Issuu

NR 4 • 2026

VATTENKRAFTEN RUSTAS för 100 nya år

TRÄPULVERPANNA – nytt krafttag för Göteborg Energi

FRAMGÅNGSRIKT STORSTOPP hos Perstorp Oxo

FJÄRRVÄRMEN

– framtiden blir annorlunda

KRAFTVÄRMEVERK KVV2 – ny elproduktion när den behövs som mest

Din globala leverantör

av rostfritt stål och speciallegeringar

Duplex

Hög kvalitet. Stort lager. Prisstabilt. Vi har byggt upp ett av värdens största lager av Duplex, för vi vet, det är framtidens material. När du väljer Duplex får du inte bara extrem styrka, du får ett av de mest prisstabila materialen i en oförutsägbar global maknad.

Se våra lagerhållna duplexsorter här

Våra services Borrade stänger:

Formning:

Kapning:

Vi hjälper dig med långhålsborrning (ID 7-500mm) i längder upp till 16 meter.

Kantpressning av komplexa profiler och extruderade sömlösa profiler enligt din ritning.

Klippning och skärning av coils:

Skärning & Svetsning:

Vi har stor kapacitet för kapning av enstaka bitar till stora serier. Vi sågar hela sortimentet till fixlängder enligt ert önskmål.

Klippning av plåtar eller spaltning av band, precis anpassat för din produktion.

Laser, plasma- och vattenskärning samt lasersvetsade profiler med extrem finish.

Kontakta oss

För en dialog om hur vi kan hjälpa dig och ditt projekt framåt. +46 707 752323

jesper.odeholm@sverdrupsteel.com

FRAMTIDENS MOBILA VATTENRENING ÄR REDAN HÄR. Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.

• Kemisk flockning • Kemisk fällning • Lamellsedimentering • pH-justering • Slamförtjockning

• Mobila filterpressar • Kolfilter • Rening tungmetaller • Jonbytare • Onlinemätning

Kontaktuppgifter: 08-4497112 www.alverdens.se

• Övervakning • Loggning • Mobil vattenanalys • Recirkulering • Pumpar

INNEHÅLL

INNEHÅLL 4

Innehåll

Från rör och svets till kompletta industriprojekt

Ledare

Framgångsrikt storstopp hos Perstorp Oxo i Stenungsund

Nyheter

AI och sensorer förändrar industrins automationssystem

65 miljoner euro till nya batterilager i Norden

Digitala tvillingar flyttar testerna från fabriken till datorn

Valstuga i container – hållbart alternativ med budskap

Världsunik robot och pålitlig biogas lyfter pulverlackeringen

Vattenkraften ska rustas för 100 nya år

Gasbranschen siktar på helt fossilfritt redan 2035

Så ska tekniken göra vattenkraften redo

När elen inte räcker – energigaserna får en ny roll i omställningen

Carlhag lyfter säkerhet, hållbarhet och kompetens i nordisk vattenkraft

Processindustrin går från ”just in time” till ”just in case”

Framtidens vattenkraft byggs i fossilfritt stål

Processindustrin ställer om – fabriken blir en del av energisystemet

Dammen vid Söderfors kraftverk förstärks med en ny spontvägg

Framtidens hamn kräver resiliens

av rörpålar

Digitaliseringen börjar från botten – och vinsterna kommer långt

Fortum ska leverera vattenkraft till AI-satsning i Falun

Kvalitet och säkerhet avgörande vid bränsleproduktion

Fjärrvärmen – har en framtid, men den blir annorlunda

Träpulverpanna – tillskott för Göteborg Energi

Byggstart för nytt avloppsreningsverk i mjågen

Beprövad kompetens – automation vid Riskullaverkets nya

Transportsektorn blir en ryggrad i Sveriges totalförsvar

pelletseldade värmepanna

Vi Bygger Industri Sverige

Kraftvärmeverk KVV2 – förnyelse hos Kraftringen

Metacon bygger vätgasproduktion på höjden

före klimatrapporter

26 24 36

16 UTGIVARE Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 NR 4 • 2026

VATTENKRAFTEN RUSTAS för 100 nya år

TRÄPULVERPANNA – nytt krafttag för Göteborg Energi

FRAMGÅNGSRIKT STORSTOPP hos Perstorp Oxo

FJÄRRVÄRMEN

– framtiden blir annorlunda

KRAFTVÄRMEVERK KVV2

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Jan Åström jan.astrom@storkom.se ART DIRECTOR Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se PRENUMERATION Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se

– ny elproduktion när den behövs som mest

TRYCK Multiply, Malmö 2026

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

OMSLAGSBILD Kraftringen investerar i en ny kraftvärmeanläggning i Örtofta. KVV2 ersätter äldre pannor och tillför samtidigt ny elproduktion i södra Sverige. BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.nordiskaprojekt.se facebook @nordiskaprojekt www.issuu.com/b2bnyheter.se/ stacks www.ocast.com/se/stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/ stordaahd-kommunikation-ab

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

LEDARE

INDUSTRIN RUSTAR för nästa steg

DE T ÄR LÄT T att förknippa omställning med helt nya anläggningar och ny teknik. Men mycket av det som formar framtidens industri och energisystem handlar i stället om att utveckla det vi redan har. Det blir tydligt i detta nummer av Nordiska Projekt. Vattenkraftverk som redan har varit i drift i decennier rustas för ytterligare 100 år. Turbiner, generatorer och styrsystem moderniseras samtidigt som digitalisering och AI öppnar för smartare underhåll och effektivare drift.

som stärker fjärrvärmesystemet och minskar behovet av fossila bränslen. Industrin förändras också inifrån. Sensorer, AI, digitala tvillingar och nya automationslösningar ger bättre beslutsunderlag och möjlighet att upptäcka problem innan de leder till stopp. Gemensamt för mycket av det vi skriver om är därför inte bara omställning. Det handlar lika mycket om robusthet, flexibilitet och långsiktighet. Att bygga nytt när det behövs – men också göra det befintliga bättre, effektivare och redo för nästa steg.

God läsning Samma utveckling syns inom kraftvärmen. Kraftringens nya KVV2 i Örtofta ersätter äldre produktion men tillför samtidigt ny elproduktion i södra Sverige. I Riskulla bygger Göteborg Energi en ny träpulvereldad panna

Jan Åström

Chefredaktör, Nordiska Projekt

SLANG EXPRESS Störst i Sverige på akut slangservice och förebyggande underhåll

• Akut avhjälpande • Kostnadsbesparande underhåll • Service och servicekit • Analys, läcksökning och åtgärd

020-46 46 00 hydroscand.se/slangexpress

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

NYHETER

Bild: LKAB

ALLT FÄRRE UNGA ÄGER SKOG – TIDIGARE GENERATIONSSKIFTEN KAN VÄNDA UTVECKLINGEN ANTALET SKOGSÄGARE under 40 år har minskat kraftigt i de fyra nordligaste länen sedan år 2000. Den största minskningen finns i Västerbottens län där antalet unga skogsägare har mer än halverats. Samtidigt blir skogsägarna allt äldre. Ett tidigare generationsskifte kan ge fler unga möjlighet att komma in i skogsägandet och bygga kunskap och engagemang för skogen, menar Norra Skog.

Munters bygger ut datacentercampus i USA MUNTERS HAR invigt sitt utbyggda campus för datacenterkylning i Daleville, Virginia. Anläggningen omfattar 52 000 kvadratmeter, har nära 600 medarbetare och är bolagets största av fem dedikerade tillverkningsenheter inom Data Center Technologies.

Utbyggnaden ger ökad kapacitet för tillverkning, utbildning och testning. Munters har även startat lokal tillverkning av chillers som tidigare producerades i Italien. Satsningen möter den snabbt växande efterfrågan på kylning för bland annat AI och högpresterande databehandling.

BERGMATERIALINDUSTRIN: SVERIGE SAKNAR PLAN FÖR EN SAMHÄLLSKRITISK RESURS ANTALET BERG- OCH grustäkter har minskat kraftigt samtidigt som behovet av bergmaterial väntas vara fortsatt stort. Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, vill se en nationell plan för att trygga försörjningen av en av samhällets mest grundläggande resurser.

NY DONATION AV RESERVKRAFTAGGREGAT FÖR ATT STÄRKA UKRAINAS ENERGIFÖRSÖRJNING REGERINGEN HAR beslutat att Svenska kraftnät får överlåta ett reservkraftaggregat till Ukraina för att stödja landets energiförsörjning. Det rör sig om ett dieseldrivet reservkraftaggregat. Det kan nu bidra till att stärka Ukrainas elförsörjning, särskilt inför den kommande vintern. Läs mer på www.nordiskaprojekt.se 6

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Minerallagen ses över – Svemin betonar konkurrenskraften REGERINGEN HAR TILLSATT en utredning om hur en större del av värdet från gruvverksamhet kan komma lokalsamhället till del. Uppdraget omfattar bland annat mineralersättningen, avgifter för undersökningstillstånd och koncessionsprövningen. Även frågan om Malmfälten och Skelleftefältet bör utses till geografiska riksintressen

ska analyseras. Branschorganisationen Svemin välkomnar flera delar av översynen men betonar samtidigt vikten av att Sveriges internationella konkurrenskraft som gruv- och investeringsland inte försämras. Utredningen ska redovisas senast den 30 september 2028.

Inredning för hela arbetsplatsen På AJ Produkter ger vi dig hela paketet: Från ett bra första intryck i entrén till trivsel i lunchrum, omklädningsrum och gemensamma ytor. Vare sig det handlar om ett komplett kontor, att optimera lagerytor eller effektivisera arbetsflöden, har vi det mesta. Vi erbjuder även expertråd och vägledning i ditt inredningsprojekt, bland annat genom att ta fram 3D-ritningar och ge produktförslag. Vi besöker dig gärna på plats, helt kostnadsfritt! Läs mer på ajprodukter.se eller kontakta oss på telefon 035-180 500 eller via mejl info@ajprodukter.se

NYHETER

Metacon lanserar

Tetra Pak utvecklar material med hjälp av MAX IV TETRA PAK använder forskningsanläggningen MAX IV i Lund för att studera material på detaljnivå och utveckla nya livsmedelsförpackningar. Samarbetet har bland annat bidragit till utvecklingen av papperssugrör och en dryckeskartong där det traditionella alu-

miniumskiktet ersatts med en mer pappersbaserad barriär. Enligt Tetra Paks beräkningar kan den senare lösningen minska klimatavtrycket med 43 procent. MAX IV används av forskare och företag från över 300 institutioner i 38 länder.

ny generation elektrolysörstackar

METACON LANSERAR tillsammans med PERIC Hydrogen Technologies en ny generation trycksatta alkaliska elektrolysörstackar för industriell vätgasproduktion på den europeiska marknaden. Den nya konstruktionen ger enligt bolaget upp till 17 procent högre strömtäthet och upp till 13 procent lägre vikt på cellplattorna jämfört med tidigare referensdesign. Tekniken ska användas i pågående, planerade och framtida kommersiella projekt.

Swegon vinner stor datacenterorder i Indien

Vattenfall stärker elnätet i Västsverige

VATTENFALL ELDISTRIBUTION har slutfört flera förstärkningar av elnätet mellan Stenungsund, Trollhättan och Lilla Edet. Satsningarna ska öka kapaciteten och skapa bättre förutsättningar för elektrifiering och nya etableringar. Mellan Trollhättan och Lilla Edet har led8

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

ningarna förnyats längs cirka 17 kilometer och 230 nya stolpar har byggts. Även regionnätet mellan Stenungsund och Trollhättan har förstärkts. Fler nätförstärkningar pågår eller planeras i Västsverige.

SWEGON HAR VALTS som leverantör av kyl- och luftbehandlingsutrustning till ett stort datacenterprojekt i Hyderabad i Indien. Ordern omfattar även ett femårigt serviceavtal. Datacenterparken planeras bestå av sex byggnader med två datacenteranläggningar och en sammanlagd kapacitet på 600 MW. Utrustningen ska tillverkas vid Swegons anläggning i Mumbai och datacenterparken beräknas tas i drift under första halvåret 2027.

NYHETER

ABB och BCG: Likström får större roll i framtidens elsystem

LIKSTRÖMSTEKNIK väntas få en allt viktigare roll när AI, elektrifiering och förnybar energi driver upp efterfrågan på el. Det framgår av en ny rapport från ABB och Boston Consulting Group, BCG. Rapporten pekar mot framtida hybridsystem där växelström och likström kombineras. AI-datacenter lyfts fram som en stark drivkraft och distribution med 800 V DC håller på att etableras för nästa generations AI-infrastruktur. Gemensamma standarder och ökad kompetens inom likström pekas ut som viktiga för den fortsatta utvecklingen.

Det perfekta lyftet har många beståndsdelar Ergonomin. Flexibiliteten. Effektiviseringen. Tillsammans med en kättingtelfer ger våra lättraverser, lättportalkranar och svängkranar maximal rörelsefrihet för både produktion och personal. Se ABUS produktprogram inom lätta lyft på abus-kransystem.se

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

NYHETER

Saab får order på 2,9 miljarder från FMV

ABB och Rolls-Royce SMR samarbetar om små kärnreaktorer ABB OCH ROLLS-ROYCE SMR har tecknat ett samförståndsavtal om samarbete kring små modulära kärnreaktorer. ABB ska undersöka hur bolagets lösningar inom bland annat automation och elektrifiering kan bidra till en framtida uppskalning. Rolls-Royce SMR utvecklar standardiserade

och fabrikstillverkade reaktorer med en effekt på 470 MW per enhet. Bolaget arbetar bland annat med projekt i Storbritannien, Tjeckien och Sverige. Internationella energiorganet IEA bedömer att den globala SMR-kapaciteten kan nå 40 GW till 2050 med dagens policyförutsättningar.

SAAB HAR FÅTT en order från Försvarets materielverk, FMV, på fortsatta konceptstudier av framtida stridsflyg. Ordervärdet uppgår till 2,9 miljarder kronor och avtalet löper 2026–2028, med optioner för 2029 och 2030. Arbetet omfattar bland annat flygande och markbaserade demonstratorer samt utveckling av framtida systemkoncept för bemannade och obemannade system. Ordern bygger vidare på kontrakt som tecknades 2024 och 2025.

Absolicon

får 2,64 miljoner i stöd

Få svenska verksamheter övar

cyberberedskap ENDAST 15 PROCENT av svenska organisationer övar regelbundet på sin beredskapsplan, enligt Ateas undersökning CIO Analytics. Bland kommunerna är motsvarande andel endast 7 procent. Samtidigt uppger 19 procent av organisa10

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

tionerna att de utsatts för en cyberattack som påverkat verksamhetens drift. Atea genomför under hösten träning i Stockholm där ledningsgrupper får hantera en simulerad cyberattack i ett mobilt Escape Room.

REGION VÄSTERNORRLAND har beviljat Absolicon Solar Collector ett företagsstöd på 2,64 miljoner kronor för fortsatt utveckling av avancerad solvärmeteknik. Stödet motsvarar 50 procent av en investering på totalt 5,28 miljoner kronor och ska användas för utveckling av solvärmeinstallationen på Högslätten. Absolicon arbetar med koncentrerande solvärme för produktion av värme och ånga. Bolaget genomför även en solvärmeinstallation åt Heineken i Grekland.

Annonsen finns längst ner Annonsen finns längst ner Annonsen finns längst ner RINGDAHL MASKINER AB

Stockholm

Leverantör av utrustning TILL PAPPERS- OCH MASSAINDUSTRIN www.ringdahl-maskiner.se

We bring projects to stories Läs mer på www.issuu.com/b2bnyheter.se

Tubvärmeväxlare för processindustrin Tubvärmeväxlare för processindustrin Tubvärmeväxlare för processindustrin Tubvärmeväxlare för termiskt processindustrin Vi dimensionerar och tillverkar högpresterande och mekaniskt

Vi dimensionerar och tillverkar termiskt och mekaniskt robusta tubvärmeväxlare förhögpresterande den svenskahögpresterande processindustrin Vidimensionerar dimensionerar och tillverkar termiskt och mekaniskt Vi och tillverkar termiskt högpresterande och mekaniskt robusta tubvärmeväxlare för den svenska processindustrin robusta tubvärmeväxlare tubvärmeväxlare för robusta förden densvenska svenskaprocessindustrin processindustrin.

Besök vår hemsida: Siljan Allards AB Besök vår hemsida: Siljan Allards AB Besök vår hemsida: Siljan Allards AB Tel: 0248-12535; Fax: 0248-13785

Siljan AB Brändavägen, 795 32 Rättvik Tel:Allards 0248-12535; Fax: 0248-13785 Tel: 0248-12535; Fax: 0248-13785 E-post: info@siljanallards.com Tel: 0248-125 35, Fax:E-post: 0248-137 85, E-post: info@siljanallards.com E-post: info@siljanallards.com info@siljanallards.com Adress: Brändavägen, 79532 Rättvik Adress: Brändavägen, Rättvik 79532 Rättvik Adress:79532 Brändavägen,

www.siljanallards.com www.siljanallards.com www.siljanallards.com

NYHETER

Helena Hedblom, Denis Omeragic och Johan Persson, Kalmars Kommunordförande, under invigningsceremonin.

EPIROC SATSAR PÅ SVENSK PRODUKTION – samlar hela tillverkningen i Kalmar

Epiroc samlar den europeiska produktionen av hydraulhammare i Kalmar. Med en utbyggd och högautomatiserad fabrik vill bolaget öka kapaciteten, sänka kostnaderna och samtidigt visa att avancerad industriproduktion kan vara konkurrenskraftig i Sverige. Nu är den nya anläggningen invigd. AV PERNILLA KRANTZ DE T HÄR ÄR EN SVENSK industrisatsning med tydlig internationell bakgrund. När Epiroc den 9 september invigde sin utbyggda fabrik i Kalmar är det resultatet av ett flera år långt arbete med att flytta och konsolidera produktionen från den tidigare anläggningen i Essen i Tyskland. Nu samlas istället hela den europeiska produktion av hydraulhammare i Kalmar. Fabriken här har byggts ut med mer än 8 000 kvadratmeter och fått en betydligt högre grad av automation och avancerad produktionsteknik. Omkring 175 personer arbetar nu i anläggningen, cirka 40 fler än innan expansionen.

PRODUKTIVITET OCH INNOVATION

För Epirocs vd och koncernchef Helena Hedblom handlar satsningen framför allt om långsiktig konkurrenskraft. – Nu har vi använt möjligheten att konsolidera enheter för att positionera oss och kunna vara ännu mer konkurrenskraftiga den dagen marknaden tar fart igen. Epiroc beslutade redan 2023 att stänga produktionen i Essen och samla den europeiska tillverkningen på andra anläggningar. Men att det blev Sverige och Kalmar var 12

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

kanske inte självklart. Med sina ofta höga produktionskostnader måste svensk industri hitta andra vägar för att konkurrera. Enligt Helena Hedblom ligger nyckeln i produktivitet, innovation och teknisk höjd. – På den här enheten i Kalmar har vi under många, många år varit väldigt duktiga på att jobba med produktivitet och innovation. Med den här investeringen får vi givetvis en skaleffekt men vi har också lyft in mer avancerad automation och teknik som gör att vi vinner i effektivitet. Den nya fabriken ska tillverka hela Epirocs sortiment av hydraulhammare, från den minsta SB 52 till den största HB 10 000. Produkterna används bland annat inom bygg och anläggning, demolering, stenbrott, gruvdrift och infrastrukturprojekt över hela världen.

EN TOPPMODERN FABRIK

Fabrikschefen Denis Omeragic beskriver skillnaden mot den tidigare anläggningen som betydande. – Det här är verkligen en toppmodern fabrik. Vi har jobbat mycket med att automatisera och förbättra processerna. Vi har på

så sätt också skapat en bättre arbetsmiljö, idag är Epiroc en väldigt attraktiv arbetsgivare här i Kalmar. Men satsningen handlar alltså inte bara om att flytta produktion från Tyskland till Sverige. Den nya strukturen ska skapa större skala, högre effektivitet och möjlighet att öka produktionen när efterfrågan vänder uppåt. – Genom den här jättesatsningen har Kalmarfabriken blivit mycket starkare, med unika produkter i världsklass och väldigt komplexa processer. Nu kan vi ta nästa steg och satsa, konstaterar Denis Omeragic. Som ingenjör med bakgrund inom produktion och produktionsutveckling ser Helena Hedblom även satsningen som ett exempel på vad svensk industri kan åstadkomma. – Jag är inte bara stolt över Epiroc i sig, jag är också stolt ur ett svenskt perspektiv. Jag klipper många band, men det är väldigt roligt att klippa band i Sverige. Med Kalmar som nytt europeiskt produktionscentrum är ambitionen nu tydlig för Epiroc. En mer automatiserad, skalbar och effektiv fabrik står redo när marknaden tar fart igen.

Skydda Människor och Maskiner Miljövänligt, utan PFAS Minimera risken för skador och stillestånd med brandskyddssystem från Fogmaker. Vi skyddar fordon och maskiner, även elektriska.

Fogmakers brandskyddssystem är designat för motorrum och andra slutna utrymmen, och finns installerat i mer än 300,000 fordon och maskiner i över 60 länder. Finfördelad vattenbaserad dimma kväver en brand snabbt och kyler området länge för att förhindra återantändning. Systemet är automatiskt, oberoende av elektricitet, alltid redo, och avpassat för elfordon. PFAS-Fritt med vår nya vätska, Eco 1

BATTERILAGER

65 miljoner euro till

NYA BATTERILAGER I NORDEN Två nya storskaliga batterilager i Sverige och Finland får en investering på 65 miljoner euro från kapitalförvaltaren Mirova. Projekten utvecklas av svenska Ingrid Capacity och får tillsammans en effekt på 145 MW och en lagringskapacitet på 290 MWh. Det största projektet planeras i Vaggeryd och ska vara klart för byggstart under 2027. AV JAN ÅSTRÖM U T B YG G N A D E N AV storskalig energilagring i Norden fortsätter. Mirova, som är ett affilierat bolag till Natixis Investment Managers med inriktning på hållbara investeringar, investerar 65 miljoner euro i två batterienergilager, BESS, utvecklade av Ingrid Capacity. Investeringen blir starten för Mirovas nya Nordic Storage Platform. Tanken är att plattformen ska utveckla, bygga och driva storskaliga batterilager på den nordiska marknaden. De två första anläggningarna placeras i Pedersöre i Finland och Vaggeryd i Sverige. Tillsammans får de en effekt på 145 MW och kapacitet att lagra 290 MWh elektricitet. Det svenska projektet blir störst. I Vaggeryd i elområde SE3 planerar Ingrid Capacity ett batterilager på 100 MW och 200 MWh. Projektet väntas vara klart för byggstart under 2027. I finska Pedersöre handlar det om en anläggning på 45 MW och 90 MWh. Projektet är redan klart för byggstart och blir samtidigt Mirovas första investering i infrastruktur för energiomställningen i Finland.

SKA STÄRKA ETT MER FLEXIBELT ELNÄT

Batterilagring får en allt viktigare roll när elsystemet förändras. Stora batterier kan lagra elektricitet när tillgången är hög och leverera tillbaka den när behovet ökar. De kan dessutom bidra med stödtjänster och flexibilitet som hjälper till att balansera elnätet. Det blir särskilt betydelsefullt när mer vind- och solkraft ansluts och elproduktionen därmed varierar mer med väderförhållandena. 14

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Mirova investerar 65 miljoner euro i två storskaliga batterilager utvecklade av Ingrid Capacity. Anläggningarna i Vaggeryd och finska Pedersöre får tillsammans en effekt på 145 MW och en lagringskapacitet på 290 MWh. Bild: Rossen & Company

Ingrid Capacity ska utveckla, driva och optimera de båda anläggningarna. Bolaget ansvarar även för teknisk och kommersiell förvaltning, styrning av EPC-arbetet och optimeringstjänster. Utvecklingen av Vaggeryd fortsätter fram till dess att projektet är byggklart. – Vi är glada över att vara Mirovas första BESS-partner i Norden. Starka partnerskap är avgörande för att skapa långsiktigt värde, säger Axel Holmberg, vd för Ingrid Capacity. För Mirova är investeringen ett första steg i en större nordisk satsning.

– Batterilagring håller på att bli en kritisk komponent i Europas energiinfrastruktur. Den ökar elnätets flexibilitet, underlättar integrationen av förnybar energi och stärker försörjningstryggheten, säger Antoine Blayau, Investment Director på Mirova. Ambitionen är att Nordic Storage Platform ska kunna skalas upp med ytterligare projekt. De första anläggningarna i Vaggeryd och Pedersöre blir därmed startpunkten för en större satsning på batterilagring i Norden.

