Nordiska Projekt 1/2023

NR 2 • 2023

ÅNGTURBINDAGARNA – NÄTVERK SOM DELAR ERFARENHETER OCH PROBLEMLÖSNINGAR

Viktigt att utbilda

KONSULTER I YTSKYDD

GÄLLIVARE

– ”arktisk småstad i världsklass”

STOCKHOLM EXERGI

lanserar unikt erbjudande med minusutsläpp

SWECO ANLITAS

i planeringen av nytt kraftvärmeverk

LAGA OCH FÖREBYGGA metallskador med ytskydd

SÄKRA LYFT INOM CROSBY-FAMILJEN Gunnebo Industrier ingår sedan 2019 i The Crosby Group, världens största tillverkare av lyftutrustning, och sortimentet vi kan tillhandahålla växte i och med detta.

Oavsett hur och vad du lyfter så kan du alltid vända dig till oss för hjälp och råd för att genomföra ditt arbete på säkraste sätt.

VEM TILLVERKAR DIN LYFTUTRUSTNING? Tack vare att alla processer i tillverkningen sker i egen regi, varav merparten i våra egna fabriker i Sverige, kan vi säkerställa de mest pålitliga produkterna på marknaden.

Hos oss genomsyras verksamheten av kvalitet och stolthet över både produkterna och det faktum att vår verksamhet sträcker sig ända tillbaka till 1764, då vi började vår tillverkning i Småland.

Du hittar produktinformation, användarinstruktioner och instruktionsfilmer på vår hemsida gunneboindustries.com/sv-SE/laddaner

#gunneboindustries

Scanna QR-koden för att bläddra i katalogen

FRAMTIDENS MOBILA VATTENRENING ÄR REDAN HÄR. Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.

• Kemisk flockning • Kemisk fällning • Lamellsedimentering • pH-justering • Slamförtjockning

• Mobila filterpressar • Kolfilter • Rening tungmetaller • Jonbytare • Onlinemätning

Kontaktuppgifter: 08-4497112 www.alverdens.se

• Övervakning • Loggning • Mobil vattenanalys • Recirkulering • Pumpar

INNEHÅLL

INNEHÅLL 4

INNEHÅLL

5

LEDARE

6

NYHETER

10

KOLDIOXID 10

Ørsted tecknar avtal med Carbon Clean för koldioxidinfångning vid FlagshipONE

11

SK Licenssvets – den kompletta partnern YTSKYDD

12

Snabb applicering och lång livslängd med filmgalvanisering

13

Viktigt att utbilda konsulter i ytskydd

14

Kristallisering gör betongen vattentät och självlagande

16

Laga och förebygga metallskador med ytskydd

19

Rostskydd bygger på förtroende

20

ÅNGTURBINER 20

Ångturbindagarna – nätverk som delar erfarenheter och problemlösningar BYGG

28

Gällivare – ”arktisk småstad i världsklass” FJÄRRVÄRME Stockholm Exergi lanserar unikt erbjudande med minusutsläpp

32

VI BYGGER INDUSTRISVERIGE

28

KRAFTVÄRME 34

Sweco anlitas i planeringen av nytt kraftvärmeverk

UTGIVARE Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 NR 2 • 2023

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Jan Åström jan.astrom@storkom.se

ÅNGTURBINDAGARNA – NÄTVERK SOM DELAR ERFARENHETER OCH PROBLEMLÖSNINGAR

Viktigt att utbilda

KONSULTER I YTSKYDD

GÄLLIVARE

– ”arktisk småstad i världsklass”

STOCKHOLM EXERGI

SWECO ANLITAS

i planeringen av nytt kraftvärmeverk

LAGA OCH FÖREBYGGA metallskador med ytskydd

4

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

PRENUMERATION Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se

OMSLAGSBILD Industri Bild: Chunyip Wong BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.nordiskaprojekt.se facebook @nordiskaprojekt www.issuu.com/b2bnyheter.se/ stacks www.ocast.com/se/ stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/ stordaahd-kommunikation-ab

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer.

Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material.

Tidningen får citeras med angivande av källa.

N VA

EN M ÄR

Trycksak 3041 0417

K

T

lanserar unikt erbjudande med minusutsläpp

ART DIRECTOR Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

TRYCK Exakta Print AB, Malmö 2023

S

30

LEDARE

GRUVAVFALL UPPGRADERAS – ska fånga in koldioxid I OCH MED den gröna omställningen ökar efterfrågan på metaller. Nu ska forskare vid Luleå tekniska universitet undersöka om typiskt svenskt gruvavfall från metallutvinning kan växlas upp, från att vara något vi vill bli av med, till att göra nytta för klimatet. Gruvavfall från Boliden, LKAB, och Copperstone Resources ska testas på sin förmåga att accelerera infångning och lagring av koldioxid (CCS) som industrin släpper ut. Tester ska även göras på gruvavfallets kapacitet att fånga in historiska koldioxidutsläpp i atmosfären, med hjälp av direkt luftavskiljning (DAC).

Projektet är unikt i Europa. Det finansieras av Energimyndigheten och genomförs inom ramen för Industriklivet – Regeringens långsiktiga satsning för att stödja klimatomställningen – en del av EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Det gruvavfall som ska studeras i projektet är särskilt rikt på kalcium, kisel och magnesiumhaltiga mineral, en fördel vid koldioxidinfångning. Forskarnas mål är att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser genom lösningar som kan implementeras i närtid, men som även är högst relevanta långsiktigt. Liknande studier om koldioxidinfångning har gjorts i bland annat Australien men inte med bioteknik för infångning av koldioxid från

gruvavfall. I det här projektet kommer forskarna att använda ett nytt framtaget koldioxid-hydreringssteg som accelererar koldioxidinfångningen med hjälp av ett enzym. För att optimera den enzym-baserade infångningen av koldioxid krävs noggranna mineralogiska och kemiska undersökningar av malmerna och dess beståndsdelar. Sverige är en av Europas största metallproducenter med 12 aktiva gruvor som i första hand producerar järn, koppar, zink, bly, guld och silver och som frigör stora mängder avfall.

Processerna med koldioxidinfångning kopplade till gruvavfall i projektet kommer att jämföras med den naturliga vittringsprocessen av gruvavfall som har potential att binda koldioxid inom en tidskala på 100 år. Nordiska Projekt kommer att följa upp detta närmare i samband med vårt stora tema om gruvindustrin.

I aktuellt nummer kan man läsa mer om vikten av att utbilda konsulter i ytskydd. Kristallisering gör betongen vattentät och självlagande. Ångturbindagarna – nätverk som delar erfarenheter och problemlösningar. Gällivare – ”arktisk småstad i världsklass” och Stockholm Exergi som lanserar unikt erbjudande med minusutsläpp.

God läsning

Jan Åström

Chefredaktör, Nordiska Projekt

DIN KOMPLETTA PARTNER FÖR PROJEKTERING AV INDUSTRIANLÄGGNINGAR! Ingenjörsfirman Rörkraft erbjuder hög servicegrad och rätt kompetens baserat på mer än 20 års erfarenhet gällande avancerad industriprojektering. Vi genomför även laserscanning i samband med om- och tillbyggnad.

Vi har kontor i Lund, Karlshamn och Stockholm.

www.rorkraft.se 010-251 21 00

För statisk dimensionering av rör- och rördelar.

Anläggningskonstruktion

Beräkningar

Byggnadskonstruktion

El & Automation

Processanalys

Projektledning

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

5

NYHETER

I.S.A.A.C. OCH SVENSKA IMITERA REVOLUTIONERAR RYMDINDUSTRIN SVENSKA IMITERA och I.S.A.A.C, International Space Asset Acceleration Company AB har undertecknat ett LOI-avtal om ett nytt Joint Venture (JV). Syftet är att lösa affärsutmaningar inom rymdindustrin genom användning av Extended Reality (XR) applikationer.

JV, med slagordet ”Take Space innovations to Earth via XR”, kommer att sammanföra expertis för att förenkla användningen av innovativa XR-lösningar inom rymdindustrin.

NYTT SAMARBETE SKA UTVECKLA FRAMTIDENS HÅLLBARA BATTERITEKNIK TCS INGÅR ETT strategiskt samarbete tillsammans med NTNU för att driva utveckling, produktion och livscykelhanteringen av hållbar batteriteknik som ett led i arbetet för att nå netto-noll-målen.

FÖRBEREDELSEPROJEKT BEVILJAT FÖR ”BIOIMPACT – ett cirkulärt och biobaserat samhälle” DET ÄR NU KLART att Skogsindustrierna, Livsmedelsföretagen, IKEM, TEKO och LRF beviljats medel av Vinnova, Energimyndigheten och Formas för att driva ett av förberedelseprojekten inom den stora forskningssatsningen Impact innovation. Projektet Bioimpact – för ett cirkulärt och biobaserat samhälle ska lägga grunden för en ansökan till ett framtida långsiktigt innovationsprogram.

SOLØR VINDPARKEN BIOENERGI MERKKIKALLIO I NORGE Ox2 lämnar över

till Renewable Power Capital

EURO ENERGY: KONSEKVENT ARBETE MED HÅLLBARHETSFRÅGOR GER RESULTAT ÄN EN GÅNG syns Euro Energy i Dagens Industri. Denna gång är det vd Joakim Elm som berättar om hur man på Euro Energy konsekvent fokuserat på hållbarhetsfrågor och att verksamheten parallellt och stadigt utvecklats i positiv riktning.

Läs mer på www.nordiskaprojekt.se 6

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

– Att de gröna näringarna med de fem branschorganisationerna i spetsen i hård konkurrens beviljats detta förberedelseprojek t visar at t bioekonomin har en strategiskt viktig roll i omställningen till ett fossilfritt och cirkulärt samhälle och är ett styrkeområde för svensk välfärd, säger Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman.

OX2 LÄMNAR ÖVER vindparken Merkkikallio i Finland till Renewable Power Capital.

Vindparken består av 15 turbiner och en sammanlagd effekt om 82,5 MW. Byggnationen av vindparken som ligger i Mustasaari kommun och Vasa i Finland påbörjades i maj 2021. Vindparken är nu operativ med en uppskattad årlig produktion om cirka 280 GWh, vilket ungefär motsvarar elförbrukningen från 56 000 hushåll. Vindparken ansluts till elnätet via en ny elstation som också byggts på området.

– OX2 har utvecklat Merkkikallio-projektet sedan 2013. Vi är mycket glada att nu kunna lämna över en driftsatt vindpark, som kommer att bidra med ytterligare förnybar elektricitet och till glädje för olika lokala intressenter, säger Teemu Loikkanen, landschef, OX2 Finland.

utökar och köper Ringerike Bioenergi AS SOLØR BIOENERGI HAR, genom sitt bolag Solør Bioenergi Varme AS, ingått avtal om att köpa aktierna i Ringerike Bioenergi AS. Ringerike Bioenergi äger och driver ett fjärrvärmeverk på Helgelandsmoen i Hole kommun som förser Helgelandsmoen Næringspark med cirka 4 GWh förnybar biovärme årligen.

De nuvarande ägarna har byggt upp en robust anläggning och försett Helgelandsmoen med förnybar och oavbruten värme sedan starten 2006.

Solør Bioenergi vill nu ta över investeringen och utveckla verksamheten ytterligare i nära samarbete med företagsparken och lokala myndigheter.

NYHETER

Bild: Volvo

David Sätterman, Lauri Paananen och Gunnar Jönsson.

