Nordiska Projekt Industri 6/15

NR 6 • 2015

MALMPORTEN KAN BLI SVERIGES STÖRSTA

FRAMGÅNG MED NYTT kokeri hos Obbola

KOPPARBERGS BRYGGERI ENERGIEFFEKTIVISERAR

STORA ENSO FORS BRUK – både underhåll och ny produkt

MUDDRINGSPROJEKT MED NY ENERGIANLÄGGNING

BÅDE HÖGRE KVALITET OCH KAPACITET HOS STORA ENSO SKOGHALL

FÖRSTA ETAPPEN KLAR i Svärtträskgruvan

SWEETPOP.SE

I juni lanserades nya accesskortet. Det ersätter Entrepasset och sätter en ny standard vad gäller säkerhet och trygghet vid inpassering och kompetenskontroll.

SSG Access är en tjänst för inpasserings- och kompetenskontroll som nu även kan hantera kompetenser som inte utfärdats av ssg.

Entreprenörer kan spara sina kompetensprofiler via ssg profile på det nya smarta accesskortet. Mindre administration, större effektivitet, hög säkerhet och mer trygghet.

Läs mer om Accesskortet på ssg.se.

LEVERANTÖRS GUIDEN BRINNER INTE. www.imtech.se

www.abb.se

Läs mer på PAROC.SE

www.bravida.com

Svensk

-Projekt -Modernisering -Service

reservkraft

– när behovet uppstår

www.attacuspower.se

www.fortum.com

POWER AB

www.noxor .se

www.bameco.se

För annonsering i leverantörsguiden, kontakta Mattias Andersson Tel: 08 120 165 54 mattias@nordiskaprojekt.se

INNEHÅLL 3 4 5 6

Leverantörsguiden Innehåll Ledare Nyheter

SÄKERHET 11 Nya rekord för SSG Entre som nu blivit en standard PAPPER & MASSA 12 Stora Enso Fors Bruk – både underhåll och ny produkt 15 Både högre kvalitet och kapacitet hos Stora Enso Skoghall 18 Framgång med nytt kokeri hos Obbola 21 Iggesund siktar på 24 månaders stoppintervall

SANERING 24 Första etappen klar i Svärtträskgruvan

37 Jopro tar sikte på världen 38 En titt in i framtidens intralogistik 39 Fondberg väljer ny logistikpartner

RESERVKRAFT 26 Atlas Copco levererar reservkraft till finskt sjukhus

GRUVA 40 På väg mot ett hållbart företagande 42 LKAB genomför strukturförändring med fokus på järnmalmsaffären 44 Ny bentonitanläggning i Luleå

MUDDRING 27 Envisan får uppdraget att muddra BRYGGERI Oskarshamns hamnbassäng 30 Malmporten kan bli Sveriges största 45 Kopparbergs Bryggeri effektiviserar med ny energianläggning muddringsprojekt SANERING 34 Saneringen vid Björkshults nedlagda glasbruk är klar

LOGISTIK 48 Ny terminalanläggning för DHL Express på Landvetter

LOGISTIK 36 Mångmiljoninvestering på svenska marknaden

STÅL 50 SSABs renoverade masugnar sänker kostnader med 200 miljoner årligen

42

21

UTGIVARE: ljungåfors media ab Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719

NR 6 • 2015

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE: Jan Åström jan.astrom@ljungaforsmedia.se ART DIRECTOR: Ning Bark ning@jntpublishing.se MALMPORTEN KAN BLI SVERIGES STÖRSTA

FRAMGÅNG MED NYTT kokeri hos Obbola

KOPPARBERGS BRYGGERI ENERGIEFFEKTIVISERAR

STORA ENSO FORS BRUK – både underhåll och ny produkt

MUDDRINGSPROJEKT MED NY ENERGIANLÄGGNING

BÅDE HÖGRE KVALITET OCH KAPACITET HOS STORA ENSO SKOGHALL

4

FÖRSTA ETAPPEN KLAR i Svärtträskgruvan

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

SKRIBENTER: Björn Asplind Kim Hall Kjell-Arne Larsson Otto Marand Therese Zätterqvist

FÖRSÄLJNINGSCHEF: Mattias Andersson mattias@nordiskaprojekt.se MARKNAD: Ulrika Stjärna ulrika@nordiskaprojekt.se Jesper Nilsson jesper.nilsson@nordiskaprojekt.se Albin Öström albin.ostrom@nordiskaprojekt.se PRENUMERATION: Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@jntnyamedier.se TRYCK: Exakta tryck 2015

OMSLAGSBILD: Thomas Nilsson, projektledare för PMI och Peter Olsson, chef för Technology and Investments vid Stora Enso Skoghall.

Foto: Kjell-Arne Larsson www.nordiskaprojektindustri.se www.nordiskaprojektenergi.se www.svenskbyggtidning.se www.dagensinfrastruktur.se Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer.

Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material.

Tidningen får citeras med angivande av källa.

LEDARE

Det optimala stoppet – finns det?

Hästar måste ryktas och skos, hundar rastas, bilmotorn behöver ny olja och tändstift.

Allting behöver vård och omsorg. Också processindustrin kräver regelbundet underhåll för att den skall kunna fungera som en pålitlig producent av produkter som ger intäkter och arbetsplatser.

På Processindustridagarna 2015 stod olika aspekter av underhållet som stopplanering, energieffektivisering, rationella inspektionsrutiner och ökad säkerhet i centrum.

När man vet att en timmes produktionsbortfall i en större processanläggning motsvarar cirka en miljon kronor är det självklart att ett underhållsstopp måste planeras med matematisk precision. ”Ett lyckat stopp innebär inga personskador eller bränder, att tidsplanen hålls och

att anläggningen är tät vid återstart. Inled planeringen i god tid, till och med 2½ år innan. Dela upp stoppet i 6-7 delar, skapa en egen organisation, dit linjeorganisationen lånar ut resurser. Beställ material i tid, avsätt 5-10 % av tiden för oförutsedda åtgärder, som dyker upp i samband med stoppet. Lägg inte in nya jobb i stoppet i ett sent skede. Ordna logistik och infrastruktur i tid. Börja planera nästa stopp direkt när erfarenheterna är färska”, säger Bernt Henriksson från Tamec i Lysekil. ”Under fem veckors intensivt arbete med 200 av våra medarbetare från sex länder inser man att inget går upp mot bra planering, Vi utförde en grundlig hälsokontroll av anläggningen, både visuellt och genom oförstörande provning. Man behöver mycket stöd för att få ett bra stopp, därför involverade vi för första gången HRavdelningen för ett fältjobb”, säger Timo Okkonen, COO, Chief Operating Officer

för Inspectakoncernen, med erfarenheter av Inspecta Finlands största underhållsstopp någonsin vid Neste Oils raffinaderi i Borgå.

I detta sista nummer för i år av Nordiska Projekt Industri berättar vi bland annat mer om ett antal underhållsstopp: * I år frångick man ”jultraditionen” hos Stora Enso i Fors att genomföra underhållsstoppet under julveckan. Istället gjordes stopparbetena under drygt en vecka i november. Det var lättare att få tag på entreprenörer då och kostnaden blev något lägre. * Under vecka 45-46 genomfördes ett lyckat underhållsstopp vid Iggesunds bruk.

Besiktningar och förebyggande underhåll utfördes denna gång för att klara ett 24 månaders intervall till nästa stora stopp.

Nu har vi ledigt ett tag, firar jul och nyår, laddar upp för ett intensivt 2016!

Trevlig läsning, Jan Åström

www.preventbevakning.se info@preventbevakning.se Vill du höja säkerheten på din anläggning?

Behöver ditt projekt tillsätta resurser för att få en trygg arbetsmiljö?

Prevent Bevakning tillhandahåller spetskompetens inom Hälsa Miljö och Säkerhet • HMS-koordinering och fältinspektioner • Säkerhetsvakter för riskfyllda arbeten • Bevakning av både yttre och inre miljö • Brandförebyggande SBA

Prevent Bevakning har sedan början av 90-talet medverkat i över 100 revisionsstopp och större ombyggnadsprojekt.

Vi är specialiserade på att arbeta i riskfyllda miljöer på anläggningar inom bl.a. petrokemin, pappers- och massaindustrin och på raffinaderier i Norden.

Idag består företaget av 350 medarbetare anställda på olika orter i Sverige.

Vi utbildar också varje år flera tusen av våra kunders anställda inom industrin samt inom sjöfart.

Sellihca

Qualified

Achilles JQS

Qualified

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

5

NYHETER

SKF tar strategiskt viktig order i marinsegmentet

Fr v Catarina Gustafsson, säkerhetschef som tillsammans med Conny Wårheden, arbetsmiljöingenjör arrangerar Fors Bruks årliga säkerhetsdagar.

Stora Enso Fors Bruk genomför säkerhetsutbildning för alla medarbetare

SKF fortsätter att expandera sin traditionella kundbas i Kina när man sluter avtal för komponenter till framdrivningsaxlar med en av landets största skeppsredare.

SKF kommer att förse China Oilfield Services Limited (COSL), en av Kinas största redare, med komponenter till framdrivningsaxlar och inbyggnadstekniska tjänster till deras nybyggda flotta med supplyfartyg för offshoreindustrin. Totalt kommer 16 framdrivningsaxlar på 8 fartyg att utrustas med SKFs komponenter.

Ole Kristian Joedahl, Sales and Marketing Director, Industrial Market, säger: ”Detta är ett mycket viktigt avtal för vår marinverksamhet i Kina, där vår strategi är att samarbeta närmare med rederier och expandera från vår traditionella kundbas av originaltillverkare och skeppsvarv.”

Tack vare den lyckade integrationen av Blohm + Voss Industries, som förvärvades 2013, kan koncernen erbjuda kunderna alla komponenter och tjänster som är nödvändiga för framdrivningsaxlar.

Detta kompletteras med SKFs kunskap inom inbyggnadsteknik, som hjälper rederierna att välja komponenter som exakt passar deras behov.

SKFs komponenter till framdrivningsaxlar för COSL är: kopplingar, bultar och tätningar för vattentäta skott levereras från koncernens fabriker i Sverige och Tyskland. SKFs ytbehandlade maskinfötter som gör det möjligt att montera kritiska roterande maskiner stadigt och korrekt i svåra driftsförhållanden – i det här fallet motorn – tillverkas i Nederländerna.

Säkerhet har högsta prioritet inom Stora Enso. Det genomförs en rad aktiviteter för att uppnå målsättningen att ha noll olycksfall inom företaget. Som en del i säkerhetsarbetet på Fors Bruk anordnas varje år en heldagsutbildning i säkerhet för brukets 530 medarbetare.

Säkerhetsdagarnas innehåll är en mix av aktuella händelser på bruket, nyheter inom säkerhetsområdet och genomgång av säkerhetsregler. Upplägget bygger på stationer där teori, praktiska övningar och diskussioner varvas. I år finns bl a hjärt- och lungräddning, riskbedömningar samt diskussioner kring sömn, hälsa och arbetsmiljö med i programmet. Dagarna inleds med information från brukets ledningsgrupp. ”Syftet med säkerhetsdagarna är att vi ska öka medarbetarnas kunskap och medvetenhet om säkerhet. Utbildningsdagarna bidrar även till att stärka engagemanget och öka delaktigheten på bruket för säkerhetsfrågorna”, säger Catarina Gustafsson, säkerhetschef på Fors Bruk och ansvarig för säkerhetsdagarna.

För att kunna utbilda alla medarbetare och samtidigt hålla brukets verksamhet igång så arrangeras utbildningsdagarna vid sex tillfällen i november och december.

BillerudKorsnäs prisas för klimatarbete i världsklass

Triton fullbordar förvärv av Imtech Nordic

BillerudKorsnäs arbete för att minska koldioxidutsläpp och strategi för att möta hotet om klimatförändring prisas med en placering på CDP:s A-lista för företag som visar globalt ledarskap inom klimatförbättrande åtgärder. Endast fem procent av de företag som rapporterar till CDP:s klimatförändringsprogram har kvalificerat sig för placering på A-listan, BillerudKorsnäs är ett av dessa. Syftet med listan är att uppmärksamma företagens insatser för att minska klimatförändringarna under det senaste verksamhetsåret. Listan sammanställs på uppdrag av 822 institutionella investerare som förvaltar mer än en tredjedel av världens investerade kapital.

Säkerhet har högsta prioritet inom Stora Enso. Det genomförs en rad Triton fonder har framgångsrikt fullbordat förvärvet av Imtech Nordic, en ledande och komplett teknisk installations- och servicepartner med 4 000 anställda i Sverige och ytterligare 1 400 anställda i Norge och Finland. Verksamheten består av tre affärsområden: Värme & Sanitet, Ventilation och El. Triton fond IV har förvärvat samtliga aktier i bolaget från Waterval BV. Parterna har enats om att inte lämna ut inköpspriset. Ny styrelse är utsedd och ny VD för Imtech Nordic, med omgående tillträde, blir Mats Jönsson.

6

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

NYHETER

Lesjöfors Kina godkänd leverantör för bilindustrin Efter en två år lång process är Lesjöfors certifierat för TS 16949 även i Kina. Certifieringen är en viktig kvalitetsmarkör för ännu ett företag I koncernen.

Lesjöfors I Kina har i manga år levererat fjädrar och banddetaljer till många branscher på den kinesiska marknaden. Till en början fokuserade företaget på produkter för telekommarknaden, men sedan år 2012 är utbudet breddat och omfattar nu även fjädrar för bilindustrin. Bilindustrin har ett starkt krav på att underleverantörer ska inneha TS 16949-certifiering, vilket är ett tydligt kvalitetssigill till marknaden. De senaste två åren har därför företaget ägnat åt att målmedvetet se till att certifieringskraven ska följas även i Kina.

– Vi är väldigt glada över att kunna tillkännage att vårt hårda arbete nu har burit frukt och vi har fått den efterlängtade certifieringen TS 16949:2009, säger Mikael Andersson, chef för Lesjöfors i Kina.

Certifikatet tillsammans med pågående investeringar i tillverkningsutrustning och teknologiutveckling, öppnar upp nya möjligheter för kunder i Europa. De kan nu använda Lesjöfors för att förse även den kinesiska marknaden med fjäderprodukter, speciellt bilindustrin.

– Vi välkomnar alla kunder att kontakta oss antingen via sin vanliga kontaktperson inom Lesjöfors eller ta direktkontakt med oss i Kina för alla typer av fjäderbehov, säger Mikael Andersson.

ABB levererar kabellänk till oljefältet Goliat ABB har framgångsrikt levererat en undervattenslänk för olje- och gasföretaget Eni Norge som ska överföra elkraft från det norska elnätet till den nya flytande FPSO-plattformen (floating production storage and offloading unit), Goliat i Barents hav, norr om Norge.

Den 105,5 kilometer långa sjökabeln är det längsta kabelsystemet i sitt slag i världen.

Goliat är det nordligaste oljefältet i världen med kapacitet att producera 100 000 fat olja per dag samt lagra nära en miljon fat olja som sedan transporteras till land via tankfartyg.

ABB:s högspända trefas AC-kabelsystem omfattar en 104 kilometer lång statisk kabelsektion på havsbotten och en 1,5 kilometer lång dynamisk kabelsektion. Den höga spänningsnivån möjliggör utökade kraftleveranser som, vid behov, kan förse ytterligare fält med elkraft via samma kabelsystem i framtiden.

Kraftlänken på 74 megawatt (MW) och 123 kilovolt (kV) ska leverera runt 50 procent av plattformens elbehov från land, vilket minskar koldioxidutsläppen med hälften tack vare mindre användning av fossilt bränsle i gasturbinerna. ABB:s nyckelfärdiga kabelsystem omfattar design, konstruktion, leverans, installation och driftsättning.

Den dynamiska kabelsektionen hänger i vattnet mellan plattformen och havsbotten och har designats specifikt för att stå emot betydande mekaniska påfrestningar och utmattning till följd av strömmar, vågor och plattformens vertikala rörelser. En viktig del av den dynamiska kabellösningen är en innovativ korrugerad metallmantel, specialdesignad för att motstå påfrestningar över tid. ”Tillförlitlig elförsörjning från fastlandet ska bidra till att minska miljöpåverkan från Goliat och säkerställa en säker och effektiv drift”, säger Patrick Fragman, chef för ABB:s verksamhet Grid Systems, en del av företagets division Power Systems. ”Detta är ännu ett exempel på ABB:s ständiga strävan efter innovation och det stärker vår position som en globalt ledande leverantör av högspänd kabelteknik.”

ABB:s robusta, extruderade högspända sjökablar minimerar elförluster och har hög mekanisk hållfasthet, vilket gör dem idealiska för hårt utsatta marina miljöer. Kabelsystemet har också integrerad fiberoptik för temperaturövervakning och kommunikation. ABB har driftsatt fler än 25 högspända kabelsystem för likström (DC) och hundratals AC-system runt om i världen, inklusive kraftlänkar till oljeoch gasplattformar i Persiska viken och Nordsjön.

Svevia sanerar Klippan Från fabriksområde till rekreationsområde. Svevia ska utföra sanering efter verksamheten vid Klippans läderfabrik. 100 000 ton jord ska grävas ur.

