SSAB-SPECIAL STÅLVERKET I BRAHESTAD utgör en av SSAB:s största anläggningar REINVESTERING fick stålverket i topp-trim NU HAR VI STÅLVERK I TOPPKLASS, säger divisionschef Olavi Huhtala
SSAB
Olavi Huhtala, divisionschef SSAB Europe:
Ni har investerat mycket i Brahestad de senaste åren. Hur planerar ni att använda anläggningen de närmaste åren och vad förväntar ni av den? – Det integrerade stålverket i Brahestad ska fortsätta att vara en ledande leverantör av varmvalsad tunnplåt och grovplåt, både standardstål och specialstål, som till exempel vårt slitstål Hardox. Anläggningen i Brahestad är mycket viktig när det gäller effektivitet, flexibilitet, korta leveranstider och en hög grad av service, särskilt för våra kunder på den nordiska hemmamarknaden. Vad kan nästa stora investering bli i Brahestad? Finns det beslut på att bygga mottagning och hantering av naturgas? – Vi diskuterar inte möjliga framtida investeringar innan de är beslutade. Däremot kan vi säga att vi har planer på att ersätta gasol med naturgas i Brahestad under 2018. Vi medverkar i ett samarbete kring LNG-terminalen i Torneå. Kraftverket, som invigs i sommar, kommer att vara mer energieffektivt och miljövänligt. Energifrågorna är viktiga för industrin och vi arbetar hela tiden för mer hållbara lösningar. Vilka är fördelarna för SSAB Europe när ni nu har renoverat masugnar och konvertrar i Brahestad och Luleå? – Nu har vi stålverk i toppklass. Redan tidigare var våra masugnar bland de mest koldioxideffektiva i världen och nu har våra stålverk förbättrats ytterligare. Kostnadseffektiviteten har blivit bättre och miljöpåverkan har minskat ytterligare. Investeringarna gör att våra anläggningar kan fortsätta att producera högklassigt stål under många år framöver. Det innebär att vi kan fortsätta att utveckla världsledande stålapplikationer i nära samarbete med våra kunder. Vilka är de främsta styrkorna för SSAB Europe på den för närvarande mycket besvärliga stålmarknaden? – Vår styrka är både våra produkter och vårt serviceerbjudande till våra kunder. Vi vill bygga relationer med våra kunder för att tillsammans kunna utveckla kundernas affärer. Genom partnerskap och kunskap om stål, skapar vi mervärde för kunden och det hoppas vi ska ge oss ett försprång på marknaden. Nyckelord för oss är partnerskap, hållbarhet och prestanda. Samtidigt arbetar vi med att genomföra de synergier vi har identifierat genom samgåendet mellan SSAB och Ruukki. I den här konjunkturen är det viktigt att fokusera på det man själv kan påverka, vårt eget arbete. Synergierna och ökad effektivitet i alla led kommer att vara styrkor framåt. •
20
NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se
– Nu har vi stålverk i toppklass, säger divisionschef Olavi Huhtala. Foto: Magnus Fond
SSAB
Reinvestering fick stålverket i topp-trim AV KJELL-ARNE LARSSON Konjunkturen idag i stålbranschen är minst sagt ljummen. Priserna för malm och andra råmaterial är låga, vilket gynnar stålverken å ena sidan. Å andra sidan får de dåligt betalt för sina produkter och kan inte producera på full kapacitet. Kanske är detta ett bra tillfälle för aktörerna att se över sina anläggningar och reinvestera. Detta för att rusta sig inför bättre tider. SSAB tillhör de stålföretag som har reinvesterat mycket både i Brahestad och i Luleå, två av de orter där företaget producerar råjärn. I Luleå genomfördes under förra året tre tunga projekt, nämligen total översyn och renovering av masugnen, byte av stålverkets två LD-konvertrar samt byggnation av nytt släcktorn till koksverket. Masugnen i Luleå togs i drift år 2000 och ersatte då två mindre. Masugn 3 som den kallas har 32 formor och fyra Cowperapparater. Från början var de tre, men en fjärde byggdes för möjligheten att utföra underhåll på en av dem medan de övriga klarade försörjningen av blästerluft till masugnen. Masugnen har PCI – Pulverized Coal Injection – installerat, vilket delvis har följt med från de tidigare masugnarna som haft sådant system sedan 1980-talet. Under de femton första åren med Masugn 3 – 2000 till 2015 – producerade den 31 miljoner ton råjärn. Dessa dryga 2 Mton per år kan jämföras med designkapaciteten som är cirka 2.5 Mton per år. Trots att SSAB således använt masugnen på en produktionsnivå under kapaciteten, har många delar av den slitits under de år som gått. De har utgjort en enda lång kampanj. På masugnen görs endast sju stycken kortare underhållsinsatser varje år. Förra året blev det dock dags för en omfattande renovering av masugnen och dessutom uppgradering av flera olika kringsystem. – Vi såg till att masugnen återfick den prestanda som den ska ha och åtgärdade mycket annat kring masugnen, bland annat förbättrad stoftrening, berättar Björn Jansson, som varit projektchef för projektet. Allt är nu grundligt genomgånget. Masugnen stoppades 1 juni 2015 och den 10 september startades den upp igen. Man kunde snart komma upp i produktionstakt och få fram råjärn med den kvalitet som krävs.
kalksten och små tillsatser av mangan. Även en viss mängd skrot kan tillföras masugnsprocessen och då kampanjvis. Jämnhet är A och O för drift av en masugn. Pelletskvaliteten kontrolleras regelbundet genom laboratorieprov. Dessutom har SSAB och LKAB ständig kommunikation angående eventuella förändringar i pelletsleveranserna, som kan bero på störningar i LKAB:s malmbrytning eller pelletsproduktion. Därmed kan SSAB parera för eventuella kvalitetsvariationer. Sedan är jämn och hög kvalitet på koksen viktigt. Avgörande är givetvis sedan mixningen av de råmaterial som skickas till masugnen. Det finns ett kontrollrum varifrån hela masugnsanläggningen styrs och övervakas, från tömning av malmvagnar till och med leveranser av gas till närliggande kraftverk. Dessutom finns ett mindre kontrollrum i masugnens tapphall för styrning av tappningar samt av fyllningar med flytande råjärn i torpedo-vagnar. Som styrsystem för masugnen används Honeywell Experion. Underhållssystemet kommer från IFS. Dessutom har SSAB utvecklat ett eget system för insamling och sammanställning av driftdata och analyser. En rad åtgärder Förra sommarens masugnsprojekt omfattade en rad åtgärder. Allt koltegel byttes. Kylplattorna, som vardera har en area på mellan 1.5 och 3 kvm, var slitna och byttes. Det hade förekommit problem med vattenläckage från plattorna. Dessa kyls med vatten i en sluten krets och där det uppvärmda vattnet kyls ner igen i värmeväxlare. Även växlarna sågs över och åtgärdades. Rören i varmblästersystemet, som förser masugnen med luft som är förvärmd till 1100° C, var från mitten av 1970-talet och således äldre än masugnen. Rören var uttjänta och ersattes därför.