CONTAINER

VALSTUGA I CONTAINER – hållbart alternativ med budskap

På många svenska torg är valstugorna i trä utbytta mot containrar som partierna använder för att kommunicera med väljarna. Att hyra en valcontainer under några veckor vart fjärde år är ett hållbart alternativ. Till årets val erbjöd Containertjänst även möjligheten att få containrarna profilerade för respektive parti. PÅ MEDBORGARPLATSEN i Stockholm har Miljöpartiet och Vänsterpartiet varsin valcontainer som de hyrt från Containertjänst. Martin Hansson, intern gruppledare för Miljöpartiet i Stockholms Stad, påpekar att en container är ett hållbart alternativ. – De valstugor i trä vi använde tidigare höll inte alltid så länge, även om de också återanvändes. De skrotades eller så var det någon privatperson som köpte dom. Då är det bättre att hyra containrar. De är rejält byggda och håller länge. Efter valet hämtas de och kan användas till annat, säger Martin Hansson i en paus från valarbetet på Medborgarplatsen. Han påpekar att valstugorna i trä var mer utsatta för klotter, vandalisering och ibland brändes de ner. En container är mer motståndskraftig mot sådant.

YTA FÖR PARTIETS BUDSKAP

Nytt inför årets riksdagsval var att Containertjänst erbjöd möjligheten att hyra valcontainrar med ett komplett kommunikationssystem. Partierna kunde välja till ett tryckt paket, med allt från fem invändiga och tre utvändiga vepor i egen design till mindre lösningar med bara in- eller utsida. – Allt trycktes och monterades innan leverans. Vi erbjöd även tillval som flaggor, informationsdisk och golvmatta, så att hela valcontainern blir en sammanhållen yta för partiets budskap, säger Michael Skärbo, marknadschef på Containertjänst. Nästan alla etablerade partier beställde någon variant av kommunikationspaketet. – I vissa fall har flera partier på samma torg valt paketen. Ett tydligt exempel är Täby kommun, medan man i andra har nöjt sig med en standardcontainer utan tillval, säger Michael Skärbo.

MINSKAR SKADEGÖRELSE

På torget i Täby Centrum konstaterar Täbymoderaternas valledare Gunnar Göransson att en hyrd valcontainer är en bra idé in stället för att bygga ett eget trähus.

– Att containern levereras och hämtas är väldigt praktiskt. En stuga i trä ska vi först bygga ihop, och det tar tid från valkampanjandet. Då är det bättre att använda den tiden till att möta medborgarna, säger Johan Algernon, moderat kommunalråd i Täby. Bild: Containertjänst

Han gillar även möjligheten att till årets val beställa textilvepor som klär containern både utvändigt och invändigt. – Vi försåg Containertjänst med foton på våra viktiga företrädare. Sedan förstorade de bilderna och ordnade med trycket på textil och det levererades med containern. Det var väldigt smidigt. En annan praktisk fördel är att det enkelt går att ta ner veporna när containern stängs för kvällen. – Det minskar skadegörelsen. När vi hade trästugor hände det att det blev en och annan mustasch på valaffischerna, minns Gunnar Göransson.

CONTAINER HÅLLBART ALTERNATIV

Till riksdagsvalet 2022 köpte Täbymoderaterna ett skjul på Bauhaus som de byggde på plats. – Tidigare använde vi en trästuga som någon fick förvara mellan valen. Med en

valcontainer slipper vi det. Vi betalar hyra och Containertjänst utrustar containern, levererar och hämtar den när valrörelsen är över. Poängen med valcontainrar är just att partierna slipper bygga eller riva något själva. Containertjänst levererar containern färdigmonterad och profilerad enligt beställd design och hämtar den efter valdagen. – Partierna behöver bara flytta in och börja prata med väljarna. Vi sköter logistiken från våra depåer i Länna, Sollentuna och Göteborg, säger Michael Skärbo, Han påpekar att Containertjänst mest jobbar med containrar till bygg-, infrastruktur- och industribranschen till vardags. – Därför känns det lite extra roligt att få vara en liten del av valrörelsen. Att våra containrar står på torg runt om i landet och blir en mötesplats för politiska samtal, det är jag ödmjukt glad över att få bidra med. NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

VATTENKRAFT

Vattenkraften står inför en omfattande förnyelse. Här Porjus kraftverk i Stora Luleälv. Bild: Vattenfall

VATTENKRAFTEN SKA RUSTAS för 100 nya år

Vattenkraften står inför en omfattande förnyelse. Vattenfall planerar att investera omkring 10 miljarder kronor i sina svenska vattenkraftverk, med målet att både säkra anläggningarnas framtid och få ut mer effekt ur befintliga resurser. AV PERNILLA KRANTZ – VAT T E N K R A F T E N S TÅ R för omkring 40 procent av landets totala elproduktion och är ryggraden i det svenska elsystemet, säger Tord Eriksson, produktionschef för Vattenfall Vattenkraft. Med sin flexibilitet är den av stor betydelse för framtida konkurrenskraft, både för Vattenfall och för hela den europeiska industrin. Investeringarna handlar i stor utsträckning om att förnya anläggningar som har varit i drift under lång tid. Turbiner och genera16

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

torer ska bytas ut och tekniska delar som nått slutet av sin livslängd uppgraderas. Men moderniseringen handlar inte bara om att hålla gamla kraftverk vid liv. Sedan 2016 har Vattenfall genomfört ett omfattande förnyelsearbete i sin befintliga vattenkraftflotta. Resultatet visar hittills på cirka 700 MW ytterligare tillgänglig effekt. Nu planeras nästa steg. Parallellt med förnyelseprogram-

VATTENKRAFT

met arbetar Vattenfall med fyra tillväxtprojekt: pumpkraftverket i Juktan samt effektökningar i Porjus, Harsprånget och Messaure. Om alla genomförs kan de tillsammans bidra med omkring 650 MW ny effekt.

HARSPRÅNGET FÖRST UT

Av projekten har Harsprånget kommit längst. Vattenfall har fattat investeringsbeslut om 1,3 miljarder kronor för att förnya ett tidigare avställt aggregat och modernisera anläggningen. När arbetet är klart ska Harsprånget ha en total effekt på 913 MW och en årsproduktion på drygt 2 TWh. Driftstart är planerad till slutet av 2028. De övriga projekten befinner sig i olika stadier. Förstudien för Porjus är avslutad och projektet är pausat i väntan på ett lämpligt investeringsläge. I Messaure pågår förstudie och för Juktan planeras en miljöansökan under 2026. – Vattenkraften är oändlig och nu framtidssäkrar och effektiviserar vi många av våra befintliga vattenkraftstationer för ytterligare 100 år av förnybar och fossilfri elproduktion. En viktig del av investeringarna är vattenkraftens förmåga att snabbt anpassa produktionen. När andelen vind- och solkraft ökar blir behovet större av produktion som kan

regleras efter väder och efterfrågan. – När det inte blåser eller solen inte skiner så kan vattenkraften gå in och producera och hålla elsystemet i balans, menar Tord Eriksson.

ANPASSNING TILL MODERNA MILJÖKRAV

Samtidigt ska vattenkraften anpassas till moderna miljökrav. Alla svenska vattenkraftverk ska förses med moderna miljövillkor och Vattenfall har inlett miljöprövningar av bland annat Älvkarleby och Söderfors i Dalälven samt Torpshammar och Leringsforsen i Ljungan/Gimån. För Vattenfall handlar det om att hitta en balans mellan fortsatt elproduktion och naturvärden. – För att miljöåtgärder ska ge god effekt behöver beslut om dessa baseras på fakta och forskning och vara skräddarsydda för respektive vattenkraftverk. Det vill säga rätt åtgärd på rätt plats. Vattenfall bedriver samtidigt forskning och utvecklingsarbete kring biologisk mångfald tillsammans med bland andra universitet och högskolor. Framtidens vattenkraft handlar både om att modernisera det som redan finns och att använda anläggningarna på ett effektivare sätt. Målet är

– När det inte blåser eller solen inte skiner kan vattenkraften gå in och producera och hålla elsystemet i balans, säger Tord Eriksson, produktionschef för Vattenfall Vattenkraft.

inte nödvändigtvis fler kraftverk, utan att de befintliga ska kunna leverera mer effekt, större flexibilitet och fossilfri el under lång tid framöver.

DIN PARTNER I NORDEN INOM VATTENKRAFT Komplett leverantör för allt från mindre serviceuppdrag, till helt nya anläggningar. Vi finns i Jevnaker, Karlstad, Nälden och Tammerfors.

FOR GROWTH THAT MATTERS!

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

VATTENKRAFT

Det finns potential att öka effekten i befintliga kraftverk och att bygga ut pumpkraft. Här Stornorrfors kraftverk i Ume älv. Bild: Vattenfall

SÅ SKA TEKNIKEN göra vattenkraften redo

Hur får man ett vattenkraftverk som har varit i drift i decennier att fungera i ytterligare 100 år? Och hur kombinerar man det med nya krav på flexibilitet, digitalisering och biologisk mångfald? Det är några av frågorna som står i centrum för Vattenfalls vattenkraftsforskning. AV PERNILLA KRANTZ – FRAMFÖRALLT ARBE TAR vi med att säkerställa drifttidsförlängning av Vattenfall Vattenkrafts anläggningar, säger Mats Billstein, chef för vattenkraftforskningen på Vattenfall. Det åldrande beståndet av dammar, infrastruktur, turbiner och generatorer ska kunna användas ytterligare 100 år med fortsatt hög tillgänglighet. Samtidigt förändras förutsättningarna för hur kraftverken körs. 18

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Ett elsystem med mer vind- och solkraft ställer högre krav på vattenkraftens flexibilitet, med fler starter och stopp. Forskningen handlar därför också om att förstå vilka belastningar de förändrade körsätten innebär för turbiner och generatorer. Vattenfall utvecklar inte själv turbinerna, utan använder forskningen för att ställa rätt krav vid upphandling.

VATTENKRAFT

– Det R&D gör är att bedriva forskning kring vilka laster och kostnader som uppstår på grund av förändrade körsätt och definiera detta i de tekniska specifikationer som ligger till grund för upphandlingar.

FRÅN MANUELLT TILLSTÅNDSSTYRT

En annan förändring sker i själva underhållet. Där övervakningen tidigare till stor del har varit manuell kan robotar och drönare ta över allt fler uppgifter. Det ger inte bara möjlighet till effektivare inspektioner. När data från anläggningarna digitaliseras kan den också analyseras på nya sätt. – Data och information blir digitalt vilket möjliggör förbättrade analyser där AI används för att identifiera mönster på ett tidigt stadium, säger Mats Billstein. Målet är att gå från tidsstyrt till tillståndsstyrt underhåll för att effektivisera underhållsinsatser och ytterligare öka tillgängligheten. På sikt kan det innebära att underhåll sätts in när en komponent faktiskt visar tecken på att behöva åtgärdas, snarare än efter ett förutbestämt intervall.

DANSANDE SLANGAR HJÄLPER FISKEN

Teknikutvecklingen handlar samtidigt inte bara om själva kraftproduktionen. Ett av Vattenfalls mer uppmärksammade forskningsprojekt går ut på att hjälpa fisk att hitta rätt väg förbi vattenkraftsanläggningar. Lösningen består av så kallade dansande slangar som ska guida fisk vid upp- och nedströmsvandring. Projektet började som en intern idé och har sedan utvecklats genom laboratorieförsök, samarbete med ett start up-bolag inom materialområdet och installationer i fält. En andra installation i Stämmemad utvärderas nu. Även här väntas digital teknik få en större roll. Mats Billstein pekar bland annat på Fish-AI, där fiskigenkänning kan användas för att skapa mer selektiva vandringslösningar.

MER DIGITAL OCH GRÖNARE

Om 20 år tror Mats Billstein att AI, robotar och drönare är självklar teknik i vattenkraftverken. Även augmented reality kan ge medarbetare digitala stöd direkt ute i anläggningarna. Samtidigt kan material med lägre CO2-avtryck och miljöanpassade oljor och smörjmedel bli standard. Men den stora utmaningen är att få flera mål att fungera samtidigt. – Vattenkraften får en allt viktigare roll i det nya energilandskapet där vattenkraft blir den enskilt viktigaste resursen för att

” Vattenkraften får en allt viktigare roll i det nya energilandskapet där vattenkraft blir den enskilt viktigaste resursen för att stabilisera elsystemet och säkerställa att produktionen och efterfrågan är i balans.” /Mats Billstein, chef för vattenkraftforskningen på Vattenfall Bild: Vattenfall

stabilisera elsystemet och säkerställa att produktionen och efterfrågan är i balans, konstaterar Mats Billstein. Det finns potential att öka effekten i befintliga kraftverk och att bygga ut pumpkraft. Men investeringarna måste vara kostnadseffektiva. Samtidigt ska anläggningarna miljö-

anpassas utan att produktionen och vattenkraftens balans- och reglerförmåga minskar betydligt. Framtidens vattenkraft handlar alltså inte om en enda ny teknik. Det är snarare kombinationen av längre livslängd, digital övervakning, smartare drift och nya miljölösningar som ska ge de gamla kraftverken en ny framtid. NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV CARLHAG

CARLHAG

LYFTER SÄKERHET, HÅLLBARHET OCH KOMPETENS i nordisk vattenkraft

Att ersätta en hel travers, krananläggning eller drifter är ofta både kostsamt och onödigt. För många vattenkraftverk är en modernisering eller anpassning av befintlig utrustning det mest hållbara och långsiktiga alternativet. Genom att behålla de delar som fortfarande håller hög kvalitet och endast byta ut de mekaniska och elektriska komponenter som är slitna, kan man drastiskt minska både klimatavtryck och investeringskostnader. Utan att kompromissa med säkerhet eller driftsäkerhet. PÅ C ARLHAG HAR man under många år arbetat nära flera av Nordens största kraftbolag för att förnya och framtidssäkra lyft- och kranutrustning. I centrum för dessa projekt står två av deras mest erfarna specialister; Björn Jonsson, ansvarig för el och elkonstruktion, och Jonas Höglund, konstruktör och expert på stål och mekanik. Tillsammans bildar de en duo som driver moderniseringsprojekten från idé till driftsatt anläggning. Med precision, trygghet och ett helhetsperspektiv som uppskattas av kunderna.

ÄLDRE TRAVERS SOM NY

Behovet av uppgraderingar i vattenkraften är stort. Många stationer har utrustning som varit i drift i flera decennier, och även om den mekaniska stommen ofta är robust och fullt återbrukbar, är el-, styr- och drivsystem i regel föråldrade. Genom att installera moderna motorer, 74 20

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Projekt för Statkraft i Hammarforsen.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV CARLHAG

frekvensstyrning, nya bromsar, uppgraderad strömmatning och avancerad säkerhetsutrustning kan en äldre travers få egenskaper som motsvarar en helt ny. Men till en betydligt lägre klimatpåverkan.

PROJEKT OCH KUNDER

Ett tydligt exempel är moderniseringen av krananläggningen vid Fortums vattenkraftverk i Öjeforsen. Här bevarades traversbryggan medan telfer, styrutrustning och samtliga elektriska system byttes ut. Resultatet blev en driftsäker, frekvensstyrd anläggning som kan fortsätta att leverera stabil funktion i många år framöver. Liknande projekt har Carlhag genomfört åt Statkraft, Sydkraft och Vattenfall och flera andra aktörer, bland annat i Skallböle, Hammarforsen Korsselbränna, Bjurfors övre, Betsele, Hällforsen och Bålforsen.

Projekt för Sydkraft i Bålforsen.

SÄKERSTÄLLER MODERNA KRAV

I de flesta fall kan den befintliga mekaniska konstruktionen behållas nästan helt intakt. Jonas Höglund säkerställer att stålramar, kranbanor och bärande strukturer håller rätt kapacitet och uppfyller dagens normer. Parallellt ansvarar Björn Jonsson för modern eldesign, dokumentation, elsäkerhet och installation, så att varje anläggning uppfyller moderna krav på arbetsmiljö, prestanda och säkerhet. När de arbetar tillsammans får vattenkraftverken inte bara uppgraderad utrustning, kunderna får en lösning som kombinerar hållbarhet, lång livslängd och hög driftsäkerhet. Och framför allt, ett tryggt och effektivt system som är redo att fortsätta bidra till Nordens fossilfria energiproduktion under lång tid framöver.

Björn Jonsson, ansvarig för el och elkonstruktion.

NYA LEVERANSER TILL KRAFTSEKTORN

Carlhags fokus på kvalitet och pålitliga lösningar har på senare tid resulterat i flera nya leveranser av ABUS traverskranar till kunder inom kraftsektorn. Bland de senaste affärerna kan nämnas: • Sydkraft Lövön – leverans av en ny ABUS 55/5/5 ton travers. • Sydkraft Untran – leverans av en 80-ton travers. • Skellefteå Kraft Rengård – leverans av en 100/10 ton travers. – De här projekten markerar viktiga steg för oss och visar att vi både levererar högkvalitativa produkter och samtidigt bidrar till effektiv och säker drift hos våra kunder. Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete och fler spännande projekt framöver, avslutar Björn och Jonas.

Jonas Höglund, konstruktör och expert på stål och mekanik.

www.carlhag.se NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

75 21

VATTENKRAFT

Den nya dammluckan i Stornorrfors tas i drift 2028. Bild: Photographer

FRAMTIDENS VATTENKRAFT byggs i fossilfritt stål

21 meter bred och 11 meter hög. Vid Stornorrfors vattenkraftstation i Umeälven ska Vattenfall installera en ny dammlucka 2028. SSAB levererar 120 ton fossilfritt stål till konstruktionen, som enligt företaget blir världens första och största dammlucka tillverkad med nära noll fossila koldioxidutsläpp i stålframställningen. AV PERNILLA KRANTZ – VAT TENKRAFT ÄR EN del av den fossilfria energiomställningen, säger Thomas Hörnfeldt, Vice President Sustainability på SSAB. Genom att kombinera fossilfri elproduktion med stål nästan helt utan CO2-utsläpp kan man minska klimatavtrycket i hela värdekedjan.

SAMMA EGENSKAPER, MINDRE KLIMATPÅVERKAN

För en dammlucka är materialets tekniska egenskaper avgörande. Konstruktionen ska klara stora belastningar och fungera säkert under lång tid. Därför ställs höga krav på säkerhet, kvalitet, hållfasthet och långsiktig driftsäkerhet. – Både SSAB:s fossilfria stål och vårt SSAB Zero™ har samma kvalitet, prestanda och tekniska egenskaper som motsvarande 22

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

traditionellt producerat stål. Skillnaden ligger i produktionsmetoden och det betydligt lägre klimatavtrycket, inte i materialets funktion eller egenskaper. Enligt SSAB kan fossilfritt och koldioxidreducerat stål användas i samma typer av konstruktioner och komponenter som konventionellt stål. För vattenkraften är det intressant eftersom stora delar av anläggningarna är byggda för mycket långa livslängder. När dammluckor och andra komponenter behöver bytas ut eller moderniseras finns samtidigt en möjlighet att minska klimatavtrycket från den nya infrastrukturen.

VATTENKRAFTENS EGEN OMSTÄLLNING

Stålet till dammluckan är baserat på fossilfri järnsvamp från

VATTENKRAFT

HYBRIT, det gemensamma initiativet mellan SSAB, Vattenfall och LKAB. SSAB beskriver leveransen som ett proof of concept för framtidens fossilfria material. I det här nya samarbetet möts SSAB och Vattenfall i en konkret komponent i en vattenkraftsanläggning. – Tillgång till fossilfri och tillförlitlig el är en avgörande förutsättning för SSAB:s omställning, säger Thomas Hörnfeldt. I takt med att vi elektrifierar produktionen ökar behovet av ett robust elsystem med hög leveranssäkerhet. Vattenkraften blir därmed både en förutsättning för SSAB omställning och en del av den värdekedja som SSAB vill göra fossilfri.

FRÅN PILOT TILL STANDARD?

Frågan är nu om dammluckan i Stornorrfors blir ett enskilt pilotprojekt eller början på en bredare förändring av hur vattenkraftens infrastruktur byggs. SSAB ser en växande efterfrågan på stål med lägre klimatavtryck inom vattenkraft och annan energiinfrastruktur. – För att fossilfritt stål ska bli standard i större infrastrukturprojekt krävs långsiktiga spelregler, fortsatt utbyggnad av fossilfri el, investeringar i ny industrikapacitet och upphandlingar som värderar både klimatprestanda och teknisk funktion, menar Thomas Hörnfeldt. Det innebär att framtidens vattenkraft kan handla om mer än effektivare turbiner och modernare styrsystem. Även materialen som bygger själva anläggningarna kan förändras. När den nya dammluckan i Stornorrfors tas i drift blir den ett exempel på hur långt den fossilfria värdekedjan kan sträcka sig. Från järnmalm och stålproduktion till den infrastruktur som håller vattenkraften igång.

Thomas Hörnfeldt, Vice President Sustainability på SSAB. Bild: SSAB

Sveriges ledande leverantör inom vattenkraft Som partner till Sveriges elproducenter säkerställer vi att såväl storskalig som småskalig vattenkraft uppfyller dagens och morgondagens krav.

/ EL OCH KONTROLL / MAGNETISERINGAR / MEKANIK / BATTTERILAGRING / TURBINREGULATORER / / RFG /

one-nordic.se/hydro/

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

VATTENKRAFT

DAMMEN VID SÖDERFORS KRAFTVERK förstärks med en ny spontvägg av rörpålar Vattenfall genomför omfattande förstärkningsarbeten vid Söderfors kraftverk i Dalälven. Veidekke Grundläggning förstärker den befintliga dammkonstruktionen med en ny spontvägg av rörpålar. Samtidigt står kraftverket inför ytterligare förändringar när anläggningen ska få moderna miljövillkor. AV JAN ÅSTRÖM SÖDERFORS KRAFT VERK ligger i Dalälven i Tierps kommun och är en del av Vattenfalls svenska vattenkraftproduktion. Den nuvarande kraftstationen togs i drift 1979 och har två rörturbiner med en sammanlagd effekt på 18 MW. Fallhöjden är fem meter och den maximala vattenföringen genom turbinerna uppgår till 480 kubikmeter per sekund. Nu genomför Vattenfall en förstärkning av dammanläggningen. Veidekke Grundläggning har fått uppdraget att utföra entreprenaden, som bland annat innebär att en ny spontvägg av rörpålar borras ned genom den befintliga dammkonstruktionen. Arbetena inleddes under våren 2026 och ställer särskilda krav på både metod och genomförande eftersom förstärkningen sker i en befintlig vattenkraftanläggning. Under byggtiden påverkas även närområdet. Tierps kommun har meddelat att gång- och cykelvägen förbi kraftstationen hålls avstängd mellan den 23 mars och 1 december 2026.

NYA MILJÖVILLKOR VÄNTAR

Parallellt med förstärkningsarbetet står Söderfors inför nästa stora förändring. Kraftverket ingår i arbetet med att förse svensk vattenkraft med moderna miljövillkor enligt den nationella planen för vattenkraft. För Söderfors föreslår Vattenfall flera åtgärder för att förbättra vattenmiljön. Bland annat planeras en naturlik fiskväg vid Bredforsendammen och en ökad minimitappning till Bredforsen. Förslaget innebär att minimitappningen höjs från dagens 15 kubikmeter per sekund under sommaren och fem under vintern 24

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Vattenfall förstärker dammanläggningen vid Söderfors kraftverk i Dalälven. Veidekke Grundläggning genomför entreprenaden, som bland annat omfattar en ny spontvägg av rörpålar i den befintliga dammkonstruktionen. Bild: Veidekke

till 40 kubikmeter per sekund året runt. Därutöver planeras återkommande högre tappningar för att gynna områdets svämskogar och svämängar. Planerna omfattar även rivning av spärrdammar i Fyllningenområdet och biotopvård nedströms Bredforsendammen. Miljöåtgärderna berör både Söderfors och Älvkarleby kraftverk. Vattenfall uppskattar den sammanlagda investeringen för de ansökta åtgärderna till omkring 49 mil-

joner kronor. Samtidigt väntas åtgärderna minska elproduktionen. För Söderfors motsvarar påverkan enligt bolaget omkring tio procent av den årliga produktionen. Söderfors illustrerar därmed två parallella utvecklingsspår för den svenska vattenkraften. Befintliga dammar och anläggningar behöver förstärkas och underhållas för fortsatt lång livslängd, samtidigt som produktionen ska anpassas till högre krav på vattenmiljö och biologisk mångfald.