1KOMMA5°

VOLVO CONSTRUCTION EQUIPMENT

investerar i produktion av batteripaket VOLVO CONSTRUCTION EQUIPMENT (Volvo CE) investerar i batterpaketstillverkning vid sin grävmaskinsfabrik i Changwon, Sydkorea, vilket markerar ambitionen att driva en industriomvandling mot hållbara lösningar.

Med Volvokoncernens investering på 80 miljoner kronor (cirka 7,8 miljoner dollar) kommer en ny produktionsanläggning och utrustning att byggas vid Changwonfabriken i Sydkorea.

Fabriken är med sina cirka 1,1 miljoner kvadratmeter är den största produktionsanläggningen för grävmaskiner inom Volvo CE

och producerar cirka 55 procent av den totala grävmaskinsvolymen.

Den nya anläggningen vid Changwonfabriken kommer att producera ett brett utbud av vanligt förekommande lagringslösningar för el(batteripaket) för Volvokoncernen och bli ett kärnkompetenscenter för elektriska grävmaskiner.

Detta kommer att göra det möjligt för Volvokoncernen att erbjuda fler hållbara lösningar till sina APAC-marknader på ett mer flexibelt, kostnadseffektivt och smidigt sätt som även kommer att omfatta leveranskedja, tillverkning och logistik.

gör ytterligare finskt förvärv

D E N N O R D I S K A ve r k s a m h e t e n av cleantech-företaget 1KOMMA5° förvärvar nu ytterligare ett bolag i Finland, det finska solenergibolaget LP-Solar Oy. Med ett andra förvärv på finska marknaden kan de nu lova Finlands största montageorganisation för att påskynda energiomställningen och minska de europeiska hushållens koldioxidutsläpp.

Med över 500 miljoner Euro i ryggen från bland annat Porsches miljösatsning och Norrsken VC, ska de se till att 500 000 europeiska hushåll per år blir klimatneutrala.

LP-Solar blir den tredje nordiska investeringen i kampen mot klockan där David Sätterman, COO och förvärvsansvarig för den nordiska verksamheten och tidigare toppchef på E.ON, leder arbetet mot ytterligare förvärv i Norden inom cleantech-sektorn.

LP-Solar är experter på lösningar för solenergi i Finland och har sedan 2014 arbetat med solkraft, energilagring, laddstationer för elbilar och automatisering av energihantering.

Sondex re och la x ä v e m r ä v tt la P lare Spiralvärmeväx Stort utbud av värmeväxlare vätske-, slam- och ångapplikationer.

Processor AB l Box 8011 l 163 08 Spånga Telefon 08-122 206 75 e-post: info@processor.se l www.processor.se l Fråga oss - det lönar sig!

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

7

NYHETER

Actemium medverkar till

NY SVENSK ENERGILÖSNING ACTEMIUMS SVENSKA nätverk, i form av enheterna Actemium Engineering, Actemium Automation och Actemium Electro, har haft en viktig roll gällande konstruktion och leverans av processanläggningen för ett helt nytt energiprojekt under ledning av Meva Energy.

Meva Energy omvandlar biogena rester, inklusive sågspån, till förnybar gas. Gasen kan användas för att driva elproduktion eller för att ersätta fossilgasförbrukning i tillverkningsindustrin. Konceptet är unikt i sitt slag gällande process för framställning av förnybar energi och får dessutom en sidoström av biokol, vilket är en stabil form av förnybart kol som kan användas som exempelvis jordförbättring. Genom omvandlingsprocessen kan Meva Energy’s anläggning producera förnybar gas till samma kostnadsnivåer som fossilgas.

– Actemium har arbetat intensivt och tätt tillsammans med Meva i detta projekt. Flexibilitet, tydlighet och mot gemensamt mål

Bild: Meva

har varit nyckeln till vårt lyckade samarbete, säger Eric Palander, MSc, Automation/Electro/ Instrument engineer, Meva Energy.

Projektet startade för Actemium i årsskiftet 2021/2022. Det beräknas slutföras under april månad, då gasen börjar produceras.

Bild: Ponsse

PONSSE-SKOGSMASKIN nummer 19 000 färdigställd vid fabriken i Vieremä

DEN 17 FEBRUARI överlämnades skogsmaskin nummer 19 000 från Ponsse till den långvariga skotska kunden Elliot Henderson Ltd, samtidigt som Royal Burgh of Annan Pipe Band spelade i bakgrunden.

PONSSE Scorpion Giant-skördaren är försedd med ett H8-skördaraggregat och kommer att arbeta på avverkningsplatser i områdena Scottish Borders och Scottish Lowlands.

– Vad jag vet är detta första gången som en säckpipsorkester har spelat i byn Vieremä. Det här gör dagen ännu mer speciell för oss alla, eftersom detta är den första maskinen till Ponsse UK som är en milstolpe. Den här dagen kommer vi att minnas i många år framöver, säger Gary Glendinning, vd för Ponsse UK. 8

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

NYHETER

KOLDIOXID FRÅN DÅVA KRAFTVÄRMEVERK kan bli grönt sjöfartsbränsle i ny metanolfabrik RAMBOLL HJÄLPER energibolaget Umeå Energi AB som tillsammans med Liquid Wind gör en satsning för att etablera en ny anläggning för metanoltillverkning vid Dåva kraftvärmeverk i Umeå.

Genom att avskilja och använda biogen koldioxid från kraftvärmeverkets rökgaser kan man skapa metanol som kan används som bränsle i exempelvis fartygstrafiken.

En inledande förstudie visar att det finns goda förutsättningar att etablera en storskalig produktionsanläggning för grönt elektrobränsle på platsen.

Ramboll har bidragit till förstudien genom att titta på konsekvenserna för processintegration mellan produktionsanläggningen

för e-metanol och kraftvärmeverket för att nå en optimal teknisk och kommersiell lösning, på ett konceptuellt stadie.

– Vi är glada över att kunna hjälpa Umeå Energi och Liquid Wind att ta ett steg närmare realisering av den här satsningen. Att fånga in koldioxid från el- och värmeproduktion och använda för att producera grönt bränsle, i detta fall e-metanol, kommer att bidra till energiomställningen vilket ligger helt i linje med vår egen strategi. Vi har liksom Umeå Energi och Liquid Wind fullt fokus på hållbarhet och en ambition att fungera som katalysator för den omställning som våra energisystem behöver, säger Simon Jansson, chef för Ramboll Energy.

”Vi har liksom Umeå Energi och Liquid Wind fullt fokus på hållbarhet.” /Simon Jansson, energichef, Ramboll Sverige Bild: Ramboll

Det perfekta lyftet har många beståndsdelar Ergonomin.

Flexibiliteten.

Effektiviseringen.

Tillsammans med en kättingtelfer ger våra lättraverser, lättportalkranar och svängkranar maximal rörelsefrihet för både produktion och personal.

Se ABUS produktprogram inom lätta lyft på abus-kransystem.se

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

9

KOLDIOXID

FlagshipONE är verkligen en milstolpe för såväl Ørsted som för minskningen av koldioxidutsläppen från sjöfartsindustrin. Bild: Örsted

Ørsted tecknar avtal med Carbon Clean för

KOLDIOXIDINFÅNGNING VID FLAGSHIPONE Carbon Clean har tilldelats kontraktet för leverans av utrustning för koldioxidinfångning till Ørsteds e-metanolanläggning FlagshipONE, belägen i Örnsköldsvik. Projektet blir Carbon Cleans femtionde kommersiella projekt.

CARBON CLEANS TEKNIK har kapacitet

att årligen fånga in 70 000 ton koldioxid från det närliggande Hörneborgsverket, ett kraftvärmeverk i Örnsköldsvik. FlagshipONE kommer i sin tur att återanvända den infångade biogena koldioxiden och kombinera den med förnybar vätgas för att generera grön och fossilfri e-metanol.

FlagshipONE kommer årligen att leverera 50 000 ton e-metanol för användning inom sjöfartsindustrin, som idag står för cirka tre procent av de globala koldioxidutsläppen.

Koldioxidutsläppen från sjöfarten har visat sig vara svåra att minska. E-metanol brukar i allmänhet anses vara det bästa skalbara och gröna sjöfartsbränslet för det kommande årtiondet.

Aniruddha Sharma, ordförande och vd för Carbon Clean, säger: – FlagshipONE visar inte bara vilken roll koldioxidinfångning behöver spela för att minska koldioxidutsläppen i svåromställda sektorer som sjöfart, utan också att tekniken 10

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

är redo och det finns förtroende för vår förmåga att leverera i stor skala.

– Vi talar ofta om lagring av infångad koldioxid, men det här projektet är ett perfekt exempel på själva användningen – ”U:et” i CCUS - Carbon capture, utilisation and storage. Vi är oerhört stolta över att få samarbeta med Ørsted för att leverera det här projektet.

Anders Nordstrøm, COO för Ørsted P2X, sa: – FlagshipONE är verkligen en milstolpe för såväl Ørsted som för minskningen av koldioxidutsläppen från sjöfartsindustrin.

Vi är mycket glada över att få samarbeta med Carbon Clean när vi påbörjar resan för att transformera den sjöfarten globalt.

Utrustningen kommer att vara modulär och utformad för att enkelt kunna konstrueras vid upprepade tillfällen i framtiden. Den större delen av komponenterna tillverkas i och köps in från Europa, vilket bidrar till att utveckla en stor europeisk leveranskedja.

När de har testats externt transporteras och

Aniruddha Sharma, ordförande samt vd för Carbon Clean och Anders Nordstrøm, COO för Ørsted P2X. Bild: Örsted

monteras modulerna under hösten 2024.

FlagshipONE förväntas vara i drift 2025.

Anläggningen kommer att använda Carbon Cleans egenutvecklade CDRMax-teknik som har använts i projekt både globalt och under många år. Tekniken erbjuder minsta miljöavtryck, hög stabilitet, låg korrosion, lågt energibehov för återvinning och minskade driftskostnader jämfört med konventionella alternativ.

FlagshipONE kommer att bli Ørsteds första Power-to-X-anläggning i kommersiell skala och är en viktig språngbräda i företagets ambition att ta en ledande position inom förnybar vätgas och gröna bränslen.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV SK LICENSSVETS

SK Licenssvets är specialiserat på rör, svetsning och installationer, ofta i tunga tillämpningar.

SK LICENSSVETS – den kompletta partnern

SK Licenssvets är en komplett och pålitlig partner för tunga rörentreprenader. Lång erfarenhet och en ambitiös satsning på kvalitet, effektivitet och hållbarhet borgar för goda resultat.

SK LICENSSVETS utför rörentreprenader inom industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp. Förtillverkning utförs i egna verkstäder samt tillverkning av tryckkärl, skiddar/unitar och transportabla pann- och kylcentraler i storlekar upp till 10 MW och vikter upp mot 50 ton. Därtill utförs service, reparation och underhåll.

Företaget startades 1989 av Jarmo Suopanki med fokus på uthyrning av kompetent svetspersonal, men har utvecklats till att arbeta med egna kunder och entreprenader direkt mot slutkund och anläggningsägare. Idag sysselsätter företaget 100 personer inräknat inhyrd personal. Omsättningen uppgår till 140 miljoner kronor.

– Vi befinner oss i en expansionsfas där vi nära dubblar vår omsättning på ett år med ett antal stora projekt inom industri, pappersbruk och energibolag. Vi investerar stort i vår organisation för att klara att arbeta med flera stora projekt parallellt, säger Christian Suopanki, vd i SK Licenssvets.

