIDARE

JÄRNVÄG TILL LANDVETTER

KNYTER REGIONEN TILL FLYGDESTINATIONERNA

SWEDAVIA ARBETAR PÅ EN MASTERPLAN FÖR STRATEGISKA INVESTERINGAR VID MALMÖ FLYGPLATS

VISBY HÖJER

SIN TEKNISKA STANDARD

ARLANDA FÖRTÄTAS

OCH EXPANDERAR TILL EN HEL FLYGPLATSSTAD

Asfalt som håller hela vägen Asfaltbeläggning på flygplatser ställer extrema krav på hållbarhet. Den ska tåla tung belastning, salt, kemikalier och väderpåverkan, och det under lång tid. Men verklig hållbarhet kräver ännu längre tidsperspektiv. Vår ECO-Asfalt® framställs med koldioxidneutral bioolja, en vegetabilisk restprodukt som radikalt minskar klimatpåverkan. Samma höga kvalitet. Bara mer klimatsmart!

peabasfalt.se

SWEDAVIA

Svensk Byggtidning

Arlanda förtätas och expanderar till en hel flygplatsstad Vid Arlanda flygplats och i grannskapet växer en ny stadsbildning fram – Airport City Stockholm. Staden kommer att innehålla stadskärna, ett entréområde, Cargo City och en mycket väl utbyggd infrastruktur. I väster innefattas Märstas företagsområde och i söder Rosersberg logistikcenter. AV KJELL-ARNE LARSSON FLYGPLATSSTÄDER – AIRPORT CITIES – har växt upp på flera håll i världen och nu är det Arlandas tur. Förutsättningarna i området är mycket goda, eftersom det finns stora markytor av jungfrulig mark att disponera. Läget är perfekt mellan Stockholm och Uppsala, två städer som växer exceptionellt starkt och som väntas smälta samman i framtiden. E 4:an samt den underjordiska järnvägsstationen bidrar stort till Arlanda som knutpunkt och regional kärna. Airport City Stockholm drivs som projekt av Swedavia tillsammans med Arlandastad Holding och Sigtuna kommun. De tre är delägare i bolaget Airport City Stockholm AB. Verksamheten går ut på att genom fastighetsutveckling och stadsutveckling göra Arlanda till mer än en flygplats. För Airport City Stockholm finns en vision och strategi. Staden ska bli en mötesplats, plats för mer varaktiga möten och dra till sig fler företag. Redan idag är cirka 200 företag verksamma vid Arlanda och cirka 20 000 människor har sitt arbete i området. Arlanda är lockande bland annat för företag som arbetar med design, media, dataspel och teknik. – Vi ska utveckla Arlanda som mötesplats och göra området attraktivt för företag som antingen förlägger konferenser och andra arrangemang här, eller väljer att helt enkelt etablera sig i området, säger Mikael Henning, chef för fastighetsutveckling inom Swedavia och med ansvar för denna vid alla tio flygplatser. Ett av våra mål är att 50000 personer ska ha sitt arbete i Airport City Stockholm 2030.

Sex områden Airport City Stockholm består av sex stadsdelar. Citykärnan byggs nära och i anslutning till Sky City, den byggnad med kommersiella ytor och hotell som uppfördes i början på 1990-talet och som knöt ihop terminal 4 och terminal 5. Denna byggnad kan betraktas som första steget och utgångspunkten för Airport City Stockholm. Den citykärna som nu börjar få sin form kommer följdriktigt att också heta Sky City. Sky City utvecklas till en stenstad med gatunät mellan höghus. Det ska kännas lite som att komma till Stockholms innerstad, när man lämnar flygplatsterminalerna och strövar ut i Sky City. Denna kärna får en stadskaraktär som skiljer den från de byggnader som har uttalade flygplatsfunktioner. Park City kommer att bli flygplatsens entré; ett grönskande parkområde som förbinder området med övriga stadsdelar. Alla som åker ända till flygplatsen med bil eller buss kommer att mötas och omfamnas av Park City. Cargo City är som bekant Arlandas område för frakt och logistik på västra sidan av flygplatsen. En annan stadsdel som redan är etablerad är DriveLAB Stockholm. Där bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete kring framtidens vägfordon.

Office One blir Arlandas första riktiga kontorskomplex för externa hyresgäster. Illustration: SandellSandberg

Det stora företags- och industriområdet som är väl etablerat i östra delarna av Märsta, blir en egen stadsdel i Airport City Stockholm. Längst i söder finns sedan drygt tiotalet år Logistik Center i Rosersberg. Många företag har redan etablerat terminaler och lager här och en av centrats främsta resurser är den så kallade kombiterminalen där containrar lastas om mellan bil och järnväg.

Kontorsområde Stadskärnan för Airport City Stockholm har redan börjat byggas. Nu schaktas för Office One, ett kontorskomplex med tre hus-kroppar på sammanlagt 20000 kvm. Placeringen är vid Sky City/Clarion Hotel Arlanda. Office One ska stå klart sommaren 2018. Office One kommer att locka hyresgäster som söker sig till den internationella miljön vid flygplatsen. Det är också en bra plats för möten och konferenser. I de fall flertalet deltagare i en konferens eller ett möte kommer med flyg, är det lättare att mötas på Arlanda än inne i Stockholm. Det företag som vill testa att ha kontor vid Arlanda kan redan nu göra detta i en lokal i Sky City. Lokalen lånas ut av Swedavia, för den som vill prova en ny kontorsvärld för en modern livsstil. På den modell som Swedavia låtit bygga för att visa det framtida Arlanda, framgår att det finns ytor för flera kvarter med ytterligare kontorsbyggnader, där det idag finns huvudsakligen bilparkeringar >> och gräsytor.

Svensk Byggtidning

SWEDAVIA

Swedavia tillsammans med Arlandastad Holding och Sigtuna kommun utvecklar Arlanda till en flygplatsstad. Det innebär bland annat att de fria ytorna närmast flygplatsen förtätas till en riktig stenstad.

– Det kommer också att byggas ett ytterligare hotell med 400-500 rum, berättar Göran Andersson, fastighetsutvecklare vid Arlanda flygplats. Vi ligger nu i förhandlingar med lämpliga operatörer för hotellet som har arbetsnamnet Hotel Forest. Byggnaden kommer att bli ganska hög – 13-14 våningar – men givetvis inte så hög att den skymmer sikten från flygledartornet.

Infrastruktur Mot bakgrund flygplatsen och järnvägsstationen är Arlanda en viktig nod i Mälardalens infrastruktur. För att upprätthålla och utveckla tillgängligheten är det också viktigt att planera den vägbundna infrastrukturen. Ett aktuellt projekt är anläggandet av 1 500 nya långtidsparkeringsplatser och en ny väg från E 4:an fram till denna. Parkeringen kommer att ha hög servicenivå till förbokade resenärer. Ambitionen är att utöka servicen ytter-

ligare genom möjligheten att checka in flygresan redan på parkeringsplatsen. Persontransporterna mellan parkeringen och terminalerna kommer att ske med eldrivna bussar. – På alla sätt ska vi bygga en hållbar flygplatsstad, säger Mikael Henning. Dessutom med hög kvalitet. Bland annat ska vi tillämpa miljöcertifiering. Mark- och anläggningsarbeten kommer efterhand som vi bygger att certifieras enligt CEEQUAL, som är mycket användbart i vårt fall. För persontransporterna på land är visionen att bygga en el-driven Mono Rail-lösning som vilar på pelare och förbinder samtliga terminaler och flertalet parkeringsplatser. Göran Andersson visar på modellen av Arlanda hur denna kommunikationslösning skulle kunna se ut. – Dessutom har vi funderingar på att Roslagsbanan skulle kunna förlängas ut till Arlanda och därmed få direkt kommunikation med ytterligare stadsdelar norr om Stockholm, berättar Göran Andersson.