Pålitlighet > Flexibilitet > Säkerhet › PÅLNING & BORRAD PÅLNING › SPONT, STAG & FÖRANKRING › INJEKTERING › GRUNDFÖRSTÄRKNING › SMIDE › GEOTEKNISKA SPECIALISTER

EN DEL AV

Med specialistkompetens och innovativa lösningar kan vi bidra med bättre beslutsunderlag inför projektering och produktion. › GEOTEKNIK › INSTALLATION › SPECIALBORRNING › SPECIALISTKOMPETENS

www.veidekke.se/grundlaggning/

www.jmffaltgeoteknik.se

Markus Pudas · +46 70 295 52 89

Jonas Forslund · +46 70 274 53 20

markus.pudas@veidekke.se

jonas.forslund@veidekke.se

Anders Berntsson · +46 76 102 86 79

Richard Carlsson · +46 76 764 24 79

anders.berntsson@veidekke.se

richard.carlsson@veidekke.se

VATTENKRAFT

Fortum ska leverera vattenkraft till

AI-SATSNING I FALUN Fortum och EcoDataCenter har tecknat ett flerårigt elköpsavtal för datacentret i Falun, där amerikanska CoreWeave etablerar avancerad beräkningskapacitet för AI. Avtalet omfattar 10 MW och innebär att elleveransen kopplas till Fortums vattenkraft i Dalälven genom lokala ursprungsgarantier. AV JAN ÅSTRÖM D E N S N A B B T VÄ X A N D E AI-industrin ökar behovet av både datacenterkapacitet och stora mängder el. I Falun kopplas nu de båda områdena samman genom ett nytt avtal mellan Fortum och EcoDataCenter. Parterna har ingått ett så kallat Power Purchase Agreement, PPA, för EcoDataCenters anläggning i Falun. Avtalet omfattar 10 MW i elområde SE3 och löper från 2026 till 2030. Elleveransen kombineras med ursprungsgarantier från Fortums vattenkraftverk i Dalälven. Fortum tar dessutom över ansvaret för den fysiska elleveransen och balansansvaret för EcoDataCenters verksamhet i Falun. Båda bolagen har en stark närvaro i Dalarna. Fortum äger, deläger och driver 39 vattenkraftverk längs Dalälven, medan anläggningen i Falun var EcoDataCenters första datacenter.

AI DRIVER EFTERFRÅGAN

Satsningen får ytterligare tyngd genom att amerikanska CoreWeave etablerar

Fortum äger, deläger och driver 39 vattenkraftverk längs Dalälven. Genom det nya avtalet kopplas EcoDataCenters elförsörjning i Falun till Fortums vattenkraft genom lokala ursprungsgarantier. På bilden gamla och nya Bullerforsens kraftverk. Bild: Fortum.

avancerad beräkningskapacitet vid datacentret. Bolaget är specialiserat på molninfrastruktur för AI och noterades på Nasdaq i USA under 2025. För EcoDataCenter blir tillgången till lokal elproduktion en viktig del när verksamheten skalas upp.

Simon-Erik Ollus, chef för storkunder och elmarknad på Fortum, ser datacenter som en växande industri och avtalet med EcoDataCenter som ett första steg i Fortums svenska satsning på segmentet. Bild: Fortum 26

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

– Vår förankring i Dalarna och de nära samarbetena med lokala kraftproducenter är en nyckel till tillväxt – för oss och för branschen som helhet, säger Peter Michelson, vd för EcoDataCenter. Han pekar på samarbetet med Fortum som ett exempel på hur datacenter och energiproducenter kan planera tillsammans när efterfrågan på ny digital infrastruktur ökar. Även för Fortum innebär avtalet en större satsning på en växande kundgrupp. Bolaget ser datacenter som en allt viktigare del av den svenska industrins utveckling och ett område där tillgången till stabil elproduktion får stor betydelse. – Datacenter är en viktig och växande industri som vi på Fortum ser stor potential i. Det här är ett betydelsefullt första steg för oss i Sverige i en medveten satsning på det här segmentet, säger Simon-Erik Ollus, chef för storkunder och elmarknad på Fortum. Avtalet illustrerar samtidigt den allt tydligare kopplingen mellan Sveriges befintliga energiinfrastruktur och den snabbt växande AI-industrin. I Falun möts nu två mycket olika typer av infrastruktur: Dalälvens vattenkraft och ny storskalig beräkningskapacitet.

Betong

Metall

Inspektion Tillståndsbedömning Appliceringsanalys Alternativa lösningar Kostnadsanalys Förutsättningar för renovering Förarbete Applicering Härdning

Energiverk - Fastigheter – Processindustrin - VA-Verk m.fl Ökad livslängd på befintliga utrustningar och konstruktioner i betong och metall sparar pengar och minskar miljöpåverkan. Rätt Teknologi på Rätt Plats på Rätt Sätt i TID.

Ytskydd.com

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV CTI

KVALITET OCH SÄKERHET avgörande vid bränsleproduktion

Vid bygget av panna 4 vid Riskullaverket i Mölndal ansvarar finska CTI för processen som omvandlar träpellets till brännbart pulver. Det måste ha rätt sammansättning av partikelstorlekar för att ge optimal förbränning. Storleken kontrolleras bland annat genom att lyssna på pulvret när det går genom ledningarna. Flera säkerhetssystem installeras för att förebygga explosionsriskerna vid pulverhanteringen. – VI HAR DESIGNAT och installerat allt, för att ha kontroll på hela malningsprocessen och kunna säkerställa att systemet fungerar optimalt. Pannans effektivitet är beroende av vilken kvalitet som kommer ut från kvarnarna, säger Tadas Lukosevicius som är project manager på CT Industrial Oy (CTI) i Riskullaprojektet. CTI:s specialdesignade matare förser hammarkvarnarna med pellets som mals till ett pulver i optimal storlek för förbränning. Sedan används påsfilter för att separera pulver och ren luft. Träpulvret transporteras därefter via rotationsventiler vidare i processen till pannan för förbränning. Träpulvrets kvalitet säkerställs bland annat med ett system som mäter ljudet från pulvret när det transporteras i ledningarna. – När partiklarna i pulvret har rätt storlek och fördelning avger det en viss frekvens. Skulle partiklarna bli större ändras ljudfrekvensen och en signal skickas om att malningen behöver justeras.

DESIGNAT FÖR SÄKERHET

För att ha redundans byggs två separata linjer för pulverproduktionen. Blir det fel på en av de två hammarkvarnarna kan produktionen ändå fortsätta. – När produktionen fungerar optimalt behöver bara en kvarn köras. Varje kvarn klarar att mala 10–12 ton pellets per timme, och det är den största kapaciteten för den här typen av hammarkvarn i Europa. Eftersom pulverhantering alltid innebär en explosionsrisk är hela systemet designat för hög säkerhet. Processen klassificeras som ATEX 20 zon enligt EU:s ATEX-direktiv vilket innebär kontinuerlig risk för explosion. – Hanteringen av träpulvret sker i vacuum vilket förebygger risker och skyddar operativ personal som jobbar runt systemet, förklarar Tadas Lukosevicius. En annan säkerhetsåtgärd är ett system för gnistdetektering. Om gnistor eller andra antändningskällor upptäcks aktiveras på några millisekunder en släckare som sprutar små mängder vatten som en dimma under kort tid. Den heta partikeln kyls ner och processen fortsätter utan stopp eller avbrott.

BEPRÖVAT SYSTEM

Om det blir en explosion finns ett system för explosionsdämpning. Sensorer upptäcker en begynnande explosion på millisekunder och aktiverar behållare med komprimerat pulver. Pulvret sprider sig och släcker elden innan det destruktiva trycket hinner byggas upp. – Det hindrar explosionen från att sprida sig i systemet. Systemet är designat för att motstå ett visst tryck. En del av övertrycket guidas 28

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

ut ur systemet till säkra områden. Deflektorplattor riktar tryckvågen bort från områden där människor arbetar. CTI har stor erfarenhet av den här typen av system och att arbeta med säkerhet. Bland annat har företaget implementerat liknande system i Salmisaari och Seinäjoki i Finland. – De systemen har fungerat i tio år. Det betyder att vi redan har verifierat att vårt system för pulverisering av träpellets fungerar och att det går att lita på, avslutar Tadas Lukosevicius.

www.cti.fi

KRAFTVÄRME

TRÄPULVERPANNA – tillskott för Göteborg Energi

Hos Mölndal Energi fanns ledig yta för att uppföra hetvattenanläggningen. Befintligt miljötillstånd gav samtidigt möjlighet för den ytterligare anläggningen. Bild: Liljewall Arkitekter

Göteborg Energi investerar i en träpulvereldad hetvattenpanna. Den byggs nu i Riskulla, där Mölndal Energi har flera anläggningar. Det förstnämnda företaget kommer att äga nya pannan och det sistnämnda att drifta och underhålla den. Detta är ett intressant upplägg hos två energiaktörer som sedan decennier är vana att samarbeta. AV KJELL-ARNE LARSSON I S Ö D R A D E L E N av Mölndal finns Mölndal Energis anläggning Riskulla med flera enheter för produktion av värme och el. Där uppför nu Göteborg Energi en hetvattenpanna som ska eldas med träpulver. – Pannan får 50 MW effekt och den ger oss möjlighet att producera

mer värme till vårt nät. Göteborg växer med ytterligare bostäder, fler lokaler och fler industrier, berättar Pontus Gustafson, biträdande projektledare hos Göteborg Energi. Den nya anläggningen kommer att användas för spetslast. Vi har inga planer på att lägga ner befintliga spetslastpannor, men det blir en förskjutning i produktionen så att >> NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

KRAFTVÄRME

befintliga pannor som använder olja och gas, kommer att köras i mindre utsträckning, till förmån för nya pannan. Avvecklingen av fossila bränslen och ökad användning av fossilfria är helt i linje med miljömålen för Göteborg Stad och därmed Göteborg Energi.

– Vintertid så köper vi värme från Mölndal Energi och sommartid köper de från oss. Genom att vi tar tillvara restvärme från raffinaderier och andra industrier får vi värme över sommartid, berättar Pontus Gustafson.

SPETSLAST

Byggherre för den nya träpulvereldade anläggningen är Göteborg Energi som också kommer att äga den. Lokaliseringen till Riskulla var nära nog predestinerad. – Bakgrunden var att vi letade tomt i södra delarna av Göteborg. Tillgången på tomter var dock liten och detaljplanelagda områden var inte planlagda för industrier. Även om vi hade hittat en placering skulle det ta minst 18 månader att få miljötillstånd, berättar Pontus Gustafson. Mölndal Energi hade dels ledig yta i Riskulla, dels ett gällande miljötillstånd som gav möjlighet till ytterligare anläggning. De erbjöd oss att arrendera mark. Placeringen innebär också fördelar i form av befintliga resurser. Markinfrastruktur med vägar och bränslevåg finns, liksom skalskydd. Befintlig skorsten har ytterligare kapacitet och Riskullas kontrollrum kan användas för att styra även Panna 4. För hantering av flygaska från pannan finns redan en asksilo. >>

Nya pannan – som betecknas Panna 4 – kommer att köras när efterfrågan på fjärrvärme är hög exempelvis vid kalla dagar vintertid – och när driftstörningar inträffar i bas- och mellanlastpannor. Panna 4 ger ett viktigt tillskott i fjärrvärmeförsörjningen framförallt i södra och sydvästra delen av nätet, med stadsdelar som Högsbo, Askim med flera. Det krävs mycket pumpkraft att distribuera värme från Göteborg Energis anläggningar i Rya på Hisingen och till helt andra delar av staden. Då är det lättare att pumpa fjärrvärmevattnet från Riskulla. De två nät som tillhör Göteborg Energi och Mölndal Energi är hopkopplade sedan flera decennier. De sitter ihop i Eklanda och Krokslätt. En förbindning genom ledning vid Lunnegården har tillkommit under senare år. Företagen är därmed väl inkörda på samarbete. 30

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

NÄSTAN FÖRUTSPÅDD LOKALISERING

Moving forward together in changing energy markets

Resource efficiency, flexibility and clean solutions are the key for success in changing energy markets. Based on our decades-long experience, we have the know-how to deliver the best solutions based on biomass, waste or on a mixture of different fuels. Valmet’s proven automation solutions help you to optimize your energy production and our network of service professionals is ready to recharge your competitiveness both on-site and remotely. Explore valmet.com/energy

KRAFTVÄRME

”Vi har erfarenhet av en liknande panna som vi har i Rya hetvattencentral. Under förberedelser i projektet för Panna 4 åkte vi dessutom till Valmet i Finland och studerade också bränslehanteringen hos deras underleverantör” /Pontus Gustafson, biträdande projektledare hos Göteborg Energi Beträffande distributionsnätet behövs ingen förstärkning; inga nya kulvertar och inga nya distributionspumpar. Nya anläggningen passar nästan som hand i handske i Riskulla.

PELLETS

Bränsle kommer att köpas i form av pellets som skeppas från Uddevalla. Pellets är enklare att transportera och lagra, jämfört med träpulver. Åtgången blir 7–8 lastbilar per dygn. Buffertlagring kommer att ske i en 1 400 kbm silo som räcker för 3 driftdagar vid full last. – Vi har erfarenhet av en liknande panna som vi har i Rya hetvattencentral. Under förberedelser i projektet för Panna 4 åkte vi dessutom till Valmet i Finland och studerade 32

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

också bränslehanteringen hos deras underleverantör, fortsätter Pontus Gustafson. Pannans är dimensionerad för 55 MW tillförd bränsleeffekt. Uteffekten blir 50–52 MW. Pannan går att köra vid låg last, ner till 25 procent av full last. Drifttiden blir mellan 1 500 och 2 000 timmar per år, vilket ger en årsproduktion på cirka 80 GWh. – Vårt bygge på plats har god framdrift och känns bra. Under hösten blir det intrimning och kalibreringar, och i januari följer provdrift. Planen är att lämna över anläggningen till Mölndal Energi i februari, avslutar Pontus Gustafson.

TURN KEY-LEVERANS FRÅN VALMET

Valmet levererar en ny komplett nyckel-

färdig anläggning för hetvattenproduktion som ska installeras vid det befintliga kraftvärmeverket Riskulla i Mölndal. Den nya pannan, med beteckningen Riskulla P4, är utformad för att möjliggöra en flexibel och snabbreagerande fjärrvärmeproduktion. Valmets leverans inkluderar den nya pannan, bränslehanteringssystemet och för rökgasreningen. Bränslehanteringssystemet levereras av det finska företaget Laitex. Deras leverans omfattar allt från mottagningsstationerna för bränsle till silon för lagring av pellets, transportörsystem och transportutrustning fram till malningsanläggningen. Laitex levererar även en pulversilo med tillhörande transportörer för hantering av träpulver efter malningsanläggningen. Malningssystemet – som omvandlar träpellets till fint träpulver lämpligt för förbränning i brännaren – samt tillhörande matningsutrustning levereras av ett annat finskt företag, CT Industrial. Träpulvret förbränns i en brännare för pulveriserat bränsle med en effekt på 55 MW, levererad av det tyska företaget SAACKE. Med ett värmevärde hos pelletsen på mellan 4,5 och 5,0 MWh per ton förbrukar brännaren cirka 12 ton träpulver per timme vid full last. Bioolja eller lätt eldningsolja används som start- och reservbränsle. När lägsta last har uppnåtts övergår förbränningen till att enbart använda pulveriserat pelletbränsle. Panna P4 är särskilt utformad för att fungera som reserv- och topplastpanna och erbjuder den driftsflexibilitet och snabba reglerrespons som krävs för att hantera kortvariga toppar i fjärrvärmebehovet. Pannan levererar hetvatten till fjärrvärmenätet med en maxtemperatur på 115 °C. Den totala verkningsgraden är cirka 95 procent. Den genererade värmeenergin överförs till fjärrvärmenätet via ett system med plattvärmeväxlare som har en kapacitet på upp till 52 MW och ett maximalt flöde på 1 600 kubikmeter/tim. För att ytterligare förbättra anläggningens effektivitet återvinns en del av värmen i rökgaserna och används för att förvärma fjärrvärmens returvatten. Ett slangfilter och ett system för SCR (Selective Catalytic Reduction), båda levererade av Valmet, har installerats för att säkerställa att stränga utsläppskrav uppfylls. Anläggningens utsläpp övervakas kontinuerligt via ett system för utsläppsövervakning (CEMS). Hela anläggningen övervakas och styrs via ABB 800xA, som har levererats och implementerats av svenska företaget APP Start-Up. >>

Hållbara lösningar för isolering och beklädnad för en grönare morgondag! Sedan 1975 har Herab Terimäc AB varit en självklar partner för svensk industri. Med över femtio år i branschen har vi byggt ett hantverkskunnande som inte går att kopiera – det sitter i händerna, i rutinerna och i den yrkesstolthet som format oss sedan starten. I Riskulla driver vi just nu ett större uppdrag åt Valmet, ett samarbete som sträcker sig långt tillbaka och som präglas av förtroende och kvalitet. Här ansvarar vårt team för plåtslageri, teknisk isolering och brandgenomföringar – tre områden

där precision, erfarenhet och tryggt utförande är helt avgörande. Våra montörer är vana vid komplexa industrimiljöer och arbetar med samma noggrannhet oavsett om det gäller millimeterpassning i plåt, energieffektiv isolering eller brandsäkra lösningar som måste fungera i decennier. Det är därför våra kunder stannar kvar. Det är därför Valmet fortsätter att välja oss. Herab Terimäc AB står Industrin för långsiktighet, yrkesskicklighet utvecklas – oc h och ett hantverk som håller. vi utvecklas med den!

Herab Terimäc AB • info@herabterimac.se • www.herabterimac.se

INNOVATIV MATERIALHANTERINGSTEKNIK OCH LIVSCYKELSTJÄNSTER Mekaniska och pneumatiska transportlösningar från koncept till driftsättning

50 MW Riskulla Plant pallhanteringssystem levererat av Laitex

LAITEX.FI

KRAFTVÄRME

Som en del av Riskulla-projektet har Valmet implementerat dataöverföring från ABB-systemet till Valmets molntjänst. Detta ingår i leveransen av Valmets digitala tjänster och möjliggör kontinuerlig övervakning och analys av anläggningens prestanda. Leveransen omfattar även kontinuerlig utvärdering av prestanda baserad på dataanalys, fjärrövervakning, felsökning och expertstöd vid behov, i syfte att ständigt förbättra och optimera alla anläggningsparametrar.

LIVSCYKELPERSPEKTIV

Det bör tilläggas att Valmet vid design av pannor och andra utrustningar beaktar livscykelperspektivet och årliga underhållskostnader. – Vi designar för livslängd och servicevänlighet. Tillsammans med kund väljs tidsperspektiv för kalkyler, kanske 20 eller 50 år, och vi räknar ut underhållskostnad per år, berättar Owe Asp, Valmets chef för service, inom sektorerna energi och papper, i Skandinavien. Mot bakgrund av planerat driftsätt och antalet drifttimmar per år, optimeras investeringskostnad och underhållskostnad. Det kan bli en avvägning mellan vilken investering kunden tar när anläggningen byggs och årlig kostnad för underhåll. Valmet hjälper sina kunder att lägga in underhållsåtgärder i deras underhållsprogram. Gällande driftsättet kan det förändras senare, då man kanske byter bränslet eller ändrar anläggningsutnyttjandet. Även då kan Valmet stödja i uppdatering av underhållsplan och göra förnyade kostnadskalkyler för underhållet. – Livscykelperspektiv och årliga kostnader är viktiga aspekter och vi ser till att de anläggningar vi levererar är servicevänliga. Vi konstaterar samtidigt att många av våra kunder redan har ett väl utvecklat livscykeltänk, avslutar Owe Asp.

LAITEX OY

Som underleverantör för bränslehantering, bränslepreparering och askhantering använder sig Valmet av Laitex Oy. 34

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Företaget svarar för pelletsmottagningen och bränslesilon på 1 400 kubikmeter, vidare transportörer från denna till de två hammarkvarnar som krossar bränslet till träpulver. Efter två cykloner följer skruvtransportörer fram till en 100 kubikmeter stor silo för pulvret. Från botten av silon går en skruv som doserar träpulvret, fram till bränslematare in i pannan. Laitex ansvarar också för montagearbetet på plats och uppstart. Beträffande hanteringen av flygaska från pannan fanns redan vissa resurser på plats vid Riskullaanläggningen, i form av en silo med tillräcklig ytterligare kapacitet, som kan lagra aska från reningens textilfilter. Nu levererar Laitex tre pneumatiska transportörer som tar flygaska från reningen och till silon. – Både när det gäller bränslehanteringen och askhanteringen innebär arbetet på plats vissa utmaningar, säger Sami Koskela, Head of Business Unit, Energy and Pulp & Paper, hos Laitex. Industritomten är dels ganska trång och dessutom, det nya systemet för pelletshanteringen (och pannan) behövde rymmas i den befintliga anläggningen, där utrymmet som avsatts för det nya systemet och pannan var ganska begränsat. – Vi har inte tidigare gjort den här typen av leverans till Valmet, men till andra liknande anläggningar, framförallt pelletshantering. Det är tillfredställande att vi fått de nu aktuella uppdragen, och kan lägga till Göteborg Energi på vår referenslista, avslutar Sami Koskela, Head of Business Unit, Laitex.

FAKTA Panna 4, Riskulla, Göteborg Byggtid: maj 2024 – mars 2027 Byggherre: Göteborg Energi AB Leverantör, panna med kringutrustning: Valmet Byggentreprenör: Infracon Sverige AB Arkitekt: Liljewall Arkitekter AB

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV APP START-UP AB

BEPRÖVAD KOMPETENS – automation vid Riskullaverkets nya pelletseldade värmepanna När Mölndal Energi och Valmet bygger ut Riskullaverket med en ny träpulverpanna föll valet av automationspartner naturligt. APP Start-up AB hade redan levererat DCS- och säkerhetssystem till Valmet i Rya BKV-projektet, och nu återvänder bolaget med samma kompetens, samma arbetssätt och samma ambition. A P P S TA R T - U P A B grundades för 30 år sedan. Namnet är en förkortning av Automation, Power and Process – tre ord som sammanfattar bolagets kärnverksamhet. I dag är man ungefär 70 medarbetare fördelade på fem avdelningar: automation, elkonstruktion, elkraft, process och instrument. Bolaget ingår sedan fem år i Instalco-koncernen, men har behållit sin självständiga kultur och sitt entreprenörskap. – Vi rör oss till största del inom energibranschen, även process och VA – och det är ett medvetet val. Tack vare den djupa processkompetensen förstår vi hur anläggningarna ska fungera redan innan vi börjar programmera. Det gör att vi kan granska underlag från leverantörer och komma med rekommendationer tidigt i projektet, berättar Tommy Blom, gruppchef för automation på APP Start-up AB. Bolaget är ABB Valued Provider – den högsta partnerskapsnivån – och har certifierad personal för bland annat 800xA Safety. Flera medarbetare har bakgrund från ABB, vilket ger en ovanligt gedigen kompetens inom de plattformar som dominerar branschen.

LEVERANSEN TILL RISKULLAVERKET

APP Start-up AB kom in i projektet via sitt sedan länge etablerade samarbete med Valmet – ett partnerskap som sträcker sig över 20 år och flera stora anläggningsprojekt. Uppdraget vid Riskullaverket följer samma mönster som leveransen vid Rya: automationssystem, applikationsprogrammering och säkerhetssystem för den nya pannan. Bolaget är systemintegratör och levererar DCS-lösningen baserad på ABB 800xA, anpassad för den befintliga anläggningen. Den nya pannan är pelletseldad och bygger på en kvarnanläggning som maler pelletsen till pulver, som sedan blåses in i brännaren.

Anläggningen startas på olja för att nå tillräcklig temperatur, varefter pelletspulvret tar över som bränsle. Automationslogiken för det förloppet liknar i grunden den för andra förbränningsanläggningar APP Start-up AB arbetar med, men kräver god kännedom om processen. – Det är en i grunden standardiserad applikation för oss. Vi kör samma typkretsbibliotek som i Rya BKV-projektet, där vi redan löste de tekniska svårigheterna. Här kunde vi istället fokusera på att integrera lösningen på ett bra sätt i den befintliga anläggningen, säger Tommy Blom.

DRIFTSÄTTNING I ETAPPER

Den kalla driftsättningen, där systemen kontrolleras i stillastående läge och alla inkommande signaler verifieras mot rätt kanaler i styrsystemet – påbörjades redan för ett par månader sedan. Den varma driftsättningen, när pannan fylls med vatten och trycks upp till drifttemperatur, väntas under hösten 2026 i takt med att behovet av fjärrvärme ökar. – Vi har haft en mycket bra och konstruktiv dialog med Mölndal Energi. De har svarat på våra frågeställningar inom rimlig tid, vilket har gjort att projektet löpt smidigt, konstaterar Tommy Blom. För APP Start-up AB är Riskullaverket ytterligare ett projekt i en lång rad energileveranser inom pelletsegmentet, ett område bolaget arbetat med tidigare och fortsätter att utvecklas inom. Kombinationen av processkompetens, certifierad ABB-kunskap och långsiktiga partnerskap fortsätter att www.start-up.se ge resultat. NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

KRAFTVÄRME

KRAFTVÄRMEVERK KVV2 – förnyelse hos Kraftringen Kraftringen Energi investerar i en ytterligare kraftvärmeanläggning i Örtofta. Bakgrunden är att äldre hetvattenpannor behöver ersättas. Samtidigt bidrar investeringen med tillskott av ny elproduktion i den del av landet som kanske bäst behöver just ett sådant tillskott. AV KJELL-ARNE LARSSON KRAFTRINGEN ENERGI ägs av kommunerna i Eslöv, Lund, Lomma och Hörby. Företaget säljer fjärrvärme, kyla, ånga, el, gas och fiber, samt tjänster inom energiområdet. Företaget har 225 000 energiavtal. År 2014 invigde Kraftringen kraftvärmeverket KVV1 i Örtofta, ett samhälle strax söder om Eslöv. Platsen i Örtofta hade ingen tidigare historia av värme- eller elproduktion. KVV1 eldas med biobränsle, närmare bestämt spån, RT-flis, grot och annat restbiobränsle från skogen. Anläggningen ger maximalt effekt 90 MW värme och 35 MW el. Årsproduktionen är cirka 600 GWh värme och 200 GWh el. Värmen kan räcka till 25 000 villor och elen kan täcka hela Eslövs behov. Kraftringen levererar ånga till grannen – sockerbruket som ägs av Nordic Sugar. Ånga tappas av före turbinen i KVV1 och levereras med lägst 60 bar framme i bruket. Kraftringen har haft en spillvärmeleverans från sockerbruket, men den är för närvarande inte aktuell. Kraftringen har dock kontinuerlig dialog med sockerbruket om att utöka samarbete på energisidan.

