Svensk Byggtidning Special 2014

Special 2014

HÅLLBARA ÖRESUND

Dialog triggar byggherrar att ta fram miljöspjutspets Buller skördar offer Går Norden före med klimatkrav följer andra efter!

Bostadsbristen kostar 21 miljarder kronor per år, bara i STOCKHOLM Senaste rönen om passivhus

GLASETS MÖJLIGHETER

malla.se

Hållbart byggande är ingen barnlek!

En av dagens viktigaste utmaningar är att bygga miljömässigt hållbart för kommande generationer. Flera olika typer av miljöcertifieringar finns och begreppen är många.

Våra miljökonsulter utför dagligen miljöklassningar, miljöledning, samordning och projektledning av olika byggnationer.

Vi har även LEED-certifierade konsulter och BREEAM-assessorer. Behöver du kvalificerad hjälp med miljöfrågor inför ditt nästa byggprojekt så kontakta oss på Bengt Dahlgren. För oss är miljötänket den naturligaste sak i världen. Över trehundra kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. De fem hörnstenarna i vår verksamhet är VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Brand & Risk och Teknisk Förvaltning.

Vår populära miljöklassningsguide ger dig svar på de vanligaste frågorna som bl a; vad är miljöklassning - vilket system bör jag välja - och vad kostar det? Beställ Miljöklassningsguiden kostnadsfritt på: www.bengtdahlgren.se

Ingenjörskonst, helt enkelt

LEDARE & INNEHÅLL

Kortare tider för överklagade detaljplaner PBL-överklagandeutredningen har lämnat betänkandet ”Effektiv och rättssäker PBL-överprövning” till regeringen. I betänkandet föreslås förändringar som ger en effektivare prövningsordning för överklagade beslut enligt plan- och bygglagen utan att rättssäkerheten försämras.

Utredningen föreslår att beslut om detaljplaner ska överklagas direkt till mark- och miljödomstolarna, i stället för att först överklagas till länsstyrelserna. Tiden det tar för en detaljplan som överklagas mer än en instans att vinna laga kraft kan på så sätt förkortas med cirka 4,5 månader i genomsnitt.

Om detaljplanebeslut vinner laga kraft snabbare innebär det att bygglovpliktiga åtgärder inom planlagda områden kan påbörjas tidigare.

Utredningen föreslår också att prövningen av överklagade bygglovsbeslut koncentreras till tolv länsstyrelser. I dag avgör de 21 länsstyrelserna tillsammans ungefär 3200 överklagande beslut om bygglov per år.

Cirka 60 procent av dessa beslut överklagas inte vidare. De länsstyrelser som föreslås pröva överklagade bygglovsbeslut är länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Dalarnas, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Enligt betänkandet ger koncentrationen en effektivare handläggning med en tidsvinst på en månad. Länsstyrelsernas handläggningstid uppskattas bli tre månader i genomsnitt.

Att processen för överklaganden och detaljplaner snabbas upp är något som förhoppningsvis kommer att påskynda byggprocessen avsevärt.

Detta nummer av Svensk Byggtidning ges ut i samband med Nordbygg, som arrangeras den 1-4 april på Stockholmsmässan.

Vi presenterar några av mässans inslag och deltagare, men har även tagit fast på hållbarhetsfrågor i Öresund.

På Nordbygg kommer IG Passivhus att presentera ett antal passivhusprojekt från idé till förvaltning. Besökarna kommer bland annat att få ta del av tips och råd gällande renovering steg för steg i ett passivhus. ”Pappan” till begreppet passivhus Wolfgang Feist kommer också att vara på plats.

Genom glasets transparens förstärks upplevelsen av betongbalkarnas tyngd och ökar kontrasten med de olika materialen när ett café med bärande glas kommer att byggas upp vid mässhallens entré på Nordbygg. Arkitektstuderande Pauline Algeröd och Daniel Elis Karlsson på Chalmers i Göteborg vann tävlingen med bidraget ”Bärande möte”.

I övrigt i detta nummer alltså fokus på Öresund; möt bland annat Anders Åkesson (MP), regionråd och ordförande i Klimatsamverkan 2013-14 i Skåne, Milan Obradovic (S), kommunalråd med beredningsansvar för boende och infrastruktur i Malmö och Finn Lauritzen, direktör för Öresundskommittén.

Läs också om miljonprogramområdet Lindängen i Malmö där fastighetsägare rekryterar långtidsarbetslösa att utföra ombyggnationsarbeten av cirka 400 lägenheter.

Trevlig läsning, Jan Åström

Svensk Byggtidning _2014

INNEHÅLL: 3 4

Ledare Nyheter

8

Äkta passivhus visas på Nordbygg

10

Bostadsbristen i Stockholm kostar 21 miljarder kronor per år

12

Glas ett miljövänligt, evigt och variationsrikt material

16

MP: ”Inför klimatpolitiskt ramverk som grund för stadsplanering”

18 Infrastrukturen är en viktig investering för samhällsplaneringen 19

Norden måste gå före med högre klimatkrav

20

Investeringsbehovet i bostäder är eftersatt i Sverige

22

Rosengårdstjejer tar plats

24

Byggherrar tävlar om att få fram fastigheter med hög miljöprestanda

26 I Lindängen får långtidsarbetslösa utföra ombyggnadsarbeten 28

Nästan lika många dör av buller som i trafikolyckor

29

Extremt elastiska produkter för både nyproduktion och renovering

30

MagnaBoard – ett smartare sätt att bygga

30

Ligaledare

REDAKTIONSRUTA: ISSN 2000-8880 2014 Utgivare: Svensk Byggtidning ges ut av JNT Publishing AB, Box 451 30, 104 30 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159, Växel: 08-501 08 710 Ansvarig utgivare: Tomas Du Rietz Chefredaktör & Verksamhetsansv. Print: Jan Åström, jan.astrom@jntpublishing.se Försäljningschef: Jussi Kontinen, jussi@svenskbyggtidning.se Layout, redigering, traffic: Gabriella Lilliesköld, gabriella.lillieskold@jntpublishing.se Omslagsbild: Emporia Entré Skribenter: Björn Asplind, Kim Hall Foton och illustrationer: Kim Hall, Helsingborgs stad, Swedbank, Riksbanken, Perry Nordeng, FOJAB, Region Skåne, Tyréns, Robin Fritzson 3

NYHETER

TYRÉNS UTVECKLAR HÅLLBAR STADSDEL I RONNEBY Tyréns har tillsammans med ALoCO och Torsten Sack-Nielsen blivit utvalda som ett av tre team att delta i utvecklingen av området Kilen i Ronneby. Kilen kan bli Sveriges första stadsdel som inspireras av hållbarhetskonceptet Cradle to Cradle.

Ett steg i Ronnebys satsning på hållbarhetskonceptet Cradle to Cradle är utvecklingen av det före detta industriområdet Kilen. Det centralt belägna området ska utvecklas till en stadsdel som ger positiva fotavtryck, det vill säga positiva effekter på Kilen kan bli Sveriges första stadsdel som inspireras ekonomiska, ekologiska och sociala av hållbarhetskonceptet Cradle to Cradle värden, och inte bara mindre negativa. Detta ska ske bland annat genom innovativa lösningar inom energiteknik, materialval och arkitektur. Kilen i Ronneby kan bli Sveriges första Cradle to Cradle-inspirerade stadsdel.

Cradle to Cradle är ett stödkoncept och en designstrategi utvecklad av kemiprofessor Michael Braungart och arkitekt William McDonough. Cradle to Cradle® kan appliceras på allt från material och produkter till processer, byggnader och städer.

Hållbarhetskonceptet Cradle to Cradle använder naturens egna processer som modell för mänsklig produktion.

ALFA LAVAL VISAR FRAMTIDENS VÄRMEÖVERFÖRING PÅ NORDBYGG Alfa Laval ställer ut de allra senaste och mest avancerade lösningarna på Nordbygg på Stockholmsmässan. Alfa Laval driver utvecklingen av framtidens teknologi inom värmeöverföring och på mässan visas bland annat IQHeat, Sveriges mest energisnåla fjärrvärmelösning och Optigo, den senaste generationen av fläktluftförångare. Alfa Laval finns i monter A21:31.

Alfa Laval driver utvecklingen av framtidens teknologi inom värmeöverföring och på årets Nordbyggmässa visas de senaste produktnyheterna inom värme och kyla. Gemensamt är pålitliga konstruktioner och banbrytande design samt att kvalitet och tillförlitlighet alltid måste ses i ett ekonomiskt sammanhang.

På Nordbygg visar Alfa Laval hur avancerat ingenjörskunnande kan förvandlas till en konkurrensfördel för kunderna och i montern ges en demonstration av hur packningsförsedda plattvärmeväxlare är konstruerade. Alfa Laval visar att det inte räcker att bara titta på utsidan, det finns mycket mer att se inuti. Den ingenjörskonst som döljer sig under ytan ger effektiva processer och energibesparingar.

FYRA NOMINERADE TILL STORA INNEKLIMATPRISET De fyra nominerade till Stora Inneklimatpriset är Swegon AB med Wise Apartment, Lindab AB med Pascal, Kabona AB med Ecopilot och Swesiaq med Swesiaq­modellen. Stora Inneklimatpriset instiftades 2001 av Slussen Building Services i samarbete med Energi­och miljötekniska föreningen, Svensk Ventilation och Svenska Kyltekniska föreningen.Vinnaren presenteras i entréhallen på Nordbygg den 3 april klockan 16:30-17:00 och delas ut av energiminister Anna-Karin Hatt (C).

4

Passion för plåt på Nordbygg Det naturliga blickfånget i Entreprenörföretagens Plåttorg på Nordbygg kommer tveklöst att bli det paviljongtak som kommer att byggas upp i montern.

– Vi vill skapa ett framtidens tak som verkligen kröner en byggnad, säger en av initiativtagarna till projektet Björn Hammar, som tillsammans med arkitektstudenten Gustav Lundström projektleder byggandet.

Taket, som i sin tur bärs upp av fem ventilationscylindrar, ska visa på fördelarna med byggnadsplåt. Att det är ett hållbart material med bra funktionalitet som går lätt att forma. Ett annat syfte med taket är att belysa vikten av samverkan mellan byggherren, arkitekten och plåtslagaren.

– Taket ska bli en visuell och harmonisk upplevelse för besökarna och naturligtvis hoppas vi att vi kan bidra med att inspirera både arkitekter och plåtslagare till framtida samarbeten kring byggnadsprojekt som vågar ta plats och sticka ut, säger Gustav Lundström som samtidigt gärna vill föra in den nya tekniken i branschen. Med dagens digitala teknik och moderna verktyg går det att genomföra många av de projekt som var omöjliga att göra för bara några år sedan, menar han.

Entreprenörföretagen gör en rejäl satsning genom att låta Plåttorget göra comeback.

– Vi har alltid funnits med på Nordbygg, men i år gör vi en lite större satsning med Plåttorget, säger Magnus Fredman, företagsrådgivare och mässansvarig på Entreprenörföretagen.

Syftet är att skapa en naturlig samlingsplats där vi samlar branschfolk, leverantörer och medlemmar och se till så att de trivs, knyter nya kontakter och får ny kunskap, fortsätter han.

Svensk Byggtidning _2014

NYHETER

Grontmij hjälper Malmö nå målet att bli världens mest hållbara stad Med stöd av Grontmijs konsulttjänster fortsätter Malmö sin utveckling mot ett ekologiskt mer hållbart samhälle.

Staden har slutit ett tvåårigt ramavtal med Grontmij till ett värde av 20 miljoner kronor. Sveriges tredje största stad satsar i sin strävan att bli världens mest hållbara tätort till år 2020 på utveckling av miljövänliga energi-, transportoch återvinningssystem.

Tillräcklig finansiering är en nyckelförutsättning för att Malmö ska nå målet. Sedan 1998 har staden fått ekonomiskt stöd av regeringen och EU för sitt arbete med övergången till ett hållbart samhälle. Grontmij kommer att hjälpa till med att ta fram ansökningar om fortsatt ekonomiskt stöd från regeringen och andra aktörer inom hållbar stadsutveckling. Under ramavtalsperioden kommer Grontmij också att nätverka för att ta fram nya policyer, program och projekt.

– Det här är inte ett traditionellt konsultuppdrag utan mer av en kreativ process, där vi på Grontmij kan bidra till Malmös fortsatta utveckling till en eko-stad, säger Per-Anders Tauson, divisionschef för Energi & Elkraft på Grontmij Sverige.

Per-Anders Tauson ,Divisionschef Energi & Elkraft

MagnaBoard® – ett smartare sätt att bygga En ny intressant skivprodukt, med egenskaper som ger fördelar i många byggkonstruktioner.

MagnaBoard bidrar till en mer effektiv, lönsam och miljövänlig byggproduktion.

NYHET!