SWEDAVIA

Infrastrukturen för fordonstrafiken till och från Arlanda kommer att få två dimensioner, eller nära nog var sitt vägnät. Almungevägen och dess förlängning blir in- och utfart till stadskärnan Sky City. Detta vägnät för ”stadstrafik” hålls skilt från vägar med trafik till och från flyget. God tillgänglighet till Arlanda är ett riksintresse och dess fordonstrafik ska inte behöva trängas med lokal trafik till just Sky City.

Blir förebild Fastighetsutvecklarna på Swedavia har varit i kontakt med och besökt en del andra flygplatsstäder i världen. Det är intressant huruvida Swedavia hämtat någon särskild inspiration. – Tja, frågan är om någon har gjort helt rätt vid bygget av flygplatsstäder, frågar sig Mikael Henning. Förutsättningarna är emellertid olika. Här vid Arlanda har vi ett utomordentligt bra utgångsläge i form av stora arealer med jungfrulig mark. Jag tror nog att vi i stället kommer att bli en förebild för andra.

Svensk Byggtidning

– Det är heller inte många flygplatser som liksom vi har möjligheten att bygga i området runt en järnvägsstation, påpekar Göran Andersson. Sedan är det intressant att just järnvägsstationen är den enda underjordiska passagerarytan på Arlanda. Alla andra utrymmen där passagerare rör sig finns ovan mark. Det är långt ifrån alla flygplatser som har det så. Med andra ord finns en rad positiva faktorer som verkar för att Airport City Stockholm utvecklas till en riktigt attraktiv flygplatsstad. Och att Stockholm ofta ligger högt rankat bland världens populäraste destinationer talar sitt tydliga språk om förutsättningarna. Swedavia marknadsför Airport City Stockholm på internationella fastighetsmässor och andra sammanhang. Detta tillsammans med omständigheten att man har lyckats engagera flera av landets mest namnkunniga arkitekter som Tengbom, Wingårdhs, SandellSandberg, Sweco och Bau betyder att Stockholms flygplatsstad säkert kommer att hävda sig mycket väl internationellt. ∏

Svensk Byggtidning

SWEDAVIA

Arlanda siktar på 40 miljoner resenärer således avvecklas. Ett nytt område byggs därför och med placering öster om det befintliga. Markarbetena har inletts och det hela ska stå klart hösten 2018. Byggarbetena omfattar 15 nya hus på sammanlagt 26000 kvm. Driftområdet kommer att ha bland annat fältgarage, bussgarage, fordonstvätt, fordonsverkstäder, förråd och kontor.

Ombyggd utrikes

den framtida flygplatsstaden Airport City Stockholm.

Terminal 5 – den ”klassiska” utrikes-terminalen – är Arlandas största med idag cirka 70 procent av resenärerna. Terminalen kommer att byggas ut för högre flöde och bättre service. Bland annat ska en del av taket höjas och gången mellan gateområde 1-10 och 11-24 ska breddas för att förbättra resenärsupplevelsen och minska transfertiderna mellan flighter för våra resenärer. – Två viktiga delar i utbyggnaden av terminal 5 är dels att skapa en mer sammanhållen yta med butiker och matplatser än idag, dels att bygga ny säkerhetskontroll, fortsätter Thomas Lindfors. I stället för dagens två säkerhetskontroller blir det en enda. Ombyggnaden av terminal 5 kommer att starta nästa år med förberedande arbeten och pågå i sin fulla omfattning till 2021.

Många delprojekt

Gods och bagage

Utbyggnaden av den operativa kapaciteten fram till 2040 består av flera byggprojekt. Ett förberedande och viktigt steg togs under 2015, då bana 1 förstärktes för att kunna ta emot den största modellen av Airbus – A 380. I östra delen av terminalområdet ska en ny pir byggas, bortom pir F där gate F 26 – F 69 finns. Nya piren ska även klara Airbus A 380. Den nya piren ska enligt plan börja byggas 2018 och stå helt klar 2025. Den ska byggas i två etapper och driftsättas vid två olika tidpunkter, 2021 respektive 2025. – Piren designas för full flexibilitet när det gäller resenärer, berättar Thomas Lindfors. Den ska kunna hantera både Schengen och non-Schengen med alla kategorier av resenärer. På platsen där den nya piren ska uppföras finns idag ett driftområde med verkstäder, förråd och andra tekniska resurser för bland annat alla de fordon som behövs på flygplatsen. Detta driftområde måste

En central godsmottagning för att ta emot och hantera gods som ska till butiker och restauranger, vilket ger en styrd logistik. Likaså blir det mycket nytt i bagagehanteringen, bland annat med ett helt nytt hanteringssystem i terminal 5 och ny bagagehall för ankommande resenärer. Utrustning för transport och hantering av väskor kommer att digitaliseras ytterligare, vilket gör det lättare att följa och spåra väskor. Det nya systemet byggs också för att klara RFID-märkning och framtida tekniker.

I anslutning till terminal 2 kommer denna nya Ramp E att byggas. Illustration: Tengbom

Antalet resenärer på Arlanda har ökat kraftigt under senare år och väntas fortsätta öka. För att höja den operativa kapaciteten satsar Swedavia ungefär 13 miljarder kronor fram till år 2043. Detta innebär att förutsättningarna för fastighetsutveckling och näringslivsutveckling på landsidan – Landside – samtidigt förbättras. AV KJELL-ARNE LARSSON ARLANDA HAR STOR betydelse för näringslivet både i Stockholmsområdet och i hela Sverige. Resandet via flygplatsen har ökat från 19.6 miljoner resenärer år 2012 till 23 miljoner förra året. Den 29 december 2015 passerade resenär nummer 23 miljoner säkerhetskontrollen på terminal 5. Arlanda slog därmed rekord för femte året i följd. Idag är kapaciteten 25 miljoner resenärer per år och planen är att förbättra kapaciteten för att kunna ta klara 40 miljoner år 2035. – Swedavia satsar 13 miljarder kronor fram till 2043 för att möta det ökande antalet resenärer, berättar Thomas Lindfors, programchef för utvecklingsprogrammet hos Swedavia. Det finns en strategisk plan som kallas Vision 2050, för hur vi ska kunna nå målen. – För att utveckla en flygplats behöver man arbeta inom tre områden, dels bygga ut kapaciteten på Airside, dels i terminalerna och dels utveckla resurserna på Landside, förklarar Thomas Lindfors. Dessa tre områden samspelar och här vid Arlanda blir de dessutom en del i att bygga

US Preclearance Swedavia har planer på att införa ameri-kansk inresekontroll på Arlanda och har valts ut av amerikanska myndigheter som ett alternativ i Europa vilket utvärderas närmare. Hur ärendet förlöper framöver beror på politiska beslut. US Preclearance skulle innebära att resenärerna redan på Arlanda blir godkända och klara som

SWEDAVIA

Helt nytt driftområde anläggs öster om flygplatsen. Illustration: Tengbom

inresande i USA. Det gör ankomsten till USA smidig och snabb. En preclearance-anläggning kan byggas i gateområde

F26-69, vilket skulle ta 12-18 månader. Projektering pågår nu. Anläggningen skulle kunna stå klar 2019.

