Svensk Byggtidning 6/15

Nr 6_2015

BYGG KLIMATSMART

EKOSYSTEMTJÄNSTER SKA

ÅSUNDENS NORRA

STÅLBYGGNADSINDUSTRIN HAR

MED BETONG

STRAND BYGGS UT

GALLERIA I MÖLNDAL SKAPAR MERVÄRDEN

NAVET – UMEÅS

TYDLIGGÖRA NATURENS LÖNSAMHET VIKTIG ROLL I STADSFÖRTÄTNINGEN

FASADER I TRÄ –

UNDERHÅLLET AVGÖRANDE

NYA BADHUS

NYA KAROLINSKA

SOLNA – KATALYSATOR

FÖR FÖRÄNDRING

www.protega.se

arkitektonisk frihet Att kombinera djärv arkitektur med kompromisslöst brandskydd kräver kompetens, kvalitetstänkande, känsla och miljömedvetande.

Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg, Emporia i Malmö och nu senast Mall of Scandinavia är några exempel på hur den bärande stålkonstruktionen brandskyddas genom protegametoden.

Hemligheten finns i burken nedan – Protega Novatherm 4FR. En unik färg som har bedömningen A enligt SundaHus och har omdömet "rekommenderad" av Byggvarubedömningen. Ingen annan brandskyddsfärg kan skryta med detta. Att färgen är svenskutvecklad och tillverkas i Trelleborg är vi speciellt stolta över.

Kända byggnader som använt protegametoden på bärande konstruktion: Emporia Malmö • Friends Arena • Karolinska Sjukhuset • Swedbank HQ • Maxlab/MaxIV Lund • Mall of Scandinavia

Säljer & återköper allt till din byggetablering

Om Gustave Eiffel hade köpt sin byggutrustning från Alustep hade Eiffeltornet fått mer bling.

Ett byggbolag som satsar på rätt mix av hyrd och köpt utrustning blir mer lönsamt.

Om vi får räkna på ditt bygge kan vi sänka även dina kostnader. Hur? Vi utgår från byggtiden i vår kalkyl och jämför dina hyreskostnader med vårt erbjudande om köp med återköp. Allt du behöver göra är att fundera på vad du gör med det du sparar.

Kanske förgylla Eiffeltornet.

Besök alustep.se eller ring oss på 08 739 00 40 så berättar vi mer.

Innehåll 5 6

Ledare Nyheter

NYA KAROLINSKA SOLNA 14 Nya Karolinska Solna – unik byggnad och unikt projektupplägg SJUKHUS 26 Utbyggt Södersjukhus för bredare vårduppdrag och fler patienter 32 Total ombyggnation för Helsingborgs lasarett STADSUTVECKLING 34 Ulleråker – ett av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt 35 Kunddriven design för stadsmiljöer EKOSYSTEMTJÄNSTER Ekosystemtjänster ska tydliggöra naturens lönsamhet 36 TRÄ 38

Fasader i trä – underhållet avgörande

PLÅTSLAGERI 41 Marknaden skriker efter plåtslagare TRÄ 42

Masonite Beams snart största tillverkaren av I-balk i Europa

INSTALLATION 44 Elsäkerhetsverket tar bort krav på förlängning av behörigheter 44 Certifierade reparatörer behövs BOSTAD 45 Aktivhus med höga miljömål STÅL & BETONG 46 Svenska Betongföreningen främjar utvecklingen av betongteknik 48 Bygg klimatsmart med betong 49 Första miljöcertifierade byggnaden i Varberg 52 Industrikänsla i Dockland 54 Fabriksområde omvandlas till attraktiva Munksjöstaden 56 Stålbyggnadsindustrin har viktig roll i stadsförtätningen 58 Behovet av kvalitetsstål ökar med hållbarhetsutvecklingen 60 Stålindustrin kan bli vassare på att leverera ”just-in-time” 61 Ranaverken – samlad kompetens under ett tak

REDAKTIONSRUTA: ISSN 2000-8880 Nr 6/2015 UTGIVARE: Svensk Byggtidning ges ut av JNT Publishing AB, Box 451 30, 104 30 Stockholm BESÖKSADRESS: Sveavägen 159, Växel: 08-501 08 710 ANSVARIG UTGIVARE: Tomas Du Rietz CHEFREDAKTÖR & VERKSAMHETSANSV. PRINT: Jan Åström, jan.astrom@jntpublishing.se ART DIRECTOR: Ning Bark, ning@jntpublishing.se FÖRSÄLJNINGSCHEF: Jussi Kontinen, jussi@svenskbyggtidning.se PRENUMERATION: Benjamin Jonsson, benjamin.jonsson@jntnyamedier.se TRYCK OCH BOKBINDERI: Exaktaprinting

Svensk Byggtidning utkommer sex gånger om året.

BOSTAD 62 Levande forskning för framtidens boende 63 Åsundens norra strand byggs ut 64 Nya bostadsrätter med god utsikt i Nybohovsbacken 65 Nya efterlängtade bostäder i centrala Gislaved 66 Nya hyresrätter på populära Kvarngärdet i Uppsala 67 Nytt vård- och omsorgsboende i Kumla 68 Limhamns bästa läge blir framtidens bostadsområde 69 Ralph Erskines spännande arkitektur renoveras på Nya Bruket 71 Modulbyggda lägenheter som passar alla 72 Koncepthus framtaget i samarbete med SABO KONTOR 73 Modernisering och hyresgästanpassning av

Södra stationsbyggnaden HANDEL 74 Galleria i Mölndal skapar mervärden HOTELL ”Foppa” delaktig i Elite Hotel Mimer Umeå 76 BADHUS Navet – Umeås nya badhus 78 VÅRD 79 Odensala hälsocentral byggs om RÄDDNINGSTJÄNST 80 Kalmar bygger ny brandstation med räddningscentral 81

Kalendarium

HANDEL 82 Sverige har högst köpcentrumyta per capita i Europa

FOTON OCH ILLUSTRATIONER: Björn Asplind, Kim Hall, Kjell-Arne Larsson, Peter Nordahl, ESS/Team Henning Larsen Architects, Visualisera, Linda Moström, White, Monarken, White Tengbom Team, Pumo, Link Arkitektur, o2 landskap, Tomas Rossing, Marie von Krogh/AART Architects, Serneke, Tenjin Visual, Stålbyggnadsinstitutet, SSAB, BoKlok, Marie Flodström, Tengbom SKRIBENTER: Marie Louise Aaröe Björn Asplind Kim Hall Kjell-Arne Larsson Maria Larsson Ofelia Vasquez Graah-Hagelbäck Therese Zätterqvist

Nr 6_2015

BYGG KLIMATSMART

EKOSYSTEMTJÄNSTER SKA

ÅSUNDENS NORRA

STÅLBYGGNADSINDUSTRIN HAR

MED BETONG

STRAND BYGGS UT

GALLERIA I MÖLNDAL SKAPAR MERVÄRDEN

NAVET – UMEÅS

TYDLIGGÖRA NATURENS LÖNSAMHET VIKTIG ROLL I STADSFÖRTÄTNINGEN

FASADER I TRÄ –

UNDERHÅLLET AVGÖRANDE

NYA BADHUS

NYA KAROLINSKA

SOLNA – KATALYSATOR OMSLAGSBILD: FÖR FÖRÄNDRING Nya Karolinska Solna.

På bilden Ulf Norehn, vd för Swedish Hospital Partners och Mats Abrahamsson,Avdelningschef NKS Bygg.

Foto: Peter Nordahl

LEDARE

Svensk Byggtidning

5

Angeläget arbete mot korruption i byggbranschen

S

KL, Byggherrarna, Sveriges Byggindustrier och flera byggföretag har tagit fram nya gemensamma riktlinjer som syftar till att tydliggöra vad man får göra mellan leverantörer och beställare inom den offentligt finansierade bygg- och fastighetssektorn.

Målsättningen med överenskommelsen är att ge praktisk hjälp för att göra rätt genom exempel och etisk vägledning för leverantörer och beställare inom den offentligt finansierade bygg- och fastighetssektorn. Överenskommelsen har utformats för att möta omvärldens krav på ökad transparens och måttfullhet i affärsrelationer.

Den reglerar hur berörda parter inom bygg- och fastighetssektorn ska agera, utifrån ett etiskt förhållningssätt och med fokus på affärsrelationen, då parterna ska mötas i olika sammanhang.

Det känns som ett mycket angeläget arbete som behövs, att det förekommer korruption och bestickning är väldigt allvarligt oavsett var det sker. Extra viktigt att förhindra detta är det förstås när det handlar om offentligt finansierade projekt.

NKS, Nya Karolinska Solna, är ett stort och offentligt finansierat projekt som vi tar ett rejält grepp om i årets sista nummer av Svensk Byggtidning. NKS är ett omfattande byggprojekt som startade sommaren 2010 och kommer att pågå fram till våren 2018. Den nya sjukhusanläggningen kommer att omfatta cirka 330000 kvm, ungefär lika stort som 24 Hötorgsskrapor!

Vidare i detta nummer tar vi med er till Umeå där den gamla Mimerskolan förvandlas till Elite Hotel Mimer. En av intressenterna i detta projekt är Peter ”Foppa” Forsberg. Granne i centrala Umeå blir det nya badhuset Navet, som vi också berättar om. Umeå får äntligen efter många års diskussioner ett centralt badhus som ska vara öppet och tillgängligt på flera sätt.

Dess centrala läge gör kontakten med stadslivet både viktig och självklar.

Dessutom belyser vi i årets sista Svensk Byggtidning några projekt inom det alltid spännande området betong och stål.

Vi tittar också på betydelsen av val av fasadmaterial. Träfasaden är sett ur miljö- och LCC-perspektiv ett bra alternativ för flervåningshus. Genom att installera sprinkler i byggnaden kan man använda träfasad utan begränsningar upp till åtta våningar.

Nu blickar vi framåt mot jul- och nyårsledigheterna, laddar batterierna och siktar mot ett ännu bättre 2016!

Trevlig läsning, Jan Åström

WiikHall VÄDERSKYDD - TORRA BYGGEN

www.obwiik.se

Lagerhallar

Väderskydd

Presenningar Evenemang

6

Svensk Byggtidning

INNEHÅLL NYHETER

Nyheter John Mattson tillträder 146 hyresrätter i Dalénum, Lidingö 2012 tecknades avtal mellan John Mattson Fastighetsföretagen AB och JM AB gällande förvärv av 146 hyresrätter i Dalénum på Lidingö. Den 17 november tillträdde John Mattson fastigheten som nu är fullt uthyrd och inflyttad.

Lägenheterna håller en hög standard.

Trapphusen får konstnärlig utsmyckning av konstnärerna Denise Grünstein och Roger Metto. På gården kommer en skulptur av Johan Palzow att placeras.

John Mattson har nu 1600 lägenheter och ett fastighetsvärde på cirka 3,5 miljarder kronor.

NCC säljer kontorsprojekt i Malmö NCC säljer en kontorsfastighet i Hyllie i Malmö för cirka 330 miljoner kronor.

Köpare är fastighetsbolaget Briggen.

– Malmö är en starkt växande region med framtida möjligheter där vi satsar på att ha en aktiv roll som stadsutvecklare.

Försäljningen visar också att vi befäster vår position som ledande utvecklare av arbetsmiljöer och fastigheter med miljöprestanda i världsklass, säger Carola Lavén, affärsområdeschef för NCC Property Development.

Fastigheten har en total uthyrningsbar yta på cirka 7300 kvadratmeter. Uthyrningsgraden ligger på 94 % och NCC lämnar hyresgarantier på de vakanta lokalerna i 24 månader från tillträdesdagen. Bland hyresgästerna finns Boozt. com, Zumtobel, Human Entrance och NCC. Inflyttning sker under första kvartalet 2016 och köparen tillträder fastigheten i april 2016. Kontorsfastigheten i Hyllie kommer att certifieras enligt det internationella miljöcertifieringssystemet BREEAM för nivå Excellent. Det innebär bland annat att stor hänsyn tas till inomhusmiljö, ekologi, livscykel, samt energi- och vattenanvändning.

STANLEY Security ska leverera det fysiska skyddet av forskningsanläggningen European Spallation Source i Lund. Illustration: ESS/Team Henning Larsen Architects

STANLEY Security säkrar ESS i Lund Skanska har valt STANLEY Security som leverantör av det fysiska skyddet av forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund, det vill säga inbrott-, passer-, kamera- och låssystem samt perimeterskydd. Projektet omfattar alltifrån design och installation till driftsättning av säkerhetssystemets alla komponenter, och kommer att påbörjas omgående med slutleverans av första etapperna 2019.

– Säkerheten är a och o för en anläggning som ESS. Därför ställer vi mycket höga krav när det gäller till exempel in- och utpasseringssystem och kameraövervakning, säger Kent Hedin, Head of Convential Facilities Division på ESS. Samarbetet är ett resultat av en omfattande upphandling som STANLEY Security vann baserat på företagets projektorganisation och tidigare erfarenhet av liknande säkerhetsprojekt. STANLEY Security har även stor erfarenhet av projektets samarbetsmodell, som bland annat ställer höga krav på partnerskap och gemensamma mål i projektet.

En av de största universitetssatsningarna i Sverige Nu står det klart att den enskilt största universitetssatsningen i Sverige blir av.

Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar kommun har godkänt bygglovet vilket innebär att Linnéuniversitetet efter årsskiftet drar igång sin storsatsning på ett samlat stadsintegrerat universitet mitt i hjärtat av Kalmar.

Universitetskajen, som den nya stadsdelen ska heta, innebär en investering på omkring 1,5 miljarder i lokalytor på 50 000 kvadratmeter bruttoarea. Sedan tidigare står det klart att Skanska bygger och Sveafastigheter och Smebab Titan AB blir hyresvärdar.

I september godkände Regeringen att Linnéuniversitetet tecknar ett 20-årigt hyresavtal för delar av de nya lokalerna, ett viktigt beslut för genomförandet av projektet.

Linnéuniversitetet, som vuxit stadigt sedan starten 2010 kommer genom satsningen ytterligare öka sin attraktivitet. Universitetet har tidigare varit utspritt på 18 platser runt om i staden och får på det här viset en tydligare identitet, bättre användning av lokalerna och bättre förutsättningar för möten mellan olika utbildnings- och forskningsområden, vilket är avgörande för en fortsatt stor konkurrenskraft inom både forskning och utbildning.

den denna tidning ing är en annons från Örebro kommun

t är ett nonge för a bostär. Nära y och stavsvik.”

el Norman

ANNONS

5

8

Svensk Byggtidning

NYHETER

WSP har under flera år deltagit i utvecklingen av USÖ-området och stöttat Region Örebro Län med att hitta vägar att expandera och effektivisera verksamheten på den relativt begränsade yta som finns att tillgå mellan Svartån och CV-området.

UTVECKLINGEN AV USÖ-OMRÅDET ÄR EN SPÄNNANDE UTMANING

Bygget av H-huset vid USÖ är det största byggprojektet i Örebroregionen just nu. Även för WSPs lokalkontor som ingår i projektledningsorganisationen samt ansvarar för delar av projekteringsarbetet.

Planering och projektering inför bygget av H-huset på Universitetssjukhuset i Örebro fortsätter nu med full intensitet med sikte på byggstart 2016 och inflyttning fyra år senare.

WSP, som är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag, har under flera år deltagit i utvecklingen av USÖ-området och stöttat Region Örebro Län med att hitta vägar att expandera och effektivisera verksamheten på den relativt begränsade yta som finns att tillgå mellan Svartån och CV-området.

De senaste åren har WSP deltagit i arbetet med till exempel en ny barnakut och läkarutbildningens lokaler vid Campus USÖ. Nu fortsätter WSP att bidra med specialistkompetens inför och under byggandet av H-huset.

WSP var med redan från början i det förberedande arbetet med tidiga utredningar som underlag för detaljplanen och projektgenomförandet.

Under resans lopp har WSP genomfört en lång rad utredningar, olika fysiska och tekniska analyser och undersökningar och ansvarar även för husets byggnadskonstruktioner och teknisk mark- och VA-projektering.

WSP:s medarbetare Tobias Filipsson är biträdande projektchef för H-Huset: – Att få medverka i projektledningsarbetet i ett så pass unikt projekt, med så stor betydelse för hela regionen är självklart roligt, intressant och utmanande, säger Tobias Filipsson.

Att det är komplext att planera och projektera en byggnad som H-huset säger sig självt. Här ska högspecialiserad vård bedrivas med all den komplicerade logistik och avancerade medicintekniska utrustning det innebär.

Huset kommer dessutom att stå centralt på sjukhusområdet, vilket förutsätter minutiös samordning med alla pågående verksamheter runt omkring.

– Det kräver en ytterst noggrann planering och samordning. Allt måste fungera under hela byggtiden, poängterar Tobias Filipsson.

En viktig del inför byggstarten är den pågående flytten av Södra Grev Rosengatan. Även här bidrar WSP med ansvar för projektering, genomförandeplanering och byggledning.

– Att flytta själva gatan är inte helt lätt, men det svåra är allt som ligger under, alla rör och ledningar – vatten och avlopp, fjärrvärme, el- och tele, säger Lars Carlsson, projekteringsledare och uppdragsansvarig på WSP.

www.wspgroup.se

Midroc utvecklar kv Hermod i Hyllie, Malmö. 3D-bild: Visualisera

Midroc hyr ut de sista kontoren i nytt kontorshus i Hyllie Midroc hyr ut kontorslokaler i nybyggnadsprojektet Hermod i Hyllie till Hardford. Efterfrågan på nybyggda kontor i området är fortsatt stark och avtalet innebär att samtliga kontorsytor är uthyrda ett par månader före första inflyttning.

Midroc har tecknat ett treårigt hyresavtal med Hardford AB omfattande knappt 400 kvadratmeter. Infab Vitamin kommer också att etablera verksamhet i kontorshuset Hermod.

Företagen bedriver avancerad tjänsteproduktion; Hardford inom kosmetik, hud- och hårvård, och Infab Vitamin inom kommunikationsområdet.

Ytterligare ett hyreskontrakt är tecknat med en konfidentiell kund inom medicinteknikbranschen.

– Nu etablerar sig ännu fler företag med verksamheter på andra orter i Sverige i Hyllie, vilket är mycket positivt för Malmö, menar Mikael Strand, affärschef i Midroc Property Development.

Boenden behöver inte stoppas av upphandlingsregler Det är en prioriterad uppgift att skaffa tak över huvudet åt alla de flyktingar som söker sig till vårt land. Eventuella överprövningar av direktupphandlingar av boenden behöver inte fastna i domstolsprocesser. Det framhåller Konkurrensverket med anledning av ett remissvar till regeringen.

– Det är en extraordinär situation som nu råder med stora behov av att skaffa boenden och annat nödvändigt åt många människor som söker skydd i vårt land. Eventuella överprövningar av direktupphandlingar får inte leda till långa domstolsprocesser som innebär att boenden står tomma samtidigt som människor står utan bostad, framhåller Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

CC-Fönsterdrev vi håller vad vi lovar!

från Expanderar 0 mm ll 3 2 mm uppti

jp som är e t e i l o f g g y NYHET! B nt. CC- Hugger!

SITAC-godkä

Sveriges mest väldokumenterade och godkända drev!

Finns hos välsorterade bygghandlare.

3-C Production AB • Porsevägen 27-29 • 311 32 Falkenberg • Tel: 0346-587 54 • Fax: 0346-587 84 • info@3c.nu • www.3c.nu

10 Svensk Byggtidning

NYHETER

Skanska säljer WTC Växjö till Norrporten Skanska har tecknat avtal om försäljning av kontorshuset WTC, World Trade Center, i Växjö till Norrporten. Värdet av transaktionen uppgår till cirka 195 miljoner kronor. Tillträde till fastigheten sker i samband med färdigställande, hösten 2016.

Byggandet av WTC har redan kommit en bra bit på väg.

Det blir ett sju våningar högt kontorshus. Huset får en öppen utformning, med café och businesscenter på entréplanet, som ska tilltala såväl hyresgäster som besökare och bli en naturlig mötesplats i staden.

– Skanska vill vara den ledande samhällsutvecklaren och vi är mycket stolta över att utveckla och bygga World Trade Center Växjö. För oss är det naturligt att i något läge knyta till oss en förvaltare av denna näringslivets mötesplats och det känns mycket bra att få välkomna Norrporten som långsiktig ägare och förvaltare av WTC. Vi ser fram emot att utveckla fler regionstadskontor, säger Joakim Åkesson, affärsutvecklingschef, Skanska Sverige AB. Avsikten är att miljöcertifiera byggnaden enligt LEED, på den högsta nivån Platina. Det innebär bland annat mycket god energiprestanda, inomhusklimat, och användning av byggmaterial med minimal miljöbelastning. Dessutom innebär läget, intill järnvägsstationen, möjlighet att använda spårbunden trafik för att ta sig till och från huset.

Slättö har köpt 216 lägenheter på Kanikenäsholmen i Karlstad från Magnolia Bostad.

Slättö förvärvar 216 lägenheter i Karlstad Slättö har förvärvat 216 lägenheter på Kanikenäsholmen i sydöstra Karlstad från Magnolia Bostad. Projektet omsluter 12300 kvadratmeter BOA, drygt 100 parkeringsplatser, 55 båtplatser och ett antal sjöbodar.

Under september tillträdde Slättö 167 lägenheter på Bryggudden i centrala Karlstad och utökar nu portfölj och närvaro med förvärvet av Kanikenäsholmen. Projekteringsarbetet har inletts och första inflyttning sker sommaren 2017. Projektet har tagits fram i samarbete mellan Slättö och Magnolia tillsammans med Radar arkitekter och Byggbolaget i Värmland.

– Vi uppskattar Karlstad och har haft möjlighet att förvärva två projekt i mycket bra lägen. Vi ser kontinuerligt över möjligheterna att växa i orter där vi redan etablerat oss, det ger synergier och skalfördelar. Samarbetet med Magnolia har varit mycket konstruktivt och utformningen av projektet sker efter våra preferenser och ger ett attraktivt boende i anslutning till Vänern, säger Henrik Nordlöf, vice vd för Slättö Förvaltning.

För tidsbesparande, miljövänligt och energieffektivt byggande. elementhus

byggelementer i trä

utfackningsväggar

Vi tillverkar prefabricerade byggelement i trä av hög kvalitet för uppförande av energieffektiva elementhus och fasadlösningar.

Tel: +372 6737 706 info@timbeco.ee

www.timbeco.ee/sv

NYHETER

Arkitektförslag klart för Forum Medicum i Lund Akademiska Hus och Lunds universitet har utsett arkitektkontoret Henning Larsen Architects till vinnare av parallella skissuppdrag för om- och tillbyggnad åt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Målet med tillbyggnaden är att skapa en samlad miljö för undervisning och den hälsovetenskapliga forskningen för fakulteten i Lund.

Forum Medicum är en stor strategisk satsning för den Medicinska fakulteten och för hela universitet. Det framtida centrumet kommer att samla alla fakultetens studenter under ett tak och knyta hälsovetenskaplig, klinisk och experimentell medicinsk forskning närmare varandra.

Forum Medicum ansluter till den nuvarande ”Medicinarlängan”, BMC-komplexet, invid Sölvegatan i Lund. Delar av de befintliga lokalerna ingår och dessa ska, tillsammans med en föreslagen tillbyggnad på cirka 15000 kvadratmeter användas för ett samlat studentcentrum, den hälsovetenskapliga forskningen och administration.

Henning Larsen Architects har föreslagit en tillbyggnad som integreras med den befintliga byggnadsstrukturen genom sina två nedre plan och som möter Sölvegatans böjning genom de tre övre planen. Förslaget utgörs av en formstark enkel arkitektur samtidigt som det är förtjänstfullt genom att ge ett lätt intryck och får byggnaden att verka mindre än vad den i själva verket är.

Svensk Byggtidning 11

Uppsala kommun tecknar avtal för 500 hyreslägenheter

Uppsala kommun har tecknat avtal med Åke Sundvall AB om att samarbeta för produktion av bostäder på kommunal mark.

Avtalet innebär att det kan byggas 100 hyresrätter per år från och med 2017. Totalt 500 hyresrätter i Uppsala.

– Avtalet ger ett välkommet tillskott av hyresrätter i Uppsala. Dessutom är det mycket positivt att vi får in en ny aktör på Uppsalamarknaden som är beredd att bygga och långsiktigt förvalta hyresrätter, säger Erik Pelling (S), kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsens markoch exploateringsutskott.

Den senaste tioårsperioden har utbyggnadstakten i Uppsala varit cirka 1000 bostäder per år. Med ytterligare 50000 Uppsalabor år 2030 krävs cirka 3000 nya bostäder per år och andelen hyresrätter behöver öka. En aktiv bostadsoch markpolitik och flexiblare planer ska öka antalet byggherrar och variationen i bostadsproduktionen, så att både mindre och större aktörer kan utveckla ett mer varierat utbud av bostäder och upplåtelseformer.

– Vi sätter stort värde på detta avtal och ser fram emot att, tillsammans med Uppsala kommun, vara aktiv och delaktig i planerings- och exploateringsprocessen för att verka för att skapa en attraktiv och hållbar stad, säger Johan Lins, VD Åke Sundvall Projekt AB.

VVS-installationer och service – allt från egnahem till större fastigheter och industriprojekt

www.kungalvs-ror.se

12 Svensk Byggtidning

NYHETER

Ny skola i Hägersten

Den nya förskolan kommer att ha tre avdelningar med plats för 50-60 barn och ersätter gamla förskolan Bergskristallen.

Illustration: Monarken

Fler förskoleplatser när NCC bygger i Kiruna NCC har inlett markarbetena för bygget av en ny förskola för ett 60-tal barn i kvarteret Bergskristallen i Kiruna. Det är Kiruna kommun som beställt den nya förskolan, som beräknas öppna hösten 2016 intill Luossavaaraskolan i centrala Kiruna.

Ordervärdet för förskolan uppgår till cirka 17 miljoner kronor.

Den nya förskolan kommer att ha tre avdelningar med plats för 50-60 barn och ersätter gamla förskolan Bergskristallen, som nyligen rivits på samma plats efter dränerings- och rörledningsproblem.

– Det har skett en stor ökning av antalet barn i Kiruna under de senaste åren, vilket också har medfört en ökad efterfrågan på förskoleplatser. Vi är glada att kunna ge barnen i området Bergskristallen en ny förskola till hösten , säger Gert Mörtvik, beställarombud på Kiruna kommunfastigheter.

Planerna för den nya förskolan har tagits fram av kommunen i samarbete med Arkitekthuset Monarken i Luleå. NCC vann upphandlingen eftersom de kunde erbjuda den totalt sett mest kostnadseffektiva totalentreprenaden utifrån kommunens specifikation.

– NCC är involverade i många projekt i och runt Kiruna och vi har tidigare bland annat byggt Raketskolan och världens nordligaste passivhus åt Kiruna kommun, säger Hans Fjellborg, projektchef på NCC Construction i Kiruna. Nu ser vi fram emot att färdigställa en ny, modern och ändamålsenlig förskola åt kommunen.

JM förvärvar fastighet i Linköping JM har genomfört en bytesaffär med NCC Boende. Affären innebär att JM köper ett kvarter om cirka 80 lägenheter i Södra Ekkällan i Linköping. Detaljplanen för området beräknas vara klar hösten 2016 eller våren 2017.

– Vi är glada över att kunna fortsätta utveckla Södra Ekkällan tillsammans med NCC. Det här förvärvet ger oss förutsättningar att öka våra volymer i Linköping, säger Per Johansson, regionchef region Öst.

JM säljer samtidigt ett kvarter om cirka 40 lägenheter med färdig detaljplan på Öster Mälarstrand i Västerås till NCC.

SISAB och Stockholm stad bygger en ny skola.

Hägerstenshamnens skola ska stå klar höstterminen 2017 med möjlighet att ta emot 480 elever.

– Hägersten-Liljeholmen står inför en mycket kraftig elevökning och det är därför glädjande att vi nu kan ersätta gamla Hägerstenshamnens skola med en ny större skola.

Vi passar på att utöka skolan till en F-6 skola och integrerar både fritidshem och fritidsklubb, säger Olle Burell skolborgarråd och styrelseordförande för SISAB Hägersten får fler och fler unga medborgare och behovet av ett ökat antal skolplatser är stort. Där den nya skolan byggs låg det tidigare en F-3 skola som brandskadades i våras.

Det var redan beslutat att riva och bygga en ny F-6 skola eftersom möjligheterna att bygga ut den gamla skolan var allt för kostsamma.

– Det blev ett tråkigt avslut för elever och personal med branden. Men vi hoppas och tror att de kommer att gilla den nya, större och moderna skolan, säger Carl Bodsten, tf vd för SISAB. SISAB lägger stort fokus på hållbarhet och att skapa en bra arbetsmiljö för elever och personal vid bygget av den nya skolan. En garanti för detta är att SISAB använder miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Ett system som tillsamman med SISAB:s egna anvisningar ger området och staden en skola att verkligen vara stolta över.

Profi Fastigheter förvärvar 14 000 kvm i Sollentuna Profi Fastigheter förvärvar Norrvikens Företagspark i Sollentuna från Valads fond NAPF Sweden AB. Förvärvet omfattar sju tomträtter om totalt 14 000 kvm kontor samt tomtmark inkluderande 236 parkeringsplatser.

