Nordiska Projekt 2/14

NR 2 • 2014

NYA FODERFABRIKEN I KALMAR väcker STOR

nyfikenhet

Nytt upplägg på Skogsindustridagarna World Bioenergy

2014

Samlar världens bioexpertis Södra Cell Mörrum – underhållsstopp med högsta tillgänglighet i sikte

GoBiGas i Göteborg invigd

Arbetsmiljö och säkerhet – tema på hydraulikdagar

Nya vattenvägar byggs för G3 i Akkats vattenkraftverk

Ökad massaproduktion vid Skoghalls Bruk

Moderna elverkstäder och fältservice med Imtech

Vi tar oss an elmotorer, generatorer, transformatorer, traktionsmotorer och växlar oavsett fabrikat i våra verkstäder eller på plats hos dig.

Vi finns alltid till hands för service och jour! Imtechs modernt utrustade elverkstäder finns i Örebro och Gävle, i Göteborg arbetar vi med fältservice.

Vi arbetar ofta med förebyggande underhåll samt under driftstopp på industrier, kraftverk och raffinaderier.

Besöks oss på www.imtech.se eller ring 010 472 40 00

Brista 2 Etapp ME 1 2010-2013

Ramavtals Partner Fortum Fj채rrv채rme Fj채rrkyla Gas

LEDARE

Vindkraften i världen dubbleras på fem år Vindkraften fortsätter att växa kraftigt både i Sverige och globalt. Inom de närmsta fem åren förväntas den installerade effekten vindkraft i världen att fördubblas, enligt en ny prognos från Global Wind Energy Council. FN:s klimatpanel visade att det krävs en kraftig utbyggnad av vindkraft och annan förnybar elproduktion för att vi ska Trevlig läsning! klara tvågradersmålet. Mot den bakgrunJan Åström den är det extra positivt att den globala vindkraftsproduktionen fortsätter att öka kraftigt, hävdar Annika Helker Lundström, vd för Svensk Vindenergi.

Kina fortsätter att dominera den globala vindkraftsmarknaden med 45,3 procent av installationerna 2013 och ser ut att behålla förstaplatsen under överskådlig framtid.

Under 2013 kom Sverige på åttonde plats när det gäller installerad kapacitet i världen, och stod för 2,1 procent av de totala installationerna. I år blir det ett nytt utbyggnadsrekord i Sverige när uppemot 1000 MW vindkraft installeras, motsvarande cirka 375 vindkraftverk. Åren därpå återgår den årliga utbyggnaden till omkring 700 MW, enligt Svensk Vindenergis prognos.

Vindkraften har uppenbart en ljus framtid med många nya projekt som ska förverkligas.

I detta nummer av Nordiska Projekt spänner vi som vanligt över flera ämnen, här är något av det som vi har fokus på denna gång: * Möt COWIs nya VD Pär Hammarberg, som förutspår en tillväxt för företaget. ”Med en stor koncern i ryggen har vi goda förutsättningar att utvecklas på den svenska marknaden”, säger han bland annat. * Stora Enso Skoghall investerar ytterligare 270 miljoner kronor. Denna gång handlar det främst om ombyggnation av kokeri/fiberlinjen i sulfatmassafabriken och dess kemikalieåtervinning. * Fortum Värme uppför ett nytt biokraftvärmeblock vid Värtaverket i Stockholm.

Blocket blir det största i sitt slag i Europa och ett av de största i världen som eldas med biobränslen och ansluts till ett fjärrvärmenät. * Vi har följt det elva dygns långa underhållsstoppet vid Södra Cell Mörrum, som omfattade nära 3000 åtgärder. Dessutom genomfördes cirka 30 investeringsprojekt. De övergripande målen var ökad driftsäkerhet och höjd tillgänglighet. * Området kring Hjortsberga sågverk i Alvesta kommun saneras i ett samarbetsprojekt mellan Södra, SGU (Sveriges geologiska undersökning) och Länsstyrelsen i Kronobergs län. * Ombyggnaden av Akkats kraftverk i Lule älv fortsätter. * Vi har bevakat Hydraulikdagarna och Skogsindustridagarna som nyligen arrangerades i Stockholm och Sundsvall. * I vårt tema Tunga Lyft belyser vi många aspekter inom lyftområdet.

Nu när det nästan redan är sommar får vi passa på att önska många härliga stunder denna underbara årstid.

INNEHÅLL

INNEHÅLL 36

30

20

4 Ledare 5 Innehåll 6 Nyheter 8 Leverantörsguiden 10

Möt COWIs nya VD Pär Hammarberg

TEMA BIOGAS 12 World Bioenergy 2014 samlar

världens bioexpertis 14 Nya miljökrav driver på

intresset för LNG 16 Ny biogasanläggning i drift i Karlskoga 19 Fortum vinnare av pris för marknadsutveckling 20 Bygget av nya biokraftvärme

verket i Värtan går vidare 28 Biobränsle även i Värtaverket KVV6 28 Siemens svarar för all

automation till Värtaverket 30 Biogasanläggningen GoBiGas

i Göteborg invigd 33 Biogas från Jordberga först att

leverera till ”naturgasnätet” TEMA HYDRAULIK 36 ExxonMobil har hela kedjan

av smörjmedel 38 Arbetsmiljö och säkerhet på

SSG:s hydraulikdagar 43 Oljerening med elektrostatisk teknik 44 Både mekanik, pneumatik och

hydraulik på Gröna Lund

62

66

Ökad massaproduktion vid Skoghalls Bruk – investerar 270 miljoner Mesaugn vid Munksund – del av stor uppgradering

TEMA TUNGA LYFT 69 Noga planering och säkerhets-

arbete bakom varje Offshore-lyft 71 Aktivt standardiseringsarbete

inom lyftområdet 74 Lyft säkert, rätt och konsekvent TEMA VATTENKRAFT 76 Brådskande fångdammsarbete vid Lossendammen 78 Nya vattenvägar byggs för G3 i

Akkats vattenkraftverk 82 Montage av löphjul på Laxede

Vattenkraftverk återupptas 84 Väsa Vattenkraftverk åter i drift

efter sprickor på löphjulsbladen 86 Muddring underlättar insegling i

Trelleborgs hamn 88 Sanering vid Hjortsberga sågverk 90 Nya foderfabriken i Kalmar väcker

stor nyfikenhet 94 Nya Örtoftaverket för framtidens

fossilfria samhälle 97 Kalendarium 98 Volvokoncernens universitet invigt

69

TEMA SKOGSINDUSTRI 46 Nytt upplägg av Inspectas Skogsindustridagar 50 Underhållsstopp med högsta

tillgänglighet på Södra

Cell Mörrum 59 Södra Cells nya driftcentral

blir landmärke i Mörrum UTGIVARE: ljungåfors media ab Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719 CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Jan Åström, jan.astrom@ljungaforsmedia.se SKRIBENTER: Marie Louise Aaröe Björn Asplind Kim Hall Kjell-Arne Larsson Gösta Löfström

FÖRSÄLJNINGSCHEF: Mattias Andersson, mattias@nordiskaprojekt.se MARKNAD: Ulrika Stjärna ulrika@nordiskaprojekt.se Jonatan Lundqvist, jonatan@nordiskaprojekt.se Niklas Jönsson niklas@nordiskaprojekt.se PRENUMERATION/ WEBANSVARIG: Sara Gullberg, sara.gullberg@jntnyamedier.se

TRYCK: Exakta tryck 2014 GRAFISK FORMGIVARE: Gabriella Lilliesköld, gabriella.lillieskold@jntpublishing.se OMSLAGSBILD: Foderfabriken i Kalmar.

Foto: Kalmar Lantmän www.nordiskaprojekt.se www.svenskbyggtidning.se Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer.

Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

5

NYHETER

Ny platschef för Setra Vimmerby

Svensk Vindenergi välkomnar ny kabel mellan Sverige och Tyskland Svenska Kraftnät och den tyska stamnätsoperatören 50 Hertz tecknade idag ett intentionsavtal för en ny högspänningsledning mellan Sverige och Tyskland. Kabeln förväntas vara i drift senast år 2025 och är nästa steg i ambitionen om en ökad integrerad europeisk elmarknad.

Patrik Larsson har utsetts till ny platschef för Vimmerby sågverk.

Patrik Larsson har utsetts till ny platschef för Vimmerby sågverk.

– Patrik Larsson är en resultatorienterad ledare med lång och gedigen sågverkserfarenhet.

Han känner Setras verksamhet på djupet och har rätt profil för att ta över stafettpinnen och arbetet med att vidareutveckla Vimmerby till ett långsiktigt lönsamt sågverk, säger Jonas Björnståhl, affärsområdeschef för Sågade Trävaror.

Patrik är 41 år och har arbetat på Setra Vimmerby sedan 1994 inom olika roller, både operativt i verksamheten och som ledare.

Han tillträder sin nya befattning den 24 mars i samband med att nuvarande platschef Björn Ståhlberg går i pension.

Setra Vimmerby är ett specialiserat furusågverk och har cirka 60 medarbetare.

I Setrakoncernen ingår totalt nio sågverk, tre förädlingsenheter och två husfabriker.

Telge Energi är ett av Sveriges mest hållbara varumärken Telge Energi är ett av de företag som enligt Sustainable Brand Index* är ett av Sveriges mest hållbara varumärken. På Topp 30. Dessutom gick Telge Energi till final tillsammans med H&M och Coop i kategorin ”Årets insats inom hållbart varumärkesbyggande” där H&M tog hem förstapriset.

Måndagen den 31 mars på eftermiddagen offentliggjordes hela listan över 242 varumärken i Sverige och vinnaren i Sustainable Brand Index* ”Sveriges mest hållbara varumärke” och vinnare blev Lantmännen.

6

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

- Ett glädjebesked! Den nya kabeln mellan Sverige och Tyskland kommer att öka försörjningstryggheten i Sverige och förväntas göra stor klimatnytta genom export av koldiAnnika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. oxidsnål el till Tyskland, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi.

Planerna på en ny kabel mellan Sverige och Tyskland har funnits ett par år. Med intentionsavtalet har samarbetet mellan länderna intensifierats och länderna kommer nu gå vidare med en förstudie. Kabeln förväntas tas i drift innan 2025 med en överföringskapacitet på mellan 700 och 1 400 MW. Förutom ökad klimatnytta bedöms den nya kabeln leda till ökad försörjningstrygghet och stora ekonomiska fördelar.

En vanlig missuppfattning är att nya kablar till kontinenten per automatik innebär ett högre elpris men den stora genomsnittliga prisskillnaden mellan Sverige och Tyskland har på senare år utjämnats. Med den nya kabeln kommer det finnas ökade möjligheter att importera billig förnybar el när vind- eller solkraften producerar bra i Tyskland, säger Mattias Wondollek, analytiker på Svensk Vindenergi.

Misen Energy AB har träffat avtal om försäljning av 128 mmcm naturgas I slutet av första kvartalet 2014 har Misen Energy AB och dess dotterbolag LLC Karpatygaz träffat avtal om försäljning av 128 miljoner kubikmeter (mmcm) naturgas. Av denna volym utgör 88 mmcm 50 % av produktionsvolymen från första kvartalet 2014 medan 40 mmcm avser del av den gas som producerades under 2013 och som har förvarats i underjordiska lager. Därmed har dotterbolaget LLC Karpatygaz kunnat påbörja ett flertal betalningar av Joint Activity:s (JA) utestående skatteskulder. Förhandlingar pågår angående rätt att sälja ytterligare produktion. Detta kan leda till att situationen där produktionen måste lagras upphör och osäkerheten för den framtida verksamheten och den fortsatta driften förväntas därför minska.

Störst i Sverige – med limträ från Moelven

Moelven Töreboda AB levererar limträstomme till den största byggnad som uppförts med limträ i Sverige. Det är ett distributionslager som byggs åt Södra Interiör AB utanför Markaryd. Totalt omfattar leveransen 2 100 m3 limträ.

Arise i förhandling om försäljning av vindkraftpark Arise AB har sedan en tid fört diskussioner med KumBro Vind AB rörande försäljning av en vindkraftpark med tre vindkraftverk om totalt 5,4 MW. KumBro Vind AB samägs av Örebro och Kumla kommun. I det fall kommunfullmäktige i Örebro kommun den 22:e april och kommunfullmäktige i Kumla kommun den 23:e april biträder beslutet om förvärv kommer slutliga avtal att ingås.

VÄLKOMMEN TILL ÅRETS MILJÖTEKNIKMÄSSOR!

WORLD BIOENERGY 2014 INCLUDING WORLD BIOREFINERY

3–5 JUNI 2014, ELMIA, JÖNKÖPING

Glo forum balt sed 2004 an

Anmä dig id l ag!

• MÄSSA • KONFERENS • STUDIEBESÖK • WORKSHOPS • MATCHMAKING NYT

T!

WWW.WORLDBIOENERGY.COM

Boka monter på

Fjärrvärmemässan Nordens största mötesplats för verksamma inom fjärrvärme, fjärrkyla och kraftvärme.

Gå in på vår hemsida och boka monter www.elmia.se/fjarrvarme

I samarbete med:

Mötesplatsen för det hållbara samhället. Elmia, Jönköping 30 sep–2 okt 2014

Fรถr annonsering i leverantรถrsguiden, kontakta Mattias Andersson Tel: 08-120 165 54 mattias@nordiskaprojekt.se

NYHETER

COWI PROJEKTERAR NY TISSUEANLÄGGNING I ABU DHABI COWI fortsätter växa inom Tissue, anläggningar för produktion av mjukpapper. Under de senaste åren har en rad projekt genomförts, som avser ny- och tillbyggnader av bruk över hela världen. Nu har COWI fått uppdraget av Valmet att projektera en ny Tissue-anläggning i Abu Dhabi.

Den globala efterfrågan av så kallad Tissue, mjukpapper som toalett- och hushållspapper och servetter, ökar och därför finns ett behov av fler anläggningar. Under de senaste åren har COWI projekterat ett tiotal Tissue-anläggningar, bland annat i Marocko, Storbritannien, Ryssland och Turkiet. Uppdragen kommer från Valmet (fd Metso Paper Sweden AB), en global specialist som levererar nyckelfärdiga mjukpappersfabriker till världens alla pappersproducenter.

Stark expertis inom skogsindustrin I denna internationella värld bedrivs ofta arbetet från Karlstad, där både Valmet och COWI har stora projektorganisationer och stark expertis inom skogsindustrin. – Det känns mycket roligt att vi återigen har fått förtroendet av Valmet att projektera en Tissue-anläggning.Vi har haft ett långt och framgångsrikt samarbete och vi ser nu fram emot att nästa anläggning tar form, säger Uno Olsson, marknadschef för Skogsindustri på COWI. Projekteringen av den nya anläggningen påbörjades i slutet av februari och bedrivs både i Karlstad och Qatar och under montagefasen kommer COWI att ha konsulter på plats i Abu Dhabi.

Det är ett stort projekt där flera av COWIs marknadsområden är involverade. Uppdraget kommer sysselsätta cirka 10 konsulter på COWI. Tissue-anläggningen planeras börja byggas i slutet av 2014 och beräknas vara klar i mitten av 2015.

NCC BYGGER NY DEPÅ ÅT SL FÖR 284 MILJONER NCC har fått i uppdrag att bygga en ny multihall för SL:s servicefordon i Stockholm som ska stå klar i september 2015. Ordern uppgår till 284 MSEK. – Tillsammans med SL kan vi fortsätta satsningen på Stockholms kollektivtrafik. Kollektivtrafiken är mycket viktig för stockholmarna och en central del i Stockholms framtida samhällsutveckling, säger Fredrik Elmgren, affärschef Hus Stockholm, NCC Construction Sweden.

Den nya multihallen är till för SL:s servicefordon för banunderhåll av tunnelbanenätet. Projektet omfattar en ny depåhall för underhållsvagnar. Hallen, som blir på 17 000 kvadratmeter, kommer innehålla lagerdel, plats för fordonsuppställning och fordonsverkstad. Den nya hallen lokaliseras till Hammarbydepån och nuvarande verksamhet flyttas från Slakthusområdet. Arbetena beräknas starta under april månad.

Depåhallen är en multihall för SL:s arbete med banunderhåll och varifrån alla servicefordon som nattetid servar och underhåller tunnelbanan utgår. I uppdraget ingår även att dra spår fram till och in i nya hallen samt signalsystem. Arbetet utförs i form av en generalentreprenad och totalt sysselsätts ett 60-tal personer. Ordern på totalt 284 MSEK registreras i första kvartalet 2014 i affärsområdet NCC Construction Sweden.

SETRA INVESTERAR I NYBY SÅGVERK

Setra har beslutat att uppgradera befintligt justerverk på Nyby sågverk.

Investeringen inbegriper helt ny maskinutrustning, nytt kapsystem samt att automatsortering installeras. Investeringen är en del i det effektiviseringsprogram som drivs inom Setra med syfte att ytterligare stärka träindustriföretagets konkurrenskraft.

– Med den här investeringen kommer vi att kunna höja vår produktivitet samtidigt som vi anpassar oss mot framtidens krav på den produkt vi arbetar med, säger Karl Pontus Larsson, platschef Nyby sågverk.

– Vi kommer att bygga om stora delar av justerverket med nya maskiner och ny styrning samtidigt som vi konverterar till automatsortering. Utrustningen som finns idag är från mitten av 80-talet och har fungerat väl, men med denna investering kommer vi att förbättra oss väsentligt, säger Karl Pontus Larsson.

Arbetet sker i samarbete med ScanWare som ska leverera BoardMaster NOVA och CGV (C. Gunnarssons Verkstads AB) som ska leverera maskinutrustning och styrsystem. Investeringen är planerad att driftsättas under fjärde kvartalet 2014.

– På Nyby sågverk är vi mycket glada för att vi får denna möjlighet. När vi har genomfört investeringen kommer vi att kunna leverera en ännu bättre produkt under många år framöver, säger Karl Pontus Larsson.

De största vinsterna med automatsortering av virke är att det ger en jämnare kvalitetssortering, en ökad flexibilitet att möta kundkrav samt sänkta produktionskostnader.

Setra Nyby, som ligger i Björklinge strax norr om Uppsala, är ett specialiserat furusågverk och har cirka 70 medarbetare. I Setrakoncernen ingår totalt nio sågverk, tre förädlingsenheter och två husfabriker.

t! f a r k n e t at v i , g r e n ioe b , t f a r k ång r l e l ä g När det NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

9

TEKNIK KONSULT

NY VD FÖR COWI SVERIGE AV BJÖRN ASPLIND Den 3 mars tillträdde Pär Hammarberg som ny VD för COWI Sverige. Han tar över efter Anders Rydberg, som träder tillbaka efter 25 år på denna position.

– Min målbild med min nya roll som VD är att vi ska växa - framför allt i Stockholmsregionen och Skåne. COWI Sverige ska växa totalt och bli en ännu större aktör. Vi ska också utveckla våra marknadsområden, säger Pär Hammarberg, när vi träffas på COWI Sveriges huvudkontor i Göteborg.

COWI är ett av Sveriges ledande teknikkonsultföretag med över 1000 medarbetare med inriktning mot miljö, byggnad och fastighet, infrastruktur, industri, process och energi samt CAD och IT. I hela COWI-koncernen finns 6000 medarbetare.

Pär Hammarberg kommer närmast från en position som VD för Sweco Central & Eastern Europe och har mångårig internationell såväl som nationell erfarenhet från konsultbranschen.

PROJEKTLEDARE Utöver att vara entreprenör i några år, har Pär Hammarberg arbetat som konsult sedan 1989. Under årens lopp har han stött på COWI genom åren i flera olika projekt där han har varit projektledare.

– Efter många år inom Sweco kan jag den svenska konsultmarknaden väldigt väl från botten till toppen. För att förstå sättet COWI jobbar med kunden och förstå kundens affärer tror jag att det är viktigt att ha sett den här typen av företag från grunden, säger Pär Hammarberg som även tror att hans europeiska perspektiv från Sweco är viktigt.

COWI är en internationell koncern, vilket Pär Hammarberg ser många möjligheter med.

– Det gäller att se möjligheterna med den fria marknaden där COWI kan lyfta unika svenska specialiteter och jobba med dem internationellt, även utanför EU. Vi har kommit en bra bit på vägen med att integrera verksamheterna.

MÅLMEDVETET COWI Sverige kommer målmedvetet att 10

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

COWI har tecknat ramavtal med ESS utanför Lund. som blir världens främsta forskningsanläggning för avancerad materialforskning med neutroner.

Illustration: ESS/Henning Larsen Architects

arbeta med att växa, företaget ska växa organiskt men det kommer även att innebära förvärv. Ambitionen är att växa inom alla divisioner.

– Styrkan med COWI-koncernen är att vi är en aktad teknisk rådgivare med en stark marknad i Skandinavien samtidigt som vi är en global aktör. COWI har internationella etableringar i Nordamerika, Mellanöstern och finns i ett flertal andra EU-länder.

– Med en stor koncern i ryggen har vi goda förutsättningar att utvecklas på den svenska marknaden. Det rykte COWI har på marknaden var viktigt för mig när jag blev tillfrågad om VD-tjänsten och gjorde mitt val. Varumärket var avgörande för mig.

Personkemin har också varit viktig.

TRANSPARENS – I mitt nya uppdrag som VD blir det viktigt att förstå verksamheten. Ledorden är transparens och ärlighet där vi för diskussioner och är öppna mot varandra. Jag ska driva de visioner jag har, men samtidigt vara beredd att diskutera dem. Jag har varit konsult i många år och har ett perspektiv inte bara på Sverige, utan även på förutsättningar för konsultverksamhet i andra länder. Jag ska också dra nytta av mina erfarenheter av förvärv.

Under sin första tid som VD har Pär Hammarberg ambitionen att lära känna medarbetarna. Han tänker besöka

COWI Sveriges alla tolv kontor, hälsa på och prata med medarbetare.

– Jag har en synlig ledarstil. Att besöka alla kontor är ett viktigt sätt för att förstå hur organisationen är uppbyggd och fungerar.

Det är viktigt att skapa sig kunskap om och lära känna verksamheten.

FYRA DIVISIONER COWI Sverige är idag indelat i fyra divisioner; Infrastruktur, Industri, Byggnad och Fastighet samt Miljö. Alla divisioner finns i de tre stora städerna i Sverige.

– Inom divisionen Industri arbetar vi mycket inriktat mot processindustrin, men även inom områden som avfall och energi. Divisionen Infrastruktur har haft en fantastisk utveckling under ett antal år och växer stabilt. I Göteborg är vi involverade i ett konsortium med Tyréns i skapandet av Västlänken, som är ett av de stora infrastrukturprojekten i våra tre stora städer.

Västlänken kommer att underlätta för tågtrafiken och flera citynära stationer skapas, säger Pär Hammarberg.

Storleksmässigt i tunnlar räknat är Citytunneln i Malmö, Citybanan i Stockholm och Västlänken i Göteborg lika stora.

– De är alla fantastiska satsningar sett ur ett storstadsperspektiv genom att lyfta alla de tre storstäderna till en annan dimension.

Pendlingen kommer att underlättas och det är inte minst viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv.

TEKNIK KONSULT

Pär Hammarberg, ny VD för COWI Sverige: Ålder: 49 Utbildning: Civilingenjör väg och vatten, Lunds Universitet.

Familj: Fru och två barn Bor: Höllviken, Skåne Intressen: Utförsåkning, löpning, cykling, vara ute i naturen och nära eller på havet

diesel. Projektet var multidisciplinärt och omfattade engineering för process, piping, mekanik/utrustning samt bygg, mark, el och instrument.

COWI har nu genomfört förprojekteringen av den nya ISOGHT-processen inklusive tillhörande ombyggnationer i befintlig GHT-anläggning och på tankfältet. 2013 tog Preem beslutet att investera i den nya processen. COWI har fått det fortsatta förtroendet att nu genomföra detaljprojekteringen av den nya ISOGHT-anläggningen. COWI har ett EPCm-åtagande.

Pär Hammarberg Foto: COWI

Inom divisionen Byggnad och Fastighet arbetar COWI med allt inom konstruktion, inte bara byggkonstruktion, utan även el, VVS, samt styr- och regler. Utöver det arbetar även COWI med projekt- och byggledning, som gäller alla divisioner.

Sedan har företaget en förhållandevis ny division – Miljö. Divisionen Miljö arbetar med hållbarhet, det finns ett stort behov hos medarbetarna att ha kompetens om detta. ­ – Att vi ska växa inom hållbarhetsfrågor och miljö är viktiga ambitioner för oss, avslutar Pär Hammarberg.

MÅNGA COWI-PROJEKT Här är några exempel på COWIs projekt: PETROPORT COWI har tillsammans med PetroPort AB byggt en ny industriell hamn i Stenungsund. COWI gjorde förstudien som följdes av ett genomförande. Projektet genomfördes som ett EPCM åtagande där COWI ansvarade för engineering, inköp och construction management.

EMPORIA Emporia är Malmös spektakulära köpcentrum som dagligen besöks av cirka 25000 besökare. COWI har ansvarat för geoteknik och byggkonstruktion av Emporia, som utsågs till världens bästa köpcentrum vid den senaste World Architecture Festival i Singapore.

VÄSTLÄNKEN Tre nya stationer och en åtta kilometer lång dubbelspårig tågtunnel. En stad som samtidigt byggs ut så att den ser helt annorlunda ut om 15 år, när tågen börjar rulla. Det är den tuffa ekvation som COWI och övriga projektörer i projekt Västlänken ska lösa. COWI och Tyréns leder tillsammans den nära 100 man starka konsortiet COWI/Tyréns som ansvarar för projekteringen av den nya Centralstationen i Göteborg.

Konsortiet COWI/Tyréns deluppdrag omfattar att för Centralstationen ta fram underlag till järnvägsplan inklusive miljökonsekvensbeskrivning, social konsekvensanalys, barnkonsekvensanalys och gestaltningsprogram, samt ta fram systemhandling. I uppdraget ingår även att ta fram underlag för kostnadskalkyler.

Järnvägstunneln, som ska byggas under centrala Göteborg, medför mycket komplexa ledningsomläggningar i kombination med stor platsbrist för ledningsplacering.

COWI har även fått i uppdrag av Trafikverket att kartlägga förutsättningar och formulera anläggningskrav för alla Västlänkens ledningsomläggningar. Därefter ska COWI analysera och projektera omläggningen av de ledningar som kommer i konflikt med järnvägstunneln. Dessutom har COWI uppdraget att ta fram förfrågningsunderlag, färdig bygghandling samt föreslå kommande trafikomläggningar.

VÄRTAHAMNEN När det växande Stockholm behöver mark för bostadsbyggande, flyttar stadens största hamn Värtahamnen en bit längre ut i vattnet och förbereds för ökade passagerar- och godsflöden. COWI levererar flera slags tjänster när den nya hamnen tar form. COWI har en mycket stark kompetens på området marina strukturer och företaget har fått flera olika deluppdrag i Värtanprojektet. Detaljprojektering av pir- och kajanläggningar är ett av dessa; i ett annat projekteras markbeläggning, VA-anläggningar och elkanalisation för området.

PREEM ISOGHT När Preemraff rustar sin anläggning i Göteborg för framtiden, står grönare bränslen högt på önskelistan. Våren 2013 ingick COWI avtal med Preemraff i Göteborg om förprojektering av en ny anläggning, kallad ISOGHT, som ska förbättra vinteregenskaperna på de förnybara komponenter som processas för att ingå i vanlig

COWI LEDER BREEAM-LIGAN Med Sveriges första BREEAM-certifierade industribyggnad 2010 kopplade COWI greppet i miljöligan. Under våren 2013, fyra BREEAM-projekt senare, etablerade man sig definitivt i spetsen med Sveriges första Excellent-klassade kontor. BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assesment Method) är ett frivilligt brittiskt miljöcertifieringssystem.

Det är ett av de mest vedertagna internationella systemen och har hittills använts för att certifiera över 115 000 byggnader.

I Sverige är det dock fortfarande ganska nytt. På COWI finns idag tre certifierade BREEAM-assessorer – ett team som har varit med och fört COWI till den svenska BREEAM-toppen genom en rad banbrytande projekt.

ESS COWI har tecknat ramavtal med ESS, ett greenfieldprojekt utanför Lund som blir världens främsta forskningsanläggning för avancerad materialforskning med neutroner. Projektet kommer under många år framöver att vara ett av Sveriges största byggprojekt.

På en yta av 74 hektar nordost om Lund byggs ESS, European Spallation Source – en unik forskningsanläggning som blir världens främsta centrum för materialforskning på partikelnivå med neutroner.

Anläggningen, som kommer att drivas av minst 17 europeiska länder gemensamt och bli ett tvärvetenskapligt centrum, baseras på världens mest kraftfulla neutronkälla.

OM COWI: COWI är ett internationellt ledande teknikkonsultföretag som tillhandahåller kvalificerade ingenjörstjänster. Företaget hanterar såväl stora som mindre projekt och driver förstudier, genomför detaljprojektering och hanterar totalåtaganden inom industri och energi, infrastruktur, miljö samt byggnad och fastighet.

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

11

BIOENERGI

World Bioenergy 2014 samlar världens bioexpertis AV GÖSTA LÖFSTRÖM World Bioenergy 2014 på Elmia i Jönköping den 3 – 5 juni väntas samla stora delar av världens ledande expertis inom området bioenergi. Det är sjunde gången som mässan arrangeras. Årets upplaga bjuder på workshops och studieresor till flera intressanta svenska anläggningar.

– Konferensen brukar locka cirka 700 deltagare och själva mässan omkring 5000, säger Gustav Melin, conference manager som är vd i Svebio. Det är organisationen som utgör en samlande kraft inom bioenergibranschen och som organiserar konferensen, vars fullständiga internationella namn är World Bioenergy 2014 Conference & Exhibition on Biomass for Energy.

BREDD OCH KVALITET Viktiga aktörer inom bioenergin kommer till Jönköping. Ledande leverantörer, experter, forskare och beslutsfattare kommer för att uppdatera sig kring de senaste produkterna och den nyaste teknologin, för att göra affärer och för att ta bioenergin till nya höjder.

World Bioenergy har arrangerats sedan 2004 av Elmia och Svebio i samarbete. Det handlar om både bredd och kvalitet, en blandning av teori, praktik, mötesplats för affärer och möten som utvecklar och hjälper utvecklingen framåt. En gång har mäs�san arrangerats i Stockholm, när Sverige var ordförandeland i EU. – 50 – 60 länder kommer att vara representerade, säger Gustav Melin.

Nytt och roligt i konceptet för World Bioenergy 2014 är att det hålls 17 olika lösningsorienterade workshops med olika problemställningar inom området bioenergi.

12

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Det här är en av de stora bioenergikonferenserna i världen, men naturligtvis blir det en överrepresentation av deltagare från de skandinaviska länderna. När det gäller fokus på biomassa från skogen är konferensen sannolikt den största i världen.

Bland utställarna märks leverantörer och underleverantörer av produkter, teknik och tjänster inom hela bioenergisektorn.

Det handlar om träbaserad bränsleproduktion, förbränningsteknik, energi från avfall, materialhantering, handel, distribution och logistik, biogas och biodrivmedel, projekterings- och ingenjörstjänster, konsulttjänster analys och finans samt forskning och utveckling, utbildning samt branschorganisationer.

KÖPSTARKA BESÖKARE Besökarna beskrivs bland annat som beslutsfattare med köpkraft som söker affärskontakter med potentiella kunder och leverantörer. En stor del av dem är vd eller ägare i företag, många arbetar med marknadsföring och försäljning. Tekniker och ingenjörer är förstås en stor besökargrupp.

Enligt en undersökning som gjordes under World Bioenergy 2012 var hälften av besökarna mest intresserade av värmeproduktion (50 %) och var fjärde av elproduktion (24 %). Intresset var också stort för transportsektorn och nya drivmedel, forskning, utveckling och utbildning.

Den största besökargruppen kom från kategorin energileverantörer.

Sverige är ett föredöme i flera avseenden när det gäller att utveckla och använda bioenergi.

– Väldigt många aktörer ser möjligheter att producera energi från skogs- och jordbruksrester, säger Gustav Melin. Bioenergi är Sveriges största energislag och står för hela 33 procent av den sammanlagda energianvändningen när det gäller värme, el och transporter. Inom uppvärmning står bioenergin för hela 70 procent. Vi räknar med att kunna ersätta den fossila oljeanvändningen i transportsektorn. Omställningen inom transportsektorn pågår får fullt i form av biogas, etanol och biodiesel.

Gröna flygbränslen, flygfotogen från gröna molekyler eller bio-karosene, är ett annat stort framtida område att arbeta inom.

PRAKTISKA EXEMPEL – Vi vill gärna visa exemplets makt för så många av våra internationella besökare som möjligt.

Nytt och roligt i konceptet för World Bioenergy 2014 är att det hålls 17 olika lösningsorienterade workshops med olika problemställningar inom området bioenergi.

– Det blir mer debatt och diskussion än föredrag i dessa workshops. ”Taking you from Know-how to Showhow” är en slogan för konferensen.

Den beskriver vad det handlar om när teori och vetenskap blir praktisk handling och

BIOENERGI

teknisk drift. Kunskap och problemlösning i aktiv form blir det med dagliga studiebesök för att ge hela bilden bakom ord och tankar.

På väg till Jönköping kan konferensdeltagarna välja studieturer med olika ämnen.

Det finns exempelvis ett kraftvärmespår som kör deltagarna till bland annat Söderenergi i Södertälje, en energigrödetur från Kastrup som visar nya sorter salix som odlas i Skåne och biogasproduktion vid Wapnö Herrgård. En waste to energy-tur som passerar Ragn-Sells sorteringsanläggning för avfall i Högbytorp och sedan nya sopförbränningsanläggningen vid Mälarenergi i Västerås. I Stockholm kan deltagare studera biofuel and transportation, liksom vid Norrköpings etanolfabrik. I Sävsjö kan man studera lagring och omlastning av träbränslen vid Stockarydsterminalen.

Ett studiebesök förläggs till GoBiGas i Göteborg, världens hittills största anläggning för termisk förgasning av biomassa till biometan.

Konferens, matchmaking och pris Svenska Pappers- och Cellulosaingenjörsföreningen, SPCI, fokuserar på ny teknik och ekonomi för pappers- och massaindustri i ett eget konferenstema under World Bioenergy. ”World Biorefinery”, bioraffinaderi, handlar om nya möjligheter för en bransch som befinner sig i en stor förändring.