EgEnskapEr:

MOELVEN PÅ NORDBYGG Moelven deltar i Nordbygg 2014 med en gemensam monter för Moelven Wood, Moelven Eurowand, Moelven Byggmodul och Moelven Töreboda. Dessutom kommer Moelven Timber vara representerade.

– Vi vänder oss i första hand till föreskrivande led, arkitekter och konstruktörer, förklarar Anna Gustafsson, som är chef marknadskommunikation i Moelven Wood AB, och berättar att montern byggs av eget material med limträ som dominerande inslag.

– Vi kommer att bygga en tilltalande konstruktion i limträ.

Vi har arbetat långsiktigt med att stärka varumärket Moelven, och nu när det blivit mer känt kommer vi att fokusera på att förtydliga respektive bolags specifika produktlösningar för att på så sätt förklara vad Moelven är.

Stor vikt läggs på att etablera kontakt med föreskrivande led, men även andra målgrupper, som besöker montern och att följa upp med konkreta affärsförslag.

Svensk Byggtidning _2014

• • • • • •

Brandklass A1 Brandtestad i konstruktion Akustiktestad med ljudgran Arbetsmiljötestad Formstabil Mögelresistent

• • • • •

Stöt- och slagtålig Insektsresistent Temperaturstabil Lättarbetad Miljö- och hälsovänlig

godkänd och rekommenderad av Byggvarubedömningen och sundaHus.

Välkommen till vår monter C01:40 www.groningboard.se

NYHETER

CAFÉ MED BÄRANDE GLAS VINNER ARKITEKTTÄVLING

Vinnarbidraget ”Bärande möte” i arkitekttävlingen ”Nya ögon på glas” har byggts upp i entréhallen på Stockholmsmässan.

Besökarna på Nordbygg möts i år av ett helt nytt glascafé i entréhallen. Det är vinnarbidraget ”Bärande möte” i arkitekttävlingen ”Nya ögon på glas” som byggts upp där. Pauline Algeröd och Daniel Karlsson från Tjörn, båda arkitekturstuderande på Chalmers i Göteborg, har utformat det spännande glascaféet. De vann juryns gillande i konkurrens med 48 andra tävlingsbidrag från arkitekturstudenter i Sverige.

– Det känns helt underbart att vi vann! I vårt förslag, ”Bärande möte”, förändrar vi synen på glaset genom att låta det bära. Det som vanligtvis är bärande, betongen, använder vi istället dekorativt för att förhöja det material som vi vill visa.Vi påvisar styrkan som glaset har och med det dess möjligheter. Genom glasets transparens förstärks upplevelsen av betongbalkarnas tyngd och ökar kontrasten med de olika materialen.Vi har också varit måna om att utforma något som går att realisera och nu kommer vi att sätta oss tillsammans med en konstruktör för att utveckla och förverkliga glascaféet, säger Pauline Algeröd och Daniel Karlsson, som ser fram emot att fika i sitt eget vinnarprojekt på mässan.

Revolutionerande luftrening nu även för byggindustrin Jonisering av luften är en extremt effektiv metod för att rensa luften från damm, rök, lukt, bakterier m.m. Metoden har länge används inom områden som kontor, sjukhus, soprum eller efter brand men har då varit i lite mindre skala eller för stationärt bruk. Nu har ett svenskt företag, Renluftsteknik i Göteborg AB, utvecklat metoden och tagit fram en utrustning anpassad för byggindustrin och med en kapacitet att klara byggdamm från stora rivningsarbeten och andra luftförorenade byggmiljöer.

Morgan Midhage, produktansvarig på Jack Midhage AB som är återförsäljare av Oxysan 2000 till byggmarknaden i Sverige, tror att det inom några år kommer vara obligatoriskt med denna typ av rening när det handlar om hälsovådligt damm från asbest-, sanerings- och rivningsarbeten.

Jack Midhage AB ställer ut på Nordbygg i monter A40:45.

Pazkar Nor AS RADON– and WATERTIGHT

With our products you can sleep safely with a good concious.

• • • • • •

100 % Radon- and watertight, sprayable and rollable membrane.

Elasticity up to 1200 %.

For new constructions and for rehabilitations.

Radon- and Waterproofing basements floors and walls.

Radon- and Waterproofing of roofs in accordance to ETAG 005.

No connections or welding’s, no mather how many tubes or ironbars you have going through the membrane.

Radontight

www.pazkarnor.com

You will find us in hall C, stand nr: 03.42 6

Svensk Byggtidning _2014

NYHETER

Löfbergs anlitar solen i unikt hållbarhetsprojekt Nu ska solen i Karlstad få göra skäl för namnet. Detta då Löfbergs och ClimateWell bygger världens första storskaliga testanläggning av solpaneler för både värme och kyla. Den nya tekniken minskar energianvändning och koldioxidutsläpp och projektet följs med stort intresse av bland annat Europeiska Kommissionen.

– Solen i Karlstad är ett välkänt begrepp och det känns jättekul att få involvera den i ett projekt som lyfter klimatfrågan och som kan få företag och organisationer i hela världen att minska sin klimatpåverkan, säger Lars Appelqvist, vd på Löfbergs.

– Vi är jätteglada över att hittat en partner som precis som oss vill ligga i framkant genom att använda denna innovation för ett ansvarsfullt och hållbart företagande, säger Per Olofsson, vd på Climatewell som utvecklat den nya tekniken. Projektet – som fått namnet SunCool - innebär att en 180 kvadrat-

meter stor testanläggning byggs på delar av taket på Löfbergs lokaler i centrala Karlstad. Anläggningen beräknas vara i drift i juni 2014. Projektet har en budget på 30 miljoner kronor. EU (Life+) står för ena halvan, Löfbergs och ClimateWell för den andra.

De nya solpanelerna är unika på flera sätt. Det handlar dels om teknik och effektivitet, dels om att de enkelt går att installera på befintliga byggnader. Solpanelerna ger dubbelt så mycket energi som dagens lösningar och kan användas för både värme och kyla.

– Den nya tekniken kan minska energianvändningen med 90 procent. När det gäller koldioxidutsläppen skulle de kunna minska med över 300 miljoner ton per år om tekniken används på befintliga fas-

Spara energi:

Med fasadisoleringssystem från Sto

Löfbergs och ClimateWell bygger världens första storskaliga testanläggning av solpaneler för både värme och kyla.

tigheter. Det motsvarar utsläpp från 100 miljoner bilar, säger Per Olofsson.

– Med den här demonstrationsanläggningen hos Löfbergs finns det en enorm potential att tekniken börjar användas över hela världen, säger Per Olofsson.

s i monter att besöka os Välkommen ygg! db or 03:23 på N C10:50 & VH

Knappa resurser och stigande energikostnader ökar kraven på effektiv isolering. Sto är världsledande inom området fasadisoleringssystem med runt 400 miljoner m2 erfarenhet. Våra innovativa system erbjuder flexibla lösningar för individuell design med hög kvalitet och effektivitet.

Kontakta våra specialister för att beräkna hur du kan minska energiförbrukningen och samtidigt minska CO2-utsläppen, för en bättre ekonomi och tryggare framtid.

Information om våra produkter inom Fasad, Interiör, Betong och Golv finns på www.sto.se Sto Scandinavia AB, tel 020-37 71 00.

Sto

Omsorgsfullt byggande.

Svensk Byggtidning _2014

7

PASSIVHUS

Äkta passivhus på Nordbygg AV BJÖRN ASPLIND På Nordbygg den 1-4 april kommer IG Passivhus Sverige AB, Intressegrupp Passivhus, att presentera ett antal passivhusprojekt från idé till förvaltning.

Besökarna kommer bland annat att få ta del av tips och råd gällande renovering steg för steg i ett passivhus.

IG Passivhus Sverige deltar i Sustainable Days, som är ett nytt inslag under årets mässa.

Där kommer IG Passivhus att presentera flera genomförda passivhusprojekt.

Simone Kreutzer, vd för IG Passivhus Sverige AB kommer tillsammans med Dr Wolfgang Feist att tala under konferensdelen med programpunkten ”Hållbar stadsplanering för ett sundare samhälle ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv.”

Förskolan Skogslunden i Åkersberga visade efter tre års brukande en energiförbrukning av 13 kWh/ kvm och år. Foto: Tyréns AB

MYNTADE BEGREPPET Begreppet passivhus myntades av Wolfgang Feist som byggde Tysklands första passivhus och är grundare av Passivhaus Institut i Darmstadt.

De referensprojekt som kommer att belysas är bland annat passivhustennishallen Södra Climate Arena i Växjö, passivhusförskolan Skogslunden i Åkersberga, Högåsskolan i Knivsta, Villa Björken i Upplands Väsby, Villa Winkler i Halmstad, flerbostadshus i Järfälla och LSS-boende i Gävle.

–Vi ska visa att man genom rätt planering, placering, produkter och materialval kan åstadkomma en värmeenergibesparing på upp till 75 procent jämfört med BBR:s regler för nyproduktion, berättar Simone Kreutzer.

EXEMPEL Ett passivhusprojekt som fungerar både i teori och i verklighet är Förskolan Skogslunden i

Passivhustennishallen Södra Climate Arena i Växjö.Foto: Robin Fritzson 8

miljöklassificering enligt vilken typ av material som använts och hur mycket energi som förbrukats under byggnadens livscykel ska anges.

IG Passivhus främjar byggandet av äkta passivhus vilket innebär att man följer den beprövade internationella passivhusdefinitionen som har blivit en ledande standard världen över.

Begreppet passivhus myntades av Wolfgang Feist som byggde Tysklands första passivhus och är grundare av Passivhaus Institut i Darmstadt.

Åkersberga som efter tre års brukande visade en energiförbrukning av 13 kWh/ kvm och år.

Ett annat spännande projekt är Högåsskolan i Knivsta som kommer tas i bruk hösten 2015 av cirka 400 elever i åldern 6-12 år.

– Byggarbetarna har varit med ända från start, deltagit i en utbildning om passivhusbyggande och varit otroligt engagerade under hela byggprocessen. Vad detta engagemang tillför kommer vi att berätta mer om under Sustainable Days, berättar Simone Kreutzer.

STEG-FÖR-STEG Nyheter inför årets mässa är en steg-för-stegrenovering med passivhuskomponenter för att främja en hållbar och långsiktig renovering. Här hittar man ekonomiska optimeringar för att renovera genom att dela upp investeringen över flera år. Det ger en möjlighet att göra investeringar som behövs för att till slut få en byggnad som uppfyller kraven för passivhus.

Dessutom kommer passivhus att få en ny

– Vårt ansvar är att förmedla information, utbilda och skapa intresse för byggandet av fler passivhus till en så bred publik som möjligt, och det kommer vi att göra Nordbygg, säger Simone Kreutzer.

– I montern kommer vi att visa äkta passivhus tillsammans med de passivhusarkitekter som står bakom de olika projekten. Passivhaus Institut kommer också att vara med, det här är viktigt eftersom Sustainable Days är ett tyskt-svenskt event. Wolfgang Feist är ”pappan” till passivhusen, han har arbetat med det sedan 1989. Han är också professor i Wien.

– Jag tror det är otroligt viktigt att ha med sig en pionjär i montern. Han forskar och utvecklar hela tiden passivhusen. All utveckling och forskning inom passivhus sker främst vid Passivhaus Institut. Här tar man fram de komponenter som behövs, de undersöker och värderar dem.

De kommer med nya beräkningsmetoder och för mig är de spindeln i nätet och den centrala och mest viktiga aktören inom passivhus i världen. Naturligtvis arbetar vi sedan i varje land hela tiden med de här frågorna, säger Simone Kreutzer.

– Jag ser fram emot att möta mycket folk och dela ut vårt material.

Svensk Byggtidning _2014

PASSIVHUS

med frisk luft året om, utan drag och kallras. Äkta passivhus är kvalitetssäkrade och hållbara.

Bland tjänsterna som IG Passivhus erbjuder finns utbildning, rådgivning, energisamordning, fuktsäkerhets- och köldbryggsberäkningar, lufttätningsmätningar, termografering och – i samarbete med internationell instans – passivhuscertifiering.

Under Nordbygg kan besökaren dessutom man vinna passivhusboken ”Vi bygger oss ett passivhus” samt få gratis grundläggande information om hur man bygger passivhus och hur man klokt renoverar steg för steg med passivhuskomponenter.

Simone Kreutzer är vd på IG Passivhus Sverige AB Foto: Robin Fritzson

Jag hoppas verkligen att många vågar ställa frågor och att vi får möjlighet att städa bort de myter som alltid finns om passivhus. ÄKTA PASSIVHUS Äkta passivhus har ett värmebehov på maximalt 15 kWh kvm Atemp respektive ett effektbehov på maximalt 10 W/kvm. Värdet för byggnadens lufttäthet ska understiga 0,6 omsättningar/h.

Primärenergibehovet får maximalt vara 120 kWh/kvm Atemp. Äkta passivhus håller mycket hög komfort

Sustainable Days pågår samtidigt med Nordbygg på Stockholmsmässan från 1-4 april i Victoriahallen. IG Passivhus Sverige finns i monter VH02:09.

