EURO MINE EXPO 2026
Innovationerna som formar framtidens gruvindustri
DATACENTER
blir regionala tillväxtmotorer
NORDEN VILL LEDA den nya koldioxidindustrin
GAS I FOKUS
– från industri till energiomställning
PANNDAGARNA
I HALMSTAD
Branschen samlades kring framtidens värme- och kraftsystem
NR 3 • 2026
BOROUGE
INTERNATIONAL satsar stort i Stenungsund
Kapacitet, logistik och energisystem i fokus
25–27 AUGUSTI 2026
SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG
Träindustrin förändras. Det gör Trä & Teknik också.
Råvarupriser. Energieffektivisering. EU-krav. AI och automation. Kraven på lönsamhet och resurseffektiv produktion ökar i varje led. Trä & Teknik 2026 tar ett tydligare grepp om hur branschens viktigaste frågor blir till lösningar.
Mer trä. Mer innehåll. Mer relevans.
Boka kostnadsfri entrébiljett
Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt
Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.
• Kemisk flockning
• Kemisk fällning
• Lamellsedimentering
• pH-justering
• Slamförtjockning
• Mobila filterpressar
• Kolfilter
• Rening tungmetaller
• Jonbytare
• Onlinemätning
• Övervakning
• Loggning
• Mobil vattenanalys
• Recirkulering
• Pumpar
Kontaktuppgifter: 08-4497112
www.alverdens.se
4 Innehåll
5 Ledare
6 Nyheter
14 Miljardinvestering – med fokus på kapacitet, logistik och energisystem
18 Borouge International satsar stort i Stenungsund
22 Verkstaden har inte råd att exkludera halva befolkningen
23 Operatörer uppmärksammar brandrisker i hamnar
24 Den dolda infrastrukturskulden under våra fötter
26 Framtidsfabriken – framgångsrik drift hos Metsä Tissue i Mariestad
29 Ekonomiskt och flexibelt att hyra container
30 Fortum och EcoDataCenter i nytt samarbete – fossilfri el driver AI-utveckling i Dalarna
31 Sätter nya standarder för snabbkopplingar
32 Datacenter kan vara regionala tillväxtmotorer
34 Industriinvesteringar hotas – när elen inte räcker
35 Sollefteå blir ny nod för AI – E.ON ansluter 200 MW
36 Datacenter måste säkras mot cyberhot
37 När AI flyttar in under våra gator
38 Myndigheter och industri måste samverka för säkra fibernät i kris
41 Södra utvecklar ny pappersmassa – kombinerar skogsråvara med havreskal
42 Stora Enso satsar på fluffmassa – stärker position i växande hygienmarknad
44 Nya skogsregler ska minska osäkerheten – viktig signal till investeringar
46 Ny ordförande i Skogsindustrierna – ska leda branschen genom nästa fas av omställningen
48 Trelleborg får nytt vattenverk – med kemikaliefri vattenbehandling
50 Ny bioångpanna minskar klimatavtrycket i Göteborg
52 BECCS Stockholm tar form – Europas största anläggning för negativa utsläpp byggs vid Värtaverket
55 Elkraft för framtidens klimatanläggning
56 Norden vill ta ledningen inom koldioxidborttagning – ny industri växer fram
58 Biogasen växer – och gasnätet ställer om
60 Gas i fokus på många sätt
64 Tekniklösningar från Euromekanik
65 Biogasen tar ny mark – men politiken riskerar att bromsa utvecklingen
66 Små detaljer gör stor skillnad i energisystemet
67 Värme- och kraftföreningen bjöd in till Panndagarna i Halmstad
73 Från processdesign till färdig anläggning och långsiktig service
74 Elektrisk direktdrift – ny väg till effektivitet i gruvan
76 Euro Mine Expo 2026 visade vägen mot framtidens gruva
82 LKAB får klartecken i Gällivare – stärker Europas tillgång till kritiska råvaror
86 Stabil malmproduktion – men prospekteringen bromsar in
88 Epiroc tar automation till stenbrotten – ny order markerar nästa steg
90 Restprodukt kan lösa gruvornas miljöproblem
91 Havator tar helhetsansvar och växer med industrin
92 NCC tecknar ytterligare avtal för bygget av LKAB:s sovringsverk i Gällivare
95 Vi bygger Industrisverige
98 Scania överlämnar första hybridlastbilen till FMV
UTGIVARE
Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Jan Åström jan.astrom@storkom.se
ART DIRECTOR
Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se
PRENUMERATION
Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se
TRYCK
Multiply, Malmö 2026
OMSLAGSBILD
Pågen uppför ett nytt toppmodernt bageri väster om E6 vid trafikplats Landskrona Södra. Bild: jkab ARKITEKTER
BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.nordiskaprojekt.se facebook @nordiskaprojekt www.issuu.com/b2bnyheter.se/ stacks
www.ocast.com/se/stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/ stordaahd-kommunikation-ab
Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.
INFRASTRUKTUR HAR gått från att vara en stödjande funktion till att bli en central tillgångsklass för investerare. I takt med att energiomställning, digitalisering och avkarbonisering omformar samhällsekonomin förändras också synen på vad som är investerbart – och vad som skapar långsiktigt värde.
För institutionella investerare handlar det i dag om mer än traditionella fastigheter. Datacenter, energisystem, logistiklösningar och social infrastruktur integreras allt oftare i samma investeringsstrategier. Gemensamt är långsiktiga kassaflöden, stabil efterfrågan och en direkt koppling till samhällsutvecklingen. Det gör sektorn både attraktiv och strategiskt viktig.
Samtidigt ökar kraven. Investeringar ska inte bara vara lönsamma – de ska också bidra till robusthet, klimatomställning och konkurrenskraft. ESG-perspektivet är inte längre ett komplement, utan en förutsättning. Här blir samspelet mellan offentlig och privat sektor avgörande, liksom tydliga regelverk och förutsägbara processer.
För nordiska aktörer öppnar utvecklingen stora möjligheter. Regionen har starka positioner inom energi, industri och digital infrastruktur. Men för att fullt ut ta tillvara potentialen krävs att projekt kan skalas upp, finansieras och genomföras effektivt.
Infrastruktur är inte längre ett sidospår. Det är en huvudfråga för kapitalmarknaden – och för framtidens samhällsbyggande.
I detta nummer finns mer att läsa om Borouge International satsar stort i Stenungsund – miljardinvestering stärker svensk kemiindustri och framtidens produktion. Datacenter blir regionala tillväxtmotorer – nya investeringar stärker näringsliv och energisystem. Norden vill leda den nya koldioxidindustrin – CCDR skapar en växande marknad och nya affärer. Gas i fokus – från industri till energiomställning. Panndagarna i Halmstad –branschen samlades kring framtidens värme- och kraftsystem. Euro Mine Expo 2026 – innovationerna som formar framtidens gruvindustri.
God läsning
Chefredaktör, Nordiska Projekt
tillförlitlig
Götaverken Miljö AB (GMAB) levererar kvalificerade tjänster för torra och våta elektrofilter inom energi- och processindustrin – från teknisk genomgång och prestandaanalys till modernisering och uppgradering. Genom gruppens samlade kompetens inom rökgasrening och kyltorn erbjuder vi helhetslösningar som ökar driftsäkerheten, förlänger anläggningens livslängd och minskar emissionerna för strikt efterlevnad av gällande miljökrav för en mer hållbar framtid.
Vårt serviceutbud för elektrofilter:
• Tekniska utredningar och prestandaanalyser
• Felsökning och orsaksanalys
• Inspektioner och teknisk ledning på site
• Förebyggande och planerat underhåll
• Ombyggnationer och renoveringar
• Uppgradering av styrsystem och likriktaraggregat
• Kapacitetsökning och verkningsgradsoptimering
www.spig-gmab.com
GMABsales@spig-gmab.com
Götaverken Miljö AB en del av Gruppen Specialister inom Rökgasrening och Kylteknik
MORGONDAGENS PRODUKTER
KAN TILLVERKAS AV GÅRDAGENS STÅL
STÅLINDUSTRIN står för betydande koldioxidutsläpp, men återvunnet stål kan minska klimatavtrycket dramatiskt. Nu undersöker forskare vid BTH hur återvunnet stål kan användas i vanliga konsumentprodukter utan att kvaliteten försämras.
Nu testar forskare vid BTH om det är möjligt att använda återvunnet stål i vanliga konsumentprodukter utan att kompromissa med kvaliteten. Och de tar hjälp av avancerade simuleringar och artificiell intelligens.
SVERIGES NYA STRIDSVAGNAR RULLAR UT FRÅN FABRIK
FÖRSVARSMAKTEN genomför en historisk satsning på nya stridsvagnar. Arméns befintliga Stridsvagn 122 renoveras och modifieras och den första har nu rullat ut från fabriken i Tyskland.
Stridsvagn 123A är utåt sett lik sin föregångare, Stridsvagn 122, men är en helt ny vagn på insidan och en av världens modernaste stridsvagnar.
REGERINGEN
REGERINGEN HAR beslutat att tillsätta en utredning om fastighetsägares rätt till inlösen av fastigheter med bostad intill en vindkraftsanläggning. Utredningen aviserades i propositionen Vindkraft i kommuner som riksdagen nyligen ställde sig bakom.
Priset ska motsvara vad den hade varit värd om anläggningen inte hade uppförts. Läs mer på www.nordiskaprojekt.se
VATTENFALL BLIR huvudsponsor för Team Hasselborg när curlinglaget fortsätter sin satsning mot OS 2030.
Laget tog guld i Milano Cortina 2026 och har sedan tidigare OS-guld från 2018 och brons från 2022.
Anna Hasselborg och Agnes Knochenhauer är även kollegor på Vattenfall Services Nordic. Partnerskapet ska ge laget bättre ekonomiska förutsättningar att kombinera elitidrott, arbetsliv och familjeliv.
Front Ventures investerar 1,5 miljoner euro i Molfar Defence Technologies, ett polsk-ukrainskt radarbolag.
Molfar utvecklar taktiska radarsystem för tidig upptäckt och spårning av små låghöjdsflygande hot, som drönare, i komplexa miljöer.
Investeringen ger Front Ventures 10 procents ägarandel.
Kapitalet ska användas till att förstärka utvecklingsteamet, etablera kontor i Ukraina och genomföra fälttester i Ukraina och NATO-länder.
EPIROC HAR FÅTT en automationsorder från Heidelberg Materials för förarlösa truckar vid ett stenbrott i Australien. Projektet innebär att Epirocs öppna autonomiplattform LinkOA nu utökas från gruvdrift till stenbrott och ballastsektorn.
Systemet ska användas på Komatsu HD605-truckar och testas i blandad fordonsflotta. Målet är högre säkerhet, bättre transporteffektivitet och minskat operatörsberoende.
UPPHANDLINGEN AV tunneldrivning med TBM för gula tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö har annonserats för prekvalificering.
Entreprenadkontraktet uppskattas till cirka 6 miljarder kronor och omfattar cirka åtta kilometer spårtunnel.
Pontarius fortsätter som expertstöd inom avtal, upphandling och kontraktsuppföljning. Enligt tidplanen ska tunnelborrmaskinerna anlända till Stockholm hösten 2029.
ACCESS ANYTIME, ANYWHERE
Alimak industrial elevators for personnel and equipment are easily fitted to new and existing structures without the need for a structural shaft or a machine room. The elevators have been enhancing safety and operational efficiency for the global industry since 1966.
• Built to perform in the world’s harshest environments
• Enhances operational efficiency, HSE performance and reduces maintenance costs
• Unparalleled track record in reliability and durability Visit our website for further information.
alimak.com
EU:S JORDBRUKSKOMMISSIONÄR
Christophe Hansen och landsbygdsminister Peter Kullgren besökte Lantmännens bioraffinaderi i Norrköping. Där visade Lantmännen hur spannmål och restprodukter kan förädlas
till livsmedelsingredienser, foder, biodrivmedel, biogas och gröna kemikalier.
Besöket lyfte bioraffinaderiernas roll för bioekonomi, energiförsörjning och jordbrukets konkurrenskraft i EU:s gröna omställning.
C-GREEN ÄR I slutfasen av en kapitalanskaffning på minst 40 miljoner kronor för att uppgradera sin fullskaliga HTC-anläggning i Heinola, Finland.
Anläggningen omvandlar slam till energirikt HTC-biokol vid Stora Ensos flutingbruk.
Uppgraderingen till Design 3.0 ska öka tillgängligheten, förbättra energieffektiviteten och sänka kostnaderna.
Bolaget vill nu ta tekniken till TRL9 och skala upp kommersialiseringen i Europa och Indien.
PEAB HAR FÅTT uppdraget att bygga ett nytt avloppsreningsverk i Vemdalen åt Vatten och miljöresurs på uppdrag av Härjedalens kommun. Kontraktssumman är 252 miljoner kronor.
Anläggningen dimensioneras för 20 000 personekvivalenter och byggs med modern MBBR-teknik. Projektet ska stärka VA-försörjningen i Vemdalen och hantera stora säsongsvariationer kopplade till turism och framtida utbyggnad.
från
till världens största kryssningsfartyg
STÅL FRÅN SSAB:S anläggning i Brahestad används i byggandet av världens största kryssningsfartyg vid Meyer Turku-varvet.
Fartyget Legend of the Seas är 365 meter långt och kan ta upp till 7 600 passagerare.
SSAB levererar både standardstål och höghållfast fartygsstål till skrov och däck.
Samarbetet med Meyer Turku bygger på lång leveranssäkerhet, hög kvalitet och effektiv logistik direkt från Brahestad till Åbo.
Maskiner • Projekt • Modernisering • Service/reservdelar
Vi levererar alla typer av transportörer för bulkgodshantering:
• Skivsåll
• Trumsiktar
• Spjäll
• Kylskruvar
• Skruvtransportörer
• Skraptransportörer
• Bandtransportörer
• Pneumatiska sändare
• Elevatorer
• Cellmatare
• Askkrossar
• Silos
SKELLEFTEÅ KRAFT och OKQ8 förlänger samarbetet kring publik elbilsladdning genom ett nytt femårigt avtal till 2031.
Sedan 2021 har bolagen byggt Sveriges största publika laddnätverk sett till antal platser, med nära 300 laddplatser i landet. Nu
skiftar fokus mot högre kapacitet och bättre tillgänglighet där efterfrågan är störst.
Skellefteå Kraft ansvarar för el, drift och underhåll, medan OKQ8 driver kundflöden och betallösningar.
360 miljoner i hållbar vattenförsörjning
SKANDIA INVESTERAR 360 miljoner kronor i finansiering kopplad till Sydvattens gröna och blå obligationsramverk. Investeringen ska bidra till framtidens hållbara dricksvattenförsörjning i södra Sverige genom
klimatanpassad vatteninfrastruktur, energieffektivisering och förnybar energi.
Sydvatten levererar dricksvatten till omkring en miljon invånare i Skåne och har som mål att vara klimatneutralt till 2030.
PREVAS HAR fått en order från Kährs på en AI-baserad visionslösning för automatisk sortering och kvalitetsavsyning av trägolv. Systemet analyserar varje träyta i realtid med hjälp av AI, bildanalys och deep learning. Målet är mer exakt och enhetlig sortering, oberoende av operatör eller produktionsförhållanden. Lösningen ska minska variation, öka värdeutbytet och bidra till mer hållbar användning av trä.
för säker kommunikation
SECTRA HAR FÅTT nya beställningar från svenska myndigheter inom säker kommunikation till ett värde av cirka 120 miljoner kronor. Beställningarna gäller bland annat utveckling, support och vidmakthållande av kryptoprodukter för kommunikation på höga sekretessnivåer.
Samarbetet är en del av arbetet med att stärka signalskyddsförmågan inom det svenska totalförsvaret. Ordervärdet är fullt garanterat.
Stockholm
Leverantör av utrustning
TILL PAPPERS- OCH MASSAINDUSTRIN
www.ringdahl-maskiner.se
KONTAKTA OSS
KONTAKTA OSS
KONTAKTA OSS
Ergonomin. Flexibiliteten.
Effektiviseringen.
Tillsammans med en kättingtelfer ger våra lättraverser, lättportalkranar och svängkranar maximal rörelsefrihet för både produktion och personal.
Se ABUS produktprogram inom lätta lyft på abus-kransystem.se
DIN PROJEKTPARTNER
Industrivägen 3 I 302 41 HALMSTAD
E-post: info@scandinox.se DIN PROJEKTPARTNER
Industrivägen 3 I 302 41 HALMSTAD
Industrivägen 3 I 302 41 HALMSTAD
Tel: 035-17 99 50 I Fax: 035-16 95 95
Tel: 035-17 99 50 I Fax: 035-16 95 95
Tel: 035-17 99 50 I Fax: 035-16 95 95
E-post: info@scandinox.se
E-post: info@scandinox.se www. DIN PROJEKTPARTNER
INFRASTRUKTURMINISTER Andreas Carlsson besökte Jula Logistics anläggning i Falköping den 3 juni. Fokus låg på elektrifiering, Västra stambanan och framtidens hållbara logistik. Jula Logistics är Sveriges största inlands -
hamn för containerhantering och en viktig länk mellan inlandet och Göteborgs hamn. Bolaget utvecklar intermodala lösningar där järnväg, vägtransport och lager kombineras för effektivare och mer klimatsmarta flöden.
levererar installationer till datacenter
CAVERION DANMARK och Assemblin
Sverige har tecknat avtal om tekniska installationer vid utbyggnaden av ett datacenter i Danmark.
Uppdraget är värt cirka 160 miljoner kronor. Caverion ansvarar för elteknik inom
mellan- och lågspänning samt brand, medan Assemblin levererar kylteknik, ventilation, säkerhet, automation, värme och sanitet.
Projektet genomförs medan datacentret är i full drift, vilket ställer höga krav på samordning och driftsäkerhet.
SSAB expanderar stålpulverproduktion i Oxelösund
SSAB BYGGER UT sin anläggning för stålpulver till additiv tillverkning i Oxelösund. Expansionen ska möjliggöra kommersiell produktion från första kvartalet 2028, med en kapacitet på cirka 350 ton per år.
Stålpulvret används för 3D-printing av starka, lätta och avancerade komponenter. Satsningen stärker SSAB:s erbjudande inom högpresterande metallpulver för bland annat försvar, fordon och verkstadsindustri.
helelektrisk lastbil med Hybricon GridLink
POLLEX NYA helelektriska lastbil med Hybricon GridLink har färdigställts och gått in i testfas. Fordonet ska användas inom schaktfri ledningsförnyelse, där kraven på drift, tillgänglighet och energiförsörjning är höga.
Testerna sker tillsammans med Hybricon och ska visa hur lösningen fungerar i verklig drift. För Pollex är lastbilen ett steg mot tystare, mer energieffektiva arbeten med lägre klimatpåverkan.
Pågen uppför ett nytt toppmodernt bageri väster om E6 vid trafikplats Landskrona Södra. Bild: jkab ARKITEKTER
fokus på kapacitet, logistik och energisystem
I Landskrona växer ett av Sveriges mest omfattande industriprojekt just nu fram.
Pågen uppför ett nytt toppmodernt bageri väster om E6 vid trafikplats Landskrona Södra. Detta är en investering som ska säkra företagets långsiktiga tillväxt, stärka leveransförmågan och möjliggöra fortsatt expansion på europeiska marknader.
AV PERNILLA KRANTZ
DEN 16 JUNI förra året togs det symboliska första spadtaget av Pågens vd Anders Carlsson Jerndal tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L). Projektet beskrevs då som en strategisk milstolpe både för industriföretaget och för Landskrona som etableringsort.
– Bageriet i Landskrona blir en viktig del i att kunna tillmötesgå konsumenternas önskan om ännu färskare bröd. Genom detta bageri säkrar vi vår leveransförmåga långsiktigt och kan växa ytterligare på de europeiska marknaderna, sa Anders Carlsson Jerndal i samband med projektstarten.
Samtidigt lyfte kommunen etableringen som en central del i stadens utveckling.
– Detta första spadtag är en viktig milstolpe. Med Pågen får Landskrona en ny och viktig etablering som kommer att bidra med ett stort antal arbetstillfällen, sa Torkild Strandberg.
EN AV NORRA EUROPAS STÖRSTA
Det nya bageriet är en av de största industriella satsningarna i regionen på senare år. Anläggningen kommer bestå av en huvudbyggnad på cirka 75 000 kvadratmeter BYA som uppförs
TA Byggproduktion utvecklar och genomför komplexa industri-, logistik- och verksamhetsprojekt med helhetsansvar som totalentreprenör.
i två plan. När byggnaden står klar för produktion väntas den bli en av norra Europas mest moderna anläggningar för färskbröd. Anläggningen dimensioneras för en komplett produktionskedja, från mottagning av råvaror till paketering och utleverans. Logistikläget har varit avgörande i lokaliseringen, med direkt närhet till E6 och viktiga transportstråk.
– Vi börjar där råvarorna ska komma in och avslutar där den färdiga produkten ska gå ut, på logistiksidan, har Anders Carlsson Jerndal sagt i en tidigare intervju.
Produktionstekniskt handlar det om en högautomatiserad miljö där stora degblandare, ugnar, kylning och paketering integreras i ett sammanhängande flöde.
ELFÖRSÖRJNING EN NYCKELFRÅGA
En avgörande möjliggörare för byggnationen av det moderna bageriet är utbyggnaden av elinfrastrukturen i Landskrona.
Det som kännetecknar oss är ett nära samarbete med våra kunder, korta beslutsvägar och ett tydligt ansvarstagande genom hela projektprocessen.
Beslut nära produktionen
Det är så vi skapar framdrift i komplexa projektmiljöer och tar ansvar för helhet, tid, kvalitet och ekonomi.
• Kundnära och handlingskraftiga
• Vana vid komplexa projektmiljöer
• Hög tillgänglighet och nära dialog
• Ansvar från tidigt skede till färdig leverans
Vi fortsätter att utveckla verksamheten och söker fler engagerade medarbetare.
Projektledare • Platschefer • Arbetsledare
Läs mer om våra projekt och karriärmöjligheter på www.tabyggproduktion.se
Landskrona Energi genomför just nu sin största enskilda investering i elnätet. Två nya fördelningsstationer ska stärka kapaciteten och möjliggöra bland annat Pågens etablering.
Investeringen uppgår till cirka 250 miljoner kronor och är en del av en långsiktig satsning där ytterligare utbyggnad planeras under det kommande decenniet.
Stationerna ska tas i drift under 2028 och är alltså en förutsättning för att kunna försörja stora industrisatsningar som Pågens nya bageri. En av stationerna är direkt kopplad till bageriet, medan den andra stärker det övergripande elnätet och möjliggör fler etableringar och ökad elektrifiering i regionen.
Parallellt byggs omfattande reservkraft- och energilösningar in i det nya bageriet. Enligt Bravida Finland, som ansvarar för elentreprenaden, omfattar deras uppdrag elektrifiering av hela produktionsanläggningen plus installation av säkerhetssystem, processdatacenter och backupkraft.
En annan central del i projektet är energieffektivitet och återvinning av processenergi. I bygg- och installationslösningarna integreras system för att ta tillvara energi från bageriprocessen och minska anläggningens totala energibehov.
– Ett viktigt fokus för oss är återvinning av energi från bageriprocessen för att minska energianvändningen, berättar Magnus Frid, projektledare hos Tommy Allström Byggproduktion AB, som är totalentreprenör i projektet.
PROJEKT MED HÖG KOMPLEXITET
Tommy Allström Byggproduktion AB ansvarar för hela kedjan från mark- och grundarbeten till färdig produktionsanläggning, inklusive installationer och tekniska system.
– Projektet är just nu inne i en intensiv produktionsfas där markarbeten, grundläggning, stomresning, takläggning och installationer pågår parallellt. Det ställer höga krav på planering och samordning mellan alla inblandade aktörer, menar vd Tommy Allström.
Stomlösningen består av en kombination av betong och stål, en lösning som är vald för att möta höga krav på både bärighet och brandsäkerhet. Projektorganisationen är större än i ett standardprojekt, vilket speglar den tekniska komplexiteten men också kraven från livsmedelsindustrin.
– Samordning och kvalitetssäkring är avgörande genom hela processen, säger Magnus Frid.
En av projektets största utmaningar är just samordningen av de omfattande tekniska installationerna.
– Genom BIM-samordning och 3D-granskning säkerställer vi att systemen fungerar tillsammans och skapar på så sätt rätt förutsättningar för den avancerade bageriutrustningen, säger Tommy Allström.
När Pågens nya anläggning står klar kommer den inte bara att stärka bolagets produktionskapacitet i Sverige, utan också stödja export till framför allt Norden och Tyskland.
Investeringen ses som ett strategiskt steg för att möta en ökad efterfrågan på färskt bröd och samtidigt säkra robust produktion över tid.
Med sin storlek, tekniska nivå och energiintegration blir bageriet i Landskrona ett av de mest avancerade livsmedelsprojekten i norra Europa. Och en viktig pusselbit i den pågående elektrifieringen och industriella expansionen i regionen.
På Envidan har vi vatten i tankarna varje dag. Det märks i hur vi planerar, bygger och levererar driftklara reningsverk och vattenverk till både privata och offentliga kunder.
Vår entreprenadverksamhet tar ansvar hela vägen – från första idé till färdig anläggning. Med teknisk spets, helhetsperspektiv och expertis från hela vår organisation skapar vi lösningar som håller för dagens krav och morgondagens behov.
Oavsett om det handlar om nybyggnation, ombyggnation eller modernisering hjälper vi våra kunder att ta nästa steg mot effektivare rening, tryggare vattenförsörjning och mer hållbara anläggningar.
Vi har erfarenheten och vi har lösningarna. Kort sagt: vi gör vattenutmaningar byggbara.
Låt oss prata om ert nästa projekt. Vi vågar lova att det blir allt annat än torrt!
Borouge International i Stenungsund är enda tillverkaren av polyeten i Sverige. Antalet anställda är ca 950. Produkterna används inom kabeltillverkning och i rörtillverkning. Företaget levererar högpresterande polymerer till några av de största energi-, olje- och vattenledningsprojekten i världen. På bilden syns PE-anläggningen i förgrunden. Bild: Borouge
I Stenungsund pågår två stora projekt i den polyetenindustri som tillhör Borouge International. Industrins kapacitet höjs för tillverkning av den XLPE som används i elkraftkablar. Företaget satsar därmed på att förstärka sin position i ett specialsegment, där man redan idag är världsledande, tack vare långsiktigt arbete kring forskning och utveckling.
AV KJELL-ARNE LARSSON
DE TVÅ AKTUELLA projekten har syftet att öka kapaciteten för tvärbunden polyeten – som benämns XLPE – och levereras till några av världens största och mest krävande kabeltillverkare.
– Det känns mycket bra med dessa stora investeringar här i Stenungsund. Att företaget satsar på vidareutveckling av XLPE-produktionen. Sedan flera år har kemibranschen i Europa generellt försämrade förutsättningar. Mot den bakgrunden är det extra glädjande med investeringarna och de är bevis på att vi
i Stenungsund tack vare vår kompetens och innovationskraft ändå har lyckats i branschen, säger Marcus Kierkegaard, Site Manager för Borouge International i Stenungsund.
ELEKTRIFIERINGEN BAKOM
Förutom att företaget fortsatt ska leva upp till kabeltillverkarnas höga kvalitetskrav, och till och med överträffa dem, är bakgrunden till investeringen en ökad efterfrågan. Allt eftersom både industrierna
TURNAROUNDS
och transportinfrastrukturen elektrifieras och datacentra drar allt mer el, så ökar elbehoven.
Elen produceras alltmer i ”decentraliserade” vind- och solkraftverk, och därför krävs fler överföringsledningar. Kablar som har isolering av XLPE från Borouge International installeras ofta på havsbotten eller grävs ner på land, där kraven på hållfasthet och livslängd är särskilt stränga.
Den XLPE som produceras i Stenungsund används i kablar både för mellanspänning (MV), högspänning (HV) och extra högspänning (EHV). HV och EHV kan användas för växelström eller likström (DC). HVDC är särskilt viktig för att överföra el från havsbaserade vindparker och till land.
– Våra materiallösningar passar mycket bra för den här typen av tillämpning och vår lösning gör att stora kabeltillverkare väljer oss, fortsätter Marcus Kierkegaard, som arbetat tjugo år inom företaget.
Borouge International satsar mycket på forskning och utveckling. Innovationscentrum finns i flera länder såsom Porvoo (Finland), Linz (Österrike) och Stenungsund (Sverige), men även i Förenade Arabemiraten, Kanada och Kina. I Stenungsund är man världsledande på material till energibranschen och det är också här som produkterna har forskats fram och utvecklats, i samverkan mellan forskning, produktion och marknad. Tack vara detta är Stenungsundsanläggningen idag ett globalt kompetenscentrum, inte minst för XLPE.
EN ANLÄGGNING MED FLERA
Borouge International i Stenungsund har flera delar; i huvudsak en kracker, en högtrycksfabrik där LDPE produceras, tre låg-
– Det är mycket glädjande med de stora investeringar som nu görs i Stenungsund. Under flera decennier har vi tillsammans med våra kunder optimerat produkterna. Vårt utvecklings- och kvalitetsarbete har varit avgörande, och hur vi underhåller fabrikerna och vidareutvecklar deras processer. Detta är i linje med att kemiindustrin i Europa måste bli mer differentierad, för Europa har inte lätt att konkurrera med andra världsdelar. Med våra polyetenprodukter är vi marknadsledande idag i våra segment, så vi har en unik position. Men det räcker inte, vi måste driva oss själva vidare och helst dra ifrån konkurrenterna, säger Marcus Kierkegaard, Site Manager för Borouge International i Stenungsund. Bild: Borouge
trycksfabriker där HDPE produceras varav en fabrik som svarar för produkter enligt företagets egen Borstar®-teknologi.