– Vi tycker att det är ett nytt och spän nande område som kommer allt mer inom skogsindustrin, säger Maria Asp, som är vd i SPCI.

Gustav Melin, conference manager och vd i Svebio.

Bioenergi är Sveriges största energislag och står för hela 33 procent av den sammanlagda energianvändningen när det gäller värme, el och transporter.

Enterprise Europe Network i Jönköping arrangerar matchmaking-möten under två av mässdagarna med fokus på nya utvecklande möjligheter.

Under World Bioenergy delas också utmärkelsen World Bioenergy Award ut.

– Det är en utmärkelse för att uppmärksamma en person som gjort något alldeles extra inom bioenergisektorn, säger Gustav Melin. Vinnaren bland de tidigare nominerade kandidaterna presenteras i anslutning till invigningen den 3 juni.

Vinnaren kommer också att hålla föredrag om sitt unika projekt.

H.K.H. Prins Carl Philip kommer att inviga World Bioenergy och S-ledaren Stefan Löfven invigningstalar. En annan invigningstalare är professor Jean-Pascal van Ypersele, som är vice ordförande i FN:s klimatpanel, IPCC, och som beskrivs som en auktoritet inom klimatforskning.

Svebio en samlande kraft Svebio, som arrangerar World Bioenergy 2014, är en samlande kraft för branschen och den naturliga mötesplatsen inom svensk bioenergi. Organisationen grundades 1980 och har idag cirka 300 medlemsföretag och knappt hundra enskilda medlemmar. Företagen är verksamma i hela produktionskedjan, från skörd och insamling av biobränslen i skog, på åkrar, på torvtäkter och i avfallshanteringen, över transportföretag och handelsföretag, via förädlingsföretag som pelletsfabriker och biodrivmedelsfabriker, till slutanvändare i värmeverk och industrier.

Bland medlemsföretagen finns också tillverkare av utrustning som pannor, brännare, flishuggar och transportutrustning, men också konsulter, projektörer, entreprenörer, finansiärer, forskare med flera.

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

13

NATURGAS

NYA MILJÖKRAV DRIVER PÅ INTRESSET FÖR LNG AV MARIE LOUISE AARÖE

Sedan den första kontakten 2009 skrevs ett avtal med Preem för Skangass att leverera naturgas till raffinaderiet. Foto:Thomas Ögren

Norden har blivit en betydande marknad för LNG, flytande naturgas. Nya hårda miljökrav på både fartygsbränsle och utsläpp från industrin innebär ett växande intresse. För att tillgodose industrin med depåer och tankställen för fartyg och den landburna tyngre transportsektorn är kravet att ha en pålitlig intrastruktur.

Att LNG blivit så efterfrågat i Norden beror på att infrastrukturen med ledningar som gasen kan transporteras i saknas.

Alternativet är då flytande naturgas LNG, Liquefied Natural Gas, som förvätskas vid minus 162 grader Celsius, vilket ger 600 gånger mindre volym och möjlighet att transportera i tankbilar. Den första LNGanläggningen i Sverige togs i bruk 2011 och ligger i Nynäshamn.

– Vi har genom åren sett på flera olika möjligheter att förse Preem Raffinaderi i Lysekil med naturgas, berättar Peter Blomberg, projektchef på Skangass AS. 2009 föreslog vi en möjlighet att leverera naturgas genom en LNG terminal i Lysekil. För oss har det varit en viktig strategi att etablera en terminal för LNG på Västkusten i Sverige.

Det var samtidigt som vi var igång med att bygga vår första terminal i Norge som stod klar 2011.

LNG SKAPAR NYA MÖJLIGHETER Intresset för flytande naturgas hos sjöfarten och svensk industri är mycket stort. De nya tuffa miljökraven påverkar, bland annat de nya utsläppsreglerna som ska gälla från 2015. Det innebär krav på mycket lägre svavelutsläpp i Östersjö- och Nordsjöområdena än i dag.

– Huvudinsatsen för Preem är att ersätta nafta och butan i processen för produktion av vätgas som används för avsvavling av bränslen, säger Peter Blomberg. Att ersätta tjockolja med LNG ger betydliga reduktioner av utsläppen koldioxid, kväve och svavel. En viktig förutsättning har också varit att kunna lasta LNG till bilar för att kunna sälja ytterligare volymer till den svenska marknaden. Det innebär att 14

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

försörjningssystem för den mobila marknaden successivt också byggs upp på olika strategiska platser.

Sedan den första kontakten 2009 skrevs ett avtal med Preem för Skangass att leverera naturgas till raffinaderiet. Marken arrenderas av Skangass för sin anläggning samtidigt som stora delar av den nya anläggningen är sammanbyggd med raffinaderiet med samordning av el och värme som några exempel.

– Anläggningen kommer att tas i drift under andra kvartalet 2014 utifrån den förutbestämda tidsplanen, så vi ser fram emot att få en LNG- mottagning på västkusten under våren, säger Peter Blomberg.

NYA MILJÖKRAV SKAPAR TRYCK I första hand är naturgas intressant för industrier som förbrukar stora mängder energi, exempelvis SCA, Uddeholm i Hagfors och SSAB. För varje anläggning som gått över till LNG byggs därför mottagningscentraler och mellanlagringstankar.

Gasum, som har gått in i Skangass med 51 procent, innebär det också en öppning för den intressanta finska marknaden. Det blir en bra position för oss och en naturlig konsekvens av vår strategi för Norden.

Nästa projekt är en liknande anläggning i Gävle som skulle innebära en intressant leveranspunkt för stålbältet och norra delen av Östersjön. I dag arbetar vi med tillståndsansökan och vi har redan ett avtal med Gävle hamn, berättar Peter Blomberg.

I övriga Europa är oftast infrastrukturen väl utbyggd, även om det finns vita fläckar dit leveranser av LNG också kommer att ske, dock i mindre skala.

DEN VIKTIGA HANTERINGEN Cryo AB är en av världens ledande tillverkare av kryogen utrustning för lagring, transport och hantering av gaser och tillhör Linde koncernen.

De nya EU-reglerna för båttrafiken, som ska gälla från 2015, innebär att intresset har ökat att även bygga båtar för LNG bränsle. I dag pågår byggnationer av denna typ av båtar i Kina.

– Vi är ett bollplank för industriella gasföretag när det gäller att välja den mest effektiva och ekonomiska frysutrustningen, berättar Lars Persson, VD, Cryo AB. Vi byggde den första LNG anläggningen i Nynäshamn som stod färdig 2011 och är på cirka 20 tusen kubikmeter. Den som vi nu bygger i Lysekil är större, på cirka 30 tusen kubikmeter.

– Genom vår nya ägare, det finska företaget

Jämfört med Nynäshamn har utmaning-

NATURGAS

arna varit annorlunda i Lysekil. Det är en distans mellan kajen och själva anläggningen som har medfört speciella krav i byggnationen.

VÄRDEFULL Kontraktet för uppdraget skrevs under våren 2012. Då hade man redan arbetat med förstudier och den grundläggande tekniken. Under våren/sommaren 2013 stod de huvudsakliga arbetena på platsen klara.

Därefter har under året samtliga installationer skett. Parallellt testas nu under våren systemen som exempelvis el och luft. Allt arbete sker i treskift och hjälp har tagits av ingenjörer från München och en global byggledare från USA. – Det innebär att vi är ett multinationellt gäng med en stor kunskap som arbetar med projektet, säger Lars Persson.

Samtliga system och utrustning designas och byggs i Göteborg av Cryo själva.

Lars Persson,VD, Cryo AB Foto: Gösta Löfström

Miljösmarta System för Biogas & Naturgas.

AB Volvo är ett exempel på en kund som är långt framme när det gäller att utveckla lastbilar för att köra på LNG. För att tillgodose även transportsektorn med LNG, byggde Cryo för ett par år sedan en tankningsstation för LNG vid norra utfarten från Göteborg.

STOR MARKNAD Det är en stor global efterfråga på LNG världen över. Asien är en stor marknad och får största delen av sin LNG från Australien. Japan är en annan stor kund med anledning av att de har stängt ner sin kärnkraftproduktion. USA pressar ner priserna just nu med anledning av att de utvecklar sin egen skiffergas. Den levereras dock bara i rör inte som LNG. Merparten av den LNG som kommer att produceras i Lysekil kommer dock att köpas av Preem raffinaderi som råvara till deras produktion av vätgas, som förväntas att i framtiden bli en viktig drivkälla för bland annat fordon.

CRYO AB har utvecklat ett brett sortiment av utrustning för LNG (flytande naturgas) och LBG (flytande biogas) för både on-shore och off-shore applikationer.

Vårt program omfattar kompletta mottaganingsterminaler, fyllningsstationer, trailers, bränslesystem för fartyg och färjor samt backup system för industriell gasförsörjning.

Det breda sortimentet gör att vi kan leverera utrustning för hela försörjningskedjan för LNG och LBG. Från mottagning av naturgas i flytande form vid hamn, förvaring och distribution av LNG och LBG på land, till lagring och försörjning av gas till motor ombord på fartyg.

Mer information på WWW.CRYO.SE

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

15

BIOENERGI

NY BIOGASANLÄGGNING INVIGD I KARLSKOGA AV KJELL-ARNE LARSSON En helt ny biogasanläggning är nu i drift vid Mosseruds avfallsanläggning i Karlskoga. Verksamheten är ett samarbete mellan Karlskoga, Örebro och Kumla kommun. Ägare är det gemensamma företaget Biogasbolaget i Mellansverige AB. I anläggningen rötas matavfall från hushåll samt gödsel och vall-ensilage. Den färdiga fordonsgasen går dels till en tankstation vid anläggningen samt fylls i gasflak och distribueras med lastbil till andra tankställen i närliggande kommuner.

Det är Purac AB som byggt anläggningen på totalentreprenad och gjort en turn keyleverans. Företaget Purac är känt för sin kompetens att leverera reningsutrustning för både avlopps- och färskvatten, samt för en rad biogasanläggningar.

– Vi har byggt många rötningsanläggningar och ett tjugotal biogasanläggningar i Sverige, Norden och ute i världen liknande denna, berättar Mikael Erlandsson, som är projektledare för leveransen i Karlskoga.

Den nya anläggningen har uppförts vid Mosseruds avfallsanläggning där Karlskoga Energi och Miljö AB sedan länge hanterar och sorterar avfall. Biogasanläggningen baseras på tre typer av substrat, nämligen matavfall från hushåll, gödsel (flytande och fast) samt vall-ensilage. Matavfallet kommer från närliggande kommuner samt från andra områden, bland annat från Norge.

Matavfallet levereras i både pappers- och plastpåsar. I förbehandlingen ingår bland annat en hammarkvarn och separeringsutrustning. Avskild plast går till energiutvinning och metall till återvinning. Vatten tillsätts till det avskilda organiska materialet för att framställa den slurry som mellanlagras i en buffertank innan slurryn tillsammans med gödsel pumpas till hygienisering som sker vid 70° C under en timme.

För gödseln finns två mottagningslinjer.

Flytgödseln levereras till en blandningstank, medan den fasta gödseln levereras till ett inmatningsbord. Mixning sker i blandningstanken innan substratet går till samma bufferttank som används för matavfallet.

Vall-ensilage lastas i en separat tippficka.

Därifrån går ensilaget till en extruder där det blandas med biomaterial från rötkamrarna. Extruderingen gör att cellväggarna i ensilaget slås sönder vilket ökar gasutbytet 16

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Produktionen vid nya biogasanläggningen kommer att öka stegvis för att nå max kapacitet under 2016.

för ensilaget med 15-18 procent. Hygienisering av ensilaget krävs inte. Efter extrudern går materialet direkt till rötkammare.

Biomaterialet från hygieniseringen kyls ner till 38° C. Värmeväxlare överför värme från denna kylning och till material som är på väg till hygieniseringen.

Rötkamrarna matas kontinuerligt och processerna förlöper parallellt i de två

rötkamrarna. Anaeroba mikroorganismer bryter ner materialet.

Det sker i flera kemiska processer. Stora molekyler spjälkas genom hydrolys. Organiska molekyler förvandlas till fettsyror, vätgas och koldioxid. Metan bildas utgående från ättiksyra, vätgas, koldioxid, metanol och etanol. Hela förloppet tar 20-30 dygn.

Vi levererar morgondagens optimala lösningar för rent vatten och biogas redan idag!

Purac har utfört över 4 000 entreprenader för vattenrening och biogasframställning i över 70 länder.

Som totalentreprenör besitter vi kompetensen att vara med hela vägen från projektering till genomförandet och efterföljande driftsoptimering och support.

Vår långa erfarenhet i branschen kombinerat med ett nära samarbete med uppdragsgivaren ger oss en djup förståelse för varje projekts unika behov och ser till att lösningen alltid blir den optimala. .

www.purac.se

PURAC Box 1146, 221 05 Lund Tel: 046 -19 19 00, Fax: 046 -19 19 19 e-mail: info@purac.se

BIOENERGI

Den nya anläggningen har uppförts vid Mosseruds avfallsanläggning där Karlskoga Energi och Miljö AB sedan länge hanterar och sorterar avfall.

Restprodukten från rötningen – biogödseln – och gasen samlas i ett kombinerat rötrestlager. Rötrestlagret har ett tak av så kallad dubbelmembrantyp. Membrantaket fungerar som gasklocka och konstanthåller trycket i gassystemet samtidigt som det varierar volymen efter gasproduktion och uttag av gas. Rötresten i samma tank hämtas med samma lastbil som lämnar flytgödsel och transporteras tillbaka till lantbrukarna som högeffektiv och näringsrik gödsel.

Biogasen går till en reningsanläggning som är byggd enligt företagets eget koncept CApure® – carbon dioxide absorber purification. Koldioxiden binds till aminer i absorbenten. Denna återställs sedan genom att koldioxiden drivs av termiskt. Den renade gasen har metanhalt på minst 97 procent.

Den komprimeras till cirka 250 bar och används som fordonsbränsle. Mosseruds befintliga deponigassystem har anslutits och även den upparbetas till fordonsgas.

I anslutning till nya biogasanläggningen har en tankstation byggts. Dessutom fylls gastankar i gasflak för distribution med lastbil.

– Produktionen vid nya biogasanläggningen kommer att öka stegvis för att nå max kapacitet under 2016, berättar Mikael Erlandsson. Detta möter ett ökande behov av fordonsgas i regionen.

BIOGÖDSELN Restprodukten från rötningen utgörs av biogödsel. Denna används som gödsel av 18

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

lantbrukarna på deras åkermarker. Biogödseln har högre näringsvärde än den gödsel som matas in som substrat. Biogasanläggningen projekterades för att kunna komplettera med utrustning för avvattning av biogödseln. Då ges möjlighet att producera både en fastare biogödsel och en flytande.

Fosforn förekommer huvudsakligen i den förra och kvävet huvudsakligen i den senare. Det ger lantbrukarna möjlighet att välja gödseltyp enligt den näringsgiva som passar åkermarken bäst.

– När det gäller biogasanläggningar får man inte glömma att de också producerar biogödsel. Detta bidrar både till ekonomin och till att sluta kretsloppet, poängterar Mikael Erlandsson.

Den nya anläggningen i Karlskoga tog ungefär 18 månader att bygga, där av

åtgick ungefär 12 månader för den fysiska byggproduktionen och resten för uppstart och intrimning. Biomaterial från rötkammare i en liknande anläggning användes för att ”ympa” materialet i rötkamrarna i Mosserud.

Den 17 januari i år invigdes anläggningen samt tankstationen och allt togs emot mycket väl av intressenterna från de berörda kommunerna. Årlig substratmängd vid full drift: 18000 ton matavfall, 41000 ton gödsel, 4000 ton fett och 20000 ton vall-ensilage. Årlig produktion: fordonsgas med energivärde 48 GWh samt 90000 ton biogödsel.

Den nya anläggningen i Karlskoga tog ungefär 18 månader att bygga, där av åtgick ungefär 12 månader för den fysiska byggproduktionen och resten för uppstart och intrimning.

KRAFTVÄRME

Fortum vinnare av COGEN Europes årliga pris för marknadsutveckling Fortum har uppmärksammats av organisationen COGEN Europe för företagets effektiva genomförande av sin strategi för resurseffektiv fjärrvärme. Trots utmanande marknadsförutsättningar och stora skillnader i lokala regelverk invigde Fortum under ett och samma år fyra nya kraftvärmeverk i fyra olika länder. Dessa verk ökar andelen el och värme från förnybara bränslen i Östersjöområdet med 86 MW el och 243 MW värme, vilket motsvarar elanvändningen i 80 000 och värmebehovet för 50 000 hushåll.

Under 2013 invigde Fortum i tur och ordning den avfallseldade anläggningen i Klaipeda, Litauen, biobränsleeldade Järvenpää, Finland, biobränsleeldade Jelgava i Lettland och avfallseldade Brista norr om Stockholm. Samtliga dessa anläggningar bidrar

både ekonomiskt, socialt och miljömässigt till de lokalsamhällen där de finns. I Klaipeda bidrar Baltikums första avfallseldade kraftvärmeverk till ett minskat beroende av importerande bränslen samtidigt som problemet med den lokala sophantering löses.

Också fjärrvärmesystemen i Stockholm och Jelgava gynnas av nya anläggningar med lägre produktionskostnader. Dessutom bidrar alla fyra anläggningarna till globalt sänkta CO2-utsläpp genom att de ersätter och trycker undan äldre produktion baserad på fossila bränslen.

- Vi är naturligtvis både glada och stolta över detta erkännande för vår strategi med effektiv och miljömässig produktion baserad på lokala bränslen, säger Håkan Grefberg, Senior Advisor inom Fortum Heat, som var den som tog emot utmärkelsen vid COGEN Europes årliga konferens i Bryssel den 3 april.

- Vi är stolta över att ha byggt den första

Foto: Fortum

avfallseldade kraftvärmeanläggningten i Baltikum, liksom vi är stolta över den största biobränsleeldade anläggningen i Lettland.

- Att bygga flera anläggningar samtidigt i olika länder var en utmaning för vår organisation, säger Markku Nordström, Industrial Intelligence Manager på Fortum Heat.

- Men att bygga ’tvillinganläggningar’ i Järvenpää och Jelgava gav samtidigt avsevärd kostnadseffektivitet och minskad projekttid.

BRISTA B2

Kadesjös åtaganden • Byggprojektering • Projektering av VS / VA samt Ventilation • Biträdande delprojektledare Bygg

• • • •

KA-PBL Bygglovshandlingar Arkitektprojektering Byggadministration

Kadesjös är ett heltäckande konsultföretag inom byggoch VVS-sektorn. Vi har spetskompetens att utöver traditionella uppdrag driva industriella och processorienterade byggprojekt.

www.kadesjos.se

Ångventiler redo för leverans till ett kraftverk i Korea

CCI Valve Technology AB - Säffle - Tel. 0533-68 96 00 - ccivalve.com

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

19

BIOENERGI

Bygget av nya biokraftvärmeverket i Värtan går vidare i oförminskad takt

Satsningen på biokraftvärmeverket tillsammans med att öka inblandningen av olivkärnor i det befintliga Värtaverket minskar användningen av kol med 40 procent när nya anläggningen tas i drift 2016.

AV KJELL-ARNE LARSSON Fortum Värme uppför ett nytt biokraftvärmeblock vid Värtaverket i Stockholm. Blocket blir det största i sitt slag i Europa och ett av de största i världen som eldas med biobränslen och ansluts till ett fjärrvärmenät. Bränslet ska utgöras av flisat och krossat skogsavfall, bland annat toppar, grenar, kvistar och bark.

Satsningen på biokraftvärmeverket tillsammans med att öka inblandningen av olivkärnor i det befintliga Värtaverket minskar användningen av kol med 40 procent när nya anläggningen tas i drift 2016. Tack vare det nya biokraftvärmeverket kommer koldioxidutsläppen i Stockholm att minska 20

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

med 126 000 ton per år, vilket motsvarar och 140 bar. Pannan kommer att ge 200 vad vägtrafiken i Stockholm släpper ut unMW värme och en rökgaskondenseringsder 1,5 månader. Satsningen bidrar till att anläggning 80 MW värme. Sedan ska förverkliga Fortums turbinanläggningen planer att göra fjärrge 130 MW el.

Tack vare det nya biokraftÅrliga produktionen värmen resurssnål värmeverket kommer kolbedöms bli 1700 och klimatneutral dioxidutsläppen i Stockholm att GWh värme och senast 2030. Globalt minska med 126.000 ton per år 750 GWh el, vilket blir effekten större – ungefär 650 000 ton motsvarar uppvärmmindre koldioxidutsläpp per år – eftersom ningen av cirka 190 000 lägenheter. elproduktionen från biokraftvärmeverket ersätter el som annars produceras med fosBRÄNSLEHANTERING sila bränslen i Europa.

Projektet har en budget på 4.4 miljarder kronor och består av många delar förutom Pannan i biokraftvärmeverket, som bepanna och turbinanläggning, framförallt infrastruktur för bränslehanteringen. nämns KKV8, kommer att ha en termisk I Energihamnen görs kompletteringar för effekt på 330 MW. Ångdata blir 560° C

2004 - 2014

VI VILL FIRA ATT YSAB FYLLER 20 ÅR Stolt samarbetspartner med Fortum sedan 1997!

Vi vill tacka för förtroendet vi fått med arbetet av alla nya golvbeläggningar vid Brista / Block 2 samt vår nya order med renovering av kontorsfasaden vid Brista / Block 1.

NU ÄR VI REDO FÖR KVV8 VID VÄRTAVERKET! Ett urval av våra tjänster Golvbeläggningar / Utvägenlinjer Betongreparationer / Kolfiberförstärkning Byggnadsmålningar / Fasader Epoxi / Polyurethan -injekteringar Auktoriserad i rostskyddsmålning

BIOENERGI

Strabag arbetar nu med den pir i Energihamnen där båtar med bränsle kommer att lägga till. Piren ska vara klar i september. I hamnen pågår också betongarbeten för bland annat bränsleberedningsbyggnaden.

bränslemottagning från båt. Ungefär två tredjedelar av bränslet ska komma med båt, resten med järnväg och mindre poster med bil. Upptagningsområdet för bränslet blir i första hand Sverige och Baltikum, men vissa leveranser över Atlanten kan bli aktuella. I Energihamnen byggs en anläggning för lossning från tåg samt en byggnad för krossning och sållning av bränsle. Bränslet ska sedan transporteras i en ny tunnel till ett lager insprängt i berget. Ett tidigare oljelager har gjorts om till biobränslelager. Via transportband i tunnlar går flisen från lagret och till silos i pannanläggningen.

NOGGRANN TIDPLAN När detta skrivs pågår betongarbeten för underbyggnad och fundament till processanläggningen. Detta arbete utförs av JM Entreprenad och ska göras klart till mitten av april när pannleverantören Andritz tar vid för att montera pannhus och själva pannan. Från mitten av april kommer JM Entreprenad att i området för processbyggnaden koncentrera sig på att bygga el- och turbinbyggnaden.

– Samtliga fjärrvärmekondensorer och luftuppfuktare är redan lyfta på plats på sina fundament, berättar Mats Strömberg, som är Fortums projektledare för biokraftvärmeverket. Det är den utrustning som står längst ner i anläggningen och vi måste ha kondensorerna på plats innan bygget av huset fortsätter uppåt.

Strabag arbetar nu med den pir i Energihamnen där båtar med bränsle kommer att lägga till. Piren ska vara klar i september. I hamnen pågår också betongarbeten för bland annat bränsleberedningsbyggnaden.

Strabag har också sprängt den omkring 10 meter breda och 8 22

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Swedish energy industry and Doosan Škoda Power – mutually beneficial business Doosan Škoda Power, part of Korean company Doosan. Leading manufacturer and supplier of energy equipment, particularly ŠKODA steam turbines, with more than a hundred years of production history; not only in the Czech Republic, but also in Europe. Doosan Škoda Power is the research centre for Doosan steam turbines globally.

The prestigious tender for the Vartan KVV8 project was won by Doosan Škoda Power thanks to the technical parameters and flexible approach to the modelling of production conditions, as required by the customer. Another key factor was solving the requirements for connection to the Swedish transmission system by the network provider.

Apart from the 153 MW ŠKODA steam turbine with generator the order also includes high and low pressure heaters and district water heaters, complete machine room piping, I&C and electrical components for machine room, transportation and commissioning. Maximum heat output of the turbine is 225 MWt. Our past successful projects and projects in implementation in Sweden and in the Nordic countries: 2×114 MW, Hanasaari heating plant, Finland 167 MW steam turbine retrofit (Non-OEM), Vaasa heating plant, Finland 130 MW, Seinajoki heating plant, Finland Machine hall 42 MW, Tornio (biomass), steel mill, Finland Turbine island 46 MW, Kuopio heating plant (biomass), Finland Modernisation of 160 MW steam turbine (Non-OEM), Salmisaari, Finland Modernisation of 4×262 MW steam turbines HP parts (Non-OEM), Loviisa nuclear power plant, Finland Retrofit of 130 MW ŠKODA steam turbine, Seinajoki heating plant, Finland Turbine island 60 MW, Värö (biomass), pulp and paper, Sweden Turbine island 50 MW, Mönsteras (biomass), pulp and paper, Sweden Turbo-set 39 MW, Lund heating plant (biomass), Sweden Turbo-set 39 MW, Växjö heating plant (biomass), Sweden Machine hall 153 MW, Vartan heating plant (biomass), Sweden

Contact: Doosan Škoda Power s.r.o.

Tylova 1/57, 301 28 Plzeň Czech Republic Tel.: +420 378 185 000, Fax: +420 378 185 910 E-mail: doosanskodapower@doosan.com

www.doosanskoda.com

BIOENERGI

meter höga tunneln i vilken bränslet ska transporteras till lagret, dessutom tunneln från lagret till pannanläggningen.

JM Entreprenad har påbörjat arbetena

Det kan tilläggas att Andritz även svarar för rökgasreningsutrustning.

Turbinanläggningen levereras Doosan Skoda Power och rökgaskondenseringsanläggningen av Radscan.

Hittills följer vi våra målsättningar i tidplanen men det kvarstår en del utmaningar innan vi kan känna oss säk

STOR LEVERANS FÖR SIEMENS All automation och praktiskt taget alla elkraftsystem till nya kraftvärmeverket levereras av Siemens. Det övergripande styrsystemet är Siemens SPPA T3000 och detta är utvecklat just för kraftverk.

Siemens svarar för det totala styrsystemet och leveransen omfattar även utbildning av drift- och underhållspersonal samt inkluderar en simulator.

att inreda tunnlarna. Detta ska göras klart etappvis under våren då Raumaster inleder montaget av bränsletransportörer.

– Hittills följer vi våra målsättningar i tidplanen men det kvarstår en del utmaningar innan vi kan känna oss säkra.

Montaget av pannan och installationer kommer att pågå till försommaren nästa år.

Därefter följer idrifttagning med målsättningen att pannan ska börja leverera ånga till turbinen i september 2015, avslutar Mats Strömberg.

Den används vid utbildning samt under drift för att simulera olika driftfall.

Siemens svarar för alla elkraftsystem.

De omfattar bland annat högspänningstransformator (220/15 kV), två mellanspänningstransformatorer (30/11 kV, 15/11 kV), tre generatorbrytare och en GIS-anslutning.

Mats Strömberg, Fortums projektledare för biokraftvärmeverket.

Uponor Energiteknik Uponor Infra tillverkar isolerade rörsystem för transport av energi. De isolerade rören kan användas för fjärrvärme, fjärrkyla, isoleradvattentransport, avloppsledningar och för specialdesignade industriapplikationer.

Den fastskummade PUR-isoleringen i rörsystemen ger den färdiga rörledningen fördelar som inte kan uppnås med andra isoleringsmetoder. De viktigaste fördelarna är små värmeförluster, korrosionsskydd, snabb installation, servicefrihet och en lång livslängd.

Uponor är en ledande internationell leverantör av system för infrastruktur.

Uponor-koncernen har verksamhet i över 100 länder. Läs mer om våra system och produkter på uponor.se/infra

simply more

24

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

BIOENERGI

I Energihamnen görs kompletteringar för bränslemottagning från båt. Ungefär två tredjedelar av bränslet ska komma med båt, resten med järnväg och mindre poster med bil.

Siemens svarar också för alla elinstallationer som behövs för att försörja olika anläggningsdelar med el.

Kraftvärmeverksbyggen är tekniskt avancerade och komplexa.

Tack vare Siemens får Fortum en homogen leverans av samtliga styr- och elkraftsystem, vilket underlättar underhållsarbete och framtida uppdateringar.

KRÄVANDE UPPDRAG Byggentreprenör för nya kraftvärmeverket är JM Entreprenad AB. Bland jämförbara anläggningar har företaget tidigare anlitats för uppförandet av Igelsta kraftvärmeverk hos Söderenergi i Södertälje.

– Med detta som referens kunde vi visa att vi klarar mycket omfattande åtaganden och det hade stor betydelse när vi fick uppdraget för Fortum, berättar Christian Benfatto, regionchef anläggning hos JM Entreprenad. Kraftvärmeverksbyggen är

SAMVERKAN SoM löNAR Sig föR bådE PRoJEKT och MilJö JM Entreprenad har lång erfarenhet av att arbeta i samverkan med beställare av byggprojekt.Vi ser det som det absolut effektivaste sättet att åstadkomma högre kvalitet, lägre kostnader och snabbare genomförande – en enklare resa, helt enkelt. Men det handlar om mer än så.Vår metod att genomföra projekt tillsammans med beställaren resulterar även i hållbara och energieffektiva lösningar. det gäller såväl för själva projektet, som för omgivande miljö, som alltid påverkas i ett byggprojekt.Våra ambitioner – att tillsammans med våra beställare skapa så mycket värde i projekten med så lite miljöpåverkan som möjligt – kan vi visa upp flera exempel på. Såväl färdiga projekt, som pågående. gå gärna in på vår hemsida jmentreprenad.se och läs om pågående projekt.

Ett utmärkt exempel på vår metod att arbeta i samverkan med beställaren är vårt pågående projekt KVV8 Processbyggnader.

www.jmentreprenad.se NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

25

BIOENERGI

tekniskt avancerade och komplexa.

– Att hålla tidplanen är mycket viktigt.

På Fortum är man angelägen att få bygget klart på utsatt tid, för att kunna ta anläggningen i drift enligt plan. För bygget av KVV8 använder vi till stora delar samma personal som när vi byggde i Södertälje, fortsätter Christian Benfatto.

JM Entreprenad svarar för grundläggning och betongarbeten. Företaget reser även stommar till anläggningskonstruktioner.

Byggnaden kommer också att klädas med fasadelement. JM Entreprenad utför dessutom betongarbeten i tunnlar och gör inredning av dessa för bränsletransport.

– Uppdraget för Fortum ger oss en ny referens och ytterligare erfarenhet. Vi blir ännu mer slipade för att vara med och bygga flera energianläggningar i framtiden.

Det kan också bli aktuellt att lägga anbud för att bygga anläggningar inom den tunga industrin. För oss är det ny mark, men vi kan komma att vidga oss även där, avslutar Christian Benfatto.

Den nya anläggningen, som producerar både värme och el samtidigt, kommer att ta tillvara energin i restprodukter från skogsindustrin såsom flis, bark, grenar och kvistar. Biobränslet kommer årligen att omvandlas till 750 GWh el och 1700 GWh värme, vilket motsvarar uppvärmningen av cirka 190 000 normalstora lägenheter eller halva uppvärmningen av en stad i Göteborgs storlek.

Vi utför alla typer av plåt och isoleringsarbeten, även byggnadsplåt Vår specialitet är platsskummad isolering och plåtbeklädnad

Tel: 08-760 32 70 info@belisol.se

www.belisol.se 26

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

POWER AB Attacus är namnet på en fjäril – en av naturens skönaste skapelser. För oss är fjärilen en påminnelse om miljöns betydelse för människan. Attacus bygger för människan.

www.attacuspower.se

Svensk

– när behovet uppstår

se

reservkraft

KRAFTVÄRME

BIOBRÄNSLE ÄVEN I VÄRTAVERKET KVV6 Kraftvärmeblocket KVV6 svarar idag för ca 50 procent av värmeproduktionen i Värtaverket. Under senare år har Fortum använt viss andel biobränsle i Värtaverket KVV6. För närvarande blandas 4 procent (energiandelar) olivkärnekross in i kolet. Nu är avsikten att använda upp till 17 procent.

I Energihamnen har ny utrustning installerats, nämligen skruvlossare (för lossning från båt), lagringssilo och transportörer.

Lossningsutrustningen har levererats av Cargotec och bränslehanteringen av BMH. För bränsleberedning används befintlig utrustning som mixar kol, olivkärnekross, vatten och dolomit. Som alternativ till olivkärnekross klarar utrustningen även palmkärneskal och träbränsle i form av pellets eller briketter.

När detta skrivs står Fortum inför en första fullskaletest. Senare vidtar provdrift och därefter ordinarie drift. När det nya biokraftvärmeverket tas i full drift 2016 kommer det att svara för baslasten i Värtaverket. Användningen av KVV6 kan då minskas avsevärt.

Energihamnen har kompletterats för att kunna ta emot mer biobränsle.

Siemens svarar för omfattande leverans av automation och elkraftsystem till nya kraftvärmeverket i Värtan Siemens har arbetat med hållbarhet under mycket lång tid. I alla 190 länder där företaget är verksamt strävar Siemens efter långsiktig hållbarhet med avseende på miljö, samhälle och ekonomi.

Både 2012 och 2013 var Siemens etta på Dow Jones Sustainability Index gällande Diversified Companies, det vill säga bäst i världen på hållbarhet inom sin typ av företag.

Siemens är starkt engagerat när det gäller förnybara energislag. Ett exempel på företagets insatser för hållbarhet och förnybar kraftproduktion är de leveranser som görs till Fortums nya bioeldade kraftvärmeverk som nu byggs vid Värtaverket i Stockholm.

Siemens svarar för all automation (styrsystem) och alla elkraftsystem.

Siemens levererar det övergripande styrsystemet SPPA T3000, en produkt anpassad till kraftverk. Det är en totalleverans som omfattar även utbildning av Fortums drift- och underhållspersonal.

28

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

– Fortum får en homogen leverans av hela styrsystemet, vilket ger flera fördelar, bland annat att det blir underhållsvänligt, säger Göran Persson, divisionschef för infrastruktur inom Siemens.

Styrsystemet inkluderar en simulator från Siemens.