Råvaror Malmråvaran till masugnen utgörs till 100 procent av pellets från LKAB, huvudsakligen baserade på malm från gruvorna i Malmberget. Varje dygn förbrukas 9000 ton pellets, vilket motsvarar ett och ett halvt tågsätt. Dessutom används LD-slagg från det egna stålverket. Stoft som avskiljs ur gas- och ventilationsströmmar från masugnen samlas upp och går sedan till en brikettfabrik i masugnens närhet, där stoftet binds med cement. Briketterna används som råmaterial och stoftet återvinns därmed till masugnen. Övriga råmaterial är koks från det egna koksverket samt
Mellan 20 och 25 procent av vattnet avgår i form av ånga. Foto: Sara Blix
NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se
21
SSAB
I övrigt förnyades många rörledningar och kanaler i anslutning till masugnen. Projektet omfattade en rad åtgärder för uppsamling, kanalisering och filtrering av stoft. Tidigare hade emissioner från slaggskänken i tapphallen släppts ut orenade i skorsten. Nu har också slaggskänken försetts med utsug som går till partikelrening. Även för råmaterialhanteringen har mer filter installerats. Nya stoftfilter har byggts och filterkapaciteten är nu dubbelt så stor jämfört med tidigare, sett till hela masugnsanläggningen. Reinvesteringar har också gjorts i systemet för masugnsgas. Denna samlas i en stor gasklocka på området. Ungefär en tredjedel används som energikälla i Cowper-apparaterna. Resten leds till Lulekrafts kraftvärmeverk i närheten, där el och fjärrvärme produceras. Kontrollrum Arbetsmiljön i kontrollrummen har setts över. Operatörerna har fått nya skärmar och uppdaterad styr- och övervakning. Ytterligare videokameror har installerats. Som nämnts är jämnhet i processen A och O. Via skärmarna kan operatörerna följa bland annat flöden och temperaturer. Temperaturen på kylplattorna är viktig att ha koll på, liksom analyser av masugnsgas som indikerar hur reduktionen av malmen förlöper. Operatörerna kan göra trendanalyser för att detektera annalkande problem. Nyckeldata för råjärn sparas kopplade till varje tappning och varje torpedovagn. Eget projekt Ett team av personal från SSAB och konsulter svarade för ledning av projektering, upphandling och genomförande. Projektgruppen var sammansatt av sju delprojektledare under projektchefen Björn Jansson. Han engagerade både egen personal och konsulter. Projektet var indelat i discipliner som bygg, el, styr, IT, gasnät, gasrening, råmaterial samt lok och spår. Masugn, Cowperhall och blåsmaskin utgjorde egna discipliner. Som mest var cirka 600 personer från underentreprenörer verksamma med de fysiska arbetena i masugnsanläggningen. – Många gjorde otroligt fina insatser, både bland egen personal, konsulter och hantverkare på plats, berättar Björn Jansson. Sedan gick det också snabbt och problemfritt att starta upp ugnen igen. Vi nådde därefter snart den kvalitet på råjärnet som vi måste ha. Bygginsatser I masugnsprojektet ingick också många byggaktiviteter. En av entreprenörerna var det Luleå-baserade företaget Nyab. Det svarade för arbeten till den nya och fristående filterbyggnaden, som tar hand om stoft från masugnen. Nyab gjorde grundläggning inklusive pålning samt gjöt platta och fundament. Man utförde också grundläggning och fundament till anläggningens skorsten. Dessutom ingick grävning och förläggning av vattenoch avloppsledningar. Flertalet ledningsarbeten gjordes under ett kortare stopp förra våren, innan det stora investeringsstoppet. – Några av jobben gällde ledningar under tapphallen, närmare bestämt under slaggtappningen och där jobbade vi medan masugnen var igång, vilket krävde mycket planering tillsammans med beställaren, berättar Erik Öhman, platschef hos Nyab. Det är utmanande att ha uppdrag för SSAB, men samtidigt roligt och intressant. 22
NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se
Koksverket är igång dygnet runt hela året. Foto: Kjell-Arne Larsson
Som mest hade Nyab 15 man på plats, verksamma med byggprojekten. Nyab-koncernen har cirka 60 anställda. Det är ingenjörer, produktionschefer och hantverkare, som verkar inom fyra affärsområden: markanläggning, bygg, rivning och stängel. VINAB Verkstadsindustri i Norr AB är inriktad på plåtarbeten, stålkonstruktioner, svets och mekanik. Till företagets stora kunder hör LKAB, Billerud, Vattenfall, NCC och Peab. – Sedan tillhör SSAB våra stamkunder, där vi har ramavtal för service och löpande underhåll, berättar Vinab:s vd Olle Henriksson. Vi känner därför deras anläggningar mycket väl, liksom deras säkerhetskrav, och blir också anlitade i stora projekt. I anslutning till reinvesteringen i masugnen som genomfördes juni-augusti hade Vinab upp till 70 man på plats. Företaget utförde sex större projekt kring masugnen. Montage gjordes av nya kranbanor och förstärkning av bärande konstruktioner. Stålmontage utfördes till nya utsugskanaler i stoftuppsamlingssystemet. Arbeten gjordes också för rördragning till och i anslutning till det nya filtret som tar hand om stoftet från tapphallen. Vidare reparerades en gasledning genom lining med ny plåt och svetsning. En kross och sikt flyttades, vilket krävde tillverkning av nya delar. Kvarnen för kolpulver till masugnen reparerades också och där behövdes också nya delar och nya kanaler. Plåt- och konstruktionsdelar tillverkas i Vinab:s verkstad i Överkalix eller hos underleverantörer. Svetsarbeten utförs både på kolstål och rostfritt. Alla certifikat som erfordras finns. – Vi trivs med SSAB som kund och uppskattar inte minst deras säkerhetsarbete. Vi har ett 50-tal anställda och i samband med arbetstoppar hyr vi in ytterligare personal. Det känns bra att vi kan bidra i viktiga projekt, när nu både SSAB och LKAB gör stora investeringar, avslutar Olle Henriksson, vd för Vinab. Nya konvertrar Stålverkets gamla LD-konvertrar togs i drift 1972 respektive 1975. Tillgängligheten hade minskat och underhållsbehovet ökat så mycket att det var dags för en omfattande reinvestering. Projektet genomfördes under sommaren. Konvertrarna stoppades 1 juni och startades upp igen 10 september när masugnen drogs igång. – Projektet innebar att stora delar byttes, berättar Kurt
SSAB