Produktionen startar med krackeranläggningen. Råvarorna utgörs av etan, propan, butan och nafta, och man har också krackat förnybar råvara som exempelvis biodiesel.
Krackeranläggningen i Stenungsund är en av Europas mest flexibla krackrar, sett utifrån ett råvaruperspektiv. Ut från krackern kommer flera mellanprodukter, där de viktigaste i sammanhanget är eten och propen. Dessa monomerer omvandlas sedan till polymerer och förädlas i någon av företagets polyetenfabriker.
Krackerns produkter används också av andra kemiindustrier i Stenungsund.
De aktuella investeringarna benämns Projekt 1 och Projekt 2. Båda kommer att bidra till högre kapacitet för tvärbunden polyeten, det vill säga XLPE.
I både nya anläggningen (Projekt 1) och den utbyggda befintliga (Projekt 2) sker vidare förädling av polyeten.
Projekt 1 har green field-karaktär, och denna nya anläggning
Tvärbunden polyeten (XLPE) används som isoleringsmaterial i kraftkablar för kritisk energiinfrastruktur. Foto: Borealis
byggs inom företagets befintliga industriområde, och integreras till befintlig verksamhet.
Nya anläggningen kommer att producera en ny generation XLPE (eller homopolymer XLPE) för isoleringsmaterial som används i mellanspänningskablar. Denna XLPE kommer att matcha den beprövade prestandan i Borouge Internationals befintliga portfölj för mellanspänningskablar, inklusive fördelar i fråga om bearbetning och produktivitet, samtidigt som den ger ett lägre koldioxidavtryck genom optimerad produktion.
I nya anläggningen vidareförädlas polymeren från högtrycksfabriken. För att producera högpresterande polymerer är det viktigt med höga renhetskrav i hela kedjan, från monomer och fram till slutprodukt hos kund.
– Jag vill betona att vi differentierar oss på flera specialprodukter, alltså inte standardprodukter. Vi har en unik position på marknaden. Vi är ledande idag, men vi kan inte slå oss till ro, vi måste hela tiden utmana och arbeta med ständiga förbättringar, fortsätter Marcus Kierkegaard.
Utbyggnaden kommer att förbättra den lokala materialtillgången inom EU och säkerställa kontinuiteten i leveranserna för att möta efterfrågan på MV-marknaden. Utbyggnaden kommer också att möjliggöra bulkleveranser, vilket ytterligare minskar koldioxidavtrycket under produktens livscykel. Produkten förväntas finnas tillgänglig på marknaden under 2027.
Projekt 2 byggs som ett brown field-projekt som ska förstärka en befintlig produktionsenhet, i vilken XLPE redan produceras. Avsikten är att höja kapaciteten för den avancerade XLPE som används i kablar för högspänning (HV) och extra hög spänning (EHV).
– De fysiska åtgärderna i Projekt 2 går bland annat ut på att bygga bort flaskhalsar och skapa ännu mer slutna och ännu mer kontrollerade system – från monomer till förpackad slutprodukt, detta för att säkerställa bästa möjliga standard för renhet och tillförlitlighet som krävs för kritisk energiinfrastruktur, säger Marcus Kierkegaard.
Byggnationen beräknas bli klar i år, och kommersiell tillgänglighet väntas under 2027.
Totala kapaciteten för produktionen av eten från krackern är 620000 ton. Denna eten processas bland annat till LDPE, HDPE och Borstar® PE-produkter i företagets egen polyetenanläggning. – När projekten 1 och 2 blir klara och anläggningarna tagits drift kommer kapaciteten för XLPE att bli högre än idag, avslutar Marcus Kierkegaard.
Projekt 1 och 2 utgör del av Borouge Internationals investering på 200 miljoner € inom programmet Building for the Future.
En uppgradering av bearbetningsanläggningen för halvledarmaterial i Antwerpen (Belgien) ingår i programmet och har slutförts. Inom detta görs också investeringar i Ruwais i Förenade Arabemiraten.
Under mars i år blev det offentligt att flera företag har slagits samman under varumärket Borouge International med ”Essential materials, advancing the world” som motto. OMW Aktiengesellschaft och XRG, gick ut med att man formerat Borouge Group International AG, som ska verka under varumärket Borouge International. (XRG är ett investmentbolag som tillhör ADNOC – Abu Dhabi National Oil Company.) Borouge International är en sammanslagning av Borouge Plc och Borealis samt NOVA Chemicals (Kanada).
Med stöd av de långsiktiga aktieägarna OMW och XRG kombinerar Borouge International de kompletterande styrkorna hos tre ledande polyolefintillverkare och drar nytta av en av de mest geografiskt diversifierade och innovativa plattformarna i sektorn. Huvudkontoret ligger i Österrike.
Borouge International, delprojekt inom Building for the Future i Stenungsund
Byggtid: 2025–2027
Byggherre: Borouge International (Borealis AB)
Huvudentreprenörer: Rejlers respektive KANFA AS (part of Technip Energies)
Konsulter: STAR, Sigma Energy and Marin m.fl.
Maskinleverantörer: Coperion, Zeppelin m.fl.
Övriga entreprenörer: Bilfinger, Peab, Nordic Mechanical, Hansson&Söner m.fl.
Kostnad: 200 miljoner €, för Borouge Internationals Building for the Future-program
Entreprenad- och verkstadsbranschen pratar ofta om kompetensbrist.
Samtidigt fortsätter man, mer eller mindre omedvetet, att rekrytera från halva befolkningen. Det är en ekvation som inte går ihop.
AV JAN ÅSTRÖM
SWECON ÄR ETT av företagen som försöker förändra detta. Målet är att 25 procent av medarbetarna ska vara kvinnor till 2029. I dag är siffran 16 procent – och i verkstäderna betydligt lägre.
– Ska vi klara målet så måste vi få fler kvinnliga servicetekniker, säger Emma Ayyad på Swecon.
Det är egentligen ganska självklart. Serviceteknikerna utgör en stor del av verksamheten – och det är där förändringen måste ske. Problemet är att branschen länge sett likadan ut, och därmed också reproducerat samma struktur.
MEN BILDEN HÅLLER PÅ ATT SPRICKA.
När kvinnor väl kommer in i verkstäderna händer något. Arbetsmiljön förändras. Jargongen förbättras. Kulturen utvecklas.
– Vi har fått en trevligare och roligare arbetsplats, konstaterar Johan Nordström på Swecon i Skövde.
Det är inte en mjuk fråga. Det är en affärsfråga.
Företag som inte lyckas attrahera brett kommer att få allt svårare att rekrytera i takt med att konkurrensen om teknisk kompetens ökar. Samtidigt förändras själva yrket. Dagens servicetekniker arbetar med avancerad teknik, diagnostik och uppkopplade system – inte bara med råstyrka.
ÄNDÅ LEVER GAMLA FÖRESTÄLLNINGAR KVAR.
Visst krävs det praktiska åtgärder. Anpassade lokaler, rätt utrustning och en inkluderande arbetsmiljö är grundläggande. Men det räcker inte. Den verkliga förändringen börjar långt tidigare – i hur branschen
syns, hur den kommunicerar och vilka den riktar sig till.
Och kanske viktigast av allt: vilka som faktiskt känner sig välkomna.
Här spelar även utbildningssystemet en avgörande roll. Så länge tekniska utbildningar fortsätter att locka en övervägande majoritet män kommer inflödet av nya medarbetare att se likadant ut.
MEN DET ÄR INGET NATURTILLSTÅND.
I takt med att branschen moderniseras – med elektrifiering, digitalisering och nya arbetssätt – finns också en möjlighet att förändra bilden av yrket i grunden.
Frågan är inte om branschen ska bli mer jämställd.
Frågan är hur snabbt det måste gå. Och svaret är enkelt: snabbare än i dag.
– Det märks att brandrisker och släcksystem uppmärksammas mer och mer hos terminaloperatörer. På senare tid har vi fått flera stora hamnprojekt, bland annat i Pakistan och Turkiet. Vi har även räknat på flera andra stora projekt runt om i världen. Det säger Fredrik Rönnqvist som är ansvarig för hamnsegmentet hos Fogmaker, som tillverkar automatiska släcksystem för såväl fossildrivna som eldrivna maskiner.
ETT EXEMPEL ÄR en större hamn i Pakistan som kontaktade Fogmaker för att få hjälp med brandskydd på sina maskiner.
– De var väldigt pålästa och visste vad de ville ha. De ställde väldigt specifika frågor om vårt system, ända ner på komponentnivå. De nöjde sig inte med bara en lösning utan ville veta varför vi valt den lösningen, säger Fredrik Rönnqvist.
Exempel på frågor var bland annat hur komponenter monteras för att ge så lite vibrationer som möjligt, för att inte vara i vägen, för att vara lättåtkomliga och hur de placeras för bästa skydd.
UTBILDAR KUNDERNA
– Det är väldigt stimulerande att jobba med den typen av kund. Deras noggrannhet och nyfikenhet fick oss att se på vårt system på nya sätt och det driver utveckling. Det gör oss ännu bättre i kommande hamnprojekt, understryker Fredrik Rönnqvist.
I den här typen av stora hamnprojekt ingår att operatören själv ska kunna sköta den övergripande servicen av släcksystemet. Om släcksystemet skulle utlösas av misstag ska kunden kunna återställa det. Det ska finnas ett reservdelslager för att sköta den allmänna servicen.
– Vi utbildar alltid kunderna. Ett släck-
system är en säkerhetsprodukt och användarna måste vara certifierade och de måste följa våra guidelines, annars kan vi inte stå för våra garantier. Om det uppstår en brand och systemet inte är installerat eller skött på rätt sätt, då är det vårt namn som står på systemet.
ELDRIFT UTVECKLAR SYSTEMET
Elektrifieringen av maskiner i hamnar kräver nya sätt att tänka kring släcksystem.
– Elmaskiner innebär sannolikt inte högre brandrisker, men riskerna ser annorlunda ut.
Ett exempel är var på en maskin som brand kan uppstå. På en dieseldriven maskin är den givna placeringen av släcksystemet ovanför motorn.
– På en elmaskin är brandrisken mer utspridd. Batterier kan sitta på flera ställen och även laddpunkter, invertrar och konver-
trar är punkter där en brand kan uppstå, påpekar Fredrik Rönnqvist.
I stället för att ha en släckare vid varje möjlig brandpunkt har Fogmaker nyligen utvecklat ett system med en central släckare. Den har en sektionsventil med slangar till varje möjlig brandpunkt. Vid en brand släpper sektionsventilen fram släckvätska i den slang som går dit branden uppstår.
– Sektionsventilen gör att maskinen slipper släpa runt på fyra separata släckare. Det gör att det krävs mindre utrymme för installation, men även lägre vikt, förklarar Fredrik Rönnqvist.
Under markytan i svenska städer och kommuner löper ett av samhällets viktigaste infrastruktursystem, vatten- och avloppsnäten. Samtidigt är stora delar av systemen byggda under 1950-, 60- och 70-talen och närmar sig slutet av sin tekniska livslängd. Nu står svensk VA-sektor inför vad många beskriver som den största strukturomvandlingen i modern tid.
AV PERNILLA KRANTZ
– VI STÅR INFÖR den största omvandlingen någonsin inom sektorn. Fram till 2040 handlar det om investeringar på omkring 560 miljarder kronor, säger Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten.
BYGGA FRAMTIDENS KAPACITET
Under de senaste åren har investeringstakten ökat kraftigt. Från omkring 15 miljarder kronor per år 2019 har investeringarna vuxit till cirka 35 miljarder kronor årligen under 2024. Utvecklingen beskriver Per Dalhielm som nödvändig, men fortfarande otillräcklig.
– Landets VA-organisationer har verkligen ökat investeringstakten markant. Men samtidigt saknas fortfarande det ledarskap och de reformer som krävs på nationell nivå för att långsiktigt klara omställningen.
Samtidigt växer kraven på systemen i sig. Klimatförändringar, urbanisering, ökade
säkerhetskrav och behovet av robust vattenförsörjning gör att investeringarna inte bara handlar om att ersätta gamla ledningar. Det handlar också om att bygga framtidens kapacitet.
Enligt Svenskt Vatten investeras idag drygt 21 miljarder kronor årligen i Sveriges vattenförsörjning, men behovet bedöms vara betydligt större. Branschen uppskattar att ytterligare omkring 10 miljarder kronor per år skulle behövas för att hålla jämna steg med underhålls- och investeringsbehoven.
– Som det ser ut idag skjuter vi framför oss en växande investeringsskuld, säger Pär Dalhielm.
TYDLIGA KONSEKVENSER
På flera håll i landet börjar konsekvenserna redan bli tydliga. När kapaciteten i vatten- och avloppssystemen inte räcker till påverkas möjligheten att bygga nya bostäder och utveckla samhällen.
– Redan idag har exempelvis Åre behövt stoppa nya detaljplaner eftersom kapaciteten i reningsverket inte räcker till. Och det finns fler orter som antingen redan fattat samma beslut eller är på väg dit, säger Pär Dalhielm.
Samtidigt är den här typen av infrastruktursatsningar både tidskrävande och komplexa. Från planering och tillstånd till
färdiga anläggningar kan projekten ta mellan 10 och 20 år att genomföra.
Det innebär att beslut som skjuts upp idag riskerar att få konsekvenser långt fram i tiden.
Enligt Pär Dalhielm krävs en tydligare nationell strategi kring vattenförsörjning och VA-infrastruktur.
– Politiken måste ta täten och peka ut riktningen. Sverige behöver samlas kring en gemensam plan, en blå färdplan med en samlad vattenpolitik för att säkra framtidens vattenförsörjning från norr till söder.
Han menar också att investeringarna kan få betydelse långt utanför själva VA-sektorn.
– De investeringar som krävs skulle kunna skapa ungefär 23 000 årsarbeten samtidigt som vi bygger ett mer robust samhälle som bättre klarar ett förändrat klimat.
Historiskt har ansvaret för vatten- och avloppsfrågorna i huvudsak legat hos landets kommuner. Men i takt med att behoven växer blir frågan allt mer nationell. För svensk VA-sektor handlar de kommande åren inte bara om att reparera gamla system utan om att skapa de grundförutsättningar som framtidens samhälle kommer vara beroende av.
MODERN OCH FLEXIBEL PRODUKTIONSANLÄGGNING –KVALITET, PRECISION OCH LEVERANSSÄKERHET
Produktionspressar med kapacitet upp till 320 ton och pressningsområde från 7–320 mm gör att vi kan hantera allt från små och avancerade komponenter till större dimensioner och medelstora produktionsvolymer.
KVALITETSSÄKRAD PROVTRYCKNING
Avancerad provtryckning enligt ISO 1402 med HSS 2000 ADVANCED PRO. Täthets- och sprängprovning med tryckluftsdriven testutrustning och vatten som provmedium. Provtryckning mellan 20 och 1950 bar samt direktutskrift av testcerti katet.
HYDRAULAGGREGAT – ANPASSADE UTIFRÅN KUNDERNAS BEHOV
Från ritning till färdigt och installerat.
HYDRAULIC SOLUTIONS
1 CERTIFIKAT
Projektet har också omfattat ett helt automatiserat höglager.
I och med bygget av främst ny mjukpappersmaskin, konverteringslinjer och nytt lager för färdiga produkter, har bruket fördubblat sin kapacitet. Nya maskinen kompletterar två befintliga mjukpappersmaskiner. Samtidigt som den nya linjen har låg energiförbrukning och i övrigt hög miljöprestanda, arbetar företaget parallellt med att förbättra miljöprestanda och minska klimatpåverkan för hela bruket.
AV KJELL-ARNE LARSSON
METSÄ TISSUES BRUK i Mariestad tillverkar mjukpapper, närmare bestämt toalett- och hushållspapper samt industri- och systemrullar, med varumärkena Serla, Lambi och Katrin.
Det investeringsprojekt – Framtidsfabriken – som färdigställdes till hösten 2025 omfattade i huvudsak en mjukpappersmaskin med kapacitet för 70 000 ton per år, samt två nya konverteringslinjer för rullade mjukpapper och en konverteringslinje för vikta pappershanddukar. Dessutom har ett helautomatiserat höglager för färdiga produkter uppförts.
De befintliga pappersmaskinerna har behållits, precis som sex konverteringslinjer. Brukets kapacitet har ungefär fördubblats till 145 000 ton per år.
Tillsammans med företagets två andra svenska mjukpappersbruk (Pauliström och Nyboholm i Småland) har Metsä Tissue idag en kapacitet för 203 000 ton per år.
– Absoluta merparten distribueras regionalt inom Skandinavien. Mjukpapper innehåller mycket luft och är skrymmande. Långa transporter är inte bra för miljö och ekonomi. Vi har redan en stark position på hemmamarknaden, och i och med nya pappersmaskinen i Mariestad har vi stärkt konkurrenskraften, säger Joakim Brenden, VP Operations för Sverige-bruken.
Av mjukpapperet som konsumeras i Skandinavien importeras 40 procent. Ett mål är att minska den andelen och tack vare investeringen i Mariestad kan förhoppningsvis detta ske.
Samtidigt minskar miljöpåverkan vid själva tillverkningen. Projekt
Framtidsfabriken var ett av flera investeringsprojekt som hörde till Metsä Tissues strategiska Future Mill-program. Detta syftade till miljöprestanda i världsklass och bästa produktionseffektivitet. Vad gäller Mariestad ska miljöpåverkan från hela bruket minska. Ambitionen är att de fossila koldioxidutsläppen från produktionen ska vara noll år 2030.
Vid bruket i Mariestad tillverkas ingen färsk massa. Nästan hela volymen som behövs kommer från företagets bruk i Husum. Massan levereras i form av ark förpackade i balar. För var och en av pappersmaskinerna finns logistik, upplösare och annan utrustning för att tillverka mälden till respektive maskin.
– En av våra styrkor är att vi äger hela värdekedjan, säger Joakim Brenden.
Mariestads bruk har en avsvärtningsanläggning för att tillverka returmassa från returpapper. Till nya pappersmaskinen kommer emellertid endast färsk massa att användas. Sett till hela bruket har andelen färskfiber ökat från 40 till 80 procent.
Nya mjukpappersmaskinen (PM 37) har levererats av Valmet och har beteckningen Advantage DCT 200 TS. Maskinen är utrustad med den senaste tekniken för hög effektivitet, låg energi- och vattenförbrukning och minskade CO2-utsläpp.
Med en 5,6 meter bred pappersbana och maskinhastighet uppemot 2100 meter/min har maskinen kapacitet att producera 70 000 ton mjukpapper årligen. Valmets leverans omfattade hela processkedjan från inkommande massabalar till färdig konsumentprodukt.
Maskinen har inloppslåda med två skikt och är försedd med mycket avancerad styrning för hög kvalitet. Blickar vi i stället mot slutet av maskinen lägger vi märke till en 22 fot stor Yankee-cylinder. Närmast innan den i torkpartiet finns en ReDry som pressar ut vatten. Att mer vatten pressas ut minskar energiåtgången i torkpartiet, och pressvattnet går dessutom att återvinna. PM 37 förbrukar endast 5 kbm vatten per ton produkt. Sett till hela bruket har nu specifika förbrukningen minskat från 20 till 10 kbm per ton. Produktionskostnaderna minskar och miljöprestandan ökar.
Nya maskinen gör det möjligt att inte bara minska energiförbrukningen, utan också optimera fiberanvändningen och förfina kvaliteten, exempelvis styra mjukheten hos toalettpapper och absorptionsförmågan hos pappershanddukar. Helt nya produkter kan komma att utvecklas.
Mjukpappersmaskinerna tillverkar baspappersrullar som väger cirka 3 ton. De konverteras och rullas om i konverteringslinjer. En baspappersrulle till exempel ge upp till 30 000 rullar toalettpapper. Tre nya konverteringslinjer har tagits i bruk, därav har två (CR 26 och CR 28) levererats av Valmet Tissue Converting.
I konverteringsprocessen sker:
• Laminering. Flera pappersskikt kombineras för att skapa produkter med 2, 3 eller 4 lager.
• Prägling (embossing). Produktens struktur, utseende och egenskaper skapas.
• Perforering. Rivlinjer skapas för att göra produkten enkel att använda.
• Omrullning och kapning. Produkten får sina slutliga dimensioner. De färdiga rullarna packas sedan i konsumentförpackningar eller vid behov i större transportförpackningar eller säckar. Därefter palleteras och sträckfilmas produkterna till färdiga leveransenheter. Nytt är att linjerna är försedda med tvåbenssystem för paketering. Varje linje har två oberoende paketeringsben med egen utrustning
– Uppstarten av nya mjukpappersmaskinen gick smidigt och vi kom snart upp i fart och önskad kvalitet, berättar Joakim Brenden, VP Operations för Sverige-bruken. Bild: Tobias Andersson
för inplastning, buntning och palletering. Om en del av systemet behöver justeras eller underhållas kan den andra delen fortsätta att producera. På så sätt upprätthålls hög tillgänglighet.
Den tredje nya konverteringslinjen har levererat av C.G. Bretting Manufacture. Den konverterar baspapperet till vikta produkter, såsom handdukar med tre eller fyra paneler.
Multifolder-linjen öppnar upp nya möjligheter för Mariestads bruk. Handdukarna används framförallt i offentliga miljöer som kontor, skolor och andra verksamheter som tillämpar dispenserlösningar.
– I och med helt modern teknik är de nya konverteringslinjerna mer effektiva, har lägre energiförbrukning och ger mycket hög kvalitet, fortsätter Joakim Brenden. De har nya tekniska finesser, exempelvis Auto Splice, vilket gör det möjligt att skarva i farten. Därmed är tillgängligheten hög.
HELT AUTOMATISERAT LAGER
Ett helt nytt höglager har byggts för slutprodukterna från alla produktionslinjer. Byggnaden är drygt 30 meter hög och täcker en markyta på 160 x 60 meter. Lagret har pallställ som är cirka 30 meter höga. Åtta helautomatiska staplingskranar hanterar
pallarna. Kranarna följer skenor i golv och tak. Det italienska företaget E80 Group har levererat utrustningen, inklusive en mjukvaruplattform som övervakar och styr alla kranrörelser. Inget moment i höglagret utförs manuellt, förrän det är dags att lyfta pallarna till bil för utfrakt.
– Nya lagret ger stora fördelar. Staplingskranarna är mycket säkrare än truckar. Effektiviteten är hög och flödena blir stabilare, menar Joakim Brenden.
Höglagret började tas i bruk i april förra året och var i full drift i september. Efter viss intrimning erhölls hög och förväntad effektivitet.
Nya mjukpappersmaskinen producerade sin första baspappersrulle i höstas, närmare bestämt 12 september. Projektet
kom i mål efter långa förberedelser och ett gediget arbete.
– Uppstarten gick mycket bra och vi kom snart upp i fart och fick papper med hög kvalitet. Projekt-teamet tillsammans med medarbetare och leverantörer hade gjort mycket bra insatser. Det var smidigt att starta upp tillverkningen och gradvis öka produktionen. Vi har önskad kapacitet och försörjer de behov vi har just nu, avslutar Joakim Brenden.
Bruket i Mariestad har inte bara producerat baspappersrullar till sina egna konverteringslinjer. En del har också gått till företagets två bruk i Småland.
Det bör tilläggas att investeringar har gjorts för att även i övrigt förbättra miljöprestanda. Exempelvis har reningsverket
byggts om och uppgraderats. Befintliga sedimentationsbassänger har ersatts av mikroflotationsbassänger. Det innebär att luftmikrobubblor används för att få slammet att flyta.
Detta minskar risken att svavelväte bildas, eftersom processen inte kräver den syrefattiga miljö som kännetecknade den gamla sedimentationen. Nu är reningen snabbare och mer luktfri. Större delen av den nya utrustningen är täckt, vilket minskar lukten ytterligare.
Även ett nytt dagvattensystem har installerats vilket skyddar och gynnar djurlivet i Tidan som flyter förbi industriområdet.
Även om Framtidsfabriken är klar och driftsatt, och Future Mill-programmet avslutat, fortsätter Metsä Tissue sitt arbete för en effektiv fabrik som får allt bättre miljöprestanda. Detta genom mer eller mindre kontinuerliga satsningar på större och mindre åtgärder.
Framtidsfabriken, expansionsprojekt, tissue-fabrik
Byggtid: våren 2023–hösten 2025
Beställare: Metsä Tissue
Konsulter: AFRY, Sweco, BHM Engineering & Consulting GmbH, Etteplan m.fl.
Maskinleverantörer: Valmet, Bretting
Manufacture Co, E80 Group S.p.A.
Elkraft: Siemens Energy
Byggentreprenör: Skeppsviken Bygg i Skövde AB Kostnad: 4,2 Mdkr
Vilket är mest fördelaktigt, att hyra eller köpa en container? Båda alternativen har sina fördelar
beroende på budget, tidsplan och behov av anpassning. Att hyra ger flexibilitet att snabbt
skala upp eller ner och du binder inte kapital. Att köpa kan vara bra om det finns behov att bygga om och specialdesigna en container.
– BEHOVEN VARIERAR för olika branscher, företag och projekt. Det viktiga är att tänka igenom hur containern ska användas innan man bestämmer sig för att köpa eller hyra, säger Michael Skärbo som är marknadschef på Containertjänst.
Att hyra container ger bättre kassaflöde och flexibilitet att kunna skala upp och ner när behoven snabbt förändras. Hyra är det populäraste valet för projektbaserade behov där flexibilitet och låg startkostnad är i fokus.
– Genom att hyra slipper du binda kapital i en stor engångsutgift. Det passar bra för kortsiktiga behov som renoveringar, säsongsförvaring eller tillfälliga byggprojekt. Hos Containertjänst betalar du per kalenderdag efter en minimihyra på 20 dagar, vilket gör det mycket prisvärt, påpekar Michael Skärbo.
Om du behöver fler enheter under en arbetstopp eller vill skala ner när projektet närmar sig sitt slut ger hyra stor flexibilitet. Antalet containrar kan snabbt justeras utan att behöva oroa sig för framtida underhåll eller förvaring av tomma enheter.
– Vi erbjuder snabb leverans, ofta inom 24 timmar, direkt till kundens adress. Dessutom får kunden tillgång till vårt breda sortiment av färdiga lösningar, som kyl- och fryscontainer, miljöcontainer eller säkerhetscontainer.
När du hyr en container tar Containertjänst hela ansvaret för att den är i rätt skick och utrustad med lås i högsta säkerhetsklass.
– Vi löser dessutom transporten med kranbil, flakbil eller sidlastare. Kunden pekar ut platsen, vi ställer dit containern och hämtar den när projektet är avslutat.
SPECIALANPASSA CONTAINER
För att kunna anpassa en container efter särskilda behov som inte täcks av standard-
containrar eller Containertjänsts specialcontainrar kan det vara bra att äga den. Exempel på anpassningar kan vara att installera el, isolering, fönster eller hyllsystem. Kanske vill du bygga om en container till ett mobilt kontor, en verkstad eller en utställningsmonter. Bara fantasin sätter gränsen.
– Vi på Containertjänst har lång erfarenhet av att hjälpa företag att hitta rätt. Vi hjälper kunden genom hela projektet. Från en första behovsanalys och ritning till en skräddarsydd specialcontainer som levereras med kranbil.
Frågor du kan ställa för att göra rätt val är till exempel hur länge containern ska användas. Vid behov över två till tre år lönar
det sig oftast att köpa.
Innan köp bör du fundera på om det finns plats att förvara containern när den inte används. Om svaret är nej kan det vara bättre att hyra. Då hämtar Containertjänst containern direkt efter avslutat projekt.
Om det behövs omfattande anpassningar och modifieringar är det bäst att köpa container och låta Containertjänst bygga om och specialanpassa den.
– Ibland räcker inte en standardmodell till. Vi projekterar och bygger kundunika lösningar för allt från vattenrening till mobila däckverkstäder. Genom att kombinera vår erfarenhet av att bygga om containrar med kundens specifika krav skapar vi en lösning som verkligen gör skillnad i det dagliga arbetet, understryker Michael Skärbo.
Lokalt elavtal kopplar vattenkraft till datacenter och stärker regionens roll i den digitala omställningen
AV JAN ÅSTRÖM
DATACENTERINDUSTRIN fortsätter att växa snabbt i Sverige – inte minst i takt med den ökande efterfrågan på AI-kapacitet. Samtidigt blir tillgången till stabil och fossilfri el en avgörande faktor för fortsatt expansion.
Nu har Fortum och EcoDataCenter ingått ett långsiktigt elköpsavtal (PPA) för datacentret i Falun, där teknikbolaget CoreWeave etablerar avancerad AI-infrastruktur. Avtalet innebär att anläggningen försörjs med fossilfri el från Fortums vattenkraftverk i Dalälven, med lokala ursprungsgarantier.
LOKAL ENERGIFÖRSÖRJNING I FOKUS
Samarbetet bygger på en tydlig regional förankring. Fortum driver ett stort antal vattenkraftverk i Dalälven, medan EcoDataCenter har sin första etablering just i Falun.