– Den används dels under utbildning av Fortums personal, dels för att simulera olika alternativa driftsätt innan man eventuellt ändrar driftsätt vid skarpt läge i anläggningen, berättar Per Södergren, divisionschef för kraftverk, el och automation inom Siemens.

Siemens levererar också elkraftsystemen, både för att ta hand om den el som produceras i turbinanläggningen samt för att försörja kraftvärmeverkets olika delar med elkraft. Leveransen omfattar bland annat högspänningstransformatorer och mellanspänningstransformatorer samt generatorbrytare.

– Vi har tidigare levererat elkraftutrustning till en rad kraftverk, däribland kraftvärmeverk, berättar Mats Ählberg,

divisionschef för elkraft transmission inom Siemens. Varje projekt har sin egen komplexitet. Utmaningarna med leveransen i Värtan är den omfattande logistiken under projektet, koordinering med andra leverantörer och att få plats med utrustningen.

– Vårt åtagande i KVV8-projektet utgör en av de största order vi någonsin haft i Sverige, berättar Göran Persson. Projektet är unikt till sin storlek och ställer mycket höga krav. Jag tror Fortum lät oss svara för hela paketet för att få en enhetlig leverans baserad på väl beprövade lösningar och känd teknik.

Fortum har tidigare anlitat Siemens som leverantör, bland annat i samband med modernisering av automationen till värmeverk i Värtan och värmepumpar i Ropsten.

Totalleverantàren Totalleverantören av av brânslehanteringar bränslehanteringar BMH levererar bränslehantering till Fortum Värtan KVV6

Fortum Czestochowa, Polen 2010

BMH Technology levererar kompletta bränslehanteringar till kraftvärmeverkens biobränsle eller avfallseldade FB-pannor.

Bränslemottagningssystem Bränsleberedning: sållning, krossning & magnetavskiljning Mellanlager av bränsle Bränsletransportörer Inre bränslehantering Botten- och flygaskhantering Sandhantering El- och automationssystem Montage & idrifttagning

Fortum Tartu, Estland 2009

BMH Service ansvarar för eftermarknaden.

BMH Technology Oy

Kontakt i Sverige:

Sinkokatu 11 Box 32 FI-26101 Rauma Tlf +358 20 486 6800 Fax +358 20 486 6990

Tlf 0171-243 74 BMH Service Tlf 0171-243 70

Czestochowa, Polen 2010 Fortum Högdalen, Sverige 2000

www.bmh.fi

BIOGAS

Biogasanläggningen GoBiGas i Göteborg invigd AV MARIE LOUISE AARÖE

Prestanda på anläggningen är dimensionerade för kontinuerlig drift 8000 timmar över hela året med ett revisionsstopp per år.

Onsdagen den 12 mars invigde kommunalrådet Kia Andreasson demonstrationsanläggningen GoBiGas, Gothenburg Biomass Gasification. En demonstrationsanläggning för storskalig produktion av biogas. Det är den största anläggningen i sitt slag och syftar till att i första hand producera biogas till transportsektorn.

Tekniken gör det möjligt att producera 160 GWh biogas per år, vilket motsvarar bränsle för 15 000 bilar eller 400 bussar under ett år.

– Detta är ett betydande steg mot ett mer hållbart samhälle och en fossilfri framtid, säger Åsa Burman, projektchef och VD för GoBiGas på Göteborg Energi. Vi började projektet 2005 och har haft ett bra utvecklingssamarbete med både akademin och näringslivet.

Anläggningen är nu färdigbyggd, men fortfarande finns ett antal restpunkter kvar att åtgärda i anläggningen. Idrifttagning och trimning av anläggningen pågår, men med erfarenhet från andra större demonstrationsprojekt räknar man med att det kan ta tid.

– Vi har från början räknat med att det kommer att ta cirka två år att komma upp i den förväntade kapaciteten och produktionen. Det vi i dag inte vet är hur dessa år kommer att se ut.

FORTLÖPANDE LEVERANSER Planen är att redan under 2014 kunna leverera gas. Till en början kommer bränslet vara pellets från Väröbruk utanför Varberg för att sedan successivt övergå till restprodukter från skogsbruket som flis från toppar och grenar.

– Vi har rekryterat färdigt och samtlig personal är anställd. Vi är glada att vi finns i ett område med en stor andel processindustri, vilket har gjort det tacksamt att rekrytera rätt kompetens, säger Åsa Burman.

Detta är en stor och komplex anläggning med två processdelar, förgasning och metanisering.

30

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Förgasningsdelen är en uppskalning av befintlig teknik, vilket i sig innebär en utmaning. Den efterföljande metaniseringsdelen ställer också höga kvalitetskrav på gasen. Metaniseringsdeln är till viss del befintlig teknik men i en ny applikation.

Byggnationen är tekniskt komplicerad med stor integration mellan olika processdelar. Det innebär bland annat system för hetvatten och ånga för att minimera energibehovet och uppnå en god energiverkningsgrad, samt att man tillvaratar restprodukterna i största möjligaste mån för att minimera avfallsströmmarna. Detta innebär en stor utmaning för idriftsättningen.

VÄXANDE INTRESSE Intresset för GoBiGas-anläggningen i Göteborg har växt under åren med många externa studiebesök. Både politiker och intressenter från olika länder följer utvecklingen. Och Svebio lade, som exempel, sina bioenergidagar här.

– För storskalig produktion av biogas är det en stor fördel och ibland kanske en förutsättning att ha tillgång till distributionsnät. Här finns flera initiativ i Sverige med lösningar som innebär byggande av lokala nät som kopplar ihop produktionsanläggningar för biogas med förbrukare, säger Åsa Burman.

Detta ger möjligheter för kommande anläggningar. LNG, flytande naturgas, innebär en viktig del för back-up i lokala nät och försörjning av tunga fordon med en övergång till LBG, flytande biogas.

FRAMTIDA VISIONER Thomas B Johansson, professor vid Lunds Universitet, har gjort en viktig utredning om framtidens fordonsbränsle som identifierar åtgärder som reducerar transportsektorns beroende av fossila bränslen i linje med målet av en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och visionen om ett klimatneutralt Sverige år 2050.

– För oss är dessa viktiga ställningstaganden och visioner, säger Åsa Burman.

Politiker måste ge de långsiktiga målen och även långsiktiga spelregler för att möjliggöra investeringarna. Det är mycket betydelsefullt för att få ekonomi i denna typ av anläggningar. Vi har lyckats bli av med oljeberoendet i uppvärmningssektorn. Vid produktion av biogas genom förgasning av biobränsle finns ytterligare möjligheter.

LYCKAT SAMARBETE Förgasningstekniken som används i GoBiGas-projektet kommer från ett österrikiskt företag som heter Repotec som licensierat sin teknik till teknikföretaget Valmet, ett företag sprunget ur Götaverken. Chalmers bedriver ett forsknings- och utvecklingsar-

Besök oss i vår monter A05:32 på World Bioenergy 2014

VI HAR ÖVER 25 ÅRS ERFARENHET AV BULKHANTERING

Till GoBiGas anläggningen har vi, via Metso, levererat bränsle- och askhanteringen bestående av: • Skruvtransportörer • Skraptransportörer • Spjäll • Pneumatisksändare

• Bandtransportör • Cellmatare • Askkross • Silos mm.

NOXOR AB, Box 279, 701 45 ÖREBRO Tel: 019-21 90 60 • Fax: 019-10 42 17 www.noxor.se • info@noxor.se

Energi: Vi lägger all vår energi på att spara din KSB levererar helhetslösningar för konventionella kraftanläggningar. KSB ger dig produkter som inte bara är branschledande när det gäller kvalitet, effektivitet och pålitlighet, utan håller också dina energi- och livscykelkostnader nere.

KSB MÖRCK AB · Datavägen 23 · Box 9023 · SE-400 91 Göteborg · www.ksb.se

Our technology. Your success.

Pumps

n

Valves

n

Service

BIOGAS

Åsa Burman, projektchef och VD för GoBiGas på Göteborg Energi.

bete inom denna teknik i samarbete med Göteborg Energi. Sammantaget är det 50 personer som i dag är involverade i detta forskningsarbete.

Gasen som produceras kommer i första hand att användas i transportsektorn med målet att växla från de fossila bränslena till biobränslen, samtidigt som man kommer att kunna erbjuda industrin förnybar råvara

samt möjligheten att producera el och värme från gas.

och genomförande.

DE LEVERERAR TOPPTEKNIK För att uppnå rätt kvalitet på biogasen omvandlas gasen från förgasaren i en metaniseringsanläggning till 95 procent metan, vilket innebär samma kvalitet som naturgas. Det är det holländska företaget Jacobs som står för samordningen och installationen med en teknik som bygger på en licens från det danska företaget Haldor Topsoe, som är ledande i världen inom process- och katalysatorteknik.

Valmet Power levererar förgasningsenheten.

Gasen innehåller vätgas, koloxid, metan och koldioxid och förs vidare till metaniseringsanläggningen för att uppnå naturgaskvalitet. Förgasningen sker här genom indirekt förgasning med ånga.

Värmeväxlare och tankar är levererade av Viflow som är en företagsgrupp bestående av Örnarp Unozon och Ramab. Det har varit stora utmaningar med krav på både dimensioner, konstruktion, dokumentation

Parallellt har Swedgas byggt en kompressorstation och en ledning som dragits till högtrycksnätet med en anslutning för att få ut gasen på nätet.

Spännande framtid för förnybar energi Prestanda på anläggningen är dimensionerade för kontinuerlig drift 8000 timmar över hela året med ett revisionsstopp per år – Det är viktigt att framhålla att detta är en demonstrationsanläggning för att verifiera själva tekniken, säger Åsa Burman.

Denna första etapp kommer att kunna producera 160 GWh biogas. Den andra etappen som planeras innebär fem gånger mer gasproduktion. Förutsättningar för ett genomförande av en större anläggning är dock att man verifierar teknik och prestanda i den första etappen samt att projektet går att genomföra med lönsamhet, vilket kommer kräva en tydligare satsning från statens sida på fossilfria drivmedel.

GROUP

• Värmeväxlare, Tryckkärl och Processutrustning.

• Specialister på arbete i svåra material (titan etc).

• Installation och rörentreprenader.

www.viflow.se 32

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

BIOGAS

Biogas från sydskånska Jordberga först att leverera till ”naturgasnätet” Sammanlagt kommer det att vid full produktion tas fram motsvarande 110 GWh biogas eller 11,7 normalkubikmeter biogas av fordonsgaskvalitet.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM Jordberga Biogasanläggning i södra Skåne är klar att tas i bruk. Det är Sveriges största rötningsanläggning för framställning av biogas.

200 miljoner kronor har investerats i anläggningen som kommer att förse Skånetrafiken med bränsle till bussar och det svenska rörgasnätet med ett tillskott till naturgasen.

– Fram emot nyår väntas anläggningen vara i full produktion. Det här blir en anläggning som hämtar sin råvara från närområdet mitt i jordbrukslandskapet och som levererar bränsle till den egna regionen, säger projektledaren Peter Sigefjord.

Sammanlagt kommer det att vid full produktion tas fram motsvarande 110 GWh biogas eller 11,7 normalkubikmeter biogas av fordonsgaskvalitet. Det motsvarar drygt elva miljoner liter bensin. Användningen beräknas minska koldioxidutsläppen med 28 000 ton per år.

Det motsvarar utsläppen från över 300 stadsbussar.

Råvaran till rötningsanläggningen kommer från majs-ensilage, helsädes-ensilage, sockerbetor samt sekunda biologiskt material, allt från närområdet. Biogasen kommer att transporteras i en nybyggd 16 milometer lång gasledning från Jordberga biogasanläggning till en plats nordost om Trelleborg, där gasen dels hämtas vid ett nytt tankställe av Skånetrafikens bussar, dels kopplas in på det befintliga stamgasnätet via en kompressorstation för att ledas till publika tankställen, men också till industriella kunder utefter rörnätet. E.ON Gas har förbundit sig att köpa hela produktionen från Jordberga för leverans till sina kunder under 15 år.

Verksamheten i nybildade SBI Jordberga AB ligger i anslutning till det gamla sockerbruket vid Jordberga, som ägs av Nordic Sugar och som pysslingen Nils Holgersson en gång flög över på sin gås i Selma Lagerlöfs bok ”Nils Holgerssons underbara

resa genom Sverige”. Anläggningen ligger i anslutning till privatägda AB Jordberga Gård.

Jordberga Biogas förverkligas efter ett nära och intensivt samarbete mellan de fyra delägarna, Swedish Biogas International (55%), E.ON Gas (20 %), Skånska Biobränslebolaget (20 %) och Nordic Sugar (5 %).

OLIKA KOMPETENSER – TRespektive part bidrar med nödvändig kompetens och marknadsnärvaro för att åstadkomma en trygg biogasproduktion, en säkrad avsättning samt en effektiv råvaru- och biogödselleverans, säger Peter Sigefjord.

SBI har stor kompetens när det gäller biogasproduktion. E.ON har nätet och marknaden. Skånska Biobränslebolaget, där Jordberga Gård är delägare, har råvara och odlingskompetens medan Nordic Sugar har styckat av en del av före detta sockerbruksfastigheten, som SBI förvärvat. Betor NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

33

BIOGAS

Anläggningen började byggas våren 2013 och i april 2014 skedde den första driftsättningen, genom att de första bakteriekulturerna sattes. Kring årsskiftet ska anläggningen vari full drift och under 2015 kommer leveranserna från anläggningen att ha nått full skala.

köps direkt från odlarna.

Trelleborgs kommun har redan en stark miljöprofil.

Genom investeringen tryggas produktion av biogas för den skånska marknaden för en tid framöver. Därtill beskrivs projektet som det första som på allvar levererar gas till det sydsvenska gasstamnätet, som hittills enbart används för transport av naturgas från Danmark till västsvenska förbrukare. Att biogas nu tillförs rörnätet beskrivs som ett genombrott.

Just att biogas körs in i det tidigare naturgasnätet är ett exempel på den gamla övertygelsen att naturgasen och den infrastruktur som skapas för dess distribution kan bli en brygga över i en energiförsörjning som bygger allt mer på lokalt framtagen biogas.

Bygger på traditionell rötning Biogas kan framställas med hjälp av förgasning av restavfall från skogen, men i Jordberga används den beprövade och traditionella metoden, rötning eller så kallad metanjäsning, syrefri biologisk nedbrytning av organiskt material.

Anläggningen började byggas våren 2013 och i april 2014 skedde den första driftsättningen, genom att de första bakteriekulturerna sattes. Kring årsskiftet ska anläggningen vari full drift och under 2015 kommer leveranserna från anläggningen att ha nått full skala.

Bland investeringarna märks en plansilo om 16000 kvm, ett plansilolager med tak, fyra rötkammare, fem processbyggnader, en uppgraderingsanläggning, fem brogödselbrunnar, en gasolcistern och så förstås den 16 kilometer långa gasledningen till 34

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

produktionsutveckling och miljötänkande Trelleborg och en kompressorstation för samt att verka för en positiv arbetsmiljö överföringen till stamnätet. där kunskap och tradition går hand i hand.

Anläggningen förses årligen med 160 000 Verksamhet och produktion strävar efter ton råvara i form av 27 500 ton betor, 50 lägsta möjliga miljöbelastning inom teknik 000 ton blast, 27 500 ton majsensilage, 55 och ekonomisk rimlighet.

000 ton helsädesensilage av vete och råg.

Utöver biogas framför allt för fordonsdrift, motsvarande drygt elva miljoner liter bensin kommer Jordberga att som restprodukt leverera 120 000 ton högkvalitativ biogödsel, som går tillbaka till regionens lantbruk, att läggas ut antingVi erbjuder vår samlade kompetens en med slangmatad beträffande försäljning, installation & gödselspridare eller service av: med vanliga gödseltunnor, ANRIK GÅRD AB Jordberga gård, som grundades 1950 och som är delägare i Skånska Biobränslebolaget, är ett modernt multifunktionellt lantbruksföretag, som har sin bas i en lång historisk tradition, vilket resulterat i genuin kunskap inom växtodling och i en unik kulturmiljö.

Ambitionen är att vara ledande inom

CBG/CNG dispensers Kontokort automater Systemlösningar Rikstäckande service Automatiklösningar Drivmedelsutrustning Interface

NPs Sevice AB Box 10 100 400 70 Göteborg Tel 031-55 02 90 www.nps.se

Vi är det personligare konsultföretaget som bryr oss lite mer om det vi gör och dem vi jobbar tillsammans med.

Vi tackar för SBI’s förtroende, att vi får utföra total elprojektering samt delta vid styrprojektering och driftsättning.

Automationscenters medarbetare har stor teknisk kunskap och erfarenhet inom fältet.

Här förenas erfarenheter från över fyrtio år i branschen med kunskap om den allra senaste tekniken.

Branchkunskaper:    

BioDiesel BioGas Gasturbiner Kol & PFBC pannor

   

Kombianläggningar Kärnkraft Olja & Gas ORC applikationer

  

Papper & Massa Processinstrumentering Rörliga broar

Teknikkonsulter inom energi-, process- och tillverkningsindustri

  

Valsverk Värmepumpar Ångturbiner

Gör det lite lättare! www.automationscenter.se

Vi erbjuder helhetslösningen för er Statisk / dynamisk vägning - Identifiering Registering - Administrering

AMCSWÅNELID T: +46 (0)511 305 00

AMCS Wånelid AB, Box 16, SE-532 21 Skara, Sweden Orgnr: 556308-9175 F: +46 (0)511 130 96 E: sales@amcswanelid.com W: www.amcswanelid.com

HYDRAULIK

ExxonMobil har hela kedjan av smörjmedel En stor del av de produkter som säljs i Sverige tillverkas i ExxonMobils blandningsfabrik i Uddevalla, som haren intressant historia och ligger insprängd i ett berg. Foto: ExxonMobil

AV BJÖRN ASPLIND ExxonMobil och dess svenska dotterbolag ExxonMobil Sverige AB är en ledande tillverkare av en mängd typer av smörjmedel som går under varumärket Mobil. De industriella smörjmedlen, tillhörande familjen Mobil Industrial Lubricants, säljs till de flesta industriella sektorer såsom papper och massa, stål, energi inklusive vindkraft, livsmedelsproduktion samt annan tillverkningsindustri. I Sverige är bolaget ledande inom pappers- och massaindustrin, men fokus finns på flera andra sektorer.

– Vi erbjuder olika typer av smörjoljor som växellådsoljor, cirkulationsoljor, hydrauloljor, kompressoroljor, pappersmaskinsoljor, samt oljor för livsmedelsproduktion där smörjmedlet kan komma i oavsiktlig kontakt med livsmedlet. Vårt sortiment är heltäckande för de flesta industrier. Därtill har vi även ett brett utbud av smörjfett som tillsammans med smörjoljorna är våra huvudprodukter, säger Max Karlovini, Lubrication Field Engineer, North Europe vid ExxonMobil Sverige AB. Produkterna är indelade i produktserier, där oljorna i en viss serie har liknade egenskaper men med olika viskositet, samt olika 36

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

konsistens när det handlar om smörjfett.

En stor del av de produkter som säljs i Sverige tillverkas i ExxonMobils blandningsfabrik i Uddevalla, som har en intressant historia och ligger insprängd i ett berg.

LEDANDE SMÖRJMEDEL I mer än 100 år har ExxonMobil byggt upp ett oöverträffat rykte som leverantör av ledande smörjmedel med djupgående branschkunskaper, program och verktyg som hjälper kunderna nå nya höjder av produktivitet för sin utrustning.

För försäljning av produkterna har ExxonMobil Sverige AB ett eget säljteam, som förutom säljare även inkluderar rena smörjmedelstekniker. ExxonMobil arbetar därtill mycket med distributörer, som idag sköter stora delar av försäljningen medan den egna organisationen fokuserar på direktförsäljning till större nationella nyckelkunder.

GA Lindberg Chemtech AB är distributör av hela ExxonMobils produktsortiment av smörjmedel.

GA Lindberg Chemtech AB har huvudkontor i Kista och centrallager för Sverige i Mölnlycke. ExxonMobil och GA Lindberg Chemtech AB har ett mycket nära samarbete och erfarenhetsutbyte kring applikationsfrågor.

Max Karlovini är Lubrication Field Engineer, North Europe vid ExxonMobil Sverige AB.

– Vi försöker arbeta proaktivt med våra kunder. I stället för att bara sälja de oljor de frågar efter går vi in och hjälper dem med att hitta bra lösningar och förbättringsåtgärder. Detta handlar bland annat om att rationalisera deras eget produktsortiment så att de inte använder för många olika produkter. Med ett onödigt omfattande sortiment kan smörjmedelshanteringen lätt bli komplicerad, oöverskådlig och kostsam, varför vi strävar efter att de ska ha ett ganska slimmat sortiment av hydrauloljor och andra smörjmedel.

– Här hjälper den moderna hydrauloljan Mobil DTE10 Excel till, då den med fördel kan användas både inom- och

HYDRAULIK

utomhus. Denna möjlighet har visserligen funnits tidigare, men för känslig och högt belastad inomhushydraulik har tidigare generationers utomhusoljor inte varit tillräckligt långsiktigt skjuvstabila. Detta innebar att viskositeten kunde gå ner med tiden, med slitage och driftsproblem som följd. Dessutom möjliggör DTE 10 Excel ytterligare produktrationalisering genom att den kan ersätta flera viskositetsklasser med en produkt, tack vare att viskositeten har ett svagare temperaturberoende (högt viskositetsindex).

Mobil DTE 10 Excel är därför en viktig produkt på hydrauliksidan, betonar Max Karlovini.

HÖGPRESTERANDE Mobil DTE 10 Excel-serien är högpresterande, slitageskyddande hydrauloljor, som konstruerats för att uppfylla kraven för moderna högtryckshydraulsystem inom industrin och i mobil utrustning. Mobil DTE 10 Excel-seriens formulering bygger på noggrant utvalda basoljor och ett patentskyddat tillsatssystem, som ger välbalanserade prestanda i olika tillämpningar.

Produkten har utmärkt oxidationsbeständighet och termisk stabilitet, vilket ger lång oljelivslängd och mindre avlagringar i krävande hydraulsystem, som använder högtryckspumpar med stort flöde.

De innovativa renhållande egenskaperna skyddar kritiska systemkomponenter mot skador, såsom servo- och proportionalventiler med små spel, som används i många moderna hydraulsystem. Det mycket skjuvstabila, höga viskositetsindexet tillåter ett brett driftstemperaturintervall som bibehåller hydraulsystemets maximala effektivitet och komponentskydd vid både låga och höga temperaturer.

Mobil DTE 10 Excel-seriens hydrauloljor ger utmärkt effektivitet i hydraulsystemet, ultrarenhållande egenskaper och en hög nivå av beständighet hos oljan.

Fördelen med högre hydraulisk effektivitet bidrar till lägre energiförbrukning i både industri- och mobil utrustning, vilket sänker driftskostnaderna och ger bättre produktivitet.

Deras utmärkta oxidationsbeständighet och termiska stabilitet ger längre bytesintervaller för olja och filter, samtidigt som systemen hålls renare. Deras höga nivå av slitageskydd och utmärkta filmstyrka resulterar i bättre skydd för utrustningen, vilket inte bara resulterar i färre driftsstopp men även bidrar till högre produktionskapacitet.

ExxonMobil hjälper också till med oljeanalyser, genom oljeanalyssystemet Signum.

– Vi ser till att våra industrikunder genomför oljeanalyser på sina största och viktigaste system. Detta hjälper till att på ett välplanerat sätt välja rätt tidpunkt för ett oljebyte och därmed undvika såväl onödiga oljebyten, som alltför sena byten efter att produktionsstörningar redan uppstått. Våra kunder tar ut ett oljeprov i en provflaska och skickar in till vårt eget laboratorium i Holland. Inom några dagar är analysen gjord och kunden får via email ett resultat där det framgår vilket tillstånd oljan är i, om det finns slitagemetaller i oljan och om det har kommit några främmande föroreningar i oljan. Kunden får därmed information inte bara om oljans men också utrustningens skick. Är det mycket slitagemetaller kan det till exempel vara ett tecken på att en hydraulpump börjar nå slutet på sin livslängd, säger Max Karlovini.

För ExxonMobil är detta ett typiskt sätt att jobba på – kunderna ska få ut så mycket som möjligt av produkterna.

BRA NAMN På marknaden finns det många smörjmedelsprodukter och många leverantörer.

– Det är en fördel att ha ett bra namn på marknaden, något som DTE 20-serien – vår gamla trotjänare på hydrauloljesidan – är ett utmärkt exempel på. Kunderna vet att dessa hydrauloljor fungerar och litar på att de säkrar deras drift från problem såsom filterigensättningar, kärvande hydraulventiler och slitage- och rostskador. Vi är väl medvetna om att även andra oljebolag tar steg framåt i sin produktutveckling och detta var ett av skälen till att vi för några år sedan introducerade DTE 10 Excel-serien, som i flera avseenden är strået vassare och inte minst energibesparande jämfört med konventionell hydraulolja, säger Max Karlovini.

– Några av dagens utmaningar på hydrauloljemarknaden är att få de produkter och den service man erbjuder att sticka ut från mängden. Vi vill få kunderna att se totalkostnadsbilden kring användningen av hydrauloljor, hur valet av olja påverkar Total Cost of Ownership (TCO) för deras hydraulsystem. En enklare olja kan jämfört med DTE 10 Excel ge tätare filter- och oljebyten, ge högre energiförbrukning, orsaka driftsstörningar genom att ventiler kärvar och i värsta fall ge mycket dyrbara haverier och produktionsstopp. Vi arbetar aktivt med att få ut vårt budskap och vill

nå fram till beslutsfattarna om vikten av att se totalkostnadsbilden.

ENERGIBESPARANDE – Till sist är det också viktigt att betona att det finns miljömässiga fördelar med våra produkter tack vare att de är energibesparande och håller längre innan de behöver bytas ut. Framförallt minskar koldioxidsläppen. Det är förstås bra för miljön att ha oljor med lång livslängd, då det resulterar i minskad förbränning av spilloljor. Vi har också biologiskt nedbrytbara produkter i sortimentet för de kunder som efterfrågar det, avslutar Max Karlovini.

FAKTA: ExxonMobil Sverige AB ingår i ExxonMobil-koncernen och huvudkontoret ligger i Uddevalla. I Uddevalla producerar ExxonMobil Petroleum & Chemical smörjmedel främst för den skandinaviska marknaden.

Tillsammans med ExxonMobil Petroleum & Chemical i Belgien marknadsför ExxonMobil Sverige AB smörjoch kemiska produkter för den svenska marknaden. I Sverige finns 105 anställda och verksamheten startade redan år 1900.

I mer än 100 år har ExxonMobil byggt upp ett oöverträffat rykte som leverantör av ledande smörjmedel med djupgående branschkunskaper, program och verktyg som hjälper kunderna nå nya höjder av produktivitet för sin utrustning.

Foto: ExxonMobil

HYDRAULIK

ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET – tema på SSG:s hydraulikdagar

Hydraulik används flitigt bland annat i stålverken.

Foto: SSAB / Pär K olsson

AV KJELL-ARNE LARSSON Årets hydraulikdagar samlade deltagare från både skogsindustrin och stålverken.

Temat var hälsa, miljö och säkerhet. Arbetsmiljöarbete har blivit nästan ett honnörsord. Mycket finns dock att göra bland annat för att nå ut med rätt medvetenhet och mentalitet i hela organisationerna hos industriföretagen.

Oavsett industribransch har vi gemensamma intressen i hälsa, miljö och säkerhet, poängterade Rickard Sjöblom från SSG som står bakom hydraulikdagarna. Dessa frågor är alltid på tapeten.

– Jag vill att ni idag blir rädda, arga, förvånade och sorgsna, fortsatte Rickard Sjöblom, halvt på allvar, halvt på skämt. Vi har möjlighet att påverka och tanken är att ni efter arrangemanget ska känna framtidstro och bli ännu mer motiverade.

38

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Rickard Sjöblom hänvisade till Brundtland-rapporten från 1987 som formulerade vår gemensamma framtid och målet med hållbar utveckling. Dagens tema om HMS kan ses i just ett sådant längre perspektiv, eftersom vi även ska arbeta för våra barns och barnbarns hälsa, miljö och säkerhet.

Därefter fick vi korta historiska redogörelser av hur de två föreningar som var inbjudna till årets hydraulikdagar hade växt fram. Morgan Markkula från SCA Ortviken berättade om Skogsindustrins Hydraulik Underhåll. Calle Lindblom från SSAB i Borlänge berättade hur järnbrukens motsvarande organisation Anläggning Hydraulik och Underhåll har utvecklats under årens lopp.

ALTERNATIV T Åke Byheden från Statoil fortsatte med en presentation av hur energibesparingar kan göras genom val av alternativ till mineralolja. Historiskt har en hel del mekanik ersatts av hydraulik, för att i slutänden utföra arbete. Principen är att trycköverföringar i hydraulsystemet skapar förflyttningar av massa.

Pumpen i ett hydraulsystem ger tryck och flöde. Hydrauloljan blir utsatt för skilda tryck och skiftande temperaturer. Med varierande mått på de passager som oljan ska flöda igenom varierar därmed även trycket och flödeshastigheten. Här är oljans viskositet en mycket betydelsefull egenskap.

I hydraulsystem är mineralolja (främst VG 46) vanligast. I exempelvis växellådor väljs i stället oftast en syntetisk olja. En sådan kan användas även i hydraulsystem.

I syntetiska vätskor består basoljan ofta av PAO (polyalfaolefin). Längden på molekylerna bestämmer viskositeten. En syntetisk olja innehåller inte svavel eller andra föroreningar. Statoils produkt för hydraulik heter HydraWay EE. Andra företag har motsvarande produkter.

Åke Byheden redovisade bland annat två forskningsförsök. På OilMek hade ett helt system (inklusive pump) testats med VG 46 respektive HydraWay EE. Den senare hade ett bättre flöde, särskilt vid kall start. En värdefull egenskap är jämn viskositet över ett brett temperaturområde.

Totalverkningsgraden var 12 procent högre hos HydraWay EE. Hos Projekthydraulik

HYDRAULIK

byggdes ett industrisystem i liten skala. Vid motordrift visade sig den syntetiska oljan ha 28 procent högre verkningsgrad och betydligt lägre effektbehov än mineraloljan.

Slutsatsen är att lägre viskositet ger besparingar. Nackdelarna vid alltför tunn olja är dock, att eftersom den passerar konstriktioner lättare ökar både inre läckage i maskinkonstruktionen och yttre läckage om det finns brister i kopplingar m.m. Fördelarna med HydraWay EE är energibesparing, ökad livslängd, mindre eller inget kylbehov, mindre risk för filterlarm vid start, neddimensionering av pumpar, brett temperaturområde och flera användningsställen (även utomhus).

Genom att oljan inte innehåller några aromater är lösligheten lägre än hos mineralolja. Den syntetiska oljan är dyrare i inköp, men en totalkalkyl visar sannolikt besparingar över en livscykel.

På årets hydraulikdagar fanns deltagare från både skogsindustrin och järnbruken. Foto: Rickard Sjöblom/SSG

Dagen fortsatte med att Anders Boman, hudtoxikolog och docent vid Institutet för miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet,

Ligg i framkant, öka kompetensen via

ökad kunskap!

ITHs kursprogram i hydraulik:

KU

 Grundkurs  Proportionalteknik  Underhåll, 3 träffar  Konstruktion, 3 träffar  Montör, 2 träffar  Hydraulvätska grundkurs  Renhetsteknik grundkurs  Grundkurs, proportionalteknik och underhåll, Webbaserad.

Kurserna bedrivs som certifieringsförberedande

ARE LED S R

Jan-Erik & Anna-Karin

ITHs konsultverksamhet:

 Prov av komponenter - system och smörjmedel  Köldrum  Pulsationsutmattning  Utredningar  Systemsimuleringar  Oljeanalys  Ytors renhet (komponentrenhet, renhet i produktion) VARMT VÄLKOMMEN ATT ÖKA ER KOMPETENS VIA OSS PÅ ITH! SE HEMSIDA FÖR AKTUELLA KURSDATUM

www.ith.se

ITH är en icke vinstdrivande stiftelse som bedriver kunskapsintensiva tjänster för att öka industrins konkurrenskraft !

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

39

HYDRAULIK

Hydraulsystemets

talade om hydrauloljor och hudexponeär konsult och utbildare med det egna ring. IMM är både en institution och en företaget HAMSkonsulterna. Han talade myndighet. Vid Karolinska Sjukhuset har bland annat om nya och kommande lagar landstinget en mottagning för arbets- och och regelverk. miljömedicin. I hela landet finns en handfull dermatologiska mottagningar.

– Idag är många flera företag inne på våra OLJA Vänd dig till företagshälsovården som industrier än tidigare, berättade Bengt Sahremitterar till rätt mottagning. lin. Det är viktigt att kunna reglerna om

samordningsansvar, vem som ska ansvara TANK Anders Boman för arbetsmiljösamberättade att huden ordningen. är kroppens största Olika ämnen kan skada Arbetsmiljöverket organ med en yta på har gett ut den samca 1.8 kvm. Huden huden genom uttorkning, manfattande skriften skyddar mot uttork”Samordningsansvafrätning och förgiftning. ning och utgör barret för arbetsmiljön”. riär som håller kvar Den redovisar bland PUMP proteiner och andra annat de principiella nödvändiga ämnen i kroppen. Temperaturskillnaderna mellan detta ansvar beträffanregleringen sker delvis tack vare huden. de Bygg- och anläggningsarbete, och vad Den är också en immunologisk barriär som gäller för övrigt arbete på en industri. som skyddar mot allergener. Kemikalier och föroreningar kan skada huden. Huden Många nya regler väntas inom arbetsmilhar metabolism vilket innebär att kemiska jöområdet. Vid arbetsmiljöbrott kommer föreningar kan omvandlas. i större utsträckning sanktionsavgift att Olika ämnen kan skada huden genom uttillämpas. torkning, frätning och förgiftning.