Nordbygg Sustainable Days 2014 är en konferens med internationellt anslag som äger rum under Nordbygg 1-4 april, Stockholmsmässan.

Här träffar du svenska samhällsbyggare och några av dagens allra mest namnkunniga tyska arkitekter och byggnadsingenjörer. Tyskland står i fokus för konferensen, som arrangeras tillsammans med Tysk-Svenska Handelskammaren.

LOGIQ Connect – lösningar som förenklar

Logiq Sweden AB är ledande inom informationslogistik, elektroniska handelsdokument och kataloger. Genom tjänsteområdet Logiq Connect hanterar vi över 10 miljoner affärsdokument per år.

CONNECT EDI är plattformen för alla våra EDI-tjänster. CONNECT EDI säkerställer exakt elektronisk mottagning och distribution av affärsdokument. Vi hanterar utväxling av alla typer av affärsdokument mellan er och era handelspartners. Detta innebär att ni via endast ett format och kanal når hela världen.

Spara tid och pengar, ta kontroll och upptäck dina digitala möjligheter!

FAKTA IG PASSIVHUS: IG Passivhus är ett nätverk och kunskapsbas för information, kvalitetssäkring, utbildning och stöd av byggbranschen. Nätverket har ett 40-tal medlemmar i Sverige. Det är en rådgivande instans för passivhusprojekt som har uppförts eller håller på att planeras i Sverige och erbjuder utbildning, rådgivning, energisamordning och fuktsäkerhets- och köldbryggsberäkningar. Organisationen förenar passivhusexperter, kommuner, tillverkare, leverantörer, entreprenörer och konsulter och utgör samtidigt länken mellan den svenska passivhusbranschen och den internationella plattformen International Passive House Association (iPHA) med säte i Darmstadt, Tyskland. IG Passivhus håller Sveriges enda utbildning till internationellt certifierad passivhusexpert.

Media Central Finfo fungerar som navet mellan leverantörer och abonnenter i bygghandeln. I Finfo hanteras artikelinformation om mer än 1 500 000 artiklar från drygt 400 leverantörer.

Inom tjänsteområdet CONTENT finns Finfo och tjänsten Media Central. Det är en tjänst där leverantörer på ett enkelt sätt kan distribuera bilder, produkttexter och bilagor kopplat till artiklarna som finns i Finfo. På så sätt förenklas hanteringen av försäljningsrelaterad artikelinformation.

FÖRDELAR MED MEDIA CENTRAL: ● Hög tillgänglighet ● Tydlig struktur ● Automatiserade flöden

● Enkla uppdateringar ● Kvalitetskontroll ● Koppling till FINFO

Träffa oss på Nordbygg, vi finns i monter C01:04 - välkommen!

WWW.LOGIQ.SE WWW.LOGIQ.SE Svensk Byggtidning _2014

9

BOSTAD

Bostadsbristen i Stockholm kostar 21 miljarder kr per år AV KIM HALL Bostadsbristen i Stockholm kommer i genomsnitt att kosta Sverige 21 miljarder kr per år under de närmaste 20 åren i utebliven ekonomisk tillväxt. Bostadsbristen i storstadsregionerna hämmar även arbetsmarknadens funktionssätt, menar Swedbanks tillförordnade chefsekonom Anna Felländer och Anna Breman, senior makroanalytiker.

– Höjda kapitalkrav för bankerna eller höjd reporänta räcker inte. Byggandet måste öka mer.

Bostadsbristen beräknas kosta 11 miljarder kr per år i lägre tillväxt de närmaste 20 åren om bostadsbyggandet fortsätter på dagens nivå.

Lägger man till dynamiska effekter på arbetsmarknaden från lägre sysselsättning i den lokala tjänstesektorn bedöms kostnaden öka ytterligare till 21 miljarder kr, förklarar Anna Felländer.

– Anledningen till att siffran är lägre i Sverige beror just på bostadsbristen. Ta Ericsson som exempel där de anställer en ingenjör, en person med hög produktivitet och hög lön och därmed hög köpkraft. Då skapas minst tre jobb inom tjänstesektorn. Det kan handla om allt från jurister till frisörer och städhjälp. Det är just de högteknologiska, kunskapsintensiva och innovativa jobben som driver efterfrågan på arbetskraft, menar Anna Felländer.

BOSTADSBUBBLA De svenska hushållens skulder och en eventuell bostadsbubbla är ett av de mest omdebatterade ämnena just nu. Swedbanks ekonomer har räknat på vad bostadsbristen i Stockholm kostar i form av utebliven tillväxt, vilket summeras ihop till 21 miljarder kr per år.

– Vi har räknat på vad skillnaden blir om byggandet fortsätter i samma takt som idag eller om vi bygger så att alla får en bostad. Den direkta effekten blir 11 miljarder kr och de indirekta kostnaderna är nästan lika stora. För Stockholm handlar det om ett värde på som sagt 21 miljarder kr i uteblivet tillväxt. Där emot har vi inte räknat på hur höga kostnaderna blir för bostadsbristen i Malmö och Göteborg, men problematiken är liknande, säger Anna Felländer.

De indirekta effekterna bygger på teorier kring dynamiska kluster. Det mest kända i världen är Silicon Valley i Kalifornien i USA. Ett nytt kunskapsintensivt jobb i ett sådant kluster skapar fem nya jobb i den lokala tjänstesektorn i USA. För Sveriges del visar beräkningar, som forskarna Enrico Moretti och Per Thulin tagit fram, landar siffran på tre nya jobb.

ANSTÄLLDA SAKNAR BOSTAD Bostadsbristen är problematikens kärna. Enligt Spotifys grundare Martin Lorentzon är en av hans största utmaningar att dem han vill anställa inte har någonstans att bo. Bara det är allvarligt nog, menar Anna Felländer som tillägger att detta företag är inte ensam om problemet.

– När Spotify inte kan anställa fler då skapar det inte heller andra jobb inom den lokala tjänstesektorn. Jobb som många unga eller utrikesfödda skulle kunna få. En lösning är att bygga fler hyresrätter. Det skulle öka rörligheten på arbetsmarknaden och hjälpa dem som av olika anledningar inte vill eller kan köpa en bostad, säger Anna Felländer.

Till detta finns det en fördelningspolitisk effekt. Bostadsbristen i Stockholm leder till stigande priser samtidigt som det hämmar jobbutvecklingen. Det leder till ökad ”insider-outsider”-effekt där de som äger bostäder gynnas på bekostnad av dem som står utanför arbete.

Riksbankens chef Stefan Ingves.

Foto: Riksbanken

Riksbanken beskrivs som bakbunden av hushållens höga skuldsättning, där Anna Felländer och Anna Breman menar att hushållens höga skuldsättning går inte enbart att lösa genom makrotillsyn eller höjd reporänta.

Det underliggande och strukturella problemet ligger i att det byggs för lite bostäder. De är de unga och de som står längst ifrån arbetsmarknaden drabbas mest av bostadsbristen.

RIKSBANKEN VARNAR Riksbankens chef Stefan Ingves har länge varnat för att hushållens stora skulder riskerar att bli ett problem. Protokollet från det senaste räntemötet som presenterades i februari 2014 visar att Ingves inte kommer att släppa taget om skulderna i närtid. Finansinspektionen (FI) har numera hand om makrotillsynen, men för stora och för snabba åtgärder riskerar att rubba balansen på marknaden.

FI:s generaldirektör Martin Andersson är också

10

Swedbanks tillförordnade chefsekonom Anna Felländer. Foto. Swedbank

tydlig med att han vill utvärdera redan införda åtgärder som höjda riskvikter på bolån och förslaget om sundare amorteringskultur innan några nya åtgärder vidtas. Anna Felländer menar att ökat byggande skulle lösa en stor del av myndigheternas dilemma.

– Riksbanken brottas med en låg inflation och stigande skulder. ECB:s räntesänkning bekymrar Riksbanken. FI har fått verktygen för makrotillsyn, men eftersom det är valår vill politikerna vara försiktiga med för stora förändringar för hushållen, säger Anna Felländer.

Samtidigt skall man komma ihåg att det är storbankerna som tjänar pengar på svenskarnas höga bolån. Finansminister Anders Borg (M) är tydlig med att bankerna bör räkna med stegvis höjda kapitalkrav, medan många bankchefer nu svarar med att problematisera bostadsbristen.

FLER HYRESRÄTTER BEHÖVS Bankföreningens nya ordförande Annika Falkengren är en av dem som anser att det byggs för lite bostäder och att det finns för få hyreslägenheter. Hon menar att bankerna ska se till att ingen ska låna för mycket pengar och samtidigt titta på återbetalningsförmågan.

Swedbanks vd Michael Wolf är inne på samma spår och menar att nya kapitalkrav eller höjd ränta kan inte lösa det underliggande och strukturella problemet bakom ökningen av hushållens skuldsättning, d v s bostadsbristen.

FAKTA 126 kommuner har bostadsbrist. 2012 byggdes 225 studentlägenheter Över 280 000 unga stod utan bostad Bostadsbristen i svenska storstäder kostar miljarder i form av minskad tillväxt och ökat utanförskap; 21 miljarder kr per år i Stockholm och 5 miljarder i Malmöregionen. Någon liknande beräkning har inte gjorts för Göteborg.

(Swedbank).

Svensk Byggtidning _2014

- Er framtida isoleringspartner!

Vi erbjuder alltid marknadens mest förmånliga priser och levererar alltid mer än bara isolering!

Se till att koncentrera er på det ni är bäst på och låt oss göra det vi är bäst på - sprutisolera!

Vi arbetar med marknadens ledande leverantörer Glasull från Knauf - Stenull från Rockwool - Cellulosa från Isocell

Ring oss för priser samt ett besök på bygget!

Träffa oss på Nordbygg, 1-4 April, monter C05:58

Vi är certifierade enligt Behörig Lösull

Cremab Isolering AB 020-25 29 00 www.cremab.se

Storlek p å 10,2x620 skivorna är x2400mm .

Enkelt - Snyggt - Säkert!

Med Fibo-Trespo våtrumsskiva som ser ut som kakel, marmor, mosaik och trämönster kan du nu bygga ett nytt bad/duschrum till rimlig kostnad.

våtrum änd för enkelt. k d o g r en ä och Produkt nteras snabbt o m och Se sortimentet hos din återförsäljare eller www.fibotrespo.se

GLAS

Glas ett miljövänligt, evigt och variationsrikt material med oanade möjligheter AV KIM HALL Glasbranschföreningen (GBF) bildades 1934 och är en branschoch arbetsgivarorganisation för ca 550 glasmästerier, bilglasmästerier, konstinramningsföretag samt glas- och metallentreprenörer i Sverige. Deras uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen och vara en plattform för medlemsföretagens egen utveckling.

– Vi ger stöd och hjälp i företagsfrågor och arbetsgivarfrågor. Vi stödjer olika glasforskningsprojekt och utbildar i ett flertal olika ämnen, säger Karin Lindskog, projektledare för fasad i Glasbranschföreningen.

Tillsammans med Svensk Planglasförening har Glasbranschföreningen ett Glascentrum, som ger glasteknisk rådgivning, ger ut anvisningar och informationsmaterial om glas.

UTÖKAD GLASMARKNAD – För våra medlemmar har det ökade intresset för glas inneburit att marknaden har utökats.

Blickar vi tillbaka 20-30 år började man med inglasade gårdar på köpcentra och husbyggnader. Idag är det väldigt populärt med glas i inredning, husfasader och andra miljöer. Glaset är ett fantastiskt material med oanade möjligheter,

Glaset är ett fantastiskt material med oanade möjligheter säger Karin Lindskog.

Många arkitekter har en förkärlek när det gäller glas. När en av våra mest publika arkitekter Gert Wingård utbrister ”Wow vilken känsla det är med de här glaspartierna” i TV-serien Husdrömmar, är det ett uttryck för vad glaset gör med oss människor.

När han ritade Skandinaviens största shoppingcenter Emporia i Malmö valde han att arbeta med glas för att skapa en effekt i fasaderna vid de båda entréerna, bärnsten in åt land som skall vara synonym med Emporias logotype och som utstrålar mjukhet och värme, medan den havsblå entrén återspeglar Öresund.

Intresset för glas har fullkomligt exploderat inom byggbranschen.

Det visar vilka oanade möjligheter det finns med glas. Glas är kultur.

12

Arkitekter har en förkärlek när det gäller glas.

När Gert Wingård ritade Emporia i Malmö använde han specialkonstruerat glas från Spanien.

Foto: Kim Hall

Svensk Byggtidning _2014

Vi ser möjligheter!

DAGS FÖR STAMBYTE

Installationsklara våtrumskassetter för snabba och säkra stambyten Bred leverantör av miljötjänster Byggnader och inomhusmiljö Förorenade områden Arbetsmiljö/ Byggarbetsmiljösamordning

Miljöprojektledning Lagstiftning och samhällsplanering Vattenmiljö

!

