ELNÄT

Henrik Bergström om förslag mot kapacitetsbristen: TUFFARE KRAV OCH TYDLIGARE ROLLER

Nu har Energimarknadsinspektionen arbetat fram de förslag som de menar ska lösa nätkapacitetsbristen. Henrik Bergström, ansvarig för samhällskontakter på Ellevio, välkomnar vissa förslag, medan han är skeptisk till andra.

DET VAR I OKTOBER förra året som regeringen gav Energimarknadsinspektionen (Ei) uppdraget att utreda kapacitetsbristen i elnäten. I förra veckan presenterade de sina preliminära förslag. – Energimarknadsinspektionens utredning pekar på tuffare krav men tydligare ansvar för alla aktörer, både stamnätsägaren och oss lokal- och regionnäts-ägare. Arbetet är en början på nödvändiga förändringar för att anpassa regelverket för ett energisystem som är i ett helt nytt läge. Frågan är vad de till slut landar i, säger Henrik Bergström.

ÖVERGÅNGSREGLER SAKNAS Han menar att vissa förslag kommer att få betydelse för att lösa de kapacitetsutmaningar vi står inför, medan andra förslag är mer tveksamma.

Ett sådant är att varje lokalt eller regionalt elnätsföretag har det fulla ansvaret om en produktionsanläggning lägger ned sin verksamhet i sitt elnätsområde. Det har tidigare inte funnits principer eller riktlinjer för hur sådana här situationer ska hanteras och ofta har då utgångspunkten för elnätsföretaget varit att få ett så effektivt utnyttjande av elsystemet som möjligt till lägsta möjliga kostnad för kunderna. Om till exempel kraftvärme har varit tillgängligt för lokal effekt har abonnemanget mot stamnätet inte även behövt täcka en eventuell nedläggning av produktion. – Det är inte rimligt att införa regelverket utan övergångsregler, säger Henrik Bergström.

NÄTKAPACITETSRESERV NYTT FENOMEN Att möta kapacitetsbrist med en nätkapacitetsreserv är ett relativt nytt fenomen. Nu föreslår Ei att en produktionsanläggning som nyttjas till nätkapacitetsreserv inte får bjudas ut på elmarknaden i övrigt. – Den ekonomiska nyttan med dessa typer av begränsningar bör anses vara små för samhället och vi ser en risk att förslaget innebär större kostnader för elnätskunderna. – En annan effekt kan bli att det i praktiken bara är gasturbiner eller andra anläggningar som ligger i malpåse som blir aktuella för nätkapacitetsreserven och det är dyra lösningar för kunderna. Vi anser att för kommande regleringsperioder är det bättre att utveckla en metodik för hur en eventuell snedvridning av konkurrensen på elmarknaden kan minimeras när det gäller produktionskällor, säger Henrik Bergström.

Henrik Bergström, ansvarig för samhällskontakter på Ellevio. Bild: Ellevio

tuffare och det ska inte bara gälla de lokala och regionala nätägarna utan även Svenska kraftnät. För att kunna neka en ny kund på grund av nätkapacitetsbrist måste nätägaren först ha utrett andra alternativ som till exempel flexibilitetslösningar, energieffektiviseringar eller lagring. – De tuffare kraven ska även gälla Svenska kraftnät och det innebär att de har samma skyldighet att utreda alternativa lösningar och upphandla dem. Det är bra, säger Henrik Bergström.

En fråga som har aktualiserats i takt med att nätägare kommer allt närmare dagen då det är fullt i nätet, exempelvis Ellevio i Stockholm, är hur de då ska prioritera anslutningar. Är det i sin ordning att låta barnsjukhuset gå före serverhallen när det är kapacitetsbrist? Här kommer vi inte att få se några förändringar jämfört med i dag utan ”first come first serve” gäller tills vidare.

NYA REGLER FÖR VILKA KUNDER SOM SKA ANSLUTAS – Vi ser inte att vi som elnätsföretag kan vara den part som gör prioriteringar, det måste vara en representant för det offentliga samhället. Det är branschpraxis i Sverige såväl som internationellt med ”first come first serve” och vi kan förstå att det är svårt att hitta andra lösningar som är praktiskt genomförbara och samtidigt rättssäkra, säger Henrik Bergström.

Däremot föreslår Ei en viss flexibilitet i anslutningskön. Om en större aktör vill ansluta fler MW än vad som finns tillgängligt i nätet kan nätägaren neka den här kunden, men samtidigt ansluta kunder längre ner i kön som har behov av MW som är färre än vad som finns tillgängligt. – Det är som idag där dagens grundregel med en köhantering fungerar rimligt väl, det tas också hänsyn till de individuella kundernas förbrukningsprofil, möjlighet till avbrytande av leveransen och placering i elnätet vilket gör att enstaka kunder kan komma före i kön, säger Henrik Bergström.

Senast den 1 oktober i år ska Energimarknadsinspektionen överlämna de slutgiltiga förslagen till regeringen.