NR 7 2012
NORDISKA PROJEKT
NR 1 2013
MAGASINET FÖR DIG INOM ENERGI & INDUSTRI
www.nordiskaprojekt.se
Leverera solvärme till när- och fjärrvärmenät Domsjö 2012 –Finishen möjlighet på medprojekt stor potential Nytt världsunikt kraftvärmeblock i Västerås
Ny allians i automationsbranschen hittar de rätta kunderna Rökgasrening - Svensk tradition som vidareutvecklas
Block - för baslast i nätetupp hosfjärrvärmen Fortum Täby2kommun bygger
– med hjälp av E.ON SAMS Ny samlande kraft för underhåll
Nordens största ultrafilteranläggning Nya kraftvärmeverket i Tranås har passerat ytterligare en milstolpe
Unikt energisamarbete i Gävle
Förstärkt reservkraft på S:t Görans sjukhus
Varbergs fjärrvärmeanläggning snart klar
Vetlandas nya kraftvärmeverksanläggning trimmas in
Stort och litet underhåll hos Munksjö Paper
Mycket positivt för Skoghalls nya renseri
Stort projekt på PM5 i samband med underhållsstopp
Effektiva lösningar för bergs- och gruvindustrin
ViaCon levererar effektiva lösningar för bergs- och gruvindustrin. Korta byggtider i kombination med styrka och flexibilitet har resulterat i många framgångsrika kundprojekt både i Sverige och internationellt. Vi bygger matartunnlar under malmlager, rörbroar för extrema belastningar, siloanläggningar, höga stödmurar och mycket mera. Vi kommer ofta in i tidiga skeden i projekten och stöttar byggherrens konsulter med egen expertis.
Kontakta oss - så berättar vi mer!
Ring oss! 0771-640040
E-post: viacon@viacon.se Webb: www.viacon.se
Lidköping Gävle Stockholm
Lycksele Kungälv Göteborg
Luleå Eslöv Malmö
Bara vind och vatten Vårt klimat och miljön runt omkring oss är lika viktigt för oss alla. Vi väljer smarta lösningar för miljön och säljer bara el som kommer från vind och vatten. Så när du väljer el från oss har vi redan tänkt på miljön åt dig. Att ha omtanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA!
FJÄRDE PLATS - SKI - ELBOLAG MED FLEST NÖJDA KUNDER 2011 FÖRNYBAR EL - INGÅR ALLTID I VÅRT ERBJUDANDE TILL DIG
varbergenergi.se
telefon 0340-62 88 00
CONFERENCE & EXHIBITION
6th Annual
E V A S Y B 0 â‚Ź30 A27 0 < 5 1 uote: NP Q
Â’ <TTc cWT \^bc X]U[dT]cXP[ UXVdaTb in cWT BRP]SX]PeXP] B\Pac 4]TaVh mix – learn, connect and network with 250+ experts on market forces, efficiency, sustainability and innovation, and what makes the region the undisputed global leader in ‘smart’ Â’ 6Tc QTWX]S cWT bRT]T on cWT RdaaT]c _^[XRh P]S \PaZTc STbXV] P]S cWT [PcTbc in b\Pac STeT[^_\T]cb – from renewable integration, responsive networks and technology, to symbiotic energy efficient communities and empowered consumers Â’ >_T] SXP[^VdT fXcW our b_TPZTab - Key organisations who already confirmed their participation include Vattenfall AB, Fortum Distribution, E.ON Sweden, DONG Energy, Dansk Energi, Energinet, SINTEF Norway, MVV Energie AV, European Commission, European Network for Cybersecurity and many more‌
17-18 April 2013 Stockholm, Sweden
’ <TTc cWT TgWXQXc^ab – from technology giants to smart energy entrepreneurs displaying some of the most innovative and cutting edge technologies and services to the mature energy sector
Organised by
Gold Sponsor
Silver Sponsors
Bronze Sponsors
www.therecorporation.com
4
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
Supporting Associations
Smart Energy Demand Coalition
www.smartutilitiesscandinavia.com www smartutilitiesscandinavia com
Organised by
LEDARE
Över 100 miljoner till forskning om el och bränsle frün solenergi Energimyndigheten har fÜrdelat 108 miljoner kronor till nügra av landets bästa forskargrupper. Sverige har genom sitt unika innovationsklimat potential att leda nästa steg i utvecklingen av solenergi. I fem av forskningsprojekten som Energimyndigheten nu beviljat stÜd till utvecklas teknik fÜr nya typer av solceller, och i det sjätte ska omvandling av solenergi till bränsle demonstreras. Samtliga forskningsprojekt bedÜms kunna Üka andelen fÜrnybar energi i det svenska energisystemet. Solceller och solbränsle är viktiga framtidsomrüden där svenska forskare kan bidra till energiomställningen büde lokalt och globalt, samtidigt som teknikutvecklingen kan ge arbetstillfällen i Sverige. )XQJHUDQGH VROFHOOHU ÀQQV UHGDQ L GDJ RFK Q\D RFK XW|NDGH DQYlQGQLQJVRPUnGHQ |SSQDU VLJ RP GH NDQ EOL ELOOLJDUH PHU à H[LEOD HOOHU PHU HIIHNWLYD $SSDUDWHU VRP RPYDQGODU VROHQHUJL WLOO EUlQVOH ÀQQV LQWH Sn PDUNQDGHQ lQQX PHQ GHW SURMHNW VRP QX InU ÀQDQVLHULQJ NDQ fÜra forskningen närmare detta mül. Gensvaret pü den fÜrsta utlysningen inom forskningsprogrammet �El och bränsle frün solen� har varit stort. Energimyndigheten har efterlyst projekt där forskningsresultat omsätts i tillämpningar och det handlar om forskning av absolut hÜgsta klass. FÜr att vi ska kunna ställa om energisystemet behÜvs inte bara bra forskning, utan även att forskningen leder fram till utveckling av faktiska produkter genom tillämpning och samarbete med näringslivet. Inom programmet planeras en andra utlysning under 2013, där Energimyndigheten vill knyta ihop industri och forskning ytterligare L VDPÀQDQVLHUDGH SURMHNW 6ROHQHUJLWHNQLN RPIDWWDU GHVVXWRP PRGXlutveckling, kraftelektronik och andra kringkomponenter. Inte minst pü dessa omrüden kan utveckling inom solteknikomrüdena bidra till WLOOYl[W RFK DUEHWVWLOOIlOOHQ L 6YHULJH .DQVNH KDU GX QnJRQ EUD LGp VRP kan fÜrverkligas? Färska siffror frün Tyskland om landets produktion av fÜrnybar el är mycket positiva. Sol-elen har Ükat kraftigt och svarade fÜr 14 TWh under fÜrsta halvüret 2012. FÜr att fü grepp om storleksordningen kan det jämfÜras med Sveriges användning av el inom hela bostadsRFK VHUYLFHVHNWRUQ VRP lU FLUND 7:K SHU KDOYnU .DQVNH GH svenska energiaktÜrerna skulle behÜva en knuff framüt och inspireras av tyskarna? Här i Sverige är det hittills kanske framfÜrallt de mindre fastighetsäJDUQD VRP LQWUHVVHUDW VLJ I|U VROYlUPH RFK VRO HO 'HW ÀQQV VHGDQ H[HPSHO Sn IUDPV\QWD HQHUJLI|UHWDJ PHQ PHUSDUWHQ W\FNV lQ Vn OlQJH ligga lügt. Flera typer av drivkrafter kan behÜvas. Nationella mül kan bli en südan kraft. Mület är att inom 10-20 ür nü upp till 4 TWh solvärme och 4 TWh sol-el. Pü längre sikt kan solvärme täcka 10 procent av vür värmeanvändning i bostäder och service; och sol-el täcka 10 procent av vür totala elanvändning. 4 TWh solvärme kan produceras med cirka 1 kvm solfüngare per invünare. 4 TWh sol-el motsvarar cirka 500 W installerad effekt per invünare. År 2011 hade Tyskland 300 W per invünare. – Vi ser gärna att Energimyndigheten für i uppdrag av Regeringen att utreda vad som praktiskt behÜvs fÜr att nü mülen, säger Lars $QGUpQ L HQ DUWLNHO RP VROHQHUJL L GHWWD QXPPHU nUHWV I|UVWD DY Nordiska Projekt.
Vi belyser ocksü den nya alliansen i automationsbranschen som ska hitta de rätta kunderna och Üka svenska industrins internationella konkurrenskraft. Svenska Automationsgruppen ska verka fÜr investeringar i nya konkurrenskraftiga produktionsprocesser med hÜgt I|UlGOLQJVYlUGH GlU à H[LELOLWHW HQHUJLHIIHNWLYLWHW RFK PLOM|KlQV\Q lU FHQWUDOD 0HU RP GHWWD ÀQQV DWW OlVD L GHW KlU QXPUHW DY 1RUGLVND Projekt. Vi tar er ocksü med till Värmland och Stora Enso Skoghall där den nya vedlinjen hos Stora är i full drift sedan ett par münader. Andelen HJHQSURGXFHUDG à LV |NDU RFK GHVVXWRP |NDU VDQQROLNW YHGXWE\WHW Qngot pü inkÜpt massaved. Anläggningen lägger grunden fÜr vidareutveckling av bruket. Investeringsprojektet kostar 850 miljoner kronor och kallas Wood 2012. 9HUNVDPKHWHQ KDU QX LQOHWWV YLG 1RUWKODQGV DQOlJJQLQJ L .DXQLVYDDUD i Pajala kommun. Produktionslinjen har i det stora hela fungerat mycket bra frün start och fÜretaget producerar nu hÜgvärdigt järnmalmskoncentrat. Till en bÜrjan tas malm frün norra fyndigheten Tapuli och malmen anrikas i den fÜrsta av anrikningsverkets tvü processlinjer. HÜsten 2014 ska andra linjen vara färdigställd fÜr att anrika mer malm frün Tapuli och sedan även frün Sahavaarafyndigheten i sÜder. 9nU UHSRUWHU .MHOO $UQH /DUVVRQ KDU EHV|NW .DXQLVYDDUD GlU GHW I|Usta järnmalmskoncentratet producerades den 4 december i fjol. Frün mitten av januari produceras cirka 3000 ton koncentrat per dygn. När büde Tapuli och Sahavaara är igüng planerar Northland att hülla en produktionstakt pü drygt 4 miljoner ton koncentrat per ür. Därmed blir Northland näst stÜrsta järnmalmproducenten i Europa efter /.$% 9HUNVDPKHWHQ lU HWW VWRUW O\IW I|U UHJLRQHQ LQWH PLQVW I|U Pajala kommun som under lüng tid haft ett vikande näringsliv. Med tanke pü den senaste tidens utveckling i Northland für man verkligen fÜr Pajalas och alla de inblandades skull hoppas att det ordnar upp sig pü nügot vis. Dagarna blir allt längre och ljuset har ütervänt. Vüren bÜrjar anas och püsken är snart här. En intensiv tid väntar när naturen vaknar pü nytt efter denna lünga och kalla vinter. Passa pü och njut! Trevlig läsning!
J Ă… Jan Ă…strĂśm ChefredaktĂśr Nordiska Projekt
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
5
! " #$ %%%
Mars INNEHÅLL 15
5
Ledare
8
Nyheter
14
Leverantörsguiden
15
Ny allians i automationsbranschen hittar de rätta kunderna Svensk industris internationella konkurrenskraft ska öka. Svenska Automationsgruppen är en allians mellan Transmissionsgruppen i Sverige och Swedish Industrial Robot Association.
38
20
Automatisk ändlägesdämpning hos cylindrar från Festo
21
Solenergin gynnas av nationella mål och pådrivande kunder
24
Solvärme till när- och fjärrvärmenät har stor potential
27
31 33
51
42
Vetlandas nya kraftvärmeverksanläggning trimmas in
44
Nordens största ultrafilteranläggning Göteborgs stad satsar 700 miljoner kronor för att få hälsosamt vatten.
47
Akkats G2 skulle köras igång under våren 2012, men vattenvirvlar har sugit in is mot vattenvägarnas isgrindar och bildat isproppar. Förhållandet mellan hålet i botten av sjön och djupet har gjort att det bildades vattenströmningar som inte var önskvärda.
51
Täby kommun bygger upp fjärrvärmen med hjälp av E.ON
54
Würth bygger huvudkontor och centrallager i Örebro Satsar på ett framtidssäkert och effektivt logistiksystem.
Utveckling av solceller i Sverige kan bli avgörande
56
Spar energi med Fortums nya solkraftslösningar
Moderniserad och förstärkt reservkraft på S:t Görans sjukhus
58
Produktionsstart för gruvan i Kaunisvaara
Mycket positivt för Skoghalls nya renseri
Verksamheten har inletts vid Northlands gruvanläggning. Produktionslinjen har fungerat bra från start och företaget producerar nu högvärdigt järnmalmskoncentrat.
Grunden lagd för vidare-utveckling av bruket. Investeringsprojektet Wood 2012 kostar 850 miljoner kronor.
38
Spontvägg i sjön hindrar is från att fastna i Akkats isgrindar
Ytterligare milstolpe för nya kraftvärmeverket i Tranås
65
Kalendarium
66
Bixia driftsätter fem vindkraftverk
Huvuddelen av byggnaden är på plats och monteringen av panna och ugn är färdig.
UTGIVARE: ljungåfors media ab Box 14530, 113 46 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719
MARKNAD: Niklas Dahlgren, niklas@nordiskaprojekt.se
TRYCK: Exakta 2013
Tomas du Rietz, tomas@nordiskaprojekt.se
CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Jan Åström Jan Åström, janne@ljungaforsmedia.se
Said Samea, said@nordiskaprojekt.se
GRAFISK FORMGIVARE: Gabriella Lilliesköld, gabriella.lillieskold@jntpublishing.se
SKRIBENTER: Marie Louise Aaröe Björn Asplind Kim Hall Kjell-Arne Larsson
Mattias Andersson, mattias@nordiskaprojekt.se
OMSLAGSBILD: Solpaneler under ett molnlandsskap
Jonathan Lundqvist, jonathan@nordiskaprojekt.se
www.energikanalen.se www.industrikanalen.se
PRENUMERATION/WEBANSVARIG: Jonas Andersson, jonas@nordiskaprojekt.se
Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa. NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
7
NYHETER
Vindkraften fortsätter att växa under 2013
Lanforslyftet
Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi.
Svensk Vindenergi spår i en ny prognos en fortsatt stark tillväxt av vindkraften under 2013. Årsproduktionen förväntas öka med 36 procent till 9,7 TWh el, trots rådande lågkonjunktur. – Den fortsatt goda utvecklingen för vindkraften visar att marknaden bedömer att vindkraften har en långsiktig potential och kommer få en central roll i det framtida energisystemet. Den ökande vindkraftsproduktionen bidrar till ett lägre elpris, att ägandet av elproduktionen sprids samt att vi ökar försörjningstryggheten. Dessutom bidrar vindkraften till att minska klimatutsläppen från kolkraftverk i våra grannländer, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. År 2012 blev ett nytt rekordår för vindkraften med 846 MW installerad effekt, motsvarande 12 miljarder kronor i investeringar. Den goda utvecklingen ser ut att fortsätta även under 2013. Redan i dag har investeringsbeslut fattats om 345 nya vindkraftverk med en samlad effekt om 825 MW med beräknad driftstart 2013. Det finns också ett stort antal projekt med tillstånd klara, eller under prövning, som kan komma att installeras under året. Drygt en femtedel av det som driftsätts i år skulle egentligen ha kommit in sista kvartalet 2012 men försenades av olika anledningar. Samtidigt har orderingången ökat med 281 MW mellan tredje och fjärde kvartalet. – Den ökade orderingången visar att det fortfarande tas investeringsbeslut trots långkonjunktur, låga priser på el och elcertifikat. En viktig förklaring är att vindkraften har blivit billigare och att man ser det som en långsiktig investering, säger Mattias Wondollek, Svensk Vindenergi. Svensk Vindenergi bedömer att det är möjligt att nå den så kallade planeringsramen om 30 TWh vindkraft till 2020 bara utifrån alla i dag tillståndsgivna projekt. Däremot finns det begränsningar i elcertifikatsystemet och elnäten som kommer att avgöra hur mycket vindkraften kommer att kunna byggas ut till 2020. – Sverige står inför ett viktigt vägval då det kommer behövas stora investeringar i ny elproduktion när den befintliga kärnkraften pensioneras.Vindkraftsbranschen står beredd att fortsätta utbyggnaden för att säkerställa tillgången på el, men det krävs beslut från regeringen om att öka ambitionen för den förnybara elen i samband med kontrollstationen år 2015, avslutar Annika Helker Lundström.
8
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
Lanforsens kraftverk genomgår en omfattande uppgradering för att trygga driften de kommande 15 åren. Framförallt byts elutrustning, kontrollutrustning och kylsystem ut. Andra åtgärder är att se över intagsgaller och utrustningen för att ta bort skräp vid intagen. Lanforsens kraftverk ligger utmed Dalälven nära Älvkarleby. Kraftverket som stod klart 1930, byggdes av Stockholm stad tillsammans med Sandvikens Jernverksaktiebolag, producerar i dagsläget cirka 215 GWh om året. ”Vi gör uppgraderingarna för att trygga driften för den kommande femtonårsperioden. En stor fördel i projektet är att vi inte förlorar någon produktion eftersom Lanforsen har mer installerad effekt än vad som motiveras av vattenföringen. Med andra ord vi förlorar inget på att ställa av en turbin i taget av de totalt fyra”, berättar projektledaren Markus Johnsson. 9RHIV QMXXIR EZ XEPIR ½GO OVEJXZIVOIX IXX nytt styrsystem, men nu är det åter dags att göra större uppdateringar. Utöver den elektriska utrustningen ser man bland annat över intagen för att bättra ta till vara fallhöjden genom att minska förekomsten av bråte som dämmer upp vattnet. Enligt planen ska alla arbeten vara slutförda före årsskiftet.
Åtgärder att se över är bland annat intagsgaller och utrustningen för att ta bort skräp vid intagen.
REKORDÅR FÖR LKAB:S LEVERANSER Statliga LKAB levererade 26,3 miljoner ton järnmalmsprodukter under 2012, de hÜgsta leveranserna i modern tid. Det tidigare rekordet frün ür 2010 slogs med 0,3 miljoner ton. r 5SPUT PSPMJHB UJEFS IBS WJ MZDLBUT TÅMKB IFMB -,"# T produktion och lite till, säger Markus Petäjäniemi, marknads- och logistikdirektÜr. r 7J IBS PDLTÇ MFWFSFSBU SFLPSENZDLFU QFMMFUT miljoner ton och slog det tidigare rekordet frün 2011 med en miljon ton, säger han. Det är främst kunder i MellanÜstern och Asien som efterfrügat mer järnmalm under andra delen av 2012. Europa har varit tudelat. LKAB har noterat büde Ükningar och minskningar av inkÜpen frün LKAB:s kunder. Drygt 80 procent av LKAB:s fÜrsäljning bestür av nischprodukten järnmalmspellets och stÜrsta delen gür till Europa. r -,"# T KÅSONBMNTQFMMFUT ÅS LWBMJUFUTQSPEVLUFS som Üverlag mÜter stark efterfrügan.Vi hade kunnat sälja ännu mer om vi haft hÜgre produktionskapacitet, säger Markus Petäjäniemi. r &GUFSGSÇHBO WBS TPN TWBHBTU VOEFS TPNNBSFO men har sedan september fÜrbättrats väsentligt. Fjärde kvartalet blev ocksü rekord, det hÜgsta i modern tid med drygt 7,5 miljoner ton i leveranser, säger han. LKAB stür idag fÜr 90 procent av järnmalmsproduktionen i EU, och planerar att Üka kapaciteten med 35 procent till ür 2015 genom att Üppna tre nya dagbrottsgruvor i Svappavaara i Kiruna kommun. Ca tvü tredjedelar av leveranserna fraktas med tüg till LKAB:s hamn i Narvik fÜr vidare transport med büt ut i världen, medan en tredjedel skeppas via hamnen i Luleü. MiljÜtillstünd fÜr nya gruvor och en utbyggd kapacitet pü järnvägen i büde Sverige och Norge är en fÜrutsättning fÜr den planerade produktionsÜkningen.
LKAB stür idag fÜr 90 procent av järnmalmsproduktionen i EU, och planerar att Üka kapaciteten med 35 procent till ür 2015.
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
9
NYHETER
ANSVARSFULL MINERALPROSPEKTERING - NY GUIDE NU PÅ ENGELSKA Nu blir det lättare för utländska aktörer att få en överblick över vad som gäller vid ansvarsfull mineralprospektering i Sverige. SveMins sammanställning av gällande lagar och riktlinjer finns nu på engelska. Utgångspunkten för prospekteringsprojekt i Sverige är att de bör ha liten eller ingen varaktig påverkan på miljön. För att på bästa sätt möta uppsatta miljönormer, reglerande krav och minimera inverkan på andra markanvändare har SveMin tagit fram Vägledning för prospektering i Sverige. Eftersom gruv- och prospekteringsområdet är en internationell marknad med många utländska aktörer verksamma i Sverige har SveMin nu låtit översätta sin skrift. Sammanställningen ger en god vägledning om hur prospekteringsarbete kan och bör genomföras i Sverige. Den riktar sig främst till prospektörer och sakägare, men är också relevant för lagstiftare, tillsynsmyndigheter och andra rättighetshavare och organisationer som kan påverkas av prospekteringsaktiviteter.Vägledningen är en bilaga till SveMins etiska regler som alla medlemsföretag förbinder sig att följa.Vägledningen får endast ses som ett stöd och en hjälp i arbetet och gäller inte som en heltäckande redovisning av de krav som enligt lag ställs på prospektörer i Sverige. Det åligger alla prospektörer att i varje situation förvissa sig om vilka lagar och regler som gäller.Vägledningen har tagits fram av SveMins prospekteringskommitté och baseras på den svenska minerallagen (1991:45).Vägledning för prospektering i Sverige, på svenska och engelska, finns att ladda ner från SveMins hemsida.
HALMSTAD AVANCERAR PÅ TOPP TIO-LISTAN ÖVER BÄSTA LOGISTIKLÄGEN Snart får Sverige en ny hamn. En hamn med två anläggningar – en i Varberg och en i Halmstad – men med en enda vision och en enda agenda. Den nya hamnen, som ska heta Hallands hamnar, blir en av Sveriges tio största hamnar och kommer kunna erbjuda ett i princip komplett utbud av hamntjänster – från roVS SGL FMPEV XMPP GSRXEMRIVW SGL JEWX SGL ¾]XERHI FYPO (IX mV MRXI ZEV HEK HIX startas en ny hamn. Detta är en chans att tänka om och tänka nytt. En chans att ifrågasätta allt det där som tidigare uppfattats som självklart. En chans att bryta ny mark i en traditionell bransch. 1 januari 2013 slås portarna upp, just nu har projektet en del att stå i.
Hantering av sågade trävaror för export av Timberbridge i Varbergs hamn Fotograf/Källa:Timberbridge / Mikael Pilstrand
SKB tecknar avtal med Elajo om lagringskassetter för använt kärnbränsle Det nya avtalet innebär att Elajo ska tillverka och leverera 304 lagringskassetter av typen kompaktkassetter till SKB:s mellanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn. – Vi ser fram emot att fortsätta vårt samarbete med Elajo, som är ledande inom sitt område. Elajo har den spetskompetens och kvalitet som krävs för att SKB skall kunna hålla högsta säkerhet, säger Christopher Eckerberg, vd för SKB. Avtalet med SKB innebär att Elajo bygger ut sin verksamhet i Oskarshamn och anpassar den till tillverkningen av de nya kassetterna. – Vi är mycket glada för att SKB har gett oss förnyat förtroende och att de valde oss som partner för tillverkningen av de nya kassetterna. Genom avtalet säkrar vi befintliga arbetstillfällen fram till och med 2019. Det kan också bli aktuellt med nyanställningar. Även om det inte varit avgörande gläder det oss också att SKB valt att vända sig till en lokal tillverkare, säger Anders Lindh, vd för Elajo.