YTTERLIGARE KRAFTVÄRMEVERK

För närvarande uppförs ett andra kraftvärmeverk i Örtofta. Redan när det första verket byggdes reserverades mark för ett ytterligare. Det nya KVV2 ska liksom det befintliga KVV1 eldas med biobränsle, men i lite annorlunda proportioner, med lite mer fuktigt bränsle. Årsproduktionen bedöms till 500 GWh värme och 140 GWh el. – Orsaken till investeringen i KVV2 är att vi behöver ersätta ett antal gamla hetvattenanläggningar som finns på olika håll i vårt område. Det handlar om pannor som eldas med bioolja och biogas, förklarar Martin Petersen, huvudprojektledare hos Kraftringen Energi. Värmeunderlaget för företaget har inte ökat, och väntas inte öka den närmaste tiden. Till viss del byter fjärrvärmen produktionsort. Med KVV2 på plats centraliseras värmeproduktionen något. Särskilt mellanlastproduktionen ökar i Örtofta, medan spetsproduktionen minskar något i Gunnesbo, som ligger i utkanten av Lund. Kraftringen har inget avtal med sockerbruket om att utöka ångleveranserna, men KVV2 förbereds för att även den ska kunna leverera ånga. Det aktuella projektet omfattar dock ingen ångledning till sockerbruket. – En orsak till investeringen i KVV2 är också att vi nyttjar tillfället för att skapa ny elproduktion som bidrar till Skånes effektbalans, fortsätter Martin Petersen. Med ett kraftvärmeverk använder vi biobränslet effektivt och på bästa sätt. 36

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Kraftringen hade från början – när KVV1 byggdes – reserverat plats för ett ytterligare kraftvärmeverk.

Med KVV2 i drift får Kraftringen ökad flexibilitet i värmeproduktionen i Örtofta. Normalt ska KVV1 ligga först i körordningen. – De typer av bränslen vi kan använda i KVV1 och KVV2 överlappar delvis varandra, men nya pannan klarar lite högre fukthalt och därmed ökar vi det möjliga bränslespektrat. Ökad flexibilitet vid val av bränsle gör att vi kan hålla produktionskostnaderna nere, berättar Martin Petersen. Normalt ligger KVV1 först i körordningen, men det kan uppstå tillfällen då lastbehovet är lägre och då kan ordningen bli omkastad. Bränslet kommer från ett upptagningsområde som motsvarar ungefär en timmes frakt med bil, vilket omfattar Skåne, Blekinge, delar av Halland och södra Småland. Dessutom köps en del RT-flis från Danmark. KVV2 kommer dessutom att kunna köras vid lägre last än KVV1. Leverantören av pannan garanterar last ner till 20 procent om inte RT-flis ingår i bränslet, och ner till 30 procent med RT-flis (max 50 procent RT-flis). Vid liten efterfrågan på fjärrvärme kan det bli aktuellt att köra enbart KVV2. Å andra sidan, om efterfrågan är stor går det att leda ångan förbi turbinen och ta ut extra värme i en direktkondensor. KVV1 kommer att köras september–maj och KVV2 september–april/maj. Antalet drifttimmar blir högre på den befintliga pannan än den nya. Under sommaren pausas båda pannorna för revision, och värmelasten hanteras både av egen kapacitet, bland annat återvunnen värme från forskningsanläggningar i Lund, och via EVITA-samarbetet där fjärrvärme kan överföras mellan Kraftringen, Landskrona Energi och Öresundskraft.

RESERVKRAFT

För den händelse att det blir elavbrott ute på nätet, så utrustas kraftvärmeverk med reservkraft. Normalt räcker dess dieselmotorer och generatorer för att producera el tillräcklig för att kunna stänga ner kraftvärmeverket på ett säkert sätt. Vid dimensioneringen av

KRAFTVÄRME

KVV2 har man gått längre. Reservkraften kommer att räcka även för att starta turbinen. Dess elproduktion räcker sedan för att hålla igång hela kraftvärmeanläggningen, således inklusive dess produktion av fjärrvärme. Nya kraftvärmeverket kommer alltså att klara dödnätsstart och ö-drift.

INVESTERINGSBESLUT OCH UPPHANDLING

Kraftringen Energi tog investeringsbeslut i juni 2025. Under förstudier och planering användes erfarenheter från det befintliga kraftvärmeverket KVV1. Teknikvalet föll på en fluidbäddspanna, utan att specificera BFB eller CFB. Företaget valde att handla upp sju större kontrakt och ett tjugotal mindre. Detta för att kunna påverka och följa upp teknikval och kvalitet både i helhet och i detaljer. Det var aldrig tal om ett enda kontrakt för hela anläggningen. Upphandlingarna genomfördes enligt LUF (Lagen om upphandling inom försörjningssektorerna), förutom turbinanläggningen, men även där tillämpades transparens och likabehandling. Delprojekten utgörs av sju stora delprojekt samt Balance of plant: • Bygg och mark • Yttre bränslehantering • Panna • Turbinanläggning • Rökgasrening och rökgaskondensering • Elkraft • Automation • Balance of plant i ett tjugotal kontrakt För att inte förlora tid upphandlades bygg och mark tidigare och kontrakt skrevs i april 2025, dvs. före investeringsbeslutet.

– Upphandlingsformen var ett strategiskt val av oss för att få bra kontroll, berättar Martin Petersen. Det blev bättre konkurrensutsättning. Samtidigt får vi axla samordningsansvaret. Vi klarar detta tack vare en stor och kompetent projektorganisation där även driftpersonal ingår. Deras kunskap bidrar till tydligare och kortare vägar för att förankra tekniska lösningar. Att ha dem med ger bra förutsättningar för den överlämning som ska ske när anläggningen står klar i mars 2028. – Linjepersonalens kunskaper är unika, de vet vad som fungerar och inte; det som fungerar vill vi få med oss i nya verket. Ur ett arbetsgivarperspektiv skapar vi samtidigt nya roller som våra befintliga medarbetare kan växa i, vi blir därmed också mer attraktiva som arbetsgivare. Med linjepersonalen involverade underlättas också överlämnandet av anläggningen till driften. – Vårt sätt att organisera och leda projektet har visat sig vägvinnande, inte minst just nu när vi går in i projektets mest personalintensiva period, avslutar huvudprojektledaren Martin Petersen.

PANNA OCH RENINGSUTRUSTNING

Valmet är leverantör för panna, rökgasrening och rökgaskondensering. Kraftringen utvärderade anbud mot bakgrund av teknisk lösning, kvalitet och kostnad. Valmet erbjöd det mest konkurrenskraftiga alternativet. Företaget levererar också styrsystemet till pannan, i likhet med de andra maskinleverantörernas styrsystem. För den övergripande automationen svarar Granitor Systems AB. KVV2 kommer att driftas från befintligt kontrollrum. Dessutom inrättas ett lokalt kontrollrum, och därifrån kan anläggningen köras >> vid uppstart och i anslutning till underhållsstopp.

BMH TECHNOLOGY är stolt leverantör till Kraftringens Kraftvärmeverk 2 i Örtofta. Vårt system omfattar hela bränslehanteringsprocessen, från bränslemottagning, beredning och lagring till transport till pannan. BMH Technologys lösningar är utformade för ett brett spektrum av biobränslen och säkerställer hög tillgänglighet, säker drift och lång livslängd.

För ytterligare information: patrik.wilen@bmh.se

bmh.fi NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

KRAFTVÄRME

Just nu driver Kraftringen andra projekt samtidigt med KVV2. En ny fjärrvärmeledning – TL2 transmissionsledning 2 – byggs från Örtofta till Gunnesbo. Ledningen är nere i backen nu och ligger parallellt med befintlig ledning. Under september–oktober installeras all behövlig utrustning i Gunnesbo. Det innebär att allt står klart i god tid innan KVV2 tas i drift. Med den ytterligare ledningen ska man klara all ny produktion från KVV2. Fjärrvärmen leds vidare från Gunnesbo ut i Lund och även till Dalby, Lomma och Hjärup. Ett annat projekt utgörs av en ny ledning från Lomma och till Bjärred, och därmed förbättras leveransförmågan i Bjärred där det idag finns en biogaseldad hetvattenpanna.

VALMET SOM MASKINLEVERANTÖR

Leverantör av panna med rökgasreningsutrustning är Valmet. – Vi svarade på den offentliga upphandling som Kraftringen gick ut med. De hade mycket detaljerade utvärderingskriterier, och vi lyckades att optimera pannan mot bakgrund av de krav som ställdes i förfrågan, berättar Mikael Barkar, försäljningsansvarig i Skandinavien för det aktuella teknikområdet hos Valmet. – Vårt erbjudande levde bland annat upp till Kraftringens krav avseende driftkostnaden för pannan under ett visst antal driftår. Valmet har byggt fler än 300 pannor, och där de senaste referenserna är Göteborg Energi vid Rya Kraftvärmeverk (nu i drift) och i Mölndal (i tidigare skede). Leveransen till Kraftringen baseras på beprövad teknik. Pannan är inte unik, men konstruktionen är detaljprojekterad för att möta kraven i förfrågan och optimerad för de driftsätt som ska tillämpas. Pannan har en termisk effekt på 80 MW. Pannans verkningsgrad är 90,8 procent. Ångdata är 500°C och 80 bar. Värmeeffekten är för pannan är 80 MW, dessutom kan 22 MW tas ut i rökgaskondenseringen. Turbinanläggningen ger upp till 25 MW el.

KLARAR MÅNGA DRIFTFALL

Kraftringen hade efterfrågat en fluidbäddspanna, utan att ange BFB eller CFB. För Valmet blev BFB (Bubbling Fluidized Bed) ett givet val, mot bakgrund av de bränslen som ska användas och pannans storlek. Bränslen ska som nämnts utgöras av spån, RT-flis (< 50 %), grenar och toppar och annat restbiobränsle från skogen. Partikelstorleken in till panna får vara upp till 15 cm. Fukthalten kan variera mellan 25 och 60 procent, vid full last upp till 55 procent. Den nominella fukthalten är 46 procent; därmed ska värdet helst ligga där. Askhalten får vara högst 10 procent. Värmevärdet på bränslet kommer att vara 6,1 – 13,5 MJ per kilogram. Bränsleflödet blir 20–40 ton/timme beroende på värmevärdet. – Pannan klarar många driftfall. Med rent biobränsle blir det möjligt att köra ända ner till 20 procent last, vilket är mycket bra, fortsätter Mikael Barkar. Med hälften RT-flis går det att köra ner till 30 procent med bibehållen temperatur enligt samförbränningsdirektivet. Från bränsleberedning och hantering transporteras färdigt bränsle till två pannsilos vilka fungerar som buffert, innan bränslet tas vidare till bränsleinmatare som är fyra till antalet. Pannan har två startbrännare och två lastbrännare. Som start- och stödbränsle används HVO-olja. Pannan har flera luftregister. Primärluft tillsätts underifrån, under förbränningsbädden. Högre upp tillsätts sekundär- och tertiärluft. – Det blir goda möjligheter att styra pannan så att bildningen av kväveoxider minimeras, säger Mikael Barkar. Återstående kväveoxider renas med SCR – Selective Catalytic Reduction – efter att rökgaserna har förvärmts. Krav på låg NOx avgjorde valet av SCR. 38

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

– Orsaken till investeringen i KVV2 är att vi behöver ersätta ett antal gamla hetvattenanläggningar som finns på olika håll i vårt distributionsområde, säger Martin Petersen, huvudprojektledare hos Kraftringen Energi. Bild: Petter Duvander

Rökgasernas i övrigt renas (före SCR-steget) från stoft, svaveldioxid, saltsyra och tungmetaller, med hjälp av torrt textilfilter där natriumbikarbonat och aktivt kol tillsätts. Slutligen (efter SCR-steget) passerar rökgaserna kondensering, där ytterligare värme tas tillvara ur rökgaserna. Av kondensatet från detta steg tas en delström tillbaka till pannan och resten renas för att kunna användas som matarvatten i pannan.

BETYDELSEFULL LEVERANS

För Valmet som leverantör har det varit viktigt att beakta varje detalj i Kraftringens förfrågningsunderlag och verkligen förstå hur företaget planerar att drifta kraftvärmeanläggningen, samt att ge de efterfrågade garantierna. – Vi är väldigt glada att vi fick denna beställning. Den betyder mycket för oss, särskilt mot bakgrund av att det inte byggs särskilt många nya kraftvärmeanläggningar i Norden, avslutar Mikael Barkar, försäljningsansvarig hos Valmet.

FAKTA Kraftvärmeverk KVV2, Örtofta Byggtid: juni 2025–mars 2028 Byggherre: Kraftringen Energi AB Byggentreprenör: Peab Sverige AB Bränslehantering: BMH Panna och rening: Valmet Turbinanläggning: TGM Kanis Turbinen GmbH Rörentreprenör inom Balance-Of-Plant: West Pipe Welding Process och LP rör: Scandweld AS Elkraft: Granitor Övergripande styrsystem: Granitor Arkitekt: Tengbomgruppen AB Kostnad: 2,4 Mdkr

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV SCANWELD

Från rör och svets till

KOMPLETTA INDUSTRIPROJEKT Med en del av sina rötter i Sverige är Scanweld idag ett estniskt familjeföretag, med över tre decenniers erfarenhet av industriella projekt i Norden och övriga Europa. Med omkring 80 medarbetare, varav ett 20-tal ingenjörer och projektledare, har företaget utvecklat en kompetens som sträcker sig från rörledningar och svetsning till avancerad industriell installation och projektledning. – V I F O K U S E R A R framför allt på arbetet ute i projekten och på projektledning. Där kan vi ta ansvar från start till mål, säger Alexander Neiland i ledningsgruppen. Scanwelds två huvudsakliga verksamhetsområden är pipelines och industriell konstruktion. Det handlar bland annat om gas-, fjärrvärme- och vattenledningar, men också om processrör, utrustningsinstallationer och andra mekaniska installationer i industriella anläggningar. Scanweld har dessutom kompetens för arbeten inom kärnkraftsindustrin. Man är godkänd av Finlands Strålsäkerhetscentral, för mekaniska installations- och rörarbeten upp till säkerhetsklass III, och har erfarenhet från bland annat Loviisa kärnkraftverk med Fortum som kund. Kvalitet, dokumentation och förmågan att hålla tidplaner är centrala delar av Scanwelds filosofi. Företaget har ISO-certifieringar enligt 9001, 14001, 45001, inom kvalitet, miljö samt arbetsmiljö och säkerhet, och är även certifierat enligt EN ISO 3834-2 för svetsning.

FRÅN VERKSTAD TILL BYGGPLATS

Ett aktuellt projekt pågår just nu i Skåne. I Örtofta arbetar Scanweld som underentreprenör åt Valmet med det som benämns ”boiler external piping”, i byggandet av Kraftvärmeverk 2. Scanweld prefabricerar rördelar i sin egen verkstad i Estland och installerar därefter de färdiga delarna på plats. Omkring 65 procent av svetsningen genomförs alltså redan i verkstaden. – Vi försöker maximera prefabriceringen, säger projektledare Ardo Anger. Förhållandena i verkstaden är bättre och arbetet blir både effektivare och mer kostnadseffektivt. På byggplatsen återstår sedan installation, kompletterande svetsning och provning innan systemen lämnas över till kunden.

PARTNER FRÅN START TILL MÅL

Örtoftaprojektet illustrerar Scanwelds roll som mer än en ren installationsentreprenör. Den egna organisationen omfattar ingenjörer, projektledning, svetsare och montörer, medan kompletterande kompetenser vid behov tas in genom etablerade samarbeten. Valmet är en av Scanwelds mest trogna kunder. Samarbetet har pågått omkring 20 år och hittills omfattat över 10-talet projekt, i flera europeiska länder. Förutom Valmet finns även företag som Neste, Wärtsilä, Technip, Borealis, Veolia och Tecnicas Reunidas på listan över kunder. Och många fler därtill.

Stort Turnaround-projekt på Neste Raffinaderi. Kund: Neste

En viktig del av verksamheten är Turnaround-projekt, det vill säga ombyggnads- och reparationsarbeten i befintliga anläggningar som stoppas under ett mycket begränsat tidsfönster. Scanweld har bland annat genomfört sådana arbeten för Borealis och Neste. – Eftersom förutsättningarna förändras hela tiden blir planering och flexibilitet helt avgörande, menar Ardo Anger. Turnaround-projekt ställer också höga krav på samordning. Många entreprenörer arbetar parallellt och det finns alltid ett tydligt slutdatum att förhålla sig till. För Scanweld blir erfarenheten från dessa projekt ett kvitto på organisationens förmåga att hantera komplexa arbetsplatser och snäva tidsfönster.

REDO FÖR MER

Med en kombination av egen teknisk kompetens, prefabricering, projektledning och etablerade partners ser Scanweld nu möjligheter att ta sig an ännu större projekt på den europeiska marknaden. – Kompetensen är densamma oavsett var projekten finns, konstaterar Alexander Neiland. Geografin innebär ingen begränsning. För Scanweld handlar utvecklingen framöver därför inte om att växa i antal medarbetare, utan om att kunna ta ett ännu större ansvar i projekten och fortsätta använda rätt partners och specialister när det behövs.

www.scanweld.ee NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

UNDERHÅLL

Under stoppet genomfördes både besiktningar och underhållsarbeten. Bild: Sara Mårlind

FRAMGÅNGSRIKT STORSTOPP

hos Perstorp Oxo i Stenungsund

Under april – vecka 15 till 18 – genomfördes ett större underhållsstopp vid Perstorps anläggning i Stenungsund. Deltog gjorde ett tiotal entreprenörsföretag som hade en större roll under en mycket intensiv revisionsperiod. Företagen hade cirka 350 personer på plats. Arbeten utfördes för att hålla anläggningen i gott skick och göra lagstadgade inspektioner. Samtidigt genomfördes investeringsprojekt och förberedelser för sådana. PERSTORP OXO har större underhållsstopp var tredje år och årliga kortare stopp. Anläggningen använder råvaror från grannen Borouge International, närmare bestämt från detta företags kracker. Var sjätte år görs därför ett samordnat stopp för de båda anläggningarna. Vid planering och uppföljning av stoppen används underhålls40

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

systemet SAP PM. Som besiktningsorgan anlitas Kiwa. Stoppen leds av Perstorps underhållsorganisation. – Vi har en helt integrerad stopporganisation som leds av underhåll, men även inkluderar EHS och produktion, berättar Sara Mårlind, >> Communication Manager, Site Stenungsund.

UNDERHÅLLSSTOPP / PROCESSINDUSTRI

NÄR PRODUKTIONEN STÅR STILLA MÅSTE ALLT ANNAT FUNGERA Ett underhållsstopp lämnar lite utrymme för omtag. Rätt resurser, rätt teknik och rätt kompetens måste finnas på plats när det behövs.

SVB utför kvalificerad industri- och miljösanering för processindustrin, från planerade underhållsinsatser till omfattande revisionsstopp. Med högtrycks- och vakuumteknik, kemisk rengöring och robotiserade arbetsmetoder hjälper vi våra kunder att genomföra kritiska arbeten säkert och effektivt. Industri- och miljösanering för krävande miljöer.

teamsvb.se

UNDERHÅLL

Produktionsorganisationen har flera viktiga roller i samband med ett stopp. Eftersom anläggningen är i drift dygnet runt är det första viktiga steget att produktionsteamet stänger ned anläggningen för tömning, rengöring och avställning. För att ge en bild av omfattningen på det underhållsarbete som genomfördes under bara några veckor kan nämnas flera aktiviteter, såsom 230 besiktningar av kärl, 550 ställningsmontage, 600 demonteringar och återmonteringar av isolering. Den här gången var ett av de viktigaste arbetena dessutom utbyte av packningsmaterial i de tre kyltornen – och mycket mer därtill. – All utrustning som vi ansvarar för, inklusive hjälpsystem, ingår i den översyn som görs vid ett stopp, fortsätter Sara Mårlind. Storstopp är viktiga inte enbart för översyn, reparationer och lagenliga besiktningar. Storstoppen fungerar också som ”fönster” för att kunna genomföra investeringsprojekt och förberedelser i en anläggning som annars är i drift 24/7. Sådana gjordes också under det aktuella stoppet.

ARBETSMILJÖARBETE

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är naturligtvis avgörande under ett underhållsstopp. Det innebar bland annat dagliga toolboxmöten varje morgon samt skyddsronder en gång per dag. – Jag deltog i de dagliga skyddsronderna och det är verkligen glädjande att se de pågående diskussionerna kring olika säkerhetsfrågor. Jag är också glad över att se hur lugna och fokuserade alla var när de utförde sina olika arbetsuppgifter. Jag kan redan nu se att våra förbättringsinsatser har gjort skillnad, och detta kommer naturligtvis att utvärderas ytterligare nu när stoppet är avslutat, säger Gauthier Hanquet, platschef.

PERSTORPS INRIKTNING

Perstorp har inriktning på specialkemi med produkter som polyoler, syror, oxo-kemikalier, formiater (natrium-, kalium- och kalciumsalter av myrsyra) och tillsatser till djurfoder. I Sverige finns produktionsanläggningar i Perstorp och Stenungsund. Anläggningar finns också i Nederländerna, Tyskland, Italien, USA, Kina och Indien. Perstorp och BRB ingår i PCG Specialty Chemicals som 2025 hade 1,342 miljarder USD i omsättning. Antalet anställda var cirka 2 000.

PERSTORPS OXO-ANLÄGGNING

På Perstorps anläggning i Stenungsund produceras (med utgångspunkt från råvarorna eten, propen och butan från Borouge Internationals kracker, samt naturgas) aldehyder, alkoholer, karboxylsyror och estrar. Site Stenungsund är producent av specialkemikalier till färg, lack och plastbearbetande industri. I Stenungsund ligger Sveriges största kemikluster där företagen sedan länge samverkar i symbios vilket innebär att det ena företagets produkter och restprodukter blir till ett annat företags råvaror.

PERSTORP – ATT LEDA ÖVERGÅNGEN FRÅN FOSSILBEROENDE TILL CIRKULÄRA KOLLÖSNINGAR

För Perstorp är det inte bara ett regulatoriskt krav att främja cirkularitet, utan också en strategisk väg för att förbli konkurrenskraftig, resilient och skaffa beredskap inför framtiden. Genom att förespråka cirkulära lösningar bidrar Perstorp till att minska beroendet av jungfruliga fossila råvaror, utöka användningen av återvunna, biobaserade och CO₂-baserade råvaror och minimera miljöpåverkan under hela produktens livscykel. Denna övergång blir alltmer kritisk för den kemiska sektorn, där råvaror och slutbehandling står för en stor andel av koldioxidutsläppen, ofta mer än 80 % av en produkts totala CO2-avtryck. 42

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Perstorp Oxos anläggning i Stenungsund genomförde under vecka 15–18 ett omfattande planerat underhållsstopp med omkring 350 entreprenörer på plats. Bild: Perstorp

Övergången till alternativa råvaror (biomassa, återvunnet avfall och CO₂) representerar därför en av de största drivkrafterna för att minska koldioxidutsläppen, både för Perstorp och i kundernas värdekedjor. Genom att driva detta råvarubyte framåt samtidigt som man utvecklar cirkulära och återvinningsbara produktlösningar kan Perstorp öppna upp nya marknader, stärka kundrelationer och bidra till en bredare övergång till hållbar konsumtion och produktion. Perstorp stöder kemiindustrins omställning till cirkulära materialflöden, t.ex. genom innovativa produkter som högpresterande polyester som möjliggör PET-återvinning för varmfyllda livsmedelsförpackningar, samt genom miljövänliga lösningar. Miljövänliga produkter minskar koldioxidutsläpp och är producerade av återvunnet och/eller förnybart råmaterial baserade på en massbalans med kemisk och fysisk spårbarhet som omvandlar råvaror och minskar livscykelutsläpp i hela värdekedjan.