Saneringsarbetet startar till våren och omfattar schaktning av en yta på 110 000 kvadratmeter, det är mer än nio fotbollsplaner.

Tidigare har Svevia sanerat bostadsområdet intill fabriken.

– Det känns trevligt att vara tillbaka i Klippan och fortsätta arbetet med att ta bort förorenad jord, säger Marie Eriksson, Svevia.

Förutom saneringsarbete och schakt så omfattar uppdraget även ombyggnad av väg, renovering av VA-nät. Svevia ska också återställa ytan, plantera ett grönområde och bygga utkiksplatser.

– Det kommer säkert att bli ett populärt utflyktsmål när vi är klara. Det är en fantastisk utsikt över Rönnådalen.

Klippans läderfabrik stängdes 1988 och fabriksbyggnaden revs 2010. I samband med markundersökningar har man hittat förorening av krom och arsenik under och intill den plats där fabriksbyggnaden stod. Projektet ska pågå under tre år och vara klart innan årsskiftet 2019.

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

7

NYHETER

Bengt Dahlgren deltar i vattenprojekt i Tanzania Matilda Perborn från Bengt Dahlgrens Malmökontor kommer i början av nästa år delta i ett vattenprojekt i Tanzania tillsammans med organisationen Ingenjörer utan gränser. Projektet ska lösa problemet med vattenförsörjning i området Karagwe. Den 16:e november, fick Matilda Perborn beskedet om att hon kommer att få delta i Ingenjörer utan gränsers vattenprojekt "sustainable water outtake" i området Kargawe, som ligger i Tanzanias nordvästra hörn, gränsande till Uganda, Rwanda och Viktoriasjön. I området har en skola byggts där byborna har haft möjlighet att hämta vatten under tiden skolan har byggts upp. Men i och med att skolan öppnar i januari kommer vattenresurserna bara att räcka till skolverksamheten.

– Vi kommer att titta på möjligheterna att borra en brunn i en dalgång i närheten. Om vi hittar vatten kommer vi att ta prover på vattenkvaliteten och hur stor mängd vatten det kan tänkas finnas där. Men även börja rita upp hur distributionssystemet skulle kunna se ut, berättar Matilda Perborn.

Ingenjörer utan gränser samarbetar med den lokala organisationen MAVUNO Project, som har till syfte att hjälpa lantbrukare i området.

– Det här är ett sätt att stärka jordbruket och landsbygden i Tanzania. I Karagwe finns det goda möjligheter att bedriva lantbruk och bli mer självförsörjande så länge det finns vatten, säger Matilda Perborn.

Projektet drar igång i början av januari 2016 och löper fram till juni.

Outokumpu förser Tubacex med ämnen i Therma 253 MA Outokumpu har presenterat ett samarbete med Tubacex, en globalt ledande producent av rör i rostfritt stål och nickelbaserade legeringar. Som en del i samarbetet har Tubacex valt ämnen i Outokumpu Therma 253 MA som råmaterial till produktionen av sömlösa rör optimerade för mycket höga användningstemperaturer. Outokumpus material uppfyller de hårda kraven för oxidationsmotstånd och motstånd mot nötning och korrosion i temperaturer upp till 1150°C. Stålet har också en utmärkt mekanisk styrka i höga temperaturer.

Tubacex producerar varm- och kallbearbetade rör för metallurgiska, petrokemiska och kraftproduktionsindustrier. Produktionen av sömlösa rör i Outokumpu Therma 253MA är mycket krävande och utvecklingen av den nya produkten fordrade omfattande samarbete mellan Tubacex och Outokumpus tekniska team.

– Vi är mycket nöjda med samarbetet med Outokumpu. Vi har framgångsrikt producerat rör av den för oss nya stålsorten och produkten har klarat omfattande laboratorietester. Våra rör erbjuder utmärkt cykliskt oxidationsmotstånd i höga temperaturer och erbjuder mycket goda mekaniska- och korrosionsegenskaper. De här egenskaperna behövs i aggressiva miljöer såsom produktion av kimrök, säger Diego Herrero, Innovation & Technology Corporate Director på Tubacex.

Det rostfria stålet till Tubacex produceras hos Outokumpu Degerfors Long Products. Forskningscentret i Avesta har också varit delaktigt i det tekniska samarbetet.

Outokumpu har hundra års erfarenhet av att producera återvinningsbart rostfritt stål för effektiva och hållbara lösningar. Företagets globala erbjudande inkluderar högkvalitativa långa produkter för tung industri. Outokumpus anläggningar för långa produkter finns i Sverige, Storbritannien och USA, och är kända för sin kvalitet, flexibilitet och leveranssäkerhet i världsklass.

NY GENERATION! www.luberight.com

Nyheter:

- Smörjpunktens namn visas - Automatisk start & avläsning - Smörjpunktslista i mätaren - Utökad batteritid - Räknare utförda smörjningar - Räknare kvarvarande smörjningar - Lista på kvarvarande smörjningar - med mera...

www.assalub.se 8

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

NYHETER

SKF-kontor uppnår högsta möjliga miljöklassificering SKFs kontor i Pune i Indien har uppnått det högsta möjliga platinabetyget vid en LEED-klassificering (Leadership in Energy and Environmental Design), av indiska Green Building Council.

Byggnadens belysning och materialet i klimatskalet har utformats med fokus på energi- och vatteneffektivitet, och det bidrar till att man överträffar LEEDs grundnivå för byggnadsstandarder med cirka 60 procent. Totalt 65 procent av byggnadens elektricitet kommer från solpaneler på taket, och under kontorstid är byggnaden energineutral eftersom hela elbehovet täcks av solenergi.

Rob Jenkinson, Director, Corporate Sustainability, säger: ”Sedan 2010 har vi byggt och certifierat totalt tretton anläggningar i fyra världsdelar enligt LEED-standarden. Det här är det fjärde LEED-certifikatet i Indien och ytterligare ett exempel på de åtgärder vi vidtar på SKF för att minska miljöpåverkan och driftskostnaderna över tid.”

SKF har sedan länge fokuserat på hållbarhet, enligt BeyondZerostrategin. LEED-certifiering är bara ett exempel på de många åtgärder som vidtagits för att minska miljöpåverkan i hela värdekedjan. Ytterligare ett exempel är koncernens fokus på lösningar för att spara energi och minska användningen av fossila bränslen i den egna tillverknings-, logistik- och inköpsverksamheten. SKFs absoluta energianvändning har minskat med 15 procent sedan 2006, en period då koncernens försäljning har ökat med 30 procent.

Sven Magnusson, ny vd för Sundsvall Logistikpark AB Det kommunala bolaget Sundsvall Logistikpark AB får en ny vd från och med den 1 januari 2016. Nu är det klart att det blir Sven Magnusson.

– Vi är riktigt nöjda med rekryteringen och jag ser fram emot att få jobba med Sven, säger bolagets styrelseordförande Anita Bdioui.

Hans tidigare erfarenheter inom marknad- och affärsutveckling kommer väl till pass när projektet snart går in i nästa fas.

Projektet går inom kort in i en mer genomförandefas med upphandlingar och så småningom byggfas. Sven kommer senast från BDX som affärschef i Västernorrland. Han har även tidigare jobbat som vd för tre bolag i koncernen VTG. – Sven har en spännande bakgrund och erfarenhet som kommer att tillföra Sundsvall Logistikpark ytterligare kompetens. Jag är väldigt nöjd med rekryteringen och att Sven vill vara med på den utvecklingsresa som vi gör i Sundsvall och i regionen just nu, säger Stefan Söderlund, kommundirektör.

Nuvarande vd, Åke Jonsson, går i pension och därför rekryterar bolaget en ny. Åke kommer dock att vara kvar en tid i organisationen.

Snyggt, tryggt och funktionellt Brandskjutport från Hörmann • Klassad enligt EI230 och EI290 • Inga synliga skruvar i sektionsskarvarna • Passande till både offentlig- och industriellmiljö

Se hela vårt sortimentet på vår hemsida:

www.hoermann.se

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

9

NYHETER

Mikael Staffas har utsetts till affärsområdeschef för Boliden Gruvor och Håkan Gabrielsson till ny CFO för Bolidenkoncernen.

Mikael Helmerson, vd, Roxtec

Roxtec är årets arbetsgivare Nu har vinnarna av det prestigefulla hållbar­hetspriset Visa vägenpriset korats. Priset delas varje år ut till den arbetsgivare och den eldsjäl som har gjort allra mest i Sverige för att öppna upp arbetsmarknaden så att fler personer med funktionsnedsättning kan få ett jobb. 2015 års vinnare i kategorin arbetsgivare är Roxtec International AB i Karlskrona. Priset delades ut på en TV-sänd gala på Södra Teatern i Stockholm. Galan leddes av artisten Niklas Strömstedt och innehöll inspirerande anföranden och uppträdanden av bl.a. läkaren Gunhild. A. Stordalen, astronauten Christer Fuglesang, TCO-ordföranden Eva Nordmark, den sociala entreprenören Siavosh Derakhti och artisten Miriam Bryant. Roxtec utsågs till årets arbetsgivare 2015 med motiveringen: ”Roxtec International AB har byggt sin framgång på en grund av olika förmågor och bakgrunder.

För dem är mångfaldsarbetet inte är ett isolerat projekt – utan en del av verksamhetens kärna. Med ett långsiktigt engagemang har de visat att socialt ansvarstagande kan förenas med affärsmässighet. Genom att inte skilja på medarbetare med olika bakgrunder har de skapat arbetsplatser där förmågan står i centrum.”

Teknikintresse vanligaste anledningen till varför man blir ingenjör Var tredje ingenjör har valt sitt yrke tack vare ett stort intresse för teknik. Fler kvinnor än män svarar däremot att intressanta arbetsuppgifter och slumpen har avgjort yrkesvalet. Det visar Jämställdhetsrapporten, en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av konsultkoncernen Projektengagemang. Teknikintresse är den vanligaste anledningen bland både kvinnor och män till varför de valt ingenjörsyrket. Därutöver finns flertalet andra olika anledningar, men där är kvinnor och män inte lika enade. 24 procent av kvinnorna och bara 16 procent av männen har valt att bli ingenjörer på grund av intressanta arbetsuppgifter. Dessutom har hela 16 procent av kvinnorna, men bara nio procent av männen låtit slumpen avgöra yrkesvalet. Endast en procent av de tillfrågade svarar att det var yrkets allmänna status som fick dem att bli ingenjörer, samtidigt är det inte någon som uppger att de valt yrket för pengarna.

– Det är inte förvånande att de flesta ingenjörer har ett stort intresse för teknik. Men det är en väldigt homogen grupp och vi som bransch behöver locka till oss både fler kvinnor och personer med olika bakgrund och erfarenheter. Alla skulle vinna på en bredare yrkeskår, säger Per-Arne Gustavsson, vd Projektengagemang.

10

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

Nya utnämningar i Bolidens ledningsgrupp Mikael Staffas har utsetts till affärsområdeschef för Boliden Gruvor och Håkan Gabrielsson till ny CFO för Bolidenkoncernen. Båda kommer att ingå i Bolidens ledningsgrupp. Mikael Staffas tillträder sin nya tjänst omgående men upprätthåller tjänsten som CFO till dess att Håkan Gabrielsson tillträder.

– De nya tillsättningarna markerar Bolidens fokus på produktivitet och starkt ledarskap. Mikael Staffas har under sin tid som CFO och medlem i koncernledningen, samt på senare tid som tillförordnad direktör för Boliden Gruvor, byggt upp ett stort kunnande om gruvverksamheten. Håkan Gabrielsson har bred erfarenhet av finansiell styrning och, sedan sin tid som chef för controller funktionen på Boliden, också god kännedom om hela koncernen, säger Bolidens vd Lennart Evrell.

Mikael Staffas har arbetat på Boliden sedan 2011. Mikael är civilingenjör från KTH och har en MBA-examen från INSEAD i Frankrike.

Han har tidigare arbetat som CFO för skogsbolaget Södra och som konsult på bolaget McKinsey.

Håkan Gabrielsson är civilekonom från Linköpings universitet och kommer närmast från rollen som CFO för det börsnoterade företaget Fagerhult. Håkan var under åren 2009-2011 Director Group Controlling på Boliden och har dessförinnan arbetat för Electrolux, Ericsson och aluminiumföretaget Sapa.

Ny divisionschef för ABB Discrete Automation and Motion i Sverige Robert Larsson, 48, är ny chef för ABB:s division Discrete Automation and Motion (DM) i Sverige från den 1 oktober 2015.

Han ingår i den svenska ledningen och rapporterar till Johan Söderström, vd för ABB Sverige, och till Steve Ruddell, regionchef för DM i Europa.

Han efterträder Anders Nylander som utsetts till Global Produktgruppschef för Large Motors and Generators inom ABB:s affärsenhet Motors and Generators.

SÄKERHET

Nya rekord för SSG Entre som nu blivit en standard SSG Entre har blivit en standard för svensk industri.

Under 2015 kommer SSG Entre att slå nya rekord när det gäller antalet nyanslutna anläggningar till den populära webbaserade säkerhetsutbildningen.

– Vi är för närvarande uppe i 22 st och vi hoppas ha anslutit 25 nya anläggningar när året är slut. Bland dessa återfinns ett antal tunga Volvo-verkstäder, Göteborgs Energi, Stockholm Vatten och ett flertal nya livsmedelsindustrier, däribland Göteborgs Kex och Findus, säger Jan Karlsson, säljare av SSG Entre.

Lena Wiig, tjänsteägare på SSG, tillägger: – Fler än någonsin har också genomgått utbildningen under hösten, mycket tack vare våra nya kunder, men också som en följd av stopp och om- och nybyggnationer på bland andra Metsä Board Husum och Södra Cells bruk.

SSG Entre är Sveriges ledande och mest populära säkerhetsutbildning för entreprenörer inom industrin. Hittills har SSG Entre närmare 200 kravställande företag över hela landet, samtidigt som närmare 200 000 entreprenörer har genomgått utbildningen.

– De kravställande företagen finns idag inom 13 olika branscher, där energibranschen har växt mest på slutet och VA-sektorn utgör en helt ny bransch. Andra stora branscher är skogsindustrin, gruvnäringen med LKAB, verkstadsindustrin med Volvo och Scania samt läkemedelsindustrin med bland andra AstraZeneca och Pfizer, säger Lena Wiig.

Utbildningen gäller i tre år innan den behöver förnyas.

– Många väljer att förnya sin utbildning. Det är nästan 65 % av entreprenörer som hittills över tid har förnyat sina säkerhetsutbildningar, säger Lena Wiig.

SSG Entre är en utbildning för entreprenörer inom processindustrin, med fokus på gemensamma och relevanta kunskaper inom hälsa, säkerhet och miljö. Målet med utbildningen är att säkerställa att entreprenörer har god och i industrin väl förankrad kunskap om risker inom hälsa, säkerhet och miljö.

Den webbaserade utbildningen görs på entreprenörens egen tid – allt som behövs är en dator med internetuppkoppling.

– Som tillägg till den gemensamma säkerhetsutbildningen finns möjlighet för industrin att komplettera med en lokal webbutbildning. Dessa finns tillgängliga för samtliga entreprenörer och administreras av SSG. En nyhet är också att industrin

Lena Wiig, tjänsteägare på SSG.

numera kan välja att göra lokal anläggningsinformation tillgänglig även via vår app SSG Mobile, säger Lena Wiig.

Stor kraft och vikt läggs hela tiden från SSGs sida för att vidareutveckla utbildningen.

– Vi uppgraderar kontinuerligt vår plattform och gör utbildningen möjlig på flera enheter, nu senast bland annat på Ipad. Vi har översatt utbildningen till ett språk till, det senaste som tillkommit är tjeckiska, vid sidan av svenska, engelska, tyska, polska, finska, norska och italienska, säger Lena Wiig.

SSGs framgång i Sverige kan helt förklaras med att utbildningen numera är en standard.

– SSG Entre bidrar till att minska entreprenörers överrepresentation inom olycksstatistiken. Utbildningens styrka är att den verkligen används ute på anläggningarna, som en följd av dess lättillgänglighet och dess tidsmässiga och ekonomiska fördelar, avslutar Lena Wiig. • NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

11

PAPPER & MASSA

Bruket har två kartongmaskiner som båda är försedda med in line-bestrykning. Foto: Kjell-Arne Larsson

Stora Enso Fors Bruk – både underhåll och ny produkt AV KJELL-ARNE LARSSON I år frångick man ”jultraditionen” hos Stora Enso i Fors att genomföra underhållsstoppet under julveckan. Istället gjordes stopparbetena under drygt en vecka i november. Det var lättare att få tag på entreprenörer då och kostnaden blev något lägre. Större delen av personalen kan nu dessutom se fram mot ett riktigt och ihållande julfirande hemma, istället för att vara fullt engagerade i bruket.

Stora Enso Fors Bruk tillhör de mest betydande producenterna i världen när det handlar om falskartong avsedd för lyxiga förpackningar, bokomslag, vykort och läkemedelsförpackningar bland annat. All kartong är trippelbestruken och används till förpackningar och som grafisk kartong där kraven på tryckyta är särskilt höga. Varor som choklad, konfektyr, livsmedel, parfym och cigaretter förpackas i kartong från Fors.

