En specialtidning från Svensk Byggtidning
klimatsmart
byggande
STORT ARENABYGGE i Knivsta
FÖRSTA RUNDA FLERBOSTADSHUSET i massivträ
Svenska Stor potential för Studenthus
TRÄBYGGANDE Skagershuset. Ett flerbostadshus med cederträfasad i centrala Stockholm. Bild: Moelven/Devis Bionaz
bygger allt i trä
STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N
S:t Eriks inomhuspark är ett inspirerande exempel på vilka fantastiska möjligheter trä ger när det gäller att skapa nytänkande och vackra lösningar och på köpet få ett byggmaterial som binder koldioxid under hela sin livstid. Bild: Utopia Arkitekter
Stor potential att bygga mer i trä
I en rapport från Stockholm Environment Institute förra året tittade man på förutsättningarna för bioekonomisk utveckling inom skogsindustrin i Sverige. Man kom fram till att det finns goda förutsättningar för bioekonomisk utveckling och här är träbyggandet och förpackningsindustrin de två drivande punkterna inom skogsindustrins område. AV BJÖRN ASPLIND 2
STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
D
NYA HUS BOSTÄDER FRÅN SKL
– DET FINNS EN väldigt stor potential för träbyggandet och 80 procent av träet går till byggnader och underhåll redan idag. Byggande, drift och underhåll av byggnader står för 40 procent av resurs- och energianvändningen idag. Därför finns det en stor potential att bygga mer i trä, säger Mats Kinnwall, Chefsekonom Skogsindustrierna.
Viktig komponent
Skogsindustrierna har visionen ”Skogsnäringen driver tillväxten i världens bioekonomi” och här är träbyggandet en viktig komponent. Du har sagt att skogsindustrin inte är en del av problemet, utan en del av lösningen. Vad menar du med det? – Det finns olika bilder av vad skogsindustrin gör. Vad ska man använda skogen till, är det ett hot eller en möjlighet? Vissa hävdar att skogen ska stå kvar och växa och agera som en kolsänka. Andra hävdar att vi ska använda skogen till smarta produkter och på så vis driva bioekonomisk utveckling. Naturligtvis står vi för det sistnämnda spåret – att skogen ska brukas och användas till smarta lösningar. På det viset kan man både driva ekonomisk utveckling och bidra till ett hållbart och klimatsmart samhälle. – Träbyggande är en viktig komponent här. Man binder in kolet i huset så länge det står kvar och sedan kan man använda det till något annat. Till saken hör också att man planterar två nya träd för varje träd som huggs ner, betonar Mats Kinnwall.
Nu har vi upphandlat flerbostadshus i olika storlekar med goda kvaliteter avseende arkitektonisk gestaltning, hållbarhet och tekniska egenskaper. Se dem på sklkommentus.se och läs hur din kommun snabbt kan erbjuda fler människor bra och funktionella bostäder.
Ökat träbyggande Skogsindustrierna är tydliga i sin strävan att få ett ökat träbyggande. – Vi ser skogen som en resurs som ska användas och det är något vi för fram i alla möjliga sammanhang, även mot politiker. Träbyggandet är en viktig del av detta. Andra viktiga aspekter är konkurrenskraften för skogsindustrin, standardisering och att transporterna fungerar. Mats Kinnwall ser positivt på alla de investeringar som nu >>
STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N
3
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
sker runt om i Sverige för att klara av den stora efterfrågan på hus byggda i trä.
Investeringar krävs – Det är tydligt att kapaciteten inte räcker till för det stora intresset som finns i dagens byggboom. Det behövs rejäla investeringar för att kunna fylla den här rollen som vi ser framför oss med en betydligt större andel träbyggande. Naturligtvis krävs det även kapital för detta. Det går inte att få till investeringar i det privata näringslivet om inte företagen ser framför sig en god lönsamhet och stabila villkor i det som påverkar lönsamheten. Därför måste det till finnas en tydlig vilja och ambition samt insikt hos politiker och andra om betydelsen av träbyggandet. Det måste finnas tillgång till råvaror, kompetens och goda konkurrensmässiga förutsättningar, avslutar Mats Kinnwall. + FAKTA SKOGSINDUSTRIERNA Skogsindustrierna är branschorganisationen för massa-, pappers- och den trämekaniska industrin. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk i sammanlagt ett 20-tal koncerner/företag och cirka 120 sågverk i ett 60-tal koncerner/företag, samt ett 40-tal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Inom Skogsindustrierna ingår verksamheterna Svenskt Trä med Sveriges Träbyggnadskansli.
4
STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N
“
Träbyggande bidrar till ett hållbart och klimatsmart samhälle. Man binder in kolet i huset så länge det står kvar och sedan kan man använda det till något annat. På bilden Rikshems tre hus på Mariehem i Umeå. Ett av husen blir åtta våningar högt och därmed norra Sveriges högsta trähus. Bild: Nyréns
Vi ser skogen som en resurs som ska användas och det är något vi för fram i alla möjliga sammanhang, även mot politiker. Träbyggandet är en viktig del av detta. /Mats Kinnwall, chefsekonom vid Skogsindustrierna
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
CIK Arena entrévy från väster. Bild: Martinsons/Norconsult
STORT ARENABYGGE i Knivsta
Martinsons levererar limträstomme samt väggar, tak, bjälklag och läktare i KL-trä till CIK Arena – en arena för idrott och kulturverksamhet i Knivsta. Arenans 9 000 kvadratmeter omfattar ishall, sporthall och lokaler för kulturskolan. Den kommer också att bli landets största byggnad i trä som uppfyller den internationellt certifierade standarden för passivhus. – KNIVSTA HADE MILJÖTANKEN med sig från början då det redan var bestämt att arenan skulle uppfylla standarden för passivhus. Med en stomme i limträ och tak i KL-trä förstärks givetvis miljöprofilen ytterligare. Att montagetiden blir kortare med trä spelade också in. Med takelement i trä krävs exempelvis bara en tredjedel så många lyft jämfört med andra material, säger Jonas Lindgren, key account manager för byggnader på Martinsons. Det är inte första gången Martinsons levererar till den här typen av inomhusarenor. I maj förra året invigdes till exempel IFU Arena i Uppsala där Martinsons stod för leveranserna av 3 800 m3 limträ och 200 m3 KL-trä. CIK Arena kan ses som fortsättningen på trenden med riktigt stora anläggningar i trä. Per Wiker är avdelningschef för totalentreprenören HMB Construction i Uppsala. När förslaget om att bygga i trä lades fram var Knivsta kommun med på noterna direkt, berättar han.