Perstorp – några viktiga milstolpar

1881 Verksamheten grundades i form av företagen Stensmölla Kemiska Tekniska Industri och Skånska Ättikfabriken. 1966 blev namnet Perstorp AB. 1980 Invigdes produktionsanläggningen i Stenungsund av Kung Carl XVI Gustaf. 2015 Invigning av ny produktionsanläggning för Oxo-kemikalier i Stenungsund. Största enskilda investeringen i företagets historia. 2022 Perstorp förvärvades av PETRONAS Chemicals Group Berhad (PCG), Malaysias ledande producent av integrerade kemikalier, och del av PETRONAS Group. PCG blev därmed ensam ägare av Perstorp AB.

FAKTA Perstorp Oxo, revisionsstopp, Stenungsund Tid: vecka 15–18 år 2026 Beställare: Perstorp AB Besiktningsorgan: Kiwa

Vi hållerigång ! industrin

200 personer. Tre veckor. Ett uppdrag där varje timme räknas.

IPC INDUSTRIPROJEKT AB – industriservice för de mest krävande stoppen

Under Perstorps revisionsstopp i Stenungsund ansvarade IPC Industriprojekt för samtliga mekaniska arbeten och svetsarbeten – från planering till genomförande och återställning. Under tre intensiva veckor engagerade vi cirka 200 personer och genomförde bland annat: • Tubutdragning av värmeväxlare • Nyinstallation och modifiering av rörsystem • Mekaniska arbeten inför och efter normenliga besiktningar • Återställningsarbeten • Brandvakter för både egna och andra entreprenörers arbeten När produktionen står still finns inget utrymme för stillestånd i arbetet. Det kräver kompetens, kapacitet och effektivitet – med säkerheten i fokus. Med djupa rötter i Stenungsunds industri erbjuder IPC Industriprojekt en lokalt förankrad och lösningsorienterad partner för underhåll, revisionsstopp och industriprojekt. IPC INDUSTRIPROJEKT AB Kontakt: john.ahl@ipc.se

YTSKYDD FÖR DE TUFFASTE MILJÖER – OPTIMERAT 3 in 1 FÖR UTFÖRANDE I FÄLT • En-komponent rostskyddande grund-, mellangrund och täckfärg i ett. • Godkänd för de mest korrosiva industriella och marina miljöer (NORSOK M-501, System 1/DIN-ISO 12944). • Kan appliceras på manuellt avrostat, bart eller förzinkat stål, rostfritt, koppar, aluminium, hård plast m.m. • Bildar en flexibel och slagtålig beläggning med hög slitstyrka och kemikaliebeständighet. • Torkar ned till –10 °C, värmebeständighet: 200–300 °C.

www.induf.se

AUTOMATION

AI OCH SENSORER

förändrar industrins automationssystem Industriautomation går in i en ny fas. Sensorer, uppkopplade maskiner och stora mängder produktionsdata gör det möjligt att upptäcka avvikelser tidigare och fatta beslut snabbare. Samtidigt flyttar AI in i fabriker, gruvor och processindustri och kompletterar de traditionella automationssystemen. AV JAN ÅSTRÖM AUTOMATION HAR länge handlat om att låta maskiner utföra förutbestämda uppgifter snabbare och med hög precision. Nästa steg handlar i allt högre grad om att systemen också ska kunna analysera vad som händer i produktionen. Utvecklingen drivs av kombinationen av industriellt internet, IIoT, allt billigare sensorer, större datorkapacitet och artificiell intelligens. Temperatur, vibrationer, tryck, energianvändning och en lång rad andra parametrar kan mätas kontinuerligt. När information från tusentals mätpunkter kombineras kan företagen skapa en betydligt mer detaljerad bild av produktionen än tidigare. Det öppnar bland annat för prediktivt underhåll. I stället för att serva en maskin efter ett fast intervall kan data användas för att upptäcka förändringar som indikerar att ett fel håller på att utvecklas.

FRÅN AUTOMATION TILL BESLUTSSTÖD

Sensorer och maskinseende får en allt större roll i den automatiserade industrin. När information från produktionslinjen kombineras med AI kan systemen upptäcka avvikelser, kontrollera kvalitet och ge underlag för snabbare beslut. Bild: iStock

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

AI innebär samtidigt att stora datamängder kan analyseras på sätt som traditionella styrsystem inte är konstruerade för. För processindustrin kan det handla om att identifiera samband mellan råvarukvalitet, maskininställningar, energianvändning och slutprodukt. Inom gruvindustrin finns motsvarande möjligheter att använda data från maskiner och processer för att effektivisera underhåll och produktion. Utvecklingen innebär däremot inte att traditionell automation försvinner. PLC-system, givare och etablerade säkerhetslösningar fortsätter att sköta den direkta styrningen. AI lägger snarare ytterligare ett lager ovanpå automationssystemet där information kan analyseras och användas som beslutsstöd. Samtidigt växer nya utmaningar fram. När tidigare fristående produktionsutrustning kopplas samman med IT-system och molntjänster ökar kraven på cybersäkerhet. Scanautomatic 2026 lyfter därför både automation och säker digital industri, bland annat genom ett särskilt område för Secure Digital Industry och konferensen OT Security Day. En annan fråga gäller kompetensen. Morgondagens automationsingenjör behöver förstå både den fysiska processen och den digitala infrastrukturen runt den. Utvecklingen pekar därför mot en industri där automation, IT och AI knyts allt tätare samman. Maskinerna kommer fortfarande att utföra arbetet, men värdet ligger i allt högre grad i informationen som produceras runt omkring dem – och i förmågan att omvandla den informationen till bättre beslut.

VI BLIR HELHETSLEVERANTÖR AV Läs mer om samarbetet här

PRODUKTER

KOMPETENS

LÖSNINGAR

NÄRHET

Ett brett och djupt sortiment, sammansatt av produkter från ledande tillverkare och fördelat på sex produktområden.

Vi har produktansvariga med kunskap inom specialiserade områden. Vänd dig till oss för branschledande expertis om produkter och lösningar.

Med kundanpassade produkter och vår förädlingsavdelning kan vi säkerställa optimala lösningar för specifika behov.

Vi finns tillgängliga via ett centraliserat logistikcenter, personliga säljbesök, närvarande kundsupport och en modern webbsida.

AUTOMATION

DIGITALA TVILLINGAR flyttar testerna från fabriken till datorn

Digitala tvillingar håller på att förändra hur nya industrianläggningar byggs, testas och tas i drift. Genom att skapa en virtuell motsvarighet till den fysiska anläggningen kan automationssystem och programkod testas långt innan produktionen startar. Resultatet kan bli kortare projekttider, färre fel och snabbare driftsättning. AV JAN ÅSTRÖM AT T UPPTÄCKA ett fel när en ny produktionsanläggning redan står färdig kan bli dyrt. Därför flyttas en allt större del av testerna till tiden innan maskiner och produktionsutrustning finns på plats. En viktig teknik är den digitala tvillingen. Den kan beskrivas som en virtuell modell av en maskin, process eller hel anläggning där funktioner och automationslösningar kan provas under realistiska förhållanden. AFRY har utvecklat Real Digital Twin, RDT, som används som testmiljö i automationsprojekt. Systemet kan bland annat simulera anslutningar mellan automationsutrustning, sensorer, ventiler och frekvensomriktare. På nästa nivå kan själva utrustningen emuleras och därefter kompletteras med en processmodell som simulerar hur anläggningen fungerar. Afry Det innebär att programmerare och projektörer kan testa styrsystemet innan den verkliga anläggningen är färdig.

UPP TILL 95 PROCENT AV KODEN

Potentialen är stor. Enligt AFRY kan upp till 95 procent av PLC-koden färdigställas innan den fysiska implementeringen. Företaget anger också att tiden för driftsättning och upprampning i vissa projekt kan minska med upp till 80 procent och den totala projektutvecklingstiden med upp till 30 procent. Afry Tekniken används redan inom flera industrigrenar. I läkemedelsindustrin har digitala tvillingar gjort det möjligt att testa och driftsätta kod utan tillgång till den fysiska utrustningen. Vid OKG:s kärnkraftverk i Oskarshamn har tekniken använts 46

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Andreas Buhlin, Sales Manager Real Digital Twin och Smart Factory på AFRY.

som virtuell testbädd i samband med förändringar av styrsystem under avvecklingen av O1 och O2. Afry – Real Digital Twin är ett QA-verktyg som gör att du kan hitta problem och lösa dem tidigt, säger Andreas Buhlin, Sales Manager Real Digital Twin och Smart Factory på AFRY. Afry En annan fördel är att flera yrkesgrupper kan arbeta mot samma virtuella modell.

Programmerare, processingenjörer och automationsspecialister kan därmed upptäcka gränssnittsproblem innan de når den verkliga anläggningen. Digitala tvillingar blir på så sätt mer än en visualisering av fabriken. De utvecklas till ett praktiskt verktyg för projektering, testning, utbildning och underhåll – och flyttar en allt större del av industrins problemlösning till tiden innan produktionen ens har startat.

Hela denna sida är en annons från Nordion Energi

Världsunik robot och pålitlig biogas lyfter pulverlackeringen Effektiviteten har skjutit i höjden, arbetsmiljön har stärkts och hållbarhetsarbetet har blivit en naturlig del av varje beslut hos Assars Pulverlackering. Men det som verkligen väckt branschens nyfikenhet är företagets världsunika robot – en investering som riktat lackeringsvärldens blickar mot Hillerstorp. Vi tar reda på hur Assars lyckats ta så stora kliv på kort tid och vilken roll den stabila gasleveransen spelar i den dagliga produktionen.

vilket gjorde att gasbrännarna fick jobba för fullt för att hålla värmen, förklarar VD och delägare Krister Barck.

- Vi började med att optimera varje meter av hängfönstret där produkterna placeras. Genom smartare upphängning kan hundratals objekt lackeras på samma yta som tidigare bara rymde ett fåtal, detta gör enorm skillnad. Vi märkte också att när linan gick i fyra meter per minut drog den med sig värme ut ur ugnen

- Kombinationen av att vi sänkte hastigheten och fyller på mer gods minskar både färganvändningen och energiförbrukningen mycket, säger Krister. En annan viktig aspekt som de nya ägarna införde och som blivit central i Assars filosofi är mätbarheten.

Hela denna sida är en annons från Nordion Energi

Assars Pulverlackering Varje dag följs bland annat frånvaro, produktivitet, målningstid och stopp i linan upp, allt för att bättre förstå vad som driver kvalitet och resultat. - Det vi inte mäter kan vi heller inte förbättra. Vi har som mål att bli norra Europas bästa legolackerare, då gäller det bland annat att vi har stenkoll på kvalitén. Vi vill kunna följa allt; el- och gasanvändning, färgförbrukning och kvalitet. Det gör oss bättre och snabbare i våra beslut, menar Krister. Världsunik robot sparar tid, material och miljö Senior advisor och delägare Manfred Brunner förklarar: - I en traditionell lackeringsprocess leds objekten direkt in i ett färgmoln av sprutor. Problemet är att kanter och svåråtkomliga ytor ofta får ett tunnare skikt, vilket kräver högre färgtryck och mer pulver för att täcka jämnt. Vår robot arbetar före själva molnet och förmålar rätt zoner på plåten så att slutresultatet blir helt jämnt. Detta gör att mängden pulver i molnet kan minskas avsevärt. Det unika med roboten är att dess rörelsemönster programmeras på bara 30 sekunder. Vår operatör visar rörelsen med handen och trycker på start och roboten kopierar den direkt. - Detta går att jämföra med vanliga äldre linjer som ibland kan ta en halvtimme att programmera om, säger Manfred. Materialbesparingen efter robotens intåg är tydlig där Assars noterat en minskning av åtgången av pulverfärg med cirka 20 procent. Resultatet hittills har givit en jämnare kvalitet, mindre miljöpåverkan, en

bättre ekonomi och en högre effektivitet.

VI TRÄFFAR: Delägarna Krister Barck, VD och Manfred Brunner, Senior Advisor. PERSONALSTYRKA: 35 GASAPPLIKATIONER: Två torkugnar och två härdugnar samt en värmepanna. ÅRLIG LACKERING: Lackerar årligen ytor motsvarande 200 fotbollsplaner i area. SPECIALITET: Lackerar på metall, allt ifrån gjutgods till plåt och aluminium.

Val av kulört påverkar klimatet Framgångarna med roboten har onekligen blivit lite av en snackis i branschen, där roboten tidigt fick stå i rampljuset när ett 80-tal nyfikna gäster från när och fjärran kom för att studera den. Assars själva hade gett sig året ut att utvärdera den, men med tanke på den lyckade debuten är det inte omöjligt att det dyker upp fler robotar i framtiden. Pålitlig biogas driver kärnprocesser På sina två produktionsbanor har Assars två härdugnar och två torkugnar, som bägge drivs av biogas. Utöver detta värmer gasen även upp lokalerna. Krister Barck om gasens roll i företaget:

Den viktigaste egenskapen för oss är att gasen verkligen är pålitlig, både gällande att vi inte har temperaturavvikelser i vår process och att leveranssäkerheten alltid varit stabil. -

Dessutom har prisbilden för gas varit betydligt stabilare än den på elmarknaden, något som skapar

förutsägbarhet i vår energitunga bransch. Vi gör ett aktivt val och har valt biogas - ett strategiskt och självklart val för företaget. Även om den kostar lite mer är det en investering vi gör alla dagar i veckan, säger Krister. Med hållbarhet och innovation in i framtiden Förutom sin unika robot vill Assars även bli först på marknaden med att erbjuda sina kunder ett redovisat CO₂-avtryck per artikel, vilket ska hjälpa deras kunder att göra aktiva val – bra för både plånboken och miljön. Krister berättar: - Kunden ska redan i offertstadiet kunna se hur olika valda kulörer påverkar klimatet per lackad artikel, något vi blir unika med. Detta kommer i det långa loppet hjälpa våra kunder att göra aktiva miljöval. Om vi vill bli bäst i norra Europa måste vi också vara bäst på hållbarhet, avslutar Krister. Intresserad av att bidra till mer biogas i Sverige? Kontakta oss på 010-178 84 00 eller besök oss på nordionenergi.se

ENERGIGAS

GASBRANSCHEN siktar på helt fossilfritt redan 2035 Behovet av fossilfria energigaser väntas öka kraftigt när svensk industri och transportsektor ställer om. Gasbranschen har därför skärpt sina mål. Senast 2035 ska alla energigaser som används i Sverige vara fossilfria – tio år tidigare än i branschens ursprungliga färdplan. AV JAN ÅSTRÖM ELEK TRIFIERINGEN förändrar det svenska energisystemet, men el kommer inte att lösa alla behov. För delar av industrin, tunga transporter och sjöfarten kommer även gasformiga energibärare att behövas. Det är utgångspunkten för gasbranschens uppgraderade färdplan för fossilfri konkurrenskraft, som tagits fram inom Fossilfritt Sverige. Ambitionen är hög. Alla energigaser som används i Sverige ska enligt färdplanen vara fossilfria senast 2035. Det innebär att branschen tidigarelägger målet med tio år jämfört med den första färdplanen från 2020. Bakgrunden är bland annat industrins omställning, ett förändrat säkerhetsläge och Europas arbete för att minska beroendet av importerade fossila bränslen. Energigas Sverige bedömer att Sverige kan behöva minst 50 TWh fossilfri gas redan 2030. Som jämförelse är målet att den svenska produktionen samma år ska nå 10 TWh biogas och 33 TWh fossilfri vätgas. Till 2035 är målet 20 TWh biogena gaser.

INDUSTRIN DRIVER EFTERFRÅGAN

En betydande del av den framtida efterfrågan väntas komma från industrin. Vätgas kan användas både som energibärare och råvara och har fått en central roll i flera planerade fossilfria industriprocesser. Biogas kan samtidigt ersätta fossil gas i verksamheter där höga temperaturer eller andra process50

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Maria Malmkvist, vd för Energigas Sverige. Bild: Johanna Hanno

egenskaper gör direkt elektrifiering svårare. Färdplanen omfattar också infrastrukturen. Till 2030 är målsättningen att gasnäten ska distribuera 100 procent biogas och att Sverige ska ha 100 mil vätgasnät. Gasens lagringsbarhet är ytterligare en egenskap som får större betydelse när mer väderberoende elproduktion byggs ut. El kan användas för att producera vätgas när tillgången är god, medan lagrad energi senare kan användas inom industrin eller bidra med flexibilitet till energisystemet. Samtidigt kräver utvecklingen stora invester-

ingar i produktionsanläggningar, nät, lager och distributionssystem. – Nu gäller det att realisera färdplanen, och vi har inte mycket tid på oss, konstaterade Maria Malmkvist, vd för Energigas Sverige, när den uppgraderade färdplanen presenterades. För gasbranschen handlar omställningen därmed inte längre enbart om att ersätta fossil gas. Ambitionen är att biogas, vätgas och andra fossilfria energigaser ska bli en integrerad del av Sveriges framtida energi- och råvaruförsörjning.

ENERGIGAS

Gasbranschens färdplan sätter målet att Sverige ska producera 10 TWh biogas 2030. Bild: Energigas Sverige

NÄR ELEN INTE RÄCKER – energigaserna får en ny roll i omställningen

Sverige elektrifieras i snabb takt. Samtidigt växer intresset för biogas, vätgas och andra fossilfria energigaser. De kan lagra energi, ersätta fossila bränslen och användas i industriprocesser som är svåra att elektrifiera. När försörjningstrygghet och beredskap dessutom fått större betydelse har energigasernas roll i energisystemet breddats. AV JAN ÅSTRÖM UNDER LÅNG TID har den svenska energiomställningen till stor del handlat om elektrifiering. Transporter ska elektrifieras, nya industriprocesser behöver stora mängder el och investeringarna i både elproduktion och elnät ökar. Men framtidens energisystem kommer sannolikt att behöva fler energibärare än elektricitet. Biogas kan produceras från avfall, avloppsslam, gödsel och andra organiska restprodukter. Vätgas kan produceras med el och därefter användas eller lagras för senare behov. Andra biogena och syntetiska gaser kan i sin tur ersätta fossila bränslen inom industri, transporter och sjöfart. Energigas Sverige beskriver därför ett framtida system där el, gas och värme i större utsträckning kopplas samman och kompletterar varandra. 52

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Biogasen har en särskild position eftersom produktionen samtidigt hanterar organiska restströmmar. När exempelvis matavfall, gödsel och avloppsslam rötas bildas biogas. Efter uppgradering kan gasen användas som drivmedel, inom industrin eller matas in i gasnät. Rötresten kan samtidigt användas som biogödsel och återföra näringsämnen till jordbruket. Det gör biogasen till ett exempel på cirkulär ekonomi där samma process kan bidra med avfallshantering, energi och växtnäring. Gasbranschens färdplan sätter målet att Sverige ska producera 10 TWh biogas 2030. Samtidigt räcker den inhemska produktionen i dag inte för de behov som branschen ser framför sig. Därför krävs nya produktionsanläggningar och investeringar i bland annat uppgradering, förvätskning och distribution.

ENERGIGAS

Bild: Energigas Sverige

VÄTGAS KOPPLAR SAMMAN EL OCH INDUSTRI

Vätgasen har en annan funktion. När vätgas framställs genom elektrolys kan elektricitet omvandlas till en energibärare som går att använda i industriprocesser eller lagra. Det är särskilt intressant för verksamheter där fossila råvaror inte bara används för energi utan också ingår i själva processen. Den svenska gasbranschens produktionsmål är 33 TWh fossilfri vätgas redan 2030. Samma år anger färdplanen en ambition om 100 mil vätgasnät. Energigas Sverige Det illustrerar storleken på den infrastruktur som kan behöva byggas om vätgasen får den roll som planeras. Förutom elektrolysörer behövs elanslutningar, lagring, rörledningar och anslutningar till industriella användare.

ENERGILAGRING BLIR VIKTIGARE

En av gasens stora egenskaper är möjligheten att lagra energi. I ett energisystem med en större andel vind- och solkraft varierar elproduktionen mer. Under perioder med hög produktion kan elektricitet användas för att producera exempelvis vätgas. Energin kan sedan lagras och användas när den gör större nytta. Den typen av sektorkoppling kan göra gränserna mellan el-, gasoch värmesystemen mindre tydliga. Energigas Sverige framhåller att energigaser kan bidra både till effekt och balansering och samtidigt avlasta elsystemet i ansträngda situationer. Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande europeiska energikrisen förändrade samtidigt synen på energiförsörjning. Frågan är inte längre enbart hur energin ska produceras med låga utsläpp. Det handlar också om var energin produceras, hur den kan lagras och hur samhället klarar störningar. I augusti 2026 betonade Energigas Sverige i sitt remissvar om ett nytt mål för trygg energiförsörjning vikten av ett systemperspektiv där el, värme, flytande drivmedel och gas kompletterar varandra. Organisationen pekar särskilt på att gasformiga drivmedel kan bidra till diversifiering, minskat importberoende och ökad robusthet. Inhemsk produktion av biogas är ett exempel. Råvarorna finns

spridda över landet och består till stor del av resurser som annars måste hanteras som avfall eller restprodukter. Även vätgas kan på sikt få en beredskapsfunktion om Sverige bygger upp produktions- och lagringskapacitet.

HAMNAR BLIR ENERGINODER

Omställningen påverkar också Sveriges hamnar. När sjöfarten ska minska sina utsläpp behöver hamnar kunna hantera fler energislag samtidigt. Elanslutning, biogas, flytande biometan, vätgas och framtida elektrobränslen ställer olika krav på lagring, säkerhet och distribution. Hamnen utvecklas därmed från en traditionell omlastningsplats till en möjlig energinod där sjöfart, vägtransporter och industri möts. Det innebär samtidigt investeringar i ny fysisk infrastruktur och säkerhetssystem.

ETT SYSTEM MED FLERA LÖSNINGAR

Elektrifieringen kommer fortsatt att vara central för den svenska omställningen. Men gasbranschens utveckling visar varför frågan inte behöver handla om el eller gas. För industrin kan elektrifiering vara effektivast i en process medan biogas eller vätgas passar bättre i en annan. Överskottsel kan omvandlas till vätgas, och organiska restprodukter kan bli biogas och biogödsel. Gasbranschens färdplan sammanfattar omfattningen av ambitionerna. Till 2030 uppskattas Sveriges behov av fossilfri gas till minst 50 TWh. Fem år senare är målet att samtliga energigaser som används i landet ska vara fossilfria. Energigas Sverige. För att nå dit krävs dock betydligt mer än nya produktionsanläggningar. Infrastruktur, tillstånd, distributionssystem, lagring och långsiktiga spelregler behöver utvecklas parallellt. Det är också där nästa fas av energiomställningen kan komma att avgöras: inte bara i hur mycket fossilfri energi Sverige kan producera, utan i hur olika energislag kan kopplas samman till ett robust system som fungerar även när förutsättningarna förändras. NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

PROCESSINDUSTRI

Övervakning och förebyggande underhåll blir allt viktigare när processindustrin stärker sin beredskap. Genom att följa produktionsdata och upptäcka avvikelser tidigt kan kritiska fel åtgärdas innan de leder till kostsamma produktionsstopp. Bild: gorodenkoff/iStock.

PROCESSINDUSTRIN går från ”just in time” till ”just in case”

Effektiva leveranskedjor och små lager har länge varit en självklar del av industrins konkurrenskraft. Men komponentbrist, geopolitisk oro och ökade krav på beredskap förändrar spelplanen. För processindustrin blir förmågan att hålla produktionen igång även när något oväntat inträffar en allt viktigare konkurrensfaktor. AV JAN ÅSTRÖM E T T LAGER SOM går sönder, en pump som stannar eller en kritisk komponent som inte går att leverera kan räcka för att stoppa en hel produktionsprocess. I processindustrin kan följderna snabbt bli stora när olika produktionssteg är beroende av varandra. Under lång tid har industrins leveranskedjor effektiviserats enligt principen ”just in time”. Material och komponenter ska komma när de behövs och kapital ska inte bindas i onödigt stora lager. Pandemin, komponentbristen och senare års geopolitiska oro har samtidigt visat sårbarheten i systemet. ProcessTeknik lyfter därför industrins beredskap som en av de aktuella frågorna inför årets mässa i Göteborg. – Effektivitet är fortfarande avgörande, men vi har gått från ett väldigt starkt fokus på just in time till att också behöva tänka just in case, säger Anders Wallström, Head of Division Industry på Ahlsell.