Svensk Byggtidning

Till investeringarna i Arlanda hör också en ny uppställningsplats för flygplan. Den kallas Ramp E och kommer att uppföras söder om terminal 2. Rampen kommer att ha hög servicegrad med markförlagd flygplansförsörjning, vilket innebär att luft, el och bränsle är lätt åtkomliga direkt från rampen. Uppställningsplatsen kommer också att ha byggnader med personalutrymmen och teknikbyggnader. Här blir det möjligt att ställa upp 11 flygplan kod C (storlek som Boeing 737) eller 5 kod E (Boeing 747) samt ett flygplan kod F (Airbus A 380). Rampen som kommer att omfatta cirka 100 000 kvm ska stå klar i slutet av 2017. – Vårt utvecklingsprogram består av många åtgärder för att i grunden öka kapaciteten långsiktigt. Dessutom måste vi bygga för att kunna vara kortsiktigt flexibla med tanke på att flygmarknaden som bekant är mycket dynamisk. Det är stimulerande att vara med och utveckla en infrastruktur som är så viktig för regionen och för tillgängligheten till Sverige, avslutar Thomas Lindfors, programchef på Swedavia. ∏

Vi jobbar på när du sover

Viatt på Bäckström Anläggning Swedavia investerar flera miljarder per år för utveckla sina flygplatser. Målet är jobbar när du sover att anpassa dessa till framtidens säkerhetsnormer och passagerarvolymer. Vi på Bäckström Anläggning jobbar just nu för fullt på Bromma Flygplats. Bland annat anpassar vi stråkytorna och taxbanorna för framtidens krav samt gör schaktarbeten för ombyggnation av gateområdet. Arbetet ställer hårda krav på vår organisation eftersom det bara kan utföras nattetid. Bromma måste kunna garantera full drift för hela flygverksamheten under dagen. Vi fortsätter att satsa ännu mer resurser på projektering och genomförande och är nu en komplett totalentreprenör inom energi och infrastruktur för alla företag som ställer riktigt tuffa krav på sin anläggare. Tel 08-556 621 31. Besök oss gärna på www.backstroms.se

Svensk Byggtidning

SWEDAVIA

Järnväg till Landvetter knyter regionen till flygdestinationerna

Terminalen kommer att byggas ut med flera bryggor för flygplanen

Landvetter utvecklas i tre aspekter. Den första är att flygplatsens kapacitet ökas. Den andra är att järnvägsanslutning tillkommer. Den tredje är att området utvecklas till en flygplatsstad – Airport City Göteborg. AV KJELL-ARNE LARSSON BAKGRUNDEN TILL satsningarna är att Västsverige växer och därmed växer också arbetsmarknaden i regionen, säger Helena Wiberg, chef för den långsiktiga verksamhetsutvecklingen och vice flygplatschef. En fjärdedel av näringslivets företag är utlandsägda, vilket ökar resandet mellan Landvetter och utlandet. Sedan ökar Västsveriges besöksnäring, både när det gäller resenärer i yrket och på fritiden. Dessutom lever vi i en allt mer mångkulturell värld, och många företag startar på global basis, inte som förr att de startar lokalt och sedan växer geografiskt. En intressant omständighet är också att 600 000 svenska medborgare bor utomlands. Att forskning- och utveckling får allt mer internationella perspektiv bidrar också till ökat resande. Här har vi aktörer som Chalmers och Högskolan i Borås. Under 2015 ökade antalet resenärer på Landvetter med 20 procent och överträffar nu 6 miljoner per år. Detta innebar 6 miljoner resenärer sju år tidigare än prognos. Flygplatsen behöver därför byggas ut och ett större utvecklingsprogram har inletts. Ett flertal åtgärder vidtas i flera etapper för att öka flygplatsens kapacitet. Terminalen med ankomsthallen får ökade ytor. Ankomsthallen byggs ut och byggs om. Flera bagageband tillkommer. Den första etappen genomförs år 2017. Nästa etapp blir expansion söderut av terminalen. Tillbyggnaden där får tre bryggor där flygplanen kan angöra. Dessa bryggor har möjlighet att separera flöden mellan ankommande och avresande passagerare och blir också anpassade till större flygplansmodeller. Terminalen byggs på med en våning. I terminalen skiljs ankommande och avresande, samt dessutom Schengen- och icke-Schengenresenärer.

– I framtiden blir det möjligt att resa från Lilla Edet till London med bara ett byte, säger Helena Wiberg. Foto: Elite Studio AB

Dessa projekt inleds 2017 och ska färdigställas 2020. Bagage-hanteringen förbättras också med fler bagagefickor och bättre arbetsmiljö för personalen.

Järnvägsstation – Att Landvetter sedan får järnvägsanslutning blir mycket betydelsefullt för att knyta ihop markinfrastrukturen med flygplatsen, säger Helena Wiberg. Först då åstadkommer vi bra anslutningar mellan regionala effektiva transportmedel och flygplatsen. Detta blir mycket viktigt för att knyta regionen till flygdestinationerna nationellt och internationellt.

SWEDAVIA

Svensk Byggtidning

Hela 75 procent av trafiken vid Landvetter är utrikesflyg.

Planen är att bygga en ny järnvägsförbindelse mellan Göteborg och Borås. Det blir fyra spår, två för snabbtåg och två för lokaltåg. Förslag till järnvägsplan håller på att tas fram. Järnvägen ska byggas i tre etapper och den första, fram till Landvetter planeras klar 2026. – Stationen kommer att ligga på 30 meters djup, och med hissar och rulltrappor direkt upp till terminalen som i sin tur blir förbunden med ett nytt hotell, berättar Helena Wiberg. En förutsättning för att få 15-minuters trafik på den nya banan Göteborg-Borås är att Västlänken byggs, en åtta kilometer lång pendeltågsförbindelse, till största delen under jord. Med Västlänken kan tågnätet i hela regionen utvecklas. Flera kommer att kunna pendla snabbare och lätt ta sig bland annat till Landvetter. – I framtiden blir det möjligt att resa från Lilla Edet till London med bara ett byte, påpekar Helena Wiberg.