– Avtalet med Fortum, som ger vår anläggning i Falun kraft direkt från Dalälven, är ett bra exempel på hur lokala samarbeten kan skapa nya möjligheter för hela regionen, säger Peter Michelson, vd på EcoDataCenter. Avtalet omfattar 10 MW i elområde SE3
och sträcker sig mellan 2026 och 2030. Utöver själva elköpet tar Fortum även ansvar för den fysiska elleveransen och balansansvaret för anläggningen.
DATACENTER BLIR NYCKEL
I ENERGISYSTEMET
För Fortum är samarbetet en del av en bredare strategisk satsning på datacentersegmentet, som växer snabbt i takt med digitalisering och AI-utveckling.
– Datacenter är en viktig och växande industri som vi ser stor potential i. Det här är ett betydelsefullt första steg för oss i Sverige, säger Simon-Erik Ollus, chef för storkunder och elmarknad på Fortum.
Utvecklingen speglar en större trend där energibolag och datacenteraktörer i allt högre grad planerar tillsammans. Det skapar nya möjligheter att optimera både energianvändning och kapacitet i elnäten.
PÅ
Etableringen i Falun är kopplad till CoreWeave, ett snabbt växande teknikbolag inom AI och molninfrastruktur. Behovet av avancerad beräkningskapacitet ökar kraftigt, vilket i sin tur driver efterfrågan på
både datacenter och energi.
Här blir tillgången till fossilfri el en konkurrensfördel för Sverige – inte minst i regioner med stark lokal produktion.
Samtidigt ställer utvecklingen krav på både energisystem och samhällsplanering, där nya etableringar måste integreras i befintlig infrastruktur.
SAMSPEL MELLAN ENERGI OCH DIGITALISERING
Samarbetet mellan Fortum och EcoDataCenter illustrerar hur energisystemet och den digitala infrastrukturen blir allt mer sammanlänkade.
Datacenter går från att vara rena elkonsumenter till att bli en aktiv del av energisystemet – med potential att bidra till flexibilitet, effektivitet och regional utveckling.
I takt med att AI och digitalisering accelererar väntas denna typ av samarbeten bli allt vanligare.
För Sverige innebär det en möjlighet att kombinera stark energiproduktion med en växande digital industri – och därigenom stärka både konkurrenskraft och hållbar utveckling.
Källa: Fortum, EcoDataCenter
Utvecklingen av kraftfullare processorer i datacenter ökar behovet av vätskekylning. Det kräver effektiva snabbkopplingar som minimerar tryckförluster i kylsystemet. Tillsammans med andra tillverkare och slutkunder som Meta är svenska Cejn med och tar fram nya standarder, som ökar täthet och prestanda på snabbkopplingar för datacenter.
– I TAKT MED att AI växer blir processorerna mer kraftfulla och behöver mer kylning. Vi ser en stark trend att man går från traditionell luftkylning till vätskekylning, säger Mats Ahnheim som är produktchef för datacenterteknik på Cejn.
Sedan starten 1955 har Cejn utvecklat och tillverkat snabbkopplingar för flera branscher. I datacenter med dagens kraftfulla vätskekylda AI-servrar är användandet av spillfria, högkvalitativa snabbkopplingar ett måste.
– De behövs för snabbast möjliga idriftsättning samt för att möjliggöra isärkoppling under drift vid service och uppgradering utan driftstopp.
För att utveckla rätt lösningar jobbar Cejn nära de stora CSP-företagen (Cloud Service Provider).
– Vi har främst två stora slutkunder som vi jobbar mot, det är Meta och en annan stor CSP. Genom organisationen Open Compute Project (OCP) deltar vi i utvecklingen av nya standarder för snabbkopplingar. Projekten leds av stora slutkunder, exempelvis Meta, som klargör vilken kravbild de har på en produkt de vill ha på marknaden. De bjuder in olika tillverkare att vara med och utveckla den nya produkten.
TESTAS OCH VALIDERAS
I projekten testas kopplingarna de deltagande tillverkarna tar fram mot varandra för att se att de verkligen fungerar tillsammans, oavsett tillverkare.
– När en standard är släppt kan vem som helst tillverka den snabbkopplingen och den blir kompatibel med andra tillverkares. Skillnaden är att när vi är med och tar fram en standard tillsammans med en stor slutkund, då vet de att vår lösning redan är provad, testad och validerad. Det sätter Cejns namn i själva standarden, och det ger oss ett väldigt bra renommé i datacentervärlden, konstaterar Mats Ahnheim.
Cejns produktchef Mats Ahnheim svarade på frågor om datacenterteknik på Nordbygg.
Det gemensamma arbetet med standarder gör att kraven på täthet och prestanda ökar.
– Målet är att minimera tryckförlusterna i snabbkopplingsdelen. Ju lägre tryckförluster du har desto lägre elförbrukning blir det på kylsystemets pump och det gynnar den totala energiförbrukningen.
Mats Ahnheim är övertygad om att utvecklingen av datacenter kommer att fortsätta.
– Kanske att det blir en viss mättnad i USA, men det finns så många fler länder som vill ha egna datacenter, för att vara geopolitiskt oberoende och äga rättigheterna till sina datacenter.
Enda hotet han kan se är om det kommer någon ny typ av processor som inte utvecklar lika mycket värme.
– Det skulle sänka kravet på kyleffekt, och minska energiförbrukningen för datacenter, vilket skulle vara positivt ur klimathänseende. Men så länge det finns ett behov av vätskekylning gör vi på Cejn vår lilla del, genom att ta fram snabbkopplingar med minimal tryckförlust. Då minskar elförbrukningen och vi bidrar till en bättre miljö, påpekar Mats Ahnheim.
Förra året var 3 750 miljarder kronor i svensk företagsomsättning direkt beroende av datacenterkapacitet. Samtidigt genererade sektorn under 2025 ett samlat BNP-bidrag på 57,8 miljarder kronor. Det visar en rapport från Swedish Datacenter Industry Association (SweDCI). Med utgångspunkt från rapporten diskuterades datacenters ekonomiska och strategiska betydelse för samhället, i en paneldebatt på Data Center Expo i Stockholm.
ANN WINGÅRD, vd på SweDCI, konstaterade att datacenter är en möjliggörande infrastruktur för andra industrier. Samtidigt är de i sig industriellt avancerade anläggningar som genererar många arbetstillfällen. I dag skapar datacenterindustrin i Sverige cirka 12 000 arbetstillfällen.
– Enlig vår rapport finns det ett behov att rekrytera cirka 30 000 personer till branschen fram till 2030. Varje direktanställd genererar dessutom sex till sju ytterligare arbets-
tillfällen för personer som inte är anställda i datacentren, sa Ann Wingård.
Panelen konstaterade att datacenter kan fungera som regionala tillväxtmotorer. Björn Tell är vd för CTS Nordics Sweden, som ritar och bygger datacenter.
– I ett projekt behöver vi folk som jobbar samhällsnära med att hitta kraft och land att bygga på. Sedan har vi designarbetet, där det krävs väldigt högt teknologikunnande runt kyla, och det är nästan
”Sverige är en mycket attraktiv marknad, mycket tack vare all den gröna energi vi har, stor förutsägbarhet vad gäller den geopolitiska situationen och en stabil demokrati. Det är även hög kompetensnivå på de som jobbar här och god tillgång till resurser. ”
/Johanna Wendesten, Digital Portfolio Manager på Siemens
bara liquid cooling i dag, och även kontrollsystem. Det är ett stort spann av ingenjörskraft, projektledningskraft och entreprenörskraft som behövs.
Stefan Nilsson är Chief Commercial Officer på Conapto, som har fyra datacenter i Stockholm. Han påpekade att för att klara behovet av datacenter i Sverige behövs både kapacitet och kompetens.
– För att bygga anläggningarna behövs inte bara datacenterkompetens. Det behövs elektriker, snickare och många fler yrkesgrupper. Sedan har vi våra kunder och deras personal och det behövs bevakning med mera. Om vi inte får till den kompetensen stannar Sverige, påpekade Stefan Nilsson.
Johanna Wendesten, Digital Portfolio Manager på Siemens, fyllde på med att det behövs många typer av kunskap för att bygga och driva datacenter.
– Det behövs kunskap om fastigheter, brandskydd, temperatur, strömförsörjning med mera. I princip alla som pluggar på KTH finns representerade på ett datacenter, sa Johanna Wendesten.
ERBJUDA RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR
Det handlar inte bara om tillgång till kompetens. Björn Tell påpekade vikten av att erbjuda rätt förutsättningar för företag som vill satsa på datacenter i Sverige.
– Om de inte får det kommer de att lägga sin verksamhet någon annan stans. Vi måste även tänka på att AI innebär ett teknologisprång. Om vi går tillbaka några år handlade datacenter mycket om lagring, men i dag handlar det om tillämpningar, att göra beräkningar och analyser på väldigt kort tid. Det är det som driver den stora omställningen, sa Björn Tell.
Johanna Wendesten fick frågan hur Siemens ser på Sveriges attraktionskraft när det gäller att etablera datacenterverksamhet.
– Sverige är en mycket attraktiv marknad, mycket tack vare all den gröna energi vi har, stor förutsägbarhet vad gäller den geopolitiska situationen och en stabil demokrati. Det är även hög kompetensnivå på de som jobbar här och god tillgång till resurser.
Samtidigt pekade Johanna Wendesten på utmaningar vad gäller förutsägbarheten på att få den effekt man behöver, att få miljögodkännanden med mera.
– Siemens ser att Sverige inte är den största marknaden just nu, men vi hoppas att vi ska kunna få den förutsägbarheten så att också Sverige kan växa.
Elektrifieringen bromsas av kapacitetsbrist, osäker marknad och långsamma tillstånd
AV JAN ÅSTRÖM
SVERIGES INDUSTRI står inför en omfattande elektrifiering – men utvecklingen riskerar att bromsa in. En ny rapport visar att investeringar skjuts upp eller uteblir när elnätet inte räcker till, tillståndsprocesser drar ut på tiden och marknadsförutsättningarna är osäkra.
Bakom rapporten står SKGS, som samlar basindustrin inom skog, kemi, gruvor och stål. Slutsatsen är tydlig: viljan att ställa om är stark – men förutsättningarna brister.
ELBEHOVET ÖKAR KRAFTIGTIndustrins elbehov väntas öka från cirka 46 TWh i dag till 93 TWh år 2035. Samtidigt är det en nedjustering jämfört med tidigare prognoser.
Förklaringen är att flera stora projekt har senarelagts eller fallit bort.
– Det är mycket allvarligt att tillståndsprocesser och ett otillräckligt elnät blivit ett hot mot de svenska företagens konkurrenskraft, säger Göran Björkman, ordförande för SKGS.
När investeringar skjuts upp påverkas inte bara industrin – utan även Sveriges tillväxt, sysselsättning och klimatomställning.
ELNÄTET EN FLASKHALS
Bristen på kapacitet i elnäten pekas ut som en av de största utmaningarna. Industrins omställning kräver att el finns tillgänglig där och när den behövs, till en konkurrenskraftig kostnad.
Samtidigt tar tillståndsprocesser för både nätutbyggnad och ny produktion lång tid.
– Det behövs snabba investeringar i både nätkapacitet och fossilfri elproduktion. Men politiken måste också minska investeringsriskerna och skapa förutsättningar för att ny elanvändning faktiskt realiseras, säger Johan Bruce på SKGS.
TUNGA SEKTORER DRIVER EFTERFRÅGAN
Det ökade elbehovet drivs främst av stål- och metallindustrin samt raffinaderier och elektrobränslen. Även gruvnäringen och skogsindustrin väntas öka sin elanvändning.
Samtidigt pekas datacenter ut som en osäker faktor, där snabb tillväxt kan skapa ytterligare tryck på elsystemet och konkurrens om kapaciteten.
AVGÖRANDE FÖR OMSTÄLLNINGEN
Rapporten visar att elektrifieringen inte enbart handlar om teknik
Johan Bruce, verksamhetsansvarig SKGS Foto: Björn Leijon/Skogsindustrierna
– utan lika mycket om marknad och politik. Flera nya lågutsläppande produkter befinner sig i ett tidigt skede, där efterfrågan ännu inte är fullt etablerad.
För att omställningen ska ta fart krävs att både utbud och efterfrågan utvecklas parallellt.
För samhällsbyggnadssektorn är utvecklingen central. Industrins investeringar i fossilfri produktion är en förutsättning för att nå klimatmålen – men också för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.
Frågan är inte om industrin vill ställa om. Frågan är om Sverige kan leverera den el och de förutsättningar som krävs.
Källa: SKGS
Storskalig datacenteretablering stärker regionens
roll i framtidens digitala industri
AV JAN ÅSTRÖM
SOLLEFTEÅ TAR ETT kliv fram som en nyckelspelare i den växande AI-industrin. E.ON Energidistribution och det isländska datacenterbolaget atNorth har tecknat avtal om en elanslutning på 200 MW till en ny anläggning i Hamre – en av de största konsumtionsanslutningarna i E.ONs historia.
Etableringen skapar förutsättningar för storskalig AI-infrastruktur och markerar samtidigt en tydlig riktning där tillgång till el och kapacitet blir avgörande för var framtidens datacenter byggs.
Tillgången till effekt och robust elinfrastruktur pekas ut som en av de viktigaste faktorerna när datacenter och AI-verksamheter växer globalt.
– Hamre är ett av de mest attraktiva områdena i Sverige när det gäller elnätskapacitet, med närhet till både stamnät och omfattande vind- och vattenkraftproduktion, säger Martin Höhler, vd för E.ON Energidistribution.
Avtalet innebär att parterna nu är överens om tidsplanen för anslutningen, som ska vara klar inför planerad driftstart hösten 2028.
NÄSTA GENERATIONS AI-ANLÄGGNING
atNorths anläggning i Sollefteå beskrivs som ett campus för nästa generations datacenter, anpassat för högdensitetsarbetslaster kopplade till AI. I anslutning till etableringen planeras även ett innovationscampus.
– Vi står inför en kraftig tillväxt av megastora datacenter som måste matchas av hållbar och skalbar infrastruktur. Vårt campus i Sollefteå är ett tydligt exempel på hur vi kan kombinera teknisk
E.ON och atNorth har tecknat avtal om en elanslutning på 200 MW till en ny AI-anläggning i Hamre, utanför Sollefteå – en av de största konsumtionsanslutningarna i E.ONs historia. Bild: Sollefteå kommun
utveckling med lokal nytta, säger Eyjólfur Magnús Kristinsson, vd på atNorth.
För E.ON innebär projektet omfattande investeringar i elinfrastruktur. En ny fördelningsstation ska byggas i Hamre, samtidigt som en cirka fem kilometer lång 130 kV-ledning dras till stamnätsstationen i Nässe.
Projektet visar tydligt hur energisystemet och den digitala infrastrukturen växer samman – där nya etableringar kräver både produktion, nätkapacitet och långsiktig planering.
LOKAL NYTTA AV ENERGIN
För Sollefteå kommun innebär satsningen ett strategiskt lyft. Regionen är redan en stor producent av fossilfri el, och etableringen skapar möjligheter att använda mer av energin lokalt.
– Det här stärker både näringslivet, sysselsättningen och kommunens attraktivitet som plats för framtidens industri och digitala etableringar, säger Emelie Wrede (C), kommunstyrelsens ordförande.
EN DEL AV EN STÖRRE TREND
Utvecklingen i Sollefteå är en del av en bredare trend där datacenter etableras i områden med god tillgång till fossilfri el. I takt med att AI driver efterfrågan på beräkningskapacitet ökar också konkurrensen om effekt och nätanslutning.
Samtidigt visar projektet hur Sverige kan kombinera stark energiproduktion med en växande digital industri.
Frågan framåt är hur snabbt infrastrukturen kan byggas ut – och hur väl energisystemet kan möta den snabbt växande efterfrågan från framtidens AI-ekonomi.
Källa: E.ON, atNorth
Norden har idealt klimat, politiskt stabilitet och bra energitillgång vilket gör det attraktivt att etablera datacenter i de nordiska länderna. Samtidigt gör allt mer uppkopplade och hopkopplade digitala system oss sårbara för cyberattacker. Det ställer högre krav på säkerhet och förmåga att hantera hot och attacker, inte bara för datacenter utan även för elnät och annan kritisk infrastruktur.
AV LARS-OLOF TANDBERG
– SEDAN SVERIGE och Finland gick med i Nato har cyberattacker på kritisk infrastruktur ökat med 300 procent i Sverige och i Finland rapporterar en ökning av cyberspionage från Ryssland. Både elnäten och datacentren är beroende av pålitlig säkerhet mot cyberhot för att företag ska våga satsa på att ha verksamhet i nordiska datacenter.
Det konstaterade Amalie Lønning, Cybersecurity Portfolio Manager på Siemens, när hon pratade om framtiden med digitalisering och cyberhot för datacenter i Norden på Datacenter Expo i Stockholm.
– Datacenter blir mer och mer en kritisk infrastruktur samtidigt som elnätet blir allt mer beroende av datacenter. Datacenter är konsumenter av energi men även prosumenter, vilket innebär att de även producerar energi.
Till exempel kan vätskekylning bidra till fjärrvärme och med smartare och AI-driven produktion kan datacentren vara delaktiga i balanseringen av elnätet.
ÖKANDE CYBERHOT
Samtidigt gör den ökade digitaliseringen av verksamheter och processer att systemen blir mer utsatta för cyberhot.
– I Norden har vi hög digitalisering i våra kraftsystem och på grund av geografin är vi ofta beroende av digital fjärrstyrning, vilket öppnar upp nya möjligheter för attacker. Attacker underlättas även av att kritisk infrastruktur kopplas samman via OT-system och av geopolitiska förändringar, där krig pågår även i Europa.
Fysiska och digitala attacker och störningarna kan leda till minskad redundans vilket ökar stillestånd i datacenter. De minskar även systemansvariga nätmyndigheters möjlighet att balansera elnätet påverkas liksom energiintensiva industriers verksamhet.
På Datacenter Expo berättade Amalie Lønning och Johanna Wendesten från Siemens om behovet att planera för cybersäkerhet och att minimera energibehovet i framtidens datacenter. Bild: Lars-Olof Tandberg
Det finns flera lagar och regleringar som påverkar hur vi måste tänka kring säkra datacenter i framtiden. Till exempel NIS2 som är en ny europeisk standard för cybersäkerhet. – Vid en incident eller om brister upptäcks vid en revision kan ett företag få betala en straffavgift på upp till tio miljoner euro. Därför är det viktigt att ha koll på NIS2 när ni designar era datacenter, sa Amalie Lønning. Hon lyfte behovet att jobba förebyggande för att reducera riskerna. Att ha koll på sina tillgångar, hårdvara och mjukvara och bygga resiliens.
– Ett bra tips för att komma i gång är att titta på IEC 62443, som är en standard för cybersäkerhet i industriella informationsoch styrsystem, sa Amalie Lønning.
Johanna Wendesten, Digital Portfolio
Manager på Siemens, påpekade att den nordiska elkonsumtionen förväntas öka med 40–60 procent till 2050. Av det kommer datacenter att stå för 15–25 procent. Därför behövs nya lösningar för att minimera elåtgången.
– Vi behöver ta vara på synergier mellan kraft och produktion. Lära oss vad elnätet behöver från datacenter och vice versa. Vi behöver veta vad som händer i ställverk och transformatorer när elen matas in i datacentren, så att vi kan anpassa vår användning utan att ställa till problem.
Ett exempel är att använda virtualisering, vilket både minskar klimatavtrycket och möjliggöra dynamisk lastbalansering.
– I takt med AI och IoT ändras kraven på hur el matas in i datacenter. De som bygger datacentren måste pusha oss leverantörer att erbjuda den senaste teknologin för inmatning av el, uppmanade Johanna Wendesten.
Digitalisering och artificiell intelligens håller på att förändra svensk VA-verksamhet i grunden. Det som tidigare främst handlade om fysiska ledningsnät, pumpar och vattenverk blir nu allt mer datadrivet. Med sensorer, automatiserad övervakning och AI-baserade analysverktyg som nya centrala komponenter.
AV PERNILLA KRANTZ
UNDER SENARE ÅR har flera kommuner och VA-organisationer börjat testa lösningar där digital teknik används för att upptäcka läckor, optimera energiförbrukning och förutse underhållsbehov innan problem uppstår. För en bransch med stora reinvesteringsbehov och ökade krav på robusthet ses digitalisering som ett viktigt verktyg för att använda resurser mer effektivt. I många svenska kommuner försvinner fortfarande stora mängder dricksvatten genom läckage i äldre ledningsnät. Genom smart övervakning och kontinuerlig datainsamling går det att upptäcka avvikelser snabbare än tidigare. Samtidigt skapar teknikutvecklingen nya möjligheter att styra och övervaka vattenflöden i realtid. Flera aktörer i branschen beskriver utvecklingen som ett skifte där VA-systemen gradvis blir en del av det uppkopplade samhällets digitala infrastruktur.
Enligt diskussioner under årets VA-konferenser och branschmöten väntas AI och automatisering spela en allt större roll framöver, inte minst när det gäller planering, driftoptimering och klimatanpassning.
NYA UTMANINGAR VÄNTAR
Men digitaliseringen innebär också nya utmaningar. När fler system kopplas upp
VA-system räknas idag som samhällskritisk infrastruktur, vilket gör säkerhetsfrågorna betydligt mer centrala än tidigare. Bild: Pixabay
ökar behovet av cybersäkerhet och skydd mot intrång. VA-system räknas idag som samhällskritisk infrastruktur, vilket gör säkerhetsfrågorna betydligt mer centrala än tidigare.
För många kommuner handlar utvecklingen dessutom om kompetens. Nya tekniska lösningar kräver specialistkunskap inom dataanalys, automation och IT-säkerhet. Områden där konkurrensen om arbetskraft redan är hård.
Samtidigt betonar många i branschen att digitalisering inte handlar om att ersätta människor, utan om att skapa bättre beslutsunderlag och effektivare arbetssätt.
Tekniken väntas också få större betydelse i arbetet med klimatförändringar och extremväder. Genom bättre data och snabbare analys kan systemen anpassas mer dynamiskt vid exempelvis skyfall eller perioder med hög vattenförbrukning.
För svensk VA-sektor handlar digitaliseringen ytterst om att bygga smartare, säkrare och mer hållbara system för framtiden.
Det som tidigare låg dolt under marken håller nu på att bli en allt mer högteknologisk del av samhällsinfrastrukturen.
Så används AI och digital teknik i dagens VA-system:
• Sensorer som upptäcker läckage
i ledningsnät i realtid.
• AI-baserad analys för att förutse underhållsbehov.
• Digital övervakning av vattenkvalitet och flöden.
• Smarta pumpsystem som optimerar energianvändning.
• Prediktiv drift som identifierar risk för driftstopp innan problem uppstår.
• Datadriven styrning vid skyfall och extrema vattenflöden.
• Digitala tvillingar av ledningsnät och anläggningar.
• Automatiserad övervakning för snabbare incidenthantering.
• AI-stöd för långsiktig investerings- och kapacitetsplanering.
• Cyberövervakning för att skydda samhällskritisk infrastruktur.
PTS lämnar stöd till olika aktörer som anskaffar beredskapsmaterielen. De har en skyldighet att upprätthålla förmågan under en viss tid, normalt tio år. Bild: Stadsnätsföreningen
PTS lämnar stöd till olika aktörer som anskaffar beredskapsmaterielen. De har en skyldighet att upprätthålla förmågan under en viss tid, normalt tio år. Bild: Stadsnätsföreningen
Det behövs säkra och motståndskraftiga kommunikationsnätverk i en orolig omvärld och det gör fibernäten till en central del av samhällets beredskap. Vilken beredska finns för att säkra fibernäten och hur ser hotbilden mot Sveriges kritiska infrastruktur ut i dag? Det diskuterades under rubriken ”Så får vi fibernäten att fungera i kris” på Mötesplats Samhällssäkerhet.
AV LARS-OLOF TANDBERG
– I DAGENS OROLIGA omvärld ökar behovet av säkra och motståndskraftiga kommunikationsnätverk. Bland annat kritisk infrastruktur, räddningstjänst och försvarsinsatser är beroende av konstant skyddad datatrafik. Hur ser hotbilden ut mot Sveriges kritiska infrastruktur idag? undrade Lina Bonander, ansvarig för sam-
hällssäkerhet på Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF).
Ove Landberg, strateg på avdelningen för beredskap och säkerhetsskydd på Post och Tele-styrelsen (PTS) konstaterade att hotbilden mot elektronisk kommunikation är ganska bred.
– Det är allt från naturhändelser, cyber-
angrepp och kriminell verksamhet till att folk faktiskt har otur när de gör olika typer av ingrepp och inte har planerat tillräckligt bra eller har en riktig förvaltningsplan.
ANALYSERA OCH PLANERA
Han konstaterade att det är mycket som kan gå snett i cyberrymden men även i den
fysiska miljön. Det gäller att planera och göra sina analyser i förväg för att kommunikationen ska kunna hållas uppe i alla lägen.
– Näten för elektronisk kommunikation är utformade för att vara redundanta och motståndskraftiga i grunden. Men ju längre ut närmare användaren man kommer desto lägre grad av redundans och reservvägar för att upprätthålla elektronisk kommunikation finns det. För den enskilda abonnenten kan det bli ödesdigra konsekvenser om man inte förberett sig, men själva kärnnäten brukar kunna upprätthållas.
För att säkerställa den här typen av redundans krävs att det finns tillräcklig beredskap och beredskapsmateriel tillgängligt.
– De som ansvarar för att upprätthålla elektroniska kommunikationsnät är operatörerna. Post och Telestyrelsen går in och finansierar sådant som operatörerna inte kan genomföra på marknadsmässig grund. Vi har kommit ganska långt, vi har anskaffat förstärkningsmaterial, utbildat tekniker i olika beredskapsroller och vi genomför övningar, sa Ove Landberg.
ANDRA KRAV VID KRIS
Peter Ljungkvist är vd för Micropol som producerar och utvecklar kommunikationslösningar för kritisk infrastruktur. Han påpekade att i vardagen sker den mesta kommunikationen i en ganska kontrollerad miljö.
– Under kris och krig är kravbilden en annan, att det ska vara ruggat, det vill säga utrustningen ska klara temperaturskillnader, hårda fysiska påfrestningar, vara lätt att hantera under stress, kanske i mörker.
Det handlar även om att det ska vara lätt att felsöka och intuitivt att använda kommunikationsutrustningen.
– Vi har kommit ganska långt, vi har anskaffat förstärkningsmaterial, utbildat tekniker i olika beredskapsroller och vi genomför övningar, sa Ove Landberg på Mötesplats Samhällssäkerhet. Bild: PTS
För att säkra att den digitala kommunikationen fungerar i kris krävs samverkan mellan myndigheter och industri, materielberedskap, utbildning och övning. Bild: Micropol
– Det finns militärt material som kräver mycket utbildning, men mycket av det vi levererar är väldigt intuitivt och som vem som helst kan använda. Det är en fördel när man ska jobba i en stressad miljö med kyla och tidspress. Så den militära kravbilden rimmar väldigt väl med den kravbild vi får från PTS och Stadsnätsföreningen nu när vi ska bygga upp beredskapslager med den här typen av material, sa Peter Ljungkvist.
Han påpekade att industrin och försvarsindustrin har en stor vilja att vara en del av beredskapsuppbyggnaden.
Försvarsindustrin har erfarenhet av höga kravställningar och det finns just nu en kapacitetsuppbyggnad som saknar motstycke. Det finns mycket resurser, kompetens och vilja.
– Det viktigaste för försvarsindustrin just nu är att omsätta kraven i produkter, tjänster och lösningar som motsvarar kraven. Där kan industrin generellt sett vara en innovationsmotor och föreslå teknik och lösningar som går utanför boxen.
Ove Landberg berättade att när det gäller anskaffning och distribution av beredskapsmateriel är strategin att PTS anskaffar materiel och distribuerar ut det så långt det är rimligt.
– Vi vill inte ha stora centrala förråd, vi vill minska risken för utslagning av stora volymer. Materielen ska finnas så nära de som ska utföra arbetet som möjligt.
PTS lämnar stöd till olika aktörer som anskaffar beredskapsmaterielen. De har en
skyldighet att upprätthålla förmågan under en viss tid, normalt tio år.
– Är det så att höjd beredskap skulle inträffa så kommer vi på myndigheten PTS ha full rådighet över en de resurser som är tillskapade, sa Ove Landberg.
Han la till att inför upphandlingar bör det ske en dialog med industrin där den beskriver vilka möjligheter som finns.
– Det kan sedan ligga till grund för vår kravställning så att vi kan välja ut det som ger en bra framgångsfaktor för oss.
Peter Ljungkvist höll med och la till att för små och medelstora försvarsbolag kan den typen av samarbete vara bra.
– Att få tadel av erfarenheter från fältet när saker har övats eller testats skulle vara väldigt värdefullt för oss.
Peter Ljungkvists sammanfattande budskap till alla som ska se till att fibernäten kan fungera i kris var att ingen kan göra allt och veta allt själv.
– Se till att samverka och att ta hjälp av externa aktörer och myndigheter.
Ove Landbergs budskap var att oavsett om man är en myndighet eller ett bolag bör man göra en egen verksamhetsanalys.
– Identifiera vad som är kritiskt för att just er verksamhet ska fungera. Utifrån det fundera på om ni behöver köpa tjänster av någon och vara beredd att betala för det. Sist men inte minst att bygga nätverk, för det är med nätverket som du kommer att klara dig om det skorpar till sig ordentligt, konstaterade Ove Landberg.