Lindqvist som varit projektledare. Bland annat konvertrar med drivmaskineri, bärringar och kaminrör byttes. Det fanns planer på att vänta med ungsfaten till 2017, men det skulle orsaka så stort produktionsbortfall att det blivit mycket dyrare än att passa på när masugnen ändå stod under sommaren. De nya komponenterna till konvertrarna kom från olika delar av Europa. Ungsfaten tillverkades i Spanien, kaminrören i Turkiet, växellådorna i Tyskland och ugnarnas bärringar i Polen. Det europeiska manskapet på plats kom framförallt från Tyskland (SMS GmbH) och Polen (Beck & Pollitzer). Till de nya delarna hörde också motorer, ny elkraftmatning och nytt styrsystem. Arbetet pågick dygnet runt i tre månader, med ibland fler än 200 personer engagerade. Under tiden utbildades operatörerna för att köra de nya konvertrarna. Processen är givetvis densamma, liksom kraven på råstålet, men styrsystem och en del annat är helt nytt. – Operatörerna var mycket duktiga, liksom manskapet i projektet, berättar Kurt Lindqvist. Vi startade den första konvertern klockan 8.00 och den andra 11.30 samma dag. Det var förstås mycket tufft, men vi nådde planerad produktionsnivå direkt. Med helt ny utrustning är tillgängligheten nu på topp och underhållsbehoven små. Projektet har också gett ytterligare fördelar. De nya konvertrarna har samma kapacitet, men volymen är 10 procent större. Detta gör det lättare att hantera slaggen och slaggspillet blir mindre. Utbytet av stål blir samtidigt högre. Tryckreglering gör att konstant tryck hålls i huven, vilket håller
nere stoftutsläppet. Den nya utrustningen ger därmed också bättre miljövärden, vilket visade sig snart. – Genomförandet av reinvesteringsprojektet var krävande, men tack vare oerhört duktig personal blev det hela mycket framgångsrikt. Vi är också mycket nöjda med de leverantörer och entreprenörer som vi anlitade, avslutar Kurt Lindqvist. Nytt släcktorn SSAB:s koksverk ligger ett bra stycke från stålverket, österut vid Bottenviken, nära Viktoriahamnen, där markytor en gång i tiden färdigställdes för statens paradprojekt Stålverk 80. Som bekant havererade denna storslagna idé och en stor del av ytorna står oanvända än idag. Koksverket fick sin placering i det tilltänkta området 1975, samma år som det första spadtaget togs för just Stålverk 80. Stenkol av olika sorter köps in från i huvudsak Australien och Nordamerika. På kol-lagret läggs sorterna i stora separata högar. Eftersom isen hindrar fartygen under vinterhalvåret måste stora mängder lagras under denna tid. De olika kolen krossas och mixas för att ge en jämn och god kvalitet på koksen. Vid koksningsprocessen, som tar cirka 18 timmar, ligger kolet i smala, höga syrefria ugnar med en temperatur på över 1000 grader. En fjärdedel av kolet omvandlas till koksgas som används till att värma koksverket, stålverket, kalkugnar och för att producera el och fjärrvärme i kraftvärmeverket hos Lulekraft AB. När processen är klar trycks koksen ut på en vagn och släcks med vatten,
www.nyabab.se
ITK Envifront – specialister på stoftavskiljning Besök www.itk-envifront.se för mer information Världsledande Stålverk använder vår kunskap för att energioch miljöoptimera stoftavskiljningsanläggningar såsom ■ Kapacitetsförbättring av slangfilteranläggningar ■ Minska emission ■ Minska energiförbrukning i anläggningen
Med vår unika styrutrustning CPFE Control Manager och dess patenterade algoritmer för motstånd-styrning sparas både energi, miljö och underhåll.
NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se
23
SSAB
vilket ger stora ångmoln. Koksen transporteras sedan tre kilometer upp till masugnen på transportband som rullar dygnet runt. Ungefär 28 ton koks görs i varje ugn och koksverket består av 54 ugnar. Driften pågår dygnet runt året om. Koksbatteriet får aldrig kallna, då spricker det sönder. I Sverige finns endast två släcktorn, ett vid koksverket i Oxelösund och ett här i Luleå. I det aktuella projektet byggdes ett nytt torn och nya bassänger som ersatte den gamla anläggningen. – Den hade slitits hårt och hade skador i betongen och mycket korrosion. Träkonstruktionen var också påverkad och infodringen hade bytts flera gånger, berättar Kent Mörtberg, projektledare från avdelningen för anläggningsteknik. Det nya släcktornet är en miljöinvestering som SSAB har åtagit sig i samband med miljöprövningen 2010. Investeringen är en förutsättning för att man ska klara emissionskravet på stoftutsläpp enligt BAT – Best Available Technology. Kraven har införlivats i svensk lagstiftning genom den så kallade industriutsläppsförordningen. Stoftutsläpp från släcktornet ska senast mars 2016 ligga på nivåer under 25 gram stoft per ton koks, vilket man klarar med det nya släcktornet. Det nya tornets konstruktion bygger på samma grundkoncept som det gamla. Tornet har en 20 meter hög underdel i betong med tegelinfodring och en 20 meter hög överdel i trä. Denna är tillverkad i tryckimpregnerat limträ. Innerväggarna är klädda med 35 mm impregnerad furu. Det är värt nämna att träkonstruktionen levereras av Martinssons Trä AB, som svarade även för det gamla tornet på 1970-talet.
– Tornet har också större tvärsnittsarea. Dysorna som sprutar släckvatten på koksen, är mindre, sitter tätare och ger en bättre fördelning. De har också en mer noggrann styrning, berättar Kent Mörtberg. Allt detta gör att vi får en mycket jämnare släckning, fördelad i satsens hela volym. Dessutom är precisionen bättre och toleranserna från gång till gång mycket snävare. De som kör masugnen vill förstås ha en låg och jämn fukthalt.
Bättre rening I släcktornet släcks en kokslast på cirka 28 ton med 60 kbm vatten. Mellan 20 och 25 procent av detta avgår i form av ånga och denna ersätts av vatten från älven. Resten av vattnet cirkuleras. Reningen av det cirkulerande vattnet har förbättras. Detta får sedimentera i bassäng och passera ett filter. Sedimentet tas tillvara och säljs som råvara till företaget Höganäs. Även själva släcktornet har fått bättre prestanda än det tidigare. Ett helt nytt reningssteg har införts som ett första steg, där ångorna duschas med vatten, vilket fångar upp en hel del partiklar som sedan följer med vattnet till rening. Det andra reningssteget utgörs av speciellt utformade plastlameller som gör att partiklar rasar ner och följer med samma vattenström, snarare än att de dras med i ångorna upp från tornet. Det nya tornet har mycket större yta med plastlameller än det gamla.