Helhetsperspektiv För att använda ett slitet uttryck är det ”mycket som ska synka” för att utveckla flygplatsen och Airport City Göteborg på ett

funktionellt och attraktivt sätt. De olika ny- och tillbyggnaderna ska estetiskt och gestaltningsmässigt fungera tillsammans. Beträffande landinfrastrukturen handlar den inte enbart om järnväg, bussar och bilar, utan även om markinfrastruktur för fotgängare och cyklister. Allt detta arbetar Swedavia med genom ett samlat grepp. Flygplatsen är en stor arbetsgivare idag – 4 000 personer arbetar på flygplatsen i 100 företag. Varje ny miljon resenärer alstrar 850 nya arbetstillfällen. Med Airport City kommer arbetsplatsen bli än större med 10 000 nya arbetstillfällen. Detta skapar behov av fler bostäder i närområdet. Här är Swedavia engagerat även i planarbeten i Härryda och Bollebygd kommuner. Bland annat finns planer på ett nytt samhälle, Landvetter södra, där 25 000 personer skulle kunna bo i framtiden. Det finns också funderingar på en ytterligare bana på flygplatsen. – Det finns mark öster om nuvarande banan, där vi också är markägare. Där kan det bli aktuellt att bygga en bana 2, parallell med den nuvarande. På så vis är Landvetter framtidssäkrat, avslutar Helena Wiberg. ∏

EL & MARKARBETEN MED EGNA ENTREPRENADMASKINER

10 Svensk Byggtidning

SWEDAVIA

Landvetter kan komma att utvecklas till en flygplatsstad – Airport City Göteborg. Illustration: Krook & Tjäder

Landvetter kompletteras med stadsbildning – blir en flygplatsstad Vid Landvetter pågår flera fastighetsutvecklingsprojekt samt åtgärder för att öka flygplatsens kapacitet. Dessutom finns ett program för att omvandla området till flygplatsstaden Airport City Göteborg – på motsvarande sätt som görs för flygplatser som Manchester, Vantaa och Gardermoen. AV KJELL-ARNE LARSSON FLYGTRAFIKEN PÅ LANDVETTER har ökat med ungefär 50 procent sedan 2010. Under 2015 nådde man upp till 6.1 miljoner passagerare. Antalet destinationer är ett hundratal och 25 flygbolag trafikerar flygplatsen. Landvetter är en internationell flygplats, där tre fjärdedelar av trafiken går till internationella destinationer.

Flygplatsstad Samtidigt som flygkapaciteten byggs ut ska Landvetter utveckla närliggande fastigheter och verksamheter för att området på sikt ska bli en flygplatsstad. – Vi har studerat flygplatsstäder på andra håll, bland annat Schiphol i Holland och Manchester i England. Tillsammans med

Härryda kommun gjorde vi en förstudie som visade att det är möjligt att utveckla en flygplatsstad även vid Landvetter, berättar Robert Lenzi, affärsansvarig fastighetsutveckling Airport City Göteborg. Tillsammans med kommunen upprättades en programhandling. Den används vid bland annat utarbetande och handläggning av detaljplaner. Man har bjudit in byggherrar, handeln och andra aktörer som är tänkbara för deltagande i utvecklingen av den framtida flygplatsstaden. Gensvaren hittills har varit positiva, särskilt inom lager och logistik. – Markområdet omfattar två miljoner kvadratmeter, varav vi äger 85 procent och Härryda kommun resten, berättar Robert Lenzi. Tillsammans försöker vi skapa en plats för all tänkbar service och verksamhet. – Airport City Göteborg ska bli en destination att räkna med, fortsätter Robert Lenzi. Flygplatsens internationella och nationella roll ska stärkas och därmed stärks även regionen. Landvetter är en flygplats i kraftig tillväxt och med flygplatsstaden ökar konkurrenskraften också för näringslivet i regionen.

Logistikpark Rent fysiskt har flygplatsstaden redan kommit en bit. DB Schenker

SWEDAVIA

flyttade hit redan 2010. OKQ8 och MacDonalds är nya aktörer. I år öppnade DHL en terminal här, vilket säger en del om hur logistikbranschen värderar läget. Just nu pågår arbeten med att terrassera 250 000 kvm mark som förberedelse för logistikpark 1, vilken har fastställd detaljplan. Logistikparken är ett samarbete mellan Swedavia och Bockasjö som är specialiserade på logistikfastigheter. I logistikparken planeras byggområden även för kontor. Swedavia letar partners bland företag som söker ett lätt tillgängligt och synligt läge. En del företag som arbetar med e-handel kan föredra läget med ett logistikcenter. Någon annan tänker sig ett litet lager med eget kontor intill. Idén att placera showroom för att visa ett företags produkter på en lätttillgänglig flygplats är en idé som förhoppningsvis många kan ta fasta på. – Det blir mycket spännande att se vilka som kommer att flytta hit och vilka branscher det blir. I dagarna har ett annat byggprojekt inletts, nämligen uppförandet av en ny bro, över infartsvägen från riksväg 40. Bron kommer att utgöra en port till flygplatsområdet. Även uppe på bron kommer det så småningom att gå trafik till och från området, då närmast till logistikpark 1.

Ytterligare hotell Idag finns endast ett hotell, med 180 rum, vid Landvetter. Detta är en klar underetablering i ett internationellt perspektiv. Nu planeras för ytterligare ett hotell, på sju våningar och med cirka 200 rum. En projekttävling utlystes och fem arkitektkontor fick

Svensk Byggtidning 11

lämna förslag. När detta skrivs är vinnaren utsedd, men inte offentliggjord. Swedavia förhandlar för närvarande med ett flertal operatörer för hotellet. – Avsikten är att bygga ett hotell som attraherar både för affärsmän och familjer, berättar Robert Lenzi. Hotellet planeras bli ett prisvärt mellanklasshotell, men ändå med känslan av lyx. Bygget kan starta nästa år och stå färdigt 2019.

Upplevelser – Sedan har vi ett fjärde ben att stå på, fortsätter Robert Lenzi. Nämligen upplevelsedelen. Här har vi stora planer för detaljhandel, volymhandel och upplevelser, helt enkelt ett superregionalt köpcentrum. Visionen är att all upptänklig service ska finnas i flygplatsstaden. Airport City Göteborg blir en flygplatsstad där modern arkitektur möter vild natur. Arkitekturen kommer nära inpå klippor, bergsskrevor och tallskog. Den estetiska och landskapsmässiga framtoningen kommer att bli unik, och ingen flygplatsstad i världen är ju den andra lik. All byggnation vid Landvetter ska miljöcertifieras, enligt internationella eller svenska system, ett eller flera. – Vi står inför en jätteexpansion av flygverksamheten. Terminalen och områdets markinfrastruktur förstärks och växer. Och parallellt med detta arbetar vi för flygplatsstadens framväxt. Allt detta är väldigt positivt, men samtidigt mycket utmanande, avslutar Robert Lenzi, affärsansvarig fastighetsutveckling Airport City Göteborg. ∏

12 Svensk Byggtidning

SWEDAVIA

Avgångshallen kommer att breddas och renoveras för att klara standard för branschen. Illustration: Swedavia Design

Visby flygplats byggs om Vid Visby flygplats pågår flera typer av projekt. Dels handlar det om åtgärder för att höja teknisk standard, dels byggs terminalen om för bättre och smidigare passagerarflöden. AV KJELL-ARNE LARSSON VISBY FLYGPLATS HAR årligen över 400 000 passagerare. I år kommer antalet kanske att passera 450 000. Flygtrafiken här karaktäriseras av förhållandevis små flygplan och därmed många rörelser (starter/landningar) i förhållande till passagerarvolymen. Sedan är trafiken som mest intensiv under sommaren.

