Nytt radonperspektiv när bostaden blir arbetsplats

NYTT RADONPERSPEKTIV

när bostaden blir arbetsplats

De flesta förknippar hållbart byggande med nyproduktion och i vissa fall även reparationer. Men vad detta år, med pandemi, har medfört är diskussionen kring hur man upprätthåller god hälsa, när det blir vanligt att arbeta hemifrån eller att bygga ett Attefallshus på tomten, för att använda som ny arbetsplats. Vilka krav ställs då på arbetsgivaren, gällande radon?

AV KIM HALL

DETTA VAR NÅGRA av de frågor som diskuterades på en workshop arrangerad av Svensk Radonförening. Forskare från bland annat Lunds universitet, representanter för Svensk Betong, Organisationen för Byggmaterialhandel, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) och Svensk Ventilation, med flera, närvarade. – En fråga som dök upp var just hur pandemin har gjort att fler arbetar hemma och effekten av att fler kommer att jobba hemifrån, även i fortsättningen. Vi från branschorganisationen är intresserade av hur man ska tillhandahålla god hälsa när det är så många som jobbar hemifrån, säger Dag Sedin, ordförande i Svensk Radonförening och certifierad radonkonsult.

Svensk Radonförening är en ideell branschförening för mätlaboratorier, åtgärdsföretag, konsulter och tillverkare. Föreningen har som syfte att främja medvetenheten med riskerna med radon och att verka för minskat antal lungcancerfall till följd av radon. En del i verksamheten är att genom utbildning och workshop lyfta frågor kring radon. – Av dygnets 24 timmar är du kanske hemma tolv timmar och på arbetet i åtta timmar, resterande tid gör du annat. Med pandemin utökades hemmavistelsen till cirka 20 timmar. Hur bygger man då hållbara hus som ska klassificeras, när förutsättningarna förändras? Och vilka krav ska ställas på arbetsgivaren, för hemmakontor? Är det arbetsgivaren som ska fråga om nivån överstiger 200 Bq/m3? Frågor som Dag Sedin och de övriga deltagarna ställdes inför.

Antalet Attefallshus eller arbetsbodar på egna tomten har ökat. Oftast byggs dessa med enkla konstruktioner på plintar eller torpargrund. Det är sällan dessa hus byggs på en betongplatta med golvvärme eftersom det blir för dyrt.

– Risken är att du kan få radonläckage i huset. Då är det bättre att sitta i vardagsrummet. Man måste tänka till och få in ventilation. Ska det vara radonsäkert finns det olika tekniker; radonduk, marksug, slang som ventilerar under huset eller att man gjuter en tjockare bottenplatta, bra ventilation och att huset är tätt. Detta är frågeställningar som vanligt folk inte tänker på, säger Dag Sedin.

Hela byggbranschen har, i och med pandemin, ställts inför nya frågor. Därför kommer Svensk Radonförening arrangera en ny workshop efter sommaren, där hållbart byggande ur bland annat radonperspektiv kommer att diskuteras. Det är inga enkla frågor men ur ett hållbarhetsperspektiv väldigt viktiga och där tidsaspekten också är en del av framtiden. – Det är väldigt sällan vi får frågan hur länge en radonåtgärd håller, men generellt ska man mäta radon minst vart tionde år. Då skulle uppdaterade radonuppgifter finnas i samband med varje husförsäljning. Däremot vid renovering bör man göra en ny mätning omedelbart, säger Dag Sedin avslutningsvis.

Dag Sedin, ordförande i Svensk Radonförening och certifierad radonkonsult, menar att hela byggbranschen ställs inför nya frågor gällande radonsäkerhet i samband med att många arbetar hemifrån under pandemin och kommer med stor sannolikhet även göra så efteråt också. Bild: Svensk Radonförening