Kontinuerligt koksverk Det nya släcktornet stod klart i juni 2015. Man väntade dock med inkopplingen tills masugnen var återstartad efter sommaren. Under en dryg vecka med arbete dygnet runt revs det gamla släcktornet, som stod i vägen för den nödvändiga förlängningen av rälsen från koksugnarna till nya släcktornet. Den ytterligare rälsen lades och nya strömskenor installerades. Under tiden användes en nödsläckningsramp vid sidan om, där koks kunde släckas manuellt och hanteras med lastmaskin. Denna möjlighet måste alltid finnas. Ett koksverk får nämligen aldrig stoppas, bland annat eftersom den energirika gas som bildas under koksningen används i koksugnarna och i stålprocessen. – Vårt nya släcktorn har inte bara högre prestanda. Genom den bättre reningen som innebär färre partiklar och den större tvärsnittsarean tror vi att förslitningen minskar och tornet kan
24
NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se
Koksvagn på väg in i släcktornet. Foto: Sara Blix
SSAB
hålla bättre, avslutar Kent Mörtberg. Kent Mörtberg har för övrigt arbetat på SSAB sedan 1973 och med projektledning sedan 1989.
Lågt eller högt? Vi kan installationsgolv! Oavsett vilka dina behov av installationsgolv är har vi på Bergvik en lösning! För lågbyggda installationsgolv upp till 2 meters höjd är valet vårt välkända Iso Floor, för högbyggda golv med kabelkällare heter lösningen HiFlex Floor. Vi på Bergvik är med dig genom hela processen, från design, tillverkning, montage till slutbesiktning. Vi tar ett helhetsansvar! Bergvik har i 45 år levererat både höga och låga golv till kunder som; LKAB, Boliden, SSAB, ABB, Sandvik m.fl. Bergvik Flooring AB · 0270-728 00 www.bergvik.com · info@bergvik.com
ThyssenKrupp Industrial Solutions AG Det fanns två skäl till att investera i ett nytt släcktorn. För det första hade det gamla tornet höga underhållskostnader och låg tillgänglighet, och måste ersättas med ny utrustning. För det andra måste nya miljökrav uppfyllas och en ny anläggning måste då utgår från BAT – Best Available Technology. Den nya anläggningen är baserad på samma koncept som den äldre – Wet Queching eller våt kylning. Varje vagn från koksbatteriet är fylld med 28 ton koks som kyls med cirka 60 kubikmeter vatten. Efter duschen stiger vattenånga och partiklar upp i tornet. Det nya släcktornet är utformat av det tyska företaget thyssenkrupp Industrial Solutions AG (thyssenkrupp). thyssenkrupp är teknologipartner till SSAB och ansvarig för grundläggande koncept och detaljkonstruktion, leverans av viss utrustning, rådgivning och prestandagarantier. Företaget har utvecklat processen som bland annat har reningsutrustning inne i tornet och vattenreningsbassänger utanför. Miljömyndigheterna stadgar att utsläppen från tornet måste vara lägre än 25 gram partiklar per ton koks. Reningssystemet består av en uppsättning med dysor som sprutar en ridå av vatten. Ridån täcker hela tvärsnittsarean i tornet. Partiklar fastnar på vattendropparna. På en högre nivå i tornet, finns en uppsättning
Utförda större Projekt kring Masugnen • • • • • •
Stålmontage till nya utsugskanaler Byte Kranbanor Masugn Rördragning Nytt filter Tapphall masugn Flytt av Kross & sikt Rep av Gasledning utbyte del av den. Rep av kolkvarn & byte kanaler
www.vinab.se
NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se
25
SSAB
plastlameller, som fångar partiklar och droppar med partiklar. Största andelen av dem faller till bottnen på tornet och behandlas i ett vattenreningssystem. Detta består av två sedimenteringsbassänger och två filter. Det nya släcktornet är utformat i enlighet med de krav som ställs från SSAB och myndigheterna, och konstruktionen är anpassad till SSAB:s process och klimatförhållandena i Luleå. Varje torn från thyssenkrupp är särskilt utformat enligt specifika krav. – Driften hittills har visat att tornet fungerar bra, även under vintern, säger Gregor Bruch, ansvarig projektledare från thyssenkrupp. Det nya tornet har större tvärsnittsarea och mycket bättre partikelavskiljning. Nötningen inne i träkonstruktionen blir troligen mindre, och livslängden högre. Tack vare jämn vattenfördelning blir nu den släckta koksens kvalitet mycket bättre jämfört med i det gamla tornet. Detta påverkar körningen av masugnen positivt. Driftpersonalen är mycket nöjd med det nya systemet. – Förutom att uppfylla förväntningarna på miljöförbättringar tror vi att underhållsperioderna blir längre, liksom den förväntade livslängden, säger Gregor Bruch. Vi ser oss som partners till våra kunder. Vi engagerar oss och tar ansvar också efter leverans och uppstart. thyssenkrupp är dessutom tillverkare av de maskiner som kontinuerligt rengör sedimenteringsbassängerna. Företaget svarade också för rådgivning under uppstarten och intrimningen av den nya anläggningen.
Rejlers har projekterat samtliga el-installationer för släcktornsprojektet, det vill säga kraftförsörjning till motorer, allmän kraft och belysning. Installationerna omfattar allt från ställverk och fram till stora kraftförbrukare som motorer samt belysningar, uttag och små förbrukare som givare och styrsystem. Rejlers fick ett specificerat förfrågningsunderlag samt under arbetets gång detaljerade handlingar från maskinleverantörer och andra leverantörer. El-projekteringen tog cirka 2000 timmar i anspråk. Rejlers har dessutom utfört el-projektering för andra stora reinvesteringsprojekt hos SSAB, där flest timmar har disponerats för masugnen.
På baksidan av masugnen har ny byggnad uppförts som rymmer partikelfilter. Foto: Kjell-Arne Larsson
We delete your problems.