Tomträtterna, med beteckningarna Nattvakten 3, 5, 6, 7, 8, 9 & 10, är strategiskt belägna i direkt anslutning till Norrvikens pendeltågsstation. Norrvikens Företagspark har ett 50-tal hyresgäster från många olika branscher. Profi tillträder fastigheterna 30/12 – 2015.

– Genom förvärvet av Norrvikens Företagspark stärker vi Profi Fastigheters hyresgästerbjudande i norra Stockholm ytterligare. Vi ser läget som oerhört intressant, såväl närheten till spårbunden kollektivtrafik som de utvecklingsmöjligheter området medger, säger Thomas Sipos på Profi Fastigheter.

“Jag ville ju ha det schysst laserat och med ett miljötänk såklart.”

Emanuel, Reimersholme

“Vi ville renovera vårt hus så miljövänligt och hälsovänligt som möjligt, i alla led.”

Therese, Rydbo

Färgen andas, innehåller bara naturliga råvaror och är fri från toxiska dofter. Den är hållbar och blir vackrare med tiden. Färgen utstrålar lyster och ljuset reflekteras på ett behagligt sätt. Vi bygger den nya generationens färg och br yter ny mark för att för verkliga vår vision. Resultatet av vår iver är en färg som gör det enkelt att skapa vackra, friska rum. Alltid i samarbete med vår natur. www.fargbygge.se

“När vi väljer en produkt så är kvalitén och hur pass miljövänlig den är av största vikt. Och där uppfyller Färgbygge våra krav som hantverkare, så valet av produkt var enkelt.”

David på Hantverkshuset

VOC-halt

TVOC (µg/m3)-halt efter 3 dygn

I samarbete med naturen

14 Svensk Byggtidning

NYA KAROLINSKA SOLNA

Entréhallen får samband med tunnelbana samt butiker och annan service. Illustration: White Tengbom Team

Nya Karolinska Solna – både unik byggnad och unikt projektupplägg för Sverige AV KJELL-ARNE LARSSON Bygget av Nya Karolinska Solna befinner sig i ett fascinerande skede där huskropparna nu har fått sin yttre gestaltning samtidigt som arbeten pågår med installationer, färdigställande av inredning och montage av medicinteknisk utrustning. Under fjärde kvartalet 2016 planerar man att starta verksamheten i två av de fem kärnorna i huvudbyggnaden.

U

nder våren 2018 tas resterande delar av huvudbyggnaden i drift och senare samma år färdigställs en separat ny behandlingsbyggnad. En ombyggnad av det nuvarande Astrid Lindgrens barnsjukhus blir klar ungefär samtidigt. Projektet utgör en del av de nyoch ombyggnader som behövs för att nå målen i Stockholms Läns Landstings framtidsplan, som avser att öka vårdutbudet med 16 procent från 2012 till 2018. Nya Karolinska Solna innebär också att det skapas ännu bättre förutsättningar för forskning nära vården och nära patienterna. Samarbetet mellan sjukhuset och Karolinska Institutet kan förbättras ytterligare och mer forskning förläggas dels till de nya sjukhusbyggnaderna, dels till en ny forskningsbyggnad på sjukhusområdet.

Nya Karolinska Solna blir dessutom ett specialistsjukhus som tar hand om de svårast sjuka och mest skadade patienterna. Akutmottagningen vid NKS profileras bland

landstingets akutmottagningar för att erbjuda den mest specialiserade vården.

– Det blir första gången i Sverige som sådan anpassad akutmottagning inrättas, berättar Annika Tibell, medicinsk chef för Programkontoret vid Nya Karolinska Solna. Sådana finns i flera andra länder, bland annat i alla våra nordiska grannländer utom Island.

I sammanhanget bör det tilläggas att även de övriga akutsjukhusen i Stockholms Läns Landsting moderniseras och byggs ut. Befolkningen i Storstockholm ökar med cirka 350000 på tio år, vilket ställer större krav på både akut vård och övrig sjukvård.

Lång process Lokalbehoven för Karolinska sjukhuset har utretts under många år, och med början 2001. Bland annat övervägdes om befintliga byggnader skulle byggas om, eller nya hus

NYA KAROLINSKA SOLNA

Svensk Byggtidning 15

Entréhallen blir den givna mötesplatsen på Nya Karolinska. Illustration: White Tengbom Team

uppföras. År 2008 den 10 juni beslutades att satsa på nya hus och bygga om några befintliga. Beslutet blev också att genomföra projektet som en offentlig privat samverkan – OPS. Upphandlingsprocessen inleddes den 3:e oktober samma år i form av ett arrangemang för intresserade leverantörer. Landstinget krävde sedan en prekvalificering där de intresserade skulle visa att de hade förutsättningar att klara en rad krav. Den 31 mars 2009 låg ett förfrågningsunderlag klart. I juni året därpå togs de avgörande besluten av Landstingsfullmäktige och uppdraget gick till projektbolaget Swedish Hospital Partners AB. Byggproduktionen inleddes samma sommar.

Några delar av projektet färdigställdes tidigt. Ett nytt parkeringshus stod klart i december 2012 och teknikbyggnaden där intill kunde invigas i maj 2014. I teknikbyggnaden finns lager för material, textilier och annat som behövs på sjukhusets avdelningar. Byggnaden svarar också för mediaförsörjningen.

Huvudbyggnad Huvudbyggnaden för NKS uppförs vid sjukhusets sydvästra hörn, en del som tidigare rymt en parkeringsyta och sedan ett parkeringshus. Delar av en huslänga öster där om – Norrbackainstitutet – har rivits. Huvudbyggnadens konstruktion och arkitektur baseras på fyra begrepp: kärnor, mantel, sockel och länkar. Kärnorna utgörs i stora drag av fyra lamellhus, som är i det närmaste ekvivalenta, och ska innehålla vårdavdelningar. Den femte kärnan är i vertikalt perspektiv triangulär och ska bli säte för öppenvård med

mottagningar. Huskomplexet omges av en mantel, en lätt konstruktion med glas som når fyra våningar upp.

Fasadpartierna bärs visuellt upp av en sockel på en till två våningar. Länkarna är de kommunikationsstråk som förbinder kärnorna med varandra.

Det annars massiva huskomplexet bryts ner arkitektoniskt genom uppdelningen i kärnor, mantel och sockel, samt att kärnorna är indragna 6-7 meter från mantelns fasadliv. På en av de två högsta kärnorna finns en helikopterplatta med två helikopterplatser. Plattan är lagrad på fjädrar som isolerar ljud till resten av byggnaden. Intilliggande innergårdar har dessutom profilerade fasader som dämpar buller. Mellan kärnorna finns utrymmen dels i form av tre innergårdar, dels en genomgående gata, nämligen Gävlegatan.

Fler byggnader Projektet Nya Karolinska Solna omfattar även en fristående byggnad kallad U 290 som kommer att innehålla avdelningar för behandling. Inriktningen blir cancer och hematologi samt lungmedicin och allergi. Verksamheten kommer att använda bland annat strålbehandling. Här ska också finnas en tryckkammare för behandling av dykarsjuka och andra svåra tillstånd.

Det befintliga huset med beteckningen Q, rymmer idag bland annat Astrid Lindgrens barnsjukhus. Byggnaden görs om till ett öppenvårds- och forskningscentrum.

Vård, forskning och utbildning kommer att integreras.

Ombyggnaden ska bli klar under 2018.

Den nuvarande thorax-byggnaden kommer också att

16 Svensk Byggtidning

NYA KAROLINSKA SOLNA

Karolinska kommer att i ännu högre grad bli ett forskningssjukhus. Illustrationen visar knutpunkt mellan forskningsbyggnaden till vänster och huvudbyggnaden till höger samt Karolinska institutet. Illustration: White Tengbom Team

omdanas. Detta projekt ligger utanför det nämnda OPSuppdraget. I före detta thorax ska man bedriva slutenvård och viss kirurgi. Här kommer det bland annat att finnas gastrocentrum, AVA-akutvårdsavdelning/infektion, endokrin vård, plastikkirurgi och bröstcentrum.

Uppförandet av en ny forskningsbyggnad som kallas U2 ingår däremot i OPS-upphandlingen. Byggnaden kommer att få en viktig roll i den utökade patientnära kliniska forskningen och blir både fysiskt och symboliskt en viktig länk mellan Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet.

Hus U2 kommer att ha två kärnor och en mantel, i analogi med huvudbyggnaden. Från denna finns sky-walks till forskningsbyggnaden, respektive till behandlingsbyggnaden U290. Det ombyggda thorax kommer att utgöra förbindelselänk till lab-kvarteret.

Konsekvent planlösning NKS-projektet skapar 550 vårdplatser i huvudbyggnaden och 80 vårdplatser i behandlingsbyggnaden U 290. Det innebär 630 vårdrum, varav 84 för intensivvård. Dessutom cirka 100 platser i före detta thorax. Sedan kommer det att finnas ett hundra dagvårdsplatser. Antalet operationssalar blir 36 samt 66 rum för pre/post operation. Totalt inreds åtta strålbehandlingsrum. Den totala nybyggnadsytan omfattar 330000 kvadratmeter. Byggkostnaden är 14,5 miljarder kronor.

Den tillkommande lösa inredningen och medicinsktekniska utrustningen kostar ungefär 4,3 miljarder kronor.

Landstingsförvaltningen har ett funktionsområde för strategiska fastighetsfrågor och investeringar. Dit hör NKS Bygg som agerar beställare i projekten på Nya Karolinska.

NKS Bygg har beställt byggnationen samt drift, underhåll och

service från Swedish Hospital Partners AB. I byggnationen ingår fast inredning. SLL handlar själva upp lös inredning och medicinteknisk utrustning. Sedan 2012 delas projektansvaret mellan Landstingsstyrelsens förvaltning och Karolinska Universitetssjukhuset. Ett programkontor har inrättats, som sköter bland annat kravställande och bevakar att målsättningar från sjukhusledningen och i landstingets framtidsplan följs.

En av projektledarna på programkontoret är Kristina Stenberg-Hjulström som arbetar med den kliniska designen.

– Min uppgift handlar mycket om att samla personer med rätt kunskaper och samordna. Designen ska bland annat klara externa och interna regelverk. Vi måste sedan se till att Swedish Hospital Partners levererar det vi betalar för, säger Kristina Stenberg-Hjulström, som tidigare arbetat som sjuksköterska och verksamhetschef.

Designarbetet för sjukhuset har utgått från landstingets kliniska och funktionella krav. I ett tidigt skede under planeringen utformade landstinget ett referenssjukhus som utgjorde underlag till funktionskraven. Dessa har efterhand modifierats och förfinats. Sedan projektet handlades upp har Skanska utifrån kraven utarbetat lösningar som sedan har godkänts av landstingets experter och vårdspecialister.

Patienternas säkerhet och trygghet är alltid i centrum.

Representanter från alla de yrkesgrupper som kommer att arbeta på sjukhuset har fått vara med i processen.

Sambandskrav De olika vårdfunktionernas placering har bestämts utifrån sambandskrav och flöden. Man har optimerat flöden för bland annat traumapatienter, strokepatienter och akutpatienter. För att underlätta placeringen av olika funktioner tog arkitekterna

NYA KAROLINSKA SOLNA

Svensk Byggtidning 17

fram typrum för mottagningar, vårdrum, operationssalar, laboratoriemedicin, radiobiologi/bilddiagnostik och strålbehandling. En kombination av sådana typrum bildar en funktionsenhet och ett antal sådana fyller ett våningsplan.

Av de fem kärnorna i huvudbyggnaden har den närmast Solnavägen en avvikande geometri som uppifrån är smalt triangulär. I denna del inrättas öppenvård med mottagningar.

I de övriga fyra kärnorna kommer främst vårdplan att inrymmas. Ett ordinärt vårdplan har 28 vårdrum fördelade på kärnans två långsidor, vilket innebär att alla rum har fönster med utsikt över gata eller innergård. I varje plan finns fyra arbetsstationer (7 patienter vardera) och bland annat två läkemedelsrum och ett serveringskök. Att alla plan har samma grundläggande mått har medgett att huset kunnat byggas innan beslut tagits om placering av de olika avdelningarna. Samtidigt underlättar detta upplägg framtida omdisponeringar. Kärnorna har en längd på 57 meter. De 30 cm tjocka HDF-bjälklagen bärs upp nära ändpunkterna och med ett fåtal pelare där emellan. Detta gör det enkelt att ändra planlösningen vid framtida ombyggnader.

Samlade funktioner

Nya sjukhuset ska ta emot de sjukaste och mest skadade patienterna.

Illustrationen visar akutmottagningen. Illustration: White Tengbom Team

Som nämnts skapas smidiga flöden för bland annat traumapatienter. En traumapatient som kommer in med ambulans eller helikopter, transporteras till ett traumarum (det finns tre sådana). Nära detta ligger ett rum med skiktröntgen (CT) för diagnosticering av patienten.

Operationssal för akut/trauma finns också intill. Dessutom

ASSA ABLOY Entrance Systems installerar automatiska dörrar i norra Europas största sjukhusprojekt; Nya Karolinska Solna.

Läs mer om hur vi specialanpassar och uppfyller högt ställda krav på assaabloyentrence.se/referenser

Karolinska_Ad_190x132.indd 1

2015-10-28 10:17:08

18 Svensk Byggtidning

NYA KAROLINSKA SOLNA

Företaget Rettig Sweden AB levererar de cirka 5000 PURMO hygienradiatorerna till sjukhuset. På bilden radiatorn i ett vårdrum. Foto: Purmo

ligger intensivvården nära. Närheten kortar transporterna och underlättar för att säkerställa livsuppehållande stöd för patienten. På de flesta sjukhus är krävande diagnostiska utrustningar, såsom CT, samlade på ett ställe. På NKS blir dessa däremot decentraliserade, för att reducera patientförflyttningarna. För flyttning av intensivvårdspatienter till annat våningsplan finns särskilda IVA-hissar. Dessutom kommer det att finnas rum för så kallad patientnära analys, ett slags minilaboratorier, på varje vårdavdelning på NKS. Där kan vissa analyser utföras och sjukvårdspersonal och forskare snabbt hantera prover för vidare transport till laboratorier eller forskarkollegor. Ju snabbare behandlande läkare kan få svar på ett prov, desto snabbare kan rätt behandling sättas in.

Miljöambitioner För både byggandet och driften av sjukhuset är miljöambitionerna mycket höga. Det kommer att bli ett av världens mest hållbara universitetssjukhus. Landstingets krav på sjukhuset omfattar åtta områden: energieffektivitet, klimatsmarta lösningar, omgivningspåverkan, inomhusmiljö, tredjepartscertifiering, transporter, avfall och material. Inom hållbarhet och miljö finns ytterligare områden.

En egen bergvärmeanläggning samt fjärrvärme/fjärrkyla ska svara för energiförsörjningen. Bergvärmeanläggningen har 165 stycken 220 meter djupa hål. Anläggningen producerar 65 procent av energibehovet. Den fjärrvärme och

-kyla som köps kommer att baseras på förnybar primärenergi, vilket gör hela värmesystemet klimatneutralt. Den el som köps in kommer också att vara förnybar. Energiprestanda bedöms till cirka 65 kWh/kvm och år för fastighetsenergi och ytterligare cirka 100 kWh/kvm och år för verksamhetsenergi.

Det är svårt att jämföra energiprestanda mellan olika sjukhus eftersom verksamheterna kan se olika ut, men ambitionen var att NKS skulle ha ungefär halva energianvändningen jämfört med konventionella befintliga sjukhus.

Byggnaderna miljöcertiferas för högsta klassen enligt det svenska systemet Miljöbyggnad och för nästa högsta klass, som är guld, enligt LEED. – Landstinget ställde krav på Swedish Hospital Partners att klara Miljöbyggnad, men eftersom Skanska tidigare har arbetat med LEED ville de gärna fortsätta med detta och därför valdes båda systemen, berättar Anders Enebjörk, miljökonsult från Tyréns som är inhyrd till NKS Bygg. De båda systemen kompletterar varandra bra. Det innebär att en rad miljöaspekter tas med i certifieringen, inte bara energiprestanda och klimat. Certifieringarna fungerar också som verktyg i byggprocessen.

I LEED tar man hänsyn bland annat till hur byggproduktionen genomförs och hur bra kommunikationsinfrastrukturen är kring det framtida sjukhuset. När det gäller Landstingets krav på god avfallshantering arbetar man för resurseffektiva lösningar både under byggtid och när sedan sjukhuset är i drift.

Byggproduktionen har planerats för att minimera spill. På byggplatsen sorteras mer än 95 procent av avfallet på plats och hittills har endast 5 procent gått till deponi.

För val av byggmaterial tillämpas Byggvarubedömningen, som har utvecklats av Stockholms Läns Landsting tillsammans med Locum och andra aktörer. De material som används i NKS ska vara resurssnåla både under byggtiden och under byggnadens hela livslängd. De ska vara hållbara samt baseras på förnybara och återvinningsbara råvaror. En fullständig innehållsdeklaration med miljökontroll av alla ingående material och produkter krävs för hela byggnaden, utifrån Byggvarubedömningen.

Exempel på bra val av material och produkter är energisnål LED-belysning och kvicksilverfria lågenergilampor samt lysrör med lågt kvicksilverinnehåll. Ljuskällor styrs via timers, ljus- och närvarosensorer. I parkeringshuset används miljövänlig asfalt där en del bitumen har bytts ut mot vax som är förnybart.

Projektet har också gjort stora framsteg för att fasa ut bly.

För kranar och liknande produkter som innehåller mässing, har marknaden hittills endast erbjudit mässing som är legerad med bly.

– Projektet gick emellertid ut och frågade efter blyfria kranar och då tog två leverantörer faktiskt fram sådana. Detta visar att hårda krav ger resultat, säger Anders Enebjörk.

En omständighet som är viktig för miljöprestanda både under bygg- och drifttid är användningen av prefab och moduler i byggproduktionen. Många rörinstallationer förmonteras i längder på 6 meter. Man använder också färdiga fasadelement som lyfts på plats. Hygienrummen (våtrummen) tillverkas helt kompletta och förseglade på fabrik i Kalix. Bland annat används robotar för att sätta kakelplattorna. På plats vid NKS lyfts hygienrummen in på vårdplanen.

– Med förtillverkning och färdiga moduler minskar spillet

RÄTT VÄRME PÅ RÄTT PLATS I SJUKHUS

HYGIENE RADIATORER I NYA KAROLINSKA SJUKHUSET Rätt värme på rätt plats handlar om att skapa en känsla av välbehag i hemmet eller byggnaden du vistas i – både visuellt och termiskt.

Nya Karolinska Solna har utvecklats med fokus på patientens integritet, säkerhet och komfort. Det är därför de valde Purmo Hygiene radiatorer – 5.000 av dem. Purmo Hygiene är radiatorer med ren prestanda, utan konvektionslameller, sidoplåtar och toppgaller. Detta underlättar snabb tillgång till alla delar av elementet för enkel och grundlig rengöring – en viktig del av sjukhuslivet.

Rettig Sweden AB

Florettgatan 29 C

25 022 Helsingborg

Tel 042 15 30 00

info@rettig.se

www.purmo.se

20 Svensk Byggtidning

NYA KAROLINSKA SOLNA

Från vänster Annika Tibell, medicinsk chef för Programkontoret NKS, Mats Abrahamsson Avdelningschef NKS Bygg, Ulf Norehn, vd för Swedish Hospital Partners, Kristina Stenberg-Hjulström, senior rådgivare NKS. Fotograf: Peter Nordahl

och förbättras arbetsmiljön. Dessutom blir kvaliteten högre och jämnare, förklarar Ulf Norehn, vd för Swedish Hospital Partners.

Funktionsupphandling I juni 2008 beslutade Landstingsfullmäktige att handla upp ett nytt sjukhus, och använda OPS – Offentlig Privat Samverkan. Upphandlingen inleddes i oktober samma år och efter en process med så kallad förhandlad upphandling togs tilldelningsbeslut i juni 2010. En rad intresserade aktörer fanns med i början av processen, men det enda definitiva anbudet lades av Skanska. Ett projektbolag bildades och fick namnet Swedish Hospital Partners AB. Det ägs av Skanska Infrastructure Development och den engelska investeringsfonden Innisfree. Samarbetspartner för servicetjänster är Coor Service Management.

Landstinget handlar upp byggnation, drift och underhåll av NKS från 2010 till 2040, då avtalet går ut. Även en stor del av behövlig service handlas upp från projektbolaget. Landstinget köper därmed bestämda funktioner fram till 2040.

– Skanska har tidigare arbetat med OPS-lösningar i Storbritannien där de byggt sjukhus, skolor och fängelser, berättar Ulf Norehn. Bland annat används OPS-upplägg vid Barts Hospital i London, ett projekt som faktiskt pågår fortfarande. Men det är stora skillnader mellan Barts och NKS. Nya Karolinska Solna blir ett utpräglat specialist- och forskningssjukhus. Planering och projektering har varit mycket omfattande och involverat medicinsk expertis, beställare, arkitekt och utförare. Beställare av de nämnda funktionerna är NKS Bygg som är en avdelning inom Strategiska fastighetsfrågor och investeringar hos Landstingsstyrelsens förvaltning. Kravställandena har skett i olika skeden av projektet och detaljplanering och detaljprojektering har delvis utförts under byggtid.

– Detta gör projektet lite unikt tillsammans med att bygget är mycket komplext, fortsätter Ulf Norehn. Ändringar under byggproduktionen förekommer. Att dessa är marginella är ett betyg på att projektet har löpt mycket bra.

– Vi har samma mål för ögonen som beställaren, nämligen att patienten alltid ska komma först. Sedan används byggmaterial och produkter med hög livslängd och vi är måna om att landstinget får ett högt utbyte av anläggningen under hela livscykeln, säger Ulf Norehn.

Under byggtiden betalar landstinget 9,868 miljarder kronor till projektbolaget SHP. När sjukhuset är i drift blir det årliga vederlaget 1,552 mdr kronor per år (2010 års penningvärde). SHP finansierar med 9,943 mdr kronor genom eget kapital, Nordiska samt Europeiska investeringsbanken och affärsbanker.

Avsikten med OPS-upplägget är att ge förutsägbarhet och trygghet för skattebetalarna. OPS skapar starka incitament för projektbolaget att få klart sjukhuset i tid och att sköta driften bra. Tack vare OPS överförs risker till projektbolaget.

Om bygget inte blir klart i tid, får inte leverantören något vederlag förrän bygget är klart. Om leverantören SHP under drifttiden inte levererar de funktioner som har kontrakterats minskar vederlaget i motsvarande grad enligt vissa ”viktningsprinciper” för de olika rummen och funktionerna.

Sedan finns specifika krav på anläggningens skick när kontraktet går ut år 2040.

– Vi ska leverera efterfrågade funktioner i 25 år och nu är det upp till oss att klara kraven, avslutar Ulf Norehn, vd för Swedish Hospital Partners AB. Till de tjänster som ingår i avtalet hör drift och underhåll av fastigheterna. Dessutom transporter av varor, textilier, tvätt med mera. Däremot ingår inte matleveranser och andra patientnära tjänster.

One partner - one million possibilities Allt inom ventilation Systemair erbjuder det bredaste utbudet av produkter för dina ventilationslösningar. Sortimentet är mångsidigt och klarar alla typer av applikationer. Allt från bostäder och kontor, till större industriapplikationer, garage och tunnlar.

Vi strävar alltid efter att få fram högkvalitativa produkter med lång livslängd som bidrar till minskad energianvändning.

På så vis bidrar vi samtidigt till en långsiktigt hållbar, miljövänlig och lönsam utveckling för våra kunder och för samhället.

Vi brinner för att leverera produkter som är enkla att välja, installera och underhålla för ett perfekt inomhusklimat.

Du kan lita på att det är enkelt att vara kund hos Systemair.

Systemair grundades 1974 och har idag dotterbolag i 47 länder över hela världen och ca 4 600 anställda. Vi säljer till fler än 100 länder och produktsortimentet omfattar komfortoch säkerhetsventilation.

Systemair är noterat på Nasdaq OMX Nordic Exchange i Stockholm.

Systemair AB · www.systemair.se

Sonesson Inredningar ger dig valfrihet!

Moderna Sonessonskåp löser dina förvaringsbehov på ett smart och effektivt sätt, men lika viktigt är att de bidrar till ett vackrare omklädningsrum och därmed en större trivsel.

Structor utför konsulttjänster för hela byggprocessen från för projekt till färdig anläggning:

Din fantasi är vår begränsning!

− Utredningar/ Layoutförslag − Tillståndsprövning enligt miljöbalken − Utredning och åtgärd av förorenad mark − Kalkyl/ Kostnadsbedömningar − Projektering/ Statiska beräkningar − Bygg- och Projektledning − Kontrollansvarig enligt PBL − Besiktningar

Tel.nr: 040-38 39 00 | info@sonesson.se | www.sonesson.se

www.structor.se

Annons_byggbeslag_2014.indd 1

2015-11-30 09:26

Industriell stombyggnation i det nya Stockholm Contiga levererar kompletta prefabstommar för alla slags hus och tar helhetsansvar – från projektering och produktion till montering och besiktning. Vi monterar över hela Mälardalen och Storstockholm. Komponenterna tillverkas vid Contigas egna fabriker i Norrälje. Intresserad av helhetslösningar inom stål- och betongprefab?

Välkommen att ringa oss på 0176-773 00 eller besök www.contiga.se

0176-773 00. Box 94, 761 21 Norrtälje www.contiga.se

Att anlita en plattsättningsentreprenör handlar inte bara om att köpa ett gott hantverk. Det handlar lika mycket om att hitta någon som man kan få kvalificerad hjälp och rådgivning av, och detta innan man startar något större arbete. Prata med oss.

Välkommen till vår butik i Länna Industriområde

Stockholms AB Stockholms Plattsättning Plattsättning AB Axel,Axel Conny Harald ochoch Conny Nyckelvägen Skogås Nyckelvägen 7, 7, 142 142 50 50 Skogås Tel. 08-99 08-99 09 Tel. 09 00 00 www.stockholmsplatt.se www.stockholmsplatt.se

NYA KAROLINSKA SOLNA

Svensk Byggtidning 23

Hittills har vi utfört mellan 20000 och 30000 hål i både byggfas fyra, fem och sex, berättar Magnus Engvall, arbetschef hos Betongborrarn. Sedan har vi sågat och bilat en hel del så det innebär att det har gått åt runt 40000 arbetstimmar från 2011 och fram till idag.

färdigborrat, samt ett hål nr som gör att man kan härleda alla hål rakt igenom produktionen.

– Samarbetet med Skanska fungerar mycket bra och projektet är mycket lärorikt. Underhandsprojektering har förekommit och många anpassningar till nya krav på lokalerna, och där har vår flexibilitet och resursstyrka kommit väl till pass, säger Magnus Engvall.

Betongborrargruppen i Mälardalen AB, som anses vara ledande och en av de större aktörerna, arbetar med allt i branschen förekommande inom borrning, sågning och vajersågning, rivning och sanering. ”Företaget uppger att man inte gör rundare hål än någon annan, men man gör dem i rätt tid och till rätt pris.”

Inom projektet togs ett handtag fram för dörröppning utan att röra handtaget med händerna.

Att handla upp NKS enligt ett OPS-upplägg innebär nya möjligheter för beställaren, men kan samtidigt ha vissa risker. Landstingets kommunikatör uppger att i planeringen av upphandlingen gjordes en marknadskontroll för att få kunskap om marknaden, pris, resurser med mera. Den låg sedan till grund för bedömningen av det anbud som kom in för att säkerställa kvalitet och ekonomi i det inlämnade anbudet. I den bemärkelsen kan det ses som en riskanalys som beaktades i samband med senare överväganden om avtalets lämplighet. Hela förfrågningsunderlaget i sig med uppställda krav och redovisningar av en mängd olika krav är i sig också ett sätt att minska risker för att fel begås. Kravställningen inför upphandlingen görs ju av många olika kompetenser såväl vad avser formella som verksamhetsmässiga krav.

Håltagning i rätt tid och med smarta system Betongborrargruppen i Mälardalen AB utför borrning, sågning och bilning vid byggandet av Nya Karolinska Solna.

Det handlar om hål i olika storlekar och utseenden för genomföringar i bjälklag och väggar.

– Hittills har vi utfört mellan 20000 och 30000 hål i både byggfas fyra, fem och sex, berättar Magnus Engvall, arbetschef hos Betongborrarn. Sedan har vi sågat och bilat en hel del så det innebär att det har gått åt runt 40000 arbetstimmar från 2011 och fram till idag.

Betongborrarn är underentreprenör till Skanska som svarar för att projektera och sätta ut hålen. Under byggtiden har man utvecklat ett utsättnings- och redovisningssystem som kallas BlueBeam. På digitala ritningar används färgkoder som signalerar om hålet är utsatt, klart för borrning, stoppat eller

Företaget som funnits sen 1997 är väletablerat i Mälardalen med huvudkontor i Stockholm och ett avdelningskontor i Kungsör. Totalt har företaget idag cirka 150 kollektivanställda och 20 tjänstemän. Maskinparken är av den moderna karaktären då företaget jobbar för att underlätta för sin personal.

Betongborragruppen var också först ut med att lansera elektroniskt redovisningssystem som gjorde att man undslapp alla handskrivna mätrapporter. I stället redovisar personalen det man gjort och sin arbetade lönegrundande tid i sin telefon dagligen.

Den senaste tiden har företaget utökat sina affärsområden och införskaffat och etablerat avfall och sorteringsdeponi, där man förädlar en del av restprodukterna efter rivning. Man säljer bland annat träflis till Västerås värmeverk.

