Sveriges Allmännytta – första utdelningen av nyproduktionspriset

Allmännyttans årliga konferens var i år ersatt av en digital fastighetsdag. Men som tidigare delades pris ut för årets renoveringsprojekt. Priset togs hem av Gavlegårdarna. Ett helt nytt inslag var tävlingen om årets nyproduktion och där var det Skövdebostäder som knep förstaplatsen.

AV KJELL-ARNE LARSSON

ANDERS NORDSTRAND SOM är vd för Sveriges Allmännytta betonade inledningsvis betydelsen av olika forum för fastighetsutveckling. Nätverkande är en av de viktigaste uppgifterna för Allmännyttan. Den pågående pandemin har gjort att omställningen till digitala möten och utbildningar har gått fortare än det annars skulle ha gått. I sammanhanget efterfrågade han åsikter om och reflexioner kring Allmännyttans kurser, utbildningar och digitala forum samt önskade för dagen en mycket givande fastighetsdag.

I stadsdelen Nordost i Gävle har Gavlegårdarna skapat mötesplatser för alla.

“Men projektet i Nordost har inneburit mer än bara renoveringar. Det stora har vi gjort tillsammans med de som bor här och det handlar om samverkan och beteendeförändringar. /Cathrine Holgersson, vd, Gavlegårdarna

i projektkommunikation, gav tänkvärda perspektiv på allmännyttans roll. Hans utgångspunkt var användarnas perspektiv och byggandets och fastighetsutvecklingens betydelse för det allmännas bästa. Här är det viktigt att balansera de enskilda intressena mot det allmännas intressen. – Under mina år som verksam har det svängt från de allmänna till de enskilda intressena. Var finns motkraften för att upprätta balans? frågade sig Örjan Wikforss.

Han pekade på ansvaret för bland annat de sociala frågorna och utemiljön. Här går Sveriges Allmännytta före vid byggande och fastighetsutveckling. Om man gör rätt och bra, behöver inte staten reglera sönder branschen för att tillvarata både allmänna och enskilda intressen.

Städer har förtätats allt mer genom att bygga högt och dessutom ta park- och naturmark i anspråk. Man bör nu värna mer om utemiljön. Ska vi bara bygga stadsmässigt, eller bygga en verklig stad? Stadsdelar måste ha aktivitet och här krävs närvaro av bland annat mikroekonomier. – Förutom skolor och annan allmän service behövs också helt nya mötesplatser, fortsatte Örjan Wikforss. Framtidens kulturlokaler utgörs inte bara av en scen där någon uppträder. Ungdomar och andra måste vara med i själva skapandet.

Kulturlokalerna ska möjliggöra öppna möten och helt nya konstellationer av deltagare/aktörer. Sådana lokaler bör placeras centralt i stadsdelarna. Nu gäller det att undvika de gamla misstagen att bygga renodlade bostadsområden, menade Örjan Wikforss.

Socialt engagemang i Gävle Tävlingen om årets renovering vanns av Gavlegårdarna för förnyelsearbetet i stadsdelen Nordost i Gävle.

Nordost är ett miljonprogramsområde från 1970-talet som nu genomgått en omfattande renovering med en rad fysiska åtgärder som glasade balkongfronter, ljusare puts, ommålning, upprustning av källare med mera.

Regnbäddar som samlar dagvatten för biologisk rening har installerats och tankar som tar vara på regnvatten till planteringarna. Där har 12000 lökar och perenner planterats. Odlingslotter och utomhusgym har ställts i ordning. Parkeringshus har fått glasfasader och väggmålningar. – Men projektet har inneburit mer än bara renoveringar, påpekade Cathrine Holgersson, vd för Gavlegårdarna. Det stora har vi gjort tillsammans med de som bor här och det handlar om samverkan och beteendeförändringar. >>

Täta dagliga kontakter med hyresgästerna blev nyckeln till framgång. Bland annat önskade de sig en cirkuspark och just en sådan fick de också. Hela dagarna finns nu både barn, ungdomar och vuxna i parken. Man anlade också ett nytt litet torg för lokala marknader. – Delaktigheten ökade tryggheten i området. Genom att lyfta allas engagemang åstadkom vi tillsammans en verklig förändring på många punkter. Värdet av delaktighet och närvaro i området är något vi tar med oss i nästa projekt, menade Cathrine Holgersson.