Industri- och miljöservice. Vårt fokus är största möjliga kundnytta, idag och på sikt. Modern utrustning kombinerad med professionella medarbetare garanterar det bästa resultatet. Kontakta oss för kostnadseffektiva lösningar. Vi har jour dygnet runt! rivning | industrisanering | ställningsmontage
Telefon: 010-484 84 00 E-post: info@delete.se Webb: delete.se
26
NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se
Följ oss på Facebook och Instagram för senaste nytt
SSAB
Driftoperatören Peter Andersson i det uppdaterade kontrollrummet till Masugn 3. Foto: Kjell-Arne Larsson
– Vi har engagerat personal både från vårt kontor i Luleå och från andra kontor i landet, berättar Peter Svanberg, som är uppdragsansvarig gentemot SSAB. Några har arbetat på distans och några har omlokaliserats hit tillfälligt. Som mest var 20-25 personer verksamma med projekteringarna. Vi hade också platskontor inne på industriområdet. För närvarande jobbar vi med slutdokumentationen av projekten. – Vi uppskattar SSAB som kund. Projekten är både intressanta och krävande. Vi upplever samtidigt SSAB som förstående inför de utmaningar som varje uppdrag innebär, avslutar Peter Svanberg. Stort uppdrag för Delete Släcktornsprojektet hos SSAB i Luleå innebar också att det gamla släcktornet skulle rivas. Eftersom detta stod i vägen för dragningen av räls fram till nya tornet, måste det gamla rivas på kort tid, för att inte orsaka onödigt långt avbrott i kokstransporterna. – Vi fick redan tidigt en förfrågan om hur rivningen skulle kunna göras och vad den skulle kosta, berättar Joacim Ericsson, chef för affärsområde Demolition, hos Delete. SSAB svarade för inventering av tornet. Detta innehöll bland annat asbest bakom två varv av tegel. Det fanns också PCB i fogar mellan betongblock. Delete tog fram en metodplan. – Vi presenterade den även för Arbetsmiljöverket i Luleå. Så har vi gjort vid några tidigare besvärliga arbeten och det är något som uppskattas, fortsätter Joacim Ericsson. Rivningsarbetet skulle klaras på sju dygn, med arbete dygnet runt. Delete använde en 32 meters höjdrivare med hydraulhammare, betongsax och grip. Dessutom två grävmaskiner och en hjullastare. Person- och maskinresurser hämtades från Sverige och Finland. Arbetet klarades på endast fem dygn. Sedan tog det cirka tre veckor att krossa och sortera materialen. Ungefär tre fjärdedelar av PCB-haltigt material avlägsnades i förväg inför rivningen. Detta och annat miljöfarligt avfall, bland annat impregnerat trä från tornets överdel, lämnades till RagnSells för destruktion. – Under rivningen hade vi samordningsansvar för arbetsplatsen, med både Bas-P och Bas-U, berättar Joacim Ericsson. Vi lade särskild vikt vid att skydda en intilliggande gasledning, som leder energigas till masugnen. Hela detta rivningsprojekt gick bra och inga olyckor inträffade. Vi gjorde riskanalyser, både i förväg och flera gånger under arbetets gång. – Masugnsprojektet var inte särskilt stort jobb för oss, men komplext och intressant, säger Joacim Ericsson. Han har för övrigt arbetat med flera svåra projekt som har utförts av Delete och dess föregångare. Sedan 2007 har man återkommande uppdrag hos SSAB. •
Den extra kraften, en motor i projektet. Som ökar farten, hittar lösningarna och får fler att jobba bättre tillsammans. Som bidrar med kompetens och en vision om hur saker och ting kan förbättras. Vi växer snabbt och är en av Nordens stora teknikkonsulter med 2 100 medarbetare inom bygg och fastighet, energi, industri, infrastruktur och telekom. Våra konsulter erbjuder tekniska lösningar och system för att effektivisera, automatisera och utveckla industrins processer och produkter. Hos oss möter du specialiserade ingenjörer med bredd, spets och inte minst energi som skapar resultat! Vi kallar det Energized Engineering – det fi nns hos Rejlers. rejlers.se
NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se
27
SSAB
Välinvesterat stålverk i Brahestad
Projektet bakom PCI-anläggningen utgörs av ett helt team. Foto: SSAB
AV KJELL-ARNE LARSSON Vid SSAB:s stålverk i finska Brahestad färdigställdes förra året en PCI-anläggning som förser de två masugnarna med pulveriserat kol. Detta gör att koksanvändningen kan dras ned kraftigt och därmed att besparingar kan göras, eftersom koksen är dyr. Förutom PCI-projektet pågår betydande investeringar i LD-konvertrarna och i stålverkets ång- och kraftanläggning.
Stålverket i Brahestad utgör en av SSAB:s största anläggningar, med över 2000 anställda. Här finns två masugnar, BF1 och BF2, som vardera producerar 1.3 miljoner ton råjärn per år. För färskning av råjärnet finns tre LD-konvertrar. Stålet från dem stränggjuts kontinuerligt till slabs. Dessa utgör råmaterial i valsverken. Slutprodukterna är varmvalsad plåt och band. Enbart pellets Under åren 2009-11 gjordes omfattande renoveringar av de två masugnarna. I samband med detta projekt övergick man från att använda 70 procent sinter och 30 procent pellets som malmråvara, till enbart pellets. Denna köps idag från LKAB samt från ryska gruvföretag. Som reduktionsmedel och bränslen i masugnarna har man, fram till PCI-projektets slutförande, använt koks, tjära från koksframställningen samt tung eldningsolja. Injektionssystemet för olja var taget i drift 1987. Stålverket har egen kokstill28
NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se
verkning, men denna var inte tillräcklig, vilket gjorde att extra koks måste köpas in varje år. En åtgärd för att minska koksanvändningen, göra sig fri från eldningsolja i masugnarna och samtidigt förbättra både ekonomi och miljöprestanda, var att göra som många andra stålverk, nämligen installera PCI – Pulverized Coal Injection. Pulveriserat kol kan ersätta upp till 40 eller 50 procent av koksen i en masugn. PCI innebär att stenkol krossas, mals och torkas. I en inert atmosfär blåses sedan pulvret in i masugnen via dess formor. I februari 2014, det vill säga under den period då SSAB arbetade för ett förvärv av Rautaruukki, beslutade detta företag att investera 65 miljoner euro i en PCI-anläggning. Den egna projektavdelningen vid stålverket i Brahestad svarade för genomförandet av hela PCI-projektet, under ledning av projektchefen Matti Salmela. Alla delprojektledare för de olika disciplinerna som exempelvis process, rör, automation