Uppställningsplats Nu pågår arbete med att byta betongplattan på uppställningsplatsen för flygplanen. Efter ungefär sextio år i drift har betongen drabbats av både förslitning och krackelering. Skanska utför arbetet i etapper, som genomförs höst och vår. Etapp 1 pågår nu och den fjärde och sista etappen planeras

till våren 2018. På somrarna görs uppehåll i arbetena. – På den renoverade uppställningsplatsen installeras samtidigt en typ av markluckor, som är nya för Sverige, berättar Johan Lagerstrand, som är infrastrukturchef för Visby flygplats. Vi bygger dessa efter tysk förebild. I markluckorna finns el framdragen. Därmed slipper servicepersonalen att dra ut kabelanslutna vagnar till flygplanen. Samma typ av markluckor kommer också att installeras på den planerade pir E vid Arlanda. För närvarande pågår projektering av en ny bränsledepå. Eftersom man eftersträvar en mindre riskfylld placering kommer en ny depå att uppföras på annan

plats. Planen är att bygget ska sättas igång i slutet av året. En av taxibanorna, närmare bestämt den som går parallellt med rullbanan, kommer att breddas och toppas om. I kurvorna utgörs banan av betong, medan rakorna är belagda med asfalt. Taxibanan behöver breddas till 15 meter för att klara gällande regelverk. För närvarande används banan på dispens. Geotekniska mätningar har visat att markförhållandena är tillräckligt bra och anläggningsarbetena planeras att starta våren 2017.

Schengen-resenärer Avgångshallen kommer att byggas om och byggas ut. Den breddas mot Airside. Ett av motiven är att passagerarytorna måste göras större. – För att kunna möta den passagerartillväxt vi har i dag och de krav som IATA-standarden ställer, behöver vi bygga

SWEDAVIA

Entréhallen förnyas och blir betydligt ljusare. Illustration: Swedavia Design

ut, berättar Johan Lagerstrand. Samtidigt görs en bättre anpassning med avseende på Schengen och non-Schengen resenärer. Idag når vi inte riktigt upp till gränspolisens krav. Byggprojektet som är en utrymmesmässig utmaning, startade våren 2016 och planeras att bli klart till slutet av mars nästa år. Längre fram i tiden ligger en ombyggnad av säkerhetskontrollen. Inom befintliga ytor ska man bygga ut från ett till

Svensk Byggtidning 13

Säkerhetskontrollen kommer att få två flöden. Illustration: Swedavia Design

två passagerarflöden. Detta projekt samverkar med förbättringarna för att skilja Schengen och non-Schengen och är en utmaning både med tanke på planlösning och byggproduktion, särskilt som flygplatsen måste fungera även under byggtiden.

Bagagehantering Ett byggprojekt som till stora delar redan är genomfört handlar om bagagehanteringen. Personalen som arbetar med bagaget har

fått större ytor för hanteringen och detta har fallit väl ut. Man ska också installera en Bag Drop-anläggning där passagerarna själva kan checka in sitt bagage. Denna möjlighet kommer hösten 2017. – Inför de olika projekten sätter vi ihop projektgrupper som består av resurser vi har lokalt på plats, tillsammans med personal från Swedavia Konsult och konsulter som vi upphandlar externt, berättar Johan Lagerstrand. ∏

Vi utför el-, tele- och datainstallationerna för Swedavia på Arlanda - Bromma - Sturup

www.emillundgren.se

14 Svensk Byggtidning

SWEDAVIA

Bromma står inför omfattande renoveringar och omdaningar. Foto: Peter Phillips

Sveriges riktiga cityflygplats Bromma utvecklas vidare

Sett till antalet resenärer är Bromma faktiskt en av landets största flygplatser. Den är samtidigt hela Sveriges cityflygplats.

tiden med ökat antal resenärer. Alla som reser via Bromma ska uppleva en välkomnande, behaglig och välskött atmosfär.

AV KJELL-ARNE LARSSON

Förra året satte Bromma nytt resenärsrekord med 2,5 miljoner resande. I år väntas siffran stiga ytterligare något. Trängseln är stundtals stor i både avgångs- och ankomsthallen. Ett bygge av en ny ankomsthall har nu inletts. Den nya hallen ska öka Brommas kapacitet från 2,5 till 3 miljoner resenärer per år. Behovet av en ny ankomsthall – som frigör viktiga ytor i avgångshallen – är efterlängtad av resenärerna. För att få plats med ny ankomsthall rivs en gammal byggnad intill stationsbyggnaden. >>

BROMMA HAR VARIT i drift sedan 1936. För att kunna ta emot nuvarande trafik och för att leva upp till den service som resenärerna förväntar sig, har en utveckling av flygplatsen påbörjats. Bromma har inte renoverats i sin helhet sedan 1950-talet, med undantag för en del upprustningar i början av 1990-talet. Flygplatsen behöver anpassas till dagens trafikmängd och möta fram-

Ny ankomsthall

Vi behöver tydliga mötesplatser för att kunna träffas. Att bestämma tid på centralstationen räcker sällan, det är inte tillräckligt exakt. I Stockholm har vi i generationer stämt möte under ”Svampen” på Stureplan i skydd från regnet, eller i varuhusens entréer för att varmluft strömmar ut och värmer oss vintertid. På Stockholms central har ”Ringen” mitt i vänthallen varit en exakt plats med bra uppsikt för alla möten. Luzette är en ny mötesplats. Skyltarna lyser upp och visar vägen. Är din date sen gör det ingenting.

Focus Neon AB Telefon 08-681 68 00 www.focusneon.se Stockholm, Helsingfors, Oslo, Göteborg, Malmö, Örebro, Hudiksvall Hela tiden skapas nya mötesplatser. Focus Neon har levererat skyltar till många av butikerna och restaurangerna inne på Stockholms centralstation.

16 Svensk Byggtidning

SWEDAVIA

Perspektiv av nya ankomsthallen från Land-side. Illustration: HMXW

Det pågår anläggningsarbeten för att förbättra taxi- och bansystemen. Detta ska bli klart till årsskiftet 2017/18. Flygplatsens elkraftsystem förnyas och förstärks.

Den nya ankomsthallen ska vara klar om ett år. Då byggs den nuvarande ankomsthallen samt vissa utrymmen för flygplatsdriften om till en bättre och rymligare avgångshall.

Smidigare flöde När hela ombyggnaden är klar kommer resenärsflödena att bli smidigare. Det blir fler säkerhetskontroller. Ovanför utgången till flygplanen byggs en ny lounge för resenärerna. Swedavia satsar totalt 1,5 miljarder kronor i upprustning och modernisering av bansystem och byggnader i Bromma. Den nya ankomsthallen kostar 50 miljoner och totalbudget för omgörningen av terminalytorna är 180 miljoner. Nyligen invigde Bromma ”Pir A” som innebär att resenärerna kan gå skyddade under tak till och från flygplanen. När ”Pir B” blir färdig kommer alla uppställningsplatser för flygplan att vara väderskyddade. – Vi genomför också en rad åtgärder av mer teknisk art, berät-

tar flygplatsdirektör Peder Grunditz. Det pågår anläggningsarbeten för att förbättra taxi- och bansystemen. Detta ska bli klart till årsskiftet 2017/18. Flygplatsens elkraftsystem förnyas och förstärks. Dessutom gör flera miljöåtgärder. Dagvattenhanteringen förbättras, liksom glykolhanteringen. – Vi rustar oss också för framtiden genom uppgraderingar för att klara nästa generations flygplan, berättar Peder Grunditz. ∏ + FAKTA • Södra passagen mellan terminalen och flygplanen byggs om, 2016. • Ny ankomsthall byggs bredvid dagens terminalbyggnad, 2016-17. • Det byggs nya vägar för taxibilar, bussar, busshållplatser och parkeringsplatser i anslutning till nya ankomsthallen, 2017. • Norra passagen mellan terminalen och flygplanen byggs om, 2017. • Dagens terminalbyggnad och ankomsthall byggs om till en större och effektivare avgångshall, 2017-18.

