Clean Combustions Dynamic Performance brännare – bättre effektivitet på alla sätt

CLEAN COMBUSTIONS

Dynamic Performance brännare – bättre effektivitet på alla sätt

Brännare från Clean Combustion uppskattas stort inom skogs- och energibranscherna. Företagets produkter används för gasformiga och flytande bränslen. Jämfört med traditionella brännare höjs effektiviteten – bränslena utnyttjas bättre samtidigt som emissionerna blir lägre.

Clean Combustion Technologies är ett spetsteknologiskt företag inriktat på brännare för gasformiga och flytande bränslen.

ATT BRÄNNARNA ÄR säkra och moduluppbyggda förenklar service och underhåll. Pannans/ugnens tillgänglighet ökar därmed. Med andra ord höjd effektivitet på alla sätt.

Utvecklingen av konceptet Dynamic Performance för brännare siktade på en säker, robust och underhållsvänlig konstruktion. Ett mål var också att kunna finjustera brännaren under drift för att få rätt mängd primärluft att blandas med bränslet, inte för lite luft och inte för mycket. – En mycket precis reglering av förbränningsluften gör att energin i bränslet utnyttjas så bra som möjligt samtidigt som bildningen av kväveoxider hålls nere, förklarar Henrik Brodén, teknisk chef hos Clean Combustion.

Dynamic Performance-brännare är försedda med dynamiska virvelturbulatorer som styr och formar flamman i förbränningszonen. Med hjälp av en krans med vridbara vingar på turbulatorn styrs omblandningen av förbränningsluft och bränsle. – Operatören får därmed en ”extra ratt” – ett ytterligare sätt att finjustera driften, fortsätter Henrik Brodén. Den dynamiska turbulatorn används för att optimera flamman oavsett last och bränsle.

Inom skogsindustrin används Dynamic Performance-brännare i många mesaugnar, där kalciumkarbonat omvandlas till kalciumoxid (bränd kalk) med hjälp av gasformigt eller flytande bränsle. Clean Combustion levererar dessutom svartlutsbrännare till sodapannor.

Clean Combustion är också leverantör till energipannor som använder gasformiga eller flytande bränslen. Företagets brännare klarar flera typer av bränslen och även blandningar av bränslen, med en och samma brännare. Därför kallas de också Multi Fuel Burners. Förutom lastbrännare levereras även startbrännare. Lastbrännarna har också fördelen att de klarar låglastkörning bra.

Clean Combustion har dessutom inriktning på cement- och annan mineralindustri samt företag som har destruktionsugnar. Utöver detta levererar Clean Combustion även kameror och IRscanningsutrustning för processövervakning av mesa/kalkugnar och pannor. – Vår affär baseras på helhetslösningar där vi gör allt från förstudier, via projektering, tillverkning och installation till driftsättning hos kund, berättar Karl Stavaeus, vd för Clean Combustion. Dessutom utför vi prestandakontroller i kundernas anläggningar samt bistår vid planering av underhåll. – Inom skogsindustrin handlar det mest om helhetslösningar. Inom energibranschen gäller det oftast modifieringar eller ombyggnader, fortsätter Karl Stavaeus. Det finns flera orsaker till dessa: • Konvertering för annat bränsle, exempelvis byte från fossil olja till bioolja • Öka brännarens driftsäkerhet och tillgänglighet, framförallt genom att de inte sätter igen och är mycket underhållsvänliga • Minska utsläppen av NOx

Byte eller modifiering av brännare är ett kostnadseffektivt sätt att få bättre miljövärden. Brännarna från Clean Combustion representerar BAT-lösningar med utsläppsvärden ofta lägre än miljökraven.

Företaget installerar också det egna styrsystemet BCS, som kan integreras med kundens övergripande styrsystem, samt säkerhetssystemet BSS.

Stockholm Exergi har gjort pilotförsök med att avskilja koldioxid ur rökgaserna från biokraftvärmeverket KVV 8 i Värtan.

Förvänta dig lite mer!

Stockholm Exergi berättade framförallt om ett pilotförsök i produktionsskala, med att fånga in koldioxid från det bioeldade kraftvärmeverket KVV 8 i företagets anläggningar vid Värtan i Stockholm.

För att nå klimatmålen, både lokalt (Stockholms Stad) och globalt (FN:s klimatpanel), behöver CO2 fångas in vid punktkällor och sedan lagras under överskådlig tid.

Där fossila bränslen används är konceptet CCS – Carbon Capture and Storage – och där biobränslen används är konceptet bio-CCS. Med bio-CCS skapas kolsänkor som kompenserar CO2-utsläpp på andra håll. Enligt IPCC krävs bio-CCS för att nå klimatmålen.

Pilotanläggningen i Värtan är kopplad till KVV 8. CO2avskiljningen baseras på HPC – Hot Potassium Carbonate – där kaliumkarbonat först reagerar med CO2 i rökgaserna under tryck, för att sedan i en reversibel reaktion vid lägre tryck lämna ifrån sig CO2. Denna tvättas och kan sedan göras flytande. Den går att transportera för lagring i berg under Nordsjön. – Planen är att bygga en fullstor anläggning för KVV8, och med början år 2025 fånga 800 000 ton CO2 per år, berättade Erik Dahlén. Detta är cirka 1,5 procent av Sveriges totala utsläpp. En kostnadsuppskattning pekar på 500 kronor per ton. Sedan tillkommer kostnad för transport och lagring i Nordsjön.

Målet är att med en fullstor anläggning åstadkomma ett klimatpositivt (CO2-negativt) Stockholm Exergi, det vill säga, avseende företagets samtliga anläggningar. Storskalig produktion av biokol hjälper också till att nå detta klimatmål. >>

Nästan all vätgas i världen produceras från naturgas som används i stor utsträckning i raffinaderier. Detta orsakar utsläpp av CO2, såvida denna inte fångas in genom CCS eller CCU. Bild: Kjell-Arne Larsson

Experter på kameror för industri/processapplikationer/varma miljöer Experter på kameror för industin/processapplikationer/ varma miljöer som ugnar & pannor

För att komma igång behöver både Stockholm Exergi och andra aktörer stöd från svenska staten och/eller EU, samt att politiken inför nya ekonomiska styrmedel.

På lång sikt krävs dock att aktörerna kan göra affär på CCS och bio-CCS, även utan stöd.

Noteras bör att det finns alternativ till att lagra CO2. Denna kan utgöra insatsvara vid tillverkning av e-metanol (enligt en tidigare presentation), andra Power to X-bränslen, metan, myrsyra, urea och ammoniumkarbamat.

Slutligen delade föreningen ut VoK:s stipendium till Stina Ströby och Amanda Åström Ericsson för deras arbete om ”Digitalisering och tjänstefiering av fjärrvärme”. Arbetet utfördes för Profu och som examensarbete på utbildningen i Industriell ekonomi på Chalmers.