och balance of plant, hämtades ur den egna personalen. Ruukki Construction Oy svarade för byggnadsdelar. Kvarnbyggnad PCI-anläggningen består av flera resurser, såsom vägar, uppläggningsytor, transportörer, silos och processutrustning. Hamnen hade sedan tidigare tillräcklig mottagningskapacitet för kol och där krävdes inga åtgärder. Däremot breddades en väg, byggdes en ny och det iordningsställdes en yta för att mellanlagra kol. Detta lastas sedan i en inmatningssilo och går vidare med transportör till en byggnad som rymmer en förkross. Där krossas styckena ner till storlek under 50 millimeter. Därefter följer en lång transportör upp till övre delen av kvarnbyggnaden. Med sina 80 meter i höjd utgör den ett nytt landmärke för stålverket. I kvarnbyggnaden mals kolet till pulver i två parallella vertikala kvarnar. Ett prestandakrav är att högst 20 procent av kolpartiklarna får vara större än 0.09 millimeter. Överstora partiklar sållas ifrån i en klassificerare och matas återigen in i kvarnen. Kolpulvret torkas med gas från masugnarna och gas från kvarnbyggnadens filteranläggning, där gas separeras från strömmen av kolpulver. Fukthalten före
SSAB
torkning är 8-15 procent. Efter torkning får fukthalten på ytan vara högst 1 procent. Efter filtren mellanlagras kolpulvret i en silo. Det är sedan mycket viktigt att kolpulvret doseras korrekt till formorna i masugnarna. Därför finns en omfattande utrustning för noggrann uppvägning och fördelning av kolet. Toleransen på vikten av doserna är inte större än ± 2.5 procent. Från kvarnbyggnaden och till basstationerna vid masugnarna och in i dessa transporteras kolpulvret pneumatiskt med pulser av kvävgas. Pulvret tillsätts via lansar, en i varje forma, vilket betyder 21 stycken i BF1 och 18 stycken i BF2. Kapaciteten är maximalt 220 kg kolpulver per ton råjärn eller 32.5 ton per timme för vardera masugnen. I egen regi Processutrustningen har levererats av Claudius Peters Projects GmbH. Som underleverantör av de vertikala kvarnarna har Loesche GmbH anlitats. – Vår egen projektavdelning tillsammans med egen rekryterad personal har svarat
s Be
En av de tre LD-konvertrarna har moderniserats. Foto: Primetals Technologies
för planering och genomförande av hela projektet, berättar Matti Salmela, SSAB:s chef för PCI-projektet. Vi har använt egna personalresurser så långt det har varit möjligt, för att upprätthålla mesta möjliga kompetens om anläggningen. Stålverket har mycket bra kunnande inom discipliner som exempelvis rör och automation. Under planeringsskedet besöktes PCI-anläggningen vid stålverket i Luleå samt anläggningar på några andra platser i Europa. Efter fem månaders planering, projektering och upphandling kunde byggnadsarbetena på plats inledas i augusti 2014. Anläggningen kunde sedan startas upp den 4 september 2015 och i november
lämnades den över till driftorganisationen. – Det finns inget PCI-projekt i världen som har genomförts på så kort tid, säger Matti Salmela. Nu är anläggningen i ordinarie drift sedan en tid. Operatörerna har fått utbildning på att köra anläggningen, bland annat med stöd av personal från Valmet som har levererat styrsystemet. Även underhållsavdelningen och instrumenttekniker har fått lära sig det nya. Att använda injektion av kolpulver innebär också lite nytt för driftoperatörerna som kör masugnarna, men det hela har gått mycket bra. Projektet har hållit både tidsplan och budget. PCI-anläggningen ger flera fördelar för stålverket. Användningen av olja i masugnarna har upphört och detta rimmar väl med målet att avveckla oljeanvändning på stålverket. Genom att ersätta en stor del av den dyra koksen med pulveriserad kol, minskar energiförbrukningen och kostnaderna. Primetals Technologies I oktober 2015 startades den första av tre
e f a
NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se
29
SSAB
LD-konvertrar som hade levererats av Primetals Technologies. På nästan oförändrat utrymme har de nya konvertrarna en större reaktionsvolym. De befintliga konvertrarna vid stålverket i Brahestad hade vardera en tappningsvikt på 125 ton. De nya konvertrarna har en optimerad geometri, vilket möjliggör en större reaktorvolym. Primetals Technologies har ersatt konvertrarna med konstruktioner som har löstagbar botten och system med bottenomrörare. De har också ett nytt koncept för det eldfasta fodret som har en längre livslängd. Det innebär långa intervaller mellan byte av foder. Primetals Technologies åtagande inkluderar konstruktionen av konverterkärlen, tapp-ringar och Vaicon Link 2.0 underhållsfria upphängningssystem. Konvertrarna är försedda med Vaicon Slag Stopper för att minimera slaggspill. Spetsarna på blås-lansarna är anpassade till de nya konvertrarnas geometri, vilket förbättrar blåsningsprocessen och därför också de metallurgiska egenskaperna hos stålet. Primetals Technologies var också ansvarigt för att övervaka förmontering och
Det krossade kolet transporteras till tornet där den slutliga malningen sker. Foto: SSAB
installationsarbeten samt driftsättning. Blåsmaskinen drivs idag med ånga. Projektet innebär att man istället installerar elektrisk drift.
Energy Generation Project
Processutrustningen till PCI-anläggningen har levererats av tyska Claudius Peters Projects GmbH. Utrustningen ser till att mala och torka kolet samt dosera detta till masugnarna. Företaget utvecklade sin version av Pulverized Coal Injection i början av 1980-talet och levererade den första anläggningen till stålverket i Luleå 1984. Claudius Peters är för övrigt kända i världen för att tillhandahålla system för materialhantering och processer till cement- och gipsindustrin samt till aluminiumverk. Bland annat när det handlar om PCI kombinerar företaget sitt kunnande inom malning, pneumatisk transport och silolagring. PCI medger att upp till 40-50 procent av koksen kan ersättas med pulveriserad kol. Efter förkrossning till styckestorlekar på högst 50 millimeter mellanlagras kolet i en silo. I två vertikala och parallella kvarnar sker både malning, siktning för att separera överstora partiklar samt torkning. Vattenhalten före malning är 8-15 procent och efter malning är kravet högst 1 procent
Elomatic offers a comprehensive range of engineering and consulting services in the fields of energy generation, distribution, consumption and conservation both for industrial and public sector customers. Our expertise covers renewable energy sources, their processing as well as fossil fuel based energy generation systems.
MANAGED BY ELOMATIC
We have over 45 years’ experience in completing diverse and demanding projects in a wide range of industrial fields. In addition to engineering and consulting we offer product development and project management services as well as products and turnkey concepts to industrial and public sector customers. Our almost 800 professionals serve our customers on a global basis. We have offices in Finland, Poland, India, China, the Netherlands, Italy, Serbia, Russia and the UAE.