Södra tar nästa steg i sin innovationsresa genom att utveckla Södra blue S – en ny typ av pappersmassa där barrved kombineras med havreskal från svensk spannmålsförädling.
Satsningen är ett konkret exempel på hur Södra testar nytt och använder resurser mer effektivt för att skapa värde och bidra till en mer cirkulär framtid.
SÖDRA BLUE S har utvecklats för att möta efterfrågan på förnybara material och ett mer cirkulärt resursutnyttjande. Med erfarenhet från skogsråvara och över tio års utveckling av teknik för att använda restströmmar från andra värdekedjor breddas nu basen av fiberråvara – utan att kompromissa med kvalitet.
Den nya processen gör det möjligt att samköra skogsfiber och agrofiber direkt i massaprocessen vilket gör att Södra kan höja utbytet ochförbättra styrkeegenskaperna. Pilotförsöken visar att massan ger förbättrade styrkeegenskaper och bra körbarhet i papperstillverkning. Vid Södra Cell Värö har flera försök genomförts med mycket positiva resultat. Under slutet av 2025 har vi skapat förutsättningar för att möjliggöra uppskalning och etablering av en kampanjvis produktion i industriell skala.
– Södra blue S visar vad som händer när vi vågar utmana våra egna antaganden. Genom att kombinera skogsråvara med havreskal från en lokal aktör som Berte Qvarn ökar vi resurseffektiviteten och skapar värde i två viktiga basnäringar. Resultaten från Södra visar att tekniken fungerar och att massan håller hög kvalitet. Det här är ett konkret steg mot framtidens cirkulära fiberlösningar, säger Annica Ahlstedt Larsson, Head of Product, Södra Cell.
HAVRESKAL FRÅN BERTE QVARN – LOKAL RÅVARA SOM SKAPAR NYTT VÄRDE
Havreskalen som används i utvecklingsarbetet kommer från den lokala livsmedelsaktören Berte Qvarn, strax söder om Värö. Det lokala ursprunget innebär kortare transporter samtidigt som råvaruflödena blir mer robusta genom att baseras på industrin i närområdet. Samarbetet skapar också ett nytt värde mellan två näringar
som traditionellt verkat bredvid varandra – skogsbruket och jordbruket – där en restprodukt från havreproduktionen nu får en tydlig funktion i pappersmassa. Havreskalen, som tidigare haft begränsade användningsområden, omvandlas därmed till en råvara som bidrar till både ökad resurseffektivitet och nya möjligheter för framtida fiberlösningar.
– Det här samarbetet visar vad som blir möjligt när vi ser bortom våra egna värdekedjor. Genom att kombinera kunskap, lokala restströmmar och en gemensam vilja att utveckla nya lösningar tar vi viktiga steg mot framtidens cirkulära system. Tillsammans med Södra utforskar vi nya sätt att skapa värde av befintliga resurser och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, säger Olof Stenström, vd Berte Qvarn.”
Blue S är ett resultat av Södras långsiktiga innovationsarbete. Innovation är en del av vardagen – ett sätt att skapa mervärde för medlemmarna i Södra, kunderna och samhället.
Fokusområdena omfattar bland annat papper, där målet är att utveckla lösningar som stärker konkurrenskraften och bidrar till den gröna omställningen. Med Södra blue S visar vi hur skogsråvaran kan användas smartare – och hur restströmmar från jordbruket kan bli värdefulla resurser i skogsindustrin.
Genom att förbättra etablerade processer och våga utmana traditionell råvaruanvändning skapas nya möjligheter för både kunder och skogsägare.
Investering i Skutskär ökar kapaciteten – samtidigt stängs pappersmassalinje i strategisk omställning
AV JAN ÅSTRÖM
STORA ENSO växlar upp sin satsning på specialiserade massaprodukter och investerar 19 miljoner euro i ökad produktion av fluffmassa vid anläggningen i Skutskär. Samtidigt avvecklas produktionen av pappersmassa på en av fiberlinjerna – ett tydligt steg i bolagets strategiska omställning.
Investeringen syftar till att möta en växande global efterfrågan på hygienprodukter, där fluffmassa är en central råvara. När åldrande befolkningar och ökade hygienkrav driver marknaden framåt positionerar sig Stora Enso för långsiktig tillväxt inom segmentet. – Det här är ett viktigt steg i vår strategi att fokusera på områden med högre tillväxt och värdeskapande, säger Johanna Hagelberg, Executive Vice President för affärsområdet Biomaterials.
ÖKAD KAPACITET OCH EFFEKTIVITET
Investeringen i Skutskär innebär en kapacitetsökning på cirka 10 procent och omfattar förbättringar inom produktionseffektivitet, kvalitet och flexibilitet. Samtidigt skapas förutsättningar för att arbeta med framtida fiberblandningar och möta mer specialiserade kundkrav.
När satsningen är genomförd, vilket väntas ske under fjärde kvartalet 2027, kommer anläggningen att nå en årlig kapacitet på cirka 440 000 ton fluffmassa.
Det stärker Stora Ensos position som en av Europas ledande producenter inom segmentet.
NEDLÄGGNING AV PAPPERSMASSALINJE
Parallellt med investeringen har bolaget beslutat att permanent stänga fiberlinje 3 (L3), där pappersmassa produceras. Beslutet följer genomförda MBL-förhandlingar och speglar förändrade marknadsförutsättningar.
Produktionen på linjen planeras att upphöra under tredje kvartalet 2026, med hänsyn till befintliga kundåtaganden.
– Utifrån rådande marknadsläge är det svårt att säkerställa en långsiktigt hållbar drift för L3. Vi behöver fokusera resurserna där vi ser störst potential framåt, säger Timo Tidenberg, chef för affärsenheten i Skutskär.
STRATEGISK OMSTÄLLNING I SKOGSINDUSTRIN
Beslutet i Skutskär är en del av en bredare omställning inom skogsindustrin, där traditionella volymprodukter i allt större utsträckning ersätts av mer specialiserade och värdeskapande material.
Fluffmassa, som används i produkter som blöjor, hygienartiklar och medicinska lösningar, är ett segment där efterfrågan förväntas överstiga utbudet på sikt.
Johanna Hagelberg, Executive Vice President för affärsområdet Biomaterials. Bild: @Studio Svarte/Linda svarfvar
Det gör investeringen till ett tydligt exempel på hur industrin anpassar sig till förändrade konsumtionsmönster och globala demografiska trender.
FOKUS PÅ LÅNGSIKTIG KONKURRENSKRAFT
För Skutskär innebär förändringen en tydligare inriktning mot framtidens produkter och marknader. Samtidigt markerar den att omställningen i industrin inte bara handlar om teknik – utan också om att prioritera rätt segment och affärsmodeller.
Genom att kombinera kapacitetsökning med strukturella förändringar tar Stora Enso ett steg mot att stärka sin konkurrenskraft i en snabbt föränderlig global marknad.
Källa: Stora Enso
Inom pappersindustrin krävs maximal driftsäkerhet dygnet runt. JJ Gruppen tar ett helhetsgrepp om din produktion. Allt från hantering av massa till skonsamma lyft av stora pappersrullar.
Ett helhetsgrepp på ditt lyftbehov
Att kunna ta ett helhetsgrepp skiljer oss från andra aktörer. En rikstäckande organisation med avdelningar som bidrar med unika kompetenser tillsammans med ett brett produktprogram säkerställer just ert lyftbehov oavsett komplexitet, med hög servicegrad och lokal förankring.
jjgruppen.se
För de tunga och affärskritiska lyften levererar vi robusta processkranar med smart automation samt modulära ABUS-traverser, båda specifikt konstruerade för hög tillgänglighet och enkelt underhåll. För att optimera hela flödet erbjuder vi även skräddarsydda lyftbord som säkrar ergonomin och effektiviteten vid verksamhetens mindre lyftmoment. Tillsammans skapar vi en lösning som förenar råstyrka med precision och personalsäkerhet.
Riksdagsbeslut om skogsbruk och ersättning stärker förutsägbarheten i en strategisk näring.
AV JAN ÅSTRÖM
RIKSDAGENS BESLUT om nya regler för skogsbruk och ersättning vid inskränkningar i brukanderätten markerar ett viktigt steg mot ökad tydlighet i en bransch som länge präglats av osäkerhet. För svensk skogsnäring, som spelar en central roll i den gröna omställningen, är beskedet av stor betydelse.
De beslutade förändringarna innebär ett tydligare regelverk för aktivt skogsbruk samt stärkt rätt till ersättning när staten begränsar möjligheten att bruka skog, exempelvis till följd av artskydd.
– Förändringarna innebär steg i rätt riktning och kan bidra till att minska den osäkerhet som länge präglat skogsbruket, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.
ÖKAD FÖRUTSÄGBARHET I EN NYCKELNÄRING
Under de senaste åren har otydliga regelverk och oförutsägbara tillståndsprocesser påverkat investeringsviljan i skogsbruket. Det har i sin tur fått konsekvenser för både produktion, långsiktig planering och möjligheten att utveckla nya affärsmodeller kopplade till bioekonomi och klimat.
Med de nya besluten stärks förutsägbarheten, inte minst genom att ersättningsfrågan tydliggörs när brukanderätten begränsas.
Det ses som en viktig signal till marknaden – där stabila spelregler är en förutsättning för långsiktiga investeringar.
SKOGEN I CENTRUM FÖR OMSTÄLLNINGEN
Skogsnäringen har en allt viktigare roll i arbetet med att minska klimatpåverkan och ersätta fossila material. Trä, massa och biobaserade produkter är centrala komponenter i framtidens hållbara ekonomi.
Samtidigt ställer omställningen nya krav på balansen mellan produktion, naturvård och biologisk mångfald.
– Skogsnäringen har stor potential att bidra till både tillväxt och klimatomställning, men då krävs tydliga och långsiktiga spelregler, säger Viveka Beckeman.
BEHOV AV YTTERLIGARE REFORMER
Trots de nya besluten pekar branschen på behovet av fler åtgärder för att stärka skogsbrukets utveckling. Flera utredningar har redan tagit fram förslag som ännu inte genomförts.
Ett område som lyfts fram är behovet av att öka tillväxten i skogen – både genom bättre rådgivning och genom åtgärder som gödsling och skogsskötsel.
I ett förändrat klimat blir detta allt viktigare, både för produktion och för att säkerställa skogens roll som kolsänka.
Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna. Foto: Magnus Fond
STRATEGISK BETYDELSE FÖR INDUSTRIN
Beslutet visar hur skogsnäringen i allt högre grad ses som en strategisk resurs, inte bara nationellt utan också i ett europeiskt perspektiv.
När efterfrågan på biobaserade material ökar och konkurrensen om råvaror hårdnar blir stabila regelverk en avgörande faktor för konkurrenskraft.
Det aktuella riksdagsbeslutet är därmed mer än en justering av regelverket – det är ett steg mot att skapa långsiktiga förutsättningar för en av Sveriges viktigaste basindustrier.
Källa: Skogsindustrierna
Med Södra blue S kombinerar vi jordbruksrester och barrmassaved och tillverkar en helt ny generation pappersmassa.
När förnybar innovation möter smartare resursutnyttjande skapas nya möjligheter. Därför har vi utvecklat Södra blue S – en pappersmassa som kombinerar barrved med havreskal från svensk spannmålsförädling. Ett konkret steg mot en cirkulär framtid, utan att kompromissa med kvaliteten.
Läs mer om Södra blue S på sodra.com
– ska leda branschen genom nästa fas av omställningen
– ska leda branschen genom nästa fas av omställningen
Fokus på innovation, konkurrenskraft och förnybara material när Billeruds vd Ivar Vatne tar över ordförandeklubban.
AV JAN ÅSTRÖM
SVENSK SKOGSINDUSTRI spelar en allt viktigare roll i den gröna omställningen. När efterfrågan på förnybara material, cirkulära lösningar och fossilfria värdekedjor ökar, hamnar skogsindustrin i centrum för utvecklingen. Nu får branschorganisationen Skogsindustrierna en ny styrelseordförande.
Vid organisationens årsstämma i Stockholm valdes Billeruds vd Ivar Vatne till ny ordförande för Skogsindustrierna. Han efterträder Södras vd Lotta Lyrå och kommer att leda styrelsearbetet under de kommande två åren.
– Det känns både hedrande och inspirerande att få ta över som ordförande för Skogsindustrierna. Svensk skogsindustri har en unik kombination av ansvarsfullt brukade skogar, hög innovationskraft och konkurrenskraftig produktion. Vi har med andra ord en god utgångspunkt när samhället efterfrågar fler förnybara och cirkulära lösningar, säger Ivar Vatne.
VIKTIG PARTNER FÖR BYGGSEKTORN
För bygg- och fastighetsbranschen har skogsindustrin blivit en allt viktigare aktör. Träbyggandet växer, klimatkraven skärps och efterfrågan på biobaserade byggmaterial ökar. Samtidigt pågår omfattande investeringar i nya produktionsmetoder och förädlade träprodukter.
Sverige är i dag en av världens största exportörer av massa, papper och sågade trävaror. Produkterna används inom allt från byggande och förpackningar till energi- och industrisektorn. Skogsindustrin bidrar dessutom med betydande exportintäkter, sysselsättning och regional utveckling över hela landet.
När byggsektorn söker vägar att minska
klimatavtrycket pekas trä ofta ut som ett av de viktigaste materialen i framtidens byggande. Därmed blir också skogsindustrins utveckling nära sammankopplad med utvecklingen inom samhällsbyggnadssektorn.
OMSTÄLLNING KRÄVER
LÅNGSIKTIGA BESLUT
Ivar Vatne lyfter vikten av att kombinera långsiktighet med fortsatt innovationskraft i en tid då både marknader och regelverk förändras snabbt.
– Skogsindustrins styrka har alltid varit förmågan att tänka långsiktigt och samtidigt fortsätta utvecklas. När omvärlden förändras i allt snabbare takt blir det ännu viktigare att samla branschen kring det som skapar värde för klimatet, ekonomin och samhället i stort, säger han.
Han framhåller även behovet av stabila spelregler för att möjliggöra framtida investeringar.
– Sverige har goda förutsättningar att fortsätta stärka sin position som ledande skogsnation. För att lyckas behöver vi fortsätta
investera i innovation, hållbart skogsbruk och konkurrenskraftig industri. Skogen växer långsamt, men omställningen går snabbt. Det ställer krav på långsiktighet, både i företagen och i de beslut som formar framtidens investeringar.
I takt med att Europa och Sverige ökar takten i klimatomställningen väntas efterfrågan på förnybara och biobaserade material fortsätta växa. Skogsindustrins produkter ses av många som en viktig del av lösningen för att minska beroendet av fossila råvaror och samtidigt skapa nya cirkulära flöden.
Med Ivar Vatne som ny ordförande går Skogsindustrierna nu in i en period där både möjligheter och utmaningar väntas öka. För byggbranschen innebär det att tillgången till hållbara material och utvecklingen av träbaserade lösningar fortsatt kommer att stå högt på agendan.
Källa: Skogsindustrierna
Vi dimensionerar och tillverkar termiskt högpresterande och mekaniskt robusta tubvärmeväxlare för den svenska processindustrin Tubvärmeväxlare för processindustrin
Vi dimensionerar och tillverkar termiskt högpresterande och mekaniskt robusta tubvärmeväxlare för den svenska processindustrin
Vi dimensionerar och tillverkar termiskt högpresterande och mekaniskt robusta tubvärmeväxlare för den svenska processindustrin
Vi dimensionerar och tillverkar termiskt högpresterande och mekaniskt robusta tubvärmeväxlare för den svenska processindustrin.
Siljan Allards AB
Siljan Allards AB
vår
Siljan Allards AB
Siljan Allards AB Brändavägen, 795 32 Rättvik
Tel: 0248-12535; Fax: 0248-13785
Tel: 0248-12535; Fax: 0248-13785
E-post: info@siljanallards.com
Tel: 0248-12535; Fax: 0248-13785
E-post: info@siljanallards.com
Adress: Brändavägen, 79532 Rättvik Besök vår hemsida:
Tel: 0248-125 35, Fax: 0248-137 85, E-post: info@siljanallards.com
Adress: Brändavägen, 79532 Rättvik
E-post: info@siljanallards.com
Adress: Brändavägen, 79532 Rättvik
Besök vår hemsida: www.siljanallards.com
Nya vattenverket i Trelleborg får en betongsockel i botten, en naturligt grånad träfasad och ett glasband överst. Glasbandet gör att byggnaden känns lite lättare och det ger även dagsljus in i anläggningen. Bild: Fojab
Nya vattenverket i Trelleborg får en betongsockel i botten, en naturligt grånad träfasad och ett glasband överst. Glasbandet gör att byggnaden känns lite lättare och det ger även dagsljus in i anläggningen. Bild: Fojab
Trelleborgs kommun bygger ett nytt vattenverk med en process fri från kemikalier. Projektet omfattar även nya råvattenbrunnar, ledningar och en överföringsledning mellan det nya vattenverket och Klagstorps vattenverk. Syftet är att skapa ett mer robust system som kan hantera både tillväxt och framtida utmaningar som klimatförändringar och ökade kvalitetskrav på dricksvatten.
AV LARS-OLOF TANDBERG
BAKGRUNDEN TILL projektet är att kommunens befolkning växer, och att Trelleborgs befintliga vattenverk från 1950-talet börjat närma sig sin maxkapacitet. Ambitionen med det nya vattenverket är att bygga en modern anläggning med energieffektiv teknik och minimal användning av kemikalier i vattenberedningen.
– Vi har nått kapacitetstaket i den nuvarande anläggningen. Vi kan producera max 10 000 kubikmeter per dygn. Med det nya vattenverket fördubblar vi kapaciteten. Då vi tar vattnet ur kalkberg blir det mycket kalkutfällningar. Med den nya processen få vi ett mer estetiskt tilltalande vatten, förklarar Joakim Björklin som är produktionschef på Trelleborgs kommun.
Vattnet som produceras i det nya vattenverket kommer att vara mjukare och ha mindre kalkutfällningar jämfört med det existerande verket. I dag används en saltlösning i vattenverkets jonbytesfilter för att minska mängden kalkutfällningar i vattnet.
– I det nya vattenverket kommer vi att använda en jonbytesteknik som kallas Carix, där man använder koldioxid i stället för salt. Det gör att vi får en mer effektiv process helt fri från kemikalier.
Det nya vattenverket blir även mer energieffektivt. Bland annat kommer processvatten att återanvändas.
– Vi kommer satt använda vårt spolvatten tre till fyra gånger. Med membranteknik är vattenförlusten mellan 30 och 40 procent. Med vår nya teknik blir vattenförlusten endast ett par procent. Tekniken hart en relativt hög investeringskostnad men driftkostnaderna blir låga, påpekar Joakim Björklin.
I projektet ingår även att bygga ett antal nya råvattenbrunnar och en överföringsledning mellan det nya vattenverket och vattenverket i Klagstorp.
– De två vattenverken är kopplade idag men det är klena ledningar. Nu bygger vi en matarledning för att kunna köra åt båda håll. Det nya verket skulle klara att försörja hela kommunen, men Klagstorp ska behållas för att stötta om något händer och få redundans i systemet, säger Joakim Björklin.
Han berättar att en utmaning i projektet är det rådande världsläget.
– Vissa leveranser har varit försenade upp till sex veckor. Därför
försöker vi beställa och lagerföra vissa vitala komponenter i god tid för att vara förberedda om något händer.
Det nya vattenverket byggs på åkermark nära Trelleborgs vattentorn. Det gav bra förutsättningar för grundläggningen.
– Det som var lite osäkert var arkeologin men det blev inte så mycket. Det fanns inga konstigheter i backen och inga föroreningar. Markarbeten består främst av ledningar och en lågdel i byggnaden under mark, säger Magnus Wahlqvist som är projektchef hos mark- och byggentreprenören AF Bygg Syd.
I lågdelen byggs en reservoar där färdigbehandlat vatten ska lagras i bassänger och tankar, som ett komplement till vattentornet.
– Att ha vattenbehandlingen och lagringen i olika nivåer blir energieffektivt, då pumpning minimeras.
ÄNGSMARK
Byggnaden blir cirka 80 gånger 60 meter och tio meter hög. Den har en prefabstomme i betong som kläs utvändigt med träpanel. På taket blir det torrängsodling.
– Jämfört med den typ av växtlighet som normalt används på tak blir torräng lite högre, vilket gör att den kan ses på avstånd från byggnaden. Under takfoten blir det ett fönsterband som ska ge ett ljus runt byggnaden som om taket svävar ovanpå. Det är kul att man vill göra något annat än en grå betonglåda av en byggnad som ska stå länge, tycker Magnus Wahlqvist.
Han berättar att utmaningar i projektet bland annat är att processen är så styrande, att det är högre krav på täthet för gjutningar och genomföringar samt att få alla installationer att klaffa.
– När vi bygger måste vi hela tiden förhålla oss till den kommande processen i vattenverket. Det är dock en stor fördel att vi
bygger nytt. Det gör att det inte finns någon pågående drift som vi måste ta hänsyn till. Avstängningar är inte populärt i ett vattenverk, konstaterar Magnus Wahlqvist.
Det nya vattenverket gränsar till bostadsområden och stor vikt har lagts på att få byggnaden att inte kännas för stor och att smälta in i omgivningen med hänsyn till kringboende och platsens karaktär.
– De lantgårdsbyggnader som finns i det omgivande landskapet har varit förebilder för byggnadens utformning. Vi har försökt bryta ner byggnaden i höjd med en betongsockel i botten, sedan en naturligt grånad träfasad och ett glasband överst, berättar Anders Lundin som är arkitekt på Fojab.
Byggnaden får rundade hörn för att kännas mindre. Det ska även föra tankarna till en gammaldags vattentunna. Glasbandet gör att byggnaden känns lite lättare och det ger även dagsljus in i anläggningen.
– På Taket anläggs torräng, som har en tjockare jordmån än de vanliga sedumtaken. Ängen gynnar biologisk mångfald och klarar att hantera skyfall bättre, förklarar Anders Lundin.
FAKTA I KORTHET
Nybyggnad vattenverk, Trelleborg
Tidplan: juni 2025–hösten 2027
Byggherre: Trelleborgs kommun
Totalentreprenör: EnviDan AB
Mark- och byggentreprenör: AF Bygg Syd AB
Arkitekt: FOJAB arkitekter AB
Ledningsförnyelse
Ledningsunderhåll
Entreprenad
Vårt mål är att alltid vara i framkant med den senaste tekniken. Innovation är ett viktigt sätt att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling.
Vårt mål är att alltid vara i framkant med den senaste tekniken. Innovation är ett viktigt sätt att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling.
Vi är idag sex företag som tillsammans tror på ständig utveckling och har som ambition att bli rikstäckande specialister genom att låta framgångsrika entreprenörer bli en del av VA Nordic.
Vi är idag sex företag som tillsammans tror på ständig utveckling och har som ambition att bli rikstäckande specialister genom att låta framgångsrika entreprenörer bli en del av VA Nordic.
Besök gärna VA Nordic.se och läs mer om hur vi kan hjälpa dig med nyprojektering eller underhåll av något så viktigt som vatten och avloppsanläggningar.
Besök gärna VA Nordic.se och läs mer om hur vi kan hjälpa dig med nyprojektering eller underhåll av något så viktigt som vatten och avloppsanläggningar.
Samlad kompetens i teknikens framkant
Samlad kompetens i teknikens framkant
OF VA NORDIC
Göteborg Energi och Veidekke visar hur klimatkrav i byggprojekt kan omsättas i konkreta resultat.
Bild: Göteborg Energi/Kasper Dudzik
Samarbete mellan Göteborg Energi och Veidekke visar hur klimatkrav kan omsättas i praktiska bygglösningar AV JAN ÅSTRÖM
GÖTEBORG ENERGI och Veidekke visar hur klimatkrav i byggprojekt kan omsättas i konkreta resultat.
I samband med uppförandet av en ny bioångpanna på Ryaområdet i Göteborg har klimatavtrycket från mark- och betongarbetet minskat med cirka 40 procent.
Totalt motsvarar besparingen 1 306 ton koldioxid – i nivå med omkring 1 300 flygresor mellan Göteborg och New York tur och retur.
Projektet är Göteborg Energis största investering hittills och har samtidigt blivit ett tydligt exempel på hur samverkan och tydliga mål kan driva utvecklingen mot mer klimatoptimerade anläggningsprojekt.
HÅLLBARHET SOM DEL AV AFFÄREN
En viktig faktor bakom resultatet är hur entreprenaden har
Genom att analysera armeringens klimatpåverkan och välja leverantörer med lägre utsläpp har ytterligare besparingar kunnat göras. Bild: Veidekke
utformats. Genom att arbeta med en modell där projektet drivs på löpande räkning har parterna kunnat skapa utrymme för gemensamma prioriteringar och innovation.
– Genom att sätta en särskild hållbarhetsbudget kunde vi tillsammans identifiera och genomföra fler åtgärder än i ett traditionellt projekt, säger Linda Bergström, utvecklingsledare på Göteborg Energi.
Det är också första gången bolaget använder klimatförbättrad betong i större skala – en åtgärd som haft stor påverkan på det totala klimatavtrycket.
KONKRETA ÅTGÄRDER I BYGGSKEDET
Flera riktade insatser har bidragit till resultatet. Bland annat har samtliga fordon och arbetsmaskiner drivits med HVO, vilket kraftigt minskat utsläppen från transporter och produktion.
Samtidigt har materialval och konstruktioner optimerats. Genom att analysera armeringens klimatpåverkan och välja leverantörer med lägre utsläpp har ytterligare besparingar kunnat göras.
En viktig del har också varit att använda rätt material på rätt plats. Genom att anpassa betongens egenskaper efter funktion har mängden material kunnat reduceras utan att kompromissa med kvalitet eller säkerhet.
SAMVERKAN SOM NYCKEL
Projektet visar tydligt att klimatförbättringar i byggskedet inte enbart handlar om teknik, utan i hög grad om arbetssätt och samverkan.
– När entreprenör och beställare arbetar nära tillsammans från ett tidigt skede skapas bättre förutsättningar att hitta lösningar som både minskar klimatpåverkan och fungerar i praktiken, säger Hampus Jakobson, arbetschef på Veidekke Anläggning Väst.
EN MODELL FÖR FRAMTIDEN
Den nya bioångpannan är i sig en viktig del av Göteborg Energis arbete med att ställa om energisystemet.
Men projektet visar också hur själva byggprocessen kan bidra till minskad klimatpåverkan.
Erfarenheterna från Ryaområdet pekar på en möjlig väg framåt för branschen – där hållbarhet integreras tidigt i projekten och där klimatkrav blir en naturlig del av både upphandling och genomförande.
I takt med att kraven skärps och kunskapen ökar kan den typen av arbetssätt bli en ny standard för större anläggningsprojekt.
Källa: Göteborg Energi / Veidekke
Anläggningen beräknas tas i drift 2028. Efter miljötillståndet 2024 och statligt stöd från Energimyndighetens omvända auktion 2025 kunde projektet gå vidare till byggfasen. Bild: Stockholm Exergi
Byggnationen av Stockholm Exergis anläggning Beccs Stockholm är nu i full gång. Vid Värtaverket uppförs det som ska bli Europas största anläggning för infångning och permanent lagring av biogen koldioxid – ett projekt som väntas få stor betydelse både för Sveriges klimatarbete och för utvecklingen av en helt ny industri kring negativa utsläpp.
AV REDAKTIONEN
NÄR ANLÄGGNINGEN tas i drift 2028 kommer den att kunna fånga in upp till 800 000 ton koldioxid per år. Det motsvarar mer än utsläppen från Stockholms samlade vägtrafik och gör satsningen till en av världens största inom Bio-Energy Carbon Capture and Storage, BECCS.
FRÅN PILOT TILL MILJARDPROJEKT
Vägen fram till byggstart har varit lång. Under flera år har Stockholm Exergi genomfört pilotförsök, tekniska studier, miljöprövningar och finansieringsprocesser för att verifiera tekniken och skapa förutsättningar för ett fullskaligt genomförande.
Den slutliga investeringen uppgår till omkring 13 miljarder kronor och finansieras genom en kombination av EU-stöd, statligt stöd, lån och framtida intäkter från försäljning av certifierade
negativa utsläpp. I samband med investeringsbeslutet beskrev Anders Egelrud, vd för Stockholm Exergi, projektet som ett avgörande steg för både företaget och klimatomställningen.
– Vi har arbetat målmedvetet under många år för att göra bio-CCS till verklighet. Med detta tar vi en global ledarroll inom industrin för permanenta koldioxidborttagningar, konstaterade Anders Egelrud.
SÅ FUNGERAR TEKNIKEN
Bränslet i Värtaverkets kraftvärmeverk består huvudsakligen av rester från hållbart skogsbruk, exempelvis grenar, toppar och flis. När biomassan används för att producera el och fjärrvärme bildas biogen koldioxid.
I den nya BECCS-anläggningen leds rökgaserna till en separat
Maskiner • Projekt • Modernisering • Service/reservdelar
Vi levererar alla typer av transportörer för bulkgodshantering:
• Skivsåll
• Trumsiktar
• Spjäll
• Kylskruvar
• Skruvtransportörer
• Skraptransportörer
• Bandtransportörer
• Pneumatiska sändare
• Elevatorer
• Cellmatare
• Askkrossar
• Silos
process där koldioxiden fångas in genom kemisk absorption. Därefter renas, komprimeras och kyls den till flytande form.
