Bromma kyrka från 1160-talet renoveras och anpassas till

Den unika, smala och ringlande trappan upp till ”Jungfrukammaren” som är kvar sedan 1160-talet. Bild: Niclas Svensson

Thomas Gustavsson visar upp Albertus Pictors unika väggmålningar från 1400-talet. Bild: Niclas Svensson

BROMMA KYRKA FRÅN 1160-TALET renoveras och anpassas till 2020-talet

AV NICLAS SVENSSON Strax in på nyåret 2020 kommer den livliga och förrättningstäta kyrkoverksamheten i anrika Bromma kyrka igång med full kraft på nytt. Många församlingsbor och andra intresserade har förväntansfullt inväntat resultatet av den varsamma tillbyggnaden och moderniseringarna av kyrkan. Kyrkan i Bromma är en av Stockholms allra äldsta byggnader. Och självklart sker inga förändringar i de äldre delarna – de är en del av Sveriges verkliga kulturskatter

EN JANUARIFÖRMIDDAG får Svensk Byggtidning en gedigen visning av kyrkan i Bromma av Torbjörn Gustavsson, kyrkoherde i Bromma Församling, som också är genuint intresserad av och kunnig om historien kring kyrkan och dess omgivningar.

Originaltrappan från 1100-talet Bland mycket annat så kikar vi in bakom dörren till den närmast klaustrofobiska, trånga trappan – i original från 1160-talets slut – och som leder upp till ”Jungfrukammaren” – ett slags dåtida skyddsrum för kvinnor och barn vid eventuella krislägen i historisk tid.

Jungfrukammaren var övre planet till den ursprungliga kyrkobyggnaden; rundkyrkan som en gång stod färdig 1168, och som åtskilliga forskare pekat ut som en del av ett tidigt försvarssystem

för dåtida Svea Rikes maktcentrum på Stadsholmen (Gamla Stan), tillsammans med rundkyrkorna i Solna och Munsö (Ekerö).

I bottenvåningen återfanns förstås själva kyrkorummet där gudstjänster och andra förrättningar hölls redan under kyrkans katolska tid.

Unika väggmålningar med budskap Torbjörn Gustavsson berättar också om Albertus Pictors unika väggmålningar från 1400-talet som utfördes i samband med dåtida utbyggnader mot väster. I målningarna finns åtskilliga budskap – under en trappa syns en katt som tagit en råtta. Katten symboliserar ”den onde” och råttan vårt samvete.

Efter den närmast andlöst intressanta genomgången av de historiska delarna av kyrkobyggnaden vandrar vi så över till de renoveringar och tillbyggnader som skett under 2019-20. I sammanfattning får kyrkan:

• ett nytt brandskyddssystem med nödbelysning och sprinklersystem

• ett nytt el- och ventilationssystem • ett rum för enskild andakt – en absid bakom vapenhuset (Och där det är möjligt att tända ljus för anhöriga vilket saknades tidigare och där ”ljuständandet” bland besökarna närmast exploderat – om uttrycket tillåts ...)

• en hiss från vapenhuset ner till kryptan • återställd ingång i västerläge Den 12 januari hölls den första högmässan efter den intensiva ”renoveringsperioden”, berättar Torbjörn Gustavsson. De som kommer till kyrkan för diverse aktiviteter eller bara gör ett besök, får nu uppleva ett nytt ljus i entrén, då ett större, magnifikt fönster satts in där den tidigare ingången var placerad.

Åtskilliga och många har också diskussionerna varit när det gäller enskilda detaljer såsom färgsättningar, placering av högtalare, infästningar och mycket annat.

Förbättrad tillgänglighet – Så har det varit och det blir förstås ibland tidskrävande, men jag är i grunden positiv till det för vi hanterar en historiskt viktig byggnad som så långt möjligt ska bevaras och kunna visas upp också för kommande generationer, säger Torbjörn Gustavsson. Vi har kyrkobyggnaden så att säga ”till låns”.

Men på sätt och vis är den historiskt ”riktiga” ingången i väster således nu återställd, dit den fanns fram till en ombyggnation i början på 1960-talet.

För att skapa en bättre tillgänglighet och ”slippa” en för

rörelsehindrade svårpasserad trappa, har grusgången fram till entrén blivit en ”ramp”, vilket medfört att intilliggande gravar fått höjas upp 30-40 centimeter.

Nils Ferlin och Julia Ceasar Nu är också klosterträdgård/örtagården på väg att anläggas. Här kommer det främst att planteras låga växter och örter, och som därmed inte heller riskerar att skymma kyrkobyggnaden, berättar Torbjörn Gustavsson.

Jag hinner med en kort rundvandring på kyrkogården, där kända personer såsom skalden Nils Ferlin, skådespelerskan Julia Ceasar och tidigare socialministern Gustav Möller ligger begravda. Inne i kyrkan märks ätten Hjärnes gravkor.

Och varför inte avsluta med ett utdrag ur en av Ferlins dikter (Nattkvarter från Barfotabarn utgiven 1933):

Så må du ta det ganska lugnt fast dina fotsteg vackla när döden spelar trött och tungt sin gråa sammetsvals. Han står i livets medelpunkt och blåser ut din fackla … Det är en ren formalitet – sen är det inget alls.

Bland många berömdheter som är gravsatta på kyrkogården vid Bromma kyrka återfinns Nils Ferlin. Bild: Niclas Svensson