10
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
Elajo ska tillverka och leverera kompaktkassetter till SKB:s mellanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn. Illustration: SKB
NYHETER
Ruukki får entreprenad på stålkonstruktioner till Mälarenergis värmekraftverk Ruukki levererar stom- och fasadkonstruktioner samt grundelement för Mälarenergis värmekraftverk i Västerås till Metso, som svarar för leveransen av den största återvinningsbränslepannan i sitt slag i världen. Det sammanlagda värdet på Ruukkis leverans är cirka 12 miljoner euro. Ruukki svarar för leverans och installation av stålstomme, vägg- och takkonstruktioner samt i nybyggnaden. Stålstommen tillverkas på Ruukkis fabrik i polska Oborniki och fasadpanelerna vid produktionsanläggningen i Alajärvi i Finland.Värmekraftverket får en mosaikmönstrad fasad. Mönstret bildas med hjälp av Ruukki sandwichpaneler i olika färger. Panelerna ger på ett kostnadseffektivt sätt en modern och vacker fasad på byggnaden. - Lång erfarenhet och ett nära kundsamarbete samt en bred och tydlig leveranshelhet är oerhört viktiga förutsättningar för att ett krävande kraftverksprojekt ska lyckas, säger Sami Eronen, ansvarig direktör för Ruukkis projektverksamhet. Ruukkis andel av leveranserna till Mälarenergis värmekraftverk varar från årets början till fjärde kvartalet 2013. Som bränsle till kraftverket används huvudsakligen återvinningsbränsle som tillverkas av kommunalt avfall, men det går också att använda biobränsle. När kraftverket är färdigt täcker det fjärrvärmebehovet i Västerås och Hallstahammars kommun.
Lyckade uppdrag med Wassaras vattendrivna borrteknik Svenska LKAB Wassara visar företagets vattendrivna borrteknik som borrar med hög precision och minimal miljö-påverkan på Bauma 2013. Ett exempel på krävande applikationer där den vattendrivna borrningen har varit överlägsen är tätningen av den stora dammen Wolf Creek i USA.
Byggnad: 60 meter lång, 32 meter bred och 55 meter hög. Kapacitet: 167 MW tillfört bränsle max 60 ton bränsle per timme. Effekt: 150 MW ångenergi som i turbinen omvandlas till runt 50 MW el till elnätet och 100 MW till fjärrvärmenätet. Illustration: Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB
Hållbara lösningar för rent processvatten Vi löser och bygger tekniken kring processvatten Vår specialitet omfattar lösningar för processvatten inom industrin och pappersindustrin. Erfarenhet, kompetens och noggrannhet gör att just vi valdes av t.ex Frövianläggningens blandbäddsfilter som ses på bilden. Med drygt 1400 medarbetare och ca 2,2 miljarder SEK i omsättning är Goodtech en betydande nordisk systemleverantör och entreprenör inom el, automation och miljö- och industriteknik.
Wassara erbjuder gruv- och anläggningsindustrin kompletta system för effektiv borrning i jord och berg, baserat på kärnkompetensen inom vattendriven borrning.
Vill du veta mera? Kontakta oss på www.goodtech.fi Goodtech Environment AB Gamla Godbyvägen 2, AX-22100 Mariehamn, Åland Telefon: +358 18 23100 office@goodtech.fi www.goodtech.fi
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
11
NYHETER
ASFALTVERK I ESKILSTUNA FÖRST MED HISTORISKT BRÄNSLESKIFTE SOM MINIMERAR UTSLÄPPEN NCC Roads har hittat ett sätt att tillverka asfalt med minimala koldioxidutsläpp. Om Nordens alla asfaltverk börjar eldas med träpellets istället för olja, kan branschens koldioxidutsläpp minska med motsvarande 217 000 bilars utsläpp per år. Första asfaltverket att skifta till träpellets ligger i Eskilstuna. En viktig fördel med träpellets är att den går att använda i stor skala, utan att påverka produktionen av livsmedel. Konkurrensen om odlingsyta för matproduktion är annars ett vanligt problem vid biobränsleproduktion. Råvaran finns dessutom på nära håll, vilket gör att NCC och branschen på sikt kan undvika långa transporter ifrån oljeproducerande länder. Idag tillverkas totalt 21 miljoner ton varmasfalt i Norden årligen, varav NCC står för ungefär en tredjedel. För NCC skulle det innebära en reduktion av utsläppen i
Det första asfaltverket som skiftar till den nya tillverkningsprocessen ligger i Eskilstuna. Under våren kommer ytterligare asfaltverk att driftsättas i Sverige.
12
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
tillverkningsprocessen med 154 000 ton CO2 per år, vilket motsvarar utsläppen från 73 000 bilar årligen. Initiativet till träpellets markerar ett skifte i branschen. Metoden ger en mer hållbar och energieffektiv tillverkningsprocess. Tekniken är specialutvecklad och patentsökt av NCC. Det första asfaltverket som skiftar till den nya tillverkningsprocessen ligger i Eskilstuna. Under våren kommer ytterligare asfaltverk att driftsättas i Sverige. NCC har sedan tidigare flera gröna lösningar inom asfalt, bland annat återvinning och lägre temperaturer vid tillverkning. Träpellets är ytterligare ett steg mot den långsiktiga målsättningen att bli en utsläppsfri asfaltproducent.
NYHETER
NY VD FĂ–R SKELLEFTEĂ… KRAFT
Skellefteü Krafts styrelse har utsett Hans Kreisel till ny vd och koncernchef fÜr Skellefteü Kraft med tillträde 1 april 2013.
Skellefteü Krafts styrelse har utsett Hans Kreisel till ny vd och koncernchef fÜr Skellefteü Kraft med tillträde 1 april 2013. ¯ .EK LEV XEGOEX NE XMPP XNmRWXIR WSQ ZH To 7ZIVMKIW ½REWXI IRIVKMFSPEK efter att ha imponerats av fÜretagets insatser de senaste üren, i synnerhet inom vindkraftomrüdet. Skellefteü Kraft har med sin breda portfÜlj av fÜrnybar kraftproduktion: vatten, vind och bioenergi, en mycket stark ställning. Jag ser Skellefteü Kraft som hela Sveriges energibolag, säger Hans Kreisel. Vi kommer fortsätta utveckla bolaget inom fÜrnybar produktion och med den marknads-orientering som vi pübÜrjat. – Det är glädjande fÜr oss i styrelsen att vi efter en intensiv rekryteringsprocess kunnat utse Hans till ny vd. Han är en affärsdriven person med en gedigen bakgrund inom energibranschen. Hans starka resultatorientering, utvecklingsfokus och ledaregenskaper ser vi i styrelsen som viktiga fÜr att kunna fortsätta Skellefteü Krafts utveckling, säger Alf Marklund, styrelseordfÜrande pü Skellefteü Kraft. Hans Kreisel är 48 ür och utbildad jurist. Han kommer närmast frün egen verksamhet med inriktning pü biogas, LNG och fÜretagsfÜrvärv. Han har tidigare varit vd fÜr E.ON Gas Sverige AB och har en müngürig fÜretagsledande erfarenhet pü hÜgsta chefsnivü inom E.ON koncernen i Sverige och Tyskland.
Metalldetektorer QSDM104 och QSDM111L är utrustning av hÜgsta kvalitet som utvecklats RFK I|UÀQDWV XQGHU nU KRV $6($ $%% 6HGDQ nWWD nU WLOOEDND VWnU MEDETEC AB som ägare och vi strävar efter fortsatt utveckling och expansion med hÜg kvalitet RFK VHUYLFH I|U YnUD NXQGHU Användningsomrüdena innefattar; 0('(7(& JDUDQWHUDU DWW OHYHUHUD NRPSOHWW VHUYLFH PHG K|J NRPSHWHQV I|U GH YlO HWDEOHUDGH RFK SnOLWOLJD SURGXNWHUQD
FÜrsäljning och information:
%LRPDVVD ‡ Värmeverk ‡ Återvinning ‡6nJYHUN RFK PDVVDIDEULNHU ‡ Gruva ‡ Cement och stenkross
7HO
www.medetec.se NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
13
All byggledning inom anläggning
Engineering Management
luco.se
-Skräddarsydd reservkraft
cQJWXUELQHU
526/$*(16 9b50(0217$*( $% %R[ ‡ -lUIlOOD 7HO ‡ ZZZ UYPDE VH
12 - 3300 kVA i singeldrift Motor och generator efter applikation Egenutvecklat styrsystem, Magic Touch
1RUGDQVM| ,QGXVWULDJHQWXU $%
%R[ 6( +HOVLQJERUJ 6ZHGHQ PDLO QRUGDQVMR FRP ZZZ QRUGDQVMR FRP info@attacuspower.se | www.attacuspower.se 3KRQH ZZZ ÂżQFDQWHUL FRP ZZZ ÂżQFDQWLHUL FRP
%UDQGVlNUD VDQGZLFKHOHPHQW 3$52& 3$1(/ 6<67(0 $%
6N|YGH 7HO
ZZZ SDURF VH
Ny allians i automationsbranschen en hittar de rätta kunderna och Ükar svenska a industrins internationella konkurrenskraftt AV KJELL-ARNE LARSSON
Svenska Automationsgruppen bildades fÜr tre ür sedan som en allians mellan Transmissionsgruppen ionsgruppen i Sverige och Swedish Industrial Robot Association. Svenska Automationsgruppen är ingen en branschfÜrening i vanlig mening, utan ett samarbete mellan leverantÜrer av automationsprodukter, er, systemintegratÜrer och konsulter. Syftet är att Üka affärerna gentemot den svenska stycketillverkande kande tillverkningsindustrin. Mület är att genom Ükad automation hÜja industrins internationella konkurrenskraft. BranschfÜreningarna Transmissionsgruppen i Sverige och Swedish Industrial Robot AssoFLDWLRQ 6:,5$ NRPPHU DWW ÀQQDV NYDU VRP tidigare. Vad var dü syftet med att bilda en ny sammansättning? Styrelsen inom respektive branschfÜrening upplevde svürigheter med att skapa tydliga marknadsplatser och kontaktytor till de rätta kundgrupperna. Det geniala greppet blev att inrikta sig enbart pü stycketillverkning – eller som det heter pü engelska discrete manufacturing. Stycketillverkningen omfattar främst verkstadsindustri, fordon och fordonskomponenter, gjuterier, plütbearbetande och träbearbetande industri samt tillverkning av plastdetaljer. Automation fÜr processindustri som kemi, papper & massa, petrokemi och läkemedel omfattas inte, och inte heller fastighetsautomation. Alliansens inriktning är svenska fÜretag med verksamhet i Sverige.
Svenska Automationsgruppen ska verka fÜr investeringar i nya konkurrenskraftiga produktionsprocesser med hÜgt fÜrädlingsvärde där à H[LELOLWHW HQHUJLHIIHNWLYLWHW RFK PLOM|KlQV\Q lU centrala. Gruppen har tillsammans med Elmia arbetat fram mässan Elmia Automation, som genomfÜrdes fÜrsta güngen 2012. Vidare planeras ett antal aktiviteter riktade till industrin bl.a. en konferens om hüllbar produktionsteknik och automation, seminarier, frukostoch kvällsmÜten. Svenska Automationsgruppen är en heltäckande allians fÜr automation inom den stycketillver kande industrin och en given business-tobusiness mÜtesplats fÜr leverantÜrer och slutanvändare. KONKURRENSKRAFT Sverige har haft en jämfÜrelsevis hÜg internationell konkurrenskraft och har varit ett fÜregüngs-
land inom automation och i att effektivisera produktionsprocesser. Det gäller att behülla och helst vidareutveckla den positionen sü att fÜrädlingsvärdet Ükar. – Sverige är idag ett hÜgkostnadsland, men med hjälp av automation kan vi Üka konkurrenskraften, säger Ove Leichsenring, vice ordfÜrande i Svenska Automationsgruppen och även vice ordfÜrande i SWIRA. Med Ükad automation kan styckkostnaden minska och produktionen Üka. Fler anläggningar kan kÜra obemannat kvällar och nätter. Den svenska industrin kan Üverleva. – Med hjälp av automation som är hüllbar Üver tid kan jobben i den svenska industrin säkerställas, fortsätter Ove Leichsenring. UndersÜkningar har visat att efter en utÜkad automation sjunker antalet arbetstillfällen i bÜrjan. Därefter Ükar antalet arbetstillfällen igen tack vare fÜretagens Ükande konkurrenskraft och mÜjligheten att ta à HU DIIlUHU Manne Seifter
FĂśr att minska tillverkningskostnaden per styck behĂśver automationsgraden hĂśjas. Foto: Kjell-Arne Larsson
Manne Seifter, ordfĂśrande i Svenska Automationsgruppen.
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
15
Spar energi och pengar
BUSCK IE3
Därmed Ükar även produktionsvolymen. Med andra ord Ükar industrins globala konkurrenskraft och detta är viktigaste mület fÜr Svenska Automationsgruppen. Vissa politiker och vissa grupperingar tycker att svenska industrin är ett särintresse. Industri jobben och industriutbildningarna behÜver värderas hÜgre anser Svenska Automationsgruppen. Vissa menar att industrin tillhÜr gürdagen. Det är grovt felaktigt. TjänstefÜretagen är beroende av industrin liksom industrin är beroende av de kunskapsintensiva tjänstefÜretagen. Svenska Automationsgruppen arbetar bland annat fÜr att fÜrbättra attityden till industrijobben och industriutbildningarna. – Vi müste visa att det är �häftigt� att jobba med automation, menar 2YH /HLFKVHQULQJ 'HW ÀQQV VWRUD OLNKHWHU PHOODQ DWW SURJUDPPHUD HWW GDWRUVSHO RFK SURJUDPPHUD URERWDU , 6YHULJH EHK|YV à HU DXWRPDWLRQV WHNQLNHU RFK à HU SURGXNWLRQVWHNQLNHU 8WELOGQLQJVP|MOLJKHWHUQD KDU JnWW QHU XQGHU VHQDUH nU RFK YL PnVWH MREED I|U à HU NXUVHU Sn J\PQDVLHU RFK yrkeshÜgskolor och som separata kurser. ELMIA AUTOMATION Svenska Automationsgruppen har mer än 130 medlemsfÜretag. De utgÜrs av enskilda fÜretag – büde leverantÜrer, konsulter och systemintegratÜrer – samt representanter fÜr forskning och akademi. Det som medlemmarna levererar till industrin är bland annat konsulttjänster, servicetjänster, komponenter, delsystem och hela lÜsningar. Att leverera hela lÜsningar blir allt viktigare fÜr att stärka automationsbranschens affärer och det nya mässkonceptet bygger pü denna avgÜrande tanke. – Tidigare mässor fungerade inte riktigt bra, eftersom de var alltfÜr inriktade mot olika branscher och breda mülgrupper. Mässorna blev därfÜr otydliga fÜr büde besÜkare och utställare berättar Manne Seifter, ordfÜrande i Svenska Automationsgruppen.
& ! " ! !% $ ! &
Stort lager av 500-voltsmotorer
BU US SC CK & CO O AB Ga G am mlla Ri R ksvä kssvvä äge en 1 14 4 42 428 28 32 32 Kül Kü üller ler ered ed d T l.l.:: 03 Te 0311 87 8 09 0 00 0 Fax Fa axx:: 031-8 31-8 31 -87 27 7 12 E--po E post sstt: t: info in nfo o@b @bussck ck.se .s se ww www. ww. wb bu usc sck. k.se k. se e
16
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
" "!# ! # % ! ! " ! $ ! $ "! " ! ! ! !
" *n LQ Sn ZZZ PKPRGXOHV VH GlU O|VQLQJDUQD ÂżQQV
AUTOMATION Tillsammans med Elmia skapade vi en helt ny mässa – Elmia Automation som är en renodlad fackmässa för automation inom den stycketillverkande tillverkningsindustrin. Detta budskap går vi ut med tydligt både till ut-ställare och besökare. Vi håller stenhårt på principen att mässan ska ha en tydlig inriktning mot den stycketillverkande tillverkningsindustrin. Målet är att Elmia Automation är den självklara automationsmässan som alla i branschen måste besöka. Elmia Automation arrangeras parallellt med branschmässor inom svetsning, plast- och träbearbetning och andra stycketillverkande industrisektorer. Det ger automationsbranschen mycket bättre möjlighet att fokusera på bestämda kundgrupper. Effekten blir mycket bättre än med en generell ”teknisk mässa” där ett företag ställer ut motorer och ett annat visar robotar, utan att ha en bestämd målgrupp i sikte. På Elmia Automation presenteras teknik som representerar konkreta automationslösningar för olika industriapplikationer. Den mässa som genomfördes 2012 var därför mycket robot-tät. Mässan återkommer 2014. – Automation går som en röd tråd genom hela mässan och många gånger görs det affärer direkt på mässgolvet, säger Ove Leichsenring.
Ove Leichsenring – Sverige är idag ett högkostnadsland, men med hjälp av automation kan vi öka konkurrenskraften, säger Ove Leichsenring, vice ordförande i Svenska Automationsgruppen och även vice ordförande i SWIRA.
Mässan ger oss bra möjligheter att visa hela system och vad en högre automationsgrad och effektivare automation verkligen ger för kunden. TANKESMEDJA Svenska Automationsgruppen har startat tankesmedjan ”Automathink” tillsammans med bland andra Fordonskomponentgruppen, Sveriges Industriförbund, Gnosjö Industriförening, Västsvenska Handelskammaren och representanter från Akademin.
Syftet är att främja utvecklingen av den svenska tillverkningsindustrin. Utbildning, arbetsmarknad och forskning är viktiga områden. Att även samarbeta med forskning och akademi är betydelsefullt på sikt. Ove Leichsenring välkomnar regeringens plan att satsa två miljarder för att Sverige ska bli bättre på innovationer. – Jag hoppas att den produktionstekniska forskningen med inriktning på små och medelstora tillverkningsföretag får en rejäl andel av dessa medel. Forskningen måste vara mycket tillämpnings orienterad och ska leda till banbrytande innovativa produktionstekniska lösningar som även utprovas på verkstadsgolvet. Ett ökat samarbete med svenska systemintegratörer är också önskvärt eftersom de har ett mycket stort automationskunnande. 9L NDQ H[HPSHOYLV WD OlUGRP DY 7\VNODQG VRP nationellt har implementerat kraftfulla program för små och medelstora företag, berättar Ove Leichsenring. Svenska Automationsgruppen har i sammanhanget en mycket stor roll genom sitt arbete med nätverksbyggande och att utveckla affärer. Affärerna stärker ömsesidigt. De gynnar både leverantörer av automation och deras kunder inom den stycketillverkande svenska industrin.
ELJĐŬĞůĨćƌĚŝŐĂ ůĞǀĞƌĂŶƐĞƌ ŵĞĚ ƚŽƚĂůͲ ĂŶƐǀĂƌ ĨƌĊŶ ŝĚĠ ƚŝůů ƉƌŽĚƵŬƚŝŽŶƐƐƚĂƌƚ͘
Robotbaserade automationslösningar för den tillverkande industrin.
sŝ ŚĂƌ ŝŶƐƚĂůůĞƌĂƚ ƂǀĞƌ ϴϬϬ ƌŽďŽƚͲ ĂƉƉůŝŬĂƚŝŽŶĞƌ ƐĞĚĂŶ ϭϵϵϱ͘
Artech Automation AB Tel. +46 584 444480 www.artechautomation.se NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
17
AUTOMATION SAG – Svenska Automationsgruppen är en allians mellan Transmissionsgruppen i Sverige och SWIRA – Swedish Robot Industrial Association Medlemmar i SAG erbjuds: ‡ en aktiv och attraktiv fÜrening fÜr automationsfrügor och teknikutbyte ‡ HWW IRUXP I|U QlWYHUNVE\JJDQGH RFK VRFLDO VDPYDUR PHG intressanta mÜten och aktiviteter ‡ LQIRUPDWLYD I|UHGUDJ VWXGLH RFK I|UHWDJVEHV|N ‡ % % P|WHQ L IRUP DY NRQIHUHQVHU RFK WHNQLNGDJDU PHG NXQGHU DQYlQGDUH I|U DWW E\JJD QlWYHUN RFK XWYHFNOD DIIlUHU ‡ (Q VW|UUH DXWRPDWLRQVNRQIHUHQV YDUWDQQDW nU VRP EHU|U KHOD 6YHQVND $XWRPDWLRQVJUXSSHQ ² EnGH PHGOHPPDUQD RFK NXQGHUQD DQYlQGDUQD ‡ UDEDWWHU RFK DQGUD I|UPnQHU Sn PlVVRU ‡ DIIlUVP|MOLJKHWHU SAG är en stark part som: ‡ LQIRUPHUDU RFK GULYHU EUDQVFKJHPHQVDPPD IUnJRU RFK lU UHPLVVLQVWDQV PRW PDUNQDGHQ RFK P\QGLJKHWHU ‡ XWYHFNODU VDPDUEHWHQ PHG RUJDQLVDWLRQHU EnGH LQRP RFK XWDQI|U JUXSSHQ Transmissiongruppen i Sverige arbetar med: ‡ PDUNQDGVVWDWLVWLN ‡ PDUNQDGVWUHQGHU ‡ NRQMXQNWXUEDURPHWHU ‡ I|UKDQGODU PHG EO D PlVVDUUDQJ|UHU ‡ XWELOGQLQJ LQIRUPDWLRQ LQRP EUDQVFKHQ JHQRP I|UHGUDJ RFK VWXGLHEHV|N , 7UDQVPLVVLRQVJUXSSHQ ÀQQV VH[ DUEHWVJUXSSHU som arbetar med var sin produktgrupp: ‡ RFK IDVPRWRUHU ‡ NRSSOLQJDU EURPVDU ‡ IUHNYHQVRPULNWDUH RFK VHUYR ‡ NRPSRQHQWHU ‡ NXJJ RFK VQlFNYl[ODU ‡ OLQMlUSURGXNWHU
SWIRA – Swedish Industrial Robot Association SWIRA är ett samlande forum fÜr intressenter inom svensk industrirobotik och arbetar med att: ‡ 6W|GMD XWYHFNOLQJ RFK DQYlQGQLQJ DY à H[LEHO DXWRPD WLRQ EDVHUDGH Sn URERWDU ‡ 6SULGD LQIRUPDWLRQ RP LQWHUQDWLRQHOO URERWXWYHFNOLQJ L 6YHULJH ‡ )|UPHGOD EUDQVFKVWDWLVWLN RFK PDUNQDGVWUHQGHU WLOO VLQD PHGOHPPDU 6:,5$ lU PHGOHP L ,)5 ,QWHUQDWLRQDO )HGHUDWLRQ RI 5RERWLFV PHG PHGOHPVOlQGHU Mer information: www.elmia.se/sv/automationsgruppen/ www.transmissionsgruppen.se www.swira.org PRAKTISK BOK Transmissionsgruppen har tillsammans med Elektriska InstallatÜrsorganisationen, Elsäkerhetsverket, och med stÜd av Energimyndigheten utarbetat boken �Energieffektivisering av elmotordrifter�. Den innehüller fÜrklaringar, rüd och �lathundar�. Boken riktar sig till industrielektriker, underhülls- och driftpersonal, elinstallatÜrer och elektriker. Även projektansvariga och projektÜrer bÜr skaffa boken. Nästan hälften av elen som används i Europa fÜrbrukas av industrin. 60-70 % används i HOPRWRUHU 6WRU HO VOXNDUH lU SXPSDU RFK à lNWDU , SURFHVVLQGXVWULHU ÀQQV In PHQ VWRUD PRWRUHU L IRUGRQVLQGXVWULHU PnQJD RFK VPn 3n GH à HVWD KnOO ÀQQV SRWHQWLDO DWW HIIHNWLYLVHUD Att spara el är en früga büde om kostnad, miljÜ och beredskap fÜr en framtid med energibrist.
Bland annat fordonsindustrin är mycket betjänt av lüngtgüende automation.
18
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
Drivsystem med lüg energieffektivitet kännetecknas av: ‡ |YHUGLPHQVLRQHULQJ ‡ NRPSRQHQWHU PHG GnOLJ YHUNQLQJVJUDG ‡ RNRQWUROOHUDG GULIW ‡ XWVOlSS DY EURPVHQHUJL VRP YlUPH Drivsystem med hÜg energieffektivitet kännetecknas av: ‡ EHKRYVEDVHUDG GLPHQVLRQHULQJ ‡ YDUYWDOVVW\UQLQJ ‡ HQHUJLHIIHNWLY U|UHOVHNRQWUROO ‡ NRPSRQHQWHU PHG K|J YHUNQLQJVJUDG ‡ HQHUJLXWE\WH PHOODQ GULYHQKHWHU ‡ WLOOIlOOLJ ODJULQJ DY EURPVHQHUJL ‡ WLOOEDNDPDWQLQJ DY EURPVHQHUJL %ODQG P\FNHW DQQDW L ERNHQ ÀQQV HQ FKHFNOLVWD fÜr energianalys. Boken kan beställas frün Transmissionsgruppen, www.transmissionsgruppen.se
Sverige är ledande inom robotteknik.Tillverkningsindustrin behÜver ta fasta pü denna och stärka sin konkurrenskraft internationellt. Foto: Kjell-Arne Larsson.