SWEDAVIA

Svensk Byggtidning 17

År 2020 ska Peab Asfalts samtliga anläggningar producera ECO-Asfalt.

Peab Asfalt ställer om till ECO-Asfalt Passagerartrafiken på landets flygplatser förutsätter asfalterade start- och landningsbanor. Peab Asfalt vill fortsatt stå för underhåll och dessutom bidra med ny ECO-Asfalt när Arlanda, Landvetter med flera flygplatser bygger ut. – Vi ser att det har blivit ett ökat fokus på klimat- och miljöfrågor hos våra kunder. Vi vill bidra genom att erbjuda en mindre miljöpåverkande produkt, säger vd Håkan Jacobsson på Peab Asfalt. AV THOMAS ANDERSSON SWEDAVIA ÄR ETT av staten helägt bolag som sedan 2010 äger, förvaltar och utvecklar flygplatser, bland annat Arlanda, Landvetter, Visby och Kiruna. Peab Asfalt har sedan 2014 ett treårigt avtal med Swedavia om asfalteringsunderhåll på bolagets samtliga tio flygplatser runt om i Sverige. Hösten 2016 är det dags för upphandling om ett nytt underhållsavtal. – Vi är väldigt stolta över möjligheten att ha fått arbeta med asfaltunderhåll på Swedavias flygplatser i tre år. Nu hoppas vi på förnyat förtroende i den kommande upphandlingen, säger Håkan Jacobsson på Peab Asfalts huvudkontor i Malmö. Underhållsavtalet med Swedavia har inneburit ansvar för arbetsmoment som att fräsa bort gammal beläggning, lägga ny asfalt, markarbeten samt ansvar för armatur– och ljusanläggningar vid brunnar och på andra ställen. För de utbyggnadsplaner som Swedavia nu har för en rad flygplatser är Peab Asfalt en av flera intresserade entreprenörer. Det handlar om banor för start, landning, taxibanor, uppställning, parkeringsplatser för

bilar och andra asfalterade ytor. Utbyggnadsplanerna inkluderar bland annat ombyggnad av Terminal 5 på Arlanda, utbyggd säkerhetskontroll och fler platser för handel och bilparkering. Investeringar på 1,9 miljarder fram till 2031 ska på Landvetter resultera i en större terminal, utbyggd säkerhetskontroll, hotell och tåganslutning. Även Bromma Airport liksom Malmö och Visby ska renoveras med sikte på att bli moderna och miljöanpassade flygplatser. – Nu när Swedavia avser att bygga ut med nya banor och parkeringar kan vi givetvis erbjuda vår ECO-Asfalt. Lanseringen av ECO-Asfalt är ett led i Peab Asfalts omställning till ett klimat- och miljövänligare tillverknings- och arbetssätt. För att svara upp mot såväl kundkrav som egna ambitioner. Det hoppas Håkan Jacobsson kan utgöra en konkurrensfördel när anbudsgivningen om entreprenaderna för flygplatsutbyggnaderna – parallellt med underhållsupphandlingen – succesivt drar igång hösten 2016. – Vi använder bioolja när vi torkar och

Håkan Jacobsson, vd Peab Asfalt.

värmer upp stenmaterialet som ingår i asfalten. Det är den mest energikrävande delen i tillverkningsprocessen och det är här vi fokuserar. De flesta aktörer idag använder någon form av normalt fossilbränsle, typ vanlig eldningsolja. Biooljan som Peab Asfalt använder är en koldioxidneutral restprodukt från livsmedelsindustrin, påpekar Håkan Jacobsson. – Genom att ersätta den gamla fossila eldningsoljan så minskar vi klimatpåverkan utan att slutproduktens egenskaper påverkas. Peab Asfalt konvertera nu sina asfaltverk till produktion av ECO-Asfalt för en investeringskostnad på cirka 3 miljoner kronor per produktionsanläggning. Peab Asfalt har 16 stationära produktionsanläggningar runt om i Sverige. Företagets mål är att 50 procent av den asfaltsmassa som produceras vid utgången av 2016 ska vara ECO-Asfalt – De årliga utsläppen av koldioxid kommer att minska med 15 000 ton. Det motsvarar utsläppen från 10 000 personbilar som under ett år kör 1 500 mil, tillägger Håkan Jacobsson. År 2020 ska Peab Asfalts samtliga produktionsanläggningar vara konverterade för tillverkning av ECO-Asfalt. Är ni först i Sverige med det här? – Med bioolja är vi först och den enda asfaltproducenten som använder den här tekniken och som kan erbjuda våra kunder en 100 % koldioxidneutral tillverkning av asfaltmassa. Vår kund Swedavia är en aktör som verkligen har lyft på locket och vågat börja ställa krav på klimat och miljö. Det tycker vi är jättekul! ∏

18 Svensk Byggtidning

SWEDAVIA

Tillit och ett gemensamt språk skapar

GODA SAMARBETEN

utveckla ett viktigt strategiskt verktyg för Midroc, nämligen affärsskolan. Hon har arbetat mycket med människor, relationer och individers beteenden, mindre med hur kontrakt är uppbyggda. – Vissa menar att om du inte har den kontraktuella kunskapen kan du inte jobba som partneringledare. Jag menar att det går alldeles utmärkt. Mitt jobb går ut på att arbeta med hur människor kommunicerar och att öka förståelsen för både dem själva och andra. Det är det jag tycker är häftigt med Swedavia, att de går ”all in” i det här. Det finns aldrig någon känsla av att de tummar på det här och det är ingen tvekan om att de är delaktiga. För mig som partneringledare är de en önskebeställare, säger LiseLotte J Bate.

Att skapa tillit

Vinsterna av att bygga hållbara relationer är stora, och efter ett lyckat samarbete under produktionen av Clarion Hotel Arlanda fortsätter Swedavia och Midroc sitt samarbete. LiseLotte J Bate, rektor på Midroc Business School, fortsätter i rollen som partneringledare under arbetet med Swedavias nya kontorskomplex SkyCity Office One. AV THERESE ZÄTTERQVIST

INOM PARTNERING är det viktigt att alla delar värderingar som tillit och öppenhet och att alla talar samma språk. Det är i den strävan som Swedavia och Midroc arbetar vidare tillsammans. LiseLotte J Bate har varit partneringledare för SkyCity Office One sedan förra hösten. En roll som liknar den vid projektet Clarion Hotel Arlanda och där fler personer från den tidigare arbetsgruppen åter jobbar tillsammans. – Vinsterna och fördelarna med att arbeta

tillsammans under flera projekt är att kommunikationen sitter när du jobbat ihop en grupp. I arbetet med SkyCity Office One är det väldigt mycket som redan fungerar eftersom det finns många kärnspelare med från Clarion. Jobbar du i samma företagskonstellation sitter både det du ska bygga och relationerna, säger LiseLotte. LiseLotte J Bate har arbetat med ledarskapsutbildningar sedan -97, samt med att