Man lyckades också få bukt på källsorteringen genom att bygga nya miljörum och att man hade samtal med varje enskild hyresgäst, vilket gav en radikal beteendeförbättring. Mätningar visade att både sorteringsgrad och kvalitet på det som sorterades förbättrades kraftigt. – Fantastiskt roligt att vi vann årets renoveringstävling, säger Hans Lundberg, projektledare på Gavlegårdarna. Det som var speciellt med projektet var att alla engagerades. En vacker och funktionell stadsdel som alla varit med och påverkat, den är människor stolta över. För tänk dig själv, vad är trevligast? En gemensam gård med fjärilsrabatter, insekthotell, frukter och bär. Eller ett hav av taggiga buskar och nerklottrade bänkar?

Övriga finalister Stora Tunabyggen i Borlänge tävlade med sitt bidrag Tjärna ängar. Det är ett problemtyngt område byggt 1969–73 och som av Rikspolisstyrelsen betecknas som riskområde. – Målet var att förvandla Tjärna ängar till en levande och trygg stadsdel som är en integrerad del av Borlänge, berättade Maria Mårds, teknisk chef och byggprojektledare hos Tunabyggen. “ Målet var att förvandla Tjärna ängar till en levande och trygg stadsdel som är en integrerad del av Borlänge /Maria Mårds, teknisk chef och byggprojektledare, Tunabyggen

Installationerna i området närmade sig den tekniska livslängden. Det var emellertid viktigt att renovera kostnadseffektivt. Tillsammans med högskolan Dalarna testades först olika värme- och ventilationssystem i ett pilotprojekt: • Frånluftsvärmepump och tilluftsradiatorer som förvärmer tilluften. Genom att kombinera värmepump och fjärrvärme sänks energikostnaden ytterligare. • Tryckstyrd frånluftsfläkt och tilluftsradiatorer som förvärmer tilluften. • FTX

Testet visade att den första lösningen var den mest energisnåla och den valdes för renoveringsprojektet. Energiomsättningen minskade då till häften. >>

Förutom en rad tekniska åtgärder i renoveringsprojektet satsades mycket på säkerhet och utemiljö, med bland annat ett aktivitetstorg.

Enköpings Hyresbostäder tävlade med stadsdelen Romberga.

Den byggdes 1961–64 och därmed före miljonprogrammet. Romberga har en glesare bebyggelse än många miljonprogramsområden. En etapp av totalt 10 under 7 år har färdigställts.

Projektet är inriktat på stamrenovering & underhåll, energieffektivisering och ökad trygghet.

För energieffektivisering genomförs en lång rad åtgärder. Bland annat byts ventilationen från F till FTXA. Jämfört med FTX återvinner FTXA mer energi ur avluften under den lite varmare delen av året, ungefär 4 000 timmar. Denna energi används till förvärmning av tappvarmvatten. Även ur avluften från tvättstugorna återvinns värme. – Vårt mål att dra ner 20 procent på energiförbrukningen kommer vi att klara med råge, berättar Johan Jansson, fastighetsutvecklingschef på Hyresbostäder.

Exempel på bra erfarenheter av byggproduktionen att ta med sig i följande etapper var bland annat att använda stigande ledningsstråk i trapphus för att undvika att borra av befintliga ledningar och att det var bra att tömma husens förråd för att hantverkarna skulle få lättare att jobba. Visningslägenhet var också ett bra koncept, särskilt nu i coronatider. – Viktiga framgångsfaktorer var tidiga enkäter hos hyresgästerna, personliga möten och att vi hade flera utsedda kontaktpersoner där samverkan var centralt i projektet, avslutar Johan Jansson.

Svenska Bostäder tävlade med bidraget kv Hedvig i Spånga. Området som byggdes 1961–63 hade stort renoveringsbehov där i stort sett all teknik behövde bytas och alla kök och badrum renoveras. – Vi hade alltid hyresgästerna i fokus, berättar Monica Staaf, projektledare på Svenska Bostäder. Projektet startade med ett stormöte och sedan utsågs en samrådsgrupp som möttes varannan vecka. Vi hade också en ombyggnadskoordinator som en mycket viktig resurs i kontakterna med de boende.