– Vår vision och affärsidé är att vara specialister på rör, svetsning och installationer, där vår långa erfarenhet gör oss slagkraftiga.

– Fokus för oss är att leverera hög kvalitet, att alltid fullgöra våra åtaganden och bli klara

i tid. Centralt är att hela tiden flytta fram gränserna för våra tjänster, utöka vårt utbud och hitta nya vägar att möta våra kunders behov.

– Vår hållning att aldrig tumma på säkerhet och kvalitet har gjort det möjligt att etablera oss inom många olika anläggningar där vi tillverkat och installerat rörsystem med goda resultat.

SK Licenssvets arbetar från sin bas i Göteborg över hela Sverige men också i både Norge och Danmark.

Bland större referensobjekt i Sverige på senare tid kan nämnas Coops helautomatiska kyllager i Eskilstuna, där företaget byggt maskinrum och utfört rördragning och inkoppling av kylbafflar och rör till kyltorn.

Bland referensobjekten i grannländerna kan nämnas nya värmepumpar i Vestforbranning i Glostrup i Danmark och bygget av en värmecentral och installation av rörsystem för Coop Norges centrallager i Jessheim.

SK Licenssvets arbetar utifrån kärnvärden och uppförandekoder och svarar mot höga krav vad gäller kvalitet, effektivitet och hållbarhet.

Företaget är kvalitetssäkrat och certifierat enligt EN1090-1 och ISO 3834-2.

SK Licenssvets investerar mycket i sin organisation och arbetar utifrån kärnvärden och uppförandekoder som svarar mot höga krav.

www.sklicenssvets.se NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

11

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV ZINGA

Snabb applicering och lång livslängd med

Järnvägsbro i Mönsterås före och efter renovering med katodisk filmgalvanisering.

FILMGALVANISERING Behovet av underhåll av infrastruktur byggd i stål är nästan oändligt. Genom att använda katodisk filmgalvanisering kan detta underhåll göras mycket mer effektivt, snabbare och ofta billigare än dagens lösningar. Metoden har kort appliceringstid, lång hållbarhet och innebär minimalt framtida underhåll.

ATT ROSTSKYDDA med traditionella målningssystem är både tidskrävande och dyrt. Renovering av rostskyddet på en bro som förbinder två lokalsamhällen görs inte över en natt, och avstängningar påverkar trafikflödet.

– Med katodisk filmgalvanisering kan jobbet utföras på timmar i stället för dagar.

Till skillnad från rostskyddsfärg ger det ett galvaniskt skydd som kan jämföras med varmförzinkning och metallisering, förklarar Thor Smette som är generaldirektör på ZINGA Scandinavia.

ZINGA är flytande zink som appliceras på järn och stål som skydd mot korrosion.

Det appliceras som färg, med pensel, roller eller färgspruta. ZINGA består av 96 procent ren zink och ger katodiskt skydd. Efter torkning ger det inga utsläpp och det är helt giftfritt och kan därför användas i kontakt med dricksvatten och sårbar natur. Systemet uppfyller kraven i NORSOK och ISO 12944.

– Efter sandblästring appliceras ZINGA 12

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

i två skikt med en timmes torktid mellan skikten. Efter sex timmar kan det övermålas.

Underhållets varaktighet är lång och beläggningens hållbarhet bestäms av uppoffringshastigheten för zink.

Zinken korroderar framför stålet och ”offrar” sig för att skydda stålet. Om en skada uppstår i stålet avsätts korrosionsprodukterna från zinken på det skadade området, och återförsluter det från atmosfären och förhindrar att korrosionen kryper i sidled.

Katodisk filmgalvanisering kan användas för underhåll av stålkonstruktioner som stålbroar, kajer, räcken, lyktstolpar, skyddsräcken, högspänningsmaster och andra konstruktioner. Med katodisk filmgalvanisering utförs renoveringen på kortast möjliga projekttid, med extrem hållbarhet och minsta möjliga framtida underhåll.

– Skadad och naturligt sliten galvanisering anses av många vara början på slutet på konstruktionens existens, och stålet ersätts med nytt. Det är oftast felaktigt och en onödig

resursanvändning. Med ZINGA kan galvaniseringen repareras på plats. Även rostiga högspänningsmaster, skyddsräcken och lyktstolpar kan galvaniseras om och få nytt liv, säger Thor Smette.

I dag har nästan 100 projekt slutförts framgångsrikt. I Norge finns 30 år gamla broar som renoverats med ZINGA utan behov av underhåll under perioden. Bara under de senaste åren har kraftledningsmaster galvaniserats om och 25 stålbroar i Skandinavien har renoverats.

– Uppmärksamheten och förfrågningarna ökar. Samhället kan spara mycket pengar och medborgarna kan besparas mycket frustration om det h ä r bl i r de t nya sättet att underhålla stålkonstruktioner, konstaterar Thor Smette. www.zinga.se

YTSKYDD

Viktigt att utbilda

KONSULTER I YTSKYDD – Genom att utbilda oss i ytskydd har vi gått från att lappa och laga till att reparera och renovera, så att det håller över tid.

Det sa Markus Steiner från ELU Konsult på Ytskyddsdagarna när han gav sin syn på varför det är viktigt att konsulter kompetensutvecklar sig inom ytskydd.

AV LARS-OLOF TANDBERG – TEKNOLOGIER OCH material utveck-

las hela tiden och vi konsulter måste känna till det för att på rätt sätt kunna vägleda våra kunder. Vid en skada är det viktigt att ta reda på varför skadan uppstått. Detta för att välja rätt åtgärd, som löser orsaken till skadan och för att få en beständig reparation. Den lösning som väljs ska hålla över tid men även ge en besparing för både kunden och för miljön, sa Markus Steiner.

Han konstaterade att i Sverige står byggsektorn för 21 procent av alla utsläpp och växthusgaser. Den står även för 34 procent av all energi som används och 35 procent av allt avfall.

– Genom att reparera och kunna använda byggnadsverk så länge som möjligt finns det en väldigt stor miljövinst att göra. Dessutom blir det en stor vinst för byggherren eller ägaren av anläggningen och för den som förvaltar driften.

Årets ytskyddare

Av utsläppen från byggsektorn kommer cirka 80 procent från materialtillverkning.

Resterande 20 procent är transporter och produktion på byggplatsen. Därför är det väldigt viktigt att minimera materialanvändningen.

– Sveriges mål är att ha netto noll utsläpp 2045. En viktig faktor för att nå det målet är att reparera och använda byggnadsverk så länge som möjligt i stället för att riva och bygga nytt, understryker Markus Steiner.

ELU Konsult jobbar med konstruktion och projektering inom bygg, anläggning,

”Genom att utbilda oss i ytskydd har vi gått från att lappa och laga till att reparera och renovera.” /Markus Steiner från ELU, Konsult på Ytskyddsdagarna Bild: Beatrice Steiner vattenbyggnad och geoteknik. ELU Konsult var det första konsultföretag som förstod värdet av att utbilda sig inom ytskydd via Ytskyddsakademiens utbildningar. Det ledde även till att företaget under Ytskyddsdagarna utsågs till Årets Ytskyddare 2022.

– Vi har lärt oss mycket under utbildningarna men även fått mycket kontakter med många experter. Vi har fått tillgång till nätverk genom Ytskyddsakademien och Ytskyddsgruppen. Det är något som vi vill fortsätta att utveckla, underströk Markus Steiner.

Han tycker att det bästa är att utföra reparationer och förstärkning ihop. Det är där man kan göras riktigt stor skillnad.

– På en konstruktion som är uttjänt kan

du reparera ytskyddet och samtidigt förstärka konstruktionen så att den kan användas även i fortsättningen.

Många skador är kopplade till bristfälligt underhåll. Om en skada inte åtgärdas i tid kan den leda till följdskador på andra delar av en konstruktion. Kostnaderna växer med tiden.

– Därför är det är viktigt med underhåll, det är något som anläggningsägare måste förstå.

Görs en åtgärd i tid är det oftast billigare än att vänta till att flera delar blivit angripna.

Markus Steiner sammanfattar sina råd till beställare.

– Utför underhåll, eliminera orsaken till skadan, reparera och eventuellt förstärka konstruktionen för att förlänga livslängden.

Det är bra för miljön och för plånboken.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

13

YTSKYDD

– Med kristallisering används det vatten som finns i och kring betongen för att göra den vattentät, sa Jan-Olof Tegnesjö, teknisk chef på Pen-Tec Nordic på årets Ytskyddsdagar. Bild: Lars-Olof Tandberg

KRISTALLISERING gör betongen vattentät och självlagande

Kristallisering är en metod som gör betong helt vattentät. En katalysator sätter i gång en process som gör betongen självlagande med hjälp av den passiva cementen i betongen och det vatten som tränger in i sprickor. Kristalliseringen förhindrar även korrosion av armering.

AV LARS-OLOF TANDBERG – ETT VANLIGT SÄTT att vattenskydda betong är att förse den med någon form av membran som ska hålla vattnet ute. Det fungerar bra så länge membranet är tätt.

Med kristallisering används i stället det vatten som finns i och kring betongen för att göra den vattentät.

Det berättade Jan-Olof Tegnesjö som är teknisk chef på Pen-Tec Nordic på årets Ytskyddsdagar.

Ett kristalliserande ämne blandas i betongen innan gjutning eller appliceras i efterhand på en existerande betongkonstruktion. Ämnet fungerar som en katalysator som startar en osmotisk process. Den passiva cement som finns i betongen reagerar med inträngande vatten och bildar kristaller, som tätar sprickor och hålrum och pressar ut all fukt.

– Kristallerna är identiska med betongens egen pasta. Betongen blir helt vattentät men den är fortfarande diffusionsöppen, så att luft kan passera. Den kristalliserande funktionen finns kvar i betongen och om nya sprickor uppstår som är vattenförande så självläker 14

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

de under betongens hela tekniska livslängd.

Kristalliserande betong blir alkali- och PH-stabil vilket betyder att det inte blir någon PH-påverkan på betongen i framtiden. Det förhindrar korrosion av armeringen eftersom den aldrig kommer i kontakt med vatten.

– Sulfater angriper och käkar upp cementpastan, som är det som limmar ihop sand och sten till att vara betong. Resultatet blir till slut en liten grushög med sten och sand om vi inte skyddar betongen. Med kristallisering får du en betong som är helt resistent mot sulfatangrepp, sa Jan-Olof Tegnesjö.

Vid nybyggnad kan katalysatorn blandas i som en tillsats vid betongtillverkningen.

Då börjar den kristalltätande processen omedelbart efter gjutningen med hjälp av betongens eget vatten.

Katalysatorn kan även appliceras i efterhand på en existerande betongkonstruktion.

Vid renovering av till exempel en källare kan en vägg tätas utan behov av grävning för att frilägga ytterväggen. I stället appliceras katalysatorn på väggens insida.

Katalysatorn blandas i pulverform med

vatten till antingen en slamma, ett spackel eller vattentätande plugg. Sedan jobbar man med dessa tre i kombination.

När sprickor eller vattenskador upptäcks i en vägg åtgärdas de akut med plugg. Därefter rensas den skadade ytan och rengörs så att det blir en poröppen yta som tar emot vatten. Sedan vattenmättas all betong och ett lager på cirka en millimeter av slamman appliceras.

– I och med att katalysatorn söker sig mot vatten tar den sig in i den vattenmättade betongen och den osmotiska kristalliseringsprocessen startar. Om både väggar och golv behandlas blir resultatet en fullständigt vattentät källare där även den relativa luftfuktigheten stabiliseras till 45–55 procent.

