Papper & Massa 1/2017

En specialtidning från Nordiska Projekt

PAPPER MASSA& TILLVÄXT I VÄRLDENS BIOEKONOMI

NYA TRYCKKÄRLSDIREKTIVET sätter större press på leverantörer

MASSAINDUSTRINS RESTPRODUKTER

kan bli värdefulla för metallindustrin

EFTER MER ÄN 20 ÅR – nu byggs ytterligare en kartongmaskin i Sverige

Rekordstort deltagande på

MUNKSJÖ

BILLINGSFORS

INSPECTAS SKOGSDAGAR

– underhåll, produktionsökning och energisamarbete

PA P P E R & M A SS A • 2017

INSPECTAS SKOGSDAGAR – allt populärare

För tjugofemte gången arrangerade Inspecta sina Skogsindustridagar. Deltagandet var rekordstort, både med avseende på antalet besökare och utställande företag.

Arrangemanget genomfördes 22–24 mars, vilket var lägligt i tid, innan raden av underhållsstopp som kommer senare under våren.

AV KJELL-ARNE LARSSON

inledningsvis Håkan Wessel, affärsområdeschef för processäkerhet hos Inspecta. Ekonomin stärks av gynnsam kronkurs och låga energikostnader. Inspecta är alltid redo för att hjälpa våra kunder och vår ambition är att dessa Skogsindustridagar ska bli mycket bra dagar för er.

Högkonjunkturen inom skogsindustrin innebär samtidigt svårigheter att rekrytera personal. Bland annat rekrytering av arbetskraft kan få hjälp på traven av ”Gamification” det vill säga att hämta teknik och tänkesätt från datorspelsvärlden och använda dessa i industrin. En definition på Gamification är: ”The process using game thinking and mechanics to engage users”.

Susanne Timsjö som är programchef på PiiA (Processindustriell IT och automation) presenterade bland annat exempel på hur General Electric arbetar med Gamification.

– Vi står inför en ny industriell revolution, sa Susanne Timsjö.

Den svenska industrin måste vara på tå för att fortsätta vara konkurrenskraftig. Hittills har koncept som Industrie 4.0 mest varit aktuella för diskret tillverkning, men nu måste också processindustrin satsa på den nya industriella revolutionen.

Gamification kan användas för att locka ung arbetskraft och få den motiverad. I dagens läge är 71 procent av de anställda inte engagerande i sina jobb, samtidigt som det visar sig att de som är engagerade producerar 26 procent bättre. Varje medarbetare ska ha utmaningar, men inte så stora utmaningar att stressen blir för hög.

Det gäller att befinna sig i ”The Flow Channel”.

Gamification kan också bidra direkt till bättre kontroll/styrning/ underhåll av tillverkningsprocesser. Med VR-glasögon på kan processparametrar visas på aktuella cisterner, maskinkomponenter etc. och med sensorer på kroppen kan personsäkerheten höjas.

Susanne Timsjö menade att processindustrin idag står med gamla automationssystem. Leverantörerna av dessa måste nu möta konkurrens från helt nya aktörer.

PiiA finansieras av VINNOVA och för närvarande pågår en utlysning, där det sammanlagt finns 17 miljoner kronor att söka.

“

D

– DET ÄR HÖGT TRYCK i skogsindustrin just nu, konstaterade

PA P P E R & M A SS A • 2017

Projekt Helios Fredrik Mellesmo som är funktionsansvarig i projekt Helios på SCA Östrand gav en sammanfattning av projektet och berättade om vissa erfarenheter när projektet nu hunnit ungefär halvvägs.

Målet med Helios är en fördubbling av massakapaciteten. SCA tog beslut 2004 att investera i en ny sodapanna dimensionerad för en möjlig framtida utbyggnad till 800 000 årston, vilket 2004 var maximala designkapaciteten för en kontinuerlig kokare. År 2010 investerade SCA i en ny fastbränsleeldad mesaugn med kapacitet motsvarande 800 000 ton massa per år. Dessa investeringar och en tro på marknaden låg till grund för projekt Helios, för vilket styrelsen tog beslut i augusti 2015. Helios dimensioneras för en kapacitet på 900 000 årston, men vissa nya anläggningsdelar dimensioneras för eller blir utbyggbara till en miljon ton massa per år.

– Vi vill skapa ett bruk som blir den klarast lysande stjärnan i Europa, säger Fredrik Mellesmo. Helios ska vara i världsklass i det >>

Hittills har koncept som Industrie 4.0 mest varit aktuella för diskret tillverkning, men nu måste också processindustrin satsa på den nya industriella revolutionen. /Susanne Timsjö, från PiiA

PA P P E R & M A SS A • 2017

“

Vi på Inspecta vill vara en del av skogsindustrins starka utveckling. /Joakim Wikeby, ny vd för Inspecta

mesta, med avsaknad av olyckor, i tid och inom budget samt ges världens bästa uppstart.

Det senare har specificerats som att nå designkapacitet inom 100 dygn, vilket kanske inte låter så tufft. Erfarenheter från andra uppstarter visar dock att detta är mycket utmanande.

Framtidens massaproduktion vid SCA Östrand kommer att ha 27 procents lägre el-förbrukning per ton massa. Mängden grön el som kan produceras blir 1,2 TWh per år. Behovet av massaved ökar till cirka 4,5 miljoner kbm fub per år. Antalet arbetstillfällen vid bruket blir oförändrat. Däremot skapas 500-600 nya jobb i råvaruförsörjningen och 100-120 nya jobb för att få fram produkterna till kunderna.

– Idag följer projekt Helios tidsplanen och håller budget, berättar Fredrik Mellesmo. Vi har stor nytta av det förprojekt som utfördes 2014-15. Det är viktigt att planera allt under förprojektet. Att lösa problem under byggproduktionen blir alltid mycket svårare.

Kvalitetskontroll av leveranser blir allt viktigare. Leverantörerna brister oroväckande i sin egenkontroll och litar alltför mycket på sina underleverantörer. En klart negativ erfarenhet, som dock inte har försinkat projektet.