Befintliga lamellhus byggdes på med två våningar. Ett nytt punkthus uppfördes. Befintliga entréer öppnades upp och lamellhusen fick entréer på båda sidor. Skyddsrum byggdes om till små lägenheter. Ventilationen byttes till FTX. Allmänbelysningen förbättrades rejält och man satsade mycket på planteringar. – Det vi tar med oss till nästa projekt är att alltid ha hyresgästerna med oss inför, under och efter åtgärder, avslutade Monica Staaf.

Ungdomsboende i Skövde I år var första gången som Sveriges Allmännytta utlyste tävling om Årets Nyproduktion. Tre bidrag var nominerade och efter omröstning blev det Skövdebostäder med området Ekedal som kammade hem förstapriset. Ekedal är byggt för unga upp till 29 år.

– Vad vill ungdomar? Jo, de vill bo billigt och centralt och det tog vi fasta på i projektet, berättade Morgan Arvidsson, byggchef hos Skövdebostäder. Vår inriktning i projektet var låg hyra, samverkan och framtidsutsikter. – Vi ville bidra till att unga stannar kvar på orten, menade Charlotte Kroon, distriktschef hos Skövdebostäder.

Företaget samarbetade med organisationen ”Jag vill ha bostad. nu”. Ekedal ligger centralt, nära Resecentrum och högskolan. Investeringsstöd hjälpte till att hålla hyrorna låga, och i byggproduktionen tillämpades serieupprepning och modulbyggda delar. Badrummen var prefabricerade och för köken användes bara två varianter. Kalkylerna höll och kostnaden blev låg, trots hållbara material och solceller. Lägenheterna blev mycket yteffektiva.

Tvättstugorna placerades på övervåningarna, vilket fungerade även bullermässigt. Och på gården placerades källsorteringssystem med underjordiska behållare. – Vi är förstås jätteglada att vi vann nyproduktionspriset. Vi har lyckats skapa bra boende för ungdomar och bidragit till att de blir kvar i stan. Detta är också ett uppdrag vi har från kommunen. Framtiden har varit ett ledord i vårt projekt, avslutade Charlotte Kroon.

Man tar med sig erfarenheter från Ekedal till nästa projekt som är Bostället 23 vid Science Park Skövde.

Andra finalister Växjöbostäder bidrog med sitt projekt Arken, uppfört i trä och med vackert läge mellan två sjöar i Växjö. Alla lägenheter har sjöutsikt.

Växjö har en uttalad strategi att bygga i trä. All nyproduktion ska klara energiprestanda 55 kWh/kvm och uppnå Miljöbyggnad Silver.

I Arken användes en platta där betongen går upp i sarger som omsluter basen på väggelementen. Alla träelement var i korslimmat trä och med värme ”trycktes” fukten ut ur träet, allt för att förebygga fuktskador. Bjälklagen utfördes i trä med en sarg, i dessa lades grus och flytspackel ovanpå. Detta gav tyngre och bättre bullerisolerade bjälklag. Materialval, kvalitet och tillval gjorde Arken till ett påkostat bostadsområde.

Stockholmshem svarade för tävlingsbidraget kv Backåkra i Norra Djurgårdsstaden.

Med det mest innovativa projektet borde egentligen Stockholmshem ha vunnit tävlingen. I Norra Djurgårdsstaden har man byggt

Stockholmshems plusenergihus kv Backåkra var det mest utmanande tävlingsbidraget.

“Efter en normal sommar och en normal vinter kanske vi kan visa att det klarar kraven på plusenergihus /Torbjörn Kumlin, projektledare, Stockholmshem Bild: Stockholmshem

plusenergihus med höga krav på grön profilering. Delar av taken och fasaderna har solceller. Klängväxter breder ut sig på delar av fasaderna och finns också på gården. Husen har ett extra klimatskal i form av inglasade ”loftgångar” där det går att odla och parkera sin cykel.

På taken går det att montera fembladiga vindturbiner, ifall sådana skulle behövas för att klara målet för ett plusenergihus. – Ett plusenergikoncept kräver väldigt mycket. En sak är att göra beräkningarna. Men att uppnå det i verkligheten är otroligt svårt, berättar Johan Torstensson, energi- och VVS-konsult i projektet.

Stora FTX-aggregat har upp till 90 procent verkningsgrad. Ingen energi ska släppas ut. Värme återvinns till och med i spillvattnet. Huset har eget avloppsystem med rening.