SEW-EURODRIVE – Driving the world
Energieffektiva automationslösningar med MOVIGEAR® Verkningsgradsklass IE4. Vill du veta mer om våre energieffektiva lösningar Kontakta oss på: effidrive@sew.se
Liten, lätt och stark!
KTR har kopplingen för ert behov y Minikopplingar för alla ändamål y Elastisk, spelfri eller vridstyv y Högsta prestanda till minsta utrymme och låg vikt
KTR Sverige AB Tel. 08-626 0290 Info.se@ktr.com
www.sew-eurodrive.se
EAF El & Automation AB är ett heltäckande företag som erbjuder såväl konsult- som installationstjänster inom el, automation samt styr- och reglerteknik
EAF El & Automation AB Tellusborgsvägen 69 126 29 Hägersten
Tel vxl: 08-65 65 665 E-post: info @eaf-elautomation.se Web: www.eaf-elautomation.se
www.ktr.com
AUTOMATION
Automatisk ändlägesdämpning hos cylindrar frün Festo $9 .-(// $51( /$56621
Det är svürt att fü en snygg optimerad inbromsning av rÜrelsen hos en luftcylinder. Men nu presenterar Festo en lÜsning, genom en patenterad självjusterande ändlägesdämpning. I en undersÜkning i Tyskland konstaterades att 80 % av de luftcylindrar som levererades aldrig blev justerade! Den automatiska ändlägesdämpningen hos cylindrar frün Festo är revolutionerande. Tänk om du skulle slippa justera in dämpningen pü din cylinder vid ett maskinmontage, hur mycket tid skulle du spara? En erfaren montÜr uppskattar tiden till ca 4 min per cylinder. 15 injusteringar tar süledes en hel timme! En annan fÜrdel är att du slipper efterjustera dämpningen när maskinen kÜrts in, den ställer in sig själv i takt med att maskinen für Ükat slitage! En annan mycket värdefull egenskap är att en levererad maskin som behÜver en ny cylinder alltid für rätt justerad dämpning, vilket betyder att den levererade maskinen även efter XWE\WH NDQ SURGXFHUD VRP WLOOYHUNDUHQ VSHFLÀFHUDW 7LOO DWW E|UMD PHG ÀQQV DXWRPDWLVN lQGOlJHVGlPSQLQJ Sn F\OLQGUDU L VHULHUQD '618 PP '6%& '6%) '6%* PP RFK $'1 PP $QYlQGDUQD VSDU SHQJDU Sn à HU sätt, bl.a. har den självjusterande ändlägesdämpningen ett lägre pris än den gamla manuella varianten.
Ingen skruvmejsel behÜvs längre! Justeringen av ändlägesdämpningen gÜrs av cylindern själv.
Less is more Automatisk ändlägesdämpning har revolutionerat världen inom pneumatiska standardcylindrar. Läs mer: www.festo.se/PPS 20
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
www.festo.se
SOLENERGI
SOLENERGIN – gynnas av nationella mül och püdrivande KUNDER AV KJELL-ARNE LARSSON
Färska siffror frün Tyskland om landets produktion av fÜrnybar el är mycket positiva. Sol-elen har Ükat kraftigt och svarade fÜr 14 TWh under fÜrsta halvüret 2012. FÜr att fü grepp om storleksordningen kan det jämfÜras med Sveriges användning av el inom hela bostads- och servicesektorn, som är cirka 35 TWh per halvür. Kanske de svenska energiaktÜrerna skulle behÜva en knuff framüt och inspireras av tyskarna. Här i Sverige är det hittills kanske framfÜrallt de mindre fastighetsägarna som intresserat sig fÜr VROYlUPH RFK VRO HO 'HW ÀQQV VHGDQ H[HPSHO Sn framsynta energifÜretag, men merparten tycks än sü länge ligga lügt. Flera typer av drivkrafter kan behÜvas. Nationella mül kan bli en südan kraft. ² 6YHQVN 6ROHQHUJL RFK à HUD EUDQVFKRUJDQLVDtioner arbetar fÜr nationella mül och vi sprider vürt fÜrslag till bland andra EnergimyndigheWHQ EHUlWWDU /DUV $QGUpQ RUGI|UDQGH L 6YHQVN Solenergi. Mület är att inom 10-20 ür nü upp till 4 TWh solvärme och 4 TWh sol-el. Pü längre sikt kan solvärme täcka 10 % av vür värmeanvändning i bostäder och service; och sol-el täcka 10 % av vür totala el-användning. 4 TWh solvärme kan produceras med cirka 1 kvm solfüngare per invünare. 4 TWh sol-el motsvarar cirka 500 W installerad effekt per invünare. År 2011 hade Tyskland 300 W per invünare. – Vi ser gärna att Energimyndigheten für i uppdrag av Regeringen att utreda vad som praktiskt EHK|YV I|U DWW Qn PnOHQ IRUWVlWWHU /DUV $QGUpQ Det kan behÜvas politiska styrmedel, ekonomisND YLOONRU lQGULQJDU L %%5 RFK 3%/ VDPW PHU samordnad forskning. Det är sedan viktigt att fü till ett regelverk fÜr nettodebitering. Det behÜvs när smüproducenter ska sälja sin Üverskotts-el till elhandelsbolag. Överskotts-elen bÜr dü kunna kvittas mot mottagen el. Idag gÜrs det i vissa fall pü eget initiativ frün bolagen. Ett regelverk skulle gÜra det enklare och tydligare. Nettodebitering är nu fÜremül fÜr en statlig utredning som ska bli klar i juni 2013. – Regler är viktiga fÜr att Üka intresset och klargÜra villkoren fÜr smühusägare och andra mindre abonnenter att installera sol-el. Samtidigt für el-handelsbolagen och energibolagen nya afIlUVP|MOLJKHWHU VlJHU /DUV $QGUpQ
Solfüngare och solceller gür bra att bygga in i färdiga byggelement, som här i balkongfronter. Fullriggaren i Gävle.
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
21
SOLENERGI Tekniken med �smarta nät� som utvecklats XQGHU VHQDUH nU RFK VRP Sn à HUD KnOO L ODQGHW QX testas i full skala, är konstruerade bland annat fÜr att ta hand om el frün �mikroproducenter�. ENERGIBOLAGEN Vad kan dü gÜras fÜr att Üka intresset fÜr sol-el hos de energiproducerande bolagen? Nügra KnOOHU VLJ YlO IUDPPH ² GlU H[HPSHOYLV 5RQQHE\ 0LOM| 7HNQLN $% KDU E\JJW HQ VWRU VROFHOOVDQOlJJQLQJ ² PHQ à HUWDOHW W\FNV OLJJD JDQVND OnJW – Vi ser dock ett Ükat intresse hos energibolagen. I nuläget behÜver de fü mer information büde om teknik och andra frügor. Information müste nü büde bolagen och konsumentledet, PHQDU /DUV $QGUpQ %\JJKHUUDU GHW YLOO VlJD IDVWLJKHWVERODJ VRP bygger nytt och bygger om samt industrier som behÜver nya lokaler, Ükar nämligen kunskapsbehovet infÜr arkitekter, andra konsulter och installatÜrer. Det Ükade intresset fÜr fÜrnybar energi hos beställarna Ükar kraven pü utfÜrarna. I detta sammanhang kan energibolagen passa pü att ta vara pü helt nya affärsmÜjligheter. 6RO HO NRPPHU WUROLJHQ DWW H[SDQGHUD OlQJV à HUD utvecklingslinjer. De nämnda smarta näten och mikroproducenter utgÜr en linje. Fastighetsägare och industrier som installerar solceller fÜr att använda elen själva, utgÜr en annan linje, med bra ekonomiska fÜrutsättningar. FÜrutsättningarna är helt annorlunda fÜr aktÜrer som planerar bygga stora solcellsanläggningar fÜr att producera och sälja el.
Solenergi kan ofta kombineras med bra arkitektur.
22
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
– Svensk Solenergi och flera branschorganisationer arbetar fÜr nationella mül när det gäller büde solvärme och sol-el, berättar Lars AndrÊn, ordfÜrande i Svensk Solenergi.
Staten har beslutat om nya regler fÜr investeringsstÜd till sol-el. Frün 1 februari 2013 ges stÜd med 35 % av de godkända kostnaderna. Detta gäller büde fÜretag, offentliga organisationer och privatpersoner. 210 miljoner kronor är avsatta fÜr 2013-2016. – StÜdet hjälper fÜrstüs och pü sikt kommer solelen dessutom att Üka sin konkurrenskraft i och med den allmänna stegringen av el-priset, säger /DUV $QGUpQ Efterfrügan pü el kan stiga kraftigt pü grund av HQ |NDQGH à RWWD DY HO ELODU %LODUQD EOLU VDPWLGLJW en buffert i el-näten, eftersom de lagrar el i sina batterier.
Troligen utvecklas ocksü andra lagringsmÜjligheter, som underlättar fÜr büde mer fÜrnybar el och à HU PLNURSURGXFHQWHU – Energibolagen bÜr nog vara uppmärksamma pü teknikutvecklingen och dessutom lyhÜrda fÜr deras kunder som efterfrügar fÜrnybar el eller själva producerar den. Intresset hos kunderna GULYHU Sn XWYHFNOLQJHQ DYVOXWDU /DUV $QGUpQ ordfÜrande i Svensk Solenergi. Svensk Solenergi arbetar huvudsakligen med RSLQLRQVELOGQLQJ /DUV $QGUpQ KDU RFNVn HQ egen verksamhet där han genomfÜr kurser och fÜredrag om solenergi, bland annat ute hos energifÜretagen.
DIMPLEX SOLCELLSPAKET Dimplex solcellspaket bestür av hÜgeffektiva solcellsmoduler med inverters, takmonteringssystem, elmätare, strÜmbrytare och tillhÜrande kablar – en lÜsning som är perfekt fÜr bostäder och kommersiella fastigheter.
Det ďŹ nns olika paket att tillgĂĽ. Alla komponenter är speciďŹ cerade fĂśr att fungera problemfritt tillsammans och de är noggrant utvalda fĂśr sin kvalitet samt fĂśr att passa det nordiska klimatet. Systemen är utformade fĂśr att passa bĂĽde äldre byggnader och nyproduktioner, och stĂĽr upp mindre än 200 mm frĂĽn taket. FĂśr konďŹ gurationer som inte fĂśljer standard och system som är stĂśrre än 5,52 kW tillhandahĂĽller vi en tjänst som du kan använda fĂśr att designa ditt system sĂĽ att alla krav uppfylls. Dimplex solceller och tillbehĂśr levereras genom elinstallatĂśrer i Sverige. GODKĂ„NNANDEN
GARANTI
š 9[hj_Ăƒ [h_d] [db_]j ?;9,'('+ š 9[hj_Ăƒ [h_d] [db_]j ?;9,'-)& š 9[hj_Ăƒ [h_d] [db_]j ?;9,'-&' š 9[hj_Ăƒ [h_d] [db_]j ?;9,(-', š 9;#c haj š C9I š ?IE /&&'0(&&. š ?IE '*&&'0(&&*
Dimplex solcellspaket levereras med '&  hi fheZkaj]WhWdj_ eY^ ^Wh [d ]WhWd# j[hWZ fh[ijWdZW f /& [\j[h '&  h eY^ .& [\j[h (+  h$ :[d X[h adWZ[ b_li# b d]Z[d h Y_haW )&  h$ ?dl[hj[hd b[l[h[hWi c[Z '&  hi ]WhWdj_$
VĂĽrt kompletta sortiment hittar du pĂĽ www.glendimplex.se
SOLENERGI
Leverera SOLVÄRME till när- och fjärrvärmenät – mÜjlighet med STOR POTENTIAL AV KJELL-ARNE LARSSON EnergifÜretagen med fjärrvärme i affärskonceptet har gjort stora miljÜmässiga framsteg, framfÜrallt kanske genom Ükad användning av biobränsle och avfall. Men tyvärr tycks fÜretagen ha glÜmt sol-värmen. Kanske ser vi en ljusning om deras kunder i stÜrre utsträckning efterfrügar solvärme och lÜsningar där solvärme ansluts till när- och fjärrvärmesystem. Nu pügür ett EU-samarbete fÜr Ükad användning av SDH – Solar District Heating. Himlakroppen solen är en ofattbart stor energiNlOOD 'HQ DQGHOHQ VWUnOQLQJ VRP WUlIIDU -RUGHQ PRWVYDUDU HQ HIIHNW Sn [ H[S :DWW Delar av strülningen absorberas i atmosfären HOOHU UHà HNWHUDV WLOOEDND PHQ GHW VRP QnU -RUGHQV yta motsvarar 170 W/kvm (genomsnitt fÜr helt nU G\JQHQ UXQW RFK DOOD SODWVHU Sn -RUGHQ (Q solfüngare – fÜr värmeproduktion – i Sverige kan momentant ge upp till 700 W/kvm. Årsproduktionen kan variera frün 200 kWh/kvm upp till som bäst 700 kWh/kvm.1 OLIKA KONFIGURATIONER , 6YHULJH ÀQQV XQJHIlU VROYlUPHV\VWHP installerade. Varje ür tillkommer omkring 2000.
, GH à HVWD IDOO lU GHW V\VWHP WLOO VPnKXV 'HW ÀQQV RFNVn DQOlJJQLQJDU H[HPSHOYLV Sn WDNHQ DY à HUbostadshus eller separata solvärmeanläggningar som ansluts till fastigheter eller till fjärrvärmenät. 6\VWHPHQ NDQ YDUD NRQÀJXUHUDGH Sn ROLND VlWW ‡ 6ROInQJDUH RFK HQ DFNXPXODWRUWDQN DQVOXWV WLOO sekundärkretsen fÜr att fÜrvärma varmvatten i HJQD IDVWLJKHWHQ 2P PDQ GLPHQVLRQHUDU I|U DWW täcka 30-40 % av ürliga värmebehovet fÜr varmvatten, blir värmeutbytet i storleksordningen 400 kWh/kvm och ür. ‡ $OWHUQDWLYW DQVOXWV VROInQJDUQD WLOO SULPlUNUHWsen – direkt till fjärrvärmesystemet – fÜr att leverera värme till detta.
I Graz i Österrike har man byggt en solfüngaranläggning pü taket till en ütervinningsanläggning; ett smart sätt att använda annars onyttiga fula ytor.
24
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
Solvärmeanläggningen dimensioneras dü efter tillgänglig (tak)area samt efter fjärrvärmeledningarnas dimension till aktuella byggnader. ‡ 'HVVXWRP XSSI|UV VHSDUDWD VROYlUPHDQOlJJningar där värmen levereras till när- eller fjärrvärmenät. Dimensioneras utifrün tillgänglig (mark)area och fjärrvärmeanslutningens dimension. I Sverige var vi tidiga med att bygga stora solvärmeanläggningar. Redan pü 80-talet hade vi de stÜrsta i världen. Tekniken utvecklades här hemma och används nu ute i världen. Merparten av de stÜrsta anläggningarna idag baseras pü svensk teknik.
SOLENERGI -DQ 2ORI 'DOHQElFN SURIHVVRU YLG ,QVWLWXWLRQHQ I|U HQHUJL RFK PLOM| Sn &KDOPHUV SURMHNWOHGDUH YLG &,7 (QHUJ\ 0DQDJHPHQW $% RFK VW\UHOVHOHdamot i Svensk Solenergi. Danmark har idag 250 000 kvm solfüngararea (175 MWth). Planen är att närmaste üren tillfÜra 300 000 kvm (210 MWth). Dagens kapacitet ger drygt 0,1 TWh/ür. Danmarks mül är att bygga ut WLOO 7:K nU , (XURSD ÀQQV LGDJ XSSVNDWWQLQJVvis 40 miljoner kvm som ger drygt 15 TWh/ür. ,QRP (8 ÀQQV XQJHIlU VWRUD DQOlJJQLQJDU2. Mindre än 1 % av solvärmen i Europa har anslutits till när- och fjärrvärmesystem. Enligt -DQ 2ORI 'DOHQElFN ÀQQV SRWHQWLDO I|U solvärme i fjärrvärmesystem ür 2030. Det skulle motsvara 20-60 TWh/ür. – Den svenska fjärrvärmebranschen är i allmänhet inte intresserad av solvärme, säger Jan-Olof Dalenbäck.
, YnUW QlURPUnGH OHGHU GHÀQLWLYW GDQVNDUQD PHG münga markplacerade solfüngarfält. 9DUI|U OLJJHU LGDJ 6YHULJH OnQJW HIWHU 'DQPDUN" – Den främsta anledningen är nog en lüngvarig positiv utveckling fÜr biobränsle i Sverige, medan de använder mycket naturgas i Danmark, PHQ GHW ÀQQV RFNVn DQGUD RUVDNHU VlJHU
DE SVENSKA ANLÄGGNINGARNA -XVW QX SnJnU HQ PLQGUH XWYlUGHULQJ DY VYHQVND VROYlUPHDQOlJJQLQJDU 8WYlUGHULQJHQ UHGRYLVDV inom ett Fjärrsynprojekt. RapportfÜrfattare lU -DQ 2ORI 'DOHQElFN *XQQDU /HQQHUPR 3HU (ULN $QGHUVVRQ -HVVHQ RFK 3HWHU .RYDFV 8WYlUGHULQJHQ JlOOHU GH VROYlUPHV\VWHP VRP anslutits direkt till fjärrvärmesystem och tagits i drift sedan ür 2000. 8WYlUGHULQJHQ IRNXVHUDU Sn V\VWHPXWIRUPQLQJ
installation, driftuppfÜljning och värmeutbyte. Det är 22 anläggningar som utvärderas. Nio hÜr WLOO %R L 0DOP| )HP DQGUD ÀQQV L VDPPD VWDG och sju ute i landet frün Helsingborg till Timrü. Anläggningarna har ungefär samma systemuppbyggnad: en solfüngarkrets med tre eller fyra temperaturgivare, en pump och en trevägsventil I|U IU\VVN\GG HQ YlUPHYl[ODUH RFK HQ IMlUUYlUmekrets med tvü eller tre temperaturgivare, en SXPS RFK HQ HOOHU à HUD YHQWLOHU Den kommande rapporten frün Fjärrsyn visar att ürliga värmeutbytet varierar mellan 113 och 324 kWh/kvm solfüngare (aperturarea). – Sammantaget har anläggningarna, främst pü grund av dülig orientering och lutning, väsentligt lägre värmeutbyte än vad som bÜr vara mÜjligt DWW XSSQn VlJHU -DQ 2ORI 'DOHQElFN 6RP HQ jämfÜrelse ger merparten av de solvärmeanläggningar som installerats i danska fjärrvärmesystem i storleksordningen 400 kWh/kvm och ür eller mer, tack vare att de är stÜrre och har bra lutning och orientering, sannolikt bättre styrning, lägre returtemperaturer, och bättre driftÜvervakning. , GH GDQVND H[HPSOHQ lU RIWD UDGLDWRUHUQD GLUHNWanslutna, vilket ger lägre returtemperaturer. Det innebär hÜgre värmeutbyte i solfüngarna.
Producera din egen solel Nu erbjuder vi pü Fortum fÜretag att kÜpa solkraftslÜsningar fÜr produktion av el. Vi erbjuder nyckelfärdig lÜsningar där du kan minska dina elkostnader och därmed dina driftskostnader. Dessutom minskar du även din miljÜpüverkan. Välkommen att kontakta oss pü 08-671 70 70 eller solkraft@fortum.com. Mer information hittar du även pü www.fortum.se/solkraft.
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
25
SOLENERGI – De utvärderade anläggningarna i Sverige bÜr fÜljas upp under 2013 sü att alla füs att fungera pü ett relevant sätt utifrün deras fÜrutsättningar. Sedan bÜr erfarenheterna sammanställas i en enkel projekteringsmall som kan användas i framWLGD DQOlJJQLQJDU EHUlWWDU -DQ 2ORI 'DOHQElFN – Generellt sett är kunskaperna om solvärme lüga hos fastighetsägare, konsulter och fjärrvärPHOHYHUDQW|UHU PHQDU -DQ 2ORI 'DOHQElFN
baseras numera pü kÜpt energi, vilket gÜr det fÜrdelaktigt fÜr fastighetsägaren att (delvis) producera egen. FÜr en fastighetsägare som vill bygga en egen solvärmeanläggning kan det därfÜr vara intressant att ansluta den till fjärrvärmenätet om GHW ÀQQV P|MOLJKHW DWW NYLWWD JHQHUHUDG VROYlUPH mot mottagen fjärrvärme genom ett avtal med fjärrvärmefÜretaget.
Det är heller inte lätt fÜr fastighetsägarna att själva satsa pü teknik som man är osäker pü. Ett P|MOLJW DIIlUVXSSOlJJ EDVHUDV Sn (6&2 ² (QHUJ\ 6HUYLFH &RPSDQ\ ² HQ W\S DY I|UHWDJ VRP ÀQDQVLHUDU E\JJHU RFK VN|WHU DQOlJJQLQJDUQD 6HGDQ VlOMHU (6&2 YlUPH WLOO IDVWLJKHWVlJDUH RFK HQHUJLI|UHWDJ ([HPSHO ÀQQV L gVWHUULNH – Den svenska fjärrvärmebranschen är i allmänhet inte intresserad av solvärme, men känner ett Ükat intresse frün fastighetsägare som vill kombinera fjärrvärme och solvärme. En anledQLQJ lU GH (8 NRSLHUDGH E\JJUHJOHUQD VRP JHU byggnaderna bättre energiprestanda om de fÜrses PHG VROYlUPH EHUlWWDU -DQ 2ORI 'DOHQElFN En av münga drivkrafter fÜr mer solvärme är (3%' ² (QHUJ\ 3HUIRUPDQFH DQG %XLOGLQJ 'LUHFWLYH IUnQ (8 %\JJQDGHUV HQHUJLSUHVWDQGD
,QRP (8 SnJnU RFNVn DUEHWH I|U DWW |ND E\Jgandet av stÜrre solvärmesystem och dü särskilt i QlU RFK IMlUUYlUPH -DQ 2ORI 'DOHQElFN lU PHG L (8 SURMHNWHW 6'+ ² 6RODU 'LVWULFW +HDWLQJ (Q fÜrsta konferens kommer att hüllas i MalmÜ 9-10 april. Dü tar man upp büde teknik, affärsmodeller och stadsplanering. 1 Solvärme kan ocksü användas fÜr att producera kyla, dü i absorptionskylmaskin eller i luftbehandlingsaggregatmed sorptiv kyla. 2 Med stor avses >500 kvm / >350 kWth.
Ingelstad utanfÜr VäxjÜ var en av de tidiga anläggningarna i Sverige som betytt mycket fÜr teknikutvecklingen.
SolenergilÜsningar med värmepumpar & bioenergi fÜr värme, varmvatten & el Vi säljer, projekterar & installerar stÜrre solenergianläggningar i hela sÜdra Sverige. Vüra huvudleverantÜrer:
HEMENERGI AB 0300-707 46 - www.hemenergi.se Box 10308, 434 24 KUNGSBACKA
26
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
SOLENERGI
Solceller – forskning och utveckling i Sverige kan bli AVGÖRANDE AV KJELL-ARNE LARSSON Att använda solen fÜr att producera el har fortfarande ganska exklusiva eller begränsade användningsomrüden. Givetvis är sol-el mycket användbart pü platser där büde el-nät och stora el-aggregat är otänkbara eller otympliga, pü satelliter respektive fyrar. Att använda solen fÜr att producera el har fortfarande ganska H[NOXVLYD HOOHU EHJUlQVDGH DQYlQGQLQJVRPUnGHQ *LYHWYLV lU VRO HO mycket användbart pü platser där büde el-nät och stora el-aggregat är otänkbara eller otympliga, pü satelliter respektive fyrar. Där har solceller använts länge och kostnaden fÜr dem är inte kritisk. Solceller kan ocksü användas fÜr elproduktion till system som Üvervakar de vanliga el-näten. Däremot har sol-el inte slagit igenom fÜr
storskalig el-produktion. Allt eftersom efterfrügan pü el Ükar, bland DQQDW JHQRP HQ VW|UUH IRUGRQVà RWWD VRP JnU Sn HO RFK RP HOSULVHUQD skjuter i hÜjden, kan ocksü storskalig produktion bli aktuell. Men dü krävs att solcellerna blir betydligt billigare än idag. Hittills har de hÜga LQYHVWHULQJVNRVWQDGHUQD EURPVDW VDWVQLQJDUQD 'HW ÀQD lU DQQDUV DWW när investeringen väl är betald är själva �drivmedlet� gratis.