Kartongprodukterna tillhör bland annat familjen Performa.

Performa Cream har en crèmefärgad baksida (manillabaksida) och används för bland annat choklad. Performa Bright har en obestruken baksida, men kartongen innehåller optiskt vitmedel, OBA, och är mycket vit. Denna kartong utvecklades 2010 efter förfrågan från kunder, om en kartong med ”kliniskt” vit insida för att förpacka läkemedel.

12

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

Performa White har ett lager bestrykning på baksidan. White används bland annat för Zlatans parfym och där har Kartongbolaget i Helsingborg gjort förpackningen till denna produkt som kommit ut i handeln under hösten. Den senaste medlemmen i Performafamiljen är Performa Brilliance som lanserades i september, den finns i åtta ytvikter och har redan fått bra bemötande.

Produkterna tillverkas med blekt sulfatmassa i ytterskikten och CTMP i mittskiktet. Tidigare användes endast granved som råvara för CTMP. Tack vare ett av utvecklings- och investeringsprojekten senaste året kan Fors numera tillverka CTMP även av björk.

Genom att mixa björk- och granfibrer i rätt proportion förbättras kvaliteten på den färdiga kartongen. Den får högre bulk, blir vitare samt får jämnare yta med mycket bra tryckbarhetsegenskaper.

Tillvägagångssättet att kombinera olika massor är inte patenterat.

PAPPER & MASSA

– Vi vill tillverka förnybara produkter, säger Cecilia Carter, platschef för Stora Enso Fors bruk. Detta gäller hela Stora Enso.

Allt som idag görs av fossila råvaror kan i framtiden göras av träbaserade råvaror.

Stora Enso-koncernen kan därmed gå från en traditionell pappers- och kartongtillverkare till ett globalt tillväxtföretag med förnybara material.

Konsumentkartong Fors bruk tillhör liksom Skoghalls bruk divisionen Stora Enso Consumer Board. Produktionsmetoderna och produkterna skiljer sig däremot åt. I Skoghall produceras CKB och vätskekartong i stora volymer. I Fors tillverkas annan kartong och då inte minst för krävande kunder bland tryckerier och konverterare. Det betyder inte att produktionsnivån är låg; bruket har en årskapacitet på 410000 ton kartong. På bruket finns två kartongmaskiner: KM 2 och KM 3.

– Performa Brilliance riktar sig till kunder som behöver lyxiga förpackningar, exempelvis för kosmetika och parfymer, berättar Eva Lundqvist, produktchef på Stora Enso Fors. Kartongen används bland annat i ytterförpackning till champagne. Performa Brilliance passar bra även för medicinförpackningar.

På bilden syns Eva med en VIP-box som visar prov för presumtiva kunder.

Foto: Kjell-Arne Larsson

Den sulfatmassa som behövs köps in, framförallt från Stora Ensos bruk i Skutskär, medan CTMP produceras på plats i två linjer med sammanlagt fyra raffinörer. Tidigare användes uteslutande gran, men idag går det att kampanjvis processa björkved på valfri linje.

För att kunna använda även björk byggdes flishanteringen om för att klara av att köra båda träslagen samtidigt. Utrustningen för att rena massan kompletterades med virvelrenare och skivfilter. Årsstopp Årets underhållsstopp genomfördes 15–22 november då fler än 2000 åtgärder utfördes. Förutom den egna personalstyrkan på 530 personer fanns dagligen upp till 300 personer från olika entreprenörsfirmor på plats. Normenliga inspektioner utfördes, liksom rengöringar, reparationer som kunnat vänta till stoppet och naturligtvis mängder av förebyggande underhåll.

– Alla är taggade och blir lite mer på tå under stoppen och det blir dessutom en mer familjär stämning, säger Ronny Sjöberg, chef för Anläggningar & investeringar. Att det är stoppvecka märks inte enbart på bruket, utan även i lokalsamhället. Stoppet innebär ett positivt uppsving för exempelvis hotell, restauranger, bensinstationer och livsmedelsbutiker i närområdet.

Alla är taggade och lite mera på tå under det årliga underhållsstoppet. Stefan Neijman som är projektledare och Ronny Sjöberg som är chef för Anläggning & Investeringar. Foto: Stora Enso

Däremot är recepten på bestrykningssmeterna hemliga.

Produkterna i Performa-familjen tillverkas endast i Fors Bruk.

Förnybart För tillverkning av förpackningar har kartong i många fall minst lika bra egenskaper som plast eller metall. Möjligheterna att laminera och prägla kartongerna är fördelaktiga. Hela tiden arbetar kartongutvecklarna också för produkter som är ännu starkare med bibehållen ytvikt, alternativt lägre ytvikt, men med samma styrka. Även konverterbarheten utvecklas.

– När det gäller utfallet av själva stoppaktiviteterna på bruket gör vi utvärderingar med uppföljning av tidsplan och kostnader, men även av prestanda och viktiga nyckeldata på anläggningarna, berättar Ronny Sjöberg.

Denna gång kommer man dessutom att utvärdera tidpunkten för stoppet, hur stora fördelarna är jämfört med att stoppa under julveckan. Denna gång – vecka 47 i november – var det varmt och barmark. För att näst intill helt undvika risken för snö och is, är målsättningen att i fortsättningen genomföra årsstoppen ungefär vid vecka 40. Även investeringar Under de senaste tio åren har Stora Enso investerat 1,45 miljarder kronor i Fors, vilket betyder cirka 400000 kronor per dag. Under 2015 investeras cirka 100 miljoner kronor, där de viktigaste projekten är: NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

13

PAPPER & MASSA

• ny hugglinje med stenfälla • barkpress • björk-CTMP • nya kvarnar till KM 2 • ökad stärkelsekapacitet • skydd- och säkerhetsinvesteringar Ny hugglinje På bruket finns en enda vedlinje, med en barktrumma från början av 1990-talet och där övriga delar är bytta eller uppgraderade vid olika tidpunkter. I år var det dags för det 32 meter långa partiet mellan trumma och hugg. Hela denna sträcka revs och montage gjordes bland annat av transportörer och stenfällor.

Vedmängds- och barkrenhetsmätare installerades.

– Detta är helt nytt på linjen, berättar projektledaren Stefan Neijman. Mätaren hjälper operatörerna att optimera barkningen av vedstockarna, så att det inte barkas för mycket eller för lite.

Vidare installerades en metalldetektor. Om den identifierar metall i vedstockarna så stoppar linjen och operatören lyfter metallen åt sidan. Dessutom förbättrades arbetsmiljön, liksom personsäkerheten och driftsäkerheten. Denna investering i renseriet kan följas av ett steg två; om högre kapacitet krävs kan en ny hugg komma att installeras. Dagens kapacitet på vedlinjen är cirka 60 kbm fub/timme.

Barkpress För att ta hand om barken från vedlinjen har en barkpress installerats. Tidigare har man saknat en sådan. Vid Skoghalls bruk blev två barkpressar övertaliga när en helt ny vedlinje byggdes 2011–13. Från dessa har det tagits delar och renoverats så det blev en fungerande barkpress som sedan installerats vid Fors bruk.

– Vi har en tradition att hitta smarta och kostnadseffektiva lösningar för att återanvända utrustning, säger Stefan Neijman.

Barkpressen ökar torrhalten på barken från 27 till cirka 43 procent. Barkens eldas i fastbränslepanna (panna 4) och energin används för produktion av både el och ånga.

Investeringen i barkpress ger kostnads- och energibesparingar så till vida att mindre mängd biobränsle behöver köpas in.

Dessutom blir ångproduktionen stabilare. Övriga investeringar Det har redan nämnts åtgärder som krävdes för att kunna producera björk-CTMP. Dessa kostade cirka 54 miljoner kronor.

Bland övriga investeringar märks nya kvarnar i mäldberedningen för KM 2. Vidare har Stora Enso investerat i mer stärkelsekapacitet, främst för mottagning och lagring av stärkelse i en ny silo.

Ungefär 17 miljoner kronor kostade detta. Bakgrunden är att mer stärkelse behövs som additiv i massan, tillsammans med CMC. Additiv används för att styra styrkeegenskaper hos kartongen.

Cirka fem miljoner kronor har satsats på höjd säkerhet i höglager och utlastning. Höglagret rymmer tre tusen rullar i tolv plan. Även om det är helautomatiserat händer det att underhållsåtgärder behöver utföras. Nya säkerhetslås på varje plan kräver att man måste bryta all el på det plan man ska in och arbeta på så att 14

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

Underhållet behövdes för att få produktionslinjerna i topptrim.

Foto: Kjell-Arne Larsson

ingen utrustning kommer i rörelse när personen befinner sig där.

Det är dessutom unika säkerhetsnycklar för varje plan, vilket gör att det inte finns någon risk att flera personer är inne samtidigt på samma plan. Medarbetarna har hjälm och säkerhetsselar på sig och är under hela vistelsen fastknäppta i ett vajersystem inne i lagret.

Vid utlastningen dit det i genomsnitt kommer tjugo lastbilar per dag har nya lastsäkringsdockor installerats vid varje port. Varje lastbil måste säkra fast ett av bakhjulen i dockan för att porten till utlastningen ska öppna.

Framtida investeringar Med den glöd för innovationer och ständiga förbättringar som finns i Fors Bruk är en inte alltför kvalificerad gissning att det blir en hel del investeringar även framöver, bland annat när det gäller brukets energiprestanda, som är goda redan idag, men som har möjligheter till förbättringar och därmed till minskning av rörliga kostnader. Årligen förbrukas cirka 700 GWh bränsle och 500 GWh el. Ångproduktionen baseras till 99 procent på biobränsle. Egenförsörjningen av el är 10–15 procent. Brukets energiblock har fyra ångpannor och en ångturbin. Panna 4 är en 55 MW CFB-panna som fungerar som huvudpanna och eldas med bark, slam, spill och externt bränsle. Hösten 2014 gjordes en energikartläggning enligt ISO 50001. Den pekade på en besparingspotential på 75 GWh ånga/bränsle och 21 GWh el om tretton prioriterade åtgärder genomfördes. Bland förslagen fanns exempelvis återvinning av raffinörsånga, ersätta vakuumpumpar på KM 3 med turbofläktar och introducera post-raffinering på massa till KM 3. Det sistnämnda förslaget skulle göra att raffineringen fördelades på fler steg, för att minska det totala energibehovet.

En energieffektiviseringsåtgärd som redan är genomförd gällde blåsmaskinerna i externreningen. Där har energibehovet minskats med 30 procent. En god gissning är att fler åtgärder kommer och att de som går att räkna hem på kort tid prioriteras. • FAKTA Årstopp för underhåll och investeringsprojekt Beställare: Stora Enso Fors Bruk Tid: 15–22 november 2015 Kostnad för investeringar under 2015: cirka 100 mkr

PAPPER & MASSA

Sulfatmassalinjen byggdes om för att bland annat undvika svingkörning. Foto: Kjell-Arne Larsson

Både högre kvalitet och kapacitet hos Stora Enso Skoghall AV KJELL-ARNE LARSSON I och med projektet Pulp Mill Improvement hösten 2014 uppgraderade Stora Enso sulfatmassalinjen vid Skoghalls Bruk. Efter en lyckad period av intrimning och viss korrigering av utrustningen, har man nu både högre kapacitet, minskad energiförbrukning, bättre ångbalans och högre egenproduktion av el. Dessutom har fibern fått ännu bättre kvalitet som råvara i kartongtillverkningen.

Skoghalls Bruk är något av ett flaggskepp inom Stora Ensos flotta av pappers- och kartongbruk. Här tillverkas vätskekartong och CKB. Bruket tillhör divisionen Consumer Board och är en av koncernens viktigaste tillgångar när det gäller vätskekartong i Europa. Under de senaste 20 åren har mer än 10 miljarder kronor investerats i Skoghall. Den ojämförligt största enskilda satsningen var kartongmaskin KM 8 som stod färdig 1996.

Bland övriga investeringar märks Energy 2005 som främst omfattade en ny sodapanna. Åren 2008-10 följde en rad åtgärder som förbättrade brukets energiprestanda ytterligare och 2012 invigdes ett helt nytt renseri.

Under 2014 investerades ungefär 350 miljoner kronor, varav huvuddelen på ett projekt som kallades PMI – Pulp Mill Improvement. Det inleddes i juni 2013 och de avslutande arbetena och inkopplingarna gjordes under ett tio dagar långt underhålls-

stopp i oktober 2014, då som mest cirka 500 personer från underentreprenörer var engagerade på plats. Projektet omfattade bland annat fyra kilometer rör, 300 inkopplingspunkter och 600 ventiler.

– PMI innebar att Stora Enso fortsatt satsar offensivt för att utveckla Skoghalls Bruk. Samtidigt sker stora satsningar på andra bruk i både Sverige, Finland och Kina. Det är mycket inspirerande att vara med i detta utvecklingsskede, säger Peter Olsson, chef för Technology and Investments.

– Drivkrafterna bakom PMI-projektet var att öka kapaciteten på sulfatmassalinjen, minska elförbrukningen och samtidigt öka den egna produktionen av ånga och el. Utvecklingen av Skoghalls Bruk är välplanerad och kapacitetsökningen hänger förstås samman med att vi byggde nytt renseri med högre kapacitet 2012.

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

15

PAPPER & MASSA

De största maskinerna i tvätteriet utgörs av två Drum Displace-filter. Foto: Kjell-Arne Larsson

Brukets två kartongmaskiner KM 7 och KM 8 använder sulfatmassa och CTMP-massa. Kartongmaskinernas sammanlagda kapacitet efter att PMI-projektet rotts i land är 770000 ton/år.

Sulfatmassakapaciteten är 375000 ton och för CTMP är kapaciteten 260000 ton. Bruket köper även in massa, men mängden har minskat tack var PMI-projektet.

I projektet ingick bland annat modifiering av kokeriet. Flisfickan har försetts med centrumbasning, vilket ger en jämnare förbasning som tränger fram till varje enskild flisbit. En reboiler har installerats för ånga till flisfickan. Tidigare användes ånga från kokaren, vilket vid enstaka tillfällen gav dålig lukt i form av terpener och andra ämnen. Nu värmeväxlas i stället denna ånga mot färsk ånga i reboilern och man undviker luktproblem. Ny inmatning har installerats i form av nytt stup och Turbofeed-pumpar. I kokaren har bottenskrapan byggts om och bottendysorna har förändrats.

Sileriet har uppgraderats och modifierats. Hela insatserna i silkorgarna har bytts och befintliga rotorer har ersatts av Dolphin-rotorer. Detta gäller primär, sekundär- och tertiärsilar.

Tidigare utgjorde kokeri, sileri och blekeri en enda linje, vilket krävde svingkörning mellan oblekt och blekt massa. PMI-projektet innebar att linjen delades i två efter ett massatorn. Efter sileriet passerar all massa en massaförtjockare och därefter ett nytt DD-filter (Drum Displacer). Från ett efterföljande massatorn delas flödet i oblekt massa som tvättas i ett ytterligare DD-filter, samt massa som ska blekas. Blekningssekvensen D-Q-PO. 16

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

– Nu slipper vi svingkörning och kan köra kontinuerligt i stället, säger Thomas Nilsson, projektledare för PMI och även han tillhörig Technology and Investments. Det innebär en mer lättkörd och stabil process, som ger jämnare kvalitet på massan. Omstruktureringen av linjen har också gett oss större massabuffert.

PMI berörde också fabrikens kemikalieåtervinning. Ett nytt vitlutsfilter PDW för högre kapacitet levererades av Valmet som även svarade för åtgärder på mesaugnen och metanolförbränningen. Mesaugnen försågs med ombyggd inmatning, nya brännare och ny rökgasfläkt vilket gör att kausticeringen kunnat hänga med i kapacitetsökningen. Metanolhanteringen byggdes ut och idag kan metanol förbrännas även i sodapannan. Det är därmed möjligt att välja mellan att bränna den där eller i starkgaspannan.

Intrimning Efter åtgärderna på fiberlinjen nåddes snabbt samma kapacitet som tidigare. Nya kapaciteten är 1200 Air Dry Tonnes/dygn, jämfört med 1100 ADT/d tidigare. Sulfatlinjens kapacitet har ökats från 330000 till 375000 årston. Under själva uppstarten fanns dock vissa problem såsom obalans i lutsystemet mellan återvinning och kokeri. Förvärmningen av grönluten var bristfällig vilket försvårade starten av kausticeringen. Det innebar sämre vitlut och kvarstående kvistar i koken – kvistkok.

– Efter mycket arbete med trimning och vissa uppdimensioneringar av utrustningen fick vi fabriken i god balans och hade bra produktion under sommaren, berättar Thomas Nilsson. Därefter slog vi produktionsrekord både under augusti och september.

PAPPER & MASSA

En reboiler installerades som förser flisfickan med färsk ånga.

Foto: Kjell-Arne Larsson

Thomas Nilsson som är projektledare för PMI och Peter Olsson som är chef för Technology and Investments syns framför den nya Reboilern.

Foto: Kjell-Arne Larsson

Sedan de fysiska arbetena med projektet kommit på plats förra hösten inrättades en fokusgrupp med process- och styrningsspecialister, operatörer samt delar av projektteamet, för att arbeta med intrimning och optimering.