Regelverk för tryckkärl Under hösten 2016 har ett förslag från Arbetsmiljöverket varit på remiss, med nya föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar. Björn Lindberg från Arbetsmiljöverket leder arbetet med föreskrifterna. Han påpekade att något GDbeslut ännu inte tagits om dessa, men ett sådant väntas i april-maj.

Reglerna börjar i så fall gälla i oktober eller november 2017, och då med övergångsbestämmelser.

– Det är väldigt många ändringar gjorda, inledde Björn Lindberg.

Målen har varit att få sunda och säkra arbetsmiljöer, mer lättillgängliga regler och att ta hänsyn till små och medelstora företag som inte kan avdela stora resurser till regelverk.

Bland annat har Arbetsmiljöverket gjort en total översyn av vissa andra EU-länders regelverk samt studerat tillbud och olyckor åren 2005–2010. Det nya förslaget till föreskrifter har gjorts lättare att använda jämfört med tidigare regler och i utformningen följer det ”Gröna boken – Riktlinjer för författningssamling”.

Några nyheter i nomenklaturen är att begreppen ”kontroll” och ”besiktning” ersätts med enbart ”kontroll”. Samt att ”installationsbesiktning” ersätts av ”första kontroll”. För tryckkärl Klass A och klass B införs sanktionsavgifter på 10 000-100 000 kronor som kan tas ut om inte reglerna följs. Nytt blir också att så kallad riskanalysbaserad besiktning blir möjlig under vissa förutsättningar. Även reparationer Roger Malmström från Inspecta reflekterade sedan över vad de nya föreskrifterna betyder för oss i branschen. Inspecta kommer att hos Swedac söka ackreditering för de nya reglerna. För sina kunder har Inspecta kört igång en 2-timmars utbildning och även utarbetat en komplett utbildning för hela regelverket.

Roger Malmström påminde om vad man måste göra även vid en reparation av trycksatt utrustning. Både vid nykonstruktion och reparation ska ett antal frågor utredas: bland annat om huruvida svetsaren har rätt licens; används rätt material, görs håltagningen rätt?

Plocka fram bakomliggande dokument, bland annat flödesscheman och kontrollera om de gäller fortfarande. Inspectas kund måste ta fram all den dokumentation som Inspecta behöver för att kunna granska, kontrollera och prova. Oftast bland annat en konstruktionsritning och då även vid reparation. Till kundens hjälp har Inspecta utarbetat en mall för dokumentation inför reparationer och ändringar. >>

VI HAR ÖVER 25 ÅRS ERFARENHET AV BULKHANTERING

Vi levererar alla typer av transportörer för bulkgodshantering: • Skruvtransportörer • Skraptransportörer • Spjäll • Pneumatiskasändare

• Bandtransportörer • Cellmatare • Askkrossar • Silos mm.

NOXOR AB, Box 279, 701 45 ÖREBRO Tel: 019-21 90 60 • Fax: 019-10 42 17 www.noxor.se • info@noxor.se

Betonghåltagning Betonghåltagning Betonghåltagning utan utan begränsning begränsning Betonghåltagning utan begränsning

utan begränsning Utsedda till Utsedda till Utsedda till Utsedda årets håltagnings åretstillhåltagnings årets håltagnings årets håltagnings entreprenör entreprenör entreprenör entreprenör 2016.till 2016.

Utsedda 2016.

2016.

Utdelas av tidningen Professionell Utdelas av Demolering tidningen Professionell i samverkan Demolering i samverkan med Håltagningsentreprenörerna med Håltagningsentreprenörerna och Riv- & Sanerings- och Riv- & SaneringsUtdelas av tidningen Professionell Demolering i samverkan entreprenörerna Sveriges entreprenörerna Byggindustrier inom Sveriges Byggindustrier Utdelas av inom tidningen Professionell Demolering i samverkan med Håltagningsentreprenörerna och Riv- & Saneringsmed Håltagningsentreprenörerna och Riv- & Saneringsentreprenörerna inom Sveriges Byggindustrier entreprenörerna inom Sveriges Byggindustrier

Utdelas av tidningen Professionell Demolering i samverkan med Håltagningsentreprenörerna och Riv- & Saneringsentreprenörerna inom Sveriges Byggindustrier

årets håltagnings entreprenör 0346-194 21 • info@fbgh.se • www.falkenbergshaltagning.se KONTAKTA KONTAKTA OSS:OSS: 2016.

KONTAKTA OSS: www.falkenbergshaltagning.se www.falkenbergshaltagning.se

PA P P E R & M A SS A • 2017

Inspectas skogsindustridagar var generösa på många sätt. Foto: Åsa Österman

Glöm heller inte att även om endast en spricka ska svetsas igen, måste man ta reda på varför sprickan uppstod!

Cisterner med brandfarligt Lars Synnerholm från MSB följde sedan upp genom att tala om ”Nyheter och förändringar av föreskrifterna för cisterner för brandfarliga vätskor”. Detta gäller cisterner som inte räknas till tryckkärlen. Det knepiga är att både Arbetsmiljöverket och MSB har regler för sådana cisterner. Dessutom har Naturvårdsverket regler för att värna grundvatten och ytvatten i närheten, och där betongplatta med sarg krävs för att stoppa eventuellt läckage från att nå omgivningen. Nu har det dessutom tillkommit regler från Boverket för de cisterner som kan betecknas som byggnadsverk. Den som projekterar en cistern måste dels beräkna själva cisternen enligt reglerna, dels se till att den utrustning som tillkommer inte bryter mot något av regelverken.

CLP På Inspectas skogsindustridagar ägnades mycket tid åt CLP-förordningen och AFS 2014:43. CLP står för Classification, Labelling and Packaging of substances and mixtures. Förordningen gäller klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar som släpps ut på marknaden (levereras eller tillhandahålls) inom EU. Reglerna gäller från 1 juni 2015 för alla ämnen och blandningar, även explosiva föremål och täcker in såväl allmänkemikalier som biocidprodukter och växtskyddsmedel.