Nu är projektet inne i ett uppföljningsskede, då utfallet följs med hjälp av bland annat ett hundratal mätare utplacerade i huset. – Efter en normal sommar och en normal vinter kanske vi kan visa att det klarar kraven på plusenergihus, säger Torbjörn Kumlin, som varit projektchef.

En förutsättning för projektet var ett prestigelöst samarbete mellan konsulter och mellan dem och entreprenören. Viktigt var också att tidigt ta med driftpersonalen.

Kombohusen är flexibla Under dagen presenterades också de nya leverantörerna av Kombohus.

SERVICE OCH REPARATION AV TVÄTTUTRUSTNING

AT Drift är ett företag med många års erfarenhet av felavhjälpande reparationer, årlig underhållsservice, installationer och utbyte av tvättutrustning samt för rådgivning och konsultation vid ny- och ombyggnad. Vi hyr även ut tvättbod vid renoveringar. Vi har servicetekniker tillgängliga hela dagarna i StorStockholm och även utanför länet för att kunna erbjuda bästa service. Vi erbjuder personlig kontakt och service och strävar efter att våra kunder ska känna sig bemötta med värme och professionalitet. Vi värdesätter kvalitet och pålitlighet!

AT Drift AB

Stöttingsgränd 27, 129 45 Hägersten 08-21 22 88, info@atdrift.se

54 Svensk Byggtidning ALLMÄNNYTTAN “ Vi har byggt upp organisation, logistik och skalat upp vår produktion och levererar i hela Sverige. /Pether Fredholm, vd, JSB

Allmännyttan har skrivit ramavtal med tre leverantörer som tillhandahåller lamellhus och punkthus. I den nya generationen Kombohus finns inga typhus. Ramavtal och upphandlingsmodell hanterar i stället mycket flexibla hus. – Dialogen mellan oss och kunden är viktig för att hitta rätt utförande och gå igenom investeringsstödet, berättade David Jonsson, affärsområdeschef för Mälardalen, hos Lindbäcks Bygg, som är ett av tre företag som har ramavtal. Flexibiliteten bidrar till att ett stort antal Kombohus kan byggas i Sverige.

Enligt Allmännyttans uppföljning fram till 2015 har kostnaden för Kombohus legat 25 procent under kostnaden för konventionella hus. >>

Vi bygger

kundernas drömmar

UNIHOUSE är en pionjär på den polska marknaden med lång erfarenhet av den skandinaviska marknaden. www.unihouse.pl

56 Svensk Byggtidning ALLMÄNNYTTAN Ljus, luft och utrymmeJSB Construction är en av leverantörerna för Kombohus Lamell. “ Vi har bra erfarenhet av aktörer i Sverige och är också vana vid upphandlingar enligt LOU. Det är viktigt att vi bygger prefab i trä. Eftersom det binder koldioxid är det ett material för framtiden. /Michal Urbankowski, försäljningschef Sverige, Unibep

Den andra leverantören – JSB Construction – har fram till idag levererat 4000 lägenheter i form av Kombohus. – Vi har byggt upp organisation, logistik och skalat upp vår produktion och levererar i hela Sverige, påpekade Pether Fredholm, vd för JSB.

Polska Unibep – som är den första utländska leverantören som lyckats teckna ramavtal – har tidigare levererat 3000 lägenheter utanför Polen och har varit verksam bland annat i Norge, Danmark och Sverige. – Vi har bra erfarenhet av aktörer i Sverige och är också vana vid upphandlingar enligt LOU, berättade Michal Urbankowski, försäljningschef för Sverige. Det är viktigt att vi bygger prefab i trä. Eftersom det binder koldioxid är det ett material för framtiden.

Allmännyttans Byggkalkyl Avslutningsvis demonstrerade Thorbjörn Nilsen, expert på fastighetsekonomi hos Sveriges Allmännytta, hur man använder ”Allmännyttans Byggkalkyl” för att beräkna kostnaden för ett Kombohus. Som indata används uppgifter om behov av lägenheter, lokala krav (plats, detaljplan etc.) och hustyp. Byggkalkylen är utformad så att upphandlingen följer LOU.

Ljus, luft och utrymme Ljus, luft och utrymme

Sunparadise Sverige AB

Malmö - Stockholm - Göteborg Tel: 040-631 23 00

www.sunparadise.se

Inglasning - Uterum - Räcken - Glasfasader