www.elomatic.com 30
NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se
SSAB
vatten på ytan av kolpartiklarna. Temperaturen är cirka 90° C före och cirka 250° C efter malningen. Med hjälp av kvävgas görs miljön inne i processutrustningen inert, med en syrgashalt på högst 8 procent. I ett filter separeras kolpulver och gas. Gasen leds tillbaka och används, tillsammans med gas från masugnarna, för att torka kolpulvret i kvarnens nedre parti. Efter filtret mellanlagras kolpulvret i en silo. Därefter transporteras det pneumatiskt till en basstation vid respektive masugn. Pulser med kvävgas som har 10-12 bars tryck transporterar pulvret. Claudius Peters har installerat ett mycket noggrant och avancerat system för vägning av doserna och fördelning av dessa. Toleransen på vikten av doserna är endast ± 2.5 procent. Kolpulvret tillsätts via lansar, en i vardera av masugnarnas formor. Det finns 21 stycken i BF1 och 18 stycken i BF2. Kolpulvret doseras individuellt i lansarna. Claudius Peters har upphandlat de två kvarnarna från Loesche GmbH. Dessa är av typen LM 23.2D. I de fall
Ralf Milewski är ansvarig för både försäljning och installation av PCI-anläggningen från Claudius Peters Projects GmbH. Foto: Kjell-Arne Larsson
kunden önskar kan Claudius Peters svara även för kvarnarna. Projektledare för Claudius Peters leverans har varit Ralf Milewski, som är avdelningschef för malning/PCI och har arbetat på företaget i 25 år. Ralf Milewski har varit ansvarig för både försäljningen till SSAB, leveransens genomförande och budgeten. – Så som det ekonomiska läget är nu i stålbranschen säljs det inte många PCIanläggningar, berättar Ralf Milewski. De senaste som installerades i Europa var till stålverken i Salzgitter och i Linz. – Vi är naturligtvis mycket glada att Claudius Peters i hård konkurrens fick denna order från SSAB, fortsätter Ralf Milewski. Vårt samarbete med SSAB är mycket gott, både i Finland och Sverige. Företaget är en mycket intressant kund för oss.
och utbyggnad av det befintliga Sensodec för Machine Monitoring, samt fältinstrument för maskindiagnos. Det bör tilläggas att SSAB Brahestad har mycket egen kompetens inom automation och har själva utvecklat viktiga delar av de styrsystem som används på stålverket. Power Plant-projekt nära fullbordan Stålverkets ång- och kraftcentral har två gaspannor, K3 och K4, samt två turbinanläggningar, TG01 och TG02. Centralen drivs av det nya företaget Raahen Voima Oy – ett joint-venture som ägs gemensamt av SSAB och EPV Energia Oy. Den äldsta pannan K3 är från 1975 och turbinanläggningarna från 1964. Som bränsle används
Automation och kontrollsystem Metso Valmet har levererat automation och flera system till PCI-projektet. Leveranserna har bestått av DNA styrsystem, ett säkerhetssystem, ett informationssystem
Long-term partnership with SSAB Pöyry is an international engineering and consulting company, specialised in industry, energy and infrastructure. We offer both wholesome project design and implementation, and daily operational support. Our 40 offices in Sweden and Finland are at your service – globally and locally.
www.poyry.com
NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se
31
SSAB
Genom de investeringar som gjorts i masugnarna i Brahestad och Luleå kommer SSAB att minska sina årliga kostnader med 200 miljoner kronor. Foto: SSAB
processgaser från masugnarna och koksverket, och som stödbränsle tung eldningsolja. Nu genomförs ett moderniseringsprojekt där den äldsta pannan och båda turbinanläggningarna ersätts med ny panna och ny turbinanläggning. – Det är framförallt miljöprestanda och att utrustningen är så gammal som utgör motiven till projektet, berättar Esa Prokkola, som är SSAB:s projektchef. Den äldsta pannan har en beräknad livslängd på 200000 driftstimmar och nu är vi uppe i kanske 350000 timmar. Panna K3 avvecklas därför, medan K4 kommer att behållas. Den har ångdata på 82 bar och 525° C. Effekten är 127 MW. En ny panna har nu uppförts i ett nytt pannhus. Den betecknas K5 och är försedd med fyra stycken multi-fuel brännare. Som stödbränsle kan naturgas användas och som nödbränsle lätt eldningsolja. Pannan kommer att ha i det närmaste samma ångdata som K4, nämligen 82 bar och 545° C. Bränsleeffekten blir 152 MW och ångeffekten 141 MW. – Våra arbeten på plats inleddes i juni 2014 när vi måste flytta en stor underjordisk processvattenanläggning för att bereda plats för nya pannbyggnaden, berättar Esa Prokkola. Grundläggningsarbetena startade i september och i januari 2015 kunde byggnadsarbetena ta fart. Egen el Förutom pannan har en ny turbinanläggning TG05 byggts som kommer att ersätta de gamla anläggningarna. Det blir möjligt att producera upp till 110 MW el. Detta räcker dock inte för att försörja hela stålverket, som förbrukar motsvarande 130-150 MW. All ånga som produceras i pannorna kan inte användas för el-produktion, eftersom ånga går åt på flera ställen i stålverket, bland annat i vakuumanläggningen för att framställa vissa stålsorter med särskilt hög kvalitet. 32
NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se
– Med vår nya ång- och kraftcentral kommer underhållskostnader och andra kostnader att minska. Dessutom förbättras miljöprestandan. Att sluta använda olja i pannorna är ett led i arbetet för att bli helt fria från olja som bränsle senast år 2020, berättar Esa Prokkola.
svarade för flertalet discipliner Pöyry med sitt kontor i Uleåborg var ansvarig för merparten av detaljprojekteringen i PCI-projektet. Pöyry’s huvuddesigner i projektet var Pentti Haimakainen, som är senior designer på Pöyry i Uleåborg. Företaget har en relation till stålverket i Brahestad och som går tillbaka till 1962 när verket invigdes. Pöyry har sedan dess varit engagerad i många projekt, inte minst de senaste projekten vid masugnarna. – I PCI-projektet var vi involverade i förstudier 2010-13, därmed innan investeringsbeslutet kom, säger Harri Lopina, projektledare och civilingenjör hos Pöyry i Uleåborg. Vårt åtagande utgjordes av 17 kontrakt inklusive kontrakt om rollen som huvudplanerare.
Valmet Automation Oy levererar automationen. Företagets leverans består där bland annat av DNA styrsystem för panna och turbin, ett säkerhetssystem, DNA Machine Monitoring och Field Device Manager för maskindiagnos. – I Valmets leverans ingår också mycket utbildning, berättar Esa Prokkola. Utbildning ordnas för operatörer samt för underhållspersonal, inkluderande underhåll av el och automation. När detta skrivs står ett nytt pannhus färdigt med panna K5 och turbinanläggning. I huset finns också ett kontrollrum som kommer att betjäna hela ång- och kraftcentralen. För närvarande pågår varmtester av nya pannan och snart ska ånga kunna levereras till turbinen.
Omfattningen av Pöyry’s insatser: • Bygg och anläggning. Alla byggnader, betong och stålkonstruktioner, fasader, transportörer med broar och stöd, rörbryggor och stöd. • Arkitektur, som ritades av UKI Arkkitehdit Oy. • Vägar och geoteknik. • Markundersökningar. • HVAC och VA. • Fastighetsautomation. • Sprinkler och brandvattensystem. • Kompletterande rörledningar och delar av de mekaniska konstruktionerna. • Projektering av ”injection piping”, från kvarnanläggningen till masugnarna. • Byggfasen. Projektering på plats (rörledningar) och support i tillsynsarbetet. Kvantitetskontroller. • 3D-samordning.