Det finns ett globalt system för klassificering och märkning av kemikalier (GHS – Globalt Harmoniserat System) och för EU:s del är detta infört i CLP och REACH. Leverantörer och användare i Sverige måste också ha kännedom om kapitlen 18 och 19 i Arbetsmiljöverkets författningssamling 2014:43.

Björn Collinder, som är vd för Collinder Märksystem AB berättade hur märkning av rör, cisterner med mera inom industrin ska utföras.

Syftet med märkningarna är att öka säkerhet, minska skador och spara tid. Med korrekt märkning underlättas både drift och underhåll.

På exempelvis ett rör kan märkningen bli ganska omfattade och inkludera namn på media med koncentration angiven, pil för strömningsriktning, färg (indikerar egenskap på media), rör nr, från/till, kemisk formel, tryck etc. De gamla farosymbolerna ska bytas mot faro-piktogram, även kallade GHS-piktogram eftersom de följer den globala normen. Observera att gamla symboler och nya piktogram inte alltid är homologa. Ibland behövs flera nya piktogram för att ersätta en gammal symbol.

För de företag som inte uppfyller kraven enligt CLP kan vite utgå från 1 juli 2017. En rimlig tolkning förefaller vara att märkningsarbetet måste vara påbörjat senast detta datum. Arbetet blir mycket omfattande för en processindustri och måste göras strategiskt och systematiskt för att lyckas.

Detta framkom när Petter Bringsarve från Södra Cell Mörrums bruk berättade hur man hade genomfört arbetet. Han är project safety manager vid bruket. Redan 2013 började man kartlägga sin verksamhet och sina processer med avseende på märkning. Det visade >>

EXPERTER INOM INDUSTRIRENGÖRING

Låt oss ta hand om jobbet!

All industriell rengöring ställer höga krav, och vi har den specialistkompetens och erfarenhet som krävs för att klara av jobbet. Våra kunder finns bl.a. inom pappersindustrin, energisektorn och petrokemisk industri. Oavsett vilken tjänst du anlitar oss för ser vi till att genomföra varje projekt noggrant, säkert och miljöriktigt.

Kontakta oss gärna för att diskutera vilka lösningar vi kan erbjuda din verksamhet.

Corvara erbjuder tjänster inom industrirengöring, skadeservice och miljörivning Ett urval av våra tjänster Industriservice Högtrycksspolning | Kemisk rengöring | Vattenbilning | Vakuumsugning | Stoftavskiljare A27 | Slamsugning | Pannrengöring | Isblästring / Kolsyreblästring | Sandblästring Skadeservice Asbestsanering | Brandsanering och restvärdesräddning | Brandtätning, radontätning och fogning | Fasadtvätt / fasadrengöring | Fuktskada / vattenskada | Jour 24/7 | Klottersanering och klotterskydd | Luktsanering | Mögelsanering | Oljesanering | PCB-sanering och inventering | Sanering och avfuktning av krypgrund | Teknisk skadeservice och elektroniksanering | Ventilationsrengöring Miljörivning Håltagning I Lätt rivning I Sanering I Tung rivning I Och mycket mer......

corvara.se

0533-154 01 joacim@saffleplat.se www.saffleplat.se

PA P P E R & M A SS A • 2017

Renseribyggnad. Foto: Torbjörn Bergkvist

“ Foto: Michael Engman

Vi vill skapa ett bruk som blir den klarast lysande stjärnan i Europa. Helios ska vara i världsklass i det mesta, med avsaknad av olyckor, i tid och inom budget samt ges världens bästa uppstart. /Fredrik Mellesmo, funktionsansvarig i projekt Helios på SCA Östrand

Metsä Board, Husum.

sig finnas 950 tankar (där av 355 med media som utgjorde kemisk risk) och oräkneliga kilometer med rör. Den egna ”standarden” för märkning stämde inte alls med CLP. Befintliga skyltar såg hemmagjorda ut och många objekt saknade märkning.

– Vi utarbetade en lite egen design på de nya skyltarna som skulle känneteckna Södra, berättar Petter Bringsarve. Sedan följde vi förordningarna och fick ett enhetligt upplägg. Vi engagerade en dekalleverantör som tillverkar skyltarna och anlitar en inhyrd isolerfirma för att montera dem.

– För de på bruket som ska beställa skyltar har vi tagit fram en instruktion samt ett Excel-ark med namnen på alla aktuella media, som är 149 stycken, fortsätter Petter Bringsarve. Detta för att skyltningen ska bli enhetlig.

Det var ett omfattande arbete att få allt på plats under fyra år.

Skyltningen måste sedan givetvis uppdateras allteftersom nya kemiprodukter eller blandningar, introduceras eller avvecklas vid bruket.

Vid nyinstallation av utrustning måste skyltningen vara komplett innan det hela tas i drift. Lika självklart som att flödesschema och driftinstruktion måste finnas.

Roger Lundberg från RL AquaConsulting AB svarade för programpunkten ”Matarvatten, provtagning och nätverkande”. Han berättade om vikten av korrekta provtagningspunkter i anläggningarna. Provtagningsledningarna ska ha rätt dimension och punkterna ska vara rätt placerade. Ifall inte proven blir representativa är det ingen mening att ta prov. Om de visar för låga värden, kan anläggningen skadas i brist på åtgärder. Om de visar för höga värden kanske kostsamma och meningslösa åtgärder vidtas. Det händer att även nya energianläggningar har helt felaktiga provtagningspunkter. Nöd-

PA P P E R & M A SS A • 2017

vändiga råd finns i ”Handbok i vattenkemi för energianläggningar”, 2015:113 från Energiforsk. Alla berörda parter har också nytta av att delta i de icke-vinstdrivande nätverk som finns: matarvattensektionen.se, SIAPWS Open på Facebook och IAPWS.org.

Erfarenheter Inspectas Jan Wåle talade om materialval till kokerier och indunstningsanläggningar. Han gick igenom historiskt vilka material som varit aktuella i form av bland annat kolstål, austenitiska rostfria stål och Duplex stål. Han redogjorde för skademekanismer och korrosionsegenskaper, bland annat spänningskorrosion. Under de senaste två åren har tre kontinuerliga kokare byggts eller håller på att byggas.