Eftersom kolet ursprungligen tagits upp ur atmosfären av växande träd innebär den permanenta lagringen att koldioxid faktiskt avlägsnas från atmosfären. Resultatet blir så kallade negativa utsläpp – något som många klimatforskare bedömer kommer att bli nödvändigt för att världen ska kunna nå nettonollutsläpp.
Stockholm Exergi har arbetat med tekniken under lång tid. Pilotanläggningen som byggdes vid Värtaverket gjorde det möjligt att verifiera processerna innan beslut fattades om fullskalig utbyggnad.
Per Ytterberg, affärsutvecklingschef på Stockholm Exergi och under många år ansvarig för utvecklingen av BECCS-projektet, har tidigare beskrivit satsningen som resultatet av ett omfattande utvecklingsarbete.
– Många års fokuserat arbete ligger bakom projektet. Vår förhoppning är att Stockholm inom några år ska ha ett nytt landmärke som representerar ett av Sveriges viktigaste klimatinitiativ, har Per Ytterberg sagt.
Pilotförsöken har samtidigt gett värdefulla erfarenheter inför den fullskaliga anläggningen, både när det gäller processteknik, energieffektivitet och drift.
KOLDIOXIDEN LAGRAS UNDER NORDSJÖN
När koldioxiden fångats in vid Värtaverket transporteras den till lagring i Norge.
Efter förvätskning mellanlagras den i Energihamnen innan den lastas på specialbyggda fartyg med destination Øygarden utanför Bergen. Där tar Northern Lights emot koldioxiden och pumpar ned den omkring 2 600 meter under havsbotten i geologiska formationer där den kan lagras permanent.
Northern Lights ansvarar för hela logistikkedjan – från mottagning och lagring till den långsiktiga övervakningen av lagringsplatsen.
BECCS Stockholm handlar inte enbart om klimatnytta. Projektet är också ett av de första i världen som bygger på en affärsmodell där permanenta koldioxidborttagningar säljs som verifierade klimatcertifikat.
Microsoft har redan tecknat ett långsiktigt avtal om köp av en stor del av anläggningens framtida negativa utsläpp. Samtidigt utvecklar EU ett gemensamt regelverk för certifiering av permanenta koldioxidborttagningar, vilket väntas skapa en växande europeisk marknad.
För bygg-, energi- och infrastruktursektorn innebär utvecklingen dessutom nya affärsmöjligheter. Förutom själva infångningsanläggningarna krävs investeringar i hamnar, lagringscisterner, transportlösningar, fartyg och geologiska lagringsanläggningar.
KAN BANA VÄG FÖR FLER PROJEKT
När Beccs Stockholm tas i drift blir anläggningen en av de största i världen inom sitt slag och den största i Europa.
Projektet följs därför noggrant av energibolag, industriföretag och myndigheter runt om i Europa. Om satsningen lever upp till förväntningarna kan den bana väg för liknande investeringar i både Sverige och övriga Norden.
Samtidigt visar projektet hur klimatpolitik, teknikutveckling och stora industriinvesteringar kan samverka för att skapa en ny marknad där negativa utsläpp blir en del av framtidens energisystem.
”Ett spadtag för framtiden, klimatet och kommande generationer.” Så stod det på spadarna när de första spadtagen togs, för det som ska bli en av världens största anläggningar för infångning och lagring av koldioxid. Bild: Stockholm Exergi
Byggherre: Stockholm Exergi
Investeringskostnad: Cirka 13 miljarder kronor
Byggtid: 2025–2027
Planerad driftstart: 2028
Kapacitet: Upp till 800 000 ton infångad biogen koldioxid per år
Transport och lagring: Northern Lights, Norge
Byggentreprenör: Skanska
Processleverantör: Saipem
Förvätskning: Air Liquide
El och automation: Granitor
Granitor Systems levererar kompletta elsystem till BECCS Stockholm
NÄR STOCKHOLM EXERGI bygger en av världens största anläggningar för koldioxidinfångning krävs en elkraftsintegratör med teknisk bredd och förmåga att arbeta i det okända. Uppdraget gick till Granitor Systems.
Granitor Systems Power division har lång erfarenhet av att leverera kompletta elkraftssystem från 145 kV och neråt: transformatorer, ställverk, skyddssystem, styrsystem och all tillhörande infrastruktur. Kunderna finns framförallt inom kraftvärmeverk, elnät och tung industri.
– Det vi gör är att förbinda en anläggning med det yttre elnätet. Processen och utrustningen behöver sin elkraftsförsörjning, och utan den spelar det ingen roll hur bra allt annat är, säger Haris Mehmedovic, divisionschef för Power på Granitor Systems.
BECCS Stockholm byggs i Värtahamnen och ska fånga in koldioxid från biobränsleförbränning och lagra den permanent under havsbotten. Granitor Systems har uppdraget att leverera kompletta elsystem för hela anläggningen: krafttransformatorer, ställverk, reläskydd, UPS, styrsystem och instrumentering, däribland mätsystem som ska verifiera att koldioxidinfångningen fungerar.
Effektbehovet ger en fingervisning om projektets skala: anläggningen kräver ungefär 100 megawatt, dubbelt så mycket som ett mellanstort vattenkraftverk i Norrland. Kraften hämtas från 375 MW biomassa eldat kraftvärmeverk på Värtaverket och det mesta återvinns sen till fjärrvärme.
KOMPLEXITETEN ÄR UTMANINGEN
Den största utmaningen handlar inte om
enskilda komponenter utan om den sammantagna komplexiteten. Systemet kopplar samman tusentals signaler i en byggnad som uppförs av andra aktörer, med processutrustning från leverantörer som tidigare inte arbetat ihop med Granitor Systems.
– Det här är ett innovationsprojekt utan facit. Underlaget ändrar sig kontinuerligt och vi måste hantera förändringar utan att det påverkar slutresultatet. Det ställer helt andra krav på flexibilitet än i ett vanligt projekt, säger Mehmedovic.
En konkret lärdom är att inte detaljprojektera för tidigt. I ett projekt där systemet formas parallellt med leveransen är det klokare att bygga in marginaler från start än att låsa sig och tvingas till kostsamma justeringar senare i processen.
Granitor Systems är nu i projekterings-
skedet med platsarbeten som är planerade att starta till hösten. Haris tror att marknaden för koldioxidinfångning kommer att växa, driven av klimatpolitik och ett växande kommersiellt intresse för negativa utsläpp.
– När det kommer till elförsörjning av CCS anläggningar, försök inte lösa det med egen design och inköp av lösa komponenter. De här projekten är för komplexa för det. Välj en leverantör som förstår helheten och som kan hantera de ändringar som alltid kommer. Det ökar chansen att komma i mål avsevärt, avslutar Haris Mehmedovic.
Kampen mot klimatförändringarna handlar inte längre enbart om att minska utsläppen.
Kampen mot klimatförändringarna handlar inte längre enbart om att minska utsläppen. Allt fler företag, forskare och beslutsfattare pekar nu på behovet av att även avlägsna koldioxid som redan finns i atmosfären.
AV JAN ÅSTRÖM
I NORDEN VÄXER därför en ny industri fram med fokus på så kallade negativa utsläpp. Målet är att utveckla tekniker som permanent kan fånga in och lagra koldioxid samtidigt som nya affärsmöjligheter skapas inom energi, industri, transport och infrastruktur.
Bakom utvecklingen står bland annat Nordic Carbon Removal Association (NCRA), en nordisk branschorganisation som samlar företag, forskare och andra aktörer med ambitionen att stärka Nordens position inom koldioxidborttagning.
VÄXANDE BEHOV AV NEGATIVA UTSLÄPP
Internationella klimatbedömningar visar att utsläppsminskningar
ensamma inte kommer att vara tillräckliga för att nå de långsiktiga klimatmålen. För att begränsa den globala uppvärmningen krävs även lösningar som aktivt tar bort koldioxid från atmosfären.
Därför ökar intresset för olika former av Carbon Dioxide Removal (CDR), där koldioxid fångas in och lagras under mycket lång tid eller permanent.
Flera tekniker utvecklas parallellt. Bland de mest omtalade finns Bio-CCS, där biogen koldioxid fångas in från energianläggningar och industrier, Direct Air Capture som fångar koldioxid direkt ur luften, samt biokol och olika mineraliseringsmetoder där koldioxid binds i mark eller berggrund.
Gemensamt för teknikerna är att de syftar till att skapa permanenta kolsänkor och därmed bidra till negativa utsläpp.
Många bedömare menar att Norden har särskilt goda möjligheter att bli en ledande region inom området.
En viktig förklaring är den omfattande bioenergisektorn i Sverige och Finland. Regionen har dessutom välutbyggda energisystem, hög andel fossilfri el och stark kompetens inom processindustri, energiteknik och miljöteknik.
Även de geologiska förutsättningarna spelar en viktig roll. Norge har redan tagit en ledande position genom utvecklingen av lagringslösningar i Nordsjön, samtidigt som flera projekt för transport och lagring av koldioxid utvecklas runt om i regionen.
Tillsammans skapar detta förutsättningar för en helt ny värdekedja där infångning, transport, lagring och certifiering av koldioxid kan bli en växande marknad.
Samtidigt återstår flera hinder innan marknaden kan växa i större skala.
En av de största utmaningarna är att bygga upp den infrastruktur som krävs för att hantera stora mängder infångad koldioxid. Hamnar, terminaler, transportlösningar, mellanlager och lagringsanläggningar kommer att behöva byggas ut under de kommande decennierna. För infrastruktursektorn innebär det betydande investeringsmöjligheter.
På samma sätt som energiomställningen skapat nya marknader inom vindkraft, solenergi och elektrifiering kan utvecklingen av koldioxidborttagning skapa efterfrågan på helt nya typer av anläggningar och logistiksystem.
Flera aktörer pekar redan på behovet av ett sammanhängande nordiskt nätverk för transport och lagring av koldioxid där olika
länders infrastruktur kan samverka.
Parallellt med den tekniska utvecklingen pågår arbetet med att skapa fungerande marknader för negativa utsläpp.
Allt fler företag söker idag lösningar för att hantera utsläpp som är svåra att eliminera helt. Därmed växer också intresset för certifierade koldioxidborttagningar som kan användas som en del av företagens klimatstrategier.
EU arbetar samtidigt med regelverk för att skapa tydligare ramar för hur koldioxidborttagningar ska certifieras och följas upp. Branschen ser detta som en viktig förutsättning för att locka investeringar och skapa långsiktig efterfrågan.
För många företag handlar utvecklingen inte längre bara om klimatansvar utan också om konkurrenskraft. De aktörer som tidigt etablerar teknik, infrastruktur och affärsmodeller kan få en stark position på en marknad som väntas växa kraftigt under de kommande åren.
Flera analyser pekar på att koldioxidborttagning kan utvecklas till en betydande framtidsindustri för Norden.
Regionen har redan etablerat sig som en internationell förebild inom förnybar energi, energieffektivisering och hållbara energisystem. Nu hoppas många aktörer att samma utveckling ska kunna ske inom negativa utsläpp.
Om satsningarna lyckas kan Norden inte bara minska sina egna klimatutsläpp utan också leverera lösningar till resten av Europa.
För bygg-, energi- och infrastruktursektorn innebär det nya investeringsmöjligheter, nya affärsmodeller och en växande marknad där klimatnytta och industriell utveckling går hand i hand.
Utvecklingen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. Samtidigt råder det liten tvekan om att koldioxidborttagning kommer att spela en allt större roll i framtidens klimatarbete – och att Norden vill vara med och leda den utvecklingen.
Första halvåret 2026 har gjort det tydligare än någonsin att Sverige behöver göra sig mer oberoende av importerade fossila bränslen. Tillflödet av gas till Europa är fortsatt gott, men krisen i Hormuzsundet har skapat stora fluktuationer i priserna på gas och olja, och i förlängningen priserna på de produkter som är beroende av fossila bränslen.
SAMTIDIGT I SVERIGE fortsätter intresset för biogas att växa. Vårt land har bland de bästa förutsättningarna i Europa att tillverka biogas, som kan ersätta importen av naturgas. Carolina Wistén är kundansvarig för affärsområde gasnät på Nordion Energi och ser hur omställningen av gasnätet nu kommer allt närmare. – Sedan vi antog en offensiv plan för att ställa om nätet för två år sedan har vi fört skarpa dialoger med en stor mängd befintliga och planerade anläggningar som vill ansluta sig till gasnätet. Nu börjar vi se att tillståndsprocesserna för de olika projekten börjar närma sig mål, så att vi kan fatta beslut om investeringar, säger Carolina Wistén. Nordion Energi är stamnätsoperatör för det västsvenska gasnätet och på lång sikt har andelen biogas i nätet ökat kraftigt, från runt
”Gasen
är fantastisk och hur vi än vänder och vrider på oss är
vi beroende av den för att skapa viktiga produkter som kemikalier, gödsel, metallprodukter, med mera. Vill vi ha tryggheten av att själva kunna tillverka de produkterna behöver vi också säkra att insatsvaror, som gasen, kan tillverkas här. ”
/Carolina Wistén, kund- och marknadschef på Nordion Energi
8 procent 2016 till runt 35-40 procent i dag. Den största delen av biogasen är dock importerad, trots goda förutsättningar för att producera den i Sverige. Det vill Nordion Energi ändra på.
– Vi har fantastiska förutsättningar för att tillverka biogas av inhemska substrat och råvaror, om vi bara bestämmer oss för att det är dit vi vill nå, säger Carolina Wistén, kund- och marknadschef på Nordion Energi.
Ett av de första investeringsbeslut som bolaget har fattat handlar dock inte om att koppla på ny produktion, utan om en anläggning för LBG, flytande biogas, i Göteborg. Nordion Energi kommer själva driva anläggningen, där biogas från gasnätet förvätskas, för att på så sätt kunna användas av sjöfarten och tunga transporter, eller för att transporteras till industrier som inte är uppkopplade på gasnätet.
– Vi ser en stor potential inte minst inom sjöfarten, där många fartyg som i dag går på LNG kan ställa om till flytande biogas för att minska sitt klimatavtryck. Efterfrågan växer snabbt och med vår anläggning kan producenter som är uppkopplade på nätet nå den marknaden utan att själva behöva förvätska gasen, säger Carolina Wistén.
Hittills har mycket av utvecklingen när det gäller biogas kommit från ambitioner att minska klimatavtryck och påverkan på miljön. Nu ser Carolina Wistén en ny verklighet där det snarare är biogasens förmåga att göra oss mer självförsörjande och oberoende av importerad energi som är drivande.
– Gasen är fantastisk och hur vi än vänder och vrider på oss är vi beroende av den för att skapa viktiga produkter som kemikalier, gödsel, metallprodukter, med mera. Vill vi ha tryggheten av att själva kunna tillverka de produkterna behöver vi också säkra att insatsvaror, som gasen, kan tillverkas här, säger Carolina Wistén.
Utvecklingen inom biogas sker nu på många olika fronter. Dels ser Carolina Wistén en stor tillväxt inom traditionella biogasanläggningar, som använder rötning av exempelvis gödsel och slam. Dels växer det fram ett helt nytt segment av nya anläggningar, som exempelvis använder förgasning eller metanisering.
– Dessa nya tekniker möjliggör en helt annan skala, där enskilda anläggningar kan producera mer än 1TWh om året själva. Det är mer än all biogasproduktion som är inkopplad på gasnätet i dag. I omställningen av gasnätet till 100 % biogas kommer dessa nya anläggningar att spela en avgörande roll, säger Carolina Wistén.
Energigassverige anordnar varje år ett medlemsmöte i maj. I år var mötet på Hotel Tylösand i Halmstad. Intresset för gas växer, därför var det också ett mycket välbesökt möte. Bild: Hotel Tylösand
Varför behöver Sverige satsa på gas? Det var en av många frågor som ställdes under gasdagarna i Tylösand 2026. Två dagar med fokus på gas i alla dess former både globalt, i Europa och i Sverige. Gyllene Tiders stora kongresshall på Hotell Tylösand var fullbokad med förväntansfulla lyssnare till talare som förmedlade gasens viktiga roll utifrån olika perspektiv.
AV MARIE LOUISE AARÖE
VARFÖR BEHÖVER SVERIGE satsa på vätgas och vad går vi miste om, om vi inte gör det?
– Jag är ansvarig för strategi, forskning, utveckling samt projektutveckling fram till investeringsbeslut, berättade Staffan Sandblom, affärsutvecklingschef för vätgas på Fortum.
Vätgasenheten på Fortum har som uppdrag att utforska företagets möjligheter inom vätgasområdet och genom det bygga en ny affär för
Fortum. Vi designar, bygger, äger och driver vätgasanläggningar för att därigenom leverera vätgas till kunder som sedan använder den i sina tillverkningsprocesser eller direkt. Målet är att hejda påfyllningen av växthusgaser i atmosfären genom både direkt och indirekt elektrifiering. Vätgas tillverkad genom elektrolys är ett exempel på indirekt elektrifiering.
Ur samhällets synvinkel handlar det också om att göra Sverige
mer självförsörjande genom att använda de tillgångar Sverige har, och i orostider är detta mål ännu viktigare. En del i denna vision är att producera koldioxidfritt flytande bränsle genom att fånga in biogen koldioxid som tillsammans med vätgas är bränslets byggstenar. Vätgas kan till exempel också användas för att ersätta naturgas vid ståltillverkning och därigenom kraftigt minska utsläppen av koldioxid.
VÄTGAS LÖSER INTE ALLT MEN EN DEL
– Det handlar om att få bort de fossila växthusgaserna ur systemet. Många utsläpp kan hanteras genom att enbart ersätta den fossilt drivna processen med eldrivna processer, det är det vi kallar direkt elektrifiering. Andra utsläpp kommer man åt genom att använda el för att tillverka en råvara, exempelvis vätgas, som i sin tur ersätter fossila insatsvaror i olika processer, så kallad indirekt elektrifiering, säger Staffan Sandblom. Vätgas kommer inte att lösa alla problem, men det har en viktig plats både när det gäller att minska fossila utsläpp och för att öka Sveriges självförsörjningsgrad.
– I dag går det i vissa nischer att utveckla lönsamma vätgasprojekt, även utan statligt stöd, och de kan användas för att få igång en marknad för vätgas från elektrolys. Sverige har ca 30 miljoner ton biogena koldioxidutsläpp som skulle kunna fångas in och användas till produktion av kolväten såsom bränslen och plaster. Det är en möjlighet som vi tror starkt på, säger Staffan Sandblom.
Eftersom vätgas varit väldigt hypat så finns det både starka och svaga projekt som utvecklas. Det gör att vi kommer att se många projekt som inte lyckas parallellt med framgångsrika projekt som har utvecklats klokt. Det handlar om sunda affärer och en stabil ekonomi, vilket inte en hypad marknad garanterar. Det vi ser är att det finns stora förutsättningar i Norden. Vi har en från början stark industri som vill ställa om och också rätt tillgångar för att göra det. Det vi då behöver är en balanserad mix av elproduktion som kan liknas vid tallriksmodellen där sol-, vind-, vatten-, biobränsle- och kärnkraft tillsammans med energilagring ger starkast leveranssäkerhet och konkurrenskraftiga priser.
VILKA ÖVERLEVER I DENNA VÄRLD?
– De som är tidigt inne och har en sund affär i botten kommer troligen att överleva. De kommer att ha säkrat elnätskapacitet, tillgång till vatten, mark, elavtal liksom marknadsandelar. Projekt som lyckas ta vara på sidoströmmar, i vätgasens fall handlar det främst om restvärmen, har också en stor fördel. Att ta tillvara restvärmen ökar den totala energieffektiviteten, ger tilläggsintäkter och gör miljönytta. Lyckas man inte använda restvärmen kan det istället bli ett problem för projektet. För att klara omställningen kommer vi att behöva mycket energi. Ny elproduktion måste kunna byggas, samtidigt som energibesparing kan ge möjligheter på kort sikt. Men, på lång sikt, om Sverige vill vara en del av de nya industrier som byggs upp genom omställningen, måste mycket ny elproduktion byggas.
– Den svenska modellen har hittills varit relativt klok. Staten har sällan gått in rakt över disk med direkta och stora investeringssubsidier, utan försöker skapa marknadsmekanismer som möjliggör en långsiktighet. Detta skapar förutsättningar för att ge projekt möjligheter till en överlevnad också på lång sikt. Många av de större länderna inom EU, liksom EU centralt, har ofta arbetat efter en annan norm än Sverige, där fokus varit på stora investeringsstöd. Skillnaden mellan modellerna skapar olika konkurrensförutsättningar, vilket för närvarande ger de länder som genom sin storlek kan upprätthålla storskaliga investeringsstöd en fördel, trots den svenska modellens långsiktiga fördelar. Sverige måste ta diskussionen om att skapa jäm-
Staffan Sandblom är affärsutvecklingschef för vätgas på energibolaget Fortum. Han berättade om varför Sverige behöver satsa på vätgas. Bild: Fortum AB
lika förutsättningar mellan EUs länder, menar Staffan Sundblom. Hur påverkas Europa av ett dramatiskt skärpt geopolitiskt läge där blockaden av Hormuzsundet ritar om kartan för den globala energiförsörjningen?
Elin Akinci är VD på ELS Analysis som är ett konsult- och rådgivningsföretag med fokus på globala energimarknader, policyutvecklingar och politiska risker, samt hur alla dessa hänger ihop. >>
Elin Akinci är VD på ELS Analysis, ett konsult- och rådgivningsföretag med fokus på bland annat globala energimarknader. Hon berättade om hur Europa påverkas av det skärpta geopolitiska läget. Bild: ELS Analysis
– Vi har under det senaste året analyserat tre scenarier: (1) Snabb återstart, en tidsbegränsad blockad under andra kvartalet 2026. (2) Förlängd blockad; uteblivna leveranser fram till november som pressar de europeiska vinterlagren samt (3) Det kritiska året; ett års totalt stillestånd med maximal systembelastning och extrema pristoppar. Vi befinner oss nu o ett läge där scenario 2 är det mest sannolika. Tiden rinner ut och läget börjar bli alltmer ansträngt för Europa med följden av högre priser och en marknad som ska vara försörjd med gas inför vintern. Vid en fredsuppgörelse kommer marknaden att vara ansträngd. Plängre sikt, från 2027 och framåt, ser vi att marknaden styrs av ett överutbud och naturgas kommer troligen fortsättningsvis att vara betydelsefull.
– Det är ändå skillnad då kriget mot Ukraina påbörjades och sanktionerna genomfördes mot Putins agerande under 2022, jämfört med vad som händer idag. Då var marknadsreaktionerna mycket starka. Europa har mer kontroll i dag än 2022. Gasanvändningen i Europa har minskat strukturellt drivet av energiomställningen, industriell nedgång och ändrade konsumtionsmönster snarare än som en direkt effekt av sanktionerna i sig. Det som nu händer är utanför Europas kontroll men medför ändå negativa effekter på Europa. Tre kriser; Covid, Putin och Iran har ökat behovet av omställning men samtidigt försämrat förutsättningarna för att investera. Vid hög inflation och låg tillväxt blir det svårt att få till de investeringar som skulle kunna ersätta naturgasen.
HUR SER FRAMTIDEN UT?
Vi har under de sex senaste åren gått in i tre stora chocker; Covid, Putin och Iran. Vi behöver förhålla oss till detta men även förvänta oss mer av orosmoment.
Mattias Viklund är utredare och GD på Trafikanalys och berättade om en handlingsplan för att få ökad tillgång på hållbara fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel till luft- och sjöfarten i Sverige. Bild: Trafikanalys.
OCH KINA?
– Kina använder sig inte av det hårda maktspelet, utan ser långsiktigt och ekonomiskt på framtiden. Och de använder sig av det ekonomiska vapnet. Kina har den gröna teknologin där Europa borde vara ledande. Kina har också en god relation med Iran och kan dra nytta av den. Och i ett större perspektiv är Kina den nya superpower staten, avslutar Elin Akinci.
I maj 2025 tillsatte regeringen en utredning om hur tillgången på hållbara fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel för sjö- och luftfarten i Sverige kan främjas. Mattias Viklund, utredare och GD på Trafikanalys har lett arbetet under året tillsammans med Stefan Andersson som utredningssekreterare. En färdig utredning presenterades i maj 2026.
– Direktivet tar upp många frågor, berättar Mattias Viklund. Vi fokuserar här på hållbara drivmedel till luft- och sjöfarten. I uppdraget analyserar vi frågan om en handlingsplan för att öka
tillgången till dessa drivmedel. Vi har undersökt produktion av dessa drivmedel i Sverige alternativt att importera dem. Vi har sett på bägge möjligheterna för att hitta ett balanserat förslag. En viktig fråga var att konstatera vad ett hållbart drivmedel är och här finns detaljerade beskrivningar i EU-förordningarna.
De olika alternativen kan handla om att ta tillvara på matsvinn från restauranger som exempelvis frityroljor som då kan bli ett flytande drivmedel. Sedan är ett alternativ gasformiga drivmedel, samt fasta drivmedel som material från skogen. Syntetiska bränslen är också ett alternativ som produceras i en avancerad process där vätgas kombineras med koldioxid som fångats upp från skogen eller en närliggande industri.
– Det är inte lätt att få till storskalig produktion i dessa anläggningar. Mer hållbara bränslen ligger än så länge väsentligt högre i pris och då köper man hellre fossila bränslen. Vi tycker att de förslag som vi har lagt hjälper marknaden till en kickstart som kommer att bidra till att klimatmålen nås, men också främja vår inhemska produktion och därmed bidra till ökad försörjningstrygghet, högre tillväxt och fler jobb.
OLIKA FÖRSLAG
Utredningen ser att det framöver behövs hållbara drivmedel som i högre grad baseras på fast biomassa, exempelvis från skogen. Ett förslag som vi har är att ge Energimyndigheten i uppdrag att i nära dialog med näringslivet inrätta ett FUD-program (FUD = forskning, utveckling och demonstration) som möjliggör uppskalning av sådan produktion.
Därtill föreslås ett produktionsstöd.
När det gäller syntetiska bränslen bör Sverige ansluta sig till det arbete som inletts inom EU, där medlemsstaterna är med och finansierar s.k. dubbelsidiga auktioner. I praktiken bildas en statlig mellanhand som under vissa villkor köper drivmedel från producenterna och säljer dem vidare till köparna (exempelvis flygbolag och rederier).
– När det gäller biobränsle har Sverige mycket goda förutsättningar för inhemsk produktion, inte minst genom vår goda tillgång på den råvara som all vår skog innebär. Därför föreslår vi att staten under en övergångstid även tar en del av risken i etableringen av storskalig inhemsk produktion av hållbara, biobaserade drivmedel för sjö- och luftfart.
– Dessa förslag kommer att kosta pengar, men vi föreslår en finansiering via EUs system för utsläppsrätter. Flyget och sjöfarten har, och kommer att fortsätta, betala in stora summor till detta system. Dessa medel ska sedan användas för klimatfrämjande åtgärder och vårt förslag är alltså att de framför allt används för att finansiera produktionsstödet.
– Det är avslutningsvis viktigt att regeringen etablerar ett forum för dialog och samverkan kring dessa frågor. Här kan utmaningar och möjligheter diskuteras på ett samlat sätt. Det är viktigt att betrakta frågan om drivmedelsförsörjning ur ett brett perspektiv, då inte bara flyg och sjöfart ska ställa om till en mer hållbar riktning. Den del av transportsystemet som idag står för den största delen av utsläppen är vägtrafiken. Här är det viktigt att vi lyckas med elektrifieringen, annars kommer konkurrensen om alternativa och hållbara drivmedel att bli så stor att utbudet riskerar att inte möta efterfrågan, säger Mattias Viklund.
Euromekanik erbjuder konstruktionslösningar, komponenter och service för energibranschen samt för process- och verkstadsindustrin. Erfarenheterna från projektering av anläggningar är omfattande.
Företaget använder sedan en bred uppsättning av säkra och pålitliga komponentleverantörer.
Euromekanik har längre svarat för komponenter och system för energigaser. Nu byggs allt fler biogasanläggningar – en sektor där företagets lösningar och serviceerbjudanden kommer väl till sin rätt.
AV KJELL-ARNE LARSSON
EUROMEKANIKS kunder finns inom branscher som energi, gasdistribution, processindustri, papper & massa, livsmedel, gruv & stål och reningsverk, samt hamnar och terminaler. Uppdragen handlar om allt från förstudier till montage, leverans, service och teknisk support. Ett område som växer mycket just nu är biogas.
– Det ska bli mycket mer grön energi i samhället de närmaste åren. Trenden är att alltmer naturgas ersätts med grön gas, det vill säga biogas, säger Magnus Örn, säljare av komponenter och system för energigaser, hos Euromekanik.
– I Sverige blir det en utveckling motsvarande den vi sett i Danmark de senaste 5–10 åren, där man har satsat väldigt mycket på biogasanläggningar. Vi förbrukar ju en del biogas i vårt land, men en stor del av den importeras från Danmark. Nu är Sverige på gång att bygga allt flera egna anläggningar, fortsätter Magnus Örn.
Energiomställningen i samhället går bland annat ut på att ersätta fossil metan (dvs. naturgas) med grön metan (dvs. biogas). Här handlar det om både biogasanläggningar som uppförs i anslutning till befintliga gasnät och solitära biogasanläggningar där gasen förvätskas (till LBG) och sedan transporteras. Framtiden ser därför ljus ut för Euromekanik och andra leverantörer till biogasanläggningar.