Funderar ni pü att kÜpa solfüngare eller ett solvärmesystem? $ ! U
FÜrstudie (hur ser fÜrutsättningarna ut)
U
Dimensionering (hur münga solfüngare är lämpligt)
U
Projektering (val av system)
U
Upphandlingsunderlag (hur skall vi früga fÜr att fü en bra solvärmeanläggning)
U
Upphandling (vilken offert är fÜrmünligast och uppfyller kraven)
U
Projektledning (hjälper beställaren eller entreprenÜr sü att det blir rätt)
U
Besiktning (har vi fĂĽtt det vi har betalt fĂśr)
U
UppfÜljning (är funktionen den rätta)
Energianalys AB SĂśdra strĂśmgatan 9 441 30 AlingsĂĽs Gunnar Lennermo 0322-61 17 54 / 0708-335 434 gunnarl@energianalys.net
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
27
SOLENERGI 'HW ÀQQV WYn VlWW DWW SURGXFHUD HO IUnQ VROVWUnOning. Antingen produceras elen direkt i solceller eller pü termisk väg. I det senare fallet koncentreras strülningen med speglar eller linser och für sedan värma vatten till ünga. Denna driver sedan en turbin eller en stirlingmotor som i sin tur driver en generator. Solceller fungerar pü de à HVWD SODWVHU L YlUOGHQ PHGDQ WHUPLVN VROHQHUJL kräver mycket solinstrülning.
En solcell fungerar ungefär som en diod. Den har en pluskontakt (baksidan) och en minuskontakt (framsidan). När cellen träffas av solljus uppstür en spänning mellan kontakterna. Det är likstrÜm med ungefär 0.5-1 V spänning. FÜr att fü hÜgre spänning seriekopplas cellerna. FÜr att Üka strÜmstyrkan gÜrs parallellkoppling. En komplett uppsättning serie- och parallellkopplade celler kallas solcellsmodul.
En anläggning med solceller kan antingen installeras fÜr att producera el som används ORNDOW H[HPSHOYLV L HQ VRPPDUVWXJD HOOHU I|U DWW leverera el till nätet. En lokal anläggning bestür av solcellspanel, batteri och laddningsregulator. En nätansluten anläggning är betydligt dyrare RFK EHVWnU DY VROFHOOVPRGXOHU NDEODJH Yl[HOULNtare och dataÜvervakning. Generellt kan sägas att solceller momentant kan ge upp till 150 W eleffekt per kvm och frün 50 till 150 kWh per kvm och ür.
'HW ÀQQV L SULQFLS WYn W\SHU DY VROFHOOHU NULVWDOOLQD NLVHOVROFHOOHU RFK WXQQÀOPVVROFHOOHU De kristallina bestür av kisel som dopats med olika ämnen. De kristallina utgÜr merparten av de celler som har installerats hittills. Problemet är att verkningsgraden är lüg, det vill säga bara en mindre del av solenergin tas tillvara. Ett enda material har nämligen svürt att ta upp en stor del av solstrülningens spektrum. Dessutom gür det üt mycket material fÜr att tillverka de kristallina cellerna.
Solceller pĂĽ Arenastadenkontorets tak. Foto: Hans Blomberg
28
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
SOLENERGI 'lUI|U VDWVDV GHW P\FNHW Sn DWW XWYHFNOD WXQQÀOPV VROFHOOHU VRP EHVWnU DY à HUD VNLNW PHG KDOYOHGDUH Totala tjockleken pü de aktiva skikten är bara omkring 3 mikrometer, en tjugondel av ett hürstrü. 'H YDQOLJDVWH NRQFHSWHQ lU WXQQÀOPVNLVHO 7) 6L NDGPLXP WHOOXULG &G7H RFK NRSSDU LQGLXP JDOOLXP GLVHOHQLG &,*6 9LGDUH ÀQQV NRQVWUXNWLRQHU VRP baseras pü koppar-zink-tenn och svavel eller selen &=76 'HVVXWRP IlUJVHQVLWHUDGH VROFHOOHU *UlWzelceller) som utnyttjar färgämnen i en elektrolyt och QDQRSDUWLNODU DY WLWDQR[LG
Mület är att inom 10-20 ür nü upp till 4 TWh solvärme och 4 TWh sol-el. Foto: Ivo Hutten
Solcellernas fysiska prestanda mäts främst i form av YHUNQLQJVJUDG 3n cQJVWU|PODERUDWRULHW L 8SSVDOD KDU PDQ WLOOYHUNDW HQ &,*6 PRGXO PHG YHUNQLQJVJUDG RFK VWRUOHNHQ [ NYDGUDWFHQWLPHWHU )|U &=76 KDU PDQ LQWH KXQQLW OLND OnQJW XWDQ lU XSSH L %. Världsrekordet fÜr en cell är frün EMPA i Schweiz PHG YHUNQLQJVJUDGHQ %lVWD VWRUD PRGXOHQ lU WLOOYHUNDG DY 0LDVROp L 86$ RFK KDU YHUNQLQJVJUDGHQ 15.7 % pü ytan 9703 kvadratcentimeter. Avancerade solceller baseras pü lager av halvledare som läggs ovanpü varandra. Problemet är att tekniken är svür eftersom lagrens placering i fÜrhüllande till varandra är kritisk.
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
29
Solceller i Zoneiland Almer, Holland. Foto: Ivo Hutten
Solcellerna blir därför dyra. Hos avknoppningsföretaget Sol Voltaics arbetar man med ett helt annat koncept. Cellerna bygger på ”nanotrådar”, som är trådstrukturer med diameter på några tiotal nanometer. Trådbaserade celler kan ta upp en mycket stor del av ljusets spektrum jämfört med hos kristallina celler. Nanotrådarna tillverkas DY LQGLXPIRVÀG Fyra miljoner trådar packas på varje kvadratmillimeter. Diametern på trådarna är kritisk för att de ska fånga upp så många fotoner som möjligt. Forskarna vid Voltaics tillsammans med Lunds tekniska högskola har lyckats hitta lämpliga dimensioner. Jämfört med celler EDVHUDGH Sn ÁHUD KDOYOHGDUVNLNW VND FHOOHU baserade på nanotrådar kunna bli betydligt billigare. Nyligen har man lyckats nå upp till verkningsgraden 13.8 %. De nya cellerna kan eventuellt kombineras med plastlinser och speglar för att öka verkningsgraden ytterligare. Om tekniken kan bli så billig som det är tänkt kan den bli avgörande för att bygga stora elproducerande anläggningar och då kommer det troligen att gälla riktigt soliga länder.
30
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
SOLENERGI
Industri och byggfÜretag sparar energi med Fortums nya solkraftslÜsningar AV KIM HALL Solceller fÜr villaägare har funnits länge. Nu har industrin, fastighetsägare och byggfÜretag mÜjlighet att satsa pü miljÜvänliga och fÜrnyelsebara energilÜsningar genom solkraft.
Trenden i samhället är att gü mot hüllbar utveckling där energibesparing är en stor del. Fortum har utvecklat solcellsmodeller anpassade fÜr fÜretag inom fastighets och byggbranschen samt industri.
Fortum har tagit fram en solkraftslÜsning fÜr fÜretag i fÜrsta hand inom Stockholmsregionen som vill satsa pü egenproducerad el frün solen. – Vi har tagit fram en helhetslÜsning där vi utgür frün kundens behov och den aktuella fastighetens fÜrutsättningar. Som ett fÜrsta steg genomfÜr vi en fÜrstudie, och resultatet av fÜrstudien kan bli att vi fÜreslür en lÜsning som integreras i fastigheten. Integrationen kan vara i fasaden, taket, balkongen, eller helt enkelt som en standardlÜsning. Allt ut ifrün vad som är optimalt och ekonomiskt fÜrdelaktigt fÜr kunden, säger Per Harsem, affärsutvecklare pü Fortum. SOLENERGI Som nästa generations energibolag vill Fortum gü i bräschen fÜr utvecklingen av fÜrnyelsebara energilÜsningar. Visionen är att all energi framtiden ska vara baserad pü solen, antingen direkt, eller indirekt via vattenkraft, vügkraft, vindkraft, biomassa eller jordvärme. Man har därfÜr en VlUVNLOG DYGHOQLQJ 1HZ %XVLQHVV VRP WLOOK|U divisionen ESD (Electric solution and distribution) vars uppdrag är att arbeta med affärsutveckling och att ta fram nya produkter och tjänster fÜr att bland annat mÜta framtidens miljÜ- och energikrav. Solcellsmodeller anpassade fÜr fÜretag inom fastighets och byggbranschen samt industri, är en produkt som lanseras just nu och som skulle kunna ge kunden fÜrtjänster genom att själv kunna producera el.
– Vür ambition är att gÜra det sü enkelt som det bara gür genom att hjälpa bland annat industriella fastighetsägare, fastighetsbolag och byggbolag att fü tillgüng solcellsmoduler fÜr att själva kunna producera el, säger Per Harsem. ÖKA DRIFTNETTOT Fastighetsägarna ges här en mÜjlighet till att Üka driftsnettot, vilket i sin tur Ükar fastighetsvärdet. Särskilt intressant är det fÜr fastighetsbolag och LQGXVWULHU PHG VWDUN PLOM|SURÀO ² 'HW ÀQQV HQ KHO GHO YlUGHQ L GHWWD %ODQG DQQDW ELGUDU PDQ PHG DWW PLQVND NROGLR[LGXWVOlSSHQ samtidigt som man inte blir sü beroende av elpriset. FÜr fastighetsbolagen sü tror vi pü samma sätt att det ger marknadsmässiga fÜrdelar, säger Per Harsem och tar satsningarna pü Hüllbart VDPKlOOH VRP H[HPSHO En stor fÜrmün i Sverige är att staten via Energimyndigheten subventionerar investeringar av solceller med 35 procent av investeringskostnaden. Taket är 1,2 miljoner kr per projekt eller DQOlJJQLQJ %LGUDJHW JlOOHU EnGH I|U SULYDWSHUVRner som fÜretag. FÄRDIGPAKETERADE PANELER – Nu är vi inne i steg tvü. Vi startade projektet vüren 2012 med att erbjuda färdigpaketerade solcellspaneler till villaägare. Detta mottogs enormt bra, och nu satsar vi pü att gÜra samma resa mot fÜretagen, fÜrklarar Per Harsem.
Per Harsem, affärsutvecklare pü Fortum, arbetar fÜr fortsatt utveckling av fÜrnyelsebara energilÜsningar där all energi i framtiden ska vara baserad pü solen.
Trenden i samhället är att vi gür mot hüllbar utveckling där energieffektivisering och solceller är en del av utvecklingen. Frün Fortums sida handlar det mycket om att vara med att driva denna utveckling som nästa generations energibolag. INVESTERING Ser man till marknadsutvecklingen pü solceller de senast üren sü har marknadspriserna gütt ner mycket och nu bÜrjar üterbetalningstiden pü investeringen bli väldigt intressant, säger Per Harsem och informerar om att energiminister $QQD .DULQ +DWW XQGHUV|NHU P|MOLJKHWHUQD WLOO att infÜra nettodebitering i Sverige fÜr solceller och fÜr de som säljer sitt Üverskotts el pü samma sätt som i Danmark. Sedan den 17 januari erbjuder Fortum solkraftslÜsningar fÜr fÜretag i Stockholmsregionen, www.fortum.se/solkraft.
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
31
Rexel är en global ledare inom distribution av elartiklar och tjänster och tjänar i huvudsak tre slutmarknader; den kommersiella, industriella samt bostäder. Koncernen har verksamhet i 37 länder. För mer information om Rexel i världen, besök www.rexel.com.
VI KAN SOLENERGI VI HAR KUNSKAPEN, PRODUKTERNA OCH SAMARBETE MED PROFESSIONELLA INSTALLATÖRER Vi ordnar allt till färdig installation. Kontakta oss idag, så berättar vi mer. solenergi@rexel.se eller 08-556 213 36 Produkter inom solenergi finns i lager och kan beställas via våra säljkanaler Selga och Storel från och med den 1 mars.
PAPPER OCH MASSA
Ett av silotaken ska lyftas pĂĽ plats.
Mycket positivt fÜr Skoghalls nya renseri AV KJELL-ARNE LARSSON Nya vedlinjen hos Stora Enso Skoghall är i full drift sedan ett par münader. Man kan Üka andelen egenproducerad flis och dessutom sannolikt Üka vedutbytet nügot pü inkÜpt massaved. Anläggningen lägger grunden fÜr vidareutveckling av bruket. Investeringsprojektet kostar 850 miljoner kronor och kallas Wood 2012. Skoghalls bruk tillverkar vätskekartong och &.% NDUWRQJ 8QGHU WLOOYHUNDGHV ton kartong pü brukets tvü kartongmaskiner. Man använder büde sulfatmassa (gran och tall) RFK &703 JUDQ )|UXWRP HJHQSURGXFHUDG massa kÜps bjÜrk- och eukalyptusmassa. Till den egenprodu-cerade massan gür det üt cirka 2 miljoner kbm fub per ür i form av rundved och VnJYHUNVà LV Den gamla vedlinjen producerade cirka 65 % av à LVEHKRYHW %UXNHW SODQHUDGH DWW PHG HQ Q\ OLQMH Üka andelen till drygt 80 %. Med stÜrre egenproGXNWLRQ |NDU P|MOLJKHWHQ DWW VlNUD à LVNYDOLWpQ vilket är gynnsamt fÜr kokeriet. ÅLDERSSKÄL Gamla renseriet hade till viss del utrustning frün 1971. Tillgängligheten var ganska hÜg, men en reinvestering var motiverad av en rad skäl. Man bestämde att bygga helt nytt. Med modern utrustning kunde tillgängligheten säkras och arbetsmiljÜn fÜrbättras avsevärt.
'HW IDQQV LQWH OlPSOLJ PDUN\WD Sn EHÀQWOLJW bruksomrüde. DärfÜr placerades nya renseriet pü VidÜn pü andra sidan Anholmsviken. Stora Enso kÜpte mark av Akzo Nobel. Den gav plats fÜr vägar och järnvägar, vedupplag, vedhantering, renseri och mellanlager. Det behÜvdes ocksü en 750 meter lüng bandgüng fÜr att WUDQVSRUWHUD à LV RFK EDUN WLOO EUXNHW Vedgürden rymmer 45 000 kbm ved. Den hülls XSSGHODG L YHG I|U VXOIDWPDVVD UHVSHNWLYH &703 Personsäkerheten är mycket hÜg pü vedgürden. Vid renseriet lägger stora truckar upp veden pü inmatningsbord. I en upptiningstransportÜr EHJMXWV VWRFNDUQD PHG YDUPW YDWWHQ %DUNHQ mjukas upp. Grus och sten tvättas bort. Längden pü inmatningsbord och upptiningstransportÜr är 59 meter och transporttiden fram till barkningstrumman är cirka 20 minuter. SVÄNGBAR TRANSPORTÖR Stockarna tummelbarkas i en barktrumma. Tvü motordrifter roterar trumman som vilar
– Barkningen startar direkt och upptiningen ger ocksü jämnare drift av trumman, berättar Eva Reiner, projektledare fÜr Wood 2012.
Sn HQ YDWWHQÀOP 6WRFNDUQDV WLOOnWQD OlQJG lU 2.5 – 5.7 meter. Efter trumman transporteras stockarna pü en kedjetransportÜr och vidare till en rullbana. Där sprayas stockarna med färskYDWWHQ 0HOODQ UXOODUQD ÀQQV YDWWHQI\OOGD stenfällor. Sten tillsammans med barkrester füngas upp. (IWHU UXOOEDQDQ ÀQQV HQ VYlQJEDU WUDQVSRUW|U som matar stockarna till den ena av tvü alterneUDQGH KXJJDU HQ I|U VXOIDWPDVVDà LV RFK HQ I|U &703 à LV +XJJDUQD lU KRULVRQWDOPDWDGH WLOO skillnad frün det gamla renseriets stuphuggar. 6XOIDWà LV KXJJV WLOO PP OlQJG &703 à LV till 23 mm. )|U PHOODQODJULQJ DY à LVHQ ÀQQV WUH VLORV Sn vardera 25 000 kbm. Det motsvarar ungefär fyra G\JQV GULIW (IWHU PHOODQODJULQJ JnU à LVHQ L bandgüng 750 meter Üver till nya süllhuset pü bruksomrüdet. I skivsüll süllas spün och SLQQà LV ERUW
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
33
PAPPER OCH MASSA
8SSWLQLQJVVWHJHW I|UH KXJJ lU HWW EUD NRQFHSW som inte fanns i gamla renseriet. När stockarna nür barktrumman har de en temperatur pü minst 15 grader pü ytan som gÜr att barken släpper lättare. ² %DUNQLQJHQ VWDUWDU GLUHNW RFK XSSWLQLQJHQ ger ocksü jämnare drift av trumman, berättar Eva Reiner. Energin till varmvattnet i upptiningen tas frün brukets sekundärvärmesystem. 2PVWlQGLJKHWHQ DWW GHW JnU nW YlUPHHQHUJL PnVWH vägas mot fÜrdelen att barken efter barkpress für hÜgre torrhalt. Dess energivärde är süledes bättre när den eldas i brukets fastbränslepannor. Allt südant har betydelse när energianvändningen pü bruket optimeras.
Barktrumman fĂśre montering.
gYHUVWRU |YHUWMRFN à LV PDWDV WLOO HQ à LVNRQGLWLRQHUDUH VRP WDU QHU VWRUOHNHQ 6SnQ SLQQà LV RFK IRUWIDUDQGH |YHUVWRU à LV DQYlQGV L EUXNHWV fastbränslepannor. UPPSTART Nya süllhuset togs i drift 5 november 2012 och 8 november kunde renseriet startas. Tre dygn seQDUH PDWDGHV GHQ I|UVWD à LVHQ XW IUnQ VLOR (IWHU en period av provdrift tog beställaren Üver hela anläggningen och under vüren gÜrs garantiprov. – Vi är fortfarande i en uppstartsfas och hittills ser det lovande ut, säger Eva Reiner, projektledare fÜr Wood 2012.
I bandgĂĽngen gĂĽr flis och bark till bruket.
34
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
Efter barkningstrumman gür stockarna pü en rullbana där sten och barkrester avskiljs. Sten och bark separeras sedan och även denna bark tas tillvara. – De nya huggarna med horisontell matning i stället fÜr matning i stup fungerar mycket bra med väldigt lite stÜrningar, berättar Eva Reiner. Detta gynnar tillgängligheten och fÜrbättrar arbetsmiljÜn. ² 9L XWYlUGHUDU GHQ SURGXFHUDGH à LVHQ QlU GHW JlOOHU à LVELWDUQDV JHRPHWUL RFK |YULJD NYDOLWpHU och hittills ser det mycket lovande ut. Flisprov analyseras pü labb med avseende pü längd, tjocklek med mera. Hittills är det bara en parameter som mäts on-line och det är barkhalt Sn VWRFNDUQD (Q à LVDQDO\VDWRU NRPPHU GRFN DWW installeras inom kort.
%HWUlIIDQGH à LVODJULQJHQ lU HQ I|UElWWULQJ IUnQ WLGLJDUH DWW DOO à LV ODJUDV L VLORV -lPI|UW PHG ODJULQJ L VWDFNDU EOLU RPVlWWQLQJHQ Sn à LVHQ MlPQ RFK IXOOVWlQGLJ GYV LQJHQ JDPPDO à LV OLJJHU NYDU RFK PDQ YHW DOOWLG YLONHQ YRO\P GHW ÀQQV L silorna. Investeringen har ocksü omfattat nytt süllhus. Nytt, jämfÜrt med gamla süllhuset, är bland anQDW à LVNRQGLWLRQHUDUHQ VRP WDU KDQG RP |YHUVWRU à LV RFK WDU QHU GHQ WLOO UlWW PnWW ² .RQGLWLRQHUDUHQ J|U DWW XWE\WHW |NDU nügot. Dessutom kan det ge hÜgre kapacitet och jämnare güng i kokarna. Man slipper den �ballast� som annars orsakas av kvistnÜtter, fÜrklarar Eva Reiner. Vi kommer att utvärdera detta. Uppstarten gick i huvudsak bra.
YIT Sverige AB utfรถr rรถrentreprenad fรถr Stora Enso.
www.yit.se
PAPPER OCH MASSA
De prestanda som moderna renseriet och nya sållhuset har torde överhuvudtaget innebära högre utbyte, det vill säga att en större andel av YHGHQ EOLU ÁLV WLOO PDVVDSURGXNWLRQHQ MATERIALHANTERING Investeringen omfattade också nya vägar och ny vedgård med tre höglyftare– truckar som lyfter 30 ton vardera. För ved som kommer med tåg anlades nya järnvägsspår. – Leveranserna med tåg har fungerat bra. Ambitionen var att öka andelen som kommer hit på järnväg och den har redan ökat, berättar Eva Reiner. Inledningsvis uppstod en del störningar i bandtransportörer. Denna ”prövotid” präglades av mycket varierande väder under november med frysningsproblem. Transportörerna har efterhand trimmats in och långsiktigt kommer allt att fungera. Personalstyrkan i renseriet är oförändrad och om renseriet uppnår den planerade kapaciteten innebär det högre produktion per person. Vedgårdens maskiner lyfter 30 ton.
:RRG
(QWUHSUHQDGHQ XWI|UHV DY ,QGXVWUL RFK $QOlJJQLQJVJUXSSHQ L 9lUPODQG
ZZZ QFF VH
36
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
PAPPER OCH MASSA
'HQ EHUlNQDGH PD[LPDOD nUVNDSDFLWHWHQ I|U Q\D anläggningen är 1.9 miljoner kbm fub. UNDERHÅLL OCH TILLGÄNGLIGHET .QLYDUQD L KXJJDUQD E\WV HIWHU EHKRY $WW GHW ÀQQV WYn KXJJDU lU HQ I|UGHO E\WHW VNHU L GHQ som för tillfället inte körs. En gång per vecka görs ett stopp i renseriet för översyn. Det stora förebyggande underhållet görs under brukets årsstopp på hösten. För att registrera produktionsstörningar med avvikelser från nominell produktionsnivå används ”verktyget” PLA. Det loggar tidpunkt och varaktighet för störningar. Felorsaker matas in. – Vi kan bland annat få ut statistik över avvikelserna och PLA är faktiskt driftingenjörernas bästa verktyg, berättar Eva Reiner. Vad kommer sedan att hända med gamla renseriet? Det kommer att rivas och man ska snygga upp ytorna där vedgård och gamla sållhus fanns. Det blir en rymlig och användbar tomt nära infarten till bruksområdet. Vi ser med spänning fram mot vad mer bruket ”hittar på”. Eva Reiner, projektledare för Wood 2012.
ENRICHING
WOOD 2012
Ibland utvecklar vi en eko-stad i Kina, ibland en ny vedhantering för Stora Enso. I över hundra år har vi tillsammans med våra kunder skapat hållbara lösningar som skapar ett säkrare, mer miljövänligt och växande samhälle. Då var det få som lyssnade, idag är det få som pratar om något annat. Boka gärna ett möte med någon av Swecos ingenjörer miljöexperter. Tillsammans hittar vi hållbara lösningar för dig och ditt företag. Se sweco.se för de senaste nyheterna.
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
37
KRAFTVERK
Nya kraftvärmeverket i Tranüs har passerat ytterligare en milstolpe AV KIM HALL Den hürda vintern med minus 15-20 grader fÜrra üret fÜrsenade gjutningsarbetet vid det nya kraftvärmeverket som byggs i Tranüs. Nu är huvuddelen av byggnaden pü plats och monteringen av panna och ugn är färdig. Även pannans tryckkärlskontroll är godkänd och klar. Tak och väggar pü bränslehallen finns nu, det enda som saknas där är taktäckning med isolering och papp. – Vi har passerat ytterligare en milstolpe, säger 0DWV /LQGURWK SURMHNWOHGDUH Sn .0: (QHUJL Leveranserna av de stÜrsta komponenterna frün .0: lU L SULQFLS XWI|UGD 3URYWU\FNQLQJHQ DY pannan är utfÜrd och det arbete som üterstür nu är bl.a. att slutfÜra byggarbetet samt att genomfÜra kvarvarande entreprenader fÜr luftkanaler, processrÜr, el, styrning, ventilation, VS, isolering samt murning av panna och ugn.