Till dessa har man valt Duplex rostfritt stål 2205 och LDX 2101.

Jonas Höwing från Inspecta gick igenom aspekter på korrosion i milda och klorerade vattenmiljöer. Det handlade bland annat om råvatten som tas från hav, sjöar och vattendrag. De innehåller biologiska organismer som kan tillväxa och skapa problem. Som motmedel kloreras vattnet, oftast med natriumhypoklorit. I den miljön kan bland annat spaltkorrosion uppstå. I föredraget visades också hur materialval inverkar på gropfrätning och spänningskorrosion i råvatten.

Fredrik Lind berättade om drifterfarenheter av den nya mesaugn som startades upp i januari 2015 hos SCA Munksund, vilka problem som uppkommit och vilka åtgärder som har vidtagits. Ugnen har en kapacitet på 300 ton kalk per dygn och eldas med träpulver, och som reservbränsle går det att använda bland annat olja.

Vissa platser i byggnader och anläggningar kan vara mycket svårtillgängliga. Ett ställningsbygge till en hög punkt kan bli kostsamt >>

EagleBurgmann – Tätningsteknologi med fokus på service

Vi har vad som krävs för kvalificerad teknisk support och montering av vårt produktprogram – Boxpackning, Mekaniska tätningar, Kompensatorer – både vid större och mindre underhållsstopp.

EagleBurgmann Sweden AB Göteborg 031-58 68 50 Norrköping 011-14 00 05 Sundsvall 060-64 50 90 www.eagleburgmann.se

bu_11_019_az_schweden_rz_02.indd 2

04.03.11 15:51

PA P P E R & M A SS A • 2017

Foto: Torbjörn Bergkvist

och att sätta upp ställningar i ett torn med enbart en manlucka uppe och nere kan vara näst intill omöjligt. Under senare decennier har industriklättring utvecklats till en kostnadseffektiv metod. På skogsindustridagarna visade besiktningsinspektörerna Mattias Nilsson, Patrik Wallgren och Patrik Kilstam från Inspecta, möjligheterna med så kallad ”Rope Access”. Industriklättrare kan besikta, ta prov, reparera, underhålla eller filma/fotografera på mycket svårtillgängliga ställen.

Utbildning och behörighet gör arbetsmetoden mycket personsäker.

Skadefall Skogsindustridagarna avslutades med att ett antal skadefall presenterades, utan att nämna från vilka bruk i världen som fallen var hämtade ifrån. Skador i väggtuber på en sodapanna orsakade begynnande vattenläckage och pannan nedeldades. Digitalröntgen visade sprickor i konformade delar av tuberna. Konorna hade troligen drabbats av töjningskorrosion. Konorna var kallformade och ej värmebehandlade vilket hade orsakat detta. Problemet åtgärdades genom att byta tuber upp till 9 meter och undvika designen med konor.

En svavelsyracistern vid ett annat bruk, var tillverkad i kolstål och hade ställvis drabbats av kraftig godsförtunning. Luftbubblor från en nivåmätare nära botten hade gett ett uttunnat svavelsyraflöde uppåt vilket orsakat frätning på väggen. Inläckande fuktig luft vid cisternens tak hade påverkat även detta. Orsaken var att fukten hade spätt ut svavelsyran. Svavelsyra korroderar kolstål, men processen avstannar om temperaturen är under 20 grader, svavelsyrakoncentrationen överstiger 94 procent och syran står stilla. I den aktuella cisternen förvarades syra med 98 procents koncentration och vid normala förhållanden klarar sig då stålet.

Anna Nafari från Valmets inspektionsgrupp berättade om tre skadefall i sodapannor. Hon arbetar på företagets metallografiska laboratorium. Där brukar man göra skadeanalyser på metalliska komponenter, ofta värmeväxlardelar från sodapannor och indunstningsanläggningar. Hon visade två exempel på kompoundtuber från nedre ugnen i sodapannor. Stora områden var skadade på olika sätt, en gropfrätning och allmän godsförtunning över primärluftsnivån och en med stora urholkningar strax ovan smältanivån samt tjocka lösa beläggningar. Båda skadorna ansågs vara driftrelaterade, troligen kopplade till lutinsprutningen som har gett överhettning. Korrosiv miljö med trolig närvaro av klorider har bidragit till skadorna. I det andra fallet har problem med pannvattenkemi och matarvatten lett till stora mängder beläggningar på insidan av tuber som också ger överhettning.

Det tredje exemplet gällde låglegerat stål i tertiäröverhettaren på en sodapanna. Tjocka oxidskal hade bildats och korrosionshastigheten var mycket hög. Den höga temperaturen och klorider bidrog till skadorna och här hade man behövt ha ett mer korrosionsbeständigt material.

Avslutningsvis berättade Rickard Perman från Andritz om en svår olycka i en sodapanna någonstans i Europa. Det dröjde endast 18 minuter från första indikation (att rökgasfläkten stannade) tills pannan exploderade på grund av smältavatten. En person omkom och flera skadades. Enligt plan hade tubväggar bytts med en per år vid underhållsstoppen, men frontväggen var kvar att byta. Undersökning efter olyckan visade 40 x 20 mm stora hål i denna, med mycket tunt gods omkring. Ett drastiskt exempel på vad eftersläpande underhåll kan ställa till med.

PA P P E R & M A SS A • 2017

BillerudKorsnäs bruk i Gruvön.

Foto: Tony Axelsson

EFTER MER ÄN 20 ÅR – nu byggs ytterligare en kartongmaskin i Sverige

BillerudKorsnäs ökar sin kapacitet för vätskekartong genom en ny kartongmaskin på Gruvöns bruk.

Investeringsprojektet – som kallas Next Generation – görs mot bakgrund av ökad global efterfrågan.

Den nya maskinen behövs för att behålla företagets position på världsmarknaden.

AV KJELL-ARNE LARSSON

I MITTEN AV 1990-TALET byggdes dåvarande Stora kartong-

maskin KM8 i Skoghall för att producera vätskekartong. Sedan dess har StoraEnso investerat i en pappersmaskin i Kvarnsveden.