– När vi dessutom kunde visa att trä inte innebar högre kostnader blev de ännu mer positiva, säger Per Wiker. Som byggnadsentreprenör har Per Wiker märkt att intresset för att bygga mer än bara bostäder i trä har ökat. Han tror att det beror dels på att kunskapen om trä som material har ökat hos beställarna, dels att man insett de logistiska och praktiska fördelar som trä ger. – Det hänger ju ihop. Man kan mer om trä och har också börjat förstå fördelarna på andra plan. Trä är lätt att transportera och det kräver mindre grundläggning. Fler och fler inser också fördelarna med industriellt byggande, att mycket kan göras klart redan i fabriken. Att trä uppfyller kraven för både brand och ljud påverkar givetvis också, säger Per Wiker. I vår påbörjas markarbetet för CIK Arena och under sommaren gör Martinsons sina första leveranser. Går allt enligt planen ska CIK Arena stå klar våren 2020.
STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N
5
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
Uppsala kommun ställer höga krav på
hållbart byggande i Ulleråker Uppsala kommun har anvisat mark till 450 lägenheter i Lyrikparken i Ulleråker. 250 av dem blir hyresrätter och resten bostadsrätter. Det är fyra byggherrar som i dialog med kommunen tagit fram förslag på hur området intill parken med landmärket Vattentornet ska kunna bebyggas. I BOTTENVÅNINGARNA PÅ husen skapas utrymme för kommersiella lokaler för bland annat caféer, restauranger, kontor och butiker och även en förskola.
6
STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N
– Området kommer att få en spännande variation i form, höjd och materialval – för första gången i Uppsala byggs ett 11-våningshus i trä. Det blir attraktivt att bo i Lyrikparken med
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
“
närheten till centrum och parken som är ett av Ulleråkers många gröna rum, säger Erik Pelling (S), ordförande i planoch byggnadsnämnden. Utöver trähusen byggs moderna, fristående och lägre stadsparkhus. Ulleråker ska präglas av varierad byggnation, byggnader i olika höjder och utseenden. Det finns mycket forskning från olika delar av världen som visar att det krävs en mix av tillräcklig många människor på en plats för att skapa en levande stad, med utbud av bland annat handel och service. – Att våga bygga högt och i trä minskar byggnadens avtryck och trä är ett material som Uppsala som klimatkommun vill se mer av när det byggs. Kvarteren kring Lyrikparken kommer att bidra till en unik Ulleråker-mix av kontraster, variation och där nytt möter historia, säger Kristina Mårtensson, projektchef för Ulleråker. Första byggstart väntas bli under 2018 efter att detaljplanen vunnit laga kraft och bygglov har beviljats. Uppsala kommun ställer höga krav på hållbart byggande i Ulleråker, både i själva byggprocessen med hållbara transporter, materialval och att de som sedan bor i husen enkelt och självklart kan leva miljövänligt och hållbart. De bolag som fått markanvisning i Lyrikparken är Rikshem, Byggvesta, Småa och Hökerum bygg.
Att våga bygga högt och i trä minskar byggnadens avtryck och trä är ett material som Uppsala som klimatkommun vill se mer av när det byggs. Kvarteren kring Lyrikparken kommer bidra till en unik Ulleråker-mix av kontraster, variation och där nytt möter historia. /Kristina Mårtensson, projektchef för Ulleråker
STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N
7
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
RIKSBYGGEN
säljstartar över 160 bostadsrätter Tisdag den 20 juni är det officiell säljstart för bostadsrättsföreningarna Åsikten Södra 2 och Åsikten Södra 3 i Uppsala. Föreningarna ligger i ett av stadens absolut bästa lägen längs attraktiva Östra Ågatan. Tillsammans omfattar föreningarna 163 bostadsrätter. NU FINNS CHANSEN att förvärva en nyproducerad paradvåning längs Östra Ågatan. Eller en smart planerad etta. Bostadsrättsföreningarna Åsikten Södra 2 och Åsikten Södra 3 erbjuder många olika varianter av lägenheter. – När vi på Riksbyggen planerar våra bostadsprojekt vill vi att många målgrupper ska kunna efterfråga våra lägenheter. Vi är också mycket stolta över att vara med och förlänga en av Uppsalas finaste gator, Östra Ågatan, och omvandla ett före detta industriområde till ett levande kvarter, säger Karin Dimander Lannergård, sälj- och marknadsansvarig i Uppsala. Brf Åsikten Södra 2, 83 lägenheter. Inflyttningen är planerad till kvartal 2 2020. Brf Åsikten Södra 3, 80 lägenheter. Inflyttningen är planerad till kvartal 4 2019.
Mer hållbart byggande
Riksbyggen arbetar hårt för att hela tiden ligga i framkant när det gäller att skapa mer hållbara boendemiljöer. Till exempel gör de en ekosystemtjänstanalys i alla sina bostadsprojekt. Det innebär att de mäter de nyttor som naturen skapar för oss människor. – När vi tar oss an mark kan vi nu mäta vad naturen bidrar med på just den platsen, och se hur vi kan agera för att ta till vara på de värden som finns och tillföra andra värden till området. Det kan handla om att minska buller, binda koldioxid eller att rena vatten. Vi har bestämt oss för att alltid hitta en nivå där vi når ett bättre resultat när vi är färdiga än när projektet startade.
8
STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
Ett Hjältevadshus i två våningar. Detta är ett av flera hållbara träalternativ som ingår i SKL:s ramavtal för flerbostadshus.
SKL Kommentus Inköpscentral, som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), har tecknat ramavtal för flerbostadshus, som kan nyttjas av SKLs medlemmar. AV THOMAS ANDERSSON
INITIATIVET TILL ATT handla upp ett avtal för bostäder kom från SKL i kölvattnet av den stora flyktingströmmen 2015. För att tackla den omfattande bostadsbrist, som sedan några år präglar 250 av landets 290 kommuner, kommer många ofrånkomligen att behöva bygga nytt. Sedan april 2017 finns nu ett alternativ på plats, upphandlat och klart för kommuner och landsting runt om i Sverige som vill bota bostadsbrist med miljövänlig nyproduktion. Bostadsavtalet är upphandlat i en ”konkurrenspräglad dialog” med ett antal förkvalificerade leverantörer, vilket innebär att man har samverkat med leverantörerna i framtagandet av förfrågningsunderlaget. Det är ett komboavtal där det går att ropa av hus i form av fördefinierade typhus på rangordning, samt förändra och anpassa husen i en mängd olika variabler genom en förnyad konkurrensutsättning. Det säger Sara Baggström, som är kategoriansvarig bostad och entrepre-
nad på SKL Kommentus Inköpscentral. För SKL Kommentus var det självklart att ha ett avtal som fokuserar på hållbart byggande och klimatsmarta hus. Avtalet avser flexibla byggsystem som, i de flesta fall, består av prefabricerade volymelement i trä.
Miljövänlig produktion, färre transporter
Först var SKL Kommentus inriktat på flyttbara hus. När intresset från kommunernas sida visade sig begränsat behölls dock tanken på fabrikstillverkade volymelement och ett standardiserat industriellt byggande. För att minimera tillverkningskostnad och byggtid på plats. En byggteknik med stora fördelar för miljö och klimat. Det har visat sig att byggnationen står för uppemot 80 procent av de totala koldioxidutsläppen i ett livscykelperspektiv för platsbyggda hus. Prefabricering ger även avsevärt färre transporter jämfört med platsbyggen. – Sedan känns det bra att vi kan bidra till att det byggs bostäder av svenskt trä, säger Sara Baggström.