MP bolagen Industri AB Kabelstegar, trådstegar, takpendlar, golvboxar och annat materiel för installationer har levererats av MP bolagen.

Arbetet med NKS-projektet inleddes redan 2010.

– När beslut och val av leverantör hade gjorts skickades ett flertal ritningar till oss för mängdberäkning. Johan Petersson, MP bolagen har varit projektansvarig gentemot Skanska och mängdat utifrån cirka 600 ritningar och haft ett mycket nära samarbete med olika projektledare, berättar Anders Karlsson, innesäljchef-marknadskoordinator hos MP bolagen.

– Vid några tillfällen har vi besökt byggplatsen för att diskutera fram olika lösningar. Till exempel levererade vi en kabelstege i speciallängd till en avdelning, för att den på bästa sätt skulle passa in och förenkla installationen.

Leveranserna har gått via Ahlsell, som har skött logistiken med leveranser/plan. Lossningstiderna har varit väldigt tajta, i vissa fall med så lite som tio minuter, vilket ställt höga krav

24 Svensk Byggtidning

NYA KAROLINSKA SOLNA

på de inblandade. Det totala samarbetet mellan grossisten och MP har gått mycket bra och då det varit mycket stora uttag på materiel har man fått hitta lösningar tillsammans. De största materieluttagen skedde under 2013, men även under 2015 har det levererats en del materiel.Leveranserna omfattar i övrigt 66900 meter kabelstegar, 5900 meter trådstegar, 12274 takpendlar, 20123 väggkonsoler, 5150 klamringsband och cirka 200 golvboxar – totalt 347 ton materiel.

– Vi är ett litet småländskt företag och det är fantastiskt roligt att få ett sådant här stort projekt – vårt enskilt största projekt någonsin. Alla har varit delaktiga i projektet – utesäljare, fabrik, utlastning, order/support som ställt upp och tagit i tillsammans för att detta skulle fungera. Jag vågar påstå att vi har lyckats mycket bra med den uppgiften, avslutar Anders Karlsson på MP bolagen.

Systemair

Ljusschakten mellan huvudbyggnadens kärnor är konstnärligt utsmyckade. Foto: Kjell-Arne Larsson

Ventilationsaggregaten till NKS levereras av Systemair Sverige AB. Det handlar om 150 aggregat placerade i nya sjukhusets teknikrum.

– Det är mycket glädjande att vi vann upphandlingen där ett sjuttiotal företag i hela Europa lade anbud, säger Carl Johan Möller, key-account hos Systemair. Normalt är vi enbart leverantörer av utrustning, men i detta fall hade beställaren efterfrågat aggregat inklusive montering, vilket vi nu också tillhandahållit.

Av dessa 150 ventilationsaggregat har 90 stycken batteriåtervinning där varje till- respektive frånluftsaggregat

Vi gör inte rundare hål än någon annan.

Men vi gör dem i rätt tid och till rätt pris.

När det gäller håltagning finns nästan inga begränsningar. Idag är Betongborrargruppen ledande i Sverige inom sin nisch.

Med vår kompetenta personal, gedigna utrustning och kunskapsbredd är vi väl rustade för fortsatt tillväxt och utveckling.

Stockholm/Järfälla. Veddestavägen 14. Tel. 08-35 76 86 Kungsör. Fredsgatan 8. Tel. 0227-145 15 Uppsala. Ullforsgatan 13. Tel. 018-12 06 08 info@btgborr.se www.betongborrarn.se

NYA KAROLINSKA SOLNA

har en storlek på bredd x höjd = 3.0 x 3.0 meter och en längd på cirka 8 meter. Merparten av dessa aggregat har levererats i ”platta paket” för att klara av intransporten på byggarbetsplatsen. Tilluftsaggregaten är placerade på källarplanet och frånluftsaggregaten på det översta våningsplanet i de olika huskropparna. Eftersom Landstinget i Stockholm kommer att hyra fastigheterna av Skanska Healthcare AB i 25 år har det varit stort focus på de kommande driftkostnaderna för anläggningen. Detta är första gången för Carl Johan Möller som ”byggaren” visar stort intresse och är beredd att betala mer för större ventilationsaggregat med högre värmeåtervinning och lägre driftförbrukning än de aggregat som normalt hade valts vid en sedvanlig upphandling, eftersom beställaren ska svara för driftkostnaderna av byggnaderna fram till 2040.

– Jag vill också nämna att den detaljprojektering av ventilationen som Sweco utförde är intelligent, fortsätter Carl Johan Möller. Bland annat genom att fyra aggregat är kopplade parallellt, vilket innebär redundans. Ett av ventilationsaggregaten kan stängas av för underhåll, medan de resterande tre aggregaten körs utan att det påverkar ventilationen av lokalerna.

För Systemair är leveransen en mycket bra referens, både med tanke på omfattningen och det intressanta OPS-upplägget.

Samtliga automatiska dörrmiljöer i sjukhuset är det ASSA ABLOY Entrance Systems som projekterar, levererar och installerar. Uppdraget innefattar automatiska slagdörrar,

Svensk Byggtidning 25

skjutdörrar, karuseller och dörrstängare. Vi ser till att respektive dörrmiljö förses med rätt utrustning för att klara de olika funktionskrav som finns, berättar Magnus Zygmunt på ASSA ABLOY. Företaget Rettig Sweden AB levererar de cirka 5000 PURMO hygienradiatorerna till detta miljöcertifierade sjukhus. Purmo Hygiene är en panelradiator och en så kallad ”naken” radiator. Det innebär att den saknar sidoplåtar och toppgaller, samt att den inte har den veckade plåten inne i radiatorn som normalt står för konvektionsvärmen.

Avsaknaden av dessa konvektionslameller minskar effekten på radiatorn, men gör den enklare att rengöra. Utan sidoplåtar och toppgaller är det också möjligt att rengöra ordentligt inne i radiatorn.

– Vi har varit med sedan start i projektet och levererat hygienradiatorer, en leverans som fortfarande pågår, berättar försäljningschefen Johan Börjesson. Installationsarbetena förlöper enligt planerna. Purmos hygienradiatorer är lätta att komma åt vid rengöring och passar därför utmärkt i sjukhus och liknande miljöer med höga krav. ∏ + FAKTA NYA KAROLINSKA SOLNA

Universitetssjukhus med specialistvård Byggtid: 2010–2018 Beställare: Stockholms Läns Landsting Byggare och funktionsleverantör: Swedish Hospital Partners AB Arkitekt: White Tengbom Team Värde, bygg: 14,5 mdr kronor

Snabbt och enkelt samarbete!

Stora lager – snabba och säkra leveranser.

Inne- och utesäljare – kundsupport i hela Sverige.

Logistikfördelar – mängdberäkning med planvis leveranser.

Johan Petersson, Teknisk Innesäljare MP bolagen.

Box 3 • 574 21 Vetlanda • tel 0383 -76 36 00 • info@mpbolagen.se • www.mpbolagen.se

26 Svensk Byggtidning

SJUKHUS

Ett flygperspektiv med de nya byggnaderna i västra delen av området inlagda. Illustration: Link Arkitektur

Utbyggt Södersjukhus för bredare vårduppdrag och fler patienter AV KJELL-ARNE LARSSON Södersjukhuset i Stockholm byggs ut och moderniseras, samtidigt som det får bredare uppdrag. En ny vårdbyggnad kommer att ha cirka 150 nya vårdplatser. Akutvården flyttas till en ny byggnad som även kommer att innehålla operation, sterilcentral, ambulanshall och akutentré. Dessutom uppförs en försörjningsbyggnad för drift, underhåll, media och godshantering.

Södersjukhuset byggdes ursprungligen 1938–44 för att möta ett kraftigt ökat behov av vård i Stockholms stad. Tidigare hade sjukhus uppförts som fristående paviljonger på luftiga tomter.

Södersjukhuset byggdes i stället som ett komplex med två block, där sängplatser fanns i delen som vetter mot Årstaviken och behandlingar i delen in mot staden. Byggnaderna gick i modernistisk stil med funktionalistiska vitputsade fasader.

Två män stod bakom skapelsen, Hjalmar Cederström som var ingenjör och kallade sig själv socialingenjör, samt tysken Hermann Imhäuser. De svarade för arkitektur och byggkonstruktion. Ingivning skedde i april 1944. Då var det Sveriges största byggnad.

Till- och ombyggnader har sedan skett varje decennium. I början av 2000-talet gjordes en omfattande renovering, då

bland annat söderfasaden återfick sitt ursprungliga utseende och huvudentrén flyttades tillbaka till sitt gamla läge. En glasad konstruktion restes framför och hyser entréhall, apotek och annan service. Då invigdes också ett ledande centrum för bilddiagnostik.

Långt projekt Den nu aktuella ombyggnaden inleddes med förberedande arbeten 2014 och ska i huvudsak bli klar till årsskiftet 2018/19. Projektet har vissa samband med byggandet av Nya Karolinska Solna. Båda projekten styrs av Landstingets Framtidsplan. Karolinska ska bli högspecialiserat på de värst skadade och svårast sjuka patienterna. Sjukhuset får sedan vissa vårdområden, medan SÖS får andra. I mars 2014 upprättades en avsiktsförklaring mellan Landstinget

Professionell bergsprängning i Stockholm med omnejd

Med ödmjukhet och respekt för berget utför vi varje uppdrag med stor lyhördhet och högsta tekniska kompetens Årsta Berg & Bygg AB är ditt självklara val när du behöver bergsprängning utförd i Stockholm med omnejd. Oavsett storlek på projekt ser våra handplockade medarbetare till att sprängningsarbetena alltid utförs med största precision och säkerheten i fokus.

Med det bestående resultat som sprängningar innebär vill du naturligtvis ha arbetet utfört av specialister med erfarenhet, engagemang och teknisk kompetens, då ska du välja oss!

Årsta Berg & Bygg AB Söderbyvägen 28 137 02 Tungelsta 08-500 311 26 info@arstabergobygg.com

28 Svensk Byggtidning

SJUKHUS

kirurgi och ortopedi för barn, samt inom bröstcancer och hudsjukdomar.

Framtidsplanen har bland annat som mål att akutsjukhusens verksamhet renodlas och övriga sjukhus och närakuter får ökade möjligheter att erbjuda akut vård och specialistvård.

Framtidens sjukvård ska jämfört med idag fungera mycket bättre som en helhet.

Byggaktiviteter

Mottagningsstationerna för elkraften placeras i bergtunnlar under sjukhuset.

och SÖS, som tydliggör de framtida vårduppdragen, vilka kommer att bli bredare. Bland annat ska SÖS ta emot fler akutpatienter, beroende på att patientunderlaget ökar och befolkningspyramiden förskjuts uppåt. Den nya större akuten kommer att klara 30000 fler per år och därmed öka till 175000 patienter. Även den planerade vården får ökad kapacitet, från 60500 till 65500 slutenvårdstillfällen.

Inriktningen blir medicin, infektion, ortopedi, kirurgi, gynekologi och kardiologi. SÖS ska få ökat uppdrag inom

Några av sjukhusets äldre flyglar rivs för att ge plats åt nya hus. Hus 19 rivs nu under hösten och vintern. Därmed görs plats för de nya byggnaderna i västra delen av sjukhusområdet. Byggnad 03 kommer däremot att behållas och där görs teknisk upprustning. Bland annat byggs nytt fläktrum på taket, nya rörschakt och nya ventilationsschakt.

Inomhus görs anpassningar för verksamheten, bland annat på onkologen. Mellan Jägargatan 20 och huvudblocket byggs en temporär skyway som ska ersätta en befintlig kulvert.

Evidensbaserad design Helt nya byggnader uppförs för behandling, vård och drift/ försörjning. Behandlingsbyggnaden kommer att rymma ny akutmottagning, operationssalar, obduktion, patologicentrum, sterilcentral och endoskopi. Totalt 28000 kvadratmeter.

Våningsplanen får olika takhöjd vilket avspeglar de skilda verksamheterna. De varierade takhöjderna påverkar också fasadens framtoning. En ljusgård, en glaslanternin i

SJUKHUS

Svensk Byggtidning 29

Tanken är att öka inslagen av ljus och grönska och tona ner citymiljön. Den tekniska personalen kommer att få byta från den industriliknande miljö de rör sig i idag, till betydligt behagligare miljö i den nya försörjningsbyggnaden på 8500 kvm. Därifrån kommer drift och underhåll att skötas. Huset ska rymma kontrollrum och verkstäder. Dessutom hantering av tvätt och avfall, godshantering och försörjning av media.

Byggprojekten ska som nämnts färdigställas till årsskiftet 2018/19. Byggherren Locum har ambitionen att certifiera byggnaderna enligt Miljöbyggnad nivå Guld.

Förnyad elkraft

Behandlingsbyggnaden har våningsplan med skiftande takhöjd.

Illustration: Link Arkitektur

taket och stora fönster kommer att släppa in dagsljus till akutmottagningen.

Vårdbyggnaden ger ett tillskott på minst 154 patientplatser. All vård kommer att ske i enkelrum och planlösningen ger större möjligheter för personalen att arbeta i team kring patienten.

Arkitekterna på Link Arkitektur AB baserar sin projektering på evidensbaserad design.

I samband med modernisering och utbyggnad av Södersjukhuset, görs en omfattande förnyelse av elkraftförsörjningen. Elen kommer att matas från två olika håll i regionnätet till två nya helt åtskilda mottagningsstationer vid sjukhuset. Dessutom uppgraderas samtliga nätstationer inom sjukhuset och flera nya byggs. Sedan installeras nytt styrsystem samt bättre styrning av reservkraftförsörjningen.

Moderniseringen och uppgraderingen av Södersjukhuset utgör en del av Framtidsplanen för Stockholms läns landsting. Elkraftprojektet är en viktig del av förnyelsen på SÖS. Sjukhuset kommer att få en robust och tillförlitlig elkraftförsörjning och strömmen blir matad från två skilda elstationer. I förlängningen ökar detta patientsäkerheten.

30 Svensk Byggtidning

SJUKHUS

Behandlingsbyggnadens snedskurna hörn gör att den trots sin stora volym ger ett lätt intryck. Illustration: Link Arkitektur

Fortum investerar hela 18 miljoner kronor för elkraftmatningen till sjukhuset. Att elkraften kommer från två större och helt åtskilda stationer, innebär att man garderar sig mot fel högre upp i elnätsstrukturen. Matningen kommer att ske både från Björns Trädgård och från Skanstull.

Vid sjukhuset genomför nu Locum ett elkraftprojekt som inleddes redan 2013 och sträcker sig till 2017. Den befintliga försörjningen har ungefär 25 år på nacken. Det är svårt att få tag på reservdelar och kompetens och därför behöver man komma ifrån den befintliga utrustningen. Med ny utrustning kan man också uppfylla uppdaterade krav från Socialstyrelsen på ett robust elkraftsystem och hög patientsäkerhet. Projektet innebär också att kapaciteten höjs från 6 till 10 MW, för att klara även tillkommande nya delar av sjukhuset.

Mottagningsstationer En befintlig mottagningsstation på sjukhuset kommer att rivas nästa år, för att ge plats åt utbyggnaden av sjukhuset med ny akut, fler vårdavdelningar och ny försörjningsbyggnad.

De två nya mottagningsstationerna placeras dels i en ny bergtunnel under jord på Sachsgatan och dels under sjukhusets huvudentré. Dagens nätstationer som är elva till antalet kommer att uppgraderas och tre nya att byggas.

Dessa tre kommer att försörja var sitt av tre nya hus.

Kraftförsörjningen får också nytt styrsystem. Detta kommer i nödsituationer att kunna manövreras från en kontrolltavla, i vilken kommunikationen baseras på hårdtrådning. Sjukhuset drift kommer att skötas från en driftcentral som inryms i den nya försörjningsbyggnaden.

Den första mottagningsstationen kommer att bli driftsatt kring årsskiftet och den andra under våren. Under 2016 inleds också arbetena med de elva nätstationerna och detta kommer troligen att pågå in i 2017.

Projektorganisation För projektledningen anlitar Locum företaget Projektengagemang i Stockholm AB. Detta svarar även för projektering av ventilation och VS. Arkitekt är Carlstedt Arkitekter AB. Byggnadsentreprenör är Tumba Byggtjänst AB, medan NCC svarar för markarbeten. Sallén Elektriska AB utför installationsarbeten.

Bergsprängningscentralen Arbetena med sprängning av tunnlar och schakt vid Södersjukhuset har förmedlats av Bergsprängningscentralen och utförts av Årsta Berg & Bygg AB. Bergsprängningscentralen är ett företag som erbjuder sina medlemmars tjänster. Medlemsföretagen utför specialtjänster såsom inomhussprängning, vibrationsfria bergschakt, stenspräckning, vajersågning, bergförstärkning, sprängning under vatten och avtäckning av berg. Man hjälper även till som bergkonsulter. Bergsprängningscentralens mål är att hålla en hög kvalitet på allt arbete och därigenom ha nöjda kunder. Genom att det finns flera företag under samma paraply kan Bergsprängningscentralen ge en starkare och mer flexibel service. Man ser både kvalitet och miljö som viktiga framgångsfaktorer. Bergsprängningscentralen har därför både kvalitets- och miljöledningssystem. ∏

SJUKHUS

Den nya försörjningsbyggnaden blir säte för bland annat drift, underhåll och godshantering. Illustration: Link Arkitektur

Svensk Byggtidning 31

+ FAKTA SÖDERSJUKHUSET

+ FAKTA

Till- och ombyggnader. Behandlingsbyggnad, slutenvård, försörjningsbyggnad m.fl.

Byggtid: 2014–2019 Byggherre: Locum Arkitekt: Link Arkitektur AB Statisk konstruktör: Byggnadstekniska Byrån Sverige AB Byggnadsentreprenör: NCC Construction Sverige AB och Arcona Fabriksbetong: Betongindustri AB Värde: 3.2 mdr kronor exkl. medicinsk utrustning

ELKRAFT TILL SÖDERSJUKHUSET

Modernisering och uppgradering av elkraftsystemet Byggtid: 2014–2017 Byggherre: Locum Arkitekt: Carlstedt Arkitekter AB Byggnadsentreprenör: Tumba Byggtjänst AB Mark- och anläggningsarbeten: Bergfast AB Bergsprängning: Årsta Berg & Bygg AB Budget: 225 mkr

www.betongindustri.se

HUVUDKONSTRUKTÖR FÖR SÖS STRATEGISKA PROJEKT STOCKHOLM

•

UPPSALA

•

JÖNKÖPING

•

WWW.BTB.SE

32 Svensk Byggtidning

SJUKHUS

I dagsläget har ca 450 miljoner lagts ner på att bygga om Helsingborgs lasarett. Visionen för Region Skåne är att bygga ett sjukhus som fungerar för framtidens sjukvård. Foto: Region Skåne

Total ombyggnation för Helsingborgs lasarett AV KIM HALL Helsingborgs lasarett byggs om i stort sett helt för att bättre anpassas till framtidens sjukvård.

Ett första spadtag har även tagits för en helt ny sjukhusbyggnad på 36 000 kvm i samma område.

På taket ska 12 000 kvm solceller placeras med beräknad elproduktion om 170 000 kWh per år.

H

elsingborgs lasarett är ett av fyra specialiserade akutsjukhus som drivs av Region Skåne.

1975 uppfördes centralblocket som var ritad av Sten Samuelson och Hugo van Lunteren. Byggnaden på totalt 100 000 kvm består av en yttre kvadratisk del på två våningar och ett fem våningar högt centralkomplex med fyra flyglar där varje flygel om 11 000 kvm är formade i ett kors med avrundade innerhörn. Fasaderna består av betongelement som ligger framför den indragna huvudfasaden som bildar en loftgång och balkong.

En-patientrum – Alla flyglar i centralblocket kommer att byggas om eftersom man vill få in en-patiensrum och generella vårdavdelningar.

Då ser man även över logistik och transport för att få bättre flöde. Allt utom stommen som är i betong rivs. Taket tilläggs isoleras, fläktar byts ut och det sätts in nya fönster. Det blir

ett helt nytt lasarett byggd ovanpå gammal stomme, säger Mattias Wallin, huvudprojektledare på Region Skåne.

Totalt handlar det om 45 000 kvm som skall byggas om.

I låghusdelen kommer 22 000 kvm av 60 000 kvm att byggas om. Bland annat kommer operationsavdelningen att finnas på en annan plats i låghusdelen.

– Byggnaden blåses helt ut i de delar som vi bygger om.

Vi inför sprinklersystem som inte fanns tidigare eftersom då lasarettet byggdes fanns det ingen lag på att det skulle finnas sprinklers på sjukhus. Vi sätter in rörpost, sopsug och tvättsug vilket kommer att spara en del transporter, säger Mattias Wallin.

Områdesgemensamt är ett projekt som innebär att fjärrvärme byts ut och fjärrkyla byggs in i området. All reservkraft kommer att byggas om och man kommer även att se över logistiken till och från sjukhusområdet. Syftet är att minska biltrafiken till förmån för gång- och cykeltrafik.

SJUKHUS

Dessutom sker det förbättringar i kollektivtrafiken med fler busshållplatser.

– Vi bygger ett nytt sjukhus på 36 000 kvm inom samma område. Byggnaden kommer att ligga ca 50 meter öster om det befintliga sjukhuset. Det nya sjukhuset har byggts där de tidigare markparkeringsplatserna låg och istället har parkeringshuset utökats med två nya plan, berättar Mattias Wallin.

Evakueringsbyggnad En evakueringsbyggnad innehållande gynmottagning, njurmottagning, infektionsmottagning och barnmottagning uppfördes i somras.

– Vi tog nyligen första spadtaget för den nya byggnaden.

Vi har avtal med Peab att bygga om en av flyglarna i den befintliga byggnaden och det finns option för ytterligare en flygel. De två sista flyglarna och låghusdelen kommer vi att gå ut med ny konsultupphandling efter julhelgerna.

NCC har teknikkulvert, teknikbyggnad och medieförsörjning, säger Mattias Wallin.

Visionen för Region Skåne är att bygga ett sjukhus som fungerar för framtidens sjukvård. För att åstadkomma så bra flexibilitet som möjligt kommer vårdavdelningarna se lika dana ut. En färgmanual är framtagen för att underlätta för patienterna att hitta rätt.

– Eftersom verksamheterna flyttar kommer det finnas skyltmanual som skall göra det lätt att hitta. Utanpå hissdörrarna ska det stå tydligt A, B, C eller D.

FUNDERAR DU PÅ FRAMTIDEN? NU KAN DU HJÄLPA OSS FORMA DEN. SÖKES: FLER VASSA PROJEKTLEDARE INOM • Bygg & fastighet • Infrastruktur • Industri Som konsult på Sweco gör du stor skillnad för både kunder och framtida generationer med ditt engagemang och din kompetens. Vi är idag 14 500 arkitekter, ingenjörer och miljöexperter som tillsammans utvecklar morgondagens städer och samhällen. Nu behöver vi bli ännu fler. Är du rätt person?

Läs mer och ansök på sweco.se/jobb

Svensk Byggtidning 33

Flyttar verksamheten så flyttas även texten under bokstaven, förklarar Mattias Wallin.

Energikrav Den nya byggnaden kommer att ha energikrav motsvarande Miljöbyggnad nivå guld medan byggnaden i sig blir nivå silver. Det befintliga sjukhuset är ambitionen Miljöbyggnad nivå silver. Dessutom kommer som sagt den nya byggnaden få 12000 kvm solceller med beräknad elproduktion på 175 000 kWh per år.

– Ambitionen är att göra mer energieffektiva sjukhus.

Vi har högre krav på intern miljöcertifiering i nybyggnationen än i de äldre byggnaderna. Vi har en budget på 4,8 miljarder kr och projektet beräknas vara färdiga 2023.

För att vi skall kunna driva detta har vi ett projektkontor i paviljonger om ca 2000 kvm med 154 fasta arbetsplatser där vi sitter tillsammans med entreprenörer och konsulterna, tillägger Mattias Wallin. ∏

+ FAKTA OM- OCH NYBYGGNAD AV SJUKHUS I HELSINGBORG

Byggtid: januari 2015-februari 2023 Byggherre: Region Skåne Byggnadsentreprenör: NCC Construction AB och Peab AB Arkitekt: Fojab tillsammans med BSK och Schmidt, Hammer & Larsen Architects & Lassen K/S Värde: Cirka 4,8 miljarder kr

34 Svensk Byggtidning

STADSUTVECKLING

Ulleråker – ett av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt AV MARIA LARSSON Uppsala stad växer med 2000 invånare per år och kommunledningen letar nya bostadsområden med ljus och lykta. I Ulleråker vill kommunen bygga 8000 nya lägenheter på det gamla sjukhusområdet men kan få svårigheter med bland annat vattenfrågan. Bostäderna byggs nämligen delvis på Uppsalas enda dricksvattentäkt.

I

mars 2014 förvärvade Uppsala kommun 774000 kvadratmeter mark från Uppsala läns landsting för drygt 1,8 miljarder kronor i en av Sveriges största fastighetsaffärer. Då meddelades att kommunen planerade att bygga 6000 nya bostäder. Det var vad landstinget hade föreslagit i en strukturplan från 2012. Men strukturplanen var mest ett exempel på vad man kan göra och när kommunen i juni 2015 skickade sitt planprogram på samråd innehöll det så mycket som 8000 bostäder i huskroppar på mellan fyra och tolv våningar.

Ulls heliga åker Ulleråker ligger på historisk mark cirka 2,5 kilometer söder om Uppsala centrum mellan Fyrisån i öster och Dag Hammarskjölds väg (gamla Stockholmsvägen) i väster. I söder gränser det till Ultuna, där Sveriges lantbruksuniversitet ligger, och i norr avgränsas området av Kungsängsleden, som via en bro över Fyrisån, når E4:an mot Stockholm. Norr om Kungsängsleden ligger Ångströmslaboratoriet, som är en del av Uppsala universitet. En bit från Fyrisån löper Uppsalaåsen, som just här kallas Kronåsen. Det är den som är Uppsalas vattentäkt. Någon reservtäkt finns inte.

Ulleråker betyder Ulls heliga åker och har sina rötter i bronsålderns soldyrkan och fruktbarhetsriter. Men allra mest känt är området för hospitalet som flyttade in i det då nedlagda kronobränneriet 1811. Från 1850 blev det en renodlad vårdinrättning för psykiskt sjuka och växte både i antalet byggnader och antalet patienter. Nu finns drygt 30 sjukhusbyggnader och personalbostäder, varav de flesta ska rivas. Men den så kallade vingmuttern eller gamla sjukhuset från slutet av 1800-talet ska bevaras som märkesbyggnad.

Värna vattnet Kommunens vision är att skapa en tät, hållbar stadsdel på historisk mark. Här ska cykel och kollektivtrafik vara förstahandsval. På sikt planeras en spårvägslinje från centrum genom Ulleråker mot Ultuna.

Visserligen ska här finnas höga hus i ett område med stadskaraktär, där det nu är glest mellan husen och gott om träd som tallar, lärkträd och lindar. Men det ska trots allt

Planprogrammet är ännu inte godkänt men rivningen har påbörjats.

Först ut är den gamla neurologibyggnaden men ytterligare tre byggnader ska vara rivna till sommaren 2016.

finnas kvar gröna stråk och parkmark. Bilar ska förvisas till parkeringshus i huvudsak vid infarterna till området.

Med begränsad biltrafik framför allt nära åskärnan säger sig kommunen värna vattentäkten, men det finns ändå planer på att bygga förskola, skola och bostäder en bit upp på själva åsen.

Såväl SGU som Länsstyrelsen har emellertid riktat skarp kritik mot planerna just med tanke på vattentäkten. Åsen rankas som en av Sveriges tio viktigaste grundvattentäkter och är redan i dag belastad av föroreningar.

Länsstyrelsen anser att ”kommunen ska redovisa en konsekvensbaserad analys baserad på olika värsta-fall-scenarier som belyser vad förorening av grundvattenmagasinet innebär för grundvattenförekomsten, dricksvattenförsörjningen i Uppsala kommun och för människors hälsa och miljön.”

Samrådet avslutade i början av september och i januari ska resultatet redovisas. ∏ + FAKTA ULLERÅKER

Typ av projekt: Ny stadsdel med bostäder och service Areal: 774000 kvadratmeter mark Godkänt planprogram: februari 2016, varpå markanvisning påbörjas Antagande av detaljplaner: hösten 2016 och framåt Byggtid: 2016-2030 Planarkitekt: Anna Hellgren

STADSUTVECKLING

Svensk Byggtidning 35

Kunddriven design för stadsmiljöer AV BJÖRN ASPLIND FinBin är en produktfamilj för inredning av offentliga miljöer.

Produktsortimentet omfattar möbler för den urbana miljön: papperskorgar, återvinningskärl, bänkar och väderskydd. FinBin är ett varumärke från företaget Lehtovuori Oy.

V

år affärsidé är att skapa och upprätthålla en trivsam och funktionell livsmiljö. Vår huvudsakliga verksamhet är inom inredning utomhus och inomhus, främst offentlig miljö, säger Martti Mäyry, Vice President, Sales & Marketing vid Lehtovuori.

FinBin är en produktfamilj för inredning av offentliga miljöer. Produktsortimentet omfattar möbler för den urbana miljön: papperskorgar, återvinningskärl, bänkar och väderskydd.