Tillit är grunden i alla samarbeten, både mellan människor och i grupper när vi försöker läsa och förstå vår omgivning. LiseLotte tycker att människan kan liknas vid ett energisystem. – För varje störande tanke du har så uppkommer ett litet energiläckage. Konsekvensen av det blir att du får mindre energi till att prestera. Tillit tar bort energiläckagen och gör det möjligt för människor att känna sig trygga, och då blir vi väldigt produktiva, säger LiseLotte J Bate. I arbetet med SkyCity Office One arbetar parterna utifrån en partneringdeklaration för att skapa ett gemensamt tänk i gruppen. Den arbetas fram under en workshop där alla parter i projektet finns representerade och blir ett gemensamt måldokument. Ett sätt att skapa spelregler och tillit. – Har du spelare med i laget som inte förstår partneringdeklarationen kan det blir svårt, eftersom de inte har alla verktygen. Partnering handlar till viss del om att lämna hemmakontoret, då den främsta lojaliteten ska ligger i det vi ska skapa tillsammans. Tydliga spelregler skapar trygga relationer och det minskar risken för att människor ska tolka fel. De som varit med i arbetet med Clarion Hotel Arlanda känner att det här arbetet är oerhört positivt, avslutar LiseLotte J Bate. ∏

SWEDAVIA

Svensk Byggtidning 19

Bussar har en stor betydelse vid Malmö flygplats. Foto: Wikimedia/News Øresund - Johan Wessman

Satsningar på Malmö flygplats

–investeringar, underhåll och teknisk förnyelse Swedavia arbetar på en masterplan för strategiska investeringar vid Malmö flygplats. De väntas handla om att öka kapaciteten. Planen ligger inte klar än. Under tiden pågår en rad projekt som har karaktär mer av underhåll och teknisk förnyelse. AV KJELL-ARNE LARSSON DET STÖRSTA AKTUELLA projektet är byte av elkraftförsörjning. Det innebär att ett nytt ställverk installeras samt uppdatering av alla nätstationer. Nya försörjningen är layoutad med extra utrymmen för att kunna bygga ut elkraft-kapaciteten i framtiden. Beträffande reservkraft finns idag sådan utrustning, men denna ska bytas mot ett modernare system, som kan leverera avbrottsfri el som klarar att driva flygplatsen i 70 timmar. De fysiska arbetena med elkraftprojektet inleddes 2015 och

ska bli färdiga i början av 2017. – Projektet gör att den tekniska säkerheten och personsäkerheten i elkraftförsörjningen förbättras, berättar Maria Bengtsson, infrastrukturchef för Malmö flygplats. Så detta är inget som resenärerna märker något av. Men en sak som däremot märks är att några av våra hyresgäster genom nya och ombyggda inredningar har förbättrat atmosfären i terminalen. O’Learys har inrett en ny pub och Espresso House har byggt om sitt kafé. Dessutom har både SAS och BRA inrättat var sin ny lounge för sina resenärer. >>

20 Svensk Byggtidning

SWEDAVIA

En masterplan ska tas fram för utvecklingen av flygplatsen.

En rad tekniska projekt pågår vid Malmö flygplats.

Nu pågår också ett projekt på utsidan av terminalen där parkeringsplats och angöring underhålls och förnyas. Eftersom ingen spårbunden trafik ansluter till flygplatsen är resenärerna beroende av bil och buss. Taxitrafiken är mycket tät. Gator, p-platser och andra markytor har setts över och reparerats. Samtidigt har kommunikationsstråken fått nya dragningar för att området ska få ett smidigare och säkrare flöde av fordon.

En rad tekniska projekt pågår vid Malmö flygplats. Det som närmast berör resenärerna är Self-Service, incheckning med Bagage Drop. Det är ett koncept som införs vid samtliga Swedavias flygplatser. – Det kommer allt mer och bättre teknik efterhand och som vi tar till oss, avslutar Maria Bengtsson, infrastrukturchef för Malmö flygplats. ∏

SWEDAVIA

Svensk Byggtidning 21

Färemo Bygg & Produktion siktar på Swedavias framtidssatsningar För att möta den kraftiga ökningen av flygresenärer genomför Swedavia de närmaste åren stora investeringar på flera av landets flygplatser. Framtidssatsningar som entreprenören Färemo Bygg och Produktion vill vara med och bidra till. – Vi har gjort mycket bullerisoleringsjobb åt Swedavia, men är självklart även intresserade av att komma in i andra delar av verksamheten, säger vd Thomas Larsson på Färemo Bygg & Produktion AB. AV THOMAS ANDERSSON SWEDAVIA ÄR ETT AV staten helägt bolag som sedan 2010 äger och förvaltar flygplatser. Bland annat Stockholm Arlanda Airport, Stockholm Bromma Airport, Göteborg Landvetter Airport, Bromma, Visby Airport och Kiruna Airport. Ökningen av antalet flygresenärer gäller framförallt flygplatser med många internationella förbindelser. För att möta det ökade passagerartrycket behöver Swedavia därför säkerställa tillräcklig kapacitet för rullbanor, gater och terminaler. Färemo Bygg & Produktion har sedan flera år tillbaka löpande avtal med Swedavia. Fokus har legat på bullerisolering av bostäder inom start– och landningszonerna vid flygplatsen. – Nu vill vi gärna komma in och göra jobb i själva flygterminalen, säger Thomas Larsson med anledning Swedavias nu redovisade framtidssatsningar. Vi de regionala flygplatserna har flertalet om- och tillbyggnader redan genomförts. Swedavia koncentrerar nu framförallt resurserna till flygplatserna Arlanda, Landvetter och Bromma. På Stockholm Arlanda Airport investerar Swedavia totalt 13 miljarder fram till 2043, varav sju miljarder till 2023. I ett första skede koncentreras resurserna till en ny pir i Terminal 5. För att möta den ökade efterfrågan på internationella förbindelser. På Göteborg Landvetter Airport har redan omfattande ombyggnationer gjorts. Något som bland annat resulterat i öppna terminalytor mellan inrikes- och Schengentrafiken. När det gäller Stockholm Bromma Airport genomförs på uppdrag av Swedavia investeringar efter ställda krav från Transportstyrelen. Utöver det tillkommer satsningar på miljöförbättrande åtgärder.

terats på informationsträffar för Färemo Bygg & Produktion och andra tänkbara entreprenörer. – För vår del är Stockholm Arlanda Airport och Stockholm Bromma Airport extremt intressanta, säger vd Thomas Larsson på Färemo Bygg & Produktion. Färemo Bygg & Produktion, som varit med i byggbranschen sedan 2002, har förutom Swedavia utfört entreprenader åt en rad andra betydande uppdragsgivare. Thomas Larsson, vd, Färemo Bygg & Produktion AB. Många gånger har det varit fråga om prestigefyllda, kulturhistoriska byggprojekt i Stockholms innerstad på uppdrag av exempelvis Kungliga Djurgårdens förvaltning, Svenska kyrkan eller Handelsbanken. ∏

Personal från Färemo Bygg & Produktion AB tillsammans med sin partner Stig Nelson Byggnads AB bullerisolerar fönster till en bostad berättigad till åtgärder vid Stockholm Bromma Airport. + FAKTA FÄREMO BYGG & PRODUKTION AB Grundat: År 2002