“
Kommunala ramavtal för hållbara flerbostadshus
Sedan känns det bra att vi kan bidra till att det byggs bostäder av svenskt trä. /Sara Baggström, kategoriansvarig bostad och entreprenad på SKL Kommentus Inköpscentral
www.skl.se STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N
9
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
Svenska Studenthus bostäder i Kungsbäck får en stark miljöprofil då man bygger med trä som huvudsakligt byggmaterial. Illustration: Reflex Arkitekter
Svenska Studenthus bygger allt i trä
Ambitionen är tydlig hos Svenska Studenthus. Det är möjligt att bygga allt i trä. – Trä är helt överlägset och förutom produktionseffektiviteten finns det mängder av hållbarhetsargument och att träet i sig är en koldioxidfälla. Det är det mest effektiva byggmaterial vi har om man värnar om klimatet, säger Erik Wijkmark vid Svenska Studenthus. AV BJÖRN ASPLIND SVENSKA STUDENTHUS AB, det första rikstäckande studentbostadsföretaget, ägs gemensamt av K2A Knaust & Andersson Fastigheter AB och JEFF fastigheter AB. Under drygt tre år har Svenska Studenthus producerat drygt
10 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N
1 000 lägenheter byggda med träbyggnadsteknik och frågan är hur detta varit möjligt? – Framför allt handlar det om produktionsmodellen och att vi bara har en typ av lägenhet, endera en höger- eller en vänstermodell.
>>
Svenska Studenthus bygger 120 studentlägenheter i Lunds nya stadsdel Brunnshög. Illustration: Reflex Arkitekter
Lyckade projekt Svenska Studenthus har nyligen avslutat de lyckade projekten Jägarskolan i Kiruna med 72 studentlägenheter och Liljansberget i Umeå med 277 lägenheter. Nu slutförs projektet Kopiepannan i Vällingby med 52 lägenheter och i samarbete med K2A pågår intressanta projekt i Örebro med Glidplanet i Södra Ladugårdsängen och i Västerås med Havsmannen i Norra Kajstaden. – Något som är mycket spännande för Svenska Studenthus nu är Brunnshög i Lunds nya stadsdel där vi bygger Parasollet med 120 studentlägenheter. I nordöstra delen av Lund växer den nya stadsdelen Brunnshög upp runt de två forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. I Brunnshög kan det på sikt komma att bo och arbeta uppemot
4 000 personer. Den nya spårvägslinjen i Lund kommer att gå genom Brunnshög. – Vi kommer att vara med och ta det första spadtaget för hela stadsdelen. Det här är det studentbostadsprojekt som vi har satsat mest på hittills, till exempel kommer takhalvan som lutar mot söder att täckas med solceller. Vi kommer också att ha batterier för att lagra energin. Vi satsar på att komma ner till 56 procent av Boverkets krav på energianvändning, avslutar Erik Wijkmark.
“
Vår modell ”Student21an” ser likadan ut över hela landet. Den är väldigt genomtänkt produktionsmässigt, men ska också uppfylla allt som en student önskar sig och litet till. Den har visat sig fungera väldigt bra och i princip är alla våra lägenheter uthyrda. Vi får också bra bedömningar i kundundersökningar. Byggmetoden gör det möjligt att med en liten organisation bygga så mycket som vi gör, säger arkitekten Erik Wijkmark vid Svenska Studenthus. Husen byggs dels i den egna fabriken Grännäs Trähus i Valdemarsvik, men Svenska Studenthus har även anlitat till exempel Martinsons för produktion av sina hus. Det finns också planer på att Grännäs Trähus ska öppna ytterligare en fabrik på en annan ort i Sverige, – Sverige är ett träland och det ligger nära till hands att använda trä för att producera hus. Flera undersökningar visar också att de boende trivs bättre i trähus än i till exempel betonghus, betonar Erik Wijkmark. Nyligen vann Svenska Studenthus Gävle kommuns markanvisningstävling om att bygga 400 hyres- och studentbostäder i Kungsbäck, i anslutning till Gävle Högskola. De nya bostäderna – studentbostäder, små bostadslägenheter och radhus – kommer att uppföras söder om Kungsbäcksvägen. Svenska Studenthus äger sedan tidigare cirka 300 studentbostäder i anslutning till högskolan. Bostäderna får en stark miljöprofil då man bygger med trä som huvudsakligt byggmaterial och använder 100 procent grön el.
Byggmetoden gör det möjligt att med en liten organisation bygga så mycket som vi gör. /Erik Wijkmark, arkitekt vid Svenska Studenthus STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N 11
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
Svenska Stadsbyggen. Illustration: Kod Arkitekter
Nytt i Roslags-Näsby Täby växer och i Roslags-Näsby kommer minst 1400 nya bostäder byggas. Det är nu klart vilka som vann Täby kommuns markansvisningstävling i Roslags-Näsbys södra del för bygget av förskola för 120 barn, 64 trygghetsbostäder och ett vårdboende med 95 platser.
12 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
VILLA NEST/BOTRYGG bygger trygghetsbostäderna och Svenska stadsbyggen i samarbete med Attendo bygger förskola och vårdbostäder i södra delen av Roslags-Näsby längs gamla Norrtäljevägen.Vårdboendet kommer att drivas av Attendo. Exploatörerna börjar bygga i slutet av 2020 och är klara senast 2023. Hela Roslags-Näsby beräknas bli färdigbyggt runt år 2025. – Täby utvecklas både för de allra äldsta och för de yngsta. Detta är Roslags-Näsby ett bra exempel på, med både trygghetsboende och förskola. Det är positivt att fristående aktörer vill vara med att förbättra vår gemensamma välfärd. Det innebär att valfriheten förstärks och Täbyborna slipper dyra investeringskostnader, säger Johan Algernon (M) ordförande i stadsbyggnadsnämnden.
Träfasader och terrasser förutsättning för tävling
Hållbarhet och varierad arkitektur har varit viktigt ända från planeringsskedet av Roslags-Näsbys utveckling. För att arki-
tekturen ska bli omväxlande och tilltalande har området nitton olika exploatörer med arton olika arkitekter. Utmärkande för vissa av husen i området är att de har fasader huvudsakligen av trä, takterrasser, gröna tak och solceller. – Vinnarna har presenterat förslag som utgår från hur vi tänkt från projektets start. Vi vill arbeta med miljövänliga material och fokusera på hållbarhet. Både Svenska stadsbyggen och Villa Nest kommer använda solceller och göra stora terrasser på taken och använda träfasader som många byggnader får i Roslags-Näsby. Det tycker vi är mycket positivt säger Elisabet Lundgren, projektledare Roslags-Näsby.