Lehtovouri grundades 1945 och var det första finska företaget som började tillverkas urbana möbler och lekplatser efter andra världskriget.

– Idag är vi ett av de största företagen inom offentlig inredning i världen.

Våra viktigaste produkter är cykeltak, busskurer, bänkar och olika typer av korgar, som papperskorgar, soptunnor och återvinningskärl.

FinBins stadspapperskorgar finns i många offentliga allmänna utrymmen inte bara i Helsingfors utan även i många andra städer runt om i världen.

Berättelsen om FinBin började runt 1990. Helsingfors stad lade ut ett anbud på en helt ny papperskorgdesign. Den vinnande modellen från Lehtovuori representerade rent nordisk design. Den var utformad enligt kundens önskemål, och snart fyllde stadspapperskorgar många offentliga allmänna utrymmen i Finlands huvudstad – något de fortfarande gör och de finns även i många andra städer runt om i världen.

Idag är FinBin varumärke för Lehtovuoris produkter för exportmarknader, inklusive även andra produkter för stadsinredning: som bänkar, cykelförvaring och väderskydd.

– Papperskorgar är en av de största produktgrupperna i vårt företag och den största exportgruppen. Vi exporterar till cirka 30 länder, till Europa, Nordamerika, Mellanöstern och Ryssland, säger Martti Mäyry.

– Vi kan erbjuda skandinavisk och funktionell design och allt är tillverkat i Finland. Det innebär en högre kvalitet och vi använder bara material från Finland eller resten av Europa. Detta är mycket viktigt för oss.

Anpassning – Vi är också mycket bra på att anpassa produkterna, vilket innebär flexibilitet.

Många arkitekter och landskapsarkitekter som arbetar med oss vill ha något annorlunda och eftersom vi tillverkar allt

själva är det ganska lätt att tillfredsställa idéerna från arkitekterna, förklarar Martti Mäyry.

– Anpassning är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för hur vi har lyckats komma in på nya marknader.

Ju mer flexibla vi är, desto bättre kan vi uppfylla kundernas behov. Detta är mycket viktigt. Vi kan aldrig konkurrera med priset jämfört med billig tillverkning från Asien.

I Sverige är viktiga referenser Arlanda flygplats, Kista Galleria och Västra Hamnen i Malmö.

Andra intressanta referenser är Bilbao i Spanien där gatorna är fulla av FinBins papperskorgar och tunnelbanan i Dubai.

– Vi kan erbjuda kunderna kompletta produktpaket, det är lätt för kunderna när vi kan erbjuda en mängd olika produkter.

Vill växa i Sverige – Den svenska marknaden är viktig och arbetet mot marknaden pågår för fullt. Vi vill finnas i Sverige och bli ännu starkare, avslutar Martti Mäyry.

FinBin fortsätter sin framgång på många marknader och passionen driver fram skapandet av nya modeller.

Detaljerna är viktiga: visuella värden, miljövärden, ergonomi, ekonomi och användarvänlighet är viktiga och ger optimala material. ∏ Läs mer på ww.finbin.fi

36 Svensk Byggtidning

EKOSYSTEMTJÄNSTER

Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande. Illustration: o2 landskap

Ekosystemtjänster ska tydliggöra naturens lönsamhet AV THERESE ZÄTTERQVIST Nästa gång du är ute och spatserar och passerar ett träd, föreställ dig trädet som en juridisk person, dvs. någon som kan ta betalt för sina varor och tjänster precis som du och jag gör. Skulle naturen då inte bli jordens mest lönsamma företag?

F

örmodligen, men än så länge är det en tuff marknad för naturen. Den främsta utmaningen för företaget Moder Jord är att vi envisas med att sätta värde på vissa av hennes tjänster, men inte på andra. Det betyder även att vi har en tendens att alltför intensivt nyttja vissa tjänster på bekostnad av andra. En ohållbar ekvation, och därför arbetar nu Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen för att sprida kunskap om ekosystemtjänster.

Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande. Det handlar om produkter som mjöl, socker, kaffe och virke, men också om viktiga tjänster som att pollinera växter, förse luften med syre och binda koldioxid.

Syftet med konceptet ekosystemtjänster, och att sätta ett värde på naturens nyttor, är att synliggöra dem och människans beroende av en fungerande natur och ett välmående ekosystem.

– Trots att ekosystemens tjänster är grunden i vår välfärd tar vi dem ofta för givna. Naturvårdsverket genomför just nu en satsning för att uppmärksamma värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Arbetet pågår till slutet av 2017 och handlar främst om att få viktiga samhällsbeslut att fattas med kunskap om tjänsternas värden. På så sätt kan politiker, organisationer och även individer fatta mer hållbara beslut, berättar Anki Grundelius, kommunikatör på Naturvårdsverket.

Cirka en tredjedel av jordens ekosystemtjänster är redan hotade eller överutnyttjade idag enligt Millennium Assessment Reports 2003 (FN), och en bidragande orsak till det är den intensiva urbaniseringen.

Visst är det så att människan har en stor påverkan på ekosystemen, och dessvärre har det ofta en negativ inverkan på den biologiska mångfalden och på ekosystemtjänster.

Beslut som vi tagit tidigare i historien har succesivt förändrat ekosystemen, med konsekvensen att deras förmåga att leverera nödvändiga tjänster till oss människor har minskat.

Den biologiska mångfalden på jorden är en förutsättning för vårt fortsatta välstånd, och därför är det viktigt att vi tar hänsyn till ekosystemtjänster i samhällsplaneringen och vid andra beslut så att vi inte utarmar eller sätter dem ut spel.

Värdering Genom att värdera ekosystemtjänster synliggör vi alltså hur

EKOSYSTEMTJÄNSTER

människans välbefinnande helt och hållet är beroende av en fungerande natur. Idag är det få tjänster från naturen som reflekteras i marknadspriser, och det leder i sin tur till att vi sällan beräknar dessa när vi fattar beslut. Till exempel kan den kyleffekt som vegetation har på omgivande luft inte köpas eller säljas på en marknad, skriver Naturvårdsverket som exempel på sin hemsida. När vi inte ser ekosystemens tjänster riskerar vi att omedvetet påverka dem negativt, till den dag då vi märker att tjänsterna störs eller uteblir.

Just nu pågår olika initiativ för att öka medvetenheten om den biologiska mångfaldens ekonomiska värde. Sedan 2014 har Naturvårdsverket arbetat med att kartlägga och informera om ekosystemtjänster ur ett svenskt perspektiv.

Målet är att betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster ska vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och politiska avväganden, till exempel i kommuner och myndigheters planering och beslut om markanvändning, i utveckling av affärsmodeller och standarder.

– Den största utmaningen är att hålla det enkelt, ibland blir det onödigt komplext. Många efterfrågar nationella riktlinjer för värdering av ekosystemtjänster, men det är svårt eftersom värderingen är situationsberoende och tjänsterna platsspecifika, säger Anki Grundelius.

Naturvårdsverket har tagit fram en guide som ska hjälpa aktörer med värderingen. Först och främst är det aktörer som har avgörande roller inom samhällsplanering som kommer att komma i kontakt med begreppet ekosystemtjänster. Det handlar framför allt om kommuner, länsstyrelser, företag och branschorganisationer inom areella näringar, men också byggoch infrastruktursektorn, centrala myndigheter, departement och riksdag, intresseorganisationer, akademin samt miljö- och teknikkonsulter.

Riksbyggen är ett exempel på en byggherre som utvecklat ett verktyg för att värdera ekosystemtjänster. Verktyget ger en indikation på markens ekosystemtjänstvärde och hur mycket dessa värden nyttjas av människor. För det fick Riksbyggen Miljöstrategipriset 2015 som delas ut av Miljö & Utveckling.

Verktyget, som Riksbyggen utvecklat tillsamman med Sweco, omfattar sexton olika ekosystemtjänster och innehåller också ett kartotek med åtgärder som Riksbyggens projektledare kan använda sig av i planeringen för att bevara, förstärka eller kompensera olika ekosystemtjänster.

– Idag har vi utfört långt över 100 analyser med vårt verktyg, det är någonting vi gör varje gång vi projekterar. Våra projekt måste nå upp till vissa ekopoäng, annars projekterar vi om, berättar Charlotta Szczepanowski, Hållbarhetschef på Riksbyggen.

I verktyget finns en listat på konkreta åtgärder direkt kopplade till de olika ekosystemtjänsterna. Verktyget ska vara pedagogiskt, enkelt och ge idéer till varje projektledare om vad de kan göra i varje specifikt projekt.

– Vi vill maximera ekosystemtjänsterna där vi bygger, och vår utgångspunkt är att vi ska tillföra mer värden till platsen än vad som fanns där innan produktion. Det gäller att få till en förståelse internt på företaget för att ekosystemtjänster ska prioriteras och komma med i alla skeden, säger Charlotta Szczepanowski.

Definition och kategorisering Naturvårdsverket skriver i sin rapport från september 2015,

Svensk Byggtidning 37

Kulturella ekosystemtjänster, det vill säga immateriella tjänster, brukar värderas utifrån bidrag till människans livskvalitet. Illustration: o2 landskap

Delredovisning av uppdrag om kommunikationssatsning om ekosystemtjänster, att det finns aktörer i Sverige som använder begreppet ekosystemtjänster, men att det har ännu inte satt sig i det allmänna medvetandet eller medierapporteringen. Just nu finns det olika tolkningar och definitioner av ekosystemtjänstbegreppet och en användning som vilar på flera enskilda initiativ snarare än vedertagna och allmänt spridda metoder. Här har Naturvårdsverket som målsättning att bidra till en enhetlig begreppsanvändning.

Naturvårdsverket har valt att använda sig av den indelning av ekosystemtjänster som används av FN initierade MEA, Millenium Ecosystem Assessment, nämligen: försörjande (producerande), reglerande, stödjande och kulturella tjänster.

Som medborgare och konsumenter ligger det förmodligen närmast att relatera till de försörjande (producerande) tjänsterna, det är den del av ekosystemtjänsterna som är lättast att ta på. Det handlar just om vatten, mat och material som vi kan plocka och använda mer eller mindre direkt från naturen.

Reglerande- och stödjande tjänster handlar istället om ekosystemens processer och funktioner som ligger till grund för att vi ska kunna nyttja de försörjande tjänsterna.

Exempelvis bidrar jordmånsbildning till bördighet och direkt till grödors tillväxt, och interaktioner på mikroorganismnivå i marken påverkar rotbildning och näringsupptag.

Kulturella ekosystemtjänster, det vill säga immateriella tjänster, brukar värderas utifrån bidrag till människans livskvalitet. Det kan vara naturupplevelser, rekreation eller återhämtning från en stressig dag. Arbetet med att tydliggöra och precisera dem utifrån människors upplevelser är någonting Svenska Miljöinstitutet håller på med på uppdrag av Naturvårdsverket.

Viktigt för framtiden Att utforma samhällsekonomin så att värdet av ekosystemtjänster finns med i kalkylen när ekonomiska beslut fattas är en utmaning för framtiden. Samtidigt är det nödvändigt för ett samhälle som har ambitionen om en hållbar utveckling. ∏

38 Svensk Byggtidning

TRÄ

Fasader i trä – underhållet avgörande flervåningsbyggnader. Jämförelse mellan material och behandlingsmetoder”, skriven av SP Trä med författarna Karin Sandberg, Anna Pousette, Olov Karlsson och Bror Sundqvist, har gjort en grundlig genomgång av ämnet.

Fasadmaterial Ett fasadsystem består av fasadmaterial och montage. Träbaserade fasadmaterial kan innefatta obehandlat trä, träskyddsbehandlat trä, ytbehandlat trä, eller en kombination av alla dessa. En träfasad består vanligen av panel som är stående eller liggande och som fästs till träläkt med spik eller skruv, men det förekommer även olika skivmaterial.

För flervåningshus eftersträvas ofta nya estetiska uttryck, snabbt och industriellt montage.

Fördelen med trä är att det är lätt och passar bra för prefabricerade hus och väggelement och man kan få många estetiska uttryck. För industriellt målade paneler är det fördelaktigt att montera och färdigmåla i fabrik så att det inte görs håltagningar på byggplatsen. Dold infästning på baksidan medför att spikning genom panelerna kan undvikas.

Ytbehandling För flervåningshus eftersträvas ofta nya estetiska uttryck, snabbt och industriellt montage.

På bilden Fristadsbostäders trähus i Borås. Foto: Tomas Rossing

AV BJÖRN ASPLIND Traditionellt har fasader av gran varit vanligast på lägre byggnader med 1-2 våningar men idag blir det allt vanligare med träfasader på höga byggnader. Vid fasader på flervåningshus måste även brandskyddskrav, bra beständighet liksom låga underhållskostnader beaktas.

G

enom boendesprinkler, brandskyddsbehandling med mera kan byggnader med trästomme i dag förses med samtliga förekommande fasadsystem. Synligt trä i fasaden erbjuder stora möjligheter till varierande och spännande fasaduttryck. Man kan välja mellan

många olika träslag, paneltyper med olika dimensioner, montering och riktning, andra träbaserade material och kombinera detta med helt andra fasadmaterial. Valet av ytbehandling och kulör innebär ytterligare variationsrikedom.

Bra alternativ Träfasaden är sett ur miljö- och LCC-perspektiv ett bra alternativ för flervåningshus. Genom att installera sprinkler i byggnaden kan man använda träfasad utan begränsningar upp till åtta våningar. Kostnader för sprinkler kan tillkomma, men då ska man också värdera sprinklerns stora fördelar.

Med sprinkler höjer man säkerheten för de boende och får därmed på köpet en bättre byggnad.

Slutrapporten ”Fasader i trä för

Idag finns det många träprodukter på marknaden och prisbilden på dessa varierar stort. Även pris och kvalitet på vanlig obehandlad granpanel varierar. De relativt nya metoder för träskyddsbehandling och ytbehandling som finns är ofta dyra och den långsiktiga prestandan är fortfarande osäker för flertalet av produkterna eftersom de inte funnits så länge på marknaden och hur till exempel kombinationer av impregnering och en färg fungerar.

Modifierat trä, till exempel acetylerat och furfurylerat kan användas obehandlat utan att rötskyddet försämras och det kommer att bli grått. Detta framgår av rapporten.

Tillverkarna av Kebony menar att produkterna är avsedda att lämnas obehandlade vilket med tiden ger en silvergrå patina och att ingen ytbehandling eller underhåll behövs. För träskyddsimpregnering med vattenlösliga silikater har ytbehandlingen en viktig funktion att

Vi har tänkt klimatsmart för ditt nästa projekt i 80 år.

Hållbart kan vara så enkelt. Vi på Martinsons har alltid velat göra livet lite lättare för dig som kund. Det är därför vi har lagt mer än åtta decennier på att utveckla nya sätt att bygga riktigt smart i trä. Både för chansen att genomföra spännande byggprojekt och att du ska kunna leva upp till dina klimatmål. Det handlar om allt ifrån energisnål produktion av byggkomponenter som är klimatneutrala när de lämnar fabriken, till färdiga byggnader som binder koldioxid under hela sin livslängd. I all sin enkelhet.

Martinsons är en norrländsk familjeägd träförädlingsindustri. Vi är Sveriges största producent av limträ, träbroar och byggsystem i trä för flerbostadshus och hallar. www.martinsons.se

En naturlig del av framtiden

40 Svensk Byggtidning

TRÄ

Till Vannkanten i Stavanger, Norge har Moelven levererat fasad och tak i värmebehandlad furu.

Foto: Marie von Krogh/AART Architects

Träfasaden är sett ur miljö- och LCC-perspektiv ett bra alternativ för flervåningshus. Genom att installera sprinkler i byggnaden kan man använda träfasad utan begränsningar upp till åtta våningar. På bilden Strandparken i Sundbyberg.

Foto: Björn Asplind

förhindra urlakning. Det är speciellt viktigt för brandskyddsimpregnering.

Brandskyddsfärgen ska också skyddas med toppstrykning och det behövs därför tätare underhållsintervall.

LCC-analys LCC-analyserna visar att träfasadens konkurrenskraft jämfört med andra fasadmaterial såsom puts, tegel eller Cembrit-skivor beror på underhållsintervallens längd. Beroende på hur man gör uppskattningen och vilka ingående parametrar man har, underhållskrav, ränta, tidsaspekter, får man fram olika siffror.

Träpaneler varierar mellan 5001440 kr/kvm beroende på trämaterial, träskyddsbehandlingar, ytbehandlingar och underhåll. Att förbättra ytbehandlingen (alt. med P-märkt panel) så att det är möjligt att förlänga ommålningsintervall från vart 15:e år till vart 20:e år och att inga ytterligare

åtgärder behöver vidtas reducerar LCC till cirka 760 kr/kvm i stället för 870 kr/kvm, vilket är en åtgärd som skulle förbättra träets konkurrenskraft betydligt.

Det här framgår av rapporten.

En obehandlad panel av gran med minimalt underhåll är ett billigt alternativt, cirka 500 kr/kvm, men det är inte säkert att det är estetiskt tilltalande för alla.

Underhållskostnad Träfasaden har en lägre investeringskostnad, men underhållskostnaderna kan bli större än för de andra materialen, visar rapporten.

Impregnerade och modifierade trämaterial får högre investeringskostnad än vanlig granpanel, men det är tveksamt om det i dagsläget betalar igen sig i lägre underhållskostnader. För en obehandlad Kebony-panel utan underhåll i 50 år blir LCC 660 kr/kvm. För de målade träfasaderna är det ytbehandlingens

hållbarhet som är avgörande för underhållskostnaderna.

Generellt är livslängd och underhållskostnader svåra att generalisera för fasader, eftersom de beror mycket på typ av byggnad, geografiskt läge och bedömningen när underhåll behöver utföras med mera.

Om man räknar in fönsteröppningar, knutar m.m. kan kostnaderna skilja beroende på byggnadens storlek och form, till exempel får tegelfasader med stora fönster ökade kostnader genom balkarna över fönstret. Det här framgår också av rapporten.

Att genomföra ändringar i en träfasad är relativt enkelt och man kan sedan måla om fasaden i samma eller en ny kulör. Därigenom ser hela fasaden enhetlig ut och kan i sådan jämförelse vara till träets fördel.

Täta ommålningsintervall är negativt i LCC-analysen. ∏

PLÅTSLAGERI

Svensk Byggtidning 41

Marknaden skriker efter plåtslagare och högst skriker Stockholm REDAKTIONEN Bristen på plåtslagare är idag så stor att inom ett år kommer ungefär sex av tio plåtslagarföretag i Stockholm behöva anställa drygt två nya och om fem år kommer en av tre företag behöva anställa fem nya plåtslagare. Med bakgrund av den betydande plåtslagarbristen i Sverige har branschorganisationen PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd arrangerat en rad aktiviteter under hösten för att öka intresset för yrket bland ungdomar

B

ranschorganisationen har bland annat genomfört en uppskattad högstadieturné på utvalda Stockholmsskolor och torsdagen den 26 november anordnades ett plåtslagarevent på Stockholms Byggtekniska gymnasium för intresserade högstadieelever.

– Siffrorna är alarmerande och kommer på sikt påverka branschens möjligheter att möta marknadens efterfrågan på plåtslageritjänster om vi inte kan vända utvecklingen.

Nu tar vi ytterligare krafttag för att locka fler högstadieelever till att söka plåtslagarutbildingen på gymnasiet.

Därför har vi under hösten valt att organisera studiebesök på utvalda högstadieskolor och en gymnasieskola i Stockholm för att visa vad och hur plåtslagare arbetar med, säger

Annika Waernström, projektledare på PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd, PVF.

Högstadieturné Plåtslagaren Joakim Karlsson är en av flertalet ambassadörer för PVF och har lett högstadieturnén som har besökt fem högstadieskolors träslöjdslektioner. Joakim har först berättat om plåtslagaryrket och sedan har eleverna själva fått tillverka exempelvis värmeljushållare och visselpipor.

Turnén avslutades med ett plåtslagarevent den 26 november på Stockholms Byggtekniska Gymnasium som är den enda gymnasieskolan i Stockholm som erbjuder plåtslageriutbildning. Där fick högstadieeleverna träffa gymnasieelever från utbildningen samt flera

representanter för yrket som berättade om livet som plåtslagare.

– Plåtslagare är ett yrke för dig som tycker om att arbeta flexibelt och kunna vara utomhus mycket. Det är mycket problemlösning och man får verkligen vara kreativ och hitta lösningar på problem åt kunden samtidigt som man ska leverera ett både funktionellt och snyggt tak menade Joakim Karlsson.

På längre sikt är behovet av plåtslagare stort i hela Sverige, men extra stort i Stockholm, Östergötland, Södermanland och Norrland. ∏

+ FAKTA 5 VÄGAR TILL ATT BLI PLÅTSLAGARE

- Byggprogrammet på gymnasiet. Efter utbildningen följer cirka två år som lärling.

- Företagspraktik samt gymnasieutbildning för de gymnasier som saknar plåtslagarinriktning.

- Företagslärlingar utbildas i fyra år på företaget samt på PVF Teknikcentrum, branschens egen skola i Katrineholm.

- Arbetsförmedlingens 40-veckors plåtslageriutbildning. Därefter följer cirka två år som lärling.

- Komvux, vissa platser i landet ger plåtslagarutbildningen via Komvux.

42 Svensk Byggtidning

TRÄ

Masonite Beams på väg att bli största tillverkaren av I-balk i Europa Ett historiskt avtal är ingått mellan Masonite Beams AB och Crown Timber plc. Avtalet leder Masonite Beams ett steg närmare positionen som Europas ledande tillverkare och leverantör av I-balk.

M

asonite Beams AB är den ledande tillverkaren av I-balkar i Norden och en av de ledande tillverkarna i Europa. I-balk är träbaserad lättbalk som används som stomme i olika typer av husproduktioner.

Masonite Beams byggsystem bidrar till ett energieffektivt och hållbart bostadsbyggande. All produktion sker i Rundvik som ligger mellan Umeå och Örnsköldsvik i Västerbotten.

Masonite Beams har tillverkat I-balk sedan 1974 och var tidigare en del av Masonite AB.

Stärkt position Storbritannien är Europas största marknad för I-balk.

Crown Timber är Englands och Irlands ledande distributör av konstruktionsvirke till byggindustrin, timmerhandeln och byggvaruhandeln. I-balk är Crown Timbers främsta affärsområde med en volym på ca 2 miljoner löpmeter/år.

Avtalet stärker därmed Masonite Beams position som en av Europas ledande tillverkare av I-balk.

För att möta den ökade efterfrågan på företagets byggsystem påbörjar nu Masonite Beams rekryteringen av personal till såväl produktion som administration. Personalstyrkan ska växa med 20%.

Masonite Beams AB är en del av norksa Byggma-koncernen.

Byggma är en börsnoterad koncern med ca 750 anställda.

I koncernen ingår också verksamheter som Huntonit, Uldal, Forestia, Scan Lamps och Aneta. Koncernens verksamheter producerar och säljer byggvaror till den skandinaviska och europeiska marknaden. 2014 hade Byggma-koncernen en omsättning på ca. 1400 miljoner NOK. ∏

SPARTIPS FÖR FASTIGHETSÄGARE #1

Luftbehandlingsaggregat med energiåtervinning och värmepump/kylmaskin i samma enhet

ReCooler HP med reversibel värmepump och energiåtervinningsrotor ger unikt hög prestanda

Ibland är helheten större än summan av delarna...

Precis så är det med vårt luftbehandlingsaggregat eQ PRIME med ReCooler HP. ReCooler HP ger dig både kyla och värme, hög energibesparing och bättre inomhuskomfort.

Den frigör kommersiell golvyta, genererar mindre miljöpåverkan och ger lägre installationsoch driftskostnader än traditionella lösningar. Eftersom alla funktioner är fabrikstestade och integrerade i en och samma enhet är det bara att koppla in elanslutningen och köra igång – och börja spara!

» www.flaktwoods.se

44 Svensk Byggtidning

INSTALLATION

Elsäkerhetsverket tar bort krav på förlängning av behörigheter Elsäkerhetsverket har bedömt att regeln att en behörighet gäller i femton år och förlängs tio år i taget efter ansökan, inte har någon praktisk nytta. Därför slopas nu kravet på förlängning.

D

et sker inte någon prövning i sak vid förlängningen av en elbehörighet, till skillnad mot de kylcertifikat som utfärdas enligt F-gasförordningen och som kräver en godkänd omcertifiering vart femte år samt ett årligt intyg om yrkesverksamhet för att förlängas.

Därför är det en onödig börda att kräva ansökan och betalning av den som har en elbehörighet, var tionde år.

Elsäkerhetsverket har därför beslutat att beviljade behörigheter gäller tills vidare och att en föreskriftsändring görs i 1 kap.

5 § ELSÄK-FS 2013:1. Ändringen innebär att de som har en giltig behörighet den 31 december 2015 har en behörighet som gäller tills vidare. Ändringen träder i kraft 1 januari 2016.

– Det innebär att Elsäkerhetsverket inte kommer att skicka ut nya behörighetsbevis. Den elinstallatör som vill styrka sin behörighet kan uppvisa sitt befintliga intyg tillsammans med behörighetsföreskriften eller ett följebrev som vi skickat ut.

Det kommer också att gå bra att begära ett registerutdrag från

Elsäkerhetsverket, säger Charlotte Mogren, handläggare på behörighetsgruppen.

Ett utskick med information via brev har gjorts till cirka 1000 elinstallatörer vars behörighet går ut 31 december 2015. Förutom information om att deras behörighet kommer att gälla tills vidare, får de ett följebrev som de kan uppvisa tillsammans med sitt behörighetsbevis. Detta styrker att beviset fortfarande är giltigt trots att den angivna giltighetstiden har passerat. Följebrevet kommer också att läggas upp på Elsäkerhetsverkets webbplats så att alla elinstallatörer kan skriva ut det vid behov. Förändringen innebär att elinstallatören slipper en onödig hantering med att sända in en ansökan samt betala en ansökningsavgift på 1 350 kronor. ∏

Folksam-rapport visar att certifierade reparatörer behövs Folksams rapport om värmepumpar visar positiv utveckling i branschen. En mer effektiv energianvändning gynnar husägarna. Problem vid reparationer pekar på behovet att alltid anlita certifierade reparatörer.

I

november presenterade försäkringsbolaget Folksam sin återkommande rapport om värmepumpar. I rapporten framgår att branschen som helhet utvecklas positivt.

Värmepumparna blir effektivare och kvalitéten ökar i alla led.

För husägare och andra innebär det att värmepumparna lönar sig ännu mer genom att de minskar energianvändningen.

– Rapporten visar att kvaliteten på både värmepumparna samt hur de installeras utvecklas positivt. Det gynnar både husägarna och miljön eftersom det går åt allt mindre energi till uppvärmning, säger Per Jonasson, vd för Svenska Kyl & Värmepumpföreningen.

Problem med fusk vid reparationer förekommer. Ett viktigt råd i rapporten är därför att vända sig till certifierade

företag som även är medlemmar av Svenska Kyl & Värmepumpföreningen.

– Det ställer vi oss helhjärtat bakom. En värmepump innehåller mycket teknik som inte vem som helst klarar att hantera. Våra medlemsföretag har certifierade reparatörer, de är seriösa och vet hur värmepumpar ska hanteras och skötas.

Konsumenterna kan också alltid kontakta oss om de känner osäkerhet, säger Per Jonasson. ∏

BOSTAD

Svensk Byggtidning 45

Nu är de 110 studentlägenheterna i Vegalyckan klara för inflyttning. Lägenheterna har byggts av Serneke på uppdrag av AF Bostäder.

Skolan i bottenvåningen var inflyttningsklar efter semestern och byggdes för Lunds kommun. Bild: Serneke

Aktivhus med höga miljömål Exakt på dagen två år efter första spadtaget blir det nu en festlig invigning av Vegalyckan. I huset som byggts i ett samarbete mellan Lundafastigheter på Lunds kommun och AF Bostäder, får 260 barn och 170 studenter plats.Skolbarnen har varit på plats sedan terminsstarten och studenterna har precis flyttat in. Fredag den 20 november kl12 sker den högtidliga invigningen av kommunalrådet Anders Almgren på scenen mellan matsalen och ”kullen” i parken.

– Vi har utnyttjat markytan effektivt och det skapar förtätning och stadsutveckling i bästa kombination säger Pål Svensson, servicedirektör på kommunen. Det är också stora poänger med att byggnaden fylls av liv och rörelse dygnet runt, det skapar en trygg miljö för de som vistas och bor där, fortsätter han.

Vegalyckan är ett aktivhus med höga miljömål och är bland annat är utrustat med fjärrvärme, solfångare, värmepump och återvinning av ventilationen. Kostnaden för bygget beräknas till 200 miljoner kronor.

Vegalyckan ligger längs Råbyvägen, direkt söder om Studentlyckan. I markplan en grundskola för 260 elever i de sammanslagna Lilla Järnåkraskolan och Vegaskolan, på de övriga våningarna 110 studentlägenheter fördelade mellan pentryrum och parlägenheter.

– Vi vet att ett bra läge är mycket viktigt för våra hyresgäster och genom att utnyttja marken kreativt så kan vi nu erbjuda nästan 170 studenter ett prisvärt boende i en mycket attraktiv miljö säger Henrik Krantz, VD för AF Bostäder.

Det är Lunds kommun och AF Bostäder som gemensamt bjuder in till festligheterna.