HITTA DE KRITISKA PUNKTERNA

Det betyder inte att företagen behöver fylla stora lager med alla tänkbara reservdelar. I stället handlar det om att identifiera de delar av produktionen där ett fel skulle få störst konsekvenser. En äldre maskin där reservdelar är svåra att hitta kan vara en sådan punkt. En komponent som endast levereras av en enda leverantör kan vara en annan. 54

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

För vissa kritiska delar kan lösningen vara lokala reservdelslager. För andra kan förebyggande och prediktivt underhåll minska risken. Sensorer kan exempelvis registrera vibrationer och andra förändringar i maskiner och lager. Underhåll kan då planeras innan komponenten havererar. På så sätt blir digitaliseringen inte bara ett verktyg för effektivare produktion utan också en del av industrins beredskap.

LEVERANTÖREN BLIR EN DEL AV BEREDSKAPEN

Även relationen mellan industrin och dess leverantörer förändras. När tillgången till vissa komponenter är avgörande behöver leverantören förstå vilka delar av kundens verksamhet som är kritiska och vad som händer om försörjningen bryts. Det gör leverantörskedjan till en strategisk fråga. Samtidigt skapar utvecklingen en klassisk avvägning. Lagerhållning och redundans kostar pengar. Men ett oplanerat produktionsstopp kan bli betydligt dyrare. För processindustrin blir därför nästa steg inte att överge effektiviteten. Utmaningen är snarare att kombinera hög produktivitet med tillräcklig redundans för att produktionen ska fortsätta även när förutsättningarna plötsligt förändras.

PROCESSINDUSTRI INNEHÅLL

Processindustrin står inför flera omställningar samtidigt. Energi och råvaror ska användas effektivare, samtidigt som digitalisering, driftsäkerhet och robustare försörjningskedjor får allt större betydelse. Bild: Palana997/iStock.

PROCESSINDUSTRIN STÄLLER OM – fabriken blir en del av energisystemet

Processindustrin står inför flera förändringar samtidigt. Produktionen ska bli mer energieffektiv, råvaror användas smartare och vatten återcirkuleras i större utsträckning. Samtidigt ökar kraven på driftsäkerhet, digitalisering och försörjningstrygghet. Det förändrar både fabrikerna och den tekniska infrastrukturen runt omkring dem. AV JAN ÅSTRÖM SVENSK PR OCESSINDUSTRI omfattar verksamheter med stora skillnader – från massa och papper, kemi och raffinaderier till livsmedel, läkemedel, gruvor, mineral och metall. Ändå brottas många av företagen med liknande frågor. Energi ska användas effektivare. Utsläppen ska minska. Vatten behöver renas och återanvändas. Restprodukter ska bli nya råvaror. Samtidigt måste produktionen vara konkurrenskraftig och kunna pågå dygnet runt med så få avbrott som möjligt. Det är också den bredden som märks när ProcessTeknik arrangeras på Svenska Mässan i Göteborg den 20–22 oktober 2026. Mässan pekar ut energiförsörjning, cirkularitet och råvaruförsörjning som några av processindustrins gemensamma utmaningar. Därutöver samlas lösningar inom bland annat vattenrening, processanalys, pumpteknik, ventiler, materialhantering och industriell IT.

ENERGIN BLIR EN PRODUKTIONSFRÅGA

Tillgången till energi har alltid varit viktig för processindustrin. Men när fossila energikällor ska fasas ut blir energiförsörjningen en ännu tydligare del av företagens investeringsbeslut. Elektrifiering är en del av utvecklingen. Samtidigt finns processer där andra energibärare kan behövas, exempelvis biogas eller vätgas. Det innebär att själva fabriken i högre grad behöver samspela med energisystemet runt omkring. Produktion kan behöva anpassas efter tillgången på energi och effekt, medan energilagring och egen produktion kan få större betydelse. Energieffektivisering blir samtidigt allt viktigare. I en stor processanläggning kan även relativt små procentuella förbättringar få betydande effekt på både energianvändning och produktionskostnader. Det kan handla om effektivare pumpar och motorer, värmeåtervinning eller bättre styrning. Men det kan också handla om att 56

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

analysera hela processen och identifiera var energi försvinner utan att skapa värde.

VATTNET BLIR EN STRATEGISK RESURS

Vatten är en annan central fråga. Stora delar av processindustrin använder vatten för kylning, rengöring, transport eller som en direkt del av produktionen. Därför kan tillgången på vatten påverka var verksamheter kan etableras och hur de kan expandera. Utvecklingen går samtidigt mot mer slutna system där vatten renas och återförs till processen i stället för att nytt vatten hela tiden tillförs. ProcessTeknik har därför vattenrening och hållbar vattenhantering som ett av områdena i årets utställning. Här möts miljö- och produktionsfrågorna. Minskad vattenförbrukning kan minska verksamhetens miljöpåverkan, men också göra anläggningen mindre känslig för vattenbrist eller begränsningar i den lokala vattenförsörjningen.

RESTPRODUKTEN BLIR RÅVARA

Samma utveckling sker på materialsidan. Den traditionella modellen där råvaror tas in i ena änden av fabriken och produkter och avfall lämnar den andra utmanas av den cirkulära ekonomin. Restvärme kan användas av andra verksamheter eller i fjärrvärmesystem. Biprodukter från en process kan bli råvara i en annan. Metaller och andra material kan återvinnas och föras tillbaka till produktionen. Därmed förändras också synen på själva industriområdet. En fabrik behöver inte längre betraktas som en isolerad produktions-

PROCESSINDUSTRI

enhet. Flera verksamheter kan i stället kopplas samman genom utbyte av energi, material och vatten. Cirkularitet och råvaruförsörjning hör också till de områden som ProcessTeknik särskilt lyfter 2026.

DIGITALISERING BINDER IHOP PROCESSEN

Parallellt sker den digitala omställningen. Sensorer producerar allt större mängder information om temperaturer, tryck, flöden, vibrationer och energianvändning. När informationen samlas och analyseras går det att upptäcka avvikelser tidigare och optimera processen kontinuerligt. Digitalisering och automation blir därför en länk mellan flera av processindustrins utmaningar. En pump som styrs bättre kan använda mindre energi. Sensorer kan upptäcka ett begynnande lagerfel innan produktionen behöver stoppas akut. Processdata kan visa var råvaruspill uppstår eller hur vattenanvändningen kan reduceras. Det är också en anledning till att ProcessTeknik arrangeras parallellt med Scanautomatic. Arrangören beskriver hur gränserna mellan processteknik, automation och digitalisering blir allt mindre tydliga. Sedan 2010 arrangeras de båda mässorna tillsammans.

UPPKOPPLINGEN SKAPAR NYA RISKER

Men när industrin kopplas samman uppstår också nya sårbarheter. Produktionssystem som tidigare var isolerade ansluts i allt högre grad till företagens IT-system, molntjänster och externa leverantörer. Därmed kan en digital störning få direkta konsekvenser för den fysiska produktionen. Cyber- och OT-säkerhet har därför blivit en produktionsfråga

snarare än enbart en fråga för IT-avdelningen. ProcessTeknik och Scanautomatic arrangerar den 20 oktober särskilda OT Security Day, med fokus på hot mot industriella IT- och OT-miljöer. Det illustrerar hur industrins kravbild har förändrats. En modern anläggning behöver inte bara vara produktiv och energieffektiv. Den ska också vara digitalt och fysiskt robust.

FLERA OMSTÄLLNINGAR SAMTIDIGT

Det kanske mest utmärkande för dagens processindustri är därför att utvecklingen sker på flera fronter samtidigt. Företagen ska minska utsläppen och energianvändningen utan att tappa produktivitet. De ska använda mer återvunnet material utan att äventyra kvaliteten. De ska digitalisera produktionen samtidigt som cybersäkerheten stärks. Dessutom behöver försörjningskedjorna bli mer robusta. ProcessTeknik beskriver målet med årets mötesplats som att samla industrin kring gemensamma lösningar som kan stärka svenska företags konkurrenskraft. Det är också en ganska träffande beskrivning av vad som nu händer ute i fabrikerna. Framtidens processanläggning kommer knappast att definieras av en enda ny teknik. Snarare handlar utvecklingen om att energi, vatten, råvaror, produktion och digitala system kopplas ihop på ett smartare sätt. När den omställningen lyckas kan samma investering bidra till lägre resursförbrukning, bättre driftsäkerhet och högre produktivitet. Och just den kombinationen blir sannolikt avgörande när svensk processindustri ska konkurrera på en marknad där både kostnader, klimatprestanda och leveransförmåga får allt större betydelse.

Exakt lagom. Mätteknik för optimalt ﬂöde

www.deditech.se - 019 26 09 90

Med smarta och pålitliga instrument för nivå, ﬂöde, densitet och mer – baserade på tekniker som radiometri, NIR och mikrovågor – hjälper vi dig att mäta rätt från början. När allt stämmer är det varken för mycket eller för lite, utan exakt lagom.

We bring projects to stories Läs mer på www.issuu.com/b2bnyheter.se

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

HAMN INNEHÅLL Den globala logistiken är inte längre förutsägbar. Samtliga bilder: APM Terminals

DAGENS INFRASTRUKTUR // HAMN

Den globala logistiken är inte längre förutsägbar. Samtliga bilder: APM Terminals

FRAMTIDENSHAMN HAMN FRAMTIDENS kräver resiliens resiliens

Digitalisering, automatisering och elektrifiering förändrar hamnarnas vardag i snabb takt. Men den verkliga konkurrensfördelen ligger inte i tekniken i sig utan i förmågan att hålla logistiken igång när världen förändras. För APM Terminals handlar framtiden om resiliens. AV PERNILLA KRANTZ PANDEMIN, kriget i Ukraina, attacker mot handelsfartyg i Röda havet och snabbt förändrade handelsmönster har gjort en sak tydlig; den globala logistiken är inte längre förutsägbar. För hamnoch terminalverksamheter innebär det ett helt nytt sätt att arbeta. – Vi måste vara redo för sådant vi inte kan förutse. Det handlar om att kunna ställa om snabbt, ha kapacitet när godsflöden plötsligt förändras och kunna fortsätta leverera till våra kunder även när omvärlden är osäker, säger Birna Ödefors, vd för APM Terminals Göteborg. Som operatör av containerterminalen i Göteborgs hamn ansvarar APM Terminals för navet i Sveriges containertrafik. Hit anlöper de stora oceangående fartygen, samtidigt som gods transporteras vidare med tåg och lastbil till resten av landet. Det är just kombinationen av transportslagen som Birna Ödefors ser som en av hamnens största styrkor. 58

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

– De operatörer som kommer att vara mest konkurrenskraftiga framöver är de som kan erbjuda en effektiv kombination av sjöfart, järnväg och vägtransporter. Kunden vill ha en logistiklösning där allt fungerar tillsammans.

AI SOM OPERATIVT VERKTYG

När godsflöden förändras från vecka till vecka ökar också kraven på planering. Här har AI blivit ett viktigt hjälpmedel. – Vi har börjat använda AI framför allt inom vår operativa planering. Den hjälper oss att analysera stora mängder data, göra prognoser och planera fartyg, containrar och resurser betydligt bättre än tidigare. För en containerterminal handlar 1 000-tals beslut varje dygn om hur fartyg ska lastas, vilka containrar som ska flyttas och hur resurser ska disponeras. – Människan kan inte överblicka alla samband samtidigt. >>

HAMN

DAGENS DAGENSINFRASTRUKTUR INFRASTRUKTUR////HAMN HAMN

Där DärärärAIAIettettväldigt väldigtkraftfullt kraftfulltstöd, stöd,konstaterar konstaterarBirna BirnaÖdefors. Ödefors. Samtidigt blir informationsutbytet mellan rederier, terminaler, Samtidigt blir informationsutbytet mellan rederier, terminaler, speditörer och transportörer allt viktigare. speditörer och transportörer allt viktigare. – –Hela Helalogistikkedjan logistikkedjanblir blireffektivare effektivarenär närsystemen systemenkan kanprata prata med varandra. med varandra.

AUTOMATISERING AUTOMATISERINGMED MEDEFTERTANKE EFTERTANKE

Automation Automationärärettettavavdedemest mestomdiskuterade omdiskuteradeområdena områdenainom inom hamnutveckling, hamnutveckling,men menBirna BirnaÖdefors Ödeforsmenar menarattattinvesteringarna investeringarna alltid måste utgå från verksamhetens behov. alltid måste utgå från verksamhetens behov. – Tekniken finns redan. ViVi har terminaler inom APM Terminals – Tekniken finns redan. har terminaler inom APM Terminals som ärär helt eller delvis automatiserade. Men automatisering ärär inget som helt eller delvis automatiserade. Men automatisering inget mål i sig. Man måste fråga sigsig vilket problem man faktiskt löser. mål i sig. Man måste fråga vilket problem man faktiskt löser. I Göteborg I Göteborghar harautomatiserade automatiseradeinin-och ochutpasseringsgator utpasseringsgatorför för lastbilar redan gett tydliga resultat genom kortare väntetider och lastbilar redan gett tydliga resultat genom kortare väntetider och effektivare flöden. effektivare flöden. – –Där Därskapade skapadetekniken teknikenenendirekt direktnytta nyttaför förbåde bådekunder kunderoch och chaufförer. chaufförer.

DEN DENGRÖNA GRÖNAOMSTÄLLNINGEN OMSTÄLLNINGEN

Birna Ödefors, vdvd förför Birna Ödefors, APM Terminals Göteborg. APM Terminals Göteborg.

Samtidigt pågår ettett omfattande hållbarhetsarbete. APM Terminals Samtidigt pågår omfattande hållbarhetsarbete. APM Terminals ställde redan 2020 om hela maskinparken från diesel tilltill HVO och ställde redan 2020 om hela maskinparken från diesel HVO och har successivt elektrifierat utrustning och bytt utut allall belysning tilltill har successivt elektrifierat utrustning och bytt belysning LED. Terminalen prioriterar dessutom ellastbilar vid infarten för LED. Terminalen prioriterar dessutom ellastbilar vid infarten för attatt stimulera omställningen. Men den verkliga utmaningen ligger stimulera omställningen. Men den verkliga utmaningen ligger inte innanför terminalens staket. inte innanför terminalens staket. – –Infrastruktur Infrastrukturärärden denstora storafrågan. frågan.ViVikan kaninte inteställa ställaom omom om det detinte intefinns finnstillräcklig tillräckligproduktion produktionavavnya nyabränslen bränsleneller ellerden den infrastruktur som krävs för attatt distribuera dem. infrastruktur som krävs för distribuera dem. Birna BirnaÖdefors Ödeforsmenar menarattattinvesteringar investeringari grön i grönmetanol, metanol,landlandström och annan energiförsörjning behöver gågå betydligt snabbare. ström och annan energiförsörjning behöver betydligt snabbare. – Alla gör sitt bästa inom sitt område, men omställningen kräver – Alla gör sitt bästa inom sitt område, men omställningen kräver attatt hela kedjan utvecklas samtidigt. hela kedjan utvecklas samtidigt.

SÄKERHET SÄKERHETEN ENSTRATEGISK STRATEGISKFRÅGA FRÅGA

Parallellt med digitaliseringen växer också enen nyny typ avav risk fram. Parallellt med digitaliseringen växer också typ risk fram. JuJu fler system som kopplas samman, desto större blir sårbarheten. fler system som kopplas samman, desto större blir sårbarheten. – –ViVipratar pratarmycket mycketom ominformationsdelning, informationsdelning,men menvivibehöver behöver också prata om hur informationen skyddas. Det handlar inte bara också prata om hur informationen skyddas. Det handlar inte bara om vår egen verksamhet utan om hela logistikkedjan. om vår egen verksamhet utan om hela logistikkedjan. Cybersäkerhet Cybersäkerhethar hardärför därförblivit blivitenenlika likaviktig viktigfråga frågasom somfysisk fysisk säkerhet. säkerhet. – –ViVimåste måstekunna kunnafortsätta fortsättaleverera levereraäven ävenom omnågot någotoväntat oväntat inträffar. inträffar.Därför Därförbehöver behöverhela helabranschen branschensamarbeta samarbetamer merkring kring säkerhet och resiliens. säkerhet och resiliens.

MÄNNISKORNA MÄNNISKORNAFORTSATT FORTSATTVIKTIGA VIKTIGA

Trots attatt AIAI och automation tartar allt större plats ser Birna Ödefors Trots och automation allt större plats ser Birna Ödefors inte intetekniken teknikensom somenenersättning ersättningför förmänniskorna. människorna.Tvärtom. Tvärtom.Hon Hon menar menarattattframtidens framtidensterminal terminalfortfarande fortfarandekommer kommerattattbehöva behöva skickliga hamnarbetare, men också nya kompetenser inom dataskickliga hamnarbetare, men också nya kompetenser inom dataanalys, digitalisering och cybersäkerhet. analys, digitalisering och cybersäkerhet. –– Tekniken utvecklas snabbt, men det ärär människorna som fårfår Tekniken utvecklas snabbt, men det människorna som systemen attatt fungera. Därför ärär det viktigt attatt vivi fortsätter utbilda systemen fungera. Därför det viktigt fortsätter utbilda våra medarbetare och gör hamnen tilltill enen attraktiv arbetsplats. våra medarbetare och gör hamnen attraktiv arbetsplats. När Närviviber berhenne hennesammanfatta sammanfattaframtidens framtidenshamn hamnåterkommer återkommer hon honinte intetilltillAIAIeller ellerautomation. automation.Hon Honåterkommer återkommertilltillettettannat annat ord –– resiliens. ord resiliens. – –ViVimåste måstevara varaflexibla, flexibla,tillförlitliga tillförlitligaoch ochkunna kunnaanpassa anpassaoss oss när närvärlden världenförändras. förändras.Det Detärärden denviktigaste viktigastekonkurrensfördelen konkurrensfördelen framöver. framöver.

22 22

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

DIGITALISERING INNEHÅLL DAGENS INFRASTRUKTUR // DIGITALISERING

Trafikverket arbetar tillsammans med stora entreprenörer som NCC, Peab, Skanska och Svevia för att hitta en gemensam nivå för digital rapportering. Ambitionen är att leverantörer inte ska behöva bygga olika lösningar beroende på vem som är kund.

DIGITALISERINGEN DIGITALISERINGEN BÖRJAR FRÅN BOTTEN BÖRJAR FRÅN BOTTEN –– och ochvinsterna vinsternakommer kommer långt klimatrapporteringen långt före före klimatrapporteringen Digitaliseringen av bygg- och infrastruktursektorn har länge drivits av ökade krav på klimat- och miljörapportering. Men de största vinsterna kan finnas betydligt närmare den dagliga verksamheten. Mindre administration, snabbare fakturering och bättre information kan ge effekt redan från första dagen. AV LARS-OLOF TANDBERG H U R L Å N G T har egentligen bygg- och infrastruktursektorn kommit med digitaliseringen? Enligt Anders Windahl, ordförande i produktionsutskottet på BEAst och produktägare digitalisering på NCC, behöver frågan ses från ett annat perspektiv. I stället för att börja med vilka uppgifter en beställare behöver högst upp i kedjan bör digitaliseringen skapa nytta hos företagen som producerar informationen. – Tidigare har fokus för att digitalisera legat på möjligheten att klimatrapportera. Men drivkraften bör i stället vara att företaget blir digitaliserat. Det ger många fördelar och när det är gjort är företaget redo att klimatrapportera den dag kraven på det kommer, säger Anders Windahl. Bygg- och anläggningsprojekt består ofta av långa leverantörs-

26 60

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

kedjor. En beställare kan behöva klimatdata från huvudentreprenören, som i sin tur behöver information från underentreprenörer, åkerier, maskinföretag och materialleverantörer. Problemet uppstår när ett behov högt upp i kedjan enbart blir ytterligare ett administrativt krav för företaget längst ner. För att digitaliseringen ska fungera måste nyttan därför finnas på båda sidor. För leverantören kan digitala arbetssätt ge automatiska underlag för fakturering och klimatrapportering. Fordon och maskiner kan samtidigt anslutas till digitala system och information registreras direkt när arbetet utförs. Det innebär att samma information inte behöver matas in flera >> gånger.

DAGENS INFRASTRUKTUR // DIGITALISERING

På den mest konkreta nivån kan förändringen vara enkel. En chaufför som tidigare återvände till kontoret med följesedlar och andra handlingar kan rapportera digitalt direkt från fordonet. – Det kan frigöra allt från tio minuter till en timme om dagen. Även ordergivningen förenklas när uppdrag kan hanteras via mobiltelefon eller surfplatta i stället för genom telefonsamtal och manuella anteckningar, påpekar Anders Windahl. När informationen är digital redan från början kan den dessutom följa med genom hela affärsprocessen. – I en kedja med sex eller sju aktörer behöver uppgifterna inte registreras och tolkas på nytt i varje led. Risken för feltolkad handstil, borttappade dokument och missförstånd minskar. Den som skapar informationen kan i stället berika resten av kedjan med kvalitetssäkrade uppgifter.

SNABBARE VÄG TILL BETALNING

En av de största vinsterna finns i kopplingen mellan utfört arbete och fakturering. När digital information kan kopplas till faktureringssystemet finns underlaget tillgängligt redan när arbetet är genomfört. Parterna kan exempelvis göra avstämningar varje vecka och upptäcka avvikelser direkt. – Det är stor skillnad mot att upptäcka ett problem först när fakturan kommer 30 eller 60 dagar senare. Om underlaget är felaktigt kan betalningen stoppas och kreditfakturor behöva skapas. Det drabbar särskilt mindre leverantörer och underentreprenörer som är beroende av ett stabilt kassaflöde, säger Anders Windahl. Med digital spårbarhet blir det enklare att se vad som beställts, vad som levererats och vad som godkänts. Därmed kan också tiden från utfört arbete till betalning kortas.

SAMMA DATA KAN ANVÄNDAS IGEN

När företaget väl har skapat en digital grundstruktur uppstår ytterligare möjligheter.

Digitaliseringen av bygg- och infrastruktursektorn har länge drivits av ökade DIGITALISERING krav på klimat- och miljörapportering. Men de största vinsterna kan finnas betydligt närmare den dagliga verksamheten. Mindre administration, snabbare fakturering och bättre information kan ge effekt redan från första dagen.

Information om transporter, material, fordon, maskiner och utförda tjänster kan användas för fakturaunderlag och produktionsuppföljning. Samma data kan sedan ligga till grund för klimat- och miljörapportering. Företaget behöver alltså inte digitalisera verksamheten enbart för att uppfylla ett framtida rapporteringskrav. I stället blir rapporteringen en konsekvens av att verksamheten redan är digital. Det är också den riktning Trafikverket arbetar mot. Myndigheten har sedan 2024 stegvis infört krav på digital miljörapportering i nya entreprenadupphandlingar. Miljödata kan föras genom leverantörskedjan med digitala följesedlar enligt branschstandarden BEAst Supply 4.0.

BRANSCHEN BEHÖVER EN GEMENSAM NIVÅ

Nästa steg är att göra kraven mer enhetliga. – Trafikverket arbetar tillsammans med stora entreprenörer som NCC, Peab, Skanska och Svevia för att hitta en gemensam nivå för digital rapportering. Ambitionen är att leverantörer inte ska behöva bygga olika lösningar beroende på vem som är kund, förklarar Anders Windahl. För mindre företag kan det bli särskilt viktigt. Om samma grundläggande digitala struktur fungerar mot flera stora beställare minskar både kostnaden och tröskeln för att ställa om. BEAst erbjuder samtidigt guider, standarder och annat stöd för företag som vill komma i gång. Även leverantörer av ekonomi-, fakturerings- och verksamhetssystem kan spela en viktig roll eftersom många av systemen redan innehåller molntjänster och möjligheter till digital integration. Anders Windahls råd är därför att börja med den egna verksamheten och undersöka vilken information som fortfarande hanteras manuellt, vilka befintliga system som kan användas bättre och vad som behövs för att digitalisera den egna verksamheten. Först därefter behöver man fundera på nästa stora digitala projekt. För den verkliga digitala omställningen börjar inte högst upp i kedjan. Den börjar i botten – där informationen skapas. NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

FJÄRRVÄRME

Kraftvärme kan bidra med flera systemnyttor.

FJÄRRVÄRMEN – har en framtid, men den blir annorlunda Fjärrvärmen får en viktig roll även i framtiden. Det stod klart under Energiföretagens Fjärrvärmekonferens. Samtidigt kommer rollen att bli annorlunda. Branschen måste anpassa sig till förändringar i det samhälleliga energisystemet och osäkerhet i omvärlden. Allt detta kräver mer samarbete med andra intressenter och nya partnerskap med fjärrvärmebolagens kunder. AV KJELL-ARNE LARSSON HUR FÖR ÄNDERLIGA förutsättningarna är och kan bli berättade inledningsvis Anders Egelrud, vd för Stockholm Exergi. Han hänvisade bland annat till att Stockholm Exergi och dess föregångare sedan 1853 har utvecklat Stockholms energisystem. Fjärrvärmeföretagen får en allt viktigare roll i samhället inte minst tack vare kraftvärmeverken som producerar både värme och el. 62

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Bolagens roll förändras mycket bland annat genom elektrifieringen i samhället. Här har teknikutvecklingen och investeringarna i sol och vind stor betydelse. Sedan millenieskiftet har kostnaden för solceller sjunkit betydligt liksom kostnaden för batterier. Gällande vindkraften har Europa många bra lägen och kraftslaget har ökat >> stadigt, en utveckling som kan fortsätta.