Kristalliserande tätning förlänger den teknisk livslängden på vattenexponerade betongkonstruktioner.

– Dessutom får du en betong utan framtida armeringsskador. Sammantaget ger det en miljömässigt och ekonomiskt hållbar förvaltning över tid, konstaterade Jan-Olof Tegnesjö.

YTSKYDD

Det finns många orsaker till förslitning och skador på metall. Genom att renovera och ytskydda finns mycket pengar att spara. Bild: Ytskyddsakademien

LAGA OCH FÖREBYGGA metallskador med ytskydd

Det finns många orsaker till förslitning och skador på metall. Genom att renovera och ytskydda finns mycket pengar att spara. Men innan något görs bör man ta reda på vad som orsakar ett slitage eller en skada, för att sedan kunna välja rätt renoveringsmetod. Det kan även löna sig att ytskydda metall i helt nya maskiner och konstruktioner.

AV LARS-OLOF TANDBERG – ARBETSGÅNGEN BÖR vara att indentifiera svagheter, hitta orsaker och ta fram en lösning. Därefter utförs den ytskyddande åtgärden, och sedan är det viktigt att även utvärdera resultatet för framtida åtgärder, konstaterade Tommy Thörn från Ytskyddsakademien när han talade om metallskador på Ytskyddsdagarna.

För att kunna renovera och ytskydda i tid är det viktigt att göra tillståndsbedömningar.

Hur mår utrustningen eller konstruktionen?

Om det börjar flagna då vet man att det är 16

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

dags. Om det spricker är det viktigt att se det i tid innan korrosionen går för djupt.

Innan arbetet med att åtgärda en skada bör en appliceringsanalys göras – vad det är metallen är i kontakt med, så att man kan ta fram rätt teknologi för att skydda mot det som har förstört metallen.

– Det finns mängder med ytskydd som är mer resistenta mot media än metall, såvida man inte har avancerade legeringar. Men här bör man jämföra kostnaderna för legeringar med kostnaden för ytskydd.

När man valt metod och arbetet börjar är förarbetet viktigast. När någonting går fel med rostskydd beror det i 75–80 procent av fallen på dåligt förarbete. Därför är det viktigt med egenkontroll, så att förarbetet blir rätt gjort.

Efter applicering måste materialet få en chans att härda, annars finns risk att det spricker eller släpper.

– Härdplaster har ofta sju dygns härdningstid. Det kan hända att någon kund säger att de inte har tid att vänta, produktionen måste i gång. Då måste man som ytskyddare ha ett >>

– när du behöver ett tätt och flexibelt ytskydd

SVERIGES LEDANDE FÖRETAG INOM LASERYTBEHANDLING Vi på Duroc Laser Coating erbjuder reparation av stålytor och

• Härdar extremt snabbt, 5-20 sekunder • Flexibelt 300-700 % • Kemikalieresistent • Ljuddämpande • Slitstarkt

nytillverkning av kundunika ytbehandlade komponenter i små och stora serier. Ytor utsatta för slitage, värme eller korrosion återställs och förstärks med hjälp av laserpåsvetsning, laserimpregnering eller laserhärdning.

TVEKA INTE ATT HÖRA AV ER OM NI HAR FÅGOR! VI BESÖKER ER GÄRNA FÖR YTTERLIGARE INFORMATION.

www.duroclasercoating.com

Krister Lundström Teknisk säljare Duroc Laser Coating AB krister.lundstrom@duroc.com

Mikael Silverlind Teknisk säljare Duroc Laser Coating AB mikael.silverlind@duroc.com

072-307 03 40 • info@polyureasverige.se www.polyureasverige.se

info.lasercoating@duroc.com | Fabriksvägen 16 | 972 54 LULEÅ | 0920-43 22 20

Många är duktiga på ytskydd.

Vi är duktiga där andra inte räcker till.

Våra hantverkare är inte bara skickliga yrkesmän – de är också certifierade klättrare som utför sina arbetsuppgifter från rep. Metoden är kostnadseffektiv, smidig och minimerar ev. störningar för omgivningen.

Inspektion och provtagning

Betongreparation

Underhållsarbeten

Rostskyddsmålning

Impregnering

Fallskyddslösningar

Kontakta oss för rådgivning och offerering.

Medlemsföretag Branschföreningen Svenskt Reparbete

BFSR.SE

www.klatterservice.se - info@klatterservice.se

YTSKYDD

är och om de är vassa eller runda. Därefter kan rätt ytskydd väljas. Slitage beror även på typen av metall. Olika typer av legeringar, som Hardox och Nihard, är mer tåliga mot slitage. Men även dessa legeringar har fått ökad livslängd genom speciellt utvecklat ytskydd mot slitage.

Korrosion

Det finns många typer av korrosion.

Galvanisk korrosion är när två metaller med olika ädelhet är i kontakt och utsätts för elektrolyt, vilket innebär att den oädlare metallen korroderar.

– Elektrolyt är beroende av fukt och syre.

Genom att lägga ett ytskydd där det finns risk för galvanisk korrosion, till exempel intill en svets, skyddas metallen från fukt och syre och ingen elektrolyt kan uppstå, påpekade Tommy Thörn.

Gropfrätning uppstår när svaga ställen blottas på metallen och den exponerade metallen blir anodyta, vilket medför hög korrosionshastiget. Om gropfrätningar upptäcks i tid och metallens minimitjocklek finns kvar går det att återställa metallens tjocklek med exempelvis svets eller komposit.

Att använda komposit går dock tio gånger snabbare än svetsning.

Kemikalieangrepp En dränkbar pump som före ytskyddande beläggning pumpade 55 liter per sekund och drog 59 kilowatt el. Efter ytskyddande beläggning pumpade den 65 liter och drog 54 kilowatt. Det är 18 procent mer vatten pumpat och 8,3 procent lägre energiförbrukning. Bild: Ytskyddsakademien

papper på att dom tvingade fram en för tidig uppstart, eftersom ytskyddet då inte uppnår sin maximala livslängd. Får entreprenören vetskap om att härdningen måste ske på kortade tid är det möjligt att värmehärda ytskyddet genom speciella värmefläktar.

Varje tio grader över 20 grader halverar då härdningstiden, informerade Tommy Thörn.

Slitage och erosion

Det finns många parametrar att ta reda på för att se vilken typ av ytskydd som skyddar på bästa sätt. När det gäller slitage och erosion bör man titta på vad det är som orsakar skadorna. Erosion är ett svagt slitage där små partiklar sliter ner metallen under lång tid.

Dessa partiklar finns i allt, även vatten. Sedan finns det större slitage från media som bark, flis och sten, där metallens tjocklek minskar på kortare tid.

– Här bör man titta på mediets hastighet, tryck och vinkel och även hur stora partiklarna 18

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

För att skydda metall mot kemikalieangrepp bör man ta reda på PH-värdet hos den kemikalie det ska skyddas mot. Vissa ytskydd är bra mot högt PH och andra mot lågt PH. Även temperaturen i processen är viktig att ta hänsyn till.

– I en rostskyddsfärgs produktdatablad står att den är resistent vid en viss temperatur. Men den temperaturresistensen är ofta testad vid 20 grader. Är temperaturen högre är det bra att veta att varje tio grader dubblar korrosionshastigheten. Många färger klarar upp till 50–70 grader men det blir betydligt högre korrosion.

Kladdning och kavitation

Kladdning är ett annat problem. På en fläkt kan material som bygger på ett fläktblad leda till vibrationer och så går ett lager sönder. Lagret kan bytas men påbyggnaden på fläktbladet fortsätter.

– Om man spolar av bladet ser man en ojämn yta, och då sätter det sig ännu lättare.

Det kan lösas med att fläktbladen blästras och så lägger man ett ytskydd som har låg friktionskoefficient, så att det är svårt för mediet att fastna.

Kavitation uppstår av luftbubblor som imploderar och drar ut partiklar ur metallen.

– Om djupet på skadan är under två

– Det finns mängder med ytskydd som är mer resistenta mot media än metall. Det viktiga är att välja rätt ytskydd, på rätt plats, på rätt sätt och i tid, säger Tommy Thörn. Bild: Ytskyddsakademien

millimeter per år går det oftast reparera och ytskydda med kompositmaterial. Men kavitationen kommer att fortsätta och ytskyddet bör då göras om efter ett visst antal år beroende på hur kraftig kavitationen är.

Pumpar

När det gäller pumpar går det att spara el samtidigt som kapaciteten höjs, genom att renovera och ytskydda. I en pump består 70–95 procent av livscykelkostnaden av energi.

– Alla pumpar har kritiska mått, och om det korroderar eller eroderar så blir måtten för stora och det blir ett fall i kapacitet. Då måste man bygga tillbaka till rätt mått och ytskydda. Det finns även exempel där vi har ytskyddat helt nya pumpar. Då blev kapaciteten 3–5 procent bättre än med nya pumpar, berättade Tommy Thörn.

Han tog som exempel ett fall där en dränkbar pump som före ytskyddande beläggning pumpade 55 liter per sekund och drog 59 kilowatt el. Efter ytskyddande beläggning pumpade den 65 liter och drog 54 kilowatt.

Det är 18 procent mer vatten pumpat och 8,3 procent lägre energiförbrukning.

Uppföljning

När en renovering eller ytskyddande åtgärd har gjorts är det viktigt att följa upp hur det blev. Vad är bra och vad är dåligt, och om det blev fel, vad beror det på. Det som är dåligt är viktigt att informera andra om.

– Om man inte förklarar varför något inte fungerade är risken stor att kunder drar slutsatsen att ytskydd inte fungerar. Men om man tänker på att det ska vara rätt ytskydd, på rätt plats, på rätt sätt och i tid, då blir det bra, avslutade Tommy Thörn.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV AHNELÖVS INDUSTRIMÅLNING

ROSTSKYDD

bygger på förtroende Rostskyddsarbete bygger på förtroende. Om du har slarvat syns det inte förrän om ett antal år.

Ahnelövs Industrimålning konkurrerar därför inte främst med pris, det handlar i stället om att leverera bra kvalitet, lång livslängd och att bygga långsiktiga relationer.

– VI JOBBAR VÄLDIGT långsiktigt. Vi har varit i branschen sedan 1963 och skulle inte ha funnits kvar om vi inte hade levererat kvalitet, säger Tony Ahnelöv som är vd för Ahnelövs Industrimålning.

En annan viktig framgångsfaktor är att ställa upp för kunderna när det behövs.

– Om något går fel i ett projekt ska den förlorade tiden ofta tjänas in på målningen. Då gäller det att vara beredd och göra brandkårsutryckningar.

Ahnelövs Industrimålning i Arlöv är ett familjeföretag som startades av Tony Ahnelövs farfar. I dag driver Tony företaget tillsammans med sin syster Linda som är produktionschef för verkstaden.

Entreprenad och verkstad

Företaget har två grenar. Entreprenadavdelningen är ute i fält och målar broar, fyrar, cisterner, med mera. Verkstadsavdelningen blästrar, pulverlackar och våtlackar i de egna lokalerna.

– Vi har målat belysningsarmaturer till tunnelbanan i San Francisco, detaljer till tankfartyg i Singapore och Kina och inredningsdetaljer till tågstationer i många länder. Det är spännande och roligt när man står och målar och ser på adresslappen vart det ska.

I somras investerade Ahnelövs Industrimålning i en automatisk blästringsanläggning. Den innebär bättre arbetsmiljö, ökad effektivitet och lägre miljöpåverkan. Till verkstaden kommer även många konstnärer som vill ha sina konstverk rostskyddade och målade.