AF Bostäder är ett av Sveriges största studentbostadsföretag med 6 000 bostäder i centrala Lund. Vår uppgift är att äga och förvalta byggnader avsedda som billiga och ändamålsenliga bostäder åt aktiva studenter, idag och imorgon. Det gör vi genom att vara ständigt nytänkande, miljömedvetna och genom att hålla en hög servicenivå. Och just det, vi älskar våra kunder. ∏

46 Svensk Byggtidning

STÅL & BETONG

Vera arkitekter vann Svensk Betongs arkitekturpris 2015 för Wallenstamprojektet ”Ture No8”. Här har använts elementbyggandets förutsättningar till fullo och lyckats skapa en unik arkitektonisk gestaltning.

Ska främja den svenska betongteknikens utveckling

Richard Maccarthy

AV OFELIA VASQUEZ GRAAH-HAGELBÄCK Svenska Betongföreningen är en sammanslutning av företag, organisationer och myndigheter som vill främja utvecklingen av betongteknik, både teoretisk och praktisk.

V

i är den självklara mötesplatsen för betongsektorns aktörer samt universitet och högskolor, säger Richard McCarthy, vd i Svenska Betongföreningen Service AB. Föreningen som fyller 103 år i år består av 660 enskilda medlemmar och 68 korporativa medlemmar. Man anordnar bland annat informationsdagar och studiebesök men arbetar också med medlemsutskick och sociala medier. Ett annat sätt att sprida information är att initiera och ge ut rapporter samt verka för att information om betong når beslutsfattare och andra intressenter.

– Från att tidigare vara ett skällsord så har betong blivit hippt. Nu används det även flitigt i inredningssammanhang.

Bra material Betong är ett av världens viktigaste byggmaterial och kan i princip betraktas som ett rent naturmaterial. Normal betong

består av ca 80 procent berg (sand, sten eller grus), 14 procent cement och 6 procent vatten. Dessutom ingår i normalfallet även olika tillsatsmedel i små doser som förbättrar betongens egenskaper.

– Många av historiens finaste byggnadsverk är gjorda av just betong.

Betongen håller Betongen har en lång livslängd, Trafikverkets krav på broar är att de ska hålla i minst 120 år. Betongen håller men däremot kan armeringen rosta.

– Pantheon i Rom är gjord i betong men är inte armerad.

Armeringen rostar med tiden, men numera finns det också rostfri armering.

I exempelvis USA är det vanligare med stålbroar än i Sverige, och en del av dem kan rasa mer eller mindre utan förvarning beroende på korrosion i utsatta delar. I en betongkonstruktion har man i normalfallet ett ”segare” brott som lättare kan upptäckas och förhindras.

– Långa tunnlar, broar, anläggningar och undervattenskonstruktioner som ska hålla över tid görs i betong.

När betong utsätts för väder, vind, salter och fukt ute kan det så småningom få armeringen att rosta. Skulle armeringen

STÅL & BETONG

Svensk Byggtidning 47

rosta går det dock att reparera och om det behövs kan man också förstärka betongkonstruktionen.

De tillsatsmedel som normalt tillsätts i betongen utvecklas ständigt och vi får fler och effektivare sådana.

Ett vanligt tillsatsmedel är flyttillsats som gör betongen mer lättflytande och lättbearbetad. Man kan också tillsätta andra typer av bindemedel än cement i betongen, exempelvis flygaska och slagg.

– Dock kan det man ersätter cement med vara en bristvara, vilket man måsta vara vaksam på.

Alla jagar koldioxid Vid cementtillverkning avgår koldioxid, som den färdiga betongkonstruktionen dock med tiden återtar. En stor del av forskningen ägnas därför åt att tillverka cement med delvis annat innehåll än dagens för att minska koldioxidutsläppen.

– Alla branscher arbetar med sin miljöprofil och betongbranschen är inget undantag.

Cementproducenter forskar också kring koldioxidavskiljning och vissa har också som mål att bli klimatneutrala inom en snar framtid. En nyligen genomförd klimatpåverkansjämförelse har resulterat i att ett stort bostadsbolag i Göteborg valt klimatsmart betong som stommaterial.

– Blickarna riktas också mot andra bindemedel i betongen, sett ur ett internationellt perspektiv. Det finns till exempel olika leror i världen man kan laborera med. ∏

Med hjälp av teknik för resurssnålt byggande och genom aktiva materialval blir Riksbyggen pionjärer med att använda betongstommar med betydligt lägre klimatpåverkan än tidigare. Riksbyggens Brf Viva i Göteborg blir först med att använda den nya tekniken. Illustration: Tenjin Visual. + FAKTA RICHARD MACCARTHY

Organisation: Svenska Betongföreningen Grundades: 1912 Syfte: Föreningens ändamål är att verka för den svenska betongteknikens främjande och utveckling genom olika aktiviteter.

* PLATS FÖR DINA IDÉER *

*

* * *

Vid utvecklingen av nya ytor arbetar vi gärna tillsammans med våra kunder för att skapa unika fasader som passar varje specifik byggnad. I Stockholm och Herrljunga har vi showrooms där vi kan visa upp det mesta som går att göra med en betongfasad. Vi har också laboratorier i anslutning till våra fabriker dit vi gärna bjuder in så att vi tillsammans kan ta fram prover och prototyper tidigt i projektet.

Våra kunder är ofta de som driver utvecklingen framåt. Gå in på strangbetong.se och inspireras av fasader vi har tillverkat och kontakta oss gärna när det är dags för nästa projekt.

48 Svensk Byggtidning

STÅL & BETONG

Bygg klimatsmart med betong AV OFELIA VASQUEZ GRAAH-HAGELBÄCK Från att förr endast ha setts som ett praktiskt byggmaterial har betong nu fått ett uppsving inom flera områden. Betongen används nu flitigt både till inredning, hobbyprojekt och klimatsmart byggande.

B

etong har förekommit i flera tusen år och tillverkas av berg, grus och cement. Den huvudsakliga råvaran i cement är kalksten. Eftersom betong tillverkas av ämnen från naturen kan det återvinnas till hundra procent.

– Det är det dominerande byggmaterialet och dess egenskaper är väl kända i byggkretsar. Betong är robust med lång livslängd och kräver lite underhåll, vilket gör det hållbart över tid, säger Malin Löfsjögård som är vd på Svensk Betong.

Aktör inom betongområdet Svensk Betong är branschorganisation för företag som tillverkar och/eller monterar betongprodukter, arbetar med betongpumpning eller tillverkar fabriksbetong.

– Vi lyfter fram betongens fördelar och tillvaratar medlemmarnas intressen i bransch- och näringspolitiska frågor. Vi stödjer också forskning och utveckling inom betongområdet samt genomför utbildningar för våra medlemmar.

Mångfacetterat material Betong brinner inte och tål fukt. Med betong uppnås god ljudkomfort där betongen isolerar både mot buller utifrån och störande ljud från angränsande lägenheter.

– Det finns många fördelar med betong. Betong är formbart med många olika användningsområden. Man kan göra allt från broar, vägar, väggar till byggnader och inredningsdetaljer.

Det finns olika typer av betong beroende på användningsområdet. Med betong kan man styra gestaltning och utryck till exempel med färger och ytstruktur.

– Betong kan med fördel också användas som markbeläggningsmaterial Det är också ett bra fasadmaterial som ger stort utrymme för arkitektur.

Klimatpåverkan ur olika aspekter Koldioxidfrågan tas ofta upp när betong kommer på tal. Den stora påverkan kommer från cementtillverkningen. Cirka två till tre procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp kommer från Sveriges tre cementfabriker.

– Det sker ett intensivt arbete att minska påverkan vid cementframställning. Svensk cementindustri har antagit en nollvision gällande koldioxidutsläpp till 2030.

– För att minska klimatpåverkan arbetar betongföretagen med att optimera betongrecepten och delar av cementet byts mot andra bindemedel som till exempel flygaska och slagg, fortsätter Malin Löfsjögård.

Malin Löfsjögård

Befintliga betongkonstruktioner tar också upp koldioxid vilket kallas för karbonatisering. Processen innebär att koldioxiden i luften reagerar med betongens kalciumhydroxid.

Då bildas kalciumkarbonat och det kan liknas vid att betongen försöker gå tillbaka till sitt ursprung som kalksten. Upptaget motsvarar upp till en femtedel av den mängd koldioxid som uppstått vid tillverkningen. Betong är också ofta lokalt producerat med korta transporter.

– Den totala klimatpåverkan måste beaktas ur ett livscykelperspektiv där alla delar tas med och då står sig betongen starkt gentemot andra alternativ, säger Malin Löfsjögård.

Betong sparar energi Betong är ett värmetrögt material som kan lagra både värme och kyla. Det innebär att betongen har en hög kapacitet att lagra värme som blir över, så kallad överskottsvärme. Denna kan sedan användas när det finns ett underskott på värme.

Genom egenskapen att kunna lagra värme kan då effektuttaget minskas, vilket också gäller för kyla.

– Betong sparar energi och bidrar till ett behagligt inomhusklimat. Det innebär att man både sparar pengar och minskar klimatpåverkan, avslutar Malin Löfsjögård. ∏

STÅL & BETONG

Svensk Byggtidning 49

Första miljöcertifierade byggnaden i Varberg AV OFELIA VASQUEZ GRAAH-HAGELBÄCK Redan på planeringsstadiet av Söderlyckan som påbörjades 2008 var man på Maleryd Fastigheter fast beslutna att satsa på ett miljöprofilerat bostadsprojekt. Till sommaren 2016 kommer de tre huskropparna att vara inflyttningsklara och Varberg kan stoltsera med kommunens första byggnader som är certifierade enligt Miljöbyggnad.

– Det känns givetvis jätteroligt att vara först i kommunen med att bygga miljöcertifierade byggnader. Jag är övertygad om att fler byggnader kommer att följa i samma spår vilket är en naturlig utveckling, men visst känns det speciellt att var först ut. Byggnaden är byggd enligt passivhus standard FEBY 09.

Vi ville ta det ett steg längre och även certifiera ett av husen enligt Miljöbyggnad Guld. De andra har Miljöbyggnad Silver, säger Mats Rydholm på Maleryd Fastigheter.

En miljösamordnare kopplades in från start och arbetet med projekteringen satte igång. Den 20 oktober 2014 togs första spadtaget för de tre planerade husen som tillsammans rymmer 63 lägenheter totalt. Ett av husen kommer att inhysa ett trygghetsboende med ökad tillgänglighet. I det huset ryms 20 lägenheter och ett övernattningsrum som de boende kan hyra för övernattande gäster. I huset kommer det även att finnas en gemensamhetslokal för de boende.

50 Svensk Byggtidning

STÅL & BETONG

– I trygghetsboendet kommer även en husvärd att vara tillgänglig för de boende för ökad trygghet och service.

I hyreshuset planerar man för 29 bostäder och i bostadsrättsföreningen för 14 bostäder.

– Vi har valt att satsa på lite mindre lägenheter då efterfrågan på mindre lägenheter är mycket stor.

I Söderlyckan kommer en trea ligga på omkring 80 kvadratmeter, en tvåa på omkring 50 kvadratmeter och ettorna på cirka 35 kvadratmeter. Lägenheterna i bostadsrättsföreningen är generellt några kvadratmeter större än de i hyreshuset, annars är det inte mycket som skiljer de två husen åt.

– Vi har genomgående satsat på lägenheter i ljusa färger och trägolv av ask. Planlösningen är öppen vilket trots att lägenheterna är lite mindre ger en känsla av rymd. De lite mindre lägenheterna får fransk balkong medan de lite större får en inglasad balkong.

De tre husen är platsgjutna i betong med utfacksväggar och stålpelare. Utsidan är klädd med brunaktigt tegel med gula inslag. Färgskalan är inspirerad av intilliggande granitklippor och lava. De tre huskropparna är i olika kubstorlekar där trygghetsboendet och hyreshuset är de största. Anledningen till att husen utformats till just kuber beror på att man ville

bygga med så lite ytterväggar som möjligt. Uppe på hustaken har de boende tillgång till en gemensam takveranda med vacker havsutsikt, ytan är på 60-80 kvadratmeter beroende på hus. På taket finns också solceller.

– Det känns bra att bygga miljöcertifierade hus och bidra till ett hållbart samhälle. Visst kostar det en slant extra, det blir ett påslag på cirka fyra procent och en kostnad för själva certifieringen, men det är det absolut värt. För oss har det känts självklart. Vi har lärt oss mycket under resan och gjort ett så bra jobb att flera unga hantverkare själva köpt lägenheter.

Mats Rydholm ser fram emot det färdiga resultatet och förutspår bra boenden i Söderlyckan.

– Området är attraktivt och jag känner att vi bidrar till kommunens vision att vara Västkustens kreativa mittpunkt till 2025. Vi är en god bit på väg. ∏

J O R D Jorden till våra barn När vi sätter fart för att hushålla med naturens resurser går det undan.

Till exempel har vi på kort tid minskat förbrukningen av färskvatten med två tredjedelar genom att ersätta spolpumpar med högtryckstvättar vid rengöring av fordon. Och vi återvinner vatten inom hela tillverkningen.

Med nollvision och närproducerad cement bygger vi framtiden Med 135 års samlade kunskaper och erfarenheter är Cementa idag ett modernt högteknologiskt företag. Vi satsar stora resurser på att utveckla nya produkter och användningsområden. Följ oss i vår utveckling av framtidens material för hållbar samhällsbyggnad.

Läs mer på www.cementa.se.

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 45 500 medarbetare i fler än 40 länder.

52 Svensk Byggtidning

STÅL & BETONG

Industrikänsla i Dockland AV OFELIA VASQUEZ GRAAH-HAGELBÄCK För 20 år sedan förvärvade HSB ett stort område i Finnboda där man projekterat och byggt under hela 2000-talet. Innan området är färdigställt kvarstår bland annat att omvandla den gamla svetshallen till 40 nya bostäder.

F

rån början fanns funderingar på att omvandla byggnaden till kontorslokaler, men sedan bestämde vi oss för att bygga bostäder i de tidigare lokalerna, berättar Jonas Enjebo på HSB Bostad.

Den gamla svetshallen fungerade som scen för rave-partyn under 90-talet men har under senare år inte fyllt någon direkt funktion i väntan på beslut om förvandling. I byggnaden finns sedan september en ICA-butik som ett välkommet tillskott till de boende i området.Tanken har hela tiden varit att bevara så mycket som möjligt av byggnadens karaktär och man värnar om att behålla känslan av industribyggnad. Ytterväggarna är bevarade precis som de såg ut tidigare och rustas endast med ny puts. Man har dock behövt bygga en helt ny yttervägg på ena kortsidan där det bara fanns ruiner kvar av den tidigare väggen.

– En av de största utmaningarna i projektet för vår del var just att bygga den nya väggen och renovera övriga med resterna av den gamla skeppsvarvsväggen som grund samt

att renovera övriga väggar, förklarar Andis Linde på Skonto Prefab SIA där man de senaste fyra åren avslutat omkring 70 byggprojekt i Sverige. Man är även verksam med olika byggprojekt i Norge, Danmark och Lettland. För närvarande är det lettiska företaget involverade i tio byggprojekt i Sverige.

Den gamla väggen i Finnboda Dockland har krävt sin tankeverksamhet. Den var ostabil och stöttades upp av stålprofiler i 45 graders vinkel över golven vilket gjorde att man var tvungen att ersätta stålstödet genom att designa och tillverka prefabricerade betongelement med hög tolerans för att återupprätta stabiliteten i den gamla existerande väggen .

– Ytterligare en utmaning har varit att angivna mått på den gamla väggen inte överensstämt med verkligheten vilket gjort att vi fått anpassa oss efter andra förhållanden än som vi först planerat.

STÅL & BETONG

Under konstruktionen fick man varsamt lyfta alla delarna på plats för att inte skada tidigare byggkonstruktion.

– Allt har i övrigt gått som förväntat. Tack vare god kommunikation med alla inblandade parter har allt gått bra, fortsätter Andis Linde.

På Skonto Prefab SIA har man gedigen erfarenhet av olika typer av byggprojekt och kan nu addera renovering av äldre byggnader till meritlistan.

Jonas Enjebo konstaterar också att projektet, trots

Svensk Byggtidning 53

utmaningar, gått bra och att det redan från början funnit stort intresse för lägenheterna som sålde slut snabbt då man påbörjade försäljningen för två år sedan. De flesta lägenheterna är i två plan med invändig trapp, vita väggar och ekparkett. Befintliga väggar är dock putsade för att bevara och förstärka känslan av industribyggnad. Överallt i byggnaden har man så långt det är möjligt valt att bevara det gamla och genuina. Då det inte varit möjligt att restaurera har man på sina ställen valt att efterlikna ursprunget. Standarden är rakt igenom hög med olika spännande speciallösningar där gammalt möter nytt. Många köpare har varit intresserade av att sätta sin egen prägel på boendet vilket gjort att ingen lägenhet är den andra lik. Mot den slutna innergården har de flesta lägenheter en uteplats, antingen i markplan eller på andra våningen med en terrassliknande balkong med glasräcken. Färgerna är genomgående ljusa men påminner om svunna fabriksdagar. En sakkunnig antikvarie har varit involverad i förvandlingen av projektet tillsammans med Nyréns Arkitekter.

Området i Finnboda har en lång historia och överallt finner man spår av detta. Under 1880-talets början anlade man ett skeppsvarv i Finnboda kallat Finnboda slip. Hundra år tidigare hade man bland annat tillverkat tjära i ett beckbruk beläget på samma plats. År 1916 blev varvet ett eget bolag under namnet AB Finnboda varf, sedermera Finnboda varv. Varvet var i bruk fram till 1991 då det slutligen gick i konkurs.

– Det var inflyttning i september och vi har fått mycket fin respons från de boende, berättar Jonas Enjebo. ∏

54 Svensk Byggtidning

STÅL & BETONG

Fabriksområde omvandlas till attraktiva Munksjöstaden AV MARIE LOUISE AARÖE OCH KIM HALL Södra delen av Munksjös gamla fabriksområde i centrala Jönköping håller på att utvecklas till ett populärt etableringsområde för handel, kontor och bostäder. Unikt med detta projekt är att det är ett tre-konstruktionsprojekt, d v s prefabricerade stål- och betongkonstruktion samt glasfasad tillverkas, levereras och monteras av UPB i Lettland.

De första hyresgästerna till det 16 våningar höga kontorshuset i Munksjöstaden tog plats under december 2015 för att fortsätta sin inflyttning i januari 2016.

UPB har levererat betong- och stålkonstruktion samt glasfasad.

D

en nya centrala stadsdelen Munksjöstaden har en exploateringsyta på 125 000 kvm BOA/LOA. Detaljplanen är fastställd för etapp 1 och pågår för etapp 2.

Det handlar om 105 000 kvm för 1500 bostäder, bostadsrätter och hyresrätter, samt över 20 000 kvm för kommersiella lokaler. Stadsutvecklingen av området kring Södra Munksjön, Munksjöstaden, ingår i intentionerna i stadsbyggnadsvisionen om en utbyggnadsstrategi för 150 000 invånare i Jönköping.

Det gamla Munksjö fabriksområde utvecklas till en stadsdel i Jönköping som kommer att bli sammanvävd med stadsdelarna Söder och Torpa.

Med en egen stark karaktär från den historiska utvecklingen av bruket blir industriområdet en ny stadsdel och en naturlig del av staden.

Byggs under åttaårsperiod – Det gamla fabriksområdet, som vi nu utvecklar, innebär att staden öppnas upp genom att den sista ytan utmed Munksjön görs tillgänglig berättar Tommy Fritz, vd för utvecklingsbolaget Tolust AB. Det handlar om 150 000 kvm som bebyggs med planerade 1500 nya lägenheter, både bostadsrätter och hyresrätter, samt drygt 20 000 kvm för kommersiella lokaler.

I de kommersiella lokalerna kommer både förskola och gym att finnas förutom

affärslokaler och konferenslokaler på våning 16 med vidunderlig utsikt över sjön och landskapet.

– Vi planerar för en utbyggnad under en åttaårsperiod, säger Tommy Fritz.

Bara under våren 2016 kommer vi ha ca 500 lägenheter i produktion med inflyttningar from oktober 2016, där ca hälften kommer att vara bostadsrätter och den andra hälften hyresrätter.

Sammanlagt planerar vi 17 kvarter och vi startar byggnationen av ett kvarter i varje kvartal, där varje kvarter innehåller mellan 80 och 120 lägenheter.

Tidsplanen har varit kort. Så fort detaljplanen har godkänts har alla aktiviteter startats och byggnationen påbörjats. Det innebär en tid på

STÅL & BETONG

bara 18 månader för genomförandet av kvarter ett, kontorshuset.

Det lettiska företaget UPB startade senhösten 2014 med projektering och tillverkning av betong- och stålkonstruktioner samt fasadglaselement. Det tog endast 25 veckor att få tätt hus, vilket är rekordsnabbt.

– Vi har elva års erfarenhet av att leverera till den svenska marknaden.

UPB startade som en arkitektbyrå 1991 med tre arkitekter. Idag är vi mer än 1300 anställda. Fabriken ligger i Leipaja i Lettland. Med tre-konstruktionsprojekt kan vi korta ner byggtiden och minska samordningstiden mellan olika entreprenörer. Betong- stålkonstruktion samt fasad utför ca 25-30 procent av hela bygget. För oss betyder projektet i Munksjöstaden att vi kan leverera en komplett lösning, säger Edgars Tooms, försäljningsansvarig på UPB. UPB har producerat och levererat 900 glaselement till fasaden, 300 ton smide/stålkonstruktion och 6 000 ton prefabricerad betongstomme till Munksjöstaden.

Bostadskvarteren är öppna med olika våningshöjder på mellan fyra och elva våningar. Intresset har varit stort för lägenheterna. Området ligger mitt i staden och det finns ett brett intresse från olika åldersgrupper att flytta hit. Mycket beroende på det centrala läget intill Munksjön.

Syns från motorvägen – Då kvarteren har en blandad utformning och upplåtelseform blir det också en bra mix av köpare och hyresgäster som ger en viktig stabilitet till området. Till de första 45 lägenheterna anmälde sig 1600 intressenter, berättar Tommy Fritz.

Svensk Byggtidning 55

Det nya kontorshuset på 16 våningar blir först att invigas. De första hyresgästerna tog plats under december 2015 för att fortsätta sin inflyttning i januari 2016. Här finns både gym och en restaurang på entréplan samt en konferensanläggning på plan 16. Den nya byggnaden blir porten från södra Munksjöstaden med ett strategiskt bra läge som också kommer att synas från motorvägen. Det befintliga gång- och cykelstråket kommer nu att förflyttas till kajkanten för att bidra med liv och rörelse inom området samtidigt som man får den lugna känslan genom närheten till vatten och natur. ∏

+ FAKTA NYBYGGNAD AV KONTORSHUS M.M. I MUNKSJÖSTADEN, JÖNKÖPING

Tolust AB bildades 2007 av de två företagen Tosito och Lustgården i samband med köpet av Södra Munksjö fabriksområde i Jönköping. UPB bildades 1991 av tre arkitekter och har idag mer än 1300 anställda i Liepaja äger totalt 60 000m2 produktions yta, Lettland.

Byggtid: november 2014-maj 2016 Byggherre: Tolust Munksjöstaden Ett AB Byggnadsentreprenör: Gärahovs Bygg AB Arkitekt: Yellon AB Värde: Cirka 150 miljoner kr

56 Svensk Byggtidning

STÅL & BETONG

Aula Medica i Solna blev vinnare av Stålbyggnadspriset på 50 000 kr 2015. Akademiska Hus, Wingårdh arkitektkontor, Cowi och Normek fick ta emot priset. Foto: Stålbyggnadsinstitutet

Stålbyggnadsindustrin har viktig roll i stadsförtätningen AV KIM HALL I Sverige bildas mer skrot i samhället än vad som går åt i den svenska byggindustrin. Leder man den tanken vidare skulle hela Sverige kunna återuppbyggas med återvunnet stål. Stål har en viktig roll i den cirkulära ekonomin. Det varken möglar eller brinner, men bäst av all det är att stål går att återvinna till 100 procent.

S

edan 2003 har Stålbyggnadsinstitutet vart annat år delat ut Stålbyggnadspriset.

Priset går till ett byggnadsverk där man på ett innovativt och arkitektoniskt tilltalande sätt har utnyttjat stål i den bärande konstruktionen och även i övrigt utnyttjat stålets egenskaper i fasad, tak och detaljer. Syftet är att uppmuntra till användandet av stål i byggandet och ge upphov till nya idéer och inspirerande lösningar.

Priset är ett arkitektpris delas ut vart annat år till arkitekter, ingenjörer och företag som väljer att utnyttja stålets egenskaper på ett tydligt och väl exponerat sätt Juryn består till hälften av arkitekter och andra hälften av konstruktörer. Juryn väljer ut vinnare och hedersomnämnande bland de nominerade.

2015 års vinnare av Stålbyggnadspriset på 50 000 kr gick till Aula Medica i Solna. Akademiska Hus, Wingårdh

Genom att använda höghållfasta stål kan materialanvändningen minskas i byggnader, vilket är bra ur både ett miljöperspektiv och ett utförande perspektiv, menar Johan Löw, vd för SBI.

STÅL & BETONG

arkitektkontor, Cowi och Normek fick ta emot priset.

Juryns motivering löd ”Aula Medica är en byggnad som på ett innovativt sätt använder stål för att tänja på gränserna för det möjliga. Aula Medica är ett sökande efter den perfekta balansen mellan funktion, ekonomi, skönhet och teknik.”

– Aula Medica är en byggnad som hade varit omöjlig utan stål. En byggnad med ett av Sveriges största auditorium, där stålkonstruktionen möjliggör en stor rumsupplevelse, utan störande pelare och utan att själv synas.

Rekorddeltagande Sedan 1968 har Stålbyggnadsinstitutet årligen arrangerat Stålbyggnadsdagen och i år deltog 285 deltagare, vilket var rekord under 2000-talet.

Stålbyggnadsdagen är en branschdag för medlemsföretag. En arena där branschfolk träffas, knyter kontakter och delar information. Under dagen hålls ett antal föredrag med föredragshållare som talar om ämnen som är intressanta för stålbyggnadsbranschen.

– Vi siktar på att ha hög kvalitet på ämnena som diskuteras och vi arbetar för att innehållet under dagen ska vara berikande. Årets fokus var framtiden och nya byggkoncept, kvalitet och naturligtvis ägnade vi mycket tid kring hållbarhet och cirkulär ekonomi. Under pauserna är folk ute på mötestorget för att byta kontakter och kunskap, berättar Lars Hamrebjörk, projektledare för Stålbyggnadsdagen och redaktör för tidningen Stålbyggnad.

Under Stålbyggnadsdagen delas Silverbalken ut, vilket är Stålbyggnadsinstitutets utmärkelse för speciellt framträdande insatser för stålbyggandets utveckling. Silverbalken 2015 delades ut för 41:a året i rad och mottagare var SSAB:s forskningschef, Eva Pétursson. Eva fick priset för bland annat för sina insatser inom höghållfasta stål. Som också diskuterades flitigt under stålbyggnadsdagen och är en nyckelfråga för branschen.

Minska materialanvändningen – Genom att använda höghållfasta stål kan vi minska materialanvändningen i byggnader. Det är bra ur både ett

Svensk Byggtidning 57

miljöperspektiv och ett utförande perspektiv. Vi har idag kan idag med små medel växla upp stålkvaliteterna ett eller två steg från dagens gängse sträckgräns om 355 MPa till 420 eller 460 MPa. I speciella projekt använder vi idag stål med hållfasthet upp till 1000 MPa. Utvecklingen går vidare, säger Johan Löw, vd för SBI, som tillägger att detta var en av frågorna som diskuterades under stålbyggnadsdagen.

Andra viktiga frågor på Stålbyggnadsdagen var hållbarhet, kvalitet och certifiering och nya förslag till bostadsbyggande i stål. Idag lanseras flera olika koncept med prefabricerade byggmoduler i stål. Stålmoduler håller i allmänhet hög kvalitet och ska på inget sätt likställas med ett tillfälligt boende.

Det har dock många fördelar i att det går snabbt att montera är demonterbart och återanvändningsbart. Stål har en bra plats i samhället och en naturlig plats i den cirkulära ekonomin. ∏

58 Svensk Byggtidning

STÅL & BETONG

Behovet av kvalitetsstål ökar med hållbarhetsutvecklingen AV KIM HALL Behovet av stål kommer att öka i framtiden som en effekt av befolkningsökningen och behovet av att bygga ny infrastruktur.

Användningen av stål blir mer sofistikerad och det används alltmer höghållfasta stål i olika produkter, vilket ger positiv effekt på miljön.

G

lobala initiativ för ökat samarbete mellan länder och industrier som t ex FNs nya hållbarhetsmål driver hela tiden utvecklingen framåt inom hållbarhetsområdet. Trenden med ett cirkulärt tänkande, med fokus på återvinning och minimera avfallet, kommer att hålla i sig. Det är positivt för SSAB och hela stålbranschen eftersom stål i sig är ett cirkulärt material. Det som är bra kan bli ännu bättre, säger Maria Långberg, hållbarhetsdirektör för SSAB-koncernen och ordförande för dotterbolaget Merox.

Stora utmaningar Även om SSAB i flera områden ligger före sina konkurrenter anser Maria Långberg att det gynnar alla om hela stålindustrin skruvar till miljö- och hållbarhetsaspekten ännu mer.

– Den stora utmaningen i världen är den enorma befolkningsökningen.