Vi utför alla typer av plåt och isoleringsarbeten, även byggnadsplåt Vår specialitet är platsskummad isolering och plåtbeklädnad Tel: 08-760 32 70 info@belisol.se

www.belisol.se

Torra och våta Elektrofilter för tillförlitlig och effektiv stoftavskiljning Götaverken Miljö AB (GMAB) levererar kvalificerade tjänster för torra och våta elektrofilter inom energi- och processindustrin – från teknisk genomgång och prestandaanalys till modernisering och uppgradering. Genom gruppens samlade kompetens inom rökgasrening och kyltorn erbjuder vi helhetslösningar som ökar driftsäkerheten, förlänger anläggningens livslängd och minskar emissionerna för strikt efterlevnad av gällande miljökrav för en mer hållbar framtid.

Vårt serviceutbud för elektrofilter: • Tekniska utredningar och prestandaanalyser • Felsökning och orsaksanalys • Inspektioner och teknisk ledning på site • Förebyggande och planerat underhåll • Ombyggnationer och renoveringar • Uppgradering av styrsystem och likriktaraggregat • Kapacitetsökning och verkningsgradsoptimering

www.spig-gmab.com GMABsales@spig-gmab.com Götaverken Miljö AB en del av

Gruppen

Specialister inom Rökgasrening och Kylteknik

FJÄRRVÄRME

– Det är extremt viktigt att komma bort från det fossila, säger Anders Egelrud, vd för Stockholm Exergi.

Fjärrvärmens och energisystemens roller handlar också om beredskap. Idag är vi för tredje gången inne i en energikris. – Det är extremt viktigt att komma bort från det fossila, säger Anders Egelrud. Vi fjärrvärmebolag behöver påvisa de nyttor vi ger samhället, både för våra kunder och andra intressenter. Förståelse och acceptans krävs, men också kritiska förändringar i förutsättningarna för fjärrvärmen: • Temporär sänkning av energiskatten på el som används i elpannor och värmepumpar för produktion av fjärrvärme • Göra Boverkets byggregler teknikneutrala avseende val av hållbara uppvärmningssystem • Utveckla ersättningen för fjärrvärmens system- och beredskapstjänster – Med tanke på omvärldens säkerhetsläge har kraftvärmeverken extremt viktig roll för beredskapen. Hur kan vi genom bland annat ö-drift stärka resiliensen i städer? Anders Egelrud pekade också på några rent tekniska aspekter. Branschen har varit dålig på att bygga sina anläggningar standardiserat. Varje projektering har börjat från grunden. Mer modulärt tänkande är på sin plats. Ett specifikt problem som kräver en lösning är också inslaget av plast i avfallsbränsle. Det gör i slutänden att fjärrvärmekunderna bär klimatavtrycket av hela Sveriges avfallshantering. Vid Brista har Stockholm Exergi en anläggning för att sortera bort plasten, men det är svårt att få bort allt. Allt viktigare för fjärrvärmebranschen och industrin blir att fånga koldioxid – CCS och CCU. I Sverige kan hela 30 miljoner ton per år fångas in. – Bolagen i vår bransch kan erbjuda en helt ny produkt. Det är viktigt att få igång verksamheter som fångar koldioxid och sedan 64

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Maria Westrin, som är biträdande avdelningschef på Energimyndigheten, uppskattar dialog med branschen för att få veta bland annat var ekonomiskt stöd kan göra mest nytta. Bild: Sofia Beling

använder den. Just nu är det motvind för det mesta, men vi måste se beyond Trump, det kommer att vända och då måste vi vara redo, menade Anders Egelrud.

FYRA SCENARIER FÖR FJÄRR- OCH KRAFTVÄRMEN

Maria Westrin, som är biträdande avdelningschef på avdelningen för energiberedskap på Energimyndigheten, hade en presentation med titeln ”Regeringsuppdrag och nationella initiativ för fjärr- och kraftvärme”. Hon berättade om läget för fjärr- och kraftvärmen samt myndighetens arbete för att stärka sektorn. Det förekommer flera initiativ samtidigt: • Regeringsuppdrag gällande leveranssäkerhet och stärkt fjärr- och kraftvärme. Energimyndigheten svarar för uppdraget. Energimarknadsinspektionen har presenterat åtgärdspaket för stärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden. • Stöd för åtgärder som stärker fjärr- och kraftvärmen # Kraftlyftet # Ny förordning – statligt stöd för energiberedskapsåtgärder • Branschinitiativ från såväl branschorganisationer som företag För energisystemets utveckling framåt – däribland fjärr- och kraftvärmen – har Energimyndigheten arbetat med fyra scenarier: lokal miljöhänsyn, globalt miljöperspektiv, regional försörjning och internationell tillväxt. Prognoser har gjorts för 3 år framåt och scenarier med 30 års horisont. Man har bedömt fjärrvärmeproduktionen (uppdelat på bränsletyp), elproduktion från kraftvärme och industriellt mottryck, respektive användningen av trädbränslen

FJÄRRVÄRME

Inslagen av plast i avfallsbränslet är fortsatt ett problem, som är svårt att lösa till 100 procent.

(fördelat på kategorier av användare). Flera intressanta aspekter kan observeras, exempelvis att värmebehovet minskar trots ökad befolkning och fler fastigheter. Man kan notera att användningen av direkt eluppvärmning kommer att minska, att värmepumpar tar större marknadsandelar och att konkurrensen om biobränsle hårdnar. Energimyndigheten samordnar statens initiativ Kraftlyftet, ansvarar för handläggning och utlysningar som görs inom satsningen. Kraftlyftet ska stärka elsystemets förmåga att möta framtidens ökade elbehov. Syftet är att hålla tempo i elektrifieringen och den gröna omställningen genom insatser som bidrar till ett mer leveranssäkert, robust och flexibelt energisystem. Ekonomiskt stöd kan ges till bland annat ombyggnad av värmeverk till biokraftvärmeverk, investeringar i nya gasturbiner som drivs med förnybara bränslen och (under vissa förutsättningar) investeringar i lagring av el eller värme. Energimyndigheten har gjort en lång rad preliminära iakttagelser från sitt arbete med regeringsuppdrag och Kraftlyftet: • De mest betydelsefulla konsekvenserna gäller eleffektbalansen i kalla vinterlägen • Biobränsleprisets utveckling är en central osäkerhetsfaktor för fjärrvärmen och kraftvärme

• Lokalt kan sjunkande fjärrvärmevolymer skapa kostnadsspiral och öka risken för avveckling • Fjärrvärmeinfrastrukturen är en strategisk resurs för sektorskoppling och restvärmeutnyttjande • Kraftvärme kan bidra till flera systemnyttor • Transportkostnad i kombination med längre avstånd mellan objekt är avgörande för att grot inte tas ut i högre utsträckning i Norrland. Ytterligare preliminära insikter har gjorts. Arbetet med uppdraget fortsätter nu och kommer att avrapporteras senare under året. Maria Westrin betonade kraftvärmens viktiga roll i Sveriges energisystem. Här gäller det dock att inte enbart beakta årsproduktionen, utan när och var elen behövs som bäst. Fossila andelar i bränslen måste minska, återanvändning och återvinning måste bli bättre för att få ner inslaget av plast. Maria Westrin uppskattar fortsatt dialog med branschen för att få veta bland annat var ekonomiskt stöd kan göra mest nytta.

FJÄRRVÄRMENS ROLL PÅ BALANSMARKNADERNA

Hur kan fjärrvärmebolag bidra – och samtidigt skapa lönsamhet – på flexibilitets- och balansmarknaderna hos Svenska Kraftnät? Under denna programpunkt delade Karin Nikavar från Svenska Kraftnät, Sofia Klugman från IVL, Filippa Sandgren från Utilifeed och Henrik Larsson från Växjö Energi med sig av insikter från projektet ”Flexibel fjärrvärme”. Vilka affärsmässiga och tekniska >> NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

FJÄRRVÄRME

Framtiden för trädbränslen är oviss.

frågor måste lösas? Hur ser marknadens krav ut och hur möter fjärrvärmen dem i praktiken? Svenska Kraftnät använder olika reserver för olika behov: • Avhjälpande åtgärd # FFR Snabb frekvensreserv Upp • Frekvenshållningsreserver # FCR-D upp Störning # FCR-D ner Störning # FCR-N (upp + ned) Normaldrift • Frekvensåterställningsreserver # aFRR upp # aFRR ner # mFRR upp # mFRR ned Kraftvärmeverken kan bidra med framförallt mFRR, men även med FCR-D och FCR-N. Behoven av mFRR har ökat under senare år, och prognoser görs fram mot 2030. Karin Nikavar redovisade värdet av att värmesektorn är aktiv på balansmarknaden, där fjärrvärmeanläggningar kan bidra med: • Ökad likviditet och utbud på marknaden 66

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

• Stabilitet i utbud när andra kraftslag inte levererar enligt prognos • Stabila kostnader för balansering • Geografisk viktig placering av resurser • Mer robust balansering Framtiden kommer att innebära ökat fokus på scenarier utanför normaldrift. Aktörer kan då bidra även på andra sätt. Sofia Klugman presenterade projektet ”Flexibel fjärrvärme” och syftet med detta: • Projektets långsiktiga mål är att fler fjärrvärmebolag ska vara aktiva på balansmarknaderna • Projektet ska svara på vad värdet är för samhället av att fjärrvärmebranschen bidrar med stödtjänster till elsystemet (nationell nivå) • Och svara på vad värdet är för det enskilda bolaget som deltar (lokal nivå) Projektet har pågått 2023–26. Samma dag som presentationen hölls på konferensen lanserades en bok som projektet tagit fram. ”Vägen till balansmarknaderna för el – En handbok för fjärrvärmebolag” beskriver balansmarknaderna ur fjärrvärmeperspektiv, ger råd steg-för-steg och redovisar erfarenheter från tre bolag, nämligen >> från Borås, Mölndal och Växjö.

17-18 mars 2027, Kistamässan

Bli en del av årets stora byggmöte. Läs mer om att ställa ut

FJÄRRVÄRME

Både gasoch oljemarknaderna är i gungning. Priserna höjs och inflationen drivs på.

REDAN RUTIN HOS VÄXJÖ ENERGI

Henrik Larsson från Växjö Energi berättade om flera års erfarenhet av att sälja balanstjänster. Företaget bidrar med 3 MW för mFRR. Han berättade om olika körsätt som skapar möjligheter att leverera stödtjänster, och gav flera rekommendationer, bland annat att maximera valmöjligheterna och förkvalificera det som är möjligt. Den nya verksamheten är en central del och under 2025 drog Växjö Energi in 19 miljoner kronor. Den nämnda boken rekommenderar att kraftvärmeägare som funderar på att erbjuda stöd- och balanstjänster först utreder förutsättningarna:

• Vilka enheter eller grupper möter de tekniska kraven som Svenska Kraftnät ställer? • Hur sker regleringen på bästa sätt? Ändra effekt i pannan? • Vilka möjligheter finns det att lagra värme? • Vilka möjligheter finns att minska värmeproduktion med en bibehållen elproduktion? • Möjlighet till sänkt/höjd framledningstemperatur. • Vilka investeringar är nödvändiga, t.ex. i IT-infrastruktur och styrsystem? En intressant möjlighet är att förmå fjärrvärmekunderna att flexa i sin värmeefterfrågan, för att bolagen därmed ska kunna producera el när denna behövs som bäst. Detta kräver en fruktbar dialog mellan värmeleverantören och kunderna. Bättre teknik väntas inom området; idag sker försäljningen av stöd- och balanstjänster manuellt. Om tio år kommer kanske detta att göras helt automatiskt tillsammans med optimering av fjärrvärmeanläggningarnas drift.

KONFLIKTER I VÄRLDEN PÅVERKAR VÅRA ENERGIMARKNADER

Kraftvärmeverken kan bidra med balanstjänster till Svenska Kraftnät. 68

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Världsläget – dagens krig och kriser – påverkar i högsta grad priserna på gas och olja, vilket ger följdverkningar även för energibolagen i Sverige. När världsläget förändras snabbt, ändras också energimarknaderna snabbt. Dagens händelseutveckling i Mellanöstern är samtidig med att Europa hanterar efterverkningarna av Rysslands invasion av Ukraina. Elin Akinci, som är vd för och medgrundare av ELS Analysis, gav en bild av nuläget. Vilka marknader påverkas av världshändelser som avstängningen av Hormuzsundet? Vilka blir konsekvenserna, även för sådana aktörer som fjärrvärmeleverantörerna i Sverige? Det är ELS Analysis som tagit fram underlag för grafer som Elin Akinci presenterade. Observera att det är nuläget som det såg ut 16 april som beskrivs; mycket kan förstås hända senare. Underrubriken till presentationen var ”Energimarknader i gungning – bortom rubrikerna”. Vi ser att tillgången till LNG har minskat och priserna har ökat, som framgår av bland annat TTF

FJÄRRVÄRME

och brist på gas kan bli ett incitament för att byta bränsle, exempelvis till biobränsle, vilket är särskilt aktuellt i vissa länder som Danmark.

BRIST PÅ RÅOLJA

Elin Akinci, vd för och medgrundare av ELS Analysis, gav en nulägesbild av världsmarknaden för olje- och gasprodukter.

(Title Transfer Facility, som utgör en referensprissättare, en virtuell handelsplats i Nederländerna). Priserna ökar i Europa inklusive Sverige. På många håll används gas som komplettering vid topplast,

Minskad tillgång på råolja leder till avtappning av lager i Europa och ökade transportkostnader, särskilt med tunga fordon (diesel) och flyg (flygbränsle). Bland annat detta leder i sin tur till ökade kostnader för drift och underhåll av energianläggningar. Elin Akinci pekade på ett antal aktuella händelser som påverkat tillgång och priser: Januari. Stigande spänningar gjorde att råoljepriset ökade från ca 60 till ca 70 $ per fat. 28 februari. Krigsutbrott. Oljepriset steg med 10–13 %. 2–9 mars. Prisrusning. Brent-referenspriset steg med 20 % pga. att Iran stängde Hormuzsundet, och det skedde attacker mot energiinfrastruktur. (Normalt passerar 15 miljoner fat sundet varje dygn, av världens 100 miljoner fat varje dygn.) 11–12 mars. Kortvarig stabilisering. Brent föll under 100 $ per fat, tack vare IEA:s beslut om lageravtappning. 7 april. Prisfall. Brent föll 13 % tack vare vapenvila. 16 april. Osäkert läge. Låsningar i förhandlingar. När det gäller gas kan vi notera en kraftig uppgång med 74 procent i TTF, 27 februari – 9 mars. Just när detta skrivs befinner sig gaspriserna på en osäker platå. Observera att varje tecken på kommande fred, får priset att stabiliseras eller gå ner.

NY ENERGIGEOGRAFI

Europa har fått en ny energigeografi, i huvudsak som en följd av

bohlins-maskiner.se | 08-83 08 80

NÄR DU SÄTTER DRIFTSÄKERHETEN I CENTRUM Hos oss på Bohlins Maskiner hittar du ett komplett sortiment av högkvalitativa transmissionskomponenter. Har du frågor om våra produkter är du alltid välkommen att kontakta oss. GWB

Läs mer på bohlins-maskiner.se

Deublin

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

FJÄRRVÄRME

Samhällets behov av värme minskar, trots ökad befolkning och ökat bostadsbyggande.

avvecklingen av ryska oljeprodukter. Den minskade volymen har ersatts av produkter från GCC (Gulf Cooperation Council), USA, Europa (EU-27), Turkiet och andra länder. Ungefär en tredjedel av oljeprodukterna från Ryssland har inte ersatts med andra importerade oljeprodukter. Europas import av produkter som normalt passerar Hormuzsundet är intressant. Det är i första hand diesel/eldningsolja och flygbränsle. I Europa är raffinaderierna duktiga på att producera bensin, men är sämre när det kommer till diesel och flygbränsle. De tunga transporterna och flyget drabbas dubbelt, dels av högre pris på råolja, dels av de ”flaskhalsar” som bränslena måste passera innan de i tillräckliga volymer når Europa. Beträffande flygbränsle från Mellanöstern är Europa mindre beroende än Asien, men på grund av konkurrens på den globala marknaden påverkar prisuppgångar även oss. Vi får inte glömma att mycket annat passerar Hormuzsundet, både mellanprodukter och slutprodukter. Av den LNG som handlas globalt passerar 20 procent här, och för kemikalier är det 12 procent. Flödet av dessa drabbas också av avstängningen, liksom mellanprodukter som nafta. När det gäller tillgång på gas och dess priser har några scenarier tagits fram (teoretiskt). Under ett tre månader långt stopp kan marknaden stabiliseras, efterfrågan dämpas och priset hamna på cirka 40 €/MWh. En avstängning som varar till fjärde kvartalet i år kan leda till en tuff lageruppbyggnad och permanent högre priser på runt 63 €/MWh. En tolv månaders avstängning kan orsaka permanent brist, ransonering och global recession, med priser på över 100 €/MWh.

PELLETS I STÄLLET

Man har också studerat hur volatilitet i TTF-gaspriser och utsläppsrätter spiller över på de europeiska biobränslepriserna. 70

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

När gaskostnaden närmar sig eller överskrider pelletspriset, ökar incitamentet att i marginalen använda pellets i kraftproduktionen. När denna prisrelation skiftar ökar användningen av pellets hos stora aktörer, särskilt i Danmark och Storbritannien, vilket skärper konkurrensen om tillgängliga volymer inom NWE (nordvästra Europa) och Baltikum. Till saken hör också att gas i Europa har blivit vanligare som bränsle vid topp-last, vilket gör att stigande gaspris leder till stigande elpris. Vad innebär då all denna osäkerhet med USA, Iran, Israel och Kina på världens spelplan? – Jag tror medvetenheten om den politiska risken behöver bli bättre hos oss, fjärrvärmebranschen inkluderad, säger Elin Akinci. Vi måste utveckla en risktolerans. – Det är tydligt att marknaden inte kan lita på olja. Vi borde satsa mer på grön teknik och alternativa gröna bränslen. Och vi behöver långsiktigt fokusera på frågor om risker och sårbarhet. Att inte den gröna omställningen går fortare kan bero på ekonomin. Höga priser på fossila bränslen borde pressa fram mer omställning, men gör det inte. Höga priser ökar tyvärr inflationstrycket och det blir svårare att få fram kapital till investeringar.

MYCKET RESTVÄRME ÅTERSTÅR ATT NYTTJA OCH MER KOMMER – MEN ÅTGÄRDER KRÄVS FÖR ATT REALISERA POTENTIALEN

Julia Renström, som är civilingenjör i hållbara energisystem och konsult hos Profu, hade en presentation om kartläggning av restvärme hos energiföretag (fjärrvärme- och kraftvärme). Presentationen baserades på flera rapporter, främst ”Kartläggning av restvärmeflöden i Sverige idag och i framtiden – Rapport från Profu på uppdrag av Fossilfritt Sverige och Värmemarknad Sverige”, författad av Julia Renström och Kjerstin Ludvig, och publicerad för ungefär ett år sedan. Restvärme definieras i rapporten som värmeenergi som inte nyttjas inom den process där den uppstår.

FJÄRRVÄRME

Henrik Lindståhl, forskningsingenjör på Tekniska Verken, berättade om ett pilotförsök med geotermisk högtemperaturlagring. Julia Renström, konsult hos Profu, presenterade bland annat rapporten ”Kartläggning av restvärmeflöden i Sverige idag och i framtiden – Rapport från Profu på uppdrag av Fossilfritt Sverige och Värmemarknad Sverige”. Bild: Marie Ullnert

I framtiden väntas konkurrensen om bio- och avfallsbränslen att hårdna, samtidigt som mängden tillgänglig restvärme från bland annat industri och datahallar kan öka. Den nämnda rapporten utgör en inledande kartläggning om restvärme i Sverige. Resultaten fungerar som diskussionsunderlag för utvecklingsmöjligheter inom tillämpningar för att ta vara på restvärme. Den utförda kartläggningen skiljer på lågtemperaturrestvärme (20–50 °C), mellantemperaturrestvärme (50–90 °C) och högtemperaturrestvärme ( >90 °C). Totalt har 23 TWh kartlagts, därav 9 TWh lågtemperatur, 1 TWh mellantemperatur och 13 TWh högtemperatur (alla angivna energimängder avser per år). Idag använder fjärrvärmeproducenter en andel på 7–8 procent industriell restvärme, i den tillförda energin. (Detta är totalt för Sverige, dvs. vissa fjärrvärmenät nyttjar betydligt mer restvärme och andra nyttjar inget alls. Överlag är vi väldigt duktiga på att ta vara på restvärme för uppvärmning i Sverige jämfört med många andra länder.) Restvärmeutnyttjandet var 6,5 TWh år 2023, inklusive vissa lågvärdiga restvärmekällor. Teoretiskt finns därmed ca 16 TWh outnyttjad restvärme. Att inte mer restvärme tas tillvara beror bland annat på diskrepansen mellan var i landet stora restvärmekällor respektive stora värmebehov finns.

VÄRME FRÅN ELEKTROLYS

I rapporten har också framtida restvärmepotential från nya källor analyserats. Restvärmepotentialen från elektrolys till 2035 uppskattas exempelvis till 10–20 TWh. Detta bygger på en kartläggning av potentiell svensk vätgasproduktion. För ett modellerat framtidsscenario där cirka 5 TWh av detta tas tillvara erhålls minskade driftoch underhållskostnader för energisystemet på i storleksordningen 2 miljarder kronor/år och minskade produktionskostnader för fjärrvärme på 40 kronor/MWh. Datacenter ger upphov till restvärme i ökande omfattning. Idag bedöms elanvändningen i dessa centra till 4–5 TWh. År 2030 är

kanske elanvändningen 10 TWh. Majoriteten av energin omvandlas till lågtemperaturvärme. Notera att mer vattenkylda datacenter möjliggör tillvaratagande av restvärme vid högre temperaturer. Det finns ett utmärkt exempel i EcoDataCenter:s AI-datacenter i Borlänge och Falun. En beräkning visar att upp till 40 procent av energivolymen i fjärrvärmesystemet Borlänge-Falun skulle kunna utgöras av restvärme från datacenter i framtiden. Mogen teknik med vätskekylning kan möjliggöra lönsamhet. Från dagens restvärmemängd på 23 TWh för hela Sverige, kan vi komma att se en ökning till 50 TWh år 2050. – För att realisera användning av mer restvärme krävs hantering av lokaliseringsproblematiken, samarbete och systemperspektiv, menar Julia Renström. Dessutom: • Relationer som baseras på öppenhet, transparens och ömsesidig förståelse • Tekniska lösningar som tar hänsyn till lokalisering, temperatur, kvalitet samt påverkan på den lokala elbalansen • Styrmedel som är regulatoriska, planeringsmässiga och ekonomiska • Ekonomi som tar hänsyn till tekniska hinder, affärsmodeller som tar hänsyn till samarbetsparternas förutsättningar och kostnadsstruktur, samt avtal som är tillräckligt långa och tydliga, men samtidigt flexibla nog att möjliggöra samarbeten i en föränderlig omvärld. I den nämnda rapportens slutsatser sägs bland annat att mycket restvärme nyttjas idag där så är möjligt i fjärrvärmenäten. Industriell restvärme står idag för cirka 8 procent av den tillförda energin. Fjärrvärmenät i 16 kommuner har mer än 50 procent av sin energi från restvärme, och av dem har 11 över 80 procent restvärme. Geografisk obalans mellan restvärmetillgång och värmebehov kvarstår när restvärmepotentialen ökar mot år 2035. Den väntas då vara 50 TWh, med majoriteten av ökningen i mellantemperatursegmentet. Men den geografiska obalansen mellan restvärmens lokalisering och värmebehoven riskerar att kvarstå. Fjärrvärmen kan stärkas långsiktigt just tack vare restvärmesamarbete. Fjärrvärmens konkurrenskraft kan komma att utmanas, men denna kan stärkas genom strategisk integration av restvärme. >> NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

FJÄRRVÄRME

För att testa geotermisk lagring har ett spricklager i pilotskala byggts i Vallastaden i Linköping. Till sammanhanget hör att stadsdelen Vallastaden har fjärrvärme med låg framledningstemperatur i ett avgränsat nät.

Dock behövs anpassning av lokala affärsmodeller och nationella riktlinjer. Förtroende och transparens mellan parterna är grundläggande för att lyckas med energisamarbete runt restvärme. Andra hinder är främst ekonomiska eller policyrelaterade aspekter.