Och nu kommer alltså BillerudKorsnäs med en ny maskin för vätskekartong. Det är med andra ganska sällan vi ser investeringar i nya pappers/kartongmaskiner.

Den aktuella maskinen som kommer att hela KM7 utgör det

största projektet i sitt slag i Europa sedan millenieskiftet.

Koncernen BillerudKorsnäs har växt både organiskt och genom förvärv. För närvarande finns produktion på åtta orter; i Sverige, Finland och England. Det pågår både små och stora investeringar, dels för att öka produktionen från dagens 2,9 miljoner ton per år, dels att renodla och utveckla produktionen på respektive bruk.

Ett viktigt projekt är flyttningen av en maskin för maskinglättat >>

PA P P E R & M A SS A • 2017

Detta är ett historiskt beslut för BillerudKorsnäs. Den stabila marknadstillväxten för vätskekartong och annan förpackningskartong tillsammans med vår världsunika spetskompetens inom området gör oss perfekt positionerade för att tillfredsställa den globala efterfrågan på denna marknad.

När vi utvärderat olika alternativ har tillgången till förnyelsebar råvara från hållbart brukade skogar i Norden vägt mycket tungt. /Per Lindberg, vd och koncernchef, BillerudKorsnäs kraftpapper från Tervasaari till Skärblacka och investering i bestrykningskapacitet i Skärblacka.

På Gruvön produceras idag blekt löv- och barrmassa, samt kartong och papper på fem maskiner. Massan går både till egen produktion och till avsalu. På den nya kartongmaskinen kommer bruket att producera vätskekartong, förpackningskartong, food service board och white kraftliner, samt inledningsvis även Cup Stock. Maskinen ska tas i drift i början av 2019 och vara i full produktion 2023.

Fyra av de befintliga maskinerna på Gruvön kommer då att vara nedlagda och produktionen flyttad till andra bruk inom koncernen.

PM6 kommer dock att bli kvar på Gruvön och precis som idag tillverka fluting.

När allt är på plats blir Gruvön det största bruket med en produktion på 850 000 ton. Antalet fast anställda kommer samtidigt att minska från cirka 840 till 650. Ökad efterfrågan Investeringen i KM7 har föregåtts av marknadsanalyser. Globalt ökar efterfrågan på vätskekartong med 3,5 – 4 procent årligen samtidigt som även förpackningskartong och liner ökar. Människors konsumtionsmönster förändras vilket bland annat ger ökad efterfrågan på hållbara och hygieniska lösningar för mat och dryck. I och med investeringen i KM7 och åtgärder i befintlig produktion kan BillerudKorsnäs behålla sin position på vätskekartong och white kraftliner.

Förstudier visade att det inte fanns tillräckliga möjligheter att växa inom de befintliga produktionsresurserna och därför behövdes en ny kartongmaskin. Att valet föll på Gruvön berodde på god råvarutillgång, väl fungerande fiberlinjer och en hög kompetens. Man ska ha i minnet att vätskekartongen ”uppfanns” i trakterna av Grums och Säffle under 1950-talet. Därför är det särskilt intressant notera att dessa trakter i och med KM8 i Skoghall och KM7 i Gruvön kommer att bli vätskekartongens ”Silicon Valley” i världen.

Största maskinen Beslut om investeringen i KM7 togs 12 december förra året och i februari var markarbetena igång. En drygt 400 meter lång byggnad med bottenyta på 37 000 kvm kommer att rymma den nya maskinen.

Denna blir cirka 350 meter lång och därmed den största av alla vätske-

PLANPACKNINGAR

Vår leverantör Flexitallic har materialen för applikationer med låga eller höga temperaturer, aggressiva kemikalier och extrema tryck, i vår skärmaskin ombesörjer vi snabba leveranser i standard och special av skuren planpackning.

KOMPENSATORER

Vävkompensatorer för applikationer från fläktar med ren luft till högtemperaturapplikationer och aggressivt media.

Stålkompensatorer för höga tryck där kraven på material och design är höga, vi ombesörjer hela kedjan från leverans till installation.

MEKANISKA TÄTNINGAR Depac har ett komplett program för pumpar, omrörare och API-applikationer samt är en tillverkare med mycket stor erfarenhet av speciallösningar för applikationer med extrema förutsättningar i relation till tryck, vibrationer, axelrörelser och media.

LocTech ansvarar för leverans av tätningar och packningar, kompensatorer i stål, väv och gummi samt installation av dessa hos SCA Obbola.

Välkomna att besöka oss på Underhållsmässan i monter A01:06!

Isbjörnsvägen 11, 352 45 Växjö Telefon 0470-72 62 50 Fax 0470-72 93 23 support@loctech.se www.loctech.se

PA P P E R & M A SS A • 2017 kartongproducerande maskiner i Sverige. Virabredden blir 8,8 meter och konstruktionshastigheten 1 200 meter/min.

Kartongen kommer att ha tre skikt, med oblekt massa på baksidan och ett mittskikt med CTMP. Maskinen förses med mycket avancerad bestrykning on-line. Det behövs eftersom man planerar att även producera kartong till lyxigare förpackningar. Naturligtvis upphandlar BillerudKorsnäs den bästa teknik som finns att få även i övrigt. Maskinen kommer att ha mycket avancerat kontroll- och styrsystem, med ett stort antal sensorer och mätramar för bland annat kvalitetskontroll on-line.

Projektet består av flera delprojekt: kartongmaskin, smetkök, fiberlinjer, lut & ånga, vatten- och avloppssystem samt infrastruktur. I smetköket tillreds bestrykningssmeten för bestrukna kartongprodukter. De befintliga fiberlinjerna behöver kompletteras för att kunna plocka ut oblekt massa till kartongens baksida.

Bland annat krävs en ny tvättlinje för oblekt massa.

Den nuvarande indunstningsanläggningen kompletteras med tre ytterligare effekter. Detta medger att anläggningen kan drivas med lågtrycksånga, i stället för som idag med mellantrycksånga. Mellantrycksångan kan då användas i KM7.

Reningen av processvatten kommer att kompletteras för att klara kraven för livsmedelskartong. Dessutom kommer reningen av avloppsvatten att byggas ut.