Vi är 7 miljarder människor idag och vi beräknas bli 9 miljarder 2050. Det är en extrem ökning som drabbar framför allt tillväxtländerna och storstäderna. Det blir stor press på resurser såsom odlingsbar mark, mat och vatten. Här spelar stålet en viktig roll för att bygga upp nya samhällen och ny infrastruktur, säger Maria Långberg.

Det finns idag inget annat material som kan ersätta stål till samma kostnad.

Undersökningar visar att behovet av stål ökar hela tiden. 2001 använde varje person i snitt 150 kg stål och 2013 hade det ökat till 225 kg per person och det kommer att fortsätta öka i framtiden.

– Stål är ett fantastiskt material.

Dels eftersom det är återvinningsbart

hur många gånger som helst utan att stålet tappar kvalitet och det är bra ur ett cirkulärt tänk. SSAB är ett förhållandevis litet företag på den globala stålmarknaden. Vi är på plats 45 i världen, vilket lett till att vi specialiserat oss på avancerat stål med hög hållfasthet som vi kan exportera över hela världen.

Vårt stål är starkare än vanligt stål, vilket innebär att du behöver mindre stål när du tillverkar en produkt. Det medför i sin tur mindre CO2-utsläpp eftersom mindre mängd stål behöver produceras.

Fordonen blir lättare och drar mindre bensin. Det i sig har enorm positiv inverkan på bilarnas CO2-utsläpp under deras livscykel, säger Maria Långberg.

Ökad uppgradering SSAB:s roll är att hela tiden arbeta för ökad uppgradering till mer avancerade stål, som i sig får positiv effekt på miljön. En stor utmaning för stålbranschen ur hållbarhet och miljösynpunkt är utsläppen av CO2 från ståltillverkningsprocessen. Det finns två metoder för att producera nytt stål. Det ena är att återanvända stål, d v s tillverka nytt stål av skrot vilket utgår ifrån kretsloppstanken. Det täcker ca 30 procent av behovet av nytt stål.

70 procent av stålet måste produceras av järnmalm till nytt stål.

– Den rådande tekniken för järnmalmsbaserat stål gör att kol måste användas för att reducera bort syret i järnmalmen. Det är ett vanligt missförstånd att vi på ett enkelt sätt skulle kunna utesluta kolet i vår process och då dramatiskt sänka våra koldioxidutsläpp. Det finns idag ingen känd teknik för hur detta skulle gå till, säger Maria Långberg.

Jämfört med andra ståltillverkare är SSAB koldioxideffektiva i sin produktion.

De släpper ut sju procent mindre CO2 per producerat ton stål jämfört med snittet i EU, 20 procent mindre än Kina och 30 procent minder än Indien.

– Ju mer stål vi kan producera här i Sverige desto bättre är det för miljön. Vi jobbar hela tiden med att processoptimera, tillägger Maria Långberg.

Maria Långberg, hållbarhetsdirektör för SSAB-koncernen. Foto: SSAB

Merox AB är ett dotterbolag SSAB som ansvarar för att hantera alla restprodukter som kommer ut från stålproduktionen i Norden.

2014 hanterade Merox 4 miljoner ton restprodukter. Hanteras inte restprodukterna på ett bra sätt blir det stopp i hela stålproduktionen.

– Det vi gör på Merox är att hitta avsättningsmöjligheter för detta material.

Det ena är att återcirkulera materialet.

Vi separerar järn och återcirkulerar det i stålproduktionen. Nästan hälften av de 4 miljoner tonen återcirkulerade vi 2014.

Det är bra ur miljöperspektiv och vi spar pengar, säger Maria Långberg.

Drygt 30 procent av restprodukterna såldes externt till andra industriverksamheter för bland annat vägbyggnation där masugnsslagg ersätter stenkross. En del användes för intern byggnation på SSABs egna produktionsorter. Det som blev kvar, dvs 6 procent, som inte kunde användas på annat sätt lades på deponi.

Aggressiva mål – Vi försöker alltid hitta nya sätt att utvinna mer ur våra restprodukter för att minimera det som läggs på deponi. Vi har ett mål kopplat till restprodukterna att vi vid slutet av 2019 ska vi ha uppnått en bestående minskning av mängden material som går på deponi med 30 000 ton. Det motsvarar 12 procent av det vi deponerade 2014, säger Maria Långberg.

Ett annat aggressivt mål har satts kopplat till CO 2-utsläppen. Även om SSAB är bland de bästa vad det gäller CO2-utsläpp per producerat ton stål har de satt upp ett mål som innebär att de vid slutet av 2019 ska ha uppnått en bestående minskning av CO2-utsläppen med 200 000 ton. Det motsvarar 2,1 procent av deras totala utsläpp 2014. ∏

Stålleveranser www.huddingesteel.se

Med stål av de flesta format i vårt lager tillhandahåller vi med kort leveranstid allt vad en verkstad, ett bygge eller en byggmarknad kan behöva i stålväg. Naturligtvis hjälper vi också dig som inte hittar det du behöver i din lokala järnhandel. Självfallet kapar vi material till de mått och vinklar som behövs, samt utför blästring, grundmålning och målning efter speciella målningsprogram. Vi transporterar med våra egna bilar så att samtliga leveranser kan ske i rätt tid, när du behöver dem. Som kund hos oss får du snabbt materialet direkt i din produktion utan fördyrande mellanhänder – en kostnadseffektiv lösning.

Huddinge Stål har varit verksam i stålbranschen sedan 1969, centralt belägna nära Huddinge Centrum i Stockholm med filial i Hallsberg.

Tel. 08-711 25 35 • Fax: 08-711 53 73

60 Svensk Byggtidning

STÅL & BETONG

Stålindustrin kan bli vassare på att leverera ”just-in-time” AV KIM HALL Stålbyggnadsindustrin har varit en framgång för Sverige. SSAB har varit en stark motor i marknadsutvecklingen, men man har släppt byggsektorn som ett prioriterat marknadsområde på senare tid.

Ruben Aronsson, vd på SBUF, vill att svensk stålindustri skall bli vassare på att leverera ”just-in-time”. Mer forskning och utveckling behövs parallellt med kompetenshöjning.

SBUF är en ekonomisk förening med fem medlemmar; Sveriges Byggindustrier, VVS Företagen, Byggnads, Seko och Ledarna. Alla är verksamma inom byggbranschen och är en sammanslutning av byggentreprenörer, installatörer och arbetstagarorganisationer inom samma område.

Utveckla byggprocessen – Vi verkar för att utveckla byggprocessen så att det skapas bättre affärsmässiga förutsättningar för entreprenörer och installatörer i att använda forskning och utvecklingsarbete. Vi är en partsammansatt organisation. Allt vi gör är branschgemensamt. Vill man göra något för sin egen konkurrenskraft får man själv bekosta detta. Projekt som vi stödjer skall vara till nytta för hela branschen, förklarar Ruben Aronsson.

De som kan söka pengar hos SBUF måste vara medlemmar, i annat fall får man gå via andra partners med en gemensam ansökan om pengar till en idé. Syftet är att idén skall vara till nytta för hela branschen samtidigt som

den kan vara till nytta för det enskilda företaget under utvecklingsfasens gång.

Det hela slutar med en skriftlig rapport som är offentlig och som kan fritt laddas ner från SBUF:s webbplats.

– Vi har gjort mycket om stålbyggnadskonstruktion tidigare år. Vi har bland annat varit med och finansierat Stålbyggnadsinstitutets Detaljhandboksserie. Men det känns som om utvecklingen har stannat av på senare år. Stålbyggnadsinstitutet som tidigare var motor har ändrat inriktning. Då hade man doktorander som var knutna till Stålbyggnadsinstitutet, men det har man inte längre, säger Ruben Aronsson.

Doktorander Den funktionen hade kunnat flyttas över till företagen, men företagen har inte sett fördelen med att ha stålbyggnadsdoktorander.

– Det går att göra snabba och verklighetsanknutna projekt som varar några månader. Man behöver inte göra det så akademiskt och formellt. Företagen borde fundera på vad som kan bli och göras bättre samt undersöka

Stålbyggnadsindustrin har varit en framgång för vårt land, men vi måste satsa mer på forskning och utveckling, och utveckla kompetenta medarbetare, menar Ruben Aronsson, vd på SBUF.

vad som fattas. Nu får företagen själva agera ”motor” och driva projekten framåt, säger Ruben Aronsson.

Han anser att stålindustrin måste bli vassare och mer effektiva. Bättre på att leverera kvalitet i tid.

Mer kompetens – Arbetsmiljöfrågor är alltid aktuella.

Stålbyggnadsindustrin har varit en framgång för vårt land, men vi måste satsa mer på forskning och utveckling, och utveckla kompetenta medarbetare.

Arbetsmarknaden är god, men vi har alltid brist på kompetenta människor.

Företagen borde därför söka mer kontakt med universitet och högskola.

Ställa upp med studiebesök och vara välvilligt inställda till utbildningarna, säger Ruben Aronsson. ∏

STÅL & BETONG

Svensk Byggtidning 61

Samlad kompetens under ett tak AV BJÖRN ASPLIND Ranaverken skapar hållbara och flexibla lösningar för stålbyggnader till både stora och små kunder. Företaget har hela kedjan från försäljning, konstruktion och produktion till montage. Hela processen kontrolleras och ger en hög kvalitet anpassad efter kundens behov och krav.

V

år huvudinriktning är mot stålbyggnad och vi är sedan början av 1960-talet verksamma i den lilla orten Tråvad på Varaslätten i Skaraborg. Vi är ett privatägt bolag med cirka 100 anställda, säger Per Fahlgren, vd för Ranaverken AB. – Som företag har vi styrkan att kunna kontrollera hela kedjan, det ger oss korta och flexibla ledtider, vilket gör att vi kan styra leverans och tidsplan efter vilket behov som finns.

Detta skapar en dynamisk och hållbar relation till våra kunder, som får ett samordnat projekt där inget faller mellan stolarna och vi tar ansvar för kvaliteten hela vägen.

Ranaverken har levererat och monterat stålstomme och tak till Vedum kök & bads nya logistikhall samt en transporttunnel över järnvägen.

Kortare ledtider Beställarna får därmed en stor fördel eftersom det blir kortare beslutsvägar och kvalitetssäkrade leveranser. Hela processen från start till mål blir också mycket kortare, vilket kunderna värdesätter.

– Vi åtar oss inte bara del- eller totalentreprenader utan hjälper också våra kunder med rena materielleveranser som prefabricerade stommar och fackverksbalkar med ett stort inslag av individuellt anpassade lösningar.

Det är väldigt vanligt att kunden även köper till montaget av tak och väggar, men också montage av fönster, dörrar, portar, betongsocklar och betongbjälklag.

– Vi kan erbjuda allt från enstaka byggkomponenter till en komplett stålöverbyggnad, säger Per Fahlgren.

Ranaverken tillhandahåller främst en- och tvåplansbyggnader för industrin, kommersiella lokaler, bilhallar, idrottshallar samt lager- och logistikbyggnader.

Företaget är en av Sveriges största stålbyggare och är verksamt i stora delar av Sverige. Ranaverken har ständigt pågående leveranser till projekt på många orter i Sverige, från Gävle i norr till Ystad i söder. Ranaverken är även verksamt i södra Norge och Osloregionen.

Grön hänsyn – Grön hänsyn är något som präglar hela vår arbetsprocess.

Vår miljöcertifiering stödjer en struktur för att tänka grönt i både inköp, tillverkning och montage, en bra strategi att ha med sig både i vårt dagliga arbete och vår framtida utveckling.

Ranaverken CE-märker alla sina stålkonstruktioner, enligt EN 1090-1, vilket är ett krav sedan 1 juli 2014. CEmärkningen av stålprodukter ger en trygghet för beställaren av Ranaverkens stålbyggnader och konstruktioner.

– Vi har över tid haft en god ekonomi som ger en trygghet

Ranaverken levererar och monterar en stålbyggnad till Elgigantens höglager i Jönköping.

Vid DHL:s lagerterminal i Malmö står Ranaverken för projektering, tillverkning och montage av stålstomme, takplåt och väggar.

för våra leverantörer, kunder och anställda. Våra kunder ska veta att vi är en aktör som finns och som kommer att bestå för lång tid framöver, avslutar Per Fahlgren.

Referenser Ranaverken har levererat och monterat stålbyggnader i olika former till många stora projekt de senaste åren. Några aktuella referenser är Elgigantens höglager i Jönköping, DHL:s lagerterminal i Malmö samt lagerlokal och transporttunnel för Vedum kök & bad. ∏

62 Svensk Byggtidning

BOSTAD

HSB Living Lab är ett forskningsprojekt i syfte att studera teknologi och beteende. Huset är grupperade i fyra mindre enheter, där varje grupp består av sex boendeenheter på 47 kubik vardera. Byggnaden byggs på Chalmers campusområde i Göteborg. Foto: Tengbom

Huset består av 29 lägenheter där ensamstående studenter och studenter i familjehushåll skall bo under forskningsperioden fram till 2025, då projektet skall utvärderas. Byggnaden produceras av prefabricerade stålmoduler levererade av Swedish Modules AB.

Levande forskning för framtidens boende AV KIM HALL HSB Living Lab är ett helt nytt forskningsprojekt med boendet i fokus.

Både ensamstående studenter och studenter i familjehushåll ska flytta in i de 29 lägenheter som byggts upp på Chalmers campusområde i Göteborg. Idén bakom HSB Living Lab kommer från Chalmers och HSB.

H

SB Living Lab har tre huvudparters HSB, Chalmers och Johanneberg Science Park.

Hösten 2013 kom arkitektbyrån Tengbom in i projektet som första externa samarbetspartners, vilket är ganska unikt att ett arkitektkontor kommer med redan under workshop stadiet. Tengbom har haft i uppdraget att rita och designa byggnaden. Övriga samarbetspartners är teknikkonsultföretaget Bengt Dahlgren, Peab och Göteborg Energi m fl.

Bor under forskning – För oss är detta ett intressant forskningsprojekt där man forskar i boendet och boendeformen. Det unika i detta projekt är att folk bor där 24 timmar om dygnet samtidigt som det pågår forskning, säger Peter Elfstrand, ansvarig arkitekt och Tengboms projektrepresentant.

Syftet med projektet är att studera teknologi och beteende. Hur man ska kunna ta idéer och kunskap från den akademiska världen ut till industrin. Hur innovation kan förändra klimatförändringarna genom att leva mer hållbart.

– Hela projektet är ett innovativt experiment där byggnaden är bara en del av projektet. Tillsammans med andra partners kommer vi att

jobba mycket med att skapa idéer för framtidens byggande och skapa hållbara innovationer i att hjälpa oss alla att leva ett mer hållbart liv i framtid, tillägger Shea Hagy, som är projektledare för Chalmers forskning.

I vanliga fall brukar arkitekter oftast komma in i projekt när det finns en tomt att bygga på och en idé om hur byggnaden ska se ut. I HSB Living Lab kom Tengboms in med sina metoder redan när idéerna ska formuleras och få till en gestaltning. Nu jobbar de integrerat med Chalmers i skapandet av programhandling.

Idéskiss Tengbom har ca 25 medarbetare involverade i projektet i syfte att alla skall ha möjlighet att presentera konkreta idéer som applicerar till projektet.

De har jobbat från idéskiss och workshop till programhandling och sedan följt upp med bygglov och projektering.

Nu är projektet inne i produktionsfasen.

Byggnaden produceras av prefabricerade stålmoduler levererade av Swedish Modules AB. De prefabricerade modulerna tillverkades under juli-aug 2015 och monteras på plats under vecka 6 och 8 2016. Cirka 3000 censorer som registrerar de boendes beteende ska

installeras. Byggnaden beräknas vara inflyttningsklar i maj 2016.

Huset om totalt 2 300 kvm består av fyra plan varav bottenplan är 450 kvm. Entréplan blir för boende såväl som laboratoriets vita låda, ett testlabb som kommer att vara bemannad med studenter och forskare från Rice University och NASA. Större lokal för utställning och presentationer kommer att finnas.

Kollektiva utrymmen Byggnaden har ett enda centralt schakt där alla installationer är samlade.

En central tvättstudio och tekniska utrymmen för el ventilation och undercentral och elcentral ligger i samma byggnad. Plan två-tre och fyra innehåller 29 lägenheter per boendeenhet.

Av hela antal boende är 24 mindre boendeenheter som delar kollektiva utrymmen. Huset är grupperade i fyra mindre enheter. Varje grupp består av sex boendeenheter på 47 kubik vardera.

Detta för att få bort fokuseringen på kvm, vilket också bidrar till sänkta tak och bjälklag.

– Kubik är ett försök att tänka annorlunda och att få in ljus och luftighet i bostaden. Lägenheterna är små.

20 av dem är exakt lika utformade varav tio i västliga och lika många i östlig riktning. Då får vi fram värden i hur kyla påverkar, säger Peter Elfstrand.

På plan två och fyra finns de sociala gemensamma utrymmen relaterade till kvalitetsforskning, djup intervjuer sociala funktioner. Plan tre utgörs av fem traditionella lägenheter, två ettor och två treor. Syftet är att kunna erbjuda barnfamiljer boende som en inkörsport.

Plan två och fyra testas medan plan tre ska befintliga bestånd kunna tas in.

Forskningen beräknas pågå fram till 2025. Då skall man avgöra om projektets framgång och hur samarbetet har fungerat. ∏

BOSTAD

Svensk Byggtidning 63

Åsundens norra strand byggs ut AV MARIE LOUISE AARÖE I perfekt läge i Ulricehamn uppför Hökerum Bygg två femtonvåningshus med bostadsrätter vid Åsundens norra strand med en vidunderlig utsikt över sjöns hela längd.

Här låg tidigare ett sågverk vilket krävde en hel del marksaneringar. Det blev extra komplicerat då ett vattenskyddsområde finns intill. Före bygglovet var en godkänd saneringsplan ett krav.

Lilla Brogatan 31, 503 35 BORÅS Tel: 033-233390

Byggkonstruktioner Kontrollansvarig www.stiba.se

– Jag kom in i projektet precis innan vi fick bygglovet, berättar Per Emilsson, projektledare och platschef på Hökerum Bygg. Då hade saneringen dragit ut på tiden och vi fick inte ens lov att provborra för pålningen. När startbeskedet väl kom var vi efter en timma i gång med att påbörja pålningen. Från början var tanken att bygga tre huskroppar i olika höjd men det ändrades till två med anledning av att den gamla riksvägen planeras för järnväg mellan Göteborg och Stockholm.

– Antalet lägenheter har vi ändå lyckats behålla, vi har alltså inte tappat någon bostadsyta, säger Per Emilsson.

Den prefabricerade stommen levereras av UlricehamnsBetong och har producerats innan bygglovet var klart, vilket innebar att stommen snabbt kom på plats.

Efterfrågan på större lägenheter är vanlig i mindre städer, så också i Ulricehamn. Många ser möjligheten att lämna villan för en bekväm lägenhet, men vill fortfarande ha kvar bra utrymme samt altaner och balkonger.

– Utmaningen i projekten handlar om logistiken då det är dyrt med maskiner. En förutsättning för oss är då att vi har bra samarbetspartners. Ett koncept på Hökerum Bygg är att vi oftast arbetar med samma entreprenörer och personer som kan sina roller väl, säger Per Emilsson.

– Vi har i det första steget dimensionerat grundläggningen, berättar Jörgen Axelsson, konstruktör på STIBA. Grundläggningsförutsättningarna är speciella då husen är belägna i Ätrans dalgång. Därför har vi tillsammans med prefableverantören studerat vilka laster som grundläggningen behöver dimensioneras för. Byggnaderna är höga och utsatta för vindlaster med anledning av det öppna läget vid sjön.

När man är överens om lasterna skapas en preliminär pålplan med önskad kapacitet på pålarna.

– Det handlar om att tidigt i projektet vara med och kunna stämma av detaljlösningarna. Det har vi på STIBA specialiserat oss på; att fixa gränssnitten mellan de olika entreprenörerna och dess övergångar. Vi har inom STIBA arbetat många år tillsammans med Hökerum Bygg. Vi känner varandra väl och vi lär av varandra. Det är mycket givande, säger Jörgen Axelsson. ∏

64 Svensk Byggtidning

BOSTAD

Nya bostadsrätter med god utsikt i Nybohovsbacken AV THERESE ZÄTTERQVIST Vid Nybohovsbacken i Liljeholmen håller Besqab på att bygga 103 lägenheter i sju nya hus. Brf Liljeholmsblick ligger högt över Liljeholmen med fin utsikt över Södermalm.

R

unt Liljeholmstorget byggs nu för första gången på många årtionden en ny stadsdel med riktig innerstadskänsla. När Liljeholmen byter skepnad kommer den gamla entrén till Stockholm att flyttas en kilometer söderut och innerstaden får en ny gräns.

– Nybohovsbacken ligger centralt, med bra kommunikationer samt en storslagen utsikt mot stad, vatten och natur. Den dramatiska topografin, uppvuxen natur och närhet till det pulserande Liljeholmstorget ger goda förutsättningar för ett nytt, attraktivt tillskott till stadsbygden, säger Mats Egelius om Nybohovsbacken, ansvarig arkitekt på White.

Attraktivt område Nybohovsbacken är ett attraktivt område. Här finns närhet till alla kommunikationer såsom tunnelbana, tvärbana, buss och cykelbanor. Runt hörnet finns skola, dagis och service i form av butiker och restauranger.

Liljeholmstorget med gallerian finns bara ett stenkast bort.

Utsikten från de översta våningarna är magnifik. Vardera bottenplan består

av tvättstuga, cykelrum, barnvagns- och rullstolsförråd samt några lägenheter.

Lägenheterna har parkettgolv i alla rum och klinkers i badrum, planlösningen mellan kök och vardagsrum är öppen.

– Vi förvandlar Nybohovsbacken från blåsig landsväg till en trevlig stadsgata med en allé och ett levande gatuliv. För att göra läget attraktivt var det viktigt att skapa en bebyggelse där utsikten prioriteras. En stor andel lägenheter får markkontakt med uteplatser på terrasser och stora balkonger, säger Mats Egelius.

Det är ett modernt bostadsprojekt med kvaliteter som öppenhet, utsikt, ljus och grönska. Men det hämtar även inspiration från klassiska drag i Stockholms innerstad som trädplanterade gator, en ny park, intima halvprivata gårdar samt lokaler och generöst uppglasade entréer.

– Stockholm ska vara en promenadstad och de nya bostäderna skapar också en tryggare och trevligare gångväg till Liljeholmens centrum för de boende på Nybohovshöjden. De nya husen är mindre och mer varierade än de befintliga, men vi knyter an till dem med ljusa fasader, ett enhetligt fasadmaterial och dolda tak, säger Mats Egelius.

De nya husen är huvudsakligen placerade där lutningen är så stor att människor inte vistas där idag. Samtidigt är arkitekterna varsamma med den omgivande marken och vegetationen för att bevara den vildvuxna känslan på Nybohovsberget. Nybohovsbacken ligger i norrsluttningen nedanför den storskaliga 60-tals bebyggelsen på höjdens krön. För

att göra det speciella läget attraktivt är det viktigt att skapa en bebyggelse med en egen stark identitet. De nya husen är grupperade, och lägenheterna planerade så att ett maximalt antal bostäder ges möjligheter till utblickar över landskapet och stadssilhuetten.

Material Till lägenheternas interiör har Besqab tagit fram ett koncept som andas design och kvalitet. Lägenheterna är målade i ljusa färger och på golvet ligger ett parkettgolv i ek. Köken är sobra med släta vita luckor och i det helkaklade badrummet finns både tvättmaskin och torktumlare. Mitt i lägenheten finns det ljusa vardagsrummet, från vilket man kan nå de rymliga balkongerna eller terrasserna som fungerar som ett extrarum på sommaren.

– Projektet är modernistiskt i den meningen att öppenhet, utsikt, ljushet och grönska är kvalitéer som präglar den nya miljön. Samtidigt finns det klassiska drag från de äldre tidsepoker som skapat innerstaden, t.ex. välproportionerade trädplanterade gator, lokaler mot gatan, hus i gatuliv, en ny park, intima halvprivata gårdar och valet att avstå från balkonger mot gatan, berättar Mats Egelius. ∏ + FAKTA 103 NYA LÄGENHETER I NYBOHOVSBACKEN

Byggherre: Besqab Projekt & Fastigheter AB Arkitekt: White Arkitekter Byggstart: januari 2015 Värde: 120-150 mkr

BOSTAD

Svensk Byggtidning 65

Nya efterlängtade bostäder i centrala Gislaved AV OFELIA VASQUEZ GRAAH-HAGELBÄCK Gislavedshus förtätar stadskärnan genom att bygga två nya hus med lägenheter, kontorslokal och affärsyta mitt i de centrala delarna av Gislaved.

De nya byggnaderna beräknas stå helt färdiga till våren 2017.

T

anken är att få lite mer liv och rörelse i centrum, därför känns det extra kul att få uppföra kvarteret Gripen 10, säger Patrik Bjelke på Gislavedshus som är ett kommunalägt bostadsbolag.

De två byggnader som tidigare stått på marken kommer att rivas och de nya husen, som byggs som en vinkelbyggnad, kommer att uppföras på samma plats. I dagsläget har man rivit det gamla så kallade IOGT-NTO-huset från 30-talet och är man i färd med att bygga etapp ett. Då verksamheterna i det andra huset som ska rivas kommer att flytta in i etapp ett när det står färdigt i januari 2016 får man vänta med rivningen av det gamla så kallade sparbankshuset där Sparbanken, en tandläkare, ortstidningen och ett försäkringsbolag håller till.

När alla verksamheter flyttat in i den färdiga byggnaden är det dags att sätta igång med etapp två av projektet där det förutom 26 stycken lägenheter även kommer att finnas en butikslokal på 500 kvadratmeter. Man räknar med att etapp två kommer att vara klar och inflyttningsfärdig till mars 2017. Huset byggs med en stomme av platsgjuten betong och med utfacksväggar med träregelstomme. Taket kommer att kläs in med bandtäckt plåt. Själva fasaden bekläds med skärmtegel, cementbaserade fasadskivor och klinker. Samtliga balkonger kommer att vara inglasade. Även loftgångarna kommer att vara glasbeklädda för att skapa en ljus och transparent känsla.

– Vi har valt att arbeta mycket med just glas då det förutom att vara ett bra och beständigt material skapar rymd och ger byggnaden en modern touch vilket gör att Gripen 10 kommer att utmärka sig lite då många av byggnaderna i centrum är från början av 90-talet.

Vi är framtidens måleri- och golvföretag.

Välkommen till ren skaparglädje…!

Måleriprojekt Sverige AB | Mårtensgatan 26, 332 30 Gislaved 0733 58 33 02 | www.mpsmaleri.se

Arbetet har gått som planerat även om man stött på en del problem i början av byggprojekteringen med föroreningar i marken som man till en början inte räknat med att behöva sanera i en omfattande utsträckning.

– Även om det inte hade att göra med några större mängder behövde marken givetvis saneras vilket tog lite längre tid än planerat. Men vi var fort på banan igen och är ikapp med planeringen.

Intresset för projektet är stort och intressenter råder det ingen brist på. Att kvarteret Gripen 10 kommer att lyfta de centrala delarna råder det ingen tvekan om. Trenden går mot att äldre par säljer villan och köper lägenheter i de centrala delarna medan hemvändare med barn och barnfamiljer i Gislaved satsar på huslivet. Patrik Bjelke beskriver bygden som ett typiskt villasamhälle mitt i Småländska skogen där 60 procent av befolkningen bor i just villa. I området finns mycket industrier och den gamla Gnosjöandan innefattar förutom Gnosjö numera även Gislaved, Värnamo och Waggeryd. Tillsammans kallas området GGVV eller Gnosjöregionen. Gislaved lockar många turister som likt invånarna i Gislaved vill njuta av vacker natur, sjöar, berg och skidanläggningar.

– Det är roligt att kunna bygga och bidra med bra bostäder i regionen, jag hoppas att fler byggherrar gör slag i saken och bygger fler bostäder då efterfrågan finns.

På Gislavdshus har man redan fler projekt i sin pipeline och planer för framtiden. ∏

66 Svensk Byggtidning

BOSTAD

Nya hyresrätter på populära Kvarngärdet i Uppsala Rikshem är en långsiktig aktör som tror på hyresrätten som boendeform och aktivt vill bidra till Uppsalas utveckling. Just nu uppförs 12 st nya flerbostadshus i Uppsala, innehållande 338 hyreslägenheter som byggs på två gårdar.

K

antorsgatan är ett mycket trevligt område cirka två kilometer från Uppsala centrum. Området bestod tidigare av nio fyravåningshus med både studentrum i korridor och lägenheter. Rikshem har nu förtätat området genom att bygga tolv punkthus med totalt 370 hyresrätter på de två gårdarna. Husen har utformats för att väl möta befintlig bebyggelse samt bevara och bättre nyttja den befintliga gårdsmiljön. Husen kommer att bli fyra respektive sex våningar höga. Inflyttningsstart är planerat till mars 2016.

I området finns en stor park med lekplatser, fotbolls-, tennis- och en beachvolleybollplan. Här finns också pizzeria och Montessoriförskola. Från Kantorsgatan är det fem minuters promenad till Kvarnengallerian med bland annat livsmedelsbutik, postombud, apotek och restauranger.

Pendelläget är optimalt med bussförbindelse ett stenkast från husen. Det finns även bra cykelvägar in till centrala Uppsala och universitet.