Allergi och eksem kan uppstå. Vissa al– Detta innebär en lergiska reaktioner kan leda till livshotande snabbare och effektianafylaktisk chock. Hydrauloljor kan vare process jämfört vara irriterande; överhuden reagerar och med personliga mål lymfocyter engageras som försvar. Det finns i domstol. Ett av få studier över just hydraulvätskors effekter. syftena är att det Raka mineraloljor kan ge oljeakne. Bioloska bli lönsamt för giskt nedbrytbara oljor är generellt bättre företag att investera i än mineraloljor. Växtoljor är också generellt sin arbetsmiljö, säger bättre. Vattenbaserade hydraulvätskor kan Bengt Sahlin. innehålla konserveringsmedel och där finns − Hydraulik − Human Factors en risk. I en tidigare studie på de hydraulHan gick bland − Pneumatik − Säkerhetsutbildning vätskor som används i entreprenadmaskiannat också igenom ner undersöktes irritation, svullnad, rodnad de olika stegen i ett − Elteknik − Fordonsteknik och vattentransport genom huden. Inga beSystematiskt arbetssvär förekom efter enstaka exponeringar. I miljöarbete: denna studie undersöktes dock inte effekter • Undersök förhålefter upprepade exponeringar. landena på arbetsVi har pedagogik och lärande i centrum.

Anders Bomans råd är att använda skyddsplatsen handskar. Ha personliga handskar och byt • Gör riskbedömtrasiga och nedsmetade. Vårda händerna ningar med lotion. Studera säkerhetsdatabladen.

• Åtgärda upptäckta De har information om bland annat evenrisker tuellt allergent innehåll. Notera dock att • Gör en handlingsallt innehåll inte alltid visas på databladen. plan för det som inte Anders Rick Det finns nämligen en nedre gräns genomförs omedelUtbildning AB för halterna. Underskrids den behöver bart 0731-418 058 tillverkaren inte redovisa ämnena. www.arcc.se Bengt Sahlin delade info@arcc.se också med sig av flera tips. Samla in Nästa föredrag hölls av Bengt Sahlin som uppgifter om tillbud!

Utbildning och teknik

Vi kan utbildning!

Vi kan hjälpa er!

40

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

FILTER

VEN

HYDRAULIK

huvudkomponenter

KOLV eller MOTOR RÖR och SLANGAR

NTILER

Det har visat sig att på de industrier där detta görs rutinmässigt, så minskar antalet tillbud efter några år. Ett annat tips är att ha säkerhetssamtal enligt en modell som Kvarnsveden tillämpar. Bengt Sahlin rekommenderade också bra litteratur och webb-resurser: • Hantera risker (bok, Prevent) • Forma arbetsmiljön (bok, Prevent) • Kemiska risker i arbetsmiljön (folder, AMV) • Reach för småföretag (folder, SP och Swerea IVF) www.av.se www.prevent.se (bl.a. checklistor) www.svetsaratt.se osha.europa.eu/sv BRANDRISKER Michael Försth från SP berättade om brandrisker med mineraloljespray. Vid en kontrollerad förbränning av ett bränsle bildas i

idealfallet enbart koldioxid och vatten. Vid en industribrand bildas även kolmonoxid, vätecyanid, kanske hundratals andra ämnen samt partiklar.

Hög explosionsrisk kan uppkomma om oljedimma från ett läckande hydraulsystem fyller ett rum.

Michael Försth redogjorde för brandprov där mineralolja hade jämförts med organisk ester, en emulsion av olja i vatten, samt polyglykol i vattenlösning. Mineraloljan förbrändes till 90 procent och var den vätska som frigjorde den största andelen av sin energi.

Problemet med sprayformigt läckage från oljeledningar med högt tryck är att oljan atomiseras till små droppar och bildar en oljedimma. Förhållandet yta/volym blir stort. Oljan förångas delvis. Om också proportionen luft/bränsle är kritisk blir explosionsrisken hög.

Michael Försth redogjorde för ett projekt (med stöd från AFA Försäkring) som utvecklar en metod för konsekvens-

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

41

HYDRAULIK

analys av brott i hydraulledningar. SP testar olika hålgeometrier, oljetyper, olika tryck och olika radier i spraybilden. En serie experiment lägger grunden för att kunna kalkylera risker. Computational Fluid Dynamics visar bland annat att stora oljedroppar snart faller ner, medan de minsta hänger kvar länge i luften.

många fysiker. Förnuftiga konstruktioner av hydraulsystem samt renhet i dessa är därför viktigt. Åldring beror bland annat på oxidation och drivs på av metalljoner, särskilt koppar- och nickeljoner. Bland annat bildas syror.

Lars Arvidsson ifrågasätter varför ingen påbörjar systematiskt underhåll och ger Rådet från Michael Försth är att hindra som exempel ett fall i Ortvikens papperssmå droppar från att bildas. Stoppa oljan bruk där oljebolaget angav att ”oljan måste innan den bildar dimma! Använd mjuka bytas” eftersom den var helt utan additiv. och täta splash-guards som gör att den De egna analyserna visade att så var fallet, läckande oljan rinner ner på golvet istället men man hade ju genom detta visat att för att spridas som maskinen faktiskt en dimma. Om oljan Hydraulolja framställs från hade den utformstudsar mot en hård ningen att den kunde råolja genom raffinering och plåt kan detta förvärköras på basolja, dvs. inkluderar ofta krackning och ra atomiseringen. Ett olja som saknar adhydrering bra råd är också att ditiv. Lösningen blev välja hydraulvätskor att man konserverade som är mer brandsäkra. Testerna hos SP oljan i dåvarande tillstånd med hjälp av anvisade att brandfarligheten varierar stort. tioxidanter. Sedan dess har man kört vidare utan problem.

SP-LISTAN Lars Arvidsson favoriserar basolja, det vill Marcus Vestergren berättade om erfarenhesäga olja utan additiv, för dess enkelhet att ter från miljögranskning av hydraulvätskor rena och underhålla. Gäller det olja med och presenterade den så kallade SP-listan. additiv som har åldrats, går additiven att Den innehåller fram till dags dato 105 ersätta medan basoljan bibehålls. I hydraulprodukter. De är testade enligt SS 155434 system förekommer ibland mycket höga ”Hydraulvätskor – krav och provningsmetryck. Additiven är testade vid normaltoder”. SP kontrollerar recepturer och gör tryck. Att produkten har klarat provning opartiska granskningar gentemot kraven. vid normaltryck, dvs. gentemot normerna Miljökraven omfattar nedbrytbarhet, att är inte alltid tillräckligt. minsta möjliga mängd additiv används och att additiven har minsta möjliga miljöpåI ett projekt för Maskinentreprenörerna verkan. Leverantören ska tillse att levereundersöktes fem faktorer som beskriver rad produkt har spårbarhet till batch e.d. åldrandet, nämligen peroxidhalt, syrahalt, Eventuellt kommer ytterligare krav för att syrastyrka, metalljonförekomst (koppar och en hydraulvätska ska kunna registreras på järn) samt oxidationsskydd med antioxSP-listan. Ett sådant kan vara att redovisa idanter. Man kontrollerade hur de fem oxidationsegenskaper. Den aktuella listan faktorerna förändrades över tid. Fem olika finns på www.sp.se/km/hydraul. produkter ingick i projektet och det kunde påvisas bland annat att syrastyrkan ökade MILJÖVÄNLIGT? kraftigt hos två av produkterna.

Lars Arvidsson, som är vd för VPdiagnose, talade under rubriken ”Nya kontra förHydraulolja framställs från råolja genom brukade hydrauloljor”, men han använde raffinering och inkluderar ofta krackning också den något retoriska rubriken ”Är miloch hydrering. Polymerisation är en process jöanpassade hydraulvätskor miljövänliga?” som används vid tillverkning av syntetiska och täckte in båda frågeställningarna. Det oljor. Estrar finns naturligt, men alternativt handlade mycket om mineralolja kontra kan man utgå från alkoholer och syror, andra typer av olja, av vilka vissa brukar vilka efter reaktion ger syntetiska estrar. kallas syntetiska.

Dessa är därmed i korrekt mening syntetis Generellt åldras en olja fortare ju fler ka. Det går även att utgå från vegetabiliska ytor och partiklar den kommer i kontakt oljor som palm- och solrosolja. I detta fall med. Allt enligt Arrhenius-ekvationen från kallar tillverkarna sina produkter syntetiska 1886, som är välkänd för alla kemister och trots att solrosolja eller palmolja inte alls 42

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

kan ses som syntetiska!

Lars Arvidsson frågade sig vad det innebär att en olja är miljövänlig. Han gjorde själv en bedömning mot bakgrund av om oljan var en naturprodukt, bionedbrytbar, kemiskt nedbrytbar, förnybar, återanvändningsbar, hade hög livslängd, energieffektiv tillverkning och inte orsakade mekaniska haverier på grund av just oljan.

Enligt denna bedömning var mineraloljan överlägsen och den syntetiska estern sämst.

Mineralolja är återvinningsbar, återanvändningsbar och enkel att upparbeta. Inget av detta gäller den esterbaserade oljan.

Den kemiska reaktionen då alkohol och syra ger ester, reverseras om vatten kommer in i oljan. Därför är det viktigt att hålla torrt. Vad sliter då mest på en hydraulolja och får den att åldras? Slitage skapas av usla konstruktioner i vilka det uppstår stora mängder oxidationsprodukter och inträffar polymerisation. Höga temperaturer accentuerar dessa processer ytterligare.

SÄKERHETSKULTUR Avslutningsvis på hydraulikdagen berättade Svenolof Karlsson från SK Resurs AB hur företag kan utveckla bättre säkerhetskultur.

Nycklarna till framgång har visat sig vara: • Ledningens och chefens engagemang • Kommunikation och samverkan, ha arbetsmiljö på varje agenda • Klara roller för ansvar och befogenhet • Arbetsmiljöarbete även ute på fabriksgolvet • Arbetsmiljöutbildning till alla anställda, t.ex. att alla skaffar sig SSG-Entre • Enkla arbetssätt och metoder, t.ex. för att registrera tillbud • Klara och enkla regler med obligatorisk efterlevnad.

Rickard Sjöblom sammanfattade dagen med att påminna oss att använda rena handskar och inte skämmas för att vårda händerna. Gemensamt och individuellt kan vi vända dåliga vanor till bra.

– Sprid kunskap och idéer ni har fått med er här. Tänk säkert och framtidsinriktat. Tillsammans kan vi hjälpa varandra att dra det tunga lasset, avslutade SSG:s projektledare Rickard Sjöblom.

HYDRAULIK

Elektrostatisk oljerening – tar bort även de mycket små föroreningarna i hydrauloljan Matfors Hydraulservice erbjuder oljerening som sker med elektrostatisk teknik. Rening sker även av mycket små partiklar och detta ger oljan närmast evigt liv. Tekniken är överlägsen alla former av oljefilter. Matfors Hydraulservice hyr ut och säljer reningsapparater till verkstads- och processindustrin samt övriga branscher i en stor del av Europa. Apparaterna finns i sex storlekar. Både för fast och mobil användning.

Med Klenntekapparat ökar oljans livslängd avsevärt och hydraulsystemet fungerar helt tillförlitligt.

De japanska Kleentek-apparaterna bidrar till att minska underhållskostnaderna.

Tillgängligheten på processutrustningen ökar och i många fall även produktkvalitén eftersom dåligt fungerande hydraulik ofta försämrar precisionen i det arbete som hydrauliken utför.

KONTINUERLIGT UNDERHÅLL Förorenad olja är huvudorsaken till driftstopp och haverier i hydraulsystem. För att undvika driftstörningar krävs ett kontinuerligt underhåll av oljan. Olja har många uppgifter i en maskin: att smörja, överföra kraft och transportera värme. Oljan är en kemisk produkt som utsätts för nedbrytning under drift. Oljan oxiderar och bildar oljeslam – hartser. Dessa är ”klistriga substanser” – mindre än 1 mikrometer – som binder andra föroreningar och avsätter sig på metallytor. Moderna hydraulventiler har spel nedåt 1 mikrometer och är ytterst känsliga för föroreningar.

Lösningen på problem med hydraulolja är att hålla denna i bästa kondition. Det görs genom att ta bort föroreningarna. Ren olja minskar även slitage i packningar och tätningar. Ungefär 2/3-delar av föroreningarna är hartser som inte kan avskiljas med filter eller andra föråldrade teknologier.

Hartserna kan avlägsnas endast med hjälp av elektrostatisk oljerening – ELC. Denna skiljer sig från filtrering genom att reningsapparaten bygger upp ett elektriskt fält och därmed kan partiklarna i oljan flyttas och avskiljas. Då avlägsnas både större och riktigt små partiklar. Det är de senare som ofta orsakar de riktigt stora problemen i hydraulsystemen.

Den stora skillnaden gentemot konventionell filtrering är att elektrostatisk filtrering tar bort även de riktigt små partiklarna. Under många år har indu-

strin använt partikelräkning som metod att bedöma graden av föroreningar. Det normala är då att begränsa sig till antingen 5 mikrometer eller 2 mikrometer stora partiklar. Det ska då beaktas att 70-80 procent av smutspartiklarna i normalbegagnad industriolja är mindre än så. Det mesta av den smutsen är inte heller det man normalt undersöker (hårda partiklar, metall etc.) utan det är oljans egna nedbrytningsprodukter, dvs. oxidationsprodukter. Oljan tillsammans med dess additiv har smörjande egenskaper, medan oxidationsprodukterna snarare har egenskaper som påminner om klister. I hydraulikkomponenter, till exempel servoventiler, är spelen mycket små (1-4 mikrometer) och när föroreningarna avsätter sig i form av avlagringar ökar friktionen. Antingen kan ventilerna fastna eller slidventilerna hacka sig fram i stället för att löpa jämnt. Gäller det en producerande maskin, kan det leda till att produkterna inte får tillräcklig kvalitet.

Med andra ord orsakas många problem av partiklar som är så små att de inte registreras med partikelräkning och heller inte tas bort med konventionella filter. Det går att ta reda på hur stor mängd sådana små föroreningar det finns genom att göra en analys med hjälp av membranfilterteknik.

Lämpliga storlekar på membran är 0.8 eller

0.45 mikrometer. Om en sådan analys görs på konventionellt filtrerad olja visar det sig att det finns mycket kvar som borde tas bort. För att rena oljan riktigt krävs att man går en bra bit under både 5 och 2 mikrometer. Därmed är partikelräkning ingen bra analysmetod.

LÅNG LIVSLÄNGD Elektrostatisk oljerening är lösningen på problemen. Med denna teknik ökar livslängden på oljan radikalt. Det beror också på att mängden additiv i oljan är dimensionerad för helt vanlig filterrening och då är systemen mycket smutsigare än vad fallet är när man använder elektrostatisk rening.

Med andra ord förbrukas inte additiven i samma omfattning. Vanligen räcker det att toppa upp för att kompensera läckage.

Det normala vid användning av Kleentek-ELC inom process- och verkstadsindustrin är montage av en mindre och fast apparat på maskinen. Utrustningen finns även i mobil version och den kan användas till kanske ett tiotal maskiner.

Med Kleentek-ELC elektrostatisk oljerening går det att leva upp till dagens krav på produktivitet, kvalitetsjämnhet och miljöansvar. Det betyder både ökad säkerhet för maskiner och personal samt ökad lönsamhet.

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

43

HYDRAULIK

GRÖNA LUND – nöje på sommaren, underhållsarbete på vintern AV KJELL-ARNE LARSSON På Gröna Lund i Stockholm finns hela 30 åk-attraktioner.

Både mekanik, pneumatik och hydraulik används för att skapa de ofta hisnande rörelserna. I åtta av attraktionerna förekommer hydraulik. Det innebär att Gröna Lund måste ha personal som behärskar både mekanik, pneumatik och hydraulik.

Eftersom Gröna Lund har öppet fem månader per år, kan man säga att de har underhållsstopp i sju månader, till skillnad från processindustrier som har 1-4 veckor.

Därför är inte Gröna Lunds personal fullt lika pressad i samband med åtgärder under stoppen. Just nu arbetar man med siktet på säsongsöppnandet 26 april. Under säsongen har underhållsarbetet en annan karaktär.

Bland annat genomförs schemalagd daglig tillsyn och kontroll av alla åk-attraktionerna. Personsäkerhet står överst på agendan, därnäst minsta möjliga driftbortfall.

Gröna Lund har flera avdelningar som sköter drift och underhåll. En elavdelning, en för park och miljö, en måleriavdelning och en för det traditionella fastighetsunderhållet. Peter Andersson är chef för en ytterligare teknikavdelning som har hand om åk-attraktionerna. Elva personer är heltidsanställda och 7-8 är inhyrda året om.

Peter Andersson är från början mekaniker och monterade turbiner på Stal-Laval i Finspång. Efter att ha fortsatt karriären på ABB och Solna Press, kom han 1987 till Gröna Lund. År 2008 blev han chef för teknikavdelningen.

– Jag är glad för den utveckling som skett sedan 1987, säger Peter Andersson. Antalet åk-attraktioner har ökat. Teknisk dokumentation från tillverkarna och service har förbättrats avsevärt. Det maskindirektiv som kom 2006 ökar kraven på leverantörerna och gynnar till del också oss.

44

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Peter Andersson som är teknisk chef på Gröna Lund berättar om underhållsarbetet. Foto: Kjell-Arne Larsson

Från 1987 till idag har teknikavdelningarnas personal ökat från 20 till 46. Idag har enbart underhållet för attraktionerna en budget på 16-17 miljoner kronor per år.

– Alla på min avdelning har grundläggande kunskaper i hydraulik och pneumatik, berättar Peter Andersson. Personalen är mycket ambitiös och inriktad på att lösa problem. Men för riktigt avancerad felsökning anlitar vi Fagré Maskin.

Som hjälpmedel i underhållsplaneringen används AM underhållssystem. Där lägger man in felrapporter och kvitterar åtgärdade fel. AM utnyttjas dock inte fullt ut. För tillsynen har checklistor upprättats. Under säsongen arbetar hela sjutton personer med tillsyn av åk-attraktionerna, många i den personalen är studenter från KTH. Det finns också checklistor för objekt som ska ha tillsyn varje dag, vecka, varannan vecka eller varje månad.

Vid tillsyn under driftsäsong är de vanligaste felindikationerna läckage och missljud.

De vanligaste felen i hydraulsystemen är på

reläer och givare. Eftersom personsäkerhet prioriteras högst är givarna ställda så att de snart larmar även vid små tryckförluster.

Under vinterhalvåret görs omfattande förebyggande underhåll. Den gångna perioden gjordes fördjupade åtgärder på fem av attraktionerna. Kättingflygaren plockades ner till skruvnivå. Slitdelar byttes eller reparerades. Motorer lämnades till provtryckning och provkörning.

Till den tekniska avdelningens resurser hör en verkstad som ligger bakom Insane samt lokalverkstäder vid Insane, Twister, Blå tåget, Jetline, Kvasten och Vilda musen.

– Om jag skulle önska något så är det en stor väl fungerande verkstad, säger Peter Andersson. Men vi har väldigt trångt om utrymme för att bygga en. Vi kan heller inte ha något större reservdelsförråd. Det finns vid Rosendal några kilometer bort.

Tredjepartsinspektioner på attraktionerna görs av Dekra. Dessa inspektioner är obligatoriska och villkorade i Gröna Lunds verksamhetstillstånd från Polismyndigheten.

HYDRAULIK

Teknikavdelningen på Gröna Lund kompletterar med egna inspektioner ytterligare två gånger under säsong samt efter säsong.

Hydrauliken har mycket olika omfattning på de olika attraktionerna. Bläckfiskens system är enkelt med pump, ackumulatortank och två proportionella ventiler, medan Insane är oerhört komplex. På grund av dess höjd måste dessutom hydraulpumpen stå på dygnet om för att hålla uppe trycket.

Det skulle ta för lång tid att köra igång annars.

Insane har 1,2 kbm hydraulvätska, Kättingflygaren 600 liter och Tuff-tuff 400 liter. Hydrauloljan Panolin finns i vissa attraktioner och andra syntetiska produkter i andra. Under driftperioden används en filteringsvagn som körs mellan de olika hydraulsystemen. Hydraulvätskorna filtreras på vatten, partiklar och föroreningar.

En eller två gånger per år skickas vätskor för lab-analys. Detta är rutiner som kapar kostnader och avbrottstid.

Det var fem år sedan man senast bytte

Hydraulikdagarna avslutades med rundvandring på Gröna Lund. Här studerar deltagarna den stora centralen till åk-attraktionen Insane, som innehåller 1.2 kbm hydraulvätska. Foto: Kjell-Arne Larsson

hydraulvätska i något system.

– Från slutet av 90-talet har de förebyggande underhållsinsatserna förstärkts genom bättre planering och budgetering.

Under senare år har arbetet med bland annat fördjupade kontroller intensifierats.

Det har gjort att antalet stilleståndstimmar har minskat kraftigt, från 670 år 2012 till

380 förra året, avslutar Peter Andersson.

Gröna Lund sällar sig därmed till raden av exempel på att ett strategiskt förebyggande underhåll verkligen lönar sig. För ägarna handlar det om att hantera sina fysiska tillgångar rätt. Det låter enkelt, men kräver sin man (eller kvinna).

VEM HAR TID MED OLJE- OCH FILTERBYTEN???

På köpet slipper Du göra tankrengöringar och får Ökad maskintillgänglighet Högre produktkvalitet

Ta reda på vad KLEENTEK elektrostatisk oljerening kan göra för Dig! Kontakta Matfors Hydraulservice på telefon 060-242 60 eller besök vår hemsida på www.matforshydraul.se

Rude 177, 864 91 MATFORS Tel 060-242 60 E-post info@matforshydraul.se

VEM HAR TID MED OLJE- OCH NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

45

SKOGSINDUSTRI

Nytt upplägg av Inspectas Skogsindustridagar

Att använda pulverbränsle till en mesaugn kräver mer komplicerad utrustning för transport, beredning och hantering av bränsle. Bilden är från SCA Östrand.

AV KJELL-ARNE LARSSON Skogsindustridagarna 2014 var det nya namnet på Inspectas seminarium 19-21 mars för massa- och pappersindustrin samt entreprenörer i branschen.

Därmed har Inspecta utvecklat det tidigare seminariet Skog till en stor mötesplats med utbildningar, branschmöten, nätverksträffar och utställningar.

46

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Arrangemanget kommer att hållas årligen och även 2015 blir platsen Sundsvall. I år bjöd man på en historisk resa från träpatronernas tid till framtidens nanocellulosa.

Skogsindustridagarna har ett mycket brett program, men det avgränsas till Inspectas kärnområden som är säkerhet och utrustning. Nytt för i år var en session om processkemi och analys. Vi har valt att summera några av föredragen från denna session.

Processimulering av massabruk – mycket användbara modeller från Innventia Marta Bialik som är senior research associate på Innventia berättade hur simuleringsmodeller kan användas för att ge massabruken svar på olika frågeställningar.

Det kan handla om problem i samband med processförändringar eller att ta fram

underlag inför investeringar. Även vid mer ”vardagliga” frågeställningar som gäller exempelvis inkruster i processutrustning, går det att ta hjälp av processimulering. Marta Bialik är i grunden oorganisk kemist, en kompetens som kommer väl till sin rätt när det handlar om inkruster, men även andra processrelaterade problem.

Innventia har under cirka 15 år utvecklat simuleringsmodeller för massa- och pappersbruk. Det började under KAM-programmet (kretsloppsanpassad massafabrik 1996-2003 www.mistra.org/forskning/ genomford-forskning/kam---kretsloppsanpassad-massafabrik.html) och FRAM-programmet (Future Resource-Adapted Pulp Mill 2003-2005) då Innventia tillsammans med ÅF tog fram Referensfabriker för olika produkter i simuleringsprogrammet

SKOGSINDUSTRI

Massabrukets flödesschema ingår i simuleringsmodellerna. Fabrikens kemikaliebalans kan beräknas och riskerna för inkruster och liknande kan bedömas.

WinGEMS. Modellerna innehöll massbalanser av fiber, vatten, Na/S, K/Cl och även energibalanser.

Innventia har sedan gått vidare och kompletterat dessa modeller med bland annat kemiska reaktioner för processfrämmande grundämnen som exempelvis kalcium, barium, magnesium och mangan. Simuleringsmodellerna är komplexa och särskilt väl utarbetade för sodapanna, mesaugn och blekeri, men täcker allt från kokeri till och med torkmaskin och återvinning.

Idag har Innventia simuleringsmodeller för ett antal ”teoretiska fabriker”: sulfatfabrik baserad på Best Available Technology, fabrik som använder sodakokning, fabrik som tillverkar dissolvingmassa, ECF-blekning, TCF-blekning etc. Vid förfrågan från ett bruk, anpassas detaljerna i modellen till den verkliga fabriken. Detta kräver bland annat provtagningskampanjer (kemiska analyser i nyckelpositioner), notering av börvärden samt verkliga värden från processdatorn. Man använder också värden på tvätteffektiviteter, massautbyte m.m. Simuleringsmodellen provkörs och trimmas in mot de verkliga värdena.

Den färdiga modellen för den verkliga fabriken kan sedan användas för att simulera processförändringar. Det kan handla om vatten/kemikalie-besparing (slutning), nytt/ombyggt processteg, helt ny teknik så som bioraffinaderi etc. Därefter kan man dra slutsatser om utfallet, i slutänden för

lönsamhet och miljö.

Marta Bialik berättade att Innventia har modellerat ett femtontal fabriker genom åren. Kunderna finns i Norden, Europa, Nord- och Sydamerika. Inget annat företag i världen erbjuder en lika heltäckande och komplex modell. Kundernas frågeställningar handlar om Na/S-, PFG- och energibalanser, ligninuttag, inkrustproblem, kloridnjurar, slutning för minskad vattenanvändning, bränslen i mesaugnar etc.

Det går att simulera risker/möjligheter med en installation av alternativa teknologier som LignoBoost och svartlutsförgasning.

Innventia har även simulerat konvertering av ett bruk, från massa- till etanolproduktion!

Vissa bruk har haft problem med stor förbrukning av make-up kemikalier och lyckats minska denna. En simulering kan visa att blekningen inte fördelas optimalt på de olika blekstegen. Detta är endast några exempel.

– Med våra modeller är det också möjligt för bruken att göra bench-marking gentemot andra bruk eller jämföra med vår modell baserad på Best Available Technology, berättar Marta Bialik. Simuleringar kan hjälpa bruken att producera upp till sin fulla kapacitet, ha en låg kemikalie- och energiförbrukning samt hög tillgänglighet.

Helt enkelt öka sin lönsamhet och minska belastningen på miljön.

Under åren har Innventia byggt upp ett mycket stort bibliotek av provtagningsdata

Marta Bialik från Innventia berättade om simuleringsmodeller för massabruket och hur de kan användas.

och processparametrar. Detta innebär att modellerna blir allt bättre och man har ett bredare underlag inför varje ny frågeställning. Innventia har haft vissa kunder i tio år eller mer. Flera kunder återkommer regelbundet och Innventia är med i deras strategiska projekt när bruken överväger att ändra sina processer eller installera ny utrustning.

– Nu har vi en ny projektidé att integrera fabriksmodellering med korrosionsmodellering. Våra simuleringsverktyg kan inte modellera korrosion i sig, men kemiska och vissa fysikaliska förhållanden. Vi söker nu en partner för att utveckla vår projektidé. En integrerad modell skulle göra det möjligt att räkna fram hur korrosionsrisken förändras vid en processförändring, avslutar Marta Bialik på Innventia.

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

47

SKOGSINDUSTRI

Staffan Magnusson från MoRe Research Örnsköldsvik AB berättade om den komplicerade kemin i massabrukens lutar, vad som kan göras för att få bättre kontroll på kemin och hur eventuella problem kan angripas.

Varje sulfatmassabruk återvinner kokkemikalierna natriumhydroxid och natriumvätesulfid. I återvinningsdelen av det stora ämneskretsloppet förekommer natrium och svavel i olika lutar: tunnlut, tjocklut, grönlut och vitlut.

I vitlutsberedningen kopplas det stora kretsloppet till det mindre (kalkcykeln).

I kausticeringen i vitlutberedningen omvandlas natriumkarbonat och kalciumhydroxid till natriumhydroxid och kalciumkarbonat. Mesa utgörs huvudsakligen av kalciumkarbonat och bränns i mesaugnen till kalciumoxid.

Sulfatprocessens intag av önskade och oönskade ämnen måste balanseras med uttagen. I återvinningen förekommer tyvärr processfrämmande grundämnen (PFG).

Problem beror på obalans av önskade ämnen och/eller ackumulering av oönskade ämnen. Det är viktigast att ha kontroll över svavel/natrium-balansen. De flesta sulfatbruk har hjälpmedel och modeller för att beräkna denna.

MoRe Research har arbetat tillsammans med vissa bruk och förfinat modellerna. Även små förändringar i fabrikens process eller produktionsnivå kan påverka S/ Na-balansen. Naturligtvis måste även ackumulering av processfrämmande grundämnen tas i beaktande.

Viktigast för att föra bort PFG är via grönlutslammet. PFG transporteras ur processen även genom att avskilja en del av mesaströmmen.

– Återföring av restprodukter kan påverka kemikaliebalansen, berättar Staffan

Research kan anlitas för utredningar och förprojekt. Företaget arbetar både med kemiska analyser och beräkningsmodeller.

– Då problem förekommer diskuterar vi först ingående med kunden, bland annat för att planera provtagning och analys, avslutar Staffan Magnusson.

Bra analyser och beräkningsmodeller förbättrar också den dagliga driften. Processen blir lättare att styra, rätt S/Na-kvot kan upprätthållas och kemikalieförbrukningen optimeras.

Batchkokarna reparerades genom att förses med nya stöd, avväxlingsplåtar och mantelplåtar.

Magnusson. Det kan handla om blekerifiltrat och bioslam till indunstningen, elfilterstoft till tjockluten eller starkgaser till sodapannan.

Bioslam innehåller kväve som kan ge ökat NOx-utsläpp och fosfor som kan anrikas i kalkcykeln. Det kan också tänkas att biobränsle i mesaugnar ger tillskott av PFG. Processfrämmande ämnen kan ge upphov till obalans i kemin, utfällningar och materialskador.

– Det är viktigt att regelbundet analysera halterna av vissa processfrämmande ämnen i nyckelpositioner, säger Staffan Magnusson. Det kan gälla tunnlut, tjocklut, elfilterstoft, grönlut, kalk och vitlut. Analyser bör göras även vid normal och stabil drift, för att ha referensvärden att jämföra med ifall problem inträffar eller då man planerar att ändra i processen.

Prov måste tas i de olika lutarna och analyseras på laboratorium. De större bruken har ofta egna resurser för detta. I andra fall måste proverna skickas för analys. MoRe

UTMATTNINGSSKADOR Beträffande utmattningsskador i metalliska material går tankarna kanske i första hand till mekaniska konstruktioner. Dylika skador kan dock även inträffa i tryckkärl som används för cykliska processer, till exempel batch-kokare. Återkommande förändringar i tryck och temperatur leder till rörelser i materialet som i värsta fall ger en utmattningsskada.

– Vid besiktning av en batch-kokare hos en kund konstaterades läckage av lut, berättar Hans Persson, teknisk konsult hos Inspecta. Kokaren kläddes av från sin isolering. Läckagestället upptäcktes slutligen genom provtryckning med vatten vid 5 bar.

Läckaget kom från nedre radien på en avväxlingsplåt. Positionen var spänningskritisk på grund av en tidigare åtgärd år 2000 då batchkokaren (då helt i kolstål) fick sina nedre delar utbytta till Duplex. Då utnyttjade man det höga beräkningsvärdet hos Duplex och kunde använda plåt av mindre tjocklek än den ursprungliga manteln.

Man återanvände sedan bitar av kolstålsmanteln till avväxlingsplåtar vid stöden.

Tjockleksskillnaden mellan mantel- och avväxlingsplåtar hade skapat en zon där kritiska spänningar kunde uppstå.

Inspecta analyserade problemet genom

Lag som måste uppmärksammas För en tid sedan blev det lag på att alla trycksatta ledningar måste märkas.

Nordisk rörmärkning har varit verksamt inom rörmärkning i 30 år och märker idag av en stor efterfrågan. Den gedigna erfarenheten gör att företaget är ensamt om att lämna 10 års garanti på rörmärkning.

2010 tog Arbetsmiljöverket beslut om en lag för rörmärkning av alla trycksatta ledningar. Innehåll ska tydligt framgå, liksom strömriktning och dessutom faropiktogram (symboler för fara). Skälet är att öka säkerheten och minska riskerna för allvarliga incidenter för både människor och miljö.

– Detta har gjort att det har blivit en mycket större efterfrågan på våra produkter säger Christian Kjellberg, VD på Nordisk Rörmärkning AB. Förutom själva rörmärkning bistår även företaget sina

48

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

kunder med hjälp om lagar och regler för vad som gäller vid uppmärkning av rör och cistern med mera.

– Vi åker även ut till industrier och håller en kostnadsfri rörmärkningsutbildning, så de vet vad som gäller, på ett kortfattat och enkelt sätt. Detta är mycket uppskattat.

Nordisk rörmärknings erfarenhet och breda kompetens på området innebär en stor trygghet för kunderna.

– Vi är mycket stolta över att kunna lämna 10 års garanti på vår rörmärkning, både inomhus och utomhus med ett speciellt UV-laminat. Eftersom vi har egen produktion kan vi alltid erbjuda snabba leveranser, avslutar Christian Kjellberg.

rörmärkning.se • 0303-74 99 50

Rör skall märkas med: Färg Klartext Pil

Faropiktogram

SKOGSINDUSTRI

Batchkokare kan utsättas för utmattningssprickor. Här syns sprickorna i kokarens mantel, efter att avväxlingsplåten demonterats.

att först kartlägga temperaturfördelningen i godset och därefter spänningsfördelningen.

I den kritiska punkten kom dragspänningen upp till strax ovan sträckgräns, vilket sker återkommande vid varje körcykel.

Senare gjorda utmattningsberäkningar hade visat att konstruktionen skulle tåla 20000 lastväxlingar. Vid skadetillfället hade antalet uppgått till cirka 20500.

– Åtgärden blev att ersätta mantelplåten

under avväxlingsplåtarna med ny Duplex samt tillverka nya avväxlingsplåtar och stöd, även dessa i samma tjocklek och material som Duplex manteln, berättar Hans Persson. Konstruktionen och svetsningen utfördes på ett sätt som eliminerade den tidigare spänningskritiska punkten.

Brukets övriga kokare blir föremål för samma åtgärder.

Ett råd till alla som har batch-kokare är att beakta risken för utmattning. Inspecta kan hjälpa till med alla mätningar, analyser och beräkningar som krävs.

Mesaugnar eldas huvudsakligen med flytande bränslen som eldnings-, tall- och beckolja. Även metanol/terpentin-blandning förekommer liksom naturgas och förgasat fastbränsle.

Nya alternativ är träpulver (från pellets eller sågspån), barkpulver eller lignin.