38
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
.0: KDU WYn VW|UUH HQWUHSUHQDGHU GlU GHW L GHQ ena ingĂĽr alla processbyggnader frĂĽn sju meters hĂśjd och uppĂĽt samt alla Ăśvriga installationer H[NOXVLYH WXUELQ RFK JHQHUDWRU 1&& XWI|U DOOD markarbeten samt byggnaderna upp till sju PHWHUV K|MG L HJHQ HQWUHSUHQDG VHGDQ JnU 1&& |YHU WLOO DWW EOL XQGHUHQWUHSUHQ|U nW .0:
– Vi har nu byggt alla plattformarna runt pannan och hüller just nu pü med att slutfÜra de tvü Üversta. Vi kommer snart att bÜrja mura och isolera pannan och ugnen. FÜrberedelser fÜr detta pügür fÜr fullt och vecka sju startar vi vür rÜrentreprenad som skall pügü fram till midsommar, berättar Mats Lindroth.
KRAFTVERK
I dagarna kommer det ocksĂĽ in underleverantĂśrer fĂśr Ăśvrig process utrustning, rĂśkgaskondensering och rĂśkgasrening, som utfĂśrs av Radscan frĂĽn Sverige respektive Filcon frĂĽn Danmark.
Leveranserna av de stÜrsta komponenterna frün KMW är i princip utfÜrda. Foto: Jan FranzÊ
Det är i stort sett ett ür sedan arbetet startade med att bygga den nya kraftvärmeanläggningen i Tranüs. De gamla byggnaderna pü omrüdet revs. Men man behÜll nügra byggnader som under byggnationen fungerar som projektkontor. Dessa kommer att rivas när projektet är avslutat. PROVYTOR – Den fÜrsta tiden gick mycket arbete üt till att riva, spränga och schakta marken. Vi hade gott samarbete med Stiga GGP som hade vattensjuk mark som fylldes med fyllmassor fÜr att sedan kunna användas som provytor fÜr GGP/Stigas JU|Q\WHPDVNLQHU 1&& XWI|UGH PDUNDUEHWHW fÜr oss büda och anlade även vür gemensamma infartsväg och staketet runt omrüdet, berättar $QGHUV .lFN IMlUUYlUPHFKHI Sn 7UDQnV (QHUJL – Vi producerar kondensatsvatten som Stiga kan använda som bevattningsvatten till gräsmattor fÜr test av deras grÜnytemaskiner. Tillsammans fÜrbereder vi även vüra grÜna ytor som skall kunna skÜtas med stÜrre ükgräsklippare.
Ett samarbete vi büda vinner pü, säger $QGHUV .lFN )|UXWRP PDUNDUEHWHQ XWI|U 1&& RFNVn formning och gjutning av anläggningen. I februari/mars ska gjutningarna och huskonstruktionen vara klara. Turbinhallen är dü i stort sett färdigbyggd.
, QRYHPEHU O\IWH .0: XJQ RFK SDQQD Sn SODWV d v s en rosterpanna med effekt pü ca 25 MW. 7XUELQHQ VRP WLOOYHUNDV L ,WDOLHQ KDU HQ PD[ effekt pü ca7 MW. Pannan har genomgütt provtryck och inget läckage fÜrekom, vilket gjorde att besiktningen godkändes fÜr pannan.
Din specialist inom kraftentreprenader. – Mellanspänningsställverk frĂĽn Schneider och Tavrida – Reläskydd, ljusbĂĽgsvakter och multiinstrument frĂĽn VAMP – LĂĽgspänningsställverk frĂĽn Elsteel Č‚ Â‡Â”Â–Â‹Ć¤Â‡Â”ÂƒÂ†Â‡ ‡Â?Ž‹‰– ÍĄÍ˜Í˜Í™ ‘…Š ͙͙͘͘͜
www.eet-teknik.se NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
39
KRAFTVERK
3DUDOOHOOW SnJnU GHWDOMSURMHNWHULQJHQ IUnQ .0: 1&& RFK ((7 DY E\JJ SURFHVV RFK HODUEHWH samt styr- och mekanikarbeten. Där har ocksü Tranüs Energi tagit hjälp av en konsultgrupp fÜr granskning av arbetena. I projektet har Tranüs Energi valt att lüta driftWHNQLNHUQD In YDU VLWW DQVYDUVRPUnGH %UlQVOH RFK aska, panna, turbin, layout och logistik, fjärrvärmekulvert, interna anslutningar, styr och regler, el och instrument samt yttre bränslehantering. Elkraft är ocksü ett ansvarsomrüde som skall hanteras. – Tanken bakom det är att varje drifttekniker skall känna ansvar fÜr sitt omrüde och vara den som kommer att ha detta som sitt ansvarsomrüde framÜver när anläggningen kommer att bÜrja ¾GULIWDV¾ RFK XQGHUKnOODV WLOOlJJHU $QGHUV .lFN
Provtryckningen av pannan är utfÜrd och det arbete som üterstür nu är bl.a. att slutfÜra byggarbetet samt att genomfÜra kvarvarande entreprenader fÜr luftkanaler, processrÜr, el, styrning, ventilation,VS, isolering samt murning av panna och ugn. Foto: Jan FranzÊ
Tranüs Energi räknar med att under hÜsten 2013 kunna leverera värme och el. Foto: Jan FranzÊ
40
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
GJUTNINGSARBETEN AVSLUTADE 1X lU GH à HVWD JMXWQLQJVDUEHWHQD lU VOXWI|UGD och rÜr- och elinstallationer ska komma igüng. 8QGHU YHFND VMX NRPPHU LQVWDOODWLRQVDUEHWHQD igüng och Tranüs Energi räknar med att under hÜsten 2013 ska de kunna leverera värme och el.
KRAFTVERK
– Idag har vi en turbin frün 2001 som ger ca 1,8 MW. Med den nya turbinen som ska ge ca 7 MW Ükar vi elproduktionen frün ca 10 till ca 40 GWh Sn nUVEDVLV VlJHU $QGHUV .lFN Tranüs Energi var tidiga med infÜrande av biopanna. Den äldsta biopannan är frün 1982 och eldas med grot. RÜkgaskondenseringen kom ett par ür senare och tog plats där den tredje oljepannan var tänkt att byggas. 2002 byggde man en biokraftvärmepanna i ett led i att Üka andelen bio och att även fü elproduktion. SLIPPA OLJA – Vi använder inte mycket olja idag och ambitionen är att slippa använda olja helt i framtiden. 'HWWD OLJJHU L ERODJHWV PLOM|SURÀO PHG |NDG lokal och fÜrnyelsebar el- och värmeproduktion, WLOOlJJHU $QGHUV .lFN Sedan 2011 är Tranüs Energis el- och värmeproGXNWLRQ PlUNW PHG %UD 0LOM|YDO RFK GHW NRPPHU den att fortsätta vara även med det nya verket i drift. Dü kommer man även att gü Üver till 100 procent fÜrnybart bränsle.
Man har nu byggt alla plattformarna runt pannan och hĂĽller just nu pĂĽ med att slutfĂśra de tvĂĽ Ăśversta. Foto: Jan FranzĂŠ
Box 115 • 374 22 Karlshamn • Tel 0454-142 40
EL & VVS TEKNIK AB är ett konsultfÜretag med verksamhet inom installations-, kraft-, energi- och miljÜsektorn. FÜrutom byggadministrativa arbetsuppgifter samordnar vi projekt och installationer samt utfÜr kontroll och besiktningar. I samarbete med vüra kunder utvecklar vi kostnadseffektiva och uthülliga lÜsningar. Vi har ett nätverk med specialister som samarbetspartners.
KVV TRANÅS Din partner hela vägen: Ŝ FÜrfrügningshandlingar Ŝ Projektplan - Projektstyrning Ŝ MiljÜ- och Kvalitetssäkring Ŝ Upphandlingar – Kontrakt Ŝ Projektcontroller Ŝ Entreprenadbesiktning
Ĺ°
FÜretaget med samlad kompetens som ger kunden ett omfattande tjänsteutbud
Ĺ°
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
41
KRAFTVĂ„RME
Vetlandas nya kraftvärmeverksanläggning trimmas in
Anledningen till att Vetab bygger en ny kraftvärmeanläggning är att fjärrvärmeverksamheten i Vetlanda är frün 1980-talet.
AV KIM HALL Byggnationen av nya kraftvärmeanläggningen i Vetlanda lider mot sitt slut. Ett byggprojekt som pübÜrjades i november 2008 dü närboende fick komma med synpunkter. Med 316 miljoner kr i total projektbudget skall nu Vetlandaborna fü el och värme frün en bioeldad kraftvärmeanläggning som gür pü skogsbränsle och RT-flis. – Vi satte igüng projektet i november 2008 med att i samrüd med vüra grannar, närboende och andra som kunde tänka sig ha synpunkter ta fram de fÜrsta planerna. 2009 gjorde vi en fÜrstudie RFK L PDUV ÀFN YL PLOM|WLOOVWnQG YLONHW YDU en viktig milstolpe fÜr oss. Därefter kunde vi kÜra igüng upphandlingar parallellt med miljÜtillstünd och detaljplanen, fÜrklarar Peter Nilsson, VA och fjärrvärmechef pü Vetab. 8SSKDQGOLQJVDUEHWHW JLFN JDQVND IRUW PHQ 9HWDE ÀFN YlQWD LQ PLOM|WLOOVWnQGHW LQQDQ GH kunde sätta igüng.
42
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
Man valde dock att fÜrbereda fÜr markentreprenaden Svevia med bland annat att dra ledningar och färdigställa ytan en meter under betongplattan som skulle gjutas. , PDUNHQ IDQQV RUJDQLVNW PDWHULDO VRP ÀFN JUlvas ur innan gjutningsarbetet kunde pübÜrjas. FÖRBRÄNNINGSPROCESS .0: (QHUJL ÀFN VHGDQ WRWDOHQWUHSUHQDGHQ fÜr hela fÜrbränningsprocessen med turbin och U|NJDV VDPW KXVE\JJQDWLRQ 'HW ÀQVND %0+ 7HFKQRORJ\ ÀFN VHGDQ HQWUHSUHQDGHQ WLOO EUlQVOHhanteringsutrustningen. – Samordningen mellan bygg och process var ganska omfattande. DärfÜr var vi glada Üver att det lades hos totalentreprenaden, tillägger Peter Nilsson. Anledningen till att Vetab bygger en ny kraftvärmeanläggning är att fjärrvärmeverksamheten i Vetlanda är frün 1980-talet, och fram till 2007 har gamla Vetlanda Energi kÜpt in färdig värme lokalt. Samma ür kÜpte man produktionsanläggningen av Vattenfall, som redan dü var gammal. – Vi har tvü biopannor i huvudproduktionsanläggningen som byggdes 1967 och 1984. I och med vi byggde ut fjärrvärmenätet Ükade ocksü intresset hos kunderna. Det resulterade i PD[I|UEUXNQLQJ YLONHW L VLQ WXU OHGGH WLOO P\FNHW oljefÜrbrukning.
Det slog hürt mot vür ekonomi, berättarPeter Nilsson. ERSÄTTA GAMMAL ANLÄGGNING Dels behÜvde de gamla anläggningarna ersättas, dels behÜvde Vetab komma ifrün oljebehovet. Med en projektbudget pü 316 miljoner kr, inklusive panna, processpanna, ledningar och nytt personalkontor, sattes spaden i marken i augusti 2011 och sedan dess har byggnadsarbetet varit igüng. TotalentreprenÜr fÜr pannhusbyggnaden KDU .0: (QHUJL YDULW – Vi har varit med frün fÜrsta spadtaget. Det har varit ett pressat tidschema med münga bitar som skall falla pü plats processmässigt. FÜrsta üret hÜll vi pü med projektering dü vi preciserade RFK VSHFLÀFHUDGH DOOD GHWDOMHU 6HGDQ SnE|UMDGH YL byggnationen av pannhuset hÜsten 2011. Vi har haft ett samordningsansvar där vi koordinerade arbetet pü plats. En güng i veckan träffades vi pü samordningsmÜten där vi gick igenom allt som hänt och eventuella hinder fÜr att sedan gü vidare, fÜrklarar Hans Östlundh, projektledare pü .0: (QHUJL INSTALLATIONSARBETEN Den gjutna plattan till pannhallen kom pü plats samtidigt som ugnen monterades. Sedan dess har installationsarbetet och byggnadsarbetet lÜpt pü parallellt.
KRAFTVĂ„RME
I Vetabs nya anläggning kommer büde skogsbränsle och RT-flis att användas som bränsle. Produktionsvolymen planeras till 27 GWh el och 106 GWh värme.Vetab har fortfarande kvar de gamla pannorna som reserv.
8SS WLOO SHUVRQHU DUEHWDGH LQQH L SDQQKXVHW och det blev en väldigt intensiv hÜst fÜr büde 9HWDE RFK .0: (QHUJL – Eftersom det är trüngt och alla müste jobba tillsammans även om varje entreprenÜr har sin uppgift att fylla, har vi varit noga med att diskutera eventuella kollisioner och turordning sü att alla har en samsyn sü att det inte skapar irritation pü byggarbetsplatsen, tillägger Hans Östlundh.
² 'HW lU HQ NRPSOH[ SURFHVVLQGXVWUL RFK GHW gäller att hülla grejorna i trim. Vi har eldat upp till 2 000 kubikmeter olja per ür. Nu räknar vi med bara nügra fü kubikmeter olja, säger Peter Nilsson och tillägger att investeringen inte ska driva upp fjärrvärmepriset. Nügot de fÜrsÜker fÜrmedla till sina kunder. Å andra sidan fÜrbättras konkurrenssituationen i och med elproduktionen fÜr Vetab.
FÜrbränningsprocessen startades i december 2012 och just nu pügür intrimningsprocessen och man hüller pü med fÜrberedelser fÜr prestandaprov och provdrift. – Vi producerar värme och el i anläggningen, vilket har varit tacksamt med tanke pü vintern som varit, säger Peter Nilsson. Produktionsvolymen planeras till 27 GWh el och 106 GWh värme. Vetab har fortfarande kvar de gamla pannorna som reserv. Dessa är avstängda stÜrre delen av üret och används endast när det är under noll grader eller när det är revision pü pannan sommartid.
Vetab Fjärrvärme har fyra olika produkter; Fjärrvärme som är stÜrst, el, hetvatten (120 gradigt vatten som levereras till industrin), och ünga som levereras till tändsticksfabriken som ligger intill. – Det var ett av skälen till att etableringen blev pü den platsen det blev. Nu räknar vi med att bli klara med fÜrberedelserna, prestandaproven och provdriften. Vüren 2013 sker slutbesiktningen och sedan tar vi Üver anläggningen, säger Peter Nilsson.
Upp till 130 personer arbetade inne i pannhuset och det blev en väldigt intensiv hÜst fÜr büde Vetab och KMW Energi Den gjutna plattan till pannhallen kom pü plats samtidigt som ugnen monterades. Sedan dess har installationsarbetet och byggnadsarbetet lÜpt pü parallellt. Foto:Vetab
I den nya anläggningen kommer büde skogsEUlQVOH RFK 57 à LV DWW DQYlQGDV VRP EUlQVOH 9HWDE VDWVDU P\FNHW Sn à H[LEHO EUlQVOHVSHFLÀNDtion, vilket tillstündet medger. RÜkgasreningen är anpassad fÜr avfallsfÜrbränning. – Nu är anläggningen i drift och vi trimmar in den pü ganska lüg last. I slutfasen utfÜr vi installationsarbeten pü de smü detaljerna som lQQX LQWH lU Sn SODWV 'HWWD lU GHW PHVW NRPSOH[D projektet jag varit med om eftersom det är sü PnQJD LQWUHVVHQWHU LQEODQGDGH à HU lQ QRUPDOW och tidplanen har varit väldigt pressad. Men det är en utmaning som ger utveckling, summerar +DQV gVWOXQGK Sn .0: (QHUJL
Vi levererade dumpkondensor, ünggenerator och hetvattenvärmare 023-70 50 90
mail@gbtank.se
www.gbtank.se
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
43
VATTENRENING
Nordens STÖRSTA ultrafilte ranläggning $9 0$5,( /28,6( $$5g(
FÜr att skydda dricksvattenkonsumenterna hälsa är det viktigt att minimera risken fÜr vattenburen smitta. FÜr att säkerställa ett hälsosamt vatten till GÜteborgarna satsar GÜteborgs stad 700 miljoner pü en ultrafilteranläggning. Dessutom sker en kapacitetsutbyggnad av vattenverket i Lackarebäck med fÜrsta etappen klar 2014.
GÜta älv är huvudvattentäkt fÜr det vatten som efter beredning i vattenverken blir GÜteborgarnas dricksvatten. – Investeringen är en del i satsningen pü ett säkert och gott vatten, säger Helena Almqvist, SURMHNWOHGDUH Sn *|WHERUJV 6WDG .UHWVORSS RFK vatten. Den nya anläggningen kommer att utgÜra en ytterligare en barriär mot mikroorganismer som virus, parasiter och bakterier. TIDIGA ANALYSER – Det har gjorts omfattande riskanalyser om GÜteborgs vattenfÜrsÜrjning sedan slutet pü 1980-talet och som har ringat in riskerna fÜr leveransbrott och vattenburna sjukdomar. Det ÀQQV ROLND PHWRGHU DWW WLOOJn 89 OMXV G|GDU PLNURRUJDQLVPHU RFK XOWUDÀOWHU WDU ERUW RUJDQLVPHUQD 9L NRP IUDP WLOO DWW GHW YDU XOWUDÀOWHU VRP passade bäst fÜr GÜteborg.
GÜteborg har ytterligare ett vattenverk, Alelyckans vattenverk. Här har en utbyggnad av kapaciteten till 170 000 kubikmeter per dygn just IlUGLJVWlOOWV RFK 89 OMXV NRPPHU L YlQWDQ Sn XOWUDÀOWHU lYHQ KlU DWW YDUD HQ \WWHUOLJDUH PLNrobiologisk barriär. Produktionskapaciteten pü Lackarebäcks vattenverk utÜkas med 40 procent till 186 kubikmeter per dygn. Detta innebär att respektive vattenverk, vid en medelfÜrbrukning, pü egen hand kan fÜrsÜrja hela GÜteborg med dricksvatten. POSITIVT KOMMUNBESLUT – GÜteborgspolitikerna tog detta beslut innan de uppmärksammade cryptosporidiumutbrotten som vi har haft i Sverige skedde. ² %HVOXWHW lU WLOO VWRU GHO HQ DQSDVVQLQJ WLOO IUDPtida klimatfÜrändringar, säger Helena Almqvist.
Flygfoto Üver vattenverket Lackarebäck.
44
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
'H LQQHElU |NDGH UHJQPlQJGHU RFK PHU H[WUHPW väder och dü kan de mikrobiologiska fÜroreningarna i rüvattnet Üka. 8QGHU nUHQ KDU UnYDWWQHW EOLYLW DOOW ElWWUH XWRP när det gäller mikroorganismer som tyder pü att GHW NDQ ÀQQDV VPLWWlPQHQ 'HW ÀQQV PlWVWDWLRQHU XWPHG lOYHQ PHG kontinuerlig mätning av vattenkvaliteten. Vid avvikande mätvärden och andra indikationer pü att rüvattnet inte är bra kan intaget frün GÜta älv stängas och büda vattenverken fÜrsÜrjas frün DelsjÜarna. 'HQ Q\D XOWUDÀOWHUDQOlJJQLQJHQ lU IULVWnHQGH frün den Üvriga reningsprocessen och innebär en oberoende ytterligare barriär mot mikroorganismer. Den nuvarande konventionella reningen blir dü en fÜrbehandling. SÅ FUNGERAR ANLÄGGNINGEN Projektet är uppdelat i tvü etapper. DärutÜver en pilotanläggning som installerades 2010. ,QWHUQDWLRQHOOW ÀQQV GHQQD W\S DY DQOlJJQLQJDU L (XURSD RFK L 86$ 'HQ L *|WHERUJ NRPPHU DWW vara en av de 20 stÜrsta. Anläggningen bygger pü en membranteknik med 10 600 sugrÜr i 2 200 moduler. Vattnet skickas under tryck och pressas ut genom väggarna. Smutsen som fastnar i membranen backspolas en güng per timme i mellan 30 och 40 sekunder I membranen sker en gradvis igensättning. DärfÜr stannas delar av processen en güng per dygn och rengÜring kan ske med natriumhypoklorit, lut och/eller svavelsyra. LÜsningen trycks in i membranmodulerna och für verka i nügra minuter fÜr att därefter tÜmmas och backspolas med vatten och sedan sättas igüng igen.
Vi levererar morgondagens optimala lösningar för rent vatten och biogas redan idag!
Purac har utfört över 4 000 entreprenader för vattenrening och biogasframställning i över 70 länder. Som totalentreprenör besitter vi kompetensen att vara med hela vägen från projektering till genomförandet och efterföljande driftsoptimering och support. Vår långa erfarenhet i branschen kombinerat med ett nära samarbete med uppdragsgivaren ger oss en djup förståelse för varje projekts unika behov och ser till att lösningen alltid blir den optimala. .
www.purac.se
PURAC Box 1146, 221 05 Lund Tel: 046 -19 19 00, Fax: 046 -19 19 19 e-mail: info@purac.se NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
45
Membranmodulerna beräknas ha en livslängd pü cirka 10 ür. PURAC FICK TEKNISKA UPPDRAGET 8QGHU XSSKDQGODGHV XOWUDÀOWHUOHYHransen som en totalentreprenad, vilken tilldelades 3XUDF $% – Vi angav kraven pü vad vi ville uppnü med anläggningen, en funktionsbeskrivning. Vi begärde ocksü att det var det svenska sprüket VRP VNXOOH JlOOD 9L ÀFN LQ I\UD DQEXG VlJHU Helena Almqvist. Purac vann entreprenaden med det holländska fÜretaget Pentair X-Flow som underleverantÜr. 8QGHU XSSKDQGODGHV DOOD XWI|UDQGH HQWUHprenader. Den nya byggnaden är en generalentreprenad där bygg, el, VVS, mark och yttre VA ingür.
Purac vann entreprenaden med det holländska fÜretaget Pentair X-Flow som underleverantÜr.
Helena Almqvist, projektledare pĂĽ GĂśteborgs Stad.
46
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
GRADVIS ÖKAD KAPACITET – Vi har deltagit i en ovanlig upphandling. Tekniken valdes fÜrst, fÜr att därefter anpassas tillsammans med byggnaden, berättar Ingemar +HLGIRUV Sn 3XUDF $% RFK OHYHUDQW|U DY XOWUDÀOteranläggningen. Vi kÜper membranen frün det holländska fÜretaget och gÜr själva installationerna av maskin el samt styr & regler. – FÜr ett par ür sedan installerade vi en pilotanläggning fÜr att alla skulle lära om tekniken, kunna gü vidare och se att tekniken hüller det som vi utlovade. – Frün bÜrjan ville beställaren dela upp projektet i tre olika etapper fÜr att kunna utvärdera hur projektet fungerade.