Täby växer
Täby kommun befinner sig i en expansiv fas. Runt 16 000 bostäder kommer byggas till år 2035. Utbyggnaden sker främst i de stora utbyggnadsområdena Roslags-Näsby, Täby park, Täby centrum och Arninge-Ullna.
STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N 13
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
Villa Nest. Trygghetsboende. Illustration: White arkitekter
Så här beskriver exploatörerna sina projekt:
1. Svenska Stadsbyggen och Kod Arkitekter. Vårdboende och förskola. Tävlingsbidraget heter TRÄ(D)GÅRDEN. Illustration: Kod Arkitekter. ”Med föreningen av vårdboende och förskola vill vi skapa ett socialt kvarter med goda förutsättningar för möten över generationsgränserna. En hälsofrämjande miljö med stort fokus på gemensamma utrymmen, grönska och ekosystemtjänster. Ett entrékafé i markplan ger byggnaden en öppenhet mot gatan som berikar stadsmiljön. Fasader i trä ger huset ett vänligt intryck samtidigt som det åldras vackert.” 2. Villa Nest och Botrygg, och White arkitekter. Trygghetsboende. Tävlingsbidraget heter Villa Nest. Illustration: White arkitekter.
14 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N
”I Roslags-Näsby kopplar vi service och omsorg i Villa Nests regi till de innovativa och högkvalitativa bostäder som kommer byggas. Hit flyttar den som vill fortsätta leva ett aktivt och självständigt liv, men som förmodligen efterfrågar lite extra bekvämlighet och trygghet i vardagen. Med funktioner som bemannad reception och lounge, kafé och deli, mötesrum, gym och bilpool skapar vi extra bekvämlighet men också förutsättningar för en god social gemenskap. De boende är alla seniorer, men genom konceptets öppna och attraktiva utformning hoppas vi kunna skapa en mötesplats för människor i alla åldrar. Byggnaderna bidrar till områdets stadsmässighet med en varierad skala som stämmer överens med den småskalighet och variation som området i stort kommer att uttrycka. De aktiva bottenvåningarna gör att husen bidrar till gatulivet och fyller gatufasaden med upplevelser.”
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
Sundby i Orlångens naturreservat. Foto: Thomas Henrikson
Mer än 9 miljoner
till hållbar stadsutveckling för Södertörn Södertörnsmodellen får 9,2 miljoner kronor från Vinnova för att skapa förutsättningar för stadsutveckling som ser till invånarnas behov och bidrar till ett hållbart samhällsbyggande. För Huddinge kommun innebär det en fortsatt satsning på Södertörnsanalysen i samarbete med stiftelsen Gapminder. DE KOMMANDE TVÅ åren ska modeller och verktyg för kunskapsdriven och värdeskapande stadsutveckling testas i olika projekt i Sverige. Södertörnsanalysen, som drivs på initiativ av Huddinge kommun, är ett av dessa verktyg. – Målet är att få fram användbara verktyg, som till exempel Södertörnsanalysen, för att fatta väl underbyggda beslut och att etablera modeller för samverkan i planeringen av hållbar stadsutveckling i och utanför Sverige, säger Lise-Lott Larsson Kolessar, projektledare för Södertörnsmodellen och hållbarhetstrateg på White Arkitekter. Södertörnsanalysen är inspirerad av stiftelsen Gapminders arbete med att tillgängliggöra och visualisera statistik kring global utveckling. Verktyget är öppet för alla och belyser enkelt skillnader, likheter och trender mellan olika områden i Södertörnskommunerna. Gapminder kommer aktivt delta i projektet. – Södertörnsanalysen är ett spännande experiment som genomförs i södra Stockholm. Vi tror att det skulle kunna bidra till bättre lösningar för segregation och hållbarhet i städer med liknande utmaningar över hela världen. Vi är enormt intresse-
rade av att se hur datavisualisering kan motverka missförstånd och felprioriteringar inom stadsplanering. Därför jobbar vi intensivt med detta lokala projekt, vi som annars mest ägnar åt oss globala världsfrågor, säger Ola Rosling, verksamhetschef för Stiftelsen Gapminder. Södertörnsanalysen och samarbetet inom Södertörnsmodellen är en viktig pusselbit i den pågående utvecklingen av Flemingsberg till en stadskärna med ett nytt resecentrum som blir knutpunkt för 600 000 resenärer årligen. – Med hjälp av denna satsning får vi ytterligare kunskap och kraft att utveckla Flemingsberg att bli en attraktiv och hållbar stadskärna. Samarbetet mellan näringsliv, forskning och kommuner ger oss förutsättningar att lyckas. Att även Gapminder deltar är mycket positivt, säger Helene Hill, samhällsbyggnadsdirektör, Huddinge kommun. Södertörnsmodellen är ett samverkansprojekt för hållbar stadsutveckling där representanter för åtta kommuner på Södertörn, näringsliv och forskning deltar.
STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N 15
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
Frostaliden i Skövde är enligt Susanne Rudenstam Sveriges just nu största pågående träbyggnadsprojekt. Bild: Götenehus AB
Genombrott för träbyggandet – Vi är mitt i genombrottet för träbyggandet och vi glädjer oss det stora och positiva intresset. Industrin växlar upp och bygger ut vilket skapar en stor potential som vi kommer att se effekterna av de närmaste åren. Det känns väldigt bra och det är verkligen fullt ös nu, säger Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli. AV BJÖRN ASPLIND SVERIGES TRÄBYGGNADSKANSLI verkar för att moderna träbyggnader ska användas i högre utsträckning på den svenska byggmarknaden. Flerbostadshus i trä har ungefär hälften så stor klimatpåverkan som betonghus. En stor del av utsläppen sker under byggfasen. Medan det finns krav på energieffektivitet i färdiga hus finns det inga krav eller gränser för klimatpåverkan under byggprocessen. – Jag tror att det kommer att bli krav på detta. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska titta på hur man ska kunna införa klimatkrav i byggprocessen. Frågan är komplex, men också väldigt enkel. Det finns inget snabbare sätt att åstadkomma effekter och resultat mot våra nationella klimatmål än att minska den klimatpåverkan som kommer från byggprocessen eftersom den utgör så stor del. Träbyggnadsteknik innebär beprövade metoder och känd teknik, det är inget hokus pokus. – Det är bara att byta spår och göra det nu. För att komma åt
16 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N
styrmedlet gäller att börja med att kräva redovisning av klimatpåverkan och sedan sätta krav. Att börja titta på och pröva redovisning är en bra start, säger Susanne Rudenstam. Hon tror att den här utvecklingen blir självklar och att hela industrin vet att den kommer. Byggindustrin har sina rutiner och sina beprövade tekniska lösningar och leverantörer. Om man inte skärper kraven på dem att ändra byggteknik kommer det inte att ske. Det måste finnas incitament för att ställa om byggsektorn. – Byggindustrin vet att de inte att kommer undan. Så småningom kommer det att bli skall-krav som säger att du inte får ha en för stor klimatpåverkan totalt sett på hela projektet. Hur kan man nå det? Jo, genom att projekt med lägre klimatpåverkan faktiskt vinner upphandlingarna!