SCA Östrand byggde ny mesaugn för pulverbränsle. Anläggningar med motsvarande teknik uppförs nu hos SCA Munksund och Södra Värö.

Nackdelarna med eldningsolja är hög kostnad och höga koldioxidutsläpp.

Fasta bränslen ger lägre kostnad och små koldioxidutsläpp.

Nackdelarna är platskrävande utrustning för hantering och bränsleberedning.

Dessutom finns explosionsrisk som gör att ATEX-direktiv måste uppfyllas.

Under skogsdagarna talade Halvard Sundström från Andritz om alternativa bränslen. Företaget har levererat mesaugen till SCA Östrand, som varit i drift sedan 2011. Projektet har utfallit väl. Man lade ner stor ansträngning på bränsleberedningen, där pellets mals till pulver i en hammarkvarn. Detta har fungerat bra.

Maskinleverantören garanterade 90 procent träbränsle (och resten olja). Faktum är att anläggningen har körts kontinuerligt med 100 procent träbränsle. Det fanns farhågor att användning av pulver skulle bli betydligt svårare att reglera jämfört med då olja används. Även detta har man lyckats bemästra. En kvalificerad gissning är att vi kommer att se flera bruk som byter från olja till träbränsle.

Framgångsrecept för industriprojekt!

Hyr allt för projektet på ett ställe, det är vårt erbjudande till svensk industri.

Vår kunniga personal hjälper dig hitta de rätta lösningarna för just dina behov.

• BYGGMASKINER • BODAR, MODULER & VAGNAR • LIFTAR • EL & ENERGI • ANLÄGGNINGSMASKINER • STÄLLNINGAR & VÄDERSKYDD • KRANAR & HISSAR

www.ramirent.se NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

49

UNDERHÅLL

SÖDRA CELL MÖRRUM – UNDERHÅLLSSTOPP MED HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET I SIKTE

AV KJELL-ARNE LARSSON Ett 11 dygns långt underhållsstopp har genomförts vid Södra Cell Mörrum.

Det omfattade nära tre tusen åtgärder. Dessutom genomfördes cirka 30 investeringsprojekt. De övergripande målen var ökad driftsäkerhet och höjd tillgänglighet.

Vid Södra Cell Mörrum tillverkas sulfatmassa. Fiberråvarorna är rundved och sågverksflis. Bruket har två linjer från och med renseri till och med massamagasin/ utlastning (helt separata linjer frånsett mindre undantag i layouten av flödena).

Det finns en sodapanna, två mesaugnar, en barkpanna och tre mottrycksturbiner.

50

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Slutprodukter är pappersmassa baserad på tall och gran, och textilmassa huvudsakligen baserad på björk. Dessutom tallolja, el och fjärrvärme.

UNDERHÅLLSSYSTEM Bruket genomför ett stort underhållsstopp per 18 månader.

Åtgärderna baseras på arbetsorder i det ordinarie underhållssystemet MERIT. Södra har utvecklat detta från 1980-talet och framåt. I MERIT finns alla objekt inlagda.

Systemet hanterar felrapporter, klassificering av fel i 10 kategorier, arbetsorder och kvittering av utförda åtgärder. MERIT hanterar alla inköp, även sådana utanför underhållsaktiviteterna.

Som styrsystem används på hela bruket ABB 800 xA.

Manöverrummet för de två linjerna har flyttats.Tidigare låg detta UNDERHÅLLTTV NYHETER inne i renseriet, med fönster mot huggar och annan maskinutrustning. Manöverrummet ligger nu på översta våningen i en ny arkitektonisk byggnad, med utsikt över inmatningslinjer och vedgård.

Produktionssystemet Puls hämtar ett urval av data från styrsystemet. Med hjälp av Puls kan man sammanställa data och utvärdera nyckeltal om fabrikens prestanda.

Användarna kan via Puls gå in i MERIT och vice versa.

Under den tid stoppet pågick (21/3 – 4/4) engagerades 230 medarbetare och 900 entreprenörer. Södra Cell tillämpar ömsesidiga insatser vid stopp, det vill säga låter vissa medarbetare göra insatser även i sina två systerbruk.

För fakturering används ELVIS och för budgetplanering/uppföljning Qlikview. För tidplaner vid underhållsstopp och projekt används Ms Project.

FLISFABRIK Manöverrummet för de två linjerna har flyttats. Tidigare låg detta inne i renseriet, med fönster mot huggar och annan maskinutrustning. Manöverrummet ligger nu på översta våningen i en ny arkitektonisk byggnad, med utsikt över inmatningslinjer och vedgård. Maskinutrustningen övervakas med en arsenal av kameror. I flisfabriken genomfördes underhållsåtgärder, bland annat rengöring, underhåll av flisskruvar och reparation av vedbord.

UNDERHÅLLSORGANISATIONEN Chef för den fasta underhållsorganisationen är Lars-Göran Svensson. Organisationen är disponerad i sju discipliner. För disciplin el är Jens Nilsson chef. Han är dessutom övergripande stoppsamordnare under det aktuella stoppet. Inom stopporganisationen finns åtta avsnitt, som ungefär motsvarar de huvudsakliga processerna på bruket.

Det aktuella stoppet berörde också tre större projekt: Manöverrum flisfabrik, Externrening (båda med Thomas Mörnhed som projektledare) och Kapacitet vitlut i kausticeringen (Magnus Lundström).

MASSAFABRIK Bruket har två batchkokerier. De blev föremål för bland annat besiktningar och ventilbyten. Tak byttes på en luttank.

Vi ger dig inte bara russinen, utan hela kakan.

Våra projektledare ger dig full kontroll på hela leveransen. Du får en helhetslösning med samspelta ventiler och instrument tillsammans med alla nödvändiga dokument och certifikat. Du slipper jobbet med att själv plocka ut godbitarna och samordna alla leverantörer. Hur mycket skulle du tjäna på det? www.fagerberg.se

branschledande support

projektledning & dokumentation

fagerberg akademien

stort varulager

komplett serviceverkstad

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

51

UNDERHÅLL

I massafabriken finns ett stort antal tvättpressar som åtgärdades i varierande omfattning. Bland annat gjordes dukbyten och lining av tråg.

Bruket genomför ett stort underhållsstopp per 18 månader.

Bruket tar hela sitt vattenbehov från Mörrumsån, cirka 0.9 kbm per sekund. Man framställer fyra typer av vatten med olika renhetsgrad. VKM (Vatten Kallt Mekaniskt renat) har lägsta graden av renhet.

Under stoppet byttes VKM-rörledningar på trycksidan. ÅTERVINNING I indunstningen utfördes bland annat metallsprutning på toppkupol till en effekt.

Vid bruket finns en sodapanna – SP3 som byggdes 1989. Tuber i eldstad och överhettare byttes och reparerades. Sodapannan fick nya löprännor. En kammare i ett av elfilterna byttes. En mellanlutcistern öppnades och rengjordes på sin ackumulerade bottensats, ett omfattande arbete som bland annat krävde invallning av markyta.

Under vårstoppet 2014 byttes den gamla inredningen i Elfilter No. 5 ut och ersattes med en ny inredning. Övriga befintliga filter inspekterades och underhållsarbeten utfördes.

EESC tackar Mörrums bruk för ett gott samarbete under arbetets genomförande.

www.eesc.se Tel. +46 472 455 90

52

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

UNDERHÅLL

De två mesaugnarna åtgärdades. På den ena vändes drivkransen. Därmed nöts andra sidan av kuggarna och detta ger kransen ytterligare livslängd.

– Vi passade också på att öka vitlutskapaciteten genom om- och utbyggnad av utrustning, berättar Jens Nilsson. Denna investering är en del av vår expansionsplan som går ut på att 2020 kunna klara den kapacitet som vårt miljötillstånd ger möjlighet till. År 2020 ska vi kunna tillverka över 500 000 ton massa per år.

TORKMASKINER/EMBALLERING Både torkmaskin 1 och 2 blev föremål för åtgärder och investeringar. Anpressvals på TM1 byggdes om för enklare virabyte. I emballeringslinje 1 förbättrades arbetsmiljön. Grindar, fotoceller och smarta lösningar har höjt säkerheten. Förebyggande underhåll utfördes på balpressarna.

EXTERNRENING Grovblåsigt bottenluftarsystem installerades i biosteg 1, 2 och 3.

Förberedelser gjordes för inkopplingar under 2015. Även detta ingår i expansionsplanen inför 2020 och ger dessutom förutsättningar för att bruket kan klara EU:s industriemissionsdirektiv IED. Till genomförda projekt hör också byte av två transformatorer och förberedelse för byte av ytterligare en. Brukets transformatorer byts successivt för ökad teknisk säkerhet, personsäkerhet samt för att avveckla utrustning för vilken det saknas både reservdelar och tillgång till service.

INTENSIVT ARBETE Samordnaren Jens Nilsson berättar att grundliga avstämningar med respektive samordningsansvarig för de olika avsnitten, görs varannan vardag. Då trycks också ett blad med stoppinfo, som visar nuläge, tillbud, matsedel (!) och väderprognos. En finurlig resurs är ett mötesrum i tvättpresshallen i massafabriken. Där kan chefer och utförare mötas nära processen, både under stopp och under drift.

Processrörsinstallatörer på stoppet i Mörrum

www.processab.se

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

53

UNDERHÅLL

– Inför stoppen kan våra medarbetare tilldelas nya roller, berättar Jens Nilsson.

En tekniker kan få chansen att leda en liten stab för att genomföra åtgärder och projekt. Det ger inspiration och chans att förkovra sig.

När ett längre underhållsstopp väl är genomfört går det inte att slå sig till ro.

I MERIT finns arbetsorder för kommande åtgärder, under kortare stopp och under drift. Allt måste fungera på de två linjerna och i återvinningen. Det finns knappt några marginaler för att buffra produktionskapacitet i händelse av akuta stopp. Enda undantaget är flisfabriken där flisstackarna buffrar. Denna buffert är välkommen eftersom flisfabriken är mycket underhållskrävande även under driftperioderna.

För disciplin el är Jens Nilsson chef. Han är dessutom övergripande stoppsamordnare under det aktuella stoppet. Inom stopporganisationen finns åtta avsnitt, som ungefär motsvarar de huvudsakliga processerna på bruket.

– Vi på underhållsavdelningen inriktar oss i första hand på driftsäkerhet och tillgänglighet, säger Jens Nilsson. Tidstillgänglighet lägger grunden för produktionen. Vi skapar utrymme för de produktionsansvariga att sedan jobba med kapacitet (flöde) och produktkvalitet. En sänkt tillgänglighet hindrar kapacitetsutnyttjande.

– Mängden data som vi får tillgång till är fullt tillräckliga, säger Lars-Göran Svensson. Men det går nog att göra mer när det gäller sammanställning och utvärdering av dem. Vi vill vässa underhållet ytterligare.

Hanteringen av arbetsorder går kanske att utveckla och vi kan bli ännu bättre på det förebyggande underhållet.

De underhållsansvariga är nöjda med de datoriserade hjälpmedel som bruket använder i form av MERIT och Puls.

Fabrikens prestanda följs upp kontinuerligt. TAK-analys (tillgänglighet, anläggningsutbyte, kvalitetsutbyte) görs både per

Maskinutrustningen övervakas med en arsenal av kameror. I flisfabriken genomfördes underhållsåtgärder, bland annat rengöring, underhåll av flisskruvar och reparation av vedbord.

dygn, per vecka och månad samt per år.

Möjligheter finns att trimma själva underhållsplaneringen ytterligare och kanske finna nya arbetssätt. Denna målsättning finns med då personalutbildning planeras, både internt och av tredje part.

LÅNGSIKTIGA INSATSER Företaget MMB utför industriservice med specialistkompetens inom högtryck och vakuum. Bland kunderna finns Södra Cells tre massabruk. Vad gäller Mönsterås och Värö görs insatser under storstoppen. I Mörrum gör MMB arbeten även vid övriga stopp och under driftperioderna. Vid underhållsstoppet i Mörrum hade MMB cirka 150 arbetsorder. Absoluta merparten fanns inlagda i stopp-planeringen i förväg.

– Vi bygger långsiktiga förhållanden med våra kunder, berättar Petri Virtanen, vd för MMB. Vi sätter oss in noga i anläggningarnas processer och har dialog med kunderna om de olika jobben. Gemensam planering gör stoppen mindre dramatiska och ger ekonomiska besparingar. Vi fungerar som bollplank vid problemlösning. MMB erbjuder inte bara själva rengöringen.

Med ett helhetstänk bidrar vi till ett gott förebyggande underhåll. Det minskar behovet av tillkommande jobb under stoppens genomförande och minskar också antalet linjestopp under drift.

Till de stora insatserna under det aktuella stoppet hörde rengöring av en mellanlutcistern.

54

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Jag tänker ibland att det bara inte går att få rent, men på något sätt så löser vi det alltid! Det kanske är för att vi är uppfinningsrika. Och för att vi är obeskrivligt bra så klart!

ARTEM ALEKSEYTSOV

VI GÖR RENT HUS I INDUSTRIN Industrivägen 1, 294 36 Sölvesborg Tel 0456-64 60 00 www.mmb.se

Rostskydd Vattenblästring Vakuumsugning Vattenbilning Skadesanering

en del av

Delete.

Energibesparing Kompositbeläggning av pumpar, bra för både miljö och ekonomi.

Kontakta Newtec för att ta reda på hur man sparar in pengar och kWh på att belägga pumpar med kompositer. www.newtec.se

UNDERHÅLL

MMB var med även förra gången detta gjordes, vilket var 14 år sedan.

Små mängder vatten tillfördes cisternen.

Vätska sögs ur i omgångar och därefter kunde den ganska fasta bottensatsen lastas ut.

Sodapannan rengjordes noggrant innan reparationsarbeten tog vid. MMB har utvecklat en rationell och snabb metod. Först vattenbilas luftportar och löphål. Därefter rengörs botten med hjälp av högtrycksspolning och användning av egenutvecklade robotar. Bottenspolningen tar endast åtta timmar. På den ”gamla tiden” behövdes 36 timmar. Tack vare MMB:s arbetssätt frigörs mer tid för svetsarbeten med mera i sodapannan.

MMB har utrustning för både högtrycksspolning, vattenbilning, vattenblästring, vakuumsugning och sanering. Under det aktuella stoppet användes flertalet metoder, ofta i kombination. Förutom det som har nämnts utfördes rengöring bland

annat i värmeväxlare i bakvattensystemet, värmeåtervinning i torkmaskiner och fjärrvärmeväxlaren.

– Jag och min bror Marko har ett genuint tekniskt intresse, sätter oss in i processernas funktion och utvecklar själva nya hjälpmedel och utrustning, berättar Petri Virtanen.

Genom öppenhet och dialog med kunderna hittar vi lösningar som förbättrar underhåll och funktion och därmed ger ett ekonomiskt mervärde. Det är också glädjande att Södra Cell kommit mycket långt i sitt miljötänkande.

MMB:s certifiering enligt ISO 9001 och 14001 gäller tungt rostskydd på fält, vattenbilning, vattenblästring, torr- och våtsugning samt allt inom sanering.

Medarbetarna har genomgått Cement- och Betonginstitutets kurs i vattenbilning enligt Bro 2002.

HELA VÄRDEKEDJAN EESC AB arbetar med hela värdekedjan inom rökgasrening för energi- och processindustrin.

Chef för den fasta underhållsorganisationen är Lars-Göran Svensson.

Take Control

Strong • Reliable • Quality

Vi var med och servade tvättfilter och tvättpressar på Mörrums Bruks storstopp våren 2014 Adress: Nygatan 18 C 432 36 Varberg Mail: peo.ledborn@vkiservice.se ROTORK SWEDEN AB

Tel +46(0)23-58700 • Fax +46(0)23-58745 • falun.info@rotork.com www.rotork.com • www.remotecontrol.se

56

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

UNDERHÅLL

Företaget levererar elfilter, slangfilter samt våta/torra skrubbrar och skorstenar.

– Vårt kompetensområde omfattar allt från pannvägg till och med skorsten, berättar Lars Magnusson, teknisk chef på EESC. Vi svarar för dimensionering, konstruktion, tillverkning, montering på plats och idrifttagning.

EESC arbetar även med om- och tillbyggnader, byte av slitdelar, inspektioner samt service och underhåll.

DRIFTSÄKERT OCH KOSTNADSEFFEKTIVT Självrengörande bläckstråleskrivare med hög upplösning!

Åtgärderna baseras på arbetsorder i det ordinarie underhållssystemet MERIT. Södra har utvecklat detta från 1980-talet och framåt. I MERIT finns alla objekt inlagda.

Bland kunderna finns Södra Cell. EESC har gjort insatser under de tre senaste stora stoppen vid Södra Mörrum. Där finns tre el-filter som alla har åtgärdats. Senast byttes hela A-systemet i filter 5, inklusive elektroder, utfällningsplattor och slagverk (sotning). I filter 6 byttes bottenskrapan (för elfilteraska) från stokerutmatning till utmatning med kedjor.

– Vi arbetar tillsammans med kunderna och diskuterar mycket ingående inför stopp, fortsätter Lars Magnusson.

Tillsammans jobbar vi fram bra och effektiva lösningar.

BANDNING

|

STRÄCKFILMNING

|

MÄRKNING

|

GODSSKYDD

Tack vare lång egen erfarenhet och egen design och projektavdelning är vi mycket kreativa. Dessutom är lösningarna kostnadseffektiv, vilket är en förutsättning för att kunna få vara med och göra insatser för processindustrin.

STÅL & RÖRMONTAGE PROFFS PÅ STÅL

WWW.SRMAB.COM

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

57

UNDERHÅLL

MMB:s Filip Löfstedt och Petri Virtanen.

Mesaugnen på Södra Cell Mörrum.

Bredden på åtagandena varierar från totalleveranser av ny rökgasreningsutrustning, till service och underhåll. Även akut service utförs.

Processab Rör AB utför avancerad svetsning och industrirörläggning.

Södra Cell Mörrum har varit kund sedan nio år.

Stål & Rörmontage AB arbetar åt processoch verkstadsindustrin. Bland kunderna finns Södra Cells bruk i Mörrum, Mönsterås och Värö. Företaget har kontor och verkstad i Sölvesborg. Där utförs konstruktion och tillverkning av delar. Stål & Rörmontage svarar för projekt, om- och tillbyggnader, samt reparationer. Under det aktuella stoppet i Mörrum fanns 25 man på plats i tvåskift dygnet runt. Ett stort antal mindre reparationer och arbeten utfördes, samt tre större åtaganden. De gällde nya slitdelar på stockinmatningen i flisfabriken, byte av tak på en svaglutcistern samt reparation av en ångackumulator. Här kom företagets kompetens inom svetsning väl till pass. Stål & Rörmontage AB svetsar alla förekommande stål, från svart till Duplex.

– Under det utförde vi rörarbeten i alla delar aktuella stopfabriken, med undantag av pet utförde vi rörarbeten vedlinjen i alla delar fabriken, med undantag av vedlinjen, berättar Göran Förutom arbeten som hade planerats inför Brorsson, ordförande i Processab Rör AB. stoppet utförde Processab Rör AB även Vi hade 45 man på plats som jobbade i ett antal löpande tillkommande jobb. tolvtimmarspass och på ett projekt hade vi Företaget har serviceavtal med Södra personal dygnet runt.

Cell Mörrum. Egen personal finns på plats året om för arbeten under kortare stopp Processab Rör AB har egen verkstad i och under drifttid.

Karlshamn för tillverkning, enligt beställarens specifikationer.

I verkstaden utförs även provtryckning och röntgen. Ute hos kund hängs rören på plats (i den mån det är möjligt) och mesta

58

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

möjliga förberedelser görs inför montage och svetsning.

Under det aktuella stoppet

En särskilt krävande leverans var det stora rörpaket som var färdigt med böjar och flänsar, för montering i Mörrums VKMsystem.

PAPPER OCH MASSA

Södra Cells nya driftcentral blir nytt landmärke i Mörrum

Arbetet med att bygga den nya driftcentralen började sommaren 2013 och invigdes i april 2014.

AV KIM HALL Södra Cells nya driftcentral är ett lite annorlunda arkitektoniskt bygge. Ett nytt landmärke i Mörrum med flygledartorn som ger överblick över hela fabriksområdet.

En investering på 11 miljoner kr.

Dessutom har Södra Cell Mörrum planer att investerat i ny renslinje för ved som transporteras med lastbil till anläggningen.

Med närhet till skog, hav och Mörrumsån ligger Södra Cell Mörrum strategiskt lämpligt till som massafabrik. Sedan 1962 har miljoner ton pappers- och textilmassa transporterats till Europa och övriga världen från det lilla Mörrum ca en mil väster om Karlshamn i Blekinge.

Här finns två produktionslinjer för tillverkning av pappers- och textilmassa. På linje ett produceras textilmassa från lövved, medan på linje två produceras långfibrig pappersmassa från barrved.

TIDNINGSPAPPER Pappersmassan exporteras i huvudsak till

pappersbruk i Europa för tillverkning av tidningspapper och tissueprodukter såsom blöjor, kaffefilter och tryckpapper.

Textilmassan levereras främst till Asien för tillverkning av cellulosabaserade textilfibrer som exempelvis viskos och lyocell.

Tack vare satsningar på energieffektivisering i verksamheten är Södra Cell Mörrum även leverantör av grön el, fjärrvärme och övrigt biobränsle.

– Anledningen till att vi bygger om Södra Cell Mörrum är främst den arbetsmiljön och den ger oss möjlighet till bildskärmstyrning. Utformningen som ett flygledartorn ger oss möjligheten att övervaka hela området mot risk för brand, tung trafik, obehörig personal etc. Den totala arbetsmiljön för personalen var inte acceptabel, säger Thomas Mörnhed, projektledare i Södra Cell Mörrum.

Den nya driftcentralen har gått under arbetsnamnet stöveln och är helt fristående byggnad ritad av Arkitektbolaget i Växjö.

Byggnaden består av VST-väggar, 20 cm tjock cementbaserad skiva som man gjuter i.

– Det är en helt ny metod som kommer från Österrike och som man använder istället för stålväggar. Fördelen är att det går fortare att montera och få färdig yta på insidan, vilket gör att man kan måla direkt på väggen, förklarar Christer Persson, platschef på JSB Bygg och som har totalentreprenaden.

Arbetet med att bygga den nya driftcentralen började sommaren 2013 och invigdes i april 2014. Operatörsrummet har ställts av och matsal och omklädningsutrymmen är placerad i annan byggnad.

Den nya byggnaden består av fem plan med omklädningsrum, duschar i plan ett.

Kontor och konferenssalar på plan två och omklädningsrum för damer, vilrum och städförråd på plan tre. På plan fyra finns teknikplanet och på plan fem finns själva manöverrummet. Hela konstruktionen är 21 meter hög och omfattar totalt 300 kvm.

Eftersom fabriksområdet består av en miljö med mycket flis som flyger runt har man valt att klä byggnaden med aluminiumplåt åt söder och norra fasaden.

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

59

PAPPER OCH MASSA

Plåttäckningen är helt oluftad och består av bara plåt, stål och isolering.

– Vi har haft fyra-fem man igång under fem månader. Arkitektoniskt är det ett annorlunda bygge, det var därför vi ville göra jobbet. Mycket skall stämma för att få ihop det hela. Men även om det inte har varit det lättaste projektet har det varit oerhört spännande, säger Christer Persson.

Projektet har medfört många smideskonstruktioner. Nästan allt är platsbyggt och de raka konstruktionsdelarna är lätträknade.

Planering och bra dialog med beställaren har varit viktigt för resultatet i projektet.

MILÖOMSTÄLLNING – Den nya driftcentralen har inneburit en helt annan miljöomställning för dem som arbetar där. Förr satt de mitt inne i processen och tittade ut genom fönstren eller via bildskärmar. Nu kan personalen titta direkt ut på området och följa processen via kameror som visas upp på dataskärm.

Andra fördelar är att vi kan följa hela inmatningsbordet via kamera, säger Thomas Mörnhed.

Tack vare satsningar på energieffektivisering i verksamheten är Södra Cell Mörrum även leverantör av grön el, fjärrvärme och övrigt biobränsle.

Det finns inga platta delar där flis kan fastna. Fasaderna åt öster och väster består av lärkträ som grånar med tiden.

Byggnaden har två ingångar, en ren och en smutsig, samt utrymningsvägar till en central trappa. Fönsterrutan högst upp har inbyggd värme och tonade lågenergiglas för att det aldrig skall få imma. Scandifront har tillverkat treglaspartierna i aluminiumkassett.

– Arbetet med att bygga driftcentralen har gått enligt planerna. Vi började med att gjuta plattan för ett år sedan och samtidigt som vi började bygga projekterade vi. Strax innan jul var huset tätt och vi kunde arbeta med alla installationer. Hela huset har sprinklersystem. Eftersom det var för trångt kunde vi inte lösa det med brandceller, säger Christer Persson.

I betong och utfackningsväggarna på den östra och västra sidan är fasaden luftad.

Idag är det två personer som kör båda linjerna och två truckförare som lastar av lastbilarna och lägger på räcke. Personalen jobbar fem man på varje skift, dygnet runt i sex skift.

Det finns planer för en ny renslinje för stockar som kommer med lastbil och läggs upp på banan, ångas och barkas innan de kommer in i anläggningen. Den nya renslinjen skulle i så fall gå i nord-sydlig riktning. Det är enda sättet att bygga ut ytterligare 120-160 meter. Men ingenting är beslutat ännu.

Vi utför Kakel och klinker

60

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Vi är Totalentreprenör www.jsb.se

PAPPER OCH MASSA

Skoghalls Bruk investerar 270 miljoner kronor i Pulp Mill Improvement. Investeringen rör främst ombyggnation av kokeri/fiberlinjen i sulfatmassafabriken och dess kemikalieåtervinning. Foto: Claes Molinder

Ökad massaproduktion vid Skoghalls Bruk AV BJÖRN ASPLIND Över 10 miljarder kronor har investerats i Skoghalls Bruk de senaste 20 åren. Den senaste investeringen, Pulp Mill Improvement (PMI), är på 270 miljoner kronor. Investeringen för Stora Enso Skoghall AB rör främst ombyggnation av kokeri/ fiberlinjen i sulfatmassafabriken och dess kemikalieåtervinning.

Den senare togs i drift 1996 och är en av världens största kartongmaskiner. I projektet levererar Valmet ett nytt vitlutsfilter och ansvarar för ombyggnationen av mesaugnen. Andritz bygger om kokerilinjen genom att leverera ny tvättutrustning och inmatning till kokaren.

270-miljonersinvesteringen kompletterar den tidigare investeringen i nytt renseri och vedgård och ger Skoghalls Bruk möjlighet att både öka volymen i produktionen och att förbättra brukets kostnadsläge.

Bruket ökar sin egen massakapacitet med 45000 ton per år.

UNDERHÅLLSSTOPP Investeringen ger nya möjligheter att öka effektiviteten i verksamDet är full fart i projektet. Vitlutshuset började byggas i januari i år. heten. Det är ett sätt att stärka konkurrenskraften på den attraktiva Huset kommer att vara klart i mitten på maj. Uppstarten av PMI marknaden för förpackningar. är planerad till oktober i år, i samband med det Skoghalls Bruk, som ingår i Stora Enso årliga underhållsstoppet.

Vi är stolta och glada Renewable Packaging, är ett integrerat kartong – Vi är stolta och glada för att vi har våra för att vi har våra ägares bruk där en stor del av massan som används vid ägares förtroende att få fortsätta att utveckla framställningen av kartongen tillverkas på plats. förtroende att få fortsätta att verksamheten. Den senaste raden av våra inHär finns två massafabriker, en för sulfat/kemisk vesteringar var det nya renseriet som togs i drift utveckla verksamheten. massa och en för CTMP/mekanisk massa, som under 2012. Nu drar vi nytta och fördelar av båda baseras på barrved. Därutöver köps kortfiden ökade kapaciteten i renseriet, vilket gör att brig lövvedsmassa för kartongens ytskikt. vi kan utöka massakapaciteten och tillverka mer egen massa för vår kartongproduktion, säger Carl-Johan Albinsson, KARTONGMASKINER platschef vid Skoghalls Bruk.

Produktionen sker på två stora kartongmaskiner: KM7 och KM8.

62

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

PAPPER OCH MASSA

– Det vi främst gör är att bygger om i kokarens inmatningssystem och kommer att tvätta massan på ett annat sätt utanför kokaren. På återvinningssidan gör vi förändringar i både mesaugnen och på grönlutssidan.

Vi installerar också ett nytt vitlutsfilter.

FÖRBÄTTRINGAR – Vi arbetar hela tiden med förbättringar och den här investeringen betyder mycket för oss eftersom den bidrar till sänkta kostnader, bättre energisituation och förbättrad kvalitet på våra produkter.

Vi får sänkta kostnader genom att vi kan producera mer egen massa, vi får också en ökad ångproduktion genom att vi får mer restprodukter från massaveden samt får en ökad återvinningsgrad i sodapannan och indunstningen. Vi får möjligheter att styra massans egenskaper helt själva och kan förbättra kvaliteten, säger Carl-Johan Albinsson.

– Säkerheten är väldigt viktig i projektet.

Vi bygger om i befintlig utrustning som ställer oerhörda krav på vårt säkerhetsarbete. Arbetet måste bedrivas säkert.

Både från vår sida och från leverantörernas sida har vi stort fokus på att ha ett bra säkerhetsarbete. För detta krävs en noggrann planering och att alla vet vad som ska göras och när det ska göras, avslutar Carl-Johan Albinsson.

VIKTIGT PROJEKT – Det känns bra för oss att Skoghall valde Valmet för de här leveranserna. Det är ett viktigt projekt för oss och det är väldigt bra med en referensanläggning i närområdet som vi kan visa upp för kunder som besöker oss. Investeringen grundar sig på att Skoghall ska kunna producera mer egen massa och därför behöver produktionen ökas.

– Vi är stolta och glada för att vi har våra ägares förtroende att få fortsätta att utveckla verksamheten, Carl-Johan Albinsson platschef vid Skoghalls Bruk.

Foto: Stora Enso

Då måste också kemikalieåtervinningen utökas och där är vitlutsfiltret en del i det hela som vi är med och levererar. Det bidrar till att kunna utöka produktionen av vitlut och återvinningen av kokkemikalier, säger Erik Andersson, projektledare vid Valmet AB i Karlstad.

– För mesaugnen gör vi en ombyggnad av flashtorken. Kapaciteten på mesaugnen höjs. Det handlar inte om någon ny mesaugn, utan om en delvis ny inmatning av mesan som går in i ugnen. Den blöta mesan, återvunna vitlutskemikalier, flashas i en tork, innan de går in för bränning i mesaugnen. Ombyggnaden gör att ugnen får en högre kapacitet och blir effektivare.

En ny del läggs också till det befintliga elfiltret.

Vitlutsfiltreringen är en helt ny utrustning och därmed kan den gamla utrustningen tas ur drift. Underhållet minskar med modernare utrustning.

– Den utrustning vi levererar tar över den gamla utrustningen.

Kartongmaskin 8 vid Skoghalls Bruk är en av världens största kartongmaskiner.

Foto: Stora Enso

Om Skoghall vill kan man under en tid ha kvar den gamla utrustningen som backup, säger Erik Andersson.

PROJEKTERING Mesaugnen projekteras vid Valmets kontor i Köpenhamn, medan Valmet i Karlstad står för projekteringen av vitlutsfilteringshuset.

Valmet levererar huvudutrustningen i form av vitluftsfiltret i början av juni. Det lyfts in i det nya vitlutshuset som har börjat byggas och står klart i mitten av maj.

Skiss:Valmet

– Det blir en helt ny byggnad där utrustningen ska rymmas. I slutet av mars var huset med dess väggar på plats. Vi kommer att leverera huvudutrustningen i form av vitluftsfiltret i början av juni. Det lyfts in i det nya huset, parallellt har stål, plattformar, pumpar och all annan utrustning att ställas upp löpande. Därefter ska processrör, instrument, el och ventiler monteras in. Allt ska vara klart i oktober i år, avslutar Erik Andersson.

KOKERI/FIBERLINJE Andritz bygger om kokeriet genom att bland annat leverera ett nytt så kallat TurboFeed-system för inmatning till kok NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

63

PAPPER OCH MASSA

aren samt ny tvättutrustning, DD-tvättar som brunmassatvätt samt tvätt på oblekt linje detta för att förbättra tvätten.

Dessutom ansvarar Andritz för diverse uppgraderingar i kokeriet inklusive energioptimeringar. Befintligt sileri modifieras med nya silkorgar och rotorer för att möjliggöra högre konsistens och kapacitet. Det här är en förutsättning för den nya tvättutrustningen. För den oblekta linjen installeras en flerstegs DD-tvätt. Detta möjliggör extremt ren massa till kartongmaskinen och en högre kapacitet.

– Projektet har pågått sedan sommaren 2013. Vi har placerat huvudordrar och har beställt material och utrustning till våra leveranser. Vi har gjort processengineeringen och viss annan engineering till projektet. Vi får leverans av utrustning och andra delar under sommaren. Vårt montage på sajten påbörjas i augusti och det kommer att fortgå fram till den extremt intensiva delen under tiden för underhållsstoppet i oktober, säger Göran Bröttgårdh, projektledare vid Andritz i Karlstad.

64

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Skoghalls Bruk ökar sin egen massakapacitet med 45000 ton per år. Investeringen ger nya möjligheter att öka effektiviteten i verksamheten och stärker konkurrenskraften på den attraktiva marknaden för förpackningar. På bilden kartongmaskin 8. Foto: Stora Enso

PAPPER OCH MASSA

– Under stoppet ska vi riva ut utrustning och installera ny utrustning. För oss i projektet är detta den stora utmaningen.

Mycket av huvudutrustningen ska in under väldigt kort tid, stoppet varar under nio dagar. Här kommer det att ske väldigt stora lyft av tvättutrustningen på cirka 80-90 ton med stora överhäng på drygt 55 meter.

Det kommer att behövas stora kranar för att klara detta. Stoppjobbet blir inget vanligt jobb för oss, utan fyllt av utmaningar och jobb dygnet runt med god bemanning och stort säkerhetstänk. Här är viktig planering avgörande för att klara åtagandet i tidsplanen.

UNIKT PROJEKT – För oss är det här ett unikt projekt eftersom det är väldigt kort tid från installation till full drift. Vi har gjort en liknande installation i Brasilien, men någon installation av denna typ har aldrig gjorts i Sverige, säger Göran Bröttgårdh.