Dü pilotanläggningen fungerade sü pass bra slog man ihop de tvü fÜrsta etapperna till en, som innebär tillbyggnad nord och kommer att stü färdig 2014. Nästa etapp är syd. Purac har option pü denna och den beräknas stü klar under 2016. – Vi har garanterat en virusavskiljning pü 4 log. Det innebär en reduktionsgrad av virus pü 99,99 procent. Dessutom 6 log fÜr parasiter och bakterier, som innebär en avskiljningsgrad pü 99,9999 procent. SAMHÄLLET ÄR EN VINNARE – När vi presenterade projektet fÜr kommunstyrelsen i GÜteborg ville de gärna ha en samhällsekonomisk analys, berättar Helena Almqvist. Det visade sig att nyttan blir mer än dubbelt sü hÜg som kostnaden. – Vi räknade pü ett utbrott ür 2038, dü skulle cirka 264 000 sjukdomsfall inträffa, vilket skulle leda till sju sjukdagar, och 2,5 dagars bortfall frün arbetet samt 0,5 vürddagar. Detta skulle sammantaget innebära totala kostnader per sjukdomsfall i genomsnitt med 12 950 kronor, vilket innebär cirka 1 400 000 vürddagar och 290 000 dagar bortfall i arbetet. – Vi känner att vi är pü rätt väg och vi vet att LQYHVWHULQJHQ L XOWUDÀOWHUDQOlJJQLQJHQ L /DFNDUHbäck är ett prioriterat projekt fÜr GÜteborg, säger Helena Almqvist. GÜteborgs stad satsar 700 miljoner pü en ultrafilteranläggning. Foto: Anne Lundgren
VATTENKRAFT
Spontvägg i sjÜn hindrar is frün att fastna i Akkats isgrindar AV KIM HALL Det var tänkt att Akkats G2 skulle kÜras igüng under vüren 2012, men vattenvirvlar har sugit in is mot vattenvägarnas isgrindar och bildat isproppar. FÜrhüllandet mellan hület i botten av sjÜn och djupet har gjort att det bildades vattenstrÜmningar som inte var Ünskvärda. När istäcket brutits upp har isen fastnat i grindarna i vattenintaget. – Nu har vi kunnat motverka strÜmningsproblematiken med hjälp av en undervattenvägg, vilket gÜr att vattnet är lugnare och vi slipper virvlar. ,VWlOOHW InU YL QX ÀQ RFK MlPQ VWU|P LQ L YDWtenvägen, precis som vi vill ha det, säger Rickard Strand, projektledare pü Vattenfall. Även om det bara är viss tid pü üret som islossningen äger rum sü vüllar det ganska stora problem fÜr vattenkraftstationerna i Sverige. Den mest gynnsamma situationen är när vattenstrÜmmarna är jämna under hela üret. STRÖMNINGAR – Vi byggde upp en modell av Akkats, sjÜn och dammen i skala 1:30 fÜr att simulera olika strÜmningar och strÜmningssituationer. Pü sü sätt kunde vi se vilken lÜsning vi skulle arbeta med fÜr att fÜrhindra isproppar i vattenvägarna, fÜrklarar Rickard Strand. ModellfÜrsÜken pügick en längre tid tills vi kom fram till att en vägg under vattnet skulle bromsa upp vattenstrÜmningarna och fÜrhindra virvelbildning. Den stora vattenmassan som kommer mot intaget frün huvudfüran i älven roterar när den kommer fram till dammen. Rotationen har fÜrstärkts vid intaget och skapat virvlar och ogynnsamma vattenstrÜmningar. Genom att Peab nu har byggt en vägg bestüende av stülspont som sitter fast ordentligt med stülrÜr som är borrade i sjÜbottnen, bromsar det upp vattnet och stÜr ut strÜmningen sü att det EOLU OXJQW RFK ÀQW YDWWHQ VRP VXJV QHU L KnOHW – Vi har kÜrt maskinen nu och det ser positivt ut. Men vi har inte testat klart ännu, säger Rickard Strand. BROMSEFFEKT Väggen som är 24 meter lüng och 6-7 meter hÜg är uppdelad i partier fÜr att ge bromsningseffekt mot strÜmmen. Men att bygga upp väggar i vattendrag kräver viss teknik och erfarenhet. ² 1lU YL ÀFN EHVNHG RP DWW HQ YlJJ VNXOOH E\Jgas diskuterade vi olika lÜsningar under modellfÜrsÜken fÜr att i november och december 2012 XWI|UD DUEHWHW Sn SODWV 8QGHU VMlOYD E\JJDQGHW DY spontväggen anlitade vi ett dykarlag som tog reda pü hur det süg ut nere pü sjÜbottnen, berättar -RQDV +DDSDQLHPL SURMHNWFKHI Sn 3HDE
Akkats nya aggregat i G2 für inte komma till skada under rivningsarbetet i G1. DärfÜr utfÜrs sprängningarna skonsamt med hjälp av en vibrationsmätare. När rivningsarbetet är klart drar byggjobbet igüng nügon güng under 2014.
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
47
VATTENKRAFT
Med dykare frün Dykab, Peabs grundläggningsfÜretag, Peabs eget folk och HQ VPLGHVÀUPD O\FNDGHV PDQ E\JJD GHQQD XQGHUYDWWHQYlJJ 6WDWLRQHQ VWlQJdes av och vattnet var stilla under arbetet. Detta fÜr att fÜrhindra arbetsmiljÜrisker fÜr büde dykare och byggare. – Vi hade en prüm som stod ute i sjÜn och vi hade pumpar som rÜrde om i vattnet fÜr att fÜrhindra isbildning i det kalla vädret. Dessutom hade vi en PLQGUH EnW VRP N|UGH UXQW I|U DWW U|UD RP L YDWWQHW I|UNODUDU -RQDV +DDSDniemi. FASTBORRADE I SJÖBOTTNEN Väggen stür lite vid sidan om hület och är färst med 300 mm tjocka stülrÜr VRP lU IDVWERUUDGH L EHUJHW L VM|ERWWHQ , VWnOU|UHQ ÀQQV VWnOEDON VRP J|WV L med betong.
Med dykare frün Dykab, Peabs grundläggningsfÜretag, Peabs eget folk och en smidesfirma lyckades bygga en 24 meter lüng och 6-7 meter hÜg undervattenvägg, uppdelad i partier fÜr att ge bromsningseffekt mot strÜmmen. Stationen stängdes av och vattnet var stilla under arbetet. Foto: Peab
48
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
Avstünden mellan pelarna som hüller väggen pü plats varierar. Man byggde även en stÜdmur i olika sektioner. – Det var kallt. Man kunde inte vara i vattnet fÜr länge. Som kallas var YDWWQHW PLQXV JUDGHU EHUlWWDU -RQDV +DDSDQLHPL Nu testas det nya aggregatet som VG Power har tillverkat. Det gamla aggregatet pü 150 MW byggdes som en-aggregats station, vilket var ganska vanligt pü 1970-talet dü man räknade med att en südan investering var mer NRVWQDGVHIIHNWLY lQ DWW E\JJD à HU DJJUHJDW 0HQ VHGDQ KDU GHW YLVDW VLJ L münga fall att driftstoppen blir mycket dyra när hela stationen stür still och LGDJ ÀQQHU PDQ GlUI|U PHU HNRQRPL DWW GHOD SURGXNWLRQHQ Sn WYn DJJUHJDW DärfÜr byts nu det gamla ut mot tvü mindre aggregat pü vardera 75 MW.
Din naturliga partner - inom kraftgenerering VG Power AB består för närvarande av drygt 100 medarbetare med mycket lång samlad erfarenhet av vattenkraft. Sedan starten 2002 har vi vuxit rejält och omsätter nu närmre 400 Msek.
Sedan början av 2011 har vi också etablerat oss i Kristinehamn med specialister inom turbiner. Vi har också startat VG Power Turbo AB med inriktning på service och retrofit av luftkylda turbogeneratorer.
Vi är verksamma inom upprustning och service av generatorer och turbiner samt leverans av magnetiseringsutrustningar till kunder inom hela Europa.
Vi är idag en av de största aktörerna i Norden och vi arbetar även internationellt i många projekt tillsammans med Voith Hydro.
VG Power AB Kopparlundsvägen 7 721 30 Västerås www.vgpower.com +46 21 38 25 60 A Voith Hydro Company
VATTENKRAFT
– Provdriften startade för en vecka sedan och skall gå i 14 dagar. I stort sett har allt gått bra även om det ju alltid under resans gång inträffar problem i sådana här stora projekt. Men fördelen med två mindre aggregat än ett stort är att produktionssårbarheten blir mindre och man får ökad driftsäkerhet, säger Magnus Wenna, marknadschef på VG Power. RIVNINGSARBETE Nästa steg är rivningsarbetet av G1 som beräknas gå igång när G2 fungerar tillfredsställande. – Rivning är alltid farligare än att bygga nytt. Det gäller att göra saker i rätt ordning så att inga verktyg, maskiner eller rivningsavfall faller ner på dem som arbetar under dig. Av arbetsmiljöskäl börjar man uppifrån och går ner, VlJHU -RQDV +DDSDQLHPL Rivningsmassorna läggs upp på ett upplag där stålet separeras från EHWRQJHQ I|U DWW VHGDQ nWHUYLQQDV Sn DQQDW KnOO (Q VSHFLHOO ÀUPD NURVVDU betongen och stålet och säljer till skrothandlare för att sedan smälter ner stålet och användas på nytt. – Vi måste mest troligt spränga en del för att kunna bygga nya vattenvägar uppströms och nerströms samt bygga ny maskinstation. Vi börjar med att riva turbinen och generatorn under våren och sommaren. Sedan fortsätter vi med övrigt rivningsarbete resten av året, berättar -RQDV +DDSDQLHPL
– Rivningsarbetet i vattenvägarna är komplicerat. De stålinklädda vattenvägarna är som en jätte-tub som skall skäras loss och rivas ner. Ett svårt jobb som kommer ett pågå dygnet runt alla dagar under ett halvt år, tillägger Rickard Strand. Då skall man komma ihåg att detta grova jobb skall utföras i en miljö som inte får vara allt för skitig. Det nya aggregatet som står vid sidan om är Akkats mycket beroende av. Driften fortlöper nämligen som vanligt parallellt med byggarbetet. SPONTVÄGG – Detta är oprövad mark. Det har aldrig rivits ett så stort aggregat som man nu gör i G1-anläggningen. Leveransen på G2 blev försenat på grund av spontväggen. Men vi har redan förberett det nya aggregatet till Vattenfall, säger Magnus Wenna. .RPSRQHQWHUQD WLOO GHW Q\D DJJUHJDWHW WLOOYHUNDV L 9* 3RZHUV HJQD YHUNVWlGHU 9RLWK +\GUR L EnGH %UDVLOLHQ RFK (XURSD VDPW KRV HQ KHO GHO OHYHUDQtörer i Sverige. Det hela sätts på plats i Akkats när rivningen är klart. – Vi räknar med att komma igång under våren 2014 med installation och PRQWHULQJ Sn SODWV 1lU GHW lU Vn KlU VWRUD NRPSOH[D SURMHNW G\NHU GHW DOOWLG upp något. Men det är väldigt viktigt att det nya aggregatet som är i drift inte kommer till skada under rivningen av G1. Fungerar allt som det skall kommer aggregaten i G1 och G2 att fungera tryggt i minst 40-50 år, avslutar Magnus Wenna.
Det nya aggregatet får inte komma till skada. Därför utförs sprängningarna skonsamt och man ser till att hålla sig inom givna värden med hjälp av en vibrationsmätare. När rivningsarbetet är klart drar byggjobbet igång någon gång under 2014.
Vi har fått förtroendet att för VG Powers räkning leverera och montera kylvattenssystemet i Akkats Kraftverk GEA erbjuder certifierade svetsare och kvalificerade metoder för rörinstallationer till kraftverk, process- och pappersindustrin Lindvägen 17 .864 92 Matfors
Tel 060-251 09 50
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
Mobil 070-541 45 58
geavvs@telia.com
Täby kommun bygger upp fjärrvärmen – med hjälp av E.ON AV KJELL-ARNE LARSSON Täby kommun i nordöstra delarna av Storstockholm har varit mycket eftersatt på fjärrvärmeområdet. Med undantag av några mindre ”fjärrvärmeöar” har inte marknadskrafterna kunnat åstadkomma att produktionsresurser och distributionsnät kommit på plats. Kommunen tog därför beslut att i egen regi se till att det byggs ut kraftigt och att man också äger nätet.
, VMlOYD 7lE\ WlWRUW ÀQQV VHGDQ WLGLJDUH HWW SDU mindre hetvattencentraler och ett nät som ägs av )RUWXP 'HVVXWRP lJHU ( 21 VHGDQ WLGLJDUH HWW mindre system i Hägernäs. Fortfarande baseras fastigheternas värmebehov till största delen på egna lokala anläggningar. – När jag kom till Täby la jag märke till ovanligt många skorstenar som rykte, berättar Magnus Lundberg, som har en bakgrund i Gävle Energi, men sedan 2007 arbetat på uppdrag av Täby .RPPXQ 5|NHQ NRP IUnQ DOOD VPn ORNDOD pannor. Täby kommun är känd i energibranschen för sin mycket begränsade användning av fjärrvärme. Ingen aktör har satsat på rejäl utbyggnad här. .RPPXQHQ EHVWlPGH GlUI|U DWW WD VDNHQ L HJQD händer, men ville inte starta ett eget energibolag som svarade för produktionen. ² -DJ EOHY HQJDJHUDG P\FNHW WLGLJW VRP UnGJLYDre i deras arbete och vi skissade på olika upplägg, fortsätter Magnus Lundberg, vars egna företag KHWHU /XQGEHUJ (QHUJL $% RFK GlU GHW I|UVWD uppdraget faktiskt gjordes för Täby kommun. UPPHANDLING Det fanns en utmärkt industritomt i Hagby ungefär 5 km nordväst om Täby centrum.
.RPPXQHQ V|NWH HQ KnJDG DNW|U VRP VNXOOH In bygga en kraftvärmeanläggning där om aktören också åtog sig att bygga distributionsnät i Täby. .RPPXQHQ JLFN XW PHG HQ RIIHQWOLJ XSShandling. Men ingen aktör var hågad för precis GHWWD XSSOlJJ 8SSKDQGOLQJHQ DYEU|WV GlUI|U .RPPXQHQ OHWDGH Gn HIWHU HQ SDUWQHU RFK I|UKDQGODGH PHG ( 21 RFK )RUWXP 6OXWOLJHQ YDOGH NRPPXQHQ ( 21 VRP SDUWQHU RFK HWW OLWH annorlunda upplägg med en byggkoncession. Magnus Lundberg fanns hela tiden med som rådgivare, tillsammans med jurister, och hjälpte kommunen att ställa de rätta kraven i samband med försök till upphandling och senare I|UKDQGOLQJ 0DQ WRJ KlQV\Q WLOO GH (8 UlWWVOLJD principerna för transparens och lika behandling. Det koncessionsavtal som parterna skrev under LQQHElU EODQG DQQDW DWW ( 21 VYDUDU I|U E\JJH DY SDQQRU RFK QlW 1lWHW VND Qn PLQVW VH[ DY nWWD prioriterade områden. Till år 2018 ska man bygga I|U PLQVW *:K ( 21 VYDUDU I|U GULIWHQ XQder de 15 år som koncessionstiden löper – från 2012 till 2026. Täby kommun ska successivt ta över ägandet av nätet. Därefter kommer 7lE\ JHQRP VLWW ERODJ 7lE\ 0LOM|YlUPH $% att äga hela nätet. NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
51
FJĂ„RRVĂ„RME
.RPPXQHQ KDU GRFN HQ VlOMRSWLRQ VRP LQQHElU DWW GH NDQ VlOMD GHWWD WLOO ( 21 (WW VPLGLJW upplägg, dü kommunen inte behÜver sätta upp nügon egen organisation fÜr drift och underhüll. – Efter 2026 ska nätet vara Üppet att släppa in andra fÜretag som für sälja till slutkund, berättar Magnus Lundberg. Vilka mÜjligheter som erbjuds i framtiden, bestäms fÜrstüs ocksü av hur lagstiftningen fÜrändras. LÄGLIGT FÖR E.ON )|U ( 21 SDVVDU NRQFHVVLRQVDYWDOHW RFK XSSOlJget i Üvrigt mycket bra. – Vi har ju redan verksamhet i Vallentuna, cNHUVEHUJD RFK 9D[KROP 'HVVXWRP lJHU YL VHdan tidigare hetvattencentralen i Hägernäs, berätWDU 7HUHVD 0DWWLVVRQ SURMHNWFKHI Sn ( 21 'HW är naturligt att fÜrstärka vür närvaro i nordÜstra delen av Storstockholm. Hetvattencentralen i Hägernäs har ställts av och NRPPHU DWW à \WWDV WLOO DQQDQ SODWV cYD QlUD 7lE\ centrum). I Arninge, som tidigare saknade fjärrYlUPH KDU PDQ E\JJW WYn ELRSDQQRU ² [ 0: – som eldas med pellets. Denna anläggning blir troligen en halvpermanent lÜsning tills en ny stor anläggning fÜr baslasten uppfÜrs. Sü lüngt arbetet hunnit hittills har man byggt distributionsledningar mellan Arninge och Hägernäs. Dessutom frün Åva till Täby centrum, frün Näsbydal till Täby centrum och i Roslags1lVE\ 8QGHU E\JJV I|U GLVWULEXWLRQ IUnQ Arninge till Täby centrum. TomrÜr fÜr bredband läggs samtidigt ner. ( 21 KDU HQ VWRU SURMHNWRUJDQLVDWLRQ PHG projektledare, samt personer som arbetar med planering av produktionsanläggningar respektive nät. Distributionsnätet i Täby centrum kompletteras.
– Efter 2026 ska nätet vara Üppet att släppa in andra fÜretag som für sälja till slutkund, berättar Magnus Lundberg, rüdgivare üt Täby kommun.
Dessutom säljare. Hur omfattande utbyggnaden blir beror givetvis pü värmeunderlaget, men som nämnts minst fÜr 100 GWh/ür senast ür 2018. Efterhand som man kontrakterar nya fjärrvärmekunder kan nätet byggas ut mer. – Vi har ocksü planer pü en stor kraftvärmeanläggning i Hagby. Detta fÜr att mÜjliggÜra HQ \WWHUOLJDUH H[SDQVLRQ L 7lE\ 9DOOHQWXQD RFK Åkersberga och kunna erbjuda miljÜvänlig fjärrvärme, avslutar Teresa Mattisson, projektchef pü ( 21
( 21 SODQHUDU lYHQ DWW OHYHUHUD IMlUUN\OD L 7lE\ men detta projekt svarar de fÜr i helt egen regi. MILJÖSKÄL Precis som alla andra kommuner strävar Täby efter att bidra till de svenska miljÜmülen, bland annat beträffande klimatpüverkan. I kommunen är utsläppen frün energiproduktion fÜr fastigheWHU WRQ NROGLR[LG SHU nU RFK IUnQ WUDÀN 70 000 ton per ür. En fjärrvärmeutbyggnad kan komma att omfatta ett värmeunderlag pü 200 GWh per ür. Det skulle dü gÜra att utsläppen PLQVNDU IUnQ WLOO WRQ SHU nU %HUlNningen grundas pü att betydligt mer än hälften av värmeproduktionen baseras pü biobränsle och att oljeanvändningen minskar drastiskt. Alla fastighetsägare kommer inte att ansluta sig till fjärrvärme. Münga har redan tidigare investerat i värmepumpar, bergvärme eller andra klimatsmarta alternativ.
Frün Arninge dras ledningar till Hägernäs och Täby centrum. 52
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
SOM ETT LOKALT BOLAG ├ДR VI STOLTA k=,9 (;; -рал <;-k9( 9k9465;(.,; (= -1f99=f94,5f;,; рал; , 65 6*/ ;f)@ 2644<5
ROSLAGENS V├ДRMEMONTAGE AB #09 t +├КSG├КMMB 5FM t www.rvm.nu
LOGISTIK
WĂźrth bygger huvudkontor och centrallager i Ă–rebro $9 %-g51 $63/,1'
Wßrth Svenska AB fortsätter sin satsning i Örebro. Ägaren Reinhold Wßrth har investerat i ett nytt huvudkontor och ett nytt centrallager som kommer att ligga i korsningen E20/ E18, vid Berglunda industriomrüde strax utanfÜr Örebro. – Vi är mycket glada Üver att Reinhold Wßrth tror sü starkt pü oss att han investerar i ett helt nytt huvudkontor. Örebro är en optimal plats ur ett logistiskt perspektiv, eftersom vi levererar produkter Üver hela Sverige. Det kombinerat med att vi für ett supermodernt lagersystem gÜr att vi kan hülla en mycket hÜg leveranssäkerhet, VlJHU 7RUEM|UQ 6HJHU YG I|U : UWK 6YHQVND $% Wßrth har kÜpt 29000 kvm mark, varav kontoret är cirka 2100 kvm och lagret cirka 9600 kvm. ÄVEN BUTIK Wßrths lager stür klart under det fÜrsta kvartalet L nU 8QGHU NYDUWDO SnJnU XWELOGQLQJ RFK LQWULPQLQJ DY V\VWHPHW , MXQL MXOL L nU à \WWDV DOOD SURdukter Üver till det nya lagret. Frün den 1 augusti är det full drift pü det nya lagret och dü har även den gamla lagerbyggnaden tÜmts. FÜrutom kontor och lager kommer byggnaden att innehülla en Wßrthbutik, som med sin närhet till lagret ger tillgüng till hela sortimentet, samt
en fullt inredd verkstad fĂśr kundutbildningar och produktdemonstrationer.
inom 24 timmar, det vill säga att allt fungerar som vanligt, säger TorbjÜrn Seger.
Wßrth har valt Peab som totalentreprenÜr och VDPDUEHWVSDUWQHU )|U <,7 6YHULJH $% gUHEUR som är underleverantÜr till Peab och som levererar VS, ventilation, el/tele, sprinkler samt automation, är detta projekt ganska unikt med ett totalütagande av installationer üt en betydelsefull NXQG VRP : UWK 6YHQVND $% YLONHQ GH VMlOYD använder som leverantÜr. YIT har sysselsatt cirka 25 personer i projektet där man har levererat installationer, projektering av installationer samt installationssamordning.
SPARA TID ² 9nU DIIlUVLGp KDQGODU RP DWW HIIHNWLYLVHUD hanteringen av fÜrbrukningsmaterial och spara tid üt kunderna.
Totalkostnad är cirka 100 miljoner kronor. – Generellt är de stÜrsta utmaningarna att hülla tidplan och budget fÜr hela projektet. 8W|YHU GHWWD lU GH WXIIDVWH XWPDQLQJDUQD DWW E\WD logistiksystem i skarp miljÜ och säkerställa att kunderna für en leveransprecision pü 98 procent
WĂźrth har valt Peab som entreprenĂśr och samarbetspartner fĂśr det nya huvudkontoret och lagret.YIT levererar och installerar alla tekniska installationer. Illustration:White
54
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
Wßrth Svenska AB grundades 1967 och är idag en av Sveriges ledande leverantÜrer av fÜrbrukningsmaterial, verktyg och maskiner till bygg, fordons-, hantverks- och verkstadsindustrin.Wßrth har 28 butiker i Sverige. Foto:Wßrth
LOGISTIK
Det har därfÜr varit oerhÜrt viktigt att bygga ett framtidssäkert och effektivt logistiksystem, sü vi kan fortsätta att hülla en hÜg leveransprecision, VDPWLGLJW VRP YL H[SDQGHUDU YnU YHUNVDPKHW Detta har varit vägledande tillsammans med att KD HQ à H[LEHO NRQWRUVE\JJQDG RFK DWW YL NDQ H[SDQGHUD lYHQ KlU – Logistiken är och kommer bli den stÜrsta utmaningen tillsammans med en tillgänglig ITmiljÜ. Det är ocksü utmanande fÜr vüra medarbetare att hantera detta stora projekt VDPWLGLJW VRP YL H[SDQGHUDU RFK KDU YnUD RUGLQDrie arbetsuppgifter. – Lagerbyggnaden är formad som ett �L� – det beror pü att kemiartiklarna har en egen sektion. Det blir ocksü enklare att bygga ut lagret i takt PHG DWW YL H[SDQGHUDU 9L I|OMHU XSSVDWW WLGSODQ och hüller oss till planerad budget. Samarbetet PHG 3HDE RFK H[WHUQD SDUWQHUV KDU IXQJHUDW utmärkt, avslutar TorbjÜrn Seger. KAN EXPANDERA .RQWRUVE\JJQDGHQ lU IRUPDG VRP HWW ¾&¾ RFK bestür av tre plan med en länk Üver till lagerbyggnaden, utbildningscentret och butiken.
bYHQ NRQWRUVE\JJQDGHQ NDQ H[SDQGHUD Sn HWW Ă H[LEHOW VlWW DQWLQJHQ PHG HQ IMlUGH YnQLQJ HOOHU genom en fĂśrlängning av byggnaden. Lagerbyggnaden har en frihĂśjd pĂĽ cirka 11 meter. Stomme och väggar bestĂĽr av betongelement. )|U DWW SHUVRQLĂ€HUD NRQWRUVE\JJQDGHQ KDU DUNLtekten ritat en rĂśd lamellfasad som ger intryck av fart och dynamik. Dessa bestĂĽr av aluminiumlameller som även fungerar som solskydd. FAKTA WĂœRTHS HUVUDKONTOR OCH CENTRALLAGER Nytt huvudkontor, butik och centrallager byggs i Ă–rebro fĂśr Svenska WĂźrth AB TotalentreprenĂśr: Peab Tekniska installationer: YIT Arkitekt: White AfĂ›qllfaf_2 I etapper i ĂĽr. FrĂĽn den 1 augusti är det full drift pĂĽ det nya lagret. Kostnad: Cirka 100 miljoner kronor
FAKTA WĂœRTH: WĂźrth Svenska AB grundades 1967 och är idag en av Sveriges ledande leverantĂśrer av fĂśrbrukningsmaterial, verktyg och maskiner till bygg, fordons-, hantverks- och verkstadsindustrin. FĂśretaget har cirka 375 anställda, varav 300 personer arbetar i en säljande befattning inom de fem divisionerna; Fordon, Industri/Hantverk och Bygg, Cargo och Installation. WĂźrth har 28 butiker utspridda frĂĽn Kiruna i norr till MalmĂś i sĂśder och planerar fĂśr en fortsatt butiksexpansion under de närmaste ĂĽren. WĂźrth Svenska AB omsatte cirka 600 miljoner kronor 2012 och ingĂĽr i den internationella koncernen Adolf WĂźrth GmbH & Co.KG.