Krav på klimatprestanda – Jag är faktiskt av uppfattningen att man inte ska ställa krav på
Hur viktig är den utveckling vi ser nu med att allt fler skogsbolag satsar på egna projekt för att erbjuda bygglösningar i trä? – Det är naturligtvis jätteviktigt. Vi kommer att få flera leverantörer av KL-trä och flera sågverk ser på möjligheterna att bygga egna fabriker. Här gäller det inte bara att pressa fram KL-träskivor, det är också nödvändigt att träindustrin kan leverera det som byggindustrin behöver ha. Affärsutveckling krävs hos träindustrin och sågverken. Vad vill marknaden ha och hur vill de ha den?
Trästad Sverige Till sist rekommenderar Susanne Rudenstam ett besök vid årsmötet och konferensen med Trästad Sverige den 4 maj i Linköping. Dit kommer bland annat bostadsminister Peter Eriksson (MP) och Anna Sander, sekreterare för den statliga utredningen av Boverkets byggregler där bland annat klimatfrågan utreds. Dessutom blir det förhandsvisning av bo- och samhällsexpot Vallastaden 2017.
“
trä i upphandlingar, utan krav på klimatprestanda. Helheten måste med och alla aspekter av hållbarhet ska finnas med, betonar Susanne Rudenstam. En tydlig trend just nu är den snabba utvecklingen av det industriella byggandet. – När man börjar få litet skala på det får man ut effekterna av det industriella byggandet. Det gör att det är industriella byggare som tar de stora upphandlingarna i hög grad. Något annat som sker nu är att den konventionella byggindustrin börja bygga i trä. Utveckling av KL-trä bidrar till att vi ser trä i en mängd andra til�lämpningar, inte bara i bostäder, utan även i till exempel kontor, sjukhus och skolor.
Jag är faktiskt av uppfattningen att man inte ska ställa krav på trä i upphandlingar, utan krav på klimatprestanda. Helheten måste med och alla aspekter av hållbarhet ska finnas med. /Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli
MILJÖKLASSAT TRÄ FÖR ALTANER OCH FASADER OrganoWood® är kiselmodifierat trä som ger lång hållbarhet och en vacker silvergrå nyans. Den patenterade teknologin ger träet rötskydd och skapar en len och vattenavvisande yta. Läs mer på organowood.com
STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N 17
FLYTANDE KEBONY-HUS banar väg för en spännande ny livsstil Bluet Ltd och Marinetek Group, specialister på flytande konstruktioner, har samarbetat för att skapa en spektakulär, flytande villa i Marinstaden i Nacka. FOTO JÖRGEN ULVGÅRD I TAKT MED ATT det blir allt populärare att anlägga vattennära bostadsområden utgör denna unika fastighet ett hållbart alternativ som inte skadar miljön. Den enkla och lättviktiga trästrukturen är klädd med Kebony, ett vackert trä som rekommenderas av ledande arkitekter, som kompletterar Kebony-däcket perfekt och ger maximal hållbarhet. Villa W består av tre våningsplan med en klassiskt modernistisk design som har stark anknytning till de naturliga omgivningarna.
18 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N
I fasaden kombineras glas, vit fibercement och hållbart Kebonyträ, vilket ger en byggnad som passar in i det omgivande landskapet. Villans stora fönster tar maximalt tillvara på det pittoreska landskapet och blickar ut mot ljuset som reflekteras från havsytan. Trots att huset är kompakt är det tillräckligt stort för en tvåbarnsfamilj med gästrum och vardagsrum vid havsnivå, ytterligare sovrum och tv-rum på andra våningen samt bastu och terrass på taket. Även om husets yttre karakteriseras av enkelhet föregås dess
skapande av en komplicerad arkitektonisk process. Trots att byggnaden har en oregelbunden form måste dess balanspunkt ligga mitt i huset för att ge stabilitet och hindra det från att tippa. Vattenkonstruktioner lyder under speciella krav och därför prefabricerades huselementen innan de placerades på den 160 ton tunga flytande grunden och förankrades med det tåliga förankringssystemet Seaflex och betongsänken. Villa W byggdes ihop 1,5 mil från Marinstaden och bogserades sedan till sin befintliga plats under lugnt väder. Under hela byggnationen fanns det ett antal faktorer som behövde övervägas noga. En faktor var att hitta ett fasadmaterial som krävde minimalt underhåll samtidigt som det var tåligt mot slitage och söndervittring, vilket var ett krav med tanke på den vattennära placeringen. Och eftersom huset ska smälta in i naturen var det viktigt för arkitekterna att skapa en miljövänlig villa. Den patenterade Kebony-tekniken har utvecklats i Norge och innebär att hållbart odlat barrträ behandlas så att det permanent får samma egenskaper som tropiska träslag: hög hållbarhet, hårdhet och dimensionsstabilitet. Förutom materialvalet har det flytande hemmet skapats för att inte påverka den omgivande naturen och för att kunna bogseras bort när som helst, utan
inverkan på havsviken. – Det är alltid spännande att arbeta med ett utmanande projekt med rumsliga och viktmässiga begränsningar. Att skapa ett flytande hus som både har en bra planlösning och är vackert kräver användningen av material som håller högsta kvalitet genom hela bygget. Kebony var toppen att arbeta med. Det var starkt och hållbart och sedan det här projektet avslutades har jag även gjort en liten tillbyggnad till mitt eget hus med en takterrass av Kebony, säger Timo Urala, chefsarkitekt. Per Thyberg, Sverigechef för Kebony tillägger: – Det här projektet är en fantastisk bedrift från teamet hos Marinetek och Bluet. Villa W visar att med utmärkt konstruktionskonst kan man skapa byggnader som tycks omöjliga. Det färdiga huset är oerhört vackert och vi på Kebony ser fram emot att få bidra till många fler flytande projekt i framtiden. www.kebony.se
STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N 19
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
Träelementen av massivträ kommer till bygget av Valla Berså för montering. Foto: Ray Leigh
Valla Berså sett från Malmslättsvägen. Illustration: Winell & Jern
Första runda flerbostadshuset i massivträ Lindstén Fastigheter AB bygger Valla Berså i Johannesborgsparken, Linköping. Det blir inte bara Linköpings första massivträhus, utan också Sveriges första runda flerbostadshus i trä. AV BJÖRN ASPLIND VALLA BERSÅ BYGGS i fem våningar och får 69 yteffektiva hyreslägenheter med hög standard. Det blir 25 ettor, 27 tvåor och 17 treor. Inflyttningen sker i januari-februari nästa år. Valla Berså har sin uppkomst i en marktilldelningstävling av Linköpings kommun som Lindstén Fastigheter vann. – Vi jobbar mycket med miljö och energi. Jag tror att miljöfrågan och valet av trä var viktiga faktorer i tävlingen. Men även den runda formen på huset bidrog till att vi vann, säger Eva Lindstén, vd för Lindstén Fastigheter AB.