I dagsläget finns 998 befintliga studentlägenheter inom Rikshems område. Byggnationen av de nya husen har startat och på den södra gården bygger Rikshem nu upp sex av de totalt tolv stycken husen, på Norra gården pågår för tillfället grundläggningen av de resterande sex husen.

Alla lägenheter i de nya punkthusen är ett till två rum och kök mellan 31 och 48 kvadratmeter. Målet är att skapa yteffektiva och attraktiva bostäder som passar för alla, därför bygger vi här såväl vanliga hyreslägenheter, som studentlägenheter och ungdomslägenheter. Projektet omfattar 71 ettor, 262 tvåor, och 4 trerumslägenheter. Totalt byggs 12 hus varav 8 är 4-våningshus och 4 är 6-våningshus.

Husen har utformats för att väl möta befintlig bebyggelse samt bevara och bättre nyttja den befintliga gårdsmiljön. ∏ + FAKTA 338 NYA HYRESRÄTTER PÅ KVARNGÄRDET I UPPSALA

Byggherre: Rikshem AB Totalentreprenör: Lindbäcks Bygg AB Arkitekt: Hans Berndtsson Arkitektkontor AB Byggstart: februari 2015 Värde: 400-500 mkr

Miljöprofil Förutom en kraftig ökning av nya hyresrätter i ett Uppsala som växer är det ett projekt med tydlig miljöprofil.

De nya fastigheterna är byggda av trä vilket miljömässigt är ett överlägset material. Väl på plats kommer de nya lägenheterna ha en låg energiförbrukning som understiger 60 k Wh/kvm och år.

– Vi är idag stolta över att kunna presentera ett så miljömässigt bra projekt som Kantorn i Uppsala. Vi är övertygade om att hyresrätter som i vårt fall är producerade av trä har framtiden för sig och vi ser det här som en början för att ytterligare växa runt om i Sverige, säger Rikshems vice vd Ilija Batljan.

När det gäller målningsarbeten Vänd er med förtroende till oss!

Oktanvägen 4 PITEÅ, Tel. 0911-12547

BOSTAD

Svensk Byggtidning 67

Nytt vård- och omsorgsboende i Kumla AV THERESE ZÄTTERQVIST I augusti 2015 drog byggnationen av det nya vårdboendet Kv. Dia- konen igång i Kumla. Där ska de boende få tillgång till olika promenadstråk och en varierad innergård.

D

et finns ett stort behov av ett nytt demensboende i Kumla, och nu är 6 nya avdelningar under produktion.

– Vi ser att gruppen demenssjuka ökar kraftigt och att deras behov inte går att tillgodose i det egna hemmet. Vi har hela tiden sagt att vi projekterar och bygger detta utifrån forskning och kunskap om demenssjuka, skulle behoven av boende ändras är det inte till nackdel för någon annan boendekategori inom förvaltningen, t.ex. skulle de tankar om tydlighet, trygghet och delaktighet som vi eftersträvat passa lika bra för grupper inom LSS-omsorgen, berättar Karin Brage som är verksamhets- och kvalitetschef på Kumla kommun.

– Runt området där vi bygger vård- och omsorgsboendet finns det idag bostäder, förskolor och skolor varför de första jobben var att hägna in byggarbetsplatsen och lägga om gång- och cykelvägar för att minska olycksriskerna. Läget idag är att vi i administrationsdelen har gjutit

källarväggarna och samtidigt håller på med de tre första grunderna (ca 700 m2/ st) för bostadsdelarna. Första husgrunden kommer att gjutas i V1551.

Total omfattar byggnationen cirka 6 700 kvadratmeter, och är utformad med tanke på att de boende ska kunna promenera runt i byggnaden och inom sin avdelning. Det kommer även att finnas gemensamma lokaler för de boende, administrativa lokaler samt storkök med varuintag.

Lägenheterna har en yta på 36/37 m2, där köket är minskat till en mindre pentryenhet. Badrummen i lägenheterna är mycket tillgänglighetsanpassade med en generös tilltagen yta för både boende och vårdpersonal. Tillgängligheten förstärks av att handfat, WC-stol och dusch är möjliga att justera i höjdled, handfat och dusch kan även justeras i sidled.

– Hela vårdbyggnaden är utformad med tanke på att de boende ska kunna vandra/promenera runt i byggnaden och inom sin avdelning, säger Lars Hallbergson på Kumla kommun.

Varje avdelning består av 10 st lägenheter, ett gemensamt kök-matrum och vardagsrum. Köket är utformat på så sätt att det ger boende möjlighet att kunna hjälpa till vid matlagning.

Det kommer att finnas tre typer av utemiljöer kopplat till boendet.

Innergården ska symbolisera framsidan på en villa där det kommer finnas fina

TK MÄTSERVICE AB www.tkms.se

buskar och blommor, en plats att slappna av och umgås på. Där kommer det att planteras bärbuskar och de boende kommer att ha möjligheten att själv delta i trädgårdsaktiviteter.

– Hit kan man gå med sin anhörig och sitta ned och njuta av den fina omgivningen och prata om det man ser omkring sig, det kan upplevas svårt att besöka en demenssjuk anhörig då samtalsämnen ofta bygger på gemensamma minnen som inte längre finns, berättar Karin Brage.

På denna plats ska det också vara möjligt att ha gemensamma aktiviteter för hela boendet. Det kommer att finnas ytterligare en yttre parkliknaden del där en slingrande promenadväg binder samman hela området och gör det möjligt att gå en riktig promenad.

– Mycket hänsyn har också tagits till att de boende inte ska känna sig begränsade i och utanför byggnaden utan uppleva att de kan röra sig fritt.

Det är inte ovanligt att den demenssjuka upplever en inre oro och ångest över att tappa kontrollen över sina liv detta dämpar de ibland med att vandra och röra sig, säger Karin Brage om det nya boendet. ∏ + FAKTA NYTT VÅRDBOENDET I KUMLA

Byggherre: Kumla kommun Byggnadsentreprenör: Peab Sverige AB Utsättning: TK Mätservice AB

68 Svensk Byggtidning

BOSTAD

Limhamns bästa läge blir framtidens bostadsområde

Arkitekten Sven Gustavsson på White Arkitekter som har ritat husen, har utgått mycket från färgerna som redan finns i Limhamn. Det är ett gammalt fiskeläge som också har AV KIM HALL präglats av industrialismen när kalkbrottet i Limhamn bidrog till utvecklingen.

Det gamla Cementaområdet som en gång – När Skånska Cementaktiebolaget satte igång med i tiden byggde upp det lilla fiskeläget Limhamn cementtillverkning i området i slutet av 1800-talet var detta till ett samhälle som idag går in i ytterligare en ny början på en ny era för Limhamn. I slutet av 1960-talet tidsepok, har försvunnit. Utmed Limhamnsvägen var detta den största cementfabriken i Skandinavien. Idag där stationen till Sillabanan en gång finns nu vi bara resternaWeb av industriområdet som nu håller på Thinkingser Print Thinking Thinking Identity 48 bostäder i två radhuslängor. att omvandlads till en ny stadsdel i Limhamn, säger Malin JJ VVS KONSULT 9x13,5cm _E Nilsson, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Malmö. ∏ et finns två olika storlekar på radhusen. Gathusen + FAKTA och Parkhusen ligger parallellt med trädgårdarna mot varandra. Mitt i området ovanför den plomberande NYBYGGNATION AV RADHUS I LIMHAMN, MALMÖ tunneln till Kalkbrottet, som varit en viktig del i Limhamns Byggtid: september 2014-december 2015 historia, ligger den nya stadsdelsparken på 1,5 hektar.

Byggherre: NCC Construction Sverige Region Syd Totalt ska 4 000 nya bostäder, skolor och förskolor byggas i Byggnadsentreprenör: NCC Construction Sverige Region Syd Arkitekt: White Arkitekter AB Limhamns Läge. Kvarteret Cementen 13 med totalt 6670 boa Värde: Cirka 100 miljoner kr i första etappen är inflyttningsklara under december månad, och de första familjerna har redan flyttat i Gathusen utmed Limhamnsvägen och i Parkhusen.

D

Praktiska lösningar Parkhusen är mellan 128-138 kvm med trädgård som vetter mot stadsdelsparken. Radhusen har öppen planlösning mellan kök och vardagsrum, medan sovrum och praktiska förvaringsmöjligheter är placerade på ovanvåningen.

Intill köket ligger ett praktiskt grovkök med tvättmaskin, torktumlare och arbetsytor för sortering av tvätt. Hallgolvet vid huvudentrén har klinker som gör det lättstädat. Gathusen är stora och variationsrika i sitt formspråk. Husen har stora ljusinsläpp och finns i flera storlekar med två våningar om 144 eller 163 kvm till två och ett halvt plan på 170 kvm.

Köket håller hög standard och är samlingspunkten.

All utrustning och arbetsyta finns inom bekvämt räckhåll, med helintegrerad diskmaskin samt ugn och micro i högskåp.

Från arbetsköket är det direktkontakt med både matplats och vardagsrum.

Båda badrummen är helkaklade. Enda skillnaden är att på nedervåningen är badrummet utrustad med wc och duschhörna medan på övre plan har badrummet utrustats med badkar.

– Nu har vi sålt det sista radhuset i Limhamns Läge.

Radhusen ligger endast några minuter bort från Limhamns centrum och runt husknuten kommer det att byggas caféer och restauranger. Dessutom har kommunen planer på att bygga en skola och förskola i närheten, säger Per Nordström, försäljningsansvarig på NCC. Husen är rymliga. Konstruktionen består av platsgjuten betongplatta, prefabricerad betongstomme och tegelfasad.

Parkhusen har rött tegel medan Gathusen har varierande fasad i rött, mörkgrått tegel.

Vi utför:

Projektering inom VVS Energiberäkningar Projektledning Injusteringar Besiktningar Kontroll OVK www.jjkonsult.com

Besöksadress: Hanögatan 9 MALMÖ

BOSTAD

Svensk Byggtidning 69

Ralph Erskines spännande arkitektur renoveras på Nya Bruket AV OFELIA VASQUEZ GRAAH-HAGELBÄCK Andan från Ralph Erskines dagar lever kvar på Nya bruket i Sandviken. Det omfattande bostadsområdet som en gång ritades av den berömde engelsk-svenske arkitekten påminner om svunna tider med sin gemytliga atmosfär och goda grannsämja.

A

rkitektoniskt utmärker sig Nya Bruket och är ett praktexempel på Ralph Erskines, som räknas som en av förgrundsgestalterna inom svensk arkitektur under 1900-talet. Bostadsområdet är det största han ritat i Sverige och för tankarna till ett genuint bruksområde på en mindre ort. Ursprungligen var husen två våningar med åtta familjer i varje hus, som var byggda i raka rader. Sen rev man dessa och Erskines byggde ett nytt bostadsområde med samma tanke men med nya moderna hus i olika former och i olika våningshöjder.

Området är lummigt med mycket gräsmattor, buskar, träd och bersåer. Området inhyser även lekplatser och generöst med sittbänkar. Garagen är förlagda till utkanten av området för att göra det bilfritt. Allt enligt Ralph Erskines filosofi: att de boende bokstavligt talat verkligen ska bo och leva i området.

– Vår uppgift är att varsamt renovera Nya Bruket som är

ett kulturhistoriskt arv. Vi behåller, förädlar och rationaliserar husen och området och återställer det i ursprungligt skick, förklarar Pär Skog på Sandvikenhus.

Med sig i arbetet har man Martin Åhrén från Länsmuséet som är väl bekant med Ralph Erskines arkitektur.

Då bostadsområdet som byggdes mellan 1973- 1978 aldrig tidigare renoverats var behovet stort. I renoveringen ingår bland annat belysning av området för en tryggare utemiljö, stambyte, nya lägenhetsdörrar och entrédörrar, ny panel och nya fönster, kakling av badrum samt nya diskbänkar.

Arbetet blev mer omfattande än beräknat då man inte kunde nöja sig med att måla panelen som man först planerat utan var tvungna att byta ut den helt.

– Då vi lossade panelen upptäckte vi att husen som är i lättbetong inte var isolerade vilket vi inte räknat med. Det innebär att vi tilläggsisolerar dem nu och sätter dit vindpapp

70 Svensk Byggtidning

BOSTAD

för bättre isolering. Mer kan vi inte göra utan att ändra utseende på husen vilket vi varken får eller vill göra.

Arbetet är ingen direkt utmaning utan går på professionell rutin. Då sammanlagt 800 bostäder ska renoveras har den

första etappen av renoveringen räknats som en provetapp där man haft möjligheten att känna sig för hur arbetet fortsättningsvis ska läggas upp i de resterande etapperna.

Sammanlagt räknar man med att renoveringen kommer att ta tolv år. Enda överraskningen än så länge var att avloppen utvändigt var i sämre skick än beräknat och behövde bytas även dem.

– Arbetet har gått smidigt även då de flesta boende valt att bo kvar under renoveringen vilket givetvis ställer högre krav på alla oss som bygger i området, säger Christoffer Larsson på Prenova Bygg & Projektutveckling som är totalentreprenör för projektet.

Han understryker att projektet är spännande och att han liksom övriga inblandade känner sig stolta över att förvalta arvet efter Ralph Erskines.

– Erskines arkitektur är unik och modern i sitt slag. Husen och området har definitivt hållit över tid och skulle faktiskt lika gärna kunnat vara nyproduktion. Det har varit mycket inspirerande att få tänka i Erskines banor och andan finns verkligen kvar i området.

Många av de boende har bott länge i området och välkomnar renoveringen.

– Gemenskapen är påtaglig, de boende trivs här. Alla är nöjda och tappra under renoveringsperioden. Vi har till och med fått blommor och då en reporter var här och gjorde ett reportage sa en av de äldre boende i området att han skulle skriva att det ”är jävligt bra gubbar som är här och jobbar”.

Bättre betyg än så kan man nog inte få, avslutar Pär Skog. ∏

Lite av det vi behandlar: • Traditionell Byggplatsmålning • Lägenheter.

• Tungt Rostskydd.

• Produktionslokaler.

• Plåt- och betongfasader.

• Parkeringsgarage • Trafik- och parkeringslinjer

www.wahlinentreprenadab.se

Utmarksvägen 25 802 91 GÄVLE 026 – 54 10 50 kontakt@tpm.nu

BOSTAD

Svensk Byggtidning 71

Modulbyggda lägenheter som passar alla AV KIM HALL Inflyttningen i de 34 nybyggda lägenheterna på Sallaten i norra delen av Landskrona pågår för fullt. Här har BoKlok Housing uppfört fyra lamellhus med loftgång. Lägenheterna är yteffektiva med öppen planlösning mellan kök och vardagsrum. För att få kostnadseffektiva bostadsrätter byggs husen på fabrik och monteras på plats, ungefär på samma sätt som Ikea-möblerna.

B

oKlok är ett boendekoncept som har utvecklats av Skanska och Ikea tillsammans. Syftet är att utveckla och bygga hållbara bostäder med god design, funktion och kvalitet till lågt pris.

– Vi bygger omkring 1 000 bostäder per år och har hitintills byggt ca 7 000 bostäder runt om i Sverige. Med tanke på att vi ökat våra volymer med 30 procent om året sedan 2010 så kan vi säga att vi ser ljust på framtiden.

Bostadsbristen över hela landet är stort. Vi verkar överallt och där vi ser att det finns avsättning där bygger vi bostäder som skall passa alla, säger Anders Paulander, affärschef på BoKlok Housing.

Värdekedja Projektet Sallaten utfördes i form av totalentreprenad som hanterades av BoKlok Housing som totalentreprenör. BoKlok ansvarar för hela värdekedjan, från produktutveckling, projektutveckling och tillverkning i fabrik till byggnation, försäljning och kundrelationer efter inflyttning. Ikea ansvarar för inredningen. Det innebär att det är Ikeas inredningslösningar på kök, badrum och förrådsutrymmen.

Ikeas samarbetspartners levererar vitvarorna.

– Vi hade produktionsstart i februari med markarbeten och grundläggning under våren. När betongplattan var klar vecka 25 kom första montaget som pågick fram till vecka 35. El, VA och fjärrvärmeanslutning var förberett och skulle

BoKlok-konceptet är ett samarbete mellan Skanska och Ikea som går ut på att bygga prisvärda bostäder för många människor. Inflyttningen i de 34 nybyggda lägenheterna på Sallaten i Landskrona pågår för just nu.

Foto: BoKlok

bara installeras i modulen. Arbetet går mycket snabbt, säger Anders Paulander.

Idén om BoKlok föddes egentligen redan 1996 då Ingvar Kamprad, Ikeas grundare, mötte Skanskas styrelseordförande Melker Schörling på en bomässa. Men det var först 1997 som de fyra första BoKlok-områdena byggdes. Ett nytt folkhemskoncept med grundidén att alla ska ha samma chans att bo bra.

Prisvärda bostäder – Vår vision är att bygga prisvärda bostäder för de många människorna. Våra hus har god energistandard och som följer byggreglerna. Husen är väl isolerade och har fjärrvärme, tillägger Anders Paulander.

Bostadsrätterna på Sallaten är byggda i två plan där lägenheterna på markplan har uteplats medan bostäderna på övre plan har loftgångsbalkong. Konstruktionen består av trästomme där rummen byggs på i fabrik.

Tvårumslägenheterna är på ca 54 kvm, trerumslägenheterna ca 71 kvm och fyrarumslägenheterna på 84 kvm.

Badrummen har kaklade väggar och plastmatta på golv.

Det finns plats för tvättmaskin och torktumlare.

Det finns även en gemensam tvättstuga.

Variation – Detta är ett smart koncept för kommuner som har behov av hållbara bostäder snabbt och som vill förtäta och skapa variation i ett bostadsområde. Ett klokt boendekoncept, helt enkelt, tillägger Anders Paulander. ∏ + FAKTA SALLATEN, NYBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS I LANDSKRONA

Byggtid: februari –december 2015 Byggherre: BoKlok Housing AB Byggnadsentreprenör: SEWA Byggmontage AB

72 Svensk Byggtidning

BOSTAD

Koncepthus framtaget i samarbete med SABO AV KIM HALL Våxnäs Panna 1 är ett koncepthus med 44 lägenheter som Karlstad Bostads AB har tagit fram i samarbete med intresseorganisationen SABO. Det är ett punkthus där flera entreprenörer har tagit fram olika lösningar i konkurrens. Syftet med SABOs Kombohus är att pressa byggkostnaderna så långt det går.

B

ostäder till en byggkostnad på 13 000 kr per kvm är SABOs utmaning till byggbranschen.

Kombohus plus är en tävling där entreprenörerna kapar kostnaderna med de förutsättningar som SABO ställer upp. Hitintills har över 70 allmännyttiga kommunala bostadsbolag anmält intresse för att bygga 5 000 lägenheter med SABOs krav. En av dessa är Karlstad Bostads AB.

Identiska – Vi har byggt ett liknande hus tidigare i stadsdelen Rud som blev klart i januari 2015. Husen är nästan identiskt lika med skillnaden att i det nya huset är lägenhetsytan något mindre. Dessutom är det våtmatta i hela badrummen i det tidigare huset medan i det nya har vi valt kakel som standard på väggarna och plastmatta på golv, säger Rolf Aleskog, projektledare på Karlstad Bostads AB. Genom att pressa priserna i byggprocessen hamnar hyresnivån endast på 1650 kr per kvm och år, vilket är oerhört lågt. Fördelen med denna hustyp är att det får plats sex lägenheter på varje plan. Huset består

av sju våningsplan och tvä lägenheter på markplan. Lägenheterna består av två- respektive trerumslägenheter där tvåorna är mellan 54 och 58 kvm medan treorna är mellan 60 och 65 kvm.

Planlösningen är öppen med en liten bardisk mellan kök och vardagsrum.

– Varje lägenhet har individuell vattenmätning, vilket gör att de boende betalar endast för den mängd vatten de använder. För att på högre kvalitet i lägenheterna har vi valt ett tåligt laminatgolv istället för trägolv som sliter mer, berättar Rolf Aleskog.

Konstruktionen består av platsgjuten platta och traditionell betongstomme.

NCC som har totalentreprenaden, har ett effektivt byggschema där balkongplattorna t ex tillverkas direkt på byggarbetsplatsen under så kallade ”lugna stunder” då arbetet normalt inte är så intensivt.

Provtryck Dessutom provtrycks lägenheterna för att se hur tätt konstruktionen är. Skulle det visa sig att luften går genom dörrar, fönster eller väggar så tätar man till innan inredning sätts in. Huset kläs med

röd tegelfasad och inglasade balkonger.

I huset finns tvättstuga, men det är även förberett för tvätt och torktumlare i badrummen. Tvättstugan går även att boka via internet. Motorvärme har installerats vid de 30-tal parkeringsplatser som finns utanför byggnaden. Eftersom man vill gynna cykling har ett runt låsbart cykelhus byggts på gården.

En karusell med plats för ca 25 cyklar.

– Tomten är väldigt liten men ligger i anslutning till en annan av våra tomter där det finns lekplats. Tvärs över gatan finns ett litet handelscenter och vårdcentral. Kommunikationerna in till Karlstad centrum är goda. Man kan också ta bussen till Bergvik handelscentrum som är ett stort köpcenter i Karlstad, berättar Rolf Aleskog.

Saneringsarbete På grund av att det stod en stor panncentral på tomten tidigare har projektet fördröjts något eftersom saneringsarbete av marken var tvunget att göras innan man kunde börja bygga.

I oktober-november 2016 beräknas inflyttningen kunna ske.

– Kommunen vill att vi skall bygga 150 lägenheter per år. Vi jobbar med förtätningsförslag. 90 procent av det som byggs är bostadsrättsföreningar, därför ställs det krav på allmännyttan att komma ner i kostnader, tillägger Rolf Aleskog. ∏ + FAKTA VÅXNÄS PANNAN, I KARLSTAD

Byggtid: mars 2015-september 2016 Byggherre: Karlstad Bostads AB Byggnadsentreprenör: NCC Construction Sverige Region Väst Arkitekt: Arkinova Arkitekter AB Värde: Cirka 60-80 miljoner kr

James Edvärn Tony Edvärn Per Möller Ove Johansson

070-510 81 13 070-818 72 20 076-473 07 99 070-915 22 10

www.west2000.se

KONTOR

Svensk Byggtidning 73

Modernisering och hyresgästanpassning av Södra stationsbyggnaden AV THERESE ZÄTTERQVIST Nu är det dags för fastigheten Stadens Dike 7, mer bekant som Södra Station för gemene man, att moderniseras och hyresgästanpassas. Sedan slutet av 1980-talet har Stockholms stad varit enda hyresgäst, men nu har Socialförvaltningen flyttat och det ger Fastighets AB Stettin möjlighet att renovera och bygga om huset.

V

arje dag passeras tusentals människor genom den tudelade fastigheten Stadens Dike 7 på Swedenborgargatan 20 för att ta sig till och från arbetet. I gatuplan finns flera lokaler, bland annat en restaurang och en frisör. Fastigheten är ungefär 30 år gammal och byggd samtidigt som övriga Södra stationsområdet. Nu är det dags för modernisering av både kontorslokaler och de offentliga ytorna.

– I detta nu pågår renovering av befintliga kontorsytor och husets garage. Samtliga inredningsenheter är valda för att skapa en modern och tidlös interiör. Målet är en ”bas” som håller över tid, och som klarar av att hantera såväl hyresgästers olika möbelval som modeströmningar över tid, berättar Thomas Simonson, fastighetschef på Fastigheter AB Stettin Mer flexibel lösning Fastigheten Stadens Dike 7 blev i våras tomställd på ca 6200 kvm då Socialförvaltningen flyttade till Farsta.

Fastighets AB Stettin tog ett beslut att totalrenovera den befintliga kontorsytan och att också knyta ihop de fyra solitära uthyrningsenheterna per våningsplan genom att skapa ca 190 kvm ny yta i liv med de två befintliga trapphusen.

– På det sättet skapar vi en modern flexibel sammanhängande yta per våningsplan utan att ljusförhållandena påverkas. Även butiksplanet och husets entré kommer att renoveras, berättar Thomas Simonson.

Totalt hyr Stettin ut 7 400 kvadratmeter i fastigheten.

Ingången till Södra Station kommer även den att få

Nya butiksfronter utmed gallerian tillsammans med ny enhetlig skyltning kommer att ge ett modernt uttryck.

Södra Station, Kv Stadens Dike 7, Stockholm • Förslag till ombyggd entré mot Swedenborgsgatan

26 okt 2015 / gwsk arkitekter

sig en uppfräschning. Ett nytt skärmtak med integrerad belysning tillsammans med ny fastighetsskyltning kommer att accentuera entrén. Det kommer att satsas på ny enhetlig företagsskyltning för butiker och kontorshyresgäster, vilket även det kommer att bidra till byggnadens ansiktslyftning.

Tre nya och stora spektakulära lanterniner längs gallerian kommer att ge mycket dagsljus och bidra till upplevelsen för alla som rör sig mellan entré och biljetthall. Nya butiksfronter utmed gallerian tillsammans med ny enhetlig skyltning kommer att ge ett modernt uttryck. Befintliga hyresgäster i gallerian kommer att finnas kvar.

– Vi planerar för att befintliga hyresgäster kommer att finnas kvar men de kommer själva att satsa på en uppgradering av sina butiker när vi renoverar gallerian och byter butiksfronter, säger Thomas Simonson.

Gallerian kommer att vara stängd under en tvåveckorsperiod när den nya stommen ska resas.

– Det kräver att man planerar arbetena noggrant och att man bygger skydd. In- och ut passage till södra station kommer dock fortfarande att kunna göras från befintliga sidoingångarna under den perioden, säger Thomas Simonson.

Inflyttning Det upprustade butiksplanet kommer att vara färdigställt till midsommar 2016 och de nya hyresgästerna på kontorsplanen är hittills LÖF och Electro-Engineering i Stockholm AB som flyttar in under Q3 2016.

Det finns ett plan om ca 1340 kvm kvar att hyra på 4 trappor, där Fastighets AB Stettin räknar med att inflyttning ska kunna ske under hösten 2016. ∏

ELECTRO ENGINEERING AB Vi har projekterat el- och telesystem åt Stettin inom Stadens Dike Box 5159,121 18 JOHANNESHOV/SOLNA TEL. 08-688 28 50

+ FAKTA HYRESGÄSTANPASSNING AV KONTORSHUS PÅ SÖDERMALM

Byggherre: Fastighets AB Stettin Generalentreprenör: FSG Entreprenad AB Arkitekt: GWSK arkitekter AB Värde: 100 Mkr Byggstart: mars 2015

74 Svensk Byggtidning

HANDEL

Galleria i Mölndal skapar mervärden AV MARIE LOUISE AARÖE Mölndal har genom åren saknat en stadskärna att vara stolt över. Det åtgärdas nu genom en helt ny kvartersstad. Här planeras en upprustning av gator, torg och platser. Sammantaget ska det byggas 400 nya bostäder och en galleria med restauranger, affärer och caféer samt ett nytt stadsbibliotek. Blandningen av kontor, bostäder och handel kommer att göra området levande. När hela Mölndals innerstad står klar kommer mer än 2000 människor att ha sina arbetsplatser här.

M

ölndals stad har en tydlig vision som bygger på att utveckla en attraktiv stadskärna, där alla parametrar finns med som en stad behöver. Mölndals station är dessutom den näst största pendelknutpunkten i Göteborgsregionen.

– Vi utvecklar Mölndalsbornas nya vardagsrum, berättar Johanna Hult Rentsch, regionchef på NCC Väst. Det innebär att vi äger projektet hälften var.

Utvecklingen sker i tätt samarbete med Mölndals stad som satsar rejält på både bostäder, arbetsplatser och handel för sina snart 70 000 invånare. Gallerian utvecklas av NCC i ett gemensamt bolag med Citycon, som är en långsiktig förvaltare med fokus på handel. De kommer att ta över fastigheten vid färdigställandet.

– Det unika med detta projekt är det täta samarbetet vi har med de ansvariga från Mölndals stad, Citycon, Riksbyggen, Mölndals Parkering, Mölndalsbostäder, Stena Fastigheter och inte minst alla handlare och andra verksamheter på området idag. Samarbete och samverkan är en förutsättning för att lyckas med komplexa stadsutvecklingsprojekt av denna dignitet, säger Johanna Hult Rentsch. Jag tycker att detta är en av NCCs styrkor; att vara katalysator och drivande i stadsutveckling tillsammans med alla de aktörer som är involverade för att gemensamt lösa uppgiften. Jag vill också ge en eloge till Mölndals Stad som verkligen är kompetenta och beslutsmässiga. De är också modiga, effektiva, kunniga och snabba.

Entusiasmen är stor – Det känns positivt att vara med och tillföra 1000 nya arbetsplatser till Mölndals centrum. Vi är mitt uppe i produktionen av SCAs största kontor i världen. Alla de människor som kommer att arbeta här ger självklart ett gott tillskott för de 75 butiker och restauranger som etablerar sig i gallerian. Kontorshuset har köpts av Stena Fastigheter som kommer att förvalta det. Därutöver tillförs 400 bostäder i innerstaden ett samarbete mellan Riksbyggen och Mölndalsbostäder.

Mölndalsborna är mycket positiva till projektet. För att skapa delaktighet har 1000 intervjuer gjorts med invånarna för att ge dem möjlighet att säga sitt. Många bra idéer och synpunkter har därigenom tillförts projektet.