Det bör tilläggas att bruket inte kommer att tillverka den CTMP som behövs för kartongens mittskikt. Denna massa ska köpas och därför investeras nu i resurser för lagring, hantering och upplösning av CTMP. Beträffande den egna kemiska massan kommer en större volym än idag att åtgå i den egna produktionen, men viss volym kommer att återstå för avsalu.

Det aktuella projektet utgör Europas största bygge av kartong/pappersmaskin under 2000-talet.

Leverantörer Det blir Voith som kommer att leverera kartongmaskinen som av företaget benämns XcelLine kartongmaskin. Kartongen får tre skikt. Inloppsdelen blir försedd med Duo DII hybrid former. Maskinen får bland annat en Tandem NipcoFlex skopress och en VariFlex L rullmaskin. Kontrollsystemet Papermaking 4.0 innebär full on-line kontroll av alla processdata.

Voith levererar också bland annat OnCare som är ett heltäckande system för underhåll av maskinen.

Man svarar också för ett nytt koncept för att utbilda operatörerna och underhållspersonalen.

Konsulter i projektet är Pöyry, Sweco, ÅF med flera.

Byggentreprenör är NCC. Maskinleverantörer är förutom Voith bland andra AFT, Valmet och GL&V. FAKTA Next Generation, ny kartongmaskin Byggherre: BillerudKorsnäs Gruvöns bruk Byggentreprenör: NCC Maskinleverantör: Voith m.fl.

Arkitekt: Tengbom Byggtid: februari 2017–december 2018 Värde: 5,7 miljarder kronor

Kartongmaskin BM 5 vid BillerudKorsnäs bruk i Frövi. Bild: BillerudKorsnäs

PA P P E R & M A SS A • 2017

ISS tecknar nytt avtal med Holmen ISS förnyar samarbetet med skogsindustrikoncernen Holmen. Parterna tecknade nyligen ett treårsavtal som omfattar en mängd olika servicetjänster.

ISS HAR LEVERERAT servicetjänster till Holmen sedan 2010.

Nu väljer parterna att förnya sitt samarbete i ett treårigt avtal som träder i kraft den 1 mars 2018.

Det nya avtalet innebär att ISS kommer att leverera lokalvård, vakt- och säkerhetstjänster, mat och dryck, fastighetsservice, postoch pakethantering, transport- och förrådstjänster samt administrativa tjänster såsom reception, telefoni och konferensservice.

Avtalet omfattar Holmens svenska enheter i Hallstavik, Iggesund, Norrköping, Stockholm och Örnsköldsvik.

– Vi är både stolta och glada över att Holmen väljer att förnya och förlänga vårt samarbete. Holmen är en viktig kund för ISS, och i egenskap av strategisk partner ska vi fortsätta bidra till en positiv utveckling av Holmens kärnverksamhet. Det nya avtalet är också ett bevis på att våra medarbetare gör ett fantastiskt arbete med att dagligen leverera service med hög kvalitet till Holmen och dess anställda, säger Gary Kidd, vd ISS Sverige.

“

Avtalet omfattar Holmens svenska enheter i Hallstavik, Iggesund, Norrköping, Stockholm och Örnsköldsvik. Bild: Holmen

Vi är både stolta och glada över att Holmen väljer att förnya och förlänga vårt samarbete.

Holmen är en viktig kund för ISS, och i egenskap av strategisk partner ska vi fortsätta bidra till en positiv utveckling av Holmens kärnverksamhet. /Gary Kidd, vd ISS Sverige

PA P P E R & M A SS A • 2017

Papper- och massaindustrins restprodukter innehåller värdefulla ämnen som kan bli råvaror i metallindustrin. Bild: Stora Enso

Massaindustrins restprodukter kan bli värdefulla för metallindustrin Kan värdefullt innehåll från pappers- och massaindustrins restprodukter bli råvaror i metallurgiska processer? Vinnova har beviljat 10 miljoner kronor till ett projekt där Swerea MEFOS tillsammans med företag från olika branscher ska utveckla nya innovativa lösningar för att minska industrins miljöpåverkan.

METALLINDUSTRIN TILLSAMMANS MED pappers- och

massaindustrin är två av de största industrisektorerna i Sverige, och de står inför stora och viktiga miljömässiga utmaningar. Metallindustrin är starkt beroende av fossila råvaror, och ökande krav på minskade koldioxidutsläpp innebär stora tekniska och ekonomiska utmaningar. Samtidigt ställs allt högre krav på massa- och pappersindustrin att minska deponin av avfall.

Nya innovativa metoder Nu har flera branscher gått samman för att tackla de miljömässiga och samhälleliga utmaningarna. Målet är att ta fram nya innovativa metoder för att uppgradera slam och ta tillvara värdefullt innehåll (främst kol och kalk) från massa- och pappersindustrin. De produk-

terna kan i sin tur utnyttjas som råvaror i metallurgiska processer. − Vi vill skapa ekonomiskt lönsamma lösningar på industrins utmaningar, säger professor Chuan Wang, projektledare. Om det här faller väl ut kan svensk industri undvika deponi av 350 kton slam årligen, samt minska användandet av kalksten och fossila råvaror som koks och kol. Det i sin tur innebär en minskning av koldioxidutsläppen med 270 kton per år.

Utvecklingsarbetet kommer att bedrivas både i industriell skala och pilotskala inom olika industrisegment, metall- och massaindustrin, för att utvärdera metoderna. Projektet koordineras och leds av Swerea MEFOS. Övriga partner är KTH, Outokumpu Stainless, SCA Obbola, SP Processum, SSAB Special Steel, SSAB Merox, Stora Enso, Sveriges Lantbruksuniversitet, Swerea IVF och Volvo Powertrain.

PA P P E R & M A SS A • 2017

MUNKSJÖ BILLINGSFORS – underhåll, produktionsökning och energisamarbete Hos Munksjö Paper i Billingsfors förändras underhållskalendern. Tidigare genomfördes ett långt semesterstopp samt två kortare stopp, vid jul respektive påsk. Från och med i höst blir det ett höststopp (lite längre) och ett vårstopp (lite kortare).