Hållbarhet Hållbarhet genomsyrar hela projektet in i minsta detalj. Byggnaden ska klara att leva upp till att vara ett Nära Noll Energi-hus med ett energikrav på under 55 kWh/kvm och år. Valla Berså ska även klara Miljöbyggnad Silver och Sunda Hus Klass A, B och C+. – Eftersom vi avser att äga och förvalta fastigheten under lång tid är vi övertygade om att det är viktigt att inte stirra sig blind på den initiala kostnaden utan på vad kostnaden blir över tid.
20 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N
Visionen med Valla Berså är att med god byggmästartradition och stort ansvar bidra till att skapa ett hållbart boende med stark personlighet och för människor som är medvetna om energi, miljö och hållbarhet. Lindsténs ledord är Kvalitet och omtanke, vilket genomsyrar Valla Berså.
Rund berså Valla Berså har formen som en rund berså med en öppning mot Johannesborgsparken. Lägenheterna nås genom två trapphus med hiss och loftgångar till respektive lägenhet. Lägenheterna får miljövänliga material av hög kvalitet. Det blir genomgående trägolv och välutrustade kök och badrum. Alla lägenheter har tvättmaskin och torktumlare i bästa energiklass. Valla Berså får tre solkraftverk, ett på taket och på två gavelfasaderna på tillsammans 65 kW. Energin förser huset med el beräknat till cirka 60000 kWh per år. Energiförbrukningen ska till stor del bestå av solenergi. Dessutom används geoenergi för att förvärma tilluften vilket klarar värmebehovet ner till en utetem-
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
Arkitektbild från parken och den planerade restaurangen i bottenvåningen mot parken. Illustration: Winell & Jern
peratur på -20 grader. Sommartid ger anläggningen grön geokyla genom kyld tilluft till lägenheter och lokaler. Valla Berså får även bil- och elcykelpool samt ett trevligt miljörum för långtgående källsortering. Valla Berså ligger i Valla, en etablerad stadsdel i Linköping. I närheten finns bibliotek, konserthus, Gamla Linköping, flera skolor samt Ryds- och Vallaskogen. Det ligger också nära universitetet och universitetssjukhuset.
Massivträ Redan i skisskedet var målet att huset skulle byggas i trä i så stor utsträckning som möjligt. Trä är en förnyelsebar resurs vilket innebär minimering av CO2-utsläpp under uppförandeskedet samt bidrar aktivt till att minska klimatpåverkan. Valla Berså byggs i massivt trä (KL-trä) förutom garage- och halva bottenvåningen. Med Valla Berså vill Lindsténs visa att det går att bygga hållbara flerbostadshus i trä, med hyresrätt och med en spännande arkitektur. – Vi tog tidigt kontakt med träleverantörer. Martinssons var de enda som vågade gå in i det här projektet med den runda formen. Egentligen är det ett 22-kantigt hus som vi bygger på med fasadmaterial så att huset upplevs som helt runt. Formen på huset är nog det svåraste i projektet, vilket också gör att prefabriceringsgraden inte blir så hög. Det runda huset sluter sig också inåt. Livet i huset blir inne på gården. Den tysta utsidan skapar en värdighet mot kyrkogården intill, avslutar Eva Lindstén. – Det svåra i det här projektet har varit stomsystemet. Det är något vi inte har gjort tidigare. Det gäller också att ta hänsyn till de hårt ställda kraven för bland annat energi, brand och fukt i
projektet. Samarbetet är tätt med Lindsténs, vi har en öppen dialog och försöker tillsammans hitta lösningar för hur vi ska gå till väga, säger Carl Johan Danckwardt-Lillieström, projektchef för Valla Berså vid totalentreprenören Åhlin & Ekeroth Byggnads AB.
Engagerad beställare Att ha en engagerad beställare är extra viktigt i ett sådant här projekt. Intresset är stort för Valla Berså och det märks inte minst på det stora antalet besökare. Stommen är nu uppe och taklagsfest har hållits. Huset har rests i två etapper, arbeten som pågår är stomkompletteringar, isolering av fasader, fasadarbeten, fönstermontage, målning, ytskikt och installationsarbeten. – Kvaliteten har gått före inflyttningsdatum. För Lindsténs är det oerhört viktigt. Det är en oerhört engagerad beställare. Det har också varit väldigt intressant för oss att få testa nya tekniker och vi får många nya erfarenheter av Valla Berså, avslutar Carl Johan Danckwardt-Lillieström. + FAKTA FLERBOSTADSHUS I JOHANNESBORGSPARKEN, LINKÖPING, 69 LÄGENHETER, RESTAURANG OCH BUTIKER, FEM VÅNINGAR Byggherre: Lindstén Fastigheter AB Total- och byggnadsentreprenör: Åhlin & Ekeroth Byggnads AB Arkitekt: Winell & Jern Arkitekter AB Landskapsarkitekt: Anna Henrikson Natur & Landskap Stomentreprenör: Martinsons Trä AB Byggstart: mars 2016 Färdigt: februari 2018
STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N 21
Sjöbodarna blir ett hållbart och klimatneutralt boende och de energisnåla husen är lika bra långsiktigt för miljön som
K Lför I Mden ATegna S M Aekonomin. RT BYG GA N D E • 2017 Bild: GisteråSjöstrand Arkitektur AB
Hållbart på Storsjö Strand Sjöbodarna på Storsjö Strand i Östersund är ett samarbete mellan Persson Invest och Martinsons. Här byggs totalt 79 bostadsrätter i modern träbyggnadsteknik med stommar i massivträ och fasader i limträ. AV BJÖRN ASPLIND DET BLIR ETT HÅLLBART och klimatneutralt boende och de energisnåla husen är lika bra långsiktigt för miljön som för den egna ekonomin. Storsjö Strand är en ny stadsdel i Östersund med centralt läge som gör det enkelt att leva, med gångavstånd till allt ifrån service och arbete till restaurangliv och caféer. Samtidigt finns Storsjöns alla möjligheter med vatten som en självklar del av livet. Storsjö Strand brukar beskrivas med orden ”Bo inne – lev ute” och med utgångspunkt i Sjöbodarna blir den devisen snabbt verklighet. – I denna nya stadsdel har det inledningsvis släppts tre kvarter, varav Sjöbodarna förvärvat två. Varje kvarter innehåller fyra huskroppar med två till sex våningar. Lägenheterna finns som ettor till femmor från 58-174 kvm. Brf Sjöbodarna 1 består av 50 lägenheter där 23 är inflyttade i februari i år. De resterande 27 flyttar in i september i år. Brf Sjöbodarna 2 består av 29 lägenheter med planerad inflyttning vår/sommar 2018, säger Gabriel Duveskog, VD för Sjöbodarna i Östersund AB.