T E H NY

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB | www.structor.se ESKILSTUNA: Bruksgatan 8b | Tel: 016-10 07 60 VÄSTERÅS: Norra Källgatan 17 | Tel: 021-81 45 40 ÖREBRO: Bettorpsgatan 10 | Tel: 019-676 26 00 Säte i Eskilstuna | E-post: fornamn.efternamn@structor.se

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

äs

nför s

d tid i

o ent i g tagsev

. ongen

e itt för

Boka d

• • • • • •

Modeller för kakel eller plåtfront Förberedd för vattenmätning Servicelucka för enkel kontroll Bottenmanschett för extra säkerhet Täthetskontrollerad Flexibel design med många valmöjligheter Utvecklad av VVS-specialister i samarbete med installatörer

www.beulcoarmatur.se 17-1

8 maj!

GLAS

För den verkligt flexibla miljön inomhus finns det glas som med en enkel knapptryckning kan förvandla från ett klart glas till ett translucentglas, på samma sätt som ett frostat glas.

– Det finns egentligen inga gränser för hur man kan använda glas. Idag går det att trycka färger och mönster i glas och man kan lägga laminatfilm emellan för att få effekt i glaset. Ljuset återspeglar rummet och är betydelsefullt för vår hälsa. Människor mår bra av glasmiljöer. Det viktigaste är att välja härdat eller laminerat glas för att minimera personskaderisken, säger Bertil Swede, vd på Glasmiljö i Malmö och medlem i Glasbranschföreningen.

I lamineringsprocessen kan dekorativa mönster tryckas på folie med allt från enkla ränder

och prickar till avancerade fotografier. Folien kan också utföras helfärgad eller om man vill få regnbågens skimmer eller mystik.

I härdningsprocessen kan glaset screentryckas eller utföras med emaljskikt för att få en helfärgad yta eller dekorativa mönster. Screentryckta eller emaljerade glas ger mycket motståndskraftiga mönster som står pall för de flesta av behandlingar och miljöer.

Det går även att blästra glas i efterhand. Man ruggar upp valda delar av glasets yta som blir matta och ogenomskinliga, s k translucent som

Arkitektstuderande Pauline Algeröd och Daniel Elis Karlsson på Chalmers i Göteborg, som vann med bidraget ”Bärande möte”, har varit måna om att utforma något som går att realisera. Ett Café med bärande glas kommer att byggas upp vid mässhallens entré på Nordbyggmässan.

Foto: Glasbranschföreningen

Rena fördelar

www.fumex.se

14

Svensk Byggtidning _2014

GLAS

Glasbranschföreningen stödjer olika glasforskningsprojekt och utbildar i ett flertal olika ämnen. För Karin Lindskog, projektledare för fasad i Glasbranschföreningen, är glas ett fantastiskt material.

också går att få genom opalfolie. Det ger en ljus och trevlig miljö.

För den verkligt flexibla miljön inomhus finns det glas som med en enkel knapptryckning kan förvandla från ett klart glas till ett translucentglas, på samma sätt som ett frostat glas.

– Det finns så många möjligheter med glas som inte fanns tidigare, vilket gör det roligt när man vill förnya sitt hem eller en offentlig miljö, säger Bertil Swede.

Glas är ett miljövänligt, evigt och variationsrikt material som kräver ett minimum av underhåll. Använder man glas på rätt sätt är det oerhört starkt.

Det visar inte minst det vinnande bidraget ”Bärande möte” som Pauline Algeröd och Daniel Elis Karlsson, båda arkitektstuderande på Chalmers i Göteborg, lämnade in till tävlingen ”Nya ögon på glas” som arrangerades av Stockholmsmässan, Svenska Teknik & Designföretagen i samarbete med Glasbranschföreningen, Svensk Planglasförening och Sveriges Arkitekter.

SINNRIK DRAMATURGI Totalt 41 bidrag från arkitektstudenter i hela Sverige lämnades in till tävlingen. Juryn ansåg att Pauline Algeröd och Daniel Elis Karlssons bidrag var ett exempel på när en tydlig idé blir slagkraftig och illustrativ. De lyfte fram och gestaltade glasets ”okända” egenskaper med en sinnrik dramaturgi, var juryns motivering.

Betongen som vanligtvis är bärande använde Pauline Algeröd och Daniel Karlsson istället i dekorativt syfte. Genom glasets transparens förstärks upplevelsen av betongbalkarnas tyngd och ökar kontrasten med de olika materialen.

Ett Café med bärande glas kommer att byggas upp vid mässhallens entré på Nordbyggmässan.

Det finns egentligen inga gränser för hur man kan använda glas. Det viktigaste är att välja härdat eller laminerat glas för att minimera personskaderisken, menar Bertil Swede, vd på Glasmiljö i Malmö och medlem i Glasbranschföreningen.

Foto: Kim Hall

Balkonger & Inglasning för påbyggnad och nyproduktion

www.tbo-haglinds.se | 0589-866 00

Svensk Byggtidning _2014

15

HÅLLBARA ÖRESUND

Klimatpolitiskt ramverk som ligger till grund för stadsplaneringen behövs

AV KIM HALL Människor ställer mer krav på hållbarhet idag. De förväntar sig också att politiken tar mer ansvar i att öka attraktionskraften i regionen genom att skapa hållbara bostäder och fungerande infrastruktur. Därför vill Anders Åkesson (MP), regionråd och ordförande i Klimatsamverkan 201314 i Skåne, införa ett klimatpolitiskt ramverk så att kommuner och Region Skåne beaktar klimatkostnader i alla samhällsekonomiska kalkyler.

– Vi saknar långsiktiga spelregler för att uppnå klimatmålen. Det finns t ex tydliga problem inom biogasområdet där många ställer sig positiva till biogas och där man som exempel gärna vill införa bilpool med biogas, men vågar inte investera eftersom ingen vet om det finns tillräckligt många bilar som går på biogas. Men 16

där man inte vågar ta steget fullt ut eftersom det både råder osäkerhet om tillgång på biogas i framtiden och om bilarnas framtid. Vi behöver långsiktiga regler för att införa detta i Skåne, säger Anders Åkesson.

NATIONELLA KLIMATMÅLEN Strax före nyår presenterade Naturvårdsverket en värdering om hur Sverige klarar de nationella klimatmålen som sattes upp för 25 år sedan och går ut 2020.

Dessa miljömål skulle uppnås fram till 2020, men som det är nu visar det sig att Sverige klarar inte att uppnå ett enda av målen.

miljöer och arbeta med hållbar livsstil. Då gäller det för oss att göra Skåne attraktivt så att folk vill flytta hit och stanna, säger Anders Åkesson.

När ESS har etablerats i Lund är det viktigt att det finns bra skolor och bostäder för forskare.

Men det är också lika viktigt att folk skall kunna ta sig till arbetet med kollektivtrafik. Människor vill leva hållbart, men då måste också kommunerna hänga med. Det handlar om att skapa attraktionsförmåga, men också att skapa legitimitet för klimatarbetet.

Då gäller det för oss att göra Skåne attraktivt så att folk vill flytta hit och stanna

– Vi måste intensifiera arbetet. Ur Skånskt perspektiv måste en del av beslutandeprocessen flyttas från statlig till regionalpolitisk nivå om vi skall kunna knyta ihop och samordna frågorna, både ur arbetsmarknads- och infrastrukturperspektiv. För att Skåne ska bli attraktivt måste vi höja vår miljöprofil. Människor vill bo i gröna

KLIMATFOND Klimatsamverkan Skåne, som har sitt ursprung i Region Skånes Klimatberedningen 2009, har avsatt 7 miljoner kr till klimatarbetet i Skåne.

Det är en utökning med 2 miljoner jämfört med tidigare år.

– Vi avsatte pengar i en klimatfond där skolor, företag och privatpersoner kan söka pengar Svensk Byggtidning _2014

HÅLLBARA ÖRESUND

Sverige saknar långsiktiga spelregler för att uppnå klimatmålen. Ur skånskt perspektiv måste en del av beslutandeprocessen flyttas från statlig till regionalpolitisk nivå om vi skall kunna knyta ihop och samordna frågorna, både ur arbetsmarknads- och infrastrukturperspektiv, menar Anders Åkesson (MP), regionråd och ordförande i Klimatsamverkan 2013-14 i Skåne. Foto: Region Skåne

för klimatsmarta lösningar för egen verksamhet eller ta fram analyser. Vi har också inlett samarbete med LTH och Markku Rummukainen, professor vid Lunds universitet, som projektledare i rapport på ekonomiska styrmedel och åtgärder som behövs göras ur ett klimatanpassningsperspektiv. Om vi inte gör något. Vad kommer det att innebära för Skåne, frågar sig Anders Åkesson som tillägger att en delrapport kommer att presenteras under Almedalsveckan på Gotland medan slutrapporten blir färdig i slutet av september 2014.

Annars lämnar vi över kostnaderna till kommande generationer.

Jag hoppas att rapporten kan vara ett stöd i arbetet att ta fram det klimatpolitiska ramverket, säger Anders Åkesson.

– Enbart för att nå Region Skånes interna mål om att bli fria från fossila bränslen till 2020 behöver vi satsa en halv miljard. Det ger en bra uppfattning om vilka investeringar de skulle behöva göras i hela Skåne, tillägger Monika Ekström (MP) som är regionråd med ansvar för de interna miljöfrågorna i Region Skåne.

Rapporten skulle bidra till att Skåne som region tydligast kommer att redovisa vad som sker om ingenting görs. Den kan ligga till grund för stadsplaneringen i framtiden och öka förståelsen för vad som kan hända om ingenting görs i de andra kommunerna.

KRAFTANSTRÄNGNING För att klara utmaningarna måste man samla den skånska offentligheten i en gemensam kraftansträngning. Klimatsamverkan Skåne har valt att satsa på tre insatsområden; energieffektivisering, klimatanpassning och transporter.

KOSTNADER Rapporten kommer att visa de samhällsekonomiska kostnaderna om ingentings görs.

Förebilden kommer från Stern-rapporten men ur skånskt perspektiv.

– Vi har fått med oss både kommuner och näringsliv som anslutit sig till ett fossilbränslefritt 2020. Skanska jobbar t ex för att införa maskiner som drivs med fossilfritt bränsle.

Sådana initiativ driver också på möjligheten för miljöteknisk utveckling. Det skapar god tilltro till företaget och till en hållbar utveckling, menar Anders Åkesson.

– Vi måste tydliggöra vilka åtgärder som måste göras och vilka konsekvenser det blir om vi förhåller oss passiva.

Varsågod! En hEl byggorganisation till din tjänst.

Varje byggprojekt är unikt, därför bör varje lösning och leverans­ modell också vara det. Vi erbjuder lösningar anpassade efter dig och ditt projekt och kan ställa upp med en komplett bygg­ organisation om du så önskar. Från konsulttjänster till total­ entreprenad. Alltid i nära samverkan med dig som kund.

Tillsammans med dig kan vi driva projekt med rätt kompetens i varje steg. Våra tjänster kan innefatta samtliga faser i ett projekt: analys/planering, design och konstruktion samt upphandling, genomförande och överlämnande. Självklart kan vi också sam­ arbeta med en systemleverantör.

Vårt arbetssätt är att med tydlighet och fasta beslutspunkter ta projekten i mål. Miljö­ och specialkunskap om Miljöbyggnad finns alltid med som viktiga parametrar.

Vi arbetar lika gärna med fasta priser eller i samverkan med målpriser beroende på projektets karaktär och dina önskemål.

Vår grundläggande idé är att alltid överträffa dina förväntningar i alla steg. Läs gärna mer på mpm.midroc.se.

Svensk Byggtidning _2014

17

HÅLLBARA ÖRESUND

Infrastrukturen är en viktig investering för samhällsplaneringen AV KIM HALL – I Skåne måste vi kunna lita på järnvägen. Då kan människor bo och arbeta var som helst. Infrastruktur är en viktig investering och en grund för samhällsplaneringen, säger Camilla Alfredsson, avdelningschef på miljöstrategiska avdelningen på miljöförvaltningen i Helsingborg.

Helsingborg och Malmö måste knytas samman med Kristianstad, Hässleholm och Simrishamn för att Skåne skall kunna leva upp till ett hållbart samhälle. Annars är risken stor att människor köper en dieselbil och då får vi omvänd effekt med fler bilar som resultat.

– I Skåne har vi alla möjligheter med korta avstånd. Infrastruktur är viktigt för både arbetsgivare och arbetstagare, säger Camilla Alfredsson.

JOBBA I SAMVERKAN Det finns ett gammalt uttryck ”jobba i samverkan”. Här har kommunen en viktig roll i att vara initiativtagare och möjliggörare.