– ALLT FRÅN FÖRSTUDIER
TILL OCH MED DRIFT
Euromekanik bygger inte hela biogasanläggningar. Däremot levererar företaget komponenter till företag som exempelvis Purac, som är en svensk byggare av biogasanläggningar. Euromekanik använder sig av en låg rad komponenttillverkare som alla är i världsklass. Euromekanik svarar för komponenter både när biogasanläggningar byggs, samt senare som kompletteringsleveranser och reservdelar. Företaget gör projektering
inför sina leveranser och ger teknisk support till kunder och anläggningsägare.
Den rågas som produceras i en biogasanläggning består i allmänhet av 50–80 procent metan. Resten utgörs i huvudsak av koldioxid och lite vattenånga. Gasen måste därför uppgraderas, till cirka 99 procent metan. Euromekanik levererar utrustning för att analysera gasen, både rågasen, gasen under uppgradering och gasen som är klar för distribution. Den färdiga gasen måste klara EGN (Energigasnormen) eller i vissa fall högre krav.
Euromekanik bygger också hela inmatningsstationer, där den färdiga gasen matas till nätet. Företaget svarar för allt från förstudier och detaljprojektering, till montage och driftsättning. Service enligt avtal erbjuds också.
Euromekanik erbjuder olika typer av facklor – allt från industrifackla till mobil gasfackla. De är avsedda för olika typer av industrier eller energianläggningar som har behov att fackla gaser, exempelvis vid driftstörningar.
För biogasanläggningar används mörk lågtemperaturfackla, det vill säga lågan är dold. Förbränningstemperaturen är 850 °C.
– Facklor för biogasanläggningar har ej säkerhetsfunktion, men miljöfunktion. Avsikten är att hindra utsläpp av metan, förklarar Magnus Örn.
Metan är en gas med kraftig växthuseffekt och olaglig att släppa ut. Därför är det mycket viktigt med en fackla som har hög driftsäkerhet.
I allmänhet är det en ström från rågasen som facklas. Facklan kan ha flera brännarkretsar och det medger att även en ström efter reningen och/eller en ström efter förvätskning kan brännas i facklan.
Euromekanik har levererat facklan till den nya biogasanläggning som har
uppförts i Östersund av Biogas i JämtlandHärjedalen AB.
TEKNISK SUPPORT OCH SERVICE
– Viktigt i vårt erbjudande är att vi också bidrar med teknisk support i alla faser av ett projekt och även under drift, till våra kunder och anläggningarnas huvudmän. Vi erbjuder också servicekontrakt för underhåll av inmatningsstationer, facklor, ventiler och andra anläggningsdelar och komponenter som vi har levererat, avslutar Magnus Örn.
Euromekanik kompetensområden: gassystem, vätgas, ångsystem, energioptimering, in- och utlastning, person- och processäkerhet samt teknisk support. Inom Gassystem svarar företaget för behovsanalys, systemdesign, nyckelfärdig leverans samt service & underhåll.
Produktionen ökar, nya anläggningar planeras och allt fler tunga transporter går på biogas. Samtidigt varnar branschföreträdare för att osäkra politiska spelregler kan bromsa investeringarna i en energikälla som många ser som en nyckel i den cirkulära ekonomin.
AV JAN ÅSTRÖM
SEDAN FLERA ÅR tillbaka har biogasen beskrivits som en viktig pusselbit i Sveriges energi- och klimatomställning. Under 2026 har utvecklingen tagit ytterligare fart. Produktionen ökar, nya anläggningar planeras och användningen inom både transporter och industri växer. Samtidigt menar flera aktörer inom energi- och industrisektorn att biogasen fortfarande inte får den uppmärksamhet som energislaget förtjänar.
I en debattartikel tidigare i år pekade företrädare för Energigas Sverige, Svensk Bioenergi, 2030-sekretariatet och Renewable Energy Technology International på att synen på biogas fortfarande präglas av gamla föreställningar om ett nischbränsle, trots att marknaden utvecklas snabbt.
PRODUKTIONEN VÄXER KRAFTIGT
Enligt branschens egna bedömningar finns idag planerade biogasanläggningar motsvarande cirka 3 TWh fram till 2029. Om projekten genomförs innebär det att den svenska produktionen mer än fördubblas under de kommande åren. Samtidigt har ansökningarna om produktionsstöd för biogas nått rekordnivåer.
Utvecklingen drivs av flera faktorer. Industrins behov av fossilfria råvaror ökar, transportsektorn söker alternativ till diesel och energisystemet behöver fler inhemska och robusta energikällor.
VIKTIG FÖR TRANSPORTER
OCH INDUSTRI
Biogasens kanske starkaste position finns idag inom den tunga transportsektorn. Moderna lastbilar som drivs med flytande biogas kan köra upp till 1 800 kilometer på en tankning, samtidigt som tankningen sker lika snabbt som för ett dieselfordon. Under de senaste åren har antalet tankstationer för flytande biogas också ökat kraftigt.
Men användningsområdena sträcker sig
långt bortom vägtransporter. Biogas lyfts allt oftare fram som en viktig resurs för industrins klimatomställning, för sjöfarten och för att stärka Sveriges energiberedskap. Flera aktörer menar att den inhemska produktionen dessutom bidrar till ökad försörjningstrygghet i en tid då energifrågor blivit allt mer säkerhetspolitiskt viktiga.
En av biogasens stora styrkor är dess klimatprestanda. Flera svenska producenter uppges idag kunna leverera biogas med negativa nettoutsläpp, vilket innebär att produktionen totalt sett minskar mängden växthusgaser i atmosfären. Samtidigt skapas värdefulla restprodukter i form av biogödsel som kan användas inom jordbruket.
Det gör att biogasen ofta beskrivs som ett av de tydligaste exemplen på cirkulär
ekonomi i praktiken, där avfall omvandlas till både energi och nya resurser.
Trots den positiva utvecklingen pekar branschen på flera utmaningar. Långsiktiga spelregler, tillståndsprocesser och investeringsvillkor lyfts fram som avgörande för att de planerade anläggningarna ska bli verklighet. För energisektorn handlar frågan därför inte längre om huruvida biogas har en plats i framtidens energisystem – utan om hur snabbt produktionen kan byggas ut. Med ökande energibehov, växande krav på fossilfria transporter och en allt starkare efterfrågan på cirkulära lösningar ser biogasen ut att få en allt viktigare roll i Sveriges energiomställning under de kommande åren.
Källa: Energigas Sverige, Bioenergitidningen, Industrins Biogaskommission
I takt med skärpta miljökrav och ökade kostnader för utsläppsrätter ställs allt högre krav på effektivitet och kontroll i energianläggningar. Samtidigt finns det komponenter i systemen som ofta hamnar i skymundan, trots att de spelar en avgörande roll. En av dessa är spjället i rökgaskanalen.
SWEDENBORG SKRÄDDARSYR energieffektiva och driftsäkra helhetslösningar inom pumpar, ventiler och sprängbleck. Komplett med rådgivning, service och support. Men man arbetar också med spjäll och har länge arbetat med att synliggöra just denna bortglömda, men kritiska, funktion.
– Spjällen hänger där och förväntas göra sitt jobb, men de får sällan samma uppmärksamhet som pumpar och ventiler, säger Linda Gyllenoxe.
Problemet uppstår när spjäll som stått stilla under lång tid inte längre fungerar som de ska. De kan kärva, sluta täta eller inte öppna korrekt. Det kan i sin tur kan leda till energiförluster, ineffektiv förbränning och i värsta fall ökade utsläpp.
– Vid underhållsstopp kan ett otätt spjäll innebära att man släpper ut mer än tillåtet. Det påverkar både miljön och ekonomin, säger Linus Engdahl.
Swedenborgs roll handlar inte enbart om att leverera en produkt. Lika viktigt är att förstå kundens anläggning, process och målbild.
– Vi börjar alltid med att lyssna. Vad vill kunden uppnå? Därefter tar vi fram en lösning som passar just deras förutsättningar, säger Linda Gyllenoxe.
Eftersom varje anläggning är unik blir också varje spjäll det. Dimensioner, materialval och funktioner anpassas efter allt från temperatur och media till säkerhetskrav och tillgänglighet.
– Vi har tillverkat över 10 000 spjäll genom åren och i princip inga är identiska, fortsätter hon.
Det handlar ofta om större projekt där flera aktörer behöver samverka, från konsulter och entreprenörer till leverantörer av fläktar och styrsystem. Här blir dialog och samarbete avgörande.
– Ju tidigare vi kommer in i processen, desto bättre lösning kan vi bidra med. Det handlar om att få alla delar att fungera tillsammans, menar Linus Engdahl.
Med rätt lösning kan kunderna både minska sina utsläpp och optimera driften.
Täta spjäll minimerar läckage i vardagen och bidrar till att hålla systemet stabilt och kontrollerat. Samtidigt kan specialanpassade konstruktioner förenkla installationen, särskilt vid utbyte av äldre utrustning.
– I många fall kan vi leverera lösningar som passar direkt i befintliga system, utan stora ombyggnationer, säger Linda Gyllenoxe. Livslängden varierar beroende på miljö och belastning, men ligger ofta mellan 10 och 15 år. I vissa fall betydligt längre.
– Vi har faktiskt kunder som nu ska byta ut spjäll som vi tillverkade för nästan 30 år sedan.
ERFARENHET BYGGER FÖRTROENDE
Med över 60 år i branschen och egen tillverkning sedan 1990-talet har Swedenborg byggt upp långvariga relationer med kunder både i Sverige och internationellt.
– Många av våra kunder har vi arbetat med i decennier. Det bygger på förtroende, öppen dialog och att vi vågar vara ärliga i våra rekommendationer, säger Linus Engdahl.
I en tid där energisystemen blir allt mer komplexa är det just den typen av partnerskap som gör skillnad.
Variationen var stor under Panndagarna. Här presenterar Love Wiklund från Stockholm Exergi företagets strategi för att optimera produktionen. Bild: Ulrika Norrgård/Sigholm
Årets upplaga av Panndagarna var handfast och praktisk. De handlade mer om ”verkstad” än om visioner och scenarier. Presentationerna berörde bland annat värmelagring, elproduktion och optimering av produktionsresurser. Det delades också ut stipendium till 2025 års bästa examensarbete som tillför värme- och kraftbranschen nya insikter.
AV KJELL-ARNE LARSSON
KONFERENSEN HADE ett antal teman, nämligen Datadriven produktion respektive Hållbarhet i praktiken. Utanför dessa teman fick vi höra fristående presentationer och möjlighet att delta i studiebesök hos Halmstad Energi och Miljö.
EGET AI-VERKTYG
Gävle Energi har ett omfattade fjärrvärmenät, där optimering kan ge många fördelar.
Mikael Sandanger, som är utvecklingsansvarig för kraft och värme hos Gävle Energi, redogjorde för deras optimeringsresa. Sedan 1984 har företaget haft produktionssamarbete med Billerud (Korsnäs) som levererar restvärme. År 2013 invigdes kraftvärmeanläggningen Bomhus som ägs gemensamt av bolagen, och 2024 kopplades nätet i Gävle ihop med nätet i Sandviken. Produktionsmixen är omfattande (med
de första fyra kategorierna från industrin):
• Restvärme varmvatten
• Kylning av lut
• Indunstning
• Rökgaskondenseringssteg från industrin
• Ångkondensor
• Elpannor
• Oljepannor, både fossil och bio
• Kraftvärmeverk med RGK
• Pellets
• Gasol
• Ackumulatortankar
Optimering av produktionen har utvecklats i flera etapper, exempelvis då Bomhus Energi 2013 fick i uppdrag att optimera. En tidig utvecklingsetapp var att rangordna produktionsenheterna i en Excel-fil. Sedan 2018 gör man själv lastprognoser baserade på väderprognoser.
Idag har Gävle Energi en optimering som tar hänsyn till väderprognos, framtemperatur, lastprognos, elpris-prognos, energi i ackumulatorer, tillgängligheter (om störningar väntas i produktionsenhet läggs detta in manuellt), pappersproduktionen hos Billerud och bränsleprognos.
Företaget har nu utvecklat ett AI-verktyg som klarar av:
• Olika framtemperaturer
• Startkostnader
• Starttider
• Minlaster
• Flöden mellan enheterna
• Olika verkningsgrader vid olika last
• Utlovad produktion
• Laständringstid
• Ång-andel industri
• Backa elproduktionen
AI-verktyget utvecklas av Mikael Sandanger tillsammans med en person från Billerud.
– För bra resultat är det viktigt att involvera personal från driften som får komma med synpunkter, säger Mikael Sandanger.
OPTIMERING HOS STOCKHOLM EXERGI
Nästa presentation inom temat Datadriven produktion handlade också om optimering. Digitala modeller har förbättrat
planeringen och optimeringen av fjärrvärmeproduktionen. Love Wiklund som är systemoptimerare hos Stockholm Exergi berättade hur realtidsdata och lastprognoser ger smartare, mer flexibla och kostnadseffektiva körplaner.
För några decennier sedan var produktionen skäligen enkel. Uppgiften var att producera fjärrvärme. Körordningen var stabil och anläggningarna kördes när de var tillgängliga. Kundernas roll var att köpa fjärrvärme, inget mer.
Idag säljer Stockholm Exergi, och många andra energibolag, även fjärrkyla, elenergi samt stöd- och balanstjänster. Och klimatpåverkan av produktionen måste beaktas. Emellanåt har fjärrvärmelasten kraftiga variationer.
Kundernas roll har breddats, så att de är en del av systemet, vilket innebär både tillgång och begränsning. I framtiden kan vi vänta nya produkter och nya anläggningstyper, samtidigt som kunderna utvecklas från konsumenter till prosumenter. Allt detta skapar utmaningar för produktionsplaneringen.
Fjärrvärme- och fjärrkylanäten i Storstockholmsområdet är mycket omfattande, vilket sammantaget gör att en fullständig systemoptimering skulle omfatta 15 nät, 27 anläggningar och 170 enheter.
År 2023 inleddes ett projekt med Sigholm, med önskemålet att optimera hela systemet, från bränsle, via produktion och distribution till kund. Målet var ett sömlöst realtidsoptimerat system. Hittills har man utvecklat korttidsplanering, planering av fjärrkylaproduktion (5 dygn) och bränsleplanering (30 dygn).
Som optimeringsmotor används
Aurora by Sigholm (AbS) som även utför elhandelsoptimering.
– Optimeringsmotorns uppgift är att täcka lastbehoven till lägsta möjliga kostnad, förklarar Love Wiklund.
Som indata används bland annat elpriser (spotprisprognos m.m.), produktionspriser, lastprognoser (ner till delnätsnivå) och väderprognoser.
Framåt är målet att utveckla:
• Framtemperaturs-optimering
• Nätackumulering
• Riskhantering
• Bränslelogistik
• Kundbaserade prognoser
Love Wiklund fick frågan om vilka förbättringar de digitala modellerna har gett hittills, med avseende på optimering och ekonomi.
– Ganska snabbt efter införandet gick användarvänligheten upp. Relativt snabbt kunde vi också se ekonomisk vinning av optimeringen.
Värme- och kraftföreningen introducerar ett antal följetonger i form av presentationer av nyinvesteringar, där presentatörerna sedan återkommer 2–3 gånger och berättar hur det har gått. Därmed får vi följa ett antal projekt från start till mål. Först fick vi höra om vägen från inriktningsbeslut till investeringsbeslut för nytt kraftvärmeverk (KVV 2) i Örtofta. Presentatörer var Maria Gustafsson och Martin Petersen från Kraftringen. Investeringsbeslut togs i juni 2025 och anläggningen ska stå klar för övertagande i mars 2028. Under förstudier och planering användes erfarenheter från den befintliga KVV 1. Bränslena blir desamma för KVV2 (skogsflis, bark, sågspån och RT-flis) dock i något annorlunda proportioner. Anläggningen är projekterad för 75 MW värme och 25 MW el. Hela 28 MW tas ut i rökgaskondensering med uppfuktning av förbränningsluften. Kraftvärmeverket förbereds för att kunna leverera processånga till sockerbruket på orten. Förberedelser ska också göras för koldioxidinfångning, men detta ingår ej i projektet.
Teknikvalet föll på en fluidbäddspanna, utan att specificera BFB eller CFB. I rökgasreningen ska det ingå SCR – alltså med katalysator – för NOx-rening.
– Vi valde att handla upp åtta delprojekt som funktionsupphandlingar. Detta för att kunna påverka och följa upp teknikval och kvalitet både i helhet och i detaljer, och äga tidplanen, berättar Maria Gustafsson. Det var aldrig tal om ett stort kontrakt för hela anläggningen.
– Linjepersonalens kunskaper är unika, de vet vad som fungerar och inte, menar Martin Petersen från Kraftringen, apropå bygget av ny kraftvärmeanläggning i Örtofta. Bild: Petter Duvander
– För KVV 2 i Örtofta valde vi att handla upp åtta delprojekt som funktionsupphandlingar. Detta för att kunna påverka och följa upp teknikval och kvalitet, berättar Maria Gustafsson från Kraftringen. Bild: Petter Duvander
Upphandlingarna har genomförts enligt LUF, förutom turbinanläggningen, men även där tillämpades transparens och likabehandling. Delprojekten utgörs av:
• Yttre bränslehantering
• Panna
• Turbinanläggning
• Rökgasrening och rökgaskondensering
• Elkraft
• Automation
• Bygg och mark
• Balance of plant
För att inte förlora tid upphandlades bygg och mark tidigare och kontrakt skrevs i april 2025, det vill säga före investeringsbeslut.
Projektorganisationen är sammansatt av både egna och externa resurser. Det är viktigt att linjeorganisationen ingår. Deras kunskap bidrar till tydligare och kortare vägar för att förankra tekniska lösningar. Att ha dem med
ger bra förutsättningar för den överlämning som ska ske 2028.
– Linjepersonalens kunskaper är unika, de vet vad som fungerar och inte; det som fungerar vill vi få med oss i nya verket. Ur ett arbetsgivarperspektiv skapar vi nya roller som våra befintliga medarbetare kan växa i, vi blir därmed också mer attraktiva som arbetsgivare, menar Martin Petersen.
ANPASSNING TILL
KLIMATFÖRÄNDRINGAR – TEKNISKA VERKEN I LINKÖPING
Malin Gustafsson och Hanna Nyberg, båda hållbarhetsstrateger från Tekniska Verken, presenterade företagets arbete med anpassning till klimatförändringar och hur man hanterar klimat- och sårbarhetsanalyser i praktiken. Bakgrunden är bland annat kraven på att rapportera enligt EU:s direktiv CSRD och Taxonomin, men givetvis också att ha koll på klimatrisker i anslutning till nybyggnadsprojekt eller ombyggnader. Det var också viktigt att bidra till kommunens klimatanpassningsplan.
Underlag om klimatförändringar och klimatrisker inhämtades från SMHI, MCF och andra myndigheter. Skyfallskarteringar från de aktuella kommunerna Linköping, Norrköping och Katrineholm togs med i underlagen. Klimatkarteringarna lades på de GIS-kartsystem som Tekniska Verken använder. Karteringarna lades som ett lager ovanpå verksamhetskartorna, som visade bland annat ledningsnäten. Denna GIS-analys gav en stor tidsbesparing. Bland annat gjordes listor över punktobjekt som visade vilket objekt som var utsatt för vilken klimatrisk.
Tillvägagångssättet för hela klimatriskanalysen och tillämpningen:
• Bedömning av relevanta klimatrisker per verksamhet
• Införande av klimatkarteringar i GIS-system
• Workshop med nyckelpersoner för att beskriva konsekvenser av relevanta klimatrisker
• Workshop för att bedöma konsekvensens, sannolikhet och värdering av risk (nyckelpersoner och RSA-ansvariga)
• Delresultat: Sammanställning av verksamheternas största klimatrisker och finansiell bedömning av dessa
• Resultat: Koncernens största klimatrisker. För att bedöma dessa är det viktigt att ha med företagets finansavdelning.
Ett exempel på överraskande resultat var riskerna för jordskred som kan skada fjärrvärmeledningar, värmeväxlare och huvudbyggnader.
En arbetsinsats som var mycket fruktbar, var de manuella analyserna av klimat-
– Vi har mött ett otroligt engagemang i arbetet med klimatriskanalyser. Att samarbeta med nyckelpersoner med stor anläggningskännedom har tillfört mycket till analyserna, menar Malin Gustafsson från Tekniska Verken.
– Det är viktigt att klimatkarteringarna används vid nybyggnation så vi kan göra rätt från början och vid reinvesteringar, säger Hanna Nyberg från Tekniska Verken.
karteringarna. Analyserna utfördes av nyckelpersoner såsom anläggningsingenjörer. För ledningsnät lades karteringarna som ett lager ovanpå kartorna för ledningsnäten och analyserades manuellt i kartsystemet. För anläggningar var det anläggningsingenjörer som analyserade platsen för respektive anläggning i digitala klimatkarteringar.
– Vi har mött ett otroligt engagemang i arbetet och att samarbeta med nyckelpersoner med stor anläggningskännedom och mångåriga erfarenheter har tillfört mycket till analyserna, menar Malin Gustafsson.
Företaget har hittat flera nya klimatrisker på en helt annan detaljnivå än tidigare tack vare klimatkarteringarna.
– Det är viktigt att karteringarna används
vid nybyggnation så vi kan göra rätt från början och vid reinvesteringar. Vi kan nu välja åtgärder för att förebygga klimatrelaterade händelser och förändringar, avslutar Hanna Nyberg.
Tekniska Verkens arbete fortsätter:
• Årlig uppdatering av verksamheternas klimatrisk- och sårbarhetsanalyser tillsammans med nyckelpersoner.
• Årlig uppdatering av koncernens största klimatrisker.
• Årlig översyn av aktualiteten i klimatkarteringar i kartsystemet.
• Årlig uppdatering av Tekniska Verkens delar i kommunens klimathandlingsplan.
För närvarande är det obekant om något annat energiföretag arbetat med klimatriskanalyser och kombinerat dem med GISsystem på det sätt som Tekniska Verken gjort.
ANVÄNDNING AV FLYGASKA OCH BOTTENASKA – BÄTTRE ÄN DEPONERING
Johan Wadenbäck (PhD) har en lång historia i värme- och kraftbranschen. Idag är han kemispecialist hos danska Ørsted Bioenergy & Thermal Power A/S. Han berättade hur askor blir en resurs i företagets cirkulära arbete. Askorna kan användas och föras tillbaka till kretsloppet.
Ørsted är ett företag som växlat från olja och gas, till förnybar energi. Verksamhet finns i Europa, Nordamerika och Asien. Företaget har 10,2 GW vindkraft off-shore och 8,1 GW som byggs nu.
Ørsted Bioenergy & Thermal Power har anläggningar på nio platser i Danmark, med en kapacitet på 2,9 GW värme och 2,1 GW el. Företaget äger – tillsammans med HOFOR, Fjernvarme Fyn Produktion och Aalborg Forsyning – företaget Emineral A/S, vars mål är att säkra användning av alla typer av askor från värme- och kraftanläggningar. Verksamheten ska ta hänsyn både till miljö, hållbarhet och ekonomi.
Förväntade volymer av askor 2026 från de nämnda företagens anläggningar, är 20 000 ton kol-flygaska, 2000 ton kolbottenaska, 80 000 ton flygaska från mixad förbränning (avfall + träbränsle), 40 000 ton bottenaska från mixad förbränning, 10 000 ton bio-flygaska, 20 000 ton bio-bottenaska samt 32 000 ton bio fluidbädds-aska. Totalt bedöms det uppstå 204 000 ton askor. Kol-flygaska är eftertraktad eftersom den används som partiell ersättning för cementklinker i betong, och därmed får ner betongens klimatavtryck. Askan säljs under namnet EmiFlyveAske. Bio-flygaska mixad med kol-flygaska säljs under namnen EmiFiller för betong och AsfaltFiller för
Här provborrar Halmstad Energi och Miljö för pilotanläggning med värmelager. Kristineheds anläggning i bakgrunden.
asfalt. Den senare askan är av sämre kvalitet.
Olika askor får därmed olika användningar. En del bio-flygaska och fluidbäddsaska exporteras till Polen, blandas med kalk och används som jordförbättring, för att återställa sura och utarmade jordar.
Användning av bioaskor har varit utmanande och inte lika självklar som kolaskor. Sedan 2021 säljs Bio coal fly ash och den kan användas på samma sätt som kolflygaska, det vill säga bland annat i betong. Utveckling pågår för användning av fluidbädds bio flyg- och bottenaskor.
Flera fascinerande projekt drivs, till exempel att ersätta sanden i fluidbäddspannor med bottenaska, och aska som råmaterial i glastillverkning. Både tillgång och efterfrågan på askor förändras. Tillgången på kolaskor minskar, bland annat flygaskor som kan användas i betong.
På sikt – när stålverken ställer om från masugnar till fossilfri produktion – minskar också tillgången på masugnsslagg som används i betong. Allt detta ökar intresset för att använda bioaskor.
– Sammantaget kan vi konstatera att alla askor används på något sätt och att ingenting går till deponi. Detta är i linje med Ørsteds cirkulära ekonomi, avslutar Johan Wadenbäck.
SÄSONGSLAGRING I STÄLLET FÖR
NYA PANNOR
Halmstads Energi och Miljö bygger –som demonstrationsprojekt – ett säsongs-
”Ett säsongslager är en teknikneutral lösning och ger oss möjlighet att nyttja våra resurser bättre.”
/Pär Mann, affärsområde värme och kyla hos Halmstad Energi och Miljö
lager för att kunna lagra både värme och el. Bakgrunden är höga risker i och med höga kostnader för fjärrvärmeverksamheten. Efterfrågan på värme över året sammanfaller inte med tillgången på den. Hela 30 GWh per
år kyls bort; å andra sidan när efterfrågan är stor – vid noll grader och lägre temperatur –måste spetslastpannor köras.
Vid anläggningen Kristinehed finns företagets två äldsta pannor som är från 1972, och de använder avfallsbränsle. Företaget har en plan fram till 2036 där huvudspåret är att inte ersätta pannorna med nya, utan i stället utnyttja mer spillvärme + värmepumpar. Samtidigt bedöms värmebehoven hos kunderna minska tack vare energieffektivisering.
– För att få möjlighet till lastutjämning, utnyttja mer spillvärme och öka flexibiliteten i vår produktion ska vi använda oss av säsongslagring, berättar Pär Mann, från affärsområde värme och kyla hos Halmstad Energi och Miljö. Ett sådant säsongslager är en teknikneutral lösning och ger oss möjlighet att nyttja våra resurser bättre.
Både bolagets leveranssäkerhet och anläggningarnas resiliens kan samtidigt förbättras.
Vid Kristinehed byggs nu en demoanläggning i samarbete med företaget Heat Vault. Säsongslagret kommer att ligga i berg från 16 meters djup och neråt. Lagret kommer att bestå av en mantel med 100 hål som är 150 meter djupa och en kärna med 20 hål som är lika djupa. Lagrets diameter blir
60 meter. Manteln ska hålla 95 °C och kärnan 250–300 °C. Lagret laddas med värme när det är överskott i fjärrvärmeproduktionen. Förlusten av värme från lagret bedöms till 5,3 procent. Potentialen att ta ut fjärrvärme bedöms vara upp till 16 GWh per år. I perioder när företaget får dåligt betalt för el, används elen för att via värmeslingor tillföra värme till lagret.
Status för projektet är att sju hål har borrats och markprov tagits för att sondera mark och berggrund. Nästa provborrning planeras för att undersöka berggrunden ner till 150 meter. Planen är att kunna inleda lagring under nästa år, då genom att förvärma lagret med returvatten.
VÄRMEVERK TILL ETT KRAFTVÄRMEVERK
Kristina Pettersson, sälj- och processingenjör hos Againity, och Elin Ledskog, försäljningschef hos samma företag, presenterade deras lösning för att komplettera värmeverk med en ORC turbinanläggning och ett BESS energilager.
Kristina Pettersson, sälj- och processingenjör hos Againity, presenterade företagets lösning för att komplettera värmeverk med en ORC turbinanläggning och ett BESS energilager. Bild: Fredrik Schlyter
– Fjärrvärme kan bli så otroligt viktigt, även för el-systemet, säger Elin Ledskog.
En rapport från AFRY visar att 60 procent
I Sverige finns 558 fjärrvärmeverk och 141 kraftvärmeverk. Againity erbjuder att bygga till framförallt mindre värmeverk, med befintliga hetvattenpannor och utveckla dem till kraftvärmeverk.
av centrala Göteborgs elbehov kan täckas med hjälp av el från kraftvärmeverk.
ORC står för Organic Rankine Cycle. Utrustningen är sammansatt som moduler och tre storlekar finns att välja på: 50–132, 200–355 respektive 200–900 kWe. Principen är att enheten matas med hetvatten, och ut kommer varmvatten och el. Hetvattnet in måste hålla minst 80 °C. Energin överförs till ett arbetsmedium (med låg kokpunkt) som i form av ånga driver en turbin. Againity har levererat ORC under 11 år till 66 platser.
ORC kombineras gärna med en batterilösning Battery Energy Storage System, BESS, som finns i fyra storlekar: 240, 720, 1200 respektive 2 400 kWh. Fördelarna med kombinationen ORC + BESS är:
• Störningsfri drift med reservkraft som skyddar värmeverket mot instabilitet i elnätet.
• Sänkt driftkostnad genom att flytta elförbrukningen till billigare timmar.
• Nya intäkter genom deltagande i stödtjänstmarknader.