Trä naturligt val – Valet av trä som byggmaterial kändes naturligt både utifrån ett ambitiöst hållbarhetsprogram för den nya stadsdelen, men också utifrån hållbarhetsarbetet inom Persson Invest som inledningsvis ensamt höll i projektet. Inspirationen fick vi vid besök i uppförda och pågående byggprojekt i trä. Vår tro är att den förnyelsebara resurstillgången i skogen har många användningsområden. Persson Invest och Martinsons är två familjeägda företag där värdegrunden stämmer väl överens. Det är två samarbetspartners som har valt varandra med omsorg och förenas i kärleken till den norrländska träråvaran. – Vi uppfattar det som att flera kunder är miljömedvetna och där del av beslutet att välja oss är vår träbyggnadsteknik och det klimatneutrala boendet. Vi har även gjort en stor satsning på det sociala som bland annat resulterar i ett strandhus som gemensamhetslokal vilken delas av Sjöbodarna 1 och 2. Strandhuset står klart våren 2018 och här finns även övernattningsmöjligheter och bastu, säger Gabriel Duveskog. – Några av utmaningarna består i det som en ny stadsdel innefattar i allt från infrastruktur till olika färdigställandetider. Vi är
22 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N
många som samsas på en begränsad yta. Då vi även bygger direkt vid Storsjön som även är vattenmagasin för vattenkraften innebär det årstidsberoende grundläggning då vattennivån är låg. Bjälklag med träbyggnadsteknik genererar en högre bygghöjd än traditionell byggteknik, vilket gav en väl stor utmaning då detaljplanens höjder beslutades utan denna hänsyn. Hur är det att vara en av pionjärerna på Storsjö Strand och hur ser visionen för framtiden ut? – Vi klev in i detta med viljan att vara med och utveckla Östersund. Områdets potential har allt för länge legat vilande. Vi är övertygade om att den nya stadsdelen och vår satsning i den kommer bidra till härligt område både för de som väljer att bosätta sig men även för besökande i området att röra sig i, avslutar Gabriel Duveskog. + FAKTA NYBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS, STORSJÖ STRAND, ÖSTERSUND Total- och byggnadsentreprenör: NCC (Brf 1) och Peab (Brf 2) Arkitekt: GisteråSjöstrand Arkitektur AB Stomme: Martinsons Byggsystem KB
info@bravida.se
www.bravida.se
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
Social hållbarhet i Ekkällan Arena De 87 bostadsrätterna i Ekkällan Arena i Linköping byggs runt en spännande innergård för träning och avkoppling. Här ska finnas en gemensam takterrass med inglasat uterum samt övernattningslägenhet, soldäck och cykelverkstad. AV BJÖRN ASPLIND, BILDER BONAVA EKKÄLLAN ARENA LIGGER i gamla Garnisonsområdet,ungefär två kilometer söder om centrala Linköping. Fastigheterna är ihopbyggda till ett eget kvarter, med ett lågt cykelförråd i väster som släpper in kvällssolen. Ekkällan Arena innehåller 46 lägenheter med inflyttning till hösten i år och Ekkällan Arena 2 med 41 lägenheter som har inflyttning i februari 2018. De ytsmarta ettorna, tvåorna och treorna utnyttjar varje kvadratmeter till max, med modern planlösning och vardagsrum mot gården. Våningarna längst ned får uteplatser eller balkonger och de flesta andra lägenheterna får balkonger mot gården.
Välkomnande lobby De som flyttar in i Ekkällan Arena får tillgång till så mycket mer än bara lägenheten. Den stora välkomnande lobbyn i entrén är ett annat exempel, där man kan träffa grannarna eller sitta en stund med tidningen. – Ekkällan Arena är ett ambitiöst projekt. Vi har hållit på sedan 2006 i Ekkällan och har mest byggt stora lägenheter i området. Nu ändrade vi litet i målgruppen och var tidigt ute med Ekkällan Arena och ville hitta på något helt annat. Det här var de sista projekten i den del som var planlagd i området. Vi ville testa väldigt yteffektiva lägenheter och bara ettor till treor från 32-65 kvm, säger Anders Rosell projektchef och affärsutvecklare vid byggherren Bonava.
3600x1200 mm
Gottorpsgatan 8
Målet var tydligt – att ge en annan kundgrupp tillgång till ett bra boende med hög social hållbarhet som skulle ge en mångfald i området. – Vi riktade främst in oss på yngre singlar och par, även om vissa bostäder också passar barnfamiljer. Vi spetsade till aktivitetstemat med bland annat gym på cykelförrådstaket och stora gemensamma takterrasser. Vi har många gemensamhetsytor eftersom lägenheterna är ganska små. Utegården får små rumsbildningar med pergolas och klätterväxter. Det här är ett jätteroligt projekt och jag är övertygad om att vi kommer att bygga flera projekt av den här typen där den sociala hållbarheten är viktig. Den största utmaningen i projektet var om man var rätt ute med den nya målgruppen i Ekkällan. – Kanske spetsade vi till det för mycket och skulle skrämma bort vissa kunder. Men det visade sig vara tvärtom och det blev en succé försäljningsmässigt, säger Anders Rosell.
Loftgångar Loftgångarna i huset har också spetsats till och några av de lägenheter som inte har balkong får tillgång till de utskjutande partierna. – De kan använda de här delarna som balkonger och huset får en mer levande fasad eftersom de utskjutande partierna görs assymetriska, avslutar Anders Rosell. Miljö- och energikraven är höga i projektet och Ekkällan Arena byggs för att klara Miljöbyggnad Silver. Förutom den egna gården finns både Friskis & Svettis och en stor aktivitetspark med bland annat parkourbana runt hörnet. För Stålkonstruktioner de som föredrar en lång promenad eller cykeltur finns fina stråk Svets & rep. längs Tinnerbäcken cirka 300 meter bort. Lite längre västerut Byggnadssmide börjar Tinnerö eklandskap – ett nästan sju kvadratkilometer stort Arbeten i rostfritt Licenssvetsning naturreservat med storslagna ekar och rikt djurliv. + FAKTA
Tel
013-14 20 46
Fax
013-14 87 45
E-mail smidesservice@linkopingssmidesservice.se NYBYGGNATION AV 87 BOSTADSRÄTTER I LINKÖPING
Byggherre: Bonava Total- och byggnadsentreprenör: NCC Construction Sverige Arkitekt: Winell & Jern arkitekter
STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N 23
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
I Solnaverket producerar Norrenergi både fjärrvärme och fjärrkyla. Foto: Thomas Henrikson
Dialog, smart besparing och hållbar miljö Värmeåtervinning, smart styrning av inomhusklimatet och lokal förankring. Sundbybergs stad är delägare i fjärrvärmeföretaget Norrenergi som försörjer över 100 000 människor i Norrort med fjärrvärme. – Vi är lokalt förankrade, ägs av Solna och Sundbybergs städer och därmed också av medborgarna, säger marknadschefen Maria Carvinge.
Maria Carvinge, marknadschef Norrenergi.