Projektledning Byggledning Kontrollansvar MARIE SJÖLANDER 0705-73 82 06 JOAKIM HJORTMARKER 0735-23 27 20 ANDREAS HELENIUS 0708-55 41 22

HANDEL

–Projektet är storskaligt och breder ut sig över flera kvarter, norr och söder, om Mölndals bro som länkas samman i marknivå, berättar Carl Birath, handläggande arkitekt på Rstudio for Architecture. Norr om bron är det två våningsplan handel med en total butiksyta på 24 000 kvadratmeter samt två plan parkering ovanpå. Den södra delen består av livsmedel och systembolag i markplan, tre plan med parkeringar följt av tre bostadsvolymer med ytterligare våningsplan.

Arkitekturen har skapats i samarbete mellan Krook & Tjäder och Rstudio som har specialiserat sig på att rita handelsplatser och gallerior. För att bryta upp det stora projektet följer den interiöra miljön den exteriöra gatustrukturen med ambitionen att definiera flera mindre kvarter och torg. Den invändiga strukturen kopplas till gatunätet i Mölndal med Ulla Jakobsons plats i väster och Alberts Torg i öster samt Medborgargatan mitt i som också utgör en entré.

Svensk Byggtidning 75

gym, caféer och restauranger.

– Mölndal står mitt i en positiv förvandling, säger Carl Birath, med många nya arbetsplatser och bostäder som bildar ett nytt attraktivt stadsdelscentrum.

Före byggstarten av Mölndal Galleria 2015 har ett gediget arbete skett under fyra år för att hamna rätt i processen och under 2018 räknar man med att slå upp portarna för ett nytt spännande stadsdelscentrum. Dessförinnan flyttar SCA in under november 2016 och boende till de 400 bostäderna flyttar in efter hand. ∏

Angelägen ljussättning – Ambitionen har varit att integrera stadsstrukturen med olika materialval i fasaderna för att bryta ner skalan och ge en varierande och levande känsla. Butikerna ska också synas utåt staden med belysning som ger effekt på gatorna.

Gatustrukturen förstärks i gallerian med fasadmaterial i tegel, stål samt även trä för att ge en varm karaktär. Avsikten är att människor ska känna trivsel och vilja uppehålla sig i gallerian. Därför kommer här, förutom butiker, att även finnas

SCA-HUSET

MÖLNDAL GALLERIA

tillsammans med

+ FAKTA MÖLNDAL GALLERIA

Byggherre: NCC Property Development AB 50 % , Citycon AB 50 % Totalentreprenör: NCC Construction Sverige Arkitekt: Rstudio for Architecture AB, Arkitekterna Krook&Tjäder AB

projekt i Mölndal innerstad

x2

76 Svensk Byggtidning

HOTELL

Etableringen i Umeå är ett viktigt steg i Elite Hotels Norrlandssatsning. Elite kommer nu att ha öppnat fyra hotell längs Norrlandskusten under de senaste tre åren.

”Foppa” delaktig i Elite Hotel Mimer Umeå AV BJÖRN ASPLIND I mars 2016 slås portarna upp till nya Elite Hotel Mimer i Umeå. Den vackra tegelbyggnaden har anor från slutet av 1800-talet och blir kedjans 28:e Elite-hotell. Omvandlingen från gammalt läroverk till modernt kvalitetshotell påbörjades för ett år sedan och är nu i sin slutfas. Projektet är extra spännande eftersom hockeyprofilen Peter ”Foppa” Forsberg är med i styrelsen för byggherren Lerstenen Mimer AB.

I

nvesteringen beräknas uppgå till 180 miljoner kronor och stor vikt läggs vid att bevara och restaurera den imponerande byggnaden samt dess vackra detaljer.

Byggherren och fastighetsägaren Lerstenen bygger i samarbete med total- och byggnadsentreprenören Selbergs Entreprenad om den gamla skolan till ett modernt premiumhotell.

Förutom den vackra fastigheten ska atmosfären skapas av de människor som arbetar och gästar hotellet. Gästerna

kommer i mars, men personalen rekryteras redan nu.

Verksamheten beräknas generera ett 50-tal arbetstillfällen och hotelldirektör Sara Johansson med gedigen erfarenhet från hotelldrift ska leda verksamheten.

– Vi ser verkligen fram emot att få öppna hotellet i Umeå. Vi har haft ögonen på Umeå länge. Här finns en stor framåtanda och kreativitet vilket gör staden väldigt intressant. Etableringen i Umeå är också ett viktigt steg i vår Norrlandssatsning. Elite kommer nu att ha öppnat fyra hotell

HOTELL

Elite Hotel Mimer ska erbjuda 139 rum, konferenslokaler, en vacker festvåning samt en 400 kvm stor restaurang med glasfasad och ljusgård. Foto: Link Arkitektur

Svensk Byggtidning 77

längs Norrlandskusten under de senaste tre åren, säger Bicky Chakraborty, vd och ägare, Elite Hotels of Sweden.

Hotellet ska erbjuda 139 rum, konferenslokaler, vacker festvåning samt en 400 kvm stor restaurang med glasfasad och ljusgård. Hotellets centrala läge ger närhet till det mesta i Umeå. Dessutom ligger flygbusshållplatsen och lokaltransporter i direkt anslutning till hotellet. Hotellet kommer också att erbjuda parkering för bilburna gäster.

Tusentals Umeåbor har sprungit ut från Mimerskolan och sjungit om studentens lyckliga dagar. Nu omvandlas den anrika skolan från 1897 till ett modernt hotell med restaurang, festvåning och en ljusgård. En förvandling som inte är helt okomplicerad. Huset är över hundra år gammalt och har nära en meter tjocka väggar i sten. Varje hotellrum blir unikt. Inget är det andra likt på grund av rummens förutsättningar.

Bevarandekrav Trots den gedigna åldern är byggnaden inte K-märkt och den har slitits hårt under årens lopp. Även om K-märkning saknas finns ett bevarandekrav på huset – både interiört och exteriört.

Utvändigt har fasaden endast renoverats och fönstren har specialbeställts för att efterlikna originalen. Invändigt ska både pelare och takmålningar sparas, men allt kommer inte att vara synligt för blotta ögat.

Den gamla aulan har delats i två plan och blir konferensrum och festvåning.

Glasfasad Hästskobyggnaden är ett av Umeås äldsta hus och ritades av arkitekt Johan Nordqvist.

Själva u:et i huset byggs ihop. Mellan de båda flyglarna blir det en cirka 400 kvadratmeter stor restaurang med glasfasad och en ljusgård innanför. Det är ett atrium med glastak och den gamla tegelväggen blir synlig.

Lerstenen förvärvade för några år sedan Mimerskolan och fastigheten Mimer 2 av Umeå kommun 60 miljoner kronor.

Med byggstart i september 2014 tog Selbergs Entreprenad sig an totalentreprenaden.

”Foppa” med i styrelsen I styrelsen för byggherren Lerstenen Mimer AB ingår förutom Lars och Erik Sällström även Bicky Chakraborty och hockeyprofilen Peter ”Foppa” Forsberg. Peter Forsberg är involverad i en del av Lerstenens projekt och sitter även i styrelsen för Selbergs Entreprenad i Umeå AB, vilket även Peter Forsbergs far Kent Forsberg gör.

Lerstenen ska också enligt avtalet med kommunen utreda möjligheter att bygga för bostäder och andra verksamheter vid sidan av Mimerskolan. ∏ + FAKTA ELITE HOTEL MIMER

139 rum / 1 dubbelsvit / 1 restaurang / 1 bar / 3 konferenslokaler / 1 festvåning Byggherre: Lerstenen Mimer AB Hyresgäst: Elite Hotels of Sweden AB Total- och byggnadsentreprenör: Selbergs Entreprenad i Umeå AB Arkitekter: Sandellsandberg Arkitekter AB och Link Arkitektur Glasfasad: Alab Aluminiumsystem AB

78 Svensk Byggtidning

BADHUS

Badhusets gestaltningsidé är en ljuslykta, en mörk fasadbeklädnad som kontrast mot varm invändig belysning och vattenglitter. Illustration: Link Arkitektur

Navet – Umeås nya badhus AV BJÖRN ASPLIND Umeås nya badhus Navet blir en anläggning som ska vara öppen och tillgänglig på flera sätt. Dess centrala läge gör kontakten med stadslivet både viktig och självklar.

T

otalt omfattar badhuset cirka 12000 kvadratmeter.

En multibassäng på 50x25 meter med varierbart djup ska rymma tio banor för motionssim, vattengympa, skolsim och simtävlingar. Badhuset får också läktare, rehabbassäng och utrymmen för omklädning och administration.

I upplevelsebadet blir det olika vattenrutschbanor, strömkanal och bubbelpool. I foajén blir det en servering och en våning upp ett gym. Ett parkeringshus i två däck ryms också på den fjärde och femte våningen i huset. Entreprenaden färdigställs under våren 2016 och planerad invigning är till hösten 2016.

Tillgängligt Placeringen i Kvarteret Nanna vid bussknutpunkten Vasaplan mitt i centrala Umeå gör anläggningen tillgänglig för alla kommuninvånare – den blir Navet i Umeå.

– Badhuset blir en stor byggnad mitt i staden som ska innehålla en hel del mer än nuvarande simhall, säger Gunnar Isaksson, projektledare vid byggherren Umeå Badhus AB. – Motionsbassängen får en brygga i mitten som gör den möjlig att dela av för 25-meterstävlingar. Bryggan är också delbar så att det går att simma 50 meter på den ena halvan och 25 meter på den andra halvan. I hoppbassängen med ett djup på 4 meter blir det också möjligt att spela undervattensrugby.

– Vi har flera stora utmaningar i projektet. Vi bygger mitt i staden på en begränsad yta med få kringutrymmen. Dessutom pågår samtidigt en rad gatuarbeten runt om huset, men det har fungerat bra med samordningen. Den absolut viktigaste uppgiften har varit att tillsammans med Umeå Fritid forma ett innehåll i badhuset som så många som möjligt blir nöjda med, avslutar Gunnar Isaksson.

Ljuslykta Husets gestaltningsidé är en ljuslykta, en mörk fasadbeklädnad som kontrast mot varm invändig belysning och vattenglitter. Badhuset ska byggas och drivas energieffektivt för att minska miljöpåverkan och kostnader.

Det innebär bland annat återvinning av värme i badvattnet och minimal användning av klor i badvattnet.

Rekab Entreprenad AB är total- och byggnadsentreprenör för det nya badhuset.

– Det finns många utmaningar i ett sådant här stort projekt. En stor utmaning är att vi har ett varmt och fuktigt

badhus som lever sitt liv och på det har vi ställt ett kallt p-hus.

Stommarna sitter ihop och går i vissa delar in i varandra. Det har varit viktigt att skilja dem åt för att inte få kondensproblem mellan stommarna. Vi har ett luftat utrymme mellan stommarna som är diffusionstätt och med cirkulation i luften.

Det har varit viktigt att se till att kondensproblem inte uppstår, säger platschefen Tore Karlsson.

Logistik – Under grundläggningstiden och när vi fick våra stora leveranser till badhuset har vi haft problem med logistiken eftersom 900 bussar per dygn passerar arbetsplatsen. Vi har haft en bra dialog med Nobina och de har fått stänga av busstrafiken då vi har transporterat och monterat de stora prefab-balkarna.

– Vi har använt en platsgjuten och pålad stomme för att få bassängen tät. Den fick torka ut i ett år innan vi började med plattsättningen. För pelare och allt till plan 3, 4 och 5 har vi använt prefab. Nu har vi precis börjat fylla bassängerna och har fram till mitten av april nästa år för att prova att allt håller tätt.

– Det nya badhuset är ett stort och viktigt projekt för oss.

Det kommer att bli en viktig referens. Dessutom har man i Umeå pratat om ett badhus i väldigt många år och det är väldigt roligt att få vara med och bygga det, avslutar Tore Karlsson. ∏ + FAKTA NAVET – UMEÅS NYA BADHUS

Vad: Nybyggnad av badhus och parkeringshus i Umeå Byggherre: Umeå Badhus AB Total- och byggnadsentreprenör: Rekab Entreprenad AB Arkitekter: Erséus Arkitekter, Link Arkitektur Arkitekt och konstruktör: Tagebad AB Total projektkostnad: 450 miljoner kronor

VÅRD

Svensk Byggtidning 79

Odensala hälsocentral byggs om AV BJÖRN ASPLIND Odensala hälsocentral i Östersund byggs om och blir större genom att gamla folktandvårdens lokaler också ska användas av hälsocentralen.

O

rsaken till ombyggnaden är att antalet besökare har ökat markant de senaste åren. Odensala är en populär hälsocentral och det fria vårdvalet medförde att många sökte sig hit, säger Marie Flodström, Projektledare Fastighet vid Region Jämtland Härjedalen.

– Vi skapar 13 nya mottagningsrum. 9 rum skapas i den gamla nedlagda folktandvården. 4 rum skapas genom delning och ombyggnad i befintlig hälsocentral.

Bättre arbetsmiljö Lab/provtagning har moderniserats. Ny belysning och mer dagsljus har skapats i lokalerna. Generellt har hälsocentralen moderniserats med ny effektiv utrustning i operationssal och lab/provtagning et cetera. Väntrummet har flyttat ut till en ”centralare plats” i anslutning till receptionen och entréhallen.

– I de nya lokalerna ställs ”dagens krav” gällande arbetsmiljö och tillgänglighet. Fastigheten uppfördes i början av 80-talet och sedan dess har i princip ingen renovering eller ombyggnad skett. Nya krav gällande utrymning och brandlarm har medfört att vi kompletterar med utrymningsdörrar och heltäckande brandlarm för att öka brandskyddet. Nya ljudkrav medför att nya dörrar och väggar håller högre standard gällande spridning av ljud, förklarar Marie Flodström.

verksamheten. Vi är nu klara till och med etapp 4. Etapp 5 återstår och står klart till jul.

Som alla landsting och kommuner har Region Jämtland Härjedalen krav på sig att spara energi och ta hänsyn till miljön. Belysningen ska till exempel vara lågenergi.

Ventilationen ska projekteras så att flöden motsvarar det lokalen används till och dess krav på luftväxling. Nattetid ska ventilationen gå på lågvarv för att spara energi.

– När det gäller miljökrav ska vi så långt som möjligt undvika miljöfarliga ämnen i våra lokaler. Främst ska ytskikten vara fria från giftiga ämnen.

– Den största utmaningen har varit att bygga under fullt pågående verksamhet och att i nära samarbete med verksamheten flytta verksamheten till nya lokaler samtidigt som vi påbörjar nästa etapp. Det har varit viktigt att få det flödet att fungera så att bygget inte stoppas upp, vilket såklart är kostsamt, när vi går över i nästa etapp, avslutar Marie Flodström.

Logistik Verksamheten är enligt Marie Flodström väldigt nöjd med projektet. Det här gäller både logistiken och samarbetet på plats med entreprenörerna samt de nya lokalerna.

KM Bygg är total- och byggnadsentreprenör för Odensala hälsocentral.

– Det har varit ett bra projekt och en stor utmaning med att samordna alla entreprenörer och få till en hållbar arbetsmiljö i samråd med verksamheten samt att det samtidigt ska kunna gå att ta emot patienter under entreprenadtiden, säger Per Ångström, projektchef vid KM Bygg. ∏ + FAKTA

Hygienkrav Alla ytskikt, inredning och utrustning är anpassade för dagens krav på hygien, vilket medför att smittspridningen minskar.

– Byggstarten var i mars i år. Eftersom vi har utfört ombyggnationerna med fullt pågående verksamhet så har det gjorts i fem olika etapper och i nära samråd med

www . km - gruppen . se

ODENSALA HÄLSOCENTRAL

Vad: Till- och ombyggnad av Odensala hälsocentral, Östersund Byggherre: Region Jämtland Härjedalen Total- och byggnadsentreprenör: KM Bygg i Östersund AB Arkitekt: SWECO Architects AB Golventreprenör: Golvspecialisten i Östersund AB

80 Svensk Byggtidning

RÄDDNINGSTJÄNST

Kalmar bygger ny brandstation med räddningscentral AV KIM HALL Samtidigt som brandstationen på Kvarnholmen firar 100 år byggs en helt ny räddningsstation vid E22 i Kalmar. I detaljplanarbetet valde kommunen att byta namn på fastighetsbeteckningen till Brandbilen 1. I februari 2017 skall byggnaden vara i drift, en investering på ca 150 miljoner kr.

E

ngagemanget och planeringen inför byggandet av Kalmars nya räddningsstation har varit stort. Efter ett antal överprövningar som gjorde att projektet dragit ut på tiden är nu byggprocessen igång med stomresning och efterföljande bygg-och installationsarbeten. Några sidoentreprenörer kvarstår att upphandla.

– Det är ett oerhört tekniskt projekt med många funktioner. I hjärtat av byggnaden finns räddningscentralen som delvis finansieras av MSB (Myndigheten för säkerhet och beredskap). De har varit med att ta fram underlag för hur anläggningen ska fungera även i krig, säger Peder Hultgren, byggprojektledare i Kalmar Kommun.

Det vad den 17 december 2013 som kommunstyrelsen beslutade att ge uppdrag åt serviceförvaltningen att uppföra en ny brandstation, och

den 20 mars 2015 genomfördes generalentreprenaden och sedan dess har arbetet med att uppföra den 6 000 kvm stora byggnaden.

Samtidigt beslutade kommunen att välja en ny strategisk plats för att räddningstjänsten lätt skulle ta sig till E22. Erik Dahlbergs väg blev adressen och Brandbilen 1 fastighetsförteckningen istället för tidigare Oxhagen 2:1.

Byggnaden består av fyra plan i olika terrasser. Första planet innehåller en vagnhall och logement, tvätthall och reparationshall. Här finns även landställ, omklädningsrum med sluss, motionshall för fysisk träning, utbildningslokaler, kontorsutrymme och entré. Bakom de 18 portarna står räddningstjänstens bilar redo att rycka ut. På plan två finns en matsal med tillagningskök, övernattningslogement för personal som har jourtjänst. På detta plan finns även byggnadens hjärta, d v s räddningscentralen där larmen anmäls och ser till att utryckningsbilarna hittar rätt. På plan tre och fyra finns ytterligare kontors- och teknikutrymmen.

– Räddningscentralen innehåller bl a avancerad teknik som innebär att de skall vara självförsörjande upp till en vecka vid händelse av beredskapssituation. Det innebär att i byggnaden finns även en reservkraftsanläggning. Den 48 meter höga torndelen är en mast som försörjer sambands- och larmcentralen,

Bravida är Skandinaviens främsta totalleverantör av installations- och servicetjänser inom el, vs och ventilation.

Genom våra 6.100 medarbetare finns vi representerade på 160 orter i Sverige, Norge och Danmark.

Er lokala samarbetspartner med den heltäckande kompetensen inom

El, Styr, Tele Data, Larm, Vvs Tel: 0480-45 64 60 www.bravida.se

förklarar Peder Hultgren.

Själva byggentreprenaden är en generalentreprenad som Hansa Bygg innehar. Arkitekt för byggnaden är Sweco Achitects.

– I dagarna går vi ut med en upphandling om visualiseringsutrustning.

I en anläggning som denna följer man allt via ett datoriserat skärmsystem.

Detta är ett mycket teknisk projekt, säger Peder Hultgren.

I planeringen har mycket rum kopplat till teknik och ljussättning gjorts.

En särskild vattendamm har anlagts utanför byggnaden för att samla upp dag- och regnvatten. Alla ledningsägarnas nät har samordnats. Dessutom anlägger kommunen nya utryckningsvägar så att bilarna kan komma ut snabbt och göra sin insats.

När den nya brandstationen tas i bruk i februari 2017 går den gamla brandstationen in i en ny fas.

Det innebär att båda stationerna kommer att fylla en viktig samhällsfunktion även i framtiden. ∏

+ FAKTA NYBYGGNAD AV BRANDSTATION I KALMAR

Byggtid: juni 2015-november 2016 Byggherre: Kalmar kommun Byggnadsentreprenör: Hansa Bygg AB Arkitekt: Sweco Architects AB Värde: Cirka 150 miljoner kr

Vi projekterar styr och övervakning med användaren i fokus!

KALENDARIUM

Svensk Byggtidning 81

Foto: Stockholmsmässan

2016 BERGMEKANIKDAGEN BeFo och Svenska Bergmekanikgruppen välkomnar till Bergmekanikdagen den 14 mars 2016, på City Conference Centre i Stockholm.

14 mars City Conference Center, Stockholm

BYGGA, BO & HÄLSA FLEN Succéerna från 2010, 2012 och 2014 återkommer till Flen. Den förra mässan våren 2014 lockade 118 utställare och hela 1750 besökare 16 april GB-hallen, Flen

GRUNDLÄGGNINGSDAGEN Grundläggningsdagen riktar sig till entreprenörer, beställare, konsulter, myndigheter med flera inom grundläggningsområdet i vid bemärkelse.

17 mars Stockholmsmässan

ENTREPRENAD LIVE 2016 Entreprenad Lives idé är att skapa starka regionala mässor för proffs inom bygg- och anläggningsbranschen med fokus på entreprenad och bestående av utställning, provkörning, seminarier och upplevelser.

8-10 maj Göteborg

ARKIPELAGO Arkitekturhögskolans arbetsmarknadsdag.

30 mars Stockholm NORDBYGG 2016 Nordbygg ger dig ett säkert grepp om utvecklingen inom bygg-, VVS-och fastighetsbranschen. Över 800 utställare från drygt 30 länder är på plats för att visa upp spännande nyheter, smarta lösningar och nya idéer.

5-8 april Stockholmsmässan BORLÄNGE BOMÄSSA BOidé arrangerar två Bygg o Bomässor varje år, en på våren och en på hösten. Mässorna är populära dagar där besökare och leverantörer möts för att få råd och tips kring sitt boende.

9-11 april BOidé, Borlänge

SVENSKA MASKINMÄSSAN 2016 Välkommen till en renodlad maskinmässa där alla utställare är medlemmar i MaskinLeverantörerna.

Svenska Maskinmässan 2016 erbjuder kunder och leverantörer att träffas för att göra affärer, dela erfarenheter och se det allra senaste inom branschen.

2-4 juni Solvalla VÄLKOMMEN TILL ENTREPRENAD EXPO 2016!

Entreprenad Expo är en mässa för dig som vill nå ut inom branschen. Arbetar du med maskin inom byggoch anläggning eller mark- och grönytor? Då får du chansen att träffa kollegor och knyta nya kontakter hos oss.

1-3 september Åbytravet 8-10 september Borgeby

TRÄ & TEKNIK 2016 Välkommen till den nordiska träbranschens mötesplats. Trä & Teknik är platsen där du som arbetar med trä kan se hela bredden av produkter och tjänster. Från stock till färdig produkt med bearbetningsmaskiner, verktyg och lösningar! Mässan är kompetenshöjande och inspirerande samtidigt som du får ta del av de allra senaste trenderna.

6-9 september Svenska Mässan Göteborg DEMCON 2016 Välkommen till nordens största demoleringsmässa.

Fokus ligger som vanligt på rivning, betonghåltagning, sanering, återvinning, hantering av damm och slam, vattenbilning och mycket mera.

29-30 september InfraCity, Upplands Väsby

82 Svensk Byggtidning

HANDEL INNEHÅLL

Sverige har högst köpcentrumyta per capita i Europa Detaljhandelsfastigheter i norden förväntas ha den starkaste utvecklingen på kort till medellång sikt enligt TH Real Estates senaste rapport.

På bilden nyligt invigda Mall Of Scandinavia i Stockholm.

I TH Real Estates senaste rapport presenteras en sammanfattning av den europeiska marknaden för detaljhandelsfastigheter och vilka möjligheter sektorn erbjuder investerare i Sverige och Europa.

R

apporten pekar på fördelarna med att investera i detaljhandelsfastigheter i Europa. De utgörs delvis av diversifieringsfördelar med anledning av betydande skillnader inom regionen. Diversifieringsfördelarna kan uppnås genom att sprida innehavet med hänsyn till geografi, undersektorer och riskprofil. Studien visar också att en lyckad strategi måste ta hänsyn till de stora skillnaderna i prospekten beroende på land och undersektor och utnyttja dem för att maximera avkastning och minimera risk. Dessutom varnar rapporten för att kapital inte bör distribueras urskillningslöst i regionen; avkastningen på detaljhandelsfastigheter beror i hög utsträckning på lokala marknadsfundament och kräver noggrann analys.

Undersökningen fokuserar på marknaden för köpcentrum i mogna europeiska ekonomier och förutser att denna marknad kommer att prestera bättre än genomsnittet på den europeiska fastighetsmarknaden över de kommande fem åren. Välförankrade köpcentrum i synnerhet förväntas uppnå en hög hyrestillväxt enligt rapporten och kommer att erbjuda en mer stabil avkastningsprofil. Den direkta nettoavkastningen (net initial yield) för så kallade regionala ”super prime” köpcentrum är i nuläget ca 4,5 %.

Norden förväntas ha den starkaste utvecklingen på kort till medellång sikt enligt rapporten. Det beror på att marknaden drivs av en stadig tillväxt

i hyresvärde på medellång sikt samt att de ekonomiska fundamenten i regionen är sunda.

Sverige är den fjärde största investeringsmarknaden i Europa och lyfts fram som en nyckelmarknad i rapporten.

Dessutom rankas Sverige som nummer ett i Europa när det kommer till antal kvadratmeter köpcentrum per capita. Det bör dock ses i kontexten av att svenska konsumenter är bland de rikaste i Europa och det kalla klimatet gör att köpcentrum är mer attraktiva än shoppinggator.

Sverige beskrivs i rapporten som en mogen marknad med en hyrestillväxt över medel. Avkastningen bedöms ligga runt 5,0 - 5,75 % för köpcentrum utanför Stockholms innerstad och på 4,0 - 4,5 % för köpcentrum i innerstaden.

Den svenska detaljhandelsmarknaden är mogen med professionella detaljhandelsaktörer och hyresvärdar.

Utmärkande för Sverige är att flera stora kedjor har utvecklat en rad olika varumärken för att dra nytta av kännedom om kunder och konsumentbeteende vilket ger dem en god etableringsexpertis. Detta stärker deras ställning gentemot hyresvärdar och ger dem möjlighet att snabbt analysera och anpassa sig till specifika platser genom att öppna butiker med deras mest lämpliga varumärken. Att samarbeta med flermärkeskedjor kan också vara till nytta för hyresvärdar eftersom det ger möjlighet att komma överens om paketavtal och lättare kunna genomföra förvaltningsinitiativ. Fem kedjor representerar i dagsläget 28 aktiva varumärken i detaljhandeln i Sverige.

Trots att Sverige domineras av starka nordiska varumärken ökar andelen internationella varumärken. Inflödet av internationella varumärken har bidragit till ökad konkurrens på den svenska detaljhandelsmarknaden.

I en av slutsatserna i rapporten påtalas

behovet av att alla investeringsstrategier bör vara tillräckligt elastiska för att kunna anpassas efter marknadsförutsättningar och ha flexibilitet att snabbt kunna styras om mot den mest attraktiva marknaden.

Förmågan att snabbt mobilisera kapital och utnyttja de attraktiva möjligheter som dyker upp på marknaden kommer att vara avgörande.

Alice Breheny, Global Co-Head of Research på TH Real Estate, kommenterar: Investerare som strategiskt placerar kapital i den europeiska detaljhandelsmarknaden med ett marknads-, undersektors- och tidsperspektiv bör få en god avkastning på medellång sikt. Vi tror att detaljhandelsfastigheter kommer att vara mindre volatila än kontor även på medellång till lång sikt. Tillväxten i hyresintäkter kanske inte är särskilt anmärkningsvärd men den ökar och kommer inte vara kortlivad. Investeringar i detaljhandeln bör komplettera investeringar i mer volatila kontorsmarknader. Vi förväntar oss att det kommer att ske fortsatta avkastningsjusteringar på de europeiska marknaderna där det finns en god kortsiktig avkastning, givet rätt tillgångstyp. På lång sikt kommer detaljhandeln visa sig vara mer defensiv, erbjuda diversifieringsfördelar, bra avtal och ge real långsiktig hyrestillväxt.

Johan Åström, Head of Investment Sweden på TH Real Estate, säger: Sverige blir en allt viktigare marknad för oss. Svenskar har i snitt en relativt hög disponibel inkomst sett till Europa och är mer benägna att spendera en större del av den inkomsten i detaljhandeln. Vi förväntar oss dessutom en god real tillväxt inom detaljhandelssektorn i Sverige. ∏

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring.

Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 60 år!

Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

Kåbe Original Kulör

...vi har lösningarna!

Finns i grått och rött!

Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi.

Funktionen är lika god men nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

Avsändare JNT Publishing AB Box 451 30 104 30 Stockholm

Vissa kallar det centralt läge, vi kallar det Bonnier Fastigheter läge.

Efter 160 år med kräsna hyresgäster har vi lärt oss ett och annat. Vi har bland annat lärt oss att lyhördhet och tillgänglighet är nyckelord för en framstående hyresvärd.

Eftersom vi både äger och förvaltar våra fastigheter är vi ständigt närvarande, både

fysiskt och i tanken, och det tror vi är avgörande för långa relationer. Och det är så vi vill ha dem; långa. De 160 åren är ett bevis på att vi tänker långsiktigt när det gäller våra fastigheter och hyresgästerna som verkar i dem. Nu siktar vi på ett par hundra år till.

www.bonnierfastigheter.se