Även fjärrvärme Värme från stålverksprocesserna används för att värma byggnader inom industriområdet samt – via ett fjärrvärmenät – även Raahe stad. Om det inträffar problem i stålverksprocesserna som gör att värme inte kan levereras, finns det möjlighet att använda ång- och kraftcentralen, som då kan producera upp till 40 MW värme. Myndigheterna har givetvis miljökrav på stålverkets utsläpp. Bland annat gäller detta partiklar, svaveldioxid och kolmonoxid. Rökgaserna från nya pannan behöver dock inte renas från partiklar, eftersom bränslegasen är mycket ren. Däremot måste kväveoxiderna som bildas vid förbränningen renas. Därför är nya pannan försedd med SCR – Selective Catalytic Reduction. Multikompetenta konsultföretaget Pöyry
Med andra ord utförde Pöyry all detaljprojektering, med undantag för el samt för den utrustning och de rör som projekterades av Claudius Peters. – All projektering, utom den geotekniska, gjordes med hjälp av 3D-modeller, berättar Toni Anttila, projektledare för HVAC & rörsystem, Pöyry. 3D-ritningar från andra källor importerades till vår modell. I vissa fall var detta en knepig uppgift, men 3D-modellen var mycket viktig för projektets framgång. Avgörande delar av masugnarna hade redan modelleras i 3D i samband med tidigare projekt. 2D-ritningar av tillkommande elinstallationer konverterades av Pöyry till 3D. Alla konstruktionsdata lades in i den kombinerade 3D-modell som användes under byggmötena.
SSAB
– Tack vare 3D-modellen vi kunde förutse kollisioner och förebygga fel genom korrigeringar. Vi uppdaterade modellen för andra konsulter och partners, säger Harri Lopina. Detta gjordes varje vecka eller oftare. Med hjälp av detta arbetssätt kunde vi hålla tidtabellen. En annan faktor bakom framgången var SSAB:s projektteam, som mycket snabbt tog nya beslut när det behövdes. Vi hade ett mycket nära samarbete. Den mest intensiva projekteringsfasen var hösten 2014 när arbetet sysselsatte mer än 30 personer på Pöyry’s kontor i Uleåborg. Pöyry hade också stödjande personal på plats i Brahestad. – De stora utmaningarna var den mycket snäva tidsplanen, samt konstruktionen av stationen för distribution av kolpulvret, där utrymmena var mycket begränsade, säger Toni Anttila. Det var också mycket krävande att projektera de särskilda ”injection pipings” från stationen till masugnarna. – Hela projektet var mycket viktigt för oss, och särskilt för vårt kontor i Uleåborg, säger Harri Lopina. Det är en bra referens och naturligtvis är vi intresserade av framtida uppdrag för SSAB, både i Finland och Sverige. Precis så som Pöyry själva beskriver framgångssagan: för SSAB har Pöyry i praktiken varit en one stop shop, som har gjort kundens arbete mycket lättare. I PCI-projektet, som i många andra SSAB-projekt, har Pöyry varit engagerat redan i förstudierna. Företaget har därmed hjälpt SSAB i budgetering och bedömning av resursbehov, och de affärsansvariga har kunnat uppskatta den ekonomiska och produktionsrelaterade påverkan av varje projekt. •
Projektchef Matti Salmela/ SSAB, Ireneusz Mazgajski, Ralf Milewski/båda Claudius Peters samt Juha Vasankari/SSAB. Matti och Juha har haft mycket betydande roller i planering och genomförande av PCI-projektet. Foto: Kjell-Arne Larsson FAKTA Power Plant Om- och nybyggnad i ång- och kraftcentral Byggtid: september 2014–mars 2016 Byggherre: Raahen Voima Oy i Brahestad Konsult: SSAB Europe Oy Investment Services Byggnadsdelar: Ruukki Construction Gaspanna: Valmet Oy Turbinanläggning: konsortium med Energico Oy and Power Machines OSJC Styrsystem: Valmet Automation Oy Värde: 123 miljoner euro FAKTA PCI-projekt – Pulverized Coal Injection Anläggning för pulveriserat kol till masugnar Byggtid: augusti 2014–augusti 2015 Byggherre: SSAB i Brahestad Konsult: Pöyry Byggnadsdelar: Ruukki Construction Oy Processutrustning: Claudius Peters Projects GmbH Kvarnar: Loesche GmbH Styrsystem: Valmet Oy Värde: ca 65 miljoner euro
AUTOMATISKT SJÄLVRENSANDE PARTIKELFILTER - TEKLEEN - För Kyl-/Process-/Intagsvatten - Filtreringsgrad 10 - 4000 mikron - Flöden 5 - 4500 m3/h
Tel +46 (0)76 397 99 26
info@fkv-vast.se
PLANPACKNINGAR
Vår leverantör Flexitallic har materialen för applikationer med låga eller höga temperaturer, aggressiva kemikalier och extrema tryck, i vår skärmaskin ombesörjer vi snabba leveranser i standard och special av skuren planpackning.
KOMPENSATORER med ren luft till högtemperaturapplikationer och aggressivt media. Stålkompensatorer för höga tryck där kraven på material och design är höga, vi ombesörjer hela kedjan från leverans till installation.
MEKANISKA TÄTNINGAR Depac har ett komplett program för pumpar, omrörare och API-applikationer samt är en tillverkare med mycket stor erfarenhet av speciallösningar för applikationer med extrema förutsättningar i relation till tryck, vibrationer, axelrörelser och media.
Er Leverantör av tätningar och packningar, kompensatorer i stål, väv och gummi samt installationer av dessa. Välkomna att besöka oss på Underhållsmässan i monter A01:06!
För referenser besök: www.fkv-vast.se
Isbjörnsvägen 11, 352 45 Växjö Telefon 0470-72 62 50 Fax 0470-72 93 23 support@loctech.se www.loctech.se
NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se
33
We transform … the world of revamps and modernization.
Boost productivity – cut costs. Excellent engineering services stand out from the crowd … especially when it comes to intelligent revamps. It’s about nothing less than upgrading existing plants to meet future market demands – one of today’s central challenges. That’s where our whole wealth of experience comes in. After all, our job is to help you increase your productivity while improving quality. Equally significant here is smart
planning, for instance taking advantage of scheduled maintenance stoppages and minimizing production losses. Your bottom line: You save time and money. Countless completed projects prove our quality and reliability as a global specialist in metallurgical plant and rolling mill technology.
SMS GROUP GMBH
Eduard-Schloemann-Strasse 4 40237 Düsseldorf, Germany
Phone: +49 211 881-0 Fax: +49 211 881-4902
communications@sms-group.com www.sms-group.com