NORRENERGIS 19 MIL LÅNGA fjärrvärmenät servar 90 procent av alla fastigheter i Sundbyberg och Solna med värme och varmvatten. Även i Bromma och Danderyd är många kunder till Norrenergi. – Fjärrvärme är vår största produkt. Sedan har vi fjärrkyla i lite mindre omfattning till kontor, köpcentrum, datacenter och sjukhus, berättar Maria Carvinge. De två största värmekällorna i Norrenergis värmeproduktion är biobränsle och återvinning av värmen i renat avloppsvatten från reningsverket i Bromma. Det förklarar den sammantaget höga graden av förnybar värme i det kommunägda företagets fjärrvärmeleveranser. – Ett normalkallt år levererar vi ungefär 98 procent förnybar värme. Norrenergis kunder har alla sina egna ”Mina sidor” med statistik och olika möjligheter till uppföljning. – Där kan du följa din energianvändning på ett väldigt detaljerat sätt. En fördjupad kunddialog med sikte på energibesparing, hållbarhet och komfort är högsta prioritet för fjärrvärmeföretaget Norrenergi. – Vi hjälper gärna kunderna med att spara både energi och effekt.
Överskottsvärme och smart styrning Som fjärrvärmeföretag bedriver Norrenergi ett kontinuerligt utvecklingsarbete med kundernas bästa, energibesparingar och miljö som uppsatta mål. Ett par pågående projekt sticker ut. Våren 2017 kopplar Norrenergi in ett datacenter på sitt fjärrvärmenät, enligt konceptet Värme tillsammans. – På så vis tar vi in deras överskottsvärme direkt i vårt nät. Den leveransen motsvarar ett års uppvärmning av hundra villor. Ett pilotprojekt som drog igång 2016 med såväl flerbostadshus som villor handlar om smart styrning av temperatur och inomhusklimat. Styrande parametrar är bland annat utomhustemperatur, solinstrålning, antal personer inomhus, årstid och andra faktorer som påverkar inomhusklimatet. – Vi jobbar för att skapa mer dialog och utveckla fler tjänster för att hjälpa våra kunder att spara energi. Något vi alla vinner på och inte minst miljön, avslutar marknadschef Maria Carvinge på Norrenergi. www.norrenergi.se
24 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N
K L I M AT S M A RT BYG G A N D E • 2017
Utsikten från takterrassen över sjön Mjösa blir vidunderlig. Illustration: Voll Arkitekter
Illustration: Voll Arkitekter
Mjöstornet blir världens högsta trähus Mjöstornet i norska Brumunddal norr om Hamar, omfattar cirka 15 000 kvm, blir över 80 meter högt och får 18 våningar. Det blir världens högsta trähus och innehåller bland annat lägenheter, hotell och kontor. AV BJÖRN ASPLIND, ILLUSTRATION VOLL ARKITEKTER MOELVEN LIMTRE AS är totalunderentreprenör i projektet och trä8-element utvecklade av Moelven Töreboda blir bjälklagselement i de tio nedersta våningarna av Mjöstornet. Arthur och Anders Buchardt på AB Invest AS och totalentreprenören HENT AS har ingått totalentreprenadkontrakt för bygget av Mjöstornet. Moelven Limtre ska leverera limträ, kerto- och massivträkonstruktioner för bygget av tornet och simhallen i projektet. – Detta är ett svar på det ”gröna skiftet” och ett bevis på att trä är ett material som kan utmana traditionella lösningar även på höjden, samt möjliggöra klimatriktigt byggande bara man tänker tillräckligt offensivt, säger byggherren Arthur Buchardt. Kontraktssumman är cirka 500 norska miljoner. För Moelven Limtre är avtalet med HENT värt 47 norska miljoner.
En våning per vecka Byggstarten för Mjöstornet var den 1 april i år. Gräv- och grundarbeten samt gjutningar pågår under våren och sommaren. I september installeras de första prefabricerade träkonstruktionerna. Målet är att hinna med en våning per vecka. I april 2018 ska stommen till alla våningar vara klara. Då väntar inredningsarbeten, stomkompletteringar och installationer. I mars 2019 ska Mjöstornet stå färdigt och tas över av AB Invest. Samtidigt med bygget av Mjöstornet pågår bygget av simhallen intill, vilket ställer stora krav på samordning av arbetet för att klara säkerheten. Mjöstornet kommer att bestå av limträ i pelare, bjälkar och diagonaler, bjälklagselement av limträ och kerto, fasader som element i trä samt massivt trä i hiss- och trappschakt. – Vi blir totalunderentreprenör för bygget av höghus och simhall i projektet och har ansvar för alla byggnationer och konstruktioner ovanför betongfundamentet. Vi levererar bärande skelett i trä som är uppbyggt av limträfackverk i fasaderna som stabiliserar byggnaden och bär tyngden, säger Rune Abrahamsen, chef för Moelven Limtre. – Arthur Buchardt, en känd investerare och hotellbyggare, är uppvuxen i Brumunddal. Han vill visa att det går att bygga sådana
här typer av projekt på ett mer hållbart sätt. Det är inget slumpmässigt val, Brumunddal ligger i Ringsaker kommun där mycket av norsk träindustri finns, inklusive Moelven Limtre, säger Rune Abrahamsen. Moelven Limtre har byggt flera prestigeprojekt i trä; stora träbroar, utbyggnaden av Gardemoens flyplats, alla arenor till OS i Lillehammer och det höga trähuset i Bergen, som tidigare var världens högsta. Trä8-elementen används i de tio nedersta våningarna där hotell och kontor ska finnas. I de översta sex våningarna används betongelement som golv, vilket ger fördelar akustiskt sett, men framför allt ger det den tyngd huset behöver för att klara stabilitetskraven vid svängningar i stark vind. Moelven Limtre anlitar Sweco för att göra statiska och dynamiska beräkningar av höghuset.
Utmanare – Det unika med trä8 är att det är en utmanare till de traditionella systemen i stål och betong. Det finns inga andra rimliga system att konkurrera med dem än med det pelarbalksystem i trä som vi har. Vi har lagt ner mycket tid på produktutveckling, akustiktester och utveckling av konstruktioner och ritningar, Johan Åhlén, vd för Moelven Töreboda AB. – Därför är det extra roligt att tekniken har spritt sig till vårt systerföretag i Norge som nu ska använda det i världens högsta trähus. Trä8 tas nu till nya höjder och vi har bara sett början på vad det kan användas till. Det är ett erkännande för ett byggsystem som vi har utvecklat i många år, säger Johan Åhlén. För tillfället byggs hus med trä8-systemet i Skövde, Örebro och Linköping. Tidigare har systemet använts i olika projekt i Stockholm, Falun, Töreboda, Göteborg och Växjö.
www.moelven.com STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N 25
Tänk dig vad ett träd kan göra Building Systems by Stora Enso är ett nytt sätt att bygga i trä som balanserar dagens behov med framtida generationers behov. Trä är starkt som stål, lättare än betong samt flexibelt och enkelt att hantera. Vi erbjuder ett strukturerat sätt att genomföra dina drömmar och ambitioner. Läs mer: www.storaenso.com/buildingsystems