– En dag kan vi måla balkar och nästa dag ett konstverk av cyklar som är hopmonterade. Det gör jobbet väldigt varierat. Vi har målat allt från U-båtar och vindkraftverk ner till småskruvar åt plåtslagare.

På entreprenadsidan har Ahnelövs Industrimålning bland annat ett ramavtal med Malmö kommun. Nu väntar ett projekt för

Preem, där tolv cisterner i Helsingborg ska blästras och målas invändigt.

– Det här är ett ganska vanligt jobb. Vi har över 20 cisterner bokade i år och flera som vi har räknat på, säger Tony Ahnelöv.

Som certifierad Frosioinspektör har han rätt att utföra besiktning av cisternrenoveringarna. Då kontrolleras blästringens renhet, tjockleken på målningen och att rätt blästerprofil används. Dessutom görs porsökning för att upptäcka områden där färgen inte har fäst ordentligt.

Certifierade

Ahnelövs Industrimålning är ISO-certifierat för kvalitet och miljö.

Företaget är även medlem i branschföreningen Auktorisation för rostskyddsmålning.

– Att vi gick med där var ett lyft. Vi får tillgång till mycket kunskap och utbildningar för våra medarbetare. Dessutom är det en trygghet för våra beställare att vi är med där, konstaterar Tony Ahnelöv.

Cirka 95 procent av entreprenadjobben görs i Skåne och det är något som Tony trivs med.

– Det är roligt att göra jobb där man är uppväxt. När jag var liten och åkte runt med farsan kunde han plötsligt peka och säga ”det där har jag målat”. I dag gör jag samma sak med mina barn.

www.ahnelovsindustrimalning.se NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

19

ÅNGTURBINER

ÅNGTURBINDAGARNA – nätverk som delar erfarenheter och problemlösningar

Ångturbindagarna gör större succé för varje år. Arrangemanget som inleddes 2011 har utvecklats till den givna mötesplatsen för alla som driftar och underhåller ångturbiner, och dessutom för serviceföretag som anlitas av anläggningsägare.

AV KJELL-ARNE LARSSON UNDER ÅNGTURBINDAGARNA byggs ett nätverk mellan landets kraftvärmeanläggningar och pappersbruk. Det hela arrangeras av Anders Linnakangas och Thomas Berglund som också står bakom företaget TurbinePro – ett konsultföretag som 20

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

arbetar med inspektioner, utredningar och utbildningar, när det handlar om ångturbiner och synkrongeneratorer.

Konferensen samlar deltagare från landets kraftvärmeanläggningar hos både energiföretag och massabruk. I år var representanter

för 44 kraftvärmeverk och bruk närvarande och de svarade för 74 ångturbiner. Deltagarna lyssnar på aktuella föredrag och paneldiskussioner.

Flera av de representerade företagen går igenom incidenter och skador som har

ÅNGTURBINER

I dessa dagar vill anläggningsägarna producera el när det lönar sig bäst.

”Det är viktigt att ha rätt rutiner och instruktioner på plats.” /Anders Linnakangas, TurbinePro, ledare för konferensen

inträffat sedan sist. Dessutom får deltagarna välja grupp för diskussioner och denna gång var det följande ämnen som togs upp: • Olja • Brandbekämpning • Rutiner och instruktioner • Rondering av turbin/generator • Förberedelser inför revision • Generator, reparation eller ny • Optimerad drift efter elpris (minlast + start/stopp) • Turbin/generator-kompetens

Presentation om sambanden mellan turbindrift och livslängdsbegränsande faktorer

I dessa dagar frågar sig många anläggningsägare hur laständringar, låglastdrift och stillestånd påverkar turbinens livslängd.

Bakgrunden är förstås dagens elmarknad med stora prissvängningar och perioder av mycket höga priser.

Många aktörer vill tjäna pengar på denna marknadssituation, men hur mycket går det att utsätta sin turbin för i form av snabba laständringar/anpassningar till elpriset och

Thomas Berglund från TurbinePro är en av arrangörerna bakom Ångturbindagarna.

Bild: Kjell-Arne Larsson

därmed ett mer påfrestande sätt att köra sin anläggning?

Björn Nyberg som är prestandaberäknare på Siemens redogjorde för olika driftfall och faktorer som påverkar en turbins livslängd.

Driftfallen var dellast, laständring, låglast, upprullning/start respektive stillestånd/

standby/vakuumbrytning, det vill säga alla lastfall utom höglast.

Vid låglast, då ångflödet minskas, ändras temperaturnivåerna, vilket medför risk för utfällningar av föroreningar i ångan.

Föroreningarna kan sedan ackumuleras i skovelfötterna. För att bedöma riskerna för kondensering går det att ta hjälp av ett Mollierdiagram där Wilson-zonen är inlagd.

Snabb laständring orsakar plötslig ändring i domnivån och då kan pannvatten följa med in i turbinen. Omväxlande kondensering/ avdunstning i Wilson-zonen leder till uppkoncentrering av föroreningar på skovlar.

Vid låglast fyller inte ångflödet hela kanalen och strömningsvirvlar och stigande temperatur uppstår. Kondenserade droppar från vattenkylning på skovlarnas bakkant kan ge erosion, framkanter är inte lika känsliga.

Vid upprullning/start måste hänsyn tas till >> NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

21

ÅNGTURBINER

rotordynamiken och rotorns egenfrekvenser.

Alla moder på skovlarna ska passeras, de vibrerar vid sina respektive frekvenser.

Undvik att stanna på vissa varvtal, vid vissa skovelfrekvenser. Upprullning ska göras långsamt och för den specifika turbinen kan valda värmningsvarvtal behövas.

Stillestånd utan torkning kan orsaka stilleståndskorrosion. Standby utan spärr/ läckageånga, och även vakuumbrytning, leder till inläckande luft. Som bekant gör vatten och syre att korrosionsrisken ökar markant.

Faktorer som påverkar

Björn Nyberg gick igenom faktorer som påverkar anläggningens livslängd: • Spänningsnivåer (hållfasthetsmässiga) i material • Materialtemperatur • Ångkemi • Fukt Såväl spänningsnivåer som materialtemperaturer kan orsaka både utmattning, åldring och kryp. Utmattning kan delas in i LCF Low Cycle Fatigue och HCF High Cycle Fatigue. Ett exempel på den senare är när en skovel går av eller lossnar. Åldring kan leda till försämrade materialegenskaper. Kryp innebär att kornen i stålet vandrar så korngränser upplöses, mikrosprickor uppstår och stålet blir mer luckert och mindre hållfast. Ångkemin påverkar turbinens livslängd, inte minst mot bakgrund av vad som tidigare nämnts om kondensering och ackumulering av föroreningar. Att återkommande gå in i och ut ur Wilson-zonen förvärrar situationen.

Föroreningar tillsammans med vatten och luft 22

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

”Vid låglast, då ångflödet minskas, ändras temperaturnivåerna, vilket medför risk för utfällningar av föroreningar i ångan.” /Björn Nyberg, prestandaberäknare, Siemens Bild: Kjell-Arne Larsson underblåser korrosion. Denna kan uppträda bland annat i form av stilleståndskorrosion. I turbiner förekommer också spänningskorrosion, erosionskorrosion, korrosionsutmattning och gropfrätning. Även beläggningar kan orsaka korrosionsutmattning och gropfrätning.

Fukt kan leda till erosion i form av dropperosion som kan drabba både framkant och bakkant på skovlar.

– Slutligen visar jag en översiktbild för sambanden mellan turbindrift och livslängdsbegränsande faktorer, men vill samtidigt betona svårigheterna med att följa orsakssamband, avslutade Björn Nyberg från Siemens.

Brandskydd och brandbekämpning av ångturbiner

Göran Persson, som är försäljningschef hos Marioff – ett företag tillhörande Carrier

”Vårt system med högtrycksvattendimma är modulärt och kan användas i alla skalor från små punktskydd till att skydda hela anläggningar eller hela utrymmen.” /Göran Persson, försäljningschef, Marioff Corporation – som är certifierad anläggarfirma för högtryckvattendimma och brandlarm – berättade om företagets produkt HI-FOG som är ett brandsläckningssystem baserat på högtrycksvattendimma. Marioff har huvudkontor, fabrik och brandtestcenter i Finland.

Företaget tillverkar, projekterar, installerar och underhåller HI-FOG system.

Fördelarna med högtrycksvattendimma: • Högtryck och specialmunstycken optimerar vattenåtgången. Använder endast 11–20 % vattenmängd jämfört med traditionella sprinklersystem.

• Dimman består av miljontals mycket små droppar som ger stor kylande yta.

• Mycket snabb förångning som tar energi.

• Vid förångning expanderar vattnet 1 700 gånger. Tränger undan syre och skapar då inertering lokalt.

• Lägre kostnad för hantering av brandvatten.

– Vatten är skonsamt både mot miljö och människor. Vi kan tänka på gamla system med fluorkarboner där först olika typer avvecklades och ersattes för att de skadade ozonskiktet, varefter dessa avvecklades för att de bidrog

ÅNGTURBINER

till växthuseffekten, noterar Göran Persson.

– Vårt system med högtrycksvattendimma är modulärt och kan användas i alla skalor från små punktskydd till att skydda hela anläggningar eller hela utrymmen, fortsätter Göran Persson.

Certifieringsorganet FM Approval listar bland annat följande applikationer: • Maskinrum • Förbränningsturbiner (inkapslade) • Boendemiljöer, kontor, tillverkningsindustri, sjukhus, hotell m.fl.

• Lokala tillämpningar (punktskydd), här avses t.ex. risker på ångturbiner såsom lager & smörjoljesystem, men också applikationer med flytande bränsle som t.ex. brännare • Industriella fritöser • Datacenter Både FM och tyska VdS anger applikationerna: ”Ledningar för brännbara vätskor, rum för förvaring av brännbara vätskor, motor testceller samt kabelkällare och kulvertar”.

Utomhustransformatorer och transportband är andra typiska tillämpningar för högtrycksvattendimma, men tas inte upp av FM eller VdS. Även svenska försäkringsbolag tillämpar de riktlinjer som listas av FM Approval.

Svensk Försäkring, listar vattendimsystem i sina försäkringstekniska rekommendationer (FTR).

Projektering

Göran Persson visade hur skyddet av en turbin planeras, projekteras och byggs upp, dels för en fristående turbinanläggning, dels för en inbyggd. Allt baseras på verkliga brandtester.

Vid projekteringar bestäms antal, avstånd och riktning på dysor. Liksom bland annat vattenkapacitet och vattenförsörjning. Detta definieras av systemets DIOM-manual som är såväl applikations- som leverantörsspecifik.

(DIOM = Design, Installation, Operation & Maintenance.) Varje projektering följer riskklass som den definieras i FM. HI-FOG kan brandbekämpa punktvis, mot exempelvis spraybrand, poolbrand eller kombinerat spray och pool. Punktskyddsdysorna skyddar lager, växlar, hydraulik med mera.

Det är viktigt att beakta vägarna för läckande och rinnande olja. Om de går att kontrollera eller inte. I sammanhanget är statistik över bränder i smörjolja intressant. Hälften av dem inträffar i lager, 20 procent i rörsystem för oljan, 18 procent under turbindäcket, 9 procent i smörjoljetanken och 3 procent i impulsgivare.