– Vi bygger mycket själva, men vi måste också vara goda beställare och kravställare på vad vi vill ha. I Helsingborg har mark- och exploateringskontoret i uppdrag att ta fram 700 nya bostäder per år och nu skriver vi även in energimål i avtalen. Då knyts våra mål ihop, säger Camilla Alfredsson.

Miljöförvaltningens roll är att driva på och följa upp stadens miljöarbete. För att växthusgaserna skall minskas måste kommunen göra på ett annorlunda sätt. Här har ”byggdialogen” stor betydelse.

– Byggföretagen och kommunen pratar gärna förbi varandra. Sitter vi runt samma bord får vi igång en byggdialog som är mycket viktig för den hållbara samhällsutvecklingen. Malmö är väldigt duktiga på detta. Men även i Värmland där jag såg en skylt där det stor ”Byggdialogen” utanför Karlstad, är man igång. Det är ingen fysisk investering utan en mental investering, säger Camilla Alfredsson.

Ta lärdom och återkoppla efter att ett uppdrag är klart. Skapa kompetens och stolthet. Visa att det går att lyckas, vilket är en viktig del i lärandeprocessen.

– Grunden är att vara trovärdig och att kraven vi ställer är viktiga samt att vi följer upp det och inte bara släpper taget när det är slutfört, anser Camilla Alfredsson.

18

En annan viktig roll är kommunens omvärldsbevakning så att inte ”omvärlden springer medan Sverige går”.

– Detta måste vi uppmärksamma och se att det finns bra lösningar som vi kan hämta hem.

Vill vi fortsätta vara världsledande då måste vi hämta hem lösningar och idéer från andra. Inte tro att vi kan allt, säger Camilla Alfredsson.

I Sverige har våra tekniska försörjningssystem för vatten, avlopp och energi gjort oss världsledande. På tidigt 70-tal byggdes till exempel våra reningsverk. Nu måste vi gå vidare och ta med de boende i utvecklingen. Det räcker inte att införa avfallskvarnar i bostäderna, som omvandlar organiskt avfall till biogas, om inte de boende lär sig hur systemet fungerar. Det måste vara enkelt för brukaren att använda.

– Man ska inte behöva stå med foten under diskbänken för att mala ner maten. Det måste finnas enkla lösningar i att leva hållbart. Vi kräver att varje medborgare tar ansvar, men då måste vi också möta upp med begripliga lösningar, säger Camilla Alfredsson.

SAMHÄLLSPLANERING Som boende i Ödåkra har Camilla upptäckt att många boende som bott på orten en längre tid inte har upptäckt tåget, vilket var en av anledningarna till att Camilla flyttade dit med sin familj. Det tar endast nio minuter (dörr till dörr 25 minuter) för henne att komma till arbetet i Helsingborg. Detta är ett exempel på att samhällsplanering har stor betydelse för beteendeförändringar.

Infrastruktur är viktigt för både arbetsgivare och arbetstagare. Människor ska kunna bo och arbeta var som helst, anser Camilla Alfredsson, avdelningschef på miljöstrategiska avdelningen på miljöförvaltningen i Helsingborg, och som själv är en flitig tågpendlare. Foto: Helsingborg stad

– Vi i Sverige fokuserar mycket på hållbarhet när vi bygger nytt, medan danskarna är bättre på att renovera hållbart det som är gammalt. I Helsingör har kommunen tagit initiativet till att utbilda hantverkare i hur man renoverar klimatsmart. Exempel som dessa borde vi i Sverige ta efter, säger Camilla Alfredsson avslutningsvis.

Svensk Byggtidning _2014

Går Norden före med högre klimatkrav följer andra efter AV KIM HALL – Om Norden går före med högre klimatkrav påverkar det också hur man bygger i andra länder. Om Öresundsregionen har arkitektoniskt och byggnadstekniskt attraktiva och sunda lågenergibyggnader följer andra länder efter. Det säger Finn Lauritzen, direktör för Öresundskomiteen. Men de små byggverksamheterna måste också få chansen att kompetensutvecklas.

För Öresundskomiteen, som är en politisk intresseorganisation och som sedan bildandet 1993 arbetar för att stärka samarbetet mellan Skåne och Själland, står hållbarhet högt på dagordningen.

– Vi är styrda och ägs av kommunerna i Öresundsregionen som ger oss tydliga riktlinjer för hur vi skall kunna bli bättre på hållbarhet på båda sidor om sundet. Hållbarhet är något vi arbetar mycket med och kommer att arbeta ännu mer med under 2014. Bland annat genom att öka de gröna inköpen, vilket vi nyligen haft en stor konferens om, det andra är att göra hela Öresundsregionen till ett sammanhängande testområde för gröna produkter och det tredje är ett gemensamt krav på koldioxidutsläppen för hela Öresundsregionen. Det skulle i så fall bli den första gränsregionen i världen som inför detta, säger Finn Lauritzen.

DIFFUS EU-LAGSTIFTNING Det finns en generell EU-lagstiftning för byggområdet. Men den anser Finn Lauritzen är ganska diffus. Han säger också att energikraven är mer ambitiösa på den danska sidan än på den svenska.

– 2020 skall framtidens byggnader i Danmark vara ännu mer ambitiösa än kraven för passivhus. Inom en tvåårsperiod skall det samlade energibehovet vara högst 20 kWh per kvm och år. Det är en mycket ambitiös standard jämfört med den svenska standarden som i dagsläget är 70 kWh per kvm och år, säger Finn Lauritzen. Och i Köpenhamn vill man introducera 2020-standarden redan 2015.

När Västra Hamnen i Malmö byggdes i början av 2000-talet var byggstandarden bättre än vad den svenska byggstandarden var generellt. Det blev starten på hållbart tänkande inom den nordiska byggsektorn.

Energibyggnader kan både vara arkitektoniskt och byggnadsenergimässigt attraktiva. Mitt i centrala Köpenhamn har gamla industriområden byggts om till hållbara bostäder med spännande design.

Nu pågår en debatt huruvida kommunerna skall kunna ställa ännu högre krav på hållbart byggande.

– Det pågår en utveckling av energistandarden inom danskt byggeri, bland annat genom att använda ännu mer välisolerade väggar som har 35 cm tjock isolering, bättre energimärkta fönster, högre krav på ventilation och energieffektiva vattenpumpar för fjärrvärme. Kraven på täta hus blir ännu högre, säger Finn Lauritzen.

KRÄVS UTBILDNING Standarden har utvecklats tillsammans med dansk byggindustri, men det kommer att krävas utbildning för att uppnå kraven.

– Många dansk byggföretag lever inte upp till standarden idag, men de kommer att göra det inom två år. Då skall de flesta verksamheterna klara det, säger Finn Lauritzen, som helst hade sett att södra Sverige också arbetade för att uppnå samma nivå. Då skulle Öresundskomiteen kunna presentera en gemensam standard för byggverksamheten.

– Våra intentioner är att diskutera med Boverket i Sverige och Energistyrelsen i Danmark om en gemensam standard, tillägger Finn Lauritzen.

De flesta inom det danska byggväsendet är positiva till hårdare energikrav, mycket för att de har deltagit i att utveckla standarden tillsammans med Energiministeriet. Senast 2020 övergår den nya standarden till att bli en lag. De hårdare kraven kommer dock att gälla från och med 2015.

HÅRDARE KLIMATKRAV – Om vi är föregångare i Norden med hårdare klimatkrav påverkar det också hur man bygger i andra länder. Kan vi i Öresundsregionen visa att det går att kombinera byggeri med sunda attraktiva lösningar är jag övertygad om att andra länder följer efter, säger Finn Lauritzen.

Energibyggnader kan både vara arkitektoniskt och byggnadsenergimässigt attraktiva. Men det är en lång process att ändra traditionerna inom byggsektorn. Det krävs tålamod när en hel industri skall förändras.

2020 skall kraven på energiförbrukningen i de danska byggnaderna vara ännu högre än kraven för passivhus. Öresundskomiteens intentioner är att diskutera med Boverket i Sverige och Energistyrelsen i Danmark om en gemensam standard.

Svensk Byggtidning _2014

– Både Danmark och ännu mer i Sverige finns det små byggverksamheter som måste få tid på sig att kompetensutvecklas. Vill vi ha bättre miljö och samtidigt gröna arbetsplatser, vilket ger oss konkurrensfördelar, skall det helst inte kosta mer, även om det i vissa delar kan bli något dyrare i starten. Det måste vi acceptera för att få igenom en hållbar förändring, avslutar Finn Lauritzen.

19

HÅLLBARA ÖRESUND

Investeringsbehovet i bostäder, infrastruktur och energisystem är eftersatt i Sverige

AV KIM HALL

Idag ökar de globala koldioxidutsläppen i snabbare takt än det som var fallet före 2000. Kör vi på i samma takt som idag hamnar vi kanske på närmare fyra graders temperaturhöjning, menar Markku Rummukainen, professor vid Lunds universitet.

Investeringsbehovet i Sverige är eftersatt när det gäller bostäder, infrastruktur och energisystem, samtidigt som det finns lediga resurser och att det är extremt billigt för staten att låna för investeringar i ny miljöteknik.

Det säger Klas Eklund, senior economist på SEB, som anser att Finansdepartementet borde ta större miljöansvar och använda starkare ekonomiska styrmedel.

– Miljökonferensen i Warszawa gav inte mycket. Det räcker inte med en plan B, vi måste ha en plan C nu när risken ökar att temperaturhöjningen blir fyra grader i stället för två, säger Klas Eklund.

Klimatförändringarna beror på människor och klimatpåverkande utsläpp, koldioxid i första hand. Idag ökar de globala koldioxidutsläppen i snabbare takt än det som var fallet före 2000.

Hur vi gör med utsläppen är avgörande för framtiden.

– Kör vi på i samma takt som idag hamnar vi kanske på närmare fyra graders temperaturhöjning. Det kan bli betydligt mindre än så om utsläppen snabbt minskas kraftigt, säger Markku Rummukainen, professor vid Lunds universitet och som deltog i framtagandet av IPCC-rapporten som presenterades i september 2013.

Målet för det globala klimatarbetet inom FN är att temperaturhöjningen stannar på mindre än två grader. Men då måste de samlade klimatutsläppen begränsas till max 1000 miljarder ton kolekvivalenter, vilket är ett gemensamt mått för alla växthusgasutsläpp. Som det är nu släpper vi ut 14 miljarder kolekvivalenter per år, och utsläppen ökar.

– Med dagens utsläppstakt har vi kommit upp till 1000 miljarder ton kol redan om 20-30 år. Vi har dock inte ens så lång tid på oss att börja minska utsläppen eftersom det inte går att omgående köra dem till noll när toppen är passerad. Dessutom låser investeringar oss i viss mån i framtida utsläpp, säger Markku Rummukainen.

HAVSNIVÅN HÖJS Redan under två graders höjning kommer världen att se mycket annorlunda ut.

20

Det blir varmare på land, i luften och i havet.

Isar och glaciärer fortsätter att smälta och havsnivån höjs. Regnet blir intensivare och kommer att öka på vissa håll och minska på andra. Havet blir surare.

– När jag började forska om klimat, vilket var 1997, kändes 2020 avlägset. Men nu är vi snart där. Än är det ändå inte kört.

Nästa blad i utvecklingen är oskrivet, säger Markku Rummukainen.

SAMARBETE Klas Eklund anser att Sverige skulle kunna bidra till att skapa bättre energimarknad i Europa.

De nordiska länderna skulle till exempel kunna exportera mer fossilfri el. Han efterlyste också ett förbättrat samarbete mellan politiker och näringsliv.

– Sverige har eftersatta investeringsbehov – i bostäder, infrastruktur, energisystem. Samtidigt har vi lediga resurser och det är extremt billigt för staten att låna, även på lång sikt. Alltså är det ett utmärkt läge för investeringar i ny miljöteknik, säger Klas Eklund.

För Öresunds öppnar sig också möjligheten till bättre kommunikationer. Sverige har ensamt varit för litet för att genomföra stora investeringar i snabbtåg.

Klas Eklund, senior economist på SEB anser att Sverige har eftersatta investeringsbehov – i bostäder, infrastruktur, energisystem. Det är extremt billigt för staten att låna och ett utmärkt läge för investeringar i ny miljöteknik.

Foto: Kim Hall

– Men de nya tankarna på att knyta samman Hamburg och Oslo med snabbtåg via Köpenhamn, Malmö och Göteborg är spännande tycker jag. Med fyra länder som går samman öppnas det nya möjligheter, tillägger Klas Eklund.

Svensk Byggtidning _2014

23 procent lägre energianvändning på åtta år Helsingborgs stad har under flera år satsat på att minska energianvändningen i sina byggnader och lokaler.

Och satsningen har gett resultat. De senaste åtta åren har användningen av el och värme minskat med 23 procent och de senaste femton åren med 41 procent.

Hur gick det till?