– Sedan kommer vi troligen att utveckla möjligheter till operatörsunderhåll, det vill säga att utvalda data hämtas in av operatörerna, berättar Tommy Lehn, sektionschef för mekanik inom underhåll.

– Idag är vi väldigt nöjda. Den ombyggda fiberlinjen ger ytterligare en fördel jag inte nämnt, nämligen att antalet maskiner är färre. Det minskar den mekaniska påverkan på fibern som blir mer intakt vilket ger en starkare kartong, förklarar Peter Olsson.

Ytterligare investeringar Utlastningen av färdiga rullar har förbättrats på flera punkter, bland annat för att klara ökat flöde. Under det aktuella underhållsstoppet 2015 moderniserades kartongmaskin KM 8 i press- och torkpartierna. Detta har minskat energiförbrukningen och höjt kvaliteten. För övrig präglades stoppet av normenliga besiktningar som utfördes av Inspecta och Dekra. Dessa arbeten samt rengöringar av bland annat indunstningsanläggningen blev dimensionerade för stoppets utsträckning. Revision utfördes på samtliga tryckkärl. Detta gällde även sodapannan och fastbränslepannan. Fastbränslepannan kan i vissa fall inspekteras under ett kortare stopp på sommaren.

Diagnoser Vid Skoghalls Bruk används en rad olika metoder för att under drift övervaka och diagnosticera utrustning. På roterande utrustning finns cirka 2500 punkter med vibrationsövervakning installerad. Mätvärdena analyseras av underhållsavdelningens inspektörer, som är åtta till antalet.

Inspektörerna går också ronder och kontrollerar kritiska punkter enligt checklistor. Som diagnosverktyg används stetoskop för att ”manuellt” avlyssna utrustning. Dessutom portabla vibrationsmätare från SPM och CSI. De är försedda med en probe som riktas mot kontrollpunkterna. Ljuden kan filtreras till olika frekvensband och analyseras. Inspektörernas huvuduppgifter är att rondera, mäta och analysera, samt göra grundorsaksutredningar.

– Oftast upptäcker vi annalkande fel och kan åtgärda dem innan haverier inträffar, berättar Tommy Lehn.

Det kan också nämnas att på automationssidan inom underhåll används värmekameror för att termografera bland annat ställverk och korskopplingsskåp. •

FAKTA Pulp Mill Improvement Höjning av kapacitet och energiprestanda i massafabrik Byggtid: juni 2013-oktober 2015 Byggherre: Stora Enso Skoghalls Bruk Maskinleverantör, fiberlinje: Andritz Maskinleverantör, återvinning: Valmet Värde: 270 mkr

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

17

PAPPER & MASSA

Tillgänglighetsproblem med det gamla batchkokeriet är ett minne blott sedan ett nytt kokeri har tagits i drift. Foto: Per-Anders Sjöquist, SCA

Framgång med nytt kokeri hos Obbola AV KJELL-ARNE LARSSON Förra underhållsstoppet i Obbola genomfördes i maj 2014. Sedan dröjde man ett och ett halvt år till nästa stopp, detta för att samordna underhållsinsatserna med inkoppling av ett nytt kokeri. Det gamla batchkokeriet har nu ersatts av ett kontinuerligt kokeri som är i full drift och levererar precis som det ska.

SCA Obbola är ett integrerat bruk som tillverkar Kraftliner och Eurokraft i ytviktsområdet 100-200 gram/kvm. Produkterna baseras på sulfatmassa. Både färsk fiber och returfiber används.

Produktionen i brukets enda pappersmaskin är 435000 ton liner per år. Från 2005 till 2009 gjordes investeringar på mer än en miljard kronor. En ny sodapanna togs i drift 2007 och ny indunstning 2009. Kokeriet var ett batchkokeri som byggdes i början av 1960-talet. Under senare år var tillgängligheten låg och anläggningen krävde mycket reparationer. För två år sedan togs beslut att investera i ett nytt kokeri. Detta kopplades in i samband med ett underhållsstopp 12-21 oktober i år.

– Vi har uppfört en ny byggnad utmed det gamla kokeriet för att 18

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

ge plats för nya kokeriet, berättar Fredrik Mellesmo, projektchef för projektet. Mark, bygg, ventilation och fastighets-el var delar som vi genomförde i egen regi.

Själva kokeriet är en turn key-leverans från Valmet. Företaget har även levererat ett nytt så kallat ImpBin förbasningskärl.

Till utrustningen hör också ytterligare cisterner, såsom blåstank och lutbufferttank, samt kringutrustning som pumpar, ledningar, givare m.m. Flistransportsystemet har byggts ut för att få fram flisen till nya kokeriet.

– Den nya processen innebär kontinuerlig kokning, vilket är en helt annorlunda process jämfört med det tidigare

PAPPER & MASSA

batch-kokeriet, fortsätter Fredrik Mellesmo. Här vill jag berömma leverantörens utbildningsprogram som var mycket ambitiöst.

Det omfattade teori och praktik för våra operatörer och även vissa studiebesök vid kokerier. Vi köpte också till en simulator och med den kunde operatörerna lära sig processen i förväg.

Uppstarten den 22 oktober gick oerhört bra med en snabb uppstartskurva. Kokaren har något högre kapacitet än vad som motsvarar behovet av färsk fiber till brukets pappersmaskin.

Kokaren ger högre massakvalitet än vad batchkokeriet gav. Massan är renare, vilket minskar tvättbehovet. Massafabriken blir därmed mer lättkörd. En vinst är också lägre energiförbrukning. Mindre ångbehov kommer troligen att minska lasten i brukets barkpanna.

– Provdriften av kokeriet är nu klar och i vår görs prestandaproven. Hittills har kokaren levererat som den ska. Nu återstår kompletteringsarbeten och sedan ska vi också förbättra arbetsmiljön i det gamla kokeriet och befintligt manöverrum, varifrån operatörerna kör pannan, avslutar Fredrik Mellesmo.

Investeringar i renseriet Det aktuella stoppet varade i tio dygn i stället för normalt sju, detta för att hinna med även några investeringar, framförallt koppla in nya kokeriet, men även för att förbättra renseriet.

I renseriet har en rad åtgärder gjorts under en längre tid och

Uppstarten den 22 oktober efter underhållsstoppet gick mycket bra med en snabb uppstartskurva. Foto: SCA

för några år sedan byttes barktrumman. Under det aktuella stoppet byttes inmatningstransportören. Veden matas nu in horisontellt, i stället för som tidigare upp med transportör och därefter ner i ett stup. Den nya transportören drar mindre energi än den gamla. För att ytterligare spara energi tinas veden med spillvärme i form av vatten från kokeri och indunstning. Åtgärden krävde en hel del grävarbete för att lägga ner rören för spillvärmen.

På vedlinjen gjordes också stora åtgärder på huggen.

Sedan installerades en stickhugg som hugger stickor, vilket gör

NÅIDEN BYGG AB har svarat för byggentreprenaden till nya kokeriet åt SCA Obbola. Det har varit en utförandeentreprenad som omfattat fundament till förbasningskärl, kokare och blåstank, samt ett hus. Fundamentet på 700 kbm gjöts på bara en dag. För huset gjöts en 800 mm tjock platta. Det har stålstomme och två bjälklag. Ett filigranbjälklag utgör våningsplan inne i huset och ett annat filigranbjälklag utgör tak. Detta har pågjutits i profil för att skapa två takåsar.

Taket har försetts med isolering, tätskikt och betong gjuts på som ytskikt.

Fasaderna är klädda med prefabelement i betong. Både fundament och hus är givetvis dimensionerade för att tåla de höga vindlaster som kan förekomma i Obbola.

NÅIDEN BYGG AB bygger hus och infrastruktur åt industrin. Dessutom bland annat kommersiella lokaler, bostäder och idrottsanläggningar. Företaget är verksamt huvudsakligen i Norrbotten och Västerbotten. Det har 200 anställa och omsätter cirka 1 miljard kronor.

WWW.NAIDENBYGG.SE

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

19

PAPPER & MASSA

En del av flistransportören lyfts på plats.

Foto: Urban Nordin, SCA

att dessa bidrar till fiberutbytet i stället för att läggas till biobränslet. Vidare installerades sandavskiljning för barken från renseriet.

– Nu har vi säkerställt tillgängligheten och kapaciteten på renseriet, säger Mats Backeström, chef för projektavdelningen och för underhållet. Nu kommer det att klara behovet av egen flis och förhoppningen är att vi ska undvika att behöva köra nattskift i renseriet.

Aktiviteterna under stoppet präglades av mycket grävarbete och tunga lyft på fabriksområdet. Ett mer omfattande stopp har aldrig genomförts hos SCA Obbola. Samtidigt med spillvärmeledningarna lade man ner rör för sprinklervatten, inför en framtida sprinkling av renseriet. Brukets råvatten tas ur Umeälven uppströms.

En tub som leder råvattnet inom fabriksområdet från 1950-talet relinades med strumpa och härdplast, för att förebygga läckage.

Luttankar I massafabriken utfördes ordinarie underhåll i tvätteri och sileri.

Det fjärde och avslutande bytet av luttankar under de fyra tvättfiltren genomfördes. I sodapannan och övrig tryckbärande utrustning gjordes normenliga besiktningar och underhåll.

I brukets två returfiberlinjer ersattes huvar, kedjetransportörer och vissa andra komponenter. På pappersmaskinen utfördes en rad mindre arbeten. Vid rullmaskinen förbättrades personsäkerheten, med grindar, nya manöverdon, nödstopp med mera.

Dessa åtgärder planerades i samarbete med Arbetsmiljöverket.

– Trots stoppets omfattning gick allting mycket bra och exempelvis nya kokeriet kunde startas upp klockrent, säger Mats Backeström.

De ordinarie underhållsåtgärderna kunde genomföras lugnt och säkert, och i många fall blev de klara tidigare än plan.

20

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

– Vi har vässat oss allt mer när det gäller planeringen. Personal från drift, underhåll och teknik träffas ett halvår före stoppet och därefter ett tiotal gånger. Den här gången hade vi en utmaning genom att alla aktiviteter gjorde det mycket trångt på fabrikstomten, men tack vare noggrann trafikplanering, användningen av bilpass och att varje entreprenör har en kontaktperson hos oss lyckades vi även med planeringen av detta, avslutar Mats Backeström.

Nåiden Bygg AB Nåiden Bygg AB har svarat för byggentreprenaden till nya kokeriet. Det har varit en utförandeentreprenad som omfattat fundament till förbasningskärl, kokare och blåstank, samt ett hus.

Fundamentet på 700 kbm gjöts på bara en dag. För huset gjöts en 800 mm tjock platta. Huset har stålstomme och två bjälklag.

Ett filigranbjälklag utgör våningsplan inne i huset och ett annat filigranbjälklag utgör tak. Detta har pågjutits i profil för att skapa två takåsar. Taket har försetts med isolering och tätskikt. Betong gjuts på som ytskikt. Fasaderna är klädda med prefabelement i betong. Både fundament och hus är givetvis dimensionerade för att tåla de höga vindlaster som cisternerna kan utsättas för.

Nåiden Bygg AB bygger hus och infrastruktur åt industrin.

Dessutom bland annat kommersiella lokaler, bostäder och idrottsanläggningar. Företaget är verksamt huvudsakligen i Norrbotten och Västerbotten. Nåiden har 200 anställa och omsätter cirka 1 miljard kronor. • FAKTA Underhålls- och investeringsstopp Beställare: SCA Obbola Maskinleverantör: Valmet m.fl.

Tid: 12–21 oktober Värde: mer än 600 miljoner kronor

PAPPER & MASSA

Kartongmaskin 1 utrustades med ny rullstol och helt ny rullhantering. Foto: Kjell-Arne Larsson

Iggesund siktar på 24 månaders stoppintervall AV KJELL-ARNE LARSSON Under vecka 45-46 genomfördes ett lyckat underhållsstopp vid Iggesunds bruk. Besiktningar och förebyggande underhåll utfördes denna gång för att klara ett 24 månaders intervall till nästa stora stopp. Ledningen för underhållet väntar nu på besked från tredjepartsorgan och Sodahuskommittén om att få detta långa intervall beviljat. Det är sodapannan som är styrande för planeringen av de stora underhållsstoppen.

Vid Iggesunds bruk tillverkas sulfatmassa och bestruken kartong.

Miljötillståndet ger möjlighet att årligen tillverka 420000 ton massa och 400000 ton kartong. I samband med det aktuella stoppet i november, utfördes förutom underhåll, även inkoppling för ett antal investeringsprojekt. Avsikten är att höja massakapaciteten från 370000 till 420000 ton. Dessutom har vissa andra projekt genomförts i samband med stoppet, bland annat säkerhetshöjande åtgärder på KM 1.

I massafabriken finns främst två fiberlinjer, linje 3 för lövmassa och linje 4 för barrmassa. I fabrikens återvinnings- och energiblock finns bland annat sodapanna 5 och turbinanläggning G6.

Kartongfabriken utgörs huvudsakligen av två kartongmaskiner –

KM 1 och KM 2 – med inline-bestrykning. Produkterna är homogen blekt kartong av märket Invercote.

Förebyggande underhåll Under det aktuella stoppet genomfördes (förutom projektaktiviteterna) 2059 underhållsåtgärder i massa- och kartongfabrikerna.

– Det är sodapannan som styr stoppens längd och intervall. På ett sulfatbruk har pannan en nyckelroll för kemikalieåtervinning samt ång- och energiproduktion. Samtidigt som den försörjer många funktioner på bruket, är kraven mycket höga på inspektioner, besiktningar av tredjepartsorgan och underhåll. I år stod sodapannan i en dryg vecka, vilket innebar ungefär tre dygn då NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

21

PAPPER & MASSA

vi kunde arbeta effektivt med den, berättar Bo Larsson, chef för avdelning underhåll och projekt som har 183 medarbetare.

– På Iggesunds sodapanna utfördes under stoppet allt det praktiska som behövs för att kunna uppfylla 24 månader intervall till nästa stopp, fortsätter Bo Larsson. Tredjepartsorganet Inspecta arbetar nu tillsammans med Sodahuskommittén för att behandla vår ansökan om detta långa intervall. Vi hoppas på ett godkännande och att vi får det innan nyår. I så fall planerar vi nästa stora underhållsstopp till vecka 39 år 2017.

Under det aktuella stoppet gjordes också revision på kokare 3.

Nästa år blir det dags för kokare 4, och det utförs då under ett linjestopp. I återvinningen gjordes förutom på sodapannan en mindre revision på turbin G6. I kartongfabriken utfördes revision på torkcylindrar till KM 1 och KM 2.

Underhållssystem Vid Iggesund används IFS system för att hantera underhåll, ekonomi, inköp, förråd med mera. Systemet används för planering av alla underhållsåtgärder. I IFS genereras arbetsorder som sedan kvitteras efter utfört arbete. Systemet hanterar både tidsåtgång, materialåtgång och kostnader, redovisade för varje order och för varje positionsnummer. Även besiktningsrapporter läggs in i underhållssystemet.

– Vi sammanställer utfallet av stoppet, i tid och kostnader, och måste bli klara med detta innan årets slut. Naturligtvis utvärderas också de prestanda i produktionsutrustningen som har uppnåtts.

Om det förekommer några specifika problem, görs en grundorsaksanalys.

– Inom Holmen har vi erfarenhetsutbyte mellan bruken, både när det gäller att utveckla underhållet och andra aspekter. Vi kan jämföra vissa uppnådda resultat, mellan Iggesund och Workington, som båda tillverkar kartong. Annars är vi ju mycket olika de övriga bruken, avslutar Bo Larsson.

Diagnosverktyg Iggesund använder flera tekniker och tillvägagångssätt för att övervaka konditionen på utrustningen i produktionslinjerna.

Vid ronderingar används till exempel stetoskop för att avlyssna mekanisk utrustning. Den som har uppövat sin skicklighet kan

Behövligt underhåll och inspektion av sodapannan är styrande för planering av stoppen. Foto: Kjell-Arne Larsson

lyssna sig fram till fel eller annalkande fel. Typfallet är att ett lager som är på väg att skära ihop upptäcks i ett tidigt skede. Stetoskopet ska inte läggas på hyllan, utan dess användning ska istället utvecklas, parallellt med att man givetvis även använder portabel utrustning för vibrationsmätning.

– Instrumenten är viktiga verktyg för att upprätthålla hög tillgänglighet på vår fabrik, säger Stefan Hedblom, gruppchef för teknik på cellulosafabriken. Instrumenten ronderas kontinuerligt på hela fabriken. Antalet mätpunkter som ronderas överstiger 30000 och det är cirka 6000 maskiner som övervakas genom mätning med handburna instrument. Vi har en ambitionsnivå att styra mätningar och analys gentemot maskiners kriticitet, vilket säkrar vår anläggning ytterligare.

EBEAB EMIL BRINK ENGINEERING

22

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

PAPPER & MASSA

Framförallt på roterande utrustning har Iggesund vibrationsmätare installerade stationärt för att mäta on-line. Mätningarna analyseras av inspektörer på underhållsavdelningen.