Lösningen integreras till kundens anläggning inklusive ORC, solceller, dieselgeneratorer etc. Det blir möjligt med sömlös övergång mellan elnät och ö-drift.
Againity visade kundcase från fyra mindre energiföretag, nämligen Finspångs Tekniska, Gislaved Energi, Ystad Energi och Arvidsjaur Energi. Erfarenheterna från installationer hos kunder sammanfattas i ett antal steg, från att driva ett värmeverk till att även producera el och lagra den:
1. Dimensionering av ORC och BESS utifrån driftdata och lönsamhetsberäkning.
2. Plats/virtuellt besök för bedömning av placering och inkoppling av ORC och BESS.
3. Beställning.
4. Anmälan till nätbolag om elproduktion.
5. Markberedning för BESS.
6. Installation ORC: Två rör till värmekälla och två rör till kylvatten samt ev. pumpar, ventiler etc.
7. Installation BESS, inkoppling kablage.
8. Driftsättning.
– Vår avsikt är att kunden inte ska behöva kunna något om el. Det är därför mycket enkelt för ett fjärrvärmeverk att också producera el, avslutar Kristina Pettersson.
ÅRETS STIPENDIUM
Värme- och kraftföreningen delade ut årets stipendium för examensarbetet ”Från avfall till resurs – klimatnytta med maskinell eftersortering av hushållsavfall i Linköping”, ett examensarbete som gjorts av Sixten Landin och Otto Hultin vid Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Arbetet har genomförts tillsammans med Tekniska Verken.
Mindre värmeanläggningar kan med fördel kompletteras enligt Againitys koncept för att även producera el.
Gärstadsverkets sorteringsanläggning har en kapacitet för 200 000 ton avfall per år. Från hushållsavfall separeras fem fraktioner: plast, papper, bioavfall, magnetisk metall respektive ickemagnetisk metall. Examensarbetet gjordes i ett tidigt skede – innan anläggningen var byggd – och utgjorde en teoretisk studie till stor del baserad på livscykelanalyser. Syftet var att utreda klimatnyttan med ett eftersorteringssteg och klargöra centrala faktorer vid beslutsfattande och drift av anläggningen.
En frågeställning var ”Hur mycket material beräknas sorteras ut, återvinnas och ersätta andra material på marknaden till följd av införandet av eftersorteringssteg och vilken klimatnytta ur ett livscykelperspektiv förväntas det leda till?” Per ton avfall beräknas 401 kg material sorteras ut i sorteringsanläggningen varav 301 kg nyttjas. Systemets klimatprestanda förbättras från 1040 kg till 644 kg CO2e per ton hanterat avfall. Känslighetsanalys ger ett intervall på 996 till 525 kg CO2e. Fraktionerna plast och bioavfall konstateras bidra med störst potentiell reduktion i utsläpp.
En annan frågeställning var ”Vilka faktorer inom ett avfallshanteringssystem är centrala för att uppnå klimatnytta vid
införande av ett maskinellt eftersorteringssteg?” Viktigast är att sträva efter höga utsorterings- och återvinningsgrader. Klimatpåverkan minskar med upp till 49,5 procent per hanterat ton avfall vid den mest gynnsamma utvecklingen.
En faktor som måste tas i beaktande är att när volymen avfallsbränsle till följd av utsortering minskar, måste annat bränsle ersätta detta. Här visade det sig att biobränsle som ersättning minskar klimatpåverkan mest, ur ett skorstensperspektiv.
En fråga var också ”Hur påverkar införandet av en sorteringsanläggning de totala klimatutsläppen för en avfallsförbränningsanläggning?” Genom att extrapolera modellens resultat uppskattas en total minskning av klimatutsläpp på mellan 1 och 13 procent.
Medskick från examensarbetet är bland annat att det är stort intervall på resulterande utsläppsminskningar, beroende på osäkerheter och antaganden. Och man måste skilja på system- och skorstensperspektiv.
– Det finns ett behov av både utvärderingar och framtida undersökningar för att förstå vad som har funkat bra och vilka områden man måste arbeta mer med för att materialåtervinna så mycket som möjligt, avslutar Sixten Landin.
2021 förvärvade Envidan AB bolaget VA Ingenjörerna från Veolia Water Technologies och sålde sedan i sin tur avdelningen Process & Vatten till Guldager A/S 2024. Under namnet Guldager Sweden är bolaget nu redo att ta sig an en ännu större marknad. Med ett starkt arv av innovation inom vattenbehandling kombinerar man erfarenhet med modern teknik och ett tydligt framtidsfokus.
GULDAGER SWEDEN arbetar med kompletta lösningar inom vattenrening, från processdesign till färdig anläggning och långsiktig service. Verksamheten omfattar allt från teknisk utrustning och kemikalier till avancerade vattenreningssystem anpassade efter kundens specifika behov.
Tre huvudsegment står i fokus; kraft- och värmeindustrin, läkemedelsindustrin samt pappers- och massaindustrin. Samtidigt finns en tydlig ambition att växa inom fler områden, som livsmedel, elektronik och fordonsindustri.
ETT HELHETSPERSPEKTIV
Det som särskiljer Guldager är helhetsperspektivet. Ofta går de in som huvudentreprenör och ansvarar för hela processen, från första analys till färdig lösning. Många projekt innebär skräddarsydda anläggningar där både processdesign och konstruktion tas fram internt.
– Kraven är ofta väldigt specifika, förklarar Andreas Eriksson, Operativ chef. Då räcker det inte med standardlösningar. Vi designar
och bygger anläggningar utifrån varje kunds unika behov.
Tekniskt handlar det om allt från jonbytesteknik och elektroavjonisering, till membranlösningar som omvänd osmos. Ofta kombineras flera steg i en och samma process för att nå rätt vattenkvalitet.
Hållbarhet är en central del i arbetet. Genom smart design kan vatten återanvändas i högre grad, samtidigt som energiförbrukningen optimeras.
– Vi jobbar aktivt med att minska både vatten- och energianvändning. Det är bra för både miljön och kundens ekonomi.
En annan viktig styrka är serviceaffären. Här ligger ett stort fokus på långsiktiga relationer och driftsäkerhet. Majoriteten av kunderna har serviceavtal, vilket säkerställer att anläggningarna fungerar över tid.
– Det räcker inte att leverera en anläggning. Den ska fungera i många år framöver. Där är vår serviceorganisation helt avgörande.
Bland kunderna finns några av Sveriges största aktörer inom både energi och läkemedel, ett kvitto på förtroende och kompetens.
Som en del av sin fortsatta satsning har Guldager Sweden nyligen flyttat till nya lokaler i Kungsängen. Det är ett strategiskt steg för att skapa bättre förutsättningar för tillväxt, effektivare logistik och ännu högre leveranskvalitet.
– Det här är mer än en flytt, det är en investering i framtiden, menar Andreas Eriksson. I våra medarbetare, våra kunder och vår utveckling.
Med en stark kombination av erfarenhet, teknisk spets och flexibilitet står Guldager Sweden redo att möta en växande efterfrågan på hållbara vattenlösningar.
”Jag gjorde en kalkyl på en 6 MW-drift med 10 procents ökad verkningsgrad. Det sänker det årliga elbehovet med 4,9 miljoner kilowattimmar.”
/Andreas Söderlund, säljare på Hägglunds med ansvar för gruv- och pappersindustrin i norra Sverige
Gruvindustrin befinner sig mitt i en elektrifieringsvåg och kraven på energieffektivitet och driftsäkerhet har aldrig varit högre. Hägglunds, en del av Bosch Rexroth, svarar med Hägglunds Thunder: en permanentmagnetmotor, PM, som erbjuder direktdrift utan växellåda, minimalt underhåll och marknadsledande elektrisk verkningsgrad.
HÄGGLUNDS HAR sedan 1960-talet byggt sitt varumärke på hydrauliska direktdrivsystem – kraftfulla, tillförlitliga och skoningslöst beprövade i gruvans tuffaste miljöer. Nu kompletteras portföljen med en teknik som tar vid där hydrauliken når sin gräns.
– Vi ser att industrin rör sig mot elektrifiering. Den här permanentmagnetmotorn passar oerhört fint in tillsammans med vår hydraulmotor. Vid högre varvtal, ungefär från 20–30 rpm och uppåt, blir hydraullösningen alltmer kostsam på grund av de stora pumpstationer som krävs. Där har permanentmagneten en tydlig fördel: ju högre varvtal, desto mer ekonomiskt hållbar är den ur ett investeringsperspektiv, säger Andreas Söderlund, säljare på Hägglunds med ansvar för gruv- och pappersindustrin i norra Sverige.
Hägglunds Thunder är en permanentmagnetmotor som monteras direkt på drivaxeln, precis som hydraulmotorn, utan mellanliggande växellåda. Effektspannet sträcker sig från låga kilowatt upp till 9,2 MW, och motorn finns i spänningsnivåer från 380 volt till 10 000 volt, vilket gör den tillämpbar på ett brett spektrum av gruvanläggningar.
– Sätter man in den här tekniken är det i princip alltid en verkningsgradsökning, allt från 4 till 20 procent beroende på hur gammal den befintliga driften är, säger Andreas Söderlund.
BYGGD FÖR GRUVANS VILLKOR
En gruva ställer extrema krav: damm, kyla, vibrationer och ett ständigt tickande klockslag av stilleståndskostnader. Thunder är konstruerad för just den verkligheten.
Motorn är vattenkyld och helt inkapslad, utan fläkt samlar den inte damm och håller en hög IP-klassning. I norra Sveriges underjordiska gruvor kan temperaturen sjunka under noll, men med ett slutet glykolkylsystem kan motorn drivas även i minusgrader. Och eftersom den inte behöver någon olja, till skillnad från både hydraulik och växellådsdrifter – minskar både miljöpåverkan och underhållsbehovet radikalt.
– Det är i princip bara två lager som behöver fettas. Det är det enda underhåll vi ser att man egentligen behöver göra, konstaterar Andreas Söderlund.
Till det kommer en tystare drift jämfört med konventionella lösningar, ett argument som ofta förbises men som spelar roll för arbetsmiljön när personal rör sig nära driften.
Den applikation där Hägglunds Thunder kanske gör störst skillnad är kvarnen, en av gruvans mest energiintensiva och driftkritiska maskiner. En kvarn roterar typiskt i runt 150 rpm med installerad effekt från 500 kW upp mot 6–7 MW.
– Med Thunder kan man reglera ned till i princip ett varv, vilket skapar det som kallas baxning. Det används vid underhåll när man ska fodra om kvarnkroppen: man rullar den extremt långsamt, bromsar den i rätt läge och byter fodringsmaterial. Tidigare krävdes en separat drivlösning enbart för det. Med Thunder är det inbyggt i huvuddriften, förklarar Andreas Söderlund.
Resultatet är en komplett drivsystemslösning för både produktion och underhåll, i ett och samma paket.
VERKNINGSGRAD SOM RÄKNAS HEM
Incitamenten är tydliga när ekonomin räknas. En växellåda i fyra steg ger minst 6–12 procent i förluster. Hägglunds Thunder håller en elektrisk verkningsgrad på omkring 95 procent.
– Jag gjorde en kalkyl på en 6 MW-drift med 10 procents ökad verkningsgrad. Det sänker det årliga elbehovet med 4,9 miljoner kilowattimmar. Om du tar det gånger antalet drifter på en hel gruva blir vinningen gigantisk, avslutar Andreas Söderlund.
Motorn är dessutom kompatibel med frekvensomriktare från Siemens, ABB och andra etablerade fabrikat, vilket innebär att den kan integreras direkt i gruvans befintliga styrsystem utan att byta ut hela infrastrukturen.
Besökare från hela gruvindustrins värdekedja samlades i Skellefteå under Euro Mine Expo 2026 för att ta del av de senaste innovationerna inom gruvdrift, automation och hållbar utveckling. Bild: Euro Mine Expo
Digitalisering, elektrifiering och hållbar utveckling
präglade årets stora gruvmöte i Skellefteå
AV JAN ÅSTRÖM
NÄR EURO MINE EXPO 2026 genomfördes i Skellefteå den 26–28 maj samlades gruvindustrins ledande aktörer för att diskutera framtidens teknik, investeringar och hållbara lösningar. Under tre dagar fylldes Skellefteå Kraft Arena av besökare, utställare, experter och beslutsfattare från hela världen, vilket återigen bekräftade mässans position som en av Europas viktigaste mötesplatser för gruv- och mineralnäringen.
Mässan lockade representanter från hela värdekedjan – från prospektering och brytning till automation, energi, digitalisering och processteknik. Samtidigt fungerade evenemanget som en plattform för kunskapsutbyte kring de frågor som idag formar gruvindustrins framtid. Genomgående teman var artificiell intelligens, automatisering, elektrifiering, energieffektivisering, säkerhet och hållbarhet.
GRUVNÄRINGEN FÅR EN ALLT VIKTIGARE
Gruvindustrin befinner sig mitt i en historisk förändring. Efterfrågan på metaller och mineraler ökar kraftigt i takt med att världen elektrifieras och ställer om till fossilfri energi. Koppar, järnmalm, nickel, kobolt, grafit och sällsynta jordartsmetaller är avgörande komponenter i batterier, elfordon, vindkraftverk, solenergi och elnät.
Samtidigt har Europas ambition att minska beroendet av importerade råvaror skapat ett ökat fokus på den egna gruvproduktionen. Under Euro Mine Expo diskuterades därför inte bara teknik och
produktion utan även hur gruvindustrin kan bidra till Europas försörjningstrygghet och gröna omställning.
Flera talare betonade att tillgången på kritiska mineraler kommer att vara en strategisk fråga under de kommande decennierna. För svensk gruvnäring innebär utvecklingen stora möjligheter, men också ett ökat ansvar att bedriva verksamheten på ett hållbart och resurseffektivt sätt.
Ett av de tydligaste budskapen under mässan var att digitaliseringen nu går från vision till verklighet. Flera företag visade hur artificiell intelligens och avancerad dataanalys redan används i den dagliga verksamheten för att förbättra produktivitet, säkerhet och beslutsfattande.
Genom att samla in och analysera data från maskiner, sensorer och produktionssystem kan gruvföretag idag optimera processer i realtid. Tekniken gör det möjligt att identifiera flaskhalsar, minska energiförbrukningen och upptäcka potentiella problem innan de leder till driftstopp.
Digitala tvillingar var ett återkommande ämne i seminarierna. Genom att skapa virtuella modeller av gruvor, produktionsanläggningar och maskinparker kan företag simulera förändringar innan de genomförs i verkligheten. Detta minskar riskerna och ger bättre underlag för investeringar.
Vi levererar högpresterande, dynamiska bergbult – utvecklade för kompromisslös säkerhet till svenska gruvor. Med en av Europas mest flexibla och effektiva produktionsanläggningar kan vi leverera 1.000.000 bergbultar varje år. Oavsett dimension, längd eller design levererar vi lösningar som håller!
Cementkil
45° med klipp
Våra egentillverkade GE-bult finns i dimensionerna
20 mm (M22), 22 mm (M24) och 25 mm (M27), höger eller vänstergängor samt i längder mellan 1800 mm upp till 3000 mm. Vi tillverkar även en mängd olika brickor, muttrar och halvkulor till våra GE-bult.
Vi producerar kundanpassade bultlösningar gällande dimensioner, längder och utförande – Kontakta oss för mer information!
Kamstålsbult med cementkil
Nu erbjuder vi även kamstålsbult med cementkil i toppen. Finns tillgänglig i M20 och M24 utförande och erbjuds i längder mellan 1800 - 3000 mm.
Alla våra bultar, GE-bult och kamstålsbult, tillverkas i Sunne av 100% Skandinaviskt återvunnet material i energieffektiva processer. Vi har ett ständigt fokus på att minska vår CO2-belastning till minsta möjliga nivå.
Har du frågor? Kontakta oss!
GMA Ground Machinery Applications AB Box 21, S-686 21 Sunne gma.se | info@gma.se | +46 565 128 50
Digitalisering, artificiell intelligens och datadrivna arbetssätt stod i fokus när framtidens gruvindustri presenterades under mässan i Skellefteå. Bild: Euro Mine Expo
Flera utställare demonstrerade också AI-baserade system för prediktivt underhåll, där algoritmer analyserar utrustningens status och förutser när service eller komponentbyten behöver genomföras.
Automation har länge varit en viktig utvecklingsfråga inom gruvindustrin, men under Euro Mine Expo 2026 stod det klart att tekniken nu tar allt större plats i praktisk drift.
Besökarna kunde ta del av lösningar för autonoma lastmaskiner, borriggar och transportsystem som kan arbeta självständigt under jord. Målet är att öka produktiviteten samtidigt som säkerheten förbättras och energiförbrukningen minskar.
För många gruvföretag handlar utvecklingen också om att skapa en mer attraktiv arbetsmiljö. Genom att flytta operatörer från riskfyllda miljöer till moderna kontrollrum kan arbetsmiljön förbättras samtidigt som verksamheten blir mer effektiv.
Flera stora aktörer presenterade erfarenheter från projekt där
Automation och autonoma maskiner fortsätter att förändra gruvindustrin. På mässan presenterades flera lösningar som redan används i modern gruvdrift. Bild: Euro Mine Expo
automatiserade processer redan används i produktionen, vilket visar att tekniken snabbt går från pilotprojekt till vardaglig verksamhet.
ELEKTRIFIERINGEN ACCELERERAR
Elektrifiering var utan tvekan ett av mässans mest uppmärksammade teman. Nästan varje större leverantör visade upp lösningar som syftar till att minska beroendet av fossila bränslen.
Batterielektriska fordon, elektriska transportlösningar och energieffektiva drivsystem dominerade stora delar av utställningsområdet. Utvecklingen drivs dels av klimatmålen, dels av behovet av att minska energikostnaderna och förbättra arbetsmiljön.
Elektriska maskiner innebär bland annat lägre bullernivåer, mindre värmeutveckling och minskade utsläpp under jord. Detta kan i sin tur minska behovet av ventilation, vilket ofta är en av de största energiförbrukarna i underjordsgruvor.
Flera seminarier fokuserade på de investeringar som krävs för att bygga framtidens helt elektrifierade gruvor. Diskussionerna omfattade bland annat energiförsörjning, laddinfrastruktur och integration med lokala energisystem.
HÅLLBARHET GENOMSYRADE HELA PROGRAMMET
Hållbarhetsfrågorna var närvarande i nästan alla delar av mässan. Diskussionerna handlade inte längre om huruvida gruvindustrin ska ställa om, utan om hur snabbt omställningen kan genomföras.
Företag presenterade initiativ inom energieffektivisering, utsläppsminskningar, vattenhantering och återvinning. Även frågor kring biologisk mångfald och återställning av markområden efter avslutad gruvdrift fick stor uppmärksamhet.
Ett återkommande tema var vikten av att kombinera ekonomisk tillväxt med socialt ansvar. Samverkan med lokalsamhällen, urfolk, myndigheter och andra intressenter lyftes fram som en avgörande faktor för framtida projekt.
SÄKERHET FORTSÄTTER ATT VARA HÖGSTA PRIORITET
Trots den snabba tekniska utvecklingen är säkerhet fortfarande gruvindustrins viktigaste fråga. Under mässan presenterades flera nya lösningar för att minska riskerna i gruvmiljöer. Digital övervakning, avancerade sensorsystem och automatiserade säkerhetsfunktioner blir allt vanligare. Tekniken gör det möjligt att
• For safety applications up to Cat. 4 / PL e or SIL 3
• 3-stage wireless enabling switch
• Safety-oriented emergency stop transmission
• Maximum mobility with the highest level of safety
• Ergonomic design for fatigue-free working
Euro Mine Expo 2026 gav en tydlig bild av en bransch i snabb förändring där hållbarhet, innovation och teknikutveckling driver framtidens investeringar. Bild: Euro Mine Expo
övervaka både människor och utrustning i realtid och därmed snabbt identifiera potentiella risker.
Många talare betonade att framtidens säkra gruva bygger på en kombination av modern teknik, utbildning och ett starkt säkerhetsarbete i hela organisationen.
En annan viktig diskussion under Euro Mine Expo handlade om kompetensförsörjning. När industrin digitaliseras och automatiseras förändras också kompetenskraven.
Behovet av dataanalytiker, automationsspecialister, systemutvecklare och ingenjörer ökar samtidigt som traditionella yrkesroller utvecklas. Flera företag lyfte vikten av samarbete mellan industri, universitet och yrkeshögskolor för att säkra framtidens kompetens.
Många aktörer betonade också behovet av att attrahera fler unga till gruvnäringen genom att visa upp den moderna, högteknologiska arbetsmiljö som dagens gruvor erbjuder.
Att Euro Mine Expo arrangeras i Skellefteå har blivit allt mer naturligt i takt med regionens industriella utveckling. Norra Sverige har under senare år blivit en central plats för investeringar inom gruvor, energi, elektrifiering och industriell innovation.
Skellefteå fungerar idag som en viktig mötesplats för företag som arbetar med den gröna omställningen. Kombinationen av naturresurser, teknisk kompetens och stora industrisatsningar har gjort regionen till ett internationellt intressant centrum för framtidens industri. Mässan bidrog ytterligare till att stärka den positionen genom att samla beslutsfattare och företag från hela världen.
När Euro Mine Expo 2026 avslutades stod det klart att gruvindustrin befinner sig i en omfattande transformation. Digitalisering, artificiell intelligens, automation och elektrifiering förändrar inte bara hur gruvor drivs utan också hur hela branschen utvecklas.
Samtidigt fortsätter hållbarhetsfrågorna att stå högt på agendan. Industrin förväntas leverera de råvaror som krävs för energiomställningen samtidigt som verksamheten ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan.
Euro Mine Expo 2026 visade att många av lösningarna redan finns på plats. Frågan är inte längre om omställningen kommer att ske, utan hur snabbt den kan genomföras. Mässan gav därför en tydlig bild av en bransch som står inför stora utmaningar, men också stora möjligheter under de kommande åren.
Konferensprogrammet samlade ledande experter från näringsliv, forskning och industri för att diskutera gruvnäringens framtida möjligheter och utmaningar. Bild: Euro Mine Expo
Euro Mine Expo 2026 lockade företag, experter och beslutsfattare från ett stort antal länder och befäste sin position som en av Europas viktigaste mötesplatser för gruv- och mineralindustrin. Bild: Euro Mine Expo
Elektrifiering var ett av de mest framträdande temana under Euro Mine Expo 2026, där flera företag presenterade batterielektriska maskiner och energieffektiva system. Bild: Euro Mine Expo
Utställare från hela världen visade upp ny teknik och innovativa lösningar för en mer effektiv, säker och hållbar gruvproduktion. Bild: Euro Mine Expo
Malmberget i Gällivare – en av Europas viktigaste järnmalmsgruvor och en central nod för framtidens fossilfria stålproduktion och utvinning av kritiska råvaror. Bild: LKAB
Miljötillståndet säkrar gruvdrift, möjliggör fossilfri järnproduktion och positionerar
Malmberget som en strategisk resurs i den globala omställningen.
AV JAN ÅSTRÖM
LKAB:S MILJÖTILLSTÅND i Gällivare är inte bara ett besked för en enskild gruva – det är ett strategiskt beslut för Europas tillgång till järnmalm, kritiska mineral och fossilfria industriprocesser. När konkurrensen om råvaror ökar globalt blir Malmberget en nyckel i både klimatomställning och geopolitik.
Mark- och miljödomstolen har nu gett klartecken för LKAB:s fortsatta och utökade verksamhet i Malmberget. Beslutet är avgörande för en av Europas viktigaste gruvverksamheter – och för möjligheten att skala upp den fossilfria industrin.
– Det här är ett avgörande besked för vår möjlighet att fortsätta
utveckla verksamheten och möta framtidens krav, säger Johan Menckel, vd och koncernchef för LKAB.
GRUVAN I CENTRUM FÖR OMSTÄLLNINGEN
Malmberget spelar en central roll i LKAB:s omställning från traditionell järnmalmsproduktion till mer avancerad och klimatoptimerad vidareförädling. Med det nya tillståndet kan bolaget ta nästa steg i utvecklingen av fossilfri järnsvamp – en nyckelteknik för att minska utsläppen från stålindustrin.
Samtidigt öppnar tillståndet för ett mer effektivt nyttjande
Den digitala tjänsten Access_Ctrl integreras med Åkerströms radiostyrning och säkerställer att endast behörig personal kan aktivera sändaren.
Genom att begränsa åtkomsten minskar risken för ovarsamt beteende som kan leda till allvarliga olyckor och oplanerade driftstopp.
Johan Menckel, vd och koncernchef för LKAB. Med det nya miljötillståndet får bolaget förutsättningar att driva vidare omställningen mot fossilfri järnproduktion och stärka sin roll i Europas råvaruförsörjning. Bild: LKAB
Monika Sammelin, områdeschef i Malmberget, LKAB. Beslutet ses som avgörande för att säkra en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig gruvverksamhet i Gällivare. Bild: LKAB
av hela mineralflödet. Genom etableringen av ett apatitverk kan restströmmar från gruvbrytningen tas tillvara och omvandlas till nya produkter.
Utöver järnmalm innehåller Malmberget betydande mängder fosfor och sällsynta jordartsmetaller – råvaror som är avgörande för elektrifiering, batteriteknik, vindkraft och försvarsindustri.
Genom att utvinna dessa material stärker LKAB sin roll som leverantör av strategiska resurser till både svensk och europeisk industri.
– Våra mineraltillgångar är en viktig del i att bidra till både klimatomställning och ökad självförsörjning i Europa, säger Johan Menckel.
Mineraltillgångarna i Malmberget har vuxit kraftigt och uppgår idag till över två miljarder ton – mer än vad LKAB brutit sedan starten 1890. Den höga kvaliteten på malmen gör den särskilt lämpad för direktreduktion, vilket är en förutsättning för fossilfri ståltillverkning.
Det innebär att gruvan inte bara har en lång framtid, utan också en central roll i den europeiska råvarustrategin under flera decennier framåt.
Tillståndet omfattar även åtgärder för att minska påverkan på luft och vatten, vilket speglar den moderna gruvnäringens krav på att kombinera produktion med miljöansvar.
– Det här är ett viktigt steg för att säkra en konkurrenskraftig och långsiktig verksamhet i Gällivare, säger Monika Sammelin, områdeschef i Malmberget.
ETT STRATEGISKT BESLUT FÖR INDUSTRIN
Efter en omfattande prövningsprocess markerar beslutet ett tydligt skifte. Gruvindustrin går från att vara en traditionell basnäring till att bli en strategisk nyckelspelare i klimatomställning, energisystem och geopolitik.
När efterfrågan på fossilfria material och kritiska råvaror ökar globalt blir tillgången till resurser en avgörande konkurrensfaktor.
I det perspektivet är beslutet i Gällivare mer än ett tillstånd – det är ett strategiskt vägval för framtidens industri.
Plats: Malmberget, Gällivare
Verksamhet: Järnmalmsbrytning och förädling
Startår: 1890
Mineraltillgångar: Över 2 miljarder ton
Strategiska satsningar:
• Fossilfri järnsvampsproduktion
• Apatitverk för fosforutvinning
• Utvinning av sällsynta jordartsmetaller
Betydelse:
• Central för Europas stålindustri
• Bidrar till minskade CO₂-utsläpp
• Stärker självförsörjning av kritiska råvaror
bohlins-maskiner.se | 08-83 08 80
Hos oss på Bohlins Maskiner hittar du ett komplett sortiment av högkvalitativa transmissionskomponenter.
Har du frågor om våra produkter är du alltid välkommen att kontakta oss.
Läs mer på bohlins-maskiner.se
Bergverksstatistik är SGU:s årliga sammanställning av statistik om metall- och mineralutvinning i Sverige. I dag oubliceras årets upplaga.
Bild: Sara Linderoth/SGU
Svensk gruvnäring står stark trots geopolitisk oro – samtidigt väcker minskade investeringar frågor om framtida tillgång AV JAN ÅSTRÖM
DEN SVENSKA GRUVNÄRINGEN visade styrka under 2025 trots en turbulent global metallmarknad. Samtidigt pekar nya siffror på en utveckling som kan få konsekvenser på längre sikt – när investeringarna i prospektering minskar kraftigt. Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) uppgick den totala malmproduktionen till cirka 80 miljoner ton under året, vilket är i nivå med 2024. Stabiliteten sticker ut i ett år som präglats av stora svängningar på världsmarknaden.
– Geopolitiken satte tydligt tonen för metallmarknaden under 2025, men den svenska malmproduktionen var trots det fortsatt stabil, säger Love Rudebeck, utredare på SGU.
OSÄKER OMVÄRLD PÅVERKAR MARKNADEN
Metallmarknaden under året kännetecknades av hög volatilitet. Handelspolitiska konflikter, förändrade resursstrategier och ekonomisk osäkerhet bidrog till kraftiga prisvariationer.
Förhoppningarna om en global konjunkturåterhämtning infriades inte. I stället ökade trycket på nationella råvarustrategier, där tillgång till metaller och mineraler blivit en allt viktigare geopolitisk fråga.
Trots detta ökade produktionen av järnmalm något, medan basmetaller som koppar och zink minskade.
Nedgången förklaras främst av lägre metallhalter och minskat uttag i vissa gruvor.
Den mest anmärkningsvärda utvecklingen är dock minskningen i prospekteringsinvesteringar. Under 2025 sjönk investeringarna
med 34 procent jämfört med året innan.
Bakgrunden är delvis teknisk. Flera större projekt har gått från intensiv borrning till analys och planering, vilket innebär lägre investeringsnivåer på kort sikt. Samtidigt signalerar utvecklingen en ökad försiktighet i branschen.
Trots nedgången i investeringar finns fortsatt ett starkt intresse för Sveriges mineraltillgångar. Aktiviteten i SGU:s borrkärnearkiv i Malå ökade kraftigt under året, vilket tyder på att bolagen fortsatt analyserar och utvärderar framtida projekt.
Vid årets slut fanns 801 gällande undersökningstillstånd, och 115 nya tillstånd beviljades under året.
Sverige har en stark position inom EU:s gruvproduktion, med betydande andelar av bland annat bly och zink. Samtidigt ökade exporten av mineralråvaror och förädlade produkter både i värde och volym under 2025.
Utvecklingen visar att den svenska gruvnäringen fortsatt är en central del av Europas råvaruförsörjning – särskilt i en tid där tillgången till metaller blivit en strategisk fråga.
Frågan framåt är hur investeringstakten i prospektering utvecklas. Utan nya fyndigheter och långsiktiga satsningar riskerar dagens stabila produktion att bli svårare att upprätthålla över tid.
Källa: Sveriges geologiska undersökning (SGU)
av rostfritt stål och speciallegeringar
Duplex
Hög kvalitet. Stort lager. Prisstabilt.
Vi har byggt upp ett av värdens största lager av Duplex, för vi vet, det är framtidens material.
När du väljer Duplex får du inte bara extrem styrka, du får ett av de mest prisstabila materialen i en oförutsägbar global maknad.
Borrade stänger:
Vi hjälper dig med långhålsborrning (ID 7-500mm) i längder upp till 16 meter.
Klippning och skärning av coils:
Klippning av plåtar eller spaltning av band, precis anpassat för din produktion.
Formning:
Kantpressning av komplexa profiler och extruderade sömlösa profiler enligt din ritning.
Skärning & Svetsning:
Laser, plasma- och vattenskärning samt lasersvetsade profiler med extrem finish.
Kontakta oss
För en dialog om hur vi kan hjälpa dig och ditt projekt framåt. jesper.odeholm@sverdrupsteel.com
truck
Autonoma truckar ska nu testas i komplexa miljöer utanför traditionell gruvdrift. Automation inom gruvindustrin har länge varit en drivkraft för ökad säkerhet och produktivitet. Nu tar Epiroc nästa steg – och flyttar tekniken ut i stenbrotten.
AV JAN ÅSTRÖM
BOLAGET HAR VUNNIT en automationsorder från Heidelberg Materials, en av världens största producenter av byggmaterial. Projektet innebär att autonoma trucklösningar ska implementeras i ett stenbrott i västra Australien – ett steg som breddar användningen av Epirocs system LinkOA till nya delar av industrin.
Hittills har autonoma lösningar främst använts i stora, standardiserade dagbrott. Den nya satsningen syftar till att visa hur tekniken kan fungera även i medelstora stenbrott med mer varierande och komplexa förhållanden.
– Det här är ett viktigt steg i utvecklingen av autonom teknik. Vi ser en tydlig potential att överföra de produktivitets- och säkerhetsvinster som redan finns i gruvdrift till ballastsektorn, säger Helena Hedblom, vd och koncernchef på Epiroc.
Projektet omfattar installation av LinkOA-systemet på flera Komatsu HD605-truckar, som ska samverka med lastare och andra fordon i en blandad flotta.
EFFEKTIVITET OCH SÄKERHET I FOKUS
Målet är att validera säker drift i en miljö där både autonoma och bemannade fordon verkar tillsammans. Samtidigt ska projektet visa hur automation kan bidra till ökad transporteffektivitet och minskat beroende av operatörer.
Fördelarna med autonoma transporter är redan väl dokumenterade. Dygnet runt-drift, färre driftstopp och minskad risk för olyckor är några av de effekter som tekniken kan leverera.
Genom att flytta operatörer bort från riskfyllda miljöer stärks också arbetsmiljön – en faktor som blir allt viktigare i branschen.
Epirocs autonoma plattform LinkOA är redan etablerad inom gruvindustrin. Systemet kombinerar truckdrift, borrning och sprängning i ett gemensamt kontrollsystem och bygger på avancerad teknik med sensorer, kameror och AI.
Ett tydligt exempel är Roy Hill-gruvan i Australien, där LinkOA används på 78 truckar och där över 350 miljoner ton material har hanterats autonomt. Anläggningen räknas i dag som världens största leverantörsoberoende, helt autonoma gruva.
Med den nya ordern tar tekniken steget in i en bredare marknad – där kraven på flexibilitet och anpassning är högre.
Heidelberg Materials har samtidigt tydligt signalerat att automation är en central del av bolagets framtida strategi. Målet är att ha omkring 30 autonoma fordon i drift redan i år och över 100 till 2028.
Epiroc är en av de utvalda teknikpartnerna i den satsningen.
Det visar att utvecklingen går snabbt – och att automation inte längre är begränsad till enskilda pilotprojekt, utan på väg att bli en integrerad del av industrins vardag.
Att flytta autonoma lösningar från kontrollerade gruvmiljöer till mer dynamiska stenbrott är ett viktigt test för tekniken. Lyckas projektet kan det öppna dörren för en bredare implementering inom bygg- och materialindustrin – där behovet av effektivare, säkrare och mer datadriven produktion ökar snabbt.
Automation är på väg att bli en självklar del av framtidens industriella flöden. Frågan är inte längre om – utan hur snabbt utvecklingen kan skalas upp.
Ny forskning visar hur avfall från pappersindustrin kan bli en nyckel i saneringen av Sveriges tusentals nedlagda gruvor
AV JAN ÅSTRÖM
SVERIGE STÅR INFÖR ett omfattande miljöproblem med tusentals nedlagda gruvor som riskerar att läcka surt vatten och metaller till omgivningen. Nu visar ny forskning att en restprodukt från massa- och pappersindustrin kan bli en oväntad lösning – med potential att både minska utsläpp och sänka kostnader.
Det handlar om grönlutsslam, en alkalisk restprodukt som uppstår vid massaproduktion. I dag deponeras materialet ofta, men enligt en studie från Örebro universitet kan det i stället användas för att neutralisera surt gruvavfall.
EFFEKTIV NEUTRALISERING AV SURT VATTEN
I Sverige finns över 3 000 gamla gruvområden där surt lakvatten med höga metallhalter riskerar att påverka mark och vattendrag. Att åtgärda dessa områden är ofta tekniskt komplicerat och kostsamt.
Forskningen visar att grönlutsslam har god förmåga att höja pH-värdet i surt vatten och därmed minska spridningen av metaller. Samtidigt lakas oönskade ämnen ut i relativt låga halter, vilket gör materialet lämpligt ur miljösynpunkt.
– Våra resultat tyder på att grönlutsslam är väl lämpat för att behandla surt gruvavfall, säger Nanna Stahre, doktorand i kemi vid Örebro universitet.
STORA VARIATIONER – MEN TYDLIG POTENTIAL
Studien omfattar 71 prover från 16 svenska massa- och pappersbruk. Resultaten visar att egenskaperna varierar mellan olika anläggningar, vilket gör att mer kunskap behövs för att optimera användningen. Samtidigt är huvudbilden tydlig: materialet har en stark neutraliserande effekt och kan bidra till att minska metallutsläpp från gruvavfall.
De två bilderna på sidorna visar exempel på vatten som påverkats av utlakning från gruvavfall. Bilden i mitten ovan visar en historisk gråbergsdeponi som efterbehandlats med grönlutslam. Porträttbilden visar Nanna Stahre. Mattias Bäckström/Privat
En av metodens stora fördelar är dess enkelhet. Till skillnad från många andra saneringsmetoder kräver användningen av grönlutsslam relativt begränsad utrustning och kan anpassas till både små och stora objekt. Det gör tekniken särskilt intressant för mindre gruvhål och varphögar, där traditionella åtgärder ofta blir ekonomiskt svåra att motivera.
– Metoden är enkel och flexibel, och kan användas utan att påverka landskapets utseende i någon större utsträckning, säger Nanna Stahre.
CIRKULÄR LÖSNING FÖR TVÅ
INDUSTRIER
Potentialen ligger inte bara i miljönyttan utan också i det cirkulära perspektivet. Genom att använda en restprodukt från en industri för att lösa problem i en annan skapas nya värden i material som annars betraktas som avfall.
Det är ett tydligt exempel på hur olika delar av industrin kan kopplas samman i mer resurseffektiva system.
VÄGEN FRAMÅT
Trots lovande resultat finns fortfarande hinder. I dag krävs ofta omfattande tillståndsprocesser för att använda grönlutsslam i större skala, vilket kan göra projekten dyrare än själva åtgärden.
För att metoden ska få genomslag krävs därför både fortsatt forskning och anpassade regelverk. Om det lyckas kan grönlutsslam bli en viktig pusselbit i arbetet med att hantera Sveriges historiska gruvarv.
I en tid där både miljökrav och resursfrågor står i fokus visar studien hur lösningar ibland finns där man minst anar det – i restströmmar som väntar på att få ett nytt värde.
Källa: Örebro universitet
När industrisatsningarna i norra Sverige fortsätter att växa ökar också kraven på säkra, effektiva och flexibla logistik- och lyftlösningar. För Havator Sverige handlar det inte bara om att leverera kranar eller transporter utan om att bli en långsiktig partner för kunder inom gruvor, industri och stora byggprojekt.
– VÅR STORA STYRKA är att vi kan ta hela paketet. Det är väldigt få aktörer som både har transport och lyft i samma organisation, säger Joni Ahola, projektchef Sverige.
Havator har omkring 600 anställda i Sverige och Finland. De norska bolagen, knutna till Crane Norway, består av cirka 600–800 medarbetare. Företaget arbetar dels genom lokala depåer som servar regionala kunder, dels med mobila projektteam för större industriella satsningar. Behoven kan handla om allt från gruvor och pappersbruk till större infrastruktursatsningar och industribyggnationer.
LÅNGSIKTIGA PARTNERSKAP
Ett tydligt exempel är samarbetet med gruvindustrin, där Havator ofta etablerar permanenta eller semipermanenta resurser direkt på kundernas område.
– När verksamheten kräver kontinuerliga lyftinsatser bygger vi upp en lokal närvaro på plats. Det blir som ett långsiktigt partnerskap där vi stöttar kunden i den dagliga driften, men också kan skala upp snabbt vid större revisioner eller ombyggnationer, säger Joni Ahola.
Företaget ansvarar ofta för hela logistik-
kedjan, från transport av tung utrustning från hamn till montage och installation på plats. Genom systerverksamheten Havator Montage erbjuds även betongmontage och kompletta entreprenadlösningar.
– För kunden innebär det en stor fördel att bara behöva ha en kontakt genom hela projektet.
STÖRSTA UPPDRAGET
Just nu är företaget involverat i sitt hittills största uppdrag i Boden. Havator har varit engagerade i projektet i omkring två år.
– Just nu har vi runt 40 enheter och omkring 100 personer på plats.
Under projektets mest intensiva period fanns upp emot 75 enheter på området, allt från kranar till lastbilar och specialfordon.
Parallellt fortsätter expansionen i Norrbotten. Nu förbereder sig företaget för nya uppdrag kopplade till ett gruvprojektet i Kiruna.
Säkerhet och punktlighet är samtidigt två
områden som genomsyrar hela verksamheten. Företaget arbetar proaktivt med digital rapportering och daglig tillsyn via egenutvecklade mobila system.
– Är det osandat på en depå eller om någon upptäcker en risk så rapporteras det direkt i mobilen. Vi jobbar mycket förebyggande, både när det gäller arbetsmiljö och maskiner, säger Joni Ahola.
Även hållbarhetskraven driver utvecklingen framåt. Havator investerar nu i hybridoch eldrivna enheter för att möta nya miljökrav, särskilt i storstäder och vid arbete inomhus.
– Det kommer fler krav på utsläppsfria lösningar. Vi har redan idag flera hybridkranar och eldrivna montagekranar i drift. Även här försöker vi ligga steget före.
NCC har tecknat avtal med LKAB om nästa etapp i byggnationen av det nya sovringsverket i Vitåfors, Gällivare. Uppdraget har ett ordervärde om cirka 900 miljoner kronor. – Nu tar vi nästa steg i projektet och börjar själva uppförandet av anläggningen. Vi kommer arbeta i en aktiv industrimiljö, vilket ställer höga krav på till logistik, säkerhet och produktion, säger Helena Hed, affärsområdeschef, NCC.
ETT SOVRINGSVERK är en industrianläggning som gör en mekanisk utsortering av råmalm från gråbergmaterial. Det nya sovringsverket uppförs intill det befintliga verket och är en central del i LKAB:s utveckling av framtidens gruv- och förädlingsprocesser i Gällivare.
I våras inledde NCC markarbeten på platsen, och nu tas nästa steg i projektet. Arbetena genomförs parallellt med pågående drift i det befintliga sovringsverket, vilket ställer höga krav på
planering, samordning och arbetsmiljö.
Produktionen inleds omgående och kommer pågå parallellt med de markarbeten som påbörjades under våren 2026. Det nya sovringsverket planeras att tas i drift 2028.
Projektet genomförs inom affärsområde NCC Green Industry Transformation. Ordervärdet om cirka 900 miljoner kronor registreras under andra kvartalet 2026 under Övrigt.
Mätteknik för optimalt flöde
Med smarta och pålitliga instrument för nivå, flöde, densitet och mer – baserade på tekniker som radiometri, NIR och mikrovågor –hjälper vi dig att mäta rätt från början. När allt stämmer är det varken för mycket eller för lite, utan exakt lagom.
ÅN SMC AB
köp alltid mejslar och originaldelar från oss! Varning för piratdelar!
Det lönar sig! Köp alltid dina delar från smc ab
08-647 04 03 • info@demolering.se
• Kiruna Nybergs Mekaniska verkstad · 0980-640 80 • Byske ML Maskinservice Byske · 070-621 36 23 • Umeå Kent Nilsson Bil & Maskin 0705-83 89 92 • Gnarp PL Hydraulik & Maskin · 070-340 96 76 • Stockholm/Tullinge SMC AB · 08-647 04 03 • Taberg Emil Schaktmaskin Service Taberg · 070-171 35 52 • Gotland/Stånga Maskin & Marinteknik 0498-49 10 48 • Göteborg/Landvetter Landvetter Motor & Maskin AB · 031-780 29 30 • Växjö AB Schakt & Transport 010-448 75 85 • Linneryd Björns Entreprenad Maskinservice · 070-55 79 178 • Skåne/Vinslöv Maskinbolaget Skåne Vinslöv · 0733-36 88 74
10-12 september 2026
Se utställarlistan elmia.se/entreprenad-live
TESTA MASKINER | TRÄFFA BRANSCHEN | GÖR AFFÄRER
Entreprenad Live samlar entreprenörer, maskinförare, inköpare och beslutsfattare från hela södra Sverige.
Under tre dagar upplever du maskiner i arbete, testar i verkliga demoområden och möter leverantörer på plats.
Mässan där du får köra själv.
KL INDUSTRI AB
022-243 00, www.kl-industri.se
Nordens ledande nätstationsleverantör skapar möjligheter för smarta elnät.
Våra flexibla stationer möjliggör hantering av nya tekniska lösningar för olika typer av elproduktion där förändringar i förbrukningsmönster och produktion fortgår. Samhällets ökade krav på hela kraftsystemets effektivitet och tillförlitlighet behöver smarta stationer för sektionering av stads-, tätorts- och landsbygdsnät med lastfrånskiljare alternativt fulleffektbrytare.
Dessa direktanpassas med utrustning för bland annat mätning, kommunikation och fjärrstyrning samt övervakning av till exempel över- och underspänning, jordfelsindikering, brytarindikering, överströmslarm, total förbrukning och skalskydd.
SVENSKA TEKNIKINGENJÖRER STING AB www.sting.nu
Sting är ingenjörsföretaget med känsla för teknik och samhälle.
Med cirka 1000 projekt i ryggen och med en erfarenhet som sträcker sig mer än 30 år tillbaka i tiden är vi sverigeledande i vår nisch – stora rörliga konstruktioner.
Vi har samlat all kompetens under samma tak för att kunna ta oss an såväl stora som små uppdrag från start till mål.
Idag levererar vi attraktiva och avancerade tekniska konstruktionslösningar inom infrastruktur över hela Sverige och i Norden.
BELISOL www.belisol.se
Belisol utför alla typer av plåt och isoleringsarbeten. Arbeten utförs med plåt i alla tjocklekar och färger, samt koppar och rostfritt.
Vi på Belisol har utbildning för att arbeta med alla temperaturer, inklusive extremkyla.
Belisol tar miljöpåverkan på allvar och har olika tillvägagångsätt för att minska den negativa påverkan.
FOGMAKER INTERNATIONAL AB info@fogmaker.com, www.fogmaker.com Fogmaker International AB tillverkar brandskyddsutrustning med vattendimma under högtryck för fordon och maskiner. Systemet är oberoende av elektricitet och position, helt automatiskt och alltid aktivt. Självklart miljövänligt med vår 100 procent PFAS-fria vätska: Eco 1. Fogmaker har partners i 70 länder och det finns idag runt 300 000 system installerade i allt från skolbussar till gruvmaskiner.
NOXOR AB www.noxor.se
Med ett brett och gediget kunnande förser Noxor, och syterbolaget Bameco, kunder inom olika typer av branscher med kundanpassade lösningar för materialhantering, såväl kompletta linjer som enstaka maskiner.
Vi tillhandahåller även eftermarknadstjänster i form av förebyggande underhåll, service, utbyte av slitdelar, reparationer och modernisering av befintliga anläggningar.
OLSSONS ELEKTROMEKANISKA AB www.olssonselektromekaniska.se
Olssons helhetslösningar tryggar livsviktig reservkraft. Välkommen till en trygg och kompetent partner när det gäller skräddarsydd reservkraft. Vi finns med er hela vägen från planering till installation och löpande service.
Kundspecifika reservkraftsaggregat är vår styrka och vi åtar oss gärna totalentreprenader.Fördelen är att du får en leverantör som samordnar och säkerställer hela leveransen av reservkraft. Oavsett om din anläggning är stationär, mobil eller i en container. Reservkraft du kan lita på. Skräddarsytt för dina behov.
PROJEKTHYDRAULIK SVERIGE AB 0243-800 25, www.projekthydraulik.se
Vi erbjuder hydraulikutbildning för företag och kunder med skilda utbildningsbehov.
Kurserna genomförs i modernt utrustade lokaler i Borlänge. Teorilektioner varvas med praktiska övningar i vårt hydrauliklaboratorium.
Förutom de öppna kurserna i Borlänge kan Projekthydraulik genomföra skräddarsydda företagsanpassade utbildningar med möjlighet till praktiska laborationer med mobila laborationsbänkar ute på olika företag runt om i landet.
Vi hjälper dig att bli bäst på hydraulik!
Teori och praktiska övningar baserat på 40 års erfarenhet.
OPSIS AB www.opsis.se
OPSIS AB är ett globalt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa system för gasanalys. Systemen, som är internationellt testade och godkända, används bland annat för kontinuerlig emissionsmätning. Tack vare att OPSIS-systemet kontinuerligt kan mäta flera gaser på flera mätsträckor samtidigt med låga drifts- och underhållskostnader, blir en OPSIS-installation både tekniskt och ekonomiskt effektiv.
Vi tillhandahåller även mjukvarurelaterade tjänster och tjänster som kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning, övervakning av mätdata, mä tjänster, framtagning av emissionsdatabaser, dispersionsmodellering och studier av miljöpåverkan.
Vi är certifierade enligt standarderna för ledningssystem ISO 9001, ISO 14001, ISO 27001 och ISO 45001 samt har ett ISO 17025-ackrediterat kalibreringslaboratorium.
GÖTEBORGS DYKERITEKNIK AB 031-706 09 00, www.gbgdyk.se
Vi dyker upp när du behöver någon som dyker ner. Vi erbjuder tekniskt kvalitativa och kostnadseffektiva lösningar inom marina entreprenader som ger ringar på vattnet.
Genom vår samlade erfarenhet och förståelse för komplexa projekt ger GDA uppdragsgivarna mervärden då vi vet vilka metoder som lämpar sig bäst.
Vi erbjuder teknisk kompetens, projektledning och utförande inom sjöentreprenader med kärnområdena kaj och betong, sjöledningar och inspektioner.
På Göteborgs Dykeriteknik arbetar vi inte bara med kvalitet, kompetens och med miljön i fokus på ytan – vi går djupare! Vill du veta mer? Hör av dig så berättar vi.
FOX BELYSNING AB +46 8-440 85 40, www.foxbelysning.se
I mer än 45 år har Fox levererat belysning till kulturminnen och samtida arkitektur, gator, flygplatser, slott och inte minst nattklubbar och daghem
Vi arbetar utifrån en princip om enkelhet i design, material och funktion. I kraft av sin enkelhet och materialval förstärker våra produkter det design- och kvalitetsmässiga uttrycket på en byggnad eller ett inredningsprojekt.
Bra design ska inte behöva bytas ut.
SK LICENSSVETS FRÖLUNDA AB www.sklicenssvets.se
SK Licenssvets är en trygg och pålitlig partner med 35 års erfarenhet av rörinstallationer, reparation/underhållsarbeten samt tillverkning av tryckkärl för industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp.
Vi värnar om långsiktiga relationer och hållbarhet och jobbar med allt från mindre åtaganden till större entreprenader, främst inom Norden men även i Europa.
Vi är certifierade för EN 1090-1 samt ISO 3834-2 och möter dagligen högt ställda krav. Därför lägger vi stor vikt vid vår personal, planering, beredning och uppföljning, för att kunna hålla utsatta tider samt en hög kvalitetsnivå. Med bred kompetens och behörigheter har vi en organisation som gör oss slagkraftiga.
CCVE SVENSKA AB
+46 26 14 18 14, ccve.se
Har sedan 1984 levererat kameraövervakning för varierande applikationer, både till den svenska och internationella marknaden. Vårt kunnande sträcker sig från den tidigare analoga tekniken till dagens IP-baserade system.
Processbevakning i industriell miljö
Kontrollrum
Områdesbevakning
Radar
Mätande värmekameror
Mobila lösningar
Fordonslösningar
Nummerplåtsläsning
Bildanalys
OCR Läsning
Kameror som fungerar i ugnar och pannor med upp till 2 000˚c
Med modern teknik och vår kunskap, löser vi våra kunders önskemål.
PROREG CONTROL AB www.proregcontrol.se
Vi har ett stort utbud av portabla och stationära gaslarm med sensorer för detektering av de flesta förekommande gaserna som är brandfarliga, giftiga, kvävande eller explosiva.
Produkterna är robusta och fungerar bra i alla sorters miljöer så som industrier, garage, tunnlar, gruvor, laboratorier, kontorsmiljöer etc.
Våra gaslarm håller hög kvalitet och kommer från tillverkare som har funnits länge på den svenska marknaden.
Vi har egen serviceavdelning som ger er support, kalibrering och underhåll runt om i hela landet.
Kontakta oss så hjälper vi er gärna med ert val av gaslarm!
FRÖLÉN KROSS AB 0611-214 40, www.frolenkross.se
Behöver du bergkross, makadam, sandmaterial eller stenmjöl redan idag? Om du önskar kan du hämta ditt material på egen hand i våra täkter i Västernorrland, annars säkerställer vi att du får din leverans inom kort till ett bra pris.
Vi utför även krossning på plats med hjälp av våra mobila och transportabla krossanläggningar över hela Norrlandsregionen.
På Frölén Kross AB tar vi även på oss totalentreprenader då det tillkommer sprängningar och transporter.
Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 av DNV, och även materialet är ballastcertifierat av DNV.
IDUS AB
0611-275 30, www.idus.se
Vi hjälper våra kunder stärka sin driftsäkerhet, motverka resursslöseri och tillämpa teknisk kompetens genom att göra rätt underhåll i rätt tid med hjälp av Idus underhållssystem.
Koppla våra smarta sensorer med AI funktionalitet till systemet för ett förutsägbart underhåll eller ta in signaler från PLC, Scada mm.
Vi erbjuder både moln- och serverbaserade lösningar.
SCANDINOX AB www.scandinox.se
Vi är verksamma på den skandinaviska och nordiska marknaden med rostfria produkteroch är en personlig projektpartner som sätter kunden i centrum.
I nära dialog med dig som kund säkerställer vi bästa lösningen både ur ekonomiskt och tekniskt perspektiv. Vårt breda sortiment av rör, rördelar, smide, flänsar och stångmaterial från Europas ledande producenter gör oss till en stabil leverantör.
Austenitiska stål, 254 SMO, Duplex, Superduplex, Nickelbaslegeringar, Titan, Värmebeständiga material
ROSLAGENS VÄRMEMONTAGE AB www.rvm.nu
Roslagens Värmemontage AB är ett familjeföretag som grundades redan 1988.
Vi är en totalentreprenör när det kommer till fjärrvärme och VA entreprenader och är certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 samt ISO 3834-2.
Vi löser helt enkelt våra kunders problem genom att alltid göra det där lilla extra och med hög kvalitet samtidigt som vi värnar om miljön.
Ända sedan starten har vi byggt mer än 100 000 km kulvertledningar, samt inomhusledningar, pumpstationer, växlarinstallationer och andra tillhörande specialarbeten.
Scania överlämnar den första av tre hybridlastbilar till FMV (Försvarets materielverk) inom ramen för ett gemensamt utvecklingsprojekt. Fordonen ska utvärderas av Försvarsmakten i de tre försvarsgrenarna och bidra till ökad kunskap om hur hybridteknik kan användas för att lösa militära behov.
DEN FÖRSTA ÖVERLÄMNINGEN sker i samband med Eurosatory i Paris. FMV har köpt tre hybridlastbilar från Scania som en del av ett gemensamt utvecklingsprojekt, där målet är att pröva och vidareutveckla tekniken i nära dialog mellan industri, myndighet och användare.
Hybridlastbilarna ska användas för att bättre förstå vilka möjligheter elektrifierade drivlinor kan ge i militära tillämpningar. Det handlar bland annat om bränsleeffektiv drift, möjlighet till tyst framryckning med hjälp av elmotor och att använda fordonets batteri och generator för att strömförsörja extern utrustning, exempelvis stabsplatser, sensorutrustning eller tillfälliga förläggningar.
Scanias hybridlösning är en parallellhybrid av plug-in-typ, där förbränningsmotor och elmotor kan driva fordonet var för sig eller tillsammans. Det ger flexibilitet i olika typer av uppdrag och miljöer. Elmotorn bidrar med omedelbart vridmoment, god manövrerbarhet i låg fart och möjlighet till tyst framryckning under begränsade perioder. Den elektriska räckvidden är cirka 70 till 80 kilometer, beroende på användning, last och förhållanden.
Fordonet kan också användas som en mobil energiplattform. Det innebär att det kan leverera el till extern utrustning även när fordonet står stilla, något som blir allt viktigare i moderna försvarsoperationer där ledning, sensorer, kommunikation och annan materiel kräver tillförlitlig energiförsörjning nära operationsområdet. I dag används ofta dieselgeneratorer för att strömförsörja extern materiel. Skillnaden med en batterilösning är att strömförsörjningen kan ske helt tyst, vilket ger nya möjligheter i miljöer där ljudsignatur och upptäcktsrisk behöver minska.
Batterikapaciteten i den aktuella lösningen är 208 kWh. Vid cirka 75 procents laddnivå motsvarar det ungefär 156 kWh tillgänglig energi. Batteriet kan laddas från 0 till 100 procent med hjälp av förbränningsmotorn på cirka 45 till 60 minuter vid tomgång. – Försvarssektorn står inför förändrade krav, där energiförsörjning, mobilitet och flexibilitet får allt större betydelse. Genom det här samarbetet med FMV kan vi utveckla och utvärdera hybridteknik under verkliga förhållanden och samtidigt visa hur Scanias industriella kapacitet kan bidra till framtidens försvarslösningar, säger Stefano Fedel, Head of Scania Commercial.
Scania undersöker nu hur produktionen av hybridlastbilar för försvarsapplikationer kan industrialiseras, med målet att lösningen ska kunna ingå i företagets modulära system.
Det skulle göra det möjligt att anpassa tekniken för olika fordonskonfigurationer, uppdrag och försvarskunders behov. – Vi ser en tydlig potential för hybrida lösningar inom tunga militära fordon. Det handlar om att kombinera robusthet och framkomlighet med nya möjligheter för energiförsörjning och tystare drift. För Scania är det här ett viktigt steg i utvecklingen av framtida defence solutions, säger Fedel.
Projektet stärker samarbetet mellan FMV, Försvarsmakten och Scania kring framtidens tunga hjulfordon. För FMV och Försvarsmakten ger fordonen möjlighet att pröva tekniken operativt. För Scania innebär projektet värdefull kunskap i arbetet med att utveckla hybridlösningar som kan skalas upp och anpassas för försvarssektorns krav.
2–4 FEBRUARI 2027
SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG
för hållbara och energieffektiva fastigheter.
Clima Energy Nordic är Nordens nya mötesplats med fokus på effektiv och hållbar energianvändning inom kyla, värme och ventilation för inomhusklimat. Som utställare får ni möjlighet att etablera värdefulla kontakter, dela erfarenheter och visa era lösningar för beslutsfattare och aktörer som driver investeringar i fastigheter, installationer och energisystem.
För bästa monterplacering – boka nu climaenergynordic.se
Konferens Utställning Nätverkande Öppna scener