– En viktig faktor är det goda samarbetet mellan förvaltningarna. De fina siffrorna hade inte nåtts utan samarbetet mellan oss som fastighetsförvaltare och till exempel miljöförvaltningen, upphandlingsenheten, Öresundskraft, driftbolag och inte minst alla arbetsplatser, säger Thomas Augustsson, teknisk chef på Kärnfastigheter.

Vad händer framöver?

– Vi väntar oss inte samma snabba utveckling framöver. Men vi jobbar förstås med att minska energianvändningen ytterligare, säger Thomas Augustsson.

Energistrateg Anna Aguayo Kjellman menar att systematiskt arbete är viktigt. Tillsammans med personal har hon gått runt i lokalerna och gett tips på åtgärder.

– Utbildning är också en framgångsfaktor. Kunskap gör arbetet roligt och skapar personligt engagemang, säger Anna.

helsingborg.se

HÅLLBARA ÖRESUND

ROSENGÅRDSTJEJER TAR PLATS OCH SKAPAR UTRYMME FÖR FLER AV KIM HALL Istället för en multiarena eller en graffittiplats blev parkerinsplatsen i Rosengård en kulturplats för dans, musik och konstutövning när tjejerna i området fick arrangera. Nu tar Malmö stad projektet vidare till andra miljonprogram där fastighetsägare och teknikföretag blir delaktiga i framtidens stadsutveckling.

Projektet Hållbar stadsomvandling Malmö med fokus på Rosengård inleddes 2010. Syftet var att initiera en stadsförnyelseprocess utifrån ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Målet var att minska utsläppen av växthusgaser genom investeringar i en fysisk förnyelse, samtidigt som investeringarna användes som en språngbräda för socioekonomisk utveckling. De primära målgrupperna i sammanställningen av processen var stadens förvaltningar, externa aktörer såsom fastighetsägare och lokala verksamheter, och inte minst boende i området.

LOKALA AKTÖRER – Vi ville få de lokala aktörerna i olika föreningar och de boende att vara en del i framdriften av stadsutvecklingen i området. Detta var ett EU-projekt och nu är programperioden för just det projektet slut. Men vi jobbar vidare inom nya projekt, säger Moa Björnson, projektledare för Innovationsplattform Malmö Sydost, på Miljöförvaltningen i Malmö.

Delaktighet i planeringsprocessen är en sak, men man måste planera långsiktigt för hur medborgarna kan bli delaktiga i hållbarhetsprocessen,

Projektet Hållbar stadsomvandling Malmö med fokus på Rosengård inleddes 2010.A

När projektet började i Rosengård 2010 hade man olika angreppssätt. Ett av de fysiska projekten handlade om att utveckla ett stråk som förbinder centrala delarna av Malmö med Rosengård. Geografiskt sett är det inga stora avstånd, men de mentala barriärerna är desto större.

– Vi arbetade ur deltagarperspektivet där vi ville att människor på Rosengård skulle driva förändringsprocessen. Rosengårdsstråket var en viktig del där vi ville bygga mötesplatser längs stråket. Vi använde oss av olika medborgarprocesser med delaktighet och dialog som metoder, förklarar Moa Björnson.

Ett första steg i att uppnå ett involverande arbetssätt är att definiera vad som menas med delaktighet. Delaktighetstrappan är en modell som kan underlätta för de inblandade parterna att komma överens om vilket inflytande som skall uppnås, och vad man som deltagande aktör kan förvänta sig av processen.

– Ska jag som medborgare få vara med och tycka till, eller ska jag också få vara med och fatta beslut, frågar sig Moa Björnson.

DELAKTIGHETSPROCESS Ett exempel på en delaktighetsprocess där medborgare varit involverade på medbestämmandenivå är uppbyggnationen av aktivitetsytan Rosens Röda Matta.

Där bjöd kommunen in till tio dagars ljusfest

22

i ett tidigt skede, bara för att få in idéer kring behoven längs Rosengårdsstråket. Arrangemanget gjordes på konsultationsnivå där man bjöd in människor att dela med sig av sina idéer.

Efter en hel rad workshopar med olika grupper kom man fram till att en parkeringsplats längs stråket skulle bli en ny aktivitetsyta. Den skulle ha fokus på ungdomar och unga tjejer skulle vara de som byggde upp den.

På ungdomsgårdar och idrottsföreningar är könsfördelningen 80 procent killar och 20 procent tjejer. Det gav en indikation på att tjejer inte är lika synliga i närområdet som killar. Det ville projektet belysa genom att göra en aktivitetsyta för unga tjejer.

Med tanke på att det redan finns gott om skatebanor och fotbollsarenor i Malmö ville man jobba med en grupp unga tjejer som inte tar så stor fysisk plats i miljön.

– Vi såg framför oss en process där tjejerna blir drivande i närområdets utveckling och därigenom mer benägna att ta plats. Vi började arbeta med processen där vi involverade tjejer.

Vi hade workshops, diskuterade nuläget och vad man ville förändra, säger Moa Björnson.

GRUPP TJEJER Första insatsen den sommaren var att anställa en grupp tjejer som under fyra veckor arbetade med arkitekter och stadsplanerare. De skulle inte bara designa platsen utan också lyfta fram Svensk Byggtidning _2014

sociala värden i området. Saker som skulle kunna förbättras för målgruppen unga tjejer.

Tjejerna skissade på planen och ordnade ett testarrangemang, något som skulle synliggöra att platsen var under utveckling, och samtidigt manifesterade just tjejernas platstagande. . Tjejerna fick en hel parkeringsplats till sitt förfogande för testarrangemanget som också lockade flera hundra besökare.

Efter en lyckad sommar ville tjejerna fortsätta. De startade ”Engagerad i Malmö”, som en grupp i Rosengård som verkar för att uppmuntra andra tjejer att genomföra sina idéer och driva olika aktiviteter. Engagerad i Malmö är ett initiativ de fortfarande arbetar med två år senare.

Hur blev då platsen tillslut? Förutom en lärorik jämställdhetsprocess har platsen blivit en arena för kultur, dans och musik. ”Rosens röda matta” blev namnet, det bestämdes i en namntävling med några av tjejerna i juryn. Även en skulptur har fått ta plats på ytan. ”Dansa Pausa ” står det nu med stora betongbokstäver, helt efter tjejernas design.

AVTRYCK I ROSENGÅRD – Det är ett avtryck i Rosengård som speglar ett inkluderande arbetssätt. I kommande period blir det viktigt att fortsätta verka för att platsen får ett jämställt användande.

Nu tar Malmö stad projektet vidare till andra miljonprogram där fastighetsägare och teknikföretag blir delaktiga i framtidens stadsutveckling.

Där spelar tjejerna fortfarande en avgörande roll. De ingår t ex i den brukargrupp som ordnar arrangemang på platsen och ser till att tjejer känner sig välkomna, säger Moa Björnson.

Delaktighet i planeringsprocessen är en sak, men man måste planera långsiktigt för hur medborgarna kan bli delaktiga i hållbarhetsprocessen, menar Moa Björnson.

Nu tar Malmö stad sina erfarenheter av detta vidare till andra miljonprojektprogram där man vill få fastighetsägare och olika teknikföretag at bli delaktiga i arbetet.

– Delaktighet på alla nivåer är en nyckel för hållbar stadsutveckling, avslutar Moa Björnson.

Framgång bygger på dialog Som teknikkonsulter vet vi att tekniken kan skapa fantastiska lösningar. Framtidens utmaningar är dock många och vi brukar säga att det inte är vad Grontmij gör utan hur vi gör det som är det intressanta.

Som när vi nu ansvarar för konstruktionen av köpcentrumet Mall of Scandinavia intill Friends Arena.

Vår uppgift är i mångt och mycket att lyssna, snappa upp tankar och idéer. Det är enda vägen att hitta lösningar som är genomförbara och attraktiva för alla.

Vill du vara med och förbättra världen?

Just nu söker vi

• Erfaren projektör – väg, gata, mark konstruktör, underhåll och • Senior reparation konstruktör till • Rutinerad husbyggnad gruppledare för • Rutinerad projekt- och byggledning Du hittar jobben på www.grontmij.se

Grontmij är ett ledande europeiskt teknikkonsultföretag med expertis inom områdena energi, vägar & gator, järnväg & spårväg, hållbara byggnader och vatten. Vår grundprincip är ’Sustainability by Design’. Med den som ledstjärna hjälper vi våra kunder att utveckla ett hållbart samhälle. Grontmij grundades 1915 och är noterat på NYSE Euronext-börsen.

Svensk Byggtidning _2014

23

HÅLLBARA ÖRESUND

Byggherredialog triggar byggherrar till att ta fram miljöspjutspets Flygbild över Malmö från söder till norr. Markområdet för de nya bostäderna som HSB Sundsfastigheter ska uppföra länkar samma de befintliga och nya i södra Malmö. Foto: Perry Nordeng

AV KIM HALL Danskarna har visserligen hårdare energikrav än Sverige nationellt, men det är inte alltid projekten uppfyller kraven. Sedan Malmö stad tillsammans med Lunds kommun tog fram Miljöprogram SYD 2009 tävlar byggherrar om att få fram fastigheter med hög miljöprestanda för att skapa en hållbar bebyggd miljö.

Miljöprogram SYD är ett verktyg för att stimulera ett mer ekologiskt hållbart byggande.

Programmet drivs tillsammans med Lunds universitet och första versionen antogs 2009 och den andra 2012. Programmet innehåller ett antal kärnområden som är indelade i miljöklass A 24

(bäst), B (mycket bra) och C (bra, något hårdare än lagkraven).

Programmet gäller enbart vid byggande på kommunal mark. Genom et markanvisningsavtal åtar de sig att följa programmet minst miljöklass C. De skall dessutom protokollföra och rapportera resultat till kommunen.

DIALOGFORM – Detta är en strategi vi jobbar vidare på och där vi försöker ta ett samlat grepp över de ställen där kommunen äger mark. Förutom att miljöbyggprogrammet skall följas så jobbar vi i dialogform och med helhetsfokus. Detta ger möjligheter för samverkan mellan byggherrana och vi kan hjälpa till att hitta externfinansiering för olika åtgärder. Vi har gjort uppföljning i Västra Hamnen sedan Bo01 ägde rum samt Fullriggaren, som fick hållbarhetsstöd för bland annat energieffektivisering, säger Tor Fossum,

miljöstrateg i Malmö stad.

Lagstiftningen skiljer sig mellan Danmark och Sverige. På energisidan ligger Sverige sämst till i BBR-kraven. Generellt har Danmark hårdare krav och lägger stort fokus på energi, men på senare tid har man upptäckt det är inte alltid som byggherren uppfyller kraven. En anledning kan vara att Köpenhamns kommun inte äger lika mycket mark som Malmö stad, vilket gör det svårare för danskarna där kraven på uppföljning inte är den samma som i Sverige.

– Bo01 var startskottet för hållbar stadsutveckling i Malmö och många byggherrar har själva tagit initiativet till att vara spjutspets för hållbarhet i Västra hamnen och Hyllie, säger Tor Fossum.

BYGGHERREDIALOG – När byggherrar och kommun är i dialog Svensk Byggtidning _2014

HÅLLBARA ÖRESUND

Genom detta arbetssätt höjs kunskapsnivån på båda sidor. Tematiska möten, inspirationsföreläsningar, gemensamma studiebesök och grupparbeten används i dialogen – Detta är unikt för Malmö och har inspirerat köpenhamnarna som vi nu bistår med våra erfarenheter. Även om Köpenhamns kommun inte äger lika mycket mark som Malmö så vill de ändå göra ett försök, säger Tor Fossum.

När byggherrar och kommun är i dialog och samverkan kommer man betydligt längre eftersom man har gemensamma målbilder och förståelse för varandra, menar Tor Fossum, miljöstrateg i Malmö stad.

och samverkan kommer man betydligt längre eftersom man har gemensamma målbilder och förståelse för varandra. Byggherredialogen vi hade i Flagghusen fortsatte vi med i både Hyllie och Fullriggaren. Men vi vill även ha dialog med de aktörer som inte bygger på kommunens mark. På så sätt har vi vissa möjligheter att påverka byggherrar genom dialog på mark vi inte själva äger, tillägger Tor Fossum.

Processen kan dra ut på tiden bland annat p g a ändringar i det ekonomiska läget. Det måste parterna vara medvetna om. Men ur ett långsiktigt perspektiv tjänar alla på att föra dialoger och samverka.

KLIMATKONTRAKT – I Hyllie har vi en hållbarhetsöverenskommelse mellan byggherrar och kommun och klimatkontrakt för Hyllie med höga energimål, som skall tas ett steg vidare i ett Miljöprogram för hela området. Det handlar inte om att göra så många program som möjligt, utan att samla allt i ett gemensamt program. Då drar alla åt samma håll, säger Tor Fossum som inte vill släppa byggherredialogen.

Resultatet har blivit att aktörerna sneglar på varandra för att hitta sin egen miljöspets.

Det har varit tydligt i både Fullriggaren och Hyllieprojektet.