Målet på sikt är att ha ett enda årligt stopp.

AV KJELL-ARNE LARSSON

PAPPERSBRUKET I BILLINGSFORS har sedan 1982 tillhört

Munksjökoncernen. Här tillverkas sulfatmassa samt tunt papper och Spantex-papper. På bruket finns tre pappersmaskiner. På PM2 och PM6 tillverkas tunt papper i ytvikterna 12-68 gram/kvm. Merparten av tonnaget säljs för tillverkning av skyddspapper för valsad plåt och andra metallprodukter. En mindre del exporteras till USA och Mexico och används för produktion av karbonpapper. Maskeringspapper och elektrotekniska papper tillverkas också. På PM5 tillverkas papper med ytvikter på 55-300 gram/kvm, som förädlas till Spantex-papper i en egen konverteringsanläggning. Där kan papperet förses med tryckta mönster, bestrykas och lackas med klarlack. Spantex används i laminat på möbler, bänkar, golv och paneler.

Produktionsnivån i Billingsfors är 65 000 ton massa och 50 000 ton papper per år. Nu har bruket ett tillfälligt miljötillstånd att producera upp till 70 000 ton massa. Den massa som inte används i egna bruket går dels till Munksjö Paper i Jönköping som producerar elektrotekniskt papper, och dels till Munksjö Aspa Bruk, där massan bleks, torkas och packas för avsalu.

Renovering av vedtransportör till barktrumman.

16

Underhållskalender Varje år görs tre underhållsstopp: 3 dygn vid jultid, 4 dygn vid påsk och på sommaren under vecka 28-30. Med början i vår inleds ett nytt upplägg med ett förlängt påskstopp på 5 dygn och i oktober ett lite längre stopp på maximalt 11 dygn. Om så där 4–5 månader går vi mot det första höststoppet enligt brukets nya kalender.

När detta skrivs har påskstoppet klarats av och här rapporterar vi lite

PA P P E R & M A SS A • 2017 om aktiviteterna under detta. Ungefär 280 personer från entreprenörer var engagerade i stoppet, dessutom all egen UH-personal och operatörer.

På bruket finns en vedlinje med en trumma som är 18 meter lång och har diametern 5 meter, samt en hugg. Linjen stoppas i cirka 8 timmar varannan vecka.

– Vedlinjen slits oerhört hårt i många positioner och vi måste se över den vid återkommande stopp och göra större ingrepp vid fabriksstoppen, berättar Sven Strand, som är brukets tekniske chef och chef för underhållsorganisationen.

Under det senaste stoppet gjordes påläggssvetsning med extra hållfast material i de första metrarna av trumman som slits mest.

Ytterligare lifters installerades i trumman, vilket gör att stockarna sliter mindre på manteln och barkningen blir effektivare. Flisröret som sitter efter huggen och transporterar flisen till utjämningsficka, var också slitet och byttes därför.

Pannor På bruket finns ett antal pannor, förutom sodapanna och mesaugn, finns en gaspanna och en fastbränslepanna. Den sistnämnda eldas med bark, fiberslam, pappersrester och inköpt bränsleflis. Fuktigt bränsle blandas med torrare för att få jämn gång och effektivare förbränning i pannan. Vid det aktuella stoppet gjordes översyn av både sodapannan och fastbränslepannan. Teglet i den senare sågs över och murades delvis om. Matarvattenledningarna till sodapannan kontrollerades med digitalröntgen och godkändes.

På den 40 meter långa mesaugnen gjordes tjockleksmätning av slitteglet sedan ugnen stoppats. Precis som vid tidigare stopp krävdes ommurning i vissa delar.

Batchkokning Kokeriet har en linje och körs i kampanjer på 1 eller 2 dygn. Linjen

har fyra batchkokare och två blåstankar. Under det aktuella stoppet besiktades kokarna. Avlagringar avlägsnades med högtrycksspolning.

Viss påsvetsning utfördes. Tidigare har sugsilplåtarna i tre av kokarna bytts. Detta gjordes nu också på den återstående.

Hanteringen av terpentinkondensat förbättrades, med ytterligare terpentinstation och en ny sensor. Efter åtgärden kan nu konduktiviteten på kondensatet mätas on-line. Hög konduktivitet tyder på hög halt av lut och då får kondensatet gå till spill-luten. Låg konduktivitet indikerar ren terpentin som går till dekantör.

I sileriet byttes gaveltätningar på DD-filter, vilket är en normal åtgärd en gång per år. Växellådan till DD-filter åtgärdades. Förberedelser görs nu för att genomföra en total renovering av växellådan under kommande höststopp.

Miljötillstånd Som nämnts har bruket ett tillfälligt tillstånd att få producera upp till 70 000 ton massa per år. En ny ansökan har lämnats till Markoch miljödomstolen som gäller brukets hela verksamhet och där tillstånd söks för att kunna producera 80 000 ton per år.

– I april lämnade vi vissa kompletterande svar på frågor som ställdes efter remissomgången, berättar Sven Strand. Vi hoppas nu att det kan bli förhandlingar i domstolen under hösten och att vi får vårt tillstånd.

Den högre kapaciteten kräver också uppgraderingar i vissa delar av fabriken. Mesaugnen måste ges högre kapacitet och detta kräver i sin tur ett el-filter för att klara miljökraven. En ytterligare och därmed femte batchkokare behövs också. Sodapannan som har blockkonstruktion i eldstaden måste bli föremål för omfattande åtgärder.

Blocken, som alla finns i nedre delen av eldstaden upp till 5,5 meters höjd, tas bort och pannan byggs om till en mer modern design för sodapanna. Utbyte av ekonomiser ingår också i planeringen. >>

För säkra lyft på svenska arbetsplatser • Service och inspektion • Konsultation • Konstruktion • Stållinor • Lyftutrusning • Fallskydd och fasta system

www.certex.se 17

PA P P E R & M A SS A • 2017 En förstudie har gjorts och ett förprojekt kommer nu också att genomföras. Denna framförhållning motiveras av att projektet med sodapannan inte ska försinka höjning av produktionsnivån när väl nytt miljötillstånd kommer på plats, vilket man givetvis hoppas.