Det supermoderna lagersystemet gÜr att Wßrth kan hülla en mycket hÜg leveranssäkerhet. Foto:Wßrth
YIT är en av de ledande i Sverige inom service och installation av fastighetstekniska tjänster. Vi har Üver 4 700 medarbetare pü närmare 100 orter.
Teknisk totalinstallatĂśr Vi utfĂśr installationer inom el, tele, vs, sprinkler, ventilation och automation till WĂœRTH:s nya centrallager i Ă–rebro.
www.yit.se
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
55
RESERVKRAFT
S:t GÜrans sjukhus: Moderniserad och fÜrstärkt reservkraft pü sjukhuset FÜr att säkra och fÜrbättra S:t GÜrans sjukhus strÜmfÜrsÜrjning bygger Locum ut kraft- och reservkraftsfÜrsÜrjningen pü sjukhusomrüdet. – Vi är klara med huset och installationsarbetena, säger Per Kßgler, projektledare vid WSP. Nu är de tre dieslarna pü plats och ska kopplas ihop internt samt anslutas mot sjukhusetHÜsten 2013 beräknas projektet bli klart. Projektet omfattar utbyggnad och nybyggnad av kraft- och reservkraftfÜrsÜrjning fÜr de kommande 30 üren i enlighet med rekommendationerna i skriften �Robusta sjukhus�. Detta fÜr att mÜjliggÜra en hÜg patientsäkerhet i vürden även under allvarliga händelser. Samt klara planerade XWE\JJQDGHU DY VMXNKXVHW ([HPSHOYLV VND VMXNhuset Üppna en helt ny helt ny 56
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
akutmottagning under 2015, med tillhÜrande ambulanshall, fÜr att hantera den Ükade patienttillstrÜmingen som väntas de kommande üren. SAMLAD RESERVKRAFT 'HW EHÀQWOLJD UHVHUYNUDIWVV\VWHPHW lU XWVSULWW Üver hela sjukhusomrüdet där varje byggnad i stort sett fÜrlitar sig pü sin egen reservkraft. – De här lokala dieslarna är i väldigt varierande ülder och status. En del av dem är väldigt gamla och därfÜr har beslutet fattats att bygga helt nytt och samla allt pü en plats i den nya reservkraftsbyggnaden. Den nya byggnaden blir fyra vüningar hÜg med en area pü 2065 kvadratmeter, innehüllande tre kompletta reservkraftsaggregat pü 2,25MVa/ DJJUHJDW 'HW ÀQQV GHVVXWRP UHVHUYSODWV I|U \Wterligare ett aggregat. BYGGNADENS UTFORMNING ² -DJ lU P\FNHW Q|MG PHG KXU YL O\FNDWV SDVVD LQ E\JJQDGHQ L WHUUlQJHQ VlJHU 3HU . JOHU När vi kom till platsen var det mycket skräpigt och ett omrüde där ingen vistades.
Med den nya reservkraftsbyggnaden tycker jag sjukhusparket für ett lyft. %\JJQDGHQV WDN OLJJHU L QLYn PHG GHQ EHÀQWliga matsalens uteterrass och blir en fÜrlängning av denna yta. Taket beläggs med sedum och den nya takterrassen mÜbleras som uteservering pü ett trädäck. Anläggningens fasader kläs med cemEHULWVNLYRU L HQ JUDÀWJUn WRQ RFK YLQGVYnQLQJHQ NOlV PHG DOX]LQNSOnW %\JJQDGHQ NOlV LQ L HWW \WWUH VNDO L IRUP DY YDMUDU GlU NOlWWHUYl[WHU VND Yl[D %\JJQDGHQ NRPPHU Sn GHWWD VlWW DWW XSSOHYDV som ett grÜnskande inslag i sjukhusparken. DRIFTSÄTTNING EFTER SOMMAREN – Arbetet fÜljer tidsplanen och vi räknar med att gü i mül den 6:e september. Dü kommer vi att implementera det nya systemet i sjukhuset och när det fungerar avvecklas det gamla. Vi kommer inte att driva systemen parallellt. De gamla reservkraftsaggregaten kommer därefter troligtvis att säljas vidare.
RESERVKRAFT
FAKTA KOMMANDE UTBYGGNAD AV ST GÖRANS SJUKHUS Afn]kl]jaf_: 260 miljoner kronor, varav 35 mnkr är för patologi/obduktion. Bruttoarea: 5050 kvadratmeter (inbegriper akutmottagning, ambulanshall, akutentré, hiss och andaktsrum). Bruttoarean för patologi/obduktion är 1 300 kvadratmeter. Klart: Preliminärt hösten 2015. J]k]jncjY^lkYfd©__faf_k Zq__klYjl2 april 2011 Klart: hösten 2013 Afn]kl]jaf_2 206 miljoner kr (källa: Locum)
Den nya reservkraftsaläggningen kommer att passa in fint i sjukhusparken. Skiss: Nyréns Inför den expansion som St Görans sjukhus står inför moderniseras och förstärks reservkraften till sjukhusen.
KRAFTFÖRSÖRJNING FÖR FRAMTIDEN
Linjemontage AB startades 1993 och har sedan dess stadigt expanderat. I takt med en växande marknad och ökande krav på oss som leverantör har flera kompetenta medarbetare anställts. Vi ligger i framkanten av den tekniska utvecklingen och följer de snabba förändringarna på elmarknaden. Det har för oss inneburit nya möjligheter att i än högre grad öka vår kompetens och det har gett oss många nya, intressanta elkraftsprojekt.
Våra verksamhetsområden:
΄ Kraftanläggningar på upp till 400 kV ΄ Distributionsanläggningar/Regionledningar upp till 400 kV ΄ Elnätsservice och elnätsdistributionsprojekt ΄ Reservkraft/UPSanläggningar för ljusanläggningar för flygplatser ΄ Elförsörjning och för järnväg Besök vår hemsida och läs mer om oss:
I dagsläget är vi 120 medarbetare i koncernen. Vi har fasta kontor i Grästorp, Mölndal, Västerås, Mariestad, Linköping, Örebro och Munkfors. Vi har även etablerat oss i Norge.
Linjemontage AB
Box 134
467 22 Grästorp
www.linjemontage.se
Telefon växel: 0514-587 30
kundtjanst@linjemontage.se
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
57
GRUVA
Produktionsstart fÜr gruvan i Kaunisvaara – hÜgvärdigt malmkoncentrat
Det färdiga koncentratet demonstreras fÜr pressen.
AV KJELL-ARNE LARSSON Verksamheten har nu inletts vid Northlands gruvanläggning i Kaunisvaara i Pajala kommun. Produktionslinjen har i det stora hela fungerat mycket bra frün start och fÜretaget producerar nu hÜgvärdigt järnmalmskoncentrat. Till en bÜrjan tas malm frün norra fyndigheten Tapuli och malmen anrikas i den fÜrsta av anrikningsverkets tvü processlinjer. HÜsten 2014 ska andra linjen vara färdigställd fÜr att anrika mer malm frün Tapuli och sedan även frün Sahavaarafyndigheten i sÜder. Det fÜrsta järnmalmskoncentratet producerades den 4 december 2012 och sedan dess är anläggningen i sin drifttagningsfas. Frün mitten av januari produceras ca 3000 ton koncentrat per G\JQ 8SSVWDUWHQ KDU JnWW HQOLJW SODQHUQD RFK anläggningen har till vissa delar Üverträffat fÜrväntningarna. Vid reporterns besÜk pü plats hade produktionslinjen varit igüng kontinuerligt elva G\JQ L VWUlFN .RQFHQWUDWHW KDU P\FNHW K|J MlUQhalt. När büde Tapuli och Sahavaara är igüng planerar Northland att hülla en produktionstakt pü drygt 4 miljoner ton koncentrat per ür. Därmed blir Northland näst stÜrsta järnmalmproducenten L (XURSD HIWHU /.$% 9HUNVDPKHWHQ lU HWW VWRUW lyft fÜr regionen, inte minst Pajala kommun som under lüng tid haft ett vikande näringsliv. – Vid full verksamhet kommer vi att ha ungefär 350 anställda i fÜretaget, berättar Niclas DahlstrÜm, informationschef pü Northland. Dessutom tillkommer ungefär 450 arbetstillfällen i fÜretagen som skÜter transporter och bland Üvriga underentreprenÜrer. ² 8QGHU YDU GHW WUH DY IMRUWRQ NRPPXQHU L 1RUUERWWHQ VRP Yl[WH EHIRONQLQJVPlVVLJW QlPligen Luleü, Piteü och Pajala, fortsätter Niclas 58
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
DahlstrÜm. Nu har Pajala en befolkning pü cirka .RPPXQHQV PnOVlWWQLQJ lU DWW GHQ VND VWLJD I|U DWW EOL XQJHIlU WLR WXVHQ WLOO nU -DJ kan ocksü nämna att sedan Northland inledde byggandet av gruvanläggningen har mer än 80 nya fÜretag startats i Pajala. HISTORIA I historiskt perspektiv är det inte nytt med gruvYHUNVDPKHW L GHQQD GHO DY 1RUUERWWHQ .HQJLV gjuteri uppfÜrdes i Pajala 1641 och fÜrsügs med MlUQ VRP KDGH XUVSUXQJ L JUXYRU L QRUU %nGH VPlOWYHUN RFK VPHGMD KDU IXQQLWV L .HQJLV $WW GHW ÀQQV PDOP L RPUnGHW lU NlQW VHGDQ OlQJH År 1918 gjordes prospekteringar norr om Pajala och de visade pü malmfÜrekomster nära samhälOHW .DXQLVYDDUD 0DQ KLWWDGH PDOP L 7DSXOL 6DKDYDDUD RFK 3DORWLHYD 8QJHIlU HQ RFK HQ KDOY PLO PRW V\GYlVW ÀQQV GHVVXWRP PDOPI\QGLJKHW L Pellivuoma. Prospekteringar gjordes ocksü under RFK WDOHQ DY 6*8 RFK /.$% FÜr drygt tio ür sedan visade prospekteringsfÜretaget Northland, med ursprung i Nordamerika, intresse fÜr malmfyndigheter i Sverige och Finland. År 2005 inledde man gruvprospektering
i Tornedalen. Året därpü tecknade fÜretaget optionsrätt fÜr att kunna kÜpa mark som inkluderade bland annat Tapuli, Sahavaara och Palotieva. 8QGHU I|UYlUYDGH PDQ HQ VWRU GHO DY PDUNHQ 8QGHU JMRUGHV HQ ')6 ² 'HÀQLWLYH Feasibility Study – som utfÜll positivt och blev startskottet till investeringsprojektet. – Vi kunde ocksü teckna avtal med tre kunder och für därmed avsättning fÜr hela produktionsvolymen under de fÜrsta üren, berättar Niclas DahlstrÜm. Den 20 december 2010 kunde fÜrsta spadtaget tas fÜr projektet att bygga gruvanläggningen. Det är inte alls självklart att ett prospekteringsfÜretag efter lyckad prospektering sätter LJnQJ JUXYYHUNVDPKHW 2IWDVW VlOMV L VWlOOHW projektet till ett annat och utpräglat gruvfÜretag. Mot bakgrund av den goda malmfÜrekomsten i .DXQLVYDDUD RFK fÜrutsättningar fÜr egen produktion valde Northland att själva gü vidare. Det är hittills det fÜrsta projekt som fÜretaget tagit till produktion. De prospekterade malmreserverna är 101 Mton i Tapuli och 75 Mton i Sahavaara. Mängden grüberg är 296 Mton respektive 400 Mton.
XXX GJOFXFME TF
²/HGDQGH OHYHUDQW|U DY NRPSOHWWD SURFHVVU|UV\VWHP LQRP JUXYLQGXVWULQ³
.QHJDUHYlJHQ ), ² .DUOHE\ 7HO ZZZ ILQHZHOG VH
GRUVA
Tapulimalmen innehüller ca 26 % järn, och dessutom bland annat 27 % silikat, 0.06 % fosfor, 0.09 % mangan och 0.23 % svavel. Sahavaaramalmen innehüller ca 41 % järn, och dessutom bland annat 18 % silikat, 0.06 % fosfor, 0.11 % PDQJDQ VXOÀGPLQHUDOHU RFK KDU HQ VYDYHOKDOW Sn ca 1.9 %. BYGGPROJEKTET Tapulifyndigheten lüg under myrmark. Det gjorde att omfattande avrymningsarbete krävdes och nära 5 miljoner kbm torv och morän är bortforslat till dags datum. Hela omrüdet har stor del myrmark. Det innebar bland annat DWW PDQ ÀFN E|UMD PHG DWW E\JJD YlJ IUnQ riksväg 99 ungefär en kilometer till platsen fÜr industriomrüdet samt väg till Tapulifyndigheten. 7XUVDPW QRJ IDQQV HWW EHUJ VRP ÀFN WMlQD VRP bergtäkt, varifrün material kunde hämtas. Hela omrüdet utgjordes frün bÜrjan bara av myrar, lite WUlG RFK NXOODU 3URMHNWHW lU HWW JUHHQÀHOG SURMHNW i ordets tydligaste bemärkelse. En stenvall byggdes runt Tapulis myrmark fÜr att inte vatten frün kringliggande mark skulle tränga ner i gruvan och innanfÜr vallen grävdes nära 14 km diken genom torvlagret varifrün stora mängder vatten kunde pumpas bort, med start i april 2011, till en sedimenteringsbassäng. Torv och ytlig morän pü Tapuli togs bort ner till 5-15 meters djup.
Idag är fyndigheten delvis avrymd. Totalt kommer det att handla om cirka tio miljoner kbm. %\JJSURMHNWHW KDU RPIDWWDW DOOW VRP K|U WLOO en gruvanläggning, bland annat processvattendamm, pumpstationer, grübergsdeponier, truckverkstad och sprängmedelsfabrik. Nu är alltsü hela produktionsanläggningen fÜr Tapuli klar, med brytning i gruvan, transportÜrer, krossanläggning, anrikningsverk och fram till lastning DY IlUGLJW NRQFHQWUDW 'HVVXWRP ÀQQV VDQGhantering med fÜrtjockare, klarningsdamm och sandmagasin. Arbetena har pügütt dygnet runt hela üret. Som mest har cirka 1000 personer varit verksamma pü omrüdet, som minst cirka 250. Den elektricitet som behÜvdes under byggtiden till byggmaskiner levererades inledningsvis av ett dieselaggregat innan Vattenfall drog fram el och tog dit ett av Sveriges modernaste mobila ställverk. Därefter har Vattenfall byggt en 55 km lüng 130 kV-ledning frün Ekorrbäcken till gruvomrüdet fÜr det lüngsiktiga behovet av el. GRUVPRODUKTIONEN Produktionsstarten i gruvan skedde 18 oktober Gn GHQ I|UVWD VWRUD VDOYDQ VN|WV 8QGHU hÜgtidliga former och med stort pressuppbüd avfyrade Northlands vd och koncernchef .DUO $[HO :DSODQ WLOOVDPPDQV PHG 1RUU
Som borriggar används bland annat denna Smart ROCD65 frün Atlas Copco.
bottens landshÜvding Sven-Erik Österberg en VDOYD PHG WRQ VSUlQJPHGHO VRP ÀFN ORVV 000 ton med 90 000 ton malm i gruvan. Det blev ett bra �styckefall�, det vill säga lagom storlek pü stenarna. Idag är som nämnts den ordinarie produktioQHQ LJnQJ L JUXYDQ %RUULJJDU DY PRGHOO 6PDUW 52&' IUnQ $WODV &RSFR DQYlQGV 0DQ WDU L GULIW RFNVn $WODV &RSFR 3LW 9LSHU ( Hülen borras 13.5 meter djupa och man tillämpar HQ SDOOK|MG Sn PHWHU %ORFNVWRUOHNHQ lU XSS till 90 centimeter diameter. Flera grävare är pü SODWV 'HQ VW|UVWD ² &$7 ² WDU WRQ L skopan och är troligen den näst stÜrsta grävare som används i Sverige idag. Som frontlastare används bland annat &$7 +
Konecranes har levererat alla traverser till Northlands anläggning Konecranes har i samarbete med PEAB levererat och monterat traverser med spännvidder Üver 35m och lyftkapaciteter Üver 60T. Vissa traverser är även gjorda fÜr att fungera i –40 grader. Konecranes har även slutit ett serviceavtal med Northland som sträcker sig under en längre tid. Konecranes i Norrbotten bestür av Üver 30 tekniker med verksamheter pü fyra (4) olika orter.
Konecranes AB Tel. 044-188400 www.konecranes.se
60
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
GRUVA
Den har V16-motor med 79 liters cylindervolym och 1600 hk. I en fÜrsta fas kommer man att ha tvü südana. De väger 200 ton och lastar 15 kbm. Lastaren monterades pü plats, vilket var ett omfattande arbete. Enbart motorn väger 40 ton RFK HQ D[HO WRQ *XPPLKMXOHQ lU I|UVHGGD med kedjor fÜr att minska slitaget pü gummit. En omgüng däck kostar nämligen ca 2.5 miljoner kronor! Som truck fÜr att kÜra malmen till primärkross DQYlQGV &$7 1RUWKODQG KDU NRQWUDNW PHG Pon Equipment om leverans av totalt 23 maVNLQHU I|U .DXQLVYDDUD JUlYDUH ODVWDUH WUXFNDU väghyvlar och andra maskiner. Malmen kÜrs till en primärkross ganska nära JUXYDQ 'lU W|PV PDOPHQ L ÀFNDQ WLOO NURVVHQ som är placerad under jord. Det är en spindelkross – primary gyratory crucher – med kapacitet fÜr 2000 ton per timme. Den minskar blockstorOHNHQ WLOO PD[ FHQWLPHWHU Efter krossen gür malmen via transportÜr Üver jord, bort till industriomrüdet där siktverket utgÜr fÜrsta steget. Malmblocken sorteras i storlekar: 15-30 centimeter respektive 0-15 centimeter. Avsikten är att fü en kontrollerad storleksfÜrdelning i malmen infÜr anrikningen. Meningen är ocksü att när büda malmladorna är drift ska malmen kunna styras till Ünskad lada.
Malmen buffertlagras i en lada som är 140 meter lüng och 35 meter hÜg. Det kommer ocksü att byggas en andra lada parallellt med den fÜrsta. %\JJQDGHQ I|U DQULNQLQJVYHUNHW lU PHWHU lüng och 150 meter bred. Processutrustningen fÜr Tapuli-linjen är givetvis pü plats. Den parallella linjen fÜr Sahavaara installeras VHQDUH 8WUXVWQLQJHQ L DQULNQLQJVYHUNHW OLNVRP den tidigare nämnda primärkrossen) levereras av 0HWVR 0LQLQJ DQG &RQVWUXFWLRQ Malmen blandas med vatten och blir till en slurU\ IUnQ NYDUQDUQD IUDP WLOO SUHVVÀOWUHQ 0DOPHQ processas fÜrst i en semiautogen/autogen kvarn ² 6$* ,QVWDOOHUDG HIIHNW lU 0: .YDUQHQV GLPHQVLRQ lU [ IRW 1lVWD VWHJ XWJ|UV av tre vertikala kvarnar (Vertimill) VTM 3000. Effekten är 2.2 MW vardera. Malmen passerar VHGDQ VLNWDU PDJQHWVHSDUDWRUHU RFK SUHVVÀOWHU Det färdiga koncentratet har en partikelstorleksfÜrdelning med 80 % mindre än 40 mikrometer. .RQFHQWUDWHW PDWDV XW Sn EDQG WLOO HQ ¾VWDFN¾ utomhus där frontlastare lastar pü bil. Restprodukten i form av sand gür till en fÜrtjockare som ligger i direkt anslutning till byggnaden. Därefter pumpas sanden till sandmagasinet som ligger pü andra sidan av riksväg 99, det vill säga Üster om vägen.
LeverantÜr av sandhanteringen med rÜrledningar och pumpstationer, samt alla vattenledningar utanfÜr fabriksbyggnaderna, är FineWeld. DEN ANDRA LINJEN FÜr malmen frün Sahavaara kommer man att bygga motsvarande utrustningar med grovkross nära gruvan och bandtransportÜr till det centralt belägna industriomrüdet. Tapulimalmen transporteras süledes sÜderut en knapp kilometer och Sahavaaramalmen tre kilometer norrut. FÜr Sahavaaramalmen für linjen i anrikningsverket ett lite mer komplicerat utfÜrande, med fyra vertikala kvarnar i stället fÜr tre. Den mest betydande skillnaden blir dock att denna malm kräver en à RWDWLRQVSURFHVV 2UVDNHQ lU LQQHKnOOHW DY VYDYHO och vilka mineraler det är bundet i. I Sahavaaramalmen fÜrekommer svavel främst i magnetkis och pyrit. Magnetkis är besvärligt eftersom det är starkt magnetiskt och fÜljer med magnetiten i magnetsepareringen. Flotation krävs efter de tvü fÜrsta magnetseparatorerna fÜr att minska svaYHOLQQHKnOOHW (IWHU à RWDWLRQHQ ÀQQV HWW VOXWVWHJ PHG PDJQHWVHSDUHULQJ I|OMW DY ÀOWUHULQJ Pü den andra linjen kommer man därfÜr att inVWDOOHUD VH[ à RWDWLRQVFHOOHU PHG YDUGHUD NEP volym. Även dessa levereras av Metso.
Gruvkonsulten i norr
WSP Byggprojektering Skeppsbrogatan 39 972 31 LuleĂĽ Tel: +46 920 23 83 00 www.wspgroup.se
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
61
GRUVA
I fÜrberedande studie bedÜmdes att var och en av de tvü linjerna behÜvde en kapacitet pü 761 ton per timme. När en linje nu är igüng fÜrefaller den klara mellan 800 och 900 ton per timme. Trots att malmen frün de tvü fyndigheterna KDU ROLND VDPPDQVlWWQLQJ NRPPHU .DXQLVYDDUDanläggningen att producera en enda produkt, ett järnmalmskoncentrat med minst 69 % järn och PD[ VYDYHO /nJD KDOWHU DY VLOLNDW RFK aluminium gÜr att stülverken kan minska sina tillsatser av slaggbildare. Verkens energifÜrbrukQLQJ PLQVNDU QnJRW RFK lYHQ NROGLR[LGXWVOlSSHQ .RQFHQWUDWHW KDU RFNVn OnJD KDOWHU DY R|QVNDGH ämnen som vanadin, fosfor, kalium och natrium.
När detta skrivs gÜrs den fÜrsta skeppningen med 40 000 ton frün Narvik och den gür till Holland. Stemcor som är världens stÜrsta oberoende trader av stül och rümaterial till stülindustrin har tecknat kontrakt pü ca 1 miljon ton per ür till och PHG 6WDQGDUG %DQN KDU JHQRP VLWW GRWWHUERODJ 6WDQGDUG 5HVRXUFHV &KLQD /WG WHFNQDW kontrakt fÜr üterstüende ca 60 % av planerad volym, fÜr 10 ür frün och med produktionsstart. Planen är att producera 1.5 miljoner ton koncentrat under 2013. FÜretaget räknar med att frün och med tredje kvartalet 2014 producera cirka fyra miljoner ton koncentrat. FÜr detta gür det üt cirka 12 miljoner ton rümalm.
PRODUKTIONSPLAN Northland har kontrakt med tre kunder och avsättning fÜr hela sin produktion de fÜrsta üren. 7DWD 6WHHO 8. KDU WHFNQDW NRQWUDNW I|U PLOMRQ WRQ SHU nU I|U VLWW VWnOYHUN L ,-PXLGHQ L +ROODQG till och med 2019.