Intressanta framtidsprojekt

VD: Thomas Larsson

Sammantaget innebär det här att Swedavia de närmaste åren kommer att gå ut med en lång rad projektspecifika anbudsförfaranden och upphandlingar. Kommande flygplatsprojekt som bland presen-

Uppdragsgivare: Swedavia, Kungliga Djurgårdens förvaltning, Svenska kyrkan, Svenska Frimurare orden, Förvaltnings AB Kubiken, JUSEK, Svenska Bankföreningen, Handelsbanken, Novare, Bostadsrättsföreningar med flera

22 Svensk Byggtidning

SWEDAVIA

Caverion installerar ljussystem på Bromma Stockholm Airport Caverion uppgraderar och nyinstallerar banljussystem på Bromma Stockholm Airport. – Banljussystemet är bara ett projekt. Vår styrka är att vi jobbar med alla tekniska discipliner som kan förekomma på en flygplats, säger vd Klas Tocklin på Caverion Sverige. AV THOMAS ANDERSSON

– Vi är vana att arbeta i en publik miljö, säger vd Klas Tocklin, Caverion Sverige AB.

Teknikinstallatören Caverion är specialiserad på samordning och teknisk installation på flygplatser och andra offentliga miljöer under pågående verksamhet.

CAVERION ÄR ETT teknikföretag som installerar, förvaltar och utvecklar energieffektiv, teknisk infrastruktur för byggnader och industrier. På den offentliga sidan är flygplatser en av flera publika miljöer där Caverion har lång erfarenhet och specialistkompetens när det gäller att samordna och utföra tekniskt komplicerade installationer. Arbeten som måste utföras parallellt med en pågående verksamhet, omgärdad av strikta säkerhetsarrangemang och kontinuerliga person- och godsflöden. – Det kan handla om ventilationen i en ankomsthall, eller om att dra om all el i en flygplatsbyggnad, tillägger Klas Tocklin. På Bromma och andra flygplatser är Caverions uppdragsgivare Swedavia. Ett av staten helägt bolag som sedan 2010 äger, förvaltar och utvecklar flygplatser, förutom Bromma bland annat Stockholm Arlanda Airport, Göteborg Landvetter Airport, Visby Airport och Kiruna Airport. På Bromma Stockholm Airport har Caverion hösten 2016 varje dag ett 30-tal anställda på plats. Projektet beträffande belysningen av banljussystemen omfattar byte av befintliga master och inflygningsljus med blixtljus på inflygningslinjen mot Stockholm. Företaget har även installerat blixtljus på inflygningslinjen mot Ulvsunda.

ordnade och levererade alla större fastighetsinstallationer.

Digitalisering Totalt omfattar avtalet demontering av cirka 50 000 meter och utlägg av 150 000 meter kabel. Till detta ska läggas installation av uppåt 500 nya banljus – både infällda i och vid sidan av rullbanan – plus montage av nya vägledningsskyltar. Arbeten som pågått i drygt ett år och avslutas under 2017. Detta med – Vi är nog en av relativt få som klarar att leverera den här typen av stora projekt och att samordna egentligen allt som behövs på en flygplats. Att vi sedan tidigare känner Swedavia och deras verksamhet är förstås en enorm styrka. Förutom avtal för specifika projekt, som det i höst slutförda på Bromma Stockholm Airport, har Caverion sedan länge ansvar för löpande underhåll och installationer på Swedavias flygplatser. – På Arlanda har vi alltid haft en organisation och jobbat sedan urminnestider. Där har vi under årens lopp arbetat med både el- och klimatinstallationer. I dagsläget har vi ett trettiotal medarbetare stationerade på Arlanda i olika projekt, berättar Klas Tocklin. Caverion levererar montage och tekniktjänster till bland annat det nya driftområdet som uppförs som en del i Swedavias stora satsning på Arlanda. Nyligen slutfördes projekt Bagage Syd där Caverion sam-

El och IT-installationer, inomhusklimat, belysning, säkerhet i pengar och arbetstid räknat utgör olika slags tekniska installationer en allt större del av nya byggprojekt och underhållet av befintliga byggnader. En utveckling som kombineras med skärpta krav på energieffektivitet och hållbarhet. Det här gäller inte minst flygplatser. Mot den bakgrunden ser den tekniska installatören och samordningsspecialisten Caverion med vd Klas Tocklin digitaliseringen som en nyckelfråga. – Vi vill i större utsträckning dra nytta av den information som vi kan samla igenom olika typer av medier. Idag tenderar merparten av projekten att vara olika typer av installationer. Det gör det ännu viktigare att systemen funkar ihop! ∏

+ FAKTA Caverion Sverige AB Verksamhet: Designar, förvaltar, utvecklar användarvänliga och energieffektiva lösningar för byggnader och industrier. Antal anställda: 4000 Grundat: Genom separation av Building Systems och Industrial Services från YIT Group i juli 2013. Aktuellt: Uppgradering ljussystem Bromma Stockholm Airport

FÄREMO BYGG & PRODUKTION AB Färemo Bygg & Produktion AB startades 2002 och sedan dess har vi varit delaktiga i hundratals spännande byggprojekt med många nöjda kunder – som kan bekräfta att de är just det. Vi är en grupp bestående av många hängivna projektledare och byggarbetare som under flera år har jobbat med framför allt större kunder i spännande projekt. VARFÖR FÄREMO? Vi tror på personlig service och bemöter samtliga kunder med extra uppmärksamhet enligt deras önskemål.Vi garanterar genomgående högsta kvalitet på utfört arbete och tror helt enkelt på att den bästa marknadsföringen är en nöjd kund! Våra nöjda kunder är vår styrka! Vi på Färemo jobbar i nära kontakt med samtliga våra kunder och erbjuder byggtjänster av högsta kvalitet. Men ta inte vårt ord för det utan låt våra kunder berätta istället. Kontakta oss så lämnar vi referenser på utförda arbeten. Axplock av några av våra partners/ referenser är: SWEDAVIA, Handelsbanken, Kungliga Djurgårdsförvaltningen, Novare, Svenska Kyrkan, Svenska Frimurare Ordern, Förvaltnings AB Kubiken och JUSEK.

Besök oss på: www.faremobygg.se

Foto: Peter Hoelstad / Agent Molly

Vi är med dig från före före till efter efter.

Sedan 2010 har Midroc projektledningsuppdrag åt Swedavia på Arlanda Flygplats.

Vill du ha projektledare och konsulter som håller i hela projektet? Vi erbjuder projektkunskap som karaktäriseras av trygghet, engagemang och ansvar genom hela processen från idé till färdig anläggning. Oavsett om det gäller bostäder, kontor, publika eller kommersiella lokaler, parker eller infrastruktur. Vi tror på nära samverkan med våra uppdragsgivare. Ofta är vi en del av våra kunders organisationer och vi söker hela tiden

en enkel och rak kommunikation där bästa avkastning på din investering är vår ledstjärna. Tack vare att vi är en del av Midroc har vi alltid möjlighet att stärka upp med kompetenser som kompletterar vårt erbjudande. Det ger dig ekonomisk trygghet och möjlighet till omfattande support. För bästa resultat finns vi med dig genom hela processen, från före före, till efter efter.