Diligentia är inte en byggherredialog, såsom sker på kommunägd mark, men ett exempel på dialog med parter som bygger på egen mark.

Vi har haft dialog hela tiden och bl a deltagit i workshops. Masthusen i Västra hamnen byggs enligt eget hållbarhetsprogram som baserar sig på målen i Malmös Miljöprogram, och de har själva tagit projektet ett steg vidare genom sin satsning på miljöcertifiering för hela området.

BEGRÄNSNING I dagsläget är Miljöprogram Syd ett omdiskuterat instrument. Lokala särkrav kallas det i debatten. Nu vill regeringen begränsa den möjligheten. Men Malmö stad fortsätter att driva det egna miljöbyggprogrammet tills annat är sagt. Regeringen har speciellt inriktat sig på energikraven och att det ställs olika krav i många kommuner.

– Det finns ett förslag från SKL som kan ge kommunerna möjlighet att ställa samma krav utöver BBR, vilket sannolikt blir den vägen de kommer att gå. Samtidigt har Boverket fått uppdraget att skärpa energikraven på nationell nivå. Hur detta landar vet ingen ännu, avslutar Tor Fossum.

Satsa långsiktigt Ett vackert, hållbart tak är ett smart och säkert sätt att värna om både miljö och plånbok. Ta hand om taket med hjälp av kunniga yrkesmän så mår både du och ditt tak bra under lång tid framöver.

För oss på Lomma Tak är takläggning och takunderhåll en fråga om kvalitet, kompetens och personlig service.

Vi kallar det yrkesstolthet – det betyder helt enkelt att vi bryr oss.

Med ROT-avdraget halveras arbetskostnaden. Hos oss får du dessutom 10+5 års garanti på utfört arbete.

Satsa på ett team med sinne för tak!

I framtiden måste alla transporer vara miljövänliga.

Eller hur?

Betong är en naturprodukt och inget miljöproblem.

Också betongleveranserna ska vara miljöanpassade.

Vi finns nära dig, var du än befinner dig. Våra 32 fabriker ligger strategiskt till för att erbjuda kundnära service och minimera transporter på vägarna.

Självklart har vi samma höga krav på produkter och service till våra kunder överallt där Betongindustri verkar.

JÄRNGATAN 29, LOMMA • 040-41 60 10 • WWW.LOMMATAK.SE • INFO@LOMMATAK.SE – ETT BRA TAKTEAM!

Svensk Byggtidning _2014

Norrköping 011-18 07 84 Linköping 013-15 63 63 Motala 0141-23 42 81 Tranås 0140-196 80 www.betongindustri.se 25

HÅLLBARA ÖRESUND

Lindängen först med att låta långtidsarbetslösa utföra ombyggnadsarbeten AV KIM HALL Miljonprogramområdet Lindängen i Malmö blir det första pilotprojektet där fastighetsägare rekryterar långtidsarbetslösa att utföra ombyggnationsarbeten av ca 400 lägenheter. Just nu befinner de sig i en utbildningsprocess.

Projektet skapar både arbetstillfällen och besparingar i den offentliga sektorn.

– Detta skapar möjligheter för långtidsarbetslösa som annars skulle vara en ekonomisk belastning för samhället. Nu tittar vi på möjligheter att tillämpa samma metod i andra stadsdelar i Malmö, säger Trevor Graham, avdelningschef för konsumtion och livsstil på Miljöförvaltningen i Malmö.

FÖRÄNDRINGSPROCESS Miljöförvaltningen i Malmö har överlag arbetat mycket med befintliga områden, som började egentligen med Augustenborg för ungefär 15 år sedan. Förändringsprocessen fortsatte sedan i Rosengård med Brf Hilda som i samband med renovering omvandlade hela fastigheten till ett hållbarhetsprojekt.

– Vi har jobbat med andra fastighetsägare och boende på Rosengård med olika projekt, inte bara med fysiska förändringar utan även sociala förändringar.

Kommunens mål är att halvera energiförbrukningen till 2030.

Nu diskuterar vi hur vi skall jobba vidare med liknande koncept i andra stadsdelar och då ligger Lindängen i fokus just nu, säger Trevor Graham.

En anledning till att det inte händer så mycket i den fysiska miljön är att det saknas affärsmodeller. Miljöförvaltningen har därför satt sig ner tillsammans med byggherrar och andra aktörer för att se vad de kan göra.

– Miljonprogrammen är inte sällan välmående och välfungerande. Men det finns många utmaningar och vi har funderingar på att kombinera de sociala insatserna med ekonomisk utveckling på det lokala planet samtidigt som det skall göras energibesparingar, säger Trevor Graham och fortsätter.

OMBYGGNADSPROJEKT – Vi har haft Lindängen som pilotprojekt och nu är vi i en fas där fastighetsägaren Trianon startar ett ombyggnadsprojekt 2014 där ca 400 lägenheter skall bland annat byta fönster. Då är det sagt att de som skall göra jobbet skall rekryteras från långtidsarbetslöshet.

Dessa personer är nu i en utbildningsprocess.

Den stora vinsten med projektet är att det skapar besparing i den offentliga sektorn i form av minskat försörjningsstöd. Det ökar köpkraften i området och människorna får en stolthet.

– Det finns ett goodwillvärde som stärker byggherrens varumärke. Det stärker den ekonomiska transaktionen samtidigt som det ger oss en möjlighet att dela med oss av erfarenheterna.

26

Lindängen är ett pilotprojekt och står i en fas där fastighetsägaren Trianon startar ett ombyggnadsprojekt 2014 där ca 400 lägenheter med att bland annat byta fönster. Då är det sagt att de som skall göra jobbet skall rekryteras från långtidsarbetslöshet.

Det skapar möjligheter för långtidssjukskrivna att komma tillbaka till arbetslivet. Just nu tittar vi på om detta är en modell att bygga vidare på i andra stadsdelar, säger Trevor Graham.

Idéerna testas och forskare på Malmö högskola studerar detta projekt ur ett socioekonomiskt perspektiv. Samma fastighetsbolag har planer på att tillämpa metoden igen när de skall bygga på nytt.

LÅNGTIDSARBETSLÖSA Victoria Park på Herrgården arbetar också med att rekrytera långtidsarbetslösa som fastighetsskötare och andra funktioner. Med tanke på att det byggdes 30 000 lägenheter under 1965-75 kommer det att krävas många insatser under de kommande åren.

– Kan man använda detta som incitament för att få ner arbetslösheten i en tillväxtregion som Svensk Byggtidning _2014

HÅLLBARA ÖRESUND

Malmö är det en stor fördel. Uteblir investeringar och det blir degradering av bostadsbeståndet riskerar vi få förslumning, säger Trevor Graham som menar att kortsiktiga investeringar förstör för långsiktiga investeringar.

Långsiktiga investeringar skapar stabilitet samtidigt som energiförbrukningen minskar. Det går inte att göra vissa långsiktiga investeringar om kortsiktiga insatser redan har utförts.

Gruppen långtidsarbetslösa kan inte ersätta befintlig byggarbetskraft, där emot att komplettera. Inom den svenska byggbranschen är genomsnittsåldern hög och består i huvudsak av män med svensk bakgrund. För att företag skall kunna konkurrera använder man sig av utländsk arbetskraft. Nu finns det, enligt Trevor Graham, en möjlighet till föryngring och nyrekrytering av kön och etnicitet som kan stärka svensk byggarbetskraft i framtiden.

SMART FINANSIERINGSSYSTEM Liknande processer som finns i Malmö finns även i Södertälje. Där är facket och näringslivet med i projektet. Här finns erfarenheter att bygga vidare på.

– I Sverige saknar vi smarta finansieringssystem. I Danmark finns det en investeringsfond som tillhandahåller mindre kapital till låg ränta för byggprojekt. Det har inte vi i Sverige.

Därför måste Malmö stad gå in och agera, säger Trevor Graham.

Gruppen långtidsarbetslösa kan inte ersätta befintlig byggarbetskraft, där emot att komplettera.

Enligt Trevor Graham öppnar det en möjlighet till föryngring och nyrekrytering av kön och etnicitet som kan stärka svensk byggarbetskraft i framtiden.

Kommunens mål är att halvera energiförbrukningen till 2030. Då krävs det hållbarhetsarbete ur ett helhetsperspektiv. Det är inte bara en samhällsfråga utan även en miljöfråga.

– Vi måste se ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, hur vi kan slå ihop klimateffektivitet med långtidsarbetslöshet och ungdomsarbetslöshet. Det skapar tillväxt, tillägger Trevor Graham.

CE-märkt HPCbalk innebär samverkan med både kvalitet och flexibilitet!

Läs mer på www.sveconsteel.se

Landsdomaren i Lund

– ännu ett projekt med HPCbalkar och HPCpelare

HÅLLBART BYGGANDE FÖR DIG OCH MIG Robusta och sunda lösningar skapas ur vårt proaktiva hållbarhetsarbete.

Läs mer på www.cowi.se

Svensk Byggtidning _2014

27

HÅLLBARA ÖRESUND

Nästan lika många dör av buller som i trafikolyckor AV KIM HALL 43 000 människor inom EU dör i trafikolyckor medan 50 000 dör av trafikbuller. Ytterligare 50 000 får hjärtproblem till följd av trafikbuller.

– Kroppen blir stressad även om du stänger av ljudet mentalt. Därför har vi sänkt hastigheten till 40 km i timmen i hela innerstaden.

Det spar både utsläpp och människoliv säger Milan Obradovic (S), kommunalråd med beredningsansvar för boende och infrastruktur i Malmö.

Miljöprogram Syd har lett till att Malmö utsetts till en av världens mest hållbara städer. Människor från hela världen kommer till Malmö för att se hur de gör. Detta har lett till att många byggherrar tävlar med varandra om vilka som gör flest miljöinsatser för att minska klimatpåverkan.

– Malmö har två år i rad utsetts till världens bästa miljöstad tack vare att våra politiker har vågat fatta beslut om långsiktiga hållbarhetsmål.

Tack vare det flyttar företag sina kontor hit och nya företag startas.

Hållbarhet är ett extremt starkt varumärke som får människor i andra länder att fråga oss hur vi gör, säger Katarina Pelin, fd miljödirektör i Malmö stad och numera kommundirektör i Båstad. Hållbarhetsfrågor är ständigt i fokus och Malmö stad satsar mycket på att bygga ut kollektivtrafiken, fler och bredare cykelbanor och på att minska bullret från biltrafiken. Nya byggprojekt är miljöeffektiva och ambitionerna ökas efter hand som ny teknik blir tillgänglig. Överskottsvärmen på Emporia i Hyllie används för att värma upp andra hus i närheten.

Viktigast av allt är att det skall vara lätt att använda förnybar energi och bli en naturlig del av vardagen.

– Vi jobbar mycket brett med hållbarhetsfrågor i kommunen. Allt fler är medvetna om fördelarna eftersom vi tagit in det som en del i stadsplaneringen. Alla måste göra något, det räcker inte att prata miljö, säger Milan Obradovic.

Använder man IT och ny byggteknik genom att till exempel kombinera ventilation med uppvärmning och larm med belysning kan man minska uppvärmningskostnaderna med cirka 50 procent och elförbrukningen med cirka 20 procent.

KALKYLERA – Det handlar om att kalkylera med lite mer kostnader vid byggtillfället men de tjänas in på sikt. Det är viktigt att vi politiker ställer krav på bättre miljöåtgärder, det gör att tekniken utvecklas. Tekniken kan sedan exporteras, säger Milan Obradovic.

Han berättar vidare om besöket från den indiska delegation som dagarna före jul 2013 besökte Malmö, Mont-Saint-Michel och Leon i Frankrike för att lära sig hur man gör i Europa.

Indien har pengarna, men behöver tekniken.

Milan Obradovic (S), kommunalråd med beredningsansvar för boende och infrastruktur i Malmö, säger att miljö och hållbarhet leder till jobb. Han vill att staten ger förmånliga lån till kommuner och fastighetsägare så att de kan renovera miljonprogrammen på ett hållbart sätt med hjälp av långtidsarbetslösa som utbildats till tekniker, elektriker och målare.

Foto: Kim Hall 28

– Ger vi företag möjligheter att använda ny teknik skapar det innovation, säger Milan Obradovic. Milan Obradovic vill se ett krav på att alla lägenheter ska ha fiberanslutning för snabb internetuppkoppling. Det ger nya lösningar och affärsidéer möjliga.

Tack vare att Malmö två år i rad har utsetts till världens bästa miljöstad och att politikerna vågat fatta beslut om långsiktiga hållbarhetsmål. flyttar företag sina kontor till Malmö och nya företag startas, menar Katarina Pelin, fd miljödirektör i Malmö stad.

Till exempel kan patienter bli undersökta i hemmet medan läkaren stannar på sjukhuset.

