Kåberger får fortsatt mandat att driva omställningen
SÄKERHET OCH
INNOVATIONER
på KIWAs Skogsindustridagar
EURO MINE EXPO
sätter säkerheten i centrum
NYTT ELEKTROLYSVERK
Fenix reser sig ur askan
STUDSVIK FÖRVÄRVAR
i satsning på ny kärnkraft
Snart klar för drift
NR 2 • 2026
2–4 FEBRUARI 2027
SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG
Var med där framtidens energiinvesteringar tar form
Boka monter på Nordens första mötesplats
för hållbara och energieffektiva fastigheter.
Clima Energy Nordic är Nordens nya mötesplats med fokus på effektiv och hållbar energianvändning inom kyla, värme och ventilation för inomhusklimat. Som utställare får ni möjlighet att etablera värdefulla kontakter, dela erfarenheter och visa era lösningar för beslutsfattare och aktörer som driver investeringar i fastigheter, installationer och energisystem.
För bästa monterplacering – boka nu climaenergynordic.se
Konferens Utställning Nätverkande Öppna scener
Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt
Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.
• Kemisk flockning
• Kemisk fällning
• Lamellsedimentering
• pH-justering
• Slamförtjockning
• Mobila filterpressar
• Kolfilter
• Rening tungmetaller
• Jonbytare
• Onlinemätning
• Övervakning
• Loggning
• Mobil vattenanalys
• Recirkulering
• Pumpar
Kontaktuppgifter: 08-4497112
www.alverdens.se
INNEHÅLL
4 Innehåll
5 Ledare
6 Nyheter
14 Sveriges beredskap behöver samarbete och innovation
17 När byggnader måste börja bete sig som samhället – flexibelt
18 Nypremiär för eCarExpo i oktober
20 Ny kärnkraft i fokus – Oskarshamn växlar upp med miljonstöd
22 Mellanlagring av använt kärnbränsle föreslås på Väröhalvön
24 Ny anläggning fördubblar Cyclifes kapacitet – för en hållbar framtid
26 Sverige tappar i investeringar – kärnkraften avgör i den globala konkurrensen
27 Johan Lundberg lämnar Uniper för internationell koncernroll
28 Tydligt samband mellan underhåll och hållbarhet
30 Underhållsmässan 2026 – innovationer för bättre underhåll
43 Delprocess i container spar tid och utrymme åt industrier
44 Vad mer än 40 år inom industriell filtrering har lärt mig
46 Industrins energikamp skärps – Kåberger får fortsatt mandat att driva omställningen
48 Elsäkerhet är ett ständigt pågående arbete
50 Säkerhet och innovationer på Kiwas skogsindustridagar
58 Euro Mine Expo sätter säkerheten i centrum
60 LKAB ökar försörjningen av både järnmalm och kritiska råmaterial – mineraltillgångarna stärker basen för framtida gruvdrift
62 Boliden investerar i Garpenberg och Rönnskär – stärker kapacitet och minskar klimatavtryck
64 Södra, OX2 och TES utreder e-NG-produktion i Värö
66 Nytt elektrolysverk – Fenix reser sig ur askan
69 Arctic Paper i Grycksbo – nu även pelletsproducent
74 Skärpta upphandlingskrav minskar utsläppen i elnätsutbyggnaden
78 Kapacitet inom några veckor – inte om tio år
80 Elektrifiering lyfts som säkerhetsfråga i vårpropositionen 2026
82 Digitala tvillingar – att göra skillnad kortar vägen från ritbord till produktion
86 Svensk automationsindustri i förändring – från kompetensbrist till AI-genombrott
89 Staten kliver in tungt i ny kärnkraft – föreslås bli huvudägare i SMR-satsning
90 Borlänges nya biogasjätte är snart klar för drift
93 Siljan Schakt driver utvecklingen framåt
94 Ringhals 3 stoppas för uppgraderingar – stärker kärnkraftens roll i elsystemet
96 Vi bygger Industrisverige
98 Självreglerande transformatorer testas i lokalnätet
UTGIVARE
Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Jan Åström jan.astrom@storkom.se
ART DIRECTOR
Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se
PRENUMERATION
Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se
TRYCK
Multiply, Malmö 2026
OMSLAGSBILD
Med en investering på över 700 miljoner kronor och kapacitet för 133 gigawattimmar flytande biogas per år är Gasums anläggning vid Fågelmyra en av de största i sitt slag i Sverige. Bild: Gasum
Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material.
Tidningen får citeras med angivande av källa.
HÅLLBAR UPPHANDLING VISAR VÄGEN
– nu måste fler följa efter
BYGGANDET AV framtidens energisystem handlar inte bara om kapacitet – utan om hur vi bygger. Vattenfall Eldistributions arbete med hållbar upphandling visar att klimatkrav i praktiken kan göra skillnad. När utsläppen minskar med tusentals ton genom tydliga krav i upphandlingar blir det uppenbart: styrningen fungerar.
Det här är en utveckling som hela branschen behöver ta fasta på. För när hållbarhetskrav inte längre är en bilaga, utan en integrerad del av affären, förändras spelplanen. Materialval, transporter och genomförande optimeras inte bara utifrån pris – utan även utifrån klimatpåverkan över tid. Det skapar incitament för innovation, men också för en mer transparent och konkurrenskraftig marknad.
Samtidigt ställer arbetssättet högre krav på både beställare och leverantörer. Att väga in hållbarhet i upphandlingar kräver tydliga metoder,
uppföljning och en nära dialog i hela värdekedjan. Här blir standardisering och gemensamma arbetssätt avgörande för att skala upp effekten.
Utmaningen framåt är därför inte att visa att det går – utan att få fler att göra det. För i takt med att elektrifieringen accelererar och investeringarna i energiinfrastruktur ökar måste varje projekt bidra till omställningen.
I detta nummer fördjupar vi oss i energisystemets omvandling – från industrins växande energibehov till nya investeringar i biogas, elektrolys och kärnkraft.
Riktningen är tydlig. Nu handlar det om att genomföra den.
God läsning Jan Åström
Chefredaktör, Nordiska Projekt
GOMERO: FEM FRÅGOR
SOM FORMAR ER TILLSTÅNDSÖVERVAKNING
ETT GENOMTÄNKT arbete med tillståndsövervakning gör det lättare för nätägare och nätoperatörer att fatta bättre beslut om underhåll, investeringar och risk. Men för att lyckas behöver man börja i rätt ände.
Det handlar ytterst om att ställa rätt frågor, (Why, Who, What, Where and When).
SKOGSINDUSTRIERNA: VÄLKOMMET FOKUS PÅ UNDERHÅLL, BÄRIGHET OCH ISBRYTARE I NATIONELL PLAN
REGERINGEN HAR nu presenterat den nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037.
Skogsindustrin är Sverige största transportköpare och Skogsindustrierna välkomnar planens fokus på att stärka underhållsarbetet både på väg och järnväg.
Det finns fortsatt behov av ytterligare medel för att upprätthålla funktionen av järnvägar som är kritiska för skogstransporter.
CATO NETWORKS AVSLÖJAR GLOBAL CYBERKAMPANJ MOT SÅRBAR INDUSTRITEKNIK
SÄKERHETSFÖRETAGET Cato Networks har identifierat en omfattande global cyberkampanj riktad mot industriella styrsystem (PLC). Aktiviteten spände över 70 länder med över 14 000 unika IP-adresser som måltavlor, där merparten (61%) fanns i USA, Frankrike och Japan. Kampanjen, som pågick under hösten 2025, utnyttjade sårbarheter i Modbus-protokollet – en kommunikationsstandard som är vanlig inom operativ teknik (OT).
Läs mer på www.nordiskaprojekt.se
Rolls-Royce SMR tar nästa steg i modulariserad kärnkraft
ROLLS-ROYCE SMR presenterar två viktiga steg i sin modulariseringsstrategi.
Aker Solutions väljs som primär modulpartner och arbetet inleds för att hitta plats för brittisk produktionskapacitet.
Målet är att leverera små modulära reaktorer
som program snarare än enskilda projekt, med fabriksbyggda lösningar och beprövad kärnteknik.
Strategin ska öka leveranssäkerheten och stärka möjligheterna i Storbritannien, Tjeckien och potentiellt Sverige. Svensk industri
SCHNEIDER ELECTRICS Susanne Dahl varnar för att svensk industri tappar tempo när produktiviteten bromsar in och global konkurrens hårdnar.
Enligt nya rapporter är automation en avgörande faktor för framtida konkurrenskraft, men en fjärdedel av svenska industriföretag har ännu inte påbörjat sin automationsresa.
För att vända utvecklingen krävs att automation, AI och digitala lösningar går från pilotprojekt till bred produktion och blir en strategisk ledningsfråga.
Inredning för hela arbetsplatsen
På AJ Produkter ger vi dig hela paketet: Från ett bra första intryck i entrén till trivsel i lunchrum, omklädningsrum och gemensamma ytor. Vare sig det handlar om ett komplett kontor, att optimera lagerytor eller effektivisera arbetsflöden, har vi det mesta.
Vi erbjuder även expertråd och vägledning i ditt inredningsprojekt, bland annat genom att ta fram 3D-ritningar och ge produktförslag. Vi besöker dig gärna på plats, helt kostnadsfritt!
Läs mer på ajprodukter.se eller kontakta oss på telefon 035-180 500 eller via mejl info@ajprodukter.se
LKAB Malmtrafik
ALSTOM HAR TECKNAT ett 12-årigt avtal med LKAB Malmtrafik om tekniskt stöd och reservdelsförsörjning för 34 lok, främst IORElok för tung godstrafik.
Avtalet ska säkra hög tillgänglighet för Alstom tecknar 12-årigt serviceavtal med
några av världens mest kraftfulla lok, som används i krävande malmtransporter året runt. Samarbetet omfattar även komponentrevisioner, logistik och lokal support i Kiruna samt stärker den långsiktiga driften på Malmbanan.
Nordlo minskar utsläpp
och stärker cybersäkerhet
NORDLO REDOVISAR tydliga framsteg i hållbarhetsarbetet för 2025.
Utsläppen från den egna verksamheten har minskat med 14 procent och bolagets klimatmål har validerats av Science Based Targets initiative.
Samtidigt har säkerhetsmedvetenheten internt ökat kraftigt, från 59 till 73 av 100. Nordlo kopplar nu hållbarhet tydligare till affären genom hållbarhetslänkad finansiering och fortsatt fokus på återbruk, livscykelhantering och säker IT.
Sandvik utser Patrick Murphy
till affärsområdeschef för Mining
SANDVIK HAR UTSETT Patrick Murphy till ny affärsområdeschef för Mining och medlem i koncernledningen från 1 juli 2026.
Han efterträder Mats Eriksson, som lämnar rollen inför planerad pension 2027.
Murphy har arbetat inom Sandvik sedan 2001 och har haft ledande roller i Kanada, Australien, Indien, Finland och USA. Han är i dag divisionschef för Rotary Drilling och beskrivs som en erfaren internationell ledare med djup gruvkompetens.
Railway
Metrics and Dynamics får testorder inom godstrafik
RAILWAY METRICS and Dynamics har fått en betald beställning på 25 PMU-enheter och 2 PMU:C för tester på en etablerad svensk godstrafiksträcka.
Testet ska analysera hur vagnar uppträder vid acceleration och inbromsning, med fokus på säkerhet och övervakning.
PMU-enheterna mäter bland annat vibrationer och position i realtid, medan PMU:C ger GPS-baserad positionsdata för bättre störningshantering och kapacitetsutnyttjande.
VI KAN BULKHANTERING
Maskiner • Projekt • Modernisering • Service/reservdelar
Vi levererar alla typer av transportörer för bulkgodshantering:
• Skivsåll
• Trumsiktar
• Spjäll
• Kylskruvar
• Skruvtransportörer
• Skraptransportörer
• Bandtransportörer
• Pneumatiska sändare
• Elevatorer
• Cellmatare
• Askkrossar
• Silos
Överbefälhavaren
Michael Claesson
besökte GKN Aerospace i Trollhättan
ÖVERBEFÄLHAVAREN Michael Claesson besökte GKN Aerospace i Trollhättan för att ta del av svensk flygmotorindustri och diskutera hur industri och försvar kan stärka Sveriges försvarsförmåga.
Besöket fokuserade på högvolymproduk-
tion, digitala lösningar, innovation och additiv tillverkning.
GKN Aerospace har i nära 100 år arbetat med flygmotorer för svenskt militärflyg och ansvarar i dag bland annat för motorunderhåll till Gripen.
Epiroc rapporterar stark orderingång i första kvartalet 2026
EPIROC INLEDER 2026 med stark efterfrågan och en orderingång som ökade organiskt med 23 procent till 18 340 miljoner kronor. Gruvsegmentet drevs av höga mineralpriser och stark aktivitet i befintliga gruvor, medan efterfrågan på utrustning ökade kraftigt. Intäkterna minskade till 14 351 miljoner kronor, men den justerade rörelsemarginalen stärktes till 20,0 procent.
Bolaget räknar med fortsatt hög efterfrågan från gruvkunder.
Nexer pekar ut sju skiften i fordonsindustrin
NEXERS RAPPORT Code over Chrome – The Future of Automotive visar att fordonsindustrins värde snabbt flyttas från hårdvara till mjukvara, data och digitala plattformar.
ADAPTEOS hållbarhetsrapport för 2025 visar hur bolagets Space-as-a-Service-modell bidrar till samhällsinfrastruktur med lägre klimatpåverkan. Under året stödde Adapteos modulflotta på 1,6 miljoner kvadratmeter cirka
250 000 invånare i Europa. Utsläppen minskade med 3 procent jämfört med 2024 och återanvända moduler kan enligt RISE minska inbäddade utsläpp med upp till 96 procent jämfört med ny permanent byggnad.
Rapporten identifierar sju skiften, från AI-nativa system och uppkopplade mobilitetsnätverk till livscykelbaserade tjänsteintäkter och regionala ekosystem.
Nexer varnar för att Europa riskerar att tappa kontrollen över framtidens värdeskapande om samordning och tempo inte ökar.
SaltX och Holcim framställer
cementklinker i elektrifierad process
SALTX TECHNOLOGY och Holcim har lyckats framställa cementklinker av portlandkvalitet i en fullt elektrifierad och skalbar process.
Cementråmjöl från Holcim har kalcinerats i SaltX anläggning i Hofors och därefter sintrats med bolagets nya Electric Clinker Reactor.
Resultatet visar att både kalcinering och sintring kan elektrifieras, vilket är ett viktigt steg mot fossilfri cementproduktion och den planerade pilotanläggningen.
FUCHS Lubricants Sweden får
EcoVadis Guld igen
FUCHS LUBRICANTS SWEDEN AB har återigen tilldelats EcoVadis Guld, vilket placerar bolaget bland de fem procent bästa företagen i den globala hållbarhetsbedömningen.
Utmärkelsen omfattar miljö, arbets- och mänskliga rättigheter, etik och hållbara inköp.
FUCHS ser erkännandet som ett kvitto på att hållbarhetsarbetet är väl integrerat i verksamheten, från produktutveckling och produktion till inköp och affärsrelationer.
ACCESS ANYTIME, ANYWHERE
ELEVATE SAFETY & OPERATIONAL EFFICIENCY
Alimak industrial elevators for personnel and equipment are easily fitted to new and existing structures without the need for a structural shaft or a machine room. The elevators have been enhancing safety and operational efficiency for the global industry since 1966.
• Built to perform in the world’s harshest environments
• Enhances operational efficiency, HSE performance and reduces maintenance costs
• Unparalleled track record in reliability and durability Visit our website for further information.
Bild: Anna Gerdén
Tekniska museet öppnar Drömlandet
TEKNISKA MUSEET öppnar Drömlandet, museets största utställningssatsning hittills.
I Maskinhallen berättas historien om Sveriges resa från fattigt jordbruksland till innovativt modernt samhälle – med fokus på teknikens möjligheter och konsekvenser.
Utställningen innehåller hundratals föremål, ett Gripenplan, en ångmaskin, Pirate Bay-servern och en audiovisuell installation.
Drömlandet blir en permanent basutställning om det moderna Sverige från 1809 till i dag.
LKAB redovisar större mineraltillgångar
LKAB REDOVISAR ökade mineraltillgångar efter prospekteringen 2025. Den totala volymen uppgår nu till 7,2 miljarder ton, inklusive 0,9 miljarder ton mineralreserver och 6,3 miljarder ton mineraltillgångar.
Störst ökning syns vid Malmbergsgruvan. Per Geijer-fyndigheten uppgår nu till cirka 1,3 miljarder ton järnmalm och fosfor och innehåller dessutom 2,2 miljoner ton sällsynta jordartsmetalloxider, en av Europas största fyndigheter.
Atlas Copco Group Awards hyllar innovation och effektivitet
ATLAS COPCO GROUP AWARDS 2026 uppmärksammar tre team för framsteg inom innovation, marknadsföring och operativ excellens.
Priserna går bland annat till utveckling av sandprinting för oljefria kompressorkomponenter, en ny vakuumlösning för extrem ultraviolett litografi samt en offshorebaserad kvävelösning.
Gemensamt för årets vinnare är lösningar som ökar resurseffektivitet, minskar energianvändning och stärker kundernas produktivitet.
Actemium tecknar nytt ramavtal med Metsä Board i Husum
ACTEMIUM I ÖRNSKÖLDSVIK har tecknat ett nytt ramavtal med Metsä Board AB i Husum genom Eitech AB.
Avtalet börjar gälla 1 maj 2026 och omfattar löpande beställningar inom elinstallationer, instrumentmontage, kommunikationsnät, högspänningsarbeten samt projekt- och underhållsinsatser.
Den uppskattade volymen är cirka 20 miljoner kronor per år och innebär fortsatt förtroende efter mer än 30 års samarbete.
RINGDAHL MASKINER AB
Stockholm
Leverantör av utrustning
TILL PAPPERS- OCH MASSAINDUSTRIN
har många beståndsdelar
Ergonomin. Flexibiliteten.
Effektiviseringen.
Tillsammans med en kättingtelfer ger våra lättraverser, lättportalkranar och svängkranar maximal rörelsefrihet för både produktion och personal.
Se ABUS produktprogram inom lätta lyft på abus-kransystem.se
– Det är en högteknologisk bransch där vi måste ha den bästa utrustningen som finns. Det gör att vi måste vara tidiga med att anamma ny teknik och vi måste jobba med innovation, säger Robert Limmergård, generalsekreterare på Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF).
Sveriges
– Det är en högteknologisk bransch där vi måste ha den bästa utrustningen som finns. Det gör att vi måste vara tidiga med att anamma ny teknik och vi måste jobba med innovation, säger Robert Limmergård, generalsekreterare på Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF).
Sveriges beredskap behöver SAMARBETE OCH INNOVATION
beredskap behöver SAMARBETE OCH INNOVATION
Om Sverige skulle hamna i krig eller annan kris måste vårt försvar och beredskap förberedas redan nu. För att produkter och system ska fungera i krig, måste de även underhållas och uppdateras i fredstid. Branschföreningen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) har 400 medlemsföretag som samarbetar för att Sverige ska fungera både civilt och militärt, i såväl krig som fred.
AV LARS-OLOF TANDBERG
SÄKERHETS- och försvarsföretagen (SOFF) har som uppgift att skydda och försvara samhället både i fredstid och vid krig eller annan kris, då samhället är som mest belastat. – Hela samhället ska fungera både civilt och militärt. Det kräver teknik och lösningar inom många områden. Vi ska skydda satellitrymden och infrastruktur, se till att det finns mat, reservkraft, smarta textilier med mera, säger Robert Limmergård som är generalsekreterare på SOFF.
Alla produkter och system ska fungera
i krig, men de måste även underhållas och uppdateras i fredstid.
– Det är därför vi har 400 medlemsföretag som representerar alla teknikområden som behövs för olika typer av lösningar. För att vara förberedda måste vi jobba nära varandra i fredstid med kunskap och förtroende.
INNOVATION OCH NYTÄNKANDE
Det medlemmarna i SOFF har gemensamt är att slutkunderna är myndigheter som har regelverk som måste följas. För att kunna
verka på marknaden måste företagen förstå hur den fungerar och hur den är reglerad.
– Det här är både en politisk och en säkerhetspolitisk fråga. Våra medlemsföretag måste känna till vilka sårbarheter det finns, för att kunna hitta lösningar. Det är en högteknologisk bransch där vi måste ha den bästa utrustningen som finns. Det gör att vi måste vara tidiga med att anamma ny teknik och vi måste jobba med innovation, säger Robert Limmergård.
Han konstaterar att Sverige är bra på
Specialister på
UTSUG · FLÄKTAR · FILTER för alla arbetsmiljöer
innovation. Det finns duktiga företag och vi har en bra akademi med högskolor och universitet. I det nya världsläge som uppstått är skillnaden mot tidigare tiden för nya produkter att nå ut till förbanden.
– Innan Ukraina hade vi gott om tid och lite pengar. Det tog flera år innan man fick fram en perfekt lösning. Nu har vi lite tid och mer pengar. Den nya hotbilden och datautvecklingen har gjort att vi måste jobba snabbare, vara mer beredda att ta risker och att prova ny teknik. Vi måste ha en kultur som främjar innovation för att vara framgångsrika på det försvarstekniska området.
NY TEKNIK BEHÖVS
Tidigare har det funnits civila tekniker som man inte vågat använda militärt. Till exempel har drönare funnits länge men de har inte använts militärt.
–Innovation handlar inte alltid om nya uppfinningar, det kan även vara att använda gamla uppfinningar på nya sätt. Och att få ner kostnaderna så att det blir billigare att tillverka.
Robert Limmergård påpekar att innan krigen i Ukraina och Mellanöstern var det inte nödvändigt att skydda svenskt territorium. Det svenska försvaret var mer inriktat på internationella insatser.
– Det var talibaner med Kalasjnikovgevär och vägbomber, nu måste vi vara beredda på kryssningsmissiler och att möta stora tanks. Det handlar om rymden och cyberrymden. Det är helt andra problem som kräver andra lösningar. Det blir mer komplext och det behövs ny och annan teknik.
SKYDDA INFRASTRUKTUR
I en kris är samhället beroende av att el, transporter, telekom, vatten, vägar, betalsystem med mera fungerar. För att kunna minimera störningar och motstå hot behövs ett förebyggande säkerhetsarbete. Det måste även finnas lösningar för att hantera cyberatacker och sabotage.
–Om vi inte kan skydda kritisk infrastruktur fungerar vare sig samhället eller försvaret. Infrastrukturen måste säkras i fredstid för att fungera vid krig eller annan kris, understryker Robert Limmergård.
Det måste även finnas redundans för el, vatten, transporter, kommunikationer och andra viktiga samhällsfunktioner. Om en energianläggning eller en hamn slås ut måste det finnas alternativvägar för distributionen.
–
Våra medlemsföretag försörjer både försvaret och samhället i fredstid. De behöver ha infratsrukturplattformar som möjliggör
Innovation kan även vara att använda gamla uppfinningar på nya sätt. Till exempel har drönare funnits länge men de har inte använts militärt i större utsträckning förrän nu. Bild: Försvarsmakten
Innovation kan även vara att använda gamla uppfinningar på nya sätt. Till exempel har drönare funnits länge men de har inte använts militärt i större utsträckning förrän nu. Bild: Försvarsmakten
att både det civila och det militära försvaret kan fungera både i fred och i krig. För att de ska klara det behövs energiförsörjning, maskiner, utrustning, kompetent personal med mera.
ANALYSERA HOT OCH PLANERA
Det gör arbetet komplext och kräver god planering. Myndigheter måste göra analyser om vilka sårbarheter som finns, identifiera åtgärder för att hantera dessa och även se hur arbetet kan finansieras.
– Det kan vara att göra befintlig infrastruktur mer robust eller att se till att det finns reservkraft. Det är åtgärder som kanske inte är ekonomiskt försvarbara i fredstid men som är avgörande vi en krigssituation, påpekar Robert Limmergård.
Säkerhets- och försvarsföretagens medlemmar måste förstå hur systemen fungerar utifrån de hotbilder myndigheterna tar fram. Till exempel kan transporter av bränsle påverkas om en bro slås ut. Hur lång tid tar det att reparera bron? Finns det alternativa vägar eller måste vi lagra bränsle lokalt? Om elen slås ut, kan en telekomstation drivas en, tre eller sex dagar? Allt måste analyseras och vägas samman.
– Tidigare hade infrastrukturen i Sverige en annan roll då vi enbart behövde försvara vårt eget land. Om vi nu ska stötta Baltikum och andra Natoländer kommer vi att behöva förstärka bärigheten på vägar och broar. Militär mobilitet är en förutsättning för att Nato ska kunna utnyttja sina resurser på ett smart sätt, säger Robert Limmergård.
ÖVA INNAN KRISEN KOMMER
För ha kontroll på Sveriges försvarsförmåga gör beredskapsmyndigheter som Transportstyrelsen, Svenska kraftnät med flera risk- och sårbarhetsanalyser tillsammans med privata företag, infrastrukturägare och andra myndigheter
för att se vilka behov som finns.
– Kommuner och regioner behöver hålla enkla övningar där deltagarna ställs inför ett scenario där man ställer frågan ”vad händer om detta inträffar?”. Utifrån det kan man prata och diskutera, dra slutsatser, hitta brister och hur dessa kan hanteras. Genom att göra detta tillsammans skapar vi hållbara organisationer.
En stor del av Sveriges beredskap avvecklades från 80-talet. Nu när beredskapen ska byggas upp igen krävs det förtroende och att vi litar på varandra.
– Vi måste träffas innan kriget kommer. Till exempel om någon har en hjullastare som någon annan kan behöva vid en kris. Då är det bra att den kontakten är tagen innan det blir skarpt läge, säger Robert Limmergård.
UKRAINA VISAR VÄGEN
Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar att energiförsörjningen är ett prioriterat mål i modern krigföring.
–Trots omfattande attacker mot elnät och kraftverk har Ukraina lyckats återställa skador i energisystemet tack vare stora tillgängliga reperationsresurser i form av personal och material samt god samordning, snabba reparationer och lokal reservkraft.
Den ukrainska erfarenheten visar värdet av ett robust energisystem, decentraliserade lösningar och förmåga att snabbt reparera och återstarta kritiska anläggningar.
– Vi har sett att Ukraina har stärkts både på individnivå och som samhälle efter Rysslands invasion. Deras budskap är att det inte fungerar om man inte övat i fredstid. Det som händer i Ukraina är fruktansvärt och befolkningen har betalat ett högt pris. När de nu har betalat ett så högt pris tror jag att vi ska lyssna väldigt noga på deras erfarenheter och ta lärdom, understryker Robert Limmergård.
NÄR BYGGNADER MÅSTE BÖRJA BETE
NÄR BYGGNADER MÅSTE BÖRJA
SIG SOM SAMHÄLLET – FLEXIBELT
BETE SIG SOM SAMHÄLLET – FLEXIBELT
Samhällets behov förändras snabbt. Elevantal svänger, vårdtryck ökar och den gröna omställningen leder till omfattande demografiförändringar. Detta ställer krav på både social infrastruktur och bostäder i de orter där satsningarna sker – ofta innan detaljplaneringen har hunnit ikapp. Trots det bygger vi fortfarande som om allt vore konstant. Vi behöver lösningar som anpassar sig – inte låser fast oss.
TÄNK OM LOKALER kunde förändras i takt med verkligheten. Skalas upp, flyttas, anpassas – och återanvändas, gång på gång. Det är kärnan i ett modulärt och cirkulärt byggande: att se byggnader som resurser, inte förbrukningsvaror.
När varje kvadratmeter kan leva vidare i nya projekt minskar både avfall och utsläpp – samtidigt som investeringar utnyttjas mer effektivt. Det här är inte framtidsvisioner. Det är fullt genomförbart, och redan i bruk.
96 PROCENT LÄGRE KLIMATPÅVERKAN – SVART PÅ VITT
En livscykelanalys baserad på IVL:s riktlinjer visar att återanvända moduler kan minska klimatpåverkan per kvadratmeter med upp till 96 procent jämfört med traditionellt nybyggda lokaler.
Analysen har tagits fram av Adapteo, som länge arbetat med modulära byggnader i skolor, vård och tillfälliga bostäder runt om i norra Europa.
– Vi behöver bredda perspektivet på hur vi bygger. Genom att låta byggnader leva vidare efter varje projekt minskar vi klimatpåverkan, sparar resurser och ökar flexibiliteten. Det handlar inte bara om att bygga annorlunda
– det handlar om att tänka smartare, säger Ola Skogö, vd på Adapteo Sverige.
CIRKULÄRT PÅ RIKTIGT
När projekten är avslutade återställs modulerna och förbereds för nästa användning. Byggnaderna uppfyller samma krav på komfort, tillgänglighet och energieffektivitet som permanenta alternativ. När lokalbehovet förändras, flyttar modulerna vidare – till nästa plats där de behövs direkt. Det är verklig cirkularitet.
Kontakta oss om du vill veta mer om hur flexibla modullösningar kan hjälpa din verksamhet att växa hållbart.
– Det handlar inte bara om att bygga annorlunda, det handlar om att tänka smartare, säger Ola Skogö, vd på Adapteo Sverige.
NYPREMIÄR FÖR ECAREXPO
NYPREMIÄR FÖR ECAREXPO
på Stockholmsmässan i oktober
på Stockholmsmässan i oktober
eCarExpo är elbilsmässan som gjort sig känd för att besökarna inte enbart kan titta på nya bilar utan även har möjlighet att provköra bilarna på mässan. eCarExpo har nypremiär på Stockholmsmässan den 9–11 oktober med ny arrangör. eComExpo, som är motsvarigheten för tyngre fordon, återkommer 2027. AV LARS-OLOF TANDBERG
NÄR DEN TIDIGARE arrangören av eCarExpo och eComExpo gick i konkurs i fjol bestämde sig några av medarbetarna i organisationen för att försöka behålla mässorna.
– Båda mässorna har en viktig roll i samhället både för besökarna och för omställningen till fossilfritt i stort. Där spelar elektrifieringen en viktig roll. Tanken med både eCarExpo och eComExpo är att visa nyheter och innovationer samt att inspirera till att prova elfordon.
Det säger Peter Scott som är general manager för de två mässorna. Han tycker det är viktigt att behålla ett publikt forum som visar på fördelarna med elbilar.
– Eldrift medför väldigt mycket positivt. Oavsett om du kör privat eller i jobbet får du en härlig och tyst förarmiljö. Och med senare tids skenande bränslepriser innebär det även en ekonomisk fördel.
Den 9–11 oktober i år blir det nypremiär för eCarExpo på Stockholmsmässan. Den hålls samtidigt som två andra mässor – Hem och Villa och Trädgårdsmässan Höst.
– Det blir en kombination som skapar en stor publikhelg som kan locka hela familjen. Många som bor i villa eller bostadrätt har bil och de är intresserade av laddinfrastruktur.
På eCarExpo finns även lätta transportbilar vilket kan intressera till exempel hantverkare med en mindre flotta transportbilar eller en trädgårdsmästare som är på väg att ställa om till eldrivet.
ETABLERAT KONCEPT
eCarExpo inleds på fredagen med en branschdag med branschtema på scenen och premiärvisningar av nya bilmodeller.
– Det händer mycket i fordonsindustrin vad gäller elektrifieringen. Då är det bra att de som jobbar i branschen kan mötas, mingla och samtala om vad som sker och hur de möter utmaningarna.
Från klockan 15:00 på fredagen samt hela lördagen och söndagen är mässan öppen för allmänheten.
– Vi vill fortsätta med mässans unika
– Vi vill fortsätta med mässans unika upplägg. Besökarna kan se utbudet av bilar, nyheter inom laddning och samtidigt ha möjlighet att provköra. De kan jämföra och se vad som passar för deras behov, säger Peter Scott general manager för eCarExpo och eComExpo. Bild: EV Events
upplägg som blivit uppskattat av besökarna. Allt är samlat i en utställningshall så att besökarna kan se utbudet av bilar, nyheter inom laddning och samtidigt ha möjlighet att provköra. De kan jämföra och se vad som passar för deras behov.
Undersökningar på tidigare mässor visar att de flesta som besöker eCarExpo planerar att köpa eller leasa bil under det kommande året.
– Över 70 procent av besökarna får information på mässan som påverkar vilken bil eller modell de sedan väljer, berättar Peter Scott.
ECOMEXPO TILLBAKA 2027
Förra året hölls eCarExpo och eComExpo parallellt i Stockholm men i år tar den senare en paus.
– Vi kom fram till att vi inte vill hålla eComExpo, som har inriktning på tyngre fordon, samma år som Elmia har sin last-
bilsmässa. Därför kommer eComExpo att arrangeras vart annat år och den är tillbaka 2027 och då åter igen samtidigt som eCarExpo.
Men även på årets mässa kommer proffssegmentet att finnas med. Det blir inga tunga fordon men det kommer att finnas lätta lastbilar, som är intressanta för hantverkare och andra företagare.
– I scenprogrammet belyser vi hur omställningen och elektrifieringen påverkar fordonsbranschen i stort. Mycket berör både lätta och tunga fordon, vilka utmaningar som finns och hur vi kan driva på utvecklingen mer, säger Peter Scott.
Den nya arrangören EV Events ägs av medarbetare från den tidigare organisationen och Workman Event, som är Sveriges största monterbyggare. I organisationen ingår även at-event som bland annat arrangerar Svenska Maskinmässan på Solvalla i samarbete med Maskinleverantörerna.
EURO MINE EXPO
Cutting-edge innovations and the latest methods in mining, right at the heart of the Nordic mining industry.
Register today!
Secure tickets and hotel rooms on our website for the best availability.
200 EXHIBITORS >50% MANAGERS
>40 NATIONS
World-class conference focused on innovation, responsibility and safety
The exhibition floor is fully booked, but your seat at the table is waiting. Join Europe’s most dynamic mining hub in Skellefteå for a world-class conference focused on innovation, responsibility and safety.
Gain exclusive insights from industry leaders like Boliden, ABB, Metso, LKAB and Sandvik as they tackle the electric shift, digital transformation and the next generation of workplace safety.
GOLD SPONSORS: ORGANISER:
NY KÄRNKRAFT I FOKUS – Oskarshamn växlar upp med miljonstöd
Sverige rör sig mot en ny kärnkraftsera. I takt med att behovet av stabil, planerbar el växer, intensifieras förberedelserna på lokal nivå. Oskarshamns kommun tar nu ett tydligt kliv framåt
och säkrar 4,35 miljoner kronor i statligt stöd för att driva arbetet med ny kärnkraft vidare.
AV JAN ÅSTRÖM
BESKEDET FRÅN Naturvårdsverket placerar Oskarshamn bland de kommuner som ligger längst fram i utvecklingen. Stödet är en del av en nationell satsning för att stärka kommunernas roll i planering och etablering av ny kärnkraft – en avgörande pusselbit i Sveriges framtida energisystem.
– Vi är mycket glada att vår ansökan beviljats. Bidraget gör det möjligt för oss att fortsätta det viktiga och långsiktiga arbetet med att förbereda för ny kärnkraft i kommunen, ett arbete som är centralt både för klimatomställningen och för framtidens energiförsörjning, säger kommunstyrelsens ordförande Andreas Erlandsson.
Från förstudie till konkret etableringsförberedelse
Arbetet i Oskarshamn går nu in i en mer operativ fas. Med utgångspunkt i tidigare förstudier riktas insatserna mot att konkret möjliggöra ny kärnkraft – med fokus på plats, samhällseffekter och förankring.
Detaljplanearbetet för Ävrö står i centrum. Här tas underlag fram för miljöbedömningar, naturinventeringar och tekniska system som vatten, avlopp, transporter och hamninfrastruktur. Även internationella samråd enligt Esbokonventionen ingår – en nödvändig del i kärnkraftens tillståndsprocesser.
Kommunstyrelsens ordförande Andreas Erlandsson. Bild: Oskarshamns kommun
SAMHÄLLE – BYGGER KAPACITET KRING KÄRNKRAFTEN
En ny kärnkraftsetablering innebär omfattande effekter lokalt. Därför analyseras behov av infrastruktur, bostäder, utbildning och offentlig service. Samtidigt utvärderas de ekonomiska effekterna – där kärnkraft ofta fungerar som en långsiktig motor för regional utveckling.
Dialog – acceptans och kompetens i fokus Kärnkraftens utveckling kräver lokal förankring. Kommunen satsar därför på bred dialog med invånare, unga och näringsliv. Samtidigt öppnas möjligheter för lokala företag att positionera sig i framtida leverantörsled kopplade till kärnkraften.
KÄRNKRAFTEN ÅTER I CENTRUM
Satsningen i Oskarshamn speglar en bredare nationell utveckling där kärnkraft
åter lyfts fram som en central del av energimixen. För industrin innebär det ökade möjligheter till stabil elförsörjning – en avgörande faktor för elektrifiering och långsiktiga investeringar.
Samtidigt ställer etableringar höga krav på planering, kompetens och samverkan mellan stat, kommun och näringsliv. Här blir de statliga stöden ett verktyg för att korta ledtider och minska osäkerheten i de tidiga skedena.
LÅNGSIKTIGT PROGRAM
FÖR NY KÄRNKRAFT
Bidraget till Oskarshamn betalas ut i två omgångar under 2026 och används enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Myndigheten har också aviserat att fler utlysningar väntas under perioden 2027–2030, tillsammans med nationella forum för erfarenhetsutbyte.
Det innebär att arbetet med ny kärnkraft inte bara intensifieras lokalt – utan också systematiseras nationellt. För kommuner som Oskarshamn handlar det nu om att ta position i ett energisystem där kärnkraften åter blir en strategisk nyckel.
Arbetet i Oskarshamn går nu in i en mer operativ fas. Bild: Oskarshams kommun
NORDIC NUCLEAR FORUM 26
26–27 MAJ · STOCKHOLM
BESÖK OSS: MONTER S25
45 års erfarenhet av strålningståliga kameralösningar
• CCTV
• Kameror
• Belysningar
• Operatörsstationer
• Kundanpassade lösningar
Ahlberg Cameras är specialister på strålningståliga inspektions- och övervakningskameror. Vi levererar kundanpassade och nyckelfärdiga systemlösningar till kärnkraftsindustrin.
sales@ahlbergcameras.com · www.ahlbergcameras.com
Mellanlagring av använt kärnbränsle föreslås på
VÄRÖHALVÖN
Vattenfall och Videberg Kraft arbetar för att möjliggöra ny kärnkraft på Väröhalvön bredvid Ringhals. Att presentera en metod för mellanlagring visar att vi kan ta ansvar för hanteringen av kärnbränslet tills ett nytt nationellt system finns på plats. Förslaget innebär att det först sker genom våtförvaring, som idag, och sedan i torrförvaring på verksamhetsområdet, vilket är nytt för Sverige.
AV MAGNUS KRYSSARE/VATTENFALL
STATEN UTREDER just nu hur ett slutförvar för ett nytt kärnkraftsprogram ska utformas.
– Idag finns det inget beslut om hur ett nytt nationellt system för hantering av använt bränsle ska se ut, exempelvis om det byggs ett nytt centralt mellanlager för det nya kärnkraftsprogrammet.
Vi är öppna för en sådan lösning, men till dess att vi får klarhet i hur det nya nationella systemet ser ut för använt bränsle så är vårt huvudspår nu mellanlagring på sajt i torrförvar, vilket är en säker och vedertagen metod internationellt. Jag vill understryka att detta inte är något slutförvar, eller ersättning för ett sådant. För att vi ska
Vattenfall och Videberg Kraft arbetar för att möjliggöra ny kärnkraft på Väröhalvön bredvid Ringhals. Bild: Vattenfall
ta investeringsbeslut måste det vara klart hur och av vem det nya slutförvaret för använt bränsle ska realiseras, säger Martin Darelius, chef för ny kärnkraft på Vattenfall.
Lagring av kärnavfall och mellanlagring av kärnbränsle sker i all kärnkraftsverksamhet och det förekommer på alla kärnkraftverk som är i drift i Sverige. Idag förvaras använt kärnbränsle på Ringhals och Forsmark innan det skickas till mellanlagret Clab i Oskarshamn.
Mellanlagring sker i två steg. Först lagras det använda kärnbränslet i reaktorns bränslebassäng tills mer än 90 procent av dess radioaktivitet har klingat av. Därefter flyttas bränslet till ett mer långsiktigt mellanlager där det fortsätter att avklinga i väntan på att slutförvaret är redo att ta emot det.
– Mellanlagring av använt kärnbränsle är en naturlig del av all kärnkraftsverksamhet. Det nya ur ett svenskt perspektiv är att kärnbränslet efter sin avklingningstid i bränslebassängen även behöver mellanlagras på sajten i avvaktan på ett nytt slutförvar. Mellanlagringen kommer att ske i ett så kallat torrförvar, en metod som är ny för Sverige, men väl beprövad och vanlig utomlands, säger Martin Darelius.
Torrförvar innebär förvaring i strålsäkra stålcisterner som exempelvis kan placeras i betongkonstruktioner eller i byggnader. Stålcisternerna väger från några till tiotals ton och är extremt tåliga mot yttre påverkan. De används idag till exempel i Kanada, Japan, Tyskland och USA och flera andra länder.
Varför kan ni inte använda slutförvaret i Forsmark?
De befintliga och planerade slutförvaren är dimensionerade utifrån det radioaktiva avfall som uppkommer från dagens reaktorer och tillstånden gäller enbart avfall från dagens reaktorer.
Varför byggs det inget nytt slutförvar?
Det kommer att behövas nya slutförvar för avfallet från de nya reaktorerna, ansvaret för dessa och hur de ska realiseras utreds just nu av staten, men inga beslut är fattade. Bland annat kommer ett nytt legalt ramverk för att få det nya avfallssystemet på plats. Systemet kommer också att skilja sig från det nuvarande eftersom det i dag är oklart hur många nya reaktorer som kommer att byggas och av vilka aktörer, utöver Videberg Kraft. Dock finns det en tekniskt godkänd metod utvecklad för nuvarande reaktorer, KBS3, vilken kommer att kunna användas även för de reaktorer som planeras av Videberg.
Det är dessutom samhällsekonomiskt bättre att bygga ett slutförvar först när det är tydligt hur stort detta behöver bli, det vill säga hur mycket kärnavfall och kärnbränsle som ska slutförvaras.
Varför kan det inte kärnbränslet från ny kärnkraft på Väröhalvön transporteras till Clab i Oskarshamn för mellanlagring?
Clab ingår i nuvarande systemet för det radioaktiva avfall som uppkommer från dagens reaktorer. Systemet är dimensionerat för och har tillstånd enbart för avfall från dagens reaktorer.
Kommer ni att förvara uttjänt kärnbränsle på sajten?
Det kommer precis som idag finnas mellanlagring för använt kärnbränsle i bränslebassäng på sajten. Däremot finns det vissa skillnader jämfört med hur det ser ut idag på Ringhals. I dag förvarar vi bränslet i bassänger under en period innan vi förflyttar det via allmän väg till hamnen, där det lastas på ett fartyg och transporteras till Oskarshamn för att mellanförvaras på Clab. I vårt förslag, som ännu inte är beslutat, kommer mellanlagringen efter bassäng i stället att ske på sajten i ett så kallat torrförvar. Det är en internationellt beprövad och säker metod, innan bränslet skickas för slutförvar.
Hur länge ska kärnbränslet i så fall förvaras där?
Vi kan idag inte ge ett exakt svar på hur lång tid det kan mellanlagras, men bedömningen är att det kan bli under flera årtionden. Tidsramen påverkas av hur lång tid det tar för staten att ta fram en lösning för ett nytt nationellt avfallssystem. Vi kan förvara det säkert på sajten tills staten har fattat ett beslut och ett eventuellt nytt centralt mellanlager och slutförvar finns på plats.
Kommer strålsäkerheten att kunna garanteras?
Metoden med torrförvar är den internationellt sett vanligaste lösningen för nya reaktorer av använt kärnbränsle och är därmed en beprövad säker metod. Som med all annan kärnkraftsverksamhet i Sverige kommer myndigheter att pröva och godkänna den metod som väljs för mellanlagring.
Efter lagring i bassäng placeras bränslet i godkända behållare som i sig ger fullgott strålskydd. Behållaren består av flera skyddande och strålsäkra lager.
Hur förvaras låg- och medelaktivt kärnavfall?
Allt låg- och medelaktivt avfall kommer precis som idag att lagras i säkra och godkända byggnader i väntan på fortsatt hantering. Avfallssystemet för ny kärnkraft är inte beslutat ännu men det vanligaste både i Sverige och internationellt är att avfallsbyggnaderna för låg- och medelaktivt avfall placeras i nära anslutning till kärnkraftverket.
NY ANLÄGGNING FÖRDUBBLAR CYCLIFES KAPACITET
– för en hållbar framtid
Utmed kusten utanför Nyköping tar ett av Europas mest specialiserade miljöteknikföretag nästa stora kliv. Cyclife Sweden bygger en helt ny metallbehandlingsanläggning som fördubblar kapaciteten och stärker bolagets position som ledande aktör inom återvinning av radioaktivt förorenat material. Bakom investeringen, som uppgår till flera hundra miljoner kronor, ligger ett växande globalt behov av att hantera avvecklingen av kärnkraftverk på ett ansvarsfullt och hållbart sätt.
VERKSAMHETEN SOM Cyclife Sweden i dag äger och driver har sedan starten för 50 år sedan utvecklats till att betjäna kärnkraftsindustrin i ett femtontal europeiska länder. En som har varit delaktig i utvecklingen är Arne Larsson, ansvarig för strategi och partnerskap, som arbetat på Studsviksområdet sedan 1997.
– Vi har kommit från en fas med fokus på drift och underhåll av kärnkraftverk, och är sedan några år i en period där äldre kärnkraftverk i Sverige och Europa håller på att avvecklas, mer eller mindre parallellt. Detta sker samtidigt som förberedelser för byggnationer av nya kärnkraftverk pågår runt om i världen, inklusive Sverige, säger Arne Larsson.
Verksamheten i Studsvik har sina rötter i 1950-talet. I mitten av 1970-talet byggdes en förbränningsanläggning, tagen i drift 1976, och tio år senare etablerades metallbehandlings- och smältverksamheten. År 2016 köptes bolaget av franska EDF-koncernen. Under namnet Cyclife Sweden tar man i dag emot radioaktivt förorenat material från kärnkraftverk, renar och smälter det och återför metallen till den konventionella metallindustrin.
FRÅN MILJÖSKULD TILL TILLGÅNG
Avvecklingen av ett kärnkraftverk genererar stora mängder material. Under decennier skickades merparten direkt till slutförvaring – enkelt, men slösaktigt med resurser. I dag är synsättet ett annat. I Storbritannien gick 95 procent av allt material till slutförvar på det tidiga 2000-talet – i dag är siffran nere på 3 procent. Sverige och andra länder har genomgått en liknande omläggning.
Material som anländer till Cyclife kapas upp, dekontamineras och smälts i induktionsugnar. Upp till ca 95 procent av den behandlade metallen friklassas och levereras till metallindustrin för tillverkning av nya produkter. Det lilla restavfall där radioaktiviteten koncentrerats returneras till ursprungslandet för slutförvaring – ett krav i internationella regelverk för att förhindra att radioaktivt avfall blir en handelsvara.
– Vårt mål är att minimera mängden avfall som går till slutförvaring. Genom att återvinna kan vi spara naturresurser och minska klimatpåverkan, säger Arne Larsson.
Nya anläggningen.
EN MARKNAD SOM VÄXTE SNABBARE ÄN KAPACITETEN
Beslutet att bygga en helt ny anläggning fattades 2022: efterfrågan översteg den tillgängliga kapaciteten. Politiska beslut om att avveckla kärnkraftverk i snabbare takt än väntat gjorde att Cyclife fick ta emot mer material än de hann behandla.
Den nya anläggningen är nu i det närmaste färdig. Kommersiell drift förväntas starta våren 2026. Med dubbla produktionslinjer parallellt kan bolaget hantera upp till 10 000 ton per år mot tidigare 5 000. En dedikerad linje hanterar ånggeneratorer upp till 450 ton, en annan mycket stora komponenter upp till 740 ton och 30 meter långa. Automatiseringsgraden är högre och arbetsmiljön förbättrad. – Det är som när du bygger ditt andra hus – du tar med dig lärdomarna från det första. Nya behov och ständiga förbättringar, säger Arne Larsson.
FÖREBILD OCH
FRAMTID
Cyclife Sweden ses av många länder som en förebild inom hållbar metallnåtervinning från kärntekniska anläggningar. Via en roll-on/roll-off-kaj på industriområdet kan tunga komponenter tas emot direkt från fartyg. Nyligen slutfördes behandlingen av ånggeneratordelar från franska Fessenheim – 100 procent av metallen återvunnen.
Med 230 anställda är bolaget en av Nyköpingsregionens större arbetsgivare. När kärnkraften nu genomgår en renässans med livstidsförlängningar och nybyggnation ser Arne Larsson ljust på framtiden.
– I stället för omhändertagande av avvecklingsmaterial blir det på sikt underhållsmaterial att behandla. Jobbet förändras men försvinner inte – och det är roligare att förbättra något än att avveckla, säger han. Det vi vill driva på är resan mot ett cirkulärt samhälle: att konvertera en miljöskuld till en tillgång.
CYCLIFE SWEDEN
Företag: Cyclife Sweden AB
Plats: Studsvik Technology Park, utanför Nyköping
Verksamhet: Behandling och volymminskning av radioaktivt avfall samt metallnåtervinning från kärnkraft och andra industrier som använder strålning
Inriktning: Cirkulär resursanvändning genom behandling och återvinning av metall (start 1976/1987)
Aktuellt: Ny fristående metallbehandlingslinje med kapacitet upp till 10 000 ton per år – kommersiell drift förväntas starta våren 2026
Anställda: 230 i Sverige, 1 438 i Cyclife-gruppen
Moderbolag: EDF Group (Frankrike)
DENNA ARTIKEL
Bild inifrån nya anläggningen.
Nya anläggningens ugn för smältning av järn och stål
SVERIGE TAPPAR I INVESTERINGAR
– kärnkraften avgör i den globala konkurrensen
Sverige förlorar mark i den internationella konkurrensen om gröna industriinvesteringar.
En uppdaterad analys från Sweco, presenterad av Sveriges Ingenjörer, visar att landet faller från plats 5 till 6 globalt. Samtidigt skärps bilden av vad som avgör framtida investeringar: tillgången till stabil, planerbar el – där kärnkraften pekas ut som en central faktor.
AV JAN ÅSTRÖM
BAKOM TAPPET ligger flera strukturella utmaningar, men energifrågan framstår som mest akut. I södra Sverige råder redan i dag brist på eleffekt under kalla och vindstilla perioder. För industrin innebär det ökade risker vid nyetableringar, där tillgång till el inte längre kan tas för given.
– Ska vi ha en stark svensk industri även i framtiden krävs en omställning som vilar på rätt kompetens, stabil energiförsörjning och fungerande spelregler, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.
KÄRNKRAFTEN I CENTRUM
FÖR INDUSTRINS ELBEHOV
I takt med att industrin elektrifieras –från stål och kemi till datacenter och vätgasproduktion – ökar behovet av kontinuerlig elproduktion. Här får kärnkraften en allt mer central roll. Till skillnad från väderberoende kraftslag erbjuder kärnkraft stabil effekt dygnet runt, vilket är avgörande för många industriella processer.
Sveriges Ingenjörer pekar tydligt på att ny kärnkraft är nödvändig för att möta framtidens behov. Samtidigt är tidsperspektivet en utmaning. Nya reaktorer tar många år att planera och bygga, vilket skapar ett glapp mellan dagens behov och morgondagens lösningar.
För att hantera detta lyfts behovet av att maximera befintliga resurser. Uppgraderingar av vattenkraft och kraftvärme bedöms kunna tillföra över 2 000 MW i effekt de kommande tio åren – motsvarande mer än sju små modulära reaktorer (SMR). Men på längre sikt räcker inte detta.
Kärnkraften framstår därmed inte bara som ett komplement, utan som en strategisk grund i det framtida energisystemet.
ENERGIFRÅGAN AVGÖR
INVESTERINGAR
I den globala konkurrensen om gröna investeringar blir energisystemets tillförlit-
lighet allt mer avgörande. Länder som kan erbjuda stabil, fossilfri och konkurrenskraftig el får ett tydligt övertag.
Rapporten pekar på att Sverige riskerar att halka efter när andra länder agerar snabbare. Kina lyfts som ett exempel på en aktör med starkare energiberedskap och bättre kapacitet att hantera kriser. Samtidigt har både USA och Kanada tagit steg för att kombinera energipolitik med industrisatsningar.
För svensk del innebär det att kärnkraftens framtid inte bara är en energifråga – utan en direkt konkurrensfråga för industrin.
– Klarar vi inte av att konkurrera om gröna investeringar så försvinner företagsetableringar och arbetstillfällen till andra länder. Då riskeras jobb, tillväxt och den gröna omställningen, säger Ulrika Lindstrand.
TILLSTÅND OCH KOMPETENS
BROMSAR UTVECKLINGEN
Utöver energiförsörjningen lyfter rapporten två avgörande hinder: kompetensbrist och långa tillståndsprocesser. Antalet studenter inom tekniska utbildningar
minskar, samtidigt som industrins behov av ingenjörskompetens ökar kraftigt.
Tillståndsprocesserna pekas ut som särskilt kritiska i relation till kärnkraft. Långa och oförutsägbara processer riskerar att fördröja både nya reaktorer och annan energiinfrastruktur. Här lyfts länder som Danmark och Kanada fram som förebilder, med mer samordnade och effektiva system.
KÄRNKRAFTEN BLIR EN STRATEGISK NYCKEL
Sammantaget visar analysen att energifrågan – och i synnerhet kärnkraften – har gått från att vara en del av klimatdebatten till att bli en central fråga för industriell konkurrenskraft.
För Sverige handlar det nu om att agera snabbt och långsiktigt. Utan tydliga besked om energisystemets framtid riskerar investeringar att styras om till andra marknader.
I det läget blir kärnkraften inte bara en del av lösningen – utan en strategisk nyckel för att säkra Sveriges position som industrination.
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer. Bild: Sveriges Ingenjörer.
JOHAN LUNDBERG
lämnar Uniper för internationell koncernroll
Johan Lundberg, vd för OKG AB, lämnar sitt uppdrag för att ta en internationell koncernledningsroll utanför Uniper. Efter närmare sex år på posten kvarstår han fram till midsommar.
UNDER SIN TID som vd har Lundberg lett OKG genom en period präglad av både stabil elproduktion och komplexa omställningsprojekt. Anläggningen i Oskarshamn är Sveriges största enskilda nukleära elproduktionsanläggning och spelar en central roll i landets elförsörjning.
Samtidigt pågår ett omfattande och internationellt uppmärksammat arbete med att montera ned de permanent avställda reaktorerna O1 och O2 – ett projekt som saknar motsvarighet i världen.
– Jag vill rikta ett stort tack till Johan för att framgångsrikt ha lett OKG framåt de här åren och drivit företaget mot internationell toppklass. OKG är Sveriges största enskilda nukleära elproduktionsanläggning och av stor vikt för Sveriges elförsörjning. Samtidigt
Johan Lundberg, vd för OKG AB, lämnar för att axla en internationell koncernledningsroll.
pågår ett omfattande världsunikt nermonteringsarbete för de nedstängda reaktorerna O1 och O2, säger Johan Svenningsson, Country Chairman, Uniper Sweden, samt COO Nuclear.
DIN
DIN
DIN
PROJEKTPARTNER
PROJEKTPARTNER
PROJEKTPARTNER
KONTAKTA OSS
KONTAKTA OSS
KONTAKTA OSS
Industrivägen 3 I 302 41 HALMSTAD
Industrivägen 3 I 302 41 HALMSTAD
Industrivägen 3 I 302 41 HALMSTAD
Tel: 035-17 99 50 I Fax: 035-16 95 95
Tel: 035-17 99 50 I Fax: 035-16 95 95
Tel: 035-17 99 50 I Fax: 035-16 95 95
E-post: info@scandinox.se
E-post: info@scandinox.se
E-post: info@scandinox.se www.
Tydligt
samband mellan UNDERHÅLL OCH HÅLLBARHET
Intervju med Maria Stockefors, vd på Svenskt Underhåll
RIKSORGANISATIONEN SVENSKT UNDERHÅLL är samarbetspartner till Svenska Mässan som arrangerar Underhållsmässan i Göteborg. För branschorganisationen betyder mässan mycket för att nätverka, träffa medlemmar och skapa kontakter. Samt delta i samtal om underhållets betydelse och vara en röst i näringslivet.
– Underhåll är verkligen en avgörande framtidsbransch. Vi tar hand om värdefulla tillgångar och ser till att de håller över tid. Det handlar om hållbarhet, resurseffektivitet och långsiktigt värdeskapande, säger Maria Stockefors, vd på Svenskt Underhåll. Många av organisationens medlemmar tillhör utställarna på mäs-
san. Svenskt Underhåll ansvarar för konferensen Underhållsstrategi, med att ta fram intressanta föredragshållare, ansvarar för program innehåll och ordnar aktiviteter. Under årets upplaga av mässan genomfördes konferensen Underhållsstrategi, som lockade bland annat underhållsledare och platschefer med team och VA-medlemmar.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Underhållsmässan är en bra plattform för att få ut frågor om underhåll och underhållsstrategier.
Kompetensförsörjningen är en central fråga för Svenskt Underhåll som ger möjlighet för olika yrkeskategorier att validera sin kunskap och erfarenhet och därmed bli certifierade i Underhållsteknik och Ledarskap.
Vidareutbildning är också central och här samarbetar Svenskt Underhåll med skolor och utbildningsföretag. Detta är viktigt i synnerhet med tanke på det generationsskifte branschen står inför. Digitalisering och AI kräver också utbildning och vidareutbildning.
PRISER
Vartannat år delar Svenskt Underhåll ut priser på Underhållsmässan, till personer och företag som har gjort förtjänstfulla insatser.
Priset som Årets Underhållsleverantör gick i år till Epical Sweden AB och i motivationen kan man läsa att ”Leverantör engagerar sig i kunds personal så att alla och envar förstår vad som sker och varför. Det ger ett stort förtroende för leverantören samtidigt som det skapar en stark dynamik hos slutkund att driva arbetet framåt.”
Som Årets Underhållsledare utsågs Andreas Eiderbäck, som är underhållschef hos Astra Zeneca. I motivationen finns bland annat formuleringen ”Genom ett systematiskt och långsiktigt arbete med kompetensutveckling har han säkerställt en hög kompetensnivå, vilket har stärkt underhållsfunktionens förmåga att leverera på ett professionellt och hållbart sätt.”
Som Årets Examensarbetare utsågs Keegan Mbiyana med sin doktorsavhandling ”A Participatory Approach to Objective and Datadriven Condition Assessment of Gravel Road” som lades fram vid Linnéuniversitetet.
Årets vinnare av Maintenance Champions League blev Pelle Gustafsson, VNS Vattenfall och Thomas Eriksson, Underhållsingenjör Sverige AB.
NYTT NÄTVERK
I samband med konferensen Vatten2025 höll Svenskt Underhåll första mötet för ett nytt facknätverk, nämligen VA-nätverket. Vattenhållningen utgör en samhällskritisk infrastruktur. Trots det finns stora behov av reinvesteringar. Många anläggningar är från 1960-talet och flera har passerat sin tekniska livslängd. Medlemmar i nätverket är framförallt kommunala vatten- och avloppsbolag, men även processindustrier. Nätverket ska arbeta med flertalet aspekter på vattenhållningen, och dela kunskap och erfarenheter.
– Ambitionen inom nätverket är att lyfta de viktigaste frågorna och hitta vägar framåt. Vi ska lära mycket av varandra, säger Maria Stockefors.
Erfarenhetsutbytet inom nätverket väntas bli stort och underlättas av att de kommunala bolagen inte konkurrerar med varandra. Nätverket ska också rikta in sig på kompetensförsörjning och att locka ny personal.
– Kompetensförsörjning är en stor utmaning. Samtidigt som
– Underhållsmässan är ett bra tillfälle för oss att få en röst i näringslivet om underhållsarbetets betydelse. Här skapas också en öppen och betydelsefull dialog mellan leverantörer och anläggningsägare, säger Maria Stockefors, vd på Svenskt Underhåll.
man behöver rekrytera ny personal står man inför ett generationsskifte där mycket erfarenhet riskerar att försvinna. Därför behöver vi både attrahera nya medarbetare och arbeta aktivt med kunskapsöverföring, säger Maria Stockefors.
KOMMITTÉER
Svenskt Underhåll har fyra kommittéer som arbetar på djupet inom vissa områden. Det finns en kommitté för standardisering, som bland annat ger ut Underhållshandboken.
Kommittén ”Framtidens underhåll” bedriver framtidsspaning för att branschen ska kunna förbereda sig inför den industriella evolutionen. ”Kompetensutveckling” identifierar kompetensbehov och arbetar för att fler söker sig till underhållsbranschen.
Den senast tillkomna kommittén är ”Arbetssäkerhet inom underhållsarbete.”
Alla fyra kommittéerna kommer att ha bäring på det nya VA-nätverket. Detta nätverk kommer att lyftas fram som en viktig mötesplats för branschen i samband med Vatten2027, som också arrangeras i Göteborg.
Underhåll har på flera sätt betydelse för hållbarhet i samhället. Att sköta och förvalta det offentligas och industrins maskintillgångar och tillgångar i infrastruktur är strategiskt för att hushålla med resurser och ge förutsättningar för både hållbar ekonomi och hållbar miljö. Detta var ett samband som återkom många gånger under årets upplaga av Underhållsmässan.
UNDERHÅLLSMÄSSAN 2026
– innovationer för bättre underhåll
Underhållsmässan arrangerades av Svenska Mässan i samarbete med Riksorganisationen Svenskt Underhåll. Under fyra dagar i mässhallarna i Göteborg hade flera hundra utställare montrar, med siktet inställt på gamla och nya kunder, inom främst process- och verkstadsindustri samt infrastruktur.
AV KJELL-ARNE LARSSON
PROGRAMMET BJÖD PÅ en del events, såsom Svenskt Underhålls prisutdelningar, men framförallt en rad seminarier och föredrag. Ämnena rörde sig kring tekniska innovationer och metoder för att styra och förbättra underhållet, samt olika koncept för att planera och genomföra underhållsaktiviteter, då med hållbarhet i sikte. Mycket kretsade som väntat kring sensorer, kommunikation och AI.
HÅLLBART UNDERHÅLL MED SMARTA SENSORER
Magnus Nordstrand från Leine Linde berättade hur encoders kan användas för att övervaka maskiner. Han hänvisade inledningsvis till att mer än 30 procent av olyckorna i pappers- och massaindustrin beror på maskinfel.
Leine Linde är inriktade på bland annat mätning på roterande utrustning, med specialinriktning tung industri och vindkraft. En pulsgivare kan användas för att främst mäta hastighet och position. Dessutom kan den berätta hur den själv mår. De flesta pulsgivare har inte någon inbyggd diagnostik utan bara de encodrar från Leine Linde med ADS som option. En sådan givare påverkas inte bara av mekanik och rörelse utan även av elektromagnetiska fält.
Företaget har utvecklat produkten ADS Uptime. Den möjliggör realitidsanalys och att man kan gå från reaktivt till proaktivt underhåll. Magnus Nordstrand visade hur systemet används på en galvaniseringslinje; en mycket påfrestande miljö där många driftstörningar inträffade. Nu har man bättre kontroll och kortare
Med maskiner som ska förses med IoT medger trådlös kommunikation en enklare installation.
reaktionstider, tack vare de smarta sensorerna och trådlös kommunikation. Tillståndsövervakningen kan integreras utan stora investeringar. De smarta sensorerna och data de kommunicerar går att koppla till övergripande SCADA-system. Konkreta resultat visar sig som mindre spill, färre haverier och längre livslängd.
– Detta är exempel på hur digitalisering och hållbart underhåll går hand i hand, säger Magnus Nordstrand.
5G I INDUSTRIN
En förutsättning för övervakning och kontroll i realtid är snabb och pålitlig digital kommunikation. Kabeldragning är dyrt och tidsödande; därför är trådlösa tekniker att föredra i flertalet lägen. I en presentation fick vi höra om möjligheterna med 5G, jämfört med främst WiFi.
Presentatörer var Micael Hermansson, Director Device Ecosystem på Ericsson, och Jonathan Granung, Account Manager Automation hos ifm Electronic, två företag som samarbetar när det handlar om trådlösa lösningar. Ericsson svarar för 5G och ifm Electronic för den enhet som tar emot signaler från givare med mera och skickar signalerna vidare i fabrikens nät.
Ericsson levererar så kallade Privata nät för industrin. De kallas Privata därför att de är avskilda från allt extern. Sändare sätts i taket inne i fabriken eller i ett torn på industriområdet. För exempelvis AGV-er behövs ett antal accesspunkter, men 5G behöver bara en tiondel av antalet punkter jämfört med WiFi.
Kommunikationen begränsas strikt till fabrikens privata nät. Ingen anknytning till mobilnät eller internet; bra med tanke på cyber security. I Tyskland gjordes ett försökt där team av hackare försökte ta sig in, men det var omöjligt.
Jämfört med andra trådlösa tekniker, ger 5G hela 20 procent ökad effektivitet. Jämfört med WiFi är investeringskostnaden lägre. Presentatörerna visade exempel på kundcase. I en engelsk hamn ökade datasäkerheten, liksom tillgänglighet och pålitlighet.
I ett lager/en fabrik med både AGV-er och AMR-er installerades 5G och accesspunkter. Det räckte med 22 punkter i stället för 300 som skulle ha behövts med WiFi. Investeringskostnaden blev 15 procent lägre och produktiviteten ökade 20 procent. I en australisk gruva ökades räckvidden med 30 gånger jämfört med det WiFi som användes tidigare.
Presentatörerna berörde också 6G. Detta kommer att få mycket AI-stöd. Nätet kan fungera ungefär som en radar, det skickar ut pulser som kommer tillbaka och tolkas, som en fartygsradar, som kan upptäcka hur objekt rör sig och hur fort. Väldigt intressant för industrin att följa objekt (halvfabrikat, färdiga produkter m.m.) och hur de rör sig, men även för Google Earth som i realtid kan upptäcka att en byggnad försvinner och en ny kommer på plats. Tillämpningarna framstår som oräkneliga …
FÖRDELAR MED MOBIL-APPAR
Om cyber security inte är högsta prioritet, kan det gå bra med en app på en mobiltelefon eller surfplatta. Den senare är att föredra om inte storleken upplevs som ett hinder, men just storleken är en fördel vid navigering i menyerna.
Robert Velén som är specialistkonsult på Plantvision och Andreas Eriksson som är seniorkonsult på samma företag, visade möjligheterna att arbeta multidisciplinärt med hjälp av mobil-appar. Sådana kan användas exempelvis vid red-lining, när markeringar och noteringar har gjorts på ritningar, för sådant som
Magnus Nordstrand från Leine Linde berättade hur encoders kan användas för att övervaka maskiner. Bild: Pia Nordlander
Flertalet pulsgivare har inte någon inbyggd diagnostik utan bara de encodrar från Leine Linde som har ADS som option. Bild: Pia Nordlander
Vattenfall erbjuder bland annat Power-as-a-service när de tar över ägandet av ställverk och ansvarar för att
ska ändras eller byggas om. Ett annan exempel är byte av trasig komponent. En QR-kod på objektet skannas. Bilder kan tas på skadan. Felanmälan upprättas och skickas direkt till underhållsavdelningen. Reservdelshanteringen är inkluderad och alla nödvändiga instruktioner följer med. Allt blir mycket enklare än om felanmälan med mera hanteras på pappersritningar.
En rad olika tillämpningar är möjliga:
• Driftsättning, FAT, SAT
Checklistor och testprotokoll
Besiktningar
Avvikelsehantering
• Underhåll
Felanmälan
Arbetsorder
Manualer och ritningar
Underhållshistorik
• HSE
Skyddsronder
Fel- och incidentanmälan
• Logistik
Godsmottagning och hantering Felanmälan – skadad leverans Plantvisions lösningar bygger på antingen Microsoft Power Apps – där tröskeln för att komma igång är låg – eller Siemens COMOS Mobile Worker som passar många olika system.
LAGERÖVERVAKNING MED ULTRALJUD
Vibrationsövervakning av lager har som bekant tillämpats länge. Ultraljud kan emellertid upptäcka annalkande fel tidigare och komplettera vibrationsövervakning.
Ultraljud uppstår vid stötar och vid friktion. En ultraljudsprob monteras fast mot objektet (lagerhuset), och tar inte upp ultraljud i luften. Ultraljud och vibrationsanalys ”betraktar” lagren på skilda sätt.
Jens Sjöblom som är regionchef för UE Systems i Skandinavien visade hur företagets Ontrack Wireless fungerar. Den mäter ultraljud i lagret, räknar ut när det ska smörjas, och doserar vid rätt tidpunkt. Detta utgör därmed en tillståndsbaserad (och preskriptiv) smörjning. Om man önskar går det att ställa in tidsbestämd smörjning. Enheten har också en vibrationssensor för mätning
av hastighet och acceleration, samt mäter lagerytans temperatur. I framtiden kan vi vänta HD-ultraljud som registrerar upp till 400000 ultraljudspunkter per sekund och levererar data om slagintensitet och slagfrekvens.
EFTERSATT UNDERHÅLL I STÄLLVERK
Birger Fransson, som är elkraftexpert och affärsutvecklare hos Vattenfall, visade skräckexempel på eftersatt underhåll, eller totalt uteblivet underhåll av ställverk, även hos processindustrier som är beroende av elkraft 24/7. Bristande underhåll har inte bara inneburit risker för produktionsstopp utan också risker för arbetsmiljön och yttre miljön. Särskilt vanskligt har det kanske varit för de industrier som köpt så kallade underhållsfria kompaktställverk. De är inte underhållsfria, men däremot svårare att underhålla. De innehåller SF6-gas som förbjuds och måste avvecklas.
Undertecknads reaktion efter att ha sett skräckexemplen, är att de ifrågavarande anläggningsägarna inte ens reflekterat över att lägga in ställverken i anläggningarnas underhållssystem, än över mindre vad som krävs för att kontrollera utrustningen. Som exempel på en mätmetod berättade Birger Fransson om att säkerställa kontaktavbränningen mellan ljusbågskontakten och huvudkontakterna. Denna kan kontrolleras med DRM – dynamisk resistensmätning, utan att plocka isär någonting.
Vattenfalls elkraftexperter kan hjälpa till att kontrollera anläggningar, ge stöd vid planering av underhåll, bygga om eller helt ta över anläggningarna. Det sistnämnda med konceptet Power-as-a-service, då Vattenfall
Ett flertal indikationer kan göra sig påminda, alltmedan utrustningen närmar sig haveri. Ultraljud kan vara den tidigaste varningssignalen. Bild: Leine Linde
leverera elen.
Stärkt personsäkerhet Minskade driftstopp
Den digitala tjänsten Access_Ctrl integreras med Åkerströms radiostyrning och säkerställer att endast behörig personal kan aktivera sändaren.
Genom att begränsa åtkomsten minskar risken för ovarsamt beteende som kan leda till allvarliga olyckor och oplanerade driftstopp.
Stillestånd för avhjälpande underhåll av en komponent kan ge en möjlighet till förebyggande underhåll av en annan komponent.
Detta är en typ av opportunistiskt underhåll. Bild: Kjell-Arne Larsson
äger anläggningen och ansvarar för att kunden alltid får elkraft och kan fokusera på sin kärnverksamhet.
OPPORTUNISTISKT UNDERHÅLL
När bör och kan underhållsarbeten utföras? En mycket berättigad fråga inte minst mot bakgrund av att några av Vattenfalls kunder aldrig tycks ha gjort underhåll på sina ställverk!
Opportunistiskt underhåll går ut på – att när oplanerade stopp görs för underhåll någonstans på linjen – går det att ta chansen att göra underhåll även på komponenter som inte behöver underhåll just då. I detta fall är det något aktivt (avbrott på grund av fel) som öppnar ett tidsfönster (Maintenance Opportunity Window MOW) då förebyggande underhåll kan göras just när ett avhjälpande underhåll pågår. Det förekommer även passiva tidsfönster, om produktionen senare i linjen går långsamt, halvfabrikat buffras mitt på linjen och den tidigare delen i linjen kan stå still en stund.
”En ny era inom opportunistiskt underhåll” var rubriken på en presentation av Anders Skoogh, professor inom underhållsutveckling på Chalmers, och Tinh Sjökvist, som är specialist innovation & strategi med inriktning på träförädling, hos Södra. Båda är engagerade i utvecklingsprojektet Ready2.
Idén om opportunistiskt underhåll har funnits sedan 1963, men ännu inte slagit igenom. Svårigheten är att förutse när tidsfönster uppstår. Chalmers och Södra utvecklar en prognosmodell där AI används för att processa mängder med indata. Modellen har i försök
lyckats prediktera 95 procent av MOW. Vissa kan vara korta, men ändå ge utrymme för underhållsinsatser. Utmaningarna är bland annat att ha personal, reservdelar och verktyg tillgängliga just när och där de behövs. Det betyder att även företagets organisation måste vara mogen för opportunistiskt underhåll.
Drömmen är att varje operatör och underhållspersonal får info om tidsfönster i sin mobil. Förutom de fördelar som har nämnts kan opportunistiskt underhåll bidra till bättre arbetsmiljö och högre säkerhet.
UTMANING ATT UNDERHÅLLA BATTERIFABRIKER
Byggena av batterifabriker går trögt. Hela 70 procent av europeiska planerade batterifabriker riskerar att försenas eller inte bli av. Batterikvaliteten är låg, med kassationsgrad upp till 30 procent. – Men vi måste fortsätta på den inslagna vägen. Det är viktigt för Sverige och Europa. Jag tror det kan lyckas med gemensamma ansträngningar, säger Jon Bokrantz, Assistant Professor från Chalmers. Chalmers tillsammans med KTH driver projektet MATTER@ SCALE. En av utmaningarna är den stora skala som behövs i batterifabrikerna. Projektet fokuserar på fyra områden som är viktiga för ett bra underhåll: människan, organisationen, leverantörerna och datan. Eftersom en batterifabrik byggs från grunden ger det bra chanser att digitalisera, men det är inte möjligt att digitalisera fullt ut. Maskininlärning baseras på att det redan existerar data att träna på för att bygga en fungerande modell. Men sådan data saknas.
Projektet Ready2 som finansieras av Vinnova har syftet att skapa en hållbar, robust och resurseffektiv träförädlande industri med fokus på hela värdekedjan. Målet ska uppnås genom ett människocentrerat och dynamiskt underhåll som säkerställer driftsäkerhet genom tekniklösningar och som främjar en socialt hållbar arbetsmiljö. Bild: Kjell-Arne Larsson
Vad gäller organisationen har MATTER@SCALE identifierat 31 utvecklingsbehov och forskningsutmaningar inom underhåll som måste lösas.
För att inrätta underhållet för en batterifabrik kan vi å ena sidan beakta hur liknande mer traditionella fabriker fungerar, och å andra sidan behöva expertkunskaper för det som är speciellt i batteritillverkning. Detta återspeglas också vid rekrytering av underhållspersonal; även om de är erfarna behöver de förkovra sig för spetskompetens. För när batterifabrikerna startas upp måste även underhållet vara på plats!
ENORMA VATTENFÖRBRUKARE KAN ERSÄTTAS
Inom bland annat pappers- och gruvindustrin används tätningsvatten i pumpar, för att hindra läckage längs pumpaxeln. Vattnet smörjer de mekaniska tätningarna och kyler, men problemet är att vattnet sedan går ut i avloppet och enorma mängder förbrukas. Robert Clayhills som är CEO för Nipman presenterade det slutna systemet SZ8 Cooler; vattnet kyls och går sedan tillbaka till pumpen för att göra sitt jobb.
Den gamla tekniken med tätningsvatten framstod kanske som godtagbar för 80 år sedan, men förbrukningen var ohållbar. En pappersmaskin kan ha 100 pumpar som behöver tätningsvatten, det blir 150 miljoner liter vatten på ett år, som går till brukets avloppsrening. Med dagens hållbarhetstänk är det slutna systemet att föredra.
FRÅN DOKUMENTKAOS TILL SVAR PÅ SEKUNDER
Ingen dag utan generativ AI och detta gällde även dagarna på Underhållsmässan. Anders Bjurström, VD & AI-strateg hos Tenfifty,
och Kenth Sandell, innovationsledare hos Consilium Safety Group, berättade om hur en AI-assistent förhoppningsvis helt kan ersätta det kaos av dokument som annars omger oss.
Den generella utmaningen för exempelvis en teknikleverantör är att kunna svara snabbt på frågor från kunder och andra. Svaret finns kanske inte i en manual, utan i ett mail eller i en databas. För ett globalt företag gäller det också att kunna svara på varje förekommande språk. En klassisk lösning är ökad personalbemanning i jouren och en global FAQ. Men grundproblemet kvarstår, att hitta korrekt svar i stunden. En
AI-assistent kan vara lösningen, men fallgroparna är många. En förutsättning är ordning och struktur i indata. Med “råtext” blir träffarna spretiga och svaren från assistenten svaga. Denna kan också blanda ihop svar från nya och gamla versioner av exempelvis manualer. “Hårda fakta” som artikelnummer och andra exakta begrepp tappas lätt bort. Det finns ytterligare utmaningar. Tänk också på att en generativ
AI i allmänhet är bra på “killgissningar” och att leverera snygga svar. Därför är det viktigt att sätta upp ramar och krav för lösningen, bland annat vilka indata som ska få användas, hur dessa ska struktureras och i vilka former svaren ska ges.
Consilium lanserade i december 2025 en AI assistent som kan svara på tekniska frågor och hjälpa användare med att lösa riktiga supportärenden. Assistenten togs fram i samarbete med Tenfifty.
Consilium är ett globalt företag som arbetar med säkerhetslösningar, framförallt gällande brand och gas. Tenfifty är ett AI-företag som funnits i 20 år. Tenfifty utvecklar skräddarsydda AI-tjänster för kunder som vill optimera, automatisera, prognosticera eller dra nytta av generativ AI, utifrån all typ av data och information.
Upptäck Gunnebo Industries produktsortiment
Skanna QR-koden här för att bläddra i vår katalog.
Underhållet av Södras massafabriker utvecklas genom samarbete och digitalisering, för säkerhet och tillgänglighet. Bild: Kjell-Arne Larsson
Svenskt Underhåll arrangerade konferensen
UNDERHÅLLSSTRATEGI
En av aktiviteterna vid Underhållsmässan 2026 var konferensen Underhållsstrategi som ordnades tillsammans med Svenska Mässan. Det var tredje gången Underhållsstrategi genomfördes i denna form.
AV KJELL-ARNE LARSSON
DELTAGARNA KOM i huvudsak från industriföretag, men delvis var även leverantörer representerade. Några av deltagarna tillhörde det nya VA-nätverket.
Vi fick höra flera presentationer om hur företag i olika branscher planerar och genomför sitt underhåll, och inte minst
hur framtidens UNDERHÅLL 5.0 ska kunna implementeras.
UNDERHÅLLET HOS SÖDRA UTVECKLAS SOM EN EVOLUTION
Jenny Gotthardsson, Site Manager på Södra Cell Värö och
– För framtidens digitala massafabriker måste vi satsa på människan; kompetens och utbildning bland annat, säger Jenny
Thomas Håkansson, Head of Technology Development hos Södra Cell, berättade om hur underhållet utvecklas för säkerhet och tillgänglighet, och genom samarbete och digitalisering. Företaget har massabruk i Värö, Mönsterås och Mörrum.
– Vi har fyra linjer på tre orter. Mörrum har två linjer, en för textilmassa och en för pappersmassa. På de andra två är det enlinjekoncept för pappersmassa, berättar Jenny Gotthardsson.
Man betraktar det hela som en fabrik, men med fyra linjer. Detta ger samordningsvinster, inte minst för underhållet:
• Mer funktionsorienterat och enhetligt underhåll
• Tydligare kontaktyta till produktion
• Skifte till ett mer proaktivt och datadrivet arbetssätt
• Effektivare resursutnyttjande och gemensamma spetskompetenser På de tre orterna används samma underhållssystem, MERIT, som är en egenutvecklad produkt av Södra. Via tvärgrupper utbyts erfarenhet och kompetens tvärs organisationen och vid de stora underhållsstoppen så hjälps man åt oavsett geografisk placering.
Södra utvecklar underhållet från avhjälpande, till förebyggande, vidare till tillståndsbaserat för att slutligen bli prediktivt och förbättrande.
– Det är ingen revolution, snarare en evolution med tyngdpunktsförflyttning, betonar Thomas Håkansson.
Produktionsställena använder samma arbetsorderprocess, samma systemstöd och gör gemensam uppföljning. Stöd för säkerhetsarbetet är integrerat i underhållssystemet. Ett exempel är vägledning med checklistor för säker avställning av trycksatta anordningar.
En företagsgemensam grupp driver underhålls- och teknikutvecklingen. Gruppen svarar för digitalisering, IT och cybersäkerhet, och samlar även andra tekniska specialistkompetenser.
Ett exempel på stort tekniskt framsteg är vibrationsövervakning av lager. Cirka 4000 IoT-sensorer har installerats. Ett AI-verktyg gallrar inkommande data, analyserar dessa, larmar för avvikelser och anger typ av skada.
– På så sätt har 80 lagerskador upptäckts tidigare än vad som skulle ha gjorts med konventionell mätning. Därmed har oplanerade stopp undvikits. Vi kommer att fortsätta installera denna vibrationsövervakning, berättar Thomas Håkansson.
Men teknik är inte allt; organisation och människa måste med i förändringsarbetet.
– Ett optimerat underhåll är ett fantastiskt exempel på hållbarhet, säger Kristina Bäckstrand, hållbarhetschef hos Mälarenergi. Bild: Henrik Mill
– För framtidens digitala massafabriker måste vi satsa på människan; kompetens och utbildning bland annat, säger Jenny Gotthardsson.
I satsningarna ingår:
• Kartläggning av digitala kompetenskrav inklusive AI för alla nyckelroller
• Digital läranderesa: utbildningar, workshops och inspiration för hela organisationen
• Processimulatorer i inskolning och vidareutbildning
• Cybersäkerhet och AI integreras i all utbildning inom digitalisering
UNDERHÅLL OCH HÅLLBARHET HAND I HAND
HOS MÄLARENERGI
Kristina Bäckstrand, hållbarhetschef hos Mälarenergi, och Erik Svensson, underhållschef affärsområde värme på samma företag, hade en presentation med rubriken ”När tillgänglighet möter hållbarhet – agila arbetssätt i underhåll”.
Mälarenergi i Västerås levererar värme, kyla, vatten, kommunikationslösningar och el. På elmarknaden säljer företaget bland annat stödtjänster.
Under de senaste 40 åren har Mälarenergi förändrat sin bränsleanvändning, från olja och kol, till idag hälften biobränsle från skogsindustrin och hälften avfall från hushåll & industri. Denna omläggning har helt ritat om kartan för underhållsverksamheten. Tidigare användes färdiga bränslen, nu går en ganska stor del av verksamheten ut på att processa bränslena.
Underhållsorganisationens fokus är:
• Ökad digitalisering och övervakning av drifter
• Förebyggande underhåll i ständig utveckling
• Standardiserade arbetssätt
Gotthardsson, platschef för Södra Värö bruk.
Ett stort framsteg i underhållet hos Södra är användningen av vibrationsövervakning för roterande utrustning. Bild: Kjell-Arne Larsson
• Långsiktiga samarbeten med leverantörer
– Historisk har vi haft ett ganska traditionellt förhållande till våra leverantörer. Nu är det mer samarbete med dem. Tekniksprång måste göras tillsammans, menar Erik Svensson.
Konkreta exempel på nya koncept är:
• RPA (Robotic Process Automation) för återkommande administrativa uppgifter, exempelvis utfärda arbetstillstånd eller avropa tjänster
• Övervakning av objekt från både arbetsstation och mobiltelefon
• LoRaWAN (Long Range Wide Area Network) – trådlöst nätverk möjliggör övervakning av flera objekt och att visualisera relevant data samlat för respektive objekt. Flera tusen nya mätpunkter har installerats i anläggningarna.
Mälarenergi har utvecklat dataloggning och AI som analyserar data och på så sätt skapat riktigt bra prediktivt underhåll.
AGILITET BEHÖVS
Mälarenergi måste vara agila i sin produktionsplanering och sina underhållsaktiviteter. Företaget måste anpassa sig till bränslepriser, marknadspris på el och sålda stödtjänster. Det kräver koll på anläggningens objekt och parametrar. Detta kan gälla vibrationer, temperaturer, partiklar i olja, med mera.
– Det är omöjligt att vara agil och ändra planeringen, om vi inte har koll på relevanta parametrar för alla objekt, fortsätter Erik Svensson. Underhållsaktiviteterna får nu en annan utsträckning i tiden. Historiskt har företaget genomfört långa underhållsstopp. Idag är dessa kortare, och underhåll utförs mer eller mindre kontinuerligt, även när anläggningarna går.
För en framgångsrik utveckling av underhållet – och för all del mycket annat hos ett energiföretag – krävs vissa strategier:
• Medarbetardriven digital utveckling
Mälarenergi har skiftat bränsleanvändning, från olja och kol, till idag hälften biobränsle från skogsindustrin och hälften avfall. Denna omläggning har ritat om kartan helt för underhållsverksamheten. Bild: Kjell-Arne Larsson
• Processer och arbetsflöden drivs av medarbetarna
• Välplanerade, säkra och effektiva underhållsstopp
• Hållbarhet genomsyrar hela organisationen
– Och vad vi än gör har vi kundperspektiven och affärerna med oss, poängterar Erik Svensson.
Först då kan företaget åstadkomma en utveckling på riktigt, där man når både ekonomisk, mänsklig och miljömässig hållbarhet.
– Ett optimerat underhåll är ett fantastiskt exempel på hållbarhet, menar Kristina Bäckstrand.
PÅ VÄG MOT UNDERHÅLL 5.0
Idag har industrin – i alla fall en del av den – nått fram till Industri 4.0, detta genom att vi gått från mekanisk tillverkning av produkter till digital tillverkning, som karaktäriseras av cyberfysiska system, IoT, digitala tvillingar och smart automation.
Väldigt mycket är sammankopplat, men fortfarande rör det sig endast om teknik; människan och organisationen finns inte i nätverket. Industri 5.0 fokuserar i stället på en hållbar, människocentrerad och motståndskraftig (resilient) industri; medarbetarnas kompetens och utbildningsbehov; samt mänsklig interaktion och kritiskt tänkande.
Hur kommer vi då till Underhåll 5.0, som ju blir en nödvändig del av Industri 5.0? Mirka Kans, som är docent vid Supply and Operations Management på Chalmers, berättade att vägen till 5.0 är att införa Dynamiskt underhåll.
UNDERHÅLL OCH HÅLLBARHET
Hon betonade inledningsvis att underhåll skapar hållbarhet –som vi tidigare fått höra av Mälarenergi. Underhåll medger minskade kostnader, ökad produktivitet och höjd kapacitet samt resurseffektivitet. Minskade brandrisker och minskade miljörisker vid haverier. Underhåll bidrar till bättre arbetsmiljö med minskade olycksrisker.
Ett underhåll som integreras med samtliga avdelningar på företaget innebär också att man bygger motståndskraft – resiliens.
Mirka Kans har tillsammans med kollegor och samarbetspartners tagit fram en metod för att införa Dynamiskt underhåll. Högskolan Väst och Chalmers är forskarparters. Eye at Production och Viking Analytics är teknikleverantörer. Inom projektet Ready2 provas konceptet hos de träförädlande industrierna Södra, Spaljisten och
Vad som krävs för dynamiskt underhåll – vägen till Underhåll 5.0. Bild: Mirka Kans/Chalmers
med kollegor och samarbetspartners
fram en metod att införa Dynamiskt underhåll, som väg till Underhåll 5.0.
NorDan. Målet för Ready2 är att skapa en robust, hållbar och resurseffektiv träförädlande industri med fokus på hela värdekedjan.
Underhållsorganisationerna ska identifieras och utvecklas: förmågorna (strategi, innovation och investeringsallokering), kompetenser (processer, strukturer, kultur och roller) samt resurser (verksamhetskunskap, teknisk kunskap, beteenden och attityder, och tekniklösningar).
Utvecklingen sker stegvis genom att:
1. Definiera nuvarande mognadsgrad
2. Definiera syfte och mål
3. Planera aktiviteter och få med organisationen
4. Engagera organisationen i implementeringen och följa upp kontinuerligt
5. Måluppfyllelse
Inom Ready2 finns ett antal arbetspaket, där ett av dem är Avvikelseanalys med visionsteknik för kontinuerlig underhållsförbättring. System finns på plats hos Södra och Spaljisten, som en kompletterande funktion till rörelsesensorer.
Nästa steg blir att testa automatisk detektering med AI-förstärkt bildanalys. Ready2 hos de nämnda tre företagen ska pågå till nästa sommar.
TRÖSKELBASERAD OCH BETEENDEBASERAD
Mirka Kans berättade också om jämförelser mellan tröskelbaserad övervakning och beteendebaserad. Den senare analyserar beteendeförändringar och ger tillförlitlig detektion, som stämmer överens med hur experter bedömer maskinhälsa. Detta jämfört med tröskelbaserad övervakning som är svår att ställa in och ofta orsakar falsklarm.
Resultaten från Ready2 ska spridas genom allt från öppna seminarier till vetenskapliga artiklar.
– Dynamiskt underhåll ger en mängd fördelar, förutom bättre arbetsmiljö, bland annat bra förutsättningar för cirkulär ekonomi. Underhåll är helt enkelt underbart, avslutade Mirka Kans.
Mirka Kans från Chalmers har tillsammans
tagit
SJÄLVKALIBRERING TAR TESTTEKNIK VIDARE
– Prevas stärker position inom avancerad radiomätning
I takt med att kraven på trådlös kommunikation ökar tar test- och mättekniken nya steg. Nu utvecklar Prevas en avancerad självkalibreringslösning för Bluetests testsystem – en innovation som kan effektivisera verifieringen av uppkopplade produkter och samtidigt stärka svensk kompetens inom radioteknik.
AV JAN ÅSTRÖM
BLUETEST ÄR EN etablerad leverantör av testlösningar för trådlös kommunikation, med kunder inom bland annat telekom, fordonsindustri, försvar, medicinteknik och IoT. Kärnan i bolagets erbjudande är de så kallade modväxlande kamrarna – specialdesignade testmiljöer där radiovågor simuleras för att efterlikna verkliga förhållanden. Här testas produkter för att säkerställa prestanda, kvalitet och robusthet i komplexa kommunikationsmiljöer – en kritisk faktor i en allt mer uppkopplad industri.
AUTOMATISERAD KALIBRERING MINSKAR RISK OCH LEDTID
Den nya produktoptionen som Prevas utvecklar innebär att kalibreringen av dessa system i hög grad automatiseras. I dag är processen både tidskrävande och beroende av manuell hantering, vilket kan påverka både effektivitet och precision. Med självkalibrering minskar behovet av manuella ingrepp, samtidigt som risken för handhavandefel reduceras. Resultatet blir kortare ledtider och mer konsekventa mätresultat – avgörande faktorer för kunder med höga krav på kvalitet och repeterbarhet. – Vi valde Prevas som utvecklingspartner tack vare deras breda tekniska kompetens och specialistkunskap inom radiomätteknik, säger Anton Andrén från Bluetest. Tillsammans kan vi fortsätta att förbättra våra lösningar och skapa större värde för våra kunder.
TEKNIK I FRAMKANT – UPP TILL 18 GHZ
Utvecklingen ställer höga krav på teknisk precision. Lösningen bygger på avancerad radiomätning, signalanalys och specialdesignad hårdvara. Bland annat används RF-kort som klarar frekvenser upp till 18 GHz, med mycket höga krav på stabilitet i signalvägarna.
En central del är att kunna identifiera och kompensera för hur enskilda komponenter påverkar mätresultatet. Genom att isolera dessa effekter kan systemet justera sig självt och därmed minimera mätosäkerheten.
Detta är särskilt viktigt i takt med att nya teknologier som 5G, 6G och avancerade IoT-lösningar ställer allt högre krav på testmiljöer och mätprecision.
Projektet är också ett exempel på hur samarbeten mellan teknikbolag driver innovation i avancerade industrisegment.
– Det här är ett spännande uppdrag där vi kombinerar vår erfarenhet av produktutveckling med vår specialistkompetens inom radioteknik. Vi ser fram emot att vidareutveckla Bluetests kalibreringsförmåga, säger Peder Malmlöf, Senior Specialist inom radiomätteknik på Prevas.
STRATEGISKT PARTNERSKAP I EN VÄXANDE MARKNAD
Projektet är också ett exempel på hur samarbeten mellan teknikbolag driver innovation i avancerade industrisegment. För Prevas innebär uppdraget en ytterligare förstärkning inom ett område som kombinerar djup teknisk kompetens med hög innovationsgrad.
– Vi har byggt en stark relation med Bluetest och är stolta över att åter bidra till deras produktutveckling. Med vår seniora expertis stärker vi ett område som kräver både tekniskt djup och innovationsförmåga, säger Magnus Benedicto, Business Unit Manager på Prevas.
För Bluetest innebär lösningen ett steg mot mer skalbara och användarvänliga testsystem – där avancerad teknik blir mer tillgänglig för en global kundbas.
Sammantaget visar utvecklingen hur automatisering och precision i mätteknik blir en allt viktigare konkurrensfaktor i den uppkopplade industrin.
STUDSVIK
kliver in i nästa kärnkraftsvåg
Förvärvet av Kärnfull Next markerar ett strategiskt skifte
– från tekniska tjänster till utveckling av nya reaktorprojekt.
AV JAN ÅSTRÖM
STUDSVIK TAR ETT tydligt steg in i utvecklingen av framtidens kärnkraft genom förvärvet av Kärnfull Next. Affären innebär att bolaget breddar sin roll från att vara en global leverantör av tekniska tjänster till befintliga reaktorer – till att även delta i utvecklingen av nya kärnkraftsprojekt.
Bakgrunden är en snabbt växande efterfrågan på stabil och fossilfri el. I takt med att elektrifieringen accelererar och energisäkerheten hamnar högre på agendan ökar intresset för kärnkraft – inte minst för små modulära reaktorer, SMR.
– Kärnfull Nexts erfarenhet av att utveckla nya reaktorprojekt, i kombination med Studsviks tekniska kapacitet, skapar en stark plattform för fortsatt tillväxt, säger Karl Thedéen, vd och koncernchef för Studsvik.
FRÅN SPECIALIST TILL HELHETSAKTÖR
Studsvik har länge haft en stark position inom kärnkraftens tekniska infrastruktur, med tjänster inom bränsle- och materialprovning, avancerad analysprogramvara och hantering av radioaktivt avfall. Genom förvärvet tar bolaget nu ett steg upp i värdekedjan.
Kärnfull Next tillför kompetens inom projektutveckling av nya reaktorer och har etablerade kontakter med leverantörer, kommuner och investerare. Det gör det möjligt för Studsvik att ta en mer sammanhållen roll – från tidig projektutveckling till drift och avveckling.
– Tillsammans kan vi snabba på
Studsviks utveckling mot att bli
en fullt integrerad aktör inom kärntekniska tjänster, säger Kärnfull Nexts grundare Christian Sjölander och John Ahlberg.
POSITIONERAR SIG I VÄXANDE MARKNAD
Affären stärker Studsviks kapacitet att initiera och driva nya kärnkraftsprojekt. Kärnfull Nexts team integreras i organisationen och grundarna tar plats i koncernledningen.
– Tillsammans kommer Studsvik och Kärnfull Next att bygga en integrerad plattform för kärntekniska tjänster, säger Daniel S. Aegerter, största aktieägare i Studsvik.
Förvärvet sker samtidigt som Sverige positionerar sig för en ny kärnkraftsepok. Statliga finansieringsramar på 220 miljarder kronor bidrar till att göra landet till en attraktiv marknad för avancerade reaktorprojekt.
BEGRÄNSAD PÅVERKAN – STOR STRATEGISK BETYDELSE
Kärnfull Next värderas till cirka 6,5 miljoner euro, med en köpeskilling som består av både kontanter och aktier, samt möjliga tillägg kopplade till projektutveckling.
Affären väntas slutföras under andra kvartalet 2026 och bedöms inte påverka Studsviks resultat nämnvärt på kort sikt.
Däremot är den strategiska betydelsen tydlig. Genom förvärvet positionerar sig Studsvik som en aktör i hela kärnkraftens värdekedja – i en tid där behovet av stabil, planerbar och fossilfri energi ökar snabbt.
Kärnfull Nexts grundare John Ahlberg.
Kärnfull Nexts grundare Christian Sjölander.
DELPROCESS I CONTAINER
spar tid och utrymme åt industrier
En container kan användas till mer än att skeppa produkter eller för att förvara saker i. Den är ett mobilt utrymme som kan fyllas med innehåll. Inom industrin kan processer underlättas genom att maskiner och utrustning monteras i en container, som sedan lätt kan transporteras dit den behövs och snabbt kopplas ihop med aktuellt system.
– VI ÄR SPECIALISTER på att anpassa containrar för kundernas olika behov. Om vi kopplas in tidigt, ofta när kunden har ett behov som ska lösas, kan vi hjälpa till med förslag på lösningar och sedan bistå vid planering, konstruktion och byggande av en containerlösning, säger Michael Skärbo som är marknadschef på Containertjänst.
Containertjänst har hjälpt industrier med lösningar för bland annat vattenrening. Cleantechföretaget Zymatic har utvecklat en metod som bryter ner mikroföroreningar med hjälp av enzymer. Metoden testas i en vattenreningscontainer som modifierats av Containertjänst så att den kunde ställas på högkant.
Miljöteknikföretaget Chromafora har i samarbete med Containertjänst utvecklat containrar för att enkelt och snabbt kunna etablera reningssystem vid exempelvis återvinningsanläggningar, där lakvatten ska renas från PFAS och metaller.
Vattenreningsföretaget Atek monterar blåsmaskiner för syresättning i containrar som hyrs ut eller säljs till industrier och kommuner.
SKRÄDDARSYDDA CONTAINRAR
– Du kan göra i princip vad som helst i en container. Det som styr är måtten. Som standard utgår vi från en 20-fots container, som har ett innermått på längden som är 5,90. Men vi kan även anpassa containrarna. Ett exempel är en kund som skulle förvara avloppsrör som var sex meter långa. Då förlängde vi containern med en meter.
Ett annat exempel är ett företag som behövde container för transporter ner genom Europa. Bilen skulle passera under ett antal låga broar. Containertjänst kapade containern till hälften på höjden för att klara detta.
– Containrarna kan även förses med extra dörrar och fönster, operatörsplatser, isolering, genomföringar och även toalett om det behövs. Allt efter behov, konstaterar Michael Skärbo.
Andra exempel på projekt och olika typer av lösningar som Containertjänst hjälpt företag att etablera i containrar är Amerikanska Phiston Technologies, som har utvecklat en container för datadestruktion, där alla typer av minnesbärande media kan malas ner i en kvarn, så att ingen information går att få ut från dessa. Containertjänst bygger dessa destruktionscontainrar för hela den europeiska marknaden.
MOBILA CONTAINERLÖSNINGAR
Greentechbolaget Biobase har tagit fram en tankstation med betalningslösning för formolja till betongindustrin. Ett entreprenadföretag beställde en svetscontainer för att svetsa plaströr vid entreprenadarbeten och företaget Granzow har utvecklat en kvävgascontainer som ger kunder möjligheten att tillverka sin egen kvävgas till en lägre kostnad än om gasen skulle köpas in.
Containertjänst har även hjälpt företag med containerlösningar för mobil panncentral, mobila däckserviceanläggningar, lagerbutikscontainrar, pizzacontainrar och verkstadscontainrar.
Allt som behövs för en del av en process kan byggas färdigt hos Containertjänst. Sedan är det bara att ansluta containern på plats där den ska användas. Det gör att kunden kan komma i gång snabbt och spar tid.
– Anpassning av containern och montering av utrustning görs av våra specialister i lugn och ro på vår anläggning. Störningar i produktionen hos kunden minimeras, när containern anländer är det bara att koppla in den, säger Michael Skärbo.
Phiston Technologies container för datadestruktion.
Container för produktion av kvävgas från Granzow.
Vad mer än 40 år inom industriell filtrering har lärt mig
Filtreringsspecialist – över fyra decenniers erfarenhet av industriell filtrering och applikationer inom gruvindustrin
AV RUTGER BORNEFALK
NÄR MÄNNISKOR frågar hur man väljer rätt filterduk för en filtreringsprocess förväntar de sig ofta en tydlig teknisk guide eller en tabell med parametrar som ger det rätta svaret. Efter mer än fyrtio år inom industriell filtrering, särskilt inom gruvindustrin, är mitt ärliga svar att någon sådan universell guide inte finns.
Filtrering påverkas av många variabler – mineraltyp, partikelstorleksfördelning, slurryns kemi, tryckförhållanden och driftpraxis. Dessa faktorer samverkar på sätt som ofta är omöjliga att helt förutsäga utifrån laboratoriedata eller tygspecifikationer.
Under åren har jag lärt mig att framgångsrika filtreringslösningar beror mindre på formler och mer på erfarenhet, förståelse och samarbete.
TEKNIKEN ÄR VIKTIG – MEN MÄNNISKORNA ÄNNU VIKTIGARE
Utvecklingen av filterdukar kräver djup kunskap om både textilteknik och processfiltrering. En välkonstruerad filterduk måste balansera många faktorer:
• permeabilitet
• partikelretention
• mekanisk hållfasthet
• kaksläpp (cake release)
• motstånd mot slitage och kemikalier.
Men även den bästa textiltekniken kan inte lyckas utan att man förstår processen där den ska användas.
De mest framgångsrika filtreringsprojekten jag har varit involverad i har inte bara handlat om att välja rätt duk ur en katalog. De har varit resultatet av nära samarbete mellan tillverkaren och anläggningens operatörer.
När ingenjörer, operatörer och filtreringsspecialister delar information öppet – om processen, utmaningarna och målen – kan lösningar utvecklas som verkligen förbättrar anläggningens prestanda.
BETYDELSEN AV FÖRTROENDE
OCH LÅNGSIKTIGA RELATIONER
Under min karriär har jag haft förmånen
”När jag ser tillbaka på mer än fyra decennier i denna bransch är det inte bara tekniken som står ut – utan också människorna.”
/Rutger Bornefalk, vd och ägare av JOB-gruppen
att arbeta med många gruvföretag, filtreringsspecialister och utrustningstillverkare runt om i världen. En lärdom har varit konstant: de mest framgångsrika samarbetena bygger på förtroende och ömsesidig respekt.
En leverantör måste genuint vilja förstå kundens behov.
En kund måste vara villig att dela med sig av sin operativa kunskap och erfarenhet.
När båda parter kommunicerar öppet och respekterar varandras kompetens blir
det möjligt att utveckla filtreringslösningar som bidrar till:
• stabil drift av anläggningen
• längre livslängd på utrustningen
• förbättrad filtreringsprestanda
• långsiktig lönsamhet.
EN GIVANDE RESA
När jag ser tillbaka på mer än fyra decennier i denna bransch är det inte bara tekniken som står ut – utan också människorna.
Arbetet inom industriell filtrering har gett mig möjligheten att möta skickliga ingenjörer, operatörer, forskare och företagsledare från många delar av världen. Varje projekt har varit en möjlighet att lära sig något nytt – om mineralprocesser, textilteknik eller helt enkelt om hur olika människor närmar sig problemlösning.
Dessa erfarenheter har gjort min karriär inte bara professionellt intressant utan också personligen mycket givande. De relationer som har byggts upp under många år i branschen är något jag värdesätter högt.
FRAMTIDEN FÖR FILTRERING
Gruvindustrin fortsätter att utvecklas, med ett allt större fokus på effektivitet, hållbarhet och ansvarsfull resursanvändning. Filtreringsteknik kommer att fortsätta spela en viktig roll i denna utveckling. Även om nya material och teknologier kommer att utvecklas, finns det en sak som inte kommer att förändras: framgångsrik filtrering kommer alltid att bero på kunskap, samarbete och förtroende mellan människor.
Efter mer än fyrtio år i denna bransch är jag fortfarande övertygad om att de bästa filtreringslösningarna inte bara skapas genom ingenjörskonst – utan genom partnerskap byggda på erfarenhet och ömsesidig förståelse.
Totalansvar från fiber till installation, drift och service
Job Group är ett svenskt företag som utvecklar världsledande processer och filterlösningar som sparar energi.
För optimal funktion och effektiv förbränning tillhandahåller vi kompletta anläggningar, utvecklade reservdelar samt professionell service för minimal miljöpåverkan i alla delar.
Vi producerar inhouse, från fibrer till färdig produkt, och finns dessutom på plats hos dig för installation och underhåll.
INDUSTRINS ENERGIKAMP SKÄRPS
– Kåberger får fortsatt mandat att driva omställningen
När industrins elektrifiering accelererar och energifrågan blir avgörande för investeringar och etableringar, stärks också behovet av strategiskt ledarskap. I det läget får Tomas Kåberger fortsatt förtroende som ordförande för Energikontoren Sverige – samtidigt som han återigen lyfts in på Aktuell Hållbarhets lista över landets mest inflytelserika inom hållbarhet 2026.
OMVALET SKER i ett skarpt läge där energitillgång, effektbalans och prisvolatilitet direkt påverkar industrins konkurrenskraft. Här spelar de regionala energikontoren en allt viktigare roll – som brygga mellan politiska mål och konkreta investeringsbeslut i näringslivet.
AVGÖRANDE STÖD I INDUSTRINS OMSTÄLLNING
De regionala energikontoren arbetar nära både industri och offentliga aktörer för att möjliggöra omställningen. Genom analyser, beslutsunderlag och operativt stöd bidrar de till att företag kan effektivisera sin energianvändning, minska risker och accelerera övergången till fossilfri och lokal energiproduktion.
I praktiken handlar det om att skapa förutsättningar för nya industrietableringar, säkra effekt i elnäten och stärka regioners attraktionskraft för investeringar.
Som ordförande betonar Tomas Kåberger vikten av långsiktighet i besluten: – Energiförsörjningen avgör samhällsutvecklingen och besluten som fattas i dag får konsekvenser under lång tid framåt. Helhetsperspektiv och väl genomarbetade beslutsunderlag är viktigt på alla nivåer i samhället. De regionala energikontoren har en betydande roll genom att stärka kommuner och regioner i att fatta välgrundade beslut, men bidrar också med information till företag.
KONKURRENSKRAFT AVGÖRS I ENERGISYSTEMET
Energifrågan har på kort tid gått från hållbarhetsfråga till en renodlad affärsoch säkerhetsfråga för industrin. EU pekar ut energikontoren som centrala aktörer i genomförandet av energipolitiken – en politik som i dag är direkt kopplad till Europas konkurrenskraft och industriella utveckling.
Med över 300 energikontor och cirka
3 800 experter i Europa utgör nätverken en viktig infrastruktur för kunskapsdelning och kapacitetsuppbyggnad. Genom initiativ som ManagEnergy och nätverket Fedarene sprids metoder och lösningar som kan korta ledtider och minska investeringsrisker.
– I en tid då energifrågor både engagerar och ibland förenklas i debatten blir tillgången till tillförlitlig kunskap allt viktigare i hela Europa – inte minst i dagens omvärldsläge. Här har vi möjlighet att bidra genom i Fedarene, säger Tomas Kåberger.
FÖRSTÄRKT STYRELSE I TAKT MED INDUSTRINS BEHOV
Vid årsmötet den 28 april valdes två nya ledamöter in i styrelsen: Per Lundqvist Molin från Energikontor Jämtland Härjedalen och Emelie Emanuelsson från kommunförbundet StorSthlm. Tillskotten stärker organisationens kapacitet i en tid där samverkan mellan industri, regioner och offentlig sektor är avgörande för att realisera investeringar.
Styrelsen 2026
Tomas Kåberger – ordförande, Chalmers tekniska högskola
Christel Liljegren – Energikontor Syd
Therese Hjelseth – Energikontoret
Region Örebro län
Rebecka Hallén Jorquera – Energikontor Värmland
Jörgen Nilsson – Energikontor Norr
Emelie Österqvist – Energikontoret
Östergötland
Lydia Olofsgård – Energikontoret
Norra Småland
Ronnie Hollsten – Energikontor Väst
Per Lundqvist Molin – Energikontor
Jämtland Härjedalen
Emelie Emanuelsson – kommunförbundet StorSthlm
Tomas Kåberger och Energikontoren Sveriges styrelse 2026. Från vänster: Emelie Emanuelsson, Christel Liljegren, Lydia Olofsgård, Therese Hjelseth, Tomas Kåberger, Rebecka Hallén Jorquera, Jörgen Nilsson och Ronnie Hollsten. (Per Lundqvist Molin saknas på bilden.)
Skydda Människor och Maskiner Miljövänligt, utan PFAS
Minimera risken för skador och stillestånd med brandskyddssystem från Fogmaker. Vi skyddar fordon och maskiner, även elektriska.
Fogmakers brandskyddssystem är designat för motorrum och andra slutna utrymmen, och finns installerat i mer än 300,000 fordon och maskiner i över 60 länder. Finfördelad vattenbaserad dimma kväver en brand snabbt och kyler området länge för att förhindra återantändning. Systemet är automatiskt, oberoende av elektricitet, alltid redo, och avpassat för elfordon. PFAS-Fritt med vår nya vätska, Eco 1
– Det är hög tid för alla som jobbar med el att sätta i gång att anpassa sitt företage till de nya anvisningarna i ESA 26 som träder i kraft i maj, säger Jimmy Laukas, elsäkerhetschef på Linjemontage. Bild: Linjemontage
ELSÄKERHET
är ett ständigt pågående arbete
Säkerhet vid arbete med el är mer än att gå en kurs och få godkänt, det är ett ständigt pågående arbete. Det menar Jimmy Laukas som är elsäkerhetschef på Linjemontage. Utöver de obligatoriska ESA-utbildningen har Linjemontage egna utbildningar för personalen där teori varvas med praktik. Samtidigt pågår ett arbete för att anpassa företaget till de nya branschanvisningarna ESA 26, bland annat med hjälp av en handbok som de anställda kan använda i vardagen.
AV LARS-OLOF TANDBERG
SVERIGE STÅR INFÖR den största elektrifieringsvågen på över 100 år. När bilar, maskiner, redskap med mera ställs om till eldrift ökar kraven på eldistributionen. De kommande tio åren ska Svenska kraftnät ta cirka 2 900 kilometer nya ledningar och cirka 40 nya stationer i drift. Det statliga verket ska även reinvestera över 1 100 kilometer ledningar och cirka hälften av sina närmare 200 stationer. De årliga investeringarna i anläggningsprojekt kommer att öka från nio miljarder 2025 till 20 miljarder för år 2026 och 2027. Stora investeringar görs även av regionnätsägare och de lokala elnäten.
Behovet av utbyggnad och modernisering av elnätet driver efterfrågan på kompetens och säkra arbetssätt. Det handlar inte enbart om
att hitta tillräckligt många som vill och kan jobba med el. Det behövs även ett ständigt pågående arbete med säkerheten kring elarbete.
HANDBOK FÖR VARDAGSBRUK
Som elsäkerhetschef på Linjemontage har Jimmy Laukas tagit fram en handbok till företagets tekniker och montörer. Den utgår från EBR ESA (Elsäkerhetsanvisningar), som är elbranschens gemensamma säkerhetsinstruktioner för säkert arbete vid elektriska anläggningar. ESA består av 150 sidor anvisningar och målet med handboken har varit att minska textmängden så att användarna får det de behöver.
– I det twittersamhälle vi lever i vill människor ha informationen de söker direkt. Det finns inte tid att sätta sig in i allt. Vi har kokat ihop det viktigaste i handboken. Om någon behöver veta mer finns det anvisningar om var de kan hitta det eller att de ska kontakta mig.
BLANDA TEORI OCH PRAKTIK
Jimmy Laukas har jobbat med utbildning inom elsäkerhet sedan 2008. Med åren har han konstaterat att det förekommer väldigt mycket av det han kallar ytinlärning.
– Man lär in något i teorin, gör ett prov och får godkänt. Men sedan tappar man kunskapen efter några veckor. Det fastnar inte riktigt. Därför har vi på Linjemontage satsat på djupinlärning.
Här är det viktigt att teoripassen inte blir för långa. Den som sitter i åtta timmar och lyssnar tappar lätt fokus.
– Vi samlas på en sajt och har någon timmes teori. Sedan går vi ut på arbetsplatsen i mindre grupper och ser hur det vi just lärt oss fungerar i verkligheten. Vi har en dialog med kursdeltagarna och de tvingas tänka till, berättar Jimmy Laukas.
Han påpekar att den här typen av lokala utbildningar inte ersätter den obligatoriska ESA-utbildningen utan är ett komplement till denna.
– Vi har även tagit fram en utbildning för kontroll före idrifttagning. Den börjar med en timme teori som följs av tre timmar labbövningar. Där får deltagarna prova och känna på maskiner och instrument, så att de har testat grejerna i praktiken innan de behöver göra det i skarpt läge.
ANPASSA FÖRETAGET EFTER NYA ESA
Jimmy Laukas har varit med i en arbetsgrupp som tagit fram nya ESA 26 som träder i kraft i maj i år. Han och hans medarbetare är i full gång med arbetet att anpassa Linjemontage till de nya anvisningarna.
– Det är hög tid för alla som jobbar med el att sätta i gång det arbetet. Jag brukar säga att för att kunna navigera efter kartan måste först kompassen ställas in rätt. Vägarna är olika för olika företag, men alla har det gemensamma målet att ingen ska skadas på sin arbetsplats, understryker Jimmy Laukas.
Han påpekar att riskhantering kan kännas jobbigt men det är till för att vara ett stöd. Det finns många orsaker till bristande riskhantering, som tidsbrist, brist på kompetens eller en övertro på sitt kunnande. De som har möjlighet att påverka måste förstå hur viktig säkerheten är vid arbete med el.
– En prejudicerande dom i Högsta domstolen från 2020 fastslår att handhavande av el är en ”särskilt riskfylld verksamhet”. Det innebär att arbetsgivaren har ett ansvar för och blir skyldig till de skador eller dödsfall som uppstår vid arbete med el, säger Jimmy Laukas.
KOMPETENS FINNS I BRANSCHEN
Han poängterar att det finns ett stort yrkeskunnande i branschen, både hos mycket erfarna montörer och hos yngre som vill lära sig yrket.
– I grunden bedrivs elarbetet på ett säkert sätt och allvarliga olyckor är relativt ovanliga, vilket speglar det fokus och den kompetens som finns i branschen. Samtidigt är människor inga robotar, de tar fel beslut ibland.
Därför har arbetsgivare ansvar för att se till att det finns ett system som hjälper medarbetarna att ta rätt beslut.
– Egentligen är det väldigt enkelt. Elsäkerhet handlar i grunden om att inte komma nära spänningsförande delar. El är lurigt, den syns inte och den luktar inte. Därför krävs ett systematiskt säkerhetsarbete och ständig förbättring. Besluten tas där arbetet utförs. Om personalen får rätt förutsättningar så löser de uppgiften.
Linjemontage har tagit fram en handbok till företagets tekniker och montörer. Den utgår från EBR ESA som består av 150 sidor anvisningar. Målet med handboken har varit att minska textmängden så att användarna får det de behöver i vardagen. Bild: Linjemontage
Behovet av utbyggnad och modernisering av elnätet driver efterfrågan på kompetens och säkra arbetssätt. Det behövs även ett ständigt pågående arbete med säkerheten kring elarbete. Bild: Linjemontage
En strategi har tagits fram för att genom trimning med stegad förbränning minska NOx-utsläppen från sodapannor.
Säkerhet och innovationer på
KIWA:S SKOGSINDUSTRIDAGAR
Som brukligt var säkerhet för människor och för maskiner i fokus under Skogsindustridagarna som i år hölls i Upplands-Väsby. Konferensen berörde även innovationer och specifika tekniska lösningar, både produktionsförbättrande och sådana som bidrar till lägre miljöpåverkan.
AV KJELL-ARNE LARSSON
I DEN FÖRSTA PRESENTATIONEN, som hade rubriken ”Lignin och exergi – dubbel framgång för hållbarhet”, fick vi höra om två tekniska koncept som kan hjälpa massabruken att förbättra både hållbarhet och ekonomi. Maria Arvidsson är projektledare på Valmet, affärsområdet Pulp, Energy & Circularity. Hon arbetar framförallt med massabrukens återvinningscykel.
– Branschen påverkas av globala megatrender, bland annat efterfrågan på förnybara material. En nyckel för ny teknik är att få ut mer av mindre; för massaindustrin att öka effektiviteten i massaproduktionen och överväga att tillverka helt nya produkter, kanske genom att nyttiggöra sidoströmmar, säger Maria Arvidsson. Presentationen gav två exempel på anläggningar som Valmet
nyligen levererat till Mercer’s sulfatmassabruk i Rosenthal i Tyskland på temat ”få mer av mindre”.
Den första var en LignoBoost XS™. En delström av svartluten tas ut och lignin med hög kvalitet separeras. Anläggningens konstruktion är modulär.
– Kapaciteten är 1 ton per dygn. Vi har utvecklat denna för att kunderna ska kunna lära sig mer om lignin och börja testa, fortsätter Maria Arvidsson.
Hon fick en fråga hur sodapannan påverkades av att ta ut lignin, men i de kommersiella anläggningar som har levererats har ligninuttaget inte krävt några modifieringar av pannan, utan snarare frigjort kapacitet.
Valmet har levererat fullskaliga anläggningar som producerat kraftlignin sedan 2013 och anläggningen i Rosenthal har varit i drift sedan sommaren 2023.
Lignin kan används i lim, bioplaster, batterier, kolfiber samt i SAF (Sustainable Aviation Fuel) och andra flytande bränslen bland annat. Ligninmarknaden är på väg att komma igång.
Till Rosenthal har Valmet också levererat en Exergy Preevaporator (exergi-förindunstare). Den medger att exergin i ångan kan tas tillvara bättre. Förindunstaren drivs av mellantrycksånga och den bildade lutångan driver i sin tur kokaren, istället för mellantrycksånga. Torrhalten på svartluten blir högre och ångförbrukningen minskar.
Det blir ett överskott av ånga som kan användas för att producera mer el. Färskångkondensatet från förindunstaren tas om hand och användningen av färskvatten till massafabriken minskar, och därmed kemikalieförbrukningen. Anläggningen i Rosenthal har varit i drift sedan november 2025.
– Sidoströmmar i massafabriken kan utnyttjas bättre. Helst ska vi både undvika avfall och använda skogen mer effektivt, säger Maria Arvidsson, projektledare hos Valmet. >>
Torra och våta Elektrofilter för
tillförlitlig och effektiv stoftavskiljning
Götaverken Miljö AB (GMAB) levererar kvalificerade tjänster för torra och våta elektrofilter inom energi- och processindustrin – från teknisk genomgång och prestandaanalys till modernisering och uppgradering. Genom gruppens samlade kompetens inom rökgasrening och kyltorn erbjuder vi helhetslösningar som ökar driftsäkerheten, förlänger anläggningens livslängd och minskar emissionerna för strikt efterlevnad av gällande miljökrav för en mer hållbar framtid.
Vårt serviceutbud för elektrofilter:
• Tekniska utredningar och prestandaanalyser
• Felsökning och orsaksanalys
• Inspektioner och teknisk ledning på site
• Förebyggande och planerat underhåll
• Ombyggnationer och renoveringar
• Uppgradering av styrsystem och likriktaraggregat
• Kapacitetsökning och verkningsgradsoptimering
www.spig-gmab.com
GMABsales@spig-gmab.com
Götaverken Miljö AB en del av Gruppen Specialister inom Rökgasrening och Kylteknik
Exergin är ett uttryck för energins kvalitet, ju högre exergi desto mer nytta kan energin göra. Valmets koncept gör att energin i ångan tas tillvara bättre.
NYTTIGGÖRA KOLDIOXIDEN – KOMMERSIELL
MÖJLIGHET FÖR MASSABRUK
Henrik Grönqvist är chef för utvecklingen av e-metanol och övrig Power-To-X, avdelningen för förnybara bränslen hos Andritz. Företaget utvecklar lösningar bland annat för koldioxidinfångning, produktion av metanol, elektrolys för att tillverka grön vätgas, samt kväveinfångning där kvävet kan användas för att producera ammoniak.
Andritz erbjuder hela projektkoncept, från förstudie till och med EPC och service under driftsfas.
Beträffande metanol väntas efterfrågan öka mest vad gäller fartygsbränslen. En prognos pekar på 3,0 miljoner ton per år, till 2030. Andra betydande användningsområden är metanol i kemikalieproduktion och tillverkning av FAME (fettsyrametylestrar) eller MTBE. Flyget, e-SAF, har ännu inte börjat efterfråga e-metanol i större skala.
Massaindustrin kan få möjlighet att nyttiggöra sitt utsläpp av koldioxid. Ungefär hälften av det kol som kommer in med veden, lämnar fabriken i form av koldioxid. En kalkyl har gjorts för bruken i Finland som tillsammans släpper ut 30 miljoner ton biogen koldioxid per år. Detta ger underlag för 27 miljoner liter e-metanol och 17,4 miljarder € i intäkter.
– Massabruken bör fundera på att integrera metanoltillverkning i sina fabriker. Det finns definitivt en marknad för detta, säger Henrik Grönqvist.
Koldioxid fångas i rökgaserna från sodapanna, barkpanna och mesaugn. Vid sidan om carbon capture finns elektrolysör för att spjälka vatten. I slutstegen syntetiseras och destilleras metanol.
Ånga från bruket kan användas för att göra koldioxidinfångningen mer energieffektiv. En särskild möjlighet erbjuds för massabruk där sodapannan utgör en flaskhals. Vid elektrolysen skapas nämligen ett överskott av syrgas. Denna kan förbättra sodapannans effektivitet. Beräkning tyder på att denna – och därmed massaproduktionen –kan öka med 7 procent.
Andritz har utvecklat modeller som kan simulera e-metanolprojekt och motsvarande projekt där anläggningen integreras med massabruk. Utgifter för bruken (koldioxidavgifter) kan vändas till intäkter.
Kalkyler visar att en e-metanolfabrik utan integration med massabruk kan producera metanol för ~1200 €/ton och med integration mindre än 1000 €/ton (OPEX, CAPEX och elkostnad inräknade).
– När det gäller priset på e-metanolen kan den inte konkurrera med fossila bränslen. Men tänk på miljön och hållbarheten. Vid förfrågningar har rederier uppgett att de är villiga att kunna betala det dubbla för ett förnybart bränsle, berättar Henrik Grönqvist.
Andritz har flera utvecklingsprojekt på gång i nära samarbete med kunder; dessa projekt handlar om att framställa grön vätgas och är inriktade på koldioxidinfångning samt även kompletta P2X projekt som gäller integration av e-metanolanläggningar i massafabriker.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR ORSAKAR SÄMRE
VATTENKVALITET
Sara Johansson som är processdesigner på AFRY och Thérèse Johansson som är senior teknikspecialist på samma företag, hade en presentation med titeln ”Vattenrening i ett förändrat klimat”. Bakgrunden är bland annat att det blir allt sämre kvalitet på in-
Sara Johansson som är processdesigner på AFRY betonar att kemisk fällning i vattenreningen inte har en linjär funktion mellan dos och utfall. Följ därför upp vattenkvaliteten med labbanalyser. Bild: Kristoffer Wahlström
vattnet till bruken. Vi ser en ”brunifiering” och bör ta reda på vad vi ska göra åt den. Orsakerna är komplexa och nu märks konsekvenserna av klimatförändringarna ganska tydligt.
När det blir varmare så ökar avdunstningen från mark och vattenytor, och detta påverkar vattenkvaliteten. Den ökande avdunstningen leder till ökad tillgång på vatten i norr och minskad söderut. Mildare vintrar med avrinning gör att vårfloderna blir svagare. Det blir allt mer vattenflöden i naturen och ”hundraårsregnen” kommer tätare. Skyfall och breddningar leder till kontaminering av råvatten. Växtsäsongen blir längre och produktionen av biomassa ökar. Högre temperatur i vattnet leder till ändrade kylbehov i fabrikerna.
Naturvattnen blir brunare – brunifieras – för att de innehåller större mängder organiskt material. Vid ett svenskt bruk mättes koncentrationen av organiskt material genom kaliumpermanganatmetoden och den visade en stigande trend.
Pappers- och massabruken kan påverkas genom:
• Ökad kemikalieförbrukning i blekeri
• Minskad värmeöverföring i värmeväxlare
• Överbelastning av matarvattenledningar
• Förorenade produkter (prickar i massa och i papper)
• Mer föroreningar till externreningen
• Igensättning i dysor för spritsvatten
• Beläggningar i diverse positioner
Se upp så att det inte uppstår algpåväxt i vatten- och reningsutrustning.
Det gäller att se upp så att det inte uppstår algpåväxt i utrustningar. Risk finns också att bakterier kommer med råvatten och följer med till processvatten.
Det kan bli aktuellt att se över råvattenreningen, matarvattenreningen och avloppsreningen. Kontrollera den mekaniska reningen. Överväg att kanske byta typ av filter, ändra maskvidd i dukfilter, eller välja trum- eller skivfilter. Se över den kemiska reningen. Eventuellt kan det behövas byte av kemikalie och kemikaliedos.
Den kemiska fällningen kan påverkas av pH, uppehållstider, årstidsvariationer och mellanårsvariationer. Tänk också på att kemisk fällning inte har en linjär funktion mellan dos och utfall.
Följ upp vattenkvaliteten med labbanalyser. Se över instrumenteringen och behovet av labbanalyser. Och sedan kan flockavskiljningen behöva kontrolleras med avseende på hydraulisk belastning, slambelastning och kringutrustning.
Sara Johansson och Thérèse Johansson berättade avslutningsvis att de vanligaste missarna är felaktig kemikaliedos och fel pH. En del missar görs också i sandfiltren.
CUI – KORROSIONSANGREPP UNDER ISOLERING
CUI är ett problem som tas på allvar av industrin, men har trots detta inte minskat i omfattning. Många av våra anläggningar är gamla, från 1950- till 1970-talen. CUI kan vara svårt att upptäcka, eftersom skadorna skyms av skyddsplåtar. Tänk på att korrosionen på rören inte alltid uppstår vid de synliga skadorna på plåtarna; vatten samlas till rörets lägsta punkter och där inträffar huvuddelen av korrosionen.
Carolina Wahlberg som är materialtekniker hos Kiwa Technical Consulting berättade om problematiken och förklarade skadeprocesserna bakom korrosion, gropfrätning och spänningskorrosion.
Rör i kolstål rostar på djupet, medan rostfria stål skyddas av ett lager kromoxid. Om detta lager skadas genom mekanisk åverkan, bildas ett nytt skyddande skikt. Tyvärr kan närvaro av klorider orsaka pitting/gropfrätning som tränger genom kromoxiden och bildar en djup grop i vilken metaller löses upp. Eftersom det saknas syre i gropen bildas ingen skyddande kromoxid där. Risken för och omfattningen av pitting/gropfrätning är svår att förutse och räkna på.
Korrosion under isolering kan ge nog så allvarliga skador.
Spänningskorrosion kan uppstå bland annat i mediarör och panntuber. Styrande faktorer – som alla behöver vara närvarande –är dragspänning, miljö/temperatur och materialsort. Kombinationen dragspänning (från tillverkning eller drift), närvaro av klorider och temperatur över 60°C kan orsaka spänningskorrosion på austenitiska rostfria stål.
Carolina Wahlberg rekommenderade åtgärder för att minska risken för korrosion under isolering:
Ha koll på:
• Mekanisk åverkan
• Åldring av skyddsplåtar
• Läckage vid påstick och isolerade flänsar
• Degradering av isoleringsmaterial
• Degradering av skyddande skikt
Sätt upp riktlinjer för uppförande på fabriksområdet:
• Förbud mot att gå på isolerade rörledningar
• Genast anmäla och åtgärda trasiga skyddsplåtar
• Fuktig isolering? Byt den!
Vidare rekommenderas ett program för inspektion beroende på sannolikhet för skada och konsekvens.
Man kan rondera och prova med en fuktmätare regelbundet för att kolla om isoleringen är blöt. Detta är ett reaktivt arbetssätt. När det gäller proaktivitet är det kanske möjligt att göra slitsar eller dräneringshål på undersidan vid punkter där vatten samlas.
Funderingar finns också på att ventilera isoleringen i kombination med att använda vattenavvisande isolering. I samband med reparationer är det kanske möjligt att satsa på dyra avancerade lösningar, som visar sig minska kostnader på sikt.
ÅTGÄRDER MOT NOX OCH ENERGIBERÄKNINGSMETOD
FÖR SODAPANNOR
Henric Dernegård, miljöchef hos Holmen, berättade om de svenska kraven på sänkning av kväveoxidutsläpp, vilka tekniska åtgärder som kan användas för sodapannor och hur nyttiggjord energi kan beräknas för dem. Beslutet att låta sodapannor omfattas av systemet för NOx-avgifter kvarstår. Avgiftsnivån är fastställd.
Henric Dernegård presenterade resultatet från ett projekt där olika metoder för att fastställa nyttiggjord energi i sodapannor har kartlagts.
– Mot bakgrund av Takdirektivet har Sverige genom sitt Luftvårdsprogram bestämt utsläppsminskningar för ett antal grupper av luftföroreningar. Att NOx ska minska med 66 procent från 2005 till 2030 är mycket tufft. Från läget idag till 2030 krävs att Sverige kan minska med ytterligare 10 000 ton NOx, berättar Henric Dernegård.
Sodapannor är idag befriade från NOx-avgift (men inte barkpannor). I regeringens senaste luftvårdsprogram från 2024 står det att regeringen ska se över möjligheterna till en breddning av NOx-avgiften där papper- och massaindustrins soda- och lutpannor inkluderas i systemet.
Hur kan då NOx-utsläppen från sodapannorna minska? Då NOx-avgiften uppgår till 50 kr/kg är det huvudsakligen trimning som är ett realistiskt alternativ då de andra metoderna antingen är för dyra eller osäkra, alternativt har andra målkonflikter såsom ökade utsläpp av kväve till vatten vilket i sig är ett ännu större problem.
En strategi har tagits fram för NOx-trimning genom stegad förbränning, vilket kanske minskar utsläppen med 15–20 procent, vilket innebär att industrin fortfarande är en bra bit från målet.
För att trimningen ska få den drivande kraften man önskar är det viktigt att begreppet nyttiggjord energi blir enhetligt definierat. Detta har gjorts genom ett projekt som beställts och finansierats av SSVL – Svenska Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning och genomförs under 2025 och 2026, fortsätter Henric Dernegård.
Det viktigaste resultatet är att föreslå en femte komponent av den nyttiggjorda energi som består i värme som tas tillvara i smälta genom uppvärmning av svaglut för att tillverka het grönlut. Med det tillägget definieras den nyttiggjorda energin som:
• Energi i högtrycksånga
• Kemisk energi för reduktion av svavel
• Energi som återvinns från rökgaserna, t.ex. genom rökgaskylning eller genom att använda de heta rökgaserna för att torka andra material
• Energi som återvinns från imgaserna
• Energi som tas tillvara i smälta
ALLT OCH ALLA VINNER PÅ JÄMSTÄLLDHET
Till sist fick vi höra en föreläsning som inspirerade till förändring. Jonna Barsk som är verksamhetsstrateg vid SSAB Luleå berättade om företagets jämställhetsarbete.
Jämställdhetsarbete drivs inte enbart av etik och moral. Jämställdhet ger företaget många fördelar. Det finns ingen motsättning mellan jämställdhet och ekonomi. Forskning har visat att i blandade arbetsgrupper är trivseln och arbetsglädjen större, vilket ger bland annat högre produktkvalitet, bättre underhållsinsatser, med mera, med mera. Förändringsbenägenheten är större.
Valmet har utvecklat en Exergy Pre-evaporator (exergi-förindunstare). Den medger att exergin i ångan tas tillvara bättre.
Ekströms Värmetekniska levererar Rökgaskylare, Ekonomisers, Luftförvärmare och Kulsotningsanläggningar för tex industri, kraftvärme‐ och fartygspannor.
Ekonomiser & Luftförvärmare
Jämtkraft – Östersund
Sumitomo SHI FW
Rökgaskylare
Billerud – Frövifors
Andritz
EKSTRÖMS VÄRMETEKNISKA AB
Ekonomiser & Rökgaskylare
Riskullaverket – Mölndal
Valmet
EKSTRÖMS VÄRMETEKNISKA AB Glasfibergatan 10, SE‐125 45 Älvsjö • Sweden • Tel +46 8 710 09 70 www.ekstromsvarme.se
Glasbergatan 10 ‐ SE‐125 45 Älvsjö ‐ Sweden ‐ Tel +46 8 710 09 70 www.ekstromsvarme.se
EKSTRÖMS VÄRMETEKNISKA AB
Glasbergatan 10 ‐ SE‐125 45 Älvsjö ‐ Sweden ‐ Tel +46 8 710 09 70 www.ekstromsvarme.se
We help pulp and paper mills achieve substantial gain
MOPSTM, the product suite for pulp and paper is MOPSsys’ Process Information Management and Quality Management Systems that enable the integration of all mill information systems. Via analytical and troubleshooting tools we turn data into useful information. The on-line reporting capability via Dashboard, Trend, Process displays and applications helps users to make timely decisions.
MOPS 4.0
• Built-in designer for dashboards and process displays
• Trend templates included
• Directory service - organize entities and assets
SSAB arbetar mycket systematiskt. Allt och alla vinner på jämställdhet.
I mansdominerade miljöer är riskbenägenheten högre. Blandade grupper gör arbetsmiljön bättre och säkrare. Säkerhet står mycket högt på agendan för ett företag som SSAB.
Homogena arbetsgrupper är dåligt, de leder bland annat till att individer konkurrerar mera. I mansdominerade miljöer uppstår ofta en ganska ohövlig jargong. Särskilt där är det viktigt att samtidigt satsa på att bryta jargongen och att få jämnare könsfördelning.
– Könssegregeringen är stor hos SSAB och även i övrigt hos oss i norr. Hela 47 procent av arbetskraften finns i könssegregerade branscher, alltså där det är mindre än 20 procent av ena könet, berättar Jonna Barsk.
I februari 2026 var 20 procent av de anställda i SSAB kvinnor. Företaget satsar på att rekrytera fler. Ett mål är att som semestervikarier ha hälften kvinnor. (Vikariat är en bra ingång för att sedan få anställning.) Bland de sökande är 28 procent kvinnor, och nu är det 41 procent av de kontrakterade som är kvinnor.
Bland chefer är det större andel kvinnor (31 procent) jämfört med bland anställda totalt. En positiv utveckling, men man får se upp med en effekt som kan motverka jämställdhet, då det har visat sig att inom arbetsgrupper finns tendens att kvinnor respektive män utför sådana uppgifter som är mer traditionella för respektive kön, exempelvis att män tar arbetsuppgifter där de har mer ekonomisk makt.
– Vi på SSAB har utvecklat vissa koncept för jämställdhet, fortsätter Jonna Barsk. GirlsTakeoverSSAB innebär att en grupp tjejer tar över ledarskapet för en dag. Från denna grupp fick man bland
”Vi på SSAB har utvecklat vissa koncept för jämställdhet.
GirlsTakeoverSSAB innebär att en grupp tjejer tar över ledarskapet för en dag. Från denna grupp fick man bland annat bra inpass om hur personalen ska utbildas inför att SSAB går över från traditionell ståltillverkning till fossilfritt stål.”
annat bra inpass om hur personalen ska utbildas inför att SSAB går över från traditionell ståltillverkning till fossilfritt stål.
”Pappasnack” är till för män som ska bli pappor eller har barn i åldrar upp till 20 år. För detta arbete fick man Norrbottens jämställdhetspris.
Med länsstyrelsen i Norrbotten har SSAB också ingått en avsiktsförklaring där det sägs ”Jämställdhet behöver tydligt genomsyra vår verksamhet för en hållbar samhällsutveckling och en jämställd industri i norra Sverige”.
Av flera orsaker går jämställdhetsarbetet långsamt. Andelen kvinnor (av alla fast anställda) har ökat från cirka 18 procent 2022 till 20 procent idag. Andel kvinnliga chefer ökade från 14 procent 2017 till 31 procent 2025, och det är dubbel chans för en kvinna att göra chefskarriär.
– Vi kommer att ha ställt om till fossilfritt stål innan vi hinner bli jämställda! Men det är viktigt att kontinuerligt och återkommande arbeta för jämställdhet. Ständiga förbättringar i stället för bara tomtebloss, menade Jonna Bark. För att nå en jämställd arbetsplats är det viktigt att bestämma sig, arbeta systematiskt och bryta normer.
Hon avslutade med ett visdomsord:
”Det är viktigare att man kan lösa problem och tänka kreativt än att vara fysiskt stark”.
VI KAN BULKHANTERING
Maskiner • Projekt • Modernisering • Service/reservdelar
Vi levererar alla typer av transportörer för bulkgodshantering:
• Skivsåll
• Trumsiktar
• Spjäll
• Kylskruvar
• Skruvtransportörer
• Skraptransportörer
• Bandtransportörer
• Pneumatiska sändare
• Elevatorer
• Cellmatare
• Askkrossar
• Silos
Utställningen är redan fullbokad, med ett prestigefyllt sortiment av branschsponsorer. Bild: Euro Mine Expo
EURO MINE EXPO sätter säkerheten i centrum
När Euro Mine Expo återvänder till Skellefteå den 26–28 maj 2026 står säkerhetsfrågorna i tydligt fokus. Tillsammans med innovation och socialt ansvar utgör arbetsmiljösäkerhet en av tre bärande pelare i årets konferensprogram – och speglar en gruvindustri i snabb omställning.
AV JAN ÅSTRÖM
KONFERENSEN, SOM arrangeras i nära samarbete med ledande aktörer inom branschen, lyfter hur elektrifiering, digitalisering och ny teknik förändrar både produktion och arbetsmiljö. Under tre dagar förvandlas Skellefteå till ett internationellt kunskapscentrum där framtidens lösningar diskuteras.
TRE PELARE FÖR EN BRANSCH I FÖRÄNDRING
Årets program vilar på tre huvudteman: Innovation & Teknik, Social Responsibility och Workplace Safety. Tillsammans speglar de en industri där hållbarhet och effektivitet inte längre är separata spår, utan integrerade delar av den dagliga verksamheten.
Utvecklingen innebär också en förändrad syn på säkerhet. Från att tidigare ha haft en mer reaktiv roll handlar det i dag om att arbeta förebyggande och systematiskt, där teknik, data och organisation samverkar för att minimera risker.
BRANSCHLEDARE VISAR VÄGEN
Flera av gruvindustrins mest inflytelserika aktörer medverkar i konferensen och delar konkreta erfarenheter från pågående omställning.
Boliden bidrar med insikter från företagets elektrifieringsresa, där Dr. Peter Wallin presenterar arbetet med den helt elektriska Rävliden-gruvan. Även det prisbelönta evakueringssystemet ”Blast Safe” från Aitik lyfts fram som ett exempel på hur digital teknik kan stärka säkerheten i komplexa miljöer.
LKAB fokuserar på ingenjörseffektivitet och visar hur segmenterad omkretsväxelteknik kan bidra till optimerat underhåll och förbättrad drift.
Samtidigt lyfter Metso säkerhetskulturens centrala roll.
– Att främja och upprätthålla en proaktiv säkerhetskultur på global nivå är en av branschens viktigaste frågor, säger Daniela Witt, chef för hälsa och säkerhet på Metso.
TEKNIK DRIVER SÄKRARE GRUVOR
Den tekniska utvecklingen är en avgörande drivkraft bakom förbättrad säkerhet. Automatisering, autonoma lösningar och datadriven planering skapar nya möjligheter att identifiera risker i ett tidigt skede.
Sandvik bidrar med perspektiv på nästa generations autonoma system, medan RPMGlobal betonar vikten av avancerad planering
för att maximera resurseffektivitet och minska operativa risker. Även David Brown Santasalo presenterar konkreta exempel kopplade till operativ tillförlitlighet.
Elektrifieringen av gruvdriften bidrar samtidigt till en bättre arbetsmiljö, med minskade utsläpp och lägre bullernivåer. Sammantaget pekar utvecklingen mot en industri där säkerhet, hållbarhet och produktivitet samverkar.
SKELLEFTEÅ I CENTRUM
Att Euro Mine Expo arrangeras i Skellefteå är ingen tillfällighet. Regionen har en stark industriell bas och spelar en central roll i den gröna omställningen i norra Europa. Som värdstad lyfter Skellefteå kommun fram områdets betydelse som motor i den industriella utvecklingen.
Under mässdagarna samlas aktörer från hela världen för att dela kunskap, knyta kontakter och diskutera framtida samarbeten.
EN GLOBAL MÖTESPLATS
Konferensen genomförs i ett hybridformat och är öppen för alla deltagare, vilket möjliggör ett brett internationellt deltagande både på plats och digitalt.
– Vi kombinerar en högklassig mässa med en konferens i världsklass. Det är här beslutsfattare och forskare möts för att skapa de samarbeten som verkligen driver branschen framåt, säger Sinnika Sjunnesson, projektledare för Euro Mine Expo.
Euro Mine Expo 2026 speglar därmed en bransch i förändring, där kraven på säkerhet, effektivitet och hållbarhet ökar parallellt – och där samverkan blir en avgörande faktor för framtida utveckling.
Vid utgången av 2025 uppgick LKAB:s mineralreserver till cirka 0,9 miljarder ton, medan mineraltillgångarna summerades till omkring 6,3 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna, inklusive fyndigheten Per Geijer. Bild: LKAB
LKAB ÖKAR MINERALTILLGÅNGARNA
– stärker basen för framtida gruvdrift
Efter intensifierad prospektering under 2025 redovisar LKAB en tydlig ökning av både omfattning och tillförlitlighet i bolagets mineraltillgångar. Samtidigt har kvaliteten i mineralreserverna förbättrats, vilket sammantaget ger en total resursbas på 7,2 miljarder ton.
AV JAN ÅSTRÖM
JÄMFÖRT MED föregående år har mineraltillgångarna ökat med cirka 900 miljoner ton, exklusive reserver. Den största delen av ökningen – omkring 770 miljoner ton – återfinns i Malmbergsgruvan. – Det är mycket positiva resultat som möjliggjorts tack vare engagemang från medarbetare och team i hela företaget. De stora tillgångarna av järn och kritiska mineral är en betydande tillgång för Malmfälten, Sverige och Europa, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.
STABIL GRUND FÖR LÅNGSIKTIG PRODUKTION
Vid utgången av 2025 uppgick LKAB:s mineralreserver till cirka 0,9 miljarder ton, medan mineraltillgångarna summerades till omkring 6,3 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna, inklusive fyndigheten Per Geijer. Sedan verksamheten startade 1890 har bolaget brutit mer än 2 miljarder ton järnmalm.
Trots en viss minskning av reserverna i linje med pågående
produktion – 7 procent i Kiruna till 544 miljoner ton, 5 procent i Malmberget till 322 miljoner ton och 7 procent i Leveäniemi till 79 miljoner ton – bedöms den långsiktiga tillgångsbasen vara robust.
– Detta visar vår långsiktiga förmåga att bedriva framtida gruvverksamhet och säkerställa vår fortsatta utveckling. Resultaten stärker de förutsättningar som krävs för att öka produktionsvolymerna och behålla en stark industriell närvaro i Norrbotten för generationer framöver, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.
PROSPEKTERING OCH TEKNIK DRIVER TILLVÄXT
Ökningen av mineraltillgångarna är ett resultat av fortsatt prospekteringsborrning i samtliga gruvområden, kombinerat med uppdaterade ekonomiska antaganden som ger en mer precis avgränsning av de rapporterade volymerna.
I Kiruna har mineraltillgångarna ökat med cirka 3 procent till 1,1 miljarder ton, medan Malmbergsgruvan redovisar en kraftig
ökning på 40 procent till cirka 2,7 miljarder ton. I Svappavaara har tillgångarna i Gruvberget ökat med 1 procent till 0,9 miljarder ton. Utvecklingen understryker vikten av kontinuerlig prospektering som grund för långsiktig planering och investeringsbeslut inom gruvindustrin.
PER GEIJER STÄRKER EUROPAS RÅVARUBAS
Särskild uppmärksamhet riktas mot Per Geijer-fyndigheten i Kiruna, där prospekteringen fortsatt att öka mineraltillgångarna till cirka 1,3 miljarder ton järnmalm och fosfor. Fyndigheten innehåller även betydande halter av sällsynta jordartsmetaller.
Den uppskattade in situ-volymen av REE-oxider uppgår till 2,2 miljoner ton, vilket gör fyndigheten till en av de största i Europa.
– Under 2025 har det blivit allt tydligare att sällsynta jordartsmetaller spelar en avgörande roll i den globala geopolitiken och att dagens värdekedjor är mycket sårbara för störningar. Vår roll och vårt bidrag är därför viktigare än någonsin för Europas självförsörjning, säger Jan Moström.
KRITISKA RÅMATERIAL I FOKUS
Utöver järnmalm innehåller LKAB:s fyndigheter även fosfor och samtliga 17 sällsynta jordartsmetaller, vilka klassas som kritiska råmaterial av EU. Dessa material är avgörande för den gröna omställningen och används bland annat i batterier, vindkraft och elfordon.
Europa är i dag starkt importberoende av dessa råvaror, vilket gör inhemsk produktion strategiskt viktig. LKAB:s satsningar på att utvinna kritiska mineral ur befintliga materialflöden är därför en central del i bolagets framtidsstrategi.
LKAB:s redovisning av mineraltillgångar och mineralreserver sker i enlighet med PERC Reporting Standard 2021, vilket säkerställer en internationellt jämförbar och transparent rapportering. Bedömningarna har genomförts under överinseende av oberoende så kallade “Competent Persons”, i linje med etablerad praxis inom branschen.
Sammantaget visar resultaten för 2025 att LKAB står väl rustat för framtiden – med en stärkt resursbas och en växande roll i Europas försörjning av både järnmalm och kritiska råmaterial.
Stålrörslösningar för gruvindustrin
Borrigg 4 i Gällivare. Bild: LKAB/Hans Berggren
Boliden genomför två strategiska investeringar med tydlig inriktning mot ökad produktionskapacitet och förbättrad resurseffektivitet.
Bild: Tomas Westermark
BOLIDEN INVESTERAR I GARPENBERG OCH RÖNNSKÄR
– stärker kapacitet och minskar klimatavtryck
Boliden genomför två strategiska investeringar med tydlig inriktning mot ökad produktionskapacitet och förbättrad resurseffektivitet. Besluten omfattar ett nytt uppfordringsschakt i Garpenberg samt en industriell demonstrationsanläggning för cementersättningsprodukten SCMentum vid Rönnskär. Investeringarna uppgår till 4 miljarder kronor respektive 1,5 miljarder kronor. AV JAN ÅSTRÖM
– DETTA ÄR TVÅ grundläggande investeringar. Garpenberg är en fyndighet i världsklass, och den investering vi nu gör visar återigen hur övertygade vi är om att vi kommer att kunna bygga vidare på det redan betydande värdeskapandet vid gruvan. I Rönnskär tar vi ett viktigt steg mot en avfallsfri smältverksproduktion genom egenutvecklad teknik, säger Mikael Staffas, vd och koncernchef för Boliden.
GARPENBERG SÄKRAR LÅNGSIKTIG PRODUKTION
Investeringen i Garpenberg syftar till att möjliggöra fortsatt hög produktion i takt med att nya mineraliseringar identifieras. Efter flera års framgångsrik prospektering har betydande mineraltillgångar och mineralreserver påvisats, vilket skapar förutsättningar för en långsiktig expansion av verksamheten.Det nya uppfordrings-
schaktet placeras i anslutning till områden där stora delar av den nya mineraliseringen har identifierats.
Investeringen, som huvudsakligen genomförs under perioden 2028–2029, förväntas möjliggöra en stabil produktionsnivå på 4,5 miljoner ton per år även efter 2030.
Samtidigt skapas ökad flexibilitet i produktionen, vilket är avgörande i en komplex gruvmiljö. Investeringen kompletterar tidigare beslut, bland annat en ny pasteanläggning, och utgör en del av en möjlig framtida utbyggnad av Garpenberg.
Boliden har erhållit miljötillstånd för den planerade produktionsnivån, även om tillståndet för närvarande är föremål för överklagande. Parallellt fortsätter prospekteringsarbetet med fokus på att ytterligare stärka resursbasen och optimera framtida brytningsstrategier. Vid Rönnskär tar Boliden ett steg mot ökad cirkularitet genom
satsningen på SCMentum – ett cementliknande material baserat på restprodukter från smältverksprocesser. Bolaget har under flera år utvärderat de kommersiella förutsättningarna och säkrat patent för teknologin.
Den planerade demonstrationsanläggningen, med en investering på 1,5 miljarder kronor, kommer att byggas under perioden 2026–2028 och dimensioneras för en produktionskapacitet på 280 kiloton per år.
SCMentum har potential att kraftigt minska klimatpåverkan jämfört med traditionell cementproduktion. Produkten beräknas generera mindre än fem procent av koldioxidutsläppen i jämförelse med konventionellt cement, vilket gör den särskilt relevant i bygg- och anläggningssektorns omställning.
Vid full produktion och baserat på konservativa marknadsantaganden bedöms satsningen uppfylla Bolidens avkastningskrav, vilket indikerar en kommersiellt hållbar lösning.
DEL AV BREDARE INVESTERINGSPROGRAM
De aktuella investeringarna är en del av ett större strategiskt arbete som presenteras i samband med Bolidens kapitalmarknadsuppdatering. Där ingår även uppdateringar kring produktionsupprampningen vid zinksmältverket i Odda samt planerade investeringar i ett nytt elektrolysverk vid Rönnskär och sandåtervinning i Bolidenområdet.
Sammantaget visar investeringarna hur Boliden kombinerar ökad produktionskapacitet med teknikutveckling och hållbarhetsfokus. Med satsningar i både gruv- och smältverksledet stärker
ARINOX grinding media speciality steels
Exakt lagom.
Mätteknik för optimalt flöde
Med smarta och pålitliga instrument för nivå, flöde, densitet och mer – baserade på tekniker som radiometri, NIR och mikrovågor –hjälper vi dig att mäta rätt från början. När allt stämmer är det varken för mycket eller för lite, utan exakt lagom. www.deditech.se - 019 26 09 90
SÖDRA, OX2 OCH TES
utreder e-NG-produktion i Värö
Södra, OX2 och TES tar nästa steg i utvecklingen av en möjlig anläggning för produktion av e-NG i Värö. Med stöd från Industriklivet inleds nu en fördjupad förstudie som ska klarlägga projektets tekniska, juridiska och kommersiella förutsättningar inför ett eventuellt investeringsbeslut.
PROJEKTET BYGGER PÅ att biogen koldioxid från Södras massabruk i Värö fångas in och omvandlas till syntetisk naturgas, e-NG, med hjälp av förnybar el. Den planerade förstudien pågår till sommaren 2027 och omfattar frågor som markförutsättningar, tillståndsprocesser, råvaruflöden, energiförsörjning och affärsmodell.
INTEGRATION I BEFINTLIG INDUSTRI
En central del av arbetet är att analysera hur en fullskalig anläggning kan integreras med den befintliga verksamheten vid Södra Cell Värö. Det inkluderar både leverans av biogen CO2 och samverkan kring energiflöden.
Bakgrunden är en snabbt växande efterfrågan på förnybara energibärare i takt med industrins omställning bort från fossila bränslen. Samtidigt ökar behovet av att använda skogsråvaran mer effektivt genom att ta till vara även sidoströmmar.
– För oss handlar det här projektet om att skapa långsiktigt värde i hela värdekedjan. Genom att nyttiggöra den biogena CO2 som redan finns i våra processer kan vi utveckla en affär som både stärker lönsamheten och bidrar till industrins behov av förnybara energilösningar, säger Johannes Bogren,
Projektet bygger på att biogen koldioxid från Södras massabruk i Värö. Bild: Per Pixel
affärsområdeschef Södra Bioproducts.
KOMPLETT VÄRDEKEDJA
Projektet genomförs i samverkan mellan tre aktörer med kompletterande roller. Södra bidrar med råvaran i form av biogen koldioxid och industriell kompetens, OX2 ansvarar för utveckling av förnybar el till vätgasproduktion och TES tillför teknik samt erfarenhet av e-NG-produktion och infrastruktur.
Tillsammans skapas en sammanhängande värdekedja från råvara till färdig energiprodukt och distribution till marknaden.
Värö lyfts fram som en strategiskt gynnsam plats, med stabila CO2-flöden, god tillgång till förnybar el och närhet till det västsvenska gasnätet. En framtida anläggning skulle kunna producera omkring 1,2 TWh e-NG per år, motsvarande cirka 15 procent av dagens volymer i regionens gasnät.
PILOTFÖRSÖK VISAR POTENTIAL
Parallellt med förstudien genomförs pilotförsök för infångning av biogen koldioxid
vid anläggningen i Värö. Resultaten pekar på goda tekniska förutsättningar att skapa nya värdeflöden från befintliga processer. – De pilotförsök som vi gör på Värö visar att det finns goda möjligheter att omvandla rökgaser till en råvara som skapar värde och nya intäkter i vår verksamhet, säger Jenny Gotthardsson, platschef på Södra Cell Värö.
DEL AV ENERGIOMSTÄLLNINGEN
e-NG är en syntetisk gas som kan ersätta fossil naturgas i befintlig infrastruktur, vilket möjliggör utsläppsminskningar utan omfattande omställningar av system och anläggningar.
Förstudien finansieras med stöd från Industriklivet, en statlig satsning som drivs av Energimyndigheten och ingår i EU:s återhämtningsprogram. Satsningen är ett exempel på hur industriella aktörer samverkar för att utveckla nya lösningar i energiomställningen – med fokus på både resurseffektivitet och minskat klimatavtryck.
Johannes Bogren, affärsområdeschef Södra Bioproducts. Bild: Alexander Hall
RINGDAHL MASKINER AB
Total kontroll – från textilier och skyddsutrustning till logistik och tvätt.
Allt spårbart och dokumenterat, så att ni kan fokusera på det ni gör bäst: Att leverera ren kvalitet till era kunder.
Tubvärmeväxlare
Vill du veta mer? Skanna, anmäl dig och hör mer om Textilia Cleanroom
Vi dimensionerar och tillverkar termiskt högpresterande och mekaniskt robusta tubvärmeväxlare för den svenska processindustrin
Vi dimensionerar och tillverkar termiskt högpresterande och mekaniskt robusta tubvärmeväxlare för den svenska processindustrin
Vi dimensionerar och tillverkar termiskt högpresterande och mekaniskt robusta tubvärmeväxlare för den svenska processindustrin
Vi dimensionerar och tillverkar termiskt högpresterande och mekaniskt robusta tubvärmeväxlare för den svenska processindustrin.
Boliden bygger nytt elektrolysverk som ersätter det som brann ner i juni 2023. Just nu pågår maskinmontage. Planen är att verket ska tas i drift under fjärde kvartalet i år och att elektrolysen ska vara i stabil och optimerad drift under första halvåret 2027.
AV KJELL-ARNE LARSSON
DEN 13 JUNI 2023 inträffade en brand i elektrolysverket på Rönnskär. Det fanns ingen chans att rädda byggnaden med utrustning; prioritet blev att hindra elden från att sprida sig till andra byggnader och anläggningar.
Elektrolysverket svarar för sista steget i kopparproduktionen då kopparanoder elektrolyseras för att bli kopparkatoder, som är en fullt förädlad produkt. Det är kopparkatoder som företaget ska sälja för att Rönnskärsverket ska kunna vara lönsamt. Kopparanoder går att avyttra, men de ger inte lönsamhet. Branden innebar därför att Rönnskärsverken stod inför ett ödesbeslut; att återuppbygga elektrolysverket eller att lägga ner verksamheten. Att ha en industri utan elektrolysverk var helt enkelt inte realistiskt.
En utredning med hjälp av bland annat oberoende experter visade att branden hade uppstått i en brytare som vanligtvis arbetar under vakuum, men att vakuumet hade släppt. Förloppet är inte helt klarlagt, men överhettning orsakades och branden startade.
Branden drabbade inte bara elektrolysverket, utan också kommunikationen mellan de södra och norra delarna av Rönnskärsverken, vilket gjorde att inga processer gick att köra.
Genom gemensam kraftsamling kom produktionen igång redan
efter tio dygn, och den första kopparanoden gjöts natten mot midsommardagen. (Anodgjuteriet hade klarat sig från branden.) Dagen var symbolisk eftersom det ursprungliga Rönnskärsverken startade på midsommarafton 1930.
En följd av branden var bland annat att metaller till ett värde av 2 miljarder kronor hamnade i rasmassorna. Företaget lyckades utveckla en metod att på ett säkert sätt ta vara på och bevara hela värdet av metallerna.
MILJARDINVESTERING
Det var inte självklart att uppföra nytt elektrolysverk. Olika alternativ utreddes; det fanns kanske andra smältverk som hade överkapacitet och som man skulle kunna använda. Men bolaget bestämde sig att satsa! För att rädda Rönnskärsverken tog Bolidens styrelse beslut 18 mars 2024 att investera 4,8 miljarder kronor i ett nytt elektrolysverk. Projektet har namnet Fenix, efter myten om fågeln som återföds ur askan.
Projektering och byggande har därefter pågått parallellt. I maj 2024 togs det symboliska första spadtaget och markarbetena inleddes. I november 2024 började husbygget resas. När detta skrivs
pågår maskinmontaget, rörinstallationer och elinstallationer i hela anläggningen.
– Det blir en högre grad av automation och digitalisering än i det tidigare elektrolysverket. Det ökar effektiviteten, men ger även en bättre arbetsmiljö för de operatörer ska som jobba här, säger Timo Rautalahti, som är projektdirektör för Fenix.
ELEKTROLYTRENINGEN
Den befintliga elektrolytreningen klarade sig från branden, men företaget beslutade ändå att avveckla byggnaden med decopperization och installera en ny sådan anläggning, som har högre effekt än den tidigare.
– Och den nya layouten för elektrolysanläggningen har två parallella linjer i stället för en, vilket också lägger grunden för en högre effektivitet. Tack vare den nya layouten och modern utrustning blir produktiviteten högre i relation till arbetsinsatsen, berättar Timo Rautalahti.
Kapaciteten i elektrolysverket blir 230000 ton kopparkatoder per år vilket är precis som tidigare och i nivå med produktionen av anoder. Produktionseffektiviteten blir alltså högre än tidigare, men med samma kapacitet. (Något nytt miljötillstånd krävs inte.)
Investeringen tar Rönnskär in i framtiden och man kan återuppta produktionen av ”low-carbon copper” och bidra till den gröna omställningen.
Parallellt med bygget av elektrolysanläggningen pågår ett ytterligare projekt för cirka 200 miljoner kronor, nämligen PC Copper –ett nytt kontrollrum i ett nytt hus. Elektrolysanläggningen kommer att kunna köras lokalt i elektrolysanläggningen, alternativt från nya PC Copper.
FAKTA
Elektrolysverket, Skelleftehamn
Byggtid: maj 2024–maj 2026
Byggherre: Boliden Mineral
Bygg-, mark- och el-entreprenör: NCC Sverige AB
Betongentreprenör: Concrete i Falköping AB
Konsulter: Sweco, WSP
Kostnad: ca 4,8 miljarder kronor
PROCESSEN
Råmaterial som levereras till Rönnskärs smältverk utgörs av kopparkoncentrat från gruvor, sekundära material i form av slagg, stoft och aska från andra smältverk, samt elektronikskrot.
Efter flera processteg behandlas smältan i konverter och metallen gjuts sedan till kopparanoder. Materialet innehåller koppar till 97-98 procent, och dessutom ädelmetaller och bland annat nickel, selen och vismut.
I elektrolysverket sänks anoderna ner i elektrolyten som innehåller bland annat svavelsyra. Likspänning driver elektrolysen. Anodernas koppar oxiderar och går ut i lösning. Alla metaller som är ädlare än koppar hamnar i slammet i botten på tankarna. Alla ämnen som är mindre ädla än koppar stannar i lösningen. De positiva kopparjonerna vandrar till katoderna, reduceras där och blir åter till kopparmetall.
Dessa kopparkatoder har en kopparhalt på minst 99,995 procent. Man utvinner samtidigt kopparsulfat och nickelsulfat. Ädelmetallerna i bottenslammet (anodslammet) går till ett ädelmetallverk med en kaldougn, där guld, silver, platina, palladium och selen utvinns.
Nya elektrolysverket har uppförts intill platsen för det gamla. Bild: Linus Beimo
Anläggningen med sågspånstork och pelletsfabrik står nu klar på befintlig tomtmark inom fabriksstängslet.
ARCTIC PAPER I GRYCKSBO
– nu även pelletsproducent
Pappersbruket i Grycksbo som ägs av Arctic Paper har investerat i en sågspånstork och pelletsfabrik. Brukets ångpanna behöver inte längre använda träpulver från pellets som bränsle. Nu används i stället sågspån som torkas i den nya sågspånstorken. Sågspånet som inte förbrukas på detta sätt vidareförädlas i pelletsfabriken till pellets för avsalu.
AV KJELL-ARNE LARSSON
GRYCKSBO PAPPERSBRUK är med anor från 1740 en av våra äldsta industrianläggningar. Det började med att papper tillverkades för hand. Sedan kom förstås pappersmaskinerna, där bruket var ett av de första i landet som investerade i en pappersmaskin.
Historiskt har bruket tillverkat en stor mängd produkter, vätskekartong till och med. Med tiden fokuserade företaget i stället på några premiumprodukter, för krävande kunder över hela världen. Idag tillverkas bestruket träfritt papper – finpapper för böcker, reklamblad, affischer, kartor och andra högkvalitativa tillämpningar. Ett mycket välkänt varumärke är G-print, numera produktfamiljen G. Det andra varumärket som tillverkas här är Arctic.
Idag finns två pappersmaskiner i drift, nämligen PM 9 och PM 10. För några år sedan avvecklades PM 7 som var den minsta.
ÅNGBEHOV
I pappersmaskinerna används ånga i torkpartierna som driver fukt ur papperet. Ånga produceras i brukets ångpanna. Ångan från den används först i en mottrycksturbin med effekt på cirka 5 MW.
Sedan avtappas ånga med ett övertryck på 5 bar. Ångpannan byggdes om för knappt tjugo år sedan. Den konverterades från att eldas med olja (bioolja) till att eldas med träpulver. Pellets köptes in och maldes på plats till träpulver. Eftersom fabriken sedan dess drivs med biobränsle och grön el, är den praktiskt taget fossilfri.
ENERGIEFFEKTIVISERING
I och med att PM 7 lades ner hade man en ångpanna med överkapacitet.
– Samtidigt bedrev vi ett långsiktigt energieffektiviseringsarbete med funderingar på att utnyttja spillvärme, framförallt från pappersmaskinernas torkpartier, berättar Magnus Nerpin, platschef sedan drygt ett år på bruket, där han för övrigt arbetat sedan 1990. Idén uppkom att bygga en egen sågspånstork och pelletsfabrik. Då skulle man inte lägre köpa pellets, utan i stället köpa rått sågspån från sågverk i regionen, och torka spånet samt möjliggöra egen pelletstillverkning för avsalu i en pelletsfabrik.
Denna står nu klar på befintlig tomtmark inom fabriksstängslet.
ByggPartner utförde gjutningar både långt under mark och högt upp.
Processlinjen utgörs först av en lastbilsvåg, sedan tippficka, därefter två silos för lagring av sågspån, metallavskiljare, såll för att styra storleksfördelningen på partiklarna, bandtork, pelletsfabrik samt lagringscistern och fyllningsstation för lastbil. Det inkommande sågspånet har fukthalt på 50—60 procent. Denna reduceras i torken till 10–15 procent. Torkningen utgör det steg som förbrukar mest energi i form av värme.
Efter torkning tas den mängd spån ut som behövs som bränsle i ångpannan. Resten går vidare till pelletsfabriken, med malning och pressning. Vid pelletspressningen utvecklas värme som bidrar till att ligninet smälter och fungerar som bindemedel. Färdiga pellets säljs till företagskunder på den öppna marknaden.
– Det fina med vårt upplägg är att vi kan öka drifttiden på turbinen för elproduktion. Detta då vi producerar pellets, en för oss ny produkt, för avsalu. Vi har nu ytterligare ett affärsben att stå på, fortsätter Magnus Nerpin.
Ungefär 200 000 ton sågspån kommer att gå åt varje år. Eftersom ungefär hälften utgörs av fukt som torkas ur, blir det i slutänden cirka 100 000 ton i form av torkat sågspån och pellets.
EFFEKTIVARE ENERGISYSTEM
I brukets pappersmaskiner går det åt mycket energi, inte minst i torkpartierna, där ånga värmer stora cylindrar som torkar papperet. Där uppstår samtidigt en hel del spillvärme. I Grycksbo pappersbruk har man byggt ett vatten-glykolsystem för att fånga upp spillvärmen. Denna spetsas med färskånga från ångpannan, och används sedan i bandtorken där sågspånet torkas till rätt fukthalt för pelletstillverkning.
En sådan användning av spillvärme är ett bra exempel på att skogsindustrin strävar efter att optimera sina fabriker när det gäller energiflöden. Investeringar för att möjliggöra sådan användning föregås av noggranna beräkningar av hur mycket fabriken sparar i form av energi och pengar. Samt givetvis investeringarnas bidrag till lönsamheten.
– Vi är angelägna att hushålla med resurser och energi i vår fabrik, menar Magnus Nerpin.
LEVERANTÖRER
För betongarbeten, stomme och byggnad har ByggPartner i Dalarna svarat. Finska BMH har levererat den våta hanteringen av sågspånet, från tippficka, såll och samtliga transportörer fram till bandtorken, och två lagringscisterner. Estniska HEKOTEK har levererat bandtorken, kvarnen, pressar, pelletscistern och utlastning. Pelletsen packas inte i säckar, utan hanteras i form av bulk och lastas direkt på bil.
BYGGPARTNER FÖR GRUND- OCH BYGGARBETEN
Bruket anlitade ByggPartner för byggarbetena, som genomfördes i form av utförandeentreprenad (enligt AB), i samverkan. ByggPartner sanerade marken från gammal betong och förorenade massor. Sprängningsarbete utfördes.
– Vi gjorde sedan allt grundläggningsarbete, och svarade för betongplattor samt fundament till maskinutrustning och till rörbryggor, berättar Emil Dahlqvist, projektledare hos ByggPartner.
När det gällde husbyggnationer utförde ByggPartner vissa delar, medan BMH och HEKOTEK svarade för andra delar. Exempelvis till de
Vi bygger hållbara industrier i trä, betong och samverkan
ByggPartner är en av Sveriges ledande byggentreprenörer inom samverkan. Vi projekterar och bygger skolor, vårdbyggnader och hållbara industrier, helst i samverkan och gärna i trä.
– Redan nu har investeringen gett tydligt lägre kostnader för pappersproduktionen, berättar platschefen Magnus Nerpin.
två lagringssilorna svarade byggaren för källare.
– Majoriteten av vårt uppdrag var betongarbetena, som var avancerade med stora dimensioner och mycket armering. Vi gjöt både djupt under mark och högt upp. Merparten av konstruktionen är platsgjuten, men bland annat två höga pelare är prefab. Karaktären på vårt åtagande var mer åt anläggningshållet än husbyggnation, fortsätter Emil Dahlqvist. Förutom de stora betongvolymerna var tidsplanen en utmaning.
De fysiska arbetena på plats avslutades för ByggPartners del med asfaltering på körbara ytor. Uppdraget var ganska unikt i företagets portfölj av referenser, men till viss del påminner det om uppdrag för Boliden vid gruvanläggningen i Garpenberg.
LÄGRE KOSTNADER
Arctic Paper inledde kallkörning av pelletsfabriken och utcheckning i senare delen av december. I januari startades med spån. Provdriftens första kapacitetsprov är nu klart. Anläggningen har trimmats in och detta fortgår under året.
– Vi räknar med att nå kapacitetsmålet mot slutet av året. Då får vi full effekt i vårt nya affärsben. Redan nu har investeringen gett tydligt lägre kostnader för pappersproduktionen, avslutar Magnus Nerpin.
Fakta Arctic Paper Grycksbo:
• Ägare Arctic Paper, som i Sverige även äger Arctic Paper Munkedal och Rottnerosgruppen
• 337 anställda (2024)
• 95 procent av produktionen exporteras
• Icke-integrerat pappersbruk, dvs. den massa som behövs tillverkas ej på bruket
• Arctic Paper Grycksbo producerar bestruket finpapper under varumärkena G och Arctic
• Produktionskapacitet cirka 200000 ton/år
• Pappersmaskiner PM 9 och PM 10 med trimbredd på 2,52 m och 3,86 m
Grycksbo pappersbruk satsar på mycket hög produktkvalitet och är en av Europas viktigaste producenter av bestruket finpapper inom premiumsegmentet.
Ett hållbart bruk:
Grycksbo har mål att vara ett av de mest hållbara bruken i Europa. Detta uppnås genom användning av förnybara råvaror och miljövänliga produktionsprocesser tillsammans med hållbar användning av energi och transporter.
Sedan 2009 är brukets produktion till nästan 100 procent fossilfri, med energi från biobränsle och grön el.
Under senare år har pappersbruket i Grycksbo investerat i uppgraderingar av kvalitet och effektivitet, vilket har ökat produktionseffektiviteten och produktiviteten. Bland annat har nytt styrsystem installerats.
Det kan också nämnas strategiskt arbete med hälso- och säkerhetsåtgärder som syftar till att nå brukets vision om noll arbetsrelaterade skador.
Fördelar med pelletsfabriken:
• Använder restströmmar från traktens sågverk
• Lägre kostnader för inköp av bränsle
• Användning av spillvärme från pappersmaskinerna
• Minskade driftkostnader (energikostnader)
för pappersmaskinerna
• Pellets – ny produkt för avsalu – ökade intäkter
• Bättre utnyttjande av befintlig ångpanna, som får producera mer el
FAKTA
Nybyggnad av pelletsfabrik, Arctic Paper, Grycksbo
Byggtid: Q3 2024–Q1 2026
Byggherre: Arctic Paper Grycksbo AB
Byggentreprenör: ByggPartner i Dalarna AB
Elinstallatör: Bröderman El AB
Maskinleverantörer: BMH (Finland), AS HEKOTEK (Estland)
Huvudkonsult: Structor Industriprojekt AB
Kostnad: ca 300 Mkr
I BIO-25 projektet i Grycksbo har Flintab levererat en komplett vägningslösning till Arctic Paper, bestående av fordonsvåg, registreringsterminaler och systemintegration.
Med Viktoria2 och integration mot Mantex och Biometria säkerställs ett effektivt och automatiserat flöde från vägning till rapportering.
Vill du veta hur vi kan optimera din verksamhet? Kontakta oss idag så berättar vi mer.
Utbyggnaden av elnätet kräver stora mängder material och transporter – områden där Vattenfall Eldistribution genom skärpta upphandlingskrav lyckats minska klimatpåverkan avsevärt. Bild: Vattenfall
SKÄRPTA UPPHANDLINGSKRAV minskar utsläppen
i elnätsutbyggnaden
Genom att integrera hållbarhetskrav i upphandlingar har Vattenfall Eldistribution kraftigt reducerat klimatpåverkan i sina projekt – utan att kompromissa med driftsäkerhet eller kapacitet. Vattenfall Eldistribution har på kort tid lyckats minska klimatpåverkan med tiotusentals ton koldioxidekvivalenter genom att systematiskt integrera hållbarhetskrav i sina upphandlingar. Arbetssättet är en central del i bolagets strategi för att bygga ett framtidssäkrat elnät med lägre klimatavtryck i takt med att elektrifieringen av samhället accelererar.
AV JAN ÅSTRÖM
BAKGRUNDEN ÄR Vattenfalls övergripande mål om klimatneutralitet till 2040, där utsläppen från leverantörskedjan ska halveras redan till 2030. För att nå dit har hållbarhetskrav blivit en
integrerad och styrande del i upphandlingsprocessen, där de inte bara följs upp – utan även påverkar vilka leverantörer som vinner kontrakt.
UTFORSKA VÅRT SORTIMENT AV PRODUKTER FÖR HÖGSPÄNNING.
Pretec har produkterna för högspänning.
När de svenska elnäten moderniseras och byggs ut är det ofta stora projekt under lång tid. De som bygger ut elnätet behöver rätt material i rätt tid levererat till rätt plats.
Pretec har produkter som klarar marknadens högsta krav. Med stort lager av fästelement, ingjutningsdetaljer och egen lokal tillverkning ser vi till att ni som bygger elnäten inte behöver oroa er över kvalitet, tillgänglighet eller leveranser.
Oavsett om det gäller nybyggnation, modernisering eller en akutlösning, så finns vi på Pretec redo att bidra och stötta högspänningsprojekt i hela landet.
Pretec har ett brett utbud av ingjutningsgods så som fotplåt, förankringsplåt, grundskruv och diverse andra tillbehör.
På vår hemsida hittar du ett urval av vårt energisortiment. Kontakta oss gärna så hjälper vi dig med fler produkter och speciallösningar.
Anna Ekdahl, chef Hållbarhet på Vattenfall Eldistribution, betonar vikten av att integrera klimatkrav i hela upphandlingsprocessen för att bygga ett robust och framtidssäkrat elnät. Bild: Vattenfall
– För oss handlar hållbar upphandling om att ta ansvar för helheten. Vi ska minska klimatpåverkan, men också säkerställa att elnätet är robust, långsiktigt hållbart och klarar de påfrestningar som följer av ett förändrat klimat och ett allt mer elektrifierat samhälle, säger Anna Ekdahl, chef Hållbarhet på Vattenfall Eldistribution.
KRAV DRIVER FÖRÄNDRING I LEVERANTÖRSLEDET
Fokus ligger på material och processer med stor klimatpåverkan. Det handlar bland annat om aluminium, stål, koppar och betong –centrala komponenter i elnätsutbyggnad – men även om transporter och drivmedel i entreprenadkedjan.
I praktiken innebär det att leverantörer i allt större utsträckning behöver kunna erbjuda klimatförbättrade alternativ för att vara konkurrenskraftiga. I större projekt används viktade hållbarhetskrav, där uppfyllda klimatåtgärder kan ge ekonomiska fördelar i anbudsutvärderingen. Det skapar tydliga incitament för innovation och utveckling i hela leverantörsledet.
I ledningsprojektet mellan Erlangen, Gredby och Skultuna ställdes exempelvis krav på användning av det fossilfria drivmedlet HVO100 samt aluminium med lägre klimatpåverkan. I ett stationsprojekt i Jönköping har motsvarande krav, i kombination med klimatförbättrad betong och stål, bidragit till att minska projektets totala utsläpp påtagligt.
MÄTBARA EFFEKTER I STORA PROJEKT
Effekten av arbetssättet är tydlig och mätbar. Under 2025 minskade utsläppen med nära 9 800 ton CO₂e till följd av hållbarhetskrav i upphandlingar. Det motsvarar utsläppen från nästan 5 800 personbilar under ett år.
Även tidigare projekt visar på betydande reduktioner. I samband med upphandlingen av ledningsprojektet Hedenlunda–Oxelösund under 2024 bidrog krav på HVO100 samt klimatförbättrade material till att minska utsläppen med 14 600 kilogram koldioxid. Utsläppen mäts i koldioxidekvivalenter, ett etablerat mått som
möjliggör jämförelser mellan olika växthusgaser och ger en helhetsbild av klimatpåverkan från materialval, transporter och produktionsprocesser.
INTEGRERAT I HELA PROJEKTKEDJAN
En avgörande framgångsfaktor är att hållbarhetskraven inte begränsas till upphandlingsskedet, utan följs upp genom hela projektets livscykel – från tidig planering till färdig anläggning och drift. På så sätt säkerställs att de klimatförbättringar som efterfrågas också realiseras i praktiken.
Detta innebär bland annat att krav på materialval, drivmedel och arbetsmetoder kontrolleras under genomförandet, samtidigt som erfarenheter från avslutade projekt återförs till kommande upphandlingar. Arbetssättet bidrar till en kontinuerlig förbättring där varje projekt blir en lärandeprocess.
DEL AV ETT STÖRRE HÅLLBARHETSARBETE
Arbetet med hållbar upphandling är en del av Vattenfall Eldistributions bredare strategi för att minska klimatpåverkan i hela värdekedjan. Genom att systematiskt analysera var utsläppen är som störst kan bolaget rikta sina insatser dit de gör mest nytta. Dialogen med leverantörer spelar en central roll i denna utveckling. Genom nära samarbete skapas förutsättningar för att ta fram nya materiallösningar, effektivare transporter och mer resurseffektiva byggprocesser.
Samtidigt ökar kraven på elnätets kapacitet och tillförlitlighet i takt med elektrifieringen av industri, transporter och samhälle. Det innebär att investeringarna i elnätet behöver öka – men också att de måste genomföras på ett mer hållbart sätt.
Sammantaget visar resultaten hur upphandling kan användas som ett strategiskt verktyg för att driva klimatförbättringar i stora infrastrukturprojekt. Genom att kombinera tydliga krav, uppföljning och samverkan skapas ett elnät som inte bara möter framtidens behov, utan också gör det med ett betydligt lägre klimatavtryck.
Står ni inför utmaningen att mäta energi i er anläggning?
Digiware är Sveriges enklaste system för eftermontage.
Dessutom med marknadens bästa noggrannhet.
KAPACITET INOM NÅGRA VECKOR
– inte om tio år
Sverige genomgår den snabbaste elektrifieringen i modern historia. Men stamnät och regionnät kan inte byggas ut i den takt som industrin och datacenter kräver. Pontus Cullin, ansvarig för Aggrekos nordiska datacenter-verksamhet, menar att lösningen redan finns, och att den kan levereras på bara några veckor.
NÄR H2 GREEN STEEL drar igång sin anläggning i Boden, eller när ett nytt storskaligt datacenter går i drift i Stockholmsregionen, handlar det inte om gradvis ökad belastning. Det handlar om omedelbar, hög och stabil
effektefterfrågan från dag ett. Det är en ekvation som det svenska elnätet har svårt att lösa i realtid, trots sina fundamentalt goda förutsättningar.
Svenska kraftnät bär ansvaret för att bibehålla systembalansen i ett nät som förändras i grunden. Mer vindkraft, mer solel och fler stora industrilaster skapar en produktion som varierar på ett sätt som det historiska systemet aldrig var dimensionerat för.
Vattenfall Eldistribution och andra regionala nätägare investerar kraftfullt i utbyggnad. Men ledtiderna är långa, tillståndsprocesserna komplexa och investeringarna enorma.
– Efterfrågan ökar snabbare än infrastruktur kan planeras och byggas. Det är inte ett systemfel, det är en strukturell realitet. Och det är precis i det gapet vi verkar, förklarar Pontus Cullin.
Aggreko är en global aktör inom temporär och modulär energiförsörjning, verksam i över 100 länder. I Norden har bolaget byggt upp en stark position inom bland annat industri och datacenter, sektorer där behovet av snabb och pålitlig kapacitet är som störst.
BESS OCH HYBRIDLÖSNINGAR:
FLEXIBILITETEN SOM SYSTEMET KRÄVER
En central komponent i Aggrekos nordiska erbjudande är batterienergilagringssystem, BESS. Tekniken hanterar effekttoppar och möjliggör frekvensreglering. Den kan också buffra variabel produktion från förnybara källor. För datacenter är BESS dessutom en kritisk del av redundansstrategin och fungerar som ett avancerat UPS-lager vid nätavbrott.
Men Pontus är noga med att betona att BESS sällan är rätt svar i isolation.
– Det är hybridarkitekturen som ger den verkliga flexibiliteten. Batteriet hanterar toppar och frekvensreglering i realtid, medan generatorerna säkrar baslast och backup. Kunden möter sina effektkrav utan att belasta ett redan ansträngt nät, och utan att vänta på en nätanslutning som kanske är fyra år bort.
Aggrekos Hybrid Power Generationlösningar kombinerar dieselgeneratorer, HVO-drivna enheter och BESS i skräddarsydda konfigurationer. Det är en modell som Energiforsk och andra forskningsaktörer lyfter fram som avgörande för det framtida systemets flexibilitet. Aggreko levererar den redan kommersiellt i Norden idag.
DATACENTER: DÄR KRAVEN ÄR SOM HÖGST
Sverige har blivit ett av Europas mest attraktiva länder för datacenteretableringar. En hög andel förnybar el, stabila politiska förutsättningar och ett gynnsamt klimat för kylning lockar globala aktörer. Hyperscalers och co-location-operatörer ställer krav på extrem tillförlitlighet och snabba leveranstider.
Aggreko levererar kapacitetslösningar under hela livscykeln; från kommissioneringsfasen, när ett nytt datacenter behöver testkapacitet för att verifiera system och infrastruktur och som långsiktig strategisk
partner för effektreserv och redundans under drift.
– De globala aktörerna accepterar inte driftstopp och de kan inte vänta på infrastruktur. De är vana vid att saker levereras snabbt. Vi kan driftsätta kapacitet inom några veckor. Det är vår styrka, säger Pontus. Via plattformen Aggreko Connect kan kunderna övervaka utrustningens prestanda i realtid, hantera beställningar och följa förbrukning. Det är en digital styrningsnivå som allt fler storskaliga kunder efterfrågar som standard.
FRÅN TILLFÄLLIG LÖSNING
TILL STRATEGISKT VAL
Det finns en utbredd bild av att temporär kapacitet är en nödlösning, något man tar till i väntan på att det “riktiga” ska vara klart. Pontus utmanar den bilden.
– Tillfällig kapacitet är inte alltid en brygglösning. Allt fler av våra kunder väljer flexibla lösningar som ett permanent strategiskt inslag i sin energiportfölj. Det handlar om att kunna skala upp och ned, att inte låsa fast sig i kapacitet man inte alltid behöver, och om att undvika kapitaltunga infrastrukturinvesteringar med långa återbetalningstider.
Det är en logik som ligger i linje med den investeringsram som Energimarknadsinspektionen arbetar för att forma, där flexibilitetsmarknader och lagring ska ges bättre förutsättningar och incitament. För aktörer som LKAB, med krav på operativ resiliens i energiintensiv miljö, är det en modell som redan ger konkret nytta. Aggreko kompletterar stamnät och region-
nät under utbyggnaden av det permanenta systemet. Det är en roll som, givet att elektrifieringstakten inte avtar, knappast blir mindre viktig de närmaste decennierna.
– Vår uppgift är att se till att omställningen kan genomföras utan driftstopp. Flexibilitet och kapacitet på kort varsel är inte ett komplement till energisystemet. Under omställningsfasen är det en förutsättning för att det ska fungera, avslutar Pontus Cullin.
Om Aggreko
Aggreko är en global ledare inom skräddarsydda energi- och temperaturlösningar, grundat 1962 med kunder i över 70 länder. Bolaget utformar, driftsätter och optimerar flexibla lösningar för industri, datacenter och energisektorn, med djup kompetens inom BESS, Hybrid Power Generation och digital styrning via Aggreko Connect. För mer information, besök www.aggreko.com
DENNA ARTIKEL
ELEKTRIFIERING LYFTS
SOM SÄKERHETSFRÅGA
i vårpropositionen 2026
I ett allt mer osäkert omvärldsläge pekar Ellevio på elektrifieringen som en avgörande faktor för Sveriges motståndskraft och energisäkerhet.
AV JAN ÅSTRÖM
ETT SKÄRPT GEOPOLITISKT läge, med stigande energipriser och ökad osäkerhet kring globala leveranser, sätter ytterligare fokus på Europas energiberoende. I samband med regeringens vårproposition 2026 lyfter Ellevio elektrifieringen som en central fråga – inte bara för klimat och tillväxt, utan också för nationell säkerhet.
– Det som nu sker i Mellanöstern visar ännu en gång att elektrifiering är vårt viktigaste försvar i en osäkrare värld. Beroendet av fossila bränslen är en säkerhetspolitisk risk, och att främja elektrifiering handlar i hög grad om resiliens och förmåga att skydda Sverige mot geopolitisk oro, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio.
PARALLELLA SYSTEM UNDER OMSTÄLLNINGEN
Sverige har i dag ett starkt utgångsläge med en i stort sett fossilfri elproduktion. Samtidigt pågår en omfattande energiomställning
där elektrifiering ska ersätta fossila lösningar inom industri och transporter.
Enligt Ellevio innebär detta att två system behöver samexistera under en övergångsperiod – vilket ställer krav på politisk styrning och långsiktiga investeringar.
– Under omställningen lever vi med två parallella system och det är nu staten behöver säkerställa både utbyggnaden av elsystemet och en ordnad utfasning av det fossila, säger Henrik Bergström.
ÖKAT
FOKUS PÅ BEREDSKAP
Regeringens satsningar på energiberedskap inom totalförsvaret lyfts som ett steg i rätt riktning. Samtidigt pekar Ellevio på behovet av att integrera elsektorn mer fullt ut i beredskapsarbetet.
– Det är positivt att regeringen stärker energiberedskapen. Men nu krävs att elsektorn integreras fullt ut i beredskapsarbetet, inte
minst genom att få på plats strukturer som F-avtal för kritiska funktioner, säger Henrik Bergström.
I vårpropositionen avsätts cirka 300 miljoner kronor till stärkt civil beredskap, där delar går till energiberedskap och elförsörjning via Svenska kraftnät.
EKONOMISKA INCITAMENT AVGÖR TEMPOT
För att accelerera elektrifieringen lyfter Ellevio behovet av tydliga och långsiktiga ekonomiska styrmedel. Kortfristiga stödåtgärder riskerar annars att få begränsad effekt.
– Elstöden efter vinterns höga priser är välkomna, men riskerar att bli plåster på såren. För att få fart på elektrifieringen krävs långsiktiga reformer – främst genom sänkt elskatt. Det är det snabbaste sättet att minska kostnadstrycket på hushållen och samtidigt stärka svensk konkurrenskraft, säger Henrik Bergström.
I propositionen ingår bland annat ett utökat elstöd på totalt cirka 3,4 miljarder kronor samt ett förslag om att slopa indexeringen av elskatten i kommande höstbudget.
TRANSPORTSEKTORN I FOKUS
Elektrifieringen av transportsektorn pekas ut som ett prioriterat område. Regeringen avsätter 600 miljoner kronor till omställningen, där huvuddelen riktas till statliga myndigheter och en mindre del till förstärkt stöd för elbilar, särskilt för hushåll med lägre inkomster.
Satsningarna ses som viktiga, men enligt Ellevio behöver tempot öka ytterligare – inte minst för tunga transporter där omställningen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede.
Sammantaget visar vårpropositionen att energifrågan i allt högre grad kopplas till säkerhetspolitik. Elektrifieringen framstår därmed inte bara som ett klimatpolitiskt verktyg – utan som en strategisk investering i Sveriges långsiktiga motståndskraft.
Fakta: Vårpropositionen 2026 – energi och elektrifiering
• Utökat elstöd: cirka 3,4 miljarder kronor (inkl. 2,4 miljarder i ändringsbudget)
• Elskatt: förslag om slopad indexering i kommande höstbudget
• Elektrifiering transporter: 600 miljoner kronor
– 500 miljoner till statliga myndigheters omställning
– 100 miljoner till förstärkt elbilspremie (fokus hushåll)
• Civil beredskap: cirka 300 miljoner kronor
– 125 miljoner till elberedskap via Svenska kraftnät
• Civilt försvar: cirka 12 miljarder kronor (2026–2028)
NORDTRAFO
– din partner för robust och framtidssäker elförsörjning
Elektrifieringen ställer högre krav – vi levererar driftsäkerheten. Nordtrafo levererar transformatorer som klarar verkligheten, med fokus på driftsäkerhet, energieffektivitet och tillgänglighet.
Vi investerar för att möta en växande elektrifiering.
• Svensktillverkade – kontroll, kvalitet och flexibilitet
• Korta ledtider – när projekt inte kan vänta
• Byggda för industrins krav – idag och imorgon
• Tillverkas enligt Ecodesign-krav och internationella standarder.
• Certifierade enligt ISO 9001 & ISO 14001
– kvalitet och miljö i hela vår verksamhet
Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio. Bild: Ellevio
Digitala verktyg ger ingenjörer möjlighet att analysera och optimera produktionsprocesser i realtid. Det iterativa arbetssättet bryter med den traditionella vattenfallsmodellen. Bild: AFRY
DIGITALA TVILLINGAR kortar vägen från ritbord till produktion
Genom att testa automationslösningar i virtuella miljöer kan industrin spara både tid och pengar. AFRY har utvecklat en metod som vänder på perspektivet – och resultaten talar sitt tydliga språk.
ANDREAS BUHLIN är försäljningschef för Real Digital Twin och smarta fabriker på AFRY. Hans resa in i automationsvärlden började för snart 20 år sedan, när han insåg att branschen hade ett grundläggande problem: man testade för lite och för sent.
– Nästan alltid när man var i slutet av ett projekt, precis innan testkörning, sa alla att nu är vi färdiga. Sen hände någonting över natten. Nej, vi var inte färdiga, vi var på 50 procent, säger han.
Problemet, menar Buhlin, är att programmerare traditionellt testar isolerat och förutsätter att gränssnitten mellan olika system
fungerar som planerat. I verkligheten räcker det att en enda signal är felbenämnd för att hela kedjan ska stanna.
BYGGER REPLIKA AV VERKLIGHETEN
AFRY:s lösning, Real Digital Twin, skiljer sig från andra verktyg på marknaden genom att utgå från den fysiska anläggningen snarare än från styrsystemets signaler. Genom att bygga en högupplöst digital kopia – en emulering – av all hårdvara kan man testa hela systemet innan det byggs.
Totalleverantör inom pneumatik och vakuum
Mer än produkter
Vi jobbar nära våra kunder med att modernisera, modifiera och e ffektivisera samt hitta smarta lösningar. Genom våra tjänster hjälper vi vår a kunder att uppnå en tillförlitlig och framför allt effektiv produktionslin je.
Med AIRTEC i ert lag kan ni vara försäkrade om att ni alltid ha r snabb service, proffsrådgivning och den senaste tekniken.
Att göra skillnad
AIRTEC Pneumatic Sweden är totalleverantör inom pneumatik och vakuum
Med hög teknisk kompetens, servicegrad samt lager i Sverige - Vi vill bli er partner när det gäller automatisering!
Magic Gripper
Egna fixturer med fristående vakuum? Förpackningar, påsar, kartongresare m.m
Bästa möjliga partner gör skillnad
I en digital tvilling möts den fysiska och virtuella världen. Genom att bygga en högupplöst kopia av anläggningen kan automationslösningar testas innan de implementeras i verkligheten. Bild: AFRY
– Våra konkurrenter tittar på vad styrsystemet säger, funktion för funktion. Vi har vänt på det. Vi tittar på hur anläggningen ser ut och bygger den digitalt. Sen kopplar vi ihop den med styrsystemet och ser om det fungerar, förklarar Buhlin.
Metoden tvingar fram ett iterativt arbetssätt där projektteamet testar del för del istället för att skjuta allt framför sig till slutet. Det bryter med den traditionella vattenfallsmodellen som länge dominerat branschen.
LÄKEMEDELSFABRIK I DANMARK
Ett konkret exempel är ett pågående projekt med ett stort läkemedelsföretag i Danmark, där AFRY hjälper till att bygga en ny insulinfabrik. Tack vare den digitala tvillingen har man kunnat identifiera och åtgärda fel under resans gång, vilket innebär att anläggningen nu närmar sig driftstart i princip utan kvarvarande fel.
– När den digitala tvillingen väl är klar ska den inte slängas. Den kan användas för att träna operatörer, testa nya scenarier och optimera produktionen löpande, säger Buhlin.
LEDARSKAPET AVGÖRANDE
Det största hindret för att införa digitala tvillingar är enligt Buhlin inte tekniken, utan förändringsledning. Chefer högre upp i organisationen behöver förstå komplexiteten i modern automation och vara beredda att ändra arbetssätt.
– Det handlar inte bara om produktionschefens budget. Man behöver en tillräckligt hög chef som förstår att detta är en gemensam utmaning för hela ledningen, säger han.
Buhlin är övertygad om att tekniken kommer att bli standard inom några år. De företag som inte anammar det iterativa arbetssättet riskerar att halka efter.
– Det händer så mycket nu. De som anammar detta kommer gå vinnande ur det – snabbare, bättre kvalitet och billigare. Allt annat är slöseri, avslutar Buhlin.
Andreas Buhlin, försäljningschef för Real Digital Twin på AFRY, menar att företag som inte anammar digitala tvillingar riskerar att halka efter. Bild: AFRY
FAKTA
Andreas Buhlin
Försäljningschef Real Digital Twin och smarta fabriker, AFRY Arbetat med digitala tvillingar i över tolv år Bakgrund inom processutveckling och automation
FAKTA
Real Digital Twin AFRY:s koncept för högupplösta digitala tvillingar Används inom läkemedel, processindustri, fordon och infrastruktur Kan minska idriftsättningstiden med upp till 75 procent
VI BLIR HELHETSLEVERANTÖR AV
Läs mer om samarbetet här
PRODUKTER
Ett brett och djupt sortiment, sammansatt av produkter från ledande tillverkare och fördelat på sex produktområden.
KOMPETENS
Vi har produktansvariga med kunskap inom specialiserade områden. Vänd dig till oss för branschledande expertis om produkter och lösningar.
LÖSNINGAR
Med kundanpassade produkter och vår förädlingsavdelning kan vi säkerställa optimala lösningar för specifika behov.
NÄRHET
Vi finns tillgängliga via ett centraliserat logistikcenter, personliga säljbesök, närvarande kundsupport och en modern webbsida.
I den moderna fabriken samverkar människa och maskin med stöd av Siemens TIA Portal. Systemet ger operatörer överblick över produktionen och energiförbrukning i realtid. Bild: Siemens
SVENSK AUTOMATIONSINDUSTRI I FÖRÄNDRING
– från kompetensbrist till AI-genombrott
Automationsbranschen brottas med akut kompetensbrist och splittrad digitalisering. Men med artificiell intelligens och edge-teknik ser branschens aktörer ljust på framtiden.
AV NICHOLAS CHRISTIANSEN
PATRIK RYTTESTÅL är vertikalchef[FC1.1] på Siemens AB i Sverige[FC2.1] och ordförande för branschorganisationen Svensk Automation. Han pekar ut kompetensförsörjningen som branschens mest angelägna fråga.
– Många börjar utbildningarna, men det är inte så många som slutför dem. De hoppar till andra branscher. Från vårt perspektiv är det ett allvarligt problem, säger han.
Svensk Automation arbetar aktivt med att synliggöra branschen för yngre generationer, bland annat genom samarbeten med studievägledare och initiativ som Framtidsvalet. Organisationen tar även
fram gemensamma underlag för att underlätta för medlemsföretag att ta emot praktikanter och sommarjobbare.
En annan utmaning är den splittrade digitaliseringen. Många industriföretag har, enligt Ryttestål, “öar av automation” som inte kommunicerar med varandra.
– Det är sällan en helt ny anläggning. Det är gamla maskiner blandat med nya, byggnadssystem och energiförbrukning i olika system. Digitaliseringen är fragmenterad, säger han.
Klyftan mellan IT och OT – den operativa tekniken på fältnivå –är fortfarande stor hos många industriföretag. Eftersom de flesta
• For safety applications up to Cat. 4 / PL e or SIL 3
• 3-stage wireless enabling switch
• Safety-oriented emergency stop transmission
• Maximum mobility with the highest level of safety
• Ergonomic design for fatigue-free working
Automatiserade logistiksystem med AI-styrning håller reda på varje komponent genom produktionsflödet. Den digitala övervakningen möjliggör prediktivt underhåll och minskar stilleståndstider. Bild: Siemens
AI-lösningar är mjukvarubaserade och ligger på IT-sidan, krävs fungerande integration för att nyttan ska nå ut i produktionen.
AI SOM REDAN LEVERERAR
Trots utmaningarna finns AI-tillämpningar som redan är i skarp drift. Prediktivt underhåll, där AI-modeller förutser slitage och underhållsbehov, är en av de mest mogna tillämpningarna. Bildanalys för kvalitetskontroll och så kallade mjuka sensorer – där AI beräknar mätvärden utifrån omgivande signaler – är andra exempel.
– Det som också växer snabbt är medhjälpare i olika program, där generativ AI bistår med att skapa dokumentation, ritningar och PLC-programmering, säger Ryttestål.
EDGE-TEKNIK VID ÖRESUNDSBRON
En av Siemens stora satsningar är Industrial Edge – att flytta datorkraft närmare maskinerna för snabbare beräkningar och ökad säkerhet. Ett konkret exempel är Öresundsbrokonsortiet, där Siemens och AFRY tillsammans bygger upp tillståndsövervakning för prediktivt underhåll.
Lösningen använder sensorer för att mäta rörelser, vibrationer, temperatur och fuktighet. Data analyseras lokalt via Siemens edge-plattform, vilket ger bättre förståelse för brons strukturella hälsa och möjliggör datadrivet underhåll som förlänger livslängden och minskar kostnaderna.
FRAMTIDEN: AI SOM STANDARD
När Ryttestål blickar fem år framåt ser han en bransch där AI är inbyggt som standard i alla system.
– Jag tror vi får mer autonom automation, självlärande system och digitala tvillingar som är mer integrerade. Sektorkoppling blir mycket vanligare, säger han.
Till beslutsfattare är budskapet tydligt: satsa på utbildning och stärk samverkan mellan akademi och näringsliv.
– Initiativ som Klimatklivet har hjälpt till väldigt mycket de senaste åren, avslutar Ryttestål.
Patrik Ryttestål
Vertikal chef, Siemens Sverige Ordförande, Svensk Automation Bakgrund inom processautomation
Siemens i Norden
(räkenskapsåret 2025)
Siemens är ett globalt teknikföretag med fokus på industri, infrastruktur och mobilitet. Genom att kombinera digitala och fysiska lösningar hjälper Siemens kunder att driva effektivitet och hållbarhet i allt från fabriker till städer och transporter.
Anställda: 3 316
Omsättning: 16,8 miljarder kronor Siffrorna avser Siemens[FC3.1] nordiska verksamheter inklusive Siemens Financial Services, Siemens Mobility och Siemens Industry Software. Källa: Siemens, per 30 september 2025.
Patrik Ryttestål, vertikal chef på Siemens Sverige och ordförande för Svensk Automation, ser kompetensförsörjningen som branschens mest angelägna fråga. Bild: Siemens
STATEN KLIVER IN TUNGT I NY KÄRNKRAFT
– föreslås bli huvudägare i SMR-satsning
Sveriges satsning på ny kärnkraft går in i en ny fas. Regeringen vill att staten tar en tydlig huvudroll i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR) genom att bli majoritetsägare i det nya bolaget Videberg Kraft. Förslaget innebär att staten går in med 60 procent av ägandet – ett besked som markerar en tydlig ambitionshöjning i kärnkraftspolitiken.
AV JAN ÅSTRÖM
BOLAGET PLANERAR att bygga SMR-reaktorer på Väröhalvön i anslutning till Ringhals, ett av Sveriges viktigaste energiknutpunkter. I dag ägs Videberg Kraft till 80 procent av Vattenfall och 20 procent av industrikonsortiet Industrikraft.
Efter den föreslagna affären kommer staten att ta över majoriteten, medan Vattenfall och industrin behåller 20 procent vardera. Sammantaget innebär det att staten, direkt och indirekt via Vattenfall, kontrollerar 80 procent av projektet.
STATLIGT ÄGANDE SKA MINSKA RISK OCH ÖKA TEMPO
Bakgrunden är de stora investeringar och risker som följer med ny kärnkraft. SMR-tekniken ses som en möjliggörare för snabbare och mer flexibel utbyggnad, men kräver samtidigt långsiktigt kapital och stabila spelregler.
Statens initiala investering beräknas uppgå till 1,8 miljarder kronor under 2027. Utöver detta vill regeringen ha mandat att kunna skjuta till upp till 34,3 miljarder kronor under byggfasen. Syftet är att säkra finansieringen och skapa förutsägbarhet i ett projekt som annars riskerar att hämmas av höga kapitalkostnader.
– I det här projektet kan vi kombinera Vattenfalls vana att driva kärnkraftverk med industrins kunnande, och genom att staten går in som ägare ser vi nu till att det får ytterligare stadga, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
Han lyfter också att statligt ägande stärker skyddet för skattebetalarnas pengar genom ökad kontroll och långsiktighet.
KÄRNKRAFTEN KRÄVER NYA AFFÄRSMODELLER
För industrin är beskedet en viktig signal. En av de största utmaningarna i ny kärnkraft är just finansieringen, där höga initiala kostnader och långa återbetalningstider skapar osäkerhet.
Vattenfall pekar på att statens inträde förbättrar projektets ekonomiska förutsättningar – inte minst genom att dela risker mellan flera aktörer.
– Vattenfall välkomnar att staten önskar vara majoritetsägande i Videberg Kraft, det stärker projektets långsiktiga finansiella förutsättningar, säger Martin Darelius, chef för ny kärnkraft på Vattenfall.
En central fråga är också hanteringen av kärnavfall. Regeringen föreslår därför att varje nytt kärnkraftsprojekt endast ska bära sin proportionella andel av kostnaderna för slutförvaring – en modell
– I det här projektet kan vi kombinera Vattenfalls vana att driva kärnkraftverk med industrins kunnande, och genom att staten går in som ägare ser vi nu till att det får ytterligare stadga, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M). Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet
som ska göra investeringarna mer affärsmässigt gångbara.
STATEN TAR STÖRRE ANSVAR FÖR KÄRNAVFALLET
Parallellt vill regeringen etablera ett nytt nationellt program för hantering av kärnavfall från framtida reaktorer. De fasta kostnaderna uppskattas till 122 miljarder kronor i 2026 års prisnivå, med en tilläggsram på 61 miljarder kronor för perioden 2035–2159.
Genom att staten går in och delar på dessa kostnader minskar risken för att enskilda aktörer avstår investeringar på grund av osäkerheter kring framtida avfallsavgifter.
STRATEGISK VÄNDPUNKT FÖR SVENSK KÄRNKRAFT
Förslaget markerar en tydlig förändring i synen på kärnkraftens roll i energisystemet. Från att ha varit en marknadsdriven fråga blir den nu i högre grad en statligt stödd strategisk satsning.
För industrin innebär det ökade möjligheter till stabil elförsörjning på sikt – men också att staten tar en mer aktiv roll i att forma framtidens energimarknad.
Med SMR-tekniken som bas och staten som huvudägare positionerar sig Sverige för att åter bygga ny kärnkraft i kommersiell skala. Frågan är inte längre om – utan hur snabbt projekten kan realiseras.
Illustration av den färdiga anläggningen. Bild: Gasum
BORLÄNGES NYA BIOGASJÄTTE
är snart klar för drift
Med en investering på över 700 miljoner kronor och kapacitet för 133 gigawattimmar flytande biogas per år är Gasums anläggning vid Fågelmyra en av de största i sitt slag i Sverige. Nu är byggnationen i slutskedet.
AV NICHOLAS CHRISTIANSEN
ANDREAS JOHANSSON har arbetat med biogas sedan 2005. De senaste drygt två åren har han lett Gasums byggprojekt vid Fågelmyra utanför Borlänge, den andra av fem storskaliga anläggningar som bolaget planerar att uppföra i Sverige.
– Vi håller den tidsplan vi har kommunicerat. Precis innan årsskiftet hade vi i stort sett alla byggnader klara, och nu är vi inne i fasen med mekanisk och elektrisk installation samt processutrustning, säger Johansson.
Driftsättningen förbereds under hösten 2026. Att starta en biogasanläggning tar tid, eftersom systemet behöver fyllas med gödsel och bakteriekultur från befintliga anläggningar för att bygga upp den biologiska process som omvandlar organiskt material till gas. Första gasleverans är planerad till januari 2027.
TRE KONTRAKT, EN LEVERANS
Projektmodellen bygger på tre separata kontrakt: ett markavtal med lokala entreprenören Silian Schakt, ett totalentreprenadavtal med danska Lundsby Renewable Solutions för själva biogasanläggningen, och ett tredje avtal för uppgradering och förvätskningsanläggning, den del som renar råbiogasen till färdig produkt.
Johansson beskriver sin roll som att hålla ihop hela affären, med ansvar för råvaruförsörjning, tillstånd och logistikkedjor, medan
den tyngsta tekniska samordningen vilar på Lundsby Renewable Solutions. Carsten Nielsen, vd för Lundsby, lyfter erfarenheterna från Götene, Gasums första storskaliga anläggning i Sverige som togs i drift 2025, som en viktig grund för Borlängeprojektet.
– Vi bygger vidare på väldokumenterade lösningar och starka partnerskap. Borlänge är ett viktigt steg i utvecklingen av storskalig biogasproduktion, där effektiv resursanvändning och hög driftsäkerhet är centrala element, säger Nielsen.
LOKALA BÖNDER OCH CIRKULÄRT GÖDSEL
Anläggningen är dimensionerad för att ta emot runt 270 000 ton biomassa per år, i huvudsak organiskt hushållsavfall och gödsel från jordbruket i Borlängeregionen. Gasum har kontrakterat cirka 30 till 40 lokala bönder som leverantörer av flytgödsel.
– Vi använder metanpotentialen i gödslet och bönderna får tillbaka näringsämnena i form av biogödsel. Det är kärnan i det här samarbetet, säger Johansson.
Flexibiliteten är inbyggd från start. Anläggningen kan ta emot en bred blandning av substrat, från hushållsavfall och gödsel till restprodukter från industrin och slakterier, för att klara svängningar i råvarutillgången över tid. En särskild avdelning inom projektteamet arbetar med råvaruinköp och logistik.
VI BYGGER
biogasanläggningar baserat på kvalitet och 30 års erfarenhet
Skanna och läs om vår biogasanläggning eller se mer på lundsby.com
Götene Biogas, Sverige Borlänge Biogas, Sverige
Från idé till grön energi...
Kompetent EPC-leverantör av biogasanläggningar, både nya anläggningar och utbyggnad av befintliga, som omvandlar biomassa till grön, CO₂-neutral energi.
Lundsby_190x125 mm.indd 1 18-03-2026 12:01:51
Tillsammans med Gasum bistår vi med hantering av Bygglov samt Kontrollansvarig enligt Plan & Bygglagen.
Vi gör verklighet av din idé!
Vi på Engborg & Partners leder ditt projekt från den absolut första tanken till det definitiva slutförandet. Vi ansvarar för samtliga steg i processen och är din trygga partner i alla byggrelaterade projekt.
Engborg & Partners AB, Lagerbringsgatan 3, 412 57 GÖTEBORG www.engborg.se
Anläggningen växer fram, men ännu kvarstår några anläggningsdelar innan driftsättning kan påbörjas. Bild: Gasum
Gasum äger ett eget distributionsnät av tanktrailers och tankstationer, vilket innebär att gasen från Borlänge kan blandas in i den befintliga kedjan och nå kunder i hela landet. Men för Johansson handlar projektet om något mer än infrastruktur och affärsvolymer.
– En av biogasens stora fördelar är att vi skapar ett oberoende av olja och fossila drivmedel. Vi bidrar till att Sverige kan bli mer självförsörjande på energi, säger han.
I ett omvärldsläge där energitrygghet alltmer diskuteras som en strategisk fråga ser Johansson biogasen som en del av svaret. Till skillnad från sol- och vindkraft är biogas lagringsbar och kan användas direkt inom transportsektorn, industrin och sjöfarten utan att befintlig infrastruktur behöver byggas om från grunden.
Carsten Nielsen på Lundsby understryker att anläggningens produktion kan användas som ett grönt alternativ till fossila bränslen, särskilt inom transportsektorn, och att lösningen sammantaget minskar koldioxidutsläppen och bidrar till ett mer hållbart energisystem.
– Biogas är ett mycket attraktivt bränsle eftersom det kan ersätta fossila alternativ direkt, utan att kräver stora omställningar hos användaren, säger Nielsen.
Carsten Nielsen, vd för Lundsby Renewable Solutions AS, ansvarar för den nyckelfärdiga leveransen av biogasanläggningen.
Bild: Lundsby Renewable Solutions
KLIMATKLIVET OCH LÅNGA TILLSTÅNDSPROCESSER
Projektet har beviljats 156 miljoner kronor från Naturvårdsverkets investeringsprogram Klimatklivet. Johansson beskriver stödet som
avgörande för branschens förmåga att fatta långsiktiga investeringsbeslut, i ett läge där energimarknaden präglas av osäkerhet.
En annan stor utmaning är tillståndsprocesserna. Många av Gasums projekt har ärvts från lokala initiativ och sedan skalats upp. I Borlänges fall rörde det sig om bönder som försökt bygga en mindre anläggning och vars arbete Gasum tog vid. Carsten Nielsen delar den bilden.
– Den största utmaningen är att säkerställa sammanhang i hela värdekedjan. Det kräver samarbete mellan industri, energibolag och myndigheter samt stabila ramvillkor, säger Nielsen.
DEL AV NORDISK STORSATSNING
Borlänge är den andra i raden av fem planerade storskaliga biogasanläggningar i Sverige. Kommande projekt finns i Kalmar, Sjöbo och Hörby, och Gasum planerar dessutom en anläggning nära Trondheim i Norge. Bolagets mål är att bidra med sju terawattimmar förnybar gas till den nordiska marknaden år 2027. Johansson understryker att det inte är självklart att våga satsa i en bransch där de ekonomiska förutsättningarna ständigt utmanas, men att han ser projektet som en investering på lång sikt.
– Jag är stolt att vi vågar satsa och tro på detta. Långsiktigt kommer det löna sig, och vi är inte ensamma. Det finns fler aktörer som vill investera i biogas i Sverige. Bara tillstånden kommer ikapp, så kommer det byggas fler anläggningar, avslutar han.
SILJAN SCHAKT
driver utvecklingen framåt
I takt med att kraven på hållbara samhällsbyggnadsprojekt ökar, ställs också högre krav på de entreprenörer som ska förverkliga dem. För markentreprenören Siljan Schakt är det en självklarhet att ta helhetsansvaret från planering till färdig anläggning. Och att ligga steget före, både vad gäller kvalitet, samverkan och klimatarbete.
BOLAGET VERKAR över stora delar av Dalarna och är samtidigt en del av den rikstäckande koncernen Infrea. Kombinationen av lokal förankring och nationell styrka är en av nycklarna till framgång. Den lokala kännedomen gör att projekten kan genomföras med stor hänsyn till både beställare och närboende.
NYA TIDENS PROJEKT
Nyligen fick Siljan Schakt i uppdrag att medverka vid etableringen av en biogasanläggning, ett projekt som tydligt speglar branschens omställning mot mer hållbara lösningar.
– Det här är en ny typ av uppdrag som är väldigt intressanta för oss, konstaterar vd Mattias Danielsson. Det handlar både om att bidra till den gröna omställningen och om att lösa komplexa utmaningar i projekteringsfasen.
Till skillnad från mer traditionella markarbeten präglas dessa projekt av en hög teknisk komplexitet. Stora betongfundament ska på plats, tunga konstruktioner resas och avancerade system för el och gas integreras i marken. Samtidigt krävs noggrann samordning mellan flera olika discipliner.
– Utmaningen ligger i helheten. Det räcker
inte att bara göra sitt moment, man måste förstå hela kedjan. Allt måste ske i rätt ordning för att undvika dubbelarbete eller att arbete förstörs i efterhand.
Det innebär ett nära samarbete med andra aktörer och ett stort fokus på planering.
HÅLLBARHET I FOKUS
Hållbarhetsarbetet är en central del av verksamheten och genomsyrar varje projekt. Siljan Schakt genomför klimatberäkningar, optimerar maskinanvändningen, använder förnybar el där det är möjligt, annars används lågsvavlig diesel, och arbetar aktivt med materialval och återbruk.
– Vi försöker använda rätt maskin till rätt uppgift och undvika onödig körning. På personbilssidan har vi redan ställt om till el och även i projekten försöker vi driva på elektrifieringen, trots att kostnaderna i vissa fall blir höga. En lösning är att försöka samarbeta med beställaren för att kunna minimera kostnaderna för båda parter.
Trots att elektrifieringen ännu inte är fullt utbyggd har Siljan Schakt aktivt valt att fortsätta gå före.
– Vi är övertygade om att det är rätt väg. Både för framtiden och för att kunna få rätt typer av uppdrag.
En annan viktig del i hållbarhetsarbetet är att samarbeta med lokala leverantörer och återvinningsaktörer. Spillmaterial minimeras genom god planering och effektiva arbetsmetoder. Närliggande täkter minimerar antalet transporter och material kan återanvändas i större utsträckning.
– Det finns mycket kvar att göra i branschen när det gäller att tänka cirkulärt, men vi försöker hela tiden hitta lösningar där massor kan återbrukas istället för att bli avfall.
Så med ett starkt fokus på hållbarhet, tillsammans med kvalitet och långsiktighet, fortsätter Siljan Schakt att positionera sig. – I slutändan handlar det om att leverera ett arbete som håller, både tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt. Det är så vi bygger förtroende, i projekt efter projekt, avslutar Mattias Danielsson.
RINGHALS 3 STOPPAS FÖR UPPGRADERINGAR – stärker kärnkraftens roll i elsystemet
Efter ett års oavbruten drift går Ringhals 3 nu in i en av sina mest omfattande revisionsperioder på länge. Den 4 maj stoppas reaktorn för planerat underhåll och modernisering – ett arbete som är avgörande för att säkra anläggningens långsiktiga drift och roll i Sveriges elförsörjning.
AV JAN ÅSTRÖM
SEDAN SENASTE avställningen har Ringhals 3 levererat cirka 7,2 TWh el, motsvarande hela Göteborgs årliga elförbrukning. Det understryker kärnkraftens betydelse som stabil bas i energisystemet – och vikten av att anläggningarna hålls i tekniskt toppskick.
EN AV DE MEST OMFATTANDE REVISIONERNA PÅ LÄNGE
Årets revisionsstopp sträcker sig över cirka 80 dagar och omfattar mer än 5 000 enskilda underhållsarbeten. Kombinationen av omfattning, teknisk komplexitet och ett stort antal inblandade aktörer gör stoppet till ett av de mest resurskrävande på senare år.
Arbetet leds av Peter Henriksson och Christian Eriksson, med målet att genomföra samtliga insatser säkert och effektivt – och återstarta reaktorn i mitten av juli.
– Målet är att genomföra samtliga underhållsarbeten, säkert, stabilt och effektivt för att återstarta Ringhals 3 i mitten av juli. Därefter fortsätter vi vårt samhällsviktiga uppdrag – att vara en stabil kraft för Sveriges elförsörjning, säger Peter Henriksson.
TEKNISKA
NYCKELÅTGÄRDER
I REAKTORN
Bland de mest avancerade momenten finns utbyte av komponenter inne i reaktortanken. Det handlar bland annat om cirka 150 baffelskruvar, som håller samman strukturer i den undre interndelen, samt så kallade clevisskruvar. Arbetet sker under vatten, vilket ställer höga krav på precision, säkerhet och specialkompetens.
– Bytet av clevis- och baffelskruvar är extra utmanande och tidskrävande eftersom det utförs under vatten, säger Christian Eriksson.
Parallellt genomförs även större systemuppgraderingar. Ett centralt projekt är utbyte av reaktorns reglersystem, inklusive nya apparatskåp och tester inför återstart. Syftet är att stärka både driftsäkerhet och anläggningens tekniska livslängd.
Årets revisionsstopp sträcker sig över cirka 80 dagar och omfattar mer än 5 000 enskilda underhållsarbeten. Bild: Annika Örnborg/Vattenfall
INVESTERINGAR I SÄKERHET OCH KAPACITET
Utöver reaktorsystemen uppgraderas även viktiga säkerhetsfunktioner. Det gäller bland annat byte av plåtar i det så kallade avlastningsfiltret (PMR), som vid ett eventuellt haveri ska förhindra utsläpp av radioaktiva partiklar.
Samtidigt byts två huvudkylvattenpumpar med tillhörande elmotorer – en åtgärd som är central för kylningen av turbinkondensorn och därmed hela elproduktionen.
Tillsammans utgör insatserna en omfattande investering i både säkerhet och tillgänglighet – faktorer som är avgörande för kärnkraftens konkurrenskraft i ett elsystem med växande effektbehov.
KÄRNKRAFTENS ROLL I ETT PRESSAT ELSYSTEM
Revisionsperioden vid Ringhals 3 är en del av den återkommande underhållscykeln inom kärnkraften, där arbeten planeras till sommaren när elbehovet normalt är lägre. Näst på tur är Ringhals 4, som genomför sitt planerade stopp mellan september och oktober.
I ett läge där Sveriges elsystem står inför stora förändringar, med ökad elektrifiering och växande effektutmaningar, blir dessa uppgraderingar allt viktigare. De säkerställer att befintlig kärnkraft kan leverera stabil el under många år framöver.
Sammantaget visar revisionen hur tekniskt avancerat och kapitalkrävande det är att upprätthålla kärnkraft i världsklass – men också vilken central roll själva anläggningarna spelar för både industri och samhälle.
VI BYGGER INDUSTRISVERIGE
VERKTYG OCH MASKINER FÖR TUNGA JOBB
DL MASKIN AB
070-657 40 90, kontakt@dlmaskin.se
Behöver du en hydraulhammare, stubbfräs, utrustning för dammbekämpning eller en siktskopa? Vi har rätt maskiner och verktyg för ditt projekt – och vi erbjuder flexibel uthyrning efter behov.
På DL Maskin tillhandahåller vi högkvalitativa rivningsverktyg och grävmaskinstillbehör från välrenommerade tillverkare som Montabert, Rotar, Dipperfox, MultaVEX Vibra och WLP (specialister på dammbekämpningssystem). Välkommen att kontakta oss eller besök oss på dlmaskin.se för att se hela vårt sortiment.
INGENJÖRER
SVENSKA TEKNIKINGENJÖRER STING AB www.sting.nu
Sting är ingenjörsföretaget med känsla för teknik och samhälle.
Med cirka 1000 projekt i ryggen och med en erfarenhet som sträcker sig mer än 30 år tillbaka i tiden är vi sverigeledande i vår nisch – stora rörliga konstruktioner.
Vi har samlat all kompetens under samma tak för att kunna ta oss an såväl stora som små uppdrag från start till mål.
Idag levererar vi attraktiva och avancerade tekniska konstruktionslösningar inom infrastruktur över hela Sverige och i Norden.
PLÅT OCH ISOLERING
BELISOL www.belisol.se
Belisol utför alla typer av plåt och isoleringsarbeten. Arbeten utförs med plåt i alla tjocklekar och färger, samt koppar och rostfritt.
Vi på Belisol har utbildning för att arbeta med alla temperaturer, inklusive extremkyla.
Belisol tar miljöpåverkan på allvar och har olika tillvägagångsätt för att minska den negativa påverkan.
BRANDSKYDD
FOGMAKER INTERNATIONAL AB info@fogmaker.com, www.fogmaker.com Fogmaker International AB tillverkar brandskyddsutrustning med vattendimma under högtryck för fordon och maskiner. Systemet är oberoende av elektricitet och position, helt automatiskt och alltid aktivt. Självklart miljövänligt med vår 100 procent PFAS-fria vätska: Eco 1. Fogmaker har partners i 70 länder och det finns idag runt 300 000 system installerade i allt från skolbussar till gruvmaskiner.
MATERIALHANTERING
NOXOR AB www.noxor.se
Med ett brett och gediget kunnande förser Noxor, och syterbolaget Bameco, kunder inom olika typer av branscher med kundanpassade lösningar för materialhantering, såväl kompletta linjer som enstaka maskiner.
Vi tillhandahåller även eftermarknadstjänster i form av förebyggande underhåll, service, utbyte av slitdelar, reparationer och modernisering av befintliga anläggningar.
RESERVKRAFT
OLSSONS ELEKTROMEKANISKA AB www.olssonselektromekaniska.se
Olssons helhetslösningar tryggar livsviktig reservkraft. Välkommen till en trygg och kompetent partner när det gäller skräddarsydd reservkraft. Vi finns med er hela vägen från planering till installation och löpande service.
Kundspecifika reservkraftsaggregat är vår styrka och vi åtar oss gärna totalentreprenader.Fördelen är att du får en leverantör som samordnar och säkerställer hela leveransen av reservkraft. Oavsett om din anläggning är stationär, mobil eller i en container. Reservkraft du kan lita på. Skräddarsytt för dina behov.
VI BYGGER INDUSTRISVERIGE
HYDRAULIKUTBILDNING
PROJEKTHYDRAULIK SVERIGE AB 0243-800 25, www.projekthydraulik.se
Vi erbjuder hydraulikutbildning för företag och kunder med skilda utbildningsbehov.
Kurserna genomförs i modernt utrustade lokaler i Borlänge. Teorilektioner varvas med praktiska övningar i vårt hydrauliklaboratorium.
Förutom de öppna kurserna i Borlänge kan Projekthydraulik genomföra skräddarsydda företagsanpassade utbildningar med möjlighet till praktiska laborationer med mobila laborationsbänkar ute på olika företag runt om i landet.
Vi hjälper dig att bli bäst på hydraulik!
Teori och praktiska övningar baserat på 40 års erfarenhet.
GASANALYSUTRUSTNING
OPSIS AB www.opsis.se
OPSIS AB är ett globalt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa system för gasanalys. Systemen, som är internationellt testade och godkända, används bland annat för kontinuerlig emissionsmätning. Tack vare att OPSIS-systemet kontinuerligt kan mäta flera gaser på flera mätsträckor samtidigt med låga drifts- och underhållskostnader, blir en OPSIS-installation både tekniskt och ekonomiskt effektiv.
Vi tillhandahåller även mjukvarurelaterade tjänster och tjänster som kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning, övervakning av mätdata, mä tjänster, framtagning av emissionsdatabaser, dispersionsmodellering och studier av miljöpåverkan.
Vi är certifierade enligt standarderna för ledningssystem ISO 9001, ISO 14001, ISO 27001 och ISO 45001 samt har ett ISO 17025-ackrediterat kalibreringslaboratorium.
DYKERIARBETEN
GÖTEBORGS DYKERITEKNIK AB 031-706 09 00, www.gbgdyk.se
Vi dyker upp när du behöver någon som dyker ner. Vi erbjuder tekniskt kvalitativa och kostnadseffektiva lösningar inom marina entreprenader som ger ringar på vattnet.
Genom vår samlade erfarenhet och förståelse för komplexa projekt ger GDA uppdragsgivarna mervärden då vi vet vilka metoder som lämpar sig bäst.
Vi erbjuder teknisk kompetens, projektledning och utförande inom sjöentreprenader med kärnområdena kaj och betong, sjöledningar och inspektioner.
På Göteborgs Dykeriteknik arbetar vi inte bara med kvalitet, kompetens och med miljön i fokus på ytan – vi går djupare! Vill du veta mer? Hör av dig så berättar vi.
VI BYGGER INDUSTRISVERIGE
BELYSNING
FOX BELYSNING AB +46 8-440 85 40, www.foxbelysning.se
I mer än 45 år har Fox levererat belysning till kulturminnen och samtida arkitektur, gator, flygplatser, slott och inte minst nattklubbar och daghem
Vi arbetar utifrån en princip om enkelhet i design, material och funktion. I kraft av sin enkelhet och materialval förstärker våra produkter det design- och kvalitetsmässiga uttrycket på en byggnad eller ett inredningsprojekt.
Bra design ska inte behöva bytas ut.
RÖRINSTALLATION
SK LICENSSVETS FRÖLUNDA AB www.sklicenssvets.se
SK Licenssvets är en trygg och pålitlig partner med 35 års erfarenhet av rörinstallationer, reparation/underhållsarbeten samt tillverkning av tryckkärl för industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp.
Vi värnar om långsiktiga relationer och hållbarhet och jobbar med allt från mindre åtaganden till större entreprenader, främst inom Norden men även i Europa.
Vi är certifierade för EN 1090-1 samt ISO 3834-2 och möter dagligen högt ställda krav. Därför lägger vi stor vikt vid vår personal, planering, beredning och uppföljning, för att kunna hålla utsatta tider samt en hög kvalitetsnivå. Med bred kompetens och behörigheter har vi en organisation som gör oss slagkraftiga.
STÅL
SCANDINOX AB www.scandinox.se
Vi är verksamma på den skandinaviska och nordiska marknaden med rostfria produkteroch är en personlig projektpartner som sätter kunden i centrum.
I nära dialog med dig som kund säkerställer vi bästa lösningen både ur ekonomiskt och tekniskt perspektiv. Vårt breda sortiment av rör, rördelar, smide, flänsar och stångmaterial från Europas ledande producenter gör oss till en stabil leverantör.
Austenitiska stål, 254 SMO, Duplex, Superduplex, Nickelbaslegeringar, Titan, Värmebeständiga material
Sedan 1978
KAMERAÖVERVAKNING
CCVE SVENSKA AB
+46 26 14 18 14, ccve.se
Har sedan 1984 levererat kameraövervakning för varierande applikationer, både till den svenska och internationella marknaden. Vårt kunnande sträcker sig från den tidigare analoga tekniken till dagens IP-baserade system.
Processbevakning i industriell miljö
Kontrollrum
Områdesbevakning
Radar
Mätande värmekameror
Mobila lösningar
Fordonslösningar
Nummerplåtsläsning
Bildanalys
OCR Läsning
Kameror som fungerar i ugnar och pannor med upp till 2 000˚c
Med modern teknik och vår kunskap, löser vi våra kunders önskemål.
GASLARM
PROREG CONTROL AB www.proregcontrol.se
Vi har ett stort utbud av portabla och stationära gaslarm med sensorer för detektering av de flesta förekommande gaserna som är brandfarliga, giftiga, kvävande eller explosiva.
Produkterna är robusta och fungerar bra i alla sorters miljöer så som industrier, garage, tunnlar, gruvor, laboratorier, kontorsmiljöer etc.
Våra gaslarm håller hög kvalitet och kommer från tillverkare som har funnits länge på den svenska marknaden.
Vi har egen serviceavdelning som ger er support, kalibrering och underhåll runt om i hela landet.
Kontakta oss så hjälper vi er gärna med ert val av gaslarm!
SMARTA ELNÄT
KL INDUSTRI AB
022-243 00, www.kl-industri.se
Nordens ledande nätstationsleverantör skapar möjligheter för smarta elnät.
Våra flexibla stationer möjliggör hantering av nya tekniska lösningar för olika typer av elproduktion där förändringar i förbrukningsmönster och produktion fortgår. Samhällets ökade krav på hela kraftsystemets effektivitet och tillförlitlighet behöver smarta stationer för sektionering av stads-, tätorts- och landsbygdsnät med lastfrånskiljare alternativt fulleffektbrytare.
Dessa direktanpassas med utrustning för bland annat mätning, kommunikation och fjärrstyrning samt övervakning av till exempel över- och underspänning, jordfelsindikering, brytarindikering, överströmslarm, total förbrukning och skalskydd.
KROSSNING & BERG
FRÖLÉN KROSS AB 0611-214 40, www.frolenkross.se
Behöver du bergkross, makadam, sandmaterial eller stenmjöl redan idag? Om du önskar kan du hämta ditt material på egen hand i våra täkter i Västernorrland, annars säkerställer vi att du får din leverans inom kort till ett bra pris.
Vi utför även krossning på plats med hjälp av våra mobila och transportabla krossanläggningar över hela Norrlandsregionen.
På Frölén Kross AB tar vi även på oss totalentreprenader då det tillkommer sprängningar och transporter.
Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 av DNV, och även materialet är ballastcertifierat av DNV.
UNDERHÅLLSYSTEM OCH SMARTA SENSORER
IDUS AB
0611-275 30, www.idus.se
Vi hjälper våra kunder stärka sin driftsäkerhet, motverka resursslöseri och tillämpa teknisk kompetens genom att göra rätt underhåll i rätt tid med hjälp av Idus underhållssystem.
Koppla våra smarta sensorer med AI funktionalitet till systemet för ett förutsägbart underhåll eller ta in signaler från PLC, Scada mm.
Vi erbjuder både moln- och serverbaserade lösningar.
FJÄRRVÄRME
ROSLAGENS VÄRMEMONTAGE AB www.rvm.nu
Roslagens Värmemontage AB är ett familjeföretag som grundades redan 1988.
Vi är en totalentreprenör när det kommer till fjärrvärme och VA entreprenader och är certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 samt ISO 3834-2.
Vi löser helt enkelt våra kunders problem genom att alltid göra det där lilla extra och med hög kvalitet samtidigt som vi värnar om miljön.
Ända sedan starten har vi byggt mer än 100 000 km kulvertledningar, samt inomhusledningar, pumpstationer, växlarinstallationer och andra tillhörande specialarbeten.
SVENSKA AB
SJÄLVREGLERANDE TRANSFORMATORER testas i lokalnätet
Ny teknik ska stabilisera spänningen i takt med att fler hushåll producerar och använder egen el. När solceller, elbilsladdning och hemmabatterier blir allt vanligare ställs nya krav på elnäten. För att möta utvecklingen testar Vattenfall Eldistribution nu en självreglerande distributionstransformator som automatiskt anpassar spänningen i lokalnätet.
AV JAN ÅSTRÖM
PILOTPROJEKTET ÄR ETT svar på en tydlig förändring i hur el produceras och används. Lokalnätet, som historiskt byggts för att leverera el från central produktion till kunder, behöver i dag även hantera inmatning av el från mikroproduktion – ofta i form av solceller i villaområden.
NYA UTMANINGAR I LÅGSPÄNNINGSNÄTET
I många fall fungerar denna omställning utan större problem. Men när produktionen av solel är hög i förhållande till förbrukningen kan spänningen i delar av nätet stiga. Detta är särskilt tydligt i områden med begränsad nätkapacitet eller långa ledningssträckor. Konsekvenserna märks direkt i hushållen. Elektronik som LEDbelysning, värmepumpar, datorer och växelriktare är känsliga för spänningsvariationer. Typiska tecken är blinkande lampor eller att solcellsanläggningar kopplar ifrån sig från nätet när spänningen blir för hög.
Traditionellt har justeringar av spänningen krävt manuella insatser i nätstationer, vilket både är resurskrävande och kan innebära avbrott för kunderna.
AUTOMATISERAD REGLERING I REALTID
Den nya transformatorn är utvecklad för att lösa dessa utmaningar genom att kontinuerligt övervaka och justera spänningsnivån. – Transformatorn känner av vad som händer i nätet och anpassar spänningen i realtid. Den reglerar automatiskt, utan att kunderna behöver uppleva problem och utan att vi behöver åka ut och orsaka avbrott, säger Emma Juserius, utvecklingsansvarig för piloten på Vattenfall Eldistribution.
Den första installationen har genomförts i ett villaområde där återkommande problem med höga spänningsnivåer tidigare lett till att solcellsanläggningar kopplats bort från nätet. Ytterligare installationer planeras under året.
Även om pilotprojektet hittills genomförts under vintermånader med lägre solproduktion, visar de första resultaten att tekniken fungerar enligt förväntan.
– Vi ser att tekniken fungerar. När solproduktionen ökar under våren och sommaren kommer vi kunna göra ännu bättre analyser, säger Emma Juserius.
Att hålla rätt spänningsnivå är en grundläggande förutsättning för god elkvalitet. Enligt gällande normer ska spänningen ligga inom tio procent från 230 volt. Avvikelser kan påverka både funktion och livslängd på elektrisk utrustning.
Genom att automatisera regleringen kan befintlig infrastruktur utnyttjas mer effektivt. Det innebär att kapaciteten i nätet tas tillvara bättre, samtidigt som behovet av vissa förstärkningsåtgärder kan minska.
Tekniken kan därmed bidra till både lägre kostnader och ökad flexibilitet i elnätsdriften – faktorer som blir allt viktigare i ett elsystem med växande andel decentraliserad produktion.
DEL
AV FRAMTIDENS ELSYSTEM
Pilotprojektet pågår under 2026 och ska ge underlag för hur tekniken kan användas i större skala. Målet är att utvärdera funktion, driftsäkerhet och var lösningen gör mest nytta.
Om resultaten faller väl ut kan självreglerande transformatorer bli ett standardverktyg i utvecklingen av framtidens elnät – där små, intelligenta komponenter spelar en avgörande roll för att hantera en allt mer komplex energimix.
Bild: Pontus Bergman, Vattenfall Eldistribution.
Paint AP Multi och
Paint AP ESD är
testade enl EN 1504-2. Uppfyller kriterierna för CE-märkning.
Paint AP från
Nils Malmgren AB
färger och lacker med unikt framtagna egenskaper
Paint AP är en Akrylatfärg från Nils Malmgren AB. Det är ett enkelt färgsystem, framtaget med optimerade egenskaper.
I kombination med ett fantastiskt nyanseringssystem är det möjligt att få Paint AP i många kulörer inom NCS och RAL för systemen Multi, ESD och Anti-Rust.
Nils Malmgren AB har över 50 års erfarenhet av att skapa innovationer. Vi vet att vi kan garantera kvalitet.
Paint AP ESD är testad enl IEC 61340-5-1. Uppfyller kraven för ESD-beläggning samt EN 1081 klass II.
Diffusionsöppna akrylatsystem låter underlaget andas, vilket motverkar spänningar mellan underlag och färg.
Valnäsgatan 6, Ytterby || Tel: +46 (0)303
|| E-post: info@paintap.se || www.paintap.se
levla upp.
Dags att
Framtidens underhåll är redan här.
Prevas hjälper er att ta steget – Next Level Asset Management.
Prevas är ett utvecklingshus där påhittigheten står i centrum. Med hög teknisk kompetens och affärsförståelse hjälper vi kunder inom vitt skilda branscher att dra större nytta av vår tids teknikutveckling. Nytta för människor, planeten och ekonomin. Prevas startade 1985 och är idag 1100 medarbetare i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Prevas är börsnoterade på NASDAQ Stockholm.