– Det här är ett viktigt referensprojekt för oss i Sverige med den här tekniken, men även installationstidsplanen.

Det är också en fördel med närhet till kunden. De stora fördelarna för Skoghall är att de kommer att få väldigt ren och vältvättad massa med bra fiberegenskaper samt att flaskhalsar byggs bort vilket ger högre kapacitet för anläggningen. Den förbättrade tvätten är väldigt viktig för miljöpåverkan på bruket och deras utsläppsnivåer framför allt på den oblekta sidan. Stora delar av hela projektet handlar om att bygga bort flaskhalsar för att få en ökad produktion där kraven på kvalitet och processresultat är höga, avslutar Göran Bröttgårdh.

Kartongmaskin 8 vid Skoghalls Bruk är en av världens största kartongmaskiner. Med den nu aktuella investeringen får bruket möjligheter att styra massans egenskaper helt själva och kan förbättra kvaliteten på sina kartongprodukter.

Foto: Stora Enso

MÅLEN MED PMI ÄR: • Förbättra brukets lönsamhet • Reducera variabla kostnader, energi och köpkalk • Ökning av sulfatfabrikens massakapacitet med 45000 ton per år.

Stora Enso Skoghall AB: Skoghalls Bruk är en av världens största tillverkare av livsmedelskartong. Här utvecklas och produceras vätskekartong till förpackningar.Var sjätte kartongförpackning i hela världen, som innehåller något flytande, är tillverkad av kartong från Skoghalls Bruk. Massaberedning och kartongproduktion sker i Skoghall. I Forshaga beläggs kartongen med olika barriärer, huvudsakligen polyeten. Mer än 85 procent av produktionen exporteras. Med 850 medarbetare är Stora Enso Skoghall en av Värmlands största arbetsgivare. Över 10 miljarder kronor har investerats i Skoghalls Bruk de senaste 20 åren.

Good news for your project team.

They can prepare for a fast start-up.

The industry is ready for some good news. Concepts like onbudget, on-time, safe, efficient, and fast learning curve can be a reality for your next project.

The faster the start-up, the faster your return on capital employed.

ANDRITZ has earned a reputation for fast installation, commissioning, start-up, and ramp-up during the world’s most recognized projects. And the good news is that the knowledge we have gained from these world-class greenfield projects can be applied to even the most simple equipment installations. At no extra cost – in fact at probably lower cost due to the procedures and tools we have developed. Yes, the industry is ready for some good news – and ANDRITZ delivers.

www.andritz.com

We accept the challenge!

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

65

PAPPER OCH MASSA

MESAUGN VID MUNKSUND – del av stor uppgradering AV KJELL-ARNE LARSSON Vid SCA i Munksund har en rad investeringar gjorts under en dryg tioårsperiod, bland annat i pappersmaskinens pressparti och i form av en ny rullmaskin. Under höststoppet 2013 genomfördes flera åtgärder på pappersmaskinen. Då byggdes också brukets sodapanna om och för närvarande uppförs en ny mesaugn.

Bruket har en pappersmaskin och på den tillverkas White Top Kraft Liner med ytvikter på 115-200 gram/kvm och oblekt kraftliner med ytvikter på 170-440 gram/ kvm. Under 2013 tillverkades 325000 ton liner. Då ska man beakta att höststoppet omfattade 30 dagar och gav ungefär 30000 tons produktionsbortfall.

– I år har vi siktet inställt på 400000 ton, berättar företagets vd Per Embertsén.

De investeringar som har gjorts i fabriken gör det möjligt att producera upp till 418000 ton per år. Pappersmaskinens hastighet har höjts till 1100 meter/min. Vi klarar redan nu detta momentant, men behöver jobba för att få upp tillgängligheten.

Produktionen av White Top Kraft Liner kan öka från tidigare 120000 ton upp till 167000 ton/år. Ett annat mål var att kunna tillverka WTKL med lägre ytvikt än 125 gram/kvm. Redan idag klarar man produkter med 115 gram/kvm. Dessutom skulle kvaliteten på linern förbättras från en redan hög nivå, för att komma i absolut världsklass. Det handlar om tryckbarhet, men också körbarhet i kundernas konverteringsanläggningar. Även där ökar maskinhastigheten och dessutom förpackningarnas komplexitet.

– Jämnhet i kvalitén är mycket viktig, betonar Per Embertsén. Vad gäller kvalitetsutfallet av våra investeringar har vi redan nått de flesta av målen.

Beträffande produktionsmålet ryms det inom gällande miljötillstånd där taket är 420000 ton liner per år. Bygget av nya mesaugnen krävde dock ett separat miljötillstånd vilket beviljades av Mark- och miljödomstolen.

NYA MESAUGNEN Vid bruket byggs en ny mesaugn som 66

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

ersätter den befintliga ugnen. Den nya utrustningen får kapacitet för 300 ton kalk per dygn, vilket innebär ungefär dubbla kapaciteten jämfört med idag.

– Det finns ytterligare skäl till att vi bygger nytt, berättar Per-Håkan Stoltz, projektchef vid bruket. Den befintliga ugnen kräver mycket underhåll. Vi vill få ner underhållsinsatserna. Dessutom blir arbetsmiljön mycket bättre med den nya mesaugnen. Dammet minskar och bullernivån sänks.

– Sedan kommer nya mesaugnen att använda träpulver som bränsle, fortsätter Per-Håkan Stoltz. Därmed kan vi ersätta merparten av den eldningsolja som bruket använder. Förutom i mesaugen används olja idag bara vid uppstart och nedeldning av pannor. Totalt för hela bruket kommer koldioxidutsläppet att minska med 75 procent.

Under planeringen av projektet var mesaugnen hos SCA Östrand en viktig referens. Det var den första anläggningen i Sverige som från grunden byggdes för användning av träpulver som bränsle. Ett annat bruk som tagit fasta på konceptet är Värö bruk.

Bygget vid Munksund inleddes med markarbeten i april 2013. Anläggningen uppförs på ledig mark nära befintlig

mesaugn. Just nu pågår installation av maskinutrustning, rör samt el och instrument.

Anläggningen ska tas i drift i oktober.

Bränslet kommer att utgöras av pellets där råvaran är spån från SCA:s sågverk.

När detta skrivs är det inte klart vilket eller vilka företag som ska svara för pelletstillverkningen. Pellets kommer att transporteras med bil från pelletsfabrik och till Munksund. Där ska bränslet beredas i en ny anläggning som också byggs nu. Den kommer bland annat att ha kvarn och sållutrustning som ger träpulvret rätt partikelstorlek. Anläggningen får kapaciteten 5 ton pulverbränsle per timme.

KOMBIBRÄNNARE Mesaugnen kommer att vara försedd med en kombibrännare för olja och träpulver. Ugnsröret är 80 meter långt och har diametern 3.6 meter. Röret är lagrat i tre positioner. Drivningen sker via kuggkrans i den mittre positionen.

Förutom träpulver ska också metanol och terpentin användas som bränsle. Mesaugnen kommer dessutom att användas för destruktion av starkgaser. Detta görs även idag i den befintliga ugnen. Rökgaserna kommer att renas med el-filter och venturiskrubber. Den gamla mesaugnen saknar el-filter. Tack vare den nya renings-

2014I-006A

Effektiva lösningar kommer i olika former och storlekar Utveckla dina möjligheter – med SIPAPER siemens.se/papper

I över hundra år har pappers- och massaproduktion varit ett av våra fokusområden. Med produktfamiljen SIPAPER erbjuder vi perfekt koordinerade lösningar redan idag och i framtiden – teknologiskt avancerade, med optimal effektivitet, maximal anläggningstillgång och långsiktigt säkrade investeringar.

Resultatet: högre kvalitet, lägre kostnader, hållbar effektivitet.

Answers for industry

PAPPER OCH MASSA

Transporten av mesaugen krävde särskild planering.

– Den nya utrustningen får kapacitet för 300 ton kalk per dygn, vilket innebär ungefär dubbla kapaciteten jämfört med idag, berättar Per-Håkan Stoltz, projektchef vid bruket.

utrustningen kommer stoftutsläppen från bruket att minska. El-filteraskan innehåller i huvudsak kalk och återförs till ugnen.

KONTROLLRUM Precis som idag kommer nya mesaugnen att styras från det kontrollrum som är gemensamt för hela återvinningscykeln, inklusive indunstning, sodapanna, kausticering, mesaugn och mixeri samt dessutom fastbränslepanna. Styrningen av nya mesaugnen implementeras i befintligt styrsystem. Nytt för operatörerna blir bränslehanteringen och -beredningen.

– I det aktuella projektet ingår också en ny kalksläckare. Den behövs för att klara planerad ökning av produktionskapaciteten. Tidigare har vi gjort vissa åtgärder i grönluttillverkningen för att höja kvalitén. Där kan det dessutom behövas förstärkningar för att även öka kapaciteten, avslutar Per-Håkan Stoltz, projektchef vid SCA Munksund.

För det aktuella projektet finns en projektorganisation med en övergripande projektledare samt delprojektledare för mekanik, el/instrument, process respektive bygg. För övergripande projektledning svarar ÅF, medan delprojektledarna utgörs av egen personal. Leverantör av mesaugnen är Valmet.

INDUSTRIUPPDRAG SCA har upphandlat maskinutrustning från Valmet samt bygg-, el- och ventilationsentreprenader. Nåiden Bygg är generalentreprenör för bygg och har, förutom kontraktsarbetena, löpande utfört tilläggsarbeten för maskinprocessens maskiner 68

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

och anslutningar under projektets gång.

Företaget har svarat för grundläggning med schakt och spontning, sulor till mesaugnsbyggnaderna, plattor på mark, bränsleberedningsanläggningen, ställverksbyggnad samt fundament till mesaugnsrörets tre stödpunkter. Dessutom har man gjutit flertalet fundament, bland annat till skorstenen och rörbryggor. Nåiden Bygg har också utfört montering av prefab betong med hjälp av en underentreprenör och monterat sandwich-element.

Takbeklädnad, ståltrappor, räcken, fönster och dörrar i fasad har också ingått.

Mesaugnens två byggnader är relativt smala och höga, med höjder på 25 respektive 35 meter.

Det har varit en utmaning att montera prefab och löpande göra pågjutningar av bjälklag för att stabilisera upp byggnaderna.

– Vi tog tillvara erfarenheter som jag har sedan tidigare från byggen av broar och vindkraftverk, i sättet att använda formställningar för vissa delgjutningar och att arbeta säkert, berättar Anders Nordvall, platschef hos Nåiden Bygg.

En större utmaning med bygget

var dock den tajta tidplanen. Bland annat måste vi hitta en leverantör som kunde få fram och montera prefabelementen i tid.

– Det är intressant med utmanande uppdrag för industrin, bland annat med de stränga krav på mått-toleranser som maskinutrustningen har. Jobbet för SCA har varit lärorikt och det går att ta med sig vissa tänkesätt till framtida liknande uppdrag, avslutar Anders Nordvall.

TUNGA LYFT

Noga planering och säkerhetsarbete bakom varje Offshore-lyft

AV KIM HALL Hög säkerhetskultur, gedigen yrkeserfarenhet, god samarbetsförmåga och noga planläggning är viktiga moment för tunga lyft på en Offshore-anläggning. Kranförare som arbetar med tunga lyft måste antingen ha god kompetens att köra stora maskiner och/eller vara en god ledare som innehar förmågan att arbeta långsiktigt.

Oljeplattformar, oljeriggar och andra anläggningar till havs som verkar inom processindustrin ingår i samlingsbegreppet ”Offshore-anläggningar”. Offshore betyder ”utanför kusten” och är av de branscher i Norge där det finns störst mångfald och variation i yrket.

HÖGA SÄKERHETSKRAV På grund av den uppenbara riskbilden som finns kring sådana anläggningar ställs det mycket höga säkerhetskrav. En oljeplattform har av uppenbara skäl en begränsad kapacitet när det gäller hur mycket utrustning som kan placeras och installeras på plattformen. Det gäller därför att noga planera varje lyft som skall göras.

– Vi har varit involverade i de flesta olje- och gasanläggningar i Norge och har utvecklat specialkonstruerade kranar för Offshorebruk. Kranarna är godkända för användningsområden där risk för brandoch explosionsfara finns. Kranarna är utrustade med all nödvändig säkerhetsutrustning som krävs av det Norska Petroleumstilsynet för olja- och gasinstallationer, förklarar Morten Martinessen, dagligledare på VestKran i Norge.

VestKran har arbetat med Offshore för Statoil och den norska oljeindustrin i 20 år. Samma höga säkerhetskultur som finns inom de större företagen måste även de mindre företagen uppfylla. Innan ett avancerat lyft skall utföras simuleras lyftet och kontrolleras dubbelt upp. Foto: Öyvind Hagen, Statoil

VestKran är en av de ledande aktörerna inom kran- och transporttjänster i Skandinavien. Företaget etablerades 1969 och har ca 200 anställda i Sverige och Norge. De arbetar inom bygg och anläggning, olja och gas samt vindkraft.

För att minimera riskerna med tunga lyft behövs en bra operativ manual innan ett arbete påbörjas. Uppdragen blir hela tiden större och arbetsmomenten allt viktigare att få med i projektet. Det krävs lång erfarenhet av arbete på en plattform eller i en oljeterminal innan man kan börja arbeta som kranförare.

OLIKA LYFT – Efter att du har lärt dig operativa lyft i skolan måste du arbeta dig upp. Det blir många små lyft i början och emellanåt kommer de stora lyften. Inom olja och gas är det många rutinlyft, men så kommer det ett komplicerat lyft och då måste du ha styrkan att stoppa om det är ett farligt lyft. Säkerheten går före allt, säger Morten Martinessen.

Erfarenhet, ryggrad och mental styrka krävs av kranföraren som skall styra projektet.

Det är viktigt att ha en bra plan från ena dagen till den andra och att man håller sig till planen. Blir det förändringar måste kranföraren vara flexibel.

– Det vanligaste felet är när det uppstår missuppfattningar mellan en rutinerad kranförare med lång erfarenhet och en orutinerad kranförare. Därför är det bra att utföra en checklista över hur arbetet skall utföras. Skulle det inträffa avvikelser måste kranföraren skriva en rapport på detta. Det gäller att seriöst följa procedurerna som gäller, säger Morten Martinessen.

VestKran har arbetat med Offshore för Statoil och den norska oljeindustrin i 20 år. Samma höga säkerhetskultur som finns inom de större företagen måste även de mindre företagen uppfylla. Innan ett avancerat lyft skall utföras simuleras lyftet och kontrolleras dubbelt upp. Testet som görs på förhand skall bidra till att arbetsmomentet utförs på ett säkert och kontrollerat sätt.

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

69

TUNGA LYFT

– Vi i Norge har kommit långt med säkerhetsarbeten. Oljesällskap och byggentreprenörer tar mycket seriöst på detta. Skulle det inträffa en olycka kan konsekvenserna bli förödande, säger Morten Martinessen.

En individ som skall jobba med tunga lyft måste antingen ha kompetens att köra stora maskiner eller att vara en god ledare i projektet. Personen måste ha god säkerhetskultur och förmågan att arbeta långsiktigt.

– Blir det för tungt måste man snabbt hitta alternativ. Det viktiga är att kunna lita på varandra, tillägger Morten Martinessen.

Ute på arbetsplatsen går kranföraren igenom arbetet med ingenjören/projektledaren innan arbetet utförs, så när kranföraren kommer med sin utrustning skall han ha all nödvändig information för att kunna utföra arbetet säkert.

På Statoil planläggs alla lyft med riskvärdering innan uppdraget utförs. Företaget som har producerat objektet som skall lyftas måste ha en bruksanvisning för hur det skall lyftas. Vikten måste dokumenteras likaså formen på objektet.

VestKran är en av de ledande aktörerna inom kran- och transporttjänster i Skandinavien och som arbetar inom bygg och anläggning, olja och gas samt vindkraft.

– Objektet måste vara designat så att vi vet vilken kran som skall användas för lyftet, säger Morten Martinessen.

KOMMUNIKATION Innan ett lyft genomförs diskuterar projektledarna hur många och vilka som skall involveras i lyftet. Kommunikationen mellan signalgivaren och kranföraren måste fungera perfekt. Dessutom tillvaratar man erfarenheter från tidigare tunga avancerade lyft till nästa lyftoperation.

– Platsen där kranen skall stå måste vara dimensionerad för att klara tunga lyft.

Dessutom måste det finnas rör, kablar och kulvertar i området. Innan lyftet görs metrologiska vindberäkningar för att konstatera vindkänsligheten, säger Morten Martinessen Lyftledaren ansvarar för hela lyftet.

Samtliga arbetsmomenten checkas av på en lista. Utrustningen kontrolleras och lasten säkras innan objektet lyfts. Samtliga delar på kranen dokumenteras årligen.

Mobilkranar och

Vi satsar förViframtidens satsar förVibehov framtidens satsar för be fra Vi satsar försatsar framtidens be Betongpumpar och Betongpumpar Mobilkranar och Betongpumpar Mobilkranar och Mobilkran Vi satsar för framtidens Vi satsar för behov framtidens Vi för behov framtid

Betongpumpar och Betongpumpar Mobilkranar och Betongpumpar Mobilkranar och Mo Betongpumpar Betongpumpar och Mobilkranar

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Vi satsar för framtidens behov

Betongpumpar och Mobilkranar

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Vi satsar för framtidens Vi satsar för behov framtidens Vi satsar förbehov framtid Vi satsar för framtidens behov

MASKINFÖRARUTBILDNINGARoch MASKINFÖRARUTBILDNINGAR Betongpumpar Betongpumpar Mobilkranar och Betongpumpar Mobilkranar och Mobilkran TELEFON 0690-126 75 TELEFON 0690-126 75 MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR Betongpumpar och Mobilkranar TELEFON 0690-126 75

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR TELEFON 0690-126 75

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

TELEFON 0690-126 75

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

TELEFON 0690-126 75

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

TELEFON 0690-126 75

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

TELEFON 0690-126 75

Vi satsar för Vi fr s Vi satsar förViframtide satsar Vi s Vi satsar

Vi kan erbjuda både mobilkranar och MASKINFÖRARUTBILDNINGAR Vi kan erbjuda både mobila Vi betongpumpar kan erbjuda både och mobila Vi betongpumpar kan erbjuda både ochmobila beton TELEFON 0620-142 52

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

TELEFON 0620-142 52

TELEFON 0620-142 52

har både de mobila har och både deoch mobilkranar de mobila betongpumpar som behövs Vi förhar och att både serva deoch mobilkranar de hela mobila region betongpumpar som behövs föroch att ds Vi kan Vi erbjuda både mobila Vi kan Vi erbjuda både mobila Vi kan för erbjuda både mobila betongpumpar mobila att serva hela TELEFON 0620-142 52 TELEFON 0620-142 52 betongpumpar mobilkranar förbetongpumpar attbetongpumpar serva hela mobilkranar Region Mitt för attbetongpumpar serva hela mobilkranar Region Mitt för att serva hela R Vi har både de betongpumpar och Vi med de harmobilkranar både de mobila som betongpumpar behövs för att serva och Vi har de hela mobilkranar både region de mobila som betongpumpar behövs föroch att serva och dehela mobilkranar region MASKINFÖRARUTBILDNINGAR Vi kan erbjuda både mobila betongpumpar Mitt 0620-142 ochmobila utbildar maskinförare Mitt riksintag, och utbildar Stefan maskinförare Gerling. www.angemobilkranar.se med Mitt riksintag, och utbildar Stefan maskinförare Gerling. www.angemobilk med riksintag Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 Ånge 32att 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 Ånge 32 0690-126 80, Härjedalen 070-37 TELEFON 52 mobilkranar för att serva hela mobilkranar Region Mitt för serva hela mobilkranar Region Mitt för att serva hela Region Mis Vi har både de mobila betongpumpar och de mobilkranar som behövs för att Mitt och utbildar maskinförare med riksintag, Mitt och Stefan utbildar Gerling. maskinförare www.angemobilkranar.se med riksintag, Mitt och Stefan utbildar Gerling. maskinförare www.angemobilkranar.se med riksintag, Stefan Gerli Vi kan erbjuda både mobila betongpumpar och Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Mitt TELEFON 0620-142 52 mobilkranar förRegion att070-378 serva hela Region Mitt Vi har både betongpumpar och de mobilkranar som behövs för att www.angemobilk serva hela region www.angemobilkranar.se www.angemobilkranar.se www.angemobilkrana Mitt de ochmobila utbildar maskinförare med riksintag, Stefan Gerling. Ånge 80, Härjedalen 070-378 44 32 mobilkranar för att0690-126 serva hela Region Mittoch www.angemobilkranar.se www.angemobilkranar.se www.angemobilkranar.se Vi kan erbjuda både mobila betongpumpar ViMitt kan och både mobila betongpumpar Vi kan erbjuda både mobila betongpumpar ocherbjuda utbildar maskinförare med riksintag, Stefan Gerling. www.angemobilkranar.se

TELEFON 0690-126 75

TELEFON 0690-126 75

TELEFON 0620-142 52

TELEFON 0690-126 75

Vi satsar förViframtide satsar www.angemobilkranar.se Vi satsar

TELEFON 0690-126 75

TELEFON 0620-142 52

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

TELEFON 0620-142 52

0620-142 52 Vi har både de mobila betongpumpar TELEFON och Vi de harmobilkranar både de mobila som betongpumpar behövs för att serva och Vi har de hela mobilkranar både region de mobila sombetongpumpar behövs för att och serva dehela mobilkranar region mobilkranar för att serva hela mobilkranar Region Mitt för att serva hela mobilkranar Region Mitt förwww.angemobilkranar.se att serva hela Region Mi Mitt och utbildar maskinförare med riksintag, Mitt och Stefan utbildar Gerling. maskinförare www.angemobilkranar.se med riksintag, Mitt och Stefan Gerling. maskinförare med riksintag, Gerli Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 utbildar 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 Stefan 44 32 www.angemobilkranar.se

www.angemobilkranar.se

Vi kan erbjuda både mobila betongpumpar och Vi har både de mobila betongpumpar och de mobilkranar www.angemobilkranar.se www.angemobilkranar.se www.angemobilkranar.se mobilkranar för att serva hela Region Mittsom behövs för att serva hela region Mitt och utbildar maskinförare med riksintag, Stefan Gerling. www.angemobilkranar.se

Vi satsar förViframtide satsar Vi satsar för Vi fr s satsar Vi satsar förViframtide Vi s

TELEFON 0620-142 52

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

www.angemobilkranar.se MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNI TELEFON 0690-126 75 0690-126 75 TELEFON 0690-126 75 0690-126 75 TELEFON 0690-126 75 0690-126 75 TELEFON TELEFON TELEFON MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 80, Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 TELEFON 0690-126 75 44 32 Ånge 0690-126 TELEFON 0690-126 75 TELEFON 0690-126 75 44 32 TELEFON 0690-126 75 0690-126 75 44 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44Ånge 32 0690-126TELEFON 80, Härjedalen 070-378 Ånge 32 0690-126 80, Härjedalen 070-37 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

ämtlands

ämtlands

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

MOBILKRANAR AB Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Östersund

Innan ett lyft genomförs diskuterar projektledarna hur många och vilka som skall involveras i lyftet.

Kommunikationen mellan signalgivaren och kranföraren måste fungera perfekt.

Foto:VestKran

Vi satsar

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 TELEFON 0690-126 75 44 32 MOBILKRANAR AB

Östersund

ämtlands Sollefteå • Tel: 0620-142 Sollefteå Tel: 0620-142 Sollefteå • Tel: 0620-142 ämtlands ämtlands 063-51 45• 00 063-51 45 00 TELEFON 0620-142 52 52 TELEFON 0620-142 52 52 TELEFON 0620-142 52 52 MOBILKRANAR AB både Sollefteå • har Tel: 0620-142 52 Sollefteå • Tel: 0620-142 52 Vi både de mobila betongpumpar Vi och har de mobilkranar som beto TELEFON 0620-142 52 TELEFON 0620-142 52mobila MOBILKRANAR MOBILKRANAR Sollefteå • Tel: 0620-142 Sollefteå Tel: 0620-142 Sollefteå • de Tel: 0620-14 Vi har både•de mobila betongpumpar Vi och har både de mobilkranar de mobila som bet5 Östersund TELEFON 0620-142 52 52 TELEFON 0620-142 52 52 TELEFON 0620-142 Vi har både de mobila betongpumpar Vi har båd och Mitt och utbildar maskinförare med riksintag, Mitt och utbildar Stefan maskinför Gerling. w MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR Sollefteå • Tel: 0620-142 52 ämtlands 063-51 45 00 Mitt och utbildar maskinförare med Mitt riksintag, och utbildar Stefan maskinfö Gerling. w TELEFON 0620-142 52 MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR ämtlands ämtlands Sollefteå • Tel: 0620-142 52 Vi har både de mobila beto TELEFON 0620-142 52 TELEFON 0690-126 0690-126 75 75 TELEFON 0690-126•75 75 TELEFON 0690-126 0690-126 75 MOBILKRANAR TELEFON TELEFON 0690-126 TELEFON MOBILKRANAR MOBILKRANAR Sollefteå Tel: 0620-142 Vi har både 75 de mobila Mitt och utbildar maskinförare med Mitt riksint ochbet u TELEFON 0620-142 52 52 MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNI

Sollefteå • Tel: 0620-142 TELEFON 0620-142 52 52

AB AB

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR TELEFON 0690-126 75 MASKINFÖRARUTBILDNINGAR ämtlands TELEFON 0690-126 75 TELEFON 0690-126 75

AB AB AB

Vimaskinför har båd Mitt utbildar Mitt och och utbildar maskinfö TELEFON 75 ämtlands AB 0690-126 Mitt och u ämtlands

TELEFON 0690-126 75 MOBILKRANAR MOBILKRANAR AB MOBILKRANAR AB MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

TELEFON 0690-126 75

MOBILKRANAR AB

70

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

nr 2

• 2014

TELEFON 0620-142 52

TELEFON 0620-142 52

TELEFON 0620-142 52 Vi har både de mobila betongpumpar Vi och har både de mobilkranar de mobila som bet TELEFON 0620-142 52 TELEFON 0620-142 52 maskinförareTELEFON 0620-142 52 maskinför Mitt och utbildar med Vi Mitt riksintag, och Stefan Gerling. w Vi har både de52mobila betongpumpar och har både deutbildar mobilkranar de mobila som beto TELEFON 0620-142 Vi har både de mobila bet Mitt och utbildar maskinförare med riksintag, Mitt och utbildar Stefan maskinför Gerling. w 0620-142 52 Mitt och utbildar maskinför TELEFON 0620-142 52 TELEFONTELEFON 0620-142 52 TELEFON 5 Vi har både de0620-142 mobila beto

TUNGA LYFT

AKTIVT STANDARDISERINGSARBETE INOM LYFTOMRÅDET AV BJÖRN ASPLIND

Foto: Pär K Olsson/SSAB

Lyftkranar används världen över inom bland annat transport, byggnad, stålindustri, hamnarbete, mekanisk verkstadsindustri och där det i övrigt krävs säkra lyft och säkra transporter. Kommittén för lyftkranar, SIS/TK 262, deltar aktivt för att påverka innehåll och riktlinjer för framtida standarder, både nationellt och globalt.

Målet är att få acceptans för svenska synpunkter i den europeiska standardiseringen. Det europeiska standardiseringsarbetet i Cranes, CEN/TC 147 omfattar huvudsakligen dimensionering av kranar, elutrustning till kranar, förarhytter med mera samt krantyper - såsom tornkranar, mobilkranar, lastbilskranar, portal- och svängkranar, traverskranar, staplingskranar och serielyftdon utom lyftplattformar.

Motsvarande arbete sker inom det internationella standardiseringsarbetet Cranes, ISO/TC 96. Projektet innebär också att medverka till att överföra de internationella resultaten till svenska standarder och att medverka till standardernas tillämpning i Sverige.

ENHETLIGA REGLER Avsikten med standardiseringsarbetet har sedan starten varit att, genom att åstadkomma enhetliga regler för provningsmetoder, produktkrav, dimensionsstandarder, materialkrav, ergonomiska krav, användnings- och kassationsregler med mera ge: * minskad risk för skador på personer genom t ex brott, överbelastning el dylikt, * säkra lyft genom bra produktkrav med tillvaratagande av gjorda erfarenheter, * tidig information om internationella utvecklingstrender inom området, * fri handel över gränserna genom samordnad europeisk och internationell standard.

I kommittén samlas expertkunskap genom representanter från tillverkare, köpare, brukare eller övriga inom branschen. Standardiseringsarbetet ger deltagarna djupare insikt om standardernas krav och hur man resonerar kring dessa, vilket underlättar vid diskussion med olika parter inom branschen. Deltagarna är samtidigt med och påverkar framtidens standarder,

vilket också leder till nya insikter och tidig information som kan omsättas i den egna verksamhetsutvecklingen.

STANDARDISERING Det viktigaste arbetet för kommittén just nu är att förutom att bevaka och delta i europeisk och global standardisering så pågår översättning till svenska av flera standarder som är viktiga för användarna, bland annat linkassationsnormen. Översättningar av standarder görs för att brukaren ska kunna använda standard i produktion samt för frågor i produktion och service.

– När det handlar om arbetsmiljö är det viktiga tydliga regler. Kommunikation ska förenklas mellan kund och leverantör.

Det ska vara klarare regler vad som gäller. Maskiner blir säkrare om service och byten sker på rätt sätt. Vid upphandlingar av traverser ska processen förenklas så att man inte bygger in felaktiga och farliga moment. När det gäller utvecklingen på området är det viktigaste en säker användning av maskiner. Rätt maskin och rätt användning på rätt plats är viktiga ledord för kommittén för lyftkranar, säger Susanne Björkander, projektledare för SIS/TK 262, på SIS, Swedish Standards Institute.

Följande företag och organisationer är med i kommittén: Arbetsmiljöverket, BillerudKorsnäs Skog & Industri AB, Cargotec Sweden AB, Hiab, Dematek AB, Inspecta Sweden AB, Konecranes AB, Midroc Electro AB, Ovako Bar AB, Ramirent AB, Ringhals AB, SSAB EMEA AB, Swedish Rental Service AB, Svensk Grundläggning SAFE Service AB, Svensk Kärnbränslehantering AB, Svenska Byggnadsarbetarförbundet och Svenska Lyft AB.

De produkter som standardiseras inom projektets ram används världen över inom transport, byggnad, gruvindustri, tillverkning och även inom turistnäringen samt där det i övrigt krävs säkra lyft, säkring av transporter och säkring av last. Inte minst i samband med lyftredskap är detta viktigt.

För att minska risken för skador vid arbete med lyftredskap är det viktigt med gemensamma europeiska och globala säkerhetskrav. Genom kommittén SIS TK 222 finns möjlighet att påverka framtida innehåll i berörda standarder och få tidig information om utvecklingstrender.

Målet i kommittén är att bevaka, medverka i och påverka det internationella standardiseringsarbetet med kätting, stållinor, band, sling, stroppar och tillbehör inom det europeiska standardiseringsarbetet samt motsvarande globala standardiseringsarbete så att svenska synpunkter tillgodoses i kommande europeiska och internationella standarder på ett sådant sätt att de fastställda standarderna direkt kan användas i Sverige. Kommittén verkar även för att fastställda standarder används vilket bidrar till att öka säkerheten och eliminera tekniska handelshinder.

REFFERENSGRUPP Den svenska kommittén utgör förutom referensgrupp till det svenska deltagandet i ISO- och CEN-arbetet också nationellt forum för erfarenhets- och informationsutbyte mellan alla svenska intressenter som vill verka för standardisering inom området kätting, stållinor, band, sling, stroppar och tillbehör. Genom deltagandet i ISOoch CEN-arbetet erhålls dessutom tidig information om kommande standarder och därmed även om utvecklingstendenserna internationellt och inom Europa.

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

71

WHATEVER IT TAKES!

Cranes

|

S p e c i a l Tr a n s p o r t

|

Installations

|

Project

|

Jacking & Skidding

|

A

Havator is a business group with operations that involve crane services, special transports, section assembly and harbor crane services.

Havator speciality is all-in project solutions in collaboration with skilled partners.

Access Platforms

SAFE SAFETY To work safely one day at the time.

ACTIVITY To find new Customers, Opportunities and Solutions.

FLEXIBILITY To find and combine best solutions to solve Customer needs.

EXPERIENCE To lean on references and continuous development of the best practices.

w w w. h a v a t o r. c o m

TUNGA LYFT

LYFT SÄKERT, RÄTT OCH KONSEKVENT AV BJÖRN ASPLIND

De flesta olyckor händer inom den allmänna lyfthanteringen där man gör felaktiga bedömningar och misstag.

Foto: LSI

Den övervägande delen av alla olyckor med last- och lyftredskap beror på felhantering av redskapen. Det är olyckor som med rätt kunskap kan undvikas.

Nu ges en uppdaterad utgåva av boken ”Säkra lyft och lasthantering” ut.

Vid lyft och lasthantering är det viktigt att både ansvariga och de som hanterar lyften har den kunskap som krävs. Felhantering kan få dödliga konsekvenser.

– Med bättre utbildning, mer kunskap och förståelse för hur du lyfter säkert kan vi minska olyckorna på arbetsplatserna, säger Thomas Krüger, Lyftområdeschef vid Inspecta.

OLYCKSDRABBAT – Lyft är ett väldigt olycksdrabbat område. Om det blir det fel blir ofta konsekvenserna stora. Från allmänhetens sida uppmärksammas ofta spektakulära ras av till exempel mobilkranar, men för oss som arbetar med lyft är det olyckorna i vardagssysselsättningen, där man lyfter 50 eller 100 kg många gånger varje dag, som dominerar. Det här sker överallt i industrin och de flesta olyckor händer inom den allmänna lyfthanteringen där man gör felaktiga bedömningar och misstag. De småskador som uppstår hamnar inte på löpsedlarna, men är nog så katastrofalt för den som drabbas av till exempel en klämd hand.

– Lyften sker ofta i en tidspressad arbetssituation. Det är lätt hänt att i brådskan ta fel redskap, använda ett trasigt redskap eller göra som ”gubbarna alltid har gjort”. Har du en färsk utbildning i ryggen och rätt kunskap, kan du ifrågasätta gamla rutiner och du vet vad som är säker lyfthantering, säger Thomas Krüger.

LASTKOPPLING Kursmaterialet ”Säkra lyft och lasthantering” är en del i ett ökat säkerhetsarbete.