Det är också möjligt att bygga ut skydden till högre systemnivå inkluderande även kabelrum, hydraulikaggregat och transformatorer.

Företaget svarar även för detektionssystem

”Vibrationer är ett vidsträckt problemområde. Det kan vara lätt att konstatera vibrationer, men svårt att tolka vibrationsanalyser.” /Carl Möller, Fortum Bild: Kjell-Arne Larsson med övervakning, styrning och aktivering av ventiler. Centralen för detta har öppet protokoll och kan integreras med andra överordnade övervakningssystem som exempelvis MM-8000 och Desigo.

För detektion används en normal flamdetektor; Dettronics utvecklad och certifierad för oljebränder inom industrin. Det är numera även möjligt att använda värmekamera.

Hittills är en modell godkänd och certifierad som flamdetektor enligt EN-54. Räckvidden är 60 meter och synvinkeln 60 grader horisontellt och vertikalt.

–Precis som i andra industriella och tekniska sektorer blir det allt mer av upp-

koppling och IoT även för släckningssystem.

Det innebär information, drift och serviceåtkomst var som helst och när som helst.

Centrala webbapplikationer, det vill säga molntjänster, för styrning av valfritt antal centraler. Släckningscentralerna är hjärtat i våra system. Dessa kan kopplas upp via befintliga nätverk, både intranät och internet, avslutar Göran Persson.

Turbinskador, vibrationsproblem och termisk sprutning

Carl Möller från Fortum Turbine & Generator Services berättade om fel i ångturbiner och hur de kan åtgärdas.

De problem som berördes var skador i ånginlopp, vibrationer och reparationer av delningsplan. Ånginlopp med insticksrör som har kolvringar är en vanlig konstruktion som används av de flesta tillverkare. Det är en enkel konstruktion som tar upp termiska rörelser. Till de skador som kan uppstå hör brustna kolvringar, skadade kolvringslägen i ytterhuset och skador på insticksrören. Att reparera med termisk sprutning, genom att fodra ytterhuset och med svets är tre metoder som har nackdelar. Exempelvis är det svårt att svetsa i kromstål. Ofta är bästa lösningen att i verkstad tillverka hylsor till insticksrören.

Hylsorna krymps på. >> NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

23

ÅNGTURBINER

Rätt underhåll för att förebygga skador är viktigt.

Fördelarna är: • Minimalt arbete på site • Möjligt att justera vissa måttavvikelser från den ursprungliga tillverkningen eller från den mobila bearbetningen • Ingen avancerad svetsning med risk för värmedeformationer, sprickor m.m.

• Ingen efterföljande värmebehandling Vibrationer är ett vidsträckt problemområde och Carl Möller betonade att det kan vara lätt att konstatera vibrationer, men svårt att tolka vibrationsanalyser och kartlägga orsakerna.

Han berörde en av dessa – nämligen att de glidstöd som ska ta upp termisk expansion kan fallera, genom att de kärvar.

–Erfarenheter från senare tid har påvisat att vibrationer kan bero på problem med ytterhusets rörlighet, berättade Carl Möller.

Typiskt kommer problemen smygande vid uppstart från kall turbin. I början hjälper 24

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

omstarter, men det blir allt svårare att starta en kall turbin.

Orsaken till kärvande glidstöd är ofta att spelet i styrningarna/guiderna sätts igen av smuts. Detta förvärras på grund av läckage av vatten/ånga och olja. Läckaget drar in smuts i spalterna och vatten/ånga underblåser korrosion. Håll alltså rent från vatten och olja, och ni slipper problem även med glidstöden.

Denna orsak till vibrationsproblem förebyggs genom kontroller av spelen i styrningarna. Minsta spelet enligt tillverkarens rekommendation, och detta ska vara genom hela styrningen. Glidstöden bör kontrolleras och verifieras årligen. Känn på dem, okulärbesikta och/eller mät.

Delningsplan

Beträffande delningsplan är erosions-

skador ganska vanligt förekommande. Ofta svetsas skadorna.

En svårighet är att ytterhuset vanligen är tillverkat i kromlegerat stål, som är besvärligt att svetsa i och kräver avancerad värmebehandling. Både svetsning och värmebehandling ger lätt upphov till sprickor och deformationer. Vidare lämnar sista strängen alltid ett svetsdike efter sig. Överväg i stället termisk sprutning. Det är en relativt snabb metod som inte påverkar grundmaterialet. Och det är möjligt att förbättra erosionsegenskaperna. En nackdel kan vara att hållfastheten avseende skjuvning är låg, vilket dock inte är ett problem på ett delningsplan.

– Tänk sedan på att termisk sprutning är ett hantverk. Det är viktigt att ni anlitar erfarna, vana och gärna certificerade utförare, avslutade Carl Möller. >>

FRÅN KK&K OCH HOWDEN Sveadiesel erbjuder ett fullt produktsortiment från Howden Turbo Technology.

“

SVEADIESEL ÅNGTURBINER

Water mist: The smaller dropplets vaporize and extract heat more rapidly from flames, and are able to extinguish spray fires.

MARIOFF LO

- FM Property Loss Prevention Data Sheet 7-101 – Fire protection of Steam Turbines and Electric Generators

Alla ångturbiner utvecklas och produceras i Frankenthal, Tyskland, och kvaliteten på dessa produkter är mycket hög.

Marioff Red logo

Vi erbjuder även underhåll och försäljning av reservdelar.

www.interturbine.se

marioff_logo_cmyk.ai marioff_logo_pms.ai

Experter på kameror för marioff_logo_rgb.ai marioff_logo_300.png industri/processapplikationer/varma miljöer marioff_logo_rgb.jpg

Logo versions Use the four-color CMYK version of the logo for process or digital print applications.

Use the Pantone (PMS) version of the logo for offset print applications.

Use the RGB/HEX version of the logo for web or Microsoft Office applications.

Use the black and white versions of the logo only when color printing is unavailable.

Söderqvist Engineering Sweden AB erbjuder globala tjänster för er ångturbin inom alla segment av marknaden.

Med vår omfattande kunskap och erfarenhet levererar vi lösningar för alla typer av projekt världen över.

Söderqvist Engineering Sweden AB

info@soderqvisteng.se www.soderqvisteng.se +46 (0) 31 290930 Proprietary and Confidential

TurbinePro hjälper kraftvärmeverk och pappersbruk att säkra driften på sina ångturbiner • Vi börjar med att utbilda personalen.

• Därefter inspekteras anläggningen, alla risker lyfts fram och hanteras.

• Slutligen hjälper vi personalen med att ta fram tydliga rutiner och instruktioner.

Vill ni veta mer eller vill ni bli inbjudna till Ångturbindagarna kontakta Anders Linnakangas på 076 103 30 40 eller anders@turbinepro.se

ÅNGTURBINER

inte praktiskt möjligt på GVPI eftersom impregneringsprocessen gör att härvan sitter fast i spåret. Skadade delar slipas bort och ersätts med nytt glimskyddslack. Möjligheten till livstidsförlängning begränsas av åtkomlighet; bottenhärvor går inte att rekonditionera.

Nollpunktsbyte

”Arbete som krävs för att genomföra nollpunktsbyte på en generator beror bland annat på placering av uttag, samt om anslutning är med kablar eller skenstråk.” /Gabor Csaba, Principal Generator Specialist, Fortum

Köra vidare med skadad generator?

Gabor Csaba som är Principal Generatorspecialist hos Fortum Turbine & Generator Services berättade om nollpunktsbyte och provisoriska lagningsmetoder på generatorer för att kunna köra dem vidare, under tiden ny stator tillverkas.

Han redogjorde för konstruktionen hos en konventionellt byggd stator, respektive stator enligt konceptet GVPI – Global Vacuum Pressure Impregnation.

Statorer kan vara utsatta för glimning – eller partiella urladdningar – PD Partial Discharges.

Dessa bryter ner isoleringsmaterial. Skadan kan bli synlig genom ett pulver som tränger ut. Urladdningar orsakar bildning av ozon.

Detta tillsammans med fukt ger ammoniumnitrat, som är ett gult pulver, vilket också är ett tecken på att glimning sker.

Fortum har observerat glimning som kan vara relaterad till tillverkningsprocess eller konstruktionslösningar hos statorn. Denna kan även få andra typer av skador än sådana som beror på glimning. Det är i vissa fall möjligt att rekonditionera skadade områden.

Att demontera en härva för reparation är 26

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

En annan åtgärd är nollpunktsbyte där fasuttag och nollpunkt skiftas på generatorn.

Den gör att påkänningen på skadade härvor minimeras, om det var de högspända härvorna som var skadade.

– Arbete som krävs för att genomföra nollpunktsbytet beror bland annat på placering av uttag, samt om anslutning är med kablar eller skenstråk, berättar Gabor Csaba.

Rekonditionering i kombination med denna åtgärd är ett effektivt sätt att öka livslängden på statorn.

Gabor Csaba diskuterade sedan de olika möjligheterna som står till buds när en stator är skadad; rekonditionering, omlindning av statorn eller byte av statorkärna med lindning.

Glimning/Partial Discharges kan uppträda vid spänningar över 3 kV. I en generator som arbetar på lägre spänning än 3 kV föreligger normalt ingen risk för PD. För att diagnosticera skador och följa upp rekommenderas visuella inspektioner och PD-mätningar on-line. PD-mätare kan installeras i generatorn i samband med underhållsstopp.

Typiskt intervall för mätning av PD on-line är 1-2 gånger per år. Om det finns konstaterade skador rekommenderas visuell inspektion med fiberoptik vartannat år, även om skadorna har rekonditionerats.

Omlindning eller byte

Erik Carlsson från Rotatic och Georgi Stalev från Howden Maintenance Partners berättade vilka alternativ som står till buds när statorn på en synkrongenerator är skadad. Howden med sin agentur Rotatic erbjuder tre optioner: 1. Förebyggande omlindning/byte av hela statorn • Inspektion och diagnosmätningar off-line • Allvarliga brister hittas i statorlindningar eller statorkärna • Skicket på statorn är inte längre pålitligt • Statorn lindas om, ev. med ny statorkärna • Standard ledtid 2. Omlindning med förtillverkade lindningar/spolar • Inspektion och diagnos-mätningar • Brister hittas i stator, men det bedöms att driften kan fortsätta • Skicket på statorn är inte längre pålitligt • Data från statorlindningarna samlas in utan att skada befintlig lindning • Originalstatorn sätts i fortsatt drift • Prefab lindningar tillverkas, klara till 90 % • Isoleringen hos statorlindningen övervakas mer eller mindre kontinuerligt • Tidsbesparing i och med prefab cirka 40 % jämfört med option 1 3. Tillverkning av helt ny stator parallellt med drift • Inspektion och diagnos-mätningar • Allvarliga brister hittas i lindningar och statorkärna • Skicket på statorn är inte längre pålitligt • Stator med lindningar 3D-skannas

Erik Carlsson från Rotatic berättade vilka typlösningar som erbjuds när statorn är skadad. Omlindning eller helt ny stator? Bild: Kjell-Arne Larsson

ÅNGTURBINER

rutiner används vid varje provtagning, poängterade Tom Christensen.

För att framgent kunna gå tillbaka i händelseutvecklingen, om problem ska utredas, är det bra att ta extra prov, försegla flaskorna och förvara mörkt.

Upp till 12 veckor innan stopp kan varnish remover tillsättas och oljan sedan filtreras med 5 µ. Det är möjligt att använda särskild utrustning som både kyler oljan för att den ska släppa partiklar, och filtrerar oljan.