– Dessa system sitter på utvalda delar av fabriken och haveri på den typen av utrustning leder till mycket kostsamt produktionsbortfall eller hög påverkan på säkerhet och miljö, vilket inte är acceptabelt. Målet är att minska kostnader genom ökad driftsäkerhet, detta genom längre planeringshorisont, färre oplanerade stopp och haverier samt långsiktigt kunna ha längre intervall mellan planerade åtgärder.

– Sedan ska man aldrig glömma betydelsen av att rondera i anläggningarna, helst med stetoskopet till hjälp. Många arbetsorder har sitt ursprung just i att duktigt folk sett eller hört tecken på fel när de ronderat, säger Stefan Hedblom.

Ny rullstol Under det aktuella stoppet byttes rullstol på KM 1. Den befintliga utrustningen var från 1963, då kartongmaskinen byggdes. Den nya rullstolen har levererats av Bellmer/Vaahto. Antalet drifter är tre till skillnad från en enda tidigare. Hela partiet från och med rullstol till avrullningsställ är nytt.

– Tambourhanteringen innefattar också möjlighet att vända tambourn för att byta avrullningsriktning. Tidigare var vi

tvungna att göra detta manuellt med hjälp av en vagn, berättar Tommy Wallin, som är produktionsansvarig i projektet.

Vissa kunder vill ha trycksidan inåt rullen, medan andra vill ha den utåt. Projektet innebar också att säkerheten höjdes. Partiet från och med rullstol till och med rullmaskin är nu stängslat och försett med nya säkerhetsförreglingar med mera.

– Uppstarten av rullstolen gick bra rent mekaniskt, men däremot fick vi givetvis arbeta en del med intrimning av styrningen, säger Tommy Wallin.

Den andra kartongmaskinen – KM 2 – har redan ny rullstol.

Nu står den på tur för att förses med grindar och helt uppdaterad personsäkerhet. •

FAKTA Underhållsstopp och investeringar Byggherre: Iggesund Paperboard AB Tid: v 45-46 2015 Antal underhållsåtgärder: 2059

Life Cycle Solutions for Buildings and Industries Caverion designar, installerar, förvaltar och utvecklar användarvänliga och energieffektiva lösningar för industrikunder.

Vår styrka ligger i vår tekniska kompetens och våra heltäckande tjänster inom samtliga teknikområden under fastigheters och industrianläggningars hela livscykel.

Våra tjänsteområden: º º º º º º º

Rådgivande tjänster Design och konstruktion Projektledning Projektgenomförande Tekniskt underhåll Integrerade servicelösningar Managed Life cycle

Välkommen att höra av dig så berättar vi mer! Tfn 042-378 106

caverion.se

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

23

RESERVKRAFT

Atlas Copco levererar reservkraft till finskt sjukhus AV KIM HALL Atlas Copco expanderar på den skandinaviska marknaden inom reservkraftbranschen.

Universitetssjukhuset Turku i Åbo blir deras första referensprojekt där Atlas Copco ansvarar för den kompletta leveransen av reservkraftverk.

Geneset Powerplants OY i Tammerfors har installerat och gjort lokala anpassningar av reservkraftverken.

T-sjukhuset i Åbo är ett av Finlands fem universitetssjukhus. Sjukhuset har landets sydvästra delar som sitt upptagningsområde och innehåller avdelningar för onkologi, dermatologi och kirurgi. Sjukhuset består av två separata byggnader för vårdavdelningar, öppenvårdsavdelningar samt avdelningar för avancerad undersökning och behandling.

De olika byggnaderna är samlade runt ett centralt beläget inglasat atrium som innehåller restaurang, mötesplatser och trädgård för patienter, besökare och personal. Byggnaderna har möjlighet att växa på höjden genom att all teknisk service är placerad i separata ”tekniktorn” i anslutning till varje hus. Byggnaden är totalt 126 800 kvm. Sweco Paatela Architects OY har ritat sjukhuset.

Reservkraft – Vi har byggt generatorer för byggsektorn och industrin i många år, men det är första gången vi utvidgar oss till att omfatta även reservkraftsbranschen. Behovet av reservkraft ökar och vi kände att nu var det rätt tid att etablera oss inom detta område, säger Fredrik Alund, marknadschef på Atlas Copco.

2009 köpte Atlas Copco upp Gesan i Spanien som tillverkar generatorer för reservkraft. 2013 flyttades all generatortillverkning och utveckling från Belgien till Spanien och därmed har all tillverkning för den Europeiska marknaden koncentrerats dit.

Detta gav synergier inom produktion 24

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

Geneset Powerplants OY har levererat en DPA 900 E LS reservkraftgenerator och en DVA 700 E LS som går automatiskt igång om strömmen skulle brytas på det nybyggda T-sjukhuset i Åbo.

Foto: Geneset Powerplants OY

och utveckling, vilket fick till följd att Atlas Copco expanderade produktionsportföljen inom temporär kraft. Under dessa år har Atlas Copco kört båda varumärkena parallellt ända fram till sensommaren 2014 då båda varumärkena går under Atlas Copco.

Nu ingår Gesan Line i Atlas Copco med koncentration på reservkraft. Samtidigt slogs säljutvecklingen ihop vilket gjorde att mer fokus på reservkraft kunde läggas inom Skandinavien. Återförsäljare – Vi började jobba med att hitta fler återförsäljare. Tidigare hade vi en gemensam som var etablerad i Danmark, Norge och Finland. I Sverige har det inte funnits någon återförsäljare. Ambitionen är att vi skall växa inom reservkraftbranschen och ta marknadsandelar. Vi har lång erfarenhet och produkter som passar in. Dessutom är vi ett starkt varumärke, säger Fredrik Alund.

I Sverige är det vanligt med reservkraft i sjukhus som går in i kritiska situatio-

ner, som t ex strömavbrott. Det ställer många speciella krav på tillgänglighet och tillförlitlighet. Det är ganska komplicerade installationer och ställer höga krav på förprojekteringen.

Installation Geneset Powerplants OY är en av Atlas Copcos återförsäljare i Finland som har gjort installationen och projekteringen av reservkraftanläggningen på T-sjukhuset i Åbo.

– Vi har levererat fem generatorenheter för reservkraft i detta helt nybyggda sjukhus. Det förekom viss renovering av el i de gamla sjukhusdelarna. Sjukhuset hade behov av två reservkraftsenheter för medicin, operation och sterilisering. Vi har levererat två reservkraftsenheter om 1400 kWh per styck. Två stycken 700 kWh för den gamla och renoverade byggnaderna och 900 kWh för medicinkliniken. Den gamla delen behövde 2 700 kWh, berättar Harri Uusi-Rajasalo, vd för Geneset Powerplants OY. •

SANERING

Upp till 30 000 kubikmeter slam ska muddras från dammen. Foto: Kristina Sjödin, SGU

Första etappen klar i Svärtträskgruvan AV OTTO MARAND I somras inleddes arbetena med att sanera området runt Svärtträskgruvan. Två dagbrott ska fyllas igen och 35 000 kubikmeter giftigt slam ska tas om hand. Metoden för att rena vattnet från det giftiga slammet sker med en ny metod, där slammet pumpas in i så kallade geotuber, stora tygsäckar som tar tillvara släpper igenom vattnet men tar tillvara föroreningarna.

– Arbetena har gått bra och enligt det vi planerat, säger Kristina Sjödin, projektledare vid Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. Vi har gjort klart muddringsarbetena för den första etappen och fått till avrinningen på ett bra sätt.

Geotuber Arbetet under den första etappen inleddes med att Ekokem, tidigare Sakab, byggde 14 terrasser för att få till en avvattningsyta.

Därefter inleddes muddringen av slammet.

Hög zinkhalt Materialet som blir kvar i geotuberna vid Svärtträskgruvan är rela-

tivt torrt och SGU undersöker nu hur det ska hanteras.

– Vi ser bland annat över möjligheterna att ta till vara på den zink som finns i muddringsmassorna, säger Kristina Sjödin. Våra beräkningar visar att halten zink i massorna är upp emot 20 procent.

En annan tanke är att deponera det avvattnade slammet i det norra dagbrottet med eller utan geotuber.

Dagbrotten fylls Den första etappen av projektet avslutas nu, men Ekokem kommer att återuppta arbetena med ytterligare muddringar till nästa vår. Om ytterligare muddring krävs kan en tredje etapp också komma att genomföras.

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

25

SANERING

Slammet i dammen pumpas upp och fylls i stora så kallade geotuber. Foto: Kristina Sjödin, SGU

– Nu kommer nästa entreprenad igång med schaktarbeten för att återfylla norra dagbrottet med gråberg, och att fylla det södra dagbrottet med sprängsten och sedan täcka över. Det arbetet skulle egentligen varit igång nu, men på grund av ett överklagande av upphandlingen kommer det inte igång förrän nu, berättar Kristina Sjödin.

När saneringen är klar kommer deponeringen vara täckt av växtlighet och sly och målet är att i största möjliga mån återställa landskapet till hur det tidigare såg ut.

Dubbla konkurser Gruvdriften i Svärtträsk startade 2006 men redan 2008 gick ägaren Scanming i konkurs. Omkring 700000 ton gråberg och 150000 ton malm bröts under perioden gruvan var i drift.

Lappland Goldminers tog över driften men han inte påbörja sin verksamhet innan de också gick i konkurs 2012. Efter det att gruvan tagits ur drift har halterna av framför allt zink har varit höga och ibland extremt höga i Börtingbäcken och Gunnarbäcken. Kostnaden för saneringen beräknas till 70 miljoner. • FAKTA Sanering av Svärtträskgruvan Byggtid: 2015-2018 Byggherre: Sveriges Geologiska Undersökning Värde: 70 miljoner kr

Muddring och bergfräsning ner till - 13.5 meters djup Undervattenssprängning Anläggningsdykeri Sjöarbeten Bogseringar

www.dyk-anlaggning.se

Dyk & Anläggning Högsta kreditvärdighet sedan 2007

26

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

MUDDRING

Det belgiska muddringsföretaget Envisan ska muddra upp ca 500 000 kubikmeter sediment, bestående av ca 1000 ton tungmetaller och arsenik från havsbottnen i Oskarshamn hamnområde. Foto: Anna Kinch

Envisan får uppdraget att muddra Oskarshamns hamnbassäng AV KIM HALL Överklagan i två instanser fördröjde muddringsarbetet i Oskarshamns hamninlopp med ett år, men nu är det klart. Det blir det belgiska företaget Envisan som får uppdraget att muddra upp ca 500 000 kubikmeter sediment, bestående av ca 1000 ton tungmetaller och arsenik, från hamnbottnen. Det är en av Sveriges största punktkällor av dioxiner som går ut i Östersjön.

– Vi antog entreprenaden i oktober och fick domen i september.

Det finns ett förfrågningsunderlag som vi är bundna till, vilket innebar att vi inte kunde ta kontakt med entreprenören. Nu blev det Envisan som vi valde i första omgången som vann med att de hade lägsta priset, säger Rolf Persson, projektledare och kommunens beställarombud i Oskarshamns kommun.

Avvattningsanläggning Första startmötet har varit och nu befinner Envisan sig i projekteringsstadiet. Efter årsskiftet räknar de med att påbörja byggnationen av avvattningsanläggningarna och reningsanläggningarna vid hamnområdet.

– Vi är mycket glada över att vi vann projektet. Efter att vi fått beröm för sanering av hamnen i Trondheim, Norge, förra året blir detta projekt i Oskarshamn det andra storskaliga projekt som vi vunnit i Skandinavien. Vi hoppas att dessa projekt är en start på fler saneringsprojekt som ska genomföras i Skandinavien

på land eller off-shore, säger Bart Van Renterghem, regionchef för Envisan i Skandinavien och UK. Envisan är ett miljöföretag som ingår i Jan De Nul Group och som har specialiserat sig på behandling, sanering och bearbetning av sediment, mark, grundvatten och avfall och sekundära råmaterial.

Envisan använder sig av flera olika tekniker för avvattning och behandling av sediment, sanering av förorenad mark och grundvatten och bearbetning av avfall.

Miljömuddring Som miljöteknisk entreprenör bidrar Envisan till en bättre miljö.

De jobbar aktivt med en hållbar utveckling av kusthamnar, inlandshamnar och vattendrag. Tack vare en stark projektinriktad strategi, motiverad personal och framstående partnerskap klarar Envisan all form av miljömuddringsarbeten, sedimentbehandling eller hantering av förorenad mark.

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

27

MUDDRING

Innan muddringsarbetet kan påbörjas har miljökontrollanterna Ann-Sofie Boberg och Eva Karlsson utfört prover i hamnbassängen.

Envisan räknar med 15-20 personer som kommer att arbeta med muddringsarbetet i Oskarshamn. Stora utmaningen är att den kommersiella trafiken inte får störas av muddringsarbetet.

hamnbassängen. Vattnet som återfås i muddringsarbetet går igenom ett reningsverk innan vattnet släpps ut i havet igen.

Resterande massor transporteras till deponin för inkapsling och kommer noga att övervakas eftersom ingen får röra gifterna.

En av utmaningarna i muddringsarbetet är att den kommersiella trafiken inte får störas. Den inre delen av hamnen, d v s gästhamnen, kommer därför inte att muddras under sommarmånaderna juni till augusti.

– För att avlägsna muddringshinder som finns i hamnen, typ gamla cyklar, kundvagnar och annat skräp som hamnat där kommer dykare att anlitas. Sugmuddring är mer känsligt för hinder, därför måste det avlägsnas innan muddringsarbetet kan komma igång, förklarar Rolf Persson.

Med en budget på totalt 510 miljoner kr är förhoppningen att muddringsarbetet i Oskarshamns hamninlopp skall kunna påbörjas inom kort under sensommaren 2016. Anledningen till muddringen är sedimenten i hamnbassängen som blivit kraftigt förorenat av bly, kadmium och koppar samt organiska gifter som PCB, TBT och dioxiner som sedan har spridits ut i Östersjön.

– Detta är ett miljöprojekt med syfte att göra Östersjön renare.

Hamnen i sig blir intakt, tillägger Rolf Persson.

Den främsta föroreningskällan kommer från den södra delen av hamnbassängen där Kopparverket låg som sedan gick över till att bli en kemisk fabrik. I samband med att Miljölagstiftningen kom 1969 slogs fabriken igen och förblev stängd. På den norra sidan om hamnbassängen ligger en batterifabrik, som sedan lagstiftningen kom styrde upp utsläppen. Däremot har verksamheten lämnat efter sig en hel del tungmetaller.

Reningsverk Sedimenten avvattnas i en avvattningsanläggning som byggs intill 28

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

Deponi Deponin är färdigställd och står i princip och väntar på att Envisan skall påbörja muddringsarbetet under 2016.

– Vi börjar byggandet av avvattning och vattenrening samt installation under våren 2016. Muddringsarbetet inleder vi så snart dessa anläggningar tas i drift, d v s någonstans sensommaren 2016, säger Bart Van Renterghem.

Ca 500 miljoner kr beräknas projektet att kosta. Oskarshamn är en prioriterad hamn där mycket av de sågade trävarorna från de Småländska skogarna exporteras från ut i Europa. Dessutom går mycket av den Gotländska godstrafiken den här vägen.

Oskarshamn är en viktig hub och muddringsarbetet har stor betydelse för framtiden. • FAKTA Sanering av hamnbassäng i Oskarshamn, E2 Byggtid: februari 2016-2018 (-19) Byggherre: Oskarshamns kommun Muddringsentreprenör: Envisan N.V. Värde: Cirka 500 miljoner kr

medlem av

Envisan är ett miljöföretag som ingår i Jan De Nul Group och specialiserat på behandling, sanering och bearbetning av sediment, mark, grundvatten och avfall och sekundära råmaterial. Envisan använder sig av flera olika tekniker för avvattning och behandling av sediment, sanering av förorenad mark och grundvatten och bearbetning av avfall.

Som miljöteknisk entreprenör bidrar Envisan till en bättre miljö. Envisan jobbar aktivt med en hållbar utveckling av kusthamnar, inlandshamnar och vattendrag. Om det nu rör sig om miljömuddringsarbeten, sedimentbehandling eller återutveckling av förorenad mark, Envisan gör alltid skillnad tack vare en stark projektinriktad strategi, motiverad personal och framstående partnerskap.

www.envisan.com

Följ oss på

MUDDRING

Malmporten kan bli Sveriges största muddringsprojekt Muddringsarbetet av farleden i Bottenviken intill Luleå blir Sjöfartsverkets största projekt i modern tid. Huvudsyftet är minskade transportkostnader och stora miljövinster. Foto: Luleå Hamn

AV KIM HALL Muddringsarbetet av farleden intill Luleå blir Sjöfartsverkets största projekt sedan utgrävningarna till Göta Kanal gjordes 1840. Skulle muddringsmassorna i både farleden och Luleå hamn läggas på en fotbollsplan så blir det lika högt som två Kebnekaise. Samhällsekonomiskt får Malmporten stor betydelse för hela regionen.

Minskade transportkostnader och stora miljövinster är huvudanledningen till att Luleå hamn och farleden till Luleå ska muddras. Projektet beräknas komma igång med start för muddring 2018. Driften kan då påbörjas 2020. Men just nu ligger ärendet hos Mark- och miljödomstolen i Umeå. Huvudförhandlingar kommer att ske i slutet av augusti eller början av september innan ett färdigt beslut kan lämnas.