Energiprojekt Bruket i Billingsfors deltog från första början i Energimyndighetens program PFE – Program för energieffektivisering i energiintensiv industri. Ett energiledningssystem infördes. Flera energibesparande åtgärder vidtogs. Det gjorde att energi och el sparades och företaget fick ta del av en skattereduktion på 0,5 öre/kWh vilket innebar en halv miljon kronor per år.

– När PFE:s två perioder var till ända skickade Energimyndigheten ut en enkät som vi svarade på, berättar Sven Strand. Vi var mycket positiva till programmet, även om vi utan detta ändå skulle ha genomfört många av åtgärderna.

Nu jobbar man vidare i samma anda, bland annat med en särskild energispargrupp på bruket.

Till engagemanget i energihushållning hör också att bruket sedan 2011 levererar värme till Billingsfors fjärrvärmenät. Nu ska detta byggas ut med en 4,7 kilometer lång kulvert till Bengtsfors tätort.

Kommunen övervägde att investera i en ny fjärrvärmepanna för att klara ökat värmebehov. Det visade sig dock att bruket hade mer spillvärme över och denna kan säljas till kommunen.

– Idag värmer vi fjärrvärmereturen med ånga, men nu bygger vi för en lösning där fjärrvärmereturen på 45 grader ska värmas i fyra steg till 95 grader. De första tre stegen med lutångkondensat och hetvatten och det sista med ånga. På detta sätt tar vi tillvara spillvärme på ett effektivt sätt. Framöver kommer vi att kunna leverera minst tre gånger så mycket värme som idag, avslutar Sven Strand.

Svetsarbeten inuti barktrumman vid inloppet.

Wistrand är marknadsledande inom kemisk rengöring och betning av stora ångpannor i Norden.

Våra kunder finns över hela världen, främst inom pappers- och massaindustri samt kraftverk och processindustri, samtliga med höga kvalitetskrav.

KEMISK RENGÖRING Snabbt, säkert och kostnadseffektivt www.wistrandgroup.com 18

PA P P E R & M A SS A • 2017

NYA TRYCKKÄRLSDIREKTIVET sätter större press på leverantörer Det tidigare direktivet för tryckbärande anordningar 97/23/EC var implementerat i Sverige i form av Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:4. Under sommaren 2016 kom en ny version av direktivet med beteckningen 2014/68/EU. Detta direktiv implementeras samtidigt i alla EU:s länder.

AV KJELL-ARNE LARSSON

DET SÅ KALLADE tryckkärlsdirektivet – PED eller Pressure

Equipment Directive – finns i Sverige numera i form av ”AFS 2016:1 Föreskrifter om tryckbärande anordningar”. Till tryckbärande anordningar räknas: • Tryckkärl inklusive värmeväxlare och pannor • Tryckbärande tillbehör • Industriella rörledningar • Säkerhetsanordningar Föreskrifterna gäller konstruktion, tillverkning och bedömning av överensstämmelse för tryckbärande anordningar och aggregat vars högsta tillåtna inre övertryck är större än 0,5 bar.

Avsikten med det nya direktivet var bland annat att skapa mer rättvisa på marknaden. Numera är det svårare för tillverkare/importörer att slira på regelverken och skaffa sig konkurrensfördelar.

– Man har velat strama upp regelverket för att göra det svårare för fuskare, säger Christina Persson, som arbetar på Kiwa Inspecta och undervisar om tryckkärlsdirektivet och svenska föreskrifter. Krav ställs nu på att tillverkare/importör ska kunna ta fram dokumentation när myndigheter frågar efter denna. Det handlar om spårbarhet till underleverantörer, materialtillverkare med mera. Även beräkningar och ritningar måste kunna visas upp. Denna spårbarhet är viktig också när eventuella olyckor inträffar och ska utredas.

Bakgrunden till ett omarbetat tryckkärlsdirektiv var att bland annat också att tilliten till CE-märkningen hade minskat på grund av bristfälliga eller farliga produkter på marknaden. Tillverkare som kringgick reglerna hade kostnadsfördelar framför de som följde dem. Är produkten CE-märkt ska användaren kunna vara säker på att alla industriproduktdirektiv som är applicerbara också har följts.

I det nya regelverket finns nya definitioner på utsläppande på marknaden och tillhandahållande på marknaden. Nya reglerna ställer högre krav på de som importerar och distribuerar tryckbärande utrustning, bland annat att vid sidan av CE-märke, serie-nr och typnr ska produkterna märkas med importörens namn och adress. Med importör menas i detta sammanhang det företag som tar in en CEmärkt produkt från ett land utanför EU. Redan i det gamla direktivet fanns det krav på att tillverkaren ska utfärda en EU Declaration of conformity – Försäkran om överensstämmelse – som ska vara möjlig att ta fram i tio år, samt förse produkten med bruksanvisning och eventuella varningskyltar. I det nya

Både tillverkare och användare måste noga sätta sig in i alla relevanta regelverk. Bland andra Kiwa Inspecta ger kurser i regelverk för trycksatta anordningar.

direktivet har det klargjorts att importören ska kunna förse Arbetsmiljöverket med denna försäkran samt all övrig dokumentation ifall Arbetsmiljöverket efterfrågar denna.

Fler parallella regelverk Regelsituationen kompliceras ytterligare genom att krav på tryckkärl kan finnas även från andra myndigheter. Exempelvis tryckkärl för transport av farligt gods regleras av MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) medan krav på cisterner regleras av både MSB och Boverket.

Tillverkare och importörer måste också vara insatta i harmoniserade standarder som SS-EN 13480 (rörledningar) och SS-EN 13445 (tryckkärl).

För den som behöver lära sig nya regelverk finns tvådagarskurser hos Kiwa Inspecta, antingen en standardkurs eller en företagsanpassad.

Det ges också uppdateringskurser på några timmar.

19

Vi är specialister på nöd- och ögonduschar

Tel. 0240-59 40 00 • Fax 0240-64 90 47 • info@giapremix.se • www.giapremix.se