Toppning

• Data från statorlindningarna samlas in utan att skada befintlig lindning • Originalstatorn sätts i fortsatt drift • Skick på isolering och statorkärna övervakas mer eller mindre kontinuerligt • Reverse Engineering genomförs, med de förbättringar som är möjliga • Statorbyte ”swap” genomförs under den period som passar bäst för kunden • Tidsbesparing cirka 70 % jämfört med option 1 Erik Carlsson och Georgi Stalev gick igenom flera kundcase, vilka problem och skador som förekommit och hur man hade åtgärdat dessa.

Samt körde slutligen en film som visade hur det går till när en stator lindas om.

Öka livslängden på oljan

Tom Christensen och Tomas Hammarberg från Univar Solutions berättade om turbinolja; sammansättning, analys och möjligheter att öka livslängden. De tog bland annat upp problemet med varnish. Denna utgörs av partiklar som har oxiderat. De är polära och drar sig till kalla områden. Istället för att de faller ut och avsätter sig, ungefär som en fernissa, vill vi i stället fånga upp partiklarna i filter. Renlighet är som alltid viktigt, smuts föder nämligen smuts.

Turbinolja utgörs av basolja och i den har olika additiv tillsatts. Additiven utgörs av bland annat antioxidanter, som ska förhindra att partiklar oxiderar, samt skumdämpare.

Ungefär sex månader före ett planerat

”Det viktigaste är att hålla koll på trenden i värdena hos oljeanalysen.” /Tom Christensen och Tomas Hammarberg, Univar Solutions Bild: Kjell-Arne Larsson stopp kan det vara lämpligt att ta prov på oljan och skicka för analys. Det finns en rad olika analyser som kan göras, bland annat: • Ruler – Remaining Useful Life. Visar hur många procent antioxidanter som finns kvar.

Ruler visar inte ett absolut värde, däremot ett relativt i förhållande till färsk olja. Spara därför alltid ett färskt prov att jämföra med.

• MPC – Membrane Patch Colorimetry – visar hur mycket olja som har oxiderat. Ett mått på potentialen för varnish.

• TAN – Total Acid Number – visar surheten.

Ju surare, desto mer olja har brutits ned.

Det är bra att ha partikelanalys on-line.

Tänk på att OEM har krav på analys av oljan.

–Det viktiga framförallt är att hålla koll på trenden i värdena.

Trenden kommer av regelbundna analyser. Samma person (och process) säkerställer att prov för analys blir mer lika än om olika

Ett enkelt sätt att försöka behålla oljans kondition är sweetning eller toppning. Att successivt fylla på med lite ny olja. Då tillförs additiv på nytt och livslängden kan ökas med kanske 10–20 procent.

När oljan till turbinen måste bytas är det viktigt att först få bort så mycket som möjligt av den gamla oljan. Skölj med ny olja i rör, böjar och andra ställen där olja gärna sitter kvar.

Föredragshållarna fick frågan om det går att tillsätta enbart additiver för att öka livslängden. Det enkla svaret är nej. Det är alltför svårt att kontrollera.

En frågeställning rörde viskositet och temperatur. Tillverkaren av turbinen räknar med en viss arbetstemperatur inför rekommendation av olja. Denna fungerar då inom det antagna temperaturspannet. Tänk på att ju varmare oljan är desto mer oxiderar den och därmed kan problemen tillta.

Rekommendationer och tillståndskontroller

Som avslutning på konferensen gav Anders Linnakangas allmänna rekommendationer och tips för att förebygga skador och minska risker, berättade vilka skyddssystem som finns kombinerat med vad som är mätbart under drift, respektive vad som inte går att upptäcka eller mäta under drift. Det är viktigt att ha rätt rutiner och instruktioner på plats.

Som slutkläm presenterades konkreta råd för tillståndskontrollerna: • Kontrollera lyftoljetryck i alla lager under baxning • Kontrollera tid för vakuumdragning • Mät flöde från läckagekondensorn • Kontrollera tid för synkronisering • Kontrollera utrullningstid och att kurvan inte dyker • Undersök filter vid rengöring • Rita upp turbinens expansionslinje i Mollierdiagram och jämför med en gammal eller teoretisk linje • Installera vibrationsanalys • Installera PD-mätning (Partial Discharge) och RFM (Rotor Flux Monitoring) NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

27

BYGG

Den nya fastigheten erbjuder Gällivareborna butiker, gym och padelhall. Bild: TN Bygg & Fastighet AB

GÄLLIVARE – ”arktisk småstad i världsklass” Det sjuder bokstavligen av aktiviteter i Gällivare. Alldeles nyligen blev slutbesiktning för en ny byggnad för handel, gym, padelhall och butik på 3 300 kvadratmeter, alldeles intill den befintliga XL-butiken.

Gymmet i byggnaden används redan och efter färdigställande av parkeringsytan kan övriga byggnaden också tas i bruk sommaren 2023.

AV NICLAS SVENSSON DET ÄR BESTÄLLAREN NP3 Fastigheter som i samarbete med entreprenören TN Bygg & Fastighet AB i Gällivare uppför den nya byggnaden.

Det är en påtaglig framåtanda i de nordliga delarna av Sverige. Det märks i samtalet med Jonas Palo, projektchef och Mathias 28

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Nilsson, projektledare hos TN Bygg i Gällivare.

I bruset av aktiviteter kan nämnas att TN Bygg & Fastighet redan har uppfört ett antal fastigheter för den på mångas sätt viktigaste aktören LKAB inom pågående stadsomvandling i Gällivare.

En unik och världsbekant process i

malmfälten pågår och i Gällivare handlar det om att större delen av stadsdelen Malmberget ”försvinner” och Mathias och Jonas påpekar i samtalet att det i Gällivare mer handlat om bostäder i form av villabebyggelse i Gällivares stadsomvandling – om vi jämför med Kirunas återuppbyggnad av ett nytt centrum.

BYGG

Stadsomvandlingarna i malmfälten är unika – och detta faktum lockade till och med EU-kommissionen till ett möte alldeles i början av Sveriges ordförandeskap år 2023.

Hållbarhet och serviceutbud

Men det som är definitivt gemensamt är att regionen och kommunerna präglas av fler industrijobb och därmed behov av byggnation och serviceutbud. Det pågår en ekonomisk konjunktursvacka, men det präglar knappast samtalen om det som sker i norr.

Det nya området som kommer att bli ett nytt nav för service, idrott och handel, ligger ungefär 2 kilometer i nordöstlig riktning från centrumkärnan i Gällivare och det pågående projektet har avlöpt väl.

— Allting har funkat utmärkt väl, både med samarbetspartners och i processen framåt. Det var en del krångel vid själva grundläggningen i projektstarten, men annars har det mesta gått som planerat, säger Jonas Palo.

Målet om att bli en arktisk ”småstad i världsklass” handlar om att Gällivare får en unik möjlighet att koncentrera och effektivisera stadsmiljön. Gruvan är i dag världens näst största järnmalmsgruva under jord, näst efter gruvverksamheten i Kiruna. Därmed är det en angelägenhet för hela Sverige. Med alla möjligheter att varsamt ta tillvara naturens resurser och ge möjlighet för ett hållbart samhällsbyggande fullt ut.

FAKTA Nybyggnad för handel, gym, padelhall och butik i Gällivare Byggherre: NP3 Fastigheter AB Totalentreprenör/Arkitekt: TN Bygg & Fastighet AB

missa inga nyheter!

Botanisera bland alla våra magasin.

Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande. https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

Vatten & Värme AB VVS & Industrirör i Gällivare • 0970-200 00 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

29

FJÄRRVÄRME

Skiss på tänkbar utformning av en fullskalig bio-CCS-anläggning. Bild: Stockholm Exergi

STOCKHOLM EXERGI

lanserar unikt erbjudande med minusutsläpp Stockholm Exergi öppnade upp möjligheten för sina fjärrvärmekunder att köpa minusutsläpp från företagets framtida bio-CCS-anläggning. Vid sidan av åtaganden att reducera sina utsläpp ser allt fler företag ett behov av minusutsläpp för att nå netto-noll-mål eller för att minska sin klimatpåverkan ytterligare. Genom dessa köp bidrar kunderna samtidigt additionellt till finansieringen av Stockholm Exergis bio-CCS-anläggning som planeras att vara i drift 2026.

PROGRAMMET ÄR öppet för alla fjärrvärmekunder som vill köpa över 1 000 ton minusutsläpp per år över tio år. Först ut att signera intentionsförklaringar med 30

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Stockholm Exergi är Heba, AMF Fastigheter och Akademiska Hus. Efter IPCC:s rapport AR6 från 2022 råder det global samsyn om att utsläppsminskningar

inte räcker för att nå Parisavtalets klimatmål.

Därtill måste omfattande satsningar till för att minska koncentrationen av koldioxid i atmosfären genom att på olika sätt åstadkomma så

FJÄRRVÄRME

Stockholm Exergis vd Anders Egelrud. Bild: Stockholm Exergi

kallade minusutsläpp. Enligt IPCC:s rapport har bio-CCS en framträdande roll för att säkra de nödvändiga minusutsläppen.

– Det är oerhört spännande att vi på Stockholm Exergi tillsammans med våra fjärrvärmekunder kan bidra till att förverkliga ett av de viktigaste nya verktygen för att bromsa den globala uppvärmningen. Fjärrvärmen utgör en unik, gemensam resurs som inte bara värmer stockholmarna och tryggar elförsörjningen lokalt. Nu möjliggör den och alla dess användare också att vi kan erbjuda en väg för företag och Sverige att nå sina klimatmål, säger Stockholm Exergis vd Anders Egelrud.

Allt fler företag är medvetna om klimatutmaningarna och har de senaste åren satt upp mål för att nå netto-noll-utsläpp i enlighet med Parisavtalet eller tidigare, ofta redan 2030.

För att nå netto-noll krävs att företagen reducerar utsläppen i sin värdekedja så långt som möjligt och sedan neutraliserar återstoden med just minusutsläpp.

– Att våra fjärrvärmekunder ser behovet av minusutsläpp är mycket betydelsefullt.

Det vi ser nu är början på den nya marknaden för minusutsläpp som kommer att vara central för finansieringen av anläggningar som vår. Om vi löser finansieringen och alla

nödvändiga regelverk är på plats räknar vi med att kunna besluta om investeringen under första kvartalet 2024, säger Stockholm Exergis vd Anders Egelrud.

Så här säger kunderna

Patrik Emanuelsson, vd Heba Fastighets AB: – Heba vill vara aktivt i utvecklingen för att minimera utsläpp som belastar klimatet.

Att reducera utsläppen av växthusgaser är ett av Hebas högst prioriterade mål. Vi är mycket glada över att även kunna köpa minusutsläpp med hjälp av bio-CCS och Stockholm Exergi framöver. Vi behöver ligga i framkant för att Heba ska nå hela vägen till netto-noll-utsläpp. Omställningen är helt avgörande för framtiden.

Erik Florman, hållbarhetschef Akademiska Hus: – Som ett av Sveriges största fastighetsbolag vill vi vara med och driva på omställningen mot en fossilfri energianvändning.

Intentionsavtalet med Stockholm Exergi tar oss närmare vårt mål om att vara klimatneutrala i hela värdekedjan till 2035 och bidrar till än mer hållbara campus.

Michael Eskils, hållbarhetschef AMF Fastigheter: – Klimatfrågan och energiförsörjningen

är en av fastighetsbranschens viktigaste hållbarhetsutmaningar. Vi ser därför fram emot att delta i detta projekt som ska bidra till utvecklingen av ny, hållbar teknik på området.