Större båtar – Vi tillsammans med Sjöfartsverket och Trafikverket samt andra aktörer ska dels bygga ut hamnen, dels muddra farleden in till Luleå och en mindre muddring skall ske i N Kvarken. Målet är att vi skall kunna ta emot större båtar av Östersjö-Max klass, säger Henrik Vuorinen, vd för Luleå hamn.

Hamnen muddras så att fartyg som är 15 meter djupgående mot dagens 10,8 meter skall kunna lägga till. Det betyder att hamnen kan ta emot båtar från dagens 55 000 ton till över 160 000 ton. Vintertid innebär det en ökning från 25 000 ton till 75 000 ton som kan gå i farleden.

– För hamnens kunder betyder detta att transportkostnaderna minskar med 40 procent och att koldioxidutsläppen också minskar med ca 40 procent. Detta är den stora vinsten, säger Henrik Vuorinen som gärna vill ha projekt där ekonomiska och miljövinster går hand i hand.

30

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

Projektet startade redan 2012. Grundbehovet är att gruvindustrin ökar sina volymer. De startar upp tre nya gruvor för produktion av tio miljoner ton malm varav ca fem miljoner ton kommer att skeppas ut via Luleå hamn.

– Vi kommer att dra om en del järnvägsspår på området, en av våra stora fördelar är att vi är direktanslutna till stam- och malmbanan. Det kommer också innebära samarbete med andra logistikföretag i o m att godsmängden ökar. Exakt hur det kommer se ut måste vi lösa i samverkan, säger Henrik Vuorinen.

Ny kajanläggning Ca 1,5 miljarder kr beräknas den nya kajanläggningen för lastbils- och fartygslaster att kosta, medan muddringen i farleden landar på ca 1,6 miljarder kr.

– Just nu för vi diskussioner kring hur finansieringen kommer att se ut. Vi tycker att staten ska ta det stora ansvaret för farleden på samma sätt som som för infrastrukturen på land. LKAB är medfinansiärer på landsidan, tillägger Henrik Vuorinen. Även för Sjöfartsverket är detta ett stort projekt. Så fort Miljödomstolen har kungjort sitt beslut och finansieringen är på plats kan förarbetet påbörjas förhoppningsvis hösten 2017.

Muddringsarbetet beräknas ske under 2018-2020 för att hamnen skall kunna vara i drift 2020.

FRAMTIDEN SKAPAS NU

WSP är delaktig i utvecklingen av Projekt Malmporten, Luleå, i samverkan med Sjöfartsverket.

För mer information kontakta Göran Pyyny 010-722 60 48 | goran.pyyny@wspgroup.se eller John Sternbeck 010-722 81 51 | john.sternbeck@wspgroup.se

WSP och Parsons Brinckerhoff har gått samman och är nu ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Med över 500 kontor och 32 000 medarbetare i 40 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

www.wspgroup.se

MUDDRING

Innan projektet kan påbörjas genomförs geotekniska undersökningar för att veta rådande jord- och bergförhållanden. Underlaget ligger för bedömning av hur muddermassorna skall schaktas, sugas eller om bottnen eventuellt behöver sprängas.

– Ett av Sjöfartsverkets uppdrag är att verka för den regionala utvecklingen och att minska miljöbelastningen. Därför ser vi detta projekt som mycket angeläget med stor samhällsnytta.

Det är regionalt och nationellt viktigt projekt, säger Tage Edvardsson, projektledare för Sjöfartsverket.

Sjöfartsverket har sökt och fått pengar från EU till förstudien.

32

Sito-Rakennuttajat-190x132mm.indd 1

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

– Säkerheten för fartygen som går idag och som kommer i framtiden ökar betydligt. Det öppnar nya möjligheter också för hela regionen. Säkerhet och miljömässigt är det bättre med större fartyg än flera små. De är mer bränsleeffektiva, säger Tage Edvardsson.

2014 fick WSP uppdraget av Sjöfartsverket att utföra

2.12.2015 11.19

MUDDRING

en miljöteknisk/geoteknisk undersökning av farleden.

Bottenprover insamlades och ett stort antal prover lämnades in till laboratorium för miljökemiska analyser och omfattande geotekniska undersökningar har utförts.

Undersökningen har gjorts i två steg under två säsonger och har utförts av Anna Nilsson och John Sternbeck, uppdragsansvarig för miljö på WSP och Göran Pyyny, uppdragsansvarig för geoteknik på WSP. Resultaten har sammanställts i rapporter och på ritningar och utgör underlag som tillsammans arbetas in i Sjöfartsverkets farledsmodeller.

– Geotekniska undersökningar utförs för att veta rådande jord- och bergförhållanden och tjäna som underlag för bedömningen av hur muddermassorna skall schaktas, sugas eller om bottnen eventuellt behöver sprängas. Kan ha en väsentlig betydelse vid metodval och därmed kostnader och tider. När man muddrade den gamla farlededen stötte man på mycket hårdbottenmorän, så kallad ” Kalixpinmo” i området, säger Göran Pyyny.

De miljökemiska undersökningarna ligger till grund för hur muddermassorna ska hanteras. Ytliga sediment kan vara mer förorenade och kan behöva hanteras på ett särskilt sätt.

Sedimenten ska då muddras upp med sluten skopa.

Genomförbara lösningar – Både de geotekniska och de miljömässiga undersökningarna hjälper projektet att hitta genomförbara lösningar som är bra för miljön, säger John Sternbeck.

WSP har även haft samarbete med hamnen, som gjort sina egna undersökningar. Båda parternas handlingar har lämnats in som underlag för miljöprövningarna i Miljödomstolen.

– Vi samarbetar nära Sjöfartsverket som har tillhandahållit fartyget Fyrbjörn. Fyrbjörn har fungerat som en mycket stabil arbetsplattform för oss. Besättningen har manövrerat Fyrbjörn så att båten varit rätt positionerad vid undersökningarna, tillägger John Sternbeck. • Målet är att Luleå hamn skall kunna ta emot större båtar av Östersjö-Max klass.

FAKTA Malmporten Vad: Fördjupning av inseglingsled till Luleå hamnområde Byggtid: 2018-2020 Byggherre: Luleå kommun, Sjöfartsverket Värde: Cirka 1,6 miljarder kr

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

33

SANERING

Schaktning vid Björkshults nedlagda glasbruk.

Saneringen vid Björkshults nedlagda glasbruk är klar AV THERESE ZÄTTERQVIST Sedan mars 2015 har saneringen av Björkshults glasbruk i Högsby kommun pågått för fullt, och totalt har ca 15 000 kubik jordmassor fraktats bort. Vid starten fanns det rikliga mängder bly, arsenik, kadmium och antimon i marken, men nu är de omfattande schaktarbetena avslutade och slutbesiktning av entreprenaden sker i mitten av december.

Idag är området vid Björkshults nedlagda glasbruk färdigschaktat på alla ytor, och det har antingen asfalterats, grusats eller planterats gräs på platsen. Arbetet har varit omfattande och innefattat schaktning av ca 10 000 m2 markyta där jordlagret varit starkt förorenat.

Björkshults Glasbruk i Högsby var känt för sitt blåa glas fram till brukets nedläggning 1978, och producerade framför allt hushållsglas. Under brukets aktiva år, 1892-1978, grävdes stora glasmassor ner i mark och dumpades i en intilliggande damm, vilket bidrog till spridning av föroreningar.

Huvudstudie Det var under 2005 som en förstudie genomfördes på platsen och Naturvårdsverket beviljade finansiering av en huvudstudie. Syftet var då att påvisa miljö- och hälsorisker för framtiden. Våren 2008 var huvudstudien färdig och visade på det stora saneringsbehovet.

Inom stora delar av glasbruksområdet har äldre glasbruksavfall som innehåller arsenik, barium, bly och kadmium använts som utfyllnadsmassor. Slutsatsen av huvudstudien var att åtgärdsbehovet 34

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

var stort därför att halterna av främst arsenik innebar hälsorisker, och att föroreningarna konstaterats spridas via grundvattnet till Badebodaån. De högsta föroreningshalterna påträffades i fyllnadsmassor med inslag av glasbruksavfall, främst glaskross men även i kraftigt färgade fyllnadsmassor.

Därför ansökte Högsby kommun 2012 om medel för att finansiera de åtgärder som framgick av åtgärdsutredningen. Naturvårdsverket finansierade merparten och nuvarande markägare bekostade den mindre delen av saneringsarbetet, totalt gick arbetet på 22,6 miljoner kronor.

Sanering och efterbehandling Sommaren 2014 inledde DGE Mark och Miljö på uppdrag av Högsby kommun saneringsarbetet vid Björkshult genom att utföra en provtagning av marken, vilket senare skulle ligga till grund för en förklassificering av jordmassorna. Området delades upp i rutor om 10x10 meter och klassades efter provtagningen. Det här rutnätet var det man utgick ifrån när man sedan schaktade.

SANERING

Daniel Hellqvist från DGE på plats ute på Björkshults.

DGE har sett till att arbetet på plats har utförts enligt den miljöplan som funnits för efterbehandlingen och som de upprättat för beställaren Högsby kommun. Arbetet har bland annat inneburit upprättande av miljöplan, miljökontrollprogram, medverkan i projektgrupp, provtagning, miljöbedömningar under saneringens gång, att godkänna schaktarbeten inför återfyllnad samt att bedöma och värdera hur mycket som ska schaktas och till vilket djup.

– Alla massor kunde inte förklassificeras innan saneringen startade utan arbetet med att klassificera och karakterisera pågick även under projektets gång. Det gällde främst de jordmassor som hade ett misstänkt innehåll av farligt avfall. Under saneringen har vi även fått rena en del vatten, berättar Daniel Hellqvist.

– När vi började arbetet på platsen var den ena delen av området fortfarande en kursgård där vi fick anpassa vår provtagning efter de aktiviteter som föregick där. På den andra delen av området var det industriverksamhet. Man kunde tydligt se påverkan på området bland annat på den deponi med glasmassor som fanns där, berättar Daniel Hellqvist på DGE. Just nu pågår efterföljande provtagning i omgivningen vid Björkshult efter det kontrollprogram som DGE tagit fram. Där ska ytvatten, grundvatten, sediment och luftnedfall provtas och utvärderas som kontroll att målen för efterbehandlingen uppfylls.

– Vi kommer framöver att ta prover på ytvatten under 1 års tid, säger Daniel Hellqvist på DGE. •

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

35

LOGISTIK

Från vänster på bilden: Vinod Saseendran – ingenjör och projektledare, Henrik Jensen – operativ chef, Ted Söderholm – vd, Shad Hallam – finanschef och Diar Kader – operativ regionschef norr på DHL Express.

Mångmiljoninvestering på svenska marknaden DHL Express fortsätter att investera på den svenska marknaden. I dagarna påbörjades bygget av en helt ny logistikterminal i Västberga. Investeringen uppgår till 70 miljoner kronor och terminalen blir 13 000 kvadratmeter stor, den största i sitt slag för DHL Express. Totalt investerar DHL Express 400 miljoner kronor i nya terminaler i Sverige under en längre period. Det ska stärka företagets position och ge kunderna snabbare leveranser.

DHL Express, världens ledande leverantör av internationella expressleveranser, startar nu bygget av den nya terminalen i Västberga som ska stå klar sommaren 2016. Terminalen kommer att användas för export- och importleveranser för kunder i Stockholmsområdet. DHL Express har också en terminal på Arlanda och kan tack vare den nya terminalen effektivisera sina transporter betydligt. Kunderna kommer att få avsevärt snabbare leveranser – terminalen ligger bara sex kilometer från stadskärnan.

Den nya logistikterminalen blir hela 13 000 kvadratmeter stor och kapaciteten ökar med hela 338 procent jämfört med den gamla terminalen som nu har rivits. Den nya terminalen kommer att kunna hantera 3 500 paket i timmen, byggs under vintern/våren och beräknas vara klar till sommaren. DHL Express låter dessutom renovera den kontorsfastighet som hör till anläggningen.

– Det är en investering för framtiden. Vi får en mycket bra logistiklösning i Stockholm med två stora terminaler, en söder om sta36

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

den och en vid Arlanda. Dessutom kommer denna effektivisering av våra transporter innebära att hanteringskapaciteten kommer att förbättras signifikant. Kunder kommer att uppskatta snabbare leveranser och senare upphämtningar, säger Ted Söderholm, vd DHL Express Sverige.

Idag utgår ett femtiotal dagliga kurirbilar från Arlanda och i framtiden flyttas hälften av dessa till Västberga. Kunder i södra Stockholm samt i centrala Stockholm får sina leveranser från Västberga.

Kunderna på den norra sidan av Stockholm får sina leveranser från Arlanda, precis som tidigare.

DHL Express investerar totalt 400 miljoner kronor på den svenska marknaden under en längre period. En ny terminal byggs på Landvetter utanför Göteborg. Den ska stå klar till våren nästa år.

Dessutom ska terminalen vid Arlanda byggas om och det arbetet påbörjas till sommaren nästa år och ska vara klart under vintern samma år. •

LOGISTIK

Jopro tar sikte på världen Jopro AB som utvecklar batteribyteslösningar för lagertruckar och som hittills verkat i huvudsak på den nordiska marknaden expanderar med ökad satsning i Europa, etablering i Asien och en stor aktuell affär i USA.

Under året har företaget slutfört två stora projekt. Ett på Icas lager i Helsingborg och ett vid Rustas nya centrallager i Norrköping som invigdes i oktober. Båda projekten använder sig av laddningsplatser i två nivåer för att spara golvyta.

Truckförarna byter själva sina batterier på 3-5 minuter.

Företaget ligger i Alafors tre mil norr om Göteborg och har sedan mitten av 80-talet utvecklat och tillverkat kundanpassade lösningar och system för batteribyte på elektriska lagertruckar i olika storlekar.

Bland övriga företag som använder Jopros system märks Ikea, Volvo, Dagab, DHL, Arla, PostNord, Jula med flera.

Batterier i lagertruckar är tunga och kan väga allt från 300 kilo upp till två ton. Tidigare var det vanligt att man lyfte ut batterier med hjälp av travers eller truck, vilket kunde vara både besvärligt, farligt och tidsödande. Allt fler väljer därför istället att investera i ett modernt och effektivt batteribytessystem som bidrar till både förbättrad arbetsmiljö och ökad produktivitet.

Ger säkerhet och effektivitet –Batteribyte är många gånger ett måste för att truckar i exempelvis två- och treskift ska orka göra sitt jobb. Ett bra batteribytessystem förenklar processen och ger truckföraren en så säker arbetsmiljö som möjligt, säger företagets vd Magnus Johansson.

Idealet är att batteriet på ett enkelt sätt kan dras ut på sidan av trucken och därefter flyttas till speciella laddningsbord. På så vis kan man åstadkomma välplanerade laddningsrum med säker arbetsmiljö.

Jopro utvecklar och tillverkar batteribytessystem av alla storlekar – hur ofta kunderna behöver byta batteri i truckarna varierar kraftigt. Vissa kunder har behov av endast ett eller två byten per dygn på någon enstaka truck medan andra – som till exempel Ikeas centrallager i Jönköping – genomför upp till 300 byten per dygn.

Läge för expansion Familjeföretaget Jopro AB omsätter i dagsläget cirka 8 miljoner kronor och sysselsätter 8 personer. Det grundades och utvecklades med rötter i Tudors gamla batterifabrik i näraliggande Nol och Tudor (numera Exide/GNB) har under åren varit en viktig kund.

Ursprungligen jobbade företaget i huvudsak på den svenska marknaden, men breddade för ett antal år sedan marknaden till att även inkludera de nordiska grannländerna. Nu fortsätter företaget att blicka utåt: – Det är dags för expansion, säger Magnus Johansson. Vi etablerar oss nu i Asien tillsammans med andra svenska entreprenörer och med tillverkning i Thailand som bas. Vi förbereder oss också för att ta oss längre ut i Europa. Idag gör vi det mesta själva, berättar han. Vi bygger allt från maskiner till laddningsbord, stallage och kringutrustning.

– Vi har en bred och stark kompetens inom den här specifika branschen, tillägger han och nämner att företaget just nu håller på med tillverkningen av ett helt automatiserat batteribytessystem till däcktillverkaren Hankooks nya däckfabrik i Tennessee i USA. Vi tror starkt på att helautomatiska truckar, vanligen omnämnda som AGVer, kommer att öka i framtiden och vi har för avsikt att ligga i framkant och leverera robusta och driftsäkra system även där. • NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

37

LOGISTIK

En titt in i framtidens intralogistik Linde är värd för det andra kundeventet ”World of Material Handling” 2016. Nu upprepas det framgångsrika konceptet. I maj 2014 orsakade Linde Material Handling (MH) stor uppståndelse med sitt kundevent som kallades "World of Material Handling (WOMH)". Omkring 6 000 gäster från över 40 länder deltog i utställningen.

Nu har Europas ledande tillverkare av industritruckar beslutat att åter arrangera denna lyckade mässa i samma format med fokus på ökad nätverksbaserad, digitaliserad och automatiserad intern logistik. Besökare till WOMH 2016 kommer själva att upptäcka och uppleva fördelarna med dessa produkter och tjänster. Under "World of Material Handling", kommer ett stort antal partnerföretag att presentera sina lösningar, och ge extra värdefull information för besökarna. Utställningen kommer att äga rum i mitten av maj, och platsen är strategiskt belägen i Rhen-Main-området nära Frankfurts flygplats.

Christophe Lautray, CSO på Linde Material Handling, är övertygad om att konceptet för mässan är idealisk för att tillfredsställa kundernas behov av omfattande information. "Den mycket positiva feedbacken från både tyska och utländska besökare till WOMH 2014 har stärkt oss i vårt beslut att hålla fast vid detta format”, bekräftar han. "Nästa år vill vi visa våra besökare vilka produkter och tjänster som vi redan har genomfört när det gäller

I maj 2014 orsakade Linde Material Handling (MH) stor uppståndelse med sitt kundevent som kallades "World of Material Handling (WOMH)".

Foto: Linde Material Handling GmbH, Aschaffenburg.

smart logistik och där denna resa kan leda oss in i framtiden.

Att ge våra kunder möjlighet att få en smak av det hela kommer att spela en viktig roll i detta sammanhang. " Under två veckor kommer det att finnas specifika evenemang för olika målgrupper, särskilt för kunder och distributörer från hela världen, samt för representanter från media. •

TRUCKBATTERIER BLOCKBATTERIER LADDARE TILLBEHÖR

Vi ser till att du får lägga din energi på rätt saker www.batteriunion.se

38

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

LOGISTIK

Fondberg väljer ny logistikpartner Fondberg & Co och DLP Drinks Logistics Partner AB har slutit avtal om att DLP tar över samtliga Fondbergs logistiklösningar från och med 21 januari 2016. ”Efter att ha jämfört de flesta tillgängliga leverantörer på marknaden stod det klar att en var primus inter pares. Vi är imponerade av både de intelligenta och flexibla lösningar som DLP erbjuder, men också deras mycket professionella förhållningssätt” säger Markku Ropponen, styrelseordförande på Fondberg. ”Vi är väldigt nöjda över Fondbergs beslut att flytta sina logistiktjänster till DLP. Det här samarbetet stämmer perfekt överens med våra strategiska planer och är avgörande för att ytterligare stärka vår konkurrenskraftighet. Fondberg besitter stor kunskap och erfarenhet inom vin- och spritbranschen i Sverige, det blir ett nöje att samarbeta med en så professionell partner” säger Helena Sjögren, VD på DLP. Fondberg flyttar sina logistiktjänster till DLP från PostNord. •

Fondberg & Co importerar, säljer och marknadsför alkoholhaltiga drycker på den svenska marknaden. Sedan 1975 har företaget som idag har 18 anställda varit en av de främsta aktörerna på marknaden, både vad det gäller försäljning till restauranger och på Systembolaget.

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

39

GRUVA

Borrig WL6 Rasborrning Foto: Photographer: Fredric Alm; Fredric AlmStorlek: 3,6 MB

På väg mot ett hållbart företagande Att ställa krav på sina leverantörer är snarare regel än undantag idag, framför allt utifrån säkerhets- och arbetsmiljöperspektiv. Men LKAB har valt att gå ett steg längre. Sedan i mars besöker Mats Stålnacke och hans kollegor olika leverantörer för att på plats säkerställa att man tillsammans är på väg mot ett hållbart företagande.

För att bli leverantör till LKAB måste företaget godkänna de baskrav som LKAB fastställt. Baskraven är en förenklad leverantörsuppförandekod, med kravställningar som relaterar till bland annat FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Men att enbart på pappret få ett godkännande gällande t.ex. mänskliga rättigheter, policy och åtgärdsplan mot barnarbete, kravställning och efterlevnad i leverantörskedjan, arbetsvillkor, arbetarskydd och säkerhet räcker inte för LKAB. Uppföljning och besök på plats ger möjlighet att långsiktigt öka medvetenheten och kunskapsnivån hos leverantörerna och 40

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

kontrollera att baskraven verkligen uppfylls i praktiken.

LKAB:s inköpsavdelning har kartlagt sin leverantörsbas enligt fastställda kriterier för att på så vis identifiera risker ur ett hållbarhetsperspektiv. Utifrån kartläggningen görs sedan ett mindre urval av leverantörer som kontaktas för en uppföljning. Första steget är en självdeklaration som fylls i av det aktuella företaget.

– Självdeklarationen kan jämställas med en utökad leverantörsuppförandekod som vi använder som underlag vid själva besöket. Vi gör även ett gediget förberedelsearbete med studier om företaget, deras underleverantörer, länder de verkar i osv. Det blir positiva och konstruktiva

diskussioner när vi sedan träffas, säger Mats Stålnacke, leverantörsutvecklare på LKAB. Efter besöket sammanställer LKAB resultatet och delger leverantören som sedan får tid på sig att komma med åtgärdsförslag i de fall det behövs. Hela processen genomsyras av ett professionellt bemötande med fokus på dialog och utveckling.

– LKAB:s vision är att vara ett föredöme inom hållbarhet. Eftersom vi är beroende av våra leverantörer omfattar visionen även dom. Det är alltså av största intresse för oss att vi tar ansvar så att vi tillsammans med våra leverantörer kan ta oss an utmaningen att få hållbarhet i hela värdekedjan, säger Mats Stålnacke. •

Rubber Products

Centrifugal Slurry Pumps

Slurry Valves

High Pressure Grinding Rolls

End to end mineral processing plant solutions • Products • Engineered Solutions • Turn-key Projects

Belt Tensioning System

Screens

Hoses

Wear Resistant Linings

Hydrocyclones

Mine Dewatering Solutions

Vertical Turbine Pumps

Service

Minerals

Copyright © 2015, Weir Minerals Europe Ltd. All rights reserved. WEIR and the WEIR logo are trademarks and/or registered trademarks of Weir Engineering Services Ltd.

Cross Selling - 185x130H - may15 - SV.indd 1

5/13/2015 11:55:48 AM

Vibrationsmatare

IFE System AB Box 368

www.weirminerals.com

Siktar

SE-551 15 Jönköping

Magnetseparatorer

Tel: 036 – 12 92 00

Metalldetektorer

E-mail: info@ife-system.se

GRUVA

Den utmaning som vi har framåt och strukturförändringen i sig skapar behov av delvis nytt ledarskap.

Jag vill tacka de som nu går vidare till nya uppgifter inom eller utanför företaget för deras bidrag i LKAB:s koncernledning, säger Jan Moström.

Jan Moström. Verkställande direktör och koncernchef/President and CEO. Fotograf: G. Rúnar Gudmundsson

LKAB genomför strukturförändring med fokus på järnmalmsaffären LKAB har beslutat om en ny koncernstruktur.

Syftet med den nya organisationen är att sätta järnmalmsproduktionen i fokus och att säkra långsiktigt hållbar gruvdrift. Samtidigt sker förändringar av LKAB:s koncernledning.

– LKAB står inför ett nytt läge. En förändrad omvärld med fallande världsmarknadspris på järnmalm leder till att vi måste rusta vår organisation för att klara nya utmaningar, säger vd och koncernchef Jan Moström.

I den nya koncernstrukturen delas verksamheten in i tre divisioner.

En enhet består av gruva och förädlingsverk i Kiruna, en av gruvor 42

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

och förädlingsverk i Malmberget och Svappavaara samt en tredje division som består av LKAB Minerals som producerar och säljer industrimineraler samt borrteknikföretaget LKAB Wassara.

– Nu ger vi tydligare ansvar och mandat till organisationen.

LKAB ska vara en lönsam och långsiktigt hållbar leverantör av högkvalitativa vidareförädlade järnmalmsprodukter. Vi sätter järnmalmsverksamheten främst och skapar en enklare och mer transparent organisation, säger Jan Moström.

Som stöd till divisionerna skapas koncernfunktioner i form av Ekonomi, HR och Hållbarhet, Verksamhetssupport och Affärsutveckling samt Marknad och Logistik. Kommunikation och Samhällsomvandling blir direktrapporterande till vd. Detta leder samtidigt till förändringar i LKAB:s koncernledning.

– Den utmaning som vi har framåt och strukturförändringen i sig skapar behov av delvis nytt ledarskap. Jag vill tacka de som nu går vidare till nya uppgifter inom eller utanför företaget för deras bidrag i LKAB:s koncernledning, säger Jan Moström.

LKAB:s nya koncernstruktur börjar gälla från och med första januari 2016 och kommer implementeras i hela koncernen under helåret 2016.

FAKTA: LKAB:s nya koncernledning: Jan Moström, vd och koncernchef. Anställd i LKAB sedan augusti 2015, dessförinnan produktionsdirektör för Bolidens gruvor.

Grete Solvang Stoltz, HR och Hållbarhet. Grete har varit anställd i LKAB sedan 2009 och kommer senast från befattningen HR direktör.

GRUVA

Leif Boström, divisionen Specialprodukter. Leif har varit anställd i LKAB sedan 1992 och kommer senast från befattningen som vd för dotterbolaget LKAB Minerals.

Markus Petäjäniemi, Marknad och Logistik. Markus har varit anställd i LKAB sedan 2005 och kommer senast från befattningen som produktionsdirektör. Åsa Sundqvist, Verksamhetssupport och Affärsutveckling. Åsa har varit anställd i LKAB sedan 2000 och kommer senast från befattningen som gruvchef för Vitåforsgruvan i Malmberget.

Magnus Arnkvist född 1967, är ny produktionsdirektör Södra.

Magnus har erfarenhet från ledande befattningar inom framförallt Boliden samt från andra företag inom gruvindustrin så väl i Sverige som internationellt. Magnus har varit vd för Bergteamet AB och driver idag egen konsultverksamhet. Han är utbildad gruvingenjör från Bergsskolan i Filipstad samt Luleå Tekniska Universitet. Magnus är särbo och har två barn.

Peter Hansson född 1970, är ny ekonomidirektör. Peter är idag personal-, kommunikations- och administrativ chef för Boliden Gruvor. Han har tidigare haft olika ekonombefattningar inom Boliden bland annat som controller, skatteansvarig samt ekonomichef för Bolidens gruvor. Peter har också bakgrund från

Skatteverket. Han är utbildad ekonom från Luleå Tekniska Universitet, gift och har två barn.

Stefan Rommedahl född 1967, är ny produktionsdirektör Norra.

Stefan kommer från en befattning som vd för Bolidens zinkgruva i Tara på Irland. Han har bakgrund från olika ledande befattningar inom Boliden, bland annat som gruvchef för Aitik.

Stefan har också arbetat som vd för Zinkgruvan AB. Han är utbildad bergsingenjör från Luleå Tekniska Universitet, gift och har två barn.

Direktrapporterande till vd: Kommunikationsdirektören samt Stefan Hämäläinen, direktör och ansvarig för samhällsomvandlingsenheten.

Följande personer lämnar LKAB:s koncernledning: Anders Furbeck, hållbarhetsdirektör Frank Hojem, kommunikationsdirektör Katarina Holmgren, ekonomidirektör Monica Bellgran, direktör forskning och utveckling Per-Erik Lindvall, direktör teknik- och affärsutveckling Peter Schmid, marknadsdirektör •

NG A H N A M M A S E RR Ö T S T I ET

rget.

Malmbe ustri. h c o a n iru vind ruvan i K r Sveriges gru ed g r fö å fö m niv ar e t t o s s, y hu v u d lösning iruna. N apat hållbara ranschen har g 0 år till.

K i k r e b sk tsv st 5 de r ha r om gr uv y tt pelle er i min berg. N mans med kun et som 50 år in marbetspar tn n e p r a ruvan i G Sweco tillsam s och er farenh uppskattad sa . r ion av g n Expans exempel på hu nika kompete ppas vi vara en www.sweco.se u o e r å h d å p , v r r g Alla ä binera tt stor t företa tjänste att kom konsult Genom med att vara e s mer om våra na Lä fördelar i göra för dig? v n Vad ka

R O V U R G

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

43

GRUVA

Ny bentonitanläggning i Luleå AV BJÖRN ASPLIND Efter ett och ett halvt års arbete är LKAB:s nya bentonitanläggning i Sandskär, Luleå färdig och invigd. Investeringen på cirka en halv miljard kronor ska säkra kvaliteten och ge en ökad produktion, men också sörja för en bättre miljö.

– Anläggningen med dess kapacitet ger oss goda marginaler för en ökad produktion av järnmalmspellets. Den är dessutom bättre och effektivare än den gamla vad avser alla områden, säger Anders Björnström, vd för LKAB Malmtrafik.

Bentonit är en betydelsefull beståndsdel i gruvornas pelletsproduktion och med den nya anläggningen ökar LKAB:s leveranskapacitet till nya och befintliga gruvor inom koncernen. Bentonit är en lera som bildats av vulkanaska med en stor uppsugningsförmåga av vatten, upp till åtta gånger sin egen vikt. Bentoniten är medlet som binder samman hela receptet till högkvalitativa järnmalmspellets. LKAB använder bentonit som bindemedel när pelletskulorna rullas innan bränning i kulsinterverken. Bentonit bidrar till goda egenskaper i LKAB Green Pellets.

Ny anläggning Den gamla bentonitanläggningen på Svartön i Luleå färdigställdes år 1967.

Tekniken har idag gamla rötter varför tillgången på reservdelar för kvarn, ställverk och övrig utrustning börjar bli begränsad.

Därför tog LKAB:s styrelse ett investeringsbeslut om 440 miljoner kronor för en ny anläggning i april 2013 med byggstart ett år senare.

Den nya anläggningen står nu färdig-

ställd i Sandskär och innehåller rågodslager, malningslinje, produktsilos samt utlastningsstation för färdigmald bentonit till järnvägstransport. Förändringar mot den tidigare anläggningen är bland annat på arbetsmiljöområdet då dammutsugningspunkter installerats och värmeslingor för att förhindra isbildning på golv monterats. Ökad kapacitet Anläggningen har nu också ökad kapacitet om sex ton per timme gentemot den gamla, vilket ger förutsättningar för en ökad, årlig produktion av järnmalmspellets samt ett nytt styrsystem som ger större möjlighet att övervaka processen från kontrollrum.

LKAB köper sina bentonitleveranser från en leverantör i Grekland. Lasten fraktas med båt till Luleå, lossas i Victoriahamnen och fraktas därefter med lastbil till den nya bentonitanläggningen. Den färdigmalda produkten fraktas med järnväg till Malmfälten och LKAB:s verk.

Stor förändring Den nya anläggningen blir en stor förändring för LKAB. Den nya bentonitanläggningen har kapacitet som motsvarar LKAB:s mål att öka pelletsproduktionen.

Istället för två mindre kvarnar har en större kvarn installerats. Den nya kvarnen har en kapacitet på 30 ton per timme jämfört med

Goodtech har ansvarat för installationerna av högspänning, allmän kraft och belysning till LKABs nya Bentonitanläggning i Luleå.

Med 1 500 medarbetare på 40 orter i Norden är Goodtech en betydande systemleverantör och entreprenör inom el, automation samt miljö- och industriteknik. www.goodtech.se

44

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

de två gamla kvarnarna som tillsammans kan producera 24 ton per timme.

Hela anläggningen är eldriven och det är en stor miljöförbättring jämfört med den gamla som förbrukar en stor mängd diesel för uppvärmning av torkluft i processen.

– Lossning av råbentonit från båt kommer som tidigare att göras i Victoriahamnen och råbentoniten kommer att fraktas med lastbil eller truck från hamnen till ny anläggning. I projektet ingår att bygga ett extra tältlager för råbentonit, vilket gör det möjligt att lagra större volymer, säger projektledare Kristina Nordhamn.

Anläggningen byggs på LKAB:s mark vid malmhamnen på Sandskär. I och med att den nya anläggningen har byggts i LKAB:s befintliga malmhamn samlas nu LKAB:s industriverksamhet här. •

FAKTA Ny bentonitanläggning vid Malmhamnen, Luleå Byggherre: LKAB Generalentreprenör: Veidekke Entreprenad AB Byggledning: Rejlers AB El och styr: Goodtech Investering: Cirka 440 miljoner kronor Total kapacitet: 240000 ton /år (beräknad framtida användning 200 000 ton /år) Rågodslagerkapacitet: 75000 ton Malverkskapacitet: 30 ton /tim

BRYGGERI

Kopparbergs Bryggeri har investerat på 50 miljoner kr på en ny energianläggning.

Den pelletseldade ångpannan har en effekt på 3 MW. Foto: VEÅ

Kopparbergs Bryggeri energieffektiviserar med ny energianläggning AV KIM HALL Med en investering på 50 miljoner kr på en ny energianläggning bidrar Kopparbergs Bryggeri både till att minska energiförbrukningen med 20 procent för egen del och till att minska utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen med 97 procent, eller 3000 ton per år.

Cirka 2000 ton pellets beräknas gå åt per år i den nya anläggningen som är under uppförande. Byggnaden blir 500 kvm stor och kommer att bestå av en fastbränslepanna, ny kylanläggning och ny tryckluftscentral. För att få så låg miljöpåverkan som möjligt är bolagets ambition att köpa pellets från aktörer i närområdet.

– Det är flera anledningar till att vi gör denna satsning. Dels har produktionen vuxit kraftigt under ett flertal år, dels har driften ändrats och verksamheten behöver rationaliseras genom större utrymme. Vi vill både ta hand om resurserna och optimera energiförbrukningen samtidigt som vi gör bra insats för miljön, säger Rickhard Voigt, platschef på Kopparbergs Bryggeri.

Tillvaratar spillvärme Bryggeriet tar härmed ett helhetsgrepp efter att ha sett över sina produktionslokaler och analyserat hur de bättre kan tillvarata spillvärmen som produceras. Hela produktionsanläggningen energieffektiviseras genom den nya mediacentralen.

– Vi ansökte om Klimatklivets stöd viket vi hoppas

mycket på. Idag har vi oljepanna som vi i framtiden kommer att använda endast för reservkraft vid behov. Vi har alltid högsäsong och kan inte stå stilla ens under revisionsstopp. Vi sparar 1200 kubik olja genom att byta till pelletspanna. I o m att vi effektiviserar sänker vi energibehovet med 20 procent. På kylsidan har vi bestämt att växla ur HFC, som bidrar till växthuseffekten, till ammoniak, säger Fredrik Karlsson, produktionschef och projektledare på Kopparbergs Bryggeri.

TA Byggproduktion är i full gång med att bygga anläggningen.

Schaktning- och markarbete är avklarat och bottenplattan gjuten.

Just nu uppförs stålstommen och de prefabricerade sandwichelementen. Kulvertarna mellan nya anläggningen in till produktionsbyggnaden är nästan klar. Det är genom kulverten som ånga, kyla och tryckluft skall gå.

Installationsarbeten – I januari beräknar vi vara klara med huset innan pannan levereras. Just nu har vi fem man på plats. När installationsarbetet av VVS och el kommer igång blir vi något fler. Delar av projektet är partnering och den andra delen en totalentreprenad. För oss är detta ett stort och annorlunda projekt. Vi ser fram emot att få jobba med fler projekt inom energibranschen. Det skiljer sig något mot traditionellt byggande, vilket är stimulerande, säger Tommy Allström, vd på TA Byggproduktion AB. TA Bygg skall leverera sex delprojekt. De har skrivit ett kontrakt med pannleverantören VEÅ i Sävsjö, ett anrikt företag med historia från 1936. Under resans gång har de ingått i både NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

45

BRYGGERI

Metso och MW Power fram till januari 2014 då företagsledningen köpte företaget och återtog namnet VEÅ.

– Vi skrev kontraktet i oktober. Det är snabba ryck. Vi har levererat ett tjugotal liknande anläggningar och en normal pannleveransen tar 9-10 månader. Pannan och matarvattentank designas och tillverkas av oss här i Sävsjö, medan brännare, silos och pumpar köper vi in. Denna panna är försedd med en ekonomiser som tillvaratar värmen i rökgaserna. Genom att värma matarvattnet får vi fem procent bättre verkningsgrad på hela ångsystemet, berättar Thomas Claesson, ägare och försäljningschef på VEÅ. Ångpanna Den pelletseldade ångpannan har en effekt på 3 MW. Rosterlösningen sitter inne i brännaren. Pannan har två brännare. Dubbla pelletssilos på 67 kubikmeter fylls på från lastbil. Lågan från brännaren värmer upp vattnet till ånga i pannan. Ångan leds in genom kulverten till processen.

– I leveransen ingår även ett komplett rökgassystem med fläkt och multicyklon, d v s stoftrenare. Vi har även ett system för all aska som transporteras till container, tillägger Thomas Claesson.

I anläggningen ingår även ett PLC-system, ett styr- och övervakningssystem som ser till att pannan levererar så mycket ånga som den ska samt kontrollerar processen i pannrummet. Komponenterna levererar VEÅ till Kopparberg samt all montage av el och rör till pannhuset. Innan anläggningen är klart för driftsättning ska personalen utbildas.

– När pannan är driftsatt och klart har vi skrivit ett femårigt separat serviceavtal med Kopparberg. Pannkroppen tillverkas just nu i vår verkstad i Sävsjö. Driftsättning skall ske i april 2016, säger Thomas Claesson. •

I den nya ångpannan sitter rosterlösningen inne i brännaren.

Pannan har två brännare. Dubbla pelletssilos på 67 kubikmeter, lågan från brännaren värmer upp vattnet till ånga i pannan som sedan går genom kulverten in till processen.

FAKTA Tillbyggnad med mediacentral för värme och kyla i Kopparbergs Bryggeri Byggtid: september 2015-april 2016 Byggherre: Kopparbergs Bryggeri AB Byggnadsentreprenör: Tommy Allström Byggproduktion AB Arkitekt: Örebro Byggstatik AB Värde: Cirka 50 miljoner kr

Tel 0581-419 91

www.tabyggproduktion.se

Vi bygger för framtiden med kvalité och trygghet

www.bergslagsel.se

46

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

förformer framtiden med kvalité och trygghet ViVi tarbygger oss an alla av nyproduktion inom byggsektorn.

Vi utför ombyggnader, renoveringar och markarbeten. Till ert förfogande ställer ettformer brett kontaktnät som omfattar arkitekter, konVi tar oss an vi alla av nyproduktion inom byggsektorn.

Vi struktörer och entreprenörer.

Helaoch byggnadskedjan bygglovsutför ombyggnader, renoveringar markarbeten.från Till ert förfoansökan och kontakt medkontaktnät myndigheter tillomfattar ett väl utfört arbete. gande ställer vi ett brett som arkitekter, konoch entreprenörer.

Hela byggnadskedjan från bygglovsIstruktörer företaget finns både en entreprenaddel samt en byggservicedel. ansökan och kontakt med myndigheter till ett väl utfört arbete.

Vi erbjuder industrier och fastighetsförvaltare kostnadseffektiva I företaget finns både en entreprenaddel samt en byggservicedel. och kundanpassade lösningar.

Vi erbjuder industrier och fastighetsförvaltare kostnadseffektiva och kundanpassade lösningar.

- ÅNGPANNEFABRIKEN -

VEÅ tillverkar kundanpassade pannor - varje levererad panna eller anläggning är det samlade resultatet av kundens specifika krav och VEÅs 80-åriga erfarenhet av ångteknik.

Energianläggningar upp till 30 MW

Tryckkärl och pannor upp till 30 MW

www.vea.se

Service, reparationer och hyrpannor

LOGISTIK

Vision av framtidens Airport City Göteborg. I förgrunden riksväg 40 och längst upp till höger om tillfartsvägen, närmast flygplatsområdets norra del, den nya DHL-byggnaden. Illustration: Swedavia

Ny terminalanläggning för DHL Express på Landvetter En ny terminalanläggning på 7500 kvadratmeter byggs nu på Göteborg Landvetter Airport med DHL Express som blivande hyresgäst. Under våren 2016 kommer anläggningen, som ligger närmast norr om själva flygplatsområdet, att stå klar.

– Här handlar det om DHLs senaste anläggning för hantering av flygfrakt och deras allra mest utvecklade teknik. Både de och vi investerar en hel del i framskjuten teknik, säger Jakob Deling, projektchef från Swedavia, som äger, driver och utvecklar tio flygplatser i hela Sverige.

Byggnaden uppförs till höger om tillfartsvägen till flygplatsen längst upp i direkt anslutning till flygplatsområdets norra del. En befintlig äldre och uttjänt byggnad om 1 700 kvadratmeter har rivits på tomten och en helt ny anläggning om 7 500 kvm uppförs i dess ställe. Den kommer att inrymma en terminaldel om 3800 kvm, en bilhall för expressbilar om 2 500 kvm och en kontorsdel om 1 200 kvm.

Den nya terminalanläggningen byggs och kommer att ägas av nybildade Swedish Airport Infrastructure AB, som är skapat för att äga och förvalta fastigheter på svenska flygplatser och är ägt av Swedavia Real Estate AB och Alecta Pensionsförsäkringar.

Bygget är en del av den snabba utvecklingen av logistikfastigheter inom ramen för Airport City Göteborg, där sammanlagt ett område motsvarande två miljoner kvadratmeter planeras för verksamheter inom logistik, handel och upplevelser, kontor samt hotell och konferens.

48

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

Byggnadsarbetena påbörjades våren 2015. Stomme och fasader är uppe och tätt hus är planerat till årsskiftet. I april ska allt vara klart för inflyttning. DHL finns i dag i näraliggande fastighet.

Totalentreprenör för bygget är Veidekke Entreprenad AB. Platschef är Michael Hurtig: – Det här är ett medelstort jobb för oss men särskilt spännande eftersom det är vårt första bygge på ett snabbt växande Airport City Göteborg, säger han.

– Det rör sig om en ganska okomplicerad byggnad med enkel smideskonstruktion, fackverkstakstolar och TRP-plåt i taket samt sandwich-element i väggarna. Visst extra skalskydd finns med tanke på säkerheten nära hangarer och bränsledepåer på flygplatsområdet.

Historisk satsning –Vi är väldigt glada att DHL Express satsar på en ny etablering på Landvetter och är med i den fantastiska utveckling som är på gång här med Airport City, framtida tåganslutning och en utbyggd terminal, säger Charlotte Ljunggren, flygplatsdirektör.

– Det är en historisk satsning i Göteborg och i Sverige. Det gör det möjligt att öka kvaliteten i vår service till små och medelstora företag i regionen, säger Ted Söderholm, vd för DHL Express Sverige.

Knutpunkt Swedavias bygge av ny logistikanläggning för DHL är en del av en större satsning vid Landvetter flygplats. Samtidigt startar de största anläggningsarbetena sedan mitten på 70-talet då flygplatsen

LOGISTIK

började byggas. Etableringen av Airport City, Logistics Park 1, inleds.

250 000 kvadratmeter mark, motsvarande 30 fotbollsplaner, ska terrasseras för utveckling av nya anläggningar inom lager, logistik och verksamheter med kontor. Området ligger till höger om uppfarten till flygplatsen, mellan motorvägen och DB Schenkers befintliga logistikanläggning.

– Med de satsningar vi nu gör på Göteborg Landvetter Airport vidareutvecklar vi flygplatsen som knutpunkt för hela Västsverige.

Det här är ett stort steg i utvecklingen av området kring flygplatsen vilket skapar tillväxtmöjligheter såväl för flygplatsverksamheter som för regionen i stort, säger Karl Wistrand, VD för Swedavia Real Estate AB, som ansvarar för fastighetsutvecklingen kring Swedavias tio flygplatser.

Entreprenaden för terasseringsarbetena inleds nu och kommer att pågå i ungefär 1,5 år. Intresset för en etablering inom området är stort bland potentiella hyresgäster och första byggnaden beräknas stå klar under 2017.

Totalt handlar det om byggnader för logistikverksamheter på cirka 100 000 kvadratmeter som ska uppföras i Logistics Park 1.

Logistikanläggningarna utvecklas i ett joint venture mellan Swedavia och boråsbaserade företaget Bockasjö, som är specialiserat på att bygga, äga och förvalta logistikfastigheter.

Inom området finns också markarealer där Swedavia möjliggör en utveckling av verksamheter/kontor på cirka 30 000 kvadratmeter.

– Landvetter Logistikpark med sin närhet till god infrastruktur och utomordentliga geografiska läge är ett av de intressantaste logistikområdena i Sverige. Här kan vi uppföra toppmoderna logistikfastigheter skräddarsydda efter kunders behov, säger Joakim Hedin VD för Bockasjö AB. •

FAKTA *Airport City växer fram i ett område som omfattar cirka 2 000 000 kvadratmeter mark kring flygplatsmotet och fram till terminalen. *Verksamheter inom logistik, handel/upplevelser, verksamheter, kontor och hotell ska finnas i Airport City. *Fullt utbyggt kommer verksamheterna i Airport City att skapa upp mot 10 000 arbetsplatser.

ETT KOMPLETT INSTALLATIONSKONSULTFÖRETAG

Byggherre och beställare: Swedish Airport Infrastructure AB (Joint Venture mellan Swedavia Real Estate AB och Alecta) Hyresgäst: DHL Express AB Totalentreprenör: Veidekke Entreprenad AB

VI GÖR FRAMTIDENS BYGGNADER SMARTARE PQR är ett innovativt installationskonsultföretag med ett miljö– och framtidstänkande. Vi använder den mest avancerade tekniken och 3D visualisering för att analysera och simulera olika lösningar, för att skapa framförhållning och ekonomi i projekten. Vi tar ett helhetsåtagande och resultatet blir smartare installationer.

Varje gång. Tillsammans kan vi göra hela ditt byggprojekt smartare.

Läs mer på www.pqr.se

Göteborg | Malmö | Stockholm | Uppsala | Lund | Helsingfors Akustik, Belysning, Besiktning, El, Energi, Kalkyler, Kontroll, Projektering, Sprinkler, Styr/övervakning, Tele, Transport, Utredningar, VVS

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

49

STÅL

SSABs renoverade masugnar sänker kostnader med 200 miljoner årligen

Praktiskt taget hela masugnen byggdes om. Foto: Sara Blix

Fullskaletesterna av nya släcktornet föll ut väl. Foto: Sara Blix

SSABs masugn i Luleå är nu i full drift och producerar prima råstål efter en drygt tre månader lång totalrenovering. Masugnarna i finska Brahestad renoverades 2011 och investeringarna i pulveriserad kolinjektion har nu slutförts, vilket innebär kostnadssänkningar om 200 miljoner kronor årligen från och med 2016. SSAB har nu masugnar i världsklass, vilket möjliggör världsledande stålprodukter.

– Det är med stolthet jag kan säga att vi nu har råstålproduktion i toppklass säger Olavi Huhtala, divisionschef för SSAB Europe.

Redan tidigare var våra masugnar bland de mest koldioxideffektiva i världen. Med sommarens installationer i Luleå och Brahestad förbättrar vi både kostnadseffektiviteten och miljöpåverkan.

Investeringarna gör att våra anläggningar kan fortsätta att producera högklassigt stål under många år framöver. Det innebär att vi kan fortsätta att utveckla världsledande stålapplikationer i nära samarbete med våra kunder.

Efter 15 års kontinuerlig drift har masugnen i Luleå genomgått en fullständig renovering och den är nu rustad för fortsatt produktion i 15-20 år. Förutom byte av koltegel och kylplattor har den även fått ett nytt tapphallsfilter, som ger miljöeffekter i form av halverade stoftutsläpp, mindre buller och bättre arbetsmiljö.

I stålverket i Luleå har nya konvertrar installerats och koksverket har fått ett nytt släcktorn, vilket ger minskade stoftutsläpp till omgivningen.

50

NORDISKA PROJEKT INDUSTRI www.nordiskaprojekt.se

Den ena av de ombyggda konvertrarna. Foto: Sara Blix

I Brahestad har en anläggning för pulveriserad kolinjektion installerats som ersätter ett tidigare oljeinjektionssystem, vilket leder till en mer kostnadseffektiv stålproduktion och att råmaterialkostnaderna minskar. Konvertrarna i stålverket i Brahestad håller också på att bytas ut och det arbetet ska vara slutfört nästa år.

Mer än 600 personer från olika företag i hela Europa har tillsammans med SSABs personal varit engagerade i underhållsoch investeringsarbetena i Luleå. Masugnarna i Brahestad och Oxelösund har försett bolagets valsverk med stålämnen under tiden som renoveringsarbetet har pågått i Luleå. Den mindre av de två masugnarna i Oxelösund har nu i oktober tagits ur bruk, till följd av att masugnen i Luleå nu åter är i drift.

SSAB har fem masugnar i Norden med en sammanlagd kapacitet på cirka 6,4 miljoner ton; en i Luleå, två i Brahestad och två i Oxelösund. •

Nordens stรถrsta leverantรถr av Pumpstationer och Pumplรถsningar

WWW.NORVATEK.SE

POSTTIDNING B LJUNGÅFORS MEDIA AB BOX 451 30 104 30 STOCKHOLM

PROJEKTKONTOR I FLYTTBARA LOKALER Funktionssäkrat och modulärt Allt måste fungera och det ska finnas plats för alla. De lokaler ni efterfrågar måste komma snabbt och enkelt på plats. Vi vet, vi har hjälpt svensk industri med flyttbara lokaler i mer än trettio år.

När vinterns kyla eller sommarens varma dagar gör sig påminda måste inomhusklimatet vara behagligt. Oavsett om det är kontorsarbetsplatser eller andra verksamhetslokaler ni önskar har vi på Cramo Adapteo en modern och funktionell lösning.

En annan fördel med att hyra flyttbara lokaler är att ni alltid har rätt mängd lokaler - mer vid större behov, mindre vid litet. Kanske behövs även matsalar med storköksproduktion av mat? Vi kan och har lösningar på de flesta tänkbara funktioner inklusive hygienutrymmen som får en arbetsplats att fungera.

Alla våra lokaler följer dagens krav arbetsmiljö och följer samhällets byggnadsregler, vi står för service och underhåll. Tag kontakt med oss och berätta om era behov, så får ni ett fungerande projektlösningsförslag.

ROOM FOR GREAT DAYS

För mer information om flyttbara lokaler, besök www.adapteo.se eller ring 0200-77 87 97