Boken ”Säkra lyft och lasthantering” har nu reviderats och tryckts på nytt för femte gången. Boken är uppdaterad med ett nytt kapitel om lastkoppling, en ny serie med belastningstabeller och utökad information om bland annat schacklar.

74

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Dessutom är det enklare att läsa tabellerna då bokens pärmar är utvikningsbara. ”Säkra lyft och lasthantering” är ett kursmaterial som både Inspecta och andra kursarrangörer använder inom lyftutbildningar. Den fungerar även som en uppslagsbok av både användare och ansvariga. Till boken finns en ”lärar-USB” med hela boken i PDF-format samt en komplett PowerPointpresentation med animerande bilder och texter för undervisning.

Bokens många bilder från verkligheten visar pedagogiskt hur lyftarbetaren ska hantera lyftredskapen. Bilderna i kombination med lättförståeliga instruktioner, exempel och tabeller ger värdefull kunskap.

– Boken fungerar som ett stöd vid både hantering och bedömning av lyftredskapen och är även en hjälp för ansvariga av en anläggning, säger Thomas Krüger som aktivt

arbetar för säkrare lyft genom att själv hålla lyftutbildningar.

– Glädjande är också att erfarenheterna från vår kursverksamhet har nu även förts över till en e-learningvariant av utbildningen. Den lämpar sig särskilt för kortare kurser och för repetitionsutbildning.

FARLIGA ARBETSPLATSER – Vi har också farliga arbetsplatser, som till exempel byggarbetsplatser där man hanterar väggelement och annat i närheten av folk. Ibland skadas dem som inte har med lyftet att göra. Lyft finns över allt omkring oss och därför är det viktigt lära sig att lyfta rätt och säkert, och sedan göra det konsekvent. Det handlar om att inte bara arbeta på det här sättet vid stora laster och när faran är mer synlig. Du måste lära dig ett förhållningssätt och vara konsekvent vid

TUNGA LYFT

hantera dem. Arbetsmiljöverket ställer krav i sina föreskrifter. För att hantera lyftredskap och lyftanordningar måste du ha en dokumenterad praktik och teori. Ansvaret ligger därför på arbetsgivaren. De utbildningar vi har sätter fokus på riskerna.

Det gäller att ha med sig att konsekvent tänka göra rätt oavsett tyngden på lyftet. Några andra goda råd är att ha rätt förhållningssätt och till exempel inte gå under laster och tänka på att hålla avståndet.

Illustration: LSI

all lyfthantering, betonar Thomas Krüger.

– Lasthantering är spännande, men det viktiga är att tänka först innan man gör lyftet. Det gäller att ha med sig att konsekvent tänka göra rätt oavsett tyngden på lyftet. Ha också rätt förhållningssätt och gå till exempel inte under laster och håll avståndet. Kranar och redskap har sina begränsningar och det gäller att kunna

FLERA LYFT Något som har komplicerat situationen är att antalet lyftanordningar har ökat de senaste åren. Med fler lyftanordningar ökar antalet användare och därmed risken för småskador. Sverige har däremot mindre tung industri än tidigare och antalet rejält stora kranar blir färre.

– Alla förväntas kunna lyfta idag. Vi har också nästan inga kranar med hytt längre, utan kranar med radiostyrning. Därmed är det allt fler som styr kranarna från golvet.

Den breda användningen av lyftanordningar inom all industri gör att ofta flera personer förväntas vara med och koppla last och köra kranarna. Renodlade kranförare finns kvar, men förutom i de renodlade lyftföretagen ofta enbart vid stålverk och annan tung industri, säger Thomas Krüger.

Vi är specialister på tunga lyft och tunga transporter

www.kraftdragarna.se

– Vi anpassar våra utbildningar till kunderna allt mer idag och vänder oss till alla typer av industrier som stålindustrier, biltillverkare, konservindustrier och pumptillverkare. Vi finns över hela Sverige. Utifrån de två handböcker vi har försöker vi hitta kundens behov och de produktgrupper de använder. Vi vet hur det fungerar i verkligheten och vi vet också vad man behöver kunna och ta hänsyn till för att kunna göra jobbet på ett säkert sätt, utan att riskera säkerheten, avslutar Thomas Krüger.

INSPECTA: Inspecta är Nordens ledande inspektions-, provnings- och certifieringsföretag med mer än 1400 medarbetare i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Lettland, Estland och Litauen.

FOTNOT: Lyfttexperten Hans Christian Elmholdt, Lifting & Safety International AS står tillsammans med Thomas Krüger och Ivan Edvardsson vid Inspecta bakom boken ”Säkra lyft och lasthantering”.

Huvudkontor Västerås

Kontor Ludvika

Kraftdragarna AB Norra Seglargatan 15 721 32 Västerås

Kraftdragarna AB Valhallavägen 2 771 80 Ludvika

Tel: +46(0)21-170480 Fax: +46(0)21-170485

Tel: +46(0)240-10138 Fax: +46(0)240-10148

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

75

TUNGA LYFT

Brådskande fångdammsarbete innan vårfloden kommer till Lossendammen AV KIM HALL Lossendammen är en jordfyllningsdamm där den tätande delen består av en central tätkärna av morän som övergår till en horisontell moränpanur som ligger längs med magasinets botten uppströms om dammen.

Arbete med att höja dammsäkerheten ytterligare för Lossendammen i västra Härjedalen pågår för fullt. Den 50 år gamla dammen uppfyller inte idag till fullo de hårt ställda krav som kraftindustrin själva i RIDAS (kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet) ställer på en så pass viktig anläggning. Om det skulle ske bristningar medför det stora skador längs Ljusnan.

Vid den fördjupade dammsäkerhetsutvärderingen (FDU) som genomfördes för Lossens regleringsdamm 2001 uppmärksammades ett antal avvikelser där anläggningen inte uppfyller kraven i RIDAS. Därför förstärks nu dammen och ytterligare ett nytt utskov byggs som en del i projektet.

Ombyggnationen av Lossendammen, som är en så kallad klass 1+ damm, beräknas kosta 240 miljoner kr. Ett arbete som pågår i fem år.

REGLERINGSDAMM Lossendammen är en av de största regleringsdammarna i Sverige. Ett utredningsarbete påbörjades efter FDU:n vilket resulterat i ett åtgärdsförslag för att säkerställa en hög säkerhet vid anläggningen.

Föreslagna åtgärder omfattar: Säkerställande av avbördningskapacitet, stabiliserande stödbank/tåförstärkning på dammens nedströmssida, breddning av dammens krön, förstärkning av erosionsskydd på dammens uppströmssida, komplettering av instrumentering för dammövervakning 2007 undersökte man om det nya utskovet skulle ligga till höger eller vänster om dammen. Eftersom man helst ville placera utskovet i närhet till berg valde man den västra sidan av dammens anslutning mot befintlig mark. Det nya utskovet med två 13 meter breda segmentluckor och en 130 m lång betongkanal, som övergår i en bergkanal som mynnar ut i Rörhån, planerades. Total längd på utskov och kanal ned till Rörhån är ca 550 meter. Men innan arbetet kunde påbörjas skulle Miljödomsto76

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

len ge tillstånd till ombyggnaden.

– Konsekvenserna av ett dammbrott i Lossen skulle bli mycket stora och skulle innebära stora kostnader och påfrestningar på samhället. För att höja dammsäkerheten och säkerställa en säker avbördning kompletteras det befintliga utskovet med ett nytt redundant utskov, säger Magnus Holmgren, projektledare på Ljusnans Vattenregleringsföretag.

Lossendammen skapades för att fungera som magasin för kraftverk längre ned i Ljusnan, bland annat för Långå kraftverk från omkring 1970. Med tillhörande flodutskov och bottenutskov stod dammen färdig för drift i början av 1960-talet.

För att klara dagens säkerhetskrav måste dammen säkras och kommer nu därför att uppgraderas med ett nytt flodutskov.

NÖDUTSKOV Tunneln under dammen som mynnar ut i Rörhån klarar 500 kubikmeter/sek teoretiskt. Det finns även ett nödutskov på höger sida av dammen som måste grävas fram om det skulle bli aktuellt att använda det utskovet i en nödsituation.

– Nödutskovets betongkanal är för kort och måste därför förlängas för att säkert kunna släppa igenom vatten.

Det nya utskovet skall klara av all vattengenomströmning så nödutskovet skall aldrig behöva användas, säger Magnus Holmgren.

2011 började Ljusnans Vattenregleringsföretag att komplettera befintligt erosionsskydd med nya stora block på 1200 meter av dammen. Nu återstår att lägga ca 400 meter erosionsskydd på höger sida av dammen. Nedströmssidan kommer att förstärkas med en dammtåförstärkning som består av sten.

– Vi lägger nya dräneringsledningar längs dammen som fångar upp genomläckande vatten. Vi har fyllt en vik uppströms med ca 700 000 kubik jordschakt från utskovsbygget. Massorna ska formas till en kulle där vi sedan i samråd med markägaren efterbehandlar området med grässådd och plantering av träd så att det smälter in i naturen, säger Magnus Holmgren.

Nu när vattennivån i dammen är låg passar man på att förstärka fångdammen.

Ny panur, d v s tätjord, läggs i magasinets botten och knyts ihop med den nya fångdammen. Hinner man inte göra detta arbete nu under lågvattenperioden så måste hela arbetet skjutas fram ett år.

– Detta är det mest tidskritiska momentet i hela projektet, säger Magnus Holmgren.

NYHETER

Kraftverksbyggarna i Söderhamn HB har anlitats för att utföra markarbete, schaktning och sprängning av berg. Entreprenörerna Wixner & Rödin entreprenad AB (WREAB) gick samman med VSM (Värmdö schakt och maskineri) entreprenad AB i ett handelsbolag som de kallar Kraftverksbyggarna just för att tillsammans hjälpas åt med ett av Härjedalens största markprojekt.

– Vi har ett antal mindre maskiner och WSM har större maskiner som gjorde att vi nu kan hjälpas åt med allt markarbete.

Detta är det största uppdraget jag varit med om under mina 20 år i branschen. Det är roligare att jobba ihop. Fler entreprenörer borde ta efter istället för att utföra allt själva, säger Claes Wixner, arbetsledare och markentreprenör på Kraftverksbyggarna.

750 000 kubikmeter kanalschakt och 50 000 kubik berg sprängs för att ge plats till den nya kanalen. Som erosionsskydd av dammen används blocksten som hämtas från en bergtäkt ca tre mil från Lossendammen.

– En stor del av vårt arbete är att framställa olika storlekar på stenblocken, krossa och sortera ca 400 000 ton sten. Det är gigantiska mängder vi arbetar med, säger Claes Wixner.

Jobbet flyter på enligt planerna och just nu arbetar ca 25 personer dygnet runt med att hinna slutföra arbetet innan vattnet kommer i slutet av maj.

– Hela april och halva maj är vår största utmaning att hinna med innan vattnet kommer tillbaka, tillägger Claes Wixner.

Betongbro över utloppskanalen Generalentreprenör för projektet är Dab Domiflex AB, som har lång erfarenhet av reparationer av dammar, byggande av broar samt tillverkning av dammluckor till mindre dammanläggningar.

Nu när vattennivån i Lossendammen är låg passar man på att förstärka fångdammen. Ny panur, d v s tätjord, läggs i magasinets botten och sedan upp i den nya fångdammen. Hinner man inte göra detta arbete nu under lågvattenperioden så måste hela arbetet skjutas fram ett år.

Företaget bildades för att göra tätskikt på broar och parkeringsdäck.

Förutom huvudansvaret för projektet, utför Dab byggande av en betongbro över utloppskanalen för att förbättra framkomligheten till anläggningen, ett nytt utskov i betong samt en ca 100 m lång betongkanal.

– Utskovet övergår till en utloppskanal som består av en drygt 100 meter lång betongkanal som sedan övergår till en ca 450 meter lång utsprängd bergkanal. Det krävs ca 6 500 kubik betong och 600 ton armering till utskovet och betongkanalen, säger Anders Åhlén, projektchef i Arbrå för DAB Domiflex.

SWECO har haft uppdraget att utreda och projektera åtgärder för hela anläggningen, ett projekt som pågått i många år.

Nu är projektet inne i en utförandefas där SWECO tar fram arbetshandlingar för byggnationerna.

– Det som är speciellt med Lossendammen är att den inte är grundlagd på berg utan på naturliga jordlager. Det ger också det speciella utseendet som dammen har, säger Peter Krogh, uppdragsledare på SWECO.

Dammen är en jordfyllningsdamm där den tätande delen består av en central tätkärna av morän som övergår till en horisontell moränpanur som ligger längs med magasinets botten uppströms om dammen.

Detta utförande förlänger läckvägen under dammen. Nu förstärker och utvidgar vi moränpanuren inom området för fångdammen och den planerade inloppskanalen för utskovet. Delar av panuren kompletteras även med geomembran.

– Projektering av utskov, kanal och dammförstärkning utförs i 3D, vilket underlättar för alla parter eftersom det ger en visuell bild av hur det ser ut samtidigt som beställaren får en bild av hur det färdiga resultatet kommer att se ut, förklarar Peter Krogh.

Nu är projektet som sagt inne i ett ganska intensivt läge där arbetshandlingar för utskov, kanal och damm tas fram. Hösten 2016 skall allt vara klart och nu har vi kommit ganska långt i projekteringsskedet, tycker Peter Krogh när han blickar tillbaka på vad som är gjort i projektet.

Kraftverksbyggarna i Söderhamn HB Markentreprenör på projektet.

Telefon 0270-428942 Ett samarbete mellan Wixner & Rödin Entreprenad AB och VSM Entreprenad AB

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

77

VATTENKRAFT

Nya vattenvägar byggs för G3 i Akkats vattenkraftverk

Akkats sugrörsmynning.

AV KIM HALL Efter ett gediget rivningsarbete av maskindelarna i G1 som pågått sedan sommaren 2013 har nu arbetet på Akkats vattenkraftverk övergått till att bygga om de befintliga vattenvägarna djupt nere i berget. I juni påbörjas sugrörsmontering i botten av gropen och en ny tilllopps tub anpassad för det nya mindre aggregatet i G3 skall byggas. Under våren 2016 planeras det helrenoverade vattenkraftverket tas i drift.

78

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

– Vi har nu passerat ett ganska betydelsefullt datum. Sedan i maj i fjol och fram till nu har vi rivit bort de gamla maskindelarna i G1, hela betongkonstruktionen samt sprängt ut en ny pumpgrop. Nu är vi långt nere i berget och arbetar bland annat med att bygga nya vattenvägar med grävmaskin.

Vi wiresågar borrar och spränger, säger Rickard Strand, projektledare på Vattenfall Vattenkraft.

SNABBSTOPP 2002 skedde ett omfattande haveri i Akkats kraftverk i Lule älv. Turbinen snabbstoppade och trycket från vattnet som rusade in förstörde fundamentet under själva

turbinen. Efter den händelsen producerade kraftverket endast 80 procent av sin ursprungliga kapacitet. Det gjorde att Vattenfall 2004 påbörjade en omfattande ombyggnation av hela kraftverket.

För att bygga ut maskinhallen och göra en ny inloppstunnel sprängde man bort totalt 60 000 kubikmeter sten. Det gamla aggregatet bytte man ut mot två mindre mer effektiva aggregat som ökade produktionen med 26 GWh, vilket motsvarar uppvärmning av drygt 1200 normalstora villor. Normalårsproduktionen i Akkats kraftverk kommer efter ombyggnationen att uppgå till 591 GWh. Efter en intensiv byggperiod är det första

VATTENKRAFT

Vi tackar PEAB för förtroende att utföra

• Tillverkning, montage och demontage av temporära broar och balkverk • Tillverkning och montage av luckor och räcken • Montage av stegvägar och trappor • Stålsmidesuppdrag

i AKKATS-projektet!

jokkmokks.allmek@telia.com

nya aggregatet G2 på plats och i drift medan grundarbetet innan G3 kan byggas på samma plats där G1 en gång låg, är i full gång.

– Vi har varit med sedan bergarbetet avslutades 2009. Vi har gjort trappor, trappräcken, gångplan, allmänna stålkonstruktioner och tillverkat en mobil bro som gjorde att en 50 tons trailer kunde transportera in sugrörsluckorna, förklarar Anders Andersson, vd och ägare av Jokkmokks Allmek AB. SMIDESARBETE Sedan början av augusti 2013 fram till mars i år har Jokkmokk Allmek deltagit som smeder i rivningen av G1. I stort sett allt mellan intag och sugrörsluckan har rivits ut och skall bli nytt.

– I ett sådant här stort projekt måste man givetvis planera noga, men samtidigt är det viktigt att vi är flexibla och kunna lösa problemen när de dyker upp, säger Anders Andersson.

Hela strukturen som tidigare varit skadad är nu borta. Det har varit en period med mycket sågande med vajersåg, borrningar och sprängningsarbeten. Man har haft god hjälp av bandburna bilningsrobotar för att vattenbila ner sugröret.

– Under hela perioden har nya maskiner gått på högvarv. Arbetet har fungerat bra och nu skall arbetet övergå till att gjuta plintar för räls som tubdelarna skall skjutas in på. Tilloppstuben läggs i delar på räls och trycks underifrån och upp, förklarar Rickard Strand.

Fram till augusti månad beräknas detta arbete pågå och under hösten fortsätter arbetet med att bygga sig upp från pumpgropen.

generatorer också en enhet i Kristinehamn med samma unika kompetens för turbiner.

Vi jobbar med alla typer av åtgärder från att leverera specialtillverkade reservdelar för olika maskiner till att utföra kompletta renoveringar med t.ex. utbyte av statorer och löphjul. Vi är en ledande aktör på den nordiska marknaden men jobbar också internationellt med våra kollegor inom Voith Hydro som i mer än 140 år levererat en betydande del av alla aggregat som installerats för vattenkraftsproduktion.

Förutom generatorer och turbiner är vi också en ledande leverantör av magnetiseringsutrustningar, både statiska och borstlösa.

Voith Hydro AB Tidigare VG Power Vattenkraftsspecialisten i Norden

I Voith Hydro ingår idag även Kössler som är en högklassig tillverkare av turbiner för småskalig vattenkraft. Vi erbjuder självklart därför också tjänster och produkter även för dessa maskiner.

Högsta kvalitet. Kunskap och styrka. Service är viktigt! Voith Hydro i Sverige kan erbjuda alla typer av tjänster för vattenkraftaggregat och kringutrustningar. Vårt produktutbud omfattar generatorer, turbiner, magnetiseringsutrustningar och servicetjänster som inspektioner, tillståndskontroller, förstudier, utbildningar och mycket annat. Vår servicegrupp har mycket erfarna ingenjörer med lång erfarenhet i branschen. Tillsammans med vår fältpersonal kan vi snabbt vara på plats vid akuta behov och lösa problem. Vi genomför varje år flera hundra uppdrag av mycket varierande karaktär till både svenska och internationella kunder. Vi har också förutom vår expertis i Västerås för

Vi är specialister. Vi är pålitliga.

www.voith.com/swe-sv A Voith and Siemens Company

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

79

NYHETER

Det skall gjutas väggar och betongsprutas.

Mellan befintlig bergvägg och ståldetaljer placeras armering parallellt med gjutningsarbeten.

– Vi jobbar också med sugrörsförlängningen, d v s avståndet mellan sugrör och sugrörslucka som gjuts med betong.

Tvärsnittet ska anpassas till den mindre maskinen. Under hela detta året räknar vi med att arbeta nere i detta område, säger Rickard Strand.

STÅ EMOT KRAFTEN För att sugröret skall sitta fast i berget måste det borras och bultas i berget så att armeringen kan gjutas fast ordentligt så att det klarar av att stå emot den enorma kraften från vattnet som det innebär när kraftverket är i drift.

Under sju månader har aktiviteter pågått dygnet runt alla dagar i veckan. Nu börjar man så småningom övergå till mer normala skiftgångar under vardagarna. Arbetsmiljön och säkerheten har hela tiden legat högt upp på dagordningen.

SWEPOS® NätverksRTK-tjänst

RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används för till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till

• erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

80

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

SWEPOS beräkningstjänst.

TELEFON 026-63 37 53 • FAX 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.com

VATTENKRAFT

Akkats rivningspiral till höger i bild och borrning på turbinplan.

För att bygga ut maskinhallen och göra en ny inloppstunnel sprängde man bort totalt 60 000 kubikmeter sten.

– Vi har inte haft några allvarliga olyckor, vilket vi är mycket nöjda med.

Men arbetet fortsätter i ett område där ytterligare åtgärder måste till för att höja säkerheten. Därför är det viktigt att alla följer säkerhetsrestriktionerna på arbetsplatsen, säger Rickard Strand.

Under tiden som arbetet har pågått i pumpgropen har Voith Hydro tillverkat sugrörssektionerna och förberett monteringsarbetet som påbörjas i juni månad.

Då ska de stora tunga delarna lyftas ner i gropen och sättas ihop i berget. Längst ner placeras turbinen, vilket innebär mycket svetsarbete.

– Turbinerna är klara för leverans. Sugröret till G3 kommer att vara lite annorlunda jämfört med G2. För att passa ihop sugröret med sugrörsförlängningen, krävs det lite extra arbete. När vi gjorde modellproven för turbinen 2008 tog vi hänsyn till detta och testade båda turbinerna för att inte det skulle medföra några överraskningar, säger Magnus Wenna, marknadsansvarig på Voith Hydro AB.

bygger på kunskap

VI KAN BERG, BETONG & GRUND. Vi på BESAB utför avancerade bergarbeten.

Bland annat har vi gjort ett stort arbete i Akkats vattenkraftverk. Arbetet gjordes på uppdrag av Peab och i entreprenaden ingick: • • •

Knislinge vattenkraftverk

Bergforsen vattenkraftverk

Bergförankring Injektering Betongsprutning

Behöver ni hjälp med liknande arbeten, tveka inte att kontakta oss!

Välkomna till BESAB! BESAB tel: 031-742 70 00 www.besab.se

Kiruna gruva

BESAB är ett koncernoberoende helt personalägt anläggningsföretag grundat 1956. BESAB erbjuder specialservice inom tre produktområden: berg, betong och grund. BESAB har kontor i Göteborg och Stockholm och ser de nordiska länderna som sin hemmamarknad.

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

81

VATTENKRAFT

Montage av löphjul på Laxede Vattenkraftverk återupptas efter semestertider Laxede Kraftverk.

AV KIM HALL Arbetet på Laxede kraftstation fortlöper som planerat parallellt med att den defekt som upptäcktes på övre ledkransringen till turbinen på G1 åtgärdas. Under tiden hänger det ca 110 ton tunga löphjulet på sin plats i väntan på att montagearbetet skall återupptas.

Anläggningen beräknas vara åter i drift under november. Nästa sommar fortsätter man och demonterar G2 som skall vara i drift 2016.

Laxede Vattenkraftverk ligger vid Luleälven som är en av Sveriges viktigaste älvar när det gäller produktion av vattenkraft.

Kraftstationen ägs av Vattenfall Vattenkraft AB och är ett konventionellt vattenkraftverk som är byggt ovan jord ca 100 km uppströms från Luleå.

Det är aggregat G1 och G2 som nu förnyas. Renovering har utförts av G3. Syftet är att Laxede kraftstation skall säkerställas för ytterligare 40 års drift.

– Med effektivare turbin och generator ökar verkningsgraden samtidigt som åtgärderna vi nu gör medför ytterligare miljöförbättring. Vi producerar mer elenergi med samma vattenmängd, säger Hans Renberg, projektledare på Vattenfall Vattenkraft. ÖKAD EFFEKT När renoveringen är genomförd väntas den installerade effekten öka med 36 MW. Det motsvarar årlig produktionsökning på 15 GWh/år. Genom arbetet kommer anläggningens produktions-, anläggnings-, person- och miljösäkerhet att stärkas betydligt.

Dessutom skapas också förutsättningar för ett effektivare drift- och underhållsarbete.

Resan började tidigt med en förstudie och utredning. Det operativa arbetet för projektledning inleddes 2010. Bygget kom igång när investeringsbeslutet från Vattenfall stod klart. Vad och hur arbetet skulle genomföras planerades, entreprenader delades in och entreprenadform valdes samt vad som skulle göras i egen regi.

Andritz Hydro AB Sweden utförde modellprov för turbinen som verifierade den verkningsgrad som eftersöktes. Man gjorde anläggningsprov för att se om turbinen 82

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

uppfyllde verkningsgraden som leverantören utlovat.

– Vi håller oss mest inom den befintliga stationen och arbetar med maskindelarna.

Den stora utmaningen i denna typ av förnyelseprojekt är de vitala komponenterna.

Mycket tid går åt att inspektera de delar som är tänkta att återanvändas. Statusen blir först känd när maskinen plockas upp.

Ska anläggningen klara 40 års drift måste vi ha bra komponenter utan defekter, säger Hans Renberg.

HALVVÄGS Sedan G1 ställdes av i fjol har man hunnit halvvägs i projektet. Nya turbinens löphjul är på plats, och efter semestertiderna återupptas arbetet med att montera de övriga delarna på G1. Vattenflödet och elproduktionen klarar man av genom att G2 och G3 är i drift. När arbetet med G1 är klart påbörjas arbetet med G2.

– Vi kommer att följa ursprunglig tidsplan. Dolda defekter upptäcks först när maskinen plockas isär. Det är då organisationen och våra entreprenörer diskuterar lösningar, säger Hans Renberg.

Efter att Vattenfall har accepterat modellprovet startar konstruktionen av löphjulet och beställning av bl a skovelblad och navkropp, detaljer med lång leveranstid. Parallellt fortsätter den övriga av designen av löphjulet och resterande turbindetaljer, Turbinen i G1 och G2 är en Kaplan med vattenfyllt nav. Individuella vridservon för ledskovlar ersätts med hel pådragsring. Fettsmorda lager ersätts med smörj-

ningsfria. Reglersystem byts ut mot nytt högtryckssystem.

UTVECKLING – Utseendemässigt ser turbinen ut ungefär som när anläggningen byggdes. Största synbara skillnaden är att skovlarna (bladen) har utvecklats rejält för att få ut maximal effekt. Förr var de mer enkla i sin konstruktion. Idag använder vi mer avancerade designhjälpmedel för att få fram exakt hur bladen skall utformas för att få ut största möjliga effekt av vattenströmmen, säger Erik Ericsson, projektledare på Andritz Hydro.

Navknopparna är mer slimmade och det sker givetvis också en stor utveckling på insidan av naven, inte minst med tanke på att man nu kan göra helt andra simuleringar och hållfastighetsberäkningar än när maskinerna byggdes ursprungligen.

21 juli räknar Andritz med att alla detaljerna skall vara på plats och då återgår man till fullt montage av turbinen för driftsättning i oktober-november. Efter julhelgerna går Andritz och Vattenfall gå igenom demontage och montage på G1så att G2 skall bli ännu bättre.

I Andritz entreprenad på Laxede ingår även en stor del målningsarbeten av vattenvägarna som utförs av Vuollerims Måleri samt diverse rörarbeten som utförs av Kalottservice och Infjärdens värme.

Generatorn på 80 MW och 12,5 KV (tio meter i diameter) är ganska stor och väger flera hundra ton. ASEA, som idag är Alstom Hydro Sweden AB, tillverkade generatorn på 60-talet. Huvudkomponen-

VATTENKRAFT

ter som stator, roterpoler och styrlager byts ut. Axel och armkors som inte har föråldras behåller man.

BORSTLÖST Med ny borstlös magnetisering minskas underhållet och nedsmutsningen eftersom man slipper koldammet. Helt nytt komplett kylsystem in i generatorn monteras.

Hela maskinen blir genomgången, kontrollerad och ommålad.

– Vi gör en uppgradering av generatorn.

Eftersom vi levererade originalgeneratorn har vi också alla ritningarna. Vissa delar som axel behåller vi medan andra delar får en teknisk uppgradering. Alla befintliga delarna i generatorn blir utbytta med ny teknik, säger Bill Sammens, projektledare på Alstom Hydro Sweden AB. Första generatorn blir klar i år och nästa maskin görs nästa år för att avslutas 2016.

– Just nu har vi slutfört kylsystemet och håller på med elfunktioner. I. augusti återupptar vi montagearbetet. Vi har hamnat i enSweden_Sujet_171x123 liten svacka i väntan på övre ledkransrev 02.11.2010 ringen till turbinen, tillägger Bill Sammens.

Ny stator byggs.

Det är aggregat G1 och G2 som nu förnyas.

Vattenfall Services Nordic, entreprenadbolag som ingår i Vattenfall, utför arbetet på kontrollanläggningen och byter stora delar av styrutrustningen på kraftstationerna till deras digitala styrsystem VPOC (Vattenfall Power Control) samt digitala reläskydd i kontrollanläggningen.

– Vi har nu börjat demontera kontrollanläggning som skall bytas, samtidigt som vi programmerar upp nya styrsystemet.

Kvar är en del konstruktion, bygga nya kontrollskåp och montera in dem samt nya ström- och spänningstransformatorer, säger Jimmy Stokke, projektledare på Vattenfall Services Nordic Konstruktionen av el- och kontrollanläggningen sker i CAD-miljö och styrsystemet C M Y CM MY

baseras på Siemens Simatic. Vattenfall Services Nordic säruppdelar vissa skyddsfunktioner så att det blir redundant. Kabelvägar separeras.

– Vi kom in i projektet lite senare än de övriga entreprenörerna. Tekniska detaljer utreds på konstruktionsmöten med kund och övriga leverantörer. Vårt arbete ska anpassas till generatorn och turbinen samt övrig befintlig kontrollanläggning i kraftstationen, säger Jimmy Stokke.

I augusti när kontrollskåpen är på plats ska kabel dras ut och växelströmsundercentraler för G1 bytas ut. Ett helt nytt generatorställverk installeras av en annan avdelning i Vattenfall Services Nordic.

CY CMY

K

Your partner for renewable and clean energy Svenska kraftverk blir genom ANDRITZ HYDRO effektivare, moder nare och miljövänligare. ANDRITZ HYDRO har kunskapen och tekniken som moderniserar vattenturbiner till att producera elbetydligt effektivare och miljövänligare.

We focus on the best solution – from water to wire.

ANDRITZ HYDRO AB Box 1, 835 05 Nälden, Sweden Phone: +46 (0) 640 17700, Fax: +46 (0) 640 17780

contact-hydro.se@andritz.com www.andritz.com

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

Probedruck

83

VATTENKRAFT

Väsa Vattenkraftverk åter i drift efter sprickor på löphjulsbladen AV KIM HALL Efter nio månaders stopp med omfattande renoveringsarbete är Väsa Vattenkraftverk i Österdalälven i norra Dalarna åter i drift. Sprickor på bladet i löphjulet upptäcktes vid en inspektion. Ny Kaplan turbin installerades 2013 och då justerades också stator och rotor i generatorn. Efter provdrift vid årsskiftet är nu kraftverket åter i kommersiell drift.

Det var i samband med en inspektion 2007 som sprickor på ett av turbinens löphjul upptäcktes. Sprickorna svetsades. Men när en ny inspektion gjordes och ännu en spricka upptäcktes på ett annat blad som också svetsades 2009, beslutade Fortum och Älvdalens Besparingsskog, som äger vardera hälften av Väsa Vattenkraftverk som byggdes 1965, att genomföra en omfattande renovering av anläggningen.

– Vi hade riskerat ett långt och kostsamt driftstopp om vi inte hade genomfört den här renoveringen av turbinen nu. Eftersom risken att turbinen skulle haverera var stor valde vi att investera i en helt ny turbin för att förhindrar framtida driftstopp, säger Anders Hedén, projektledare på Fortum.

MILJÖVÄNLIG Den nya turbinen som installerats är miljövänligare samtidigt som den ger ökad produktion av förnybar vattenkraft. Bland annat har den nya turbinen ett nytt miljövänligare nav som är fyllt med vatten istället för olja. Med denna teknik minskas den totala oljemängden i turbinens hydraulsystem till 1/9 av den ursprungliga.

– Vi har bytt regler- och hydrauloljesystem för turbinen till högtrycksystem. Det nya turbinnavet är vattenfyllt och kommer därför inte att läcka ut olja. Om det skulle läcka olja stannar den i stationen och vi kan vidta åtgärder med en gång, säger Anders Hedén.

Förutom byte av turbin omfattar projektet renovering av hela vattenvägen från intagsgrindar till sugrörslucka. Under stoppet passade man även på att åtgärda delar i generatorn. Efter renoveringen beräknas verkningsgraden öka med ca två procent och den årliga produktionen med 1,2 GWh förnybar vattenkraft. De ca 60 GWh el som produceras om året täcker behovet för ca 20 000 lägenheter.

– Det var först tänkt att turbinen skulle vara installerad i slutet av oktober, men olika saker i olika delar av projektet bidrog till förseningar. Vi formade om och centrerade statorn i förhållande till turbinaxelcentrum för att få en rakare hållning. Vi formade om och balanserade rotorn som snurrar inne i statorn så att den blir så rund som möjligt. Det gjorde att den magnetiska obalansen försvann, berättar Anders Hedén.

84

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Upplytftning av generatoraxel och koppling av armkors pågår.

Statorn och generatorn har tvättats helt ren från koldamm och oljedimma, vilket gärna kladdar sig fast efter 45 år i drift. Allt detta och den nya turbinen bidrog till en effekthöjning på 1,2-2 procent.

– Det är visserligen en liten effekthöjning, men i en förlängning blir det ganska mycket.

När vi genomför nya projekt försöker vi att få så miljövänliga processer som möjligt på alla plan, tillägger Anders Hedén.

Intagsluckor och intagsgrindarna har lyfts upp och renoverats. Allt stål runt turbinen såsom sugrörsplåtar, stagringar och allt stål har blästrat och målats på nytt av Iggesunds Plast & Målningsteknik.

Grindstödsbalkarna som förhindrar grenar och annat skräp från att sugas in i intagsluckorna, har blästrats och fått ny färg.

– Det gick åt ca 3000 liter färg i detta projekt, berättar Ulf Melin, projektledare på Iggesunds Plast & Målningsteknik.

Uppströmsluckorna har fått nya bågsättare, som ser ut som halvcirklar i balkar som man lägger ut.

– Det visade sig att det inte fanns någon tröskel att lägga bågsättarna mot, så vi fick göra en undervattningsgjutning på 15-16 meters djup. Arbetet utfördes av dykare, som bara kan arbeta under viss dyktid, berättar Per Persson, BAS U (byggarbetsmiljösamordnare) och delprojektledare på bygg.