ISEN SMÄLTER En annan intressant teknisk lösning är att placera uppvärmningsslingor i stuprören så att isen smälter istället för att träffa någon som går på gatan.

Det minskar dessutom miljöpåverkan.

– Att miljö och hållbarhet leder till jobb vet vi. Jag vill att staten ger förmånliga lån till kommuner och fastighetsägare så att de kan renovera miljonprogrammen på ett hållbart sätt med hjälp av långtidsarbetslösa som utbildats till tekniker, elektriker och målare, säger Milan Obradovic.

Det går att göra väldigt mycket om viljan finns.

Men tyvärr känner Milan Obradovic att viljan från regeringen saknas, trots att den ständiga strömmen av statliga rapporter.

Svensk Byggtidning _2014

TÄTNING

Extremt elastiska produkter för både nyproduktion och renovering AV KIM HALL När Domkyrkan i Oslo behandlades med Rapidflex som hindrade radongas och vatten från att tränga in i byggnaden från det rörliga alunskifferlagret i marken följde Akershus Fästning, som också hade höga radonhalter, efter. Nu kommer de norska leverantörerna Pazkar Nor till Nordbyggmässan för att visa den svenska byggmarknaden de nya extremt elastiska radon- och vattenbaserade produkter som är lätta att använda både i nyproduktion och renovering av byggnader.

Den mycket radoninnehållande bergarten alunskiffer är vanligt förekommande i Norge, men finns också på Öland, Västergötland, Närke och i Skåne. Oslo Domkyrka, Akershus Fästning och Coop centrallager på Jessheim är bara några exempel på projekt som har behandlats med Pazkar Nors radon- och vattentäta produkter.

Det unika med Pazkar Nors produkter är att de består av flytande bitumen polymer membran som är till hundra procent radonoch vattentätt. Produkten är flytande och kan lätt sprutas, strykas eller rullas direkt på tak, husgrund, fundament på både nyproducerade byggnader och renoveringsprojekt. Det kan också användas som tätningsmedel när vid byggnation av en damm eller swimmingpool i trädgården.

SKYDD – Oavsett om du har radonproblem eller läckage kan du använda våra produkter som skydd.

Dessutom torkar det snabbt och det fäster på nästan all form av material, säger Anita Urdal Skeie, sälj- och kontorsansvarig på Pazkar Nor. Företaget bildades 2008 i samband med att företagets grundare Ronen Rafael Golan, som då var snickare, sökte efter ett tätningsmaterial som han sedan fann i Israel. Produkten tog han hem till Norge och bildade import- och leverantörsföretaget Pazkar Nor. Utvecklingen för Pazkar Nors radon- och vattentäta produkter gick lite trögt i början av lanseringen, men efter hand som den norska marknaden upptäckte fördelarna ökade också efterfrågan. Idag samarbetar de med både stora byggföretag som AF-gruppen, NCC, Skanska, PEAB och Veidekke m fl samt mindre entreprenörer.

– I Norge är det lagstadgat med radonåtgärder i alla byggnader som sätts upp, och informaSvensk Byggtidning _2014

Elasticitet och täthet är utmärkande för Pazkar Nor produkter. De består av flytande bitumen polymer membran som är till hundra procent radon- och vattentätt.

tionsflödet om radonåtgärder kommer allt mer.

Detta är en del av anledningen till att folk vill ha det bästa och säkraste produkterna som finns på marknaden. Nu vill Pazkar Nor in på den svenska marknaden eftersom vi vet att Sverige har användning för denna typ av tätningsmaterial, säger Anita Urdal Skeie.

UTBILDNING Pazkar Nor har tidigare deltagit i Nordbygg vid två tillfällen och i år vill man informera både om de olika produkterna, som är vattenbaserade och miljövänliga, och om vilka utbildningar de har att erbjuda. Produkterna är certifierade och godkända enligt både de internationella och svenska normerna; SITAC SP, CE, Etag 005, Green Label, Golden Mark och ICC. – Vi tycker det är bra med stränga regler för godkännande och certifieringar. Med våra produkter kan du sova med gott samvete, säger Anita Urdal Skeie.

Elasticitet och täthet är utmärkande för Pazkar Nor produkter. Rapidflex är ett två-komponent membran med elasticitet på 1200 procent.

Eftersom det ger fyra mm tjock membran räcker det med ett sprutat lager. 1000 kvm hinner 2-3 man spruta på en dag. Det torkar snabbt vilket gör att byggprocessen kan fortsätta.

– Det mesta vi har sprutat är 4 700 kvm på ett dygn, tillägger Anita Urdal Skeie.

Elastopaz är en-komponent membran med elasticitet på 600 procent och ger färdigt lagt membran med endast två mm tryck.

Det kräver två lager med en mm var sjätte timme i torktid emellan. På Elastopaz kan man spruta på en luftfri kolvspruta, alternativt rullas eller målas på.

KRAFTIGT OCH STARKT Easyflex-Elastopaz är också en-komponent membran med elasticitet på 170 procent som ger ett kraftigt och starkt membran på tvåtre mm tryck. Easyflex-Elastopaz sprutas på med luftfri kolvspruta, alternativt rullas

eller målas på.

Inopaz H2O är ett nyskapande vattenbaserat VOC-fritt två-komponent polyuretan, ett flytande membran för ytbehandling och vattentätning. Inopaz H2O är ett motståndskraftigt membran som klarar extrema temperaturer och miljömässiga förhållanden. Den reflekterar solens strålar och har strålningsegenskaper.

– Inopaz H2O lägger man på som en tjock pasta som bildar en sömlös, dekorativ och flexibel membran som hindrar vatteninträngning och förlänger livstiden på taket. Påsprutad ger den en vit ovansida, förklarar Anita Urdal Skeie.

Elastromix är ett två-komponent membran som är specialdesignad för rör och penetreringar. Den är 100 procent vattentätt och har en elasticitet på 200 procent.

Polypaz elastomer bitumen-polymer (SBS) är ett icke-vävt förstärkande spoundond polyesterväv, prousert med tjocklek på 3-5 mm, som används för tätning av tak, stöpt förstärkt betong, prefabriserad betong och plattor, metalltak och parkeringsplatser. Den finns med två olika ytfinish.

HÖG HASTIGHET Rapideflex RT är en rot-bekämpande vattenbaserad bitumen membran som kan läggas på i hög hastighet. Den används till vattentätning i hagar, parker och grönytor som behöver rotbekämpning.

Master Wall är en nyskapande, vattenbaserad våtrums smetmembran som kombinerar avancerade polymerer som är motståndskraftiga mot vatten och vattengenomträngning. Effektiv mot bl a alger och bakteriella föroreningar.

– Vi söker samarbetspartners i Sverige som kan utföra arbetet. Vi lär gärna ut hur produkterna kan användas. Vår förhoppning är att fler svenska entreprenörer skall upptäcka fördelarna med våra produkter. Besök oss på Nordbygg i Hall c plats 03:42 så berättar vi mer, säger Anita Urdal Skeie.

29

HÅLLBARHET

MagnaBoard – ett smartare sätt att bygga Gröning Board AB, som i år firar 50 år, har förvärvat ett varumärke som på kort tid rönt ett mycket stort intresse i både Sverige och Norge. Ända sedan 1964 har Gröning Board varit i familjen Elfströms ägo och företagets huvudsyssla har sedan starten varit grossistförsäljning av skivmaterial, främst till bygghandel och industri.

För att kunna bidra till ett mer hållbart byggande har man valt att satsa på en ny byggskiva för den svenska och norska marknaden.

Det egna varumärket, MagnaBoard, är en skiva tillverkad av i huvudsak magnesiumoxid, magnesiumklorid och perlit. Magnesium är jordskorpans åttonde vanligaste mineral och de största tillgångarna finns i Kina där produkten också tillverkas.

Då det finns många producenter av liknande skivor, tyvärr också flera med produkter av undermålig kvalitet, har man noga valt sin leverantör. Denna leverantör har mångårig erfarenhet av produktion och vet vikten av att råvaruinnehållet är av hög kvalitet.

Skivan har under många år funnits på den engelska och amerikanska marknaden, där den också har godkännanden för miljöbyggnation.

Produktionen sker genom en kemisk process där vatten tillsätts materialet och härdningen sker naturligt utan värmetillförsel eller mekanisk påverkan. Jämfört med motsvarande produkter på marknaden garanterar denna tillverkning en minimal energiåtgång och en mycket låg inverkan på miljön. MagnaBoard har utmärkta brand- och ljudegenskaper, är emissionsfri, okänslig mot fukt, mögelresistent, mycket stöttålig och produceras helt utan miljö- och hälsofarliga råvaror. Enligt arbetsmiljötest avges, vid bearbetning, en mycket liten mängd respirabelt damm vilket bidrar till en utmärkt arbetsmiljö.

MagnaBoard är den enda magnesiumskivan som genomgått ett mycket omfattande testprogram hos SP, vilket lett till en P-märkning för flera användningsområden. Alla tester ligger nu till grund för att ta fram en standard för CE-märkning. MagnaBoard kan med fördel användas som vindskyddsskiva, som våtrumsskiva och som singelskiva i invändig konstruktion.

Tack vare sina unika egenskaper lämpar sig skivan utmärkt till ytrymmen med tuffare krav

såsom industrilokaler, idrottshallar, ishallar, ridhus, soprum, garage och förråd. Skivan är mycket enkel att bearbeta och dess släta fina yta ger möjlighet att direkt applicera ytskikt som tapet, färg eller väv. Detta sparar både tid och pengar i byggandet. I och med förvärvet av MagnaBoard, kan Gröning Board erbjuda en unik produkt som bidrar till ett mer hållbart byggande.

LIGALEDARE! Med Sveriges första BREEAM-certifierade industribyggnad 2010 kopplade COWI greppet i miljöligan. Under 2013, fyra BREEAM-projekt senare, etablerade man sig definitivt i spetsen med Sveriges första Excellent-klassade kontor.

De nya, avancerade och internationella miljöcertifieringarna har kommit for att stanna.

Räknar man in de lokala system som dessutom existerar, har dagens ekomedvetna byggherrar fått en både omfattande och svårgenomtränglig värld att jobba i.

BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assesment Method) är ett frivilligt brittiskt miljöcertifieringssystem. Det är ett av de mest vedertagna internationella systemen och har hittills använts för att certifiera över 115 000 byggnader. I Sverige är det dock fortfarande ganska nytt. Inom COWI finns idag tre certifierade BREEAM-assessorer; Maria Hedqvist i Göteborg, Louise Wall i Stockholm och Jenny Ivarsson i Helsingborg. Ett team som har varit med och fört COWI till den svenska BREEAM-toppen genom en rad banbrytande projekt.

Runt dem finns en större organisation samlad, med allt från ekologer och energisakkunniga till assisterande assessorer och handledare i projekten. Och erbjudandet är brett. Teamet arbetar med certifiering av industrier, kontor, butikslokaler, bostäder, skräddarsydda projekt, befintliga 30

Jenny Ivarsson, Louise Wall och Maria Hedqvist är certifierade BREEAM-assessorer på COWI.

byggnader och alla kombinationer av dessa.

I Malmö driver Jenny Ivarsson tre skarpa BREEAM-projekt, bland annat kontoret och gallerian i det omtalade jätteprojektet Triangeln i Kvarteret Kaninen. Hon gillar komplexiteten i BREEAM och det faktum att man numera inte kan bygga utan eftertanke.

– Det handlar hela tiden om medvetna, aktiva val för byggherren, du kan inte

längre göra saker på slentrian eller för att det ”alltid har varit så”, säger hon.

Varje nytt projekt ger rader av komplexa frågor att ta ställning till. COWIs assessorer tror att kraven snart kommer att bli en naturlig del av byggprocessen, kanske rent av en del av regelverket inom en nära framtid. I ett sådant scenario har COWI skaffat sig en unik position för framtiden.

Svensk Byggtidning _2014

VI SKAPAR DEN GRÖNA & BLÅ STADEN! Ren luft, rent vatten, och livsutrymme med kvalitet & upplevelser.

NordicGreenRoof

NordicGreenRoof– Biomoduler

Lätta brandsäkra sedumtak sedan 25 år

Möblera ett vanligt sedumtak med Biomoduler, brandsäkert och enkelt växter, stenar , kullar, dammar, död ved

UrbanGreenWall

NordicGreenFacade

Designade utomhus växtväggar utvecklade i Sverige för alla årstider.

Styr klängväxterna dit du vill med våra vajersystem

NordicBlueWater

NordicRoofGarden

Vattenvegetation för vattenrening & mångfald

Alla material som behövs till takträdgårdar

Grön&Blå

Tech AB

Mörhult 9, 342 52 Vislanda

Epost: per.nystrom@gron-bla.se jorgen.lundberg@gron-bla.se

WWW.gron-bla.se

0768 15 94 00 0768 15 94 20

Avsändare JNT Publishing AB Box 451 30 104 30 Stockholm

industrigatan 12, 212 14 malmö 040-680 67 00