Projektet går i linje med AMF Fastigheters ambition att ställa om verksamheten mot 1,5-gradersmålet.

Fakta bio-CCS

Bio-CCS (Bio-Energy with Carbon Capture and Storage) innebär att biogen koldioxid från förbränning av biobränsle för värme- och elproduktion separeras från rökgaserna för att sedan lagras permanent i berggrunden under havsbotten.

Eftersom den koldioxid som fångas in och lagras tidigare har bundits av skogen genom fotosyntesen minskas koncentrationen av koldioxid i atmosfären när ny skog växer.

Sammantaget innebär tekniken att det skapas permanenta negativa emissioner, så kallade minusutsläpp.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

31

VI BYGGER INDUSTRISVERIGE

SMARTA ELNÄT

HYDRAULIK

KL INDUSTRI AB 022-243 00, www.kl-industri.se Nordens ledande nätstationsleverantör skapar möjligheter för smarta elnät.

Våra flexibla stationer möjliggör hantering av nya tekniska lösningar för olika typer av elproduktion där förändringar i förbrukningsmönster och produktion fortgår.

Samhällets ökade krav på hela kraftsystemets effektivitet och tillförlitlighet behöver smarta stationer för sektionering av stads-, tätorts- och landsbygdsnät med lastfrånskiljare alternativt fulleffektbrytare.

Dessa direktanpassas med utrustning för bland annat mätning, kommunikation och fjärrstyrning samt övervakning av till exempel över- och underspänning, jordfelsindikering, brytarindikering, överströmslarm, total förbrukning och skalskydd.

PROJEKTHYDRAULIK SVERIGE AB 0243-800 25, www.projekthydraulik.se Vi erbjuder hydraulikutbildning för företag och kunder med skilda utbildningsbehov. Kurserna genomförs i modernt utrustade lokaler i Borlänge.

Teorilektioner varvas med praktiska övningar i vårt hydrauliklaboratorium.

Förutom de öppna kurserna i Borlänge kan Projekthydraulik genomföra skräddarsydda företagsanpassade utbildningar med möjlighet till praktiska laborationer med mobila laborationsbänkar ute på olika företag runt om i landet.

– Vi hjälper dig att bli bäst på hydraulik.

Teori och praktiska övningar baserat på 40 års erfarenhet.

MATERIALHANTERING

UNDERHÅLLSYSTEM OCH SMARTA SENSORER

NOXOR AB www.noxor.se Med ett brett och gediget kunnande förser Noxor, och syterbolaget Bameco, kunder inom olika typer av branscher med kundanpassade lösningar för materialhantering, såväl kompletta linjer som enstaka maskiner.

Vi tillhandahåller även eftermarknadstjänster i form av förebyggande underhåll, service, utbyte av slitdelar, reparationer och modernisering av befintliga anläggningar.

IDUS AB 0611-275 30, www.idus.se Vi hjälper våra kunder stärka sin driftsäkerhet, motverka resursslöseri och tillämpa teknisk kompetens genom att göra rätt underhåll i rätt tid med hjälp av Idus underhållssystem.

Koppla våra smarta sensorer med AI funktionalitet till systemet för ett förutsägbart underhåll eller ta in signaler från PLC, Scada mm.

Vi erbjuder både moln- och serverbaserade lösningar.

GASLARM PROREG CONTROL AB www.proregcontrol.se Vi har ett stort utbud av portabla och stationära gaslarm med sensorer för detektering av de flesta förekommande gaserna som är brandfarliga, giftiga, kvävande eller explosiva.

Produkterna är robusta och fungerar bra i alla sorters miljöer så som industrier, garage, tunnlar, gruvor, laboratorier, kontorsmiljöer etc.

Våra gaslarm håller hög kvalitet och kommer från tillverkare som har funnits länge på den svenska marknaden.

Vi har egen serviceavdelning som ger er support, kalibrering och underhåll runt om i hela landet.

Kontakta oss så hjälper vi er gärna med ert val av gaslarm!

32

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

BYGGMATERIAL SCHWENK www.schwenk.se SCHWENK är ett familjeägt företag som grundades i Ulm, Tyskland, 1847.

Vi erbjuder den svenska marknaden högpresterande cement för alla typer av betongkonstruktioner samt betongprodukter.

Leveranser till våra kunder sker genom helautomatiserade och strategiskt belägna terminaler.

FÖRSÄKRINGAR

VATTENKRAFT

GJENSIDIGE www.gjensidige.se Gjensidige har idag cirka 4 000 medarbetare i sex länder och är noterat på Oslobörsen.

Företaget etablerades i Sverige 2006.

Här erbjuder vi sakförsäkring, precis som i Norge, Danmark och Baltikum. Norge erbjuder även banktjänster, pension och sparande.

I 200 år har vi försäkrat liv, hälsa och egendom för våra kunder.

Det bör jade med brandkassor i Norge.

40 år senare etablerade Ole Jacob Bro ch försäkringsbolaget Gjensidige. Broch var en eldsjäl, och han bildade bolaget med – och för – kunden. Detta har satt sin prägel på organisationen och kulturen.

I Sverige arbetar vi utifrån samma grundvärderingar som Gjensidige haf t genom sin flera hundra år långa historia – kundengagemang och tillit.

TOTTES SVETS OCH INDUSTRIMONTAGE AB https://sv-se.facebook.com/Tottessvets/ Vi har utvecklat oss på mobila sidan för att möta efterfrågan angående svarvning av bromsbanor.

Mobil fräsutrustning för bearbetning av till exempel statorfötter, kilspår i axlar och långhålsborrning.

Fräsning av laxspår i statorplåt, med mera.

Vi utför även rengöring med kolsyreis på till exempel generatordelar, stator och rotor.

Vi utför detta med egen utrustning samt rutinerad operatör.

Turbinrenoveringar i egen regi.

Egna fordon för transporter av diverse material, kranbil vagn 22 ton.

Drivhjul bromsbanesvarv.

Utrustning bromsbanesvarv.

VI BYGGER INDUSTRISVERIGE LEDARE

KAMERAÖVERVAKNING

GASANALYSUTRUSTNING

UNDERHÅLL

CCVE SVENSKA AB +46 26 14 18 14, ccve.se Har sedan 1984 levererat kameraövervakning för varierande applikationer, både till den svenska och internationella marknaden.

Vårt kunnande sträcker sig från den tidigare analoga tekniken till dagens IP-baserade system.

OPSIS AB www.opsis.se OPSIS AB är ett globalt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa system för gasanalys.

Systemen, som är internationellt testade och godkända, används bl.a. för kontinuerlig emissionsmätning. Tack vare att OPSIS-systemet kontinuerligt kan mäta flera gaser på flera mätsträckor samtidigt med låga drifts- och underhållskostnader, blir en OPSIS-installation både tekniskt och ekonomiskt effektiv.

Vi tillhandahåller även mjukvarurelaterade tjänster och tjänster som kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning, övervakning av mätdata, mättjänster, framtagning av emissionsdatabaser, dispersionsmodellering och studier av miljöpåverkan.

Vi är certifierade enligt standarderna för l ed ni ngs sys t e m ISO 90 01, ISO 14 0 01, ISO 27001 och ISO 45001 samt har ett ISO 17025-ackrediterat kalibreringslaboratorium.

WILLARDS www.willards.se Willards främsta styrka som underhållspartner till industrin är vår breda tekniska kompetens som gör det möjligt för oss att åtgärda problem i hela driftskedjan och erbjuda helhetslösningar för service, installation och underhåll.

Vi baserar vårt underhållsarbete på lång erfarenhet och på tillförlitliga instrument som hjälper oss att upptäcka brister och fel i god tid.

Vår huvudinriktningar är service och reparation av roterande applikationer. Vi har lång erfarenhet av felsökning, reparation och underhåll av alla på marknaden förekommande fabrikat av växellådor som används i process-, kraft- och tillverkningsindustrin.

Vi utför arbeten både i vår verkstad och i fält och kan även erbjuda moderniseringar som förbättrar växellådans prestanda och livslängd.

Vi erbjuder även stålmontage och licenssvetsning med hög kvalitet genom utvalda samarbetspartners.

Processbevakning i industriell miljö Kontrollrum Områdesbevakning Radar Mätande värmekameror Mobila lösningar Fordonslösningar Nummerplåtsläsning Bildanalys OCR Läsning Kameror som fungerar i ugnar och pannor med upp till 2 000˚c Med modern teknik och vår kunskap, löser vi våra kunders önskemål.

##6% S V E N S K A

A B

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

33

KRAFTVÄRME

Bildtext: Örtoftaverket.

Bild: Christina Fröjd

SWECO ANLITAS i planeringen av nytt kraftvärmeverk

Planeringen av en ny produktionsanläggning för kraftvärme i Örtofta i Eslövs kommun pågår för fullt.

Anläggningen, kraftvärmeverk 2 (KVV2) i Örtofta, är tänkt att ersätta äldre produktionsenheter för fjärrvärmeproduktion, säkerställa fjärrvärmeleveransen och avlasta elsystemet i regionen. Sweco har fått i uppdrag av Kraftringen att utföra förprojektering och upphandling kopplat till KVV2.

KRAFTRINGEN HAR GETT Sweco i uppdrag att utföra förprojektering och upphandling av det nya kraftvärmeverket KVV2 som planeras att byggas i anslutning till det befintliga kraftvärmeverket i Örtofta. Det nya kraftvärmeverket kommer att designas för att ha ett så litet klimatavtryck som möjligt.

Returträ, skogsflis, bark och spån som kommer att användas som bränsle.

34

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Anläggningen kommer också att förberedas för koldioxidavskiljning, så kallad CCS, vilket har identifierats som en viktig komponent för att uppnå de globala klimatmålen.

– Energifrågorna är av högsta prioritet i hela landet, inte minst i Skåne. Ett nytt kraftvärmeverk skulle bidra till en förbättring av den ansträngda situationen i elområde

4 och säkra fjärrvärmeleveranserna i det regionala fjärrvärmesystemet, säger Conny Udd, divisionschef för Swecos energi- och industrikonsulter.

Under förutsättning att ett investeringsbeslut fattas av Kraftringens ägarkommuner 2024, kan KVV2 vara i drift 2028.

Swecos ordervärde uppgår initialt till 10-15 miljoner kronor.

Tomal är certifierade enligt EN 1090-1 och ISO 3834-2.

Miljöteknik i världsklass!

Tomal AB erbjuder allt du behöver för hantering av fasta material som silos, pulverbehållare, multiskruvdoserare, polymerberedare, inblandningstankar, storsäckstömmare, pneumatiska transporter och nyckelfärdiga doseringsanläggningar.

Vi är ett ingenjörs- och verkstadsföretag som kundanpassar efter Dina behov.

Tomal AB är ett av de ledande i branschen inom miljöteknik, med leveranser till kommuner, energikraftverk, pappersbruk, reningsverk, och många andra kunder där kvalitetskraven är höga. Våra kunder är både nationella och globala.

Bland våra applikationer kan nämnas dosering av biobränslen, rökgasrening, pH-justering, svavel- och kvävereducering, retention, flockning, adsorption och askahantering.

ISO 9001:2015 Quality Certificate

Group

TOMAL AB, BOL 110 S-311 65 VESSIGEBRO

POSTTIDNING B NORDISKA PROJEKT / STORDÅHD KOMMUNIKATION AB Sveavägen 159, 113 46 Stockholm