ÖVRIGA RESURSER Hela processen fram till utmatning av färdigt koncentrat skÜts frün ett centralt kontrollrum i en byggnad som ansluter med sky-walk anrikQLQJVYHUNHW 6W\UV\VWHP RFK 4&6 NRPPHU IUnQ $%% 1lUD DQULNQLQJVYHUNHW OLJJHU RFNVn ODERUDtoriet. Där utfÜrs analyser av bland annat malm och koncentrat. En del av modulerna i byggetableringen kommer att behüllas och användas som stadigvarande kontor. VattenfÜrsÜrjningen bygger pü en intressant lÜsning. Allt processvatten tas frün Muonio älv. 6WUlFNDQ GLW lU NP 'HW ÀQQV WYn PHU QlUOLJgande älvar, men det fanns risk att stÜra deras vattenfÜring. FineWeld svarade fÜr rÜrdragning till Muonio älv och pumpstationer. Vatten pumpas frün älven till gruvomrüdet fÜr användning i processen. Renat vatten pumpas tillbaka.
Transporterna pü vägen kÜrs pü dispens fÜr 90 tons fordon.
LOGISTIKEN – Vi bÜrjade utreda mÜjligheterna att skeppa ut koncentratet via nügon av hamnarna i Luleü, .HPL HOOHU 1DUYLN EHUlWWDU 1LFODV 'DKOVWU|P När Narvik stad och hamn visade stort intresse, och den vägen var mÜjlig kapacitetsmässigt, satsade vi pü Narvik. FÜrdelarna med isfri hamn üret runt tillsammans
med i princip obegränsat djup i süväl hamn som vid fortsatt transport pü vatten talade fÜr detta alternativ. Den logistiklÜsning som nu kommit pü plats är att koncentratet kÜrs pü lastbil 150 km till Svappavaara. Där – närmare bestämt vid Pitkäjärvi – har man byggt en värmd terminal fÜr omlastning till järnväg som gür 226 km till Narvik. Stadens tidigare containerhamn Fagernes KDU PRGLÀHUDWV RFK XWUXVWDWV PHG ORVVQLQJVVWDtion, lager fÜr 210 000 ton, tiningsutrustning, ny kaj och skeppslastare. 1RUWKODQG DQOLWDU 6DYDJH 6HUYLFHV &RUSRUDtion fÜr det Üvergripande logistikansvaret frün att koncentratet lastas vid anrikningsverket ända IUDP WLOO ODVWQLQJ Sn EnW &OLIIWRQ XWI|U WUDQVSRUWHUQD PHG ELO *UHHQ &DUJR VYDUDU I|U PDOPWnJHQ 0DOPYDJQDU E\JJV DY .LUXQD :DJRQ RFK totalt behÜvs cirka 240 vagnar. Grieg Logistics A/S svarar fÜr hantering och lastning av produkten i hamnen. Innan logistiklÜsningen var klar utredde 7UDÀNYHUNHW ElULJKHWHQ Sn YlJHQ .DXQLVYDDUD till Svappavaara. En kritisk passage är bron Üver TärendÜälven. Mätningar har gjorts men ingen fÜrstärkning av bron. Denna och vägen i Üvrigt KDU InWW GLVSHQV I|U IRUGRQ Sn WRQ 7UDÀNVLJnaler vid bron styrs av respondrar i lastbilarna, sü att Üvriga fordon für rÜtt ljus när lastbil passerar. &OLIIWRQ KDU LGDJ ELODU L WUDÀN 9LG IXOO produktion behÜvs cirka 65 bilar som sysselsätter RPNULQJ FKDXII|UHU %LODUQD VRP ODVWDU WRQ OHYHUHUDV DY 6FDQLD 'UDJELOHQ KDU I\UD D[ODU RFK VOlSHW WUH 0HOODQ ELO RFK VOlS ÀQQV HQ Vn NDOODG GROO\ PHG WUH D[ODU /lQJGHQ lU PHWHU vilket är normalt. Peab som svarar fÜr allt anläggningsarbete vid gruvor och industriomrüde, har ocksü byggt terminalen i Svappavaara samt gjort ombyggnaden av hamnen i Fagernes. Terminalen och PRGLÀHULQJHQ DY KDPQHQ KDU NRVWDW GU\JW HQ miljard kronor.
Intill Pitkäjärvi i Svappavaara har man byggt terminal. Här lastas malmen frün bil till tüg.
62
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
GRUVA Anrikningsverket har bland annat tre vertikala kvarnar frĂĽn Metso.
5HJHULQJHQ KDU YLVDW VWRUW LQWUHVVH I|U .DXQLVvaaragruvorna och diskuterat att anslü 1.3 miljarder kronor som gür till fÜrbättring av vägarna. (YHQWXHOOW E\JJV Q\ YlJ Sn VWUlFNDQ .DXQLVYDDUD WLOO -XQRVXDQGR VRP Gn I|UNRUWDU WUDQVSRUWYlJHQ med 25 km. Riksdagen har beslutat att snabbutUHGD HQ MlUQYlJ PHOODQ .DXQLVYDDUD RFK 6YDSpavaara. Skulle en südan realiseras ligger det dock ganska lüngt fram i tiden. – En järnväg vore att fÜredra, kostnadsmässigt och miljÜmässigt, och dessutom skulle den stärka infrastrukturen i regionen, säger Niclas DahlstrÜm.
DWW IlUGLJVWlOOD HQ 'HÀQLWLYH )HDVLELOLW\ 6WXG\ %ODQG DQQDW XQGHUV|NV ORJLVWLNO|VQLQJDU Det är inte säkert att bästa alternativet är att skeppa ut malmen via Narvik. Livslängden pü gruvan har tidigare bedÜmts till minst 14 ür och det blir intressant att fÜlja vad den aktuella studien kommer fram till. SAMHÄLLSUTVECKLINGEN Northland banar väg fÜr en samhällsutveckling och regional utveckling som var svür att fÜreställa sig i Pajala kommun fÜr bara nügra ür sedan. FÜUHWDJHW MREEDU Sn à HUD VlWW DNWLYW PHG VLWW ¾JUlQVVQLWW¾ WLOO VDPKlOOHW (WW H[HPSHO lU GHNRUDWLRQHQ Sn GH PDOPELODU VRP N|UV PHOODQ .DXQLVYDDUD och Svappavaara. Flaken är prydda med porträttbilder av personer som bor efter vägen. Ett annat H[HPSHO lU I|UHWDJHWV VSRQVULQJ DY LGURWWHQ (WW av landets mest framgüngsrika damlag i basket KDU E\WW QDPQ ² IUnQ /XOHn %DVNHW WLOO 1RUWKODQG %DVNHW 1DWXUOLJWYLV KDU PDQ Q\WW NOXEEHPEOHP som signalerar samverkan mellan fÜretaget och regionen man verkar i. – FÜr vür bransch och fÜr länet är det viktigt att hitta nya ingüngsvärden, säger informationschef Niclas DahlstrÜm. FÜr Pajala och regionen är det viktigt att det utvecklas utkomstmÜjligheter fÜr dem som
ZZZ UKU VH
FRAMTIDEN Den färdigprospekterade malmen i Tapuli och Sahavaara räcker med planerad produktionstakt
ungefär till ür 2030. Northland fortsätter kontinuerligt sin prospekteringsverksamhet Sn HWW à HUWDO VWlOOHQ L LQPXWDGH omrüden runt Pajala. Geologerna som är verksamma L .DXQLVYDDUD DUEHWDU Sn à HUD fronter. I samband med brytningen fÜljer man malmens utbredning och fÜrekomst i gruvan. Det är viktigt fÜr produktionen i synnerhet som PDOPHQ KDU à lFNYLV XWEUHGQLQJ Dessutom gÜrs gruvnära prospektering samt fältprospektering pü andra hüll. ² 9L RFK GH à HVWD JUXYERODJ KDU HQ IUDPI|Uhüllning pü 15-25 ür när det gäller produktionen, säger Niclas DahlstrÜm. Det gäller att ligga fÜre med prospektering. Sahavaarafyndigheten är �ÜpSHQ QHUnW¾ YLONHW EHW\GHU DWW GHW NDQ ÀQQDV PHU malm under de 75 Mton som vi ska bryta. Vi fortsätter prospektera büde under och vid sidorQD DY EnGD I\QGLJKHWHUQD 2FK I|U 3HOOLYXRPD har vür prospektering kommit mycket lüngt. 3n ÀQVND VLGDQ OLJJHU I\QGLJKHWHQ +DQQXNDLQHQ 'lU KDU 5DXWDUXXNNL 2\ EUXWLW WLGLJDUH PHQ PDOP ÀQQV NYDU 'HQ LQQHKnOOHU I|UXWRP 34 % järn bland annat ocksü 0.88 % koppar och 1 gram guld per ton. Northland kommer under
620 *-87(7 3n 6ZHURFN XWYHFNODU RFK WLOOYHUNDU YL EHWRQJ VRP DQSDVVDV HIWHU GLQD E\JJNUDY RFK VSHFLHOOD EHKRY )|U DWW YnUD SURGXNWHU DOOWLG VND XSSI\OOD K|JD NUDY Sn NYDOLWHW RFK PLOM| DUEHWDU YL DNWLYW PHG SURGXNWXWYHFNOLQJ RFK GHOWDU L SnJnHQGH IRUVNQLQJVSURMHNW 9L lU NYDOLWHWV RFK PLOM| FHUWLILHUDGH HQOLJW ,62 RFK 0HG PHU lQ EHWRQJIDEULNHU ² IUnQ *lOOLYDUH L QRUU WLOO <VWDG L V|GHU ² lU YL HQ DY 6YHULJHV VW|UVWD OHYHUDQW|U DY IDEULNVEHWRQJ 6H WLOO DWW GLWW QlVWD SURMHNW YLODU Sn VlNHU JUXQG .RQWDNWD RVV I|U UnGJLYQLQJ UHGDQ LGDJ ZZZ VZHURFN VH
%HWRQJ lU HWW RHUK|UW IRUPEDUW PDWHULDO <WDQV VWUXNWXU RFK IlUJ NDQ YDULHUDV L VWRU XWVWUlFNQLQJ 0HG KMlOS DY SODWVJMXWHQ EHWRQJ KDU PDQ JHQRP nUHQ NXQQDW VNDSD EnGH YDFNUD EURDU RFK |SSQD ELOWXQQODU 6RP WLOO H[HPSHO GHQQD VSlQQDQGH MlUQYlJVYLDGXNW XWDQI|U bQJHOKROP L 6NnQH
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
63
GRUVA
vill stanna här. Det kan ocksü handla om att fü WLOOEDND PlQQLVNRU VRP WLGLJDUH WYLQJDWV à \WWD V|derut. Eller varfÜr inte värva personer som inte tidigare haft nügon anknytning till Norrbotten? Northland fÜrefaller vara en god �ambassadÜr� i sammanhanget. – Vi behÜver mycket duktiga och kompetenta personer. Nu är det ett unikt tillfälle fÜr 1RUUERWWHQ DWW H[SDQGHUD RFK EOL DWWUDNWLYW Vn DWW PlQQLVNRU à \WWDU KLW DYVOXWDU 1LFODV 'DKOVWU|P GEOLOGIN Hela det omrüde som var aktuellt under proVSHNWHULQJ LQI|U SURMHNWHW L .DXQLVYDDUD WlFNV DY PRUlQ JUXV RFK VDQG %HUJ L GDJHQ I|UHNRPPHU nästan inte. Stor del av arean är dessutom täckt av vütmarker med varierande tjocklek, upp till 8-10 meter. DärfÜr baseras mycket av de geologiska tolkningarna pü information frün borrhül samt regionala och lokala geofysiska data. 0DOPUHVHUYHUQD L .DXQLVYDDUDSURMHNWHW ÀQQV intill den västligaste fÜrkastningen av Pajala 6KHDU =RQH HQ VWRUVNDOLJ VNMXY]RQ OlQJV NDQWHQ DY GHQ .DUHOLVND NUDWRQHQ %HUJJUXQGHQ L RPUnGHW EHVWnU DY .DUHOLVND *D JLJDDQnum, miljarder ür sedan)) kvartsiter, dolomitisk PDUPRU JUDÀWVNLIIHU JOLPPHUVNLIIHU RFK PDÀVND metavulkaniter med mindre Svekofenniska
(1.96-1.85 Ga) fylliter och kvartsitiska fylliter. Intrusivbergarterna i näromrüdet är huvudsakligen gabbro och diabas och med relativt senorogena graniter (1,82.1,79 Ga) i väster. Malmmineralet i Tapuli är magnetit, som ibland bär spür av kopparkis. Pyrit, magnetkis och tochinilite fÜrekommer i mycket lüga halter i I\QGLJKHWHQ 1nJRW K|JUH KDOWHU ÀQQV L GH OlJVWD skikten nära liggväggen i den centrala delen av fyndigheten samt i Palotieva. Generellt har fynGLJKHWHQ OnJD KDOWHU DY VXOÀGHU 2OLND VNDUQPLneral utgÜr omgivande grüberg. De huvudsakliga lU NOLQRS\UR[HQ GLRSVLG RFK DPÀEROHU , YLVVD delar och speciellt i de hÜghaltiga magnetitskarnen sü är serpentin det vanligaste grübergsmineralet. Lokalt fÜrekommer smü eller mycket smü mängder av biotit, klorit, kalcit och apatit. I Sahavaara bestür mineraliseringen av en stor linsformig malmkropp och mindre intilliggande linser. Sahavaara utgÜrs av Stora, SÜdra och Östra Sahavaara. Stora Sahavaaras malmkropp VPDOQDU DY L VLQD QRUUD RFK V|GUD lQGDU 0D[Lmala bredden är 90 meter med en medelbredd pü ca 45 meter. De huvudsakliga mineralerna i Sahavaara är magnetit, serpentin, magnetkis, pyrit och tremolit. Magnetiten fÜrekommer W\SLVNW VRP ÀQNRUQLJ PP GLVVHPLnerad mineralisering. StÜrre kornstorlek (0.8-1 mm) fÜrekommer lokalt och är ganska vanlig.
Primärkvarnen i anrikningsverket har dimensionerna 34 x 18.75 fot.
Innehüllet av svavel i huvudmineraliseringen är i medeltal 2.8 % med lite variation. Det vanligaste VXOÀGPLQHUDOHW lU PDJQHWNLV YRO\P I|OMW av pyrit (1.1 volym-%). FÜrhüllandet mellan halterna av magnetkis och pyrit varierar mycket inom mineraliseringen. BRA PRODUKT Vid reporterns besÜk pü plats hade produktionsanläggningen varit i drift 11 dygn utan uppehüll. Produktionstakten var hÜg och jämn med 150 WRQ NRQFHQWUDW SHU WLPPH -lUQKDOWHQ lU PHOODQ 70 och 71 % (torrvikt). Detta kan jämfÜras med att ren magnetit har järnhalten 72.36 %. Inslaget av andra ämnen än järn och syre är därmed mycket lügt. ([NOXVLYH WRUUYLNWHQ WLOONRPPHU YDWWHQ 9DWWHQhalten är mellan 6 och 7 vikt-%. Vattnet hindrar dammning och gÜr slutprodukten lätthanterlig. Tillgängligheten pü linjen har hittills varit 94 SURFHQW 6RP VW\UV\VWHP KDU $%% ;$ LQVWDOOHUDWV VRP RFNVn LQNOXGHUDU 4&6 6RP XQGHUhüllssystem används IFS 8. Färdigt koncentrat matas ut.
Lanseringar Bock och mastlyft Maskinflyttningar Maskinmontage Riggning Tunga lyft med stor precision och säkerhet
MalmÜ Hammarvägen 17 232 37 ArlÜv, tel 040-38 32 20 GÜteborg SÜdra Hildedalsgatan 11-13 402 77 Gbg, tel 031-65 61 70 Stockholm Skogängsvägen 3B 163 41 Spünga, tel 08-36 77 20
Karlstad Sügverksgatan 49 652 21 Karlstad Tel 054-10 05 40 Luleü Tel 0920-167 20 Fabriksvägen 10 972 54 Luleü Tel 0920-167 20
www.tungalyft.se 64
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
KALENDARIUM
MARS 2013
APRIL 2013
MAJ 2013
NORDBYGG ECOFORUM STOCKHOLMSMÄSSAN 12–13 mars Läs mer på: www.ecoforum.se
INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNALTEKNIK 2013 KISTAMÄSSAN 10–11 april Läs mer på: www.easyfairs.se
ELFACK 2013 SVENSKA MÄSSAN 13–17 maj Nordens största mötesplats inom elteknik,elkraft och belysning. Läs mer på: www.elfack.com
BYGGMASKINER SVENSKA MÄSSAN 12-15 mars Byggmaskiner 2013 blir en helt ny, renodlad byggmaskinmässa. Läs mer på: www.svenskamassan. se/sites/byggmaskiner
BYGGMÄSSAN ÖRESUND OCH VVS-MÄSSAN ÖRESUND MALMÖMÄSSAN 23–24 april Läs mer på: www.easyfairs.se
GIT-MÄSSAN SVENSKA MÄSSAN 19-21 mars GIT-mässan är Sveriges största konferens och mässa inom geografisk IT. Läs mer på: www.elmia.se/git
SCANPLÅT SVENSKA MÄSSAN 28 - 30 maj ScanPlåt riktar sig till alla som är verksamma inom den svenska och skandinaviska plåtbranschen. Med ett nytt koncept, och med en skandinavisk marknad som målgrupp, satsar ScanPlåt på att återetablera de tidigare succémässorna i Göteborg för plåtoch plåtbearbetningsbranschen. Läs mer på: www.scanplat.se
FASTIGHETSMÄSSAN 2013 KISTAMÄSSAN 20–21 mars Nordens största fastighetsmässa. Läs mer på: www.easyFairs.com/FASTIGHETSTHLM Foto: Svenska Mässan
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
65
Bixia driftsätter fem vindkraftverk Fyra av de fem verken är nu uppsatta i smüländska Fredriksdal. Tvü är redan i drift och testkÜrs. Det femte verket är planerat att uppfÜras inom kort. – I bÜrjan av mars ska hela anläggningen vara igüng, berättar TorbjÜrn Tengstrand som är affärsomrüdeschef fÜr produktion pü Bixia och Bixia ProWin AB. Flemming Christoffersen, fÜrsäljningschef fÜr fÜretagskunder pü Bixia.
Vindkraftverken har en total effekt pü 11,5 MW och fÜrväntas generera drygt 30 GWh i ny fÜrnybar kraftproduktion. Det motsvarar energianvändningen fÜr cirka 1500 villor inkl. uppvärmning. ² 8QGHU nUHW NRPPHU YL DWW J|UD \WWHUOLJDUH investeringar i vindkrafts-produktion. Trots att elpriserna är fÜrhüllandevis lüga just nu är vür EHG|PQLQJ DWW GHW ÀQQV VXEVWDQV RFK EHKRY I|U fortsatt utbyggnad av ny fÜrnybar kraftproduktion, säger TorbjÜrn Tengstrand. Framgüngsrikt delägarskap och nettodebitering %L[LD HUEMXGHU GHOlJDUVNDS L YLQGNUDIWVYHUN EnGH i ett helt verk eller genom delägarskap. FÜrdelarna är münga. – Genom att äga klimatriktig elproduktion fÜr sin egen elanvändning, für man inte bara lägre energikostnader. Genom vür nettodebiteringstjänst utgür energiskatten, sü länge det inte är früga om yrkesmässig leverans. Det vill säga sü länge man inte säljer sin egen el vidare utan enbart använder den fÜr fÜretagets bruk, berättar )OHPPLQJ &KULVWRIIHUVHQ I|UVlOMQLQJVFKHI I|U I|UHWDJVNXQGHU Sn %L[LD – Det är ett konkret sätt att tillsammans med kunderna gÜra skillnad fÜr minskad klimatbelastQLQJ XWDQ H[WUD NRVWQDGHU I|U VSHFLHOOD PLOM|WMlQVWHU VlJHU )OHPPLQJ &KULVWRIIHUVHQ LÅNGSIKTIGT PERSPEKTIV Investeringar i vindkraft ska ses i ett lüngsiktigt perspektiv även om miljÜfÜrdelarna uppnüs omedelbart. –Vi är med och bidrar till energimarknadens stukturomställning och vi ser det som naturligt att hjälpa kunderna i riktningen att kunna bli självfÜrsÜrjande. De stärker kundens egen PLOM|SURÀO RFK VNDSDU PHUYlUGHQ I|U VnYlO YnUD kunder och deras kunder i sin tur, säger )OHPPLQJ &KULVWRIIHUVHQ LOKALT ENGAGEMANG VIKTIGT %L[LD 3UR:LQ $% VRP lU HWW V\VWHUERODJ WLOO %L[LD arbetar fÜr närvarande med projektering och byggnation av ett 50-tal vindkraftverk. Vi erbjuder delägande även lokalt och ser just det lokala engagemanget som viktigt i de omrüden vi agerar i, säger TorbjÜrn Tengstrand. 66
NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se
Fakta Bixia AB:
Fakta Bixia ProWin AB
Bixia AB är ett fristüende elhandelsbolag med tio delägare, Tekniska Verken i LinkÜping, Alvesta Energi, Bjäre Kraft, Borgholm Energi, MjÜlby Svartüdalen Energi, NässjÜ Affärsverk, OxelÜ Energi, Sandviken Energi, SÜdra Hallands Kraft och VäxjÜ Energi. Tillsammans har vi 18 kontor och butiker i LinkÜping, Alvesta, Borgholm, GÜteborg, Laholm, Ljungby, MjÜlby, NässjÜ, OxelÜsund, Sandviken, SjÜbo, Stockholm, Trollhättan, Uddevalla, Västervik, Västra Karup/Büstad, VäxjÜ, och Ängelholm. Bixia har ca 300 000 kunder och omsätter ca 3,4 mdkr. Bixia arbetar aktivt fÜr utvecklingen av smüskalig energiproduktion och är ett av de elhandelsbolag som kÜper in mest smüskaligt producerad el i Norden. Cirka 2 TWh frün 750 anläggningar.
Bixia ProWin AB är ett systerbolag till Bixia och ägs av Tekniska Verken i LinkÜping, Alvesta Energi, Bjäre Kraft, Borgholm Energi, MjÜlby-Svartüdalen Energi, NässjÜ Affärsverk, OxelÜ Energi, Sandviken Energi, SÜdra Hallands Kraft och VäxjÜ Energi. Bixia Prowin AB verkar fÜr ny fÜrnybar elproduktion, främst vindkraft, fÜr att bidra aktivt till att skapa klimatneutralitet. Detta genom att integrera med kunder och tillsammans med dem medverka till energiomställningen
Tillsammans är vi en kraft som fÜrändrar! Läs mer pü www.bixia.se
Vindkraftverken har en total effekt pü 11,5 MW och fÜrväntas generera drygt 30 GWh i ny fÜrnybar kraftproduktion.
Kompletta materialhanteringssystem Bränslemottagning
Hantering av flygaska
Sållning och krossning av bränsle
Hantering av bottenaska
Bränslelagring
Hantering av aska från sodapanna
Transportörsystem
Sandhantering
Panninmatning
Kalkhantering Mottagning och krossning av avfall
Några av våra senaste projekt i Sverige Energi: Bomhus Energi AB, Gävle Ved: Stora Enso Skoghall ”Wood 2012", Karlstad
Raumaster Oy Nortamonkatu 34 26100 Rauma Finland Tel. +358 2 837741 www.raumaster.fi
Raumaster AB Fallhammargatan 8 721 19 Västerås Tel. 021 300 750
POSTTIDNING PO ST T I D N I N G B B LJUNGÅFORS L J U N GÅFO R S M EMEDIA D I A AB AB BOX 145 30 B O X 4513 0 113 46 STOCKHOLM 10 4 30 STO C K H O LM
Kontroll och planering är en förutsättning för att ett industriprojekt ska fortlöpa smidigt. Bygglet förenklar: • Planering • Kundservice
• Uppföljning
• Säkerhet
Vi bygger vår verksamhet kring din No Problems är ett unikt företag i byggnadsställningsbranschen. Vi anpassar alltid ställningarna efter kundens behov. Vi använder det bästa modulsystemet till industri och de modernaste aluminiumställningarna till fasader. No Problems har tillgång till alla de verktyg och den kunskap som behövs för att genomföra ett framgångsrikt projekt. De anställda ställningsmontörerna och arbetsledarna har mångårig erfarenhet från större projekt. Vår fokus ligger alltid på dig som beställare. Vi sätter alltid dina krav och förväntningar som kund främst.
vi håller ställningarna - No Problems INDustrI Ab - telefoN 031-795 02 52 - www.NoProblems.se