MÖJLIGHETER MED GEOTERMISKA HÖGTEMPERATURLAGER

Henrik Lindståhl, som är forskningsingenjör på Tekniska Verken i Linköping, och Jan Bergland, som är vd för Hydroc, berättade om ett pilotförsök med säsongslagring av värme i berggrunden. Orsaken till Tekniska Verkens intresse för konceptet är att Gärstadsverket ger nästan hela värmebehovet för Linköping, men klarar inte att leverera tillräcklig effekt när det behövs. Under sommarhalvåret är det överskott på värme och på vintern underskott. Värmelagring vid Gärstadsverket skulle kunna bidra till att lösa problemet. (Dock räcker inte överskottet till att täcka allt underskott, eftersom ett värmelager inte kommer att kunna leverera tillräcklig effekt.) Tekniska Verken övervägde olika alternativ inför bygge av en pilotanläggning för värmelagring: Borrhålslager: • Låg effekt • Dålig värmeöverföring • Många borrhål • Stora mängder kollektorer (plastslangar) • All utrustning på ytan • Känd teknik Spricklager: • Hög effekt • Bra värmeöverföring mot berg • Kräver lite material • Kräver pumpar nedsänkta i borrhålen som tål FV-temperatur • Obeprövad teknik Nackdelarna med borrhålslager övervägde och detta alternativ valdes bort. Simuleringar visade att spricklager har mycket bättre termisk respons. Det är viktigt med bra framledningstemperatur; vid högre temperatur från lagret går det att få ut större effekt. Ni 72

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

som eventuellt gör förstudier om värmelagring; fastna inte vid siffor på möjlig effekt; temperaturer och flöden är viktigast för korrekta beräkningar av kapaciteten.

HYDROCS LÖSNING

Hydrocs lösning – som tillämpas i pilotprojektet – går ut på att borra 8–10 brunnar och genom spricksystem skapa kontakt mellan brunnarna. Spricksystemet bildar en jättelik värmeväxlare mot berggrunden. Värmen lagras delvis i en ganska avgränsad volym grundvatten, men i huvudsak i själva berggrunden, som bör bestå av granit och gnejs (kalkgrund är inte lämplig eftersom sprickor och håligheter sätts igen av kalciter, särskilt i värmeväxlare). För att hindra förluster orsakade av grundvattenrörelser är flacka områden med små grundvattenrörelser att föredra. Vattnet från fjärrvärmeanläggningen pumpas ner i centrumhålet sommartid och upp därifrån vintertid. Man vill ha 90 °C i mitten och 40 °C i kanterna. Ett spricklager i pilotskala har byggts i Fårhagen, Vallastaden i Linköping. Berggrunden ligger grunt där pilotanläggningen har placerats i mark som tillhör Akademiska Hus. (Till sammanhanget hör att stadsdelen Vallastaden har fjärrvärme med låg framledningstemperatur i ett avgränsat nät, medan Linköpings nät i övrigt är ett högtemperaturnät.) Målet med pilotinstallationen är: • Flöde genom lagret 15–25 kbm/h, minimum 4 kbm/h. • Andel av lagerkapaciteten som avgår som värmeförlust per vecka: max 17 % (detta kan tyckas mycket, men lagret har liten volym, i ett större lager blir förlusten mindre). • Lagret ska kunna expanderas så det fungerar för hela Vallastaden. • I projektet har en effekt på 500 kW och en urladdningsbar energimängd på 500 MWh satts som dimensionerande prestanda. Resultaten i halvlek visar bland annat: • Uppnådd urladdningseffekt 250 kW. • Specifik lagerstorlek 2–2,5 MWh/K, vilket i ett temperaturspann mellan 40–80 °C motsvarar 80–100 MWh. Därmed har man hittills inte nått målen, men försöken och uppföljningarna kommer att fortsätta. För den som vill lära mer i detalj om geotermisk värmelagring och pilotprojektet i Linköping, ordnas en specialkonferens 28 maj. Info och anmälan: konferens@varmelager.nu.

Specialister på

UTSUG · FLÄKTAR · FILTER för alla arbetsmiljöer Specialister på

UTSUG FLÄKTAR FILTER

- för alla arbetsmiljöer

www.fumex.se

VA För att möta framtida krav på kapacitet, drift och miljöprestanda ersätts den gamla anläggningen med ett nytt och mer modernt reningsverk. Bild: ByggDialog

DAGENS INFRASTRUKTUR // VA

För att möta framtida krav på kapacitet, drift och miljöprestanda ersätts den gamla anläggningen med ett nytt och mer modernt reningsverk. Bild: ByggDialog

FÖRNYTT NYTT BYGGSTART FÖR AVLOPPSRENINGSVERK II MJÅGEN MJÅGEN – partneringprojekt gårinin ii produktionsfas produktionsfas partneringprojekt går

ByggDialog och Norra Dalarna Vatten & Avfall (Nodava) har tagit nästa steg i byggandet av ett nytt avloppsreningsverk i Mjågen, Älvdalen. Efter att kontraktet för projektets andra fas har signerats har produktionen nu inletts. Uppdraget genomförs i partnering på uppdrag av Älvdalen Vatten och Avfall AB (ÄVA). AV JAN ÅSTRÖM D E T N YA R E N I N G S V E R K E T ska ersätta och komplettera den befintliga anläggningen på samma fastighet och är en viktig investering för att möta framtidens krav på kapacitet, driftsäkerhet och miljöprestanda. När anläggningen står färdig kommer kapaciteten att öka från dagens cirka 4 000 personekvivalenter (pe) till 7 000 pe, vilket skapar bättre förutsättningar att hantera både framtida befolkningstillväxt och ökade miljökrav. Anläggningen utformas med en modern reningsprocess som kombinerar mekanisk, biologisk och kemisk rening. Samtliga processer placeras inomhus, vilket minskar risken för lukt och andra störningar för närboende samtidigt som arbetsmiljön förbättras och anläggningen blir enklare att driva och underhålla. Projektet är en del av det långsiktiga arbetet med att stärka vatten- och avloppsinfrastrukturen i norra Dalarna. För många kommuner innebär ökade miljökrav, ett förändrat klimat och behovet av förnyelse av äldre VA-anläggningar att investeringar i modern reningsteknik blir allt viktigare. 74

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

ByggDialog fortsätter nu arbetet tillsammans med Nodava inom ramen för partnering, en samverkansform där beställare och entreprenör arbetar gemensamt genom hela projektet. Modellen används i allt större utsträckning inom komplexa samhällsbyggnadsprojekt eftersom den skapar förutsättningar för öppen dialog, gemensamma beslut och effektiv hantering av förändringar under byggtiden. Genom att kombinera modern processteknik med en långsiktig samverkansmodell ska det nya reningsverket ge en robust och framtidssäkrad lösning för regionens VA-försörjning. Investeringen väntas bidra till förbättrad rening, ökad driftsäkerhet och en anläggning som kan möta samhällets behov under lång tid framöver. Utbyggnaden i Mjågen är ytterligare ett exempel på de omfattande satsningar som nu genomförs runt om i landet för att modernisera Sveriges vatten- och avloppsinfrastruktur. Med ökade krav på rening, hållbarhet och resurseffektivitet spelar nya reningsverk en central roll i utvecklingen av framtidens samhällsinfrastruktur.

TRANSPORT

DAGENS INFRASTRUKTUR // ENTREPRENAD LIVE

TRANSPORTSEKTORN TRANSPORTSEKTORN blir en ryggrad i Sveriges totalförsvar Sveriges totalförsvar

Vägar och järnvägar ska inte bara klara vardagens transporter. De måste fungera vid cyberangrepp, sabotage, extremväder och ytterst krig. När Sverige stärker totalförsvaret får därför transportinfrastrukturen en allt viktigare strategisk roll. AV JAN ÅSTRÖM E T T F U N G E R A N D E transportsystem är avgörande för att människor ska kunna ta sig till arbetet, sjukvården få sina leveranser och näringslivet hålla igång produktionen. Vid höjd beredskap tillkommer dessutom Försvarsmaktens behov av att snabbt kunna flytta personal och materiel. Trafikverket har som beredskapsansvarig sektorsmyndighet ett särskilt ansvar för att samordna transportområdet och bidra till att vägar, järnvägar, hamnar och annan infrastruktur fungerar även under svåra påfrestningar. – Sverige får aldrig stanna och därför behöver transportsystemet klara påfrestningar. Och järnvägsnätet är en central del av totalförsvaret, säger Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket.

NYA KRAV PÅ INFRASTRUKTUREN

Sveriges medlemskap i Nato och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge har förändrat förutsättningarna. Infrastruktur som tidigare främst bedömdes utifrån kapacitet, restider och näringslivets behov måste även värderas utifrån beredskap och militär rörlighet. Det handlar bland annat om robusthet och redundans. Om en viktig väg, järnväg eller annan transportlänk slås ut behöver alternativa transportvägar finnas. Samtidigt kan samma investering fylla flera funktioner. När en väg förstärks eller järnvägens kapacitet och driftsäkerhet förbättras skapas nytta både för vardagens transporter och för totalförsvaret.

VEM SKA FÅ FÖRETRÄDE?

En central fråga är hur transporterna ska prioriteras när kapaciteten inte räcker till alla. Trafikverket lyfte frågan under ett seminarium i Almedalen tillsammans med bland andra Försvarsmakten, SOS Alarm, Livsmedelsverket och företrädare för industrin och handeln. Behoven kan snabbt konkurrera med varandra. Livsmedel och sjukvårdsmateriel måste nå fram samtidigt som industrins försörjningskedjor behöver fungera och Försvarsmakten kan behöva genomföra omfattande transporter. Roberto Maiorana framhöll efter seminariet betydelsen av ett transportsystem som klarar flera intressen samtidigt och behovet av gemensamma prioriteringar när resurserna är begränsade.

SAMVERKAN BLIR AVGÖRANDE

Totalförsvarets transporter är inte en uppgift som staten kan lösa ensam. En stor del av transportkapaciteten och logistiken finns hos privata företag. Därför krävs samarbete mellan

Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket. Bild: Elin Gårdestig

myndigheter, transportföretag, industri, handel och Försvarsmakten redan innan en kris uppstår. Frågan påverkar också framtidens investeringar. Trafikverkets nationella plan för 2026–2037 innehåller åtgärder som ska göra transportsystemet mer robust. Regeringen har dessutom avsatt särskilda medel för att påbörja förstärkningar av järnvägsstråk i både nord-sydlig och öst-västlig riktning utifrån totalförsvarets behov. Ett robust transportsystem handlar därmed inte längre enbart om punktlighet och framkomlighet. När omvärldsläget förändras blir möjligheten att hålla Sverige i rörelse också en fråga om nationell motståndskraft. NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

VI BYGGER INDUSTRISVERIGE

GASLARM PROREG CONTROL AB

www.proregcontrol.se Vi har ett stort utbud av portabla och stationära gaslarm med sensorer för detektering av de flesta förekommande gaserna som är brandfarliga, giftiga, kvävande eller explosiva. Produkterna är robusta och fungerar bra i alla sorters miljöer så som industrier, garage, tunnlar, gruvor, laboratorier, kontorsmiljöer etc. Våra gaslarm håller hög kvalitet och kommer från tillverkare som har funnits länge på den svenska marknaden. Vi har egen serviceavdelning som ger er support, kalibrering och underhåll runt om i hela landet. Kontakta oss så hjälper vi er gärna med ert val av gaslarm!

RÖRINSTALLATION SK LICENSSVETS FRÖLUNDA AB

www.sklicenssvets.se SK Licenssvets är en trygg och pålitlig partner med 35 års erfarenhet av rörinstallationer, reparation/underhållsarbeten samt tillverkning av tryckkärl för industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp. Vi värnar om långsiktiga relationer och hållbarhet och jobbar med allt från mindre åtaganden till större entreprenader, främst inom Norden men även i Europa. Vi är certifierade för EN 1090-1 samt ISO 3834-2 och möter dagligen högt ställda krav. Därför lägger vi stor vikt vid vår personal, planering, beredning och uppföljning, för att kunna hålla utsatta tider samt en hög kvalitetsnivå. Med bred kompetens och behörigheter har vi en organisation som gör oss slagkraftiga.

FJÄRRVÄRME ROSLAGENS VÄRMEMONTAGE AB

www.rvm.nu Roslagens Värmemontage AB är ett familjeföretag som grundades redan 1988. Vi är en totalentreprenör när det kommer till fjärrvärme och VA entreprenader och är certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 samt ISO 3834-2. Vi löser helt enkelt våra kunders problem genom att alltid göra det där lilla extra och med hög kvalitet samtidigt som vi värnar om miljön. Ända sedan starten har vi byggt mer än 100 000 km kulvertledningar, samt inomhusledningar, pumpstationer, växlarinstallationer och andra tillhörande specialarbeten.

STÅL KROSSNING & BERG FRÖLÉN KROSS AB

0611-214 40, www.frolenkross.se Behöver du bergkross, makadam, sandmaterial eller stenmjöl redan idag? Om du önskar kan du hämta ditt material på egen hand i våra täkter i Västernorrland, annars säkerställer vi att du får din leverans inom kort till ett bra pris. Vi utför även krossning på plats med hjälp av våra mobila och transportabla krossanläggningar över hela Norrlandsregionen. På Frölén Kross AB tar vi även på oss totalentreprenader då det tillkommer sprängningar och transporter. Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 av DNV, och även materialet är ballastcertifierat av DNV.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

SCANDINOX AB

UNDERHÅLLSYSTEM OCH SMARTA SENSORER IDUS AB

0611-275 30, www.idus.se Vi hjälper våra kunder stärka sin driftsäkerhet, motverka resursslöseri och tillämpa teknisk kompetens genom att göra rätt underhåll i rätt tid med hjälp av Idus underhållssystem. Koppla våra smarta sensorer med AI funktionalitet till systemet för ett förutsägbart underhåll eller ta in signaler från PLC, Scada mm. Vi erbjuder både moln- och serverbaserade lösningar.

www.scandinox.se Vi är verksamma på den skandinaviska och nordiska marknaden med rostfria produkteroch är en personlig projektpartner som sätter kunden i centrum. I nära dialog med dig som kund säkerställer vi bästa lösningen både ur ekonomiskt och tekniskt perspektiv. Vårt breda sortiment av rör, rördelar, smide, flänsar och stångmaterial från Europas ledande producenter gör oss till en stabil leverantör. Austenitiska stål, 254 SMO, Duplex, Superduplex, Nickelbaslegeringar, Titan, Värmebeständiga material

VI BYGGER INDUSTRISVERIGE SMARTA ELNÄT KL INDUSTRI AB

022-243 00, www.kl-industri.se Nordens ledande nätstationsleverantör skapar möjligheter för smarta elnät. Våra flexibla stationer möjliggör hantering av nya tekniska lösningar för olika typer av elproduktion där förändringar i förbrukningsmönster och produktion fortgår. Samhällets ökade krav på hela kraftsystemets effektivitet och tillförlitlighet behöver smarta stationer för sektionering av stads-, tätorts- och landsbygdsnät med lastfrånskiljare alternativt fulleffektbrytare. Dessa direktanpassas med utrustning för bland annat mätning, kommunikation och fjärrstyrning samt övervakning av till exempel över- och underspänning, jordfelsindikering, brytarindikering, överströmslarm, total förbrukning och skalskydd.

INGENJÖRER SVENSKA TEKNIKINGENJÖRER STING AB

www.sting.nu Sting är ingenjörsföretaget med känsla för teknik och samhälle. Med cirka 1000 projekt i ryggen och med en erfarenhet som sträcker sig mer än 30 år tillbaka i tiden är vi sverigeledande i vår nisch – stora rörliga konstruktioner. Vi har samlat all kompetens under samma tak för att kunna ta oss an såväl stora som små uppdrag från start till mål. Idag levererar vi attraktiva och avancerade tekniska konstruktionslösningar inom infrastruktur över hela Sverige och i Norden.

MATERIALHANTERING NOXOR AB

www.noxor.se Med ett brett och gediget kunnande förser Noxor, och syterbolaget Bameco, kunder inom olika typer av branscher med kundanpassade lösningar för materialhantering, såväl kompletta linjer som enstaka maskiner. Vi tillhandahåller även eftermarknadstjänster i form av förebyggande underhåll, service, utbyte av slitdelar, reparationer och modernisering av befintliga anläggningar.

RESERVKRAFT PLÅT OCH ISOLERING BELISOL

www.belisol.se Belisol utför alla typer av plåt och isoleringsarbeten. Arbeten utförs med plåt i alla tjocklekar och färger, samt koppar och rostfritt. Vi på Belisol har utbildning för att arbeta med alla temperaturer, inklusive extremkyla. Belisol tar miljöpåverkan på allvar och har olika tillvägagångsätt för att minska den negativa påverkan.

HYDRAULIKUTBILDNING PROJEKTHYDRAULIK SVERIGE AB

0243-800 25, www.projekthydraulik.se Vi erbjuder hydraulikutbildning för företag och kunder med skilda utbildningsbehov. Kurserna genomförs i modernt utrustade lokaler i Borlänge. Teorilektioner varvas med praktiska övningar i vårt hydrauliklaboratorium. Förutom de öppna kurserna i Borlänge kan Projekthydraulik genomföra skräddarsydda företagsanpassade utbildningar med möjlighet till praktiska laborationer med mobila laborationsbänkar ute på olika företag runt om i landet. Vi hjälper dig att bli bäst på hydraulik! Teori och praktiska övningar baserat på 40 års erfarenhet.

BRANDSKYDD

OLSSONS ELEKTROMEKANISKA AB

info@fogmaker.com, www.fogmaker.com Fogmaker International AB tillverkar brandskyddsutrustning med vattendimma under högtryck för fordon och maskiner. Systemet är oberoende av elektricitet och position, helt automatiskt och alltid aktivt. Självklart miljövänligt med vår 100 procent PFAS-fria vätska: Eco 1. Fogmaker har partners i 70 länder och det finns idag runt 300 000 system installerade i allt från skolbussar till gruvmaskiner.

www.olssonselektromekaniska.se Olssons helhetslösningar tryggar livsviktig reservkraft. Välkommen till en trygg och kompetent partner när det gäller skräddarsydd reservkraft. Vi finns med er hela vägen från planering till installation och löpande service. Kundspecifika reservkraftsaggregat är vår styrka och vi åtar oss gärna totalentreprenader.Fördelen är att du får en leverantör som samordnar och säkerställer hela leveransen av reservkraft. Oavsett om din anläggning är stationär, mobil eller i en container. Reservkraft du kan lita på. Skräddarsytt för dina behov.

GASANALYSUTRUSTNING

DYKERIARBETEN

FOGMAKER INTERNATIONAL AB

OPSIS AB

www.opsis.se OPSIS AB är ett globalt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa system för gasanalys. Systemen, som är internationellt testade och godkända, används bland annat för kontinuerlig emissionsmätning. Tack vare att OPSIS-systemet kontinuerligt kan mäta flera gaser på flera mätsträckor samtidigt med låga drifts- och underhållskostnader, blir en OPSIS-installation både tekniskt och ekonomiskt effektiv. Vi tillhandahåller även mjukvarurelaterade tjänster och tjänster som kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning, övervakning av mätdata, mä tjänster, framtagning av emissionsdatabaser, dispersionsmodellering och studier av miljöpåverkan. Vi är certifierade enligt standarderna för ledningssystem ISO 9001, ISO 14001, ISO 27001 och ISO 45001 samt har ett ISO 17025-ackrediterat kalibreringslaboratorium.

GÖTEBORGS DYKERITEKNIK AB

031-706 09 00, www.gbgdyk.se Vi dyker upp när du behöver någon som dyker ner. Vi erbjuder tekniskt kvalitativa och kostnadseffektiva lösningar inom marina entreprenader som ger ringar på vattnet. Genom vår samlade erfarenhet och förståelse för komplexa projekt ger GDA uppdragsgivarna mervärden då vi vet vilka metoder som lämpar sig bäst. Vi erbjuder teknisk kompetens, projektledning och utförande inom sjöentreprenader med kärnområdena kaj och betong, sjöledningar och inspektioner. På Göteborgs Dykeriteknik arbetar vi inte bara med kvalitet, kompetens och med miljön i fokus på ytan – vi går djupare! Vill du veta mer? Hör av dig så berättar vi.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

KRÖNIKA

METACON

bygger vätgasproduktion på höjden Metacon lanserar en ny elektrolysmodul på 20 MW där processutrustningen byggs i tre nivåer. Lösningen ska minska både ytbehovet och kostnaderna när större anläggningar för vätgasproduktion etableras. AV JAN ÅSTRÖM N Ä R P R O D U K T I O N E N av fossilfri vätgas skalas upp blir inte bara elektrolysörernas kapacitet viktig. Även den fysiska anläggningen, rörsystemen och infrastrukturen runt produktionen står för betydande investeringar. Svenska Metacon lanserar nu en 20 MW-modul för trycksatt alkalisk elektrolys som angriper problemet genom att bygga på höjden. I stället för att sprida processutrustningen över en stor yta är den nya modulen uppbyggd kring en kompakt stålstomme i tre plan. Elektrolysör-stackar och elsystem placeras längst ned medan utrustning för gashantering och kylning finns på de övre nivåerna. Enligt Metacon kan konstruktionen i vissa projekt helt eliminera behovet av en separat byggnad för utrustningen.

SKA MINSKA KOSTNADERNA

Mindre fysisk yta betyder också kortare rördragningar och mindre behov av bland annat stål, isolering, rörstöd och kablage. Metacons egna beräkningar visar att kostnaderna för stålkonstruktioner kan minska med upp till 30 procent jämfört med traditionella installationer. Kostnaderna för rörmaterial, isolering och tillhörande komponenter kan enligt bolaget minska med upp till 50 procent. För infrastrukturkostnader som påverkas av anläggningens ytbehov anger Metacon en möjlig minskning på upp till 70 procent. Utfallet varierar dock beroende på projekt, lokala förhållanden och anläggningens slutliga utformning.

BYGGS UT MODUL FÖR MODUL

20 MW-lösningen bygger vidare på principerna från Metacons tidigare system 78

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Metacons nya elektrolysmodul har en kapacitet på 20 MW och byggs i tre nivåer för att minska anläggningens ytbehov. Modulerna kan installeras separat eller parallellt när produktionskapaciteten byggs ut. Illustration: Metacon.

på 10 MW. Standardiseringen ska förenkla både transport och installation. Tanken är också att större vätgasanläggningar ska kunna byggas ut successivt. Modulerna kan installeras separat eller parallellt när produktionskapaciteten behöver ökas. – Vår nya modul kräver mindre yta och mindre stål, rör och kablage, vilket gör den till en effektiv grundsten i bygget av stora vätgasanläggningar, säger Christer Wikner, vd och koncernchef för Metacon.

Han pekar även på standardisering som en viktig del av utvecklingen. När samma tekniska lösningar kan återanvändas behöver komplexa komponenter inte konstrueras på nytt för varje enskilt projekt. För storskalig vätgasproduktion kan det bli betydelsefullt. När elektrolysanläggningarna växer från enskilda megawatt till tiotals eller hundratals megawatt blir hur anläggningen byggs nästan lika viktigt för investeringskostnaden som själva elektrolystekniken.

Paint AP från Nils Malmgren AB färger och lacker med

unikt framtagna egenskaper Paint AP är en Akrylatfärg från Nils Malmgren AB. Det är ett enkelt färgsystem, framtaget med optimerade egenskaper. I kombination med ett fantastiskt nyanseringssystem är det möjligt att få Paint AP i många kulörer inom NCS och RAL för systemen Multi, ESD och Anti-Rust. Nils Malmgren AB har över 50 års erfarenhet av att skapa innovationer. Vi vet att vi kan garantera kvalitet.

Paint AP Multi och Paint AP ESD är testade enl EN 1504-2. Uppfyller kriterierna för CE-märkning.

Paint AP ESD är testad enl IEC 61340-5-1. Uppfyller kraven för ESD-beläggning samt EN 1081 klass II.

Diffusionsöppna akrylatsystem låter underlaget andas, vilket motverkar spänningar mellan underlag och färg.

Valnäsgatan 6, Ytterby || Tel: +46 (0)303 936 10 || E-post: info@paintap.se || www.paintap.se

nils-malmgren_byggnorden_helsida_1-2-3.indd 1

2018-08-07 13:57:24

Nordens första mötesplats för hållbara och energieffektiva fastigheter UTS TÄLLNING / KONFERENS / UTBILDNING AR Nya krav, högre kostnader och behovet av effektivare energi användning förändrar fastighetsbranschen. Samtidigt blir investeringar som både sänker kostnader och stärker fastigheternas prestanda allt viktigare. På Clima Energy Nordic samlas branschen kring energieffektiva lösningar inom kyla, värme och ventilation för inomhusklimat. En mötesplats där teknik, hållbarhet och ekonomi möts för att skapa nya lösningar, affärer och samarbeten.

climaenergynordic.se

Arrangeras av:

I samabete med:

2–4 FEBRUARI 2027 SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG

Nordiska Projekt 4/2026