PONTONGRÄVARE Med hjälp av pontongrävare, som är en modifierad standardgrävmaskin med larvfötter av flytpontoner som gör att maskinen är både land- och vattengående, och borriggen på hjul som borrar hål långt ner i berget för att förankra betongen och 32 mm armeringsjärn (jämfört med 25 mm som är det vanliga) användes.

– Eftersom det är ett riskfyllt arbete med höga höjder och många tunga lyft som utförs på anläggningen gör vi alltid en riskanalys, vilket måste göras enligt lag. Varje entreprenör analyserar de risker som de kan se och sedan samordnar vi alla risker för att få en samordnad bild över arbetet som skall utföras. På samordningsmöten där det skall närvara en representant från varje entreprenör, diskuterar vi hur vi skall gå till väga, förklarar Per Persson, PBP Vattenrallarn AB i Mockfjärd.

Fortum ansvarar för anskaffning av byggställningar och personalbodar, vilket Per Persson tycker känns mycket bra.

Plast & Målningsteknik AB utför: Miljöblästring Blästring Lackering Industrimålning Golvbeläggning Brandskyddsmålning Brandtätningar Betongrenovering Industriplast Compositbeläggning Metallisering Industrisanering

IGGESUNDS PLAST & MÅLNINGSTEKNIK AB www.plastomalningsteknik.com info@plastomalningsteknik.com Telefon.0650-20880

NYHETER

Mudderverket har kapacitet att muddra ända ner till 29 m med den längsta bom konfigurationen.

Muddring och sprängningsarbete underlättar insegling i hamn AV KIM HALL Efter digert muddringsarbete i Trelleborgs hamn har det finska muddring- och sprängningsexperterna Wasa Dredging förflyttat sig till Norge där de spränger 140 000 kubikmeter berg och muddrar 390 000 sprängt berg vid Finnsnäs, söder om Tromsö. I Haugesund, söder om Bergen spränger de 120 000 kubikmeter berg och muddrar 300 000 sprängt berg.

86

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

I Norge är det Statliga Kystverket som är beställare på arbetena, totalt har Wasa Dredging utfört åtta arbeten för Kystverket i Norge de senaste två åren.

– Främst handlar arbetena om att farlederna som måste breddas och fördjupas för att underlätta inseglingen, säger Kristian Backlund, vd och grundare till WASA Dredging OY Ltd i Finland.

VÄNDBASSÄNG Det var sommaren 2012 som WASA Dredging påbörjade muddringsarbetet för den nya vändbassängen i Trelleborgs Hamn.

På samma gång önskade Sjöfartsverket att farleden in till hamnen skulle muddras och breddas. Arbetet pågick fram till slutet av juni 2013. Då hade ca en miljon kubik

muddrats upp som sedan har använts för att fylla ut 40 hektar på den östra sidan.

Länsstyrelsen ställde i miljödomen stora krav på grumligheten i vattnet, vilket kan påverka fisken i havet negativt. Grumligheten fick inte överstiga 30 milligram per liter. För att hålla koll på detta togs fyra foton per dygn ute i farleden och grumlighetsprov två gånger i veckan. Kalken på havsbottnen gjorde att vattnet blev ljust att se på.

– Själva muddringsarbetet i Trelleborg gick mycket bra och vi hade bra samarbete med hela personalen och de ansvariga i Trelleborgs Hamn. Vi utförde hela fördjupningen av hamnbassängen och inseglingsrännan.

HAMN

Hamnplats FL 10 muddrade vi också som en tilläggsbeställning. Totalt muddrade vi omkring en miljon kubik, berättar Kristian Backlund.

Det var sommaren 2012 som WASA Dredging påbörjade muddringsarbetet för den nya vändbassängen i Trelleborgs Hamn.

ANLÄGGNINGSARBETEN Wasa Dredging är specialiserade på krävande anläggningsarbeten och muddring i Norden, Baltikum och Ryssland.

– Vår specialitet är undervattenssprängning av berg samt muddring av hårda massor. I Norden förekommer det till största delen hårda bottnar, såsom morän. Ofta stöter man på berg i de djupare avsnitten. Därför har vi valt att utrusta två av våra mudderverk med borrtorn så att samma utrustning kan både spränga och gräva de sprängda bergmassorna, berättar Kristian Backlund.

Wasa Dredging har i tillägg nyligen investerat 18 miljoner euro i ny utrustning.

Det nya grävmaskinsmuddringsverket har utrustats med en 360 ton grävmaskin som gör det möjligt att muddra ner till 17 meters djup med den 18 kubikmeter stora

skopan. Mudderverket har kapacitet att muddra ända ner till 29 m med den längsta bom konfigurationen.

STÖRRE MUDDRINGSKAPACITET Mudderverket går på sitt första uppdrag till hamn och farledsprojektet i Jakobstad på Finska västkusten i slutet av maj, där

företaget ska muddra totalt ca 1,5 miljoner kubikmeter.

– Den stora grävmaskinen ger oss större muddringskapacitet och gör oss samtidigt mindre sårbara för skiftande bottenförhållanden genom sin stora brytkraft i skopa och grävarm, säger Kristian Backlund.

Din partner vid omfattande

muddrings- och sprängningsuppdrag

w w w . w a s a d r e d g i n g . fi Wasa Dredging Oy Ltd, Rådhusgatan 21 B, 65100 Vasa, Finland, tel. +358 (0)6 3444 111, fax +358 (0)6 3444 110, email: kristian.backlund@wasadredging.fi NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

87

TRÄINDUSTRI

SANERING VID HJORTSBERGA SÅGVERK

Området kring Hjortsberga sågverk i Alvesta kommun är sedan 1950-talet förorenat av dioxiner och klorfenoler.

Området saneras nu i ett samarbetsprojekt mellan Södra, SGU och Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Foto: Martin Olson/RGS 90

AV BJÖRN ASPLIND Området kring Hjortsberga sågverk i Alvesta kommun är sedan 1950-talet förorenat av dioxiner och klorfenoler. Nu saneras området i ett samarbetsprojekt mellan Södra, SGU (Sveriges geologiska undersökning) och Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Föroreningar i grundvattnet riskerar att läcka ut i Sjöatorpasjön som gränsar till det tidigare sågverksområdet i väster. Saneringen av grundvattenföroreningen som är den andra etappen sker först med kemisk oxidation genom injektering av oxidationsmedel inom de båda delytorna som idag utgör källor för spridning av klorfenoler. Saneringen omfattar grundvatten i jord inom en cirka 400 kvm stor yta där grundvattenmagasinens mäktighet är cirka 3 meter.

Saneringen av både marken och grundvattnet beräknas kosta runt 8 miljoner kronor.

KLORFENOLER Hjortsberga sågverk drevs av Södra fram till och med nedläggningen 1981. Från 1950-talet fram till 1978 behandlades ny88

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

sågat virke med klorfenoler, för att skydda virket mot missfärgning. Klorfenolbaserade preparat förbjöds den 1 januari 1978. Som en följd av denna träskyddsbehandling är marken och barkdeponin förorenade av dioxin och grundvattnet förorenat av klorfenoler.

Dioxiner binds mycket hårt i marken.

Lösligheten i vatten är låg och nedbrytningen går mycket långsamt. Dioxiner är cancerogena och hormonstörande. De bildas bland annat vid framställning av klorfenolpreparat.

Saneringen består av två etapper. Etapp ett med schaktsanering av den dioxinförorenade marken samt en täckning av barkdeponin, var klar hösten 2013.

Klorfenoler binder inte så hårt i marken och sprids därför till grundvattnet. De ger bland annat irritation på hud och andningsvägar och vissa är konstaterat cancerogena. Pentaklorfenol är mycket giftigt för vattenlevande organismer.

HUVUDSTUDIE Förslag togs fram på möjliga åtgärder om vilka risker som behövde reduceras.

Resultatet blev en huvudstudie, som beskrev vilka undersökningar som hade gjorts, vilka risker som fanns och vilka åtgärder som föreslogs. SGU fick ansvaret för att leda saneringen.

– Projektet har pågått under en lång tid.

Sågverket drevs av Södra, många utredningar har gjorts och området har undersökts för att komma fram till en lämplig åtgärdsnivå. Mycket av det arbetet gjordes av Södra som ansvarig verksamhetsutövare.

I det arbetet var Länsstyrelsen i Kronobergs län tillsynsmyndighet, säger Klas Arnerdal, projektledare vid Enheten Förorenade områden, SGU. IN-SITU SANERING I den första etappen åtgärdades dioxinföroreningen genom urgrävning och övertäckning av en tidigare barkdeponi. Nu pågår en in-situ sanering av pentaklorfenolen den första i Sverige som sker på detta vis.

– Vi gör 35 stycken injektioner med en månads intervall. Den första skedde i början av mars och den andra gjordes i början av april. Via kemisk oxidation oxiderar vi pentaklorfenolen till koldioxid, vatten och klor.

TRÄINDUSTRI

En kemisk oxidant i form av peroxid injiceras, förklarar Klas Arnerdal. Åtgärdsmålet är hårt satt – halten pentaklorfenol ska minska från 20000 mikrogram per liter till 10 mikrogram per liter.

– En månad efter den andra injektionen kommer en provtagning att ske för att se hur långt vi har nått och hur föroreningssituationen ser ut. Förhoppningsvis kommer den att vara mycket bättre än innan vi började. Vi tror dock inte att det kommer att räcka med de här två injektionerna.

35 stycken injektioner görs med en månads intervall.

Den första skedde i början av mars och den andra gjordes i början av april.Via kemisk oxidation oxideras pentaklorfenolen till koldioxid, vatten och klor.

Foto: Martin Olson/RGS 90

DEKLORERING Troligtvis behövs därför en tredje injektering för att helt få bort klorfenolen.

Då handlar det om en reduktiv deklorering där man stimulerar en naturlig biologisk nedbrytning.

– I stället för att oxidera klorfenolen skapar man en fermentationsprocess med till exempel mjölksyra i marken där vätejoner bildas. Vätejonerna ska reagera och byta ut kloret i klorfenolen. Till slut blir det metangas. Denna process är mycket långsammare och vi kommer att följa det

förloppet under ett par års tid.

– Den stora utmaningen i den här typen av entreprenader är att resultatet kan bli väldigt varierat. Därför är det också svårt att veta vilka beslut man kommer att välja när man får resultaten presenterade för sig, avslutar Klas Arnerdal.

När området väl är helt sanerat kommer det att vara lämpligt som strövområde längs med sjön och även lämpligt som industriområde. Om bostäder ska byggas på området kommer det att krävas särskilda åtgärder och anpassningar.

SANERING AV HJORTSBERGA SÅGVERK Vad: I etapp 2 sker sanering av grundvattnet vid sågverksområdet för Hjortsberga före detta sågverk i Alvesta kommun Byggherre: SGU Total-, sanerings- och markentreprenör: RGS 90 Sverige AB Markkonsult: Sweco TransportSystem AB

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

89

Nya foderfabriken i Kalmar väcker stor nyfikenhet AV KIM HALL Den 11 april invigde Prins Carl-Philip den nya foderfabriken i Kalmar. Men redan innan dess var det många intresserade besökare som vill se hur framtidens foderframställning går till. Tack vare den nya anläggningen kan Kalmar Lantmän öka leveransvolymen till 265 000 ton av fyra olika foderslag.

– Det finns en nyfikenhet bland våra ägare och andra som är knutna till branschen.

Dessutom har vår maskinleverantör bett om att få visa anläggningen för sina potentiella kunder. En av våra besökare från England sa att han hade sett många foderfabriker i världen men ingen som var på denna nivå. Med tanke på den stora investeringen det innebär att bygga en foderfabrik som skall hålla 30-50 år fram i tiden, betyder detta mycket för oss, säger Åke Karlsson, teknisk chef på Kalmar Lantmän.

Fabriken är uppbyggd med intagshall där spannmålet och andra råvaror lossas som kommer med lastbil.

Kalmar Lantmän producerar ca 1000 ton arbetsfoder per dygn.

90

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Kalmar Lantmän är en ekonomisk förening vars huvuduppgift är att tillhandahålla medlemmarna utsäde, gödsel, växtskydd och foder samt att ta emot, lagra, förädla och sälja det som lantbrukarna odlar.

LIVSMEDELSSÄKERT FODER – Kravet på fodertillverkning ökar för varje år och nu har vi tagit höjd och investerat i en foderfabrik som producerar livsmedelssäkert foder åt 45 000 mjölkkor, 30 miljoner slaktkycklingar och en miljon värphöns, grisar o s v. Vi har 350 olika artikelnummer som är levande, säger Claes-Göran Nilsson, vd för Kalmar Lantmän. I april 2012 togs det första spadtaget för den nya foderfabriken. En investering på 460 miljoner kr. Kalmar Lantmän hade haft många förhandlingar innan det symboliska spadtaget kunde tas.

De gamla fabrikerna från 1966 och 1981 uppnådde en produktionskapacitet på 230 000 ton, medan den nya foderfabriken som har totalt sex linjer men där man valt att köra på fem, kan foderproduktionen öka till 265 000 ton per år. Med sex linjer blir det uppemot 400 000 ton.

Linjerna i den nya foderfabriken som Kalmar Lantmän nu byggt startar successivt för att på sikt kunna öka leveransvolymen till 265 000 ton av fyra olika foderslag. Den 11 april inviger Prins Carl-Philip anläggningen, som är unik i sitt slag. Foto: Kalmar Lantmän

Vi har tillstånd att producera 420.000 ton.

Nu har vi gjort en rationaliseringsinvestering i effektivare produktion med lägre förbrukning och bättre energianvändning.

Dessutom uppfyller vi lagkravet HACCP som foderbranschen i Europa kräver samt antalet olika avstegscertifiering och klassificeringar som reglerar hur mycket som vi får släppas ut, säger Pontus Steinvall, projektledare på Kalmar Lantmän.

UTLASTNINGEN FUNGERAR Nu är foderfabriken igång och linjerna har startats upp successivt.

– Nu är vi på linje fyra av fem. När vi har fått igång alla och utlastningen fungerar som det ska går vi över till treskift samtidigt som vi fasar ut den gamla fabriken.

Tömmer den på råvaror, kör färdigt det som finns och sedan lägger vi maskinerna i malpåse en tid. Sedan utrangerar och säljer vi det som går att använda. Resten skrotar vi, förklarar Åke Karlsson.

Den ena fabriksbyggnaden kommer troligtvis att rivas medan den andra behåller man som spannmålslager. Personalutrymmen och ställverk sparar man i nuvarande skick. Labbet kommer också att ligga kvar.

Bilvågen får i och med ombyggnationen en bättre logistisk placering, vilket sparar både tid och pengar.

Vi är elinstallatör med egen konstruktion och tillverkning • • • • • • •

Elinstallationer Ställverk och apparatskåp Maskinsäkerhet Energi optimering Automation Termografi Drivsystem

Elvägen 1, 384 30 Blomstermåla Tel: 0499-273 00 E-post: info@sse.se Internet: www.sse.se

PROJEKT

Planlagret sparas och ansluts till den nya fabriken.

– I och med den nya fabriken får vi bättre logistiskt läge och därmed minskar vi transportsträckorna, säger Åke Karlsson. Övergripande målet i byggprocessen har varit arbetsmiljösäkerheten. Endast en halkolycka på marknivå och en som trillade av en pall är allt som har hänt. Kommunikation med de olika entreprenörerna, rimlig tidsplan och hög säkerhetsmedvetenhet har varit nycklarna till att allt har gått så bra.

kommer med lastbil. I den nya fabriken finns det lagringskapacitet för 3-4 dagars produktion, 52 stycken 90 kubiks behållare, 72 stycken tre och fem kubiks behållare.

På Tjärhovet finns större silos för säsongslagring på, med en total lagerkapacitet upp emot 100 000 ton.

– Vi gör ca 1000 ton arbetsfoder per dygn. När vi får tillverkningsfoder jobbar vi med ca 350 olika recept. Allt tillverkas efter order. Lantbrukarna bestämmer vilken blandning deras kreatur skall ha och vi har idag gårdsspecifika recept, förklarar Pontus Steinvall.

KOMMUNIKATION – I ett projekt som detta handlar det hela tiden om kommunikation. Vi har haft ett 30-tal entreprenörer på plats och varit upp emot 100 personer som mest. Då är det viktigt att alla vet vad som gäller, säger Pontus Steinvall.

Tillverkningen börjar då en order kommer till fabriken med att råvarorna doseras och vägs innan de blandas i satser om ca sex ton. Efter blandningen tillsätts vätska i form av vatten, fett och melass. Detta hettas upp i en konditionör till 75 grader i cirka tre minuter för att döda eventuella bakterier.

Fabriken är uppbyggd med intagshall där spannmålet och andra råvaror lossas som

PELLETSPRESSAR Den nya anläggningen har fem linjer med

Vi utför: • • • •

Vi tackar för förtroendet för att få vara leverantör av vs-, styrel- samt ånginstallationer till Er nya foderfabrik.

Kalmar VVS & EL montage AB Adress: Storgatan 70, 386 32 Färjestaden Tel: 0485-31670

92

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Konsultation Installation Driftsättning Injustering

Den nya foderanläggningen har fem linjer med blandare, vätskemixrar, konditionörer och pelletspressar där massan omvandlas till pellets. Två pelletslinjer kör förbi pressen och istället tillverka mjöl till bl a svin och värphöns.

www.avent.se • • • •

Service Bostadsventilation Radonåtgärder OVK-besiktning

• Energideklaration

Avent installation

projekterar, konstruerar och installerar ventilation och värmesystem i alla typer av fastigheter.

Vi förverkligar beställarens idéer om kostnadseffektiva tekniska installationer med ett långsiktigt tänkande på energi och miljö.

AVENT Karlstorpsv. 14 392 39 Kalmar • 0480-49 31 31

PROJEKT

blandare, vätskemixrar, konditionörer och pelletspressar där massan omvandlas till pellets. Efter pelletspressen hamnar det i en kyl där pelletsen kyls med filtrerad luft.

Efter pelletingen kan fodret efterbehandlas genom krossning, sållning och så kal�lad coating där ytterligare fett kan tillföras på pelletsen. Därefter transporteras fodret vidare till 96 utlastningsbehållare. Dessa är uppdelade i tre linjer, en för nötkreatur, en för slaktkycklingar och en för värphöns och svin. Sedan lastas fodret på lastbilarna med hjälp av sex robotlastare.

– Vi har två pelletslinjer som vi kan köra

förbi pressen och istället tillverka mjöl, som kan användas till t ex svin och värphöns.

Då sparar vi energi eftersom pelletstillverkningen är energikrävande, säger Pontus Steinvall.

Hela fabriken har hög automatiseringsgrad, som bemannas med tio operatörer.

Kalmar Lantmän har i huvudsak Småland, Blekinge, Skåne och Östergötland som sitt marknadsområde.

– Vi tillhör en av de större fodertillverkarna i Sverige och vi ser en fortsatt positiv utveckling framför oss.

Det finns en sammanhållning bland oss som jobbar i den gröna sektorn. Det har blivit klusterbildningar bland oss i Sydöstra delen av landet som jobbar med mjölk- och kycklingproduktion.

Vi samverkar och byter erfarenheter med varandra. Därför lägger vi stor vikt vid rådgivning, forskning och utveckling.

Det gäller att ställa krav så djuren mår bra, säger Claes-Göran Nilsson som tillägger att invigningen med Prins Carl-Philip som hölls den 11 april återspeglade ett slutförande och en början på en ny epok.

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

93

BIOENERGI

Med nya Örtoftaverket arbetar Kraftringen för framtidens fossilfria samhälle AV KIM HALL Den 29 april invigs det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta utanför Lund/Eslöv. För Kraftringen är detta en investering i framtidens fossilfria samhälle.

Det är företagets största satsning någonsin, som ger hållbart producerad värme till ca 50 000 hushåll, och el motsvarande behovet i hela Eslöv. 1,8 miljarder kr har det kostat att bygga det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket.

– Byggprojektet är i princip klart och nu kör vi provdrift under hela mars månad för att under sista veckan övergå till prestandaprov. Vid månadsskiftet mars-april tar vi över anläggningen från leverantörerna.

Allt går i ett rasande tempo, säger Richard Bengtsson, Kraftringens projektchef för Örtoftaverket.

FYRA KOMMUNER Kraftringen är ett energibolag som ägs av de fyra skånska kommunerna Lund, Eslöv, Hörby och Lomma. Verksamheten omfattar produktion, distribution och försäljning av el, gas, värme, kyla och optisk fiber.

Man arbetar även med energilösningar och entreprenadtjänster. Energibolaget har ca 400 anställda och omsätter ca 3 miljarder kr.

– Hur vi väljer att producera vår energi är en viktig fråga här och nu men också för kommande generationer. Vi har ett ansvar och en möjlighet att påverka. Med förverkligandet av Örtoftaverket har vi gått från ord till handling, säger Sylvia Michel, koncernchef på Kraftringen.

Denna nya anläggning betyder mycket för regionen genom att den tillför en stor andel hållbart producerad värme och el.

FÖRÄNDRADE UTMANINGAR – Sedan jag kom in i energibranschen 2005 har utmaningarna förändrats. För oss är det numera oerhört viktigt att arbeta med medvetna kunder och samarbetspartners för att tillsammans skapa den energi som leder utvecklingen av det hållbara samhället. Idag samarbetar vi exempelvis med Öresundskraft i Helsingborg och 94

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta är i princip klar och kommer att betyda mycket för regionen genom att den tillför en stor andel hållbart producerad värme och el. Från och med april övertar Kraftringen formellt hela anläggningen.

Foto: Kraftringen

Landskrona Energi om att koppla ihop våra fjärrvärmenät för ökad flexibilitet och sänkta kostnader, men även med de nya stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i Lund, om att ta hand om deras överskottsvärme som annars skulle gå till spillo, och omvandla den till fjärrvärme, säger Sylvia Michel.

Efter en tillståndsprocess på sex år kunde spaden den 15 mars 2012 sättas i marken för byggandet av det nya kraftverket i Örtofta. Efter en byggprocess på två år är i stort sett allt på plats.

Den 50 meter höga pannbyggnaden, som i huvudsak består av stålkonstruktion och vit fasad i parockelement, och

Konkurrensen mellan energibolagen ökar och hela energibranschen står inför nya utmaningar. Dels är det viktigt att arbeta med medvetna kunder och samarbetspartners för att tillsammans skapa den energi som leder utvecklingen av det hållbara samhället, dels attrahera ungdomar till denna typ av arbete, menar Sylvia Michel, koncernchef på Kraftringen.

den 80 meter höga skorstenen är klar liksom bränslehanteraren. Foster Wheeler har levererat pannan av typ CFB (cirkulerande fluidicerande bäddteknik), vars förbränningsteknik är noga utvald för att klara bränslemixen med skogsbränsle och returträ. Torven som tillsätts innehåller svavel som motverkar korrosion i pannans varmaste delar.

Rökgasanalys som ger resultat

OPSIS System400 Vi har lång erfarenhet av utveckling, tillverkning och drift av högteknologiska, innovativa system för gasanalys, kontinuerlig emissionsmätning, processkontroll och miljöredovisning.

Våra gasanalysinstrument är certierade av en rad olika myndigheter och testinstitut världen över och möter kraven i EN15267, EN 14181, NFS 2002:28 och NFS 2002:26.

Vår senaste produkt är System400, ett system med tre möjligheter, tre olika metoder - In situ, fastloop eller värmeextraktivt - beroende på vilken typ av mätning och vilka gaser som ska kontrolleras.

Scanna koden för att se videon om System400 på OpsisPLAY.

Kontakta oss för mer information om hur vi kan vara en del i er mätvardag.

Vi mäter kontinuerligt på Örtoftaverket.

Läs mer på www.opsis.se • E-post: info@opsis.se • Tel: 046-72 25 00

BIOENERGI

Vattnet i pannan kokas upp till 540 grader för att omvandlas till ånga som driver turbinen via en generator som producerar elektricitet. Värmen från den använda ångan överförs sedan via värmeväxlare till fjärrvärmenätet som försörjer hushållen med värme.

Via rökgasrenings- och rökgaskondenseringsanläggningen passerar de heta rökgaserna för att renas och bli till ytterligare fjärrvärme innan de släpps ut i luften.

– Nu håller vi på med slutbesiktning av leveranserna och överlämningen av produktionsanläggningen till den ordinarie driftpersonalen. Drift- och underhållspersonalen har varit med under hela projektet och har fått utbildning av leverantörerna, som ansvarar för provdriften fram tills att Kraftringen formellt övertar hela anläggningen den första april. Sedan har vi ansvaret, säger Richard Bengtsson.

HÖG SÄKERHET Även om intensiteten på arbetsplatsen har varit hög har säkerheten alltid legat högst på agendan.

– Oförutsedda händelser sker alltid.

Vattnet i pannan kokas upp till 540 grader för att omvandlas till ånga som driver turbinen via en generator som producerar elektricitet.Värmen från den använda ångan överförs sedan via värmeväxlare till fjärrvärmenätet som försörjer hushållen med värme.

hon symboliserar ljuset, men det blev lite förseningar som gjorde att turbinen döptes till Gunnar istället.

Konkurrensen mellan energibolagen ökar, regelverket hårdnar och förordningarna från myndigheterna och regeringen medför stor administrativ börda för framför allt de mindre bolagen.

Richard Bengtsson, Kraftringens projektchef för Örtoftaverket.

Vi har haft en nollvision när det gäller arbetsmiljön och är glada att kunna säga att vi klarat oss med endast ett par dagars sjukskrivningar. Ett sådant här projekt innebär en riskabel miljö med höga höjder och heta arbeten, och därför har vi hela tiden haft säkerhetsfrågorna för ögat, säger Richard Bengtsson.

Traditionsenligt har turbinen fått ett eget namn, efter namnsdagen på den dag som den sattes igång. Förhoppningen var att den skulle kunna komma i gång på Luciadagen, den 13 december 2013, eftersom 96

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

FORSKNING OCH UTVECKLING – Marginalerna är små med låga elpriser och elcertifikat. Då gäller det för oss att hitta andra sätt att sänka kostnaderna. Forskning och utveckling är viktigt. Kunderna är engagerade och ställer krav på oss, vilket är positivt. Men branschen generellt har dåligt renommé, och media, politiker och kunder behöver bättre förstå hur energibranschen fungerar. Vi själva måste vara självkritiska och hitta nya vägar samtidigt som vi involverar våra kunder. Därför arbetar vi aktivt med att bjuda in till dialog och samverkan,

säger Sylvia Michel.

– För branschen är det bra med en mix av olika produktionsanläggningar och bränslen. Vi kan inte leva på bara en bränsleform. Vi behöver dessutom tillföra mer förnybar energi i energisystemet, och det är vår uppgift att väcka intresset hos kunderna. Just nu ser vi exempelvis att det börjar finnas ett stort intresse för solceller, tillägger Sylvia Michel.

Energibranschen står även inför ett annat stort problem och det är att inom den närmaste tiden behöver man rekrytera 7-8 000 nya medarbetare. Branschen har av tradition låg personalomsättning, där många har 30-40 år i branschen och där yrket gått i arv från farfar till barnbarn.

BRANSCHEN FÖRÄNDRAS – Branschen som vi kommer se framöver blir annorlunda. Utbildningsväsendet har inte hängt med och kompetensen vi behöver finns inte. Det gäller för oss att attrahera ungdomar till denna typ av arbete. Vi har olika exempel på där vi engagerar oss i grundskolan, men också universitetsnivå.

Vi har 10-15 examensarbeten inne per år och i vissa fall har vi också kunnat erbjuda anställning. Här ser vi en god bas för rekrytering, och samarbetet med universitet och skola är därför viktigt för oss, säger Sylvia Michel.

Med tanke på att många beslut görs i Bryssel betonar Sylvia Michel avslutningsvis att det är viktigt att energibranschen inte enbart lever i den lokala ankdammen utan också lever i ett europeiskt och nordisk perspektiv.

KALENDARIUM

MAJ Elmia Automation -6-9 Maj ELMIA Den ledande automationsmässan för tillverkningsindustrin. Arrangeras samtidigt som Elmia Svets och Fogningsteknik.

Läs mer på www.elmia.se/automation

Logistik & Transport -7-8 Maj SVENSKA MÄSSAN Logistik & Transport är Nordens ledande mässa och konferens inom logistik & transport. Läs mer på www.logistik.to.

Energiutblick -13-14 maj STOCKHOLM WATERFRONT CONGRESS CENTER Energiutblick är Energimyndighetens årliga energikonferens. Den vänder sig till företag, myndigheter, forskare och andra privata och offentliga aktörer, för vilka energifrågan har en viktig roll. Temat i är är ”Bortom 2020 – ett hållbart energisystem”.

Läs mer på www.energimyndigheten.se

MaskinExpo 2014 -22-24 maj

STOCKHOLM OUTDOOR EXHIBITION AREA

Nordens största maskinmässa med de hetaste

av årets nyheter från branschen. Hjullastare, grävmaskiner, liftar, plogar, klippare och bilar.

Läs mer på www.maskinexpo.se JUNI PulPaper 2014 - 3-5 juni HELSINKI EXHIBITION & CONVENTION CENTRE Mässa i världsklass, internationell konferens på toppnivå.

Läs mer på www.pulpaperevent.com World Bioenergy -3-5 juni ELMIA En unik mötesplats för den globala bioenergin med blandning av teori, praktik, problemlösning och mötesplats för affärer.

Läs mer på www.elmia.se/ worldbioenergy Euro Mine Expo 2014 - 10-14 juni SKELLEFTEÅ KRAFT ARENA Internationell mässa och konferens för gruvindustrin.

Läs mer på: www.eurominexpo.com

SEPTEMBER Trä & Teknik -2-5 september SVENSKA MÄSSAN Trä & Teknik är Nordens mest kompletta träindustrimässa. Här visas hela bredden av produkter och tjänster för träindustrins alla delar. Läs mer på: www.traochteknik.se Fjärrvärmemässan -30 september2 oktober ELMIA Den självklara träffpunkten för alla med anknytning till fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. är energi- och uppvärmningsfrågorna blir allt hetare är det här som lösningarna och möjligheterna hamnar i brännpunkten.

Arrangeras parallellt med VA-Mässan och Elmia Avfall & Återvinning. Läs mer på: www.elmia.se/fjarrvarmemassan OKTOBER Scanautomatic & ProcessTeknik 7-9 oktober SVENSKA MÄSSAN Nordens största mässa för tillverkande industri Läs mer på www.scanautomatic.se

erbjuder grundläggning för alla typer av byggande. har stor kunskap och yrkesskicklighet. är marknadsledande.

Rätt från grunden.

www.hercules.se

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014

97

UTBILDNING

Volvokoncernens universitet invigt

Foto:Volvo

Nu har Volvokoncernens eget universitet öppnats, Volvo Group University.

Universitetet ligger i Arendal i Göteborg och kommer att bli centrum för fortbildnings- och kompetensinsatserna för koncernens 110 000 anställda i hela den globala verksamheten.

Varje år deltar Volvokoncernens anställda och återförsäljare över hela världen i mer än en halv miljon utbildningsdagar. Med medarbetare på över 190 marknader som arbetar med allt från produktutveckling och montering till ekonomi, marknadsföring och försäljning är alla medarbetares kompetens och vidareutbildning en avgörande framgångsfaktor för koncernen.

Efter många år av tillväxt genom att köpa andra bolag – som Renault Trucks, Mack Trucks och UD Trucks, lanserade Volvokoncernen i januari 2012 en helt ny och funktionell organisation där koncernens lastbilsbolag fördes samman i divisioner med tydliga ansvarsområden inom teknologi och produktutveckling, produktion och försäljning.

98

NORDISKA PROJEKT nr2 • 2014 www.nordiskaprojekt.se

Nu tar Volvokoncernen samma steg med de anställdas vidareutbildning. ”Det är viktigt att de utbildningar vi erbjuder stöttar vår strategi framåt och omvandlingen av Volvokoncernen. Med Volvo Group University säkrar vi att utbildningarna bygger den kompetens som gör att vi når vårt långsiktiga mål om att bli ledande inom hållbara transportlösningar”, säger Kristina Rejare, chef för Volvo Group University. ”Vi vet att våra medarbetare värderar möjligheterna till fortsatt lärande under sitt yrkesliv högt Genom ett eget universitet höjer vi kvaliteten på den vidareutbildning vi erbjuder inom Volvokoncernen samtidigt som det blir tydligt att vi verkligen satsar långsiktigt på våra anställdas kompetensutveckling”, Universitets verksamhet kommer att bestå av ett antal akademier, varav några är: Project management: Att driva stora projekt inom en koncern som Volvo ställer höga krav på kunskaper inom projektledning, såväl som företagets kultur och egna processer.

De största projekten, som lanseringen av

en helt ny lastbilsserie, är miljardinvesteringar som involverar tusentals människor inom områden som spänner över bland annat inköp, produktion, eftermarknad, logistik och IT. Volvo Group Fundamentals: Koncerngemensam kunskap som alla som arbetar inom koncernen ska känna till.

Engineering & Operations: Volvokoncernens produkter blir i allt högre grad högteknologiska med många elektroniska komponenter. Anställda måste utbildas i samma takt som utvecklingen inom branschen går framåt.

Samtidigt kan kvaliteten i ett färdigt fordon hänga på att muttrarna dras åt med precis rätt kraft i monteringen.

Leadership & Management: Träning och utbildning för Volvokoncernens chefer och ledare.

Volvo Group University invigdes den 7 april och är beläget i nya lokaler i Arendal.

Lokala nav i de länder där koncernen har verksamhet kommer att byggas upp de närmsta åren.

tillförlitlig. robust. beprövad.

vacon ac drives 0.55kw — 5300kw AB Fortum har under många år använt Vacon frekvensomriktare till stora delar av Stockholms energiproduktion, fjärrvärme- och fjärrkylanät. Med Vacons frekvensomriktare sparar du energi och minskar resursslöseriet i tre steg: • Du använder mindre energi för att få jobbet gjort • Du ökar livslängden och tillgängligheten på din utrustning • Du optimerar din process och ökar kvalitetsutbytet Välkommen att kontakta oss via www.vacon.se eller ring 08-29 30 55 för att se hur vi tillsammans kan rädda vår planet och spara pengar.

POSTTIDNING B LJUNGÅFORS MEDIA AB BOX 451 30 104 30 STOCKHOLM

NO PROBLEMS PÅ VÄG IN TILL NORGE

No Problems Industri & Fasadställningar Telefon nummer: (+46) 0302-259 00